Läromedelsutredningen
– böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap
SLUTBETÄNKANDE AV |
|
UTREDNINGEN OM |
|
STÄRKTA SKOLBIBLIOTEK |
|
OCH LÄROMEDEL |
SOU 2021:70 |
Läromedelsutredningen
–böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap
Slutbetänkande av Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel
Stockholm 2021
SOU 2021:70
SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.
Svara på remiss – hur och varför
Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad
Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.
Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet
Omslag: Elanders Sverige AB
Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2021
ISBN
ISBN
ISSN
Till statsrådet och chefen
för Utbildningsdepartementet Anna Ekström
Regeringen beslutade den 28 november 2019 att ge en särskild ut- redare i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att säkra tillgången till ändamålsenliga läromedel av hög kvalitet för alla elever i för- skoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (dir. 2019:91). Utredaren ska också föreslå hur statens roll bör se ut när det gäller läromedel i svensk skola.
Samma dag förordnades folkhögskollärare Gustav Fridolin som särskild utredare. Utredningen har antagit namnet Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel (U 2019:04).
Regeringen beslutade den 22 oktober 2020 och den 1 april 2021 om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2020:109 och dir. 2021:21). Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2021.
Utredningen har i januari 2021 redovisat den del av uppdraget som gäller skolbibliotek som ett delbetänkande (SOU 2021:3). Före- liggande slutbetänkande handlar därmed endast om läromedel.
Som sakkunniga i utredningen förordnades från den 14 januari 2020 ämnesrådet Matilda Berggren, Kulturdepartementet, kansli- rådet Ylva Eresund Rosing, Utbildningsdepartementet, departe- mentssekreteraren Anna Lindblom, Utbildningsdepartementet, och departementssekreteraren Saskia Bodin, Finansdepartementet. Saskia Bodin entledigades från uppdraget den 7 september 2020. Rättssak- kunnig Hannah Edström, Utbildningsdepartementet förordnades som sakkunnig i utredningen från den 4 maj 2020. Hannah Edström entledigades från uppdraget den 12 januari 2021. Kansliråd Andreas Hermansson, Finansdepartementet, förordnades som sakkunnig i utredningen från den 7 september 2020.
Som experter i utredningen förordnades från den 14 januari 2020 avdelningschefen Jonny Fjellner, Specialpedagogiska skolmyndig- heten, samordnaren Krister Hansson, Kungliga biblioteket, under- visningsrådet Anette Holmqvist, Skolverket, handläggaren Nina Ström, Kulturrådet och utredaren Joakim Norberg, Skolinspektionen.
Som sekreterare i utredningen anställdes undervisningsrådet Tove Mejer från den 9 december 2019 och juristen Anna Medin från den 14 januari 2020.
Utredningen överlämnar härmed sitt slutbetänkande Läromedels- utredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap (SOU 2021:70).
Stockholm i augusti 2021
Gustav Fridolin
/Anna Medin
Tove Mejer
Innehåll
1.2Förslag till förordning om ändring i förordningen (1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa
läromedel ................................................................................. |
|
|
i högskoleförordningen (1993:100) ....................................... |
|
|
i gymnasieförordningen (2010:2039)..................................... |
1.5Förslag till förordning om ändring i skolförordningen
(2011:185)................................................................................ |
1.6Förslag till förordning om ändring i förordningen
(2011:1108) om vuxenutbildning........................................... |
1.7Förslag till förordning om ändring i förordningen
(2015:1047) med instruktion för Statens skolverk ............... |
1.8Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet ........................................ |
1.9Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan
samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall........ |
5
Innehåll |
SOU 2021:70 |
1.10Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt
|
för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall ................ |
|
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
|
|
|
vuxenutbildningen .................................................................. |
1.14Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för
3.1.1Begreppen lärverktyg, läromedel
|
och läroböcker......................................................... |
|
Läromedel av god kvalitet....................................... |
||
6
SOU 2021:70Innehåll
3.5.1Utveckling avseende läromedel och statlig
3.6.2Flickor, pojkar, individer – om betydelsen
3.8Aktörer på marknaden för läromedel
och andra undervisningsmaterial.......................................... |
|
3.9 Distribution och standardiseringar ...................................... |
7
Innehåll |
SOU 2021:70 |
4.1.3Specialpedagogiska skolmyndigheten,
4.2.2Digitaliseringens effekter på användandet
4.4Läromedlens roll i material och information
8
SOU 2021:70 |
Innehåll |
4.6.3Otillräcklig kunskap om och delvis negativ inställning till läromedel och
lärarhandledningar ................................................. |
4.6.4Otillräcklig kunskap om hur digitala kunskapskällor och digitala läromedel
4.6.5Behov av ökad medvetenhet om hur läromedel
5.1.1Likvärdig utbildning och skolans
|
kompensatoriska uppdrag ..................................... |
|
Tillgång till läromedel............................................ |
funktionsnedsättning ............................................ |
5.1.4Läromedel för elever som tillhör de nationella
5.3.2Bristande likvärdighet när det gäller
5.3.3Budget för inköp av digitala respektive analoga
läromedel................................................................ |
|
5.4 Läromedel med lägre efterfrågan ......................................... |
|
funktionsnedsättning ............................................ |
|
9
Innehåll |
SOU 2021:70 |
5.4.3Läromedel för äldre elever med begränsad
|
läs- och skrivförmåga ............................................ |
|
5.5 Läromedel för elever i kommunal vuxenutbildning............. |
5.6Statliga insatser för att stärka likvärdigheten
och kvaliteten i undervisningen ........................................... |
||
Statsbidrag för likvärdig skola .............................. |
||
5.6.3Samverkan för bästa skola och insatser
|
för nyanlända elever .............................................. |
|
5.7 Aktuella utmaningar och behov........................................... |
5.7.1På många skolor prioriteras inte inköp
av läromedel........................................................... |
5.7.2Utbudet på läromedel brister inom en del
5.7.3Det finns behov av teknisk innovation när det gäller läromedel för elever med
funktionsnedsättning ............................................ |
5.7.4Många elever i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå har inte tillgång till
läromedel ............................................................... |
5.7.5Läromedel prioriteras inte i insatser som syftar till att stärka likvärdigheten och
10
SOU 2021:70 |
Innehåll |
6.2.2En förskjutning verkar ha skett mot att beslut om läromedel i högre grad fattas av rektor
|
eller huvudman ...................................................... |
|
6.3 Aspekter av betydelse för läromedels ändamålsenlighet .... |
6.3.1Överensstämmelse med kurs- och
6.5.1Det saknas ofta rutiner för att välja
och värdera läromedel............................................ |
6.5.2Lärare har i minskande utsträckning
7.1.1Tydligare reglering av läromedel
7.1.5Kostnadsfria läromedel i kommunal
11
Innehåll |
SOU 2021:70 |
7.4.4Kostnader för Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolforskningsinstitutet
7.7.1Barnrättsperspektivet – bedömning av barns
|
bästa ....................................................................... |
|
7.7.3Konsekvenser för de integrationspolitiska
målen...................................................................... |
7.7.4Konsekvenser för sysselsättning och service
läromedel............................................................................... |
8.3Förslaget till förordning om ändring i förordning om
ändring i högskoleförordningen (1993:100)....................... |
12
SOU 2021:70 |
Innehåll |
|
|
i gymnasieförordningen (2010:2039)................................... |
8.5Förslaget till förordning om ändring i skolförordningen
(2011:185).............................................................................. |
8.6Förslaget till förordning om ändring i förordningen
(2011:1108) om vuxenutbildning......................................... |
8.7Förslaget till förordning om ändring i förordningen
(2015:1047) med instruktion för Statens skolverk ............. |
13
Sammanfattning
Läromedel har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling och för deras språkutveckling. Dessutom kan läromedel och lärarhandled- ningar stödja lärare i att planera undervisningen. Ändå finns det på många skolor inte tillgång till aktuella läromedel och för vissa elev- grupper saknas det helt förlagsproducerade material.
Det framgår av skollagen att eleverna ska få den ledning och sti- mulans som krävs för att de ska utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En bristande tillgång till läromedel försvårar sko- lornas arbete med att stötta eleverna och skillnader mellan skolor när det gäller läromedel utgör därmed ett allvarligt problem för likvär- digheten.
Utredningen föreslår åtgärder för att öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och för att förbättra lärares förutsättningar att välja läromedel. Förslagen syftar till att stärka elevers tillgång till ändamålsenliga läromedel så att alla elever får förutsättningar att nå så långt som möjligt.
Vad är ett läromedel?
Lärare använder i dag fler olika former av undervisningsmaterial än tidigare. Digitaliseringen har lett till ett ökat antal kunskapskällor och flera organisationer, kommersiella aktörer och myndigheter ger dessutom ut gratismaterial som kan användas i undervisningen. Det kan ibland vara svårt att värdera sakligheten och kvaliteten i dessa olika källor. Lärare använder också relativt ofta material som de har producerat själva i kombination med – men också i stället för – för- lagsproducerade läromedel.
Det är värdefullt med olika former av undervisningsmaterial, men det behöver klargöras att material fyller olika funktioner och att
15
Sammanfattning |
SOU 2021:70 |
läromedel har ett särskilt värde. Läromedel som kvalitetssäkrats nog- grant och tagits fram av kvalificerade läromedelsförfattare, redak- törer, grafiker med flera har särskilt stor betydelse för undervisningen och lärandet.
Läromedlen är i dag svagt reglerade i skolförfattningarna. I den tidigare grundskoleförordningen var elevers rätt till läromedel tyd- ligt angiven men sedan 2011 gäller inte den regleringen längre och i den nuvarande skollagen nämns ordet läromedel inte alls. Utred- ningen föreslår att begreppet läromedel definieras i skollagen. Enligt utredningens förslag ska ett läromedel avse ett kvalitetssäkrat tryckt eller digitalt verk som är avsett att användas i undervisningen och som överensstämmer med kurs- eller ämnesplanen och med läroplanen. Läromedlen ska också, enligt utredningen, vara framtagna av en pro- fessionell utgivare.
En tydlig definition förväntas få positiva konsekvenser för med- vetenheten om läromedels betydelse, för beslut på olika nivåer och för möjligheten till relevant kostnadsstatistik. Definitionen kan också bidra till att skolmyndigheterna i större utsträckning använder läro- medel som ett verktyg i insatser för att stärka likvärdigheten i skol- systemet. I förlängningen kan en definition på så sätt även bidra till att fler elever får tillgång till ändamålsenliga läromedel.
Elevers tillgång till läroböcker och läromedel
Vår utredning visar att det i dag finns för många elever som inte har läromedel. Vi föreslår därför att skollagens bestämmelser om kost- nadsfri tillgång till böcker och lärverktyg tydliggörs, så att elevers rätt till läromedel inklusive läroböcker explicit framgår av lagtexten.
Dessutom konstaterar vi att den tryckta läroboken har ett särskilt värde och att läroböcker därför bör omnämnas i skollagen. Läro- böcker ger ofta en tydligare överblick över innehållet än digitala läromedel och böcker är vanligen lättare att navigera i än digitala läromedel. Läsandet på papper har också specifika fördelar framför läsandet på skärm. Vetenskapliga studier visar att förståelsen av längre sakprosatexter ökar när texterna presenteras i tryckt form jämfört med när de presenteras på skärm. Det framgår dessutom såväl av flera enkätundersökningar som av utredningens hearings att många
16
SOU 2021:70 |
Sammanfattning |
elever och lärare föredrar en kombination av lärobok och digitala komponenter.
Elever och lärare har för utredningen beskrivit att läroböcker ibland inte får lånas hem från skolan. Det är olyckligt eftersom läro- medlen kan vara betydelsefulla även utanför undervisningstid, exem- pelvis för läxläsning, fördjupning, repetition och förberedelse. Elever bör därför, enligt utredningen, få låna hem läroböckerna.
När det gäller statens roll bedömer utredningen dessutom att den pågående utredningen om statligt huvudmannaskap för skolan bör uppmärksamma hur läromedel i framtiden ska finansieras. Får skolan ett statligt huvudmannaskap bör staten också finansiera inköp av läromedel.
Lärares val av läromedel
Det är viktigt att elever får tillgång till de mest ändamålsenliga läro- medlen och själva valet av läromedel bör därför ägnas särskild upp- märksamhet. Utredningen bedömer att lärare är bäst ämnade att välja läromedel, eftersom de har ämneskunskap, ämnesdidaktisk kunskap och god kännedom om elevers förkunskaper och behov. Vi föreslår en ny bestämmelse i läroplanerna som klargör rektors ansvar för att ge lärare goda förutsättningar när det kommer till valet av läromedel. Vidare föreslår vi att Skolverket ska få ett regeringsuppdrag med syfte att stärka lärares val av läromedel och lärarhandledningar och rektorers arbete med att ge lärare goda villkor för att välja läromedel.
Det är viktigt att rektor organiserar verksamheten så att lärare får den tid de behöver för att välja läromedel och att rektor säkerställer att lärare har möjlighet att träffas i adekvata konstellationer för att tillsammans diskutera valet. Dessutom kan rektor medverka till att lärare får kompetensutveckling som främjar förmågan att välja läro- medel på ett medvetet sätt. Många lärare framhåller att kompetens- utveckling med inriktning mot ämnet eller ämnesdidaktiken kan stärka dem i att göra kvalificerade val. Rektor främjar också lärares förutsättningar genom att, bland annat ekonomiskt, prioritera frågor som rör läromedel och genom att planera långsiktigt för inköp.
Det finns indikationer på att valet av läromedel i allt högre grad görs på rektors- eller huvudmannanivå i stället för av lärare. Fram- för allt gäller detta val av digitala läromedel. Rektor och huvudmannen
17
Sammanfattning |
SOU 2021:70 |
har överblick över budget samt beställarkompetens och möjligheter till samordning och det är därmed rimligt att de är involverade i inköpsprocessen. Det är dock angeläget att valet utgår från lärarnas bedömningar, eftersom det främst är de som vet hur läromedlet ska användas i undervisningen. Förslagen ovan verkar i denna riktning.
Hur läromedel används
Lika viktig som tillgången till och kvaliteten på läromedel är an- vändandet av läromedel. Det finns tecken på att läromedel i högre grad än tidigare enbart används som referenslitteratur. Lärare före- faller också i allt lägre utsträckning gå igenom och arbeta med tex- terna i läroboken tillsammans med eleverna. När undervisningen saknar strukturerade samtal om läromedlens texter, bilder och övriga innehåll påverkar det elevers lärande negativt.
Utredningen anser därför att det ska framgå av läroplanerna att lärare ska organisera och genomföra arbetet så att eleverna får an- vända läromedel på ett sätt som främjar kunskapsutvecklingen.
Även för rektorer och huvudmän kan läromedel vara ett använd- bart verktyg. Likvärdigheten och kunskapsutvecklingen kan främjas genom att rektorer och huvudmän prioriterar läromedel och upp- märksammar hur lärare använder dem. Det finns tecken på att med- vetenheten om läromedel inte är tillräckligt hög och Skolverket bör därför, enligt utredningen, stödja rektorers och huvudmäns arbete med att använda läromedel som ett verktyg för att stärka likvärdig- heten och kvaliteten i undervisningen.
Läromedelsnämnd med ansvar för kvalitetskriterier
Utredningen föreslår att staten ska ta ett ökat ansvar för läromedel genom att en läromedelsnämnd med ett brett uppdrag inrättas vid Skolverket. Nämnden ska verka för att alla elever får tillgång till läro- medel av god kvalitet och att lärare använder läromedel för att stärka elevernas kunskapsutveckling. Den ska tillföra Skolverket sakkunskap i strategiska frågor om läromedel och föreslå utvecklingsinsatser. Vidare ska nämnden bevaka, samla och sprida information om läro- medel.
18
SOU 2021:70 |
Sammanfattning |
Läromedelsnämnden bör enligt utredningen bland annat bestå av ledamöter som är yrkesverksamma lärare, representanter från läro- medelsbranschen, skolmyndigheter, elevorganisationer och den utbild- ningsvetenskapliga forskningen. Genom Läromedelsnämnden införs strukturer för att samla och tillgängliggöra olika professioners kun- skap om läromedel. Skolverkets generaldirektör ska, enligt förslaget, vara nämndens ordförande.
Ett särskilt ansvar för Läromedelsnämnden ska vara att ta fram kvalitetskriterier för läromedel. Kvalitetskriterierna kan bland annat förväntas handla om innehåll, språk, tillgänglighet och pedagogisk funktionalitet. Kvalitetskriterierna bör, utöver aspekter som rör själva läromedlet, även avse processen för att ta fram och revidera läro- medel. Exempelvis bör kriterierna klargöra vilka granskningsproces- ser läromedlet ska underställas före publicering.
Kvalitetskriterierna ska, enligt utredningen, fastställas i form av myndighetsföreskrifter. Därmed får Skolinspektionen större möj- lighet att i sin tillsyn beakta när skolor inte tillgodoser elevernas till- gång till kvalitativa läromedel, och vid behov besluta om åtgärder.
Kvalitetskriterierna förväntas tillsammans med Läromedelsnämn- dens uppdrag om informationsspridning leda till att lärare får bättre förutsättningar att välja läromedel. Bättre information om utbudet och priserna kan också leda till att lärare kan göra mer systematiska jämförelser mellan olika produkter, vilket borde bidra till en väl fun- gerande marknad med rimliga prisnivåer och ändamålsenliga produkter.
Utredningen bedömer också att Läromedelsnämnden bör klar- göra vad som kännetecknar lärarhandledningar av god kvalitet. Det är viktigt att uppmärksamhet riktas mot det värde som en lärarhand- ledning kan ha för lärares planering av undervisning.
Statligt stöd till läromedelsproduktion
Det saknas läromedel i vissa ämnen och för vissa elevgrupper. Det handlar exempelvis om läromedel i vissa yrkesämnen, modersmål och nationella minoritetsspråk samt för elever med vissa funktions- nedsättningar. De små volymerna gör att produktionen inte blir lön- sam och att kommersiella läromedelsproducenter därmed har be- gränsat intresse av att ta fram läromedel inom dessa områden.
19
Sammanfattning |
SOU 2021:70 |
För att stimulera till ökad produktion och stärka utbudet på mark- naden föreslår utredningen att Skolverket kontinuerligt ska fördela ett statligt produktionsstöd. Stödet ska fördelas inom områden där Läromedelsnämnden konstaterat att det råder brist.
Dessutom anser utredningen att Läromedelsnämnden ska ha möjlighet att fördela bidrag för framtagande av läromedel och lärar- handledningar av särskilt hög kvalitet. Det skulle exempelvis kunna handla om ämnen där det finns tydliga tecken på bristfälliga resultat. Utredningen menar att satsningar på läromedel av särskilt hög kvali- tet skulle kunna vara ett lämpligt komplement till de omfattande statliga satsningar som görs på exempelvis kompetensutveckling för lärare. Lärares didaktiska kompetens och ämneskunskap har själv- klart avgörande betydelse för undervisningens kvalitet, men de läro- medel och lärarhandledningar läraren har till sitt förfogande spelar också en väsentlig roll för att främja elevernas kunskapsutveckling.
Tillgång till kostnadsfria läromedel för elever inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå
Inom vuxenutbildningen får elever vanligen köpa sina läromedel själva, med undantag för elever i utbildning i svenska för invandrare som får kostnadsfria läromedel. Utredningen föreslår att även eleverna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå ska få till- gång till läromedel utan kostnad. Många av dessa elever har låga in- komster och kan inte prioritera att köpa de läromedel som de har behov av för sin utbildning. Det förekommer därför att lärare an- passar undervisningen så att elever kan delta utan läromedel, även om det innebär att eleverna får sämre förutsättningar till lärande än om läromedel hade använts.
De vuxna eleverna som berörs av förslaget får med tillgång till kostnadsfria läromedel ökade möjligheter att nå utbildningens mål vilket förbättrar förutsättningarna för vidare studier och deltagande i samhälls- och arbetsliv.
20
SOU 2021:70 |
Sammanfattning |
Statistik och nationell uppföljning
Den statistik som Skolverket redovisar saknar för närvarande särskilda uppgifter om skolornas läromedel. I statistiken redovisas skolhuvud- männens kostnader för lärverktyg, som inkluderar läromedel, men även en mängd andra, sinsemellan disparata slags kostnader. Utred- ningens föreslagna definition av läromedel möjliggör en mer detaljerad statistikinsamling avseende huvudmännens kostnader för läromedel och skapar även förutsättningar för att jämföra med kostnaderna för andra lärverktyg. Statistiken skulle ge en värdefull nationell över- blick över tillgången till aktuella läromedel på Sveriges skolor.
Försäljningsstatistik från branschen tyder på att skolornas kost- nader för läromedel inte har ökat i takt med den allmänna utveck- lingen av skolornas övriga kostnader. Officiell statistik om kostna- der för läromedel kan synliggöra olika ekonomiska prioriteringar.
Skolverket bör också i den nationella uppföljningen, bland annat i sina lägesbedömningar, i ökad omfattning beskriva frågor om till- gång till läromedel och om hur lärare använder och värderar läro- medel.
Lärarutbildningarna
Examensbeskrivningarna för lärarexamina innehåller för närvarande inga krav på att blivande lärare ska ha kunskaper om läromedel och lärarhandledningar. Däremot ska lärarstudenter bland annat visa för- måga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg. Utredningen anser att lärarutbildningen i högre utsträckning bör stärka studen- ters förmåga att värdera och använda läromedel i undervisningen och föreslår därför en ändring av examensbeskrivningarna.
Genom det nya examenskravet kan det säkerställas att alla lärar- utbildningar behandlar väsentliga frågor om läromedel, vilket kan få långsiktiga effekter av betydelse för attityder, medvetenhet och kun- skap om läromedel.
21
Sammanfattning |
SOU 2021:70 |
Forskning och innovation
Det behövs mer kunskap och forskning om läromedel. Utredningen föreslår därför att Skolforskningsinstitutet ska utlysa medel till forskning om hur läromedel på bästa sätt kan nyttjas för att ge alla elever goda förutsättningar att nå så långt som möjligt.
Bland annat behövs mer forskning om hur digitaliseringen på- verkat användandet av läromedel. Försäljningen av helt digitala läro- medel utan tryckta komplement har ökat, men det som lärare främst efterfrågar är läromedel som består både av tryckta och digitala kom- ponenter. Samtidigt riktas viss kritik mot de digitala läromedlen både från elever och lärare. Utredningen ser en risk med att skolor överger läroböcker utan noggranna konsekvensanalyser. De pedago- giska utmaningar som lärare och elever noterar med de digitala läro- medlen behöver studeras närmare.
Utöver forskning behövs innovation, bland annat avseende digi- tala läromedel för elever med funktionsnedsättning. Utredningen föreslår därför att Specialpedagogiska skolmyndigheten ska ges i upp- drag att utreda förutsättningar för myndighetens arbete med att främja innovation. För att alla elever ska kunna ta del av läromedel på ett likvärdigt sätt krävs att läromedlen anpassas och tillgänglig- görs för elever med funktionsnedsättning och deras olika förutsätt- ningar och behov.
Ett paket med kunskap
Under arbetet med utredningen har vi träffat lågstadieelever som stolta visat upp sina första läseböcker, gymnasieelever som beskrivit att läroboken är en viktig ”grundkälla” och lärare som förklarat att lärarhandledningen kan fungera som ett stöd för planering av undervisningen. Men vi har också tagit del av berättelser om brister på läromedel. En elev beskrev hur svårt det är att läsa på inför prov när det enda man har är lärarens digitala presentationer och sina egna kladdiga anteckningar. En
22
SOU 2021:70 |
Sammanfattning |
Elevernas och lärarnas röster synliggör att det finns stora brister när det gäller läromedel i Sverige. Vi kan se att tillgången till läro- medel skiljer sig mycket åt och att lärare i lägre utsträckning än tidi- gare får välja vilka läromedel som ska användas i undervisningen, trots att det är de som har ämneskunskap och känner elevernas bäst. Läro- böckerna i klassrummet blir också allt färre, samtidigt som ungas läsande av sakprosa sjunkit kraftigt de senaste åren.
Läromedel ger eleverna goda möjligheter att utveckla sitt språk och är ett viktigt verktyg för både elever och lärare. Här konkreti- seras den kunskap eleverna ska ta del av. I läroplanerna finns öve- rgripande formuleringar om vad som styr utbildningen och under- visningen – men i läromedlen finns bilder och längre, sammanhållna texter som är framtagna för elever, för att väcka deras nyfikenhet, intresse och vilja att lära sig mer.
I läromedlen har kunskapen paketerats. Här kan elever få en över- blick och här placeras fakta i ett sammanhang. Här finns progressio- nen och illustrationerna, förklaringarna och frågorna som väcker nya tankar. Som ett paket till eleverna.
23
1 Författningsförslag
1.1Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)
Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)
dels att 1 kap. 3 §, 3 kap. 1 §, 9 kap. 8 §, 10 kap. 10 §, 11 kap. 13 §,
12 kap. 10 §, 13 kap. 10 §, 15 kap. 17 §, 18 kap. 17 § och 20 kap. 7 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 3 kap. 2 a §, samt närmast före 3 kap. 2 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1kap. 3 §1§
I denna lag avses med
– distansundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid,
– elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan,
– fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med infor- mations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid,
– fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,
– fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola,
– fristående skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver utbild- ning inom skolväsendet i form av förskoleklass, grundskola, grund-
1 Senaste lydelse 2020:605.
25
Författningsförslag |
SOU 2021:70 |
särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola eller sådant fritidshem som avses i 2 kap. 7 § första stycket,
–förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad,
–lovskola: undervisning inom grundskolan som anordnas enligt denna lag under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever,
–läromedel: kvalitetssäkrat tryckt eller digitalt verk som är av- sett att användas i undervis- ningen,
–skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola orga- niserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,
–undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden, och
–utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker uti- från bestämda mål.
3 kap.
12§
I detta kapitel finns bestämmelser om
–barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (2 §),
–information om barnets och elevens utveckling (3 §),
–elevernas läromedel (3 a §),
–garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet
–stöd i form av extra anpassningar (5 §),
–särskilt stöd
–mottagande och undervisning av nyanlända elever (12
–överlämning av uppgifter vid övergång mellan och inom skol- former (12 j §), och
–allmänna bestämmelser om betyg
2Senaste lydelse 2018:1098.
26
SOU 2021:70 |
Författningsförslag |
Elevernas läromedel
2 a §
Läromedel i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, spe- cialskolan, sameskolan, gymnasie- skolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen ska överensstämma med en
Läromedel för de skolformer som anges i första stycket ska vara utgivna av den som bedriver utgivningsverksamhet av profes- sionell art.
Regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kvali- tetskriterier för sådana läromedel som avses i första stycket.
9 kap.
83 § Utbildningen ska vara avgiftsfri.
Eleverna ska utan kostnad ha |
Eleverna ska utan kostnad ha |
tillgång till böcker och andra lär- |
tillgång till de läromedel och |
verktyg som behövs för en tids- |
andra lärverktyg, inklusive böcker |
enlig utbildning samt erbjudas |
och läroböcker, som behövs för |
näringsriktiga skolmåltider. |
en god kunskapsutveckling, samt |
|
erbjudas näringsriktiga skolmål- |
|
tider. |
Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.
10kap. 10 §
Utbildningen ska vara avgiftsfri.
3Senaste lydelse 2017:1115.
27
Författningsförslag |
SOU 2021:70 |
Eleverna ska utan kostnad ha |
Eleverna ska utan kostnad ha |
tillgång till böcker och andra lär- |
tillgång till de läromedel och |
verktyg som behövs för en tids- |
andra lärverktyg, inklusive böcker |
enlig utbildning samt erbjudas |
och läroböcker, som behövs för |
näringsriktiga skolmåltider. |
en god kunskapsutveckling, samt |
|
erbjudas näringsriktiga skolmål- |
|
tider. |
Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.
11kap. 13 §
Utbildningen ska vara avgiftsfri.
Eleverna ska utan kostnad ha |
Eleverna ska utan kostnad ha |
tillgång till böcker och andra lär- |
tillgång till de läromedel och |
verktyg som behövs för en tids- |
andra lärverktyg, inklusive böcker |
enlig utbildning samt erbjudas |
och läroböcker, som behövs för |
näringsriktiga skolmåltider. |
en god kunskapsutveckling, samt |
|
erbjudas näringsriktiga skolmål- |
|
tider. |
Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.
12kap. 10 §
Utbildningen ska vara avgiftsfri.
Eleverna ska utan kostnad ha |
Eleverna ska utan kostnad ha |
tillgång till böcker och andra lär- |
tillgång till de läromedel och |
verktyg som behövs för en tids- |
andra lärverktyg, inklusive böcker |
enlig utbildning samt erbjudas |
och läroböcker, som behövs för |
näringsriktiga skolmåltider. |
en god kunskapsutveckling, samt |
|
erbjudas näringsriktiga skolmål- |
|
tider. |
Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.
13kap. 10 §
Utbildningen ska vara avgiftsfri.
Eleverna ska utan kostnad ha |
Eleverna ska utan kostnad ha |
tillgång till böcker och andra lär- |
tillgång till de läromedel och |
verktyg som behövs för en tids- |
andra lärverktyg, inklusive böcker |
28
SOU 2021:70 |
Författningsförslag |
enlig utbildning samt erbjudas och läroböcker, som behövs för
näringsriktiga skolmåltider. en god kunskapsutveckling, samt erbjudas näringsriktiga skolmål- tider.
Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.
15kap. 17 §
Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri.
Eleverna ska utan kostnad ha |
Eleverna ska utan kostnad ha |
tillgång till böcker och andra lär- |
tillgång till de läromedel och |
verktyg som behövs för en tids- |
andra lärverktyg, inklusive böcker |
enlig utbildning. |
och läroböcker, som behövs för |
|
en god kunskapsutveckling. |
Huvudmannen får dock be- |
Huvudmannen får dock be- |
sluta att eleverna ska hålla sig |
sluta att eleverna ska hålla sig |
med enstaka egna hjälpmedel. |
med enstaka egna hjälpmedel. |
Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.
18kap. 174§
Utbildningen i gymnasiesärskolan ska vara avgiftsfri.
Eleverna ska utan kostnad ha |
Eleverna ska utan kostnad ha |
tillgång till böcker och andra lär- |
tillgång till de läromedel och |
verktyg som behövs för en tids- |
andra lärverktyg, inklusive böcker |
enlig utbildning. |
och läroböcker, som behövs för |
|
en god kunskapsutveckling. |
Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.
20kap.
75§
Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 21 §. Det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en
obetydlig kostnad för eleverna. |
|
|
Huvudmannen får bestämma |
Elever inom utbildning |
på |
att böcker och andra lärverktyg, |
grundläggande nivå, inom |
sär- |
4Senaste lydelse 2012:109.
5Senaste lydelse 2020:446.
29
Författningsförslag |
SOU 2021:70 |
skild utbildning på grundläggande nivå eller inom svenska för in- vandrare ska utan kostnad ha till- gång till de läromedel som behövs för en god kunskapsutveckling.
Huvudmannen får dock be- sluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg.
Inom utbildning på gymnasial nivå eller inom särskild utbildning på gymnasial nivå får huvudman- nen bestämma att de läromedel och andra lärverktyg, som behövs för en god kunskapsutveckling ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaff- ningskostnader. Detta gäller så- dana böcker, läromedel och andra lärverktyg som varje elev har för eget bruk och får behålla som sin egendom. Lärverktyg som används i utbildningen ska i övrigt till- handahållas utan kostnad för eleverna.
Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
30
SOU 2021:70 |
Författningsförslag |
1.2Förslag till förordning om ändring i förordningen (1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1991:978) om stats- bidrag till produktion av vissa läromedel att 1 och 3 §§ ska ha följ- ande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
16§ |
|
Statsbidrag enligt denna för- |
Statsbidrag enligt denna för- |
ordning lämnas för produktion |
ordning lämnas för produktion |
av läromedel i ämnen där det är |
av läromedel och lärarhandled- |
brist på lämpliga läromedel. |
ningar i ämnen där det är brist på |
|
lämpliga läromedel eller finns be- |
hov av läromedel och lärarhand- ledningar av särskilt god kvalitet.
Statsbidrag lämnas endast för produktion av 1. läromedel som är avsedda att användas vid
a)modersmålsträning i förskolan för barn med annat modersmål än svenska,
b)undervisning som står under tillsyn av Statens skolinspektion,
2. tolkordlistor.
37§
Frågor om statsbidrag till pro- |
Frågor om statsbidrag till pro- |
duktion av läromedel för elever |
duktion av läromedel för elever |
med funktionshinder prövas av |
med funktionsnedsättning och för |
Specialpedagogiska skolmyndig- |
produktion av lärarhandledningar |
heten. |
till sådana läromedel prövas av |
|
Specialpedagogiska skolmyndig- |
|
heten. |
Ansökan om statsbidrag görs hos myndigheten.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.
6Senaste lydelse 2008:615.
7Senaste lydelse 2008:395.
31
Författningsförslag |
SOU 2021:70 |
1.3Förslag till förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) ska ha följande lydelse.
|
Bilaga 28 |
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
EXAMENSORDNING |
|
- - - - - - - - - - - - -
Yrkeslärarexamen
- - - - - - - - - - - - -
Färdighet och förmåga
För yrkeslärarexamen ska studenten
- - - - - - - - - - - - -
–visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
–visa förmåga att använda och värdera läroböcker, digitala läro- medel och andra undervisnings- material,
–visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten samt att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och
- - - - - - - - - - - - -
Grundlärarexamen
- - - - - - - - - - - - -
Färdighet och förmåga
- - - - - - - - - - - - -
För grundlärarexamen ska studenten också
- - - - - - - - - - - - -
–visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
–visa förmåga att använda och värdera läroböcker, digitala läro- medel och andra undervisnings- material,
8Senaste lydelse 2021:216.
32
SOU 2021:70 |
Författningsförslag |
–visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och
- - - - - - - - - - - - -
Ämneslärarexamen
- - - - - - - - - - - - -
Färdighet och förmåga
För ämneslärarexamen ska studenten
- - - - - - - - - - - - -
–visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
–visa förmåga att använda och värdera läroböcker, digitala läro- medel och andra undervisnings- material,
–visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och
- - - - - - - - - - - - -
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2023.
33
Författningsförslag |
SOU 2021:70 |
1.4Förslag till förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
Härigenom föreskrivs i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039) att det ska införas en ny paragraf, 4 kap. 24 §, samt närmast före 4 kap. 24 § en ny rubrik av följande lydelse.
4 kap.
Bemyndigande
24 §
I 1 kap. 3 §, 3 kap. 2 a §, 15 kap. 17 § och 18 kap. 17 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om läromedel i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om kvalitetskriterier för läromedel avsedda för de skolformer som anges i första stycket.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.
34
SOU 2021:70 |
Författningsförslag |
1.5Förslag till förordning om ändring i skolförordningen (2011:185)
Härigenom föreskrivs i fråga om skolförordningen (2011:185) att det ska införas en ny paragraf, 5 kap. 16 §, samt närmast före 5 kap. 16 § en ny rubrik av följande lydelse.
5 kap.
Bemyndigande
16 §
I1 kap. 3 §, 3 kap. 2 a §, 9 kap. 8 §, 10 kap. 10 §, 11 kap. 13 §, 12 kap. 10 § och 13 kap. 10 § skollagen (2010:80) finns bestämmelser om läromedel i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, special- skolan och sameskolan.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om kvalitetskriterier för läromedel avsedda för de skolformer som anges i första stycket.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.
35
Författningsförslag |
SOU 2021:70 |
1.6Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 29 §, samt närmast före 2 kap. 29 § en ny rubrik av följande lydelse.
2 kap.
Bemyndigande
29 §
I 1 kap. 3 §, 3 kap. 2 a § och 20 kap. 7 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om läromedel i kommunal vuxenutbildning.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om kvalitetskriterier för läromedel avsedda för kommunal vuxenutbildning.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.
36
SOU 2021:70 |
Författningsförslag |
1.7Förslag till förordning om ändring i förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk att det ska införas två nya para- grafer, 23 a och 23 b §§, samt närmast före 23 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
Läromedelsnämnden |
23 a §
Inom myndigheten finns ett särskilt rådgivande organ som be-
nämns Läromedelsnämnden. Nämndens verksamhet syftar till att alla elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, spe- cialskolan, sameskolan, gymna- sieskolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbild- ningen har tillgång till läromedel av god kvalitet samt till att lärare använder läromedel för att stärka elevernas kunskapsutveckling.
Nämnden ska
1.ansvara för framtagande av kvalitetskriterier för läromedel avsedda för de skolformer som avses i första stycket,
2.bevaka, samla och sprida information om läromedel för de skolformer som avses i första stycket, och
37
Författningsförslag |
SOU 2021:70 |
3. tillföra myndigheten sak- kunskap i strategiska frågor om och föreslå utvecklingsinsatser avseende läromedel för de skol- former som avses i första stycket.
23 b § Läromedelsnämnden består av
generaldirektören, som är ordfö- rande, och högst nio andra leda- möter.
I nämnden ska det finnas leda- möter som tillsammans besitter kunskap om läromedel för de skol- former som avses i 23 a §.
Ledamöter som inte är ordfö- rande utses av regeringen för en bestämd tid. För ordföranden och varje annan ledamot utses i samma ordning en ersättare.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.
38
SOU 2021:70 |
Författningsförslag |
1.8Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Regeringen föreskriver att bilagan till förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska ha följande lydelse.
1.Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författ- ningssamling (SKOLFS).
2.Förordningen träder i kraft den 1 juli 2023.
|
Bilaga9 |
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
- - - - - - - - - - - - -
2 Övergripande mål och riktlinjer
- - - - - - - - - - - - -
2.2 Kunskaper
- - - - - - - - - - - - -
Riktlinjer
- - - - - - - - - - - - -
Läraren ska
- - - - - - - - - - - - -
–organisera och genomföra arbetet så att eleven
- - - - - - - - - - - - -
–får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,
–får använda läromedel på ett sätt som främjar kunskapsut- veckling,
–får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskaps- utveckling,
-- - - - - - - - - - - -
9Senaste lydelse SKOLFS 2021:5.
39
Författningsförslag |
SOU 2021:70 |
2.8 Rektorns ansvar
- - - - - - - - - - - - -
–skolans arbetsmiljö utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges aktivt lärarstöd och får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat skolbibliotek och digitala verktyg,
–lärarna får förutsättningar att välja läromedel och lärarhand- ledningar,
–alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero,
- - - - - - - - - - - - -
40
SOU 2021:70 |
Författningsförslag |
1.9Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall
Regeringen föreskriver att bilagan till förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall ska ha följande lydelse.
1.Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författ- ningssamling (SKOLFS).
2.Förordningen träder i kraft den 1 juli 2023.
|
Bilaga10 |
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
- - - - - - - - - - - - -
2 Övergripande mål och riktlinjer
- - - - - - - - - - - - -
2.2 Kunskaper
- - - - - - - - - - - - -
Riktlinjer
- - - - - - - - - - - - -
Läraren ska
- - - - - - - - - - - - -
–organisera och genomföra arbetet så att eleven
–får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,
–får använda läromedel på ett sätt som främjar kunskaps- utveckling,
–får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskaps- utveckling,
- - - - - - - - - - - - -
2.8 Rektorns ansvar
- - - - - - - - - - - - -
–skolans arbetsmiljö utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges aktivt lärarstöd och får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt
10Senaste lydelse SKOLFS 2021:6.
41
Författningsförslag |
SOU 2021:70 |
andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat skol- bibliotek och digitala verktyg,
– lärarna får förutsättningar att välja läromedel och lärar- handledningar,
–undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att elev- erna får den ledning och stimulans, de extra anpassningar eller det särskilda stöd samt den hjälp de behöver,
- - - - - - - - - - - - -
42
SOU 2021:70 |
Författningsförslag |
1.10Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall
Regeringen föreskriver att bilagan till förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall ska ha följande lydelse.
1.Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författ- ningssamling (SKOLFS).
2.Förordningen träder i kraft den 1 juli 2023.
|
Bilaga11 |
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
- - - - - - - - - - - - -
2 Övergripande mål och riktlinjer
- - - - - - - - - - - - -
2.2 Kunskaper
- - - - - - - - - - - - -
Riktlinjer
- - - - - - - - - - - - -
Läraren ska
- - - - - - - - - - - - -
–organisera och genomföra arbetet så att eleven
–får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,
–får använda läromedel på ett sätt som främjar kunskaps- utveckling,
–får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskaps- utveckling,
- - - - - - - - - - - - -
2.8 Rektorns ansvar
- - - - - - - - - - - - -
–skolans arbetsmiljö utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges aktivt lärarstöd och får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt
11Senaste lydelse SKOLFS 2021:7.
43
Författningsförslag |
SOU 2021:70 |
andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat skol- bibliotek och digitala verktyg,
– lärarna får förutsättningar att välja läromedel och lärar- handledningar,
–undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att elev- erna får den ledning och stimulans, de extra anpassningar eller det särskilda stöd samt den hjälp de behöver,
- - - - - - - - - - - - -
44
SOU 2021:70 |
Författningsförslag |
1.11Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan
Regeringen föreskriver att bilagan till förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan ska ha följande lydelse.
1.Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författ- ningssamling (SKOLFS).
2.Förordningen träder i kraft den 1 juli 2023.
|
Bilaga12 |
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
- - - - - - - - - - - - -
2 Övergripande mål och riktlinjer
- - - - - - - - - - - - -
2.2 Kunskaper
- - - - - - - - - - - - -
Riktlinjer
- - - - - - - - - - - - -
Läraren ska
- - - - - - - - - - - - -
–organisera och genomföra arbetet så att eleven
–får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,
–får använda läromedel på ett sätt som främjar kunskaps- utveckling,
–får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskaps- utveckling,
- - - - - - - - - - - - -
2.8 Rektorns ansvar
- - - - - - - - - - - - -
–skolans arbetsmiljö utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges aktivt lärarstöd och får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat skolbiblio- tek och digitala verktyg,
12Senaste lydelse SKOLFS 2021:8.
45
Författningsförslag |
SOU 2021:70 |
– lärarna får förutsättningar att välja läromedel och lärar- handledningar,
–undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att elev- erna får den ledning och stimulans, de extra anpassningar eller det särskilda stöd samt den hjälp de behöver,
- - - - - - - - - - - - -
46
SOU 2021:70 |
Författningsförslag |
1.12Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan
Regeringen föreskriver att bilagan till förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan ska ha följande lydelse.
1.Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författ- ningssamling (SKOLFS).
2.Förordningen träder i kraft den 1 juli 2023.
|
Bilaga13 |
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
- - - - - - - - - - - - -
2 Övergripande mål och riktlinjer
- - - - - - - - - - - - -
2.1 Kunskaper
- - - - - - - - - - - - -
Riktlinjer
- - - - - - - - - - - - -
Läraren ska
- - - - - - - - - - - - -
–organisera och genomföra arbetet så att eleven
- - - - - - - - - - - - -
–får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,
–får använda läromedel på ett sätt som främjar kunskaps- utveckling,
–får möjlighet att använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling,
-- - - - - - - - - - - -
2.6 Rektorns ansvar
-- - - - - - - - - - - -
– utbildningen utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges handledning och får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt andra
13Senaste lydelse SKOLFS 2021:9.
47
Författningsförslag |
SOU 2021:70 |
lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat skolbibliotek och digitala verktyg,
– lärarna får förutsättningar att välja läromedel och lärarhand- ledningar,
–undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att eleverna får den ledning och stimulans, de extra an- passningar, särskilt stöd samt andra stödåtgärder som de behöver,
- - - - - - - - - - - - -
48
SOU 2021:70 |
Författningsförslag |
1.13Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen
Regeringen föreskriver att bilagan till förordningen (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen ska ha följande lydelse.
1.Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författ- ningssamling (SKOLFS).
2.Förordningen träder i kraft den 1 juli 2023.
|
Bilaga14 |
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
- - - - - - - - - - - - -
2 Övergripande mål och riktlinjer
- - - - - - - - - - - - -
2.1 Kunskaper
- - - - - - - - - - - - -
Riktlinjer
- - - - - - - - - - - - -
Läraren ska
- - - - - - - - - - - - -
1 i undervisningen beakta |
2 |
i undervisningen beakta |
resultat av utvecklingen |
|
resultat av utvecklingen |
inom ämnesområdet och |
|
inom ämnesområdet och |
för undervisningen rele- |
|
för undervisningen rele- |
vant pedagogisk och |
|
vant pedagogisk och |
annan forskning, och |
|
annan forskning, |
|
3 |
organisera och genomföra |
|
|
arbetet så att eleven får |
|
|
använda läromedel på ett |
|
|
sätt som främjar kun- |
|
|
skapsutveckling, och |
4organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling.
-- - - - - - - - - - - -
14Senaste lydelse SKOLFS 2021:10.
