En tioårig grundskola

Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan

BETÄNKANDE AV

 

UTREDNINGEN OM

 

EN TIOÅRIG GRUNDSKOLA

SOU 2021:33

En tioårig grundskola

Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan

Betänkande av

Utredningen om en tioårig grundskola

Stockholm 2021

SOU 2021:33

SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).

Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2021

ISBN 978-91-525-0090-3 (tryck)

ISBN 978-91-525-0091-0 (pdf)

ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen

för Utbildningsdepartementet

Regeringen beslutade den 5 mars 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur en tioårig grundskola kan införas genom att förskoleklassen görs om till årskurs 1. Syftet är att förbättra kunskaps- resultaten genom att eleverna ges mer undervisning utifrån grund- skolans kursplaner och inom den regel- och kompetensmässiga struktur som grundskolan har. Även de motsvarande obligatoriska skolformerna grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska ut- ökas med ett år genom att förskoleklassen omvandlas till en ny första årskurs. Utredningen benämns Utredningen om en tioårig grund- skola (U 2020:02).

Samma dag förordnades avdelningschefen Eva Durhán som särskild utredare. Som huvudsekreterare i utredningen anställdes fr.o.m. den 5 mars samordnaren Jenny Kallstenius. Som sekreterare i utredningen anställdes fr.o.m. den 5 mars ämnesrådet Lars Olof Mikaelsson, fr.o.m. den 12 juni juristen Alexandra Lundvik, fr.o.m. den 1 oktober juristen Sofia Kalin, samt fr.o.m. den 7 oktober förbundsjuristen Kristina Söderberg. Lars Olof Mikaelsson entledigades på egen begäran fr.o.m. den 1 januari 2021. Som sekreterare i utredningen anställdes även seniora utredaren Ingrid Lindskog under tidsperioden den 22–

26juni samt den 10 augusti–1 september 2020, samt f.d. avdelnings- chefen Ragnar Eliasson under tidsperioden 1–26 februari 2021.

Som experter och sakkunniga i utredningen förordnades den

19maj 2020 kanslirådet Mattias Ahlquist från Utbildningsdeparte- mentet, departementssekreteraren Kristina Ingemarsdotter Persson från Finansdepartementet, departementssekreterare Christina Ridderman Karlsson från Utbildningsdepartementet, ämnesrådet Christer Tofténius från Utbildningsdepartementet, enhetschefen Helena Car från Skolverket, enhetschefen Andreas Gydingsgård

från Skolinspektionen, enhetschefen Sabina Islamovic från Special- pedagogiska skolmyndigheten samt skolchef AnnaKarin Länta från Sameskolstyrelsen. Lars Olof Mikaelsson förordnades att vara sak- kunnig i utredningen fr.o.m. den 1 januari 2021. Kristina Ingemars- dotter Persson entledigades från uppdraget att vara sakkunnig den 16 februari 2021 och Erik Mellsjö förordnades fr.o.m. den 16 februari 2021.

Härmed överlämnas Utredningen om en tioårig grundskola sitt betänkande En tioårig grundskola – Införandet av en ny årskurs 1 i grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (SOU 2021:33). Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i april 2021

Eva Durhan

/Jenny Kallstenius

/Sofia Kalin

/Alexandra Lundvik

/Kristina Söderberg

Innehåll

Sammanfattning ................................................................

15

Summary ..........................................................................

25

Lättläst sammanfattning.....................................................

37

1

Författningsförslag.....................................................

47

1.1Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400).......................................................

47

1.2 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) ..................

49

1.3Förslag till lag om ändring i lag (2010:801) om

införande av skollagen (2010:800) .........................................

98

1.4Förslag till förordning om förenklad prövning

av enskilda huvudmäns godkännanden..................................

99

1.5 Förslag till förordning om statsbidrag för

 

kapacitetsförstärkande och kvalitetshöjande åtgärder i

 

lågstadiet ................................................................................

101

1.6Förslag till förordning om ändring i förordning

(1970:340) om skolskjutsning..............................................

105

1.7Förslag till förordning om ändring av

högskoleförordning (1993:100) ...........................................

106

1.8Förslag till förordning om ändring i förordning

(SKOLSFS 2010:250) om läroplan för specialskolan .........

125

1.9Förslag till förordning om ändring i förordning

(2011:7) om dansarutbildning..............................................

126

5

Innehåll

SOU 2021:33

1.10 Förslag till förordning om ändring i skolförordning

 

(2011:185) .............................................................................

128

1.11Förslag till förordning om ändring i förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare

och förskollärare...................................................................

143

1.12Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och

förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen ... 188

1.13Förslag till förordning om ändring i förordning (2015:195) om ett nationellt informationssystem för

 

skolväsendet..........................................................................

190

1.14

Förordning om ändring i förordning (2017:193)

 

 

om statlig ersättning för asylsökande m.fl. .........................

192

1.15

Förslag till ändring i förordning (2021:151)

 

 

om statsbidrag för fortbildning av lärare.............................

193

1.16

Förslag till ändring i förordning (2021:151)

 

 

om statsbidrag för fortbildning av lärare.............................

195

2

Uppdraget, genomförandet och betänkandets

 

 

disposition ..............................................................

197

2.1

Uppdrag

................................................................................

197

2.2

Utredningens arbete.............................................................

197

2.3

Disposition............................................................................

200

3

Gällande rätt ...........................................................

201

3.1

Övergripande reglering av skolväsendet .............................

201

 

3.1.1

Barnkonventionen som svensk lag.......................

202

 

3.1.2

Andra för utredningens uppdrag särskilt

 

 

 

relevanta konventioner och bestämmelser ..........

204

3.2

De obligatoriska skolformerna ............................................

205

3.3

Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg.....................

208

6

SOU 2021:33

Innehåll

3.4

Skolplikt och rätt till utbildning ..........................................

210

3.5

Några grundläggande bestämmelser i skollagen .................

212

3.6

Syftet med utbildningen .......................................................

213

3.7Läroplanerna och regleringen av ämnen,

 

ämnesområden, kursplaner och timplaner ..........................

215

3.8

Extra anpassningar och särskilt stöd....................................

219

3.9

Utvecklingssamtal och IUP .................................................

221

3.10

Modersmål och nationella minoritetsspråk .........................

222

3.11

Övriga bestämmelser i skollagen och skolförordningen ....

223

3.12

Godkännande av enskilda huvudmän ..................................

223

3.13

Behörighet att undervisa.......................................................

224

4

Utgångspunkter för utredningens arbete .....................

227

4.1

Historisk tillbakablick ..........................................................

227

 

4.1.1

Förskoleklass som en egen skolform ...................

227

4.1.2Förskoleklassen i 2010 års skollag

och läroplaner ........................................................

228

4.1.3Införandet av skolplikt från sex års ålder

och obligatorisk förskoleklass ..............................

229

4.1.4Skolinspektionens kvalitetsgranskning

av förskoleklassen...................................................

230

4.1.5Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga

stödinsatser ............................................................

231

4.1.6Skolverkets obligatoriska

 

kartläggningsmaterial och nationella

 

 

bedömningsstöd ....................................................

232

4.2 Nulägesbild............................................................................

233

4.2.1

Elever i förskoleklass.............................................

233

4.2.2

Sexåringar ...............................................................

234

4.2.3

Personal i arbete med elever i förskoleklass.........

237

4.2.4

Kostnad per barn och elev.....................................

244

4.2.5

Skolenheter med förskoleklass .............................

245

7

Innehåll

SOU 2021:33

4.2.6Resultat av Skolinspektionens skolenkät

VT 2020..................................................................

247

4.2.7Skolinspektionens kvalitetsgranskning av arbetet med garantin för tidiga stödinsatser

i förskoleklassen ....................................................

249

4.3Skolstart och utbildning för sexåringar

– nordisk jämförelse .............................................................

250

4.4Aktuell forskning om utbildning för barn

i skolstartsåldern...................................................................

256

4.5Utredningens sammanfattade utgångspunkter

och reflektioner gällande uppdraget....................................

262

4.5.1

Med barnets bästa i fokus .....................................

262

4.5.2Viktigt att värna intentionen bakom införandet av förskoleklassen och skolplikt

från sexårsålder......................................................

263

4.5.3Tydligare mål och fokus på läs-

och skrivinlärning samt grundläggande

matematiska förmågor ..........................................

264

 

4.5.4

En reform för stärkt kvalitet i undervisningen

 

 

 

och ökad likvärdighet............................................

266

5

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1..................

269

5.1Förskoleklassen upphör och lågstadiet utökas med en

ny årskurs 1 ...........................................................................

269

5.2 Det nya lågstadiets innehåll och utformning......................

274

5.2.1

Utbildningens syfte...............................................

274

5.2.2

Undervisning i ämnen och ämnesområden .........

278

5.2.3Den garanterade undervisningstiden i nya årskurs 1 ska vara tre timmar per skoldag

 

och timplanerna ska utökas ..................................

281

5.2.4

Ändringar i läroplaner...........................................

285

5.2.5Kunskapskrav för godtagbara kunskaper

 

i svenska, svenska som andraspråk och

 

 

matematik för blivande årskurs 2(3)....................

289

5.2.6

Kunskapskrav i nya årskurs 4(5), 7(8)

 

 

och 10(11)..............................................................

293

8

SOU 2021:33

Innehåll

5.2.7Obligatorisk kartläggning av språklig medvetenhet och matematiskt tänkande

i nya årskurs 1 ........................................................

294

5.2.8Obligatoriska bedömningsstöd för att bedöma läs- och skrivutveckling respektive

 

taluppfattning i nya årskurs 2(3) ..........................

296

5.2.9

Nationella prov i årskurs 4(5), 7(8) och 10(11) ..

297

5.2.10

Garantin för tidiga stödinsatser ............................

299

5.2.11Utvecklingssamtal och individuell

 

 

utvecklingsplan ......................................................

301

5.3

Skolplikt och mottagande.....................................................

303

 

5.3.1

Skolplikten inträder vid sex års ålder....................

303

 

5.3.2

Mottagandet till grundsärskolan, specialskolan

 

 

 

och sameskolan i nya årskurs 1 .............................

306

5.4

Särskilt om övergången mellan förskola och skola ..............

313

 

5.4.1

Övergångar mellan skolformer .............................

313

5.4.2Gällande bestämmelser om sekretess

och tystnadsplikt ...................................................

316

5.4.3Information vid övergång mellan förskola

 

 

och skola ................................................................

320

 

5.4.4

Samverkan vid övergångar.....................................

324

5.5

Överväganden gällande vissa andra bestämmelser................

325

 

5.5.1

Modersmålsundervisning ......................................

325

 

5.5.2

Särskilt stöd............................................................

328

 

5.5.3

Definition av nyanlända och vissa andra elever ...

332

 

5.5.4

Disciplinära åtgärder..............................................

333

 

5.5.5

Fjärrundervisning ..................................................

337

5.6

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ......................

339

5.6.1Ikraftträdande- och tillämpningsbestämmelser... 339

5.6.2Befintliga godkännanden av enskilda

 

huvudmän...............................................................

341

5.6.3

Elevens rätt att fortsätta vid samma skolenhet....

347

5.6.4

Elevens rätt att fortsätta efter färdighetsprov......

348

5.6.5

Elever som mottagits i förskoleklassen................

349

5.6.6

Tystnadsplikt enligt skollagen ..............................

350

5.6.7Sekretess enligt offentlighets- och

sekretesslagen, OSL...............................................

350

9

Innehåll

SOU 2021:33

6

Behörighet, behörighetsgivande utbildning

 

 

och kompetensutveckling..........................................

353

6.1

Gällande bestämmelser om behörighet ...............................

353

 

6.1.1

Hur kan en förskollärare bli behörig att

 

 

 

undervisa i grundskolan eller motsvarande

 

 

 

skolformer? ...........................................................

356

6.1.2Jämförelse mellan förskollärarexamen

 

och grundlärarexamen...........................................

359

6.1.3

Sammanfattning och slutsats................................

362

6.2 Behörighet att undervisa i nya lågstadiet ............................

363

6.2.1De bestämmelser som gäller för behörighet

i lågstadiet ska fortsättningsvis gälla ....................

363

6.2.2Vissa förskollärare ska vara behöriga att undervisa i nya årskurs 1 i grundskolan

och sameskolan under fem år ...............................

365

6.2.3Vissa förskollärare och lärare ska vara behöriga att undervisa i nya årskurs 1 i

 

grundsärskolan under åtta respektive fem år.......

367

6.2.4

Vissa förskollärare ska vara behöriga att

 

 

undervisa i nya årskurs 1 i specialskolan under

 

 

fem år .....................................................................

371

6.2.5Förskollärare med speciallärarexamen som

 

bedriver undervisning som avser särskilt stöd.....

373

6.2.6

Sammanfattning och slutsats................................

374

6.3Vissa förskollärare ska få fler möjligheter

att bli behöriga att undervisa i lågstadiet .............................

375

6.3.1Erfarenhet och kompletterande utbildning ska ge behörighet i årskurs 1 och 2 grundskolan

och sameskolan.......................................................

376

6.3.2Erfarenhet och kompletterande utbildning ska ge behörighet i årskurs 1 och 2

i grundsärskolan ....................................................

379

6.3.3Erfarenhet och kompletterande utbildning ska

ge behörighet i årskurs 1 och 2 i specialskolan.... 381

6.3.4Kompletterande utbildning ska ge behörighet i ämnen i årskurs 1–4 i grundskolan och

sameskolan.............................................................

384

10

SOU 2021:33

Innehåll

6.3.5Kompletterande utbildning och behörighet

i ämnen i årskurs 1–4 i grundsärskolan ................

387

6.3.6Kompletterande utbildning ska ge behörighet

 

i ämnen i årskurs 1–5 i specialskolan ....................

389

6.3.7

Förskollärare med speciallärarexamen..................

390

6.3.8

Sammanfattning av utredningens förslag .............

391

6.4 Utformningen av behörighetsgivande fortbildning............

392

6.4.1Utredningens överväganden gällande

 

utformning av fortbildningen ...............................

393

6.4.2

Utbildning för behörighet i årskurs 1 och 2 ........

396

6.4.3Utbildning för behörighet i ämnen i

 

 

årskurs 1–4 .............................................................

400

 

6.4.4

Statsbidrag för fortbildning av förskollärare .......

402

6.5

Kompetensutvecklande insatser för lärare m.fl...................

405

6.6

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ......................

407

 

6.6.1

Ikraftträdande ........................................................

407

 

6.6.2

Befintliga lärarlegitimationer ................................

408

 

6.6.3

Högskoleförordningen..........................................

409

7

Genomförande och utvärdering av reformen................

411

7.1

Reformens genomförande ....................................................

411

7.1.1De nya bestämmelserna tillämpas från

 

och med läsåret 2026/27........................................

411

7.1.2

En nationellt samlad implementering...................

413

7.1.3

Uppdrag till skolmyndigheterna...........................

417

7.1.4

Stöd till huvudmännens lokala implementering .....

420

7.1.5Statsbidrag för kapacitetsförstärkande och

 

kvalitetshöjande åtgärder i lågstadiet ...................

421

7.2 Utvärderingsplan...................................................................

424

7.2.1

Överväganden gällande utvärdering

 

 

av reformen ............................................................

424

7.2.2Kontinuerlig uppföljning under

implementeringen..................................................

432

7.2.3Processutvärdering av reformens olika

 

delmoment .............................................................

433

7.2.4

Reformutvärdering ................................................

434

11

Innehåll

SOU 2021:33

8

Konsekvenser av utredningens förslag ........................

437

8.1

Krav på konsekvensanalysen................................................

437

8.2

Utredningens förslag i korthet ............................................

438

8.3

Vilka är berörda av utredningens förslag?...........................

441

8.4

Samhällsekonomiska konsekvenser.....................................

443

8.5

Konsekvenser för barn och elever .......................................

448

 

8.5.1

Barn och elever som berörs av förslagen .............

448

 

8.5.2

Förslag med konsekvenser för elever...................

449

8.5.3Konsekvenser för elever med

 

 

funktionsnedsättning ............................................

452

8.6

Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen...............

454

8.7

Ekonomiska konsekvenser för kommunerna .....................

456

8.8

Konsekvenser för staten.......................................................

467

 

8.8.1

Ekonomiska konsekvenser för staten ..................

467

 

8.8.2

Konsekvenser för Skolverket ...............................

469

 

8.8.3

Konsekvenser för Skolinspektionen ....................

472

8.8.4Ekonomiska konsekvenser för

 

 

Specialpedagogiska skolmyndigheten ..................

473

 

8.8.5

Ekonomiska konsekvenser

 

 

 

för Sameskolstyrelsen ...........................................

475

 

8.8.6

Konsekvenser för universitet och högskolor ......

476

 

8.8.7

Konsekvenser för pågående statsbidrag...............

477

 

8.8.8

Finansiering ...........................................................

479

8.9

Konsekvenser för enskilda huvudmän ................................

482

 

8.9.1

Särskilt om godkännanden för enskilda

 

 

 

huvudmän ..............................................................

484

8.10

Organisatoriska och pedagogiska konsekvenser ................

488

8.11

Konsekvenser för lärarförsörjningen och lärare .................

491

8.12

Konsekvenser för jämställdhet ............................................

496

8.13

Konsekvenser för integration ..............................................

499

8.14

Övriga konsekvenser ............................................................

501

 

8.14.1

Konsekvenser för Sveriges medlemskap i EU .....

501

12

SOU 2021:33

Innehåll

8.14.2Konsekvenser för sysselsättning och offentlig

service i olika delar av landet.................................

501

8.14.3Konsekvenser för personlig integritet

och dataskydd ........................................................

501

 

8.14.4 Konsekvenser för brottslighet och det

 

 

brottsförebyggande arbetet....................................

503

9

Författningskommentar ............................................

505

9.1Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och

sekretesslagen ........................................................................

505

9.2 Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)...........

505

Referenser ......................................................................

539

Bilagor

 

 

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2020:24 ...........................................

551

Bilaga 2

Nordiska jämförelser ....................................................

563

Bilaga 3

Forskningsöversikt .......................................................

579

Bilaga 4 Konsekvenser av införande av en tioårig

 

 

grundsärskola – intervjustudie .....................................

633

13

Sammanfattning

Utredningen om en tioårig grundskola (2020:02) överlämnar här- med sitt betänkande En tioårig grundskola – Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, SOU 2021:33.

Utredningens uppdrag har varit att föreslå hur en tioårig grund- skola, en tioårig grundsärskola, en elvaårig specialskola och en sju- årig sameskola kan införas genom att förskoleklassen görs om till en ny årskurs 1. Det övergripande syftet med utredningens förslag ska enligt direktivet vara att stärka kunskapsresultaten. Detta genom att eleverna ges mer undervisning utifrån grundskolans kursplaner inom den regel- och kompetensmässiga struktur som grundskolan har.

Utgångspunkter för utredningens arbete

Förskoleklassen infördes den 1 januari 1998 som en egen skolform. Avsikten var bl.a. att underlätta en verksamhetsmässig integration mellan förskolan och skolan. Regeringens intention med förskole- klassen var att ge alla elever möjlighet att delta i en tioårig pedagogisk verksamhet för att därmed ge goda förutsättningar för lärande och utveckling, samt möjlighet att nå kunskapsmålen i grundskolan.

De senaste åren har flera reformer genomförts i syfte att förbättra styrningen av förskoleklassen. Förskoleklassen fick ett särskilt avsnitt i läroplanerna 2016. Sedan den 1 juli 2019 gäller även garantin för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Det finns dock fortfarande stora skillnader i styrningen av utbildningen i förskoleklassen respektive grundskolan och motsvarande skolformer. Undervisningen i förskole- klassen ges inte i ämnen och skolformen omfattas inte av några kunskapskrav, även om det numera framgår av läroplanen att under-

15

Sammanfattning

SOU 2021:33

visningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att gälla i de efterföljande skol- formerna. Förskoleklassen omfattas inte heller av bestämmelsen om att eleverna ska ges strukturerad undervisning för att skapa förut- sättningar för eleverna att nå kunskapskraven. Rätten till extra anpass- ningar och särskilt stöd gäller i förskoleklassen, men inte på ett sätt som helt motsvarar systemet i grundskolan och övriga obligatoriska skolformer.

Utredningen anser att det är viktigt att bibehålla intentionen som låg bakom inrättandet av förskoleklassen (prop. 1997/98:6). Denna intention återfinns även i förarbetet till 2010 års skollag (prop. 2009/10:165). Där betonas att undervisningen i förskoleklassen ska kännetecknas av en kombination av förskolans och grundskolan arbetssätt och pedagogik, i syfte att stimulera barnens utveckling och lärande.

Utbildningen för elever i nya årskurs 1 behöver fortsatt präglas av en variation av arbetssätt och arbetsformer, där lek och rörelse är en naturlig integrerad del av skoldagen, samtidigt som elevernas tidiga läs- och skrivutveckling samt utvecklande av grundläggande mate- matiska förmågor ges mer utrymme. Utredningen menar även att det är viktigt, utifrån ett likvärdighets- och barnrättsperspektiv, att säker- ställa att detta gäller för alla elever, oavsett om de tillhör grund- skolans, grundsärskolans, specialskolans eller sameskolans målgrupp.

Det finns tre avgörande komponenter som behövs för att få detta till stånd: ändringar i skolförfattningarna, fortbildning och kompe- tensutveckling, samt stöd för huvudmännens lokala implementering. För att kunna realisera intentionen att förskolans och grundskolans pedagogik och arbetssätt ska komplettera varandra i den nya första årskursen behöver bl.a. läroplanerna och kursplanerna för samtliga berörda skolformer ändras för att understödja detta. Därutöver är det viktigt att anpassa regelverket så att det understödjer och möj- liggör en väl fungerande övergång mellan förskola och skola, vid behov övergångar mellan olika skolformer, samt kontinuitet och progression i elevernas lärande och utveckling. Vidare behöver det säkerställas att de som ska arbeta i nya årskurs 1 har den behörighet och kompetens som krävs för att på bästa sätt ta emot barnen från förskolan, såväl som adekvata kunskaper i tidig läs- och skrivinlär- ning och grundläggande matematik – både avseende ämneskunskaper och ämnesdidaktik. Det är också viktigt med stöd till huvudmännens

16

SOU 2021:33

Sammanfattning

implementeringsarbete och att stärka den lokala förändringskapaci- teten.

Utredningens föresats är att förslagen som lämnas ska stärka för- utsättningarna för att alla elever ska få en utbildning av hög och lik- värdig kvalitet och att grunden till detta ska läggas under de tidiga skolåren. De förslag och bedömningar som redovisas i betänkandet handlar både om att bibehålla och utveckla rådande system.

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

Utredningen föreslår att förskoleklassen upphör som egen skolform och att grundskolan och motsvarande skolformer utökas med ett år genom en ny första årskurs. Det första året i det obligatoriska skol- väsendet kommer därmed inte att utgöras av förskoleklass utan av en första årskurs i lågstadiet. Därmed blir grundskolan tioårig, grund- särskolan tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig.

Utredningens förslag innebär sammanfattningsvis:

Grundskolan kommer att ha tio årskurser, som indelas i låg- stadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet kommer att bestå av årskurs 1–4, mellanstadiet av årskurs 5–7 och högstadiet årskurs 8–10.

Grundsärskolan kommer att ha tio årskurser, som indelas i låg- stadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet kommer att bestå av årskurs 1–4, mellanstadiet av årskurs 5–7 och högstadiet årskurs 8–10.

Specialskolan kommer att ha elva årskurser, som indelas i låg- stadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet kommer att bestå av årskurs 1–5, mellanstadiet av årskurs 6–8 och högstadiet årskurs 9–11.

Sameskolan kommer att ha sju årskurser som indelas i lågstadium och mellanstadium. Lågstadiet kommer att bestå av årskurs 1–4, mellanstadiet av årskurs 5–7. Därefter går eleverna över till grund- skolan, där de börjar i årskurs 8 i högstadiet.

17

Sammanfattning

SOU 2021:33

Det nya lågstadiets innehåll och utformning

Syftet med utbildningen i grundskolan och motsvarande skolformer ska vara oförändrat och ska enligt utredningens förslag även gälla för nya årskurs 1. Bestämmelserna om strukturerad undervisning i ämnen i grundskolan, specialskolan och sameskolan, samt i ämnen och ämnes- områden i grundsärskolan, ska gälla nya årskurs 1.

Utredningen bedömer att det är av stor betydelse att de arbetssätt och den pedagogik som präglat förskoleklassen sedan den bildades 1998 också har sin givna plats i nya årskurs 1. Utbildningen i nya årskurs 1 bör därmed integrera förskolans och grundskolans arbets- sätt och pedagogik.

Den garanterade undervisningstiden i lågstadiet ska utökas med 534 timmar, vilket motsvarar tre timmar undervisning per skoldag i nya årskurs 1. Skolverket bör få i uppdrag att ta fram förslag till för- delning av den utökade undervisningstiden i ämnen. Dessa timmar bör till övervägande del användas för undervisning i svenska eller svenska som andraspråk och matematik, med betong på den tidiga läs, skriv- och matematikinlärningen. Vikten av de praktisk-estetiska ämnena, såsom bild, musik och slöjd, samt fysisk aktivitet och rörelse för de yngre barnen bör även återspeglas i timplanen för lågstadiet. När det gäller grundsärskolans timplan för inriktningen tränings- skolan bör Skolverket få i uppdrag att ta fram förslag till fördelning av undervisningstid i ämnesområden.

Skolverket ska vidare ges i uppdrag att utarbeta förslag till änd- ring i grundskolans, grundsärskolans, specialskolans och sameskolans läroplaner på så sätt att det bör framgå att det första året ska inne- hålla betydande inslag av fysisk aktivitet och utevistelse, lek, samspel och social träning, samt skapande. Undervisningen ska ha en rik variation av uttrycksformer och arbetssätt – men även ge en god introduktion till skolmiljön och en förberedelse för den fortsatta skolgången.

Skolverket ska också ges i uppdrag att utarbeta ändringsförslag gällande kursplanerna för det nya lågstadiet. Kursplanerna bör an- passas efter utredningens förslag om utökad timplan med tyngd- punkt på svenska eller svenska som andraspråk och matematik. Kurs- planerna bör kompletteras så att eleverna får undervisning anpassad efter ålder i tidig läs- och skrivinlärning samt grundläggande mate- matiskt tänkande i nya årskurs 1. Även i övrigt behöver ämnenas

18

SOU 2021:33

Sammanfattning

centrala innehåll i lågstadiet utformas och anpassas utifrån att låg- stadiet utökas med en ny första årskurs. Skolverket bör vidare se över kursplanerna för mellan- och högstadiet för att vid behov före- slå ändringar till följd av den utökade timplanen i lågstadiet. Utgångs- punkten är dock att kursplanerna, som bl.a. innehåller ämnenas syfte och centrala innehåll samt kunskapskrav, väsentligen bör vara oför- ändrade i övriga årskurser.

Utredningen föreslår att det kunskapskrav för godtagbara kun- skaper i läsförståelse som i dag gäller i årskurs 1 ska utvidgas till att avse ämnet svenska eller svenska som andraspråk, vilket även inne- fattar skrivutveckling, och i stället gälla för nya årskurs 2 i grund- skolan och sameskolan, respektive årskurs 3 i specialskolan. Vidare föreslås införandet av ett nytt kunskapskrav i matematik i nya års- kurs 2(3). Övriga kunskapskrav ska på liknande sätt förflyttas så att de kunskapskrav som i dag finns i årskurs 3(4) i stället ska flyttas till årskurs 5(6) osv. för grundskolan, sameskolan och specialskolan. När det gäller grundsärskolan ska det enligt förslaget finnas kunskapskrav i årskurs 4, 7 och 10.

Den obligatoriska kartläggning av språklig medvetenhet och mate- matiskt tänkande som genomförs i nuvarande förskoleklass ska genom- föras i nya årskurs 1 i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Skolverket bör få i uppdrag att revidera det kartläggningsmaterialet utifrån de ändringar som görs i läroplanen och de nya kunskapskrav som föreslås gälla. De obligatoriska bedömningsstöd som används i nuvarande årskurs 1 för att bedöma läs- och skrivutveckling respek- tive taluppfattning ska i stället användas i nya årskurs 2 i grund- skolan och sameskolan, och i nya årskurs 3 i specialskolan.

De nationella prov som i dag ska användas i årskurs 3 i grundsko- lan och sameskolan, respektive årskurs 4 i specialskolan, ska i stället genomföras i nya årskurs 4 respektive årskurs 5. De nationella prov som används i övriga årskurser ska justeras på liknande sätt avseende årskurs. De nationella proven ska i övrigt vara oförändrade.

Den särskilda bedömning som ska göras av elevens kunskaps- utveckling inom garantin för tidiga stödinsatser ska göras i lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Den uppföljning som ska göras av sådant stöd som getts inom garantin för tidiga insatser ska göras i slutet av lågstadiet.