49
Författningsförslag |
SOU 2021:70 |
2.4 Rektorns ansvar
- - - - - - - - - - - - -
utbildningen utformas så att alla elever ges handledning och får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, genom bland annat bibliotek och digitala verktyg,
lärarna får förutsättningar att välja läromedel och lärarhand- ledningar,
utbildningen utformas så att elever som är i behov av stöd får det,
- - - - - - - - - - - - -
50
SOU 2021:70 |
Författningsförslag |
1.14Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan
Regeringen föreskriver att bilagan till förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan ska ha följande lydelse.
1.Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författ- ningssamling (SKOLFS).
2.Förordningen träder i kraft den 1 juli 2023.
|
Bilaga15 |
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
- - - - - - - - - - - - -
2 Övergripande mål och riktlinjer
- - - - - - - - - - - - -
2.1 Kunskaper
- - - - - - - - - - - - -
Riktlinjer
- - - - - - - - - - - - -
Läraren ska
- - - - - - - - - - - - -
organisera och genomföra arbetet så att eleven
- - - - - - - - - - - - -
–får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,
–får använda läromedel på ett sätt som främjar kunskaps- utveckling,
–successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar,
-- - - - - - - - - - - -
2.6 Rektorns ansvar
-- - - - - - - - - - - -
utbildningen utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges handledning och får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet
15Senaste lydelse 2021:11.
51
Författningsförslag |
SOU 2021:70 |
samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat skolbibliotek och digitala verktyg,
lärarna får förutsättningar att välja läromedel och lärarhand- ledningar,
undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att eleverna får den ledning och stimulans, de extra anpassningar, särskilt stöd samt andra stödåtgärder som de behöver,
- - - - - - - - - - - - -
52
2Utredningens uppdrag och arbete
I detta kapitel redovisar Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel, nedan kallad utredningen, uppdraget i den del som gäller läromedel, utifrån hur uppdraget är beskrivet i direktiven. Vi be- skriver också kortfattat hur vi samlat in empiri och redogör för de kontakter vi har haft i utredningsarbetet. Dessutom definieras några av de vanligt förekommande begreppen i betänkandet.
2.1Uppdrag
Direktiven anger att den övergripande uppgiften för utredningen när det gäller läromedel var att:
•analysera hur val av läromedel och andra undervisningsmaterial görs,
•föreslå hur val av ändamålsenliga och tillgängliga läromedel av hög kvalitet kan underlättas,
•föreslå hur statens roll bör se ut när det gäller läromedel, och
•lämna nödvändiga författningsförslag.1
Utredningen har valt att presentera de två delarna i uppdraget, skol- bibliotek respektive läromedel, i två skilda betänkanden. Föreliggande betänkande, SOU 2021:70, som är utredningens slutredovisning, rör endast läromedel. Den del av uppdraget som behandlar skolbibliotek har redovisats i SOU 2021:3.
1Regeringen (2019b), Regeringen (2020a) och Regeringen (2021a).
53
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2021:70 |
2.2Metod och genomförande
Utredningen har under arbetet med läromedel tagit del av aktuell forskning, rättspraxis, enkäter, statistik och annan litteratur inom fältet. Vi har även genomfört enkätundersökningar, hearings, inter- vjuer och andra typer av samtal med bland annat elever och lärare samt olika experter på läromedel. Empiriinsamlingen redovisas i de delar av utredningens betänkande där kunskapsunderlagen har fått betydelse för förslagen och bedömningarna. På grund av corona- pandemin har flertalet möten genomförts digitalt. Enkät- och inter- vjufrågor, sammanställningar av resultat av enkäterna och anteck- ningar från hearings redovisas av utrymmesskäl inte i sin helhet i betänkandet.
2.2.1Enkäter, hearings och möten
Elever, lärare, rektorer och skolchefer
För att få en bild av elevers, lärares och rektorers erfarenheter och behov, har utredningen genomfört hearings, intervjuer och besök på skolor. Samtalen har handlat om attityder till läromedel, tillgång till läromedel samt användande och val av läromedel. Även lärarhand- ledningar och andra undervisningsmaterial har diskuterats.
Sammanlagt har utredningen genomfört fyra hearings med elever, elva hearings med lärare och två med rektorer. Vid våra hearings med lärare och elever var antalet deltagare vid varje tillfälle mellan 5 och 15 personer. Rektorsgrupperna bestod av cirka 10 personer vardera. Vi har strävat efter en god geografisk spridning men också säkerställt att det funnits en spridning avseende skolformer, skolor av olika storlek och kommunala och fristående skolor.
Hearings med elevgrupperna har genomförts på plats på skolor såväl som digitalt. Grundskoleelever som deltagit har gått på mellan- stadiet och högstadiet. Hearings har även genomförts med elever inom gymnasieskolan och inom svenska för invandrare. Vidare har vi inter- vjuat elever på grundläggande nivå inom vuxenutbildningen. Utred- ningen har också träffat elevorganisationerna vid två tillfällen.
De lärare som deltagit har undervisat i olika skolformer, ämnen, kurser och ämnesområden. Utöver hearings med blandade lärar- grupper bjöd utredningen specifikt in till två hearings med lärare
54
SOU 2021:70 |
Utredningens uppdrag och arbete |
inom vuxenutbildningen, två med lärare inom förskoleklassen och en med lärare inom det
Utredningen har även skickat en enkät till tolv ämneslärarför- eningar. Fem av ämneslärarföreningarna besvarade enkäten skriftligt och sex av dem deltog i en hearing. I samband med dessa kontakter genomförde två av ämneslärarföreningarna, Svensklärarföreningen och Sveriges matematiklärarförening, även egna enkäter via sociala medier. Svensklärarföreningen fick in cirka 90 svar och Sveriges matematiklärarförening fick svar från cirka 140 lärare. Utredningen har tagit del av resultaten från dessa enkäter.
Utredningen har även genom Sveriges Kommuner och Regioner ställt frågor till 40 skolchefer för att ta reda på hur de såg på skol- huvudmannens roll när det gäller läromedel och hur de resonerade om läroböcker respektive digitala läromedel. Endast tre skolchefer svarade. För att få djupare förståelse för skolhuvudmännens ekono- miska prioriteringar skickades även en enkät via
Kantar Sifo och Ungdomsbarometern genomförde under 2020– 2021, på uppdrag av intresseorganisationen Läromedelsförfattarna, enkäter för att undersöka olika målgruppers syn på läromedel. Resul- taten av dessa enkäter har varit värdefull empiri för utredningen. De enkäter som riktade sig till föräldrar och elever besvarades av vardera ungefär 1 000 personer. Dessutom skickades enkäter till nästan 600 lärare och drygt 500 intervjuer med rektorer genomfördes.
Lärarutbildningar, lärarstudenter och forskare
För att få förståelse för lärarutbildningarnas syn på läromedel, skickade utredningen en enkät till lärosäten som erbjuder lärarutbildning, bland annat med en fråga om hur lärarutbildningarna förbereder de bli-
2Utredningen valde att ställa frågan till Läromedia bokhandel eftersom företaget är Sveriges största distributör av läromedel och därmed har god överblick över marknaden.
55
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2021:70 |
vande lärarna på att göra medvetna val av läromedel och andra under- visningsmaterial. Tretton lärosäten besvarade enkäten.3
Utredningen har också mött Lärarutbildningskonventets arbets- utskott för att få en tydligare bild av hur läromedel behandlas inom lärarutbildningarna.4
Utredningen har därutöver identifierat lärarstudenter som en vik- tig målgrupp. För att få reda på hur dessa upplever att de genom ut- bildningen stärker sin förmåga att använda och välja läromedel bistod Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Lärarförbundet student utredningen med att våren 2021 dela en webbenkät med sina medlemmar. 59 lärarstudenter besvarade enkäten.
Utredningen har också haft kontakt med ett flertal andra repre- sentanter från akademin. Genom en workshop och intervjuer med forskare inom läromedelsfältet har utredningen strävat efter att för- djupa sin förståelse för olika vetenskapliga perspektiv på läromedel.5 Utöver detta har en forskningsöversikt tagits fram på uppdrag av utredningen, se nedan.
Myndigheter och kommunalförbund
Vi har under arbetet i synnerhet haft kontakt med Skolinspektionen, Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Utöver de myn- digheter som finns representerade i utredningens expertgrupp har vi haft möten och andra kontakter med följande: Göteborgsregionen, Institutet för språk och folkminnen, Integritetsskyddsmyndigheten, kommunalförbundet Fyrbodal, Kunskapsförbundet Väst, Medierådet, Myndigheten för tillgängliga medier, Sameskolstyrelsen, Skolforsk- ningsinstitutet, Swedac, Tillväxtverket och Unesco Sverige.
Utöver detta har utredningen under våren 2021 presenterat del- betänkandet om skolbibliotek för ett flertal kommuner, ofta vid möten som organiserats av kommunalförbund eller regional biblio-
3De lärosäten som besvarade enkäten var Chalmers tekniska högskola, Gymnastik- och idrotts- högskolan, Göteborgs universitet, Högskolan i Jönköping, Högskolan Väst, Karlstads univer- sitet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö universitet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet.
4Lärarutbildningskonventet är en sammanslutning av ansvariga för lärarutbildningen vid universitet och högskolor med examensrätt att utfärda lärarexamen.
5Utredningen har haft kontakt med flera forskare, bland annat Kristina Danielsson, professor vid Stockholms universitet, Caroline Graeske, biträdande professor vid Luleå tekniska uni- versitet, Christina Olin Scheller, professor vid Karlstads universitet, Andreas Ryve, professor vid Mälardalens högskola, Staffan Selander, professor emeritus, Tomas Widholm, docent vid Linköpings universitet och Anna Åkerfeldt, docent vid Stockholms universitet.
56
SOU 2021:70 |
Utredningens uppdrag och arbete |
teksverksamhet. I dessa sammanhang har också frågor om läromedel lyfts, och flera kommuner har bidragit med sina erfarenheter.
Organisationer, föreningar, nätverk och företag
Utredningen har under arbetets gång haft kontakter med flera orga- nisationer och föreningar med engagemang i frågor om läromedel, bland annat arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt elev- och studentorganisationer, som nämnts ovan. Kontakterna har bestått av möten, telefonsamtal, rundabordssamtal med mera. Utredningen har även genomfört en enkät för att undersöka utbudet av läromedel inom vissa smalare områden, såsom läromedel för modersmålsunder- visning. Denna enkät skickades till Läromedelsföretagen, Läromedia bokhandel och Läromedelsförfattarna. Svar inkom från samtliga.
För att ta del av kunskaper och erfarenheter om läromedel på nationella minoritetsspråk skickade vi våren 2021 också en enkät till 21 organisationer som representerar Sveriges nationella minoriteter, inklusive urfolket samer. Fem svar inkom.6
Genom Skolverkets nationella programråd för yrkesutbildning fick utredningen också möjlighet att träffa ett flertal bransch- och intresseorganisationer samt representanter från arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Utredningen deltog i möten med samtliga tolv programråd och fick ta del av erfarenheter angående bland annat tillgång till och brister på läromedel från exempelvis Sveriges bagare och konditorer, Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksför- bund och Byggbranschens yrkesnämnd.
Vi har också haft kontakter med följande aktörer: Friskolornas riksförbund, Gleerups, Gruppen för läsning av facklitteratur i skolan (GLÄFS), Idéburna skolors riksförbund, Liber, Lärarförbundet, Lärarförbundet student, Lärarnas riksförbund, Lärarnas Riksför- bunds studerandeförening, Läromedelsföretagen, Läromedelsför- fattarna, Läromedia bokhandel, Nationalencyklopedin, NTA Skol- utvecklingsprogram, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning FUB, Sambruk,
6Svar inkom från Renägarförbundet, Sáminuorra, Svenska Samernas Riksförbund, Sverige- finländarnas delegation och Wizo.
57
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2021:70 |
förbund Swedish Edtech Industry, Swedish edtest och Vuxenutbild- ningen i Sverige, ViS.
Utredningen har också mött flera av riksdagens partier för att beskriva delbetänkandet om skolbibliotek. I dessa sammanhang har representanter för partierna även delgett oss sina synpunkter på läromedel.
2.2.2Kunskapsöversikt
Under hösten 2020 gav utredningen Caroline Graeske, biträdande professor vid Luleå tekniska universitet, i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt. Syftet var att klargöra vilka funktioner läromedel kan ha i undervisningen och hur analoga respektive digitala läro- medel samt lärarhandledningar kan stödja elevers lärande respektive lärares undervisning. Caroline Graeske överlämnade den slutgiltiga versionen av sin kunskapsöversikt till utredningen den 1 mars 2021. Översikten har bidragit med väsentlig sakkunskap från vetenskapliga studier om läromedel. Den behandlar frågor om hur läromedel används i undervisningen, om vad som kännetecknar ett väl fungerande läro- medel och om lärarhandledningens betydelse. Kunskapsöversikten har utgjort ett värdefullt underlag i utredningens analysarbete och vi refererar återkommande till översikten, särskilt där den har bidragit till utredningens slutsatser.
2.2.3Expertgrupp
Till utredningen har en expertgrupp knutits med sakkunniga och experter som utsetts av Utbildningsdepartementet. I expertgruppen har företrädare för Utbildningsdepartementet, Kulturdepartementet, Finansdepartementet, Kulturrådet, Kungliga biblioteket, Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten ingått. Under utredningen har tre möten som specifikt gällt läromedel genomförts med de sakkunniga och experterna. Genom bilaterala kontakter har utredningen också fått hjälp av andra representanter från myndigheterna och departementen.
Utredningen har exempelvis haft värdefulla kontakter med Spe- cialpedagogiska skolmyndigheten och Skolinspektionen. Specialpeda- gogiska skolmyndigheten har för utredningen redogjort för myndig-
58
SOU 2021:70 |
Utredningens uppdrag och arbete |
hetens läromedelsuppdrag. Skolinspektionen genomförde under
2.2.4Referensgrupp
Utredningen har tillsatt en referensgrupp som har bistått utredningen med erfarenheter och kunskap om skilda perspektiv på läromedel. Gruppen har bland annat diskuterat lärares förutsättningar att välja läromedel, lärarutbildningens och skolmyndigheternas betydelse samt viktiga funktioner som läromedel kan fylla. Referensgruppen har sammanträtt vid tre tillfällen under våren 2021. I referensgruppen ingick representanter från Karlstads universitet, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Läromedelsföretagen, Läromedelsförfattarna, Mälardalens högskola och Skolverket.
2.2.5Samråd med andra utredningar
Utredningen har samrått med följande andra statliga utredningar med angränsande uppdrag:
•Utredningen om en mer likvärdig skola (U 2018:05)
•Utredningen om genomförandet av tillgänglighetsdirektivet (S 2020:05)
•Utredningen om ett statligt huvudmannaskap för skolan (U 2020:07).
2.3Avgränsningar
Utredningens arbete när det gäller läromedel omfattar enligt direk- tiven förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den kommu- nala vuxenutbildningen. Detta skiljer sig från utredningens uppdrag om skolbibliotek, som inte inkluderade vuxenutbildningen.
59
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2021:70 |
Förskolan ingår inte i utredningens uppdrag och omfattas inte heller av några av utredningens förslag eller bedömningar avseende läromedel.
2.4Betänkandets disposition
Utredningens betänkande ger inledningsvis en bakgrundsbeskriv- ning av läromedel i kapitel 3. Därefter följer i kapitel 4 en redo- görelse för hur medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar kan stärkas. Kapitel 5 gäller elevernas tillgång till läromedel. I kapitel 6 beskrivs hur lärares förutsättningar att välja och värdera läromedel kan stärkas. Några av utredningens förslag och bedömningar svarar mot problem som berörs i flera av kapitlen. Vi har då valt att presentera förslaget i det sammanhang där det enligt vår bedömning har störst relevans. Konsekvenser av de samlade förslagen tas upp i kapitel 7. De författningsförslag som presenteras framgår av kapitel 1 och i kapitel 8 ges författningskommentarer.
I kapitel
Utredningens direktiv och tilläggsdirektiv finns i bilagor till be- tänkandet.7
2.5Förklaringar av begrepp som används i flera kapitel
Lärarhandledning
Med lärarhandledning avses i detta betänkande ett material som är framtaget för att fungera tillsammans med ett specifikt läromedel för att stödja lärarens planering och genomförande av undervisningen. Den kan också ge läraren stöd till bedömningen av elevernas kun- skaper och av den egna undervisningen. Lärarhandledningen kan vara både ett tryckt och ett digitalt material. Pedagogisk facklittera- tur eller förslag på lektionsupplägg som inte är kopplade till ett spe- cifikt läromedel betraktas i detta betänkande inte som lärarhand- ledningar.
7Regeringen (2019a), regeringen (2020b) och regeringen (2021).
60
SOU 2021:70 |
Utredningens uppdrag och arbete |
Läromedel
Enligt utredningens förslag är ett läromedel ett kvalitetssäkrat verk som är avsett att användas i undervisningen och som är tryckt eller digitalt. Ett läromedel ska också överensstämma med läroplanen för elevens skolform och med en
Det finns läromedel som består av både tryckta och digitala kom- ponenter. Tryckta läromedel kallas även för läroböcker.
Det är ofta värdefullt att lärare kompletterar läromedel med exempelvis skön- och facklitteratur, filmer och digitala presenta- tioner. Sådana böcker och resurser kallas i detta betänkande för andra undervisningsmaterial.
Lärverktyg
När utredningen använder ordet lärverktyg avser vi detsamma som regeringen i skollagens förarbeten och Skolverket i föreskrifterna om uppgiftsinsamling från skolhuvudmän.
I förarbetena till skollagen har regeringen uttalat att begreppet lärverktyg beskriver ”de läromedel och den utrustning som används för att eleverna ska nå utbildningens mål”.8 Läromedel är därmed en delmängd av helheten lärverktyg som också, enligt föreskrifter från Skolverket, innefattar sådana undervisningsmaterial som ”facklit- teratur, tidningar, tidskrifter, broschyrer och annat tryckt material” därtill ”för undervisning framtagna kopior” samt olika verktyg som ”symaskiner, hyvelbänkar, datorer som används för undervisning”.9
8Prop. 2009/10:165 s. 374.
9Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:142) om uppgiftsinsamling från huvudmännen inom skolväsendet m.m.
61
3 Läromedel – en bakgrund
I följande kapitel redogör vi först i 3.1 översiktligt för gällande rätt avseende läromedel. I avsnitt 3.2 beskriver vi vad ett läromedel är och i 3.3 redogörs för vilka funktioner läromedel kan fylla. En beskriv- ning av hur statens roll på läromedelsmarknaden kan se ut i olika länder finns i 3.4, i 3.5 finns historiska perspektiv och i 3.6 beskrivs tidigare utredningars förslag om läromedel. Därefter gör vi en nor- disk utblick i 3.7. I 3.8 redogör vi för aktörer på marknaden och i 3.9 beskrivs avslutningsvis distribution av och standarder för läromedel.
3.1Gällande rätt
Skolförfattningarna innehåller endast ett fåtal bestämmelser om läro- medel. Dessa bestämmelser beskrivs nedan översiktligt. Närmare beskrivningar av rättsliga aspekter på läromedel ges i kapitel
3.1.1Begreppen lärverktyg, läromedel och läroböcker
I skollagen används begreppet lärverktyg. I förarbetena till skollagen har regeringen uttalat att begreppet lärverktyg beskriver ”de läro- medel och den utrustning som används för att eleverna ska nå utbild- ningens mål”.1 Begreppet lärverktyg inkluderar således bland annat läroböcker och digitala läromedel. Begreppen läromedel och lärobok är för närvarande inte definierade i skollagen och heller inte i skol- lagens förarbeten.
Anledningen till att begreppet lärverktyg infördes i skollagen var, enligt vad regeringen uttryckt i skollagens förarbeten, att detta be- grepp ansågs vara anpassat till den moderna undervisningssituationen.
1Prop. 2009/10:165 s. 374.
63
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
Av förarbetena framgår att informationsteknologin inneburit stora förändringar avseende hur undervisningen bedrivs och vilken utrust- ning som eleverna använder. Införandet av begreppet lärverktyg av- såg att spegla denna utveckling.2
Som nämnts ovan framgår det av skollagens förarbeten att läro- medel används för att elever ska nå utbildningens mål. Ibland be- höver elever extra anpassningar eller särskilt stöd för att nå målen. Regeringen har i förarbeten till skollagen uttalat att särskilda läro- medel som huvudregel anses falla inom ramen för stöd i form av extra anpassningar.3 Det finns ingen närmare beskrivning av innebörden av ”särskilda läromedel”, men enligt utredningens uppfattning avses läromedel med anpassningar som ökar elevens möjligheter att nå ut- bildningens mål.
Begreppen läromedel och lärobok används alltså för närvarande inte i skollagen, men de förekommer, liksom begreppet lärverktyg, i andra skolförfattningar:
•I läroplanerna används både begreppen läromedel och lärverktyg i de avsnitt som klargör rektors ansvar.4
•I skolförordningen (2011:185) används begreppen läromedel, läro- böcker och lärverktyg i samband med reglering av kommunala bidrag till enskilda huvudmän.5
•I gymnasieförordningen (2010:2039) används begreppen läro- böcker och lärverktyg i samband med reglering av kommunala bidrag till enskilda huvudmän.6
•I förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning används be- greppet lärverktyg i samband med reglering av kommunal ersätt- ning för utbildning i svenska för invandrare i folkhögskola.7
2Begreppet lärverktyg lanserades första gången i SOU 2003:15.
3Prop. 2013/14:160 s. 21.
42.8 SKOLFS 2010:37, 2.8 SKOLFS 2010:250 2.8 SKOLFS 2010:251, 2.8 SKOLFS 2010:255, 2.6 SKOLFS 2011:144, 2.4 SKOLFS 2012:101 och 2.6 SKOLFS 2013:148.
514 kap. 4 § 2 p. skolförordningen (2011:185).
613 kap. 3 § 2 p. gymnasieförordningen (2010:2039).
76 kap. 21 § 2 p. förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.
64
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
3.1.2Läromedel av god kvalitet
Enligt läroplanerna har rektorn ett särskilt ansvar för att eleverna får ”förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet”.8 Det saknas vägledning om vad som i läroplanerna närmare avses med läromedel av god kvalitet. Inte heller ges någon närmare vägledning om inne- börden av att rektor ska ge eleverna ”förutsättningar” att använda sådana läromedel.
Tidigare läroplaner har haft relativt detaljerade regleringar om läromedel, se beskrivning i 3.5. De läroplaner som gällde från 1994 och fram till att de nuvarande trädde i kraft innehöll dock snarlika regler om läromedel som de nu gällande läroplanerna.9 För grund- skolans del fanns det fram till 2011 också mer detaljerade regler om tillgång till läromedel i grundskoleförordningen, se kapitel 5.
Vid konstaterade kvalitetsbrister på skolor gäller generellt sett att Skolinspektionen kan besluta om olika åtgärder i syfte att komma till rätta med bristerna, mer om Skolinspektionen tillsyn i 4.1.2. En av de tänkbara åtgärderna är vitesföreläggande. I teorin skulle Skol- inspektionen därför kunna vitesförelägga skolor för att komma till rätta med kvalitetsbrister avseende de läromedel som eleverna får tillgång till, men läroplansregleringen om läromedel av god kvalitet är allmänt hållen. Regler som är allmänt hållna kan begränsa möj- ligheten att använda vitesförelägganden. I en dom från våren 2020 konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen att ett vite som Skol- inspektionen hade beslutat om på grund av brister i en skolas syste- matiska kvalitetsarbete inte kunde dömas ut för att det inte var till- räckligt preciserat. Reglerna om systematiskt kvalitetsarbete är, i likhet med reglerna om läromedel av god kvalitet, av generell karak- tär och relativt allmänt hållna. Domstolen uttalade i målet att allmänt hållna regler kan begränsa möjligheterna att använda vitesföreläg- ganden.10 Som nämnts saknas vägledning om vad som i läroplanerna närmare avses med läromedel av god kvalitet. Avsaknaden av en defi- nition av läromedel innebär också att det egentligen inte framgår exakt vilka lärverktyg elever ska ges förutsättningar att använda. Skolinspek-
82.8 SKOLFS 2010:37, 2.8 SKOLFS 2010:250, 2.8 SKOLFS 2010:251, 2.8 2010:255, 2.6 SKOLFS 2011:144, 2.4 SKOLFS 2012:101 och 2.6 2013:148.
91994 års läroplaner för de obligatoriska och frivilliga skolformerna angav att rektorn hade ett särskilt ansvar för att eleverna fick tillgång till läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, bland annat bibliotek, datorer och andra hjälp- medel.
10Högsta förvaltningsdomstolens dom den 28 maj 2020 i mål nr
65
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
tionen har därför sannolikt begränsade möjligheter att använda vites- förelägganden som ett verktyg för att förmå skolor att åtgärda bris- ter avseende läromedel.
3.1.3Personuppgifter i digitala läromedel
I digitala läromedel förekommer personuppgifter som namn och e- postadresser, så kallade ”användarkontouppgifter”. Personuppgifter kan också registreras i de digitala läromedlen när elever och lärare skapar egna texter i läromedlet, exempelvis svarar på övningar eller gör anteckningar och tillägg.11 För personuppgiftsbehandlingar i digi- tala läromedel gäller bestämmelserna i EU:s allmänna dataskydds- förordning, GDPR.12
Personuppgiftsansvar
Huvudmannen har personuppgiftsansvar och behöver därmed se till att alla behandlingar av personuppgifter i digitala läromedel sker på ett korrekt sätt.13
Det förekommer att förlag behandlar personuppgifterna i digitala läromedel för skolornas räkning. I dessa fall ska den personuppgifts- ansvariga, det vill säga huvudmannen, teckna ett personuppgifts- biträdesavtal med förlaget.14
Rättslig grund
För att det ska vara tillåtet att behandla personuppgifter behövs en så kallad rättslig grund att stödja sig på. En av de rättsliga grunderna är behov av att behandla personuppgifter för att kunna utföra ”en
11Gleerups Utbildning AB (2018).
12Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).
13Utbildningsnämnden eller motsvarande nämnd är personuppgiftsansvarig för kommunala skolhuvudmän. På fristående skolor är det styrelsen eller motsvarande funktion.
14I juli 2020 meddelade
66
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
uppgift av allmänt intresse”.15 I skolan kan det enligt Integritets- skyddsmyndigheten exempelvis vara nödvändigt att behandla elevers personuppgifter för att tillhandahålla, anordna och bedriva undervis- ning, administrera närvaro, dokumentera kunskaper och notera upp- gifter i en skriftlig individuell utvecklingsplan.16
Det är inte rättsligt prövat huruvida personuppgiftsbehandlingar i digitala läromedel kan anses vara nödvändiga. Inför dataskyddsför- ordningens ikraftträdande ifrågasatte några kommuner om kravet på nödvändighet är uppfyllt för personuppgiftsbehandlingar i digitala läromedel, eftersom de menade att åtminstone vissa digitala läromedel borde kunna hanteras på sådant sätt att personuppgifter inte behöver behandlas. Regeringen konstaterade att det är den personuppgiftsan- svarige, det vill säga skolhuvudmannen, som ansvarar för att bedöma nödvändigheten.17
Vissa personuppgifter, så kallade känsliga personuppgifter, har ett starkare skydd. För en elev i grundsärskolan, specialskolan, gym- nasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbild- ning är alla personuppgiftsbehandlingar, även sådana som kan före- komma i digitala läromedel, en behandling av känsliga personupp- gifter.18
3.2Vad är ett läromedel?
Det saknas som framgår ovan en definition av ordet läromedel. Av våra kontakter med lärare, rektorer och lärarutbildare framgår att en gängse uppfattning är att läromedel är ett tryckt eller digitalt förlags- producerat material som är avsett att användas i undervisningen. Ofta finns det även andra associationer som förknippas med ordet läromedel, såsom att materialet ska överensstämma med gällande kurs- och ämnesplaner samt läroplaner, vara objektivt och utgå från
15Artikel 6.1 e Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter.
16Integritetsskyddsmyndigheten (2021).
17Prop. 2017/18:218 s. 68. Det förekommer också vissa personuppgiftsbehandlingar i skolan där den rättsliga grunden samtycke kan användas, exempelvis för fotografering. Inte heller skolors möjlighet att använda den rättsliga grunden samtycke för personuppgiftsbehandlingar i digitala läromedel har prövats rättsligt.
18Prop. 2017/18:218 s. 143. Anledningen till att all behandling av personuppgifter inom dessa skolformer är behandling av känsliga personuppgifter är att endast elever med funktionsned- sättning tillhör målgruppen för dessa skolformer. Enbart uppgiften om att eleven går i en av dessa skolformer innebär därmed att man får reda på en uppgift om elevens hälsa.
67
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
aktuell forskning. Det finns också förväntningar på hur bilder och texter ska utformas i ett läromedel för att stärka elevers lärande.
Det kan emellertid finnas skillnader i hur enskilda lärare och rek- torer uppfattar ordet läromedel och avsaknaden av en begrepps- bestämning försvårar beslut, diskussioner och utvecklingsinsatser. Utredningen föreslår att det i skollagen införs en definition av be- greppet läromedel. Följande definition föreslås: ”kvalitetssäkrat tryckt eller digitalt verk som är avsett att användas i undervisningen”. Läro- medel ska också, enligt utredningens författningsförslag, ”överens- stämma med en
Fördjupade resonemang om definitioner och avgränsningar samt förslag om hur skollagens regler om läromedel bör kompletteras med myndighetsföreskrifter om kvalitetskriterier, finns i kapitel 4, där också andra undervisningsmaterial som lärare nyttjar beskrivs.
Utöver läromedel är det relativt vanligt att lärare använder peda- gogisk facklitteratur.19 Sådan litteratur kan exempelvis behandla lärares ledarskap, undervisning av nyanlända elever eller rollen som förste- lärare. Denna form av litteratur för lärare spänner från undervis- ningsnära material med konkret metodisk vägledning till mer veten- skapliga eller populärvetenskapliga genrer. Pedagogisk facklitteratur är, enligt utredningen, inte att betrakta som läromedel då böckerna riktar sig endast till lärare och inte till elever och därmed inte är avsedda att användas direkt i undervisningen. Det finns emellertid likheter med lärarhandledningar. Den pedagogiska facklitteraturen saknar dock vanligen koppling till specifika läromedel.
19Läromedia bokhandel uppskattar, enligt uppgift till utredningen den 15 april 2021, att in- tresset för denna litteratur är stort. Även i utredningens hearings med lärare har många be- skrivit värdet av sådana böcker.
68
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
3.2.1Innehåll och form
Läromedel som överensstämmer med en hel kurs- eller ämnesplan kallas ofta för heltäckande läromedel eller basläromedel.20 Det är vanligt att sådana läromedel består av en serie med flera fristående verk för exempelvis olika årskurser eller stadier.
Läromedel innehåller också ofta flera olika komponenter. Det är exempelvis brukligt att det tillhör en lärarhandledning. För yngre årskurser är det en relativt vanlig konstruktion att ett läromedel består av en textbok och en tillhörande övningsbok, ofta med någon form av färdighetsträning. Ett läromedel kan också bestå av flera fri- stående komponenter som behandlar olika delar av en kurs- eller ämnesplan. Det kan till exempel handla om ett läromedel i ämnet svenska där en bok behandlar grammatiken, en annan litteratur- historien och så vidare. Dessutom kan det till läroböcker finnas olika former av kompletterande digitalt material.
Det finns läromedel som består av en tryckt lärobok, läromedel som är helt digitala och läromedel som utgör en kombination av tryckt bok och digitala komponenter. Enligt en undersökning som Liber tagit fram genom analys- och undersökningsföretaget Novus, efterfrågas den kombinerade varianten i störst utsträckning.21
Digitala läromedel görs tillgängliga av läromedelsproducenterna för användarna genom tidsbegränsade licenser.22 Licenser kan vara personliga men även rikta sig till exempelvis en hel skola. Vissa läro- medelsproducenter paketerar licenser och ger rabatt till skolor och skolhuvudmän om andelen elev- och lärarlicenser överskrider ett visst antal. Det kan således vara ekonomiskt fördelaktigt för skolor och skolhuvudmän att ingå ett större avtal med en läromedelspro- ducent. När skolor bestämmer sig för att använda digitala läromedel från en och samma producent i flera ämnen, eller när en huvudman
20Begreppet basläromedel har förekommit i äldre författningar, bland annat i 5 § förordningen (1982:393) om vissa statliga insatser beträffande läromedel, där det definierades som ”material som täcker väsentliga delar av ämne, ämnesgrupp eller kursmoment enligt gällande läroplan och är ägnat att ge fasthet och sammanhang i studierna”. I Läromedelsutredningen från 1971, SOU 1971:91 s. 9 användes beskrivningen ”centrala” för läromedel som ”direkt framställts för att täcka kvalitativt och/eller kvantitativt väsentliga delar av läroplanernas kursmoment”.
21Liber (2020a). 68 procent föredrar digitala läromedel tillsammans med tryckta läromedel,
22procent föredrar att använda tryckta läromedel framför digitala läromedel och 8 procent föredrar digitala läromedel framför tryckta. 1 procent svarade ”vet inte” på frågan om vilken typ av läromedel de föredrar.
22Licenserna är vanligen giltiga under tolv månader, enligt uppgift från läromedelsbranschen.
69
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
beslutar att ett visst digitalt läromedel ska användas på flera skolor, får det också pedagogiska konsekvenser. Dessa beskrivs i 6.2.2.
3.2.2Framtagning och kvalitetssäkring
Läromedel tas ofta fram som svar på ett specifikt behov. Behovet kan uppkomma exempelvis genom förändringar i kurs- och ämnesplaner eller genom att lärare eller elever uttrycker att de saknar läromedel inom ett område. Det kan också handla om att en läromedelsför- fattare har en idé om ett nytt läromedel.23
Läromedel behöver också med jämna mellanrum uppdateras för att texter och bilder ska vara aktuella. Revideringarna kan vara olika omfattande. Mindre ändringar i läroböcker genomförs vid nya tryck- ningar, vilket inte sällan görs årligen. Digitala läromedel kan ändras oftare. Generellt tycks dock läromedelsproducenter sträva efter att inte göra förändringar i läromedel under terminernas gång, då detta kan störa lärares planering av undervisningen. Hur ofta ett läromedel behöver genomgå en mer omfattande revidering beror bland annat på ämnets karaktär. I ämnet samhällskunskap är behovet av upp- dateringar, enligt läromedelsbranschen, mest frekvent.24
Den som tar fram ett läromedel behöver god kunskap om ämnet och ämnets didaktik men också om kurs- eller ämnesplanen och läroplanen samt om aktuell forskning både om ämnet och om ämnets didaktik. Nästan alla läromedelsförfattare som skriver för de etable- rade förlagen är aktiva lärare eller forskare. Många läromedel täcker stora vetenskapliga områden och det är bland annat därför vanligt med flera författare. Även formgivare och illustratörer har en bety- delsefull roll vid framtagande av läromedel. Redaktören, som även ibland benämns läromedelsutvecklaren, har en central funktion för att foga samman sådant som texter, bilder, uppgifter och samman- fattningar till en didaktisk helhet med tydlig progression.
För digitala läromedel påverkas den didaktiska utformningen av exempelvis filmer, animeringar, simuleringar, länkar till externa resur- ser och funktioner för textuppläsning. Här behöver den som tar fram
23Utredningen har under arbetet haft återkommande kontakter med läromedelsförfattare, läromedelsutvecklare och chefer från läromedelsproducenter och förlag. De har beskrivit sina erfarenheter av framtagning och kvalitetssäkring av läromedel. I detta avsnitt summeras deras beskrivningar.
24Uppgift från Läromedelsföretagen den 15 april 2021.
70
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
läromedlet även hantera frågor om navigering, inloggning, och kopp- ling till skolans digitala plattformar för exempelvis elevregister och lärande. Digitala läromedel behöver även vara förenliga med EU:s allmänna dataskyddsförordning, se avsnitt 3.1.3.
Det är viktigt att läromedel utformas för att fungera för så många som möjligt. Läromedel behöver därför ha en hög allmän tillgänglig- het, både fysiskt och kognitivt. Specialpedagogiska skolmyndig- heten, SPSM, har på sin webbplats rekommendationer för detta, såväl när det gäller läroböcker som läromedel i digital form. Det handlar exempelvis om att texten i läromedlet ska gå att lyssna på (fysisk till- gänglighet) och att det behöver finnas lättlästa sammanfattningar eller liknande (kognitiv tillgänglighet).
Innan läromedel trycks eller publiceras digitalt behöver innehållet vara noggrant granskat, så att kvaliteten motsvarar elevers och lära- res behov och förväntningar. Kvalitetssäkringen behöver pågå kon- tinuerligt under framtagningen av ett läromedel och görs bland annat genom att elever och lärare får lämna synpunkter på texter, bilder och uppgifter. Granskningen behöver också genomföras på en mer övergripande nivå. Här handlar det bland annat om att säkerställa att materialet presenteras i lämplig ordning. Läromedelsutvecklare kallar ibland detta för att läromedlet ska stödja ett ”undervisningsflöde”.
På etablerade förlag finns ofta upparbetade strukturer för gransk- ning av läromedel före tryck eller revision, exempelvis genom kon- takter med referensskolor och lärargrupper. Det är även möjligt för mindre läromedelsproducenter att säkra kvaliteten genom ett syste- matiskt arbete med innehåll och form. Kvalitetssäkringen kräver att personer med flera olika kompetenser involveras och att de som engageras ges goda förutsättningar att ta del av och lämna återkopp- ling på materialet. Det är också viktigt att det finns rutiner för hur synpunkter värderas och omhändertas.
Som framgår av ovan är det ett tidskrävande och komplext arbete att ta fram läromedel. Noggrannhet i alla led av framtagandet och kvalitetssäkringen är avgörande för läromedlets tillförlitlighet och ändamålsenlighet.
71
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
3.3Läromedel fyller väsentliga funktioner
Läromedel är en central resurs för elever och lärare. Nedan redogör
vikortfattat för vilka funktioner läromedel fyller i skolväsendet, för elever och för lärare.
3.3.1Stödjer lärandet
Läromedelsforskaren Tim Oates, verksam vid universitetet i Cambridge, konstaterar att väl fungerande läromedel är en nyckelfaktor för ele- vers kunskapsresultat. I artikeln ”Why textbooks count” visar han att det krävs högkvalitativa läromedel för att elever ska prestera bra.25 Även David Steiner, forskare vid John Hopkins Institute for Education Policy, har påtalat potentialen i läromedel. Han har i artikeln ”What we know and where we need to go” beskrivit att läro- medel är en avgörande faktor för att elever ska klara skolan fram- gångsrikt och han framhåller att läromedel med hög kvalitet och
djup används i alla högpresterande skolsystem.26
Enligt en metaanalys av tidigare läromedelsforskning, som 2013 har genomförts av Lianghuo Fan, Yan Zhu och Zhenzhen Miao vid University of Southampton kan syftet med att använda en lärobok vara att läroboken ger struktur i undervisningen.27 Strukturen inne- bär bland annat att det finns en tydlig progression mellan olika kun- skapsområden eller förmågor. Elever ställs genom läromedlet inför successivt alltmer utmanande uppgifter och texter, vilket kan främja deras kunskapsutveckling.
Även svenska forskare har intresserat sig för läromedels betydelse för elevers lärande. Bo Lindensjö och Ulf P Lundgren, professorer i statvetenskap respektive pedagogik, framhåller att utformningen av de pedagogiska texter som återfinns i läromedel utgör ”ett urval och en bestämd organisation av kunskap för lärande”.28 Liknande tankar ger professor Staffan Selander och
25Oates (2014).
26Steiner (2017).
27Fan, Zhu, & Miao (2013).
28Lindensjö & Lundgren (2000), s. 16.
29Selander & Juhlin Svensson (1995).
72
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
I utredningens hearings och enkäter framkommer att elever, lärare och lärarstudenter anser att läromedel har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling. Även rektorer anger att läromedel är ett väsent- ligt verktyg för att stödja lärandet. Olika målgruppers attityder till läromedel beskrivs mer utförligt i 4.5.
Läromedel stödjer, enligt elever och lärare som utredningen mött, lärandet på flera olika sätt. Bland annat anger de att ändamålsenliga läromedel kan vara ett värdefullt verktyg för att skapa sammanhang och överblick över kunskapsområden. Detta kan bidra till att elever upplever tydlighet i sina studier. En elev uttryckte vid en av utred- ningens hearings att ”det blir rörigt när man inte har ett läromedel, man vet inte vad som gäller”.
Läromedel kan även vara ett sätt att anpassa undervisningen till alla elever. I utredningsbetänkandet Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven från 2021 framhålls att alternativa läromedel kan bidra till att alla elevers behov tillgodoses.30 I ändamålsenliga läro- medel finns också ofta alternativa uppgifter, texter eller liknande för elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Där kan också finnas material som utmanar de elever som kommit längre i sin kun- skapsutveckling. På så vis underlättar läromedel lärarens arbete med att möta alla elevers behov och förutsättningar. Läromedlen kan på detta sätt främja elevers enskilda och självständiga arbete men de kan också bidra till att stärka samarbetet mellan eleverna.
Läroböcker såväl som digitala läromedel utgör en gemensam ut- gångspunkt som kan bidra till att lärandet sker i ett socialt samman- hang. Genom övningar och frågor i läromedlen uppmuntras elever till interaktion och till att inhämta och utveckla kunskaper tillsam- mans med andra. Det är i första hand lärarens didaktiska val i relation till läromedlets texter och uppgifter som avgör hur läromedel och andra undervisningsmaterial fungerar. Se vidare 4.3.1.
Läromedel underlättar vidare för eleverna när de ska repetera ett kunskapsområde. Lärare i svenska som andraspråk och i moderna språk har exempelvis beskrivit för utredningen att det ofta är viktigt för elevers lärande att öva på bland annat ord och uttal hemma och att läromedel i dessa sammanhang fyller en väsentlig funktion.
Lärare har också i utredningens hearings beskrivit att läromedel kan bidra till inspiration. Genom texter och bilder kan läromedel väcka elevers nyfikenhet, intresse och vilja att få veta mer om olika
30SOU 2021:11.
73
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
områden. Mer om vad som har betydelse för läromedels ändamåls- enlighet i 6.3.
Professor Boel Englund har också beskrivit att läromedlet kan fylla en disciplinerande funktion. Med detta avser hon att läromedel bidrar till att hålla elever sysselsatta, vilket kan främja ordning och studiero. Genom läromedlet kan eleverna dessutom, enligt Englund, ”disciplineras” till att göra läxor.31 Lärare och rektorer har i utred- ningens hearings påpekat att det finns fördelar, särskilt vid fjärr- och distansundervisning, med att elever delvis kan arbeta självständigt med läromedlet.
3.3.2Ökar likvärdigheten
Läromedel av god kvalitet kan bidra till att stärka likvärdigheten i skolan och ha betydelse för skolans kompensatoriska uppdrag, i enlighet med skollagens regler.
Rektorer och skolchefer har för utredningen framhållit att detta är en av de mest väsentliga funktioner som läromedel fyller. Även lärare och elever har i utredningens hearings beskrivit att läromedel kan främja likvärdigheten mellan skolor, men också mellan klassrum inom en och samma skola. Ändamålsenliga läromedel kan, beskriver rektorer, lärare och elever som utredningen mött, delvis kompensera för vissa brister i undervisningen. En rektor redogjorde exempelvis för hur en lärares undervisning uppfattades som mer ostrukturerad än lärarens ämneskollegas och att införskaffande av ett läromedel av god kvalitet stärkte likvärdigheten mellan klassrummen.
Det kan finnas flera skäl till att använda läromedel för att stärka likvärdigheten. Riksförbundet FUB som arbetar för barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, har för utredningen beskrivit att elever med intellektuell funktionsnedsättning ibland får bristande stöttning i undervisningen eftersom de får mer stöd av assistenter utan pedagogisk utbildning än av lärare. I de fallen, menar FUB, kan ändamålsenliga läromedel fylla en väsentlig kompensato- risk funktion.32
Såväl Utredningen om en mer likvärdig skola som Jämlikhetskom- missionen uttalade 2020 att läromedel kan ha betydelse för skolans
31Englund (2006).
32Uppgift från FUB den 7 april 2021.
74
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
kompensatoriska uppdrag.33 Utredningen om en mer likvärdig skola framhåller att lärarkompetensen är betydelsefull för att stödja ele- verna med de svagaste resultaten och att det finns skäl att oroa sig för ett ökat inslag av ”mindre lyckad undervisning”.34 En väsentlig orsak till detta anses vara att bristen på utbildade lärare leder till att lärare måste undervisa i ämnen de inte har behörighet i, och att även personal utan pedagogisk utbildning används till undervisning. Ett sätt att hantera denna situation är, enligt Utredningen om en mer lik- värdig skola, att stärka tillgången till utvecklade läromedel, eftersom sådana insatser enligt den utredningen skulle kunna minska andelen lågkvalitativ undervisning i skolan och därmed öka likvärdigheten. En högre tillgång till läromedel förväntas på detta sätt stärka likvär- digheten och skapa bättre förutsättningar för skolor att klara det kompensatoriska uppdraget.35
Även Skolkommissionen pekar i sitt betänkande från 2017 på brister när det gäller likvärdigheten i skolan. Den ökade uppdelningen av skolor riskerar, enligt Skolkommissionen, att leda till försämrad likvärdighet i form av ökade kvalitetsskillnader mellan skolor. Skol- kommissionen konstaterar att medel till skolan generellt sett fördelas med för liten hänsyn tagen till socioekonomiskt betingade skillnader i elevunderlaget. Det finns heller inga garantier för att huvudmännen totalt sett avsätter tillräckliga resurser. Skolkommissionen framhåller också att i en jämförelse med OECD befinner Sverige sig långt ifrån de länder som investerar mest i utbildning.36
Långtidsutredningen från 2019 konstaterar att den svenska grund- och gymnasieskolan ur ett likvärdighetsperspektiv har många styr- kor men att det även finns förbättringspotential och reformutrymme. Som exempel på problematiska områden nämns avsaknaden av kom- pensatorisk fördelning av lärarkompetens och skillnaderna i upp- mätt skolkvalitet.37
Det finns alltså behov av att stärka likvärdigheten i skolan ytter- ligare. Läromedel kan, vilket även framgår av Utredningen om en mer likvärdig skola som refereras ovan, fylla en funktion när det kom- mer till att utjämna skillnader som uppstår på grund av lärarbristen. Elever har i utredningens hearings beskrivit att behovet av läromedel
33SOU 2020:28 och SOU 2020:46.
34SOU 2020:28, s. 566.
35Ibid.
36SOU 2017:35.
37SOU 2019:65, bilaga 7.
75
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
är större när lärares kompetens brister och flera lärare anger att deras behov av läromedel och lärarhandledningar var större när de var nya i yrket. Samtidigt påpekar även många erfarna lärare att läromedel och lärarhandledningar är väsentliga verktyg som kan bidra till att förnya lärares undervisning och utveckla deras didaktiska förmåga.
Skollagen anger att utbildningen inom skolväsendet ska vara lik- värdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas.38 Trots skollagens krav på likvärdighet konstaterar Utredningen om en mer likvärdig skola i sitt betänkande från 2020, att variationen mellan kom- muner vad gäller faktiska resurser per elev i grundskolan är mycket stor och att det finns en risk att skolornas förutsättningar blir så olika att likvärdigheten påverkas negativt.39 Vår utredning visar också att det finns stora skillnader mellan skolhuvudmän och skolformer när det gäller inköp av läromedel, vilket beskrivs mer ingående i kapitel 5.
Biträdande professor Caroline Graeske, som tagit fram en kun- skapsöversikt om läromedel för denna utrednings räkning, fram- håller att det faktum att många lärare, av ekonomiska skäl, tvingas begränsa inköpen av läromedel är oroväckande ”särskilt då skolans uppdrag är att erbjuda alla elever en likvärdig skola”.40 Om tillgången till läromedel är olikvärdig finns det skäl att oroa sig för att detta påverkar likvärdigheten mer generellt. En god tillgång till läromedel för alla elever i alla skolformer är ett steg i utvecklingen mot en mer likvärdig skola.
3.3.3Stärker elevers läsförståelse
Arbete med texterna i läromedlen kan på ett väsentligt sätt bidra till att utveckla elevers läsning. Läsförståelsen påverkar elevernas möj- ligheter att tillägna sig kunskaper i alla ämnen eller ämnesområden, kurser och delkurser, genom hela sin utbildning. Förmågan att läsa olika typer av texter är emellertid inte bara avgörande för möjlig- heterna till utbildning utan också för de flesta arbeten och fritids- aktiviteter. En fungerande demokrati förutsätter att samhällsmed- borgarna kan tillägna sig information och dela erfarenheter och åsikter med varandra. Det finns därmed skäl att på många olika sätt stärka
381 kap. 9 § skollagen (2010:800).
39SOU 2020:28.
40Graeske (2021), s. 7.
76
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
arbetet med elevers läsförståelse. Ett sätt att göra detta är att skolor ger elever god tillgång till läroböcker och att medvetet arbeta med texterna i dessa böcker.
I en rapport från 2019 om läsförståelseuppgifterna i OECD:s internationella kunskapsundersökning PISA41, framhåller Stefan Johansson, Alli Klapp och Monica Rosén, forskare vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, att god läsförmåga kommer att vara lika viktigt i morgondagens digitalise- rade värld som den är i dagens. Digitaliseringen har förvisso inne- burit omfattande spridning av andra informationskällor såsom video, bilder och ljudböcker men detta har, enligt nämnda forskare, inte nödvändigtvis gjorts på bekostnad av textbaserad information.42
Även i digitala läromedel spelar verbaltext en avgörande roll. I 4.2.2, i avsnittet med underrubriken Möjligheter och utmaningar, redogör utredningen för hur utformningen av texten, tryckt eller digital, kan påverka elevers förståelse av innehållet.
Enligt läroplanerna för de obligatoriska skolformerna, gymnasie- och gymnasiesärskolan är det alla lärares ansvar att varje elev får stöd
isin språk- och kommunikationsutveckling.43 Detta kan ske på flera sätt, exempelvis genom muntligt berättande och samtal, men läsning av olika texter är ett väsentligt sätt att utveckla språket. Skolverket refererar i kunskapsöversikten Att läsa och förstå till Keith Stanovich, professor i tillämpad psykologi och mänsklig utveckling vid University of Toronto. Stanovich menar att det inte räcker att elever exempelvis följer med i nyheterna på tv eller ser dokumentärfilmer för att ut- veckla sitt språk. I stället behöver elever, enligt Stanovich, läsa både mycket och varierad text. Han exemplifierar med att böcker skrivna för barn och ungdomar i genomsnitt innehåller 50 procent mer ord som är främmande för dem än
41PISA står för Programme for International Student Assessment.
42Johansson med flera (2019).
432.2 SKOLFS 2010:37, 2.2 SKOLFS 2010:250, 2.2 SKOLFS 2010:251, 2.2 SKOLFS 2010:255, 2.1 SKOLFS 2011:144 och 2.1 SKOLFS 2013:148.
44Stanovich (2000) i Skolverket (2016a).
77
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
Läsandet sjunker
Läsningen är alltså central för elevers språkutveckling. Det är därför bekymmersamt att läsandet sjunker bland barn och unga. I Statens medieråds undersökning av barns och ungas medievanor framgår att läsningen av böcker eller tidningar sjunkit. Den senaste undersök- ningen, som publicerades 2019, visar den lägsta nivån någonsin. 2012 läste 23 procent av
Även när man specifikt undersöker hur mycket elever läser i sko- lan märks en nedgång. Enligt en studie från 2020 av forskare inom läs- och skrivdidaktik har andelen elever i den svenska grundskolan som läser en hel sida löpande text eller mer per skoldag minskat sig- nifikant mellan 2007 och 2017. Forskarna undersökte läsande av såväl skönlitteratur som sakprosa bland elever i årskurs
Av det som barn och unga läser utgör läroböcker en relativt hög andel. Nordicom, ett centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet, genomför årligen en undersökning om den
45Statens medieråd (2019).
46Skolverket (2019c).
47PIRLS står för Progress in International Reading Literacy Study.
48Skolverket (2017).
49Vinterek med flera (2020).
78
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
svenska befolkningens medievanor. Enligt 2020 års undersökning var det i åldersgruppen 9 till 14 år betydligt fler som läste en lärobok (31 procent) än andelen som läste en fackbok (4 procent) varje dag. Motsvarande skillnad finns i åldersgruppen
Elever behöver läsa sakprosa
Att elever i ringa utsträckning läser sakprosa51 är bekymmersamt av flera anledningar. Läroplanerna för gymnasieskolan, gymnasiesär- skolan och vuxenutbildningen anger att det är ett mål att elever ”kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje”.52 Av grundskolans kurs- planer för svenska och svenska som andraspråk framgår att ”under- visningen ska /…/ bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att ut- veckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärl- den.”53 Läsande av sakprosa beskrivs alltså i läroplanerna som bety- delsefullt både för elevers personliga utveckling och för deras språk- och kunskapsutveckling.
Sakprosa skiljer sig på flera sätt från skönlitteratur. Syftet med läsning av sakprosa är exempelvis ofta ett annat än syftet med läsning av skönlitteratur. Texterna i läromedel erbjuder också flera specifika utmaningar för eleverna. Ofta kallas sakprosa för faktatexter, men sakprosatexter i läromedel innehåller inte bara faktauppgifter utan också analyser, jämförelser och ibland även värderingar. Sakprosa består av olika typer av texter som berättande, argumenterande och diskuterande framställningsformer. Ibland förekommer alla tre fram- ställningsformerna i samma text vilket, enligt Mikael Nordenfors,
50Nordicom (2021).
51Med sakprosa avses här all text som inte är fiktiv. Utredningen gör inte skillnad mellan sakprosa, saklitteratur och facklitteratur.
522.1 SKOLFS 2011:144, 2.1 SKOLFS 2012:101 och 2.1 SKOLFS 2013:148.
535.17 och 5.18 SKOLFS 2010:37.
79
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
doktor och lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Göteborgs universitet, kräver en avancerad läskompetens av eleverna.54
Den sakprosa som presenteras i läromedel är också ofta multi- modal, vilket innebär att den innehåller fler modaliteter än bara ver- baltext. Den skrivna texten kompletteras alltså med bilder, länkar, diagram, kartor med mera. Sådana texter kräver komplexa läsför- ståelsestrategier som innebär att varje komponent läses för sig för att sedan sammanfattas till en förståelse av hela texten.55
Läsning av sakprosa kräver delvis andra kompetenser än läsning av skönlitteratur. Det handlar bland annat om att hitta och återge viss information i texten, dra enkla slutsatser för att ta fram informa- tion från en del av texten och använda underrubriker, faktarutor och illustrationer för att navigera i texten. Elever behöver få möjlighet att öva på denna typ av läsning och göras medvetna om sakprosa- texternas särdrag.
Läsningen har också betydelse för skrivandet, vilket bland annat Sofia Ask, lektor vid Linnéuniversitet, har beskrivit. Genom att läsa olika typer av texter kan den egna skrivförmågan utvecklas, fram- håller Ask. Från litteratur av olika slag hämtas inte bara kunskap och stoff till de egna texterna, utan därifrån kan även textmönster och genreförståelse hämtas.56
Flera av branschföreträdarna inom de nationella programråden för gymnasial yrkesutbildning har också påpekat för utredningen att det är centralt för yrkesutövandet att elever under utbildningen får möjlighet att läsa sakprosa för att utveckla sitt språk, inte minst gäller det elever som inte har svenska som sitt förstaspråk.57 Exem- pelvis framhöll deltagare i vård- och omsorgsprogrammets program- råd att läromedel fyller en väsentlig funktion i detta sammanhang.
54Nordenfors (2017).
55Danielsson och Selander (2014).
56Ask (2007).
57Enligt 10 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk ansvarar Skol- verket för de nationella programråden för gymnasial yrkesutbildning. Skolverket arrangerar årligen programråd med branschföreträdare inom de olika yrkesprogrammen.
80
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
Lärare stöttar läsningen bland annat genom samtal om texterna
Lärarens didaktiska ställningstaganden i relation till arbetet med läromedlets texter är också betydelsefulla. Det handlar framför allt om hur läraren stöttar eleven i läsningen av olika texter. Att läraren har ett medvetet arbete med läromedel, ställer frågor till sina elever om texten både före, under och efter läsning, och ger eleverna möj- ligheter att samtala om texterna i läroboken, kan vara ett sätt att stärka elevers ämnesspråk och förbättra läsförståelsen. Denna form av undervisning förutsätter emellertid att det finns texter som är be- gripliga och stimulerande för eleverna och själva tillgången till läro- medel av god kvalitet ska därmed inte ringaktas.
I avsnitt 4.2.2 i nästkommande kapitel redogörs för forskning som visar att läsprocesserna ser olika ut på skärm och på papper. Forskare har inom ramen för det europeiska forskningsprojektet
3.3.4Främjar lärares kompetens
När läromedel fungerar väl bidrar de till att utveckla lärares under- visning. Inte minst lärarhandledningar kan stödja lärares ämnesdidak- tiska kompetens.
Biträdande professor Caroline Graeske framhåller, i den kunskaps- översikt som hon tagit fram för utredningens räkning, att forskning tydligt visar att lärarhandledningar kan fungera som en form av kom-
58
59Evolution of Reading in the Age of Digitisation (2019).
81
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
petensutveckling för lärare.60 Graeske beskriver bland annat att en forskargrupp vid Mälardalens högskola 2013 har visat att lärarhand- ledningar kan vara en utgångspunkt för fortbildning och kollegialt lärande för lärare i matematik. Hon framhåller vidare att vetenskap- liga studier visat att lärarhandledningar har potential att bidra till lärarens lärande exempelvis genom att ge explicita beskrivningar av olika aktiviteters funktion.61
Lärare som har deltagit i utredningens hearings bekräftar att kva- litativa läromedel och lärarhandledningar bidrar till att stärka deras kompetens. Exempelvis har lärare beskrivit att de genom läromedel utvecklat sin ”didaktiska verktygslåda” och kan erbjuda en undervis- ning med mer varierade metoder och ”spetsiga övningar” som stär- ker elevers lärande. Lärare har också framhållit att läromedel och lärarhandledningar bidragit till att pedagogiska idéer och strategier utvecklats, bland annat genom att läromedlen eller lärarhandled- ningarna introducerar nya frågor, aspekter och begrepp. Såväl mer erfarna lärare som lärare som är nya i yrket har beskrivit att läro- medel och lärarhandledningar bidrar till att främja den didaktiska kompetensen.
3.3.5Minskar lärares arbetsbörda
Lärare och ämneslärarföreningar har i utredningens hearings uttryckt att det är mer tidskrävande att planera undervisningen utan läromedel. Läromedlets urval av texter, bilder, uppgifter och övningar under- lättar ofta arbetet för lärare och bidrar till att de kan lägga tid på andra viktiga aspekter av yrkesutövningen, såsom planering av undervis- ning och återkoppling.
Både läromedel och lärarhandledningar kan därmed bidra till att minska lärares stress. Många lärare framhåller att välfungerande läro- medel och lärarhandledningar erbjuder ett värdefullt stöd när under- visningen planeras, vilket även beskrivs i 4.3.1. Detta framhålls även av läromedelsforskaren Tim Oates.62 För lärare som är osäkra på sina ämneskunskaper kan läromedlet också utgöra ett innehållsligt stöd i
60Graeske (2021). Caroline Graeske refererar här till Koljonen, Ryve, Hemmi (2018), Ahl, Hoelgaard & Koljonen (2013), Hoelgaard (2015).
61Graeske (2021). Se även Hoelgaard (2015).
62Oates (2014).
82
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
arbetet.63 Detta får särskilt anses gälla för lärare som, på grund av den rådande lärarbristen, undervisar i ämnen de inte är behöriga i och för personal som, av samma skäl, undervisar i skolan utan att vara be- höriga lärare.
3.3.6Stärker samverkan mellan hem och skola
Läromedel kan också bidra till att stärka kommunikationen mellan hem och skola. Genom läromedel kan föräldrar eller andra som hjälper eleverna med skoluppgifter få förståelse för vad eleverna ska lära sig och många föräldrar uttrycker att de använder läromedlet när de ska hjälpa sina barn med skolarbete. Föräldrar använder läromedel både till att hjälpa till med läxor och till att följa vad deras barn lär sig. Detta framgår bland annat av den enkätundersökning som Läro- medelsförfattarna presenterade 2021.64
Företrädare för föreningen FUB, som arbetar för barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, har beskrivit att möj- ligheten att använda läromedlet hemma kan vara särskilt viktig för elever med intellektuell funktionsnedsättning som ofta är i behov av ett sammanhållet stöd som sträcker sig utanför skoldagen. Mer om läromedel för denna målgrupp i 5.4.1.65
Elever som deltagit i utredningens hearings beskriver också att det är viktigt att läroboken får tas med hem, för att man då kan repe- tera, läsa på och gå tillbaka till det man arbetat med i skolan. Yngre elever framför också att de, när de tar hem läroboken, kan få hjälp av sina föräldrar. Professor Boel Englund påpekar vidare att läromedel gör det möjligt för elever som varit frånvarande att komma ifatt, och är användbara när elever förbereder sig inför prov.66
Läraren och forskaren Ingela Korsell framhåller i sin avhandling Läromedel. Det fria valet? Om lärares användning av läromedel att läromedel även kan ses som en dokumentation av elevens progres- sion när läromedlet skickas hem till vårdnadshavare.67
Läromedel fyller alltså flera väsentliga funktioner, främst för ele- ver och lärare men även för till exempel vårdnadshavare. Läromedel
63Englund (2006).
64Läromedelsförfattarna (2021a).
65Uppgift från FUB den 7 april 2021.
66Englund (2006).
67Korsell (2007).
83
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
påverkar undervisningen och vardagen i skolan men också, som vi noterat ovan, likvärdigheten i skolväsendet. Staten har därför genom historien på olika sätt engagerat sig i läromedelsfrågan.
3.4Statligt engagemang på läromedelsmarknaden
Graden av statligt engagemang på läromedelsmarknaden varierar mellan länder, från att all produktion görs av staten till att marknaden är helt oreglerad. Däremellan förekommer olika system för godkännande och granskning. Statlig granskning kan ske i form av en obligatorisk för- handsgranskning eller genom granskningar av redan publicerade läro- medel. I många länder är läromedelsmarknaden en del av ett bland- ekonomiskt system med både ett privat och ett offentligt engage- mang, vilket beskrivs av bland annat den norske läromedelsforskaren Egil Børre Johnsen.68
I vissa länder och regioner, såsom i Singapore och Ontario i Kanada, finns förteckningar över godkända läromedel. Ungefär hälf- ten av USA:s delstater har också någon form av lokal granskning som begränsar vilka läromedel som får användas i offentligt finan- sierade skolor.69 I många europeiska länder har trenden varit att olika system för statlig granskning och godkännande av läromedel i allt högre grad övergivits till förmån för att värderingen snarare görs av lärarna själva.70 Mer om läromedel i de nordiska ländernas läro- medelsmarknad i 3.7.
Formen och inriktningen för den svenska statens engagemang på läromedelsmarknaden har varierat över tid. I 3.5.1 nedan redogör vi för de olika former av statlig förhandsgranskning som ägde rum i Sverige under perioden
Den svenska statens intresse för läroböcker och läromedel ska förstås mot bakgrund av att lärares undervisning och därmed elevers lärande påverkas av de materiella resurser som står till buds. Ovan redogörs för hur läromedel på olika sätt kan stödja elevers lärande. Uppfattningen om att läromedel har väsentlig betydelse för lärandet går långt tillbaka i tiden. Anna Johnsson Harrie, doktor och lektor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet, citerar i sin doktors- avhandling ecklesiastikminister Arthur Engberg från en riksdags-
68Johnsen (1998).
69Reichenberg & Andreassen (2019).
70Sikorová (2004).
84
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
debatt 1936, när han argumenterade för central förhandsgranskning av läroböcker:
Och varenda människa förstår, att effektiviteten av vår folkundervisning beror inte bara på hur undervisningen bedrives, den beror också i hög grad på vad det är för slags böcker, varur ungdomen hämtar sin visdom.71
Sedan den ovan citerade riksdagsdebatten har läromedelslandskapet blivit mer komplext, med ett stort utbud av olika resurser och verk- tyg, vilket beskrivs närmare i 4.2. Läromedel har emellertid även i dag betydelse för elevers lärande. Vilken roll staten ska ha när det gäller läromedel är därmed en fortsatt aktuell fråga.
3.5Historiska perspektiv
3.5.1Utveckling avseende läromedel och statlig granskning
De första läroböckerna och tidiga exempel på granskning
När det på 1500- och
Den första läroboken med bilder som fick stor spridning var Orbis Sensualium Pictus (på svenska Den synliga världen i bilder). Den översattes till svenska i slutet av
Redan på 1600- och
Enligt kansliordningen från 1720, som bland annat innehöll bestäm- melser om uppgifter för olika statliga tjänstemän, skulle en tjänste- man som benämndes censor i förväg granska och godkänna allt som
71Johnsson Harrie (2009), s. 9, med hänvisning till riksdagens protokoll FK 1936:43.
72Selander (2003).
73Larsson (2007).
74Långström (1997).
85
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
trycktes och såldes av bokhandlare.75 Denna censur upphävdes med 1766 års tryckfrihetsförordning.
Under
Under andra hälften av
I början av
Statlig granskning utvecklas
Regeringen tillsatte 1934 en utredning med uppdrag att rensa ut vad som uppfattades som olämpliga läroböcker. Utredningen hade också i uppdrag att överväga om fortsatt granskning av läroböcker behöv- des. Inom ramen för den utredningen studerade sakkunniga befin- tliga läroböcker. En fjärdedel av de granskade böckerna underkändes och ett stort antal ytterligare befanns bristfälliga. I betänkandet föreslogs att en statlig nämnd skulle inrättas för granskning av läro- böcker.79
75Lindroth (1989).
76Lilja Waltå (2016).
77Långström (1997).
78Skolöverstyrelsen kan sägas vara en föregångare till Skolverket och Skolinspektionen.
79SOU 1935:45.
86
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
Förslaget ledde till att Statens läroboksnämnd inrättades 1938. Nämnden hade i uppgift att granska alla läroböckers kvalitet och pris. I stort sett allt tryckt material som var avsett för skolan skulle granskas. Det slutliga beslutet fattades av Skolöverstyrelsen.
I granskningen kunde läroböckerna godkännas, godkännas med vissa förbehåll, godkännas med tvekan eller underkännas. Läromedel granskades med avseende på både innehåll, form och överensstäm- melse med dåtidens motsvarighet till läroplanerna.80
Läromedel från 1940 till
Från
Under 1950- och
På
I de läroplaner för grundskolan som gällde under 1960 och 1970- talen ägnas relativt omfattande utrymme åt olika slag av läromedel,
80Exempel på punkter som granskades: objektivitet, papper, tryck, format och kvalitet, typo- grafisk uppställning och illustrationer, innehåll, omfång och disposition, vetenskaplighet, ålders- anpassning, språk och pris.
81Selander (2003).
82Säljö (2003).
83Införandet av grundskolan medförde att det svenska parallellskolesystemet, som innebar att elever antingen fick sin skolgång inom folkskolan eller inom läroverket, avvecklades.
84Johnsson Harrie (2009).
87
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
bedömning och val av läromedel, samt åt registrering, placering, till- syn och vård av läromedel. Det angavs bland annat att skolan skulle äga ett välförsett förråd av lämpliga läromedel, ”för att kraven på konkretion och verklighetskontakt i undervisningen skall kunna till- godoses”.85
Begreppet läromedel hade i dessa läroplaner betydelsen ”pedago- giska hjälpmedel för inlärningen i skolan”. Det innefattade såväl
Statlig granskning från 1940 till
Efter ett förslag från 1945 års lärobokskommitté,86 bildades en ny läroboksnämnd, Statens läroboksnämnd. Nämnden blev nu en egen myndighet och inte längre underställd Skolöverstyrelsen, som i stället fick en representant i nämnden. Bland de övriga fem representan- terna var två lärare och tre representerade ”allmänna intressen”.
Nämnden fick också rätt att praktiskt pröva läroböckerna innan de granskades. Skolöverstyrelsen utsåg en skola och lärare där pröv- ningen i förekommande fall skulle ske. Granskningen tog fasta på ungefär samma faktorer som tidigare. Nämnden hade också i uppgift att främja tillkomsten av goda läromedel.87
Statens läroboksnämnd förblev en egen myndighet fram till 1974. Endast de läromedel som fanns uppförda i nämndens läroboksför- teckning fick användas i grundskolan och gymnasieskolan.88
Författare och förlag som inte fick sina verk uppförda på läro- boksförteckningen reagerade ofta negativt. Nämnden anklagades ibland för subjektivitet, för att orsaka förseningar av leveranser och för att dess inflytande hämmade den pedagogiska utvecklingen. Det före- kom emellertid också att nämnden kritiserades av organisationer och opinionsgrupper som ansåg att den hade intagit en för generös håll- ning i förhållande till något läromedel.89
85Skolöverstyrelsen (1969).
86SOU 1947:51.
87Kungl. Maj:ts kungörelse (1948:613) om granskning av vissa läroböcker.
88Ibid.
89SOU 1971:91.
88
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
Läromedel under 1970- och
Riksdagen fattade 1968 beslut om en ny sammanhållen gymnasie- skola och om att vuxenutbildning på gymnasial nivå skulle införas. För gymnasieskolans del gällde sedan samma läroplan från 1970 till 1994, Lgy70. I denna läroplan beskrevs att skolan behövde ha god tillgång till lämpliga läromedel för att kraven på konkretion och verklighetskontakt i undervisningen skulle kunna tillgodoses.90
Här redogjordes även för behov av att anpassa läromedlen till mål, metoder och ämnets innehåll. Begreppet läromedel, omfattade i denna läroplan en mängd för undervisning ”nödvändigt material”. Det framgår också av läroplanen att
Iden läroplan som gällde för grundskolan under
För skolarbetet finns också speciella läromedel, producerade för under- visningen. Tryckt material, som täcker väsentliga delar av ämne, ämnes- grupp eller kursmoment, måste spela en viktig roll, bl.a. för att ge fasthet och sammanhang i studierna. Eleverna skall genom kommunens försorg vara garanterade tillgång till sådana läromedel.93
I denna läroplan för grundskolan beskrevs valet av läromedel som en del av planeringen av undervisningen. När det gällde läromedel som täcker hela ämnen skulle rektor efter samråd med berörda lärare och företrädare för elever lämna förslag på inköp till skolstyrelsen som slutligen fattade beslutet. Rektor fick själv fatta beslut om inköp av övriga läromedel, dock efter motsvarande samråd med lärare och elever.94
Vuxenutbildningen fick sin första läroplan 1982, Lvux 82. Här definieras läromedel på samma sätt som i
90Skolöverstyrelsen (1970).
91Ibid, s. 49.
92Bilagan till förordningen (1980:64) om mål och riktlinjer i 1980 års läroplan för grundskolan.
93Ibid.
94Ibid. Skolstyrelsen var fram till 1991 en obligatorisk regional nämnd som fattade vissa beslutade avseende skötseln av skolor.
89
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
grundskolan (se ovan).95 I Lvux 82 ges rekommendationer avseende valet och användandet av läromedel. Dessutom uppmärksammas att särskilda läromedel producerade för vuxenutbildningen endast fanns i begränsad utsträckning, vilket innebar att läromedel för gymnasie- skolan ofta behövde användas. Läromedlen borde därför inte alltför mycket påverka ”valet av innehåll och uppläggning” av undervisningen i vuxenutbildningen, enligt läroplanen.96
Den statliga granskningen under 1970- och
Under
Den andra utredningen, Utredningen om läromedelsmarknaden, vars betänkande presenterades 1980, menade att det var svårt att ut- tala sig om granskningens effekter på undervisningen. Det påtalades att granskningen förlängde produktionstiden vilket ledde till att aktua- liteten i läromedlen blev lidande. Dessutom menade utredningen att granskningen riskerade att leda till att läromedlens behandling av kontroversiella frågor präglades av en överdriven försiktighet och utslätning.98
Under denna period kom läroboken, som nämnts ovan, att kom- pletteras med andra pedagogiska hjälpmedel, vilket sannolikt mins- kade statens möjligheter att granska undervisningsmaterialen. Det blev dyrare och mer omständligt att granska läromedel som inte bara bestod av en bok, utan även av studiehäften och andra material.99
Läromedelsnämnden blev 1974 åter, i enlighet med Läromedels- utredningens förslag, underställd Skolöverstyrelsen så som varit fallet före 1948. Samtidigt inrättades ett från Skolöverstyrelsen fristående organ som benämndes Statens institut för läromedelsinformation,
95Skolöverstyrelsen (1982).
96Ibid.
97SOU 1971:91.
98SOU 1980:15.
99Åström Elmersjö (2017).
90
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
SIL. SIL:s uppgift var att granska och informera om läromedel. Granskningen var obligatorisk för de så kallade ”centrala läromedlen” i de samhällsorienterande ämnena och avsåg främst objektivitet. Det var dock läromedelsnämnden som fattade beslut om att godkänna eller underkänna ett läromedel.100
1983 förändrade läromedelsgranskningen åter karaktär, efter för- slag från Utredningen om läromedelsmarknaden. Läromedelsnämn- den skulle nu inte längre godkänna eller underkänna ett läromedel, utan i stället avge ett utlåtande om läromedlet. SIL:s uppdrag hand- lade därmed främst om att sprida information om läromedel. Läro- medel skulle vid den här tiden fastställas som ett så kallat basläro- medel, om ”det är material som täcker väsentliga delar av ämne, ämnesgrupp eller kursmoment enligt gällande läroplan och är ägnat att ge fasthet och sammanhang i studierna”. För varje läromedel som skulle granskas skulle läromedelsnämnden vid SIL utse en eller två granskare. Varje granskare skulle i ett skriftligt utlåtande uttala sig i frågan om huruvida läromedlet behandlade sitt ämnesområde på ett sakligt och allsidigt sätt och även i övrigt stämde överens med läro- planen.101
Läromedelsnämnden genomförde flera granskningar där ett större antal läromedel undersöktes utifrån ett tema eller en bestämd fråge- ställning. Syftet med denna form av granskning var att den skulle leda till bättre läromedel samtidigt som lärarutbildningen ansågs ha nytta av granskningsrapporterna.102
Läromedel under
Skolan kommunaliserades 1991, vilket innebar att en stor del av an- svaret för skolan överfördes från staten till kommunerna. Tre år senare, 1994, fick såväl de obligatoriska som de frivilliga skolformerna nya läroplaner. Regeringen har i förarbeten uttalat att införandet av de läroplanerna skulle innebära tydligare kvalitetskrav på kommu- nerna.103 I 1994 års läroplaner fanns inte längre några beskrivningar av valet av läromedel eller av läromedlens funktioner.104 Här saknas
100Förordningen (1974:438) om registrering och granskning av vissa läromedel.
101Förordningen (1982:393) om vissa statliga insatser beträffande läromedel.
102Långström (1997).
103Prop. 1997/98:94.
104SKOLFS 1994:1 och SKOLFS 1994:2.
91
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
också definitioner av begreppet läromedel. Detta är dessutom första gången som ordet lärobok inte finns med i läroplanerna. För grund- skolans del fanns det dock fram till 2010 regler om tillgång till läro- medel i grundskoleförordningen, se 5.1.2. Motsvarande bestämmel- ser fanns däremot inte i gymnasieförordningen.
Även om läroboken hade en fortsatt stark ställning i skolan under
Den statliga granskningen avvecklas under
Riksdagen beslutade 1991 att den statliga objektivitetsgranskningen av läromedel skulle upphöra. Samma år blev SIL nedlagt. Avskaffan- det av läromedelsgranskningen sammanföll med, och kan betraktas som en del av, de förändringar som gjordes av den politiska styrn- ingen av skolan under början av
Möjligheten att göra tillfälliga statliga temagranskningar i efter- hand behölls även efter att objektivitetsgranskningen av läromedel upphört. Initialt skulle dessa genomföras av Skolverket, som bilda- des 1991. När Skolinspektionen etablerades som en egen myndighet 2008 kom ansvaret för kvalitetsgranskning och tillsyn av skolväsen- det att läggas på denna myndighet.
Sedan avskaffandet av statlig granskning har Skolverket haft ett tidsbegränsat regeringsuppdrag om att granska hur etnisk tillhörig- het, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Granskningen genomfördes av forskare och publicerades 2006 i rapporten I enlighet med skolans värdegrund.107
Skolinspektionen genomför återkommande kvalitetsgranskningar av undervisningen i utvalda ämnen och berör då i viss mån även de läromedel som används i undervisningen. Specifika granskningar där läromedel är i fokus är däremot mycket ovanliga. År 2011 genom- förde Skolinspektionen en granskning av läromedel i ämnet kemi i
105Lilja Waltå (2016).
106Johnsson Harrie (2009).
107Skolverket (2006).
92
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
årskurs 4 och 5 och 2021 publicerades en granskning om kvalitets- säkring och val av läromedel med fokus på samhällsorienterande ämnen i årskurs
Framväxt av digitala läromedel och statens roll
Under
I takt med denna utveckling har det också genomförts en rad initiativ från såväl privata som offentliga aktörer för att främja sko- lans digitalisering. Skolmyndigheterna har genom åren gjort flera satsningar, bland annat PIM, som var en utbildning i praktisk it- och mediekompetens för lärare.109
Regeringen presenterade 1998 ett handlingsprogram för it i sko- lan. I handlingsprogrammet, som ofta kallades ITiS, angav regeringen att alla elever måste vara förtrogna med it när de lämnar skolan och att detta bäst kunde uppnås genom att eleverna fick använda it som ett verktyg för sin inlärning. I satsningen ingick också bland annat att lärare skulle få en dator som arbetsverktyg.110
Kunskaps- och kompetensstiftelsen,
2002 överlämnade
108Skolinspektionen (2011) och Skolinspektionen (2021b).
109PIM var ett regeringsuppdrag som Myndigheten för skolutveckling fick 2006 och som sedan fördes över till Skolverket. PIM lades ned 2014.
110Regeringen (1998).
111Regeringen (2001).
112Ibid.
93
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
skolan och för att driva ett nätverksbaserat nationellt resurscentrum för multimediebaserade läromedel.113 Resurscentret benämndes Multi- mediabyrån och skulle bland annat bedöma olika resursers funktion, bilda nätverk, sprida exempel och stödja skolornas kompetensupp- byggnad inom området.114
Myndigheten för skolutveckling hade också ansvar för uppbygg- naden av ett svenskt skoldatanät, som skulle bidra till att ge alla skolor goda förutsättningar att implementera it i undervisningen. En viktig del var att erbjuda bra webbaserade tjänster för lärare och elever. Tjänster som Länkskafferiet, Kolla källan, Tema Modersmål med flera utvecklades inom ramen för detta uppdrag. Informations- källorna i Länkskafferiet var utvalda för att användas i skolarbetet, särskilt av elever i åldrarna
Numera har Skolverket sektorsansvar när det gäller de statliga insatserna för att ta tillvara digitaliseringens möjligheter för ökad måluppfyllelse och likvärdighet i skolan.116 Inom ramen för detta upp- drag genomför Skolverket omfattande insatser, bland annat pågår ett arbete för att digitalisera de nationella proven.
3.5.2Argument för och mot statlig granskning
Historiskt sett har det funnits olika argument för och mot läromedels- granskning. Flera av de argument som framförts i olika tider äger gil- tighet än i dag.
Under
113Prop. 1995/96:125.
114Regeringen (2001). Multimediabyrån övergick 2011 till Skolverket.
115Berger & Zettergren (1997).
11618 § 7 p. förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.
94
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
böcker och det förekom kritik mot att denna utgift var alltför stor för många. Från politiskt håll ville man minska utgiften för famil- jerna genom att hålla nere priserna på böckerna och minska antalet läroboksbyten. Priskontroll ansågs vara ett skäl för att ha en statlig granskning av läromedel.117
I samband med att läroböcker i allt högre grad började bekostas av det allmänna på
Det rådde under perioden från 1930 till
Under perioden från 1960 till
•Det var ideologiskt fel med statliga ingripanden på läroboks- marknaden. Det var bättre att låta den fria konkurrensen råda så skulle den reglera såväl prissättning som kvalitet.
•De enskilda förlagen var nu mycket bättre på att kontrollera kva- liteten på sina läroböcker, därmed behövde inte staten göra det.
•Läroboksnämnden hade misslyckats att pressa lärobokspriserna. Det var bättre att låta andra sköta den uppgiften.
117Johnsson Harrie (2009).
118Prop. 1936:143 s. 36.
119Johnsson Harrie (2009).
120Ibid.
95
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
•Det var svårt att sätta en gräns mellan vilka läromedel som skulle granskas och vilka som inte skulle granskas.
•Det skulle vara omöjligt för en granskare att avgöra huruvida ett läromedel var objektivt eller inte.
•Granskningen ledde till att böckerna blev utslätade.
•Produktionstiden för läromedlen förlängdes med flera månader.121
De som argumenterade för den statliga granskningen framhöll i synnerhet att granskningen behövdes för att garantera kvaliteten. Johnsson Harrie sammanfattar deras argument på följande vis:
•Böckerna skulle vara objektiva och balanserade.
•Böckerna skulle vara i enlighet med läro- och kursplaner.
•Böckerna skulle främja jämställdhet.
•Alla faktauppgifter i böckerna skulle vara korrekta.
•Böckerna skulle vara pedagogiskt välgjorda och ha en passande utformning.122
Det finns, som synes, goda argument både för och emot läromedels- granskning. Så sent som 2020 förespråkade en statlig utredning att en sådan granskning åter skulle införas, något som det dock ut- trycktes tveksamhet till i flera remissvar.123 Bland annat Skolverket ger i sitt remissvar uttryck för att det inte är rimligt att återinföra en statlig förhandsgranskning. Vår utredning instämmer i detta. Det stora utbudet av läromedel och andra undervisningsmaterial skulle göra en sådan granskning, om det alls vore genomförbart, till ett av de mest omfattande myndighetsuppdragen på skolområdet. Den stora variationen när det gäller material som används i undervisningen skulle dessutom innebära svåra gränsdragningsproblem av typen: vilket undervisningsmaterial ska granskas och vilka material kan lärare an- vända utan att dessa är granskade? Denna utredning förordar av samma skäl inte en återinförd läromedelsgranskning. Utredningens samlade förslag, som presenteras i kapitel
121Johnsson Harrie (2009), s. 87.
122Ibid.
123SOU 2020:46.
96
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
inspektionen genom utredningens förslag i större utsträckning att kunna granska tillgången till och valet av läromedel på en skola.
3.6Tidigare utredningar
Nedan beskrivs översiktligt exempel på rekommendationer och för- slag som under
3.6.1Läromedel specifikt (2003)
En utredning tillsattes 2001 för att göra en översyn av statens engage- mang när det gäller läromedel för elever med funktionsnedsättningar. I januari 2003 lämnade utredningen sitt betänkande, som fick titeln Läromedel specifikt.
Utredningen framhöll att den enskilda elevens behov borde styra anskaffningen av läromedel. Enligt utredningen borde statens roll när det gäller läromedel i första hand inriktas på att vara ett stöd till olika aktörer på marknaden. Först i andra hand borde den statliga verksamheten bedriva anpassning och egen produktion, och då ut- ifrån uttalade behov som inga andra aktörer vill eller kan möta. Ut- redningen föreslog att en fristående, egen myndighet i form av ett mindre institut skulle ha hela ansvaret för det statliga åtagandet avseende läromedelsförsörjningen för elever med funktionsnedsätt- ningar. Förslaget innebar att läromedelsavdelningen vid dåvarande Specialpedagogiska institutet skulle läggas ned. En av de främsta upp- gifterna för det nya institutet skulle bli att i samverkan med förläg- gare, författare och övriga intressenter utveckla en läromedelsbank.124
Utredningens förslag fick blandat mottagande. Exempelvis in- stämde Skolverket i att det fanns behov av att utveckla en läro- medelsbank, men vände sig mot tanken på att inrätta ett nytt statligt institut.125
I 2004 års budgetproposition angav regeringen att man delade utredningens uppfattning om att samarbetet mellan staten och läro- medelsproducenterna behövde tydliggöras. Regeringen bedömde dock att det nya uppdraget kunde utvecklas och tydliggöras inom ramen
124SOU 2003:15.
125Skolverket (2003).
97
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
för Specialpedagogiska institutet. Under 2004 skulle man därför för- ändra Specialpedagogiska institutets uppdrag gällande läromedels- åtagandet.126
Utredningens förslag om en ny myndighet i form av ett mindre institut realiserades alltså inte. Däremot har Specialpedagogiska skol- myndigheten, SPSM, tagit fram en läromedelsbank, Hitta läromedel, på liknande sätt som utredningen föreslog. Tjänsten är egeninitierad och bakgrunden är att när Specialpedagogiska institutet lades ner och SPSM bildades 2008 fick SPSM ett informationsuppdrag i sin myndighetsinstruktion.127
3.6.2Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (2010)
En delegation tillsattes 2008 för att utifrån skolans värdegrunds- uppdrag lyfta fram och utveckla kunskap om jämställdhet i skolan. Delegationen antog namnet DEJA – Delegationen för jämställdhet i skolan. I uppdraget ingick bland annat att identifiera områden där ytterligare kunskap om jämställdhet och genus behövdes. Deja över- lämnade i juli 2009 delbetänkandet Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det?.128
I Deja:s slutbetänkande från 2010, Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan, ut- trycker delegationen oro över den bristande kvaliteten i många av de läromedel som eleverna använder. Utöver kritik mot snäva mans- ideal och brister ur jämställdhetsperspektiv, noteras kvalitetsbrister gällande stil, perspektiv och sakinnehåll i många läromedel.129
Ett av delegationens förslag blev att ge Skolverket i uppdrag att med hjälp av ämneskunniga forskare granska kvaliteten i läromedel och annat undervisningsmaterial för den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Enligt betänkandet borde såväl jämställdhetsaspek- ter som andra kvalitetsaspekter beaktas i den granskningen.130
126Prop. 2003/04:1 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, s. 88.
127Uppgift från SPSM den 5 maj 2021.
128SOU 2009:64.
129SOU 2010:99.
130Ibid.
98
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
Skolverket fick 2011 flera uppdrag av regeringen om att främja jämställdhet inom skolväsendet, men inte om kvalitetsgranskning av läromedel.131
3.6.3Nationella minoritetsspråk i skolan (2017)
Utredningen om förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk framhöll 2017 att staten behövde stödja framställning av läromedel på de nationella minoritetsspråken.132 Ut- redningen tillsattes för att kartlägga behovet av åtgärder med anled- ning av dels regeringens strävan att värna och revitalisera de natio- nella minoritetsspråken, dels Europarådets kritik mot Sverige när det gäller undervisning i de nationella minoritetsspråken.133 Mer om denna utredning i kapitel 5.
3.6.4Skolmyndighetsutredningen (2018)
Skolmyndighetsutredningen gjorde en bred översyn av myndig- heterna på skolområdet i syfte att skapa en mer ändamålsenlig myn- dighetsstruktur. Utredningen föreslog 2018 att Skolverket, Skol- inspektionen och SPSM skulle upphöra och att två nya myndigheter i stället skulle inrättas, Skolmyndigheten och Institutet för profes- sioner i skolväsendet. En av den föreslagna Skolmyndighetens upp- gifter skulle vara att svara för all statlig läromedelproduktion för elever med funktionsnedsättning, för elever i sameskolan och på särskilda uppdrag från regeringen för andra elever i den mån det inte fanns läromedel att tillgå. Myndigheten skulle också, enligt betän- kandet, främja och informera om tillgången till läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning samt för elever i sameskolan. Utredningen ansåg att det fanns effektivitetsvinster och kompetensvinster med att lägga samman läromedelsproduktionen i en myndighet.134 Regeringen valde att inte gå vidare med denna ut- rednings förslag.
131Regeringen (2011a), Regeringen (2011b) och Skolverket (2011).
132SOU 2017:91.
133Regeringen (2016a).
134SOU 2018:41.
99
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
3.6.5En mer likvärdig skola (2020)
Utredningen om en mer likvärdig skola presenterade 2020 förslag som syftade till att öka likvärdigheten inom förskoleklass och grund- skola. I utredningen anges att ett sätt att hantera brister i undervis- ning när den undervisande personalen har otillräcklig utbildning och erfarenhet kan vara att stärka tillgången till utvecklade läromedel. Av betänkandet framgår att generella satsningar på ekonomiska resurser till skolan förefaller ge bättre utväxling för skolresultaten än riktade satsningar på resurser för exempelvis läromedel. Riktade resurser kan i högre grad leda till att mottagaren reducerar sina egna resurser jämfört med mer generella resursökningar, enligt denna utredning.135
3.6.6Jämlikhetskommissionen (2020)
Jämlikhetskommissionen, som skulle bidra till ökad jämlikhet och en förbättrad integration i samhället, bedömde 2020 att den statliga läromedelsgranskningen borde återinföras. Kommissionen ansåg även att elevernas tillgång till läromedel av god kvalitet borde lagfästas.