19

Sammanfattning

SOU 2021:33

Skolplikt och mottagande

Utredningen föreslår ingen ändring av när skolplikten ska inträda. Skolplikt ska därmed, i likhet med i nuvarande regelverk, inträda höstterminen det år då barnet fyller sex år. Barn ska i allmänhet börja fullfölja sin skolplikt i och med att det börjar årskurs 1 i grundskolan eller i den skolform där barnet tas emot.

Förslaget innebär att elever som tillhör grundsärskolans, special- skolans och sameskolans målgrupper ska kunna påbörja fullföljandet av skolplikten i respektive skolform i och med att de börjar i nya års- kurs 1. Det ska, liksom i dag, vara möjligt för elever att tas emot senare. Samma regelverk som i dag ska gälla avseende utredning inför mottagande till grundsärskolan och specialskolan, respektive pröv- ning inför mottagande till sameskolan.

Det föreslås även fortsättningsvis vara möjligt för en elev i en obligatorisk skolform att få sin utbildning inom en annan skolform, om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vård- nadshavare medger det.

Särskilt om övergången mellan förskola och skola

Utredningens förslag innebär att barn i allmänhet kommer att göra en övergång från förskolan eller pedagogisk omsorg till årskurs 1 i den obligatoriska skolform där barnen påbörjat fullgörandet av sin skolplikt, till skillnad från i dag där barnet i de flesta fall först gör en övergång mellan förskolan och förskoleklassen, för att därefter göra ytterligare en övergång till årskurs 1.

Hur övergången organiseras och genomförs, och information överlämnas mellan berörda skolformer, kan påverka barnens fort- satta lärande och utveckling. Det är viktigt med övergångsaktiviteter så att barnen får tid att anpassa sig till den nya skolmiljön. Det kan handla om förberedande besök så att barnen får lära känna den nya miljön och träffa den blivande läraren. Det kan även handla om olika slags aktiviteter som ger möjlighet för barnen att utveckla de sociala och praktiska förmågor som förväntas i den nya miljön. Det är också viktigt att information om barnet överlämnas så att fortsatt under- visning kan anpassas utifrån barnets förutsättningar och behov, så att undervisningen i skolan tar vid där den tidigare utbildningen slutar.

20

SOU 2021:33

Sammanfattning

Utredningen föreslår därför att när ett barn övergår från förskola eller pedagogisk omsorg till en grundskola, grundsärskola, special- skola eller sameskola, ska den förskoleenhet eller verksamhet som barnet lämnar till den mottagande skolenheten överlämna sådana upp- gifter om barnet som behövs för att underlätta övergången. Skolverket ska ges i uppdrag att lämna förslag till reviderade läroplaner för för- skolan, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan i de delar som avser övergång och samverkan.

Överväganden gällande vissa andra bestämmelser

Utredningens förslag innebär att regelverket ska vara sammanhållet inom skolformerna. Detta betyder t.ex. att bestämmelserna om ut- vecklingssamtal och skriftlig individuell utvecklingsplan, modersmål, särskilt stöd och fjärrundervisning som gäller grundskolan, grund- särskolan specialskolan och sameskolan även ska gälla nya årskurs 1. Vidare ska bestämmelser om utvisning ur undervisningslokalen och kvarsittning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och same- skolan samt avstängning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan också gälla för nya årskurs 1.

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

Utredningens förslag gällande behörighetskrav för nya årskurs 1 och det nya lågstadiet innebär sammanfattningsvis att de lärare som enligt gällande bestämmelser är behöriga att undervisa i lågstadiet i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska vara behöriga att undervisa i lågstadiet i respektive skolform.

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 1–4 (mot- svarigheten till nuvarande grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och årskurs 1–3) ger behörighet att undervisa i det nya lågstadiet. För grundsärskolan, specialskolan och same- skolan gäller på motsvarande sätt att den som enligt gällande bestäm- melser ska vara behörig att undervisa i skolformerna ska vara behörig att undervisa i skolformernas nya årskurser.

Förskollärare kommer således, enligt utredningens förslag, inte att vara behöriga att undervisa i nya lågstadiet. För att möjliggöra för

21

Sammanfattning

SOU 2021:33

huvudmännen att säkerställa rätt behörighet i nya årskurs 1, samt för förskollärare och lärare som i dag är anställda för arbete i förskole- klassen att genomgå behörighetsgivande fortbildning, föreslår utred- ningen övergångsbestämmelser om fem år, eller i vissa fall åtta år.

Vissa förskollärare ska få fler möjligheter att bli behöriga att undervisa i lågstadiet

I förskoleklassen arbetar förskollärare som i stor utsträckning har lång erfarenhet at att undervisa i förskoleklassen. De har därmed erfar- enhet av att undervisa barn i sexårsåldern och av att arbeta integrerat med såväl grundskolan som fritidshemmet och i förekommande fall också grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Även om förskollärarna inte har undervisat i ämnen så har de under- visat i förskoleklassens kunskapsområden, som har en tydlig kopp- ling till ämnenas centrala innehåll i lågstadiet. Därtill har de undervisat utifrån den pedagogik som kännetecknar nuvarande förskoleklassen samt har vana introducera barnen i skolmiljön och förbereda dem på fortsatt skolgång.

Utredningen föreslår att en behörig förskollärare som vid tid- punkten för de nya bestämmelsernas genomförande har anställning i förskoleklassen, och som dessutom har undervisat i förskoleklassen eller nya årskurs 1 under minst fem läsår, ska vara behörig att som lärare undervisa i alla ämnen årskurs 1 och 2 i grundskolan och same- skolan, om han eller hon har kompletterat sin examen med fullgjord behörighetsgivande fortbildning. Detsamma gäller för grundsärskolan om förskolläraren dessutom avlägger en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning. Under samma förutsättningar som för grundskolan och sameskolan föreslås att en förskollärare blir behörig att undervisa elever som är hörselskadade, döva eller har en grav språkstörning utan ytterligare funktionsnedsättning i års- kurs 1 och 2 i specialskolan.

Förskollärare som har undervisat i mindre än fem år ska enligt utredningens förslag kunna bli behöriga att undervisa i lågstadiet genom att läsa kompletterande behörighetsgivande högskoleutbild- ning. Detta gäller både grundskolan, sameskolan och specialskolan. För grundsärskolan måste förskolläraren dessutom ha kompletterat sin utbildning med en speciallärarexamen.

22

SOU 2021:33

Sammanfattning

Utformning av behörighetsgivande fortbildning för förskollärare

Utredningen föreslår att Skolverket ges i uppdrag, att tillsammans med lärosäten erbjuda fortbildning som ska ge vissa förskollärare behö- righet att undervisa som lärare i nya årskurs 1 och 2.

Denna möjlighet ges till den som är anställd i förskoleklassen vid reformens genomförande. Förskolläraren ska dessutom ha arbetat i förskoleklassen eller nya årskurs 1 i minst fem år under en tio års- period, före den 1 juli 2031.

Syftet med fortbildningen ska vara att ge förskollärarna den ytter- ligare kompetens som krävs för att undervisa som lärare i nya årskurs 1 och 2, i enlighet med de nya läroplanerna och kursplanerna för låg- stadiet.

Utredningen bedömer att det är av stor vikt att förskollärare som ska undervisa i den nya första årskursen ges kompletterande kun- skaper om tidig läs- och skrivinlärning och grundläggande matematik- undervisning. Utredningen föreslår att fortbildningen bör omfatta 30 högskolepoäng, 15 högskolepoäng avseende svenska och 15 hög- skolepoäng avseende matematik. Fortbildningens omfattning och in- riktning har en tydlig koppling till utredningens förslag om en stärkt betoning på svenska eller svenska som andraspråk och matematik i nya årskurs 1. Utredningens bedömning är att Skolverket tillsammans med lärosätena har den kompetens som krävs för att avgöra vad som närmare ska ingå i den behörighetsgivande utbildningen.

En förskollärare som har arbetat i förskoleklassen eller nya års- kurs 1 under kortare tid än fem år bör, enligt utredningens förslag, kunna bli behörig att undervisa som lärare i ett eller flera ämnen i lågstadiet om förskolläraren fullgjort behörighetsgivande kurser på högskolenivå. Den behörighetsgivande fortbildning som utredningen föreslår ovan kan utgöra en del av denna kompletterande högskole- utbildning.

Utredningen föreslår att ett riktat statsbidrag ska utgå för fort- bildning som syftar till att förskollärare ska ges möjlighet att bli behöriga att undervisa i årskurs 1 och 2 i lågstadiet. Bidraget ska även utgå för kompletterande behörighetsgivande högskoleutbildning som syftar till att ge förskollärare behörighet i ett eller flera ämnen i hela lågstadiet. Statsbidraget bör vara tidsbegränsat och vara möjligt för huvudmännen att söka fram, till och med 2034.

23

Sammanfattning

SOU 2021:33

Kompetensutvecklande insatser för lärare

Utredningens förslag kommer att medföra att lågstadiet i större om- fattning än tidigare kommer att innefatta elever i sexårsåldern, som

idag vanligen återfinns i förskoleklassen. Förskoleklassens verksam- het kännetecknas av att den, i högre grad än de övriga obligatoriska skolformerna, kombinerar förskolans och skolans pedagogik och arbetssätt.

För att intentionen med reformen ska kunna förverkligas bedö- mer utredningen att det är av avgörande betydelse att undervisningen

iblivande årskurs 1 även framgent präglas av detta arbetssätt, och att de lärare som ska arbeta i den nya första årskursen kan integrera för- skolans pedagogik och arbetssätt på lämpligt sätt i undervisningen. Utredningen föreslår därför att Skolverket, i samverkan med läro- säten, ges i uppdrag att genomföra ett Förskolepedagogiskt lyft för lärare med detta ändamål.

De nya bestämmelserna ska tillämpas från och med läsåret 2026/27

Utredningen förordar en nationellt samlad implementering som ut- går från ett ikraftträdande den 1 augusti 2024, och att de nya bestäm- melserna ska tillämpas för utbildning som påbörjas från och med höstterminen 2026. Förslaget omfattar en implementeringsperiod med generösa övergångsbestämmelser gällande behörighet, samt statligt stöd till huvudmännen för fortbildningsinsatser och omställnings- arbete.

Utredningen föreslår att ett riktat statsbidrag ska utgå för kapa- citetsförstärkande och kvalitetshöjande åtgärder under implementer- ingsperioden. Statsbidraget bör vara tidsbegränsat och vara möjligt för huvudmännen att söka från höstterminen 2025 till och med utgången av 2030.

Den tioåriga grundskolan, den tioåriga grundsärskolan, den elva- åriga specialskolan och den sjuåriga sameskolan ska därmed starta läsåret 2026/27. Detta ger huvudmän och skolenheter tid att för- bereda sig inför förändringen, bl.a. i fråga om organisation, personal och lokaler men även det lokala implementeringsarbetet avseende de förändrade styrdokumenten.

24

Summary

The Inquiry on a ten-year compulsory school (U 2020:02) hereby presents is report A ten-year compulsory school – Introduction of a new Year 1 in compulsory school, compulsory school for pupils with learning disabilities, compulsory special needs school and Sami school, SOU 2021:33.

The Inquiry’s remit has been to propose how a ten-year compul- sory school, a ten-year compulsory school for pupils with learning disabilities, an eleven-year compulsory special needs school and a seven-year Sami school can be introduced by converting preschool class into a new Year 1. According to the Inquiry’s terms of refer- ence, the overall purpose of the Inquiry’s proposals is to strengthen learning outcomes. This is to be done by giving pupils more teaching based on compulsory school syllabuses within the regulatory and skills structure of compulsory school.

Starting points for the work of the Inquiry

Preschool class was introduced as a separate form of school on 1 January 1998. One intention was to facilitate an integration of activities between preschool and school. The Government’s inten- tion for preschool class was to give all pupils the possibility of partici- pating in ten-year educational activities so as to thereby provide good conditions for learning and development, as well as the possi- bility of achieving the learning objectives of compulsory school.

In recent years several reforms have been implemented to im- prove governance of preschool class. Preschool class was given a special section in the curriculums in 2016. Since 1 July 2019 the early support guarantee also applies to preschool class and the junior level (Years 1–3) of compulsory school. However, there are still great

25

Summary

SOU 2021:33

differences in the governance of education in preschool class and in compulsory school and corresponding types of school. Instruction is not given in subjects in preschool class, and this type of school is not covered by any knowledge requirements, even though the cur- riculum now states that its education should equip pupils to develop towards the knowledge requirements that will apply later in sub- sequent types of school. Nor is preschool class covered by the re- quirement that its pupils have to be given structured teaching to enable the pupils to reach the knowledge requirements. The right to extra adaptation and special support applies to preschool class, but not in a way that is fully equivalent to the system in compulsory school and the other compulsory types of school.

The Inquiry considers that it is important to retain the intention behind the establishment of preschool class in 1998 (Govt Bill 1997/98:6). This intention is re-stated in the legislative history of the 2010 Education Act (Govt Bill 2009/10:165). That Govern- ment Bill stresses that teaching in preschool class has to be charac- terised by a combination of the ways of working and pedagogical methods of preschool and compulsory school, so as to stimulate the children’s development and learning.

The education for pupils in the new Year 1 needs to continue to be characterised by a variation of ways of working and forms of working, in which play and movement are a natural and integrated part of the school day, at the same time as more space is given to pupils’ early reading and writing development and to developing basic mathematical skills. The Inquiry also takes the view that it is impor- tant, from an equity and children’s rights perspective, to ensure that this applies to all pupils, irrespective of whether they belong to the target group of compulsory school, compulsory school for pupils with learning disabilities, compulsory special needs school or Sami school.

There are three crucial components that are needed to achieve this: changes to school statutes; in-service training and professional development; and support for local implementation by organisers. To be able to realise the intention that the pedagogical methods and ways of working of preschool and compulsory school will comple- ment one another in the new Year 1, the curriculums and syllabuses for all types of school concerned need to be changed to support this. There is also a need to ensure that those who will work in the new

26

SOU 2021:33

Summary

Year 1 have the qualifications and skills required to receive the chil- dren from preschool in the best possible way: both adequate know- ledge of early reading and writing learning and of basic mathematics

in terms of both subject knowledge and subject didactics. More- over, it is important to adapt the regulatory framework so that it supports and enables an effective transition between preschool and school, transitions between different types of school when required and continuity and progression in the pupils’ learning and develop- ment.

The Inquiry’s firm intention is that the proposals presented will make it more possible for all pupils to be given an education of a high and equivalent quality and that the foundation for this will be laid in their early school years. The proposals and assessments pre- sented in this report are about both retaining and developing the current system.

Junior level to be expanded with a new Year 1

The Inquiry proposes that preschool class should end as a separate type of school and that compulsory school and corresponding types of school should be expanded by one year through the addition of a new first school year. The first year of compulsory schooling will therefore not be preschool class but a new Year 1 in the junior level of compulsory school. This will make compulsory school ten years long, compulsory school for pupils with learning disabilities ten years long, compulsory special needs school eleven years long and Sami school seven years long.

In summary, the Inquiry’s proposals mean that:

compulsory school will have ten school years, divided into a junior level, an intermediate level and a senior level. The junior level will consist of Years 1–4, the intermediate level of Years 5–7 and the senior level of Years 8–10.

compulsory school for pupils with learning disabilities will have ten school years, divided into a junior level, an intermediate level and a senior level. The junior level will consist of Years 1–4, the intermediate level of Years 5–7 and the senior level of Years 8–10.

27

Summary

SOU 2021:33

compulsory special needs school will have eleven school years, divided into a junior level, an intermediate level and a senior level. The junior level will consist of Years 1-5, the intermediate level of Years 6-8 and the senior level of Years 9-11.

Sami school will have seven school years, divided into a junior level and an intermediate level. The junior level will consist of Years 1–4 and the intermediate level of Years 5–7. After that its pupils move on to compulsory school, where they start in Year 8 in the senior level.

The content and design of the new junior level

The purpose of education in compulsory school and corresponding types of school should be unchanged and should, according to the Inquiry’s proposal, also apply to the new Year 1. The provisions about structured teaching in subjects in compulsory school, com- pulsory special needs school and Sami school, and in subjects and subject areas in compulsory school for pupils with learning disabil- ities, should apply to the new Year 1.

The Inquiry’s assessment is that it is very important that the ways of working and the pedagogical methods that have characterised preschool class since its formation in 1998 also have their evident place in the new Year 1. The education in the new Year 1 should therefore integrate the ways of working and the pedagogical methods of preschool and compulsory school.

The guaranteed teaching time in the junior level should be in- creased by 534 hours, which corresponds to three hours of teaching per school day in the new Year 1. The Swedish National Agency for Education should be commissioned to produce a proposal for the distribution of the expanded teaching time in subjects. The great majority of these hours should be used for teaching of Swedish or Swedish as a second language and of mathematics, stressing early learning of reading, writing and mathematics. The importance of practical and artistic subjects, such as art, music and craft, and of physical activity and movement for the younger children should also be reflected in the timetable for the junior level. As regards the timetable of compulsory school for children with severe learning disabilities, the National Agency for Education should be commis-

28

SOU 2021:33

Summary

sioned to produce a proposal for the distribution of teaching time in subject areas.

The National Agency for Education should also be commis- sioned to produce proposals for amending the curriculums of com- pulsory school, compulsory school for pupils with learning disabili- ties, compulsory special needs school and Sami school; when amended, these curriculums should state that the first year has to contain a considerable amount of physical activity and time out- doors, play, interaction and social training, and creative activity. The teaching should have a rich variety of forms of expression and ways of working – but should also provide a good introduction to the school environment and preparation for continued schooling.

The National Agency for Education should also be commis- sioned to draft proposals for amendments concerning the syllabuses for the new junior level. The syllabuses should be adapted to the Inquiry’s proposal of an expanded timetable emphasising Swedish or Swedish as a second language and mathematics. The syllabuses should be supplemented so that pupils are given age-adapted teaching in early learning of reading and writing and in basic mathematical think- ing in the new Year 1. The central content of subjects in the junior level also needs to be designed and adapted in other respects in the light of the expansion of the junior level through the addition of a new first school year. The National Agency for Education should also review the syllabuses for the intermediate and senior levels so as to propose amendments, where necessary, as a result of the ex- panded junior level timetable. However, the starting point should be that the syllabuses, which include the aims and central content of the subjects and their knowledge requirements, should essentially be unchanged in the other school years.

The Inquiry proposes that the knowledge requirement for accept- able knowledge of reading comprehension that now applies to Year 1 should be expanded to refer to the subject of Swedish or Swedish as a second language, which also includes writing development, and should instead apply to the new Year 2 of compulsory school and Sami school and the new Year 3 of compulsory special needs school. The introduction of a new knowledge requirement is also proposed for mathematics in the new Year 2(3). Similarly, the other know- ledge requirements should be moved so that the knowledge require- ments that now apply to Year 3(4) should instead be moved to Year 5

29

Summary

SOU 2021:33

and so on for compulsory school, Sami school and compulsory special needs school. As regards compulsory school for pupils with learning disabilities, the Inquiry’s proposal is that there should be knowledge requirements in Years 4, 7 and 10.

The mandatory mapping of language awareness and mathematical thinking that is carried out in the present preschool class should be carried out in the new Year 1 of compulsory school, compulsory special needs school and Sami school. The National Agency for Education should be commissioned to revise the material for this mapping on the basis of the amendments made to the curriculum and the new knowledge requirements proposed. The mandatory assessment support used in the present Year 1 to assess reading and writing development and understanding of numbers should instead be used in the new Year 2 of compulsory school and Sami school and in the new Year 3 of compulsory special needs school.

The national tests that have to be used today in Year 3 of com- pulsory school and Sami school, and in Year 4 of compulsory special needs school, should instead be given in the new Year 4 and Year 5 respectively. The national tests used in the other school years should be adjusted by school year in a similar way. Apart from that, the national tests should be unchanged.

The special assessment of a pupil’s knowledge development to be made in the early support guarantee should be made in the junior level of compulsory school, compulsory special needs school and Sami school. The follow up to be made of support given in the early support guarantee should take place at the end of the junior level.

Compulsory school attendance and reception

The Inquiry does not propose any change of the age when school attendance becomes compulsory. As under present regulations, com- pulsory school attendance should therefore come into operation in the autumn term of the year when the child attains six years. In general children should begin to fulfil their compulsory school attendance on starting Year 1 of compulsory school or of the type of school that receives the child.

The Inquiry’s proposal means that pupils who belong to the target groups of compulsory school for pupils with learning disabil-

30

SOU 2021:33

Summary

ities, compulsory special needs school and Sami school should be able to start fulfilling their compulsory school attendance in that type of school on starting the new Year 1. As at present, later recep- tion of pupils should be possible. The same regulations as at present should apply regarding an investigation prior to reception in com- pulsory school for pupils with learning disabilities and compulsory special needs school and to examination prior to reception in Sami school.

The Inquiry also proposes that it should continue to be possible for a pupil in a compulsory type of school to be given their education in another type of school, if the organisers affected are in agreement and the pupil’s custodians consent to it.

The transition between preschool and school

The Inquiry’s proposal means that children will, in general, make one transition from preschool or pedagogical care to Year 1 of the com- pulsory type of school where the children have started to fulfil their compulsory school attendance, in contrast to the present situation in which children generally first make a transition from preschool to preschool class and then make a further transition to Year 1.

How this transition is organised and carried out, and how infor- mation is passed on between the types of school concerned, can affect the children’s future learning and development. It is important to have transitional activities so that the children have time to adapt to their new school environment. This can involve preparatory visits so that the children get to know the new environment and meet their teacher-to-be. It can also involve various kinds of activities that provide a possibility for the children to develop the social and prac- tical skills expected in the new environment. It is also important that information about the child is passed on so that future teaching can be adapted to the child's circumstances and needs, so that teaching at school continues where the previous education leaves off.

The Inquiry therefore proposes that when a child makes the tran- sition from preschool or pedagogical care to a compulsory school, a compulsory school for children with learning disabilities, a com- pulsory special needs school or a Sami school, the preschool unit or the activity that the child is leaving should provide the receiving

31

Summary

SOU 2021:33

school unit with the information about the child that is needed to facilitate the transition. The National Agency for Education should be commissioned to present proposals for revising the parts of the curriculums for preschool, compulsory school, compulsory school for children with learning disabilities, compulsory special needs school and Sami school relating to transition and collaboration.

Deliberations concerning certain other provisions

Under the Inquiry’s proposal there will be a single regulatory frame- work in the types of school. This means, for example, that the pro- visions on development dialogues and written individual development plans, mother tongues, special support and remote teaching that apply to compulsory school, compulsory school for children with learning disabilities, compulsory special needs school and Sami school should also apply to the new Year 1. In addition, the provisions on dismissal from teaching premises and detention in compulsory school, compulsory school for children with learning disabilities, compul- sory special needs school and Sami school, and on suspension in compulsory school, compulsory school for children with learning disabilities, compulsory special needs school and Sami school, should also apply to the new Year 1.

Qualifications, qualifying training and professional development

In summary, the Inquiry’s proposals regarding the qualification re- quirements for the new Year 1 and the new junior level mean that the teachers who are qualified under current provisions to teach in the junior level of compulsory school, compulsory school for chil- dren with learning disabilities, compulsory special needs school and Sami school will be qualified to teach in the junior level of that type of school.

The Degree of Master of Arts in Primary Education – School Years 1–4 (corresponding to the present Degree of Master of Arts in Primary Education – Pre-School and School Years 1–3) qualifies holders to teach in the new junior level. Correspondingly as regards compulsory school for children with learning disabilities, compul-

32

SOU 2021:33

Summary

sory special needs school and Sami school, a teacher who is qualified to teach in these types of school under current provisions will be qualified to teach in the new school years of these types of school.

Therefore, according to the Inquiry’s proposals, preschool teachers will not be qualified to teach in the new junior level. To enable organisers to ensure the right qualifications in the new Year 1 and to enable preschool teachers and teachers who are currently employed for work in preschool class to complete qualifying in-service train- ing, the Inquiry proposes transitional provisions for five years or, in some cases, eight years.

Certain preschool teachers should be given more possibilities to qualify to teach in the junior level

To a great extent, preschool teachers working in preschool class have long experience of teaching preschool classes. This means that they have experience of teaching six year olds and of working in an inte- grated way both with compulsory school and the leisure-time centre and, where relevant, also with compulsory school for children with learning disabilities, compulsory special needs school and Sami school.

Even though preschool teachers have not taught subjects, they have taught in the knowledge areas of preschool class, which have a clear link to the central content of subjects in the junior level. They have, moreover, taught on the basis of the pedagogical methods that characterise the present preschool class and are accustomed to intro- ducing children to the school environment and preparing them for the continuation of their schooling.

The Inquiry proposes that a qualified preschool teacher who has an employment in preschool class when the new provisions are im- plemented, and who has also taught in preschool class or the new Year 1 for at least five academic years, should be qualified to teach all subjects in Year 1 and 2 of compulsory school and Sami school as a teacher, if they have supplemented their qualification by complet- ing qualifying in-service training. The same applies to compulsory school for children with learning disabilities if the preschool teacher also completes a Postgraduate Diploma in Special Needs Training specialising in learning disabilities. On the same conditions that apply to compulsory school or Sami school, the Inquiry proposes that a preschool teacher will be qualified to teach pupils who have impaired

33

Summary

SOU 2021:33

hearing, are deaf or have a serious language disorder without any other disability in Years 1 and 2 of compulsory special needs school.

According to the Inquiry’s proposal, preschool teachers who have taught for less than five years should be able to become qualified to teach in the junior level by taking a supplementary qualifying higher education programme. This applies to compulsory school, Sami school and compulsory special needs school. For compulsory school for children with learning disabilities, the preschool teacher must also supplement their training with a Postgraduate Diploma in Special Needs Training.

Design of qualifying in-service training for preschool teachers

The Inquiry proposes that the National Agency for Education should be commissioned to offer in-service training, along with higher education institutions, that will qualify certain preschool teach- ers to teach, as teachers, in the new Years 1 and 2.

This possibility should be given to preschool teachers employed in preschool class when the reform is implemented. The preschool teachers should also have worked in preschool class or the new Year 1 for at least five years in a ten-year period, before 1 July 2031.

The purpose of the training should be to give the preschool teach- ers the additional skills required to teach, as teachers, in the new Years 1 and 2, in accordance with the new curriculums and syl- labuses for the junior level.

In the Inquiry’s assessment it is very important that preschool teachers who are going to teach in the new first school year are given supplementary knowledge about early learning of reading and writ- ing and about basic mathematics teaching. The Inquiry proposes that the training should comprise 30 higher education credits (corre- sponding to 20 weeks of full-time studies), with 15 higher education credits regarding Swedish and 15 higher education credits regarding mathematics. The scope and focus of the in-service training have a clear link to the Inquiry’s proposal of a stronger emphasis on Swedish or Swedish as a second language and on mathematics in the new Year 1. The Inquiry’s assessment is that the National Agency for Edu- cation has the competence, along with the higher education institu-

34

SOU 2021:33

Summary

tions, to determine the specifics of what should be included in the qualifying training.

A preschool teacher who has worked in preschool class or in the new Year 1 for less than five years should, according to the Inquiry’s proposal, be able to become qualified to teach one or more subjects in the junior level as a teacher, if the preschool teacher has completed qualifying courses in higher education. The qualifying in-service train- ing proposed above by the Inquiry can form part of this supplemen- tary higher education.

The Inquiry proposes that a targeted government grant should be payable for in-service training intended to give preschool teachers the possibility of becoming qualified to teach in Years 1 and 2 of the junior level. The grant should also be available for the supplementary qualifying higher education that is intended to qualify preschool teachers in one or more subjects in the whole of the junior level. The government grant should have a time limit, and organisers should be able to apply for it up to and including 2034.

Professional development for teachers

As a result of the Inquiry’s proposals the junior level will, to a greater extent than before, contain six year old pupils, who are at present usually in preschool class. The activities of preschool class are char- acterised by the fact that it combines the pedagogical methods and ways of working of preschool and school to a greater extent than the other compulsory types of school.

For it to be possible to realise the intention of the reform, the Inquiry’s assessment is that it is of crucial importance that teaching in the coming Year 1 continues to be characterised by this approach and that the teachers who will work in the new first school year are able to integrate the pedagogical methods and ways of working of preschool in an appropriate way in their teaching. The Inquiry there- fore proposes that the National Agency for Education should be commissioned, along with higher education institutions, to imple- ment a Preschool Pedagogical Boost for teachers for this purpose.

35

Summary

SOU 2021:33

The new provisions should be applied from academic year 2026/27

The Inquiry proposes national concerted implementation centring around entry into force on 1 August 2024, and that the new pro- visions should be applied to education starting as of the autumn term 2026. The proposal contains an implementation period with gener- ous transitional provisions concerning qualifications, and govern- ment support to organisers for professional development.

The Inquiry proposes that a targeted government grant for capac- ity reinforcement and quality enhancement measures should be available during the implementation period. The government grant should have a time limit, and organisers should be able to apply for it from the autumn term 2025 up until the end of 2030.