Jämlikhetskommissionen framhåller betydelsen av bra läromedel och anger: ”I en skola där andelen obehöriga lärare är hög blir bety- delsen av bra läromedel särskilt viktig; exempelvis kan en bra lärobok i någon mån kompensera för lärarens brist på erfarenhet och kom- petens.”136 Läromedel av god kvalitet måste, enligt Jämlikhetskom- missionen, garanteras oavsett i vilken kommun som utbildningen sker och en central läromedelsgranskning kan fylla en stödfunktion genom att granska och rekommendera läromedel som bedöms upp- fylla kvalitetskrav. När det gäller hur en statlig läromedelsgransk- ning ska organiseras anger kommissionen att det skulle kunna vara i form av en nämnd, antingen som en självständig myndighet eller inom Skolverket.
Kommissionen menar också att det kan övervägas att lagfästa tillgången till läromedel av god kvalitet som en rättighet, för att stärka elevernas och lärarnas ställning i diskussioner om vad som ryms inom budgeten: ”I kombination med en läromedelsgranskning skulle ett sådant tillägg till skollagen kunna bidra till att etablera en
135SOU 2020:28.
136SOU 2020:46 vol. 2.
100
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
tillfredsställande
Skolverket ställer sig i sitt remissvar avvisande till förslaget om central läromedelsgranskning, som anses sakna förankring i dagens styrmodell för skolan och i hur läromedel används och produceras. Skolverket anger att skolor och lärare själva bör ta beslut om vilka läromedel som ska användas i undervisningen. Ett viktigt skäl till detta är möjligheten för läraren att anpassa läromedlen till eleverna, målen för undervisningen, kursplanerna och den metodik läraren an- vänder. Ett ytterligare skäl till svårigheterna i detta förslag är, enligt Skolverket, också den ökande grad av digitalisering som karaktä- riserar läromedelsanvändningen i skolan. Enligt Skolverket gör digi- taliseringen den centrala kontrollen nästintill omöjlig. Däremot kan det, enligt remissvaret, finnas skäl som talar för att Skolinspektionen bör göra återkommande granskningar av kvaliteten hos de läromedel som används.138
Skolinspektionen anger i sitt remissvar att de anser att det utifrån betänkandet är svårt att ta ställning till om en ny central läromedels- granskning bör införas.139
SPSM anger i sitt remissvar att det är väsentligt att läromedel är tillgängliga för alla elever, även elever med funktionsnedsättning. SPSM uppger att det innebär att en central läromedelsgranskning behöver ta hänsyn inte bara till innehåll utan även till läromedlens utformning och i vilken utsträckning de anpassats till elever med funktionsnedsättning. Det förutsätter, enligt SPSM, att de som skulle granska har kompetens att bedöma utformning av läromedel för elever med funktionsnedsättning.140
Lärarförbundet har i sitt remissvar angett att förbundet allmänt anser att det behövs ett ökat statligt ansvarstagande för skolan, men inte särskilt berört frågan om läromedel.141 Lärarnas riksförbund där- emot tillstyrker förslaget om en central läromedelsgranskning, med reservationen att det måste vara erfarna lärare som står för värder- ingen av läromedel. Det behöver skapas ett system där lärarprofes- sionen har en central roll i granskningen, enligt riksförbundet.142
137Ibid.
138Skolverket (2021a).
139Skolinspektionen (2021a).
140SPSM (2021a).
141Lärarförbundet (2021).
142Lärarnas riksförbund (2021).
101
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
3.7Nordisk utblick
3.7.1Danmark
I Danmarks grundskola, folkeskolen, får eleverna kostnadsfritt till- gång till läromedel.143 De danska gymnasieskolorna ska som utgångs- punkt också tillhandhålla nödvändiga läromedel kostnadsfritt till eleverna. Det får dock förekomma lokala bestämmelser som innebär att gymnasieelever i begränsad omfattning själva ska köpa en del av lärverktygen. Gymnasieskolor får ställa krav på att elever ska inför- skaffa material för som mest 2 500 danska kronor.144
Vanligen får elever i Danmarks vuxenutbildning kostnadsfri till- gång till läroböcker och andra undervisningsmaterial. Många skolor inom vuxenutbildningen har också licenser till olika webbaserade material.145
I det danska skolsystemet är det lärarna som ansvarar för att välja läromedel. Danmark har aldrig haft någon obligatorisk statlig för- handsgranskning av läromedel.146
De läromedel som används i den danska skolan tas huvudsakligen fram på den kommersiella marknaden av olika förlag. Material som har producerats med offentliga medel måste finnas tillgängliga för alla att använda kostnadsfritt.147 Danmark utvecklar också tillsam- mans med Norges en digital tjänst som ska ge vägledning om olika läromedels kvalitet, mer om detta i avsnitt 3.7.4.
Den danska staten tar sedan några år tillbaka fram digitala under- visningsmaterial som är kostnadsfria för lärare att använda. Børne- og undervisningsministeriet, Danmarks motsvarighet till Utbildnings- departementet, samlar dessa digitala material på en särskild webbplats. Här finns förutom digitala undervisningsmaterial bland annat för- slag på aktiviteter att genomföra i undervisningen och praktiska exempel.148
Danmark pekade i landets nationella
1432 kap. 19 § lov om folkeskolen.
144Børne- og undervisningsministeriet (2021a).
145Uppgift från Børne- og undervisningsministeriet den 22 april 2021.
146Johnsson Harrie (2009).
147Uppgift från Børne- og undervisningsministeriet den 3 mars 2021.
148Børne- og undervisningsministeriet (2021b) och uppgift från Børne- og undervisnings- ministeriet den 3 mars 2021.
102
SOU 2021:70Läromedel – en bakgrund
därför 2011 att avsätta 500 miljoner danska kronor för att stärka användandet av it i folkeskolen. Medlen användes för att utveckla den digitala läromedelsmarknaden, stödja tillgången till digitala läro- medel samt till spridning av erfarenheter och forskning på området. Kommuner fick bland annat fram till 2018 söka statliga pengar för att införskaffa digitala läromedel i grundskolan.149
Vidare har Danmark ett akademiskt kunskapscenter för läromedel. Centret, som är ett partnerskap mellan lärarutbildningarna, består av en ledningsgrupp, en styrgupp och en uppföljningsgrupp. Lednings- gruppen består av fem representanter för de involverade lärosätena och har ansvar för att kvalitetssäkra olika läromedelsprojekt. Led- ningsgruppen har också ansvar för att ny kunskap om läromedel blir dokumenterad och tillgängliggjord via bland annat centrets nyhets- brev, hemsida och publikationer. Kunskapscentrets styrgrupp består av rektorerna på de involverade lärosätena.
I uppföljningsgruppen finns ett tjugotal representanter för forsk- ning, förlag och skolområdet. Gruppen utvärderar årligen kun- skapscentrets aktiviteter och har varje år ett möte som är tänkt att vara en slags kollokvium, en vetenskaplig konferens. På detta möte får utvalda projektansvariga lägga fram sina resultat och därefter föl- jer en diskussion med uppföljningsgruppen. Styrgruppen bjuds också in till det mötet. 150
Vid Danmarks lärarutbildningar finns också Centre for Under- visningsmidller, CFU, som erbjuder lärare vid Danmarks grund- och gymnasieskolor kunskap om och lån av läromedel.151 Det finns sex centra i Danmark och dessa har etablerat ett nära samarbete genom en särskild förening vars läromedelssamling bland annat innehåller klassuppsättningar av läroböcker och olika former av digitala mate- rial. Föreningen samarbetar också bland annat med förlagsbranschen.152
149Børne- og undervisningsministeriet (2020) och uppgift från Børne- og undervisnings- ministeriet den 3 mars 2021.
150Nationalt videncenter for læremidler (2021).
151Uppgift från Børne- og undervisningsministeriet, den 3 mars 2021.
152Centre for Undervisningsmidler (2021).
103
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
Grönland
Grönland är en del av Danmark, men har hög grad av självstyre. Det officiella språket är grönländska, som talas av majoriteten av befolk- ningen. En mindre andel av befolkningen är tvåspråkig med danska som andraspråk.153
Lagen som reglerar den grönländska grundskolan anger att det grönländska parlamentet ska säkerställa att det sker produktion av läromedel för grundskolan. Lagen anger också att en skolas styrelse ska godkänna läromedel, något som dock sällan sker i praktiken.154
Av regleringen för den grönländska gymnasieskolan följer att det grönländska parlamentet har i uppdrag att säkerställa produktion av läromedel för gymnasieskola. Gymnasieskolans läromedel ska upp- fylla särskilda kvalitetskriterier. Det ställs bland annat krav på att läromedlen ska överensstämma med gymnasieskolans läroplan, både i förhållande till pedagogik och till ämnenas mål.155 Läromedlen i gym- nasieskolan är kostnadsfria men elever i vuxenutbildningen bekostar själva sina läromedel.156
Uddannelsesstyrelsen är en enhet inom det grönländska Departe- mentet för utbildning, kultur och kyrka. Eftersom den grönländska marknaden för läromedel är för liten för att vara intressant för kom- mersiella förlag finns det ett förlag inom Uddannelsesstyrelsen som ger ut läromedel på grönländska i alla ämnen i grundskolans års- kurs
Utöver de läromedel som produceras av Uddannelsesstyrelsen har grundskolornas skolbibliotek läromedel från danska förlag. Skolorna kan också låna klassuppsättningar av läromedel från Uddannelses- styrelsens läromedelscentral. Där finns också enskilda exemplar av läromedel från danska förlag som lärare kan låna för att få inspiration till sin undervisning.
På Uddannelsesstyrelsens webbplats finns både de läromedel som Uddannelsesstyrelsens egna förlag gett ut, de läromedel som finns
153Nordiska ministerrådet (2021a).
154Inatsisartutlov nr. 15 af 3. december 2012 om folkeskolen (folkeskoleloven) samt uppgift från Ilinniartitaanermut Aqutsisoqarfik den 2 mars 2021.
155Departementet for uddannelse (2021a).
156Uppgift från Ilinniartitaanermut Aqutsisoqarfik den 19 april 2021.
104
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
att låna via läromedelscentralen och länkar till andra relevanta digi- tala material.157
Det finns behov av läromedel i alla ämnen i den grönländska gym- nasieskolan, men eftersom det är svårt att hitta kvalificerade läro- boksförfattare ger Uddannelsesstyrelsen ekonomiskt stöd till dem som är beredda att delta i utvecklingen av nya läromedel för denna skolform. 2020 var det årliga bidraget för denna läromedelsproduk- tion 600 000 danska kronor.
Uddannelsesstyrelsen förmedlar på sin webbplats läromedel av- sedda för gymnasieskolan. 2019 genomfördes, som en del av kvalitets- säkringen av den gymnasiala utbildningen, en utvärdering av gym- nasieskolornas läromedel.158
Färöarna
Färöarna tillhör Danmark men har ett omfattande självstyre. Det officiella språket är färöiska.159 Det finns relativt få elever på Färöarna. Sammanlagt går omkring 9 000 elever i grund- och gymnasiesko- lorna, 700 elever per årskurs i grundskolan och 600 per årskurs i gym- nasieutbildningarna.160
På Färöarna finns en särskild lag om läromedel, som anger att läromedlen både pedagogiskt och ämnesmässigt ska överensstämma med de läroplaner och andra regler som gäller för skolväsendet. Lagen anger också att utbildningsministern är den som ytterst har ansvaret för att det tas fram läromedel på färöiska.161 För grundskolans del är det kommunerna som betalar för elevernas läromedel medan ele- verna i de gymnasiala utbildningarna och i vuxenutbildningen bekos- tar sina läromedel själva.162 Både i den grönländska grundskolan och gymnasieskolan är det lärarna på skolan som avgör om de vill an- vända färöiska läromedel eller material på danska.163
Myndigheten NÁM ger ut alla läromedel på färöiska till eleverna i den färöiska grundskolan och gymnasieskolan. NÁM strävar efter
157Departementet for uddannelse (2021b) och uppgift från Ilinniartitaanermut Aqutsisoqarfik den 2 mars 2021.
158Departementet for uddannelse (2019) och (2021c) samt uppgift från Ilinniartitaanermut Aqutsisoqarfik den 2 mars 2021.
159Nordiska ministerrrådet (2021b).
160Uppgift från den färöiska myndigheten NÁM den 3 mars 2021.
161Loven om undervisningsmateriale.
162Uppgift från den färöiska myndigheten NÁM den 19 april 2021.
163Uppgift från den färöiska myndigheten NÁM den 3 mars 2021.
105
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
att producera färöiska läromedel för grundskolans alla ämnen och årskurser. Målet för gymnasieutbildningarna är att det ska finnas färöiska läromedel i alla så kallade kärnämnen.
Det läggs stor vikt vid att bevara färöiskan och produktionen av läromedel på färöiska finansieras därför med offentliga medel.
Processen för NÁM:s läromedelsproduktion är att läromedels- författaren förbinder sig att skriva ett läromedel som ska överens- stämma med läroplanen. Författarens arbete godkänns sedan löpande av en förlagsredaktör hos NÁM, som också har avstämningar med en referensgrupp med lärare för att utvärdera och kontrollera mate- rialet. Slutligen fattar direktören för NÁM beslut om att läromedlet håller sådan kvalitet att det kan ges ut.164
3.7.2Finland
Förutom regler som anger att läromedlen ska vara avgiftsfria har Finland inga särskilda nationella bestämmelser om läromedel.165 Så länge utbildningen överensstämmer med läroplanen får lärarna an- vända vilka material de vill.166 Läromedel är kostnadsfria för barn och ungdomar men vuxna elever bekostar själva sina läromedel.167
Sedan 2021 har läroplikten168 i Finland utvidgats med målet att alla unga ska få en student- eller yrkesexamen. Det är avgiftsfritt för elever att avlägga en sådan examen om studierna har inletts före 18 års ålder. Avgiftsfriheten avser också tillgång till kostnadsfria läro- medel tills eleven fyller 20 år. Elever inom vuxenutbildningen som är över 20 år bekostar själva sina läromedel.169
Finland har tidigare, särskilt under 1970- och
164Ibid.
1657 kap. 31 § lag om grundläggande utbildning.
166Uppgift från Utbildningsstyrelsen den 18 februari 2021.
167Uppgift från Utbildningsstyrelsen den 19 april 2021.
168Finlands läroplikt motsvarar den svenska skolplikten.
169Uppgift från Utbildningsstyrelsen den 27 maj 2021.
106
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
Från
I dagens mer decentraliserade skolsystem är det främst Finlands kommuner som tillhandahåller utbildning. I praktiken är det lärarna som väljer läromedel, på samma sätt som de fritt får göra pedago- giska val och metodval för undervisningen. De flesta läroböcker som används i den finska skolan är publicerade av förlag på den kommer- siella marknaden och undervisningsmaterialen blir varken kontrolle- rade eller godkända av staten.171
Både finska och svenska är officiella språk i Finland och ett par kommersiella förlag producerar läromedel och andra undervisnings- material på svenska.172
Utbildningsstyrelsen, den finska motsvarigheten till Skolverket, organiserar regelbundet möten med Finlands förlagsbransch, sär- skilt i samband med läroplansändringar.173
Utbildningsstyrelsen kompletterar också utbudet hos de kommer- siella förlagen. På styrelsens hemsida finns dels avgiftsfria digitala material, dels en webbaserad bokhandel med såväl tryckta läroböcker som digitala läromedel.174
Utbildningsstyrelsen genomförde 2019 en enkätundersökning om läromedel som visar att läromedel används i hög omfattning i undervisningen i de finska skolorna: 38 procent av grundskolorna och 43 procent av gymnasieskolorna använder, enligt undersökningen, förlagsutgivet material under mer än 75 procent av tiden. På yrkesut- bildningarna används dock läromedel i mindre utsträckning än i den övriga utbildningen.175
Undersökningen visade också att det bland representanter för huvudmannen (kommunala tjänstepersoner) fanns en oro över kva- liteten i material som lärarna själva skapar. Från skolhuvudmännens sida var man också oroade över att det kan vara svårt att säkerställa att innehållet i digitala läromedel överensstämmer med läroplanen och ger eleverna en progression i sitt lärande. Det fanns även en oro
170SOU 2018:41.
171Uppgift från Utbildningsstyrelsen den 18 februari 2021.
172Enligt uppgift från Utbildningsstyrelsen den 19 februari 2021 producerar de finska förlagen Schildts & Söderströms och Otava läromedel på svenska.
173Uppgift från Utbildningsstyrelsen den 18 februari 2021.
174Utbildningsstyrelsen (2021).
175Utbildningsstyrelsen (2020).
107
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
över att skolor kan använda föråldrade läromedel på grund av be- sparingskrav. Flera av lärarna som svarade på enkäten framhöll att även om mycket i framtiden kommer att ske digitalt så behöver läro- böckerna finnas kvar och utgöra en slags ”kärna i undervisningen”.176 Caroline Graeske, biträdande professor i pedagogik vid Luleå uni- versitet, konstaterar i sin kunskapsöversikt från 2021 att läroboken tycks ha en fortsatt mycket stark ställning i Finland. Graeske framhåller att Finland i den internationella forskningen har betrak- tats som ett lyckat exempel i olika mätningar av elevers skolpresta- tioner. En av förklaringarna till de finska elevernas goda studieresul- tat har, enligt Graeske, varit att lärarna i hög utsträckning använder läromedel. Graeske framhåller också att lärarhandledningar används
i större utsträckning i Finland jämfört med i Sverige.177
Åland
Åland är ett självstyrt och svenskspråkigt landskap i Finland som har egna läroplaner. Det saknas läromedel som direkt överensstämmer med de åländska läroplanerna och därför väljer lärare ofta att använda flera olika läromedel. Både svenska och finländska läromedel före- kommer i åländska skolor. Det finns ingen styrning från Ålands landskapsregerings sida gällande vilka läromedel som ska användas i skolorna. Tidigare fanns det en läromedelscentral som både tog fram och rekommenderade läromedel och material till de åländska grund- skolorna, men den resursen avvecklades för ungefär tio år sedan.
I vissa ämnen tar landskapsregeringen fram komplement till läro- medel. Det har man exempelvis gjort för den delen av samhälls- kunskapen som specifikt gäller Åland. Landskapsregeringen har även delfinansierat vissa licenser till digitala läromedel som man under- stöder att skolorna använder.178
Läromedel inom ”grundskoleutbildning för vuxna”, en utbildnings- form som inleds hösten 2021 och är avsedd för personer som inte har fått ett avgångsbetyg från grundskolan, är avgiftsfria. I övrig ut- bildning för vuxna bekostar eleverna själva sina läromedel.179
176Ibid.
177Graeske (2021).
178Uppgift från Ålands landskapsregering den 22 februari 2021.
179Uppgift från Ålands landskapsregering den 20 april 2021.
108
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
3.7.3Island
Lagen som reglerar den isländska grundskolan anger att utbildnings- ministern har det yttersta ansvaret för att säkerställa att det finns tillgång till läromedel i grundskolorna. Det ska finnas skolbibliotek på alla grundskolor och en uppgift för dessa är att tillhandahålla under- visningsmaterial för grundskolans ämnen.180
Skoldirektoratet, som är Islands motsvarighet till Utbildnings- departementet, har till uppgift att kvalitetssäkra läromedel och förse eleverna i grundskolorna med läromedel som överensstämmer med läroplanen.181 Skolor kan också köpa läromedel från kommersiella läromedelsproducenter och har då själva ansvar för att se till att de överensstämmer med läroplanen.182 Alla läromedel i grundskolan ska vara kostnadsfria för eleverna. Utbildningen i den isländska gym- nasieskolan är huvudsakligen också kostnadsfri, men det får tas ut en avgift för nödvändigt kursmaterial från elever i yrkesutbildningar. Inom den isländska vuxenutbildningen betalar eleverna själva för sina läromedel. Vuxenutbildningen har dock ofta böcker som de lånar ut till eleverna, speciellt i basämnena isländska, matematik och engelska. Det förekommer också att lärarna i vuxenutbildningen skapar egna material och att man inom vuxenutbildningen får stöd från arbetsl- ivet för framställning av specifika läromedel.183
3.7.4Norge
Enligt den norska skollagen har huvudmannen, vanligen fylkeskom- munen, ansvar för att eleverna har tillgång till nödvändiga tryckta och digitala läromedel.
Speciellt för det norska skriftspråket är att man har två likställda varianter, bokmål och nynorska. Norges skollag anger att det ska finnas läromedel både på bokmål och nynorska. Skolhuvudmannen har också ansvar för att eleverna inte blir utsatta för reklam i läro- medel.
1804 § och 20 § Compulsory School Act nr. 91/2008.
1815 § lagen om Skoldirektoratet nr. 91/2015 och uppgift från Mennta- og menningar- málaráðuneytið den 9 mars 2021.
182Uppgift från Mennta- og menningarmálaráðuneytið den 9 mars 2021.
183Uppgift från Mennta- og menningarmálaráðuneytið den 30 april 2021.
109
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
Tidigare gällde att elever i gymnasieskolan själva fick bekosta sina läromedel, men sedan 2007 ska huvudmannen stå för kostnaderna.184 I Norge har det tidigare funnits en lång tradition av statlig gransk- ning av läromedel. Ett flertal olika råd har haft i uppdrag att granska läroböcker och senast låg uppdraget hos Nasjonalt læremiddelsenter, som ansvarade för granskningen från 1993 tills dess att den upp- hörde 2000.185 Fram tills dess att granskningen upphörde gällde att läromedel för att bli godkända granskades utifrån följande fyra aspekter: innehåll i enlighet med ämnets kursplan, pedagogik, språk
och jämställdhet.186
Sedan 2000 har Norge alltså inte längre någon statlig granskning av läromedel, men sedan avskaffandet har Norge från statligt håll vidtagit flera vägledande åtgärder för att säkerställa kvaliteten hos läromedel. Utdanningsdirektoratet, Norges motsvarighet till Skol- verket, har utvecklat en digital tjänst som ska ge vägledning om olika läromedels kvalitet. I tjänsten kan lärare värdera olika läromedel och resultaten av värderingarna summeras. Vägledningstjänsten utarbe- tades först för läromedel i ämnena norska, engelska och matematik men ska från juni 2021 kunna användas för alla ämnen. Danmark deltar också i detta arbete.187
Redan 2012 tog Senter for IKT i utdanningen fram ett stödmate- rial med kvalitetskriterier som lärare och skolor kan använda vid värdering och inköp av digitala resurser. Dessa kriterier finns också publicerade på Utdanningsdirektoratets webbplats.188
Staten finansierar också utveckling av läromedel inom områden där det inte finns en kommersiell marknad. Det gäller bland annat läromedel i små ämnen, läromedel på de nationella minoritetssprå- ken och läromedel som är särskilt anpassade för elever med funk- tionsnedsättningar.189
På Nasjonal digital læringsarena webbplats finns så kallade öppna lärresurser avsedda att användas i den norska gymnasieskolan. Tjäns- ten etablerades vid årsskiftet
184Lov om grunnskolen og den vidaregåande opplæringa (opplæringslova) och Norges reger- ing (2009).
185Holmén (2006).
186Reichenberg & Andreassen (2019).
187Uppgift från Utdanningsdirektoratet den 23 februari 2021 och Utdanningsdirektoratet (2021). Tjänsten har tagits fram i samarbete med skolledare, skolor, lärare, universitet och branschorganisationer.
188Senter for IKT i utdanningen (2012).
189Uppgift från Utdanningsdirektoratet den 23 februari 2021.
110
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
från Kunnskapsdepartementet, Norges motsvarighet till Utbild- ningsdepartementet. Webbplatsen är numera ett samarbete mellan alla Norges fylkeskommuner förutom Oslo kommun. I en utvärder- ing från 2009 framkom att de gymnasielärare som använde sig av resurserna använde dem som komplement till, inte ersättning för, läroböcker eller digitala läromedel.190
3.8Aktörer på marknaden för läromedel och andra undervisningsmaterial
Marknaden för läromedel och andra undervisningsmaterial är svår- överblickbar eftersom många olika aktörer är aktiva på den. Det finns ett stort antal kommersiella aktörer men också flera andra, både myndigheter och organisationer inom civilsamhället.
Kommersiella läromedelsförlag
Flertalet kommersiella läromedelsförlag är anslutna till branschorga- nisationen Läromedelsföretagen. Medlemmarna står enligt organisa- tionens egna uppgifter för utgivning av över 90 procent av den svenska skolans läromedel.191 Organisationen har arton medlemsföretag och de fem största är Gleerups Utbildning, Liber, Natur & Kultur Bok- förlaget, Sanoma Utbildning och Studentlitteratur.192
Av de fem största läromedelsförlagens årsredovisningar för 2019 framgår att förlagen går med vinst, men förlagen beskriver en något dalande efterfrågan på läromedel.193 Den sjunkande efterfrågan kan bero på att skolor förändrat sina prioriteringar eller fått mindre resurser och därmed tvingats dra ner på sina läromedelsinköp, till följd av försvagade ekonomier i många kommuner. En annan tänk- bar förklaring till en minskad efterfrågan skulle kunna vara att läro-
190Nasjonal digital læringsarena (2021) och Norges regering (2009).
191Läromedelsföretagen (2021b). Branschorganisationen hette fram till 2018 Svenska Läro- medel.
192Medlemsföretagen är Beta Pedagog AB, Bilda Förlag, Bonnierförlagen Lära, Capensis förlag AB, Clio – Bonnier Education AB, Digilär AB, Folkuniversitetets förlag, Gleerups Ut- bildning AB,
193Gleerups Utbildning AB (2020), Liber AB (2020b), Natur och Kultur (2020), Sanoma Utbildning AB (2020) och Studentlitteratur AB (2020).
111
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
medlens priser ibland uppfattas som för höga. Det är möjligt att det inte råder så kallat jämviktspris på marknaden. När det råder jäm- viktspris produceras det exakt så mycket som det efterfrågas för det pris som köparna (här skolorna) är villiga att betala och som krävs för att producera tillräckligt av varan (här läromedel).
Utöver mer traditionella läromedelsförlag finns det andra kom- mersiella läromedelsproducenter. Ett exempel är NE, som ursprung- ligen bildades för att ta fram uppslagsverket Nationalencykopedin, men som numera även utvecklar digitala läromedel.194 Ett annat exem- pel är Inläsningstjänst som tillhandahåller läromedel främst för elever med läs- och skrivsvårigheter.195
När det gäller digitala läromedel är branschorganisationen Swedish EdTech Industry en central aktör. Organisationen bildades 2017 och medlemsföretagen är så kallade edtechföretag som har det offentligt finansierade utbildningssystemet som marknad. Edtech står för Educational Technology (utbildningsteknologi) och bland medlem- marna i branschorganisationen finns såväl etablerade läromedelsför- lag som hårdvaruleverantörer och utvecklare av kommunikations- plattformar. Av Swedish Edtechs branschrapport för 2021 framgår att producenter av digitala läromedel hade förväntat sig en lägre för- säljning under 2020. I stället ledde coronapandemin till att de flesta av Swedish Edtechs medlemföretag ökade sin försäljning av digitala läromedel under året. Enligt Swedish Edtech blev det under 2020 tydligt att det finns stora skillnader i tillgång till digitala läromedel i skolan och att det får betydelse för utbildningens likvärdighet.196
Myndigheter och motsvarande
Utöver förlagsutgivna läromedel finns ett stort antal undervisnings- material som produceras av myndigheter och motsvarande. Myn- digheterna inom skolområdet tar utifrån uppdrag i sina instruktioner eller regeringsuppdrag fram undervisningsmaterial och stöd till undervisningen inom olika ämnesområden, och ibland med specifika målgrupper. Här ger vi, för att visa på statens olika former av engage- mang när det gäller läromedel, också exempel på material som är
194NE Nationalencyklopedin (2021).
195Inläsningstjänst (2021).
196Swedish EdTech (2021).
112
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
framtagna av andra myndigheter. Sammanställningen gör inte några anspråk på att vara fullständig.
•Forum för levande historias undervisningsmaterial och lärarhand- ledningar om bland annat demokrati, alla människors lika värde och Förintelsen.197
•Konsumentverkets undervisningsmaterial om bland annat privat- ekonomi, reklam och hållbar konsumtion.198
•Kronofogdens undervisningsmaterial om privatekonomi.199
•Naturvårdsverkets undervisningsmaterial om allemansrätten.200
•Statens medieråds material om medie- och informationskunnig- het.201
Det finns också ett stort antal undervisningsmaterial från Sveriges Utbildningsradio, UR, som är en del av public service och vars upp- gift är att ”bedriva programverksamhet inom utbildningsområdet i allmänhetens tjänst”.202 Till en stor del av UR:s produktion finns det också lärarhandledningar.203 Enligt en undersökning som analys- och undersökningsföretaget Novus tagit fram på uppdrag av läromedels- förlaget Liber använder 66 procent av lärarna material från UR.204
Även Svenska Filminstitutet tar fram undervisningsmaterial, bland annat filmhandledningar som främst är avsedda för lärare men som också kan användas direkt av elever.205
Övriga producenter
En del av de organisationer som producerar undervisningsmaterial har bildats just för att på olika sätt möta skolan. Ett exempel på detta är stiftelsen Berättarministeriet, vars material syftar till att inspirera elever i grundskolan till att skriva.206 Ett annat exempel är NTA
197Forum för levande historia (2021).
198Konsumentverket (2021).
199Kronofogden (2021).
200Naturvårdsverket (2021).
201Medierådet (2021).
202Regeringen (2019a).
203Utbildningsradion (2021).
204Liber (2020a).
205Filminstitutet (2021).
206Berättarministeriet (2021).
113
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
Skolutveckling, en ekonomisk förening som tar fram materielsatser och lärarhandledningar till teman inom ämnena biologi, fysik, kemi, teknik och matematik. Verksamheten finansieras till stor del av med- lemmarna, 171 skolhuvudmän. NTA Skolutveckling har också nära samverkan med Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Ingen- jörsvetenskapsakademien.207
Det finns emellertid även organisationer vars primära syften är andra än att möta skolan, men som också producerar undervisnings- material, ofta kostnadsfria sådana. Bland annat har Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, delvis med stöd av statliga bidrag, tagit fram en större mängd undervisningsmaterial avsedda att användas inom undervisningen i sex och samlevnad.208 Ett annat exempel är Svenska kommittén mot antisemitism, SKMA, vars undervisnings- material om Förintelsen och antisemitism bland annat har finansie- rats med stöd av
Flera organisationer har tagit fram undervisningsmaterial om olika aspekter på hållbar utveckling, exempelvis Naturskyddsför- eningen, Världsnaturfonden, Fairtrade Sverige, Skogen i Skolan och Håll Sverige Rent.210
Det finns också flera organisationer som har producerat material som är avsedda för undervisning om arbetslivsrelaterade frågor. Exem- pelvis har Arena Skolinformation inom Arenagruppen, vars medlems- organisationer är olika fackförbund, tagit fram material om lönesätt- ning, kollektivavtal och anställningsformer. Bransch- och arbetsgivar- organisationen Svenskt Näringsliv har i sin tur tagit fram material om entreprenörskap och arbetsmarknad.211 Materialen från Arena- gruppen och Svenskt Näringsliv ger delvis skilda bilder om hur arbets- livet fungerar och sakligheten har ibland ifrågasatts.212
Svenskt Näringsliv är inte den enda branschorganisationen som producerar undervisningsmaterial avsedda för den svenska skolan, utan det finns ett flertal exempel på material från sådana organisa- tioner. Exempelvis har Sveriges annonsörer tagit fram material om
207Uppgift från NTA Skolutveckling den 6 maj 2020 och NTA Skolutveckling (2021).
208Riksförbundet för sexuell upplysning (2021). Kunskapsområdet benämns från höstter- minen 2022 sexualitet, samlevnad och relationer.
209Svenska kommittén mot antisemitism (2021).
210Världsnaturfonden (2021), Fairtrade Sverige (2021), Håll Sverige rent (2021), Natur- skyddsföreningen (2021) och Skogen i skolan (2021).
211Arena Skolinfo (2021) och Svenskt näringsliv (2021).
212Se till exempel Dahlgren (2021).
114
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
källkritik.213 Vissa branschorganisationer, och även fackförbund, har också tagit fram material avsedda för undervisning i yrkesämnen. Se vidare 5.4.4.
3.9Distribution och standardiseringar
Inköp och distribution
Vilka läromedel en kommunal skola har möjlighet att köpa in beror på vilket ramavtal som kommunen avropar sina beställningar från.214 Ramavtal uppkommer som resultat av offentliga upphandlingar och ett avrop innebär en beställning från ett ramavtal. Mer om offentlig upphandling i 6.1.3. Hos enskilda skolhuvudmän ser processerna för inköp av läromedel olika ut.
De flesta kommuner använder det ramavtal om läromedel som tillhandahålls av Adda inköpscentral AB där Läromedia Bokhandel är ensam leverantör.215 Ramavtalet omfattar både tryckta och digitala läromedel samt sådana som består av både en lärobok och digitala komponenter. När det gäller de digitala läromedlen framgår det av ramavtalet att dessa ska vara kompatibla med de vanligaste webb- läsarna och operativsystemen.216
Inom kommunalförbundet Göteborgsregionen beställer de kom- munala skolorna och även flertalet fristående skolor sina läromedel från ett annat ramavtal, via kommunalförbundet.217
Det förekommer, som nämnts i 3.2.1, att kommuner köper så kallade kommunlicenser för digitala läromedel. En kommunlicens ger alla skolor i kommunen samma förutsättningar att ta del av de digitala läromedel som kommunen valt. Det blir vanligen också mer kostnadseffektivt jämfört med att skolorna har egna, olika licenser för digitala läromedel. Utöver kostnadsskäl kan kommuner se admi- nistrativa, tekniska och juridiska fördelar med centralstyrning av digitala läromedel. Pedagogiskt kan det dock även finnas nackdelar med kommunlicenser för digitala läromedel, se 6.2.2.
213Sveriges annonsörer (2021).
214Motsvarande gäller också när regioner eller staten är skolhuvudman.
215Bolaget Adda inköpscentral hette tidigare SKL Kommentus. Det ägs av SKR och en majo- ritet av Sveriges kommuner. Läromedia bokhandels fullständiga namn är Läromedia bok- handel Örebro AB.
216SKL Kommentus (2019).
217Uppgift från Göteborgsregionen den 30 mars 2020.
115
Läromedel – en bakgrund |
SOU 2021:70 |
Standardiserade lösningar för digitala läromedel
Digitala läromedel erbjuder specifika utmaningar för skolor och skol- huvudmän. Utöver de pedagogiska frågorna måste de digitala läro- medlen exempelvis vara förenliga med EU:s allmänna dataskydds- förordning, se avsnitt 3.1.3. Både regeringen och SKR har sett behov av standardiseringar inom skolväsendet.218 Ett exempel är att det finns behov av effektiva, standardiserade lösningar för exempelvis in- formationshantering och inloggning i digitala läromedel. Frågor om standardiserade lösningar för digitala läromedel förekommer inte i denna utrednings direktiv men vi konstaterar att det pågår flera ini- tiativ för standardiseringar och förbättrad infrastruktur.
I regeringens nationella digitaliseringsstrategi för skolväsendet
Skolverket leder ett forum som arbetar för informationsstan- dardisering i skolväsendet, FFIS.220 Inom detta forum finns olika arbetsgrupper och en styrgrupp med representanter från SKR och branschsorganisationen Swedish Edtech (se 3.8). För närvarande har FFIS ingen aktiv arbetsgrupp om digitala läromedel, men forumet har identifierat att det framöver kan uppstå behov av en sådan arbets- grupp.221
Det pågår också ett arbete inom Svenska institutet för standarder, SIS, om en standard för digitala läromedel. Standarden är tänkt att omfatta processen från att välja till att använda digitala läromedel. Fokus i arbetet ligger på beställning, distribution, åtkomst till digi- tala läromedel och återrapportering.222
218Regeringen (2017a), Regeringen (2018a) och SKR (2019).
219Skolverket (2020a).
220Förkortningen FFIS utläses Forumet för informationsstandardisering i skolväsendet.
221Skolverket (2021b).
222Svenska institutet för standarder (2021).
116
SOU 2021:70 |
Läromedel – en bakgrund |
I dag är det relativt vanligt att elever och lärare behöver logga in med både användarnamn och lösenord i varje enskilt digitalt läro- medel som används på skolan. Är skolan med i en så kallad identi- tets- och behörighetsfederation förenklas inloggningarna. Med en sådan federation blir inloggningarna standardiserade, så att använ- darna kan nå sina olika
För att en identitets- och behörighetsfederation ska fungera krävs en så kallad federationsoperatör. Sedan 2012 är Internetstiftelsen federationsoperatör för Skolfederation, som är en organisation som arbetar för standardiserade lösningar för inloggningar på skolor. Det är inte alla huvudmän och läromedelsleverantörer som är med i Skol- federation, men drygt hälften av de kommunala huvudmännen och alla stora leverantörer av digitala läromedel är det.224
223Internetstiftelsen (2021).
224Internetstiftelsen (2021) och Skolfederation (2021).
117
4Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar
I följande kapitel redogör vi först, i 4.1, för gällande rätt av betydelse för de förslag och bedömningar som utredningen lämnar i kapitlet. Därefter beskriver vi i 4.2 hur digitaliseringen bidragit till att skapa ett komplext landskap av resurser och verktyg. Komplexiteteten ökar av att det saknas definitioner och forskning gällande läromedel, vilket
viockså redogör för. I nästkommande avsnitt, 4.3, gör vi en katego- risering av olika undervisningsmaterial och beskriver hur de används. I vilken mån läromedel förekommer i material och information från skolmyndigheterna beskrivs i 4.4. I nästkommande avsnitt, 4.5, redo- gör vi för attityder till läromedel. Avsnitt 4.6 behandlar vilka aktuella utmaningar och behov som vi ser avseende medvetenhet och kun- skap om läromedel och lärarhandledningar. Avslutningsvis beskriver
vii 4.7 våra förslag och bedömningar för att stärka medvetenheten och öka kunskapen om läromedel och lärarhandledningar, samt skälen till dessa.
4.1Gällande rätt
Nedan redogör vi för rättsliga aspekter av betydelse för hur skol- myndigheterna och lärarutbildningarna kan öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar. De bestämmelser som beskrivs har relevans för de förslag och bedömningar som ut- redningen lämnar i det här kapitlet.
119
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
4.1.1Skolverket
Skolverket har i dagsläget inget specifikt uppdrag att i sin verksam- het arbeta med frågor om läromedel. Flera av Skolverkets andra upp- drag kan dock anses ha en koppling till ökad medvetenhet och kun- skap om läromedel och lärarhandledningar. Skolverkets uppdrag att främja likvärdig utbildning, tillhandahålla relevant statistik om skol- väsendet, följa upp och utvärdera utbildningarnas kvalitet samt främja digitaliseringen inom skolväsendet har exempelvis samband med frågor som rör läromedel och lärarhandledningar.
En av Skolverkets uppgifter är också att bidra till att alla som är verksamma som lärare har goda förutsättningar att utföra sitt arbete.1 Inom ramen för detta uppdrag kan Skolverket, enligt utredningens uppfattning, exempelvis stötta lärarnas val av läromedel och lärar- handledningar.
Främja likvärdig utbildning och följa upp kvalitet
Läromedel och lärarhandledningar kan vara en resurs för att främja en likvärdig utbildning och förbättrade kunskapsresultat. Av Skol- verkets myndighetsinstruktion framgår att verket ska främja att alla elever får tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet och bidra till förbättrade kunskapsresultat för elever. Skolverket ska också följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde och kontinuerligt göra en analys av behov av åtgärder inom området, samt utarbeta och genomföra insatser som tillgodoser dessa behov. Vidare ska Skol- verket informera och sprida kunskap om sitt verksamhetsområde.2
Skolverket har enligt sin myndighetsinstruktion också i uppdrag att analysera utvecklingen av samtliga utbildningar och vidta och lämna förslag på åtgärder för att främja fortsatt utveckling av utbildningar- nas kvalitet. Resultaten av arbetet med uppföljning och utvärdering ska sammanfattas och publiceras.3 Skolverket har i sina uppföljningar och utvärderingar dock endast marginellt beaktat läromedel och lärar- handledningar, mer om det i avsnitt 4.4.1.
111 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.
21 § och 14 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.
32 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.
120
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
Tillhandahålla relevant statistik
Skolverket är ansvarig myndighet för den officiella statistiken om skolväsendet.4 Denna statistik saknar för närvarande särskilda upp- gifter om skolornas läromedel. Skolverket samlar visserligen in och redovisar huvudmännens kostnader för lärverktyg, som inkluderar läromedel, men redovisningsposten lärverktyg innehåller en mängd sinsemellan disparata slags kostnader. Utöver kostnader för läromedel ingår bland annat kostnader för kopior, symaskiner, hyvelbänkar, datorer, förbrukningsmaterial och programvara.5 I dag räknas även kostnader för skolbibliotek till kostnadsposten lärverktyg. Utred- ningen anser att detta är problematiskt och har i SOU 2021:3 före- slagit att detta ska ändras.
Ett kvalitetskriterium för officiell statistik är relevans, vilket inne- bär ett ”mått på i hur hög grad statistiken tillgodoser användarnas nu- varande och potentiella behov” samt hur väl den belyser de frågor som är viktiga för användarna av statistiken.6
Främja digitalisering
Skolorna använder i ökande omfattning digitala läromedel och under- visningsmaterial, vilket beskrivs i bland annat 4.2.2, 4.3.1 och 4.3.4 nedan. Sedan 2018 har också regleringar i läroplaner, kursplaner, ämnesplaner och examensmål förstärkts, vilket ska bidra till att elever utvecklar digital kompetens. Av Skolverkets myndighetsinstruktion framgår att verket har sektorsansvar för att ta tillvara digitaliser- ingens möjligheter för ökad måluppfyllelse och likvärdighet i skolan. Ansvaret innefattar att vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda myndigheter och andra relevanta parter.7
4Bilagan till förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Utöver officiell statistik sammanställs och publiceras även annan statistik. Exempelvis presenterar läromedelsbranschen försäljningsstatistik om läromedel, se 4.2.2.
5Förordningen (1992:1083) om viss uppgiftsskyldighet för huvudmännen inom skolväsendet m.m. och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:142) om uppgiftsinsamling från huvudmän- nen inom skolväsendet m.m.
6Lagen (2001:99) om den officiella statistiken och Statistiska centralbyråns föreskrifter (SCB- FS 2016:17) om kvalitet för den officiella statistiken.
718 § 7 p. förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.
121
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
4.1.2Skolinspektionen
I Skolinspektionens uppdrag ingår att granska kvalitet och utöva tillsyn över skolor.8 Skolinspektionen har inget uppdrag om att spe- cifikt uppmärksamma läromedel och lärarhandledningar. Av Skol- inspektionens myndighetsinstruktion framgår att inspektionen ska verka för att alla elever får tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö samt bidra till goda förutsättningar för för- bättrade kunskapsresultat för eleverna och främja en stärkt likvär- dighet mellan skolor.9 Det finns enligt utredningens uppfattning ett samband mellan att granska frågor om elevernas kunskapsutveck- ling, att främja likvärdighet mellan skolor och att i relevanta sam- manhang uppmärksamma läromedel och lärarhandledningar. Det är emellertid ovanligt att Skolinspektionen granskar frågor om läro- medel, vare sig i kvalitetsgranskningar eller tillsyn. Mer om detta i 4.4.2.
Kvalitetsgranskningar
Skolinspektionens kvalitetsgranskningar är regelbundna respektive tematiska. Regelbundna kvalitetsgranskningar sker inom områdena rektors ledarskap, undervisning, trygghet och studiero samt bedöm- ning och betygssättning. Dessutom kvalitetsgranskas huvudmannens arbete med att skapa förutsättningar för att alla elever får en likvärdig utbildning.
En tematisk kvalitetsgranskning om läromedel genomfördes 2011 och under 2021 publicerades ytterligare en kvalitetsgranskning om läromedel, mer om detta i avsnitt 4.4.2.10
Tillsyn
Skolinspektionen utövar tillsyn över grundskolor och gymnasie- skolor på huvudmannanivå och skolnivå samt över vuxenutbildning i huvudsak på huvudmannanivå.11 Skolinspektionen kan bland annat
826 kap. skollagen (2010:800).
91 § förordningen (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion.
10Skolinspektionen har inte genomfört någon tematisk kvalitetsgranskning avseende läromedel i någon annan skolform än grundskolan.
112 § förordningen (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion. Motsvarande som för tillsyn över grundskolan och gymnasieskolan gäller också grundsärskolan, sameskolan, specialskolan och gymnasiesärskolan.
122
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
genomföra tillsyn om inspektionen får information om missförhål- landen på en skola.
Skolinspektionen kan göra olika ingripanden när skolor inte upp- fyller de krav som gäller för utbildningen. Bland annat kan Skol- inspektionen förelägga skolans huvudman att fullgöra sina skyldig- heter, det vill säga rikta ett krav mot huvudmannen att åtgärda en konstaterad brist.
Om det är fråga om en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen anger skollagen att Skolinspektionen ska förena ett föreläggande med vite.12 Vitesbesluten är alltid riktade mot huvudmannen men kan gälla brister på huvudmannanivå eller på specifika skolenheter.
Om det är fråga om ett allvarligt missförhållande kan Skolinspek- tionen när det gäller en enskild huvudman återkalla dennes god- kännande om att få driva skola. Vid allvarliga missförhållanden på kommunala skolor kan inspektionen besluta om statliga åtgärder för rättelse.13 Det innebär att staten på kommunens bekostnad vidtar de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse.14 Skolinspektio- nen ska anpassa sådana statliga åtgärder till vad som passar vid varje tillfälle. I skollagens förarbeten anges som exempel att det kan handla om att Skolinspektionen beslutar att kommunen ska köpa in bättre läromedel till sina skolor.15 Första och hittills den enda gången som Skolinspektionen har fattat beslut om statliga åtgärder för rättelse var 2019 gällande en kommunal grundskola med allvarliga brister. När Skolinspektionen avslutade insatsen hade det på skolan bland annat gjorts stora inköp av tryckta och digitala läromedel i samtliga ämnen. I intervjuer hade lärare och rektorn uppgett att läro- medlen nu användes för att möta såväl elever med olika svårigheter som elever som behövde mer utmaningar i undervisningen.16
1226 kap. 27 § skollagen. I maj 2020 kom en prejudicerande dom från Högsta förvaltningsdom- stolen gällande Skolinspektionens vitesförelägganden. Mer om domen i 3.1.2.
13Motsvarande gäller när en region är huvudman.
14Enligt ett förslag från regeringen (2020b) ska statliga åtgärder för rättelse som huvudregel ersättas med ett verksamhetsförbud tills vidare, för att öka möjligheterna för Skolinspektionen att stänga såväl fristående som kommunala skolor med stora brister. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.
1526 kap.
16Skolinspektionen (2019a).
123
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
4.1.3Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sameskolstyrelsen och Skolforskningsinstitutet
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, ska enligt sin myndig- hetsinstruktion främja och informera om tillgången till läromedel för elever med funktionsnedsättning. SPSM får också utveckla, an- passa, framställa och distribuera sådana läromedel i den utsträckning behoven inte kan tillgodoses på den kommersiella läromedelsmark- naden.17 Mer om gällande rätt avseende läromedel för elever med funktionsnedsättning i 5.1.3.
Sameskolstyrelsen
Sameskolstyrelsen ska enligt sin myndighetsinstruktion främja ut- veckling och produktion av läromedel för samisk undervisning.18 Mer om gällande rätt avseende läromedel på nationella minoritets- språk i 5.1.4.
Skolforskningsinstitutet
Av Skolforskningsinstitutets myndighetsinstruktion framgår att institutet ska ”bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera under- visningen med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt samt bidra till goda förutsättningar för elevers utveckling och lärande och till förbättrade kunskapsresultat för elever”.19 Institutet ska också validera forskningsresultat inom området med avseende på kvalitet och relevans, göra systematiska översikter och andra forskningssammanställningar med god vetenskaplig kvalitet och presentera resultaten på ett sätt som är användbart för de verk- samma inom skolväsendet. Skolforskningsinstitutet ska också sprida forskningsresultaten och göra dem tillgängliga för de verksamma inom skolväsendet samt identifiera områden inom skolväsendet där relevant praktiknära forskning saknas. Dessutom ska institutet ut-
176 § förordningen (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten.
182 § förordningen (2011:131) med instruktion för Sameskolstyrelsen.
191 § förordningen (2014:1578) med instruktion för Skolforskningsinstitutet.
124
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
lysa medel för praktiknära forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom de områden där relevant sådan forskning saknas och fördela medel till praktiknära forskning av högsta vetenskapliga kvalitet.20 Skolforskningsinstitutet har således inte något specifikt uppdrag att i sin verksamhet beakta läromedel och lärarhandledningar, men sådan forskning får ändå, enligt utredningens uppfattning, anses rymmas inom institutets uppdrag.
4.1.4Lärarutbildningarna
För närvarande har 50 lärosäten examenstillstånd för olika typer av lärarexamina. Universitet och högskolor har stor frihet att själva utforma de utbildningar som ges vid lärosätet, inklusive lärarutbild- ningarna. Högskolelagen (1992:1434) ställer enbart relativt allmänt hållna krav på utbildningarnas utformning, såsom att de ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet och att det ska finnas ett nära samband mellan forskning och ut- bildning samt att vetenskapens trovärdighet och god forskningssed ska värnas.21
Av högskoleförordningen (1993:100) följer att det ska finnas en utbildningsplan för lärarutbildningsprogram, liksom för alla andra utbildningsprogram. Av planen ska ”de kurser som programmet om- fattar, kraven på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs” framgå. Utbildningsplanernas närmare innehåll och utform- ning beslutas självständigt av varje lärosäte. Av den anledningen skiljer sig utbildningsplanerna åt mellan de olika universitet och hög- skolor som ger lärarutbildningar.22
Varje högskolekurs ska också ha en kursplan där ”kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som behövs” framgår. Kursplanernas närmare innehåll och utform- ning beslutas i likhet med utbildningsplanerna av varje lärosäte.23
Vad som krävs för att en student ska få en viss examen får läro- sätena däremot inte bestämma själva. Dessa krav är beslutade av
201 § förordningen (2014:1578) med instruktion för Skolforskningsinstitutet.
211 kap.
226 kap.
236 kap.
125
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
regeringen och framgår av den så kallade examensordningen, som finns i en bilaga till högskoleförordningen.24
Kraven i examensordningen ska, enligt regeringen, vara kortfattade och koncentrerade till det väsentliga och följa en gemensam struk- tur. Kraven för lärarexamina utmärker sig genom att beskrivningarna är betydligt längre än för andra examina. Mot den bakgrunden har Utbildningsdepartementet föreslagit att delar av de nuvarande exa- menskraven ska flyttas till en ny förordning om utbildning till lärare och förskollärare, som enligt förslaget ska tillämpas för examina som utfärdas efter utgången av december 2021. De delar som enligt förslaget ska lämnas kvar i högskoleförordningens examensordning kommer då att följa den gemensamma struktur som gäller för övriga examina.25
Examensbeskrivningarna för lärarexamina är alltså visserligen långa, men de innehåller inga krav på att blivande lärare ska ha kunskaper om läromedel och lärarhandledningar. Däremot finns det exempelvis krav på att lärarstudenter, för både grundlärarexamen, ämneslärar- examen och yrkeslärarexamen, ska ”visa förmåga att säkert och kri- tiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten samt att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna”.26
4.2Ett komplext utbud av resurser och verktyg
Lärare behöver göra många olika didaktiska ställningstaganden som rör undervisningsmaterial och utbudet av kunskapskällor är stort. I ett omfattande norskt forskningsprojekt, ARK&APP, som presen- teras nedan, beskriver forskarna att elever och lärare alltmer arbetar
iett ”komplekst læremiddellandskap”.27 Med detta avses att lärare och elever i dag använder och kombinerar ett brett urval av resurser för att nå utbildningens mål.
Att lärare kompletterar traditionella läromedel med andra verk- tyg är i sig inget nytt. Kartböcker, bildspel, skönlitteratur, tidnings- artiklar med mera har länge varit väsentliga resurser i lärares under- visning. Lärare uppmanades redan i grundskolans läroplan från 1969
24Bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100).
25Regeringen (2021c).
26Bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100).
27Gilje med flera (2016), s. 13.
126
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
att låta olika former av pedagogiska hjälpmedel komplettera och stödja varandra:
Läroboken, med sitt från pedagogisk synpunkt tillrättalagda innehåll, får därvid inte alltid samma funktion och samma dominerande ställning som den tidigare haft. Den kan ibland utgöra ett organiserande och sam- ordnande grundmaterial; ibland kan avsnitt ur den utgöra supplerande material för komplettering och fördjupning inom avsedda områden.28
Digitaliseringen skapar emellertid nya möjligheter för att arbeta med kunskap och förmågor i skolans olika ämnen och de norska fors- karna inom ARK&APP menar att det är befogat att tala om ett helt nytt landskap av resurser och verktyg.29
ARK&APP var ett forskningsprojekt som initierades 2012 av Ut- danningsdirektoratet, Norges motsvarighet till svenska Utbildnings- departementet. Syftet var att öka kunskapen om vilka läromedel som väljs i skolan och hur de används av lärare och elever i undervis- ningen. Över 15 forskare arbetade i projektet som kommer att refe- reras vid flera tillfällen i detta betänkande. ARK&APP undersöker läromedelsbruket i engelska, matematik samt naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen. ARK&APP utgår från studier som genomförts i Norges årskurs 5 och 7 samt gymnasieskolan.
I brist på svenska studier väljer utredningen att i förekommande fall hänvisa till resultat från ARK&APP. Resultaten som presenteras inom ramen för det norska projektet har i stor utsträckning relevans även i Sverige, eftersom den utveckling som sker när det gäller läro- medel och digitalisering i Norge påminner mycket om den svenska utvecklingen. Därtill kan nämnas att den statliga läromedelsgransk- ningen avskaffades ungefär samtidigt i de båda grannländerna och lärare i Sverige och Norge tar hänsyn till i det närmaste samma aspek- ter när de väljer läromedel.
4.2.1Definitioner och avgränsningar
Skollagen använder, som nämnts ovan, samlingsbegreppet lärverk- tyg. Häri ryms många olika sorters utrustning och material som ele- ver kan tänkas behöva för att nå målen för utbildningen, såväl digitala som analoga. Ett av de verktyg som innefattas i begreppet lärverktyg
28Skolöverstyrelsen (1969), s. 81.
29Gilje med flera (2016).
127
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
är läromedel men vad läromedel egentligen innebär klargörs som nämnts inte i skolförfattningarna eller dess förarbeten. Det finns flera oklarheter när det gäller gränsdragningen rörande läromedel. Är lära- res egna kompendier och presentationer läromedel? Kan öppna digi- tala uppslagsverk såsom Wikipedia betraktas som läromedel?
Begreppet läromedel definieras på olika sätt i olika sammanhang. Ofta har en relativt vid definition av läromedel använts. I läroplanen för grundskolan från 1980 anges exempelvis att läromedel är ”sådant som lärare och elever kommer överens om att använda för att uppnå uppställda mål”.30 Även Skolinspektionen har i granskningen av sko- lors kvalitetssäkring och val av läromedel från 2021, valt att inkludera många undervisningsmaterial när begreppet läromedel definieras:
Vi har använt en bred definition av läromedel i granskningen. Det inne- bär att allt material som används som läromedel har inbegripits i be- greppet, det vill säga allt från klassiska läroböcker till filmer, artiklar och lärares egenproducerade material som exempelvis presentationer och texter med instuderingsfrågor.31
Ett vanligt argument för en vid definition av läromedel är att en sådan inkluderar mycket av det som används i undervisningen och därmed bidrar till att synliggöra fler aspekter som påverkar lärares undervisning. Vida definitioner kan även betraktas som en legiti- mering av olika resurser och verktyg.
Samtidigt förefaller det, i det allmänna medvetandet, finnas en snävare tolkning där det främst är material som tagits fram av förlag eller läromedelsproducenter som betraktas som läromedel. Skolinspek- tionen har exempelvis, i samtal med utredningen, beskrivit att de flera gånger i intervjuer, som genomförts i samband med den ovan nämnda kvalitetsgranskningen gällande läromedel, behövt påminna lärare och rektorer om att även det material som lärarna själva tar fram i det sammanhanget skulle betraktas som läromedel.32
Den danske läromedelsforskaren Jens Jørgen Hansen, docent vid Syddansk universitet, skiljer mellan vad han kallar två grundläggande kategorier av läromedel. Den första är didaktiska läromedel som har producerats med en didaktisk intention. Den andra kategorin är kontextuella läromedel. Dessa utgörs av redskap, resurser, miljöer och infrastrukturer, vilka i sig inte har någon didaktisk avsikt, men
30Förordningen (1980:64) om mål och riktlinjer i 1980 års läroplan för grundskolan.
31Skolinspektionen (2021b), s. 4.
32Uppgift från Skolinspektionen den 20 januari 2021.
128
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
kan få en pedagogisk mening genom den konkreta pedagogiska praktik de används i.33 Genom denna uppdelning erkänns alltså även de verktyg som gemene man normalt inte betraktar som läromedel men som kan ha stor betydelse för undervisningen och elevernas lärande, såsom jordglober, linjaler och sökmotorer. Dessa verktyg räknas, enligt Hansens definition, till de kontextuella läromedlen.
Inom läromedelsforskning studeras ofta samtliga resurser som elever har till sitt förfogande och det är därmed vanligt att forsk- ningen väljer en vid definition av läromedel. Samtidigt kan det, ur ett samhälleligt perspektiv, finnas behov av att göra distinktioner mellan de olika resurser som lärare och elever använder, bland annat för att säkerställa att elever får tillgång till de för sammanhanget mest ända- målsenliga undervisningsmaterialen.
Behov av tydliga definitioner väcks generellt när områden växer och komplexiteten ökar. När det gäller digitala kunskapskällor har utbudet på senare år vuxit markant. Som vi noterar i 4.2.2 nedan, har digitaliseringen även påverkat variationen av format. I avsnitt 4.3 beskrivs vidare hur digitaliseringen även får konsekvenser för an- vändandet av läromedel. Det komplexa landskap av resurser och verktyg som lärare och elever navigerar i väcker ett behov av gräns- dragningar och utredningen föreslår därför att läromedel definieras i skollagen, se avsnitt 4.7.1.
4.2.2Digitaliseringens effekter på användandet av undervisningsmaterial
Undervisningen sker i dag i en skolmiljö där elever i relativt hög utsträckning har datorer och genom dessa och sina mobiltelefoner ständigt är uppkopplade mot internet. Enligt Skolverket gick det 2018 drygt en elev per dator eller surfplatta i grundskolan, gymnasie- skolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Inom grundskolan var tillgången till datorer generellt högre i högstadiet än i de lägre stadierna. I den kommunala vuxenutbildningen var datortätheten något lägre, med knappt fyra elever per dator. Runt nio av tio rektorer för grundskolan, gymnasieskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan uppgav också att elever med funktionsnedsättning i ganska eller mycket stor utsträckning hade tillgång till kompensatoriska eller
33Hansen (2006).
129
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
alternativa digitala verktyg. En lika hög andel uppgav att elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd i ganska eller mycket stor utsträckning hade tillgång till lämpliga digitala verktyg. I den kommunala vuxenutbildningen var andelarna något lägre, runt åtta av tio.34
I en rapport som Skolverket publicerade 2020 om huvudmännens arbete med skolans digitalisering framgår att de flesta huvudmän beslutat om vilken tillgång eleverna på deras skolor ska ha till datorer och surfplattor. Bland de kommunala huvudmännen hade i stort sett alla beslutat att eleverna skulle ha en personlig dator eller surfplatta för hela eller delar av sina skolor. Bland de enskilda huvudmännen var andelen som fattat ett sådant beslut något lägre men fortfarande relativt hög (73 procent).35
Den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet
vikommunicerar, skaffar kunskap och upprätthåller kontakter men också vilka resurser elever och lärare använder i skolan. De digitala verktygen och undervisningsmaterialen har också blivit mer tillgäng- liga i undervisningen i takt med att skolans allmänna digitala infra- struktur har förbättrats genom bland annat bredband och projek- torer.
I Skolverkets ovan nämnda undersökning om skolans digitaliser- ing beskriver flera huvudmän att det finns ett behov av att utveckla personalens kompetens att använda digitala läromedel. Flera huvud- män uttrycker också att de saknar stöd från forskningen om hur de ska använda digitala verktyg för att förbättra undervisningen.36
Förväntningar på digitalisering
Det finns i dag höga förväntningar på att lärare ska ta tillvara de möj- ligheter som digitaliseringen innebär. Skolverket har, som nämnts i 4.1.1, i uppdrag att främja digitaliseringen inom skolväsendet. Detta arbete ska utgå från den nationella digitaliseringsstrategin för skol- väsendet
34Skolverket (2019b).
35Skolverket (2020a).
36Skolverket (2020).
37Regeringen (2017a).
130
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
Ovan har det också beskrivits att det 2018 infördes bestämmelser
iläroplaner, ämnes- och kursplaner samt examensmål om digita- lisering. Ändringarna föregicks av att Skolverket fick i uppdrag av regeringen att lämna förslag på förändringar för att förstärka och tydliggöra skolans uppdrag att bidra till att elever utvecklar digital kompetens.38 I samband med detta publicerade Skolverket bland annat ett kommentarmaterial och diskussionsunderlag för att stötta lärares arbete med att stärka elevernas digitala kompetens. Skolverket erbjuder också flera kurser och utbildningar för att lärare ska få möjlighet att utveckla sin digitala kompetens.
Regeringen gav 2018 också Skolverket i uppdrag att arbeta med att främja digitaliseringen inom skolväsendet. Myndigheten ska under- lätta för skolor och huvudmän att ”ta tillvara digitaliseringens möj- ligheter i undervisning och i administration”. Arbetet ska utgå från den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet
istrategin.39
I arbetet med att främja digitaliseringen inom skolväsendet ingår även att Skolverket ska följa upp målen i den nationella digitaliser- ingsstrategin för skolväsendet
Sedan 2019 finns också en nationell handlingsplan för digitaliser- ing av skolväsendet som innehåller förslag på nationella initiativ och aktiviteter för att förverkliga den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet. Planen är publicerad av SKR och har tagits fram i samarbete med bland annat Skolverket. Digitala läromedel bör, en- ligt handlingsplanen, vara ändamålsenliga och användbara så att de underlättar arbetssituationen för berörd personal.41
38Regeringen (2015a).
39Regeringen (2017a).
40Regeringen (2018b).
41SKR (2019).
131
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
En ökande andel digitala läromedel och andra digitala undervisningsmaterial
Branschorganisationen Läromedelsföretagen delar in läromedel i tre kategorier: tryckta läromedel, helt digitala läromedel och tryckta läromedel som kompletteras med digitala komponenter. Den sist- nämnda kategorin är i dag den som säljs mest och utgör drygt hälften av marknaden. Tryckta läromedel utan digitala komponenter utgör ungefär 30 procent och helt digitala cirka 15 procent. Enligt den år- liga försäljningsstatistiken från Läromedelsföretagen ökar försälj- ningen av de helt digitala läromedlen mest medan de tryckta läro- medlen utan digitala komponenter har en sjunkande efterfrågan.42 Läromedelsföretagen tycker sig se att den ökade andelen distans- undervisning under 2020 har påverkat inköpen för framför allt gym- nasieskolan, där försäljningen av helt digitala läromedel växte med 10 procent det senaste året.43 De digitala läromedlen står därmed för cirka 15 procent av den totala försäljningen till gymnasieskolan och vuxenutbildningen.44
Branschstatistiken skiljer inte på försäljning av läromedel för gym- nasieskolan och läromedel för vuxenutbildningen. När det gäller svenska för invandrare, sfi, finns dock specifika uppgifter som visar att förlagen säljer mer digitala läromedel till sfi än till vuxenutbild- ningen i övrigt; digitala läromedel utgjorde 30 procent av inköpen inom sfi 2020. Den relativt höga andelen speglar emellertid inte till- gången på skolorna, varken inom sfi eller i övrigt, eftersom läro- böcker återanvänds medan digitala läromedel köps med årliga licenser.45
Det förefaller alltså finnas ett intresse från skolor och deras huvud- män att få tillgång till digitala läromedel. Men digitaliseringen innebär också att antalet andra kunskapskällor som elever kan använda ökat kraftigt. Den digitala tekniken har gjort det möjligt att söka infor- mation och kunskap på många olika sätt. Utöver att elever och lärare kan använda sökmotorer, databaser och webbaserade encyklopedier, finns många olika digitala material som kan vara till nytta i undervis- ningen. Etablerade läromedelsproducenter konkurrerar i detta sam- manhang med webbpublicerade texter, ljudfiler, bilder och filmer
42Den årliga försäljningsstatistiken från Läromedelsföretagen består av uppgifter från samtliga medlemsföretag.
43Distansundervisningen ökade under 2020 till följd av coronapandemin.
44Uppgift från Läromedelsföretagen den 17 februari 2021.
45Uppgift från Läromedelsföretagen den 14 april 2021.
132
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
från bland annat myndigheter, företag och intresse- och branschorga- nisationer. Även reklamfinansierade webbplatser med material mer eller mindre direkt riktat till elever förekommer. Mer om detta i 3.8.
Stängda och öppna resurser
De digitala kunskapskällor som elever använder i undervisningen har olika karaktär och kan kategoriseras på flera olika sätt. De norska läromedelsforskarna Rasmussen och Lund, docenter vid Oslo uni- versitet, beskriver ett kontinuum från stängda (lukka) till öppna (åpne) resurser. De stängda resurserna karakteriseras, enligt fors- karna, av att de är komprimerade och förhåller sig tydligt till kurs- och ämnesplanernas innehåll. De stängda resurserna förmedlas ofta genom en specifik ämnesdiskurs och kan även erbjuda uppgifter som bjuder in exempelvis till analys och summering av innehållet.46 Resurserna kan också vara stängda i den meningen att de inte är tillgängliga med mindre än att skolan eller skolhuvudmannen köpt licens för produkten. De flesta digitala läromedel, som produceras av förlag eller andra läromedelsproducenter, kan betraktas som ett exempel på det som Rasmussen och Lund kallar stängda resurser.
Öppna resurser förhåller sig inte till en specifik ämnesdiskurs och är därför mindre normerande till sin karaktär. De öppna resurserna påminner mer om de kunskapskällor som vi möter i världen utanför skolan. Dessa resurser kräver enligt Rasmussen och Lund att ele- verna själva tar större ansvar för urval och prioriteringar.
Unesco, FN:s organ för internationellt samarbete inom bland annat utbildning, anser att öppna lärresurser kan bidra till att nå målet om en god utbildning för alla i FN:s globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030. Unesco rekommenderar att medlemssta- terna, däribland Sverige, bör stödja och uppmuntra utvecklingen av öppna lärresurser.47 Unesco brukar be medlemsstaterna att vart fjärde år rapportera de åtgärder som vidtagits med anledning av deras rekom- mendationer. Inga medlemsstater har ännu rapporterat om åtgärder med anledning av rekommendationen om öppna lärresurser, efter- som den antogs 2019 och det således har gått mindre än fyra år sedan den beslutades.48
46Rasmussen och Lund (2015).
47Unesco (2019).
48Uppgift från Svenska Unescorådet den 11 februari 2021.
133
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
Möjligheter och utmaningar
Digitaliseringen har som framgår av ovan inneburit en ökad variation av format när det gäller undervisningsmaterial. Filmer, spel, appli- kationer, program och andra resurser finns lättillgängliga och kost- naderna för dessa är inte sällan låga eller obefintliga.
Dessutom har infrastrukturen för spridning av undervisnings- material utvecklats. Det finns hemsidor och portaler som byggts upp särskilt för lärare där material och länkar delas och sprids. Även på sociala medier återfinns flera forum och grupper där lärare delar med sig såväl av metoder som av material.
Det finns många fördelar med digitala verktyg och material. Exempelvis kan öka möjligheterna till interaktivitet och snabb åter- koppling. Den digitala formen erbjuder också många egenskaper och funktioner som kan göra läromedel tillgängliga för elever med funk- tionsnedsättning, exempelvis genom talsyntes, visualiseringar och individuella inställningar. För personer som använder alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, erbjuder också digitaliser- ingen flera möjligheter.49
Möjligheten att snabbt revidera och uppdatera texter är också unik för de digitala kunskapskällorna, vilket även gäller digitala läro- medel. På så vis kan allt från mindre sakfel till förändringar i läro- planerna hanteras på relativt kort tid. Det har också uppmärksam- mats i forskning att digitala resurser som spel och simuleringar kan väcka engagemang hos elever.50
Det finns dock också utmaningar med digitaliseringen av skolans undervisningsmaterial. Den information som elever kan ta till sig via läroböcker är generellt relativt tillförlitlig medan de svar som elever får när de söker på internet behöver granskas och värderas på ett annat sätt. När elever konstant behöver bedöma tillförlitligheten i källorna kan läsandet och kunskapsinhämtningen ta längre tid. Detta är sannolikt en av orsakerna till att läsande på papper, enligt flera undersökningar som refereras i en
49Teknikutvecklingen innebär att elever kan kommunicera genom text, bild- och symbolstöd, film och ljud, tecken som stöd eller teckenspråk. Appar och digitala program kan stödja dessa former av kommunikation.
50Gilje med flera (2016).
51OECD (2021). PISA står för Programme for International Student Assessment.
134
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
Elevorganisationerna har beskrivit för utredningen att lärare ibland hänvisar elever till att söka information på internet vid tillfällen när det skulle vara mer tidseffektivt och berikande att använda läro- böcker. En elev som deltog i en av utredningens hearings uttryckte det på följande vis: ”Ibland verkar det som om vi ska göra våra egna läroböcker genom att hämta fakta på internet och då finns det en risk att man tappar fokus på själva ämnet. I stället blir det att allt bara handlar om att lära sig att söka information.”
Läsning av tryckta texter innebär också en form av ”kroppslig upplevelse” som kan ha betydelse för läsförståelsen. Elever kan till exempel ofta minnas ungefär var i en bok som en viss information fanns. I en studie ledd av Anne Mangen, professor vid Universitetet i Stavanger, har randomiserade grupper med elever fått läsa tryckta respektive digitala texter. Enligt studien visar de elever som fick läsa de tryckta texterna signifikant bättre förståelse av innehållet. Denna studie visar att scrollande kan påverka läsningen negativt och att den elevgrupp som fick ta del av den tryckta texten hade fördelar av att kunna uppleva den fysiska dimensionen av texten. Den överblick som eleverna får över en tryckt text samt möjligheten att även känna texten rent taktilt verkar således påverka läsförståelsen positivt.52
Forskare har också noterat att vissa digitala resurser kan vara negativa för elevers lärande. De strategier eleverna utvecklar genom spel verkar till exempel inte alltid stärka lärandet. Bland annat har professor Øystein Gilje med flera inom ramen för forskningspro- jektet ARK&APP noterat att dataspel ofta uppmuntrar ett slump- mässigt prövande som inte stärker elevers lärande och inte heller främjar ändamålsenliga lärandestrategier.53
Det finns även utmaningar med digitala läromedel. Lärare och elever som har deltagit i våra hearings beskriver att digitala läromedel kan vara svåröverskådliga och tidskrävande att använda. Digitala läromedel upplevs ofta som svårare att navigera i än läroböcker. Dess- utom redogör både elever och lärare i utredningens hearings för bris- ter i den digitala infrastrukturen, såsom problem med bredband och hårdvara. Detta orsakar stress och försvårar, enligt deltagare i utred- ningens hearings, användandet av digitala läromedel i skolan.
Lärare har också i utredningens hearings framhållit att det finns många fördelar med läroböcker, exempelvis att de ger en tydligare
52Mangen med flera (2013).
53Gilje med flera (2016).
135
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
överblick över ämnesinnehållet och i högre grad än digitala läro- medel uppmuntrar till samarbete och samtal. Flera lärare framhåller att de digitala läromedlen, såsom de ofta är utformade i dag, kan leda till att elever arbetar mer individuellt. En skolchef beskrev i utred- ningens enkät att digitala läromedel leder till att fokus förflyttas ”från lärarens undervisning till undervisning på skärmen, dvs. sam- spelet flyttas till elev/läromedel och när så sker ger det en direkt för- sämring av elevernas resultat”. Användning av digitala läromedel kan alltså innebära att eleverna får såväl mindre lärarstöd som mindre utrymme till kollektivt lärande där de kan dra nytta av varandras kunskaper, erfarenheter och perspektiv. Den ovan citerade skol- chefen framhåller att samma fenomen också kan uppstå när det gäller läroböcker, särskilt när ”de är uppbyggda på övningsböcker och allt för mycket mängdträning”.
Lärare har beskrivit för utredningen att en lärobok ofta i högre utsträckning än ett digitalt läromedel utgör en trygghet för elever. Exempelvis vuxna elever med kort eller ingen skolbakgrund upp- fattar ofta, enligt flera lärare i utredningens hearings, läroboken som en fysisk representation av kunskap och en form av garanti för lärande.
När läroböcker helt ersätts med digitala läromedel innebär det också att elever behöver läsa längre texter på skärm. Detta kan på- verka elevernas förståelse av innehållet. Inom ramen för det euro- peiska forskningsprojektet
Inom vuxenutbildningen finns det specifika utmaningar med digitala läromedel, eftersom de vuxna eleverna i stor utsträckning
54
55Evolution of Reading in the Age of Digitisation (2019).
136
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
själva behöver stå för kostnaderna för de digitala enheterna. Det innebär att det finns elever som inte har tillgång till en dator utan behöver ta del av innehållet i ett digitalt läromedel via exempelvis en smart telefon. Detta kan påverka elevers lärande eftersom det ofta är utmanande att läsa längre text och göra övningar som innefattar mer omfattande skrivande på en mobiltelefon. Utredningen har genom kontakter med branschen fått kännedom om att vissa läromedels- företag delvis anpassat innehållet i de digitala läromedlen efter detta. Ett förlag beskriver exempelvis att de, för att möta de behov som uppstår när eleven bara kan ta del av läromedlet via sin telefon, kom- pletterat läromedlet med enklare övningar, som exempelvis ord- träning.56 Elever som saknar en dator får på så vis tillgång till övningar men går miste om det sammanhang som kan göra orden relevanta och får inte heller möjlighet till den språkutveckling som arbete med längre texter kan stimulera till. Särskilt utmanande kan situationen bli för eleverna inom vuxenutbildningen om skolhuvudmannen helt valt att övergå till digitala läromedel, eftersom det då varken finns en lärobok att tillgå eller möjlighet att ta del av det digitala läromedlet på ett adekvat sätt.
Avslutningsvis beskriver både elever, lärare, rektorer och skol- chefer att en väsentlig utmaning med digitala läromedel är den distrak- tion som internets övriga utbud utgör. En skolchef beskriver i ett
Lärobokens ställning i en digitaliserad skola
Digitaliseringen har, som framgår ovan, påverkat vilka verktyg lärare använder i undervisningen men läroboken har fortfarande en relativt stark ställning.
I en enkätundersökning som intresseorganisationen Läromedels- författarna låtit genomföra 2020, svarar nästan 60 procent av lärarna att analoga läromedel, alltså läroböcker, är mycket viktiga för elever-
56Uppgift från ett läromedelsföretag den 26 februari 2021.
137
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
nas kunskapsutveckling, medan endast cirka 30 procent varar att digitala läromedel är så viktiga.57
Det norska fackförbundet för lärare, Utdanningsforbundet, publi- cerade 2018 en rapport om val, användande och värdering av digitala läromedel i gymnasieskolan.58 Det visade sig att digitala läromedel har fått en naturlig plats i skolan men inte ersatt läroboken. 69 pro- cent av gymnasielärarna anger att de dagligen eller varje vecka an- vänder digitala läromedel. 81 procent svarar att de oftast använder digitala läromedel som ett komplement till en lärobok.59
Enligt en undersökning från 2020 som analys- och undersöknings- företaget Novus tagit fram på uppdrag av läromedelsförlaget Liber, efterfrågas även i Sverige främst läromedel som utgör en kombina- tion av tryckt bok och digitala komponenter.60
Vi vet alltså att digitaliseringen fått effekter på vilka lärverktyg och undervisningsmaterial som används i skolan men vi vet ännu inte tillräckligt mycket för att kunna dra säkra slutsatser om hur materia- len används och hur de påverkar elevers lärande, vilket diskuteras vidare nedan.
4.2.3Begränsat forskningsläge
Forskningen om läromedel och andra undervisningsmaterial kan delas in i tre kategorier:
•produktorienterade studier som avser analys av innehållet utifrån olika perspektiv,
•processorienterade studier som inriktar sig på läromedlets mark- nadsföring, distribution och utvecklingsprocessen från idé till produkt, och
•användarorienterade studier som intresserar sig för hur lärare och elever använder läromedlen.
57Läromedelsförfattarna (2020).
58Rapportens definition av läromedel påminner om den som vi använder i detta betänkande. Även exempelvis digitala resurser som framtagits för att komplettera läroböcker inkluderas i vad rapporten kallar för digitala läromedel.
59Utdanningsforbundet (2018).
60Liber (2020). 68 procent föredrar digitala läromedel tillsammans med tryckta läromedel,
22procent föredrar att använda tryckta läromedel framför digitala läromedel och 8 procent föredrar digitala läromedel framför tryckta. 1 procent svarade ”vet inte”.
138
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
Den här uppdelningen har använts av flera forskare för att ge en översikt över läromedelsforskningen.61
Den senaste större svenska, nationella enkätundersökningen som koncentrerar sig på användarperspektivet, det vill säga den sista av ovanstående tre punkter, återfinns i en rapport som Skolverket publi- cerade 2006. Rapporten behandlar läromedel i bild, engelska och samhällskunskap.62 Den innehåller även en förkortad version av kun- skapsöversikten Vad har vi lärt oss om läromedel? av professor Boel Englund.63 Forskningsläget är i övrigt relativt begränsat i Sverige när det gäller såväl process- som användarinriktade studier.64
Caroline Graeske, biträdande professor vid Luleå tekniska univer- sitet, har för utredningen tagit fram en forskningsöversikt om hur läromedel används i undervisningen. Graeske konstaterar att läro- medel har en viktig funktion för elevers resultat men att det finns utmaningar förknippade med att redovisa resultat från tidigare forsk- ning om läromedelsbruk. Bland annat påpekar Graeske att olika studier använder olika läromedelsbegrepp och definitioner, vilket inne- bär att det ibland är svårt att jämföra resultat. En annan utmaning gäller skillnader mellan ämnen och discipliner. I vissa studier görs ingen åtskillnad mellan ämnen, vilket gör att eventuella diskrepanser mellan ämnen inte framträder tydligt. Dessutom konstaterar Graeske att det är tids- och arbetskrävande att undersöka hur läromedel an- vänds i skolans alla ämnen i en och samma studie och att studier därför ofta avgränsas till vissa ämnen och årskurser. Ofta förefaller de ämnen som studeras vara matematik, svenska och samhälls- orienterande ämnen. Studier om läromedelsbruk i yrkesämnen och ämnen inom det
I forskningsöversikten framhåller Caroline Graeske vidare att forskningen om läromedelsbruk, det vill säga hur lärare använder läromedel, behöver stärkas, då det fortfarande finns flera kunskaps- luckor att fylla. Läromedelsbruk inom vuxenutbildning och yrkes- utbildning är, enligt Graeske, exempel på sådana områden.66
61Julin Svensson (2000), Englund (2006) med flera.
62Skolverket (2006b).
63Englund (2006).
64Graeske (2021), Skolverket (2006b).
65Graeske (2021).
66Ibid.
139
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
Utvecklingen när det gäller vilka lärverktyg och undervisnings- material som väljs och används i skolan går snabbt, inte minst på grund av digitaliseringen. När det gäller digitala läromedel är forskningen begränsad, även om bland annat ARK&APP ökar kunskapen inom området.
4.3Olika undervisningsmaterial och hur de används
I samband med att lärare planerar undervisningen väljer de vilka undervisningsmaterial och kunskapskällor som eleverna ska få till- gång till under arbetets gång. I praktiken innebär detta att läraren avgör om eleverna ska använda läromedel, andra material eller både och. Därefter följer en mängd val kopplade till innehåll, form och material. Ett och samma läromedel kan användas på många olika sätt. Hur väl ett läromedel eller annat undervisningsmaterial fungerar i undervisningssituationen är därmed beroende av lärarens didaktiska val i relation till materialet.
Lärares användning av läromedlet eller undervisningsmaterialet påverkas av den specifika undervisningskontexten och elevgruppens sammansättning och behov. Även lärarens pedagogiska grundsyn och sätt att undervisa har betydelse för hur och i vilken utsträckning lära- ren använder läromedel och andra material.67
Läromedel påverkar undervisningen på olika sätt och i olika stor utsträckning. Ibland följer läraren läromedlet relativt strikt, kapitel för kapitel. Ibland används läromedlet snarare som ett smörgåsbord som läraren plockar metoder och övningar från. I ytterligare andra fall används läromedlet snarare som referenslitteratur. Det finns också stora variationer när det gäller vilket stöd lärare ger eleverna i att ta del av läromedlets texter. Vissa lärare arbetar strukturerat under lektionstid med att stärka elevernas förståelse av exempelvis text och bild medan andra låter elever arbeta mer självständigt med läro- medlet. Det är alltså inte bara valet av undervisningsmaterial som får betydelse för undervisningen utan också själva användandet. I sam- manhanget kan det noteras att olika ämnen även har olika traditioner när det gäller hur läromedel används.
Dessvärre finns det, som vi noterat i 4.2.3, inte någon omfattande forskning om användningen av läromedel och andra undervisnings-
67Englund (2006).
140
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
material och den forskning som finns utgår från olika definitioner och distinktioner.
Nedan gör vi en kategorisering av olika undervisningsmaterial och sammanfattar vad som kännetecknar användandet av de respek- tive resurserna. Beskrivningarna utgår från befintlig forskning och de synpunkter som utredningen sammanfattat efter hearings, inter- vjuer och andra kontakter med elever, lärare, rektorer med flera.
4.3.1Läromedel
Flera vetenskapliga studier visar, som nämnts, att läroboken, trots digitaliseringen av skolan, spelar en fortsatt viktig roll i undervis- ningen.68 Konkurrens från exempelvis digitala kunskapskällor verkar emellertid ha stor påverkan på hur läromedel används, åtminstone i vissa ämnen, och lärobokens fortsatta dominans kan inte tas för given.69 I kapitel 5 redogörs mer ingående för hur elevers och lärares tillgång till läromedel ser ut.
De norska läromedelsforskarna Ingvill Rasmussen och Andreas Lund, docenter vid Oslo universitet, har 2015 identifierat ett sätt att använda läromedel på som de kallar hybridpraktiker. Dessa praktiker karakteriseras av att olika resurser, exempelvis analoga och digitala, kopplas samman.70 Tomas Widholm, doktor i pedagogiskt arbete med inriktning mot läromedel vid Linköpings universitet, har 2020 funnit att hybridpraktiker framstår som allt vanligare i dagens skola.71
Rasmussen och Lund menar att läroboken, i hybridpraktikerna, representerar ett strukturerande element som har viss ”kanonisk” funktion i förhållande till vad lärare uppfattar som väsentlig kun- skap. Detta är, enligt forskarna, en viktig roll inte minst i mötet med digitala resurser som ständigt förändras och där eleverna ofta utfor- mar sina egna sökningar och därmed möter olika innehåll.72
Läroboken kombineras alltså ofta med flera andra resurser, i många fall digitala. Men det är också vanligt att elever har tillgång till flera läromedel. Skolinspektionens kvalitetsgranskning av innehåll i och användning av läromedel i kemi från 2011 visar att det är sällsynt
68Exempelvis Reichenberg (2016).
69Widholm (2020).
70Rasmussen & Lund (2015).
71Widholm (2020).
72Rasmussen & Lund (2015).
141
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
att undervisningen i kemi helt och hållet utgår från ett enda läro- medel. På flera av skolorna som ingår i granskningen har man ett eller ett par tryckta läromedel i klassuppsättningar, så att eleverna vid behov ska kunna använda sig av läromedlen på lektionstid. Endast på ett par av skolorna användes klassuppsättningar av ett visst läro- medel i mer traditionell bemärkelse, det vill säga att eleverna gavs en egen lärobok i ämnet, som de kunde gå tillbaka till vid behov.73
Läromedel för planering och genomförande av undervisningen
I läromedel finns vanligen en genomtänkt progression där eleverna gradvis ställs inför svårare uppgifter och mer utmanande innehåll. Det är därför inte ovanligt att lärare planerar sin undervisning efter läromedlets struktur. I vissa fall förefaller lärare till och med lägga större vikt vid läroboken än vid kurs- och ämnesplanerna när de planerar sin undervisning.74 Detta utvecklas nedan.
Ofta använder sig lärare emellertid av flera olika läromedel och andra undervisningsmaterial när de planerar undervisningen. Lärare som intervjuats inom ramen för ovan nämnda forskningsprojekt ARK&APP beskriver att det tidigare var vanligare att planeringen utgick helt från ett läromedel men att detta har förändrats. Analy- serna av intervjuerna visar att lärare ofta utgår från ett läromedel men kompletterar med andra läromedel och väljer bort boken under av- gränsade perioder. Lärarnas ämnesmässiga värdering av läroboken är vanligen utgångspunkten för om de finner behov av att komplettera med andra resurser.75
I våra hearings har lärare även beskrivit andra skäl till att välja bort läromedlet, såsom att undervisningen blir mer varierad om läroboken eller det digitala läromedlet kompletteras med andra verktyg och material. Se vidare 4.3.4.
Enligt forskningsstudier inom ARK&APP påverkas antalet under- visningsmaterial av arbetssättet. Ett av de arbetssätt som beskrivs är helklassundervisning och studien visar att det då används relativt få kunskapskällor. Helklassundervisningen framstår därmed som mindre komplex än andra arbetssätt. Det förefaller främst vara när elever arbetar individuellt eller i grupp som antalet läromedel och andra
73Skolinspektionen (2011).
74
75Gilje med flera (2016).
142
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
undervisningsmaterial ökar. Forskarna påpekar att arbete med många undervisningsmaterial är både kognitivt och socialt utmanande för eleverna men de framhåller också att mångfalden av källor kan väcka elevernas engagemang.76
På regeringens uppdrag undersökte Skolverket 2018 hur lärare i grund- och gymnasieskolan använder kurs- och ämnesplanernas olika delar när de planerar och genomför sin undervisning. I reger- ingsredovisningen konstaterar Skolverket att en majoritet av lärarna anser att kurs- och ämnesplanerna har stor betydelse för deras pla- nering och genomförande av undervisningen. Det finns emellertid, enligt Skolverket, även lärare som beskriver att de i större utsträck- ning använder läromedel som utgångspunkt för planering och genom- förande. I enkäten finns det exempel på lärare som inte längre själva aktivt tar del av kurs- eller ämnesplanerna utan i stället förlitar sig på att läromedlet stämmer överens med kurs- eller ämnesplanen.77
Skolverket beskriver i sin rapport till regeringen att de flesta lärare på olika sätt ändå förvissar sig om att det läromedel de använder överensstämmer med aktuella kurs- eller ämnesplaner. Det finns varia- tioner i hur detta görs:
En del av de som uppger att de använder läroböcker har konstaterat att det står att den utgår från Lgr 11 medan andra har gått igenom flera olika läromedel och själv eller tillsammans med kollegor aktivt försäkrat sig om att läromedlet på ett bra sätt tar upp det kursplanen föreskriver.78
Ett problem som bland annat Skolinspektionen har noterat med att vissa lärare förlitar sig på läromedel i stället för att själva säkerställa att deras undervisning överensstämmer med kurs- och ämnesplaner, är att regeringen eller Skolverket kan besluta om ändringar i kurs- och ämnesplanerna. Läromedelsproducenter strävar vanligen efter att uppdatera läromedel i takt med dessa förändringar men läromed- lets aktualitet kan inte alltid garanteras. I synnerhet kan detta bli ett problem om skolor inte byter ut läroböcker i samband med revider- ingar av kurs- eller ämnesplaner79 som påverkar innehållet i läromedlen.
Skolinspektionen har uppmärksammat denna utmaning i sina granskningar. Av Skolinspektionens tidigare nämnda granskning om
76Gilje med flera (2016). ARK&APP utgår från studier som genomförts i årskurs 5 och 7 samt gymnasieskolan.
77Skolverket (2018a).
78Skolverket (2018a), s. 30.
79När vi i detta betänkande skriver kurs- eller ämnesplaner avses även gymnasiesärskolans ämnesområdesplaner.
143
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
läromedel i kemi från 2011 framgår att de använda läromedlen på nästan hälften av grundskolorna som ingick i granskningen inte täckte väsentliga delar av ämnet.80
I en granskning från 2020 av matematikundervisningen i års- kurs
Om lärare enbart planerar undervisningen utifrån det som tas upp i läromedlet kan det alltså leda till att elever inte får den undervisning de har rätt till. Skolinspektionen noterar dock, i ovan nämnda gransk- ning från 2020 av matematikundervisning, att lärare på de flesta grundskolor där planeringen utgår från läromedel kontrollerar att läromedlen överensstämmer med kursplanen. Mer om lärares val och värdering av läromedel i kapitel 6.
Läromedel som referenslitteratur
Det finns enligt vad Tomas Widholm vid Linköpings universitet funnit i sin doktorsavhandling från 2020, tecken på förändringar när det gäller på vilket sätt läroboken används i undervisningen i gym- nasieskolan. Bruket har allt mer begränsats till att läroboken används endast som informationskälla eller som referens.82 Läroboken eller det digitala läromedlet fungerar alltså numera ofta snarare som referenslitteratur för elever och lärare än som något elever arbetar med under lektionerna. Det finns emellertid, som vi beskriver nedan, väsentliga skillnader mellan ämnen i detta avseende.