The ten-year compulsory school, the ten-year compulsory school for pupils with learning disabilities, the eleven-year compulsory special needs school and the seven-year Sami school will therefore start in academic year 2026/27. This gives organisers and school units time to make preparations ahead of the change in matters including their organisation, staff and premises, as well as local implementa- tion work regarding the amended governing documents.

36

Lättläst sammanfattning

Om utredningen och utredningens förslag

Utredningens namn är Utredningen om en tioårig grundskola (U 2020:02).

Eva Durhán har varit särskild utredare.

Vi lämnar här vårt förslag på hur en tioårig grundskola ska kunna införas i Sverige. Det påverkar inte bara grundskolan.

Det påverkar också de andra obligatoriska skolformerna grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Arbetet har tagit ett år.

Vår avsikt är att våra förslag ska göra det lättare för alla elever att få

en utbildning som är både likvärdig och av hög kvalitet. Vi tror att grunden till en sådan utbildning

läggs i de tidiga skolåren.

Våra förslag handlar både om att behålla

och att utveckla det skolsystem som vi har i dag.

37

Lättläst sammanfattning

SOU 2021:33

Utredningens uppdrag har varit att föreslå

hur en tioårig grundskola ska kunna införas i Sverige, genom att det som i dag kallas förskoleklass tas bort och lågstadiet får en ny årskurs 1.

Förskoleklassen har tidigare varit en egen skolform. Vi föreslår i stället en ny årskurs 1 i lågstadiet. Även i fortsättningen ska elevernas skoldagar

i den nya årskurs 1 vara fulla av lek och rörelse.

Men den nya årskurs 1 ska fokusera mer än dagens förskoleklass på att eleverna lär sig läsa, skriva och räkna.

Förändringarna påverkar huvudmän och skolor. Huvudmän är de som är ansvariga för utbildningen

i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Det kan vara staten, kommunen eller

till exempel en stiftelse eller ett företag.

Tre förändringar som krävs för att skapa en tioårig grundskola

Det krävs tre saker för att vi ska få en tioårig grundskola i Sverige.

Vi tar upp dem i tur och ordning här i sammanfattningen.

38

SOU 2021:33

Lättläst sammanfattning

Skollagen och läroplanerna behöver ändras när nya årskurs 1 införs

I dag har förskoleklassen och skolan olika pedagogik och arbetssätt.

Vi vill att de ska komplettera varandra och smälta samman i den nya årskurs 1. Därför måste läroplanerna ändras.

Skollagen och en del andra lagar måste också ändras.

Förskollärare och lärare behöver nya kunskaper när nya årskurs 1 införs

I dag finns det olika krav för att

få arbeta i förskoleklassen och i skolan.

De som arbetar i förskoleklassen måste därför få lära sig att arbeta mer som i skolan.

Och de som arbetar i skolan måste

få lära sig att arbeta mer som i förskoleklassen.

Vi föreslår därför en utbildning för de förskollärare och lärare som ska arbeta i nya årskurs 1,

och som inte redan har de kunskaper som krävs.

Huvudmännen behöver stöd för att införa förändringarna

Huvudmännen för skolan behöver stöd för att kunna införa förändringarna.

Vi föreslår därför att de ska få stöd för det.

39

Lättläst sammanfattning

SOU 2021:33

Skollagen och läroplanerna behöver ändras

Alla obligatoriska skolformer kommer att få en ny årskurs 1.

Grundskolan blir tio årskurser:

Lågstadiet år 1–4

Mellanstadiet år 5–7

Högstadiet år 8–10

Grundsärskolan blir tio årskurser:

Lågstadiet år 1–4

Mellanstadiet år 5–7

Högstadiet år 8–10

Specialskolan blir elva årskurser:

Lågstadiet år 1–5

Mellanstadiet år 6–8

Högstadiet år 9–11

Sameskolan blir sju årskurser:

Lågstadiet år 1–4

Mellanstadiet år 5–7

Därefter går eleverna över till grundskolans högstadium år 8

40

SOU 2021:33

Lättläst sammanfattning

Antalet undervisningstimmar blir fler för eleverna i nya årskurs 1

I den nya årskurs 1 kommer eleverna att få tre timmar undervisning varje skoldag. Timmarna ska främst fördelas mellan ämnena svenska eller svenska som andraspråk och matematik.

Skolverket ska föreslå hur timmarna ska fördelas mellan ämnena.

Förändringar i läroplanerna

I läroplanerna ska det stå att eleverna under det första året i skolan ska få träna mycket på att läsa, skriva och räkna. I läroplanerna ska det också stå tydligt att eleverna

även ska få leka, vara ute, skapa och få social träning. Undervisningen ska vara anpassad efter elevernas ålder.

Skolverket ska föreslå hur läroplanerna ska formuleras. Skolverket ska också föreslå hur kursplanerna ska ändras. Skolverket ska även anpassa kursplanerna

i mellanstadiet och högstadiet så att de stämmer med den nya årskurs 1.

Ändrade kunskapskrav

Kunskapskravet för läsförståelse som gäller nuvarande årskurs 1 ska flyttas till nya årskurs 2 i grundskolan och sameskolan. Kunskapskravet för läsförståelse ska flyttas

till nya årskurs 3 i specialskolan.

Kunskapskravet ska också handla om att kunna skriva.

41

Lättläst sammanfattning

SOU 2021:33

Vi föreslår dessutom ett nytt kunskapskrav i räkning i årskurs 2 i grundskolan och sameskolan,

och i årskurs 3 i specialskolan.

Alla andra kunskapskrav ska också flyttas upp en årskurs.

Kartläggning och bedömning

Den kartläggning som lärarna gör i förskoleklassen

av elevernas kunskaper i läsning, skrivning och räkning ska göras i nya årskurs 1.

Den bedömning som lärarna gör i nuvarande årskurs 1 av hur eleverna läser, skriver och räknar,

ska göras i nya årskurs 2 i grundskolan och sameskolan. I specialskolan ska bedömningen göras i nya årskurs 3. Skolverket ska föreslå hur kartläggningen och bedömningen ska ändras så att den stämmer med de nya läroplanerna.

Nationella prov flyttas

De nationella proven ska göras i nya årskurs 4 i grundskolan och sameskolan.

I specialskolan ska proven göras i nya årskurs 5.

Alla andra nationella prov flyttas också fram en årskurs.

42

SOU 2021:33

Lättläst sammanfattning

Skolplikt och mottagande

Barn ska även i fortsättningen börja i skolan på höstterminen det år som de fyller sex år.

Men det ska också gå att börja tidigare eller senare.

Vi föreslår att skolplikten börjar i första klass. Det gäller även de elever som går

i grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Barnen slipper byta skolform två gånger

Vårt förslag innebär att barnen bara behöver byta skolform en gång:

från förskolan till skolan.

I dag måste de först byta från förskolan till förskoleklassen. Ett år senare måste de byta från förskoleklassen till skolan.

Det är viktigt att det går så smidigt som möjligt för barn att byta från förskolan till skolan. Skolverket ska därför föreslå ändringar i läroplanerna

som handlar om hur de olika verksamheterna ska samarbeta när barnen byter mellan dem.

Ändringarna ska föras in i läroplanerna för förskolan och skolan.

43

Lättläst sammanfattning

SOU 2021:33

Många regler för grundskolan ska gälla även för nya årskurs 1

Många av de regler som finns i dag för grundskolan, ska gälla även för nya årskurs 1.

Det gäller till exempel regler om utvecklingssamtal, modersmål och särskilt stöd.

Förskollärare behöver nya kunskaper när nya årskurs 1 införs

De lärare som får undervisa i lågstadiet i dag kommer också att få undervisa i nya årskurs 1. Det gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Enligt vårt förslag kommer dock förskollärare inte att ha behörighet att undervisa i nya årskurs 1.

Vi föreslår därför särskilda regler under en övergångsperiod i fem år, eller i vissa fall åtta år.

Det ger skolornas huvudmän tid att se till att förskollärarna kan skaffa rätt behörighet för att få undervisa i nya årskurs 1

Under övergångsperioden får förskollärarna fortsätta att undervisa i nya årskurs 1.

44

SOU 2021:33

Lättläst sammanfattning

Vi vill ta tillvara förskollärarnas särskilda kunskaper

Förskollärare har erfarenheter som är viktiga för den nya årskurs 1.

De har till exempel erfarenhet av att undervisa sexåringar. De har också erfarenhet av att samarbeta

med både skolan och fritidshemmet.

Det gör att de har kunskaper om att hjälpa barnen att anpassa sig till skolan och att förbereda dem för att gå i skolan. Förskollärare kan välja mellan olika utbildningsvägar, beroende på hur många år de har arbetat i förskoleklassen.

En förskollärare som har arbetat i förskoleklassen i minst fem år kan läsa en utbildning som är 30 högskolepoäng.

Då blir förskolläraren behörig att undervisa i nya årskurs 1 och 2. En förskollärare som ska arbeta i grundsärskolan behöver läsa en längre utbildning.

Skolverket ska tillsammans med universitet och högskolor bestämma vad som ska ingå i utbildningen.

För förskollärare som har arbetat kortare tid än fem år i förskoleklassen gäller särskilda regler.

De måste utbilda sig i ett eller flera av lågstadiets ämnen.

Lärarna behöver också utbildning

Lärare som ska arbeta i den nya årskurs 1 behöver lära sig

att arbeta med pedagogiken från både förskoleklassen och skolan. Skolverket ska föreslå ett så kallat Förskolepedagogiskt lyft

för sådana lärare.

45

Lättläst sammanfattning

SOU 2021:33

De nya reglerna ska börja användas läsåret 2026/2027

Vi föreslår att lågstadiet får en ny årskurs 1 från och med läsåret 2026/2027.

Förändringen ska göras samtidigt i hela Sverige. Huvudmän och skolor behöver tid att förbereda sig. Huvudmännen behöver stöd för att införa förändringarna. Vi föreslår att huvudmännen ska få stöd från staten.

46

1 Författningsförslag

1.1Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att 23 kap. 2 § samt att rubriken före paragrafen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

23 kap.

Förskoleklass, grundskola,

Grundskola, grundsärskola,

grundsärskola, specialskola,

specialskola, sameskola,

sameskola, gymnasieskola och

gymnasieskola och

gymnasiesärskola

gymnasiesärskola

2 §

Sekretess gäller i förskole-

Sekretess gäller i grund-

klassen, grundskolan, grundsär-

skolan, grundsärskolan, special-

skolan, specialskolan, sameskolan,

skolan, sameskolan, gymnasie-

gymnasieskolan och gymnasie-

skolan och gymnasiesärskolan för

särskolan för uppgift om en

uppgift om en enskilds person-

enskilds personliga förhållanden

liga förhållanden i sådan elevhälsa

i sådan elevhälsa som avser psyko-

som avser psykologisk, psyko-

logisk, psykosocial eller special-

social eller specialpedagogisk in-

pedagogisk insats, om det inte

sats, om det inte står klart att upp-

står klart att uppgiften kan röjas

giften kan röjas utan att den

utan att den enskilde eller någon

enskilde eller någon närstående

närstående till denne lider men.

till denne lider men.

Sekretess gäller på det område som anges i första stycket dels i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt för uppgift om en enskilds

47

Författningsförslag

SOU 2021:33

personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

Sekretess gäller på det område som anges i första stycket i andra fall än som avses i första och andra styckena för uppgift om en en- skilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2.Bestämmelserna i 23 kap. 2 § i dess äldre lydelse gäller fort- farande för uppgifter som hänför sig till förskoleklassen.

48

SOU 2021:33

Författningsförslag

1.2Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)1

dels att 7 kap. 11 a och 11 b §§ och 9 kap. ska upphöra att gälla, dels att 1 kap. 1, 3 och 12 §§, 2 kap. 2, 4, 5, 6 a, 7, 25, 27, 29 och

31 §§, 3 kap. 1, 3-4 b, 6, 12 a, 12 c, 12 j, 14 a och 14 b §§, 4 kap. 12 §, 5 kap. 9 och 12 §§, 7 kap. 1, 4, 7, 11, 17, 21, 22 och 23 §§, 10 kap. 3, 5, 9, 9 a, 13, 15, 16, 19, 21, 23 a, 23 b och 31 §§, 11 kap. 4, 7, 16, 16 a, 19, 22, 23 a och 30 §§, 12 kap. 3, 5, 8 a, 13, 13 a, 15, 16, 19, 21 och 24 §§, 13 kap. 3, 5, 13, 16–17 a, 20 och 21 b §§, 14 kap. 2, 3, 10 och 14 §§, 21 kap. 8 §, 22 kap. 2 §, 23 kap. 10 §, 24 kap. 16 §, 26 a kap. 5 §, 28 kap. 5, 7, 8, 12, 14 och 15 §§, 29 kap. 3, 14, 19, 19 a, 26, 27 och 28 a §§ samt rubrikerna närmast före 3 kap. 4 § och 7 kap. 4 och 11 §§ och 24 kap. 16 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 1 §2

Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2–6 §§.

Skolväsendet omfattar skolformerna

förskola,

förskoleklass,

grundskola,

grundsärskola,

specialskola,

1Senaste lydelse av

7 kap. 11 a § 2017:1115

7 kap. 11 b § 2017:1115

9 kap. 6 § 2014:1013

9 kap. 6 a § 2014:1013

9 kap. 8 § 2017:1115

9 kap. 12 § 2017:1115

9 kap. 15 a § 2017:1115

9 kap. 15 b § 2017:1115

9 kap. 15 c § 2017:1115

9 kap. 15 d § 2017:1115

9 kap. 18 § 2016:911

9 kap. 21 § 2016:550

9 kap. 21 a § 2017:1115

9 kap. 22 § 2014:903.

2Senaste lydelse 2020:446.

49

Författningsförslag

SOU 2021:33

sameskola,

gymnasieskola,

gymnasiesärskola, och

kommunal vuxenutbildning.

I skolväsendet ingår

också

I skolväsendet ingår också

fritidshem som kompletterar ut-

fritidshem som kompletterar ut-

bildningen i förskoleklassen, grund-

bildningen i grundskolan, grund-

skolan,

grundsärskolan, special-

särskolan, specialskolan, same-

skolan,

sameskolan och

vissa

skolan och vissa utbildnings-

särskilda utbildningsformer.

former.

3 §3

I denna lag avses med

distansundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid,

elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan.

fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med in- formations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åt- skilda i rum men inte i tid,

fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en en- skild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,

fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola,

– fristående skola: skolenhet

– fristående skola: skolenhet

vid vilken en enskild bedriver

vid vilken en enskild bedriver

utbildning inom skolväsendet i

utbildning inom skolväsendet i

form av förskoleklass, grundskola,

form av grundskola, grundsär-

grundsärskola,

gymnasieskola,

skola, gymnasieskola, gymnasie-

gymnasiesärskola eller sådant fri-

särskola eller

sådant fritidshem

tidshem som

avses i 2 kap. 7 §

som avses i

2 kap. 7 § första

första stycket,

 

stycket,

 

förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad,

3Senaste lydelse 2020:605.

50

SOU 2021:33

Författningsförslag

lovskola: undervisning inom grundskolan som anordnas enligt denna lag under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever,

skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola orga- niserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,

undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden, och

utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål.

12 §4

Lagen är uppdelad i 31 kapitel. Lagen är uppdelad i 30 kapitel. Dessa är

inledande bestämmelser (1 kap.),

huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),

barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),

kvalitet och inflytande (4 kap.),

trygghet och studiero (5 kap.),

åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),

skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),

förskolan (8 kap.),

förskoleklassen (9 kap.),

grundskolan (10 kap.),

grundsärskolan (11 kap.),

specialskolan (12 kap.),

sameskolan (13 kap.),

fritidshemmet (14 kap.),

gymnasieskolan (15–17 a kap.),

gymnasiesärskolan (18 och 19 kap.),

kommunal vuxenutbildning (20 kap.),

fjärrundervisning i vissa skolformer (21 kap.),

distansundervisning i vissa skolformer (22 kap.),

entreprenad och samverkan (23 kap.),

särskilda utbildningsformer (24 kap.),

annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),

4Senaste lydelse 2020:605.

51

Författningsförslag

SOU 2021:33

tillsyn, statliga kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering (26 kap.),

behandling av personuppgifter (26 a kap.),

Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd (27 kap.),

överklagande (28 kap.), och

övriga bestämmelser (29 kap.).

2kap. 2 §5

Kommuner är huvudmän för

Kommuner är huvudmän för

förskola, förskoleklass, grund-

förskola,

grundskola,

grund-

skola, grundsärskola, gymnasie-

särskola,

gymnasieskola,

gym-

skola, gymnasiesärskola, kommu-

nasiesärskola, kommunal vuxen-

nal vuxenutbildning och fritids-

utbildning och fritidshem, om

hem, om inte annat följer av 4 §.

inte annat följer av 4 §.

 

I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullgörs av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den ut- sträckning det begärs, lämna de uppgifter som behövs för att admi- nistrera fördelningen av platser i förskola och i sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga nämnderna.

För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725).

 

 

4 §

 

 

Staten

är

huvudman för

Staten

är

huvudman för

specialskolan

och sameskolan

specialskolan

och sameskolan

samt förskoleklass och fritidshem

samt fritidshem vid en skolenhet

vid en skolenhet med special-

med specialskola eller same-

skola eller sameskola.

skola.

 

 

 

 

5 §6

 

 

Enskilda

får efter ansökan

Enskilda

får efter ansökan

godkännas som huvudmän för

godkännas som huvudmän för

förskola, förskoleklass, grund-

förskola, grundskola, grundsär-

skola, grundsärskola, gymnasie-

skola, gymnasieskola, gymnasie-

5Senaste lydelse 2020:446.

6Senaste lydelse 2018:1158.

52

SOU 2021:33Författningsförslag

skola, gymnasiesärskola och fri- särskola och fritidshem. tidshem.

Godkännande ska lämnas om den enskilde

1.genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten,

2.har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och

3.i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.

Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i 5 a § 1–4 bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas.

För att

godkännande ska

För

att godkännande ska

lämnas krävs därutöver att ut-

lämnas krävs därutöver att ut-

bildningen inte innebär påtagliga

bildningen inte innebär påtagliga

negativa följder på lång sikt för

negativa följder på lång sikt för

eleverna eller för den del av skol-

eleverna eller för den del av skol-

väsendet som anordnas av det

väsendet som anordnas av det

allmänna i den kommun där ut-

allmänna i den kommun där ut-

bildningen ska bedrivas. Om god-

bildningen ska bedrivas. Om god-

kännandet

avser gymnasieskola

kännandet

avser

gymnasieskola

eller gymnasiesärskola ska följ-

eller gymnasiesärskola ska följ-

derna i närliggande kommuner

derna i

närliggande kommuner

för den del av skolväsendet som

för den del av skolväsendet som

anordnas av det allmänna också

anordnas av det allmänna också

beaktas. Avser godkännandet för-

beaktas.

Avser

godkännandet

skoleklass, grundskola eller grund-

grundskola

eller

grundsärskola

särskola krävs därutöver att elev-

krävs därutöver att elevunder-

underlaget är tillräckligt för att

laget är tillräckligt för att verk-

verksamheten ska kunna bedrivas

samheten

ska kunna bedrivas

långsiktigt.

 

långsiktigt.

 

 

Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet.

53

Författningsförslag

SOU 2021:33

6 a §7

Innan en enskild huvudman

Innan en enskild huvudman

startar utbildning inom förskole-

startar utbildning inom grund-

klass, grundskola, grundsärskola,

skola, grundsärskola, gymnasie-

gymnasieskola, gymnasiesärskola

skola, gymnasiesärskola eller fri-

eller fritidshem som anordnas

tidshem som anordnas vid en

vid en skolenhet med förskole-

skolenhet med grundskola eller

klass, grundskola eller grundsär-

grundsärskola ska samråd om

skola ska samråd om den kom-

den kommande verksamheten ske

mande verksamheten ske mellan

mellan den enskilde och den kom-

den enskilde och den kommun

mun där utbildningen ska bedri-

där utbildningen ska bedrivas.

vas. Den enskilde huvudmannen

Den enskilde huvudmannen an-

ansvarar för att samrådet doku-

svarar för att samrådet dokumen-

menteras. Om utbildningen ska

teras. Om utbildningen ska be-

bedrivas i form av gymnasieskola

drivas i form av gymnasieskola

eller gymnasiesärskola, ska kom-

eller gymnasiesärskola, ska kom-

munen ge närliggande kommu-

munen ge närliggande kommu-

ner tillfälle att medverka i sam-

ner tillfälle att medverka i sam-

rådet.

rådet.

 

7 §

Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för

– förskoleklass

 

– grundskola,

 

– grundsärskola,

 

– gymnasieskola,

 

– gymnasiesärskola, eller

 

– fritidshem som anordnas vid

– fritidshem som anordnas vid

en skolenhet med förskoleklass,

en skolenhet med grundskola eller

grundskola eller grundsärskola.

grundsärskola.

Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 § handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas.

7Senaste lydelse 2018:1158.

54

SOU 2021:33Författningsförslag

 

 

25 §

 

För eleverna i förskoleklassen,

För eleverna i

grundskolan,

grundskolan,

grundsärskolan,

grundsärskolan,

sameskolan,

sameskolan, specialskolan, gym-

specialskolan, gymnasieskolan och

nasieskolan och

gymnasiesär-

gymnasiesärskolan ska det finnas

skolan ska det finnas elevhälsa.

elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta

Elevhälsan ska omfatta medicin-

medicinska, psykologiska, psyko-

ska, psykologiska,

psykosociala

sociala och specialpedagogiska in-

och specialpedagogiska insatser.

satser. Elevhälsan ska främst vara

Elevhälsan ska främst vara före-

förebyggande och hälsofrämjande.

byggande och

hälsofrämjande.

Elevernas utveckling mot utbild-

Elevernas utveckling mot utbild-

ningens mål ska stödjas.

ningens mål ska stödjas.

För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

27 §

Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokon- troller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälso- besöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begrän- sade hälsokontroller.

Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskole- klassen i stället för under utbild- ningen i en sådan skolform som avses i första stycket.

Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll.

29 §

Elever i alla skolformer utom

Elever i alla skolformer utom

förskolan och förskoleklassen ska

förskolan ska ha tillgång till per-

ha tillgång till personal med

sonal med sådan kompetens att

sådan kompetens att deras behov

deras behov av vägledning inför

55

Författningsförslag

SOU 2021:33

av vägledning inför val av fram- tida utbildnings- och yrkesverk- samhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbild- ning ska ha tillgång till vägled- ning.

val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning.

31 §

Den som erbjuds en anställ-

Den som erbjuds en anställ-

ning inom förskolan, förskoleklas-

ning inom förskolan, fritidshem-

sen, fritidshemmet, grundskolan,

met, grundskolan, grundsärskolan,

grundsärskolan, specialskolan och

specialskolan och sameskolan samt

sameskolan samt inom annan

inom annan pedagogisk verksam-

pedagogisk verksamhet som av-

het som avses i 25 kap. ska till

ses i 25 kap. ska till den som

den som erbjuder anställningen

erbjuder anställningen lämna ett

lämna ett utdrag ur det register

utdrag ur det register som förs

som förs enligt lagen (1998:620)

enligt lagen (1998:620) om belast-

om belastningsregister. Utdraget

ningsregister. Utdraget ska vara

ska vara högst ett år gammalt.

högst ett år gammalt. Den som

Den som inte har lämnat regis-

inte har lämnat registerutdrag får

terutdrag får inte anställas. Reger-

inte anställas. Regeringen med-

ingen meddelar föreskrifter om

delar föreskrifter om innehållet i

innehållet i registerutdraget.

registerutdraget.

 

Registerutdrag som avses i första stycket ska lämnas även av den som

1.erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses

iförsta stycket under omständigheter liknande dem som förekom- mer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kommunal verksamhet,

2.under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbild- ningen inom sådan verksamhet som avses i första stycket, eller

3.genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program till- delas plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i första stycket.

56

SOU 2021:33

Författningsförslag

Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket lämnas till den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. Den som inte har lämnat ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten.

3 kap.

1 §8

I detta kapitel finns bestämmelser om

barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (2 §),

information om barnets och elevens utveckling (3 §),

– garanti för tidiga stödinsat-

– garanti för tidiga stödinsat-

ser i förskoleklassen och lågstadiet

ser i lågstadiet (4–4 b §§),

(4–4 b §§),

 

stöd i form av extra anpassningar (5 §),

särskilt stöd (6–12 §§),

mottagande och undervisning av nyanlända elever (12 a–12 i §§),

överlämning av uppgifter vid övergång mellan och inom skol- former (12 j §), och

allmänna bestämmelser om betyg (13–21 §§).

 

 

3 §9

 

Vårdnadshavare för ett barn i

Vårdnadshavare för ett barn i

förskolan samt eleven och elevens

förskolan samt eleven och elevens

vårdnadshavare i förskoleklassen,

vårdnadshavare i

grundskolan,

grundskolan,

grundsärskolan,

grundsärskolan,

specialskolan,

specialskolan, sameskolan, fritids-

sameskolan, fritidshemmet, gym-

hemmet, gymnasieskolan

och

nasieskolan och

gymnasiesär-

gymnasiesärskolan ska

fort-

skolan ska fortlöpande informe-

löpande informeras om barnets

ras om barnets eller elevens

eller elevens utveckling.

 

utveckling.

 

8Senaste lydelse 2018:1098.

9Senaste lydelse 2018:1098.

57

Författningsförslag

SOU 2021:33

Garanti för tidiga stödinsatser

Garanti för tidiga stödinsatser

i förskoleklassen och lågstadiet

i lågstadiet

4§10

Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskaps- utveckling i

1. förskoleklassen, om det ut-

 

 

 

 

ifrån användning av ett nationellt

 

 

 

 

kartläggningsmaterial

finns

en

 

 

 

 

indikation på att eleven inte

 

 

 

 

kommer att nå de kunskapskrav

 

 

 

 

som ska uppnås i årskurs 1 och 3 i

 

 

 

 

svenska, svenska som andraspråk

 

 

 

 

eller matematik,

 

 

 

 

 

 

2. lågstadiet i grundskolan och

 

1. lågstadiet i grundskolan och

i sameskolan, om det utifrån an-

sameskolan, om det utifrån an-

vändning av ett nationellt be-

vändningen av ett nationellt kart-

dömningsstöd eller ett nationellt

läggningsmaterial, ett nationellt

prov i svenska, svenska som

bedömningsstöd eller ett natio-

andraspråk eller matematik, finns

nellt prov i svenska, svenska som

en indikation på att eleven inte

andraspråk eller matematik finns

kommer att nå de kunskapskrav

en indikation på att eleven inte

för årskurs 1 eller 3 som ska upp-

kommer att nå de kunskapskrav

nås, och

 

 

för årskurs 2 eller 4 som ska upp-

 

 

 

nås, och

 

 

3. lågstadiet i specialskolan,

 

2. lågstadiet

i specialskolan,

om det utifrån användning av ett

om det utifrån användning av ett

nationellt bedömningsstöd eller

nationellt

kartläggningsmaterial,

ett nationellt prov i svenska,

ett

nationellt

bedömningsstöd

svenska som andraspråk

eller

eller ett nationellt prov i svenska,

matematik, finns en

indikation

svenska

som

andraspråk eller

på att eleven inte kommer att nå

matematik, finns en indikation

de kunskapskrav för

årskurs 1

på att eleven inte kommer att nå

eller 4 som ska uppnås.

 

de

kunskapskrav för årskurs 3

 

 

 

eller 5 som ska uppnås.

Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppnå de kunskapskrav som anges där ska det skynd-

10Senaste lydelse 2018:1098.

58

SOU 2021:33

Författningsförslag

samt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsätt- ningarna i 5 eller 7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

 

 

4 a §11

Ansvarig

förskollärare

eller

Ansvarig lärare ska samråda

lärare ska samråda med personal

med personal med specialpeda-

med specialpedagogisk kompet-

gogisk kompetens vid

ens vid

 

 

 

1. en särskild bedömning enligt 4 §,

2. planering av stöd som an-

2. planering av stöd som an-

ges i 5 § när det i förskoleklassen

ges i 5 § när det i lågstadiet upp-

eller lågstadiet upptäcks att så-

täcks att sådant stöd behöver ges

dant stöd behöver ges i svenska,

i svenska, svenska som andraspråk

svenska som

andraspråk

eller

eller matematik, och

matematik, och

 

 

3. uppföljning enligt 4 b §.

 

Sådant samråd behöver

inte

Sådant samråd behöver inte

genomföras om den ansvariga för-

genomföras om den ansvariga lära-

skolläraren eller läraren har special-

ren har specialpedagogisk kom-

pedagogisk kompetens.

 

petens.

 

 

4 b §12

I slutet av förskoleklassen och i

I slutet av lågstadiet i grund-

slutet av lågstadiet i grundskolan,

skolan, sameskolan och special-

sameskolan och specialskolan, ska

skolan, ska det genomföras en

det genomföras en uppföljning

uppföljning av sådant stöd som

av sådant stöd som getts enligt

getts enligt 5 § i svenska, svenska

5 § i svenska, svenska som andra-

som andraspråk och matematik.

språk och matematik.

Resultatet av denna uppföljning ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs.

11Senaste lydelse 2018:1098.

12Senaste lydelse 2018:1098.

59

Författningsförslag

SOU 2021:33

6§13

Bestämmelserna i 7–12 §§

Bestämmelserna i 7–12 §§

gäller endast i förskoleklassen,

gäller endast i grundskolan, grund-

grundskolan, grundsärskolan,

särskolan, specialskolan, same-

specialskolan, sameskolan, fritids-

skolan, fritidshemmet, gymnasie-

hemmet, gymnasieskolan och

skolan och gymnasiesärskolan.

gymnasiesärskolan.

 

12 a §14

Med en nyanländ avses i denna lag den som

1. har varit bosatt utomlands,

 

2. nu är bosatt i landet, och

 

3. har påbörjat sin utbildning

3. har påbörjat sin utbildning

här senare än höstterminens start

här senare än höstterminens start

det kalenderår då han eller hon

det kalenderår då han eller hon

fyller sju år.

fyller sex år.

En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.

Som bosatt utomlands anses den som inte anses bosatt i landet enligt 29 kap. 2 §.

12 c §15

En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedöm- ning inte är uppenbart onödig.

Om det behövs ska en sådan bedömning göras även för en elev

som

 

1. har varit utomlands och

1. har varit utomlands och

som har påbörjat sin utbildning

som har påbörjat sin utbildning

här senast vid höstterminens start

här senast vid höstterminens start

det kalenderår han eller hon fyller

det kalenderår han eller hon fyller

sju år, eller

sex år, eller

2.efter skolgång i Sverige har varit bosatt utomlands och därefter har återvänt till Sverige att återuppta sin utbildning här.

Rektorn ansvarar för att bedömningar görs enligt första och andra styckena.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om underlag för sådana bedömningar.

13Senaste lydelse 2015:246.

14Senaste lydelse 2018:1303.

15Senaste lydelse 2015:246.

60

SOU 2021:33Författningsförslag

 

12 j §16

 

 

När en elev i förskoleklassen,

När en elev i grundskolan,

grundskolan,

grundsärskolan,

grundsärskolan,

specialskolan,

specialskolan, sameskolan, gym-

sameskolan, gymnasieskolan eller

nasieskolan

eller gymnasiesär-

gymnasiesärskolan övergår från

skolan övergår från skolformen

skolformen till en annan av de

till en annan av de angivna skol-

angivna skolformerna

ska den

formerna ska den skolenhet som

skolenhet som

eleven

lämnar,

eleven lämnar, utöver vad som

utöver vad som följer av 4 b §,

följer av 4 b §, till den mottag-

till den mottagande skolenheten

ande skolenheten överlämna så-

överlämna sådana uppgifter om

dana uppgifter om eleven som

eleven som behövs för att under-

behövs för att underlätta över-

lätta övergången för eleven. Det-

gången för

eleven. Detsamma

samma gäller om eleven byter

gäller om eleven byter skolenhet

skolenhet inom skolformen.

inom skolformen.

 

 

 

När ett barn i förskolan eller i pedagogisk omsorg enligt 25 kap. 2 § övergår till grundskolan, grund- särskolan, specialskolan eller same- skolan ska den förskoleenhet eller verksamhet som barnet lämnar till den mottagande skolenheten lämna sådana uppgifter om barnet som behövs för att underlätta över- gången för barnet.

När en elev byter skolform från grundskolan eller grundsärskolan till gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan, ska den mottagande skolenheten skyndsamt informera den överlämnande skolenheten om att skolenheten har tagit emot eleven, om det inte är obehövligt.

14 a §17

En rektor får besluta att

En rektor får besluta att

betyg ska sättas i årskurs 4 och 5

betyg ska sättas i årskurs 5 och 6

i grundskolan, grundsärskolan

i grundskolan, grundsärskolan

och sameskolan och i årskurs 5

och sameskolan och i årskurs 6

och 6 i specialskolan, vid en

och 7 i specialskolan, vid en

16Senaste lydelse 2018:1098.

17Senaste lydelse 2021:191.

61

Författningsförslag

SOU 2021:33

skolenhet som rektorn ansvarar

skolenhet som rektorn ansvarar

för. Beslutsunderlaget ska doku-

för. Beslutsunderlaget ska doku-

menteras.

menteras.

En rektor som överväger att fatta ett sådant beslut ska ge lärarna vid berörd skolenhet tillfälle att yttra sig.

Rektorn ska snarast underrätta huvudmannen skriftligen om ett beslut enligt första stycket. Huvudmannen ska anmäla beslutet till Statens skolverk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår.

14 b §18

Ett beslut om att betygssättning enligt 14 a § ska upphöra att gälla ska fattas i samma ordning som beslutet om att införa sådan

betygssättning.

 

Ett sådant beslut kan avse

Ett sådant beslut kan avse

endast kommande årskullar som

endast kommande årskullar som

ännu inte har fått betyg eller

ännu inte har fått betyg eller

även omfatta elever som redan

även omfatta elever som redan

har fått terminsbetyg i årskurs 4

har fått terminsbetyg i årskurs 5

i grundskolan, grundsärskolan

i grundskolan, grundsärskolan

eller sameskolan eller i årskurs 5

eller sameskolan eller i årskurs 6

i specialskolan med stöd av ett

i specialskolan med stöd av ett

beslut enligt 14 a §.

beslut enligt 14 a §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår.

4kap. 12 §

Vårdnadshavare för

barn i

Vårdnadshavare för

barn i

förskolan och för elever i för-

förskolan och för elever i

grund-

skoleklassen, grundskolan, grund-

skolan, grundsärskolan, special-

särskolan, specialskolan,

same-

skolan, sameskolan och fritids-

skolan och fritidshemmet ska

hemmet ska erbjudas möjlighet

erbjudas möjlighet till inflytande

till inflytande över utbildningen.

över utbildningen.

 

 

 

18Senaste lydelse 2021:191.

62

SOU 2021:33

Författningsförslag

5kap. 9 §

Om en elev i förskoleklassen,

Om en elev i grundskolan,

grundskolan,

grundsärskolan,

grundsärskolan, specialskolan,

specialskolan, sameskolan, gym-

sameskolan, gymnasieskolan eller

nasieskolan

eller

gymnasiesär-

gymnasiesärskolan vid upprepade

skolan vid upprepade

tillfällen

tillfällen stört ordningen eller upp-

stört ordningen

eller

uppträtt

trätt olämpligt eller om eleven

olämpligt eller om eleven gjort

gjort sig skyldig till en allvar-

sig skyldig till en allvarligare för-

ligare förseelse, ska rektorn se

seelse, ska rektorn se till att

till att saken utreds. Samråd ska

saken utreds. Samråd ska ske

ske med elevens vårdnadshavare.

med elevens vårdnadshavare.

 

Om förutsättningarna för en

Om förutsättningarna för en

utredning om särskilt stöd enligt

utredning om särskilt stöd enligt

3 kap. 8 § är uppfyllda ska även

3 kap. 7 § är uppfyllda ska även

en sådan utredning inledas.

en sådan utredning inledas.

 

 

 

12 §

I förskoleklassen, grundskolan,

I grundskolan, grundsär-

grundsärskolan,

specialskolan,

skolan, specialskolan, same-

sameskolan, gymnasieskolan och

skolan, gymnasieskolan och gym-

gymnasiesärskolan får rektorn be-

nasiesärskolan får rektorn besluta

sluta att en elev ska följa under-

att en elev ska följa undervis-

visningen i en annan undervis-

ningen i en annan undervisnings-

ningsgrupp än den eleven annars

grupp än den eleven annars hör

hör till eller undervisas på annan

till eller undervisas på annan

plats inom samma skolenhet om

plats inom samma skolenhet om

åtgärderna som gjorts efter en

åtgärderna som gjorts efter en

sådan utredning som avses i 9 §

sådan utredning som avses i 9 §

första stycket inte varit tillräck-

första stycket inte varit tillräck-

liga eller om det annars är nöd-

liga eller om det annars är nöd-

vändigt för att tillförsäkra de andra

vändigt för att tillförsäkra de andra

eleverna trygghet och studiero.

eleverna trygghet och studiero.

Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn

vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor.

63

Författningsförslag

SOU 2021:33

7kap. 1 §19

I detta kapitel finns bestämmelser om

vilka som omfattas av skolplikt (2 §),

rätten till utbildning (3 §),

hur skolplikten fullgörs (4–9 §§),

när skolplikten inträder (10 §),

– tidigare skolstart och undan-

– tidigare skolstart (11 §),

tag från skyldigheten att fullgöra

 

skolplikt i förskoleklass (11–11 b §§),

 

när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skol- gången (12–16 §§),

deltagande i utbildning (17–19 a §§), och

ansvar för att skolplikten fullgörs (20–23 §§).

Förskoleklassen och grundskolan

Grundskolan

4§20

Skolplikten ska börja full-

Skolplikten ska börja full-

göras i förskoleklassen. Därefter

göras i grundskolan eller i den

ska skolplikten fullgöras i grund-

skolform där barnet tas emot

skolan eller i den skolform där

enligt 5, 6 eller 7 §, om inte skol-

barnet tas emot enligt 5, 6 eller

plikten fullgörs på något annat

7 §, om inte skolplikten fullgörs

sätt enligt bestämmelserna i 24 kap.

på något annat sätt enligt be-

 

stämmelserna i 24 kap.

 

Skolplikten kan dock börja full-

 

göras direkt i grundskolan, grund-

 

särskolan, specialskolan eller same-

 

skolan enligt 11 a och 11 b §§.

 

7 §

Barn till samer får fullgöra sin

Barn till samer får fullgöra sin

skolplikt i sameskolan i stället

skolplikt i sameskolan i stället

för i årskurs 1–6 i grundskolan.

för i årskurs 1–7 i grundskolan.

Även andra barn får fullgöra den

Även andra barn får fullgöra den

delen av sin skolplikt i same-

delen av sin skolplikt i same-

19Senaste lydelse 2018:608.

20Senaste lydelse 2017:1115.

64

Ett barn får tas emot i grund- skolan, grundsärskolan, special- skolan eller sameskolan redan höst- terminen det kalenderår då barnet fyller fem år om barnets vård- nadshavare begär det och barnet bedöms ha förutsättningar för det.
Beslut i frågan enligt första stycket fattas av
1. rektorn när det gäller grund- skolan och sameskolan,
2. Specialpedagogiska skolmyn- digheten när det gäller special- skolan, och
3. barnets hemkommun när det gäller grundsärskolan.

SOU 2021:33

Författningsförslag

skolan, om det finns särskilda skäl.

skolan, om det finns särskilda skäl.

Tidigare skolstart och undantag Tidigare skolstart från skyldigheten att fullgöra

skolplikt i förskoleklass

11§21

Ett barn får tas emot i för- skoleklassen redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år.

17§22

En elev i förskoleklassen, grund-

En elev i grundskolan, grund-

skolan,

grundsärskolan,

special-

särskolan, specialskolan och same-

skolan och sameskolan ska delta

skolan ska delta i den verksamhet

i den verksamhet som anordnas

som anordnas för att ge den av-

för att ge den avsedda utbild-

sedda utbildningen, om eleven

ningen, om eleven inte har giltigt

inte har giltigt skäl att utebli.

skäl att utebli.

 

 

 

 

 

 

Den

obligatoriska verksam-

Den

obligatoriska

verksam-

heten

får

omfatta

högst

heten

får

omfatta

högst

190 dagar per läsår och åtta tim-

190 dagar per läsår och åtta tim-

mar eller, i förskoleklassen och de

mar eller, i

de tre lägsta års-

21Senaste lydelse 2017:1115.

22Senaste lydelse 2017:1115.

65

Författningsförslag

SOU 2021:33

två lägsta årskurserna, sex tim-

kurserna, sex timmar per dag.

mar per dag. Sådan verksamhet

Sådan verksamhet får inte för-

får inte förläggas till lördagar,

läggas till lördagar, söndagar eller

söndagar eller andra helgdagar.

andra helgdagar

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från andra stycket för elever i

grundsärskolan och specialskolan.

 

 

Om en elev i förskoleklassen,

Om en elev i grundskolan,

grundskolan,

grundsärskolan,

grundsärskolan,

specialskolan

specialskolan

eller sameskolan

eller sameskolan utan giltigt skäl

utan giltigt skäl uteblir från den

uteblir från den

obligatoriska

obligatoriska verksamheten, ska

verksamheten, ska rektorn se till

rektorn se till att elevens vård-

att elevens vårdnadshavare sam-

nadshavare samma dag informe-

ma dag informeras om att eleven

ras om att eleven har varit från-

har varit frånvarande. Om det

varande. Om det finns särskilda

finns särskilda skäl behöver ele-

skäl behöver elevens vårdnads-

vens vårdnadshavare inte infor-

havare inte informeras samma dag.

meras samma dag.

 

21§23

Hemkommunen ska se till att

Hemkommunen ska se till att

skolpliktiga barn som inte går i

skolpliktiga barn som inte går i

dess förskoleklass, grundskola eller

dess grundskola eller grundsär-

grundsärskola på något annat

skola på något annat sätt får

sätt får föreskriven utbildning.

föreskriven utbildning.

Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever som avses i 19 a § vid behov samordna insatser med samhällsorgan, orga- nisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av upp- gifter gäller de begränsningar som följer av 29 kap. 14 § och offent- lighets- och sekretesslagen (2009:400).

22§24

Huvudmannen ska se till att

Huvudmannen ska se till att

eleverna i huvudmannens förskole-

eleverna i huvudmannens grund-

klass, grundskola och grundsär-

skola och grundsärskola fullgör

skola fullgör sin skolgång. Huvud-

sin skolgång. Huvudmannen för

mannen för specialskolan och

specialskolan och huvudmannen

23Senaste lydelse 2018:608.

24Senaste lydelse 2018:608.

66

SOU 2021:33Författningsförslag

huvudmannen för sameskolan ska

för sameskolan ska se till

att

se till att elever i utbildning

elever i utbildning under deras

under deras ledning fullgör sin

ledning fullgör sin skolgång.

 

skolgång.

 

 

När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkommunen eller det hos en sådan huvud- man har inletts en utredning om elevens frånvaro enligt 19 a §, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen.

23§25

Om en skolpliktig elev inte

Om en skolpliktig elev inte

fullgör sin skolgång och detta

fullgör sin skolgång och detta

beror på att elevens vårdnads-

beror på att elevens vårdnads-

havare inte har gjort vad denne är

havare inte har gjort vad denne är

skyldig att göra för att så ska ske,

skyldig att göra för att så ska ske,

får hemkommunen

förelägga

får hemkommunen förelägga

elevens vårdnadshavare att full-

elevens vårdnadshavare att full-

göra sina skyldigheter. För en

göra sina skyldigheter. För en

elev i specialskolan, sameskolan

elev i specialskolan eller same-

eller förskoleklass vid en skolenhet

skolan är det i stället huvud-

med specialskola eller

sameskola

mannen för respektive skolform

är det i stället huvudmannen för

som får förelägga elevens vård-

respektive skolform som får före-

nadshavare att fullgöra sina skyl-

lägga elevens vårdnadshavare att

digheter.

fullgöra sina skyldigheter.

Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.

Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas.

10kap.

3 §26

Grundskolan ska ha nio års-

Grundskolan ska ha tio års-

kurser, som indelas i lågstadium,

kurser, som indelas i lågstadium,

mellanstadium och högstadium.

mellanstadium och högstadium.

Lågstadiet består av årskurs 1–3,

Lågstadiet består av årskurs 1–4,

mellanstadiet av årskurs 4–6 och

mellanstadiet av årskurs 5–7 och

högstadiet av årskurs 7–9.

högstadiet av årskurs 8–10.

25Senaste lydelse 2017:1115.

26Senaste lydelse 2017:624.

67

Författningsförslag

SOU 2021:33

Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

I grundskolan ingår även lovskola i de fall sådan anordnas

1.enligt 23 a § första stycket eller 23 b § första stycket, eller

2.i syfte att den tid som en elev deltagit i lovskola ska kunna avräknas från ett erbjudande om lovskola enligt 23 a § andra stycket eller 23 b § andra stycket.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta.

5 §27

Den totala undervisningstiden

Den totala undervisningstiden

för varje elev i grundskolan ska

för varje elev i grundskolan ska

vara minst 6 890 timmar.

vara minst 7 424 timmar.

För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.

Regeringen får meddela föreskrifter om fördelning av undervis- ningstiden (timplan).

9 §28

Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller grund för urval till eller inom en skolenhet.

Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbild- ning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.

Regeringen eller den myndig-

Regeringen eller den myndig-

het som regeringen bestämmer

het som regeringen bestämmer

får meddela föreskrifter som inne-

får meddela föreskrifter som inne-

bär undantag från första och

bär undantag från första och

andra styckena för utbildning

andra styckena för utbildning

från och med årskurs 7 och, om

från och med årskurs 8 och, om

det finns särskilda skäl, även för

det finns särskilda skäl, även för

utbildning från och med års-

utbildning från och med års-

kurs 4. Sådana föreskrifter får

kurs 5. Sådana föreskrifter får

innebära att bestämmelsen i 30 §

innebära att bestämmelsen i 30 §

27Senaste lydelse 2017:620.

28Senaste lydelse 2014:1013.

68

SOU 2021:33

Författningsförslag

första stycket om en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsido- sätts.

första stycket om en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsido- sätts.

 

 

9 a §29

Efter ansökan från en huvud-

Efter ansökan från en huvud-

man får regeringen, trots vad som

man får regeringen, trots vad som

anges i 9 § första stycket, besluta

anges i 9 § första stycket, besluta

att färdighetsprov i musik får

att färdighetsprov i musik får

utgöra villkor för antagning och

utgöra villkor för antagning och

grund för urval till utbildning i

grund för urval till utbildning i

årskurs 1, 2 eller 3 vid eller inom

årskurs 1, 2, 3 eller 4 vid eller

en skolenhet. Ett sådant beslut

inom en skolenhet. Ett sådant

får bara fattas om färdighetsprov

beslut får bara fattas om färdig-

användes vid

antagning

eller

hetsprov användes vid antagning

urval till utbildningen i de års-

eller urval till utbildningen i de

kurser som ansökan avser före

årskurser som ansökan avser före

utgången av juni 2011 och det

utgången av juni 2011 och det

finns särskilda skäl. Beslutet ska

finns särskilda skäl. Beslutet ska

avse en viss huvudman samt en

avse en viss huvudman samt en

viss skolenhet eller elevgrupp.

viss skolenhet eller elevgrupp.

När färdighetsprov används som grund för urval till en viss

skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.

Om huvudmannen har

tagit

 

emot en elev i förskoleklassen efter

 

färdighetsprov

enligt bestämmel-

 

serna i 9 kap. 6 a §, får färdighets-

 

prov inte användas som villkor för

 

att eleven ska få fortsätta sin ut-

 

bildning i årskurs 1 vid samma skolenhet eller inom samma elev- grupp.

29Senaste lydelse 2014:1013.

69

Författningsförslag

SOU 2021:33

13§30

I årskurs 1–5 ska läraren en

I årskurs 1–6 ska läraren en

gång per läsår, vid ett av utveck-

gång per läsår, vid ett av utveck-

lingssamtalen, i en skriftlig indi-

lingssamtalen, i en skriftlig indi-

viduell utvecklingsplan

viduell utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumen- teras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att nå kun- skapskraven.

Om en elev ges betyg i års-

Om en elev ges betyg i års-

kurs 4 och 5 gäller inte skyldig-

kurs 5 och 6 gäller inte skyldig-

heten enligt första stycket i de

heten enligt första stycket i de

aktuella årskurserna.

aktuella årskurserna.

15§31

Betyg ska sättas i grund-

Betyg ska sättas i grund-

skolans ämnen i slutet av varje

skolans ämnen i slutet av varje

termin från och med årskurs 6 i

termin från och med årskurs 7 i

de ämnen som eleven har fått

de ämnen som eleven har fått

undervisning i under terminen.

undervisning i under terminen.

Om undervisningen i natur-

Om undervisningen i natur-

orienterande ämnen och samhälls-

orienterande ämnen och samhälls-

orienterande ämnen i huvudsak

orienterande ämnen i huvudsak

varit ämnesövergripande fram till

varit ämnesövergripande fram till

30Senaste lydelse 2021:191.

31Senaste lydelse 2017:620.

70

SOU 2021:33Författningsförslag

och med slutet av årskurs 6, får

och med slutet av årskurs 7, får

rektorn dock besluta att ett sam-

rektorn dock besluta att ett sam-

manfattande betyg ska sättas för

manfattande betyg ska sättas för

dessa respektive ämnen i års-

dessa respektive ämnen i års-

kurs 6.

kurs 7.

16§32

Om betyg sätts i årskurs 4

Om betyg sätts i årskurs 5

och 5 ska betyg sättas i slutet av

och 6 ska betyg sättas i slutet av

varje termin i de årskurserna i de

varje termin i de årskurserna i de

ämnen som eleven har fått under-

ämnen som eleven har fått under-

visning i under terminen.

visning i under terminen.

Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhälls- orienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av aktuell årskurs, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i den årskursen.

19§33

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssätt- ningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

1. i årskurs 4 och 5, om betyg

1. i årskurs 5 och 6, om betyg

sätts i dessa årskurser, ställas i

sätts i dessa årskurser, ställas i

relation till de kunskaper som en

relation till de kunskaper som en

elev ska ha uppnått vid betygs-

elev ska ha uppnått vid betygs-

tillfället i förhållande till kunskaps-

tillfället i förhållande till kunskaps-

kraven i årskurs 6,

kraven i årskurs 7,

2. i årskurs 6 ställas i relation

2. i årskurs 7 ställas i relation

till de kunskaper en elev ska ha

till de kunskaper en elev ska ha

uppnått vid betygstillfället i för-

uppnått vid betygstillfället i för-

hållande till kunskapskraven i

hållande till kunskapskraven i

årskurs 6, och

årskurs 7, och

3. efter årskurs 6 ställas i rela-

3. efter årskurs 7 ställas i rela-

tion till de kunskaper en elev ska

tion till de kunskaper en elev ska

ha uppnått vid betygstillfället i

ha uppnått vid betygstillfället i

32Senaste lydelse 2021:191.

33Senaste lydelse 2021:191.

71

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen en- ligt 19 och 20 §§ bortses från en- staka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 7 eller 10. Med särskilda skäl avses funktions- nedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som ut- gör ett direkt hinder för att ele- ven ska kunna nå ett visst kun- skapskrav.

Författningsförslag

SOU 2021:33

förhållande till kunskapskraven i

förhållande till kunskapskraven i

årskurs 9.

årskurs 10.

21§34

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen en- ligt 19 och 20 §§ bortses från en- staka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktions- nedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som ut- gör ett direkt hinder för att ele- ven ska kunna nå ett visst kun- skapskrav.

23 a §35

En huvudman ska, om annat

En huvudman ska, om annat

inte följer av andra stycket, er-

inte följer av andra stycket, er-

bjuda lovskola till elever som har

bjuda lovskola till elever som har

avslutat årskurs 8 och som riske-

avslutat årskurs 9 och som riske-

rar att i nästa årskurs inte nå

rar att i nästa årskurs inte nå

kunskapskraven för betyget E i

kunskapskraven för betyget E i

ett eller flera ämnen och som

ett eller flera ämnen och som

därigenom riskerar att inte upp-

därigenom riskerar att inte upp-

nå behörighet till ett nationellt

nå behörighet till ett nationellt

program i gymnasieskolan. Lov-

program i gymnasieskolan. Lov-

skolan ska anordnas i juni sam-

skolan ska anordnas i juni sam-

ma år som eleven har avslutat

ma år som eleven har avslutat

årskurs 8 och uppgå till samman-

årskurs 9 och uppgå till samman-

lagt minst 50 timmar. Tiden för

lagt minst 50 timmar. Tiden för

lovskola ingår inte i den minsta

lovskola ingår inte i den minsta

totala undervisningstiden enligt

totala undervisningstiden enligt

5 §.

5 §.

34Senaste lydelse 2011:876.

35Senaste lydelse 2017:570.

72

SOU 2021:33

Författningsförslag

En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den tid som eleven del- tagit i lovskola som huvudman- nen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven på- börjar årskurs 8 till och med vår- terminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i så- dan undervisning behöver huvud- mannen inte lämna något erbju- dande enligt första stycket.

En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den tid som eleven del- tagit i lovskola som huvudman- nen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven på- börjar årskurs 9 till och med vår- terminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i så- dan undervisning behöver huvud- mannen inte lämna något erbju- dande enligt första stycket.

23 b §36

En huvudman ska, om inte

En huvudman ska, om inte

annat följer av andra stycket, er-

annat följer av andra stycket, er-

bjuda lovskola till elever som har

bjuda lovskola till elever som har

avslutat årskurs 9 utan att ha upp-

avslutat årskurs 10 utan att ha upp-

nått behörighet till ett nationellt

nått behörighet till ett nationellt

program i gymnasieskolan. Lov-

program i gymnasieskolan. Lov-

skolan ska anordnas i juni samma

skolan ska anordnas i juni samma

år som eleven avslutat årskurs 9

år som eleven avslutat årskurs 10

och uppgå till sammanlagt minst

och uppgå till sammanlagt minst

50 timmar. Tiden för lovskola in-

50 timmar. Tiden för lovskola in-

går inte i den minsta totala under-

går inte i den minsta totala under-

visningstiden enligt 5 §.

visningstiden enligt 5 §.

En huvudman får från ett er-

En huvudman får från ett er-

bjudande enligt första stycket räkna

bjudande enligt första stycket räkna

av den tid som eleven deltagit i

av den tid som eleven deltagit i

lovskola som huvudmannen fri-

lovskola som huvudmannen fri-

villigt anordnat från och med

villigt anordnat från och med

augusti det år eleven påbörjar

augusti det år eleven påbörjar

årskurs 9 till och med vårtermi-

årskurs 10 till och med vårtermi-

nen påföljande år. Om eleven har

nen påföljande år. Om eleven har

deltagit minst 50 timmar i sådan

deltagit minst 50 timmar i sådan

undervisning behöver huvudman-

undervisning behöver huvudman-

nen inte lämna något erbjudande

nen inte lämna något erbjudande

enligt första stycket.

enligt första stycket.

36Senaste lydelse 2017:570.

73

FörfattningsförslagSOU 2021:33

31 §37

Den som har blivit placerad

Den som har blivit placerad

vid en viss skolenhet har rätt att

vid en viss skolenhet har rätt att

gå kvar där om inte något annat

gå kvar där om inte något annat

följer av 30 § andra stycket. Det-

följer av 30 § andra stycket.

samma ska gälla den som har

 

tagits emot i förskoleklassen och

 

som ska fortsätta sin utbildning i

 

grundskolan vid samma skol-

 

enhet.

 

Rätten enligt första stycket att gå kvar vid en skolenhet gäller inte för en elev som med stöd av 3 kap. 12 e § ska placeras i en årskurs som inte anordnas vid skolenheten.

11 kap.

4 §38

Grundsärskolan ska ha nio års-

Grundsärskolan ska ha tio års-

kurser, som indelas i lågstadium,

kurser, som indelas i lågstadium,

mellanstadium och högstadium.

mellanstadium och högstadium.

Lågstadiet består av årskurs 1–3,

Lågstadiet består av årskurs 1–4,

mellanstadiet av årskurs 4–6 och

mellanstadiet av årskurs 5–7 och

högstadiet av årskurs 7–9.

högstadiet av årskurs 8–10.

Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta.

7 §39

Den totala undervisningstiden

Den totala undervisningstiden

för varje elev i grundsärskolan

för varje elev i grundsärskolan

ska vara minst 6 890 timmar. För

ska vara minst 7 424 timmar. För

en elev i inriktningen tränings-

en elev i inriktningen tränings-

skolan ska den totala undervis-

skolan ska den totala undervis-

ningstiden dock vara minst 6 665

ningstiden dock vara minst 7 199

timmar.

timmar.

För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om

37Senaste lydelse 2015:246.

38enaste lydelse 2017:620.

39Senaste lydelse 2017: 620.

74

SOU 2021:33

Författningsförslag

placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.

Regeringen får meddela föreskrifter om fördelning av under- visningstiden (timplan).

16§40

I årskurs 1–5 ska läraren en

I årskurs 1–6 ska läraren en

gång per läsår, vid ett av utveck-

gång per läsår, vid ett av utveck-

lingssamtalen, i en skriftlig indi-

lingssamtalen, i en skriftlig indi-

viduell utvecklingsplan

viduell utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att nå kun- skapskraven.

Om en elev ges betyg i års-

Om en elev ges betyg i års-

kurs 4 och 5 gäller inte skyldig-

kurs 5 och 6 gäller inte skyldig-

heten enligt första stycket i de

heten enligt första stycket i de

aktuella årskurserna.

aktuella årskurserna.