Att läromedel ibland främst används som referenslitteratur får konsekvenser för vilken roll som läromedlen spelar i undervisningen.
80Skolinspektionen (2011).
81Skolinspektionen (2020a).
82Widholm (2020).
144
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
Bland annat verkar lärare i allt lägre grad gå igenom texterna83 i läro- boken tillsammans med eleverna. Eleverna får i stället arbeta med dem på egen hand och läromedlen betraktas därmed snarast som en resurs inför prov eller andra utvärderingstillfällen. I Widholms studie av religionsundervisning i gymnasieskolan förekommer det bara vid ett tillfälle att läroboken används under en lärarledd genomgång.84
Även i lärarledda samtal med elever är det, enligt Widholms under- sökning, mycket ovanligt att läroböcker används. Främst verkar läro- medel, såsom de definieras i detta betänkande, användas när eleverna ska arbeta självständigt eller i grupp. I Widholms studie anvisade lärarna eleverna till specifika material och texter ungefär lika ofta som de överlät till eleverna att välja själva vilka material de skulle an- vända. När lärarna hänvisade till ett specifikt material var det oftast till läroboken. Det förefaller alltså som om elever i religionskunskap inom gymnasieskolan främst använder läromedel som en informa- tionskälla när de ska arbeta med olika uppgifter.85
Denna bild överensstämmer med hur lärare i våra hearings be- skrivit att de använder läromedel i andra samhällsvetenskapliga ämnen i grundskolans senare årskurser och i gymnasieskolan. Utredningen har inte kunnat bekräfta om det finns skillnader mellan skolformer när det gäller i hur hög grad elever förväntas arbeta självständigt med läromedlet. Det förefaller dock sannolikt att lärare i lägre årskurser i större utsträckning stöttar eleverna i arbetet med exempelvis läro- medlets texter.
Vikten av samtal om texter i skolan har framhållits bland annat av Skolverket och Skolinspektionen. Elever behöver under lärares led- ning samtala om olika texters innehåll för att fördjupa sin förståelse och lära sig strategier för läsning och läsförståelse.86
Marta
83Ordet ”text” används här i vidgad betydelse och kan inkludera såväl exempelvis filmer som bilder.
84Widholm (2020).
85Ibid.
86Skolinspektionen (2016) och Skolverket (2016a).
87
145
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
som svåra kan hänga samman med det som konstaterats ovan, att lärare i allt lägre grad arbetar med läromedelstexterna i undervisningen.
Läromedel används i varierande grad och på skiftande sätt i olika ämnen
De så kallade hybridpraktikerna, som beskrivits ovan, ser olika ut i olika ämnen. Resurser kombineras på varierande sätt och läroboken dominerar i olika stor utsträckning. Flera forskare konstaterar att hur och i vilken utsträckning läroboken används är starkt beroende av ämne.88
I en norsk intervjustudie från 2014 har exempelvis gymnasielärare i historia påpekat att läroboken spelar en väsentlig roll eftersom ämnets innehåll är så omfattande. Lärarna beskriver att de erbjuder elever olika tilläggsmaterial bland annat för att de ska få möjlighet att träna på källkritik, men detta är tidskrävande och läroboken har därför en dominerande position.89
Både forskare och skolmyndigheter har uppmärksammat att läro- medel används i stor omfattning inom ämnet matematik.90 I en stat- lig utredning från 2004 beskrivs hur läraren inom matematikunder- visningen ibland ”reducerats till lots genom läroboken”.91 Det som i synnerhet kritiserats är att elever får ägna lektionerna i matematik åt att enskilt lösa lärobokens uppgifter i stället för att kommunicera med varandra. Många forskare menar att det är väsentligt för ut- vecklingen av matematikkunskaperna att eleverna på olika sätt får ta del av varandras matematiska resonemang och verbalisera sina egna.92
Skolverket konstaterar i en rapport från 2014 om internationella kunskapsmätningar att fler lärare i den svenska skolan än i andra länder använder läroböcker under matematiklektionerna.93 I en kva- litetsgranskning av matematikundervisningen i grundskolan från 2009 beskriver Skolinspektionen att elevernas arbete med läroboks- uppgifter är omfattande. Detta, menar Skolinspektionen, är proble- matiskt, eftersom läroböckerna är inriktade på att eleverna främst
88Se exempelvis Bachmann (2005) och Sikorová. (2011).
89Justvik (2014).
90Se till exempel Heikka (2015), Hemmi med flera (2014), Koljonen (2020), Skolinspektionen (2009 och 2018) och Skolverket (2006b).
91SOU 2004:97, s. 58.
92Se till exempel Stigler & Hiebert (2009) och Larsson (2015).
93Skolverket (2014).
146
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
ska räkna utifrån lösta exempel, och sällan ger eleverna möjlighet att utveckla sin kompetens i problemlösning samt sin förmåga att använda logiska resonemang och sätta in matematiska problem i sammanhang.94 Även i slutrapporten från ovan nämnda forskningsprojekt ARK&APP från 2016 utmärker sig matematikämnet genom mer an- vändning av läromedel än de övriga undersökta ämnena. Enligt forskarna inom ARK&APP används tryckta läromedel och skriv- böcker under en stor del av undervisningen i matematik, både i grundskolan och i gymnasieskolan. Även genom den höga graden av monologisk helklassundervisning skiljer sig matematikämnet från de
övriga ämnena, enligt slutrapporten.95
I Skolinspektionens granskning av matematikundervisningen i grundskolans årskurs
Matematikutvecklare Lena Heikka lyfter i sin licentiatavhandling från 2015 fram att eleverna genom matematikundervisningen inte ges möjlighet att bearbeta matematiska förmågor i tillräcklig utsträck- ning. Ett av skälen till detta är, enligt Heikka, att individuellt arbete i läroboken dominerar. Det förefaller inte vara läromedlet i sig som är problemet utan snarare lärarens val i relation till materialet. Heikka har exempelvis noterat att lärare prioriterar bort avsnitt i lärobokens kapitel som är avsedda för diskussion och samarbete elever emellan.97
I ARK&APP noteras att läroboken också i naturvetenskapliga ämnen verkar ha en särskilt viktig roll såväl i grundskolan som i gymnasieskolan. Forskarna konstaterar att läroboken, tillsammans med uppgifter som lärare själva konstruerat och delat ut i pappers- form, ofta verkar ha en strukturerande funktion i de naturvetenskap- liga ämnena. Det förefaller vara särskilt viktigt att skapa struktur
94Skolinspektionen (2009).
95Gilje med flera (2016).
96Skolinspektionen (2020a).
97Heikka (2015).
147
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
genom lärobok eller uppgifter när eleverna arbetar med utforskande metoder, vilket är relativt vanligt i de naturvetenskapliga ämnena.98
Ett ämne där lärobokens dominans verkar ha minskat är engelska. I Boel Englunds forskningsöversikt från 2006 fastställs att engelska är ett av de ämnen där läromedel används mest. Engelsklärarna tycks, enligt Englund, grunda en stor del av undervisningen på en enda lärobok.99 Senare forskning visar att läroboken i engelska i relativt liten grad intar en dominerande roll.100 En orsak till denna utveckling kan vara det rika utbudet av material på engelska som erbjuds genom digitala kunskapskällor. I engelska verkar det också finnas en stor skillnad i läromedelsanvändande mellan lärare i grundskolan och gymnasieskolan. Bland lärare som undervisar i engelska på mellan- och högstadiet dominerar läroboken medan färre än 40 procent av lärarna som undervisar i engelska inom gymnasieskolan primärt använder läroboken, enligt ARK&APP.101 Lärare i engelska, inom både grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, som deltagit i utredningens hearings framhåller också att de ofta använder andra undervisningsmaterial än läromedel. Lärarna beskriver att detta val delvis grundar sig i att det i hög utsträckning, främst genom digitala kunskapskällor, finns tillgång till mycket autentiskt material som kan väcka elevernas intresse och engagemang.
4.3.2Lärarhandledningar
Lärarhandledningar är vanligen nära knutna till läromedel. Represen- tanter från läromedelsbranschen har framhållit för utredningen att läromedel alltid bör kompletteras med lärarhandledningar. Utred- ningens genomgång av litteratur och våra samtal med lärare och rek- torer indikerar att inställningarna till lärarhandledningar är diverge- rande bland Sveriges lärare.
Många lärare har i utredningens hearings betonat att lärarhand- ledningar kan utgöra en värdefull resurs när de planerar, genomför och utvärderar sin undervisning. I lärarhandledningen kan också kopp- lingen mellan kurs- eller ämnesplanerna och undervisningens inne- håll synliggöras. Dessutom kan lärarhandledningen vara ett adekvat
98Gilje med flera (2016).
99Englund (2006).
100Gilje med flera (2016).
101Ibid.
148
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
stöd för lärare när de anpassar innehåll, arbetsmetoder och material för att möta elevers olika förutsättningar och behov.
Majoriteten av lärarna inom det norska forskningsprojektet ARK&APP menar att lärarhandledningar är viktiga när de planerar undervisningen. Det framgår också av slutrapporten att fler lärare i grundskolan än i gymnasieskolan anser att lärarhandledningar är väsentliga verktyg.102
Flera studier har emellertid visat att svenska lärare i relativt låg grad använder lärarhandledningar och lärarhandledningen riskerar därmed att vara en resurs som inte nyttjas. Forskare vid Mälardalens högskola konstaterar exempelvis i en studie från 2013 att Sveriges matematiklärare i betydligt lägre grad använder lärarhandledningar än matematiklärarna i Finland.103 Lektor Lena Hoelgaard, menar i en studie från 2015 att lärarhandledningen ofta inte ses som en prio- riterad resurs i Sverige generellt, varken inom lärarutbildningarna eller av verksamma lärare när de väljer läromedel.104 Denna bild be- kräftas av de lärare vi haft kontakt med under våra hearings.
Hoelgaard menar vidare att lärarhandledningar i matematikämnet skulle kunna bidra till att bryta den tradition av enskilt räknande i läroboken, som beskrivits ovan. En lärarhandledning som främjar diskussioner i klassrummet genom att erbjuda aktiviteter för gemen- sam diskussion och reflektion runt det matematiska innehållet skulle, enligt Hoelgaard, kunna ”motarbeta det enskilda räknandet”.105
Vissa lärare beskrev vid utredningens hearings att de, särskilt när de var nya i yrket, haft stor nytta av lärarhandledningar och att de även senare använt dem, ibland främst som inspirationskälla. Många lärare beskrev dock tvärtom att de aldrig använde lärarhandled- ningar. Som anledning till att välja bort lärarhandledningarna angavs bland annat brist på tid för att planera och utveckla undervisningen. Flera uppgav också att de inte hade tillgång till någon lärarhand- ledning. Många deltagare vid våra hearings beskrev att de tyckte att det var olyckligt att de inte i större utsträckning tog del av lärar- handledningar då dessa, enligt deltagarna, ofta kunde innehålla ända- målsenliga metoder och övningar och bidra till en fördjupad förstå- else för läromedlet. Några lärare uttryckte också att de inte hade
102Ibid.
103Hemmi med flera (2013).
104Hoelgaard (2015).
105Ibid, s. 70.
149
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
behov av lärarhandledningar eftersom de hade många egna idéer om hur undervisningen skulle planeras.
Janine Remillard, docent på lärarutbildningen vid University of Pennsylvania, menar i en forskningsstudie från 2016 att en anledning till att lärare väljer att inte använda lärarhandledningar kan vara att det finns det som hon benämner
Även när det gäller användande av lärarhandledningar verkar det finnas skillnader mellan olika ämnen. Kontakter med ämneslärar- föreningarna indikerar exempelvis att lärarhandledningen har större betydelse för lärare i matematik, naturvetenskap och teknik än för lärare i svenska. Sveriges matematiklärarförening, SMaL framhåller emellertid för utredningen att lärarhandledningen borde ha större betydelse eftersom ”det är där som läromedlets utformning utifrån pedagogik och didaktik presenteras”. Ämnesföreningen för lärare i matematik, naturvetenskap och teknik, LMNT, understryker att lärare särskilt uppskattar när lärarhandledningarna innehåller ”bra facit med djupare förklaringar”.
Flera lärare och rektorer har också för utredningen påpekat att lärarhandledningen ofta är dyr och att det förekommer att skolor därför prioriterar att inte köpa in den. När skolor införskaffar lärar- handledningar verkar det vanligt att få köps in, vilket innebär att lärarna inte alltid får tillgång till ett eget exemplar. Detta kan få be- tydelse för i vilken utsträckning den används. Lärare med längre erfarenhet i skolan vittnar också om att lärarhandledningar användes mer tidigare, under 1980- och
Musiklärarnas riksförening påtalar att lärare i musik sällan har tillgång till lärarhandledningar, något som föreningen beklagar efter-
106Remillard (2016).
150
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
som de anser att en bra lärarhandledning ”skulle kunna ha stor be- tydelse för likvärdigheten”.
4.3.3Lärares egenproducerade material
Ett vanligt alternativ till läromedel är material som lärare producerar själva. Det handlar bland annat om kompendier och presentationer som skapats i digitala presentationsprogram.107 Dessa undervisnings- material kan fylla flera funktioner för elever och lärare men skiljer sig på väsentliga punkter åt från det som definieras som läromedel i detta betänkande. Bland annat har det egenproducerade materialet inte kvalitetsgranskats på samma sätt som är brukligt för de läro- medel som tas fram av förlag och läromedelsproducenter.
Ien enkätundersökning som intresseorganisationen Läromedels- författarna genomfört 2020 är det 69 procent av de svarande eleverna som uppger att lärare som inte använder läromedel i stället gör egna presentationer och uppgifter som de delar ut.108 Såväl elever som lärare har också i utredningens hearings beskrivit att det är vanligt att lärare skapar egna presentationer och kompendier.
På några av grundskolorna i Skolinspektionens ovan nämnda grans- kning om läromedel i kemi från 2011, hade lärarna mer eller mindre helt frångått att använda läroböcker, för att i stället arbeta med olika former av egenproducerat material. Lärarna använde sig här mest av tryckta läromedel som ett slags referensmaterial, för att hämta inspiration och idéer till lektioner och arbetsuppgifter. På två av de skolor som Skolinspektionen besökte satte lärarna samman eget material i form av lösblad som delades ut till eleverna. På en annan skola fick eleverna själva producera sitt undervisningsmaterial i kemi genom att i en anteckningsbok skriva av det läraren skrev på tavlan.109
I Tomas Widholms ovan nämnda studie av läromedelsbruk i reli- gionskunskap inom gymnasieskolan från 2020, är material skapade i olika presentationsprogram också det som lärarna använde mest under sina genomgångar i undervisningen. Vanligast var, enligt Widholm, att lärarna skapade sina presentationer själva men det förekom också att lärare samarbetade med kollegor om att skapa presentationer.110
107Exempelvis PowerPoint eller KeyNote.
108Läromedelsförfattarna (2020). De svarande eleverna går i grund- och gymnasieskolan.
109Skolinspektionen (2011).
110Widholm (2020).
151
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
Widholm identifierar två sätt att använda presentationerna på: som stöd för ett ämnesspecifikt innehåll och som strukturellt stöd för undervisningen. När presentationerna användes för att stödja innehållet handlade det ofta om sammanfattande text, och i vissa fall även bilder och kartor, som användes vid genomgångar. När presen- tationerna användes som strukturellt stöd för undervisningen inne- höll de instruktioner och komponenter för att hålla samman under- visningen. Presentationerna var ibland omfattande och de var då det enskilt viktigaste undervisningsmaterialet under ett kursmoment. Eleverna fick, enligt Widholm, vanligen tillgång till lärarnas pre- sentationer via skolornas digitala lärplattformar.111
I ARK&APP konstaterar forskarna att lärares egenproducerade material i allmänhet och digitala presentationer i synnerhet112 spelar en viktig roll i kunskapsförmedlingen i både samhällsorienterande ämnen, engelska och naturvetenskapliga ämnen. Av den norska stu- dien framgår också att en viktig funktion som det egenproducerade materialet har är att förenkla ämnesinnehållet. Lärarna använder, enligt forskarna inom ARK&APP, egenproducerade digitala presen- tationer för att visa de viktigaste begreppen och ge en översikt över innehållet, men även i denna studie noteras att de egenproducerade undervisningsmaterialen används för att skapa struktur (jämför Widholm ovan).113
Flera av deltagarna i utredningens hearings beskrev också att de producerar eget material. Detta material utgörs av arbetsuppgifter och instuderingsuppgifter som lärare skriver själva men också av häften med utdrag från flera olika läromedel och av helt nyskrivna texter som lärare tar fram. Det förefaller relativt vanligt att lärare sammanfattar läromedel eller andra texter i digitala presentationer som sedan delas med eleverna eller kopieras och delas ut för att ut- göra inläsningsmaterial inför exempelvis prov. I vissa fall används dessa presentationer som komplement till läromedel men det förekommer också att de helt ersätter ett läromedel. Elever har för utredningen beskrivit att lärares digitala presentationer har mycket olika karaktär. De innehåller ofta mycket text men det finns också exempel på presentationer som bara består av bilder och någon
111Ibid.
112Gilje med flera nämner särskilt
113Gilje med flera (2016).
152
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
enstaka fråga. Dessa skillnader kan också identifieras i de presenta- tioner som lärare delar i digitala databaser.
Det verkar finnas flera skäl till det omfattande användandet av lärares egna presentationer. Ovan anges att sammanställningarna syftar till att förenkla innehållet. De norska forskarna Rasmussen och Lund beskriver i en studie från 2015 också att lärare ofta skapar egna undervisningsmaterial när en lärobok är inaktuell.114
I en kartläggning som SPSM tog fram 2014 om läromedel för elever i grundsärskolan som läser ämnesområden framkommer att ett skäl till att lärare tar fram egna läromedel är att det saknas läro- medel för den aktuella elevgruppen, mer om detta i kapitel 5. Många lärare i nämnda kartläggning framhåller att tillverkningen av läro- medel är tidskrävande och att det sker på bekostnad av tid för att planera och utvärdera undervisningen.115
Forskare vid Karlstads universitet kopplar i en studie från 2016 också samman lärares omfattande användning av material som de har producerat själva med brist på läroböcker. De menar att pengar på senare tid i högre grad lagts på datorer än läromedel, något som även IFAU noterat i en utvärdering från 2019.116 Detta, i kombination med olika former av krav på att digitalisera klassrummet,117 påverkar vilka undervisningsmaterial lärare använder. Forskarna vid Karlstads universitet betonar bland annat utbildningsplattformarnas betydelse för hur undervisning organiseras och konstaterar att praxis i allt högre utsträckning är att lektionsinnehåll sammanfattas i digitala presentationer som läggs ut på lärplattformar och att detta får kon- sekvenser för undervisningen och användandet av läromedel. Exem- pelvis innebär de sammanfattningar som lärarna publicerar på lärplatt- formen att eleverna i mindre utsträckning behöver föra egna anteck- ningar under lektionerna.118
Material som lärare själva producerar kan ha flera fördelar, exem- pelvis kan det anpassas specifikt till den elevgrupp som ska nyttja det. Det finns emellertid också problem med detta material. Dels är det som nämnts inte kvalitetsgranskat på samma sätt som läromedel som tas fram av förlag och andra läromedelsproducenter, dels har
114Rasmussen och Lund (2015).
115Gröndahl (2014).
116IFAU (2019).
117Forskarna lyfter i detta sammanhang bland annat Förslag på ny
118Tanner med flera (2017).
153
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
materialet inte tagits fram med stöd av exempelvis bildsättare och formgivare, vilket gör att bildens potential inte alltid nyttjas och att grafiken ibland inte bidrar till elevers lärande.
Det är inte heller säkert att de sammanfattningar som elever kan få via exempelvis en digital presentation är mer lättbegripliga än en längre läromedelstext. Monica Reichenberg och Ingvar Lundberg, professorer vid Göteborgs universitet, har beskrivit vad som känne- tecknar lättlästa texter, såväl i läroböcker som generellt sett. Lätt- lästa texter har bland annat ett personligt tilltal, omväxlande korta och långa meningar och ord som får meningar att hänga ihop.119 Punktlistor och korta resuméer kan alltså ibland vara mer svårlästa än en längre text. Lärare har också påpekat för utredningen att egen- producerat material inte finns inläst (om inte läraren själv gjort en inläsning), vilket kan vara utmanande bland annat för elever med läs- och skrivsvårigheter.
Lärares produktion av eget material uppmärksammas också i reger- ingens nationella digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Av strategin framgår att ”Digitaliseringen ger ökade möjligheter för förskol- lärare, lärare, förskolechefer, rektorer och huvudmän att skapa och sprida digitala lärresurser.”120 Här betecknas alltså lärares egenpro- ducerade material som en möjlighet, men som vi noterat ovan finns det även flera problem med denna utveckling. Utmaningarna be- skrivs också i 4.6.3.
4.3.4Övriga undervisningsmaterial
Utöver egenproducerat material använder lärare en stor variation av olika texter, webbaserade resurser och andra verktyg för att kom- plettera eller ersätta läromedel. Det handlar om allt från ledarartiklar och strömmade nyhetssändningar till dokumentärer, artiklar från vetenskapliga tidskrifter och utdrag ur annan sakprosa, eller tekniska manualer och instruktioner.
Dessa material är exempel på det som ovan kategoriserats som öppna resurser. Dessa resurser är inte primärt framtagna för att an- vändas i undervisningen och förhåller sig därmed inte till kurs- och ämnesplanerna och heller inte till läroplanerna.
119Lundberg & Reichenberg (2009).
120Regeringen (2017a) s. 12.
154
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
Det finns emellertid även resurser som är framtagna för att an- vändas i undervisningen men som har en relativt svag koppling till kurs- och ämnesplaner. Utbudet av sådana resurser har ökat i och med digitaliseringen. Skolverket ger på sin webbplats exempel på det som myndigheten kallar för ”olika genrer av digitala lärresurser”. Det rör sig om exempelvis drillprogram (självrättande program som kan användas för att repetera och befästa kunskaper), simulerings- program (program som används till exempel för att visualisera ett förlopp eller bygga en modell) och kreativa öppna program (mjuk- vara där användaren skapar innehållet) samt digitala spel och medier.121
I yrkesämnen och ämnen inom de praktiska och estetiska fälten finns dessutom en mångfald av andra resurser och verktyg, såsom basketkorgar, akvarellfärg och elkablar, som behöver användas för att eleverna ska nå målen för utbildningen. Även inom ämnen som vanligen betraktas som mer teoretiska spelar olika resurser och verk- tyg en betydande roll. Det kan exempelvis handla om miniräknare, mikroskop och pennor. I detta sammanhang fördjupar vi oss inte närmare i denna typ av resurser utan koncentrerar oss främst på textbaserade undervisningsmaterial som i vissa fall kan ses som alter- nativ till läromedel.
När det gäller ämnen som av tradition betraktas som teoretiska och textrika förefaller en förskjutning ha skett, från att det främst är läromedel som används till att andra undervisningsmaterial fått större utrymme i undervisningen. Främst är det, som nämnts i 4.3.3, mate- rial som lärare själva producerar som kommit att få en ökad bety- delse, men det har också blivit vanligare att använda andra, ofta webbaserade, källor. Genom internet har lärare och elever en näst intill oändlig mängd källor att välja bland. I Läromedelsförfattarnas enkätundersökning från 2020 uppger nästan 40 procent av de elever som inte använder läromedel att skälet till detta är att de i stället ska använda sökmotorer.122 Som nämnts ovan har också åtgärder vid- tagits, bland annat från Skolverket, för att stärka lärares användande av digitala verktyg.
Internet har inte bara ökat elevers möjlighet att söka efter infor- mation via sökmotorer utan även påverkat tillgången till bilder och film. Film har i själva verket länge varit en resurs som används i
121Skolverket (2021b). Enligt den terminologi som våren 2021 används på Skolverkets webb- plats är digitala lärresurser ett samlingsbegrepp som även innefattar digitalt innehåll (webb- sidor, podcasts etc.), digitala verktyg (datorer, lärplattformar etc.) och digitala läromedel.
122Läromedelsförfattarna (2020).
155
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
undervisningen. I en enkätundersökning som forskare genomförde bland svenska niondeklassare 2013 ställs en fråga om hur eleverna oftast arbetar på historielektionerna. Eleverna svarar att det vanli- gaste är att läraren har genomgång (1). Därefter följer: vi löser upp- gifter (2), vi ser film (3), vi läser (4), vi gör egna arbeten (5) och vi arbetar i grupper (6).123 Enkätundersökningen berör som nämnts historieundervisning i årskurs 9 specifikt men det är rimligt att anta att film, i flera ämnen och för elever i olika åldrar, var ett relativt tidigt exempel på en teknisk resurs som delvis konkurrerade med läroboken.
Enligt en studie av professor
Trots att utbudet av källor är stort har studier visat att elever i stor utsträckning väljer webbplatsen Wikipedia som källa.127 Blikstad- Balas ställer till och med frågan om Wikipedia har tagit över läro- bokens hegemoniska ställning. Det förefaller finnas flera anledningar till att elever i stor omfattning använder just denna webbplats. Dels svarar elever i enkäter att de hittar vad de behöver där, dels dirigeras de dit automatiskt när de använder de vanligaste sökmotorerna.
If students have such a need for what they themselves describe as quick, accessible information across subjects, it must be because their school- related tasks actually reward this kind of information.129
123Ammert (2013).
124
125Skolinspektionen (2017).
126
127
128
129Ibid, s. 13.
156
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
Även svenska forskare har noterat att elever väljer bort tryckta källor, som exempelvis en lärobok, delvis på grund av uppgifternas karaktär. Forskare vid Karlstads universitet har 2017 studerat hur mobiltelefoner, datorer och tryckta texter samspelar under lektioner i ämnet svenska i några gymnasieklasser på studieförberedande pro- gram. Resultaten visar att läraren ibland förespråkar att elever ska använda tryckta texter, såsom en lärobok, men att uppgifterna inte kräver den ingående läsning i boken som läraren uppmanar till. Dess- utom förefaller bristande tillgång till läroböcker (forskarna skriver att två elever kan behöva samsas om att läsa ur samma bok) påverka eleverna att välja digitala resurser framför läroboken.131
I våra hearings beskrev lärare ytterligare anledningar till att an- vända andra undervisningsmaterial än läromedel. Några nämnde att kompletterande material behövdes för att sätta undervisningen i ett aktuellt och för eleverna angeläget sammanhang. I språkundervis- ningen kan kompletterande material exempelvis ha en autentiserande funktion och bidra till att elever får möjlighet att utveckla aktuella kunskaper om områden och sammanhang där språket används.
En annan anledning till att lärare kompletterar läromedlet med andra material är att det ibland behövs för att anpassa undervis- ningen till elevers olika kunskapsnivåer och förutsättningar, exem- pelvis funktionsnedsättningar. Många läromedel innehåller fördjup- ningsmaterial och lättlästa versioner, men kompletteringar kan ändå vara nödvändiga. Vid utredningens hearings betonade lärare i svenska och engelska också att det är väsentligt att komplettera läromedlet med skönlitteratur och lärare i samhällskunskap underströk värdet av aktuellt nyhetsmaterial.
Det finns alltså många fördelar med att lärare kompletterar läro- medlen med andra undervisningsmaterial men lärare som utformar sin undervisning helt eller delvis utan läromedel kan också stöta på utmaningar. Exempelvis framhåller Gilje med flera i en studie från
130Ibid.
131Tanner med flera (2017).
157
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
2016 att engelsklärare som endast eller i mycket stor utsträckning använder övriga undervisningsmaterial kan få vissa svårigheter när det gäller planeringen av undervisningen. Lärare som använder övriga material behöver exempelvis själva skapa struktur som ger eleverna progression i lärandet.132 Läromedel kan vara ett stöd när lärare ska planera undervisningen långsiktigt med sikte mot att eleverna ska få möjlighet att utveckla de förmågor och kunskaper som uttrycks i skolformens läroplan och i kurs- eller ämnesplanerna.
Slutrapporten från forskningsprojektet ARK&APP, också från 2016, visar även att det är mycket utmanande för elever att arbeta med en mångfald av källor, bland annat för att informationen i de olika källorna kan vara motstridig. Forskarna konstaterar i studien att lärarnas roll att stödja elevernas användning av olika källor blir särskilt viktig när flera källor används. När elever stöter på kon- tradiktorisk information i olika källor kan det ge upphov till en kog- nitiv konflikt, som innebär att de behöver värdera sanningshalten i olika källor. Forskarna beskriver att den här typen av motsägelsefull information kan engagera eleverna och bidra till djupare förståelse av ämnesinnehållet. Detta ställer emellertid, som nämnts, höga krav på lärarens vägledning och ämneskunskap.133
Utöver de ovan angivna orsakerna till att använda andra under- visningsmaterial än läromedel har utredningen också vid flera till- fällen tagit del av en ståndpunkt som utvecklas vidare nedan, i av- snitt 4.5, nämligen att läromedel delvis har dåligt rykte. Läromedel verkar ibland vara förknippade med ”omodern” undervisning medan lärare som använder övriga undervisningsmaterial kan uppfattas som mer kreativa och progressiva. Det finns lärare och rektorer som motsätter sig denna bild men synpunkten återkommer ändå i många av de kontakter som utredningen haft med personer på olika nivåer i skolan. En lärare i en av utredningens hearings formulerade det på följande vis: ”Egentligen tycker jag att undervisningen blir bäst när jag använder traditionella läromedel men det vågar man knappt säga ibland.”
132Gilje med flera (2016).
133Ibid.
158
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
4.4Läromedlens roll i material och information från skolmyndigheterna
Skolmyndigheterna verkar på olika sätt för att elever ska få goda för- utsättningar för utveckling och lärande och för att alla elever ska få en likvärdig utbildning. Eftersom ändamålsenliga läromedel kan bidra till att elever får goda förutsättningar och en likvärdig utbild- ning har utredningen undersökt hur läromedel framställs i de olika underlag och material som skolmyndigheterna tar fram.
4.4.1Skolverket
Skolverket har, som nämnts i 4.1.1, enligt sin myndighetsinstruktion ansvar för att analysera utvecklingen av samtliga utbildningar och verksamheter. Detta gör myndigheten bland annat genom att vart- annat år publicera en lägesbedömning som avser att ge en samlad bild av situationen i skolväsendet, inklusive utvecklingstrender och för- djupade analyser. Här lyfter Skolverket fram områden som enligt myndigheten är särskilt angelägna att prioritera framöver. Läges- bedömningarna är tänkta att ge ett underlag för nationella insatser och för det utvecklingsarbete som pågår lokalt hos skolhuvudmän och på skolor. Utredningen har gått igenom lägesbedömningarna från de senaste tio åren och i dessa nämns vare sig läromedel, läro- böcker, lärverktyg, undervisningsmaterial eller lärresurser vid något tillfälle.
Skolverket har sedan läsåret 1993/94 gjort regelbundna nationella undersökningar, Attityder till skolan, som omfattar elever i grund- skolans årskurs
159
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
ningarna inte ger svar på om lärare har tillgång till just läromedel så som begreppet vanligen förstås och som det definieras i detta betän- kande. Undersökningarna ger heller inga svar på om lärare har till- gång till lärarhandledningar.
2012 undersöktes även attityderna inom vuxenutbildningen. Detta var ett regeringsuppdrag med särskilda medel, till skillnad från Skol- verkets regelbundna undersökning Attityder till skolan. Att under- sökningen inte har upprepats inom vuxenutbildningen beror huvud- sakligen på metodologiska problem.134 Det faktum att myndigheten inte har fått något nytt regeringsuppdrag är enligt Skolverket också en bidragande orsak.135 I rapporten från 2013 anges vad eleverna tyckte om läromedel och i vilken mån lärarna har inflytande över valet av läromedel. Liksom i undersökningarna Attityder till skolan finns det i enkäten rörande vuxenutbildningen inte frågor om till- gång till läromedel, utan i stället enbart om tillgång till undervisnings- material.136
Skolverket använder, utöver ”undervisningsmaterial”, flera olika begrepp. Ofta används till exempel, särskilt inom det digitala fältet, ”lärresurser”, ett begrepp som i likhet med undervisningsmaterial inte förekommer i skolförfattningarna. Enligt Skolverket innefattar digitala lärresurser ”allt material som är digitalt och till nytta i under- visning och lärande”.137 Digitala läromedel kan därmed betraktas som en delmängd av de digitala lärresurserna. Begreppet används också i den av regeringen fastställda nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet
Skolverket har även tagit fram webbstöd för hur lärare kan välja och värdera digitala lärresurser.139 Här ges bland annat vägledning för hur skolor bör hantera frågor om personlig integritet och person-
134Uppgift från Skolverket den 2 mars 2021: ”Eftersom komvux har löpande antagning under året och elevernas studier varierar i såväl längd som innehåll finns det inga registeruppgifter om eleverna förrän i efterhand. Det går därmed inte att göra slumpmässiga urval och skicka enkäter direkt till eleverna under utbildningen utan undersökningen måste genomföras på plats eller genom att personalen i komvux bistår med aktuella elevuppgifter. En undersökning riktad till elever inom sfi och grundläggande komvux innebär också språksvårigheter, eftersom enkäten kan behöva översättas och då vet man inte i förväg vilket modersmål respektive elev har. Kulturella skillnader medförde också att vissa elever tyckte att det var svårt att framföra kritiska åsikter om utbildningen till en statlig myndighet.”
135Uppgift från Skolverket den 2 mars 2021.
136Skolverket (2013).
137Uppgift från Skolverket den 26 februari 2020.
138Regeringen (2020c).
139Skolverket (2020f).
160
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
uppgiftshantering i digitala lärresurser och här finns reflektionsfrå- gor som lärare kan använda när de värderar digitala resurser.
Något motsvarande finns inte för vare sig tryckta eller digitala läromedel. Däremot finns en del material på Lärportalen, Skolverkets webbplats där myndigheten samlar texter, filmer med mera, som lärare kan använda för att utveckla undervisningen tillsammans med sina kollegor. Bland annat finns här en artikel som handlar om valet av läromedel för elever som läser ämnesområden inom grundsär- skolan.140 Här finns också material som handlar om språket i olika läromedels texter.141 Dessutom finns en artikel om att söka och vär- dera digitala läromedel, vilket i detta sammanhang definieras som ”digitala program, appar och resurser som uttalat är utvecklade för att användas i undervisning och för elevers lärande”.142
I denna utrednings direktiv nämns att tillgången till läromedel av hög kvalitet är viktig ”inte minst mot bakgrund av den utmaning som i dag råder när det gäller lärarförsörjningen och det faktum att många elever får sin undervisning av obehöriga lärare”.143 Utred- ningen har därför bedömt det som relevant att särskilt undersöka hur läromedel och lärarhandledningar behandlas i det material som Skolverket tog fram 2019 som en introduktion för obehöriga lärare i skolan. I detta material nämns läromedel vid ett tillfälle och då upp- ges det vara viktigt att personer som arbetar som lärare använder olika typer av material som stödjer elevens kunskapsutveckling. Materialet på Skolverkets webbplats anger: ”Boken är ett traditio- nellt läromedel och ett studiebesök, en utflykt, en film eller annan digital media kan också vara material som är användbara”.144 Utred- ningen noterar att läromedel alltså i detta material, till skillnad från i denna utrednings direktiv, inte lyfts fram som en särskilt väsentlig resurs för undervisande personal som saknar lärarbehörighet.
Även för lärare som är nya i yrket kan läromedel och lärarhand- ledningar vara en särskilt värdefull resurs. Skolverket ger på sin webb- plats rektorer och huvudmän stöd för hur de kan organisera ny- utbildade lärares introduktionsperiod för att ge dem en bra start i
140Reichenberg (2019).
141Olvegård (2017) och Wejrum (2021).
142Åkerfeldt & Selander (2016). Jämfört med den definition som anges i detta betänkande, är Åkerfeldts och Selanders definition mindre specifik.
143Regeringen (2019b), s. 7.
144Skolverket (2021c).
161
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
yrket.145 Här ges rekommendationer för hur rektor kan planera in- troduktionsperioden och hur en mentor kan introducera den ny- anställda. Bland annat finns en lista med elva punkter som mentor kan samtala med nyanställda lärare om. Digitala verktyg nämns här, men det står inget om läromedel, lärarhandledningar och andra undervisningsmaterial.146
Skolverket har även samlat digitala resurser och undervisnings- material på sin webbplats. Exempelvis publicerades i december 2019 resurser för undervisningen i nordiska språk. På Skolverkets webb- plats finns också det som myndigheten kallar för ”inspiration och stöd i arbetet”. Här återfinns en del material som benämns som lärar- handledningar, men som inte är knutna till ett visst läromedel. Dessa så kallade lärarhandledningar handlar om flera olika ämnen, till exem- pel finns material om öppna laborationer och om att väcka elevers intresse för nationella minoriteter.147
4.4.2Skolinspektionen
Skolinspektionen bidrar genom bland annat genom beslut och rappor- ter till att öka kunskapen om skolan. Det är emellertid relativt säll- synt att Skolinspektionen granskar eller ställer frågor om läromedel och lärarhandledningar.
Under
I Skolinspektionens tillsyn, se 4.1.2, uppmärksammas vanligen inte skolornas arbete med läromedel särskilt.150 Brister avseende läro- medel tas ytterst sällan upp i Skolinspektionens tillsynsbeslut. En av punkterna som ingår i bedömningsunderlaget för tillsynen för både
145En huvudman som har anställt en lärare som har behörighetsgivande examen ska se till att läraren genomför en introduktionsperiod som ska vara minst ett läsår inom undervisning som i huvudsak svarar mot lärarens behörighet. Rektorn ska se till att det finns en plan för intro- duktionsperioden Detta framgår av 2 kap. 22 a § skollagen och 5 kap.
146Skolverket (2021e).
147Skolverket (2021f).
148Skolinspektionen (2021b).
149Skolinspektionen (2011).
150Enligt uppgift till utredningen den 1 mars 2021, ska dock tillgång till läromedel ses som en kritisk faktor i Skolinspektionens tillsyn.
162
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är ”grundläggande förutsättningar för skolenheten”. Skolornas arbete med detta granskas bland annat genom bedömning av hur skolen- heten har tillgång till och använder ändamålsenlig utrustning, lokaler och digitala verktyg. Utredningen noterar att läromedel inte nämns explicit medan exempelvis digitala verktyg gör det.
Inte heller i Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskning ställs regelmässigt frågor om användandet av läromedel. Den regel- bundna kvalitetsgranskningen utgår från fyra bedömningsgrunder: rektors ledarskap, undervisning, trygghet och studiero samt bedöm- ning och betygssättning. Skolinspektionen beskriver genom kvali- tetskriterier hur ett arbete bedrivs med hög respektive låg kvalitet för var och en av de fyra bedömningsgrunderna. När det gäller be- dömningsgrunden undervisning framhåller Skolinspektionens kvali- tetskriterier exempelvis att eleverna ges ett aktivt lärarstöd, att det finns utrymme för eleverna att reflektera över sitt eget lärande, att övningar och frågor ger eleverna möjlighet att reflektera utan ett givet svar och att läraren erbjuder varierade metoder för att planera och utvärdera undervisningen tillsammans med eleverna. Skolinspek- tionen klargör inte i kvalitetskriterierna vilken roll som läromedel kan ha.151
En annan möjlighet för Skolinspektionen att följa upp skolväsen- det är Skolenkäten, en webbundersökning som Skolinspektionen riktar till elever i årskurs 5, 9 och gymnasieskolans år 2, vårdnads- havare till barn i förskoleklass, grund- och grundsärskola samt peda- gogisk personal inom grund- och gymnasieskola. Utredningen note- rar att enkäten inte skickas till elever inom vuxenutbildningen och gymnasiesärskolan. Resultaten från Skolenkäten utgör ett viktigt underlag vid både tillsyn och kvalitetsgranskning och fungerar som en del av myndighetens risk- och väsentlighetsanalys. Syftet med frågorna i Skolenkäten är att få en samlad bild över elevers, lärares och vårdnadshavares syn på skolans pedagogiska och sociala miljö. Frågorna varierar delvis beroende på respondentgrupp. Utredningen konstaterar dock att ingen av enkäterna ställer någon fråga som berör
151Skolinspektionen (2021d). Inledningsvis nämns att ”lärarna genomför undervisningen till innehåll och didaktik – t.ex. i läromedel, diskussioner och arbetsformer – så att den överens- stämmer med de värden som skolan har att förmedla enligt läroplanen”. Hur läromedel kan bidra för att exempelvis stimulera och utmana eleverna preciseras däremot inte.
163
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
tillgång till eller användande av läromedel, lärarhandledningar eller andra undervisningsmaterial.152
Det är även ovanligt att användandet av läromedel berörs i de tematiska kvalitetsgranskningar som Skolinspektionen genomför. Syftet med dessa är att presentera en nulägesbild av kvaliteten inom ett avgränsat område. I de tematiska kvalitetsgranskningarna strävar Skolinspektionen efter att beskriva väl fungerande inslag och fram- gångsfaktorer. Under 2019 gjordes bland annat en tematisk kvali- tetsgranskning om undervisning i grundsärskolan153 och under 2020 en om resultatskillnader inom skolor och rektorers arbete med att analysera resultat och främja goda studieresultat för alla elever.154 Inte i någon av dessa kvalitetsgranskningar nämns läromedel, läro- bok, lärresurs eller lärverktyg.
4.4.3Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har som nämnts i 4.1.3, i uppdrag att stödja produktion av läromedel för elever med funk- tionsnedsättning. SPSM har även i uppdrag att främja och informera om tillgången till läromedel för denna elevgrupp.155 Det främjande arbete som SPSM bedriver bidrar till en ökad nationell kunskap om läromedel för personer med funktionsnedsättning, från barn i för- skolan till vuxna elever. Med tanke på att SPSM har så tydliga myn- dighetsuppdrag inom läromedel är det inte förvånade att detta är den av skolmyndigheterna som i dagsläget arbetar mest aktivt med att främja och informera om såväl läroböcker som digitala läromedel.
På myndighetens hemsida samlas information om läromedel. Via hemsidan går det också både att köpa och ladda ner läromedel samt att prenumerera på ett nyhetsbrev om läromedel.156
Läromedelsavdelningen inom SPSM är den avdelning som särskilt arbetar för att göra läromedel mer tillgängliga för elever med funk- tionsnedsättning. Avdelningen ger råd och stöd till förlag och gör
152Pedagogisk personal får däremot svara till exempel på frågor om huruvida de samverkar med sina kollegor vid planering av undervisningen och huruvida de ser till att elevers vårdnads- havare vet vad som krävs för att nå kunskapskraven. Elever i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 får exempelvis svara på om de kan få extraundervisning vid behov, om de får diskutera och debattera olika frågor på lektionerna och om de får vara med och påverka skolmiljön.
153Skolinspektionen (2019b).
154Skolinspektionen (2020b).
1556 § förordningen (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten.
156SPSM (2021b).
164
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
anpassningar i förlagens läromedel samt utvecklar och producerar egna läromedel för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsätt- ningar, rörelsehinder, synnedsättning, hörselnedsättning, tal- och språkstörning samt intellektuell funktionsnedsättning.157
I SPSM:s webbaserade söktjänst Hitta läromedel finns läromedel som kan passa i specialpedagogiska sammanhang. Läromedlen ska uppfylla vissa kriterier, bland annat ska de fungera för elever med funktionsnedsättning genom att ha en eller flera egenskaper som kan göra dem tillgängliga (se nedan). Urval och beskrivning av läromed- len görs av rådgivare och specialpedagoger inom SPSM. Förutom de läromedel som är inlagda i själva söktjänsten finns det på SPSM:s webbplats också så kallade inspirationssidor med ett urval av mate- rial som inte uppfyller kriterierna för att vara med i söktjänsten.158 Söktjänsten är, enligt uppgifter från SPSM, välbesökt och antalet användare ökar: 2018 hade den över 218 000 användare, 2019 över 244 000 och 2020 över 285 000 användare.159
I SPSM:s söktjänst Hitta läromedel är materialet indelat i ”exem- pel på läromedel”, ”övriga exempel på material” och ”lärarlitteratur” (ibland även kallat ”lärarmaterial”). I det senare uppmärksammas också det som skulle kunna kallas för lärarhandledningar. SPSM har dock inte något särskilt uppdrag om lärarhandledningar, utan det framgår endast av myndighetens instruktion att de ska främja och informera om tillgången till läromedel.160
SPSM granskar inte innehållet i läromedlen i söktjänsten Hitta läromedel, enligt uppgift till utredningen, utan det ansvarar förlagen och producenterna för. I stället undersöker SPSM vad det är i läro- medlet som gör det tillgängligt. Tillgängligheten i detta avseende bedöms utifrån tjänstens 13 olika kvalitetsmått på tillgängliggörande aspekter. Det kan exempelvis vara sådant som tydlig layout, åtkom- lig text, långsam progression eller lättlästhet.161
SPSM framhåller i olika sammanhang, bland annat på sin hemsida, att det för att skapa en likvärdig utbildning är av stor betydelse med läromedel som är tillgängliga och anpassade efter elevens förutsätt- ningar. Till utredningen har SPSM framfört att det saknas ”fastställda
157SPSM (2021c).