40Senaste lydelse 2021:191.

75

Författningsförslag

SOU 2021:33

16 a §41

I årskurs 6–9 ska läraren, om

I årskurs 7–10 ska läraren, om

eleven får undervisning i ett ämnes-

eleven får undervisning i ett ämnes-

område eller ett ämne som eleven

område eller ett ämne som eleven

eller vårdnadshavaren inte begär

eller vårdnadshavaren inte begär

betyg i, en gång per läsår vid ett

betyg i, en gång per läsår vid ett

av utvecklingssamtalen, i en skrift-

av utvecklingssamtalen, i en skrift-

lig individuell utvecklingsplan

lig individuell utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i ämnesområdet eller ämnet, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnesområdet eller ämnet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att nå kun- skapskraven

19§42

Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg

sättas i grundsärskolans ämnen.

 

Betyg ska sättas i slutet av

Betyg ska sättas i slutet av

varje termin från och med års-

varje termin från och med års-

kurs 6 i de ämnen som eleven har

kurs 7 i de ämnen som eleven har

fått undervisning i under termi-

fått undervisning i under termi-

nen.

nen.

Om betyg sätts i årskurs 4

Om betyg sätts i årskurs 5

och 5 ska betyg sättas i slutet av

och 6 ska betyg sättas i slutet av

varje termin i de årskurserna i de

varje termin i de årskurserna i de

ämnen som eleven har fått under-

ämnen som eleven har fått under-

visning i under terminen

visning i under terminen

41Senaste lydelse 2014:456.

42Senaste lydelse 2021:191.

76

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen en- ligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 7 eller 10. Med särskilda skäl avses funktionsned- sättning, utom elevens utveck- lingsstörning, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som ut- gör ett direkt hinder för att ele- ven ska kunna nå ett visst kun- skapskrav.
77

SOU 2021:33

Författningsförslag

22§43

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssätt- ningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

1. i årskurs 4 och 5, om betyg

1. i årskurs 5 och 6, om betyg

sätts i dessa årskurser, ställas i

sätts i dessa årskurser, ställas i

relation till de kunskaper som en

relation till de kunskaper som en

elev ska ha uppnått vid betygs-

elev ska ha uppnått vid betygs-

tillfället i förhållande till kunskaps-

tillfället i förhållande till kunskaps-

kraven i årskurs 6,

kraven i årskurs 7,

2. i årskurs 6 ställas i relation

2. i årskurs 7 ställas i relation

till de kunskaper en elev ska ha

till de kunskaper en elev ska ha

uppnått vid betygstillfället i för-

uppnått vid betygstillfället i för-

hållande till kunskapskraven i

hållande till kunskapskraven i

årskurs 6, och

årskurs 7, och

3. efter årskurs 6 ställas i rela-

3. efter årskurs 7 ställas i rela-

tion till de kunskaper en elev ska

tion till de kunskaper en elev ska

ha uppnått vid betygstillfället i

ha uppnått vid betygstillfället i

förhållande till kunskapskraven i

förhållande till kunskapskraven i

årskurs 9.

årskurs 10.

23 a §44

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen en- ligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsned- sättning, utom elevens utveck- lingsstörning, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som ut- gör ett direkt hinder för att ele- ven ska kunna nå ett visst kun- skapskrav.

43Senaste lydelse 2021:191.

44Senaste lydelse 2011:876.

Författningsförslag

SOU 2021:33

Utvecklingsstörningen får dock beaktas om det finns synnerliga skäl.

30 §45

Den som har blivit placerad

Den som har blivit placerad

vid en viss skolenhet har rätt att

vid en viss skolenhet har rätt att

gå kvar där om inte något annat

gå kvar där om inte något annat

följer av 29 § andra stycket. Det-

följer av 29 § andra stycket.

samma ska gälla den som har

 

tagits emot vid en skolenhet med

 

förskoleklass och som ska fortsätta

 

sin utbildning i grundsärskolan

 

vid samma skolenhet.

 

Rätten enligt första stycket att gå kvar vid en skolenhet gäller inte för en elev som med stöd av 3 kap. 12 e § ska placeras i en årskurs som inte anordnas vid skolenheten.

12 kap.

3 §46

Specialskolan ska ha tio års-

Specialskolan ska ha elva års-

kurser, som indelas i lågstadium,

kurser, som indelas i lågstadium,

mellanstadium och högstadium.

mellanstadium och högstadium.

Lågstadiet består av årskurs 1–4,

Lågstadiet består av årskurs 1–5,

mellanstadiet av årskurs 5–7 och

mellanstadiet av årskurs 6–8 och

högstadiet av årskurs 8–10.

högstadiet av årskurs 9–11.

Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

5 §47

Den totala undervisningstiden

Den totala undervisningstiden

för varje elev i specialskolan ska

för varje elev i specialskolan ska

vara minst 8 070 timmar.

vara minst 8 604 timmar.

För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.

45Senaste lydelse 2015:246.

46Senaste lydelse 2017:620.

47Senaste lydelse 2017:620.

78

SOU 2021:33

Författningsförslag

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan).

8 a §48

Huvudmannen ansvarar för

Huvudmannen ansvarar för

att praktisk arbetslivsorientering

att praktisk arbetslivsorientering

(prao) anordnas under samman-

(prao) anordnas under samman-

lagt minst tio dagar från och med

lagt minst tio dagar från och med

årskurs 9 för de elever som läser

årskurs 10 för de elever som läser

enligt specialskolans kursplaner.

enligt specialskolans kursplaner.

Syftet med prao är att eleverna

Syftet med prao är att eleverna

ska få kunskaper om arbetslivet

ska få kunskaper om arbetslivet

inför kommande studie- och

inför kommande studie- och

yrkesval.

yrkesval.

Prao för en elev ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisningen på ett yrkes- program i gymnasieskolan. Om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterande insatser ersätta prao för en elev.

13§49

I årskurs 1–6 ska läraren en

I årskurs 1–7 ska läraren en

gång per läsår, vid ett av utveck-

gång per läsår, vid ett av utveck-

lingssamtalen, i en skriftlig indi-

lingssamtalen, i en skriftlig indi-

viduell utvecklingsplan

viduell utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumen- teras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

48Senaste lydelse 2018:105.

49Senaste lydelse 2021:191.

79

Författningsförslag

SOU 2021:33

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att nå kun-

skapskraven.

 

Om en elev ges betyg i års-

Om en elev ges betyg i års-

kurs 5 och 6 gäller inte skyldig-

kurs 6 och 7 gäller inte skyldig-

heten enligt första stycket i de

heten enligt första stycket i de

aktuella årskurserna.

aktuella årskurserna.

13 a §50

I årskurs 7–10 ska, om grund-

I årskurs 8–11 ska, om grund-

särskolans kursplaner tillämpas

särskolans kursplaner tillämpas

och eleven får undervisning i ett

och eleven får undervisning i ett

ämnesområde eller ett ämne som

ämnesområde eller ett ämne som

eleven eller vårdnadshavaren inte

eleven eller vårdnadshavaren inte

begär betyg i, läraren en gång per

begär betyg i, läraren en gång per

läsår vid ett av utvecklingssam-

läsår vid ett av utvecklingssam-

talen i en skriftlig individuell

talen i en skriftlig individuell

utvecklingsplan

utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i ämnesområdet eller ämnet, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnesområdet eller ämnet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att nå kun- skapskraven.

50Senaste lydelse 2014:456.

80

SOU 2021:33

Författningsförslag

15§51

Betyg ska sättas i special-

Betyg ska sättas i special-

skolans ämnen i slutet av varje

skolans ämnen i slutet av varje

termin från och med årskurs 7 i

termin från och med årskurs 8 i

de ämnen som eleven har fått

de ämnen som eleven har fått

undervisning i under terminen.

undervisning i under terminen.

Om undervisningen i natur-

Om undervisningen i natur-

orienterande ämnen och samhälls-

orienterande ämnen och samhälls-

orienterande ämnen i huvudsak

orienterande ämnen i huvudsak

varit ämnesövergripande fram

varit ämnesövergripande fram

till och med slutet av årskurs 7,

till och med slutet av årskurs 8,

får rektorn dock besluta att ett

får rektorn dock besluta att ett

sammanfattande betyg ska sättas

sammanfattande betyg ska sättas

för dessa respektive ämnen i

för dessa respektive ämnen i

årskurs 7.

årskurs 8.

16§52

Om betyg sätts i årskurs 5

Om betyg sätts i årskurs 6

och 6 ska betyg sättas i slutet av

och 7 ska betyg sättas i slutet av

varje termin i de årskurserna i de

varje termin i de årskurserna i de

ämnen som eleven har fått under-

ämnen som eleven har fått under-

visning i under terminen.

visning i under terminen.

Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhälls- orienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av aktuell årskurs, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i den årskursen.

19§53

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssätt- ningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

1. i årskurs 5 och 6, om betyg

1. i årskurs 6 och 7, om betyg

sätts i dessa årskurser, ställas i

sätts i dessa årskurser, ställas i

relation till de kunskaper som en

relation till de kunskaper som en

51Senaste lydelse 2017:620.

52Senaste lydelse 2021:191.

53Senaste lydelse 2021:191.

81

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen en- ligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slu- tet av årskurs 8 eller 11. Med särskilda skäl avses funktions- nedsättning, utöver dövhet eller hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som ut- gör ett direkt hinder för att ele- ven ska kunna nå ett visst kun- skapskrav.

Författningsförslag

SOU 2021:33

elev ska ha uppnått vid betygs-

elev ska ha uppnått vid betygs-

tillfället i förhållande till kun-

tillfället i förhållande till kun-

skapskraven i årskurs 7,

skapskraven i årskurs 7,

2. i årskurs 7 ställas i relation

2. i årskurs 8 ställas i relation

till de kunskaper en elev ska ha

till de kunskaper en elev ska ha

uppnått vid betygstillfället i för-

uppnått vid betygstillfället i för-

hållande till kunskapskraven i

hållande till kunskapskraven i

årskurs 7, och

årskurs 8, och

3. efter årskurs 7 ställas i rela-

3. efter årskurs 8 ställas i rela-

tion till de kunskaper en elev ska

tion till de kunskaper en elev ska

ha uppnått vid betygstillfället i

ha uppnått vid betygstillfället i

förhållande till kunskapskraven i

förhållande till kunskapskraven i

årskurs 10.

årskurs 11.

21§54

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen en- ligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slu- tet av årskurs 7 eller 10. Med särskilda skäl avses funktions- nedsättning, utöver dövhet eller hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som ut- gör ett direkt hinder för att ele- ven ska kunna nå ett visst kun- skapskrav.

24§55

Hemkommunen ska betala

Hemkommunen ska betala

ersättning till staten för vissa

ersättning till staten för vissa

kostnader för den som är elev i

kostnader för den som är elev i

specialskolan eller i förskoleklass

specialskolan eller i fritidshem

eller fritidshem vid en skolenhet

vid en skolenhet inom special-

inom specialskolan.

skolan.

54Senaste lydelse 2011:876.

55Senaste lydelse 2015:73.

82

SOU 2021:33Författningsförslag

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek.

Första stycket gäller inte ut-

Första stycket gäller inte ut-

landssvenska elever i årskurs 7–

landssvenska elever i årskurs 8–

10.

11.

13kap.

3 §56

Sameskolan ska ha sex års-

Sameskolan ska ha sju års-

kurser, som indelas i lågstadium

kurser, som indelas i lågstadium

och mellanstadium. Lågstadiet

och mellanstadium. Lågstadiet

består av årskurs 1–3 och mellan-

består av årskurs 1–4 och mellan-

stadiet av årskurs 4–6.

stadiet av årskurs 5–7.

Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

5§57

Den totala undervisningstiden

Den totala undervisningstiden

för varje elev i sameskolan ska

för varje elev i sameskolan ska

vara minst 4 473 timmar.

vara minst 5 007 timmar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan).

13§58

I årskurs 1–5 ska läraren en

I årskurs 1–6 ska läraren en

gång per läsår, vid ett av utveck-

gång per läsår, vid ett av utveck-

lingssamtalen, i en skriftlig indi-

lingssamtalen, i en skriftlig indi-

viduell utvecklingsplan

viduell utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och

56Senaste lydelse 2017:620.

57Senaste lydelse 2017:620.

58Senaste lydelse 2021:191.

83

Författningsförslag

SOU 2021:33

elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokum- enteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att nå

kunskapskraven.

 

Om en elev ges betyg i års-

Om en elev ges betyg i års-

kurs 4 och 5 gäller inte skyldig-

kurs 5 och 6 gäller inte skyldig-

heten enligt första stycket i de

heten enligt första stycket i de

aktuella årskurserna.

aktuella årskurserna.

16§59

Betyg ska sättas i sameskolans ämnen.

Om undervisningen i natur-

Om undervisningen i natur-

orienterande ämnen och samhälls-

orienterande ämnen och samhälls-

orienterande ämnen i huvudsak

orienterande ämnen i huvudsak

varit ämnesövergripande fram till

varit ämnesövergripande fram till

och med slutet av årskurs 6, får

och med slutet av årskurs 7, får

rektorn dock besluta att ett sam-

rektorn dock besluta att ett sam-

manfattande betyg ska sättas för

manfattande betyg ska sättas för

dessa respektive ämnen.

dessa respektive ämnen.

17§60

Betyg ska sättas i slutet av

Betyg ska sättas i slutet av

varje termin i årskurs 6 i de äm-

varje termin i årskurs 7 i de äm-

nen som eleven fått undervis-

nen som eleven fått undervis-

ning i under terminen.

ning i under terminen.

17 a §61

Om en elev ges betyg i års-

Om en elev ges betyg i års-

kurs 4 och 5 gäller inte skyldig-

kurs 5 och 6 gäller inte skyldig-

heten enligt första stycket i de

heten enligt första stycket i de

aktuella årskurserna.

aktuella årskurserna.

59Senaste lydelse 2017:620.

60Senaste lydelse 2014:458.

61Senaste lydelse 2021:191.

84

SOU 2021:33

Författningsförslag

Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhälls- orienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av aktuell årskurs, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i den årskursen.

20§62

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssätt- ningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

1. i årskurs 4 och 5, om betyg

1. i årskurs 5 och 6, om betyg

sätts i dessa årskurser, ställas i

sätts i dessa årskurser, ställas i

relation till de kunskaper en elev

relation till de kunskaper en elev

ska ha uppnått vid betygstill-

ska ha uppnått vid betygstill-

fället i förhållande till kunskaps-

fället i förhållande till kunskaps-

kraven i årskurs 6, och

kraven i årskurs 7, och

2. i årskurs 6 ställas i relation

2. i årskurs 7 ställas i relation

till de kunskaper en elev ska ha

till de kunskaper en elev ska ha

uppnått vid betygstillfället i för-

uppnått vid betygstillfället i för-

hållande till kunskapskraven i

hållande till kunskapskraven i

årskurs 6.

årskurs 7.

21 b §63

Om det finns särskilda skäl

Om det finns särskilda skäl

får det vid betygssättningen en-

får det vid betygssättningen en-

ligt 20 och 21 §§ bortses från

ligt 20 och 21 §§ bortses från

enstaka delar av de kunskapskrav

enstaka delar av de kunskapskrav

som eleven ska ha uppnått i slutet

som eleven ska ha uppnått i slutet

av årskurs 6. Med särskilda skäl

av årskurs 7. Med särskilda skäl

avses funktionsnedsättning eller

avses funktionsnedsättning eller

andra liknande personliga förhål-

andra liknande personliga förhål-

landen som inte är av tillfällig

landen som inte är av tillfällig

natur och som utgör ett direkt

natur och som utgör ett direkt

hinder för att eleven ska kunna

hinder för att eleven ska kunna

nå ett visst kunskapskrav.

nå ett visst kunskapskrav.

62Senaste lydelse 2021:191.

63Senaste lydelse 2017:1104.

85

Författningsförslag

SOU 2021:33

14kap. 2 §

Fritidshemmet kompletterar

Fritidshemmet

kompletterar

utbildningen

i förskoleklassen,

utbildningen i

grundskolan,

grundskolan,

grundsärskolan,

grundsärskolan,

specialskolan,

specialskolan,

sameskolan och

sameskolan och särskilda utbild-

särskilda utbildningsformer som

ningsformer som skolplikt kan

skolplikt kan fullgöras i. Fritids-

fullgöras

i. Fritidshemmet ska

hemmet ska stimulera elevernas

stimulera

elevernas utveckling

utveckling och lärande samt er-

och lärande samt erbjuda dem en

bjuda dem en meningsfull fritid

meningsfull fritid och rekrea-

och rekreation. Utbildningen ska

tion. Utbildningen ska utgå från

utgå från en helhetssyn på eleven

en helhetssyn på eleven och ele-

och elevens behov.

vens behov.

 

Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemen- skap.

3 §

Varje kommun ska erbjuda

Varje kommun ska erbjuda

utbildning i fritidshem för elever

utbildning i fritidshem för elever

i kommunens förskoleklass, grund-

i kommunens grundskola och

skola och grundsärskola. Staten

grundsärskola. Staten ska erbjuda

ska erbjuda utbildning i fritids-

utbildning i fritidshem för elever

hem för elever i specialskola och

i specialskola och sameskola.

sameskola.

 

Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning.

10 §

En elev i förskoleklass, grund-

En elev i grundskola, grund-

skola, grundsärskola, specialskola

särskola, specialskola eller same-

eller sameskola ska erbjudas ut-

skola ska erbjudas utbildning i

bildning i fritidshem vid eller så

fritidshem vid eller så nära som

nära som möjligt den skolenhet

möjligt den skolenhet där eleven

där eleven får utbildning.

får utbildning.

86

SOU 2021:33Författningsförslag

14 §

 

 

 

En kommun som i sitt fritids-

En kommun som i sitt fritids-

hem har en elev från en annan

hem har en elev från en annan

kommun ska ersättas för sina

kommun ska ersättas för sina

kostnader för elevens utbildning

kostnader för elevens utbildning

i fritidshemmet av elevens hem-

i fritidshemmet av elevens hem-

kommun, om elevens skolgång i

kommun, om elevens skolgång i

den mottagande kommunens för-

den

mottagande

kommunens

skoleklass, grundskola eller grund-

grundskola

eller

grundsärskola

särskola grundar sig på 9 kap.

grundar sig på 10 kap. 24, 25 eller

13 § första stycket, 10 kap. 24, 25

26 §

eller

11 kap. 24 § andra

eller 26 § eller 11 kap. 24 § andra

stycket 2 eller 25 §.

stycket 2 eller 25 §.

Även i andra fall då en kommun i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Ersättningen enligt första eller andra stycket ska i förekommande fall minskas med belopp som huvudmannen tar ut enligt 12 §.

21kap.

8 §64

Regeringen får meddela före-

Regeringen får meddela före-

skrifter om en försöksverksam-

skrifter om en försöksverksam-

het med fjärrundervisning i

het med fjärrundervisning i grund-

 

 

skolan, grundsärskolan, special-

 

 

skolan och sameskolan i andra

 

 

ämnen än de som anges i 4 §.

1. förskoleklassen, och

 

2. grundskolan,

grundsär-

Grundskolan, grundsärskolan,

skolan, specialskolan och same-

specialskolan och sameskolan i

64Senaste lydelse 2020:605.

87

Författningsförslag

SOU 2021:33

skolan i andra ämnen än de som

andra ämnen än de som anges i

anges i 4 §.

4 §.

En sådan försöksverksamhet som avses i första stycket ska i övrigt bedrivas enligt bestämmelserna i detta kapitel.

22kap.

2 §65

Distansundervisning får an-

Distansundervisning får an-

vändas i grundskolan, grundsär-

vändas i grundskolan, grundsär-

skolan, specialskolan, sameskolan,

skolan, specialskolan, sameskolan,

gymnasieskolan och gymnasie-

gymnasieskolan och gymnasie-

särskolan endast under de förut-

särskolan endast under de förut-

sättningar och med de begräns-

sättningar och med de begräns-

ningar som följer av detta kapitel

ningar som följer av detta kapitel

och föreskrifter som har med-

och föreskrifter som har med-

delats i anslutning till kapitlet.

delats i anslutning till kapitlet.

Distansundervisning får inte an-

Distansundervisning får inte an-

vändas i förskolan och förskole-

vändas i förskolan.

klassen.

I utbildning där distansundervisning används får även andra former av undervisning användas.

23kap. 10 §66

Andra uppgifter än som anges i 9 och 14 §§ och som inte är hän- förliga till undervisning får överlämnas till en enskild fysisk eller juri-

disk person på entreprenad inom

 

1. förskolan

 

2. förskoleklassen

2. fritidshemmet,

3. fritidshemmet

3. grundskolan,

4. grundskolan,

4. grundsärskolan,

5. grundsärskolan,

5. gymnasieskolan, och

6. gymnasieskolan, och

6. gymnasiesärskolan.

7. gymnasiesärskolan.

 

65Senaste lydelse 2020:605.

66Senaste lydelse 2020:605.

88

SOU 2021:33Författningsförslag

 

24 kap.

Utbildning som motsvarar

Utbildning som motsvarar

förskola, förskoleklass och

förskola och fritidshem

fritidshem

 

16§67

Om ett barn vårdas på sjuk-

Om ett barn vårdas på sjuk-

hus eller en institution som är

hus eller en institution som är

knuten till ett sjukhus, ska

knuten till ett sjukhus, ska

huvudmannen för institutionen

huvudmannen för institutionen

svara för att barnet får tillfälle att

svara för att barnet får tillfälle att

delta i utbildning som så långt

delta i utbildning som så långt

det är möjligt motsvarar den som

det är möjligt motsvarar den som

erbjuds i förskola, förskoleklass

erbjuds i förskola eller fritids-

eller fritidshem.

hem.

26 a kap.

5§68

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från de sök- begränsningar som avses i 4 § andra stycket denna lag och i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om hälsa i verksamhet hos en huvudman för

1.grundsärskola,

2.specialskolan,

3.gymnasiesärskola,

4.kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning

5.gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning,

6.utbildning i gymnasieskolan för elever som är döva, hörsel- skadade eller dövblinda eller har en språkstörning, och

7. förskola, förskoleklass eller

7. förskola eller skola som har

skola som har begränsats till att

begränsats till att avse elever som

avse elever som är i behov av sär-

är i behov av särskilt stöd.

skilt stöd.

 

Regeringen får också meddela föreskrifter om undantag från sökbegränsningen i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om

67Senaste lydelse 2015:176.

68Senaste lydelse 2020:446.

89

Författningsförslag

SOU 2021:33

1.etniskt ursprung i verksamhet hos en huvudman för same- skolan, och

2.hälsa och etniskt ursprung i verksamhet hos en kommun.

28kap.

5 §69

Beslut av en kommun eller en region får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i fråga om

1.godkännande enligt 2 kap. 5 § eller återkallelse av sådant god- kännande enligt 26 kap. 13 eller 14 §,

2. bidrag

enligt

8 kap. 21 §,

2. bidrag enligt

8 kap. 21

§,

9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap.

10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap.

36 §, 14 kap. 15 §,

16 kap. 52 §,

15 §, 16 kap. 52 §,

17 kap. 35

§,

17 kap. 35 §,

19 kap. 45 § eller

19 kap. 45 § eller 22 kap. 18 §,

 

22 kap. 18 §,

 

 

 

 

 

3.avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §,

4.föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,

5. skolskjuts enligt 9 kap. 15 b §

 

5. skolskjuts enligt 10 kap. 32 §

första stycket, 9 kap. 15 c § första

första stycket, 10 kap. 33 § första

stycket, 10 kap. 32 § första stycket,

stycket, 11 kap. 31 § första stycket,

10 kap. 33 § första stycket, 11 kap.

11 kap. 32 § första stycket, 18 kap.

31 § första stycket, 11 kap. 32 §

30

§ första stycket eller 18 kap.

första stycket, 18 kap. 30 § första

31

§ första stycket,

stycket eller 18 kap. 31 § första

 

 

stycket,

 

 

6.ekonomiskt stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 § eller 18 kap. 32 § första stycket,

7.medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller åter- kallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §,

8.rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 eller 15 § eller återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13 §,

9.bidrag enligt 25 kap. 11 §,

10.tillfälligt verksamhetsförbud enligt 26 kap. 18 §, eller

11.vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §.

69Senaste lydelse 2020:605.

90

SOU 2021:33

Författningsförslag

7§70

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om

1.föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,

2. kostnadsfria

resor enligt

2. kostnadsfria resor enligt

9 kap. 15 d § första

stycket eller

12 kap. 25 § första stycket, eller

12 kap. 25 § första stycket, eller

 

3.medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller åter- kallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §.

8§71

Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol i fråga om

1.föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §, eller

2. kostnadsfria

resor enligt

2. kostnadsfria resor enligt

9 kap. 15 d § första

stycket eller

13 kap. 23 § första stycket.

13 kap. 23 § första stycket.

 

12§72

Beslut av en kommun eller en region får överklagas till Skol- väsendets överklagandenämnd i fråga om

1.barns mottagande i grundsärskolan enligt 7 kap. 5 § eller till- hörighet till grundsärskolans målgrupp enligt 7 kap. 5 b §,

2.uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,

3.skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,

4. mottagande av en elev från

4. mottagande av en elev från

en annan kommun enligt 9 kap.

en annan kommun enligt 10 kap.

13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap.

25 § eller 11 kap. 25 §,

25§,

5.åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma,

6. placering vid en annan skol-

6. placering vid en annan skol-

enhet än den vårdnadshavare

enhet än den vårdnadshavare

70Senaste lydelse 2017:1115.

71Senaste lydelse 2017:1115.

72Senaste lydelse 2020:605.

91

FörfattningsförslagSOU 2021:33

önskar enligt 9 kap. 15 § andra

önskar enligt 10 kap. 30 § andra

stycket, 10 kap. 30 § andra stycket

stycket eller 11 kap. 29 § andra

eller 11 kap. 29 § andra stycket,

stycket,

7.mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 §, mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som ut- formats för en grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 §, mot- tagande i första hand enligt 19 kap. 29 § första stycket eller mot- tagande enligt 22 kap. 14 §,

8.tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan enligt 18 kap. 5 eller 7 §,

9.mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 § andra stycket, 22 eller 33 §,

10.upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxen- utbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket,

11.att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje eller fjärde stycket,

12.åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 § tredje stycket, eller

13.rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7–12 får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande.

14 §73

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om

1.barns mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 §,

2.skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upp- hörande enligt 7 kap. 14 §,

3. åtgärder enligt 9 kap. 15 d §

3. åtgärder enligt 12 kap. 25 §

andra stycket eller 12 kap. 25 §

andra stycket för en elev som

andra stycket för en elev som

inte bor hemma, eller

inte bor hemma, eller

 

4.rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet.

73Senaste lydelse 2017:1115.

92

SOU 2021:33

Författningsförslag

15§74

Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om

1. barns mottagande i sameskolan enligt 7 kap. 7 §,

2. åtgärder enligt 9 kap. 15 d §

2. åtgärder enligt 13 kap. 23 §

andra stycket eller 13 kap. 23 §

andra stycket för en elev som

andra stycket för en elev som

inte bor hemma, eller

inte bor hemma, eller

 

3.rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet.

29kap.

3 §75

De personer som avses i 2 § andra stycket 1 och 2 har rätt till utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola endast om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. De har inte rätt till ut- bildning i kommunal vuxenutbildning.

De personer som avses i 2 §

De personer som avses i 2 §

andra stycket 4 har endast rätt till

andra stycket 4 har endast rätt till

utbildning i förskoleklass, grund-

utbildning i grundskola, grund-

skola, grundsärskola, specialskola

särskola, specialskola och same-

och sameskola.

skola.

De personer som avses i 2 §

De personer som avses i 2 §

andra stycket 5 har endast rätt till

andra stycket 5 har endast rätt till

utbildning i förskoleklass, grund-

utbildning i grundskola, grund-

skola, grundsärskola, specialskola,

särskola, specialskola, sameskola

sameskola och, om de påbörjar

och, om de påbörjar utbildningen

utbildningen innan de fyllt 18 år,

innan de fyllt 18 år, gymnasie-

gymnasieskola och gymnasiesär-

skola och gymnasiesärskola.

skola.

 

14§76

Den som är eller har varit

Den som är eller har varit

verksam i enskilt bedriven för-

verksam i enskilt bedriven för-

skola, enskilt bedrivet fritidshem

skola, enskilt bedrivet fritidshem

eller enskilt bedriven förskole-

eller inom sådan enskilt bedriven

74Senaste lydelse 2017: 1115.

75Senaste lydelse 2020:446.

76Senaste lydelse 2020:605.

93

Författningsförslag

SOU 2021:33

klass eller inom sådan enskilt

verksamhet som avses i 25 kap.,

bedriven verksamhet som avses i

får inte obehörigen röja vad han

25 kap., får inte obehörigen röja

eller hon därvid har fått veta om

vad han eller hon därvid har fått

enskildas personliga förhållanden.

veta om enskildas personliga för-

 

hållanden.

 

Den som är eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verksamhet enligt denna lag än som avses i första stycket får inte obehörigen röja vad han eller hon i sådan elevhälsoverksamhet som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats eller i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt har fått veta om någons personliga förhållanden. Han eller hon får inte heller obehörigen röja uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier.

Den som är eller har varit verksam inom enskilt bedriven gym- nasieskola eller enskilt bedriven gymnasiesärskola får inte obehörigen röja vad han eller hon har fått veta om någons personliga förhållan- den i ett ärende enligt 22 kap. 14 § om mottagande till utbildning där distansundervisning används.

För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offent- lighets- och sekretesslagen (2009:400).

19§77

Kommunen

ska

informera

Kommunen

ska

informera

vårdnadshavare

och

elever

om

vårdnadshavare

och

elever om

utbildning i förskolor, förskole-

utbildning i förskolor, grund-

klasser, grundskolor, grundsär-

skolor, grundsärskolor, fritids-

skolor, fritidshem,

gymnasie-

hem, gymnasieskolor och gym-

skolor och gymnasiesärskolor och

nasiesärskolor

och

om sådan

om sådan pedagogisk verksam-

pedagogisk verksamhet som avses

het som avses i 25 kap. och som

i 25 kap. och som erbjuds i eller

erbjuds i eller av kommunen.

av kommunen. Kommunen ska

Kommunen ska också informera

också informera om sådana riks-

om sådana riksrekryterande ut-

rekryterande utbildningar som

bildningar som avses i 16 kap.

avses i 16 kap. 45 § och 19 kap.

45 § och 19 kap. 37 § och

om

37 § och om motsvarande ut-

motsvarande utbildningar

vid

bildningar vid fristående skolor.

fristående skolor. Informationen

Informationen ska utformas en-

77Senaste lydelse 2017:725.

94

SOU 2021:33Författningsförslag

ska utformas

enligt 8 kap. 18 §

ligt 8 kap. 18 § andra stycket

andra stycket

kommunallagen

kommunallagen (2017:725).

(2017:725).

 

 

Kommunen ska även informera om möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 25 kap. 11 och 15 §§.

19 a §78

En huvudman för förskole-

En huvudman för grund-

klass, grundskola, grundsärskola,

skola, grundsärskola, gymnasie-

gymnasieskola eller gymnasie-

skola eller gymnasiesärskola ska

särskola ska till Statens skolverk

till Statens skolverk lämna sådana

lämna sådana uppgifter om verk-

uppgifter om verksamhetens orga-

samhetens organisation och eko-

nisation och ekonomiska förhåll-

nomiska förhållanden som behövs

anden som behövs för allmän-

för allmänhetens insyn.

hetens insyn.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas.

26§79

Regeringen får meddela ytter-

Regeringen får meddela ytter-

ligare föreskrifter om bestämman-

ligare föreskrifter om bestämman-

det av det bidrag som kommu-

det av det bidrag som kommu-

nerna enligt 8 kap. 21 §, 9 kap.

nerna enligt 8 kap. 21 §, 10 kap.

19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §,

37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §,

14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 19 kap.

16 kap. 52 §, 19 kap. 45 § och

45 § och 25 kap. 11 § är skyldiga

25 kap. 11 § är skyldiga att lämna

att lämna till fristående för-

till fristående förskolor, fristå-

skolor, fristående skolor och en-

ende skolor och enskilt bedriven

skilt bedriven pedagogisk omsorg.

pedagogisk omsorg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun eller en region att lämna uppgifter om verksamheten som behövs för beslut om bidrag till fristående förskolor och fristående skolor samt hur bidrag till en fristående förskola eller fristående skola eller annan enskild verksamhet har beräknats.

78Senaste lydelse 2014:903.

79Senaste lydelse 2019:947.

95

Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyl- dighet för huvudmän att använda nationella kartläggningsmaterial i årskurs 1 och nationella bedöm- ningsstöd i årskurs 2 i grund- skolan, grundsärskolan, och same- skolan samt årskurs 3 i special- skolan.

Författningsförslag

SOU 2021:33

27§80

Regeringen eller den myndig-

Regeringen eller den myndig-

het som regeringen bestämmer

het som regeringen bestämmer

får meddela föreskrifter om det

får meddela föreskrifter om det

belopp som kommunen

ska

belopp

som

kommunen ska

betala i stället för vad som anges

betala i stället för vad som anges

i 8 kap. 21–23 §§, 9 kap. 19–

i 8 kap. 21–23 §§, 10 kap. 37–

21 §§, 10 kap. 37–39 §§, 11 kap.

39 §§, 11 kap. 36–38 §§, 16 kap.

36–38 §§, 16 kap. 52–55 §§

och

52–55 §§

och

19 kap. 45–47 §§,

19 kap. 45–47 §§, när bidraget av-

när bidraget avser ett barn eller

ser ett barn eller en elev som ges

en elev som ges utbildning till

utbildning till följd av 2 och 3 §§

följd av 2 och 3 §§ eller med stöd

eller med stöd av föreskrifter som

av föreskrifter som har medde-

har meddelats med stöd av 5 §.

lats med stöd av 5 §.

28 a §81

Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyl- dighet för huvudmän att använda nationella kartläggningsmaterial i förskoleklassen och nationella bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2024.

2.Bestämmelsen i 3 kap. 12 j § tillämpas från den 1 januari 2026 och i övrigt tillämpas lagen första gången på utbildning och annan verksamhet som påbörjas efter den 30 juni 2026.

3.Ett godkännande av en enskild huvudman för förskoleklass enligt 2 kap. 5 § skollagen i dess äldre lydelse ska upphöra att gälla för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2026. Ett godkännande av en enskild huvudman för grundskola eller grundsärskola enligt 2 kap. 5 § skollagen i dess äldre lydelse gäller som ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen i dess nya lydelse för motsvarande års-

80Senaste lydelse 2018:749.

81Senaste lydelse 2018:1098.

96

SOU 2021:33

Författningsförslag

kurser som det tidigare godkännandet avser. Statens skolinspektion får fatta beslut i enlighet med 2 kap. 5 § i dess nya lydelse med nya årskursbeteckningar, som ersätter befintliga beslut. Efter ansökan av en enskild huvudman för förskoleklass och grundskola eller grund- särskola som godkänts enligt 2 kap. 5 § skollagen i dess äldre lydelse, får Statens skolinspektion, genom en förenklad prövning, förklara huvudmannen godkänd för årskurs 1 enligt 2 kap. 5 § skollagen i dess nya lydelse. Regeringen får meddela föreskrifter om den för- enklade prövningen.

4.En lärarlegitimation som avser behörighet att undervisa i års- kurser i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan och som utfärdats enligt 2 kap. 16 § skollagen före den 1 juli 2026 ska anses gälla som en legitimation för de motsvarande årskurser enligt 10 kap. 3 §, 11 kap. 4 §, 12 kap. 3 § och 13 kap. 3 § i dess nya lydelser som den äldre legitimationen avser. Ett beslut om lärar-

legitimation som utfärdats enligt 2 kap. 16 § skollagen före den 1 juli 2026 och som avser behörighet som omfattar lågstadiet enligt 10 kap. 3 §, 11 kap. 4 §, 12 kap. 3 § och 13 kap. 3 § skollagen i dess äldre lydelse ska anses gälla för lågstadiet i nämnda bestämmelsers nya lydelse. Statens skolverk får fatta beslut om legitimation enligt 2 kap. 16 § med årskursbeteckningar enligt 10 kap. 3 §, 11 kap. 4 §, 12 kap. 3 § och 13 kap. 3 § i dess nya lydelser, som ersätter de be- fintliga besluten.

5.Om en huvudman tagit emot en elev i förskoleklassen efter färdighetsprov enligt 9 kap. 6 a § läsåret 2025/26, får färdighetsprov inte användas som villkor för att eleven ska få fortsätta sin utbildning vid samma skolenhet eller inom samma elevgrupp i enlighet med 10 kap. 9 a § i dess äldre lydelse.

6.Den som har tagits emot i förskoleklassen vid en viss skolenhet läsåret 2025/26 har rätt att fortsätta sin skolgång i grundskolan respektive grundsärskolan vid samma skolenhet enligt 10 kap. 31 § och 11 kap. 30 § skollagen i dess äldre lydelse.

7.Bestämmelsen i 29 kap. 14 § i dess äldre lydelse gäller fort- farande för uppgift om enskildas personliga förhållanden i förskole- klass.

97

Författningsförslag

SOU 2021:33

1.3Förslag till lag om ändring i lag (2010:801) om införande av skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om lag om införande av skollagen (2010:800) att 7 § ska upphöra att gälla och att rubriken närmast före 7 § ska utgå.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2024 och ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2026.

98

SOU 2021:33

Författningsförslag

1.4Förslag till förordning om förenklad prövning av enskilda huvudmäns godkännanden

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om den förenklade prövning som avses i punkt 3 ikraftträdande- och övergångsbestäm- melserna till lagen (202x:0000) om ändring i skollagen (2010:800).

Enskilda huvudmän kan genom en förenklad prövning få ett nytt godkännande enligt 2 kap. 5 § i den nya lydelsen. Om inte något annat anges i denna förordning eller föreskrifter som meddelats med stöd av den, gäller i övrigt bestämmelserna om godkännande av enskild huvudman i 2 kap. 5 och 28 kap. 2 § skollagen.

2 § De huvudmän som godkänts för förskoleklass och grundskola eller grundsärskola enligt 2 kap. 5 § skollagen (2020:800) i dess lydelse före den 1 augusti 2024, får ansöka om godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen i dess lydelse från och med 1 augusti 2024 för utbild- ning som påbörjas efter 30 juni 2026 enligt bestämmelserna i denna förordning.

3 § De huvudmän som avses i 2 § ska ansöka hos Statens skol- inspektion om att de vill ha ett godkännande för nya årskurs 1. Ansökan ska vara avgiftsfri.

Ett godkännande får bara avse motsvarande utbildning och samma skolenhet som tidigare godkännanden avser.

4 § De huvudmän som avses i 2 § ska beviljas ett nytt godkännande om det inte finns särskilda skäl för att ett sådant godkännande inte ska ges. Med särskilda skäl avses i denna förordning att det finns skäl som för återkallelse enligt 26 kap. 13–15 §§ skollagen (2010:800). Någon annan prövning enligt 2 kap. 5 och 5 a § skollagen ska inte göras.

5 § Statens skolinspektion får meddela föreskrifter om ansökan.

6 § Statens skolinspektion beslutar enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) om en utbildning ska godkännas. I beslutet ska anges att godkännandet gäller årskurs 1.

99

Författningsförslag

SOU 2021:33

7 § Enligt 28 kap. 2 § skollagen (2010:800) får Statens skolinspek- tions beslut enligt 2 kap. 5 § skollagen överklagas. Statens skol- inspektions beslut enligt denna förordning ska gälla trots att det inte har vunnit laga kraft.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2024 och upphör att gälla den 30 juni 2026.

100

SOU 2021:33

Författningsförslag

1.5Förslag till förordning om statsbidrag för kapacitetsförstärkande och kvalitetshöjande åtgärder i lågstadiet

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelse

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag för lågstadiet i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och same- skolan samt fritidshemmet. Statsbidrag får lämnas för kapacitets- förstärkande och kvalitetshöjande åtgärder i samband med genom- förandet av en tioårig grundskola och grundsärskola, en elvaårig specialskola och en sjuårig sameskola.

Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen.

Förutsättningar för statsbidrag

2 § Statsbidrag lämnas för insatser som anges i 1 §.

Statsbidrag lämnas i mån av tillgång på medel och för ett kalenderår i sänder.

Bidragsram

3 § Inför varje bidragsår ska Statens skolverk besluta en bidrags- ram för varje huvudman för grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola. Huvudmännen ska kunna använda medel som de tilldelas enligt bidragsramen för kapacitetsförstärkande och kvalitets- höjande åtgärder i lågstadiet i grundskolan, grundsärskolan, special- skolan, sameskolan och fritidshemmet.

Bidragsramen för kostnader enligt 1 § ska fastställas till ett be- lopp som motsvarar samma andel av tillgängliga medel som antalet elever vid de verksamheter utom fritidshemmet som huvudmannen kan få statsbidrag för enligt denna förordning utgör av det samman- lagda antalet elever vid samtliga verksamheter utom fritidshemmet som bidrag får lämnas för enligt denna förordning.

101

Författningsförslag

SOU 2021:33

Elevantalet hos en huvudman ska beräknas som ett genomsnitt av antalet elever hos huvudmannen under de tre närmast föregående åren eller, om huvudmannen inte har bedrivit verksamhet under minst tre läsår före bidragsåret, under den period som huvudmannen har bedrivit verksamheten. Om huvudmannen inte har haft några elever under läsåret närmast före bidragsåret, ska dock ingen bidrags- ram beslutas.

Ansökan

4 § Ansökan om statsbidrag ges in till Statens skolverk.

5 § En huvudman som ansöker om statsbidrag ska ha upprättat en plan med redogörelse för de insatser enligt 1 § som huvudmannen planerar. Berörda fackliga organisationer ska ha hörts innan planen upprättas.

Planen ska ges in till Statens skolverk. Skolverket ska utifrån en risk- och väsentlighetsanalys granska ett urval av planerna.

Beslut

6 § Statens skolverk beslutar om och betalar ut statsbidraget. Ett beslut om statsbidrag får förenas med villkor.

Uppföljning och redovisning

7 § Statens skolverk ska följa upp att statsbidraget har använts i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

Skolverket ska i samband med sin årsredovisning till Regerings- kansliet lämna en redovisning av hur bidraget har använts.

8 § Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning ska till Statens skolverk

1.vid bidragsårets slut redovisa de åtgärder som huvudmannen har använt de tilldelade medlen för, och

2.lämna sådan ekonomisk och annan redovisning som myndig- heten begär.

102

SOU 2021:33

Författningsförslag

Bidragsmottagare är skyldiga att medverka i den uppföljning och utvärdering av verksamheten som beslutas av den myndighet som har fått regeringens uppdrag att följa upp hur statsbidraget har använts.

Återbetalning och återkrav

9 § Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om

1.mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att statsbidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp,

2.statsbidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp,

3.statsbidraget inte har använts för avsett ändamål, eller

4.mottagaren inte har lämnat sådan redovisning som avses i 9 §. Statens skolverk ska besluta att kräva tillbaka ett bidrag om en

huvudman är återbetalningsskyldig enligt första stycket. Om det finns särskilda skäl för det, får myndigheten besluta att helt eller delvis avstå från ett krav på återbetalning.

10 § På statsbidrag som krävs tillbaka ska ränta tas ut från och med den dag som infaller en månad efter det att beslut om återkrav har fattats och efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter.

Om det finns särskilda skäl för det, får Statens skolverk besluta att helt eller delvis avstå från krav på ränta.

Bemyndigande

11 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning.

103

Författningsförslag

SOU 2021:33

Överklagande

12 § Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inte över- klagas.

1.Denna förordning träder i kraft den 15 mars 2025.

2.Med bidragsåret 2025 avses perioden 1 juli-31 december 2025.

3.Inför bidragsåret 2025 ska Statens skolverk besluta om bidragsramen före den 1 april 2025.

104

SOU 2021:33

Författningsförslag

1.6Förslag till förordning om ändring i förordning (1970:340) om skolskjutsning

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2017:193) att 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Med skolskjutsning avses i

Med skolskjutsning avses i

denna förordning skjuts till eller

denna förordning skjuts till eller

från skolan av elever i förskola,

från skolan av elever i förskola,

förskoleklass, grundskola, gym-

grundskola, gymnasieskola eller

nasieskola eller motsvarande skola.

motsvarande skola. Skjutsen ska

Skjutsen ska vara särskilt ordnad

vara särskilt ordnad för ända-

för ändamålet av det allmänna

målet av det allmänna och inte

och inte vara av tillfällig natur.

vara av tillfällig natur.

Med icke yrkesmässig skolskjutsning avses skjuts som inte är yrkesmässig trafik eller taxitrafik.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2026.

105

Författningsförslag

SOU 2021:33

1.7Förslag till förordning om ändring av högskoleförordning (1993:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om högskoleförordning (1993:100)82 att bilaga 2 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Bilaga 283

EXAMENSORDNING

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

4.Examensbeskrivningar

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

YRKESEXAMINA

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Grundlärarexamen

Omfattning

Grundlärarexamen ges med tre inriktningar. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 och grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 avläggs på avancerad nivå och upp- nås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- plan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verk- samhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom rele- vant verksamhet och ämne.

82Förordningen omtryckt 1998:1003.

83Senaste lydelse 2020:766.

106

SOU 2021:33

Författningsförslag

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 90 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska området och 30 högskolepoäng i ett eller två praktiska eller estetiska ämnen.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska, samhälls- orienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik. För svenska och matematik krävs minst 30 högskolepoäng i vardera ämne och för engelska krävs minst 15 högskolepoäng. Av de ämnes- och ämnes- didaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 hög- skolepoäng i svenska, matematik, engelska och ett valbart fördjup- ningsområde. För svenska, engelska och matematik krävs minst 30 högskolepoäng i vardera ämnet.

Därutöver krävs 30 högskolepoäng i något av de av studenten val- bara områdena:

1.naturorienterande ämnen och teknik,

2.samhällsorienterande ämnen, eller

3.ett eller två praktiska eller estetiska ämnen.

Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskole- poäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande:

skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska värdering- arna och de mänskliga rättigheterna,

läroplansteori och didaktik,

vetenskapsteori och forskningsmetodik,

utveckling, lärande och specialpedagogik,

sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,

bedömning och betygssättning, och

utvärdering och utvecklingsarbete.

107

Författningsförslag

SOU 2021:33

Mål

För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och för- måga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kun- skap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten

visa sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsk- nings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritids- pedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,

visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt visa kännedom om grundläggande läs-, skriv- och matematik- inlärning,

visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser,

visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvanti- tativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutöv- ningen, och

visa kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass

och grundskolans årskurs 1–3 ska studenten

visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsk- nings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,

visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och mate- matikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling,

visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,

108

SOU 2021:33

Författningsförslag

visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvan- titativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutöv- ningen, och

visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska studenten

visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsk- nings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,

visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveck-

ling,

visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,

visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantita- tiva forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och

visa fördjupad kunskap i bedömning och betygssättning.

För grundlärarexamen ska studenten också

visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen,

visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikt- hantering och ledarskap, och

visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styr- dokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspek- tiv samt visa kännedom om skolväsendets historia.

Färdighet och förmåga

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten

visa fördjupad förmåga att stimulera till lärande och utveckling genom att erbjuda barnen en meningsfull och innehållsrik fritid,

visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systemati- sera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta

109

Författningsförslag

SOU 2021:33

forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkes- verksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, och

visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbild- ningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 och för grundlärarexamen med inrikt- ning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska studenten

visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområ- det, och

visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

För grundlärarexamen ska studenten också

visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,

visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling,

visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra pla- nera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den peda- gogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,

visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra till- godose elevers behov av specialpedagogiska insatser, inbegripet specialpedagogiska insatser för elever med neuropsykiatriska svårig- heter,

visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,

visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värde- grund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,

visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever,

110

SOU 2021:33

Författningsförslag

visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jäm- ställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,

visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer,

visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,

visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och

visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För grundlärarexamen ska studenten

visa självkännedom och empatisk förmåga,

visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare,

visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och

visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett själv- ständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska området.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 och för grundlärarexamen med inrikt- ning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examens- arbete) om minst 30 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom respektive inriktning.

111

Författningsförslag

SOU 2021:33

Övrigt

Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort och vilket eller vilka undervisningsämnen som examen om- fattar.

För grundlärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna exa- mensbeskrivning.

Ämneslärarexamen

Omfattning

Ämneslärarexamen ges med två inriktningar. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 avläggs på avance- rad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 240 eller, när så krävs, 270 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 300 eller, när så krävs, 330 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 165 högskolepoäng i två undervisningsämnen eller 195 hög- skolepoäng i tre undervisningsämnen. Examen ska dock omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng i två undervisningsämnen när två av undervisningsämnena svenska, sam- hällskunskap eller musik ingår i utbildningen. Examen får vidare omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng i två undervisningsämnen om undervisningsämnet bild eller musik ingår i utbildningen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbild- ning. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 90 högskole- poäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt ämne som

112

SOU 2021:33

Författningsförslag

ingår i examen krävs minst 45 högskolepoäng om examen omfattar tre undervisningsämnen och minst 60 högskolepoäng om examen omfattar två undervisningsämnen. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 90 högskolepoäng inom de ämnes- områden som är relevanta för dessa ämnen.

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.

För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska om- fatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskole- poäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande:

skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värdering- arna och de mänskliga rättigheterna,

läroplansteori och didaktik,

vetenskapsteori och forskningsmetodik,

utveckling, lärande och specialpedagogik,

sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,

bedömning och betygssättning, och

utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och för- måga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser.

Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervis- ning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

113

Författningsförslag

SOU 2021:33

Kunskap och förståelse

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7–9 ska studenten

sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbe- gripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten

visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, in- begripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen ska studenten också

visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande,

visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,

visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbild- ningen avser,

visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikt- hantering och ledarskap,

visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styr- dokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspek- tiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och

visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.

Färdighet och förmåga

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

114

SOU 2021:33

Författningsförslag

Föreslagen lydelse

Bilaga 2

EXAMENSORDNING

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

4.Examensbeskrivningar

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

YRKESEXAMINA

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Grundlärarexamen

Omfattning

Grundlärarexamen ges med tre inriktningar. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Grundlärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 1–4 och grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans års- kurs 5–7 avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- plan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verk- samhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom rele- vant verksamhet och ämne.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 90 högskolepoäng, var- av 60 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska området och 30 hög- skolepoäng i ett eller två praktiska eller estetiska ämnen.

För grundlärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 1–4 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska, samhällsorienterande ämnen, natur- orienterande ämnen och teknik. För svenska och matematik krävs

115

Författningsförslag

SOU 2021:33

minst 30 högskolepoäng i vardera ämne och för engelska krävs minst

15högskolepoäng. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska

15högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbild- ning.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 5–7 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 hög- skolepoäng i svenska, matematik, engelska och ett valbart fördjup- ningsområde. För svenska, engelska och matematik krävs minst 30 hög- skolepoäng i vardera ämnet.

Därutöver krävs 30 högskolepoäng i något av de av studenten val- bara områdena:

1.naturorienterande ämnen och teknik,

2.samhällsorienterande ämnen, eller

3.ett eller två praktiska eller estetiska ämnen.

Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskole- poäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande:

skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska värdering- arna och de mänskliga rättigheterna,

läroplansteori och didaktik,

vetenskapsteori och forskningsmetodik,

utveckling, lärande och specialpedagogik,

sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,

bedömning och betygssättning, och

utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och för- måga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kun- skap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

116

SOU 2021:33

Författningsförslag

Kunskap och förståelse

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten

visa sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsk- nings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritids- pedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,

visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt visa kännedom om grundläggande läs-, skriv- och matematik- inlärning,

visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser,

visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvanti- tativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutöv- ningen, och

visa kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans

årskurs 1–4 ska studenten

visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsk- nings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,

visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och mate- matikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling,

visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,

visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantita- tiva forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och

visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 5–7 ska studenten

117

Författningsförslag

SOU 2021:33

visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsk- nings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,

visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematik-utveck-

ling,

visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,

visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantita- tiva forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutöv- ningen, och

visa fördjupad kunskap i bedömning och betygssättning.

För grundlärarexamen ska studenten också

visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen,

visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikt- hantering och ledarskap, och

visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styr- dokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspek- tiv samt visa kännedom om skolväsendets historia.

Färdighet och förmåga

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten

visa fördjupad förmåga att stimulera till lärande och utveckling genom att erbjuda barnen en meningsfull och innehållsrik fritid,

visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systemati- sera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkes- verksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, och

visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbild- ningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

118

SOU 2021:33

Författningsförslag

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 1–4 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 5–7 ska studenten

visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområ- det, och

visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

För grundlärarexamen ska studenten också

visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,

visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling,

visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra pla- nera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den peda- gogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,

visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra till- godose elevers behov av specialpedagogiska insatser, inbegripet specialpedagogiska insatser för elever med neuropsykiatriska svårig- heter,

visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,

visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värde- grund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,

visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever,

visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jäm- ställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,

visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer,

visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,

119

Författningsförslag

SOU 2021:33

visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och

visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För grundlärarexamen ska studenten

visa självkännedom och empatisk förmåga,

visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare,

visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och

visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett själv- ständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska området.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 1–4 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 5–7 ska studenten inom ramen för kursford- ringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom respektive inriktning.

Övrigt

Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort och vilket eller vilka undervisningsämnen som examen om- fattar.

120

SOU 2021:33

Författningsförslag

För grundlärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna exa- mensbeskrivning.

Ämneslärarexamen

Omfattning

Ämneslärarexamen ges med två inriktningar. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 8–10 avläggs på avance- rad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 240 eller, när så krävs, 270 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 300 eller, när så krävs, 330 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskole- poäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 8–10 ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 165 högskolepoäng i två undervisningsämnen eller 195 hög- skolepoäng i tre undervisningsämnen. Examen ska dock omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng i två undervisningsämnen när två av undervisningsämnena svenska, sam- hällskunskap eller musik ingår i utbildningen. Examen får vidare omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng i två undervisningsämnen om undervisningsämnet bild eller musik ingår i utbildningen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbild- ning. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 90 hög- skolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt ämne som ingår i examen krävs minst 45 högskolepoäng om examen omfattar tre undervisningsämnen och minst 60 högskolepoäng om examen omfattar två undervisningsämnen. När svenska, samhälls- kunskap eller musik ingår krävs dock alltid 90 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.

121

Författningsförslag

SOU 2021:33

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.

För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska om- fatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskole- poäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta

till kommande yrkesutövning och omfatta följande:

skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värdering- arna och de mänskliga rättigheterna,

läroplansteori och didaktik,

vetenskapsteori och forskningsmetodik,

utveckling, lärande och specialpedagogik,

sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygssättning, och

utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och för- måga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser.

Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan under- visning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behö- righet.

Kunskap och förståelse

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 8–10 ska studenten

122

SOU 2021:33

Författningsförslag

visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten

visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, in- begripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen ska studenten också

visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande,

visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,

visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbild- ningen avser,

visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikt- hantering och ledarskap,

visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styr- dokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspek- tiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och

visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.

Färdighet och förmåga

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Värderingsförmåga och förhållningssätt

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

123

Författningsförslag

SOU 2021:33

1.Ändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2024 och ska tillämpas för utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2026.

2.Den som påbörjat en utbildning till grundlärare med inriktning mot förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3, grundlärare med inriktning mot grundskolans årskurs 4–6 eller ämneslärare med inrikt- ning mot grundskolans årskurs 7–9 och avlägger examen efter den 1 juli 2026 ska erhålla examen enligt den nya lydelsen i bilaga 2 till högskoleförordningen (examensordningen).

124

SOU 2021:33

Författningsförslag

1.8Förslag till förordning om ändring i förordning (SKOLSFS 2010:250) om läroplan för specialskolan

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (SKOLFS 2010:250) att 3 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

De kursplaner och de kun-

De kursplaner och de kun-

skapskrav som gäller för grund-

skapskrav som gäller för grund-

skolan ska användas för special-

skolan ska användas för special-

skolan. Föreskrifter om centralt

skolan. Föreskrifter om centralt

innehåll i årskurs 1–3, 4–6 och

innehåll i årskurs 1–4, 5–7 och 8

7–9 samt om kunskapskrav i års-

10 samt om kunskapskrav i års-

kurs 3, 6 och 9 ska dock i stället

kurs 2, 4, 7 och 10 ska dock

avse innehåll i årskurs 1–4, 5–7

i stället avse innehåll i årskurs 1–5,

och 8–10 respektive kunskaps-

6–8 och 911 respektive kun-

krav i årskurs 4, 7 och 10.

skapskrav i årskurs 3, 5, 8 och 11.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om särskilda kursplaner och kunskapskrav som ska användas i den utsträckning som grund- skolans eller grundsärskolans kursplaner och kunskapskrav inte kan användas på grund av elevernas funktionsnedsättningar, och för ämnen som inte finns i grundskolan eller grundsärskolan.

1.Denna förordning kungörs i Statens skolverks författnings- samling (SKOLFS).

2.Förordningen träder i kraft den 1 augusti 2024 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2026.