158Uppgift från SPSM den 29 mars 2021.
159Uppgift från SPSM den 3 mars 2021.
1606 § förordningen (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten.
161Uppgift från SPSM den 30 juni 2020.
165
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
definitioner på vad som ska räknas som ett tillgängligt läromedel”.162 Begreppet används ändå relativt frekvent av bland annat SPSM och avser då läromedel som är anpassade så att elever med olika typer av funktionsnedsättningar kan tillgodogöra sig läromedlet.
4.4.4Skolforskningsinstitutet
Skolforskningsinstitutet tar bland annat fram systematiska över- sikter som sammanställer och analyserar forskning inom väl avgrän- sade områden. Översikterna riktar sig till förskollärare, lärare och andra verksamma i skolan. De riktar sig också till beslutsfattare som på olika sätt kan främja goda förutsättningar för att bedriva skolans undervisning på vetenskaplig grund. Skolforskningsinstitutet inrät- tades 2015 och har hittills, 2021, tagit fram tio systematiska över- sikter.
De systematiska översikter som institutet hittills publicerat bidrar till att stärka den vetenskapliga grunden i undervisningen. Utred- ningen noterar dock att de i relativt liten utsträckning beskriver hur lärare använder läromedel. Det finns exempel på översikter som har en inriktning som gör att det är naturligt att undervisningsmaterial inte beskrivs närmare. Detta gäller, enligt utredningens uppfattning, exempelvis den systematiska översikten Att genom lek stödja och sti- mulera barns sociala förmågor.163 I andra översikter förefaller det emellertid mer överraskande att frågor om läromedel inte berörs. Bland annat konstaterar utredningen att läromedel inte vidrörs i översikten Läsförståelse och undervisning om lässtrategier och Klas- srumsdialog i matematikundervisningen – matematiska samtal i hel- klass i grundskolan. Det kan finnas flera skäl till detta. En anledning kan vara att den fråga som formuleras i översikten inte berör de resurser lärare har tillgång till när de planerar och genomför sin under- visning. En annan tänkbar orsak är att det saknas forskning inom området. Det är också möjligt att de studier om läromedel som fångas i litteratursökningen inte bedöms som relevanta eller att den vetenskapliga kvaliteten inte bedöms tillräckligt hög.
Utöver att ta fram systematiska översikter har Skolforsknings- institutet i uppdrag att utlysa och fördela forskningsbidrag för
162Ibid.
163Skolforskningsinstitutet (2019b).
166
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
praktiknära forskning inom områden där relevant sådan forskning saknas. Institutets utlysningar sker en gång per år. Inför 2020 be- viljades fyra forskningsprojekt bidrag. Under 2018 och 2019 bevilja- des bidrag till sammanlagt tolv projekt. Bland de 16 senaste forsk- ningsprojekten som beviljats
4.4.5Sameskolstyrelsen
Sameskolstyrelsen har som nämnts i 4.1.3 i uppdrag att främja ut- veckling och produktion av läromedel för samisk undervisning. Sty- relsen har även i uppdrag att informera om samiska undervisnings- inslag.166
På myndighetens hemsida anges att ”tillgång till samiska läro- medel är en grundläggande förutsättning för att barn och elever i Sameskolstyrelsens verksamheter ska kunna nå sina mål”. På hem- sidan finns även information om hur samiska läromedel kan be- ställas, bland annat via Sameskolstyrelsens kansli, och en förteckning över samiska läroböcker med prisuppgifter.167
4.5Attityder till läromedel
4.5.1Eleverna
Elever förefaller generellt ha en positiv inställning till läromedel. Utredningen har vid två tillfällen träffat elevorganisationerna och de har framhållit att läromedel är av central betydelse för att alla elever ska kunna nå utbildningens mål. I intresseorganisationen Läromedels- författarnas enkätundersökning från 2020 svarar också nio av tio elever i grund- och gymnasieskolan att de tycker att läromedel är viktiga och mer än hälften svarar att de är väldigt viktiga.168
164Mittuniversitetet beviljades medel för att studera hur utformning av läromedel kan stötta elevers lärande av matematiska begrepp.
165Skolforskningsinstitutet (2021).
1662 § förordningen (2011:131) med instruktion för Sameskolstyrelsen.
167Sameskolstyrelsen (2021).
168Läromedelsförfattarna (2021a).
167
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
Eleverna uppger i ovan nämnda enkätundersökning flera skäl till att de uppskattar läromedel. Bland annat framhåller de att läromedel ofta sammanfattar det som ska läras på ett bra sätt och att de kan förtydliga det som läraren säger. ”Nätet har för många artiklar som man ska försöka sålla bort. I en bok har man ett tydligt svar”, säger en elev i enkätundersökningen. Eleverna framhåller också att läro- medel gör det lättare att läsa hemma inför prov. Åsikterna bekräftas av representanter från elevorganisationerna och andra elever som utredningen träffat. Elever inom sfi har exempelvis för utredningen beskrivit att läroboken är mycket viktig för att de ska kunna repetera hemma och utveckla ett rikt ordförråd.
Elever på högskoleförberedande program i gymnasieskolan är i Läromedelsförfattarnas enkätundersökning något mer positiva till läromedel än elever på yrkesprogram, men även på yrkesprogram- men menar över 50 procent av flickorna och över 35 procent av poj- karna att läromedel är väldigt viktiga.
I Skolverkets senaste attitydundersökning från 2019 framkom- mer också att eleverna är relativt nöjda med sina läromedel. Elever i årskurs
De äldre eleverna var i denna attitydundersökning mindre nöjda med läromedlen än de yngre. Av elever i årskurs
I Skolverkets attitydundersökning om vuxenutbildning angav drygt hälften av eleverna inom svenska för invandrare, sfi, att böcker och andra studiematerial var mycket bra. Bara några få procent ansåg att studiematerialen var ganska eller mycket dåliga. Elever inom vuxenutbildningen exklusive sfi, var mer kritiska. Skolverket påmin- ner i analysen om att elever inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning oftast själva bekostar sina läromedel, vilket inte är fallet inom sfi där eleverna får tillgång till läromedel utan kostnad.171 Även inom komvux på grundläggande och gymnasial nivå var majo- riteten av eleverna dock positiva till de läromedel som användes och
169Skolverket (2016f och 2019g).
170Ibid.
17120 kap. 7 § skollagen (2010:800).
168
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
omkring tre av tio ansåg att läromedlen var mycket bra. Få tyckte att läromedlen var dåliga, men 17 procent inom kommunal vuxenutbild- ning på gymnasial nivå uppfattade läromedlen som varken bra eller dåliga.172
När det gäller digitala läromedel uttrycker elevorganisationerna flera problem. En av representanterna framhöll att skolor ibland verkar ”fixerade vid att digitalisering alltid är bra” men att det, särskilt när det gäller matematik, blir betydligt mer komplicerat att använda ett digitalt läromedel än läroboken. Andra elever som utredningen varit i kontakt med har beskrivit problem när det gäller inloggning. En särskild svårighet verkar vara när skolor arbetar med flera olika digitala plattformar, eftersom det då kan bli många olika lösenord som ska användas.173 Samtidigt har elever som går på skolor där det endast används digitala läromedel från en och samma läromedels- producent beskrivit att man tröttnar på gränssnittet och att ”allt ser likadant ut”.
4.5.2Lärarna
Den stora merparten av de lärare som deltagit i utredningens hear- ings uttrycker att läromedel är ett mycket värdefullt verktyg. Flera forskare har emellertid beskrivit att det bland lärare finns en form av
Skolinspektionen noterade också i nämnda granskning om läro- medel i kemi från 2011 att det på någon av skolorna kunde anas spår av ”en pedagogik som idealiserar inte bara den läromedelslösa under- visningen, utan en helt och hållet textlös undervisning”.175 De motiv
172Skolverket (2013). Elever inom vuxenutbildningen har bara inkluderats i Skolverkets attityd- undersökningar vid ett tillfälle, år 2012.
173I 3.9 beskrivs pågående arbeten för att hantera detta problem.
174Ball (1990), Marsden (2001), Ullström (2009).
175Skolinspektionen (2011), s. 32.
169
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
som Skolinspektionen sett till att lärare i vissa fall väljer bort läro- medel är att många elever har svårt att ta till sig texter.176
Samtidigt förefaller de lärare vi mött eniga om att kvalitativa läro- medel både skapar sammanhang för eleverna, bidrar till varierad under- visning och verkar tidsbesparande. Flera av ämneslärarföreningarna lyfter i enkätsvar till utredningen fram att läromedel bidrar till att skapa struktur i innehållet, underlättar planeringen av undervisningen och främjar likvärdigheten, både inom skolan och på en nationell nivå.
Bilden av lärares inställning till läromedel är alltså inte enstämmig. Forskare har också påpekat att många lärare beskriver sin under- visning som ”fri från läroböcker” men att undersökningar visar att de i själva verket använder läromedel relativt frekvent.177
Staffan Selander, professor i didaktik, föreslår i en studie från 2003 att lärares ovilja att beskriva sig själva som läromedelsanvändare kan vara en följd av det han benämner ”progressivismens utbild- ningsideal”.178 De ideal som Selander åsyftar handlar om att under- visning främst bör utformas genom att elever får möjlighet att pröva argument och ställningstaganden och relatera frågor till sig själva. Enligt detta utbildningsideal bör det undvikas att elever reprodu- cerar fakta från läroböcker.
Det finns även undersökningar som visar att många lärare är posi- tiva till läromedel. I Läromedelsförfattarnas enkätundersökning från 2020 uppger nästan 60 procent att analoga läromedel, det vill säga läroböcker, från läromedelsföretag är mycket viktiga, 36 procent anger att de är ganska viktiga och endast 6 procent tycker att de är ganska oviktiga. Noll procent har svarat att läroböcker är mycket oviktiga. Över 50 procent svarar också att de mycket ofta använder tryckta läromedel.179
När det gäller digitala läromedel är lärarna i nämnda undersök- ning mer kritiska. 32 procent menar att de är mycket viktiga, 48 pro- cent att de är ganska viktiga, 18 procent att de är ganska oviktiga och 2 procent att de är mycket oviktiga. Andelen lärare som använder digitala läromedel mycket ofta är också betydligt färre, 13 procent.
176Ibid.
177Ullström (2009).
178Selander (2003), s. 198.
179Läromedelsförfattarna (2020).
170
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
Drygt en fjärdedel, 27 procent, använder digitala läromedel ganska ofta.180
Lärare som vi har haft kontakt med under våra hearings beskriver flera olika utmaningar med helt digitala läromedel, alltså läromedel som inte kompletteras med en lärobok. Många påtalar teknik- problem och det finns en oro för att lärandet blir mer ytligt. En lärare beskrev det så här: ”Vi har sett stora brister med digitaliserad under- visning med självrättande uppgifter, eleverna blir duktiga på att trycka och på olika sätt komma fram till rätt svar men inlärningen blir väldigt dålig.” Några menar att de digitala läromedlen bidrar till mer individuellt arbete för eleverna och att högläsningen av och samtalen om läromedelstexterna minskar när läromedlen är helt digitala. En fördel som ofta lyfts med läroböcker är att de är lätta att använda och navigera i samt att eleverna på ett smidigt sätt kan bearbeta texten genom att stryka under med en penna. Flera lärare beskriver också att de själva helst vill arbeta med läroböcker men att skol- ledningen eller skolhuvudmannen har fattat beslut om att övergå till digitala läromedel.
En tendens som exempelvis Skolverket uppmärksammat är att färre lärare än tidigare upplever att de har inflytande över valet av läromedel.181 Lärares inflytande över vilka läromedel som ska använ- das i undervisningen behandlas mer ingående i kapitel 6.
Utredningen har inte kunnat notera någon skillnad i hur högt lärare värderar läromedel utifrån vilka elever de undervisar, utan svaret blir att läromedel är mycket eller ibland ganska viktigt oavsett om vi ställt frågan till lärare inom exempelvis vuxenutbildningen, gymnasiesärskolan eller grundskolan.
Det finns dock tecken på att lärare och förskollärare som arbetar i förskoleklass värderar läromedel något lägre än andra lärare. Dessa lärare har i utredningens hearings beskrivit att användande av läro- medel bland annat kan leda till att undervisningen i för liten utsträck- ning uppmuntrar till lek och rörelse. Elever i förskoleklass behöver, enligt lärarna, ofta nyttja andra sätt att kommunicera och lära sig än de verbala uttryck som främst används i läromedel. Lärarna angav också att befintliga läromedel för förskoleklass ibland snarare rik-
180Ibid.
181Skolverket (2019g).
171
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
tade in sig mot lågstadiets skolämnen än mot det centrala innehållet för förskoleklassen.182
Samtidigt anger samma lärare flera fördelar som läromedel har just i förskoleklassen, bland annat kan läroboken för vissa elever vara ett tecken på att de påbörjat en ny fas. Många elever i förskoleklass är stolta över läroboken och betraktar den som en symbol för skolan. Lärare i förskoleklass anger dessutom att läromedlet bidrar till att synliggöra progressionen när det gäller exempelvis matematiska resone- mang och uttrycksformer.
4.5.3Rektorerna
Rektorer som deltagit i utredningens hearings anser att läromedel är betydelsefulla men de förefaller generellt sett bedöma värdet av läromedel något lägre än lärare. Många rektorer betonar att det mest väsentliga är hur läraren använder läromedlet och att lärarens kom- petens har större betydelse än vilka undervisningsmaterial läraren väljer.
Ett flertal rektorer har också beskrivit utmaningarna med att lärare i för stor utsträckning använder läromedel i undervisningen. De menar att en undervisning som i hög grad utgår från ett läro- medel riskerar att dämpa elevers kreativitet och rentav hämma ele- vers fria tänkande. Möjligen hänger denna analys samman med kvali- tetsbrister i de läromedel som används eller med hur lärarna väljer att använda läromedlen. En rektor påpekade att läromedel inte nöd- vändigtvis borde leda till undervisning som brister i variation, utan att läromedel av hög kvalitet snarare borde kännetecknas av att upp- muntra idérikedom och utmana tänkandet. Några rektorer menar emellertid att det finns lärare som inte ”vågar lämna läromedlet” och att detta kan leda till att undervisningen inte varieras i tillräcklig utsträckning. Rektorerna betonar att det är viktigt att lärare ibland kompletterar läromedlets texter och övningar med andra uppgifter.
En utmaning med en undervisning som i hög grad utgår från ett läromedel är, menar några rektorer i utredningens hearings, att en osund tävlingsmentalitet kan uppstå i klassrummet där elever snarare koncentrerar sig på hur många sidor de ”betat av” än på hur mycket de har förstått. Detta verkar i synnerhet vara ett problem i lägre årskurser och främst i ämnet matematik.
182Avsnitt 3 SKOLFS 2010:37, avsnitt 3 SKOLFS 2010:250 och avsnitt 3 SKOLFS 2010:251.
172
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
När rektorer svarar på frågor om läromedlens roll i utbildningen lyfter många att läromedel är ett sätt att stärka likvärdigheten. I våra hearings har vi emellertid inte stött på rektorer som preciserar hur de som skolledare bedriver ett medvetet och systematiskt arbete med detta. Exempelvis verkar det sällsynt att rektorer gör särskilda satsningar på läromedel och lärarhandledningar till lärare som är nya i yrket.
De flesta rektorer förefaller ha stor tilltro till lärarnas val av läro- medel och till att lärarna tar sig tid att välja. Vi har stött på mycket få rektorer som beskriver att det på skolan finns rutiner för att säkerställa att lärare avsätter tid för processen att välja läromedel. En rektor beskrev för utredningen att rektors roll mest handlar om att ”godkänna betalningen”. En annan rektor sa: ”Jag brukar fråga lärarna om de diskuterat inköpet i ämneslaget och om vad ett nytt läromedel ska tillföra.” Utredningens bild i detta hänseende bekräftas av Skol- inspektionens granskning från 2021 av skolors kvalitetssäkring och val av läromedel med fokus på samhällsorienterande ämnen i års- kurs
Rektorer förefaller i relativt liten utsträckning föra samtal om läromedel när de följer upp och analyserar resultat. Det förekommer emellertid i utredningens hearings även exempel på rektorer som sett samband mellan elevers resultat och användande av läromedel. Detta har ibland lett till att rektor initierat samtal om olika läromedels kvalitet och prioriterat inköp av nya läromedel. Denna form av in- satser förefaller främst gälla matematikämnet. Flera rektorer fram- håller att det skulle finnas ett värde i att i större utsträckning samtala om läromedel och andra undervisningsmaterial i samband med resul- tatuppföljningar.
4.5.4Lärarutbildningarna
När det gäller attityder till läromedel inom lärarutbildningarna ver- kar lärarstudenters och lärares bild delvis skilja sig från det som de verksamma inom lärarutbildningarna själva ger uttryck för. Utred- ningen har i kontakter med lärarstudenter och lärare flera gånger tagit del av uppfattningen att lärarutbildningarna inte bidrar till att
183Skolinspektionen (2021b).
173
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
stödja användande och val av läromedel.184 Flera lärare har uttryckt att det finns en negativ attityd mot läromedel på lärarutbildningarna och att utbildningen utgick från att man som lärare själv skulle kon- struera uppgifter och material.
Denna bild motsägs delvis i de kontakter som utredningen haft med representanter från lärarutbildningarna. En enkät skickades under 2020 till de lärosäten som har lärarutbildningar. Enkäten inne- höll frågor om hur lärarutbildningarna förhåller sig till läromedel och andra undervisningsmaterial.185
På frågan om vilken betydelse som läromedel har för undervis- ningens kvalitet och för elevernas möjlighet att nå målen, svarar alla lärosäten som besvarat enkäten att läromedel har en mycket stor eller stor betydelse. En möjlig tolkning till detta resultat är att det främst kan ha varit representanter från lärarutbildningarna som själva hade en positiv inställning till läromedel eller som representerade en lärarutbildning som särskilt intresserar sig för läromedelsfrågan som valde att besvara enkäten.
Högskolan Väst, Mittuniversitetet, Göteborgs universitet och Örebro universitet betonar att det krävs en lärare med god didaktisk kompetens, oavsett vilka läromedel som används. Högskolan i Jönköping framhåller att lärarens ämneskunskap och pedagogiska kunskap är av mer betydelsefull för elevernas lärande än läromedlet. Gymnastik- och idrottshögskolan framhåller att för ämnet idrott och hälsa som innehåller många praktiska inslag, är det särskilt vik- tigt att lärares beprövade erfarenhet samspelar med läromedel som bidrar till ett mer teoretiskt orienterat kunskapande. Karlstads unive- rsitet påpekar att läromedlen fyller en viktig funktion för att främja likvärdighet. Linnéuniversitetets svar skiljer sig från övriga genom att det här anges att läromedel har mycket liten betydelse för en väl- utbildad lärare men mycket stor betydelse för undervisande personal utan lärarutbildning.
På frågan om huruvida lärarutbildningen förbereder de blivande lärarna för att göra medvetna val av läromedel och andra undervis-
184Läromedelsforskare Tim Oates, University of Cambridge, menar också att det vid lärar- utbildningarna i Storbritannien funnits vad han kallar för en
185Enkäten skickades till 27 lärosäten och svar inkom från följande 13 lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Gymnastik- och idrottshögskolan, Göteborgs universitet, Högskolan i Jönköping, Högskolan Väst, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö universitet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet.
174
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
ningsmaterial svarar Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping, Malmö universitet, Mittuniversitetet och Stockholms universitet att läromedelsanalyser genomförs i utbildningarna på flera olika sätt. Högskolan Väst beskriver hur man arbetar med läro- medelsanalyser utifrån såväl kunskapsmässiga som etiska utgångs- punkter, exempelvis genus och normkritik. Uppsala universitet fram- håller att medvetna val av läromedel och andra undervisningsmaterial i stor utsträckning handlar om källkritik. Även vid Karlstads uni- versitets lärarutbildningar ingår studier av befintliga undervisnings- material och studenterna får exempelvis tillämpa en modell för val av digitala lärresurser. Lunds universitet anger att de försöker köpa in sådana läromedel som används mycket i skolorna, eller som kan vara intressanta på andra sätt. På Gymnastik- och idrottshögskolan beto- nar man också vikten av att studenterna gör aktiva val av läromedel som håller hög kvalitet.
Vidare har utredningen genom Lärarnas riksförbund och Lärar- förbundets studerandeföreningar ställt frågor till lärarstudenter om i vilken utsträckning de genom lärarutbildningen stärkt sin förmåga att använda respektive värdera läromedel. Svaren som lärarstuden- terna ger skiljer sig delvis från den bild som framträder när man tar del av lärarutbildningarnas beskrivningar ovan. Andelen svar, 59, är inte så stort att några långtgående slutsatser kan dras, men det är ändå värt att notera att ungefär hälften av de svarande lärarstuden- terna, anger att de i mycket eller ganska liten utsträckning genom lärarutbildningen stärkt sin förmåga att använda läromedel. När det gäller i vilken grad lärarstudenterna stärkt sin förmåga att välja läro- medel genom lärarutbildningen, är andelen lärarstudenter som svarar i ganska eller mycket stor utsträckning något högre.
Studenterna beskriver alltså att utbildningarna i något högre grad behandlar värdering av läromedel än användning av läromedel. En student skriver ”Framför allt har jag blivit friare att utforma min egen undervisning med läromedel som stöd i stället för läromedel som utgångspunkt. Jag har också genom stärkta ämneskunskaper kunnat kritisera läromedelsinnehållet och exempelvis välja andra definitioner för begrepp att presentera för mina elever.” Flera stude- nter är mer kritiska och uttrycker att de tycker att det vore bra om lärarutbildningarna i högre utsträckning behandlade frågor om läro- medel. Det finns också exempel på lärarstudenter som anger att enda
175
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
gången de kommer i kontakt med läromedel är under den verksam- hetsförlagda delen av utbildningen.
4.5.5Föräldrarna
Läromedel kan också ha betydelse för elevers föräldrar eller andra i elevernas närhet som följer och stödjer eleverna i deras lärande. Ut- redningens uppfattning är att föräldrar generellt är positiva till läro- medel.
Läromedelsförfattarna genomförde 2021 en enkätundersökning med föräldrar. I den anger 71 procent av föräldrarna att de tycker att läromedel är mycket viktigt och 21 procent anger att det är ganska viktigt.186
På frågan om hur föräldrar använder läromedel svarar 69 procent i enkätundersökningen att de nyttjar läromedel för att hjälpa till med läxor. 39 procent svarar att de använder läromedel för att följa vad deras barn lär sig.187
De föräldrar som svarat att deras barn inte har läromedel i skolan har fått följdfrågor om orsaken till detta och vilka effekter de anser att detta får. Enligt föräldrarna är den vanligaste anledningen till att eleverna inte får läromedel att ”läraren delar ut kopierade och/eller utskrivna lösblad i stället”. 46 procent svarar att detta är skälet till att eleverna inte får läromedel. Detta stämmer väl överens med den ovan refererade forskningen som anger att lärares egenproducerade mate- rial fått allt större betydelse.188
På frågan om hur avsaknaden av läromedel påverkar föräldrarna och deras barn uttrycker föräldrarna flera farhågor. 65 procent av dem svarar att det blir svårare att hjälpa till med läxor när deras barn inte har läromedel. 31 procent svarar att det blir svårare för barnen att lära sig det de ska och 27 procent menar också att barnen, när de saknar läromedel, får svårare att hänga med i skolarbetet.189
186Läromedelsförfattarna (2021b).
187Ibid.
188Ibid.
189Ibid.
176
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
4.5.6Skolcheferna
I kapitel 6 beskrivs hur en viss förskjutning ägt rum, från att lärare fattar beslut om läromedel till att val av läromedel i allt högre grad görs på rektors- eller huvudmannanivå. Utredningen har därför fun- nit det intressant att även undersöka skolchefers inställning till läro- medel. I samråd med SKR bedömde utredningen att möjligheten att få in synpunkter från skolchefer var störst om SKR:s digitala sam- arbetsrum för skolchefer nyttjades. Sammanlagt har ett
De skolchefer som besvarade enkäten lämnade emellertid uttöm- mande svar och även om det är svårt att bedöma hur pass represen- tativa svaren är återges här några tankar från dessa tre skolchefer. Två av de svarande uttryckte att läromedel var mycket viktiga medan en var mer tveksam till läromedels betydelse. En fördel som en av skol- cheferna framhöll var att läromedel kan bidra till ökad likvärdighet. Dessutom beskrev en skolchef att det är väsentligt att elever ”har möjlighet att ta hem läromedlet och förbereda sig, befästa och för- djupa sina kunskaper”. Den skolchef som var något mer osäker på läromedels betydelse framhöll att läromedel är underordnade lära- rens ämnesdidaktiska kompetens: ”Kvalitet i undervisningen utgår sällan från att läromedlet är bra utan från lärarens skicklighet.” Mot- svarande kommentar är relativt vanlig bland rektorer.
Utredningen har också, som nämns i 2.2.1, skickat
4.6Aktuella utmaningar och behov
4.6.1Avsaknad av definition
Som nämnts ovan är begreppet läromedel för närvarande inte defi- nierat i skolförfattningarna utan begreppet kan tolkas på flera olika sätt. Vad som skiljer läromedel från andra undervisningsmaterial är därmed inte tydligt. Detta försvårar arbetet med uppföljningar och
177
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
analyser på såväl lokal som nationell nivå. Hur det påverkar Skol- verkets statistikinsamling berörs närmare i 4.6.2.
Det faktum att det inte finns en tydlig gemensam definition av läromedel får troligen även konsekvenser för hur man på skolenhets- och skolhuvudmannanivå fattar beslut om, diskuterar och dokumen- terar inköp och användande av läromedel och andra undervisnings- material. I det systematiska kvalitetsarbetet förefaller arbetet med läromedel relativt sällan behandlas, vilket kan få till följd att läro- medel inte betraktas som en väsentlig förutsättning för undervis- ningen när skolor planerar, genomför, följer upp och analyserar verk- samheten.
Avsaknaden av en gemensam definition lägger också hinder i vägen för andra samtal om läromedel och övriga undervisningsmate- rial. Vi har kunnat konstatera att lärare använder en allt bredare variation av undervisningsmaterial, delvis på grund av ökad tillgång till digitala kunskapskällor. Lärares val och användande av undervis- ningsmaterial skiljer sig också en del åt och det förefaller viktigt att lärare kan lära av och med varandra när det gäller detta för att säker- ställa att elever får så goda förutsättningar som möjligt att nå utbild- ningens mål. Ett kollegialt lärande om undervisningsmaterial under- lättas av att det finns samstämmighet om definitioner.
Utredningen bedömer att avsaknaden av en gemensam definition av läromedel även påverkar hur skolmyndigheterna förhåller sig till läromedel inklusive läroböcker, bland annat i olika enkäter och mate- rial. Vi har exempelvis noterat att skolors arbete med läromedel sällan uppmärksammas i Skolinspektionens tillsyn. En anledning till detta kan vara att skolförfattningarna inte tydliggör skillnader mellan läro- medel och andra undervisningsmaterial.
Även inom forskningen leder den otydliga begreppsapparaten till utmaningar. Caroline Graeske, biträdande professor vid Luleå tek- niska universitet, beskriver i den kunskapsöversikt hon genomfört på uppdrag av utredningen, att det faktum att olika vetenskapliga studier använder olika begrepp och definitioner när det gäller under- visningsmaterial, leder till skillnader i vad som uppfattas vara läro- medel. Detta får i sin tur konsekvenser för hur olika forskning- resultat kan tolkas och jämföras.190
190Graeske (2021).
178
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
4.6.2Bristande nationell uppföljning av läromedel
Avsaknad av en enhetlig begreppsapparat får, som nämnts ovan, effekter på hur Skolverket följer upp skolväsendet i allmänhet och på uppföljningen av tillgång till lärverktyg i synnerhet. En definition av läromedel skulle möjliggöra en mer detaljerad statistikinsamling avseende vilka belopp skolhuvudmän avsätter för inköp av läromedel och även möjliggöra en jämförelse med kostnader för andra lärverk- tyg. Detta vore värdefullt eftersom statistiken skulle ge en nationell överblick över tillgången till aktuella läromedel.
En sådan överblick skulle i sin tur kunna få konsekvenser för vilka beskrivningar och analyser Skolverket kan göra kopplade till läro- medel. Ökad kunskap om exempelvis skillnader och likheter mellan olika skolhuvudmän och skolformer skulle kunna väcka relevanta frågor om hur tillgång till läromedel påverkar bland annat kunskaps- resultat. Det vore även värdefullt att följa hur skolhuvudmäns budget för läromedel utvecklas över tid. Branschorganisationen Läromedels- företagen anger att skolhuvudmän i dag i reala termer avsätter mindre pengar än tidigare för inköp av läromedel, men det saknas officiell statistik som bekräftar detta.
Utredningen bedömer vidare att möjligheten att Skolverket skulle behandla frågan om läromedel i sina lägesbedömningar, se 4.4.1, ökar om det finns specificerad officiell statistik avseende läromedel.
Den officiella statistiken är en central utgångspunkt för analyser men även andra undersökningar och uppföljningar kan behöva göras. Skolinspektionens skolenkät, som görs för att få syn på elevers, lära- res och vårdnadshavares uppfattningar om skolans pedagogiska och sociala miljö, lyfter som nämnts i 4.4.2, inte frågor om läromedel. Detta bidrar till bristen på nationell överblick över elevers och lärares tillgång till läromedel.
Vi har även konstaterat att det finns stora variationer i hur läro- medel används och det vore värdefullt att granska närmare hur an- vändandet av läromedel påverkar bland annat elevers kunskapsutveck- ling och studiero samt vårdnadshavares delaktighet i skolan. Flera strategiska frågor om läromedel behöver ställas för att skapa en för- djupad förståelse för läromedlens betydelse.
Noggrannare uppföljningar och mer specifik statistik skulle kunna leda till mer kunskap om läromedel, vilket i sin tur skulle kunna ut-
179
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
göra ett relevant underlag för beslut och prioriteringar såväl på natio- nell nivå som på skol- och skolhuvudmannanivå.
4.6.3Otillräcklig kunskap om och delvis negativ inställning till läromedel och lärarhandledningar
Skolor och skolhuvudmän förefaller, som nämnts, i mindre utsträck- ning än tidigare investera i läromedel, trots att forskning ger stöd för att de är viktiga för elevers kunskapsutveckling och trots att elever och lärare överlag uppskattar att använda läromedel. Det kan finnas flera orsaker till detta. Dels är det ekonomiska läget ansträngt för många skolor, dels saknas det ibland kunskaper om läromedels och lärarhandledningars betydelse, vilket gör att inköp av dessa inte prio- riteras. Det finns också vissa tecken på negativa inställningar till läro- medel och lärarhandledningar. De omfattande satsningar som gjorts på digitalisering av skolan kan också ha påverkat attityderna till läroböcker negativt.
Det har, som vi konstaterat i 4.3, under senare år skett en föränd- ring när det gäller hur läromedel och andra undervisningsmaterial används i undervisningen. Läroboken spelar i många ämnen fortfa- rande en betydelsefull roll men lärares egenproducerade material och olika digitala kunskapskällor används allt oftare. Elever har också i ökande utsträckning tillgång till många olika källor, vilket medför specifika utmaningar för undervisningen. Utredningen menar att til- lgången till en variation av källor ofta kan vara berikande men kräver medvetenhet om hur olika undervisningsmaterial kan användas och vad de tillför. Det behövs därför mer kunskap om vad som skiljer ett läromedel från andra undervisningsmaterial och om vad som känne- tecknar ett ändamålsenligt läromedel.
Lärarutbildningarna kan spela en betydelsefull roll i att påverka attityderna och stärka medvetenheten och kunskapen om läromedel. Inom utbildningarna kan lärarstudenterna få ökad förståelse såväl för hur läromedel och andra undervisningsmaterial kan användas som för hur de kan värderas. I enkätsvaren från lärarstudenter finns vissa indikationer på att studenter under lärarutbildningarna snarare uppmanas att ta fram egenproducerat material än att använda läro- medel. Så här skriver en lärarstudent exempelvis: ”Jag har ej fått möj- lighet att jobba med gymnasieläromedel i lärarutbildningen utan har i stället blivit uppmuntrad att skapa mina egna material.”
180
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
Lärares egenproducerade material är, som noterats ovan i 4.3.3, ett vanligt alternativ till läromedel. Det kan finnas flera legitima skäl till att lärare tar fram egna undervisningsmaterial men det finns också risker med denna utveckling. Bland annat är lärares egenproducerade material inte kvalitetssäkrade på det sätt som förlagsproducerade läromedel vanligen är. Dessutom behöver lärares arbetstid beaktas. Bland annat professor Tim Oates har konstaterat att ändamålsenliga läromedel frigör tid för lärare att koncentrera sig på elevers lärande- processer i stället för att de lägger tid på att ta fram undervisnings- material.191 Lärarstudenter som svarat på utredningens enkät och lärare som deltagit i utredningens hearings har också påpekat att det är mer tidskrävande att ta fram eget material än att använda läro- medel.
Det förekommer att lärare tar fram eget undervisningsmaterial av det skälet att befintliga läromedel är inaktuella. I dessa fall är det snarare tillgången på aktuella läromedel som behöver stärkas. För att rektorer ska göra den ekonomiska prioriteringen är kunskap om läromedel central. Mer om utbud, tillgång och ekonomiska prioriter- ingar i kapitel 5.
Som vi noterat ovan bidrar Skolverket, Skolinspektionen och Skolforskningsinstitutet i dag inte i någon större utsträckning till att öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandled- ningar. Det är snarare relativt sällsynt att dessa skolmyndigheter upp- märksammar frågor om läromedel. Detta får troligen konsekvenser för lärarnas medvetenhet och kunskap såväl om läromedel som om lärarhandledningar.
Det behövs också kunskap och forskning om hur de delvis nya användningsmönstren av läromedel påverkar elevers lärande. Flera forskare framhåller, som tidigare beskrivits, att läromedel har en viktig funktion för elevers resultat.192 Det förefaller därför viktigt att effekterna av ett minskat läromedelsanvändande undersöks, genom både vetenskapliga studier och nationella uppföljningar. Forskare har exempelvis påpekat att elever i mindre utsträckning för anteck- ningar, eftersom lärarnas presentationer ofta delas på digitala utbild- ningsplattformar.193 I 4.2.2 konstaterar vi att det ökade bruket av digitala kunskapskällor och digitala läromedel innebär att elever läser
191Oates (2014).
192Oates (2014), Crehan (2016), Graeske (2021) med flera.
193Tanner med flera (2017).
181
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
mer på skärm. Vi vet från vetenskapliga studier att detta kan få negativa konsekvenser för elever förståelse av innehållet.194 Det kan alltså finnas skäl att undersöka eventuella samband mellan det för- ändrade läromedelsbruket och utvecklingen av elevers läsförståelse, men även utvecklingen av elevers lärande i bredare mening.
4.6.4Otillräcklig kunskap om hur digitala kunskapskällor och digitala läromedel påverkar undervisning och lärande
Det behövs mer evidensbaserad kunskap om hur de digitala kun- skapskällorna påverkar undervisningen, lärandet och läromedelsbruket. Dessutom behövs det fördjupade kunskaper om för- och nackdelar med digitala läromedel och användningen av dem samt om hur de kan kombineras med tryckta läromedel.195
Vi har konstaterat att lärare i allt högre utsträckning kombinerar läroböcker med digitala läromedelskomponenter. I en norsk kun- skapsöversyn från 2010 konstaterades att det saknades forskning om samspelet mellan analoga och digitala lärresurser.196 Det behövs fort- farande mer kunskap om detta. I den kunskapsöversikt som biträdande professor Caroline Graeske genomfört på uppdrag av utredingen påpekar hon att det saknas väl beprövade utvärderingsmodeller av digitala läromedel.197
Försäljningen av helt digitala läromedel utan tryckta komplement har ökat. Samtidigt riktas viss kritik mot de digitala läromedlen både från elever och lärare och det förefaller, vilket beskrivs mer ingående i kapitel 6, som att valet av digitala läromedel i högre grad än valet av läroböcker, sker på rektors- och huvudmannanivå.
Utredningen ser en risk med att skolor helt eller i stor omfattning övergår till digitala läromedel i syfte att öka den digitala kompeten- sen och att läroböcker överges utan noggranna konsekvensanalyser. Tryckta läromedel har flera fördelar framför de digitala. Exempelvis lyfter elevorganisationerna fram att läroböcker ofta ger bättre över- blick och att digitala läromedel kan vara komplicerade att använda. En del specialpedagoger framhåller fördelar med digitala läromedel för elever med funktionsnedsättningar men flera specialpedagoger
194Evolution of Reading in the Age of Digitisation (2019).
195Det kan också finnas utmaningar med digitala läromedel som har att göra med behandling av personuppgifter, se 3.1.3.
196Juuhl, Hontvedt, & Skjelbred (2010).
197Graeske (2021).
182
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
som utredningen varit i kontakt med har också beskrivit att det för vissa elevgrupper, inte minst för elever med neuropsykiatriska funk- tionsnedsättningar, finns tydliga fördelar med en fysisk bok, då den ofta är mer överskådlig och lätthanterlig och innehåller färre stör- ningsmoment.
Ett problem som ofta beskrivs med digitala läromedel och andra digitala kunskapskällor är att eleverna vanligen är uppkopplade till internet när de ska använda dem. Därmed riskerar eleverna att distra- heras när de nyttjar de digitala undervisningsmaterialen, något som också noterats i vetenskapliga studier.198 I 4.2.2 beskrivs även andra problem som olika användargrupper upplever med de digitala läro- medlen. Det finns emellertid även många fördelar. Exempelvis kan bild, ljud och text kombineras i de digitala läromedlen och denna möjlighet bidrar bland annat till ökad tillgänglighet. Det finns dock studier som visar att de digitala läromedlen ofta används som analoga böcker och att verktyg för exempelvis samverkan och kollaborativt lärande inte nyttjas.199
Utredningen anser att det behövs mer kunskap om hur digitala läromedel kan användas och anpassas utifrån elevers olika förut- sättningar. Särskilt angeläget är det att öka förståelsen för hur elever med funktionsnedsättning kan ha nytta av de olika funktioner och anpassningar som ett digitalt läromedel kan erbjuda.
I den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet
198Korsell (2007).
199Grönlund med flera (2018).
200Regeringen (2017a).
183
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
4.6.5Behov av ökad medvetenhet om hur läromedel kan användas i undervisningen
Det förefaller, vilket beskrivs i 4.3.1 ovan, som om lärare i allt mindre utsträckning går igenom texterna i läromedlen tillsammans med ele- verna. I stället förväntas eleverna ofta arbeta med läromedlen på egen hand.
Det finns omfattande forskning om värdet av strukturerade sam- tal om text.201 Genom textsamtal och lärarens vägledning kan elever- nas förståelse för innehållet fördjupas. Samtal om texter i läromedlen är också ett sätt för elever att själva pröva och utveckla det ämnes- specifika språk som presenteras i texterna.
Att läsa innebär ett aktivt tankearbete både före, under och efter läsningen. Läraren kan, bland annat genom att ställa frågor till ele- verna, bidra till att de aktiverar sin bakgrundskunskap, studerar tex- tens uppbyggnad och tolkar och skapar mening. Det är därför ogynn- samt att elever i hög utsträckning lämnas att arbeta med läromedlets texter utan lärarens stöd.
Som vi noterat i 3.3.3 läser dagens elever mindre sakprosa än tidigare. I utredningens delbetänkande SOU 2021:3 konstaterar vi att flera internationella studier dessutom pekar på en negativ utveck- ling när det gäller svenska elevers läsintresse.202 Nordicom, som är ett centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet, visar också i en undersökning, publicerad 2021, att av den svenska befolkningens medievanor är det endast fyra procent av personer i åldrarna
Texter i läromedel är också i hög grad multimodala, se 3.3.3, vilket innebär att elever ofta även behöver tolka diagram, bilder och andra grafiska element. Många läromedel har en relativt avancerad grafisk utformning som eleverna behöver utveckla förståelse för. Det kan handla om bland annat faktarutor, ingresser, arbetsuppgifter eller fördjupningsavsnitt som ska läsas på ett annat sätt än övrig text. I digitala läromedel behöver elever dessutom ofta navigera mellan sidor och hyperlänkar. En sådan komplex,
201Beck & McKeown (2006), Dysthe (1996), Reichenberg (2014) med flera.
202Skolverket (2017) och Skolverket (2018d).
203Nordicom (2021).
184
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
lösa en specifik uppgift eller fördjupa förståelsen inom ett särskilt område. För att navigera i läromedel, såväl analoga som digitala, och förstå texterna behöver elever ofta lärares stöd.
4.7Utredningens förslag och bedömningar
4.7.1Skälen till förslagen
Utredningens förslag:
•Skollagen (2010:800) ska ange att begreppet läromedel avser ett kvalitetssäkrat tryckt eller digitalt verk som är avsett att användas i undervisningen. Läromedel ska överensstämma med läroplanen för respektive skolform och med en
•En läromedelsnämnd ska inrättas vid Skolverket. Den ska ha i uppdrag att bevaka, samla och sprida information om läro- medel samt tillföra Skolverket sakkunskap och ta fram kvali- tetskriterier för läromedel. Nämnden ska vara ett rådgivande organ som ska regleras genom förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.
•Läroplanerna204 ska ange att läraren ska organisera och genom- föra arbetet så att eleven får använda läromedel på ett sätt som främjar kunskapsutveckling.
•Högskoleförordningen (1993:100) ska i bilaga 2, i examens- beskrivningarna för yrkeslärarexamen, grundlärarexamen och ämneslärarexamen, ange att studenten för examen ska visa förmåga att använda och värdera läroböcker, digitala läro- medel och andra undervisningsmaterial.
•Regeringen ska ge Skolverket i uppdrag att ändra föreskrifterna om uppgiftsinsamling från skolhuvudmän205 så att kostnader
2042.2 SKOLFS 2010:37, 2.2 SKOLFS 2010:250, 2.2 SKOLFS 2010:251, 2.2 SKOLFS 2010:255, 2.1 SKOLFS 2011:144, 2.1 SKOLFS 2012:101 och 2.1 SKOLFS 2013:148.
205Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:142) om uppgiftsinsamling från huvudmännen inom skolväsendet m.m.
185
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
för läromedel ska redovisas särskilt och inte endast utgöra en delmängd av kostnadsposten lärverktyg.
•Regeringen ska ge Skolforskningsinstitutet i uppdrag att genom- föra utlysningar och bevilja medel för praktiknära forskning om läromedelsbruk.
Definition av begreppet läromedel
Utredningen föreslår att skollagen ska definiera begreppet läromedel som ”kvalitetssäkrat tryckt eller digitalt verk som är avsett att an- vändas i undervisningen”. Det ska, enligt förslaget, även framgå av skollagen att läromedel ska överensstämma med läroplanen för respek- tive skolform och en
Det finns behov av att definiera begreppet läromedel. Trots att läromedel har en central plats i många lärares undervisning saknas en entydig definition och det försvårar beslut och diskussioner om val och användande av läromedel. Frånvaron av en definition får dess- utom konsekvenser bland annat för skolmyndigheternas informa- tion, rapporter och enkäter och möjligheten till relevant kostnads- statistik.
Det är väsentligt att skollagens definition innefattar såväl tryckta som digitala läromedel. Vi har konstaterat ovan att många läromedel kombinerar tryckta och digitala komponenter och det finns anled- ning att tro att denna form av läromedel, som kan nyttja potentialen i både den tryckta boken och digitala funktioner samtidigt, kommer att fortsätta öka på marknaden.
Antalet kunskapskällor i skolan har ökat de senaste åren och lärare använder i dag många olika undervisningsmaterial. En del av dem är avsedda att användas i undervisningen, andra inte. Detta är i sig inte problematiskt och det är inte heller något nytt. Exempelvis har skönlitteratur i alla tider varit en central del av undervisningen i ämnet svenska. Skönlitteratur och andra material, tryckta såväl som digitala, som inte är framställda med avsikt att användas i undervis- ningen kommer även fortsättningsvis att nyttjas men dessa under- visningsmaterial fyller delvis andra funktioner och ska enligt utred- ningen därför inte utgöra läromedel i skolförfattningarnas mening.