125

Författningsförslag

SOU 2021:33

1.9Förslag till förordning om ändring i förordning (2011:7) om dansarutbildning

Härigenom föreskrivs ifråga om förordning (2011:7) om dansar- utbildning att 1, 6 och 8 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

I denna förordning finns be-

I denna förordning finns be-

stämmelser om dansarutbildning

stämmelser om dansarutbildning

bestående av förberedande dansar-

bestående av förberedande dansar-

utbildning i årskurserna 4–9 i

utbildning i årskurserna 5–10 i

grundskolan och yrkesdansarut-

grundskolan och yrkesdansarut-

bildning i gymnasieskolan.

bildning i gymnasieskolan.

Regeringen beslutar om vilka enskilda och offentliga huvudmän som får anordna särskild utbildning i form av en förberedande dansar- utbildning i sin grundskola och yrkesdansarutbildning i sin gym- nasieskola.

Staten träffar avtal med huvudmännen om anordnandet av dansar- utbildningen.

6 §

Statens skolverk får meddela

Statens skolverk får meddela

föreskrifter om kursplan och kun-

föreskrifter om kursplan och kun-

skapskrav för ämnet dans för

skapskrav för ämnet dans för

årskurs 4–9. Skolverket får även

årskurs 5–10. Skolverket får även

meddela föreskrifter om bedöm-

meddela föreskrifter om bedöm-

ningsgrunder för de färdighets-

ningsgrunder för de färdighets-

prov som ska utgöra grund för

prov som ska utgöra grund för

antagning till den förberedande

antagning till den förberedande

dansarutbildningen i dels års-

dansarutbildningen i dels års-

kurs 4–6, dels årskurs 7–9. När

kurs 5–7, dels årskurs 8–10. När

det gäller antagning till års-

det gäller antagning till års-

kurs 7–9 får Skolverket också

kurs 8–10 får Skolverket också

meddela föreskrifter om komplet-

meddela föreskrifter om komplet-

terande moment och bedömnings-

terande moment och bedömnings-

grunder för de momenten.

grunder för de momenten.

126

SOU 2021:33Författningsförslag

 

 

8 §

 

Till den förberedande dansar-

Till den förberedande dansar-

utbildningen

i årskurs 4–6

får

utbildningen i årskurs 5–7

får

bara de elever antas som vid fär-

bara de elever antas som vid fär-

dighetsprov i dans inför jury upp-

dighetsprov i dans inför jury upp-

visat godtagbara förutsättningar

visat godtagbara förutsättningar

att tillgodogöra sig utbildningen.

att tillgodogöra sig utbildningen.

För antagning krävs dessutom en

För antagning krävs dessutom en

godkänd hälsoundersökning en-

godkänd hälsoundersökning en-

ligt 23 §.

 

 

ligt 23 §.

 

En eller flera nya antagningar

En eller flera nya antagningar

ska genomföras till den förbere-

ska genomföras till den förbere-

dande dansarutbildningen i års-

dande dansarutbildningen i års-

kurs 7–9. Ett beslut om att anta

kurs 8–10. Ett beslut om att anta

en elev ska grundas på färdighets-

en elev ska grundas på färdighets-

prov i dans inför jury. Även

prov i dans inför jury. Även

kompletterande moment får be-

kompletterande moment får be-

aktas. Endast de elever som vid

aktas. Endast de elever som vid

en samlad bedömning uppvisat

en samlad bedömning uppvisat

godtagbara

förutsättningar

att

godtagbara förutsättningar

att

tillgodogöra sig utbildningen får

tillgodogöra sig utbildningen får

antas. För antagning krävs dess-

antas. För antagning krävs dess-

utom en godkänd hälsounder-

utom en godkänd hälsounder-

sökning enligt 23 §.

 

sökning enligt 23 §.

 

Om det finns plats på utbild-

Om det finns plats på utbild-

ningen får nya antagningar enligt

ningen får nya antagningar enligt

första och andra stycket genom-

första och andra stycket genom-

föras till senare årskurser än års-

föras till senare årskurser än års-

kurs 4 respektive årskurs 7.

 

kurs 5 respektive årskurs 8.

 

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2024 och ska tillämpas för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2026.

127

Författningsförslag

SOU 2021:33

1.10Förslag till förordning om ändring i skolförordning (2011:185)

Härigenom föreskrivs i fråga om skolförordning (2011:185)84 dels att 8 kap. och 14 kap. 9 § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast 14 kap. 9 § ska utgå,

dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1§, 3 kap. 4 §, 4 kap. 1, 2, 4, 6 och 7 §§, 5 kap. 2 §, 5 a kap. 10 §, 6 kap. 1 a, 11 och 17 §§, 9 kap. 2, 12, 20, 21, 21 a, 22 b, 25 och 26 §§, 10 kap. 11 §, 11 kap. 10–11 a och 12 b §§, 12 kap. 10, 11 och 12 b §§, 14 kap. 1 4 och 8 §§ samt rubriken närmast 4 kap. 2 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sex nya paragrafer,9 kap. 22 d och 22 e §§,

11 kap. 12 d och 12 e §§, 12 kap. 12 d och 12 e §§ och närmast före 9 kap. 22 d §, 11 kap. 12 d § och 12 kap. 12 d § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §85

I denna förordning finns följande kapitel:

inledande bestämmelser (1 kap.),

huvudmän (2 kap.),

lärotider (3 kap.),

elever (4 kap.),

utbildningen (5 kap.),

fjärrundervisning (5 a kap.),

distansundervisning (5 b kap.),

betyg (6 kap.),

förskolan (7 kap.),

förskoleklassen (8 kap.),

grundskolan (9 kap.),

grundsärskolan (10 kap.),

specialskolan (11 kap.),

sameskolan (12 kap.),

fritidshemmet (13 kap.),

84Senaste lydelse

8kap. 2 § 2018:750

8kap. 3 § 2018:750.

85Senaste lydelse 2020:779.

128

SOU 2021:33

Författningsförslag

bidrag till enskilda huvudmän (14 kap.),

utbildning vid särskilda ungdomshem (14 a kap.), och

övriga bestämmelser (15 kap.).

2kap. 1 §

En ansökan om godkännande

En ansökan om godkännande

som enskild huvudman för för-

som enskild huvudman för grund-

skoleklass, grundskola eller grund-

skola eller grundsärskola eller för

särskola eller för fritidshem som

fritidshem som anordnas vid en

anordnas vid en skolenhet med

skolenhet med någon av dessa

någon av dessa skolformer ska ha

skolformer ska ha kommit in till

kommit in till Statens skolinspek-

Statens skolinspektion senast

tion senast den 31 januari kalen-

den 31 januari kalenderåret innan

deråret innan utbildningen ska

utbildningen ska starta.

starta.

 

Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning.

3kap. 4 §86

Elevernas skolarbete ska förläggas måndag–fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska även förläggas så att eleverna så långt som möjligt får sammanhållna skol-

dagar.

 

Antalet skoldagar i veckan får

Antalet skoldagar i veckan får

begränsas till fyra för en grupp

begränsas till fyra för en grupp

elever i årskurs 1 eller 2, om det

elever i årskurs 1, 2 eller 3, om

finns särskilda skäl.

det finns särskilda skäl.

4kap. 1 §87

Bestämmelserna i detta kapi-

Bestämmelserna i detta kapi-

tel gäller förskoleklassen, grund-

tel gäller grundskolan, grundsär-

skolan, grundsärskolan, special-

skolan, specialskolan och same-

skolan och sameskolan, om inte

skolan, om inte annat anges.

annat anges.

 

86Senaste lydelse 2018:750.

87Senaste lydelse 2017:1116.

129

Författningsförslag

SOU 2021:33

Förskoleklassen, grundskolan

Grundskolan och

och grundsärskolan

grundsärskolan

2§88

Barn som anses bosatta i ut-

Barn som anses bosatta i

landet hos sina vårdnadshavare

utlandet hos sina vårdnadshavare

har samma rätt till utbildning i

har samma rätt till utbildning i

förskoleklassen, grundskolan eller

grundskolan eller grundsärskolan

grundsärskolan som barn som

som barn som anses bosatta i

anses bosatta i Sverige, om vård-

Sverige, om vårdnadshavarna eller

nadshavarna eller en av dem är

en av dem är svenska medbor-

svenska medborgare. Den kom-

gare. Den kommun där barnet

mun där barnet stadigvarande

stadigvarande vistas ska anses som

vistas ska anses som barnets hem-

barnets hemkommun vid tillämp-

kommun vid tillämpningen av

ningen av skollagen (2010:800).

skollagen (2010:800). Frågan om

Frågan om mottagande av ett

mottagande av ett sådant barn

sådant barn prövas på begäran av

prövas på begäran av barnets vård-

barnets vårdnadshavare.

nadshavare.

 

En huvudman får även i andra

En huvudman får även i andra

fall ta emot ett barn som inte

fall ta emot ett barn som inte

anses bosatt i Sverige som elev i

anses bosatt i Sverige som elev i

sin förskoleklass eller grundskola.

sin grundskola.

4§89

Läsåret efter förskoleklassen ska varje elev fortsätta skolgången i grundskolan, om inte något annat beslutas med stöd av 7 kap. 5, 6 eller 7 § skollagen (2010:800) eller 6 § första stycket.

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska varje elev vid slutet av läsåret flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas med stöd av 5–7 §§.

88Senaste lydelse 2017:1116.

89Senaste lydelse 2017:1116

130

SOU 2021:33

Författningsförslag

6§90

I förskoleklassen får rektorn på begäran av en elevs vårdnads- havare besluta att eleven får gå i förskoleklassen ytterligare ett läsår, om det finns särskilda skäl för det.

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn på begäran av en elevs vårdnadshavare besluta att eleven får gå om en årskurs.

7§91

Det framgår av 7 kap. 11 a och

11 b §§ skollagen (2010:800) att ett barn under vissa förutsättningar helt får hoppa över förskoleklassen. Dessutom får en elev i förskole- klassen flyttas till årskurs 1 i skolan, om skolans rektor bedömer att eleven har goda förutsättningar för det och elevens vårdnadshavare medger det.

Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det.

5kap. 2 §

Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuer- ligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen.

Eleverna i de tidigaste skolåren ska dessutom genom undervisning som varierar i uttrycksform och

90Senaste lydelse 2017:1116.

91Senaste lydelse 2017:1116.

131

Författningsförslag

SOU 2021:33

arbetssätt, introduceras till skol- miljön och ges goda förutsättningar för den fortsatta utbildningen.

5 a kap.

2 §

Fjärrundervisning får, trots vad som anges i 21 kap. 4 § skollagen

(2010:800), bara användas i

 

 

 

 

 

 

1. årskurserna 1–6

i

grund-

1. årskurserna 1–7

i

grund-

skolan och grundsärskolan, års-

skolan och grundsärskolan, års-

kurserna 1–7 i specialskolan samt

kurserna 1–8 i specialskolan samt

sameskolan,

vid undervisning

i

sameskolan,

vid undervisning

i

modersmål,

 

 

 

 

modersmål,

 

 

 

 

2. sameskolan vid undervisning i samiska,

 

 

 

 

3. årskurserna 1–6 i grundsko-

3. årskurserna 1–7 i grundsko-

lan för integrerad samisk under-

lan för integrerad samisk under-

visning, och

 

 

 

 

visning, och

 

 

 

 

4. årskurserna 46

i

grund-

4. årskurserna 57

i

grund-

skolan, grundsärskolan och same-

skolan, grundsärskolan och same-

skolan och

årskurserna 57

i

skolan och

årskurserna 68

i

specialskolan vid undervisning i

specialskolan vid undervisning i

moderna språk och teckenspråk.

moderna språk och teckenspråk.

I årskurserna 79

i

grund-

I årskurserna 810

i

grund-

skolan och grundsärskolan och

skolan och grundsärskolan och

årskurserna 810 i specialskolan

årskurserna 911 i specialskolan

får fjärrundervisning användas i

får fjärrundervisning användas i

samtliga ämnen och verksamheter

samtliga ämnen och verksamheter

som anges i 21 kap. 4 § skollagen.

som anges i 21 kap. 4 § skollagen.

6kap.

1a §92

Bestämmelser om att en rektor

Bestämmelser om att en rektor

får fatta beslut om att betyg ska

får fatta beslut om att betyg ska

sättas i årskurs 4 och 5 i grund-

sättas i årskurs 5 och 6 i grund-

skolan, grundsärskolan och same-

skolan, grundsärskolan och same-

skolan och i årskurs 5 och 6 i

skolan och i årskurs 6 och 7 i

specialskolan i en skolenhet som

specialskolan i en skolenhet som

rektorn ansvarar för finns i

rektorn ansvarar för finns i

92Senaste lydelse 2021:192.

132

SOU 2021:33

Författningsförslag

3 kap. 14 a § skollagen (2010:800). Ett sådant beslut ska fattas senast den 30 april före det läsår då be- slutet ska börja gälla.

3 kap. 14 a § skollagen (2010:800). Ett sådant beslut ska fattas senast den 30 april före det läsår då be- slutet ska börja gälla.

11§93

Terminsbetyg ska utfärdas vid slutet av

1. varje termin i årskurserna 4

1. varje termin i årskurserna 5

och 5 i grundskolan och same-

och 6 i grundskolan och same-

skolan och i förekommande fall i

skolan och i förekommande fall i

grundsärskolan samt i årskur-

grundsärskolan samt i årskur-

serna 5 och 6 i specialskolan, om

serna 6 och 7 i specialskolan, om

betyg sätts i dessa kurser,

betyg sätts i dessa kurser,

2. varje termin i årskurserna 6

2. varje termin i årskurserna 7

8 i grundskolan och i förekom-

9 i grundskolan och i förekom-

mande fall i grundsärskolan, års-

mande fall i grundsärskolan, års-

kurserna 79 i specialskolan och

kurserna 810 i specialskolan och

årskurs 6 i sameskolan, och

årskurs 7 i sameskolan, och

3. höstterminen i årskurs 9 i

3. höstterminen i årskurs 10 i

grundskolan och i förekommande

grundskolan och i förekommande

fall i grundsärskolan och årskurs 10

fall i grundsärskolan och årskurs 11

i specialskolan.

i specialskolan.

Terminsbetyg ska inte utfärdas om eleven ska få ett slutbetyg enligt 14 §.

17§94

Ett avgångsintyg ska utfärdas

1.om en elev avgår från utbildningen hos en huvudman utan att slutbetyg utfärdas, eller

2. när en elev i sameskolan av-

2. när en elev i sameskolan av-

går från utbildningen innan ele-

går från utbildningen innan ele-

ven har gått ut årskurs 6.

ven har gått ut årskurs 7.

Intyget ska innehålla uppgifter om

1.den årskurs i vilken eleven slutat,

2.tiden för avgången,

3.de ämnen i vilka eleven undervisats,

4.i förekommande fall senaste betyg i ämnen, och

93Senaste lydelse 2021:192.

94Senaste lydelse 2011:506.

133

Författningsförslag

SOU 2021:33

5.antal timmar undervisningstid som eleven erbjudits. Rektorn ska utfärda avgångsintyget.

9 kap.

2 §95

Kunskapskrav ska finnas för

läsförståelse i årskurs 1,

matematik, svenska och svenska som andraspråk samt ge- mensamt för samhällsorienterande ämnen och för naturorienterande ämnen i årskurs 3,

samtliga ämnen utom mo- derna språk i årskurs 6, och

samtliga ämnen i årskurs 9.

Kunskapskraven i årskurs 1 och 3 anger den lägsta godtagbara kun- skapsnivån för en elev vid slutet av årskursen. Kunskapskraven i årskurs 6 anger den kunskaps- nivå som krävs för ett visst betyg när betyg sätts sista gången före slutet av årskurs 6. Kunskaps- kraven i årskurs 9 anger den kun- skapsnivå som krävs för ett visst betyg när ett ämne avslutas.

Kunskapskrav ska finnas för

matematik, svenska och svenska som andraspråk i års- kurs 2,

matematik, svenska och svenska som andraspråk samt ge- mensamt för samhällsorienterande ämnen och för naturorienterande ämnen i årskurs 4,

samtliga ämnen utom mo- derna språk i årskurs 7, och

samtliga ämnen i årskurs 10. Kunskapskraven i årskurs 2 och

4 anger den lägsta godtagbara kun- skapsnivån för en elev vid slutet av årskursen. Kunskapskraven i årskurs 7 anger den kunskaps- nivå som krävs för ett visst betyg när betyg sätts sista gången före slutet av årskurs 7. Kunskaps- kraven i årskurs 10 anger den kun- skapsnivå som krävs för ett visst betyg när ett ämne avslutas.

12 §

För elever som har ett annat

För elever som har ett annat

språk än svenska som dagligt um-

språk än svenska som dagligt um-

gängesspråk med en eller båda

gängesspråk med en eller båda

vårdnadshavarna får delar av under-

vårdnadshavarna får delar av under-

visningen i årskurs 16 anordnas

visningen i årskurs 17 anordnas

på detta språk. För elever med

på detta språk. För elever med

finska som umgängesspråk får

finska som umgängesspråk får

95Senaste lydelse 2016:336.

134

SOU 2021:33Författningsförslag

sådan undervisning anordnas även

sådan undervisning anordnas även

i årskurs 79.

i årskurs 810.

En huvudman som anordnar undervisning enligt första stycket ska anmäla detta till Statens skolinspektion.

20§96

Nationella prov ska användas

Nationella prov ska användas

i de ämnen och årskurser som

i de ämnen och årskurser som

anges i 21 §. Syftet med proven

anges i 21 §. Syftet med proven

är att stödja betygssättningen,

är att stödja betygssättningen,

förutom i årskurs 3 där syftet är

förutom i årskurs 4 där syftet är

att stödja bedömningen av upp-

att stödja bedömningen av upp-

nådda kunskapskrav.

nådda kunskapskrav.

När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett natio- nellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl.

21§97

Nationella prov ska användas i

 

1. matematik och svenska eller

1. matematik och svenska eller

svenska som andraspråk i års-

svenska som andraspråk i års-

kurs 3, 6 och 9,

kurs 4, 7 och 10,

2. engelska i årskurs 6 och 9,

2. engelska i årskurs 7 och 10,

3. geografi, historia, religions-

3. geografi, historia, religions-

kunskap eller samhällskunskap i

kunskap eller samhällskunskap i

årskurs 9, och

årskurs 10, och

4. biologi, fysik eller kemi i

4. biologi, fysik eller kemi i

årskurs 9.

årskurs 10.

Statens skolverk ska fördela de nationella prov som anges i första stycket 3 och 4 så att varje elev ska delta i prov i endast ett samhälls- orienterande ämne respektive ett naturorienterande ämne och att antalet provdeltagare så långt som möjligt blir lika stort för varje nationellt prov.

96Senaste lydelse 2017:1107.

97Senaste lydelse 2017:1107.

135

Författningsförslag

SOU 2021:33

21 a §98

Eleven ska skriva uppsatserna

Eleven ska skriva uppsatserna

i de nationella proven i engelska

i de nationella proven i engelska

och svenska eller svenska som

och svenska eller svenska som

andraspråk i årskurs 9 på dator

andraspråk i årskurs 10 på dator

eller annan digital enhet.

eller annan digital enhet.

Rektorn får besluta att en elev inte behöver skriva uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om det finns särskilda skäl.

22 b §99

Nationella

bedömningsstöd

Nationella

bedömningsstöd

ska användas

i matematik och

ska användas

i matematik och

svenska eller svenska som andra-

svenska eller svenska som andra-

språk i årskurs 1.

språk i årskurs 2.

Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser än de som anges i första stycket.

Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper.

Nationellt kartläggningsmaterial

22 d §

Nationella kartläggningsmate- rial ska användas för att kartlägga elevernas språkliga medvetenhet och matematiska tänkande i årskurs 1.

22 e §

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella kartläggningsmaterial och använd- ningen av dessa.

98Senaste lydelse 2017:1107.

99Senaste lydelse 2017:1107.

136

SOU 2021:33Författningsförslag

25 §

En huvudman som anordnar

En huvudman som anordnar

utbildning som kräver att ele-

utbildning som kräver att ele-

verna har särskilda färdigheter i

verna har särskilda färdigheter i

bild, idrott och hälsa, musik eller

bild, idrott och hälsa, musik eller

slöjd får från och med årskurs 7

slöjd får från och med årskurs 8

använda färdighetsprov som

använda färdighetsprov som

1.villkor för antagning till en viss skolenhet eller elevgrupp,

2.grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp när det finns fler sökande än platser, och

3.villkor för fortsatt utbildning vid en viss skolenhet eller elev- grupp.

26 §

Statens skolinspektion får efter

Statens skolinspektion får efter

ansökan besluta att en huvud-

ansökan besluta att en huvud-

man får använda färdighetsprov

man får använda färdighetsprov

från och med årskurs 4 i de fall

från och med årskurs 5 i de fall

som avses i 25 §, om det finns

som avses i 25 §, om det finns

särskilda skäl med hänsyn till

särskilda skäl med hänsyn till

utbildningens innehåll och inrikt-

utbildningens innehåll och inrikt-

ning.

ning.

Beslutet ska avse en viss skolenhet eller viss elevgrupp.

10kap. 11 §100

En huvudman är skyldig att

En huvudman är skyldig att

använda sig av bedömningsstöd i

använda sig av bedömningsstöd i

årskurs 1 i ämnena svenska,

årskurs 2 i ämnena svenska,

svenska som andraspråk och mate-

svenska som andraspråk och mate-

matik.

matik.

Statens skolverk får meddela

Statens skolverk får meddela

ytterligare föreskrifter om bedöm-

ytterligare föreskrifter om bedöm-

ningsstöd i årskurs 1.

ningsstöd i årskurs 2.

100Senaste lydelse 2016:336.

137

Författningsförslag

SOU 2021:33

11kap. 10 §101

Nationella prov ska användas

Nationella prov ska användas

i de ämnen och årskurser som

i de ämnen och årskurser som

anges i 11 §. Syftet med proven

anges i 11 §. Syftet med proven

är att stödja betygssättningen,

är att stödja betygssättningen,

förutom i årskurs 4 där syftet är

förutom i årskurs 5 där syftet är

att stödja bedömningen av upp-

att stödja bedömningen av upp-

nådda kunskapskrav.

nådda kunskapskrav.

När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett natio- nellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl.

11§102

Nationella prov ska användas i

 

1. matematik och svenska eller

1. matematik och svenska eller

svenska som andraspråk i års-

svenska som andraspråk i års-

kurs 4, 7 och 10,

kurs 5, 8 och 11,

2. engelska i årskurs 7 och 10,

2. engelska i årskurs 8 och 11,

3. geografi, historia, religions-

3. geografi, historia, religions-

kunskap eller samhällskunskap i

kunskap eller samhällskunskap i

årskurs 10, och

årskurs 11, och

4. biologi, fysik eller kemi i

4. biologi, fysik eller kemi i

årskurs 10.

årskurs 11.

Statens skolverk ska fördela nationella prov som avses i första stycket 3 och 4 så att varje elev ska delta i prov i endast ett samhälls- orienterande ämne respektive ett naturorienterande ämne.

11 a §103

Eleven ska skriva uppsatserna

Eleven ska skriva uppsatserna

i de nationella proven i engelska

i de nationella proven i engelska

och svenska eller svenska som

och svenska eller svenska som

andraspråk i årskurs 10 på dator

andraspråk i årskurs 11 på dator

eller annan digital enhet.

eller annan digital enhet.

101Senaste lydelse 2017:1107.

102Senaste lydelse 2017:1107.

103Senaste lydelse 2017:1107.

138

Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 11 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, för- utom i årskurs 4 där syftet är att stödja bedömningen av uppnådda kunskapskrav.
139

SOU 2021:33

Författningsförslag

Rektorn får besluta att eleven inte behöver skriva uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om det finns särskilda skäl.

12 b §104

Nationella

bedömningsstöd

Nationella

bedömningsstöd

ska användas

i matematik och

ska användas

i matematik och

svenska eller svenska som andra-

svenska eller svenska som andra-

språk i årskurs 1.

språk i årskurs 3.

Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser än de som anges i första stycket.

Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper.

Nationellt kartläggningsmaterial

12 d §

Nationella kartläggningsmate- rial ska användas för att kartlägga elevernas språkliga medvetenhet och matematiska tänkande i årskurs 1.

12 e §

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella kartläggningsmaterial och använd- ningen av dessa.

12kap. 10 §105

Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 11 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, för- utom i årskurs 3 där syftet är att stödja bedömningen av uppnådda kunskapskrav.

104Senaste lydelse 2017:1107.

105Senaste lydelse 2017:1107.

Författningsförslag

SOU 2021:33

När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl.

11§106

Nationella prov ska användas i

 

1. matematik och svenska eller

1. matematik och svenska eller

svenska som andraspråk i års-

svenska som andraspråk i års-

kurs 3 och 6, och

kurs 4 och 7, och

2. engelska i årskurs 6.

2. engelska i årskurs 7.

12 b §107

Nationella bedömningsstöd

Nationella bedömningsstöd

ska användas i matematik och

ska användas i matematik och

svenska eller svenska som andra-

svenska eller svenska som andra-

språk i årskurs 1.

språk i årskurs 2.

Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser än de som anges i första stycket.

Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper.

Nationellt kartläggningsmaterial

12 d §

Nationella kartläggningsmate- rial ska användas för att kartlägga elevernas språkliga medvetenhet och matematiska tänkande i årskurs 1.

12 e §

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella kartläggningsmaterial och använd- ningen av dessa.

106Senaste lydelse 2017:1107.

107Senaste lydelse 2017:1107.

140

SOU 2021:33

Författningsförslag

14kap. 1 §

Ett bidrag till enskilda huvud-

Ett bidrag till enskilda huvud-

män för förskola, förskoleklass,

män för förskola,

grundskola,

grundskola, grundsärskola och

grundsärskola

och

fritidshem

fritidshem samt pedagogisk om-

samt pedagogisk omsorg

som

sorg som erbjuds i stället för för-

erbjuds i stället för förskola eller

skola eller fritidshem ska fast-

fritidshem ska

fastställas

per

ställas per kalenderår.

kalenderår.

 

 

 

Bidraget ska grunda sig på hemkommunens budget för det kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början.

För barn och elever som börjar i utbildning eller annan peda- gogisk verksamhet under kalenderåret ska hemkommunen besluta

bidraget omgående.

 

För elever som påbörjar utbild-

För elever som påbörjar utbild-

ning i augusti ska bidrag enligt

ning i augusti ska bidrag enligt

9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap.

10 kap. 37 §, 11 kap. 36 § och

36 § och 14 kap. 15 § skollagen

14 kap. 15 § skollagen

(2010:800) avse tiden från och

(2010:800) avse tiden från och

med den 1 juli samma år.

med den 1 juli samma år.

4 §

I 9 kap. 20 §, 10 kap. 38 § och

I 10 kap. 38 § och 11 kap.

11 kap. 37 § skollagen (2010:800)

37 § skollagen (2010:800) anges

anges vilka kostnadsslag som ska

vilka kostnadsslag som ska ingå i

ingå i det grundbelopp som läm-

det grundbelopp som lämnas i

nas i bidrag till en enskild huvud-

bidrag till en enskild huvudman

man för förskoleklass, grundskola

för grundskola eller grundsär-

eller grundsärskola. Vid tillämp-

skola. Vid tillämpning av dessa

ning av dessa bestämmelser ska

bestämmelser ska ersättning för

ersättning för

 

1.undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra an- ställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,

2.lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader,

141

Författningsförslag

SOU 2021:33

3.elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medi- cinska, psykologiska eller psykosociala insatser,

4.måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader,

5.administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet,

6.mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex pro- cent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp), och

7.lokalkostnader avse kostnader för hyra, driftskostnader, inven- tarier som inte är läromedel, kapitalkostnader i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering.

 

8

§108

 

 

Med tilläggsbelopp

enligt

Med tilläggsbelopp enligt

8 kap. 23 §, 9 kap. 21 §,

10 kap.

8 kap. 23 §,

21 §,

10 kap. 39 §,

39 §, 11 kap. 38 § och

14 kap.

11 kap. 38 §

och

14 kap. 17 §

17 § skollagen (2010:800) avses

skollagen (2010:800) avses er-

ersättning för assistenthjälp, an-

sättning för assistenthjälp, anpass-

passning av lokaler eller andra

ning av lokaler eller andra extra-

extraordinära stödåtgärder, där-

ordinära stödåtgärder, däribland

ibland sådana som riktas till barn

sådana som riktas till barn och

och elever med stora inlärnings-

elever med stora inlärningssvårig-

svårigheter.

 

heter.

 

 

Utöver vad som anges i första stycket avses med tilläggsbelopp enligt

10 kap. 39 § skollagen ersättning för elever som ska ges moders- målsundervisning eller deltar i lovskola, och

11 kap. 38 § skollagen ersättning för elever som ska ges moders- målsundervisning.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2024.

2.Förordningen ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2026.

3.En elev som har tagits emot i förskoleklassen läsåret 2025/2026 ska läsåret efter fortsätta skolgången i årskurs 2 i grundskolan, om inte något annat beslutas med stöd av 7 kap. 5, 6 eller 7 § skollagen (2010:800).