186
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
Läromedel ska, enligt förslaget, vara material som är framtaget för att användas i undervisningen, vilket är viktigt eftersom det kan bidra till att elever får möta texter och bilder som är producerade med syfte att stödja lärandet. Det ökar möjligheten att innehållet är pedago- giskt presenterat och att språket både är begripligt och utmanar på ett sätt som främjar elevers språk- och kunskapsutveckling.
En ökad variation av kunskapskällor ställer krav på att lärare kon- tinuerligt utvärderar kvaliteten i de olika undervisningsmaterialen. Lärare behöver visserligen förhålla sig källkritiskt till allt material som används i undervisningen men de ska kunna känna en större tillit till att läromedel har kvalitetssäkrats. Vilka processer som ska krävas för att säkra ett läromedels kvalitet ska enligt utredningen framgå av de statligt fastställda kvalitetskriterierna för läromedel (se nedan). Att i lagtexten ange ordet kvalitetssäkrat bidrar därmed till att klargöra läromedelsproducenternas ansvar men också till att tyd- liggöra vilka förväntningar lärare, elever, rektorer, skolhuvudmän och föräldrar, kan ha på läromedel.
Utredningen föreslår också att det ska framgå av skollagen att läromedel ska överensstämma med en
Lärare har beskrivit att läromedel kan bidra till att konkretisera innehållet i kurs- och ämnesplanerna och illustrera hur olika delar av dem kan kombineras. När läromedel överensstämmer med kurs- eller ämnesplanen innebär det också att elever får tillfälle att öva på de kunskaper som läraren ska bedöma.
Ett läromedel som överensstämmer med kurs- eller ämnesplanen förhåller sig, enligt utredningen, tydligt till såväl hela syftet för ämnet eller kursen som till hela det centrala innehållet. I syftet och det centrala innehållet beskrivs vad eleverna ska lära sig och vilka kun-
206Nedan anges endast kurs- och ämnesplaner men motsvarande gäller även ämnesområdes- planer.
207När det gäller förskoleklassen finns syftet och det centrala innehållet för närvarande i av- snitt 3 i läroplanerna för grundskolan, specialskolan och sameskolan. Utredningen om en tio- årig grundskola SOU 2021:33 föreslår införande av en tioårig grundskola, vilket kan förväntas få till följd att elever redan i nuvarande förskoleklass ges undervisning i grundskolans ämnen, utifrån kursplanen för varje ämne.
187
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
skaper, attityder och förhållningssätt som undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla. Det är inte lämpligt att ett läromedel exempelvis utelämnar delar av det centrala innehållet, eftersom detta är vad som reglerats som bindande undervisnings- innehåll. Det är också betydelsefullt att de olika delarna i det centrala innehållet blir belysta på ett för undervisningen relevant och balan- serat sätt samt att läromedelsproducenten gör en allsidig och saklig tolkning av hela kurs- eller ämnesplanen. Genom att ett läromedel på detta sätt överensstämmer med en kurs- eller ämnesplan kan elever få överblick över ämnet eller kursen och kunskaper kan sättas i ett sammanhang.
Det finns även värdefulla undervisningsmaterial som överens- stämmer med delar av en kurs- eller ämnesplan, exempelvis om en historisk epok eller om ett specifikt område inom fysiken. Dessa böcker eller digitala material fungerar ofta som ett komplement till ett mer heltäckande läromedel men ger inte samma överblick och kan inte på samma sätt stödja lärares långsiktiga planering av under- visningen. Utredningen menar av denna anledning att dessa material inte ska kallas läromedel.
Ett läromedel tas i första hand fram för att vara relevant för ett specifikt ämne. Det är möjligt att även producera ämnesövergripande läromedel, inom exempelvis samhällsorienterande och naturorien- terande ämnen i grundskolan. Det är då viktigt att det framgår vilka kurs- eller ämnesplaner som läromedlet överensstämmer med. Även för dessa läromedel gäller att de ska överensstämma med hela kurs- eller ämnesplanerna. Undervisningsmaterial som är ämnesövergripande och endast förhåller sig till utvalda delar av det centrala innehållet i några ämnen ska, i enlighet med resonemanget ovan, inte kallas läro- medel, enligt utredningen.
Det är vidare centralt att läromedel överensstämmer med läro- planens delar om skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer. Vi har genom kontakter med elever och lärare fått ta del av beskrivningar av läromedel som innehåller exempelvis bilder som skulle kunna uppfattas som kränkande eller exkluderande. I gransk- ningen I enlighet med skolans värdegrund från 2006, som beskrivs mer i kapitel 6, kunde Skolverket också konstatera att det exempelvis förekom läromedel med onyanserade framställningar som, enligt myn- digheten, kunde ”upplevas som diskriminerande eller kränkande”.208
208Skolverket (2006a), s. 42.
188
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
Det kan inte uteslutas att sådana problem även finns i läromedel som används i dag och det är därmed viktigt att det framgår av skollagen att läromedel ska stämma överens med skolformens läroplan.
Lärare har i utredningens hearings beskrivit att det förvisso kan finnas många läroböcker på skolan men att en stor del av materialet kan vara otidsenligt. I synnerhet har lärare reagerat mot läroböcker som inte stämmer överens med gällande kurs- eller ämnesplaner och läroplaner. Gallring av undervisningsmaterialet verkar inte alltid prio- riteras och många läromedel som finns på skolorna är därmed in- aktuella. Skolinspektionen har i den ovan nämnda kvalitetsgransk- ningen från 2011 om grundskolors läromedel i ämnet kemi konsta- terat att drygt en tredjedel av de besökta skolorna inte använde ett helt och hållet tidsenligt läromedelsmaterial.209 Detta försvårar lärares arbete och kan få negativa konsekvenser för elevers utbildning. Det är endast när läromedel överensstämmer med aktuella kurs- och ämnesplaner som läromedel på ett ändamålsenligt sätt kan användas av lärare som stöd när de planerar och genomför undervisningen.
Utredningen föreslår också att det ska framgå av skollagen att läromedel ska vara utgivna av den som bedriver utgivningsverksam- het av professionell art. Det som avses är en professionell utgivare, ofta ett förlag eller en läromedelsproducent. Utgivarens titlar ska finnas tillgängliga för en bred allmänhet via till exempel bibliotek, bokhandlare och etablerade distributionskanaler för läromedel. Mer om läromedelsdistribution i 3.9. Utgivaren ska dessutom ansvara för att läromedlet präglas av ett professionellt redaktionellt arbete och är kritiskt granskat samt att det finns avtal som reglerar ersättning mellan utgivaren och upphovspersonerna. Motsvarande formulering om utgivningsverksamhet av professionell art finns i förordningen (2010:1058) om statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter och läs- främjande insatser. Innebörden har beskrivits i riktlinjer från Kultur- rådet.210
Formuleringen som föreslås här om att utgivningsverksamheten ska vara av professionell art medför att exempelvis lärares egenpro- ducerade material inte kan betraktas som läromedel. Det material som lärare själva producerar tas snarare fram för att fungera i en spe- cifik kontext och genomgår inte samma granskning som läromedel som tas fram av ett förlag. De kompendier eller presentationer som
209Skolinspektionen (2011).
210Kulturrådet (2020).
189
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
lärare själva producerar kan ha ett stort värde i undervisningen men i lärares och rektorers samtal om undervisningsmaterial är det väsent- ligt att det finns tydliga definitioner av begrepp som gör att egenpro- ducerat material kan skiljas från kvalitetssäkrade läromedel. Detta handlar bland annat om vikten av att elever får tillgång till undervis- ningsmaterial som består av texter, bilder och uppgifter som sam- manfogats till en didaktisk helhet och presenteras i en för undervis- ningen logisk ordning.
Redan 2003 konstaterade en statlig utredning om läromedel att det fanns behov av att använda mer enhetliga begrepp och det fram- hölls att en kraftfull satsning på utvecklingsarbete borde göras avse- ende definitioner och begreppsbildning. I utredningen hade många olika begrepp och termer ventilerats som möjliga ersättare för be- greppet läromedel, exempelvis ”material som är kunskapsbärande” och ”material som är kunskapsöverförande”, men utredningen lan- dade i att förespråka en fortsatt användning av begreppet läromedel. Bedömningen som gjordes var att införande av andra begrepp enbart skulle bidra till att luckra upp de uppfattningar om vad ett läromedel egentligen är som trots allt finns i det allmänna medvetandet.211 Vi anser, i likhet med 2003 års läromedelsutredning, att begreppet läro- medel är väl etablerat samt att den vedertagna uppfattningen om innebörden överensstämmer väl med den definition som utredningen föreslår.212 Det finns enligt vår uppfattning inte något annat begrepp som bättre beskriver det som avses och som dessutom inkluderar digitala versioner, utan det bör vara just begreppet läromedel som definieras i skolförfattningarna.
211SOU 2003:15.
212En redogörelse för den närmare innebörden av de föreslagna rekvisiten för läromedel finns i författningskommentaren, kapitel 8.
190
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
Läromedelsnämnden
Ett rådgivande organ vid Skolverket
Utredningen föreslår att det rådgivande organet Läromedelsnämn- den ska inrättas vid Skolverket. Därmed tar staten ett ökat ansvar för läromedel som motiveras av den betydelse som läromedel kan ha för lärande och undervisning. Läromedelsnämnden ska verka för att alla elever, från förskoleklassen till vuxenutbildningen, får tillgång till läromedel av god kvalitet och att lärare använder läromedel för att stärka elevernas kunskapsutveckling.
Förskolan undantas från Läromedelsnämndens uttryckliga ansvars- område eftersom undervisningsmaterial för denna skolform har en annan karaktär än läromedel för övriga skolformer inom skolväsen- det.213 Bland annat undervisar förskollärare i förskolan inte i olika ämnen utifrån kursplaner.214 Inget hindrar dock Läromedelsnämn- den att också verka för att stärka tillgången till ändamålsenliga under- visningsmaterial i förskolan, i den mån nämnden finner det lämpligt.
Enligt utredningens uppfattning bör Läromedelsnämnden vara placerad vid Skolverket, bland annat på grund av myndighetens an- svar för och expertkompetens gällande skolutveckling, läroplaner samt kurs- och ämnesplaner.
Vi föreslår att nämnden ska vara ett rådgivande organ, något som är relativt vanligt förekommande vid myndigheter. Rådgivande organ besitter ofta särskild expertkunskap, i det här fallet om läromedel, och bidrar till myndighetens arbete med råd och tolkningar inom sitt expertområde.
Inom skolans område finns redan två nämnder, Skolväsendets över- klagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd. Dessa nämnder har dom- stolsliknande uppgifter och fattar oberoende beslut i enskilda ären- den. De är reglerade i skollagen.215 Läromedelsnämnden föreslås ha en annan karaktär än dessa domstolsliknande nämnder. Läromedels-
2131 kap. 1 § skollagen (2010:800) anger att skolväsendet omfattar skolformerna förskola, för- skoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesär- skola, och kommunal vuxenutbildning.
214Inte heller i förskoleklass finns kursplaner, men del 3 i grundskolans, specialskolans och sameskolans läroplaner anger syfte och centralt innehåll för undervisningen i förskoleklassen. Även eleverna i förskoleklass bör därför, för att få en bra start i skolan, ha rätt till läromedel när det bedöms främja en god kunskapsutveckling. Förskoleklassen bör, enligt utredningen, om- fattas av Läromedelsnämndens uppdrag. I SOU 2021:33 föreslås införande av en tioårig grund- skola, där den nuvarande förskoleklassen upphör som egen skolform och blir en ny första årskurs.
21527 kap. skollagen (2010:800).
191
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
nämndens uppgift handlar inte om att besluta i enskilda ärenden, utan om att erbjuda expertkunskap, behandla övergripande och prin- cipiella frågor samt ge Skolverket vägledning för myndighetens beslut i läromedelsfrågor. Eftersom Läromedelsnämnden inte är domstols- liknande saknas det enligt utredningens uppfattning anledning att reglera denna nämnd i skollagen. I stället bör Läromedelsnämnden regleras genom förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.
Ordförande och ledamöter
Utredningen föreslår att Läromedelsnämndens ordförande ska vara Skolverkets generaldirektör. Detta bidrar till nämndens anseende och markerar läromedelsfrågans vikt. Med generaldirektören som ord- förande skapas goda möjligheter att säkerställa att ledamöternas sak- kunskap och förslag på utvecklingsinsatser avseende läromedel blir omhändertagna av Skolverket.
Vidare föreslås att högst nio ledamöter utöver generaldirektören ska utses av regeringen. Ledamöterna ska ha en bred representation, vilket är angeläget för att de ska bidra i arbetet med djup kunskap och olika perspektiv. För varje ledamot ska det också utses en ersättare. Utredningen ser exempelvis att det kan finnas ett värde i ledamöter som är yrkesverksamma lärare och ledamöter som representerar läromedelsbranschen, skolmyndigheter och den utbildningsveten- skapliga forskningen. Regeringen kan också överväga om företrädare för elevorganisationerna ska ingå i Läromedelsnämnden. Det kan även vara lämpligt att ha med representanter med kunskap inom något eller några av de områden där utbudet av läromedel är bristfälligt, se
5.4.Det är samtidigt viktigt att Läromedelsnämnden inte har ett för stort antal ledamöter, då det kan leda till att nämndens arbete blir mindre konstruktivt och effektivt.
Kvalitetskriterier
Utredningen föreslår att Läromedelsnämnden ska ha ansvar för att ta fram kvalitetskriterier för läromedel. Dessa kan bidra till en ökad medvetenhet och kunskap om ändamålsenliga läromedel. Kvalitets- kriterierna kan även främja lärarnas förutsättningar att välja läro-
192
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
medel och klargöra förväntningar på vad ett läromedel ska vara. Mer om val av läromedel i kapitel 6. Kvalitetskriterierna förväntas också få en effekt på hur läromedel produceras och revideras.
Syftet med kvalitetskriterierna är bland annat att rikta sökljuset mot olika kvalitetsaspekter av läromedel, såsom innehåll, språk, peda- gogisk funktionalitet, grafik, tillgänglighet och möjlighet till anpass- ning. Mer om kvalitetsaspekter på läromedel i 6.3. Kvalitetskrite- rierna kan bidra till en mer gemensam förståelse av vad ett kvalitativt läromedel är, vilket bland annat kan förbättra lärares möjligheter att välja läromedel och, i förkommande fall, kravställning vid offentlig upphandling.
Utöver aspekter som rör själva läromedlet, bör kvalitetskrite- rierna avse processen för att ta fram och uppdatera läromedel, till exempel vilken granskning läromedlet bör underställas före publi- cering. Av utredningens kontakter med företrädare för läromedels- producenter framgår att läromedelsbranschen har väl utarbetade rutiner för att kvalitetssäkra sina produkter, men utredningen menar att det vore fördelaktigt med större transparens och likvärdighet när det gäller vilka aspekter som kvalitetssäkras och hur arbetet med att granska innehåll, språk, bilder med mera går till.216
Utredningen anser att kvalitetskriterierna i ett första skede bör vara ämnes- och skolformsövergripande och i möjligaste mån både röra läroböcker och digitala läromedel. Eventuellt kan det finnas be- hov av kompletterande kriterier som specifikt avser de digitala läro- medlen. Det är också möjligt att Läromedelsnämnden finner det lämpligt att komplettera de generella kriterierna med mer ämnes- specifika kriterier, såsom man gjort i Norge inom ämnena norska, engelska och matematik (se kapitel 3). Läromedelsnämnden kan i så fall själv göra en bedömning om att i nästa steg ta fram sådana krite- rier. Som framgår nedan, 4.7.2, bedömer utredningen att Läromedels- nämnden även bör klargöra vad som kännetecknar lärarhandledningar av god kvalitet. Det är dock till syvende och sist Läromedelsnämn- den som avgör detta.
Det finns flera positiva effekter med kvalitetskriterier för läro- medel. En tänkbar konsekvens är att kriterierna bidrar till ökad för- ståelse för läromedels betydelse. Vi har i 4.5 och 4.6.3 konstaterat att
216Av Läromedelsföretagens kvalitetspolicy för tryckta och digitala läromedel (2020) framgår att det finns beskrivna processer för hur exempelvis forskare och ämnesexperter granskar läromedel.
193
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
det delvis existerar negativa attityder till läromedel. Det är därför angeläget att läromedels värde framhålls på olika sätt.
En ökad medvetenhet om olika aspekter på läromedel kan ha betydelse för både lärare, rektorer och personer som arbetar på skol- huvudmannanivå. Kapitel 6 handlar om lärares förutsättningar att välja och värdera läromedel. I detta sammanhang är det centralt inte bara att lärare har kännedom om vad som kännetecknar ändamåls- enliga läromedel utan också att rektorer avsätter tid för processen med att välja läromedel, så att lärarna kan göra välgrundade val. Lärare och rektorer som vi haft kontakt med har också framfört att kvalitetskriterier kan bidra till mer konkreta och konstruktiva diskus- sioner om val och användande av läromedel.
För att kvalitetskriterierna ska få effekt behöver de bli kända och använda på skolorna och Skolverket har goda möjligheter att sprida denna information. Det finns redan i dag en kvalitetspolicy från bran- schorganisationen Läromedelsföretagen, men våra kontakter under utredningsarbetet indikerar att denna policy inte är särskilt välkänd vare sig bland lärare, rektorer eller skolhuvudmän.
Kvalitetskriterierna bör fastställas i form av myndighetsföre- skrifter från Skolverket, så att de blir bindande regler som också kan bli föremål för rättslig prövning. Detta innebär också att Skolinspek- tionen får större möjlighet att uppmärksamma frågor om läromedel. Exempelvis kan Skolinspektionen i sin tillsyn rikta kritik mot och besluta om sanktioner mot skolhuvudmän som inte kan visa att man i kommunen eller inom den enskilda skolhuvudmannens organisa- tion säkerställer att eleverna får tillgång till läromedel som uppfyller kvalitetskriteriernas krav.
Innan föreskrifter beslutas måste det utredas vilka konsekvenser reglerna kan förväntas få och de som berörs av planerade föreskrifter ska ges tillfälle att lämna synpunkter på dem, vanligen i ett remiss- förfarande. Denna ordning garanterar en bred och transparent pro- cess före beslut.
Skolverket, liksom alla regelgivande myndigheter, har dessutom en skyldighet att vårda och utveckla sina föreskrifter. Det innebär att kvalitetskriterierna för läromedel kontinuerligt kommer att ses över och uppdateras.
194
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
Sakkunskap och ansvar för att föreslå utvecklingsinsatser
Utredningen föreslår att Läromedelsnämnden utöver att ta fram kvalitetskriterier ska ha i uppdrag att tillföra Skolverket sakkunskap i strategiska frågor och föreslå utvecklingsinsatser om läromedel.
Vi har ovan konstaterat att läromedel har stor betydelse för ele- vers lärande och lärares undervisning. Icke desto mindre behandlar Skolverket i relativt låg grad frågor som rör läromedel. Utredningen menar att Läromedelsnämndens placering vid Skolverket kan bidra till att medvetenheten och den samlade kunskapen inom myndig- heten fördjupas och breddas. Nämnden får därför ansvar för att till- föra Skolverket sakkunskap i strategiska frågor och föreslå utveck- lingsinsatser. Skolverket har i kontakter med utredningen tydligt uttryckt att det finns behov av att stärka myndighetens arbete inom detta fält.217 Läromedelsnämnden kan bland annat bidra till att frågor som rör lärares didaktiska val avseende läromedel och läromedels- texter inkluderas i Skolverkets insatser för språk- och kunskapsutveck- lande arbetssätt.
Utredningen anser att den närmare utformningen av Läromedels- nämndens verksamhet inte bör författningsregleras, utan att nämn- den själv ska avgöra hur verksamheten bör utformas utifrån de behov som de uppmärksammar. Läromedelsnämnden behöver kontinuer- ligt analysera behoven för att säkerställa att nämndens verksamhet verkar för att alla elever ska få tillgång till läromedel av god kvalitet och att lärare använder läromedel för att stärka elevernas kunskaps- utveckling. Läromedelsnämnden skulle i detta sammanhang exem- pelvis kunna bevaka om Sverige borde vidta åtgärder, och i så fall vilka, med anledning av Unescos rekommendation om öppna lär- resurser, se 4.2.2.218
Utredningen gör i nuläget inte bedömningen att det finns behov av en särskild kontrollordning för att granska efterlevnaden av kvali- tetskriterierna. Om Läromedelsnämnden gör en annan analys, inne- bär detta att nämnden behöver ta ställning till olika frågor som rör exempelvis ackreditering och certifiering, se kapitel 7.1.2.
Läromedelsnämndens ansvar för att bevaka, samla och sprida in- formation om läromedel beskrivs mer ingående i kapitel 5 och 6.
217Uppgift från generaldirektören och avdelningschefen för Skolutvecklingsavdelningen vid Skolverket den 9 februari 2021.
218Unesco (2019).
195
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
Läroplanerna ska ange att elever ska få använda läromedel på ett sätt som främjar kunskapsutveckling
Utredningen föreslår att läroplanerna från förskoleklassen till vuxen- utbildningen ska ange att läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda läromedel på ett sätt som främjar kunskaps- utvecklingen.
Andelen källor som elever och lärare använder i undervisningen har, bland annat i och med digitaliseringen, blivit allt fler. Det finns många fördelar med detta. Elever kan snabbt söka information, inte minst om aktuella frågor, och ämnesområden kan belysas ur flera olika perspektiv. Denna utveckling kan emellertid också få konse- kvenser för elevers vana och förmåga att använda läromedel, vilket kan påverka lärandet negativt.
Flera lärare har i utredningens hearings beskrivit att elever i dag ofta väljer att söka information via sökmotorer på internet framför att använda sig av läromedlet. Dessutom erbjuder många lärare sam- manfattningar av läromedlets innehåll genom egenproducerade digi- tala presentationer, bland annat för att elever uttrycker att läro- medlets texter är svåra. Detta innebär att många elever i dag är ovana vid att använda läromedel och det finns en risk att detta leder till att elever får sämre överblick över kunskapsområden och att samman- hanget blir mer otydligt för eleverna. Flera lärare har också uttryckt en oro över att kunskaperna blir mer fragmentariska och lärandet mer ytligt när elever inte använder läromedel.
Utredningen menar att denna utveckling behöver motverkas och ett väsentligt led i detta är att uppmärksamma användandet av läro- medel i undervisningen. Det kan inte tas för givet att elever kan an- vända ett läromedel utan lärare behöver bland annat arbeta för att stötta elevers förståelse av språket och texterna i läromedlet. Icke desto mindre visar forskning att elever ofta får arbeta med läro- medlets texter på egen hand.219 Förslaget om att det av läroplanen ska framgå att elever ska få använda läromedel på ett sätt som främjar kunskapsutveckling syftar bland annat till att stärka elevers rätt till stöttning när det gäller läsningen av läromedlens texter.
Det är särskilt viktigt att använda läromedel i en tid när många elever främst använder internet för informationssökning. Den bris- tande vanan i att söka information genom böcker och andra analoga
219Widholm (2020) och
196
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
medier såsom tidskrifter gör att elever kan behöva undervisning om hur exempelvis innehållsförteckning och register fungerar i en läro- bok. Det handlar också om mer ämnesspecifika strategier som om hur gloslistor, diagram, formelsamlingar, exempeltexter och tidslin- jer kan användas. Dessutom behöver lärare på olika sätt stödja elever att utveckla det ämnesrelaterade språkbruket som kommer till ut- tryck i läromedlet. Mer om detta i 3.3.3.
Utredningen anser att det är betydelsefullt att elever får möjlighet att använda läromedel på olika sätt, exempelvis för att få överblick, sammanhang och fördjupning inom olika kunskapsområden. Över- blicken bidrar till en förståelse för ämnets helhet. Sammanhanget handlar om att elever kan uppfatta hur olika delar av ett ämne för- håller sig till varandra. Elevers förmåga att använda läromedel för fördjupning gäller inte nödvändigtvis alla elever i alla ämnen men det är värdefullt att elever som kommit längre i sin kunskapsutveckling kan använda läromedel för vidare förkovran. Här kan läromedlet bli ett verktyg för att leva upp till skollagens bestämmelse om att elever ska ges stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.220
Det framgår visserligen redan i dag av läroplanerna att rektor har ansvar för att alla elever ska få tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet.221 Det behöver emellertid också framgå av läroplanerna att lärarna har ett ansvar för hur läromedel används.
Förslaget om att komplettera läroplanerna om lärares ansvar för att eleverna använder läromedel är viktigt bland annat eftersom läro- planerna redan i dag tydliggör ansvaret för att elever använder digi- tala verktyg. Utredningen motsätter sig inte detta, men menar att kravet på användning av digitala verktyg behöver balanseras för att säkerställa att elever får möjlighet att använda en variation av verktyg och resurser i sin utbildning.
2201 kap. 4 § skollagen (2010:800).
2212.8 SKOLFS 2010:37, 2.8 SKOLFS 2010:250, 2.8 SKOLFS 2010:251, 2.8 2010:255, 2.6 SKOLFS 2011:144, 2.4 SKOLFS 2012:101 och 2.6 2013:148.
197
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
För lärarexamen ska det krävas förmåga att värdera och använda läroböcker och digitala läromedel
Utredningen föreslår att högskoleförordningens examensbeskriv- ningar för yrkeslärarexamen, grundlärarexamen och ämneslärarexa- men ska ange att studenten för examen ska visa förmåga att värdera och använda läroböcker, digitala läromedel och andra undervisnings- material i undervisningen.
Läromedel spelar ofta en central roll i lärarnas undervisning. Det är därför angeläget att frågor om läromedel tas upp i lärarutbild- ningarna, sannolikt främst inom ramen för ämnesdidaktiska studier. Genom att det blir ett krav att blivande lärare för att få examen visar förmåga att använda såväl läroböcker som digitala läromedel för undervisningen kan det säkerställas att alla lärarutbildningar behand- lar väsentliga frågor om läromedel.
Utredningen bedömer att alla lärarstudenter kan ha nytta av att både stärka sin förmåga att värdera och att använda läromedel. Flera lärarutbildningar beskriver att de redan arbetar med läromedels- analyser och jämförelser av läromedel. Förslaget om att stärka elevers rätt till läromedel inklusive läroböcker (se kapitel 5), innebär också att själva valet av läromedel får större betydelse. Det är inte bara viktigt att elever får rätt till läromedel utan också att de får tillgång till de mest ändamålsenliga läromedlen. Utredningen anser att möjlighe- terna till detta ökar om alla
Utredningen menar att det finns starka motiv för nämnda ändring av examensordningar för lärarexamina. Flera studier och rapporter har visat att elever i större utsträckning än tidigare har tillgång till flera olika kunskapskällor, vilket ofta är mer utmanande för elever och lärare än att använda färre källor. Många lärare har dessutom uttryckt att texterna i läromedlen ofta är svåra för eleverna. Samtidigt före- faller lärare i lägre utsträckningen än tidigare arbeta aktivt med tex- terna i undervisningen.
Flera lärare har också påpekat för utredningen att digitala läro- medel ofta är svårare att använda än läroböcker. Detta kan bero på brister i läromedlen men det kan också bero på lärarnas ovana vid de strukturer som kännetecknar digitala läromedel. Utredningen anser
198
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
därför att det specifikt bör framgå att lärarutbildningarna ska stärka lärares förmåga att använda såväl läroböcker som digitala läromedel.
Vidare menar utredningen att läromedel genom att behandlas inom lärarutbildningarna ges ökad legitimitet. I förlängningen kan det bidra till att lärare gör medvetna val och erbjuder eleverna en god balans mellan olika undervisningsmaterial såsom exempelvis läro- medel, skönlitteratur, olika former av autentiska texter, digitala pre- sentationer och film.
Som nämnts i 4.1.4 anser regeringen att delar av de nuvarande kraven för lärarexamina ska flyttas till en ny förordning om utbild- ning till lärare och förskollärare. De delar som enligt regeringens för- slag ska flyttas är de som rör innehåll i och omfattning av utbildnings- vetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning samt ämnes- och ämnesdidaktiska studier. Övriga delar av examensbeskrivningarna för lärarexamina lämnas kvar i högskoleförordningens bilaga 2.222 Ut- redningens anser att det föreslagna kravet bör regleras i högskoleför- ordningen och inte i den nya av regeringen föreslagna förordningen.
Officiell statistik om läromedel
Utredningen föreslår att regeringen ska ge Skolverket i uppdrag att ändra sina föreskrifter om uppgiftsinsamling från skolhuvudmän, så att kostnader för läromedel ska redovisas särskilt och inte som nu utgöra en delmängd av kostnadsposten lärverktyg.
Som nämnts i 4.1.1 är statistikens relevans ett kvalitetskriterium för officiell statistik. Det innebär att den ska belysa de frågor som är viktiga för användarna av statistiken. Vi har visat ovan att läromedel ofta spelar en central roll i lärarnas undervisning och det förefaller därför relevant att samla in uppgifter som klargör vilka kostnader skolhuvudmän har för just läromedel. Utredningen menar att det är en kvalitetsbrist att den officiella statistiken om skolväsendet saknar relevanta uppgifter specifikt om läromedel.
Försäljningsstatistik från branschen tyder på att skolornas kost- nader för läromedel inte har ökat i takt med den allmänna utveck- lingen för skolornas övriga kostnader. Detta är anmärkningsvärt och utredningen anser att anledningarna behöver undersökas närmare.
222Regeringen (2021c).
199
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
För att tydliggöra hur stor del kostnader för läromedel utgör av kost- nadsposten lärverktyg behövs en mer specifik statistik.
Statistik om kostnader för läromedel skulle kunna utgöra under- lag för jämförelser mellan skolor och skolhuvudmän men också för analyser inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Det kan exempelvis vara relevant för rektor att över tid följa hur stor del av skolans budget som går till läromedel. Statistiken kan synliggöra prioriteringar som gjorts både på lokal och nationell nivå och därmed skulle det finnas en stor nytta av officiell statistik om kostnader för läromedel.
Skolforskningsinstitutet
Utredningen föreslår att Skolforskningsinstitutet får i uppdrag att göra en särskild tidsbestämd satsning på praktiknära forskning med inriktning på läromedel och undervisningsmaterial. Forskning om läromedel behöver generellt främjas, särskilt forskning om hur läro- medel används och om hur digitala kunskapskällor och digitala läro- medel påverkar lärande och undervisning.
Det finns behov av mer evidensbaserad kunskap om hur läro- medel och andra undervisningsmaterial på bästa sätt kan nyttjas för att ge alla elever goda förutsättningar att nå så långt som möjligt. Digitaliseringen ställer höga krav på att lärare på ett medvetet sätt nyttjar olika källor i undervisningen och det behövs bland annat mer kunskap om hur digitala kunskapskällor och digitala läromedel kan kombineras med läroböcker för att potentialen i de olika medierna ska användas på bästa tänkbara sätt.
Det är lämpligt att Skolforskningsinstitutet utlyser forsknings- medel inom detta område, dels för att myndigheten fördelar bidrag för just praktiknära skolforskning inom områden där relevant sådan forskning saknas, dels för att Skolforskningsinstitutet har i uppdrag att sprida forskningsresultaten och göra dem tillgängliga för de verk- samma inom skolväsendet. Möjligheten att ny evidens om använd- ning av läromedel når stor spridning ökar om medel utlyses genom Skolforskningsinstitutet.
200
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
4.7.2Skälen till bedömningarna
Utredningens bedömningar:
•Läromedelsnämnden bör klargöra vad som kännetecknar lärar- handledningar av god kvalitet.
•Skolverket bör i ökad utsträckning i sin nationella uppföljning och i andra sammanhang när myndigheten sprider kunskap beakta frågor om tillgång till läromedel och om hur läromedel används och värderas.
•Skolinspektionen bör i ökad utsträckning i kvalitetsgransk- ningen, tillsynen och i andra sammanhang beakta frågor om tillgång till läromedel och om hur läromedel används och värderas.
•Skolforskningsinstitutet bör i ökad utsträckning i de systema- tiska översikterna beakta frågor om hur läromedel används och värderas.
Lärarhandledningar av god kvalitet
Utredningen bedömer att Läromedelsnämnden bör klargöra vad som kännetecknar lärarhandledningar av god kvalitet.
Detta skulle kunna leda till att uppmärksamhet riktas mot det stöd som en lärarhandledning kan utgöra för lärare. Vi har ovan noterat att lärarhandledningar kan vara en värdefull resurs för lärare när de planerar, genomför och utvärderar sin undervisning. Många lärare har i utredningens hearings angett att lärarhandledningar haft särskilt stor betydelse för dem när de varit nya i yrket eller börjat undervisa i ett nytt ämne, men att de även senare i yrkeslivet kunnat vara en viktig inspirationskälla och ett stöd i arbetet.
Flera studier har visat att lärare i Sverige i relativt låg utsträckning använder lärarhandledningar. Det finns indikationer på att lärarhand- ledningens ställning behöver stärkas. Utredningen bedömer därför att Läromedelsnämnden bör bidra till att synliggöra den resurs som lärarhandledningar kan utgöra.
Lärarhandledningar kan fylla skilda funktioner och lärare som vi mött i utredningen beskriver i hög utsträckning varierande förvänt-
201
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
SOU 2021:70 |
ningar på dessa material. Några vill exempelvis främst att lärarhand- ledningen ska bidra till att klargöra läromedlets koppling till ämnes- didaktisk forskning eller till kurs- eller ämnesplanen medan andra önskar mer metodstöd. Forskning om lärarhandledningar i mate- matik visar också att produkterna skiljer sig mycket åt.223 Om läro- medelsnämnden klargör vad som kännetecknar kvalitet när det gäller lärarhandledningar skulle detta kunna bidra till att skapa mer gemen- samma förväntningar på vad en lärarhandledning ska erbjuda och bidra till en jämn och hög kvalitet på lärarhandledningarna. Enligt utredningens uppfattning vore detta ett värdefullt stöd för lärare men även för läromedelsproducenter.
Nationell uppföljning
Utredningen bedömer att Skolverket i ökad omfattning i sin nation- ella uppföljning och i andra sammanhang bör beakta frågor om till- gång till läromedel och om hur läromedel används och värderas. Som framgår ovan beaktar Skolverket för närvarande läromedel i relativt låg omfattning.
Bedömningen innebär bland annat att Skolverket bör beskriva olika perspektiv på läromedel i sina så kallade lägesbedömningar. Detta kan få konsekvenser för hur myndigheten prioriterar frågor som rör läromedel framöver. I lägesbedömningarna kan utmaningar gällande exempelvis användande av läromedel beröras men också lärares för- utsättningar att välja och värdera läromedel.
Det vore också värdefullt med beskrivningar av skillnader avse- ende tillgången till läromedel. Exempelvis skulle skillnader mellan skolformer kunna bli föremål för analys. Läromedelsbranschens för- säljningsstatistik indikerar exempelvis att elever och lärare inom svenska för invandrare har lägre tillgång till läromedel än elever och lärare inom grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer.
Granskning och tillsyn
Utredningen bedömer att Skolinspektionen i ökad utsträckning i kvalitetsgranskningen, tillsynen och i andra sammanhang bör beakta frågor om tillgång till läromedel och om hur läromedel används och
223Hoelgaard (2015).
202
SOU 2021:70 |
Öka medvetenheten och kunskapen om läromedel och lärarhandledningar |
värderas. Som framgår ovan beaktar Skolinspektionen för närva- rande läromedel i relativt låg omfattning.
Utredningen bedömer att Skolinspektionen bör se över de be- dömningsgrunder som myndigheten använder sig av för att säker- ställa att frågor om tillgång till läromedel uppmärksammas. Om före- liggande förslag om föreskrifter med kvalitetskriterier genomförs finns det även större möjlighet för Skolinspektionen att i sin tillsyn rikta kritik mot och besluta om sanktioner mot skolhuvudmän som inte kan visa att man säkerställer att elever får använda läromedel av god kvalitet.
Utöver att beakta läromedel i tillsynen och kvalitetsgranskningen, bör Skolinspektionen, enligt utredningen, uppmärksamma läromedel i exempelvis skolenkäterna. På så sätt kan Skolinspektionen bidra till en ökad medvetenhet om läromedel hos huvudmän, rektorer och lärare med målet att alla elever ska få lika rätt till en utbildning med god tillgång till läromedel.
Systematiska översikter
Utredningen bedömer att Skolforskningsinstitutet i ökad utsträck- ning i de systematiska översikterna bör beakta frågor om hur läro- medel används och värderas.
Skolforskningsinstitutet presenterar i sina systematiska översik- ter resultat på ett sätt som är användbart för de verksamma inom skolväsendet. Läromedel är en av de resurser som i hög utsträckning påverkar lärares ämnesdidaktiska val och det finns därför anledning att i dessa översikter i större utsträckning uppmärksamma hur läro- medel används i undervisningen. Enligt uppgift till utredningen kom- mer flera översikter framöver att ha en mer ämnesdidaktisk karak- tär.224 Detta stärker också möjligheten att i högre grad än vad som hittills skett involvera frågor om läromedelsanvändande, då det, som
vinoterat ovan, ofta finns stora skillnader mellan hur läromedel an- vänds i olika ämnen.
224Uppgift från Skolforskningsinstitutet den 3 mars 2021.
203
5Stärka tillgången till läromedel för alla elevgrupper och i alla ämnen
I följande kapitel redogör vi först i 5.1 för gällande rätt av betydelse för de förslag och bedömningar utredningen lämnar i kapitlet. Där- efter beskriver vi i 5.2 orsaker till bristande tillgång till läromedel. I nästkommande avsnitt, 5.3, redogörs för hur ekonomiska priori- teringar kan påverka tillgången till läromedel. Avsnitt 5.4 innehåller beskrivningar av läromedel med lägre efterfrågan. I 5.5 behandlar vi sedan läromedel för elever i kommunal vuxenutbildning. Nästa avsnitt, 5.6, ägnas åt statliga insatser för att stärka likvärdigheten och kvaliteten i undervisningen. Avsnitt 5.7 behandlar vilka aktuella utmaningar och behov vi ser när det gäller tillgång till läromedel för alla. Avslutningsvis beskriver vi i 5.8 våra förslag och bedömningar för att stärka tillgången till läromedel för alla elevgrupper och i alla ämnen.
5.1Gällande rätt
Nedan redogörs för rättsliga aspekter av betydelse för att stärka till- gången till läromedel för alla elevgrupper och i alla ämnen.
Det gäller särskilt att skolan ska vara likvärdig och har ett kom- pensatoriskt uppdrag. Det handlar också om bestämmelserna om elevers tillgång till lärverktyg samt om de särskilda rättigheter som finns för elever med funktionsnedsättning respektive för elever som tillhör de nationella minoriteterna och urfolket samerna. En rättslig aspekt av betydelse i sammanhanget är också kostnader för läro- medel för elever i vuxenutbildningen.
205
Stärka tillgången till läromedel för alla elevgrupper och i alla ämnen |
SOU 2021:70 |
5.1.1Likvärdig utbildning och skolans kompensatoriska uppdrag
Skollagen anger att utbildningen inom skolväsendet ska vara lik- värdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas.1 Av skollagen följer också att skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov, ge stöd och stimulans så att eleverna utvecklas så långt som möjligt samt sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsätt- ningar att tillgodogöra sig utbildningen.2 Detta brukar benämnas skolans kompensatoriska uppdrag.
Skolverket ska enligt sin myndighetsinstruktion främja att alla elever får tillgång till en likvärdig utbildning.3 Detta gör myndig- heten på flera sätt, bland annat genom att fördela statsbidrag och stödja skolhuvudmän. Mer om dessa insatser i avsnitt 5.6.
Skolverket har dessutom rättslig möjlighet att lämna statsbidrag för produktion av läromedel i ämnen där det är brist på lämpliga läromedel.4 Sådant produktionsstöd kan anses ha en koppling till likvärdig utbildning och till skolans kompensatoriska uppdrag. För närvarande fördelar Skolverket dock inget bidrag för produktion av läromedel.
5.1.2Tillgång till läromedel
Begreppet lärverktyg som används i skollagen inkluderar bland annat läroböcker och digitala läromedel. Mer om detta i 3.1.
Enligt skollagen ska elever som går i förskoleklassen, grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasiesär- skolan samt i svenska för invandrare ”utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbild- ning”.5 Motsvarande gäller även i gymnasieskolan, med skillnaden att huvudmannen i denna skolform får besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel.6
Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymn- asial nivå gäller att huvudmannen får bestämma att lärverktygen ska
11 kap. 9 § skollagen (2010:800).
21 kap. 4 § skollagen (2010:800).
31 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.
4Förordningen (1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel.
59 kap. 8 §, 10 kap. 10 §, 11 kap. 13 §, 12 kap. 10 §, 13 kap. 10 §, 18 kap. 17 § och 20 kap. 7 § skollagen (2010:800).
615 kap. 17 § skollagen (2010:800).
206
SOU 2021:70 |
Stärka tillgången till läromedel för alla elevgrupper och i alla ämnen |
anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader.7
Skolverket är ansvarig myndighet för den officiella statistiken om skolväsendet.8 Denna statistik saknar för närvarande särskilda upp- gifter om skolornas läromedel. Skolverket samlar visserligen in och redovisar huvudmännens kostnader för lärverktyg, vilket som nämnts också inkluderar läromedel, men redovisningsposten lärverktyg inne- håller en mängd sinsemellan disparata slags kostnader. Utöver kost- nader för läromedel ingår bland annat kostnader för kopior, syma- skiner, hyvelbänkar, datorer, förbrukningsmaterial och program- vara.9 I dag räknas även kostnader för skolbibliotek till kostnadsposten lärverktyg, vilket utredningen, som framgår av vårt delbetänkande SOU 2021:3, ser som problematiskt och har föreslagit ska ändras.
Ett kvalitetskriterium för officiell statistik är relevans, vilket innebär ett ”mått på i hur hög grad statistiken tillgodoser använd- arnas nuvarande och potentiella behov”.10 Statistikens relevans handlar om hur väl den belyser de frågor som är viktiga för använd- arna av statistiken.11
Finns det brister i tillgången till läromedel och andra lärverktyg på en skola kan Skolinspektionen vidta olika åtgärder. Är en kommun eller en region huvudman för en skola med stora brister kan Skolinspektionen besluta om så kallade statliga åtgärder för rättelse, vilket bland annat kan handla om beslut om inköp av läromedel. Denna åtgärd är ovanlig men har vidtagits, se 4.1.2.
Finns det stora brister på en fristående skola kan huvudmannens godkännande återkallas, en åtgärd som Skolinspektionen har vidtagit vid flera tillfällen. En faktor som kan bidra till att Skolinspektionen vidtar en sådan åtgärd är brist på läromedel. Godkännandet åter- kallades exempelvis 2020 för en skola där en av flera stora brister gällde elevernas tillgång till läromedel. Skolans rektor hade medgett
720 kap. 7 § skollagen.
8Bilagan till förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Utöver officiell statistik sammanställs och publiceras även annan statistik. Exempelvis presenterar läromedels- branschen försäljningsstatistik om läromedel, se avsnitt 5.3.
9Förordningen (1992:1083) om viss uppgiftsskyldighet för huvudmännen inom skolväsendet m.m. och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:142) om uppgiftsinsamling från huvud- männen inom skolväsendet m.m
10Lagen (2001:99) om den officiella statistiken.
11Statistiska centralbyråns föreskrifter
207
Stärka tillgången till läromedel för alla elevgrupper och i alla ämnen |
SOU 2021:70 |
för Skolinspektionen att det var ”lite fattigt” med läromedel på skolan.12
Regleringarna om läromedel i den tidigare skollagen, som gällde 1985 till 2010, var till sitt innehåll snarlika de som gäller i dag förutom att begreppet lärverktyg infördes med den nuvarande skollagen.13 För grundskolans del gällde fram till 2011 dock mer detaljerade bestäm- melser om läromedel i den dåvarande grundskoleförordningen. Av de bestämmelserna följde att skolorna skulle lägga särskild vikt vid att eleverna i undervisningen hade tillgång till läromedel som skulle täcka väsentliga delar av ett ämne eller en ämnesgrupp. Läromedlen skulle vara ägnade att ge fasthet och sammanhang i studierna. Eleverna skulle dessutom som gåva få behålla sådana läromedel ”som de behöver av pedagogiska skäl eller kan komma att behöva som underlag för fortsatta studier eller som de i övrigt kan ha särskild nytta av att kunna gå tillbaka till”.14
Kopiering
Genom att lärare kopierar texter ur läroböcker eller skriver ut material från digitala läromedel kan elever få tillgång till värdefullt undervisningsmaterial. Det finns dock regler för i vilken omfattning lärare får kopiera ur läromedel.
Det är upphovsrättsligt tillåtet att framställa exemplar för under- visningsändamål, under förutsättning att det finns en så kallad avtals- licens, ett avtal som har ingåtts med en organisation som företräder ett flertal upphovsmän till verk som används i Sverige på ett visst om- råde.15 De avtalslicenser