108Senaste lydelse 2017:847.

142

SOU 2021:33

Författningsförslag

1.11Förslag till förordning om ändring i förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2011:326) om behö- righet och legitimation för lärare och förskollärare

dels att 2 kap. 2 och 36 §§ upphör att gälla,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 2 och 36 §§ utgår,

dels att nuvarande 2 kap. 3 och 3 a §§ betecknas 2 kap 2 och 3 §§, dels att 2 kap. 3–15 a, 17–17 f, 18, 18 a, 21, 24, 31, 31 a, 34, 37–40,

42, 43, 50 och 51 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 3 ska sättas före 2 kap. 2 § och att rubrikerna närmast före 2 kap 6, 8, 11 och 13 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i förordningen ska införas 11 nya paragrafer 2 kap. 54,

54 a, 55, 55 a–c, 56, 56 a och 57, 57 a §§ och 58 § och nya rubriker närmast före 2 kap 54, 55, 55 b, 56, 57 och 58 §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

2 kap.

Grundskolans årskurs 1–3

Grundskolans årskurs 1–4

3 §

Behörig att undervisa i grund- skolans årskurs 1–3 är den som har avlagt

1. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i förskoleklass och grund- skolans årskurs 1–3,

2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 1– 3 i grundskolan, eller

2§109

Behörig att undervisa i grund- skolans årskurs 1–4 är den som har avlagt

1. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 1–4,

2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i årskurser som motsvarar minst en av årskurserna 1–4 i grundskolan, eller

109Senaste lydelse av 3 § 2013:694.

143

Författningsförslag

SOU 2021:33

3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i den eller de årskurser och i det eller de ämnen som omfattas av lärarens utbildning. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att undervisa i svenska som andraspråk om läraren i sin utbildning har fullgjort 30 högskolepoäng eller motsvarande om- fattning i ämnet.

3 a §

3 §110

En lärare som är behörig att

En lärare som är behörig att

undervisa i ett eller flera ämnen

undervisa i ett eller flera ämnen

enligt 3 § är även behörig att

enligt 2 § är även behörig att

undervisa i grundskolans års-

undervisa i grundskolans års-

kurs 1–3 i ytterligare ett eller

kurs 1–4 i ytterligare ett eller

flera ämnen, om läraren genom

flera ämnen, om läraren genom

att ha kompletterat sin behörig-

att ha kompletterat sin behörig-

het enligt nämnda bestämmelse

het enligt nämnda bestämmelse

med ytterligare utbildning har

med ytterligare utbildning har

fullgjort ämnesstudier i detta eller

fullgjort ämnesstudier i detta eller

dessa ämnen i den omfattning

dessa ämnen i den omfattning

som anges i andra stycket.

som anges i andra stycket.

Ämnesstudier som avses i första stycket ska omfatta

1.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska, svenska som andraspråk eller matematik,

2.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera

itvå av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd,

3.minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i sam- hällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

4.minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i natur- orienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

110Senaste lydelse av tidigare 3 a § 2013:694.

144

SOU 2021:33

Författningsförslag

5.minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett av de ämnen som avses i 3 eller 4, eller

6.minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som avses i 1, 2, 3, 4 eller 5.

4§111

Behörig att undervisa i grund-

Behörig att undervisa i grund-

skolans årskurs 1–3 i ämnena bild,

skolans årskurs 1–4 i ämnena bild,

hem- och konsumentkunskap,

hem- och konsumentkunskap,

idrott och hälsa, musik, slöjd

idrott och hälsa, musik, slöjd

eller moderna språk är, utöver

eller moderna språk är, utöver

vad som följer av 3 eller 3 a §,

vad som följer av 2 eller 3 §, den

den som har avlagt

som har avlagt

1.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i fritidshem,

2. grundlärarexamen

enligt

2. grundlärarexamen

enligt

bilaga 2 till högskoleförordningen

bilaga 2 till högskoleförordningen

med inriktning mot arbete i grund-

med inriktning mot arbete i grund-

skolans årskurs 4–6,

 

skolans årskurs 5–7,

 

3. ämneslärarexamen

enligt

3. ämneslärarexamen

enligt

bilaga 2 till högskoleförordningen

bilaga 2 till högskoleförordningen

med inriktning mot arbete i grund-

med inriktning mot arbete i grund-

skolans årskurs 7–9,

 

skolans årskurs 8–10,

 

4.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete

ifritidshem och minst en årskurs i grundskolan,

5. en äldre examen än som

5. en äldre examen än som

avses i 2 eller 3 och som är avsedd

avses i 2 eller 3 och som är avsedd

för arbete i minst en av årskur-

för arbete i årskurser som mot-

serna 4–9 i grundskolan, eller

svarar minst en av årskurserna 5–

 

10 i grundskolan, eller

6.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1, 2 eller 3.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i något eller några av de ämnen som anges där och som omfattas av lärarens utbildning.

111Senaste lydelse 2011:1596.

145

Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1–4 i ett eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer av 2, 3 eller 4 §, den som är behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskur- serna 8–10 i grundskolan eller i gymnasieskolan.

Författningsförslag

SOU 2021:33

4 a §112

Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 i ett eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer av 3, 3 a eller 4 §, den som är behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskur- serna 7–9 i grundskolan eller i gymnasieskolan.

5§113

Behörig att undervisa i grund-

Behörig att undervisa i grund-

skolans årskurs 3 är, utöver vad

skolans årskurs 4 är, utöver vad

som följer av 3, 3 a, 4 eller 4 a §,

som följer av 2, 3, 4 eller 4 a §,

den som har avlagt

den som har avlagt

1. grundlärarexamen enligt

1. grundlärarexamen enligt

bilaga 2 till högskoleförordningen

bilaga 2 till högskoleförordningen

(1993:100) med inriktning mot

(1993:100) med inriktning mot

arbete i grundskolans årskurs 4–6,

arbete i grundskolans årskurs 5–7,

2. en äldre examen än som

2. en äldre examen än som

avses i 1 och som är avsedd för

avses i 1 och som är avsedd för

arbete i minst en av årskurserna 4–

arbete i årskurser som motsvarar

6 i grundskolan, eller

minst en av årskurserna 5–7 i

 

grundskolan, eller

3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens utbildning. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att undervisa i svenska som andraspråk om läraren i sin utbildning har fullgjort 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet.

112Senaste lydelse 2011:1596.

113Senaste lydelse 2013:694.

146

SOU 2021:33Författningsförslag

5 a §114

En lärare som är behörig att

En lärare som är behörig att

undervisa i ett eller flera ämnen

undervisa i ett eller flera ämnen

enligt 5 § är även behörig att

enligt 5 § är även behörig att

undervisa i grundskolans års-

undervisa i grundskolans års-

kurs 3 i ytterligare ett eller flera

kurs 4 i ytterligare ett eller flera

ämnen, om läraren är behörig att

ämnen, om läraren är behörig att

undervisa i detta eller dessa äm-

undervisa i detta eller dessa äm-

nen i grundskolans årskurs 4–6.

nen i grundskolans årskurs 5–7.

Grundskolans årskurs 4–6

Grundskolans årskurs 5–7

6§115

Behörig att undervisa i grund-

Behörig att undervisa i grund-

skolans årskurs 4–6 är den som

skolans årskurs 5–7 är den som

har avlagt

har avlagt

1. grundlärarexamen enligt

1. grundlärarexamen enligt

bilaga 2 till högskoleförordningen

bilaga 2 till högskoleförordningen

(1993:100) med inriktning mot

(1993:100) med inriktning mot

arbete i grundskolans årskurs 4–6,

arbete i grundskolans årskurs 5–7,

2.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i fritidshem,

3. ämneslärarexamen enligt

3. ämneslärarexamen enligt

bilaga 2 till högskoleförordningen

bilaga 2 till högskoleförordningen

med inriktning mot arbete i

med inriktning mot arbete i

grundskolans årskurs 7–9,

grundskolans årskurs 8–10,

4. en äldre examen än som

4. en äldre examen än som

avses i 1 och som är avsedd för

avses i 1 och som är avsedd för

arbete i minst en av årskurserna 4–

arbete i årskurser som motsvarar

6 i grundskolan, eller

minst en av årskurserna 5–7 i

 

grundskolan, eller

5. en äldre examen än som

5. en äldre examen än som

avses i 3 och som är avsedd för

avses i 3 och som är avsedd för

arbete i minst en av årskur-

arbete i minst en av årskur-

serna 7–9 i grundskolan.

serna 8–10 i grundskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen. En lärare

114Senaste lydelse 2011:1596.

115Senaste lydelse 2013:694.

147

Författningsförslag

SOU 2021:33

som avses i första stycket 4 är dessutom endast behörig att undervisa i den eller de årskurser som omfattas av lärarens examen. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att undervisa i svenska som andraspråk om läraren i sin examen har fullgjort 30 hög- skolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet.

7

§116

Behörig att undervisa i grund-

Behörig att undervisa i grund-

skolans årskurs 4–6 är, utöver vad

skolans årskurs 5–7 är, utöver vad

som följer av 6 §, den som har

som följer av 6 §, den som har

avlagt en examen som ger behö-

avlagt en examen som ger behö-

righet att bedriva undervisning

righet att bedriva undervisning

enligt denna förordning, om han

enligt denna förordning, om han

eller hon genom att ha komplet-

eller hon genom att ha komplet-

terat sin behörighet att under-

terat sin behörighet att under-

visa som lärare med ytterligare

visa som lärare med ytterligare

utbildning har fullgjort ämnes-

utbildning har fullgjort ämnes-

studier om minst 30 högskole-

studier om minst 30 högskole-

poäng eller motsvarande omfatt-

poäng eller motsvarande omfatt-

ning vardera i ämnena svenska,

ning vardera i ämnena svenska,

matematik och engelska.

matematik och engelska.

Därutöver ska läraren ha fullgjort ämnesstudier om

1.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i sam- hällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

2.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i natur- orienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

3.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera

itvå av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd, eller

4.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i svenska som andraspråk.

Behörighet enligt första stycket omfattar bara ämnena svenska, matematik och engelska samt det eller de ämnen som avses i första stycket 1, 2, 3 eller 4 om lärarens utbildning i detta eller dessa ämnen har den omfattning som krävs enligt respektive punkt.

116Senaste lydelse 2013:694.

148

SOU 2021:33Författningsförslag

7 a §117

En lärare som är behörig att

En lärare som är behörig att

undervisa i ett eller flera ämnen

undervisa i ett eller flera ämnen

enligt 6 § 1, 3, 4 eller 5 eller 7 §

enligt 6 § 1, 3, 4 eller 5 eller 7 §

är även behörig att undervisa i

är även behörig att undervisa i

grundskolans årskurs 4–6 i ytter-

grundskolans årskurs 5–7 i ytter-

ligare ett eller flera ämnen, om

ligare ett eller flera ämnen, om

läraren genom att ha komplette-

läraren genom att ha komplette-

rat sin behörighet enligt nämnda

rat sin behörighet enligt nämnda

bestämmelser med ytterligare ut-

bestämmelser med ytterligare ut-

bildning har fullgjort ämnesstu-

bildning har fullgjort ämnesstu-

dier i detta eller dessa ämnen i

dier i detta eller dessa ämnen i

den omfattning som anges i andra

den omfattning som anges i andra

stycket.

stycket.

Ämnesstudier som avses i första stycket ska omfatta

1.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i sam- hällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

2.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i natur- orienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

3.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera

itvå av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd,

4.minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett av de ämnen som avses i 1 eller 2, eller

5.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som avses i 1, 2, 3 eller 4.

7 b §118

Behörig att undervisa i grund-

Behörig att undervisa i grund-

skolans årskurs 4–6 i ett eller

skolans årskurs 5–7 i ett eller

flera av ämnena bild, hem- och

flera av ämnena bild, hem- och

konsumentkunskap, idrott och

konsumentkunskap, idrott och

hälsa, musik eller slöjd är, utöver

hälsa, musik eller slöjd är, utöver

vad som följer av 6, 7 eller 7 a §,

vad som följer av 6, 7 eller 7 a §,

117Senaste lydelse 2013:694.

118Senaste lydelse 2014:1097.

149

Författningsförslag

SOU 2021:33

den som är behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 7–9 i grund- skolan eller i gymnasieskolan.

den som är behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 8–10 i grund- skolan eller i gymnasieskolan.

Grundskolans årskurs 7–9

Grundskolans årskurs 8–10

8 §

Behörig att undervisa i grund-

Behörig att undervisa i grund-

skolans årskurs 7–9 är den som

skolans årskurs 8–10 är den som

har avlagt

har avlagt

1. ämneslärarexamen enligt

1. ämneslärarexamen enligt

bilaga 2 till högskoleförordningen

bilaga 2 till högskoleförordningen

(1993:100) med inriktning mot

(1993:100) med inriktning mot

arbete i grundskolans årskurs 79,

arbete i grundskolans årskurs 8–10,

2.ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan,

3. en äldre examen än som

3. en äldre examen än som

avses i 1 och som är avsedd för

avses i 1 och som är avsedd för

arbete i minst en av årskurserna 7–

arbete i årskurser som motsvarar

9 i grundskolan, eller

minst en av årskurserna 8–10 i

 

grundskolan, eller

4.en äldre examen än som avses i 2 och som är avsedd för arbete

igymnasieskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen. En lärare som avses i första stycket 3 är dessutom endast behörig att undervisa i den eller de årskurser som omfattas av lärarens examen.

9§119

Behörig att undervisa i grund-

Behörig att undervisa i grund-

skolans årskurs 7–9 är, utöver

skolans årskurs 8–10 är, utöver

vad som följer av 8 §, den som

vad som följer av 8 §, den som

har avlagt en examen som ger

har avlagt en examen som ger

behörighet att bedriva undervis-

behörighet att bedriva under-

ning enligt denna förordning,

visning enligt denna förordning,

om han eller hon genom att ha

om han eller hon genom att ha

kompletterat sin behörighet att

kompletterat sin behörighet att

119Senaste lydelse 2013:694.

150

En lärare som avses i första stycket är behörig att undervisa i det eller de ämnen som anges i första stycket 1 eller 2 om lära- rens utbildning i ämnet har den omfattning som krävs enligt re- spektive punkt och ämnesstudierna i huvudsak kan anses motsvara kraven i en ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleför- ordningen (1993:100) med inrikt- ning mot arbete i grundskolans årskurs 8–10 i fråga om ämnes- kunskaper.

SOU 2021:33Författningsförslag

undervisa som lärare med ytter-

undervisa som lärare med ytter-

ligare utbildning har fullgjort

ligare utbildning har fullgjort

ämnesstudier om

ämnesstudier om

1.minst 90 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik, eller

2.minst 45 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som anges i 1.

En lärare som avses i första stycket är behörig att undervisa i det eller de ämnen som anges i första stycket 1 eller 2 om lära- rens utbildning i ämnet har den omfattning som krävs enligt re- spektive punkt och ämnesstudierna i huvudsak kan anses motsvara kraven i en ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleför- ordningen (1993:100) med inrikt- ning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 i fråga om ämnes- kunskaper.

10 §

En lärare som är behörig att

En lärare som är behörig att

undervisa i grundskolans års-

undervisa i grundskolans års-

kurs 1–6 enligt bestämmelser i

kurs 1–7 enligt bestämmelser i

denna förordning är även behö-

denna förordning är även behö-

rig att undervisa i årskurserna 7

rig att undervisa i årskurserna 8

och 8 i en grundskola med waldorf-

och 9 i en grundskola med waldorf-

pedagogisk inriktning. Detta gäl-

pedagogisk inriktning. Detta gäl-

ler bara om lärarens utbildning

ler bara om lärarens utbildning

omfattar waldorf-pedagogik.

omfattar waldorf-pedagogik.

Behörighet att undervisa i års-

Behörighet att undervisa i års-

kurserna 7 och 8 enligt första

kurserna 8 och 9 enligt första

stycket omfattar bara det eller de

stycket omfattar bara det eller de

ämnen som läraren är behörig att

ämnen som läraren är behörig att

undervisa i grundskolans års-

undervisa i grundskolans års-

kurs 4–6.

kurs 5–7.

151

Författningsförslag

SOU 2021:33

Grundsärskolans årskurs 1–6

Grundsärskolans årskurs 1–7

11§120

Behörig att undervisa i grund-

Behörig att undervisa i grund-

särskolans årskurs 1–6 är den som

särskolans årskurs 1–7 är den som

har avlagt speciallärarexamen en-

har avlagt speciallärarexamen en-

ligt bilaga 2 till högskoleförord-

ligt bilaga 2 till högskoleförord-

ningen (1993:100) med speciali-

ningen (1993:100) med speciali-

sering mot utvecklingsstörning

sering mot utvecklingsstörning

och

och

1. grundlärarexamen enligt

1. grundlärarexamen enligt

samma bilaga med inriktning mot

samma bilaga med inriktning mot

arbete i förskoleklass och grund-

arbete i grundskolans årskurs 1–4,

skolans årskurs 1–3,

 

2. en äldre examen än som av-

2. en äldre examen än som av-

ses i 1 och som är avsedd för

ses i 1 och som är avsedd för

arbete i minst en av årskurserna 1–

arbete i årskurser som motsvarar

3 i grundskolan, eller

minst en av årskurserna 1–4 i

 

grundskolan, eller

3.genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare utbild- ning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i det eller de ämnen som omfattas av lärarensutbildning. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att undervisa

isvenska som andraspråk om läraren i sin utbildning har fullgjort 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet. En lärare som avses i första stycket är dessutom behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i, är relevant.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till hög- skoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning.

120Senaste lydelse 2013:694.

152

SOU 2021:33Författningsförslag

11 a §121

En lärare som är behörig att

En lärare som är behörig att

undervisa i ett eller flera ämnen

undervisa i ett eller flera ämnen

enligt 11 § är även behörig att

enligt 11 § är även behörig att

undervisa i grundsärskolans års-

undervisa i grundsärskolans års-

kurs 1–6 i ytterligare ett eller

kurs 1–7 i ytterligare ett eller

flera ämnen, om läraren genom

flera ämnen, om läraren genom

att ha kompletterat sin behörig-

att ha kompletterat sin behörig-

het enligt nämnda bestämmelse

het enligt nämnda bestämmelse

med ytterligare utbildning har

med ytterligare utbildning har

fullgjort ämnesstudier i detta eller

fullgjort ämnesstudier i detta eller

dessa ämnen i den omfattning

dessa ämnen i den omfattning

som anges i andra stycket.

som anges i andra stycket.

Ämnesstudier som avses i första stycket ska omfatta

1.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska, svenska som andraspråk eller matematik,

2.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande vardera i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd,

3.minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i sam- hällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

4.minst 15 högskolepoäng eller motsvarande naturorienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

5.minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett av de ämnen som avses i 3 eller 4, eller

6.minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som avses i 1, 2, 3, 4 eller 5.

En lärare som avses i första stycket är även behörig att undervisa

idet eller de ämnesområden för vilket ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i, är relevant.

12§122

Behörig att undervisa i grund-

Behörig att undervisa i grund-

särskolans årskurs 1–6 i ämnena

särskolans årskurs 1–7 i ämnena

bild, hem- och konsumentkun-

bild, hem- och konsumentkun-

121Senaste lydelse 2013:694.

122Senaste lydelse 2013:693

153

FörfattningsförslagSOU 2021:33

skap, idrott och hälsa, musik eller

skap, idrott och hälsa, musik eller

slöjd och i ämnesområdena este-

slöjd och i ämnesområdena este-

tisk verksamhet, motorik eller

tisk verksamhet, motorik eller

vardagsaktiviteter är, utöver vad

vardagsaktiviteter är, utöver vad

som följer av 11 eller 11 a §, den

som följer av 11 eller 11 a §, den

som har avlagt speciallärarexamen

som har avlagt speciallärarexamen

enligt bilaga 2 till högskoleför-

enligt bilaga 2 till högskoleför-

ordningen (1993:100) med spe-

ordningen (1993:100) med spe-

cialisering mot utvecklingsstör-

cialisering mot utvecklingsstör-

ning och

ning och

1.grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete

ifritidshem,

2. grundlärarexamen

enligt

2. grundlärarexamen

enligt

samma bilaga med inriktning mot

samma bilaga med inriktning mot

arbete i grundskolans årskurs 4–6,

arbete i grundskolans årskurs 5–7

3. ämneslärarexamen

enligt

3. ämneslärarexamen

enligt

samma bilaga med inriktning mot

samma bilaga med inriktning mot

arbete i grundskolans årskurs 7–9,

arbete i grundskolans årskurs 8–10,

4.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete

ifritidshem och minst en årskurs i grundskolan,

5. en äldre examen än som av-

5. en äldre examen än som av-

ses i 2 eller 3 och som är avsedd

ses i 2 eller 3 och som är avsedd

för arbete i minst en av årskur-

för arbete i årskurser som mot-

serna 4–9 i grundskolan, eller

svarar minst en av årskurserna 5–

 

10 i grundskolan, eller

6.genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare utbild- ning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1, 2 eller 3.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i något eller några av de ämnen som anges där och som omfattas av lärarens utbildning. Läraren är dessutom endast behörig att under- visa i något eller några av de ämnesområden som anges i första stycket för vilket ett sådant ämne är relevant.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till hög- skoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning.

154

Behörig att undervisa i grund- särskolans årskurs 8–10 är den som har avlagt speciallärarexamen en- ligt bilaga 2 till högskoleförord- ningen (1993:100) med speciali- sering mot utvecklingsstörning och
155

SOU 2021:33Författningsförslag

12 a §123

Behörig att undervisa i grund-

Behörig att undervisa i grund-

särskolans årskurs 1–6 i ett eller

särskolans årskurs 1–7 i ett eller

flera av ämnena bild, hem- och

flera av ämnena bild, hem- och

konsumentkunskap, idrott och

konsumentkunskap, idrott och

hälsa, musik eller slöjd är, utöver

hälsa, musik eller slöjd är, utöver

vad som följer av 11, 11 a eller

vad som följer av 11, 11 a eller

12 §, den som har avlagt special-

12 §, den som har avlagt special-

lärarexamen enligt bilaga 2 till

lärarexamen enligt bilaga 2 till

högskoleförordningen (1993:100)

högskoleförordningen (1993:100)

med specialisering mot utveck-

med specialisering mot utveck-

lingsstörning och som är behörig

lingsstörning och som är behörig

att undervisa i samma ämne eller

att undervisa i samma ämne eller

ämnen i minst en av årskurserna 7–

ämnen i minst en av årskurserna 8–

9 i grundskolan eller i gymnasie-

10 i grundskolan eller i gymnasie-

skolan.

skolan.

En lärare som är behörig enligt första stycket att undervisa i ett eller flera ämnen är dessutom behörig att undervisa i något eller några av ämnesområdena estetisk verksamhet, motorik eller var- dagsaktiviteter för vilket ett sådant ämne är relevant.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering

mot utvecklingsstörning.

 

Grundsärskolans årskurs 7–9

Grundsärskolans årskurs 8–10

13§124

Behörig att undervisa i grund- särskolans årskurs 7–9 är den som har avlagt speciallärarexamen en- ligt bilaga 2 till högskoleförord- ningen (1993:100) med speciali- sering mot utvecklingsstörning och

123Senaste lydelse 2014:1097.

124Senaste lydelse 2013:694.

Författningsförslag

SOU 2021:33

1. grundlärarexamen enligt

1. grundlärarexamen enligt

samma bilaga med inriktning mot

samma bilaga med inriktning mot

arbete i årskurs 4–6, eller

arbete i årskurs 5–7, eller

2. en äldre examen än som av-

2. en äldre examen än som av-

ses i 1 och som är avsedd för

ses i 1 och som är avsedd för

arbete i minst en av årskurserna 4–

arbete i årskurser som motsvarar

6 i grundskolan.

minst en av årskurserna 5–7 i

 

grundskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen. Läraren är dessutom behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett sådant ämne är relevant. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att undervisa i svenska som andraspråk om läraren i sin examen har fullgjort 30 högskolepoäng eller motsva- rande omfattning i ämnet.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till hög- skoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning.

14§125

Behörig att undervisa i grund-

Behörig att undervisa i grund-

särskolans årskurs 7–9 är, utöver

särskolans årskurs 8–10 är, utöver

vad som följer av 13 §, den som

vad som följer av 13 §, den som

har avlagt speciallärarexamen en-

har avlagt speciallärarexamen en-

ligt bilaga 2 till högskoleförord-

ligt bilaga 2 till högskoleförord-

ningen (1993:100) med speciali-

ningen (1993:100) med speciali-

sering mot utvecklingsstörning

sering mot utvecklingsstörning

och en examen som ger behörig-

och en examen som ger behörig-

het att bedriva undervisning en-

het att bedriva undervisning en-

ligt denna förordning. Därutöver

ligt denna förordning. Därutöver

ska läraren genom att ha kom-

ska läraren genom att ha kom-

pletterat sin behörighet att under-

pletterat sin behörighet att under-

visa som lärare med ytterligare

visa som lärare med ytterligare

utbildning ha fullgjort ämnes-

utbildning ha fullgjort ämnes-

studier om minst 30 högskole-

studier om minst 30 högskole-

poäng eller motsvarande omfatt-

poäng eller motsvarande omfatt-

125Senaste lydelse 2013:694.

156

SOU 2021:33Författningsförslag

ning vardera i ämnena svenska,

ning vardera i ämnena svenska,

matematik och engelska och

matematik och engelska och

1.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i sam- hällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

2.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i natur- orienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

3.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera

itvå av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd, eller

4.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i svenska som andraspråk.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i ämnena svenska, matematik och engelska samt det eller de ämnen som avses i första stycket 1, 2, 3 eller 4, om lärarens utbild- ning i detta eller dessa ämnen har den omfattning som krävs enligt respektive punkt. Läraren är dessutom behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i, är relevant.

Första och andra styckena gäller dock inte om lärarens behörig- hetsgivande examen är ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till hög- skoleförordningen eller en motsvarande äldre examen.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till hög- skoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning.

14 a §126

En lärare som är behörig att

En lärare som är behörig att

undervisa i ett eller flera ämnen

undervisa i ett eller flera ämnen

enligt 13 eller 14 § är även behö-

enligt 13 eller 14 § är även behö-

rig att undervisa i grundsär-

rig att undervisa i grundsär-

skolans årskurs 7–9 i ytterligare

skolans årskurs 8–10 i ytterligare

ett eller flera ämnen, om läraren

ett eller flera ämnen, om läraren

genom att ha kompletterat sin

genom att ha kompletterat sin

126Senaste lydelse 2013:694.

157

Författningsförslag

SOU 2021:33

behörighet enligt nämnda bestäm-

behörighet enligt nämnda bestäm-

melser med ytterligare utbildning

melser med ytterligare utbildning

har fullgjort ämnesstudier i detta

har fullgjort ämnesstudier i detta

eller dessa ämnen i den omfatt-

eller dessa ämnen i den omfatt-

ning som anges i andra stycket.

ning som anges i andra stycket.

Ämnesstudier som avses i första stycket ska omfatta

1.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i sam- hällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

2.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i natur- orienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

3.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera

itvå av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd,

4.minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett av de ämnen som avses i 1 eller 2, eller

5.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som avses i 1, 2, 3 eller 4.

En lärare som avses i första stycket är även behörig att undervisa

idet eller de ämnesområden för vilket ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i, är relevant.

15§127

Behörig att undervisa i grund-

Behörig att undervisa i grund-

särskolans årskurs 7–9 i ämnena

särskolans årskurs 8–10 i ämnena

bild, hem- och konsumentkun-

bild, hem- och konsumentkun-

skap, idrott och hälsa, musik eller

skap, idrott och hälsa, musik eller

slöjd och i ämnesområdena este-

slöjd och i ämnesområdena este-

tisk verksamhet, motorik eller

tisk verksamhet, motorik eller

vardagsaktiviteter är, utöver vad

vardagsaktiviteter är, utöver vad

som följer av 13, 14 eller 14 a §,

som följer av 13, 14 eller 14 a §,

den som har avlagt speciallärar-

den som har avlagt speciallärar-

examen enligt bilaga 2 till hög-

examen enligt bilaga 2 till hög-

skoleförordningen (1993:100)

skoleförordningen (1993:100)

med specialisering mot utveck-

med specialisering mot utveck-

lingsstörning och

lingsstörning och

127Senaste lydelse 2013:693.

158

SOU 2021:33Författningsförslag

1. ämneslärarexamen enligt

1. ämneslärarexamen enligt

samma bilaga med inriktning mot

samma bilaga med inriktning mot

arbete i grundskolans årskurs 7–9,

arbete i grundskolans årskurs 8–10

2. en äldre examen än som av-

2. en äldre examen än som av-

ses i 1 och som är avsedd för

ses i 1 och som är avsedd för

arbete i minst en av årskurserna 7–

arbete i årskurser som motsvarar

9 i grundskolan, eller

minst en av årskurserna 8–10 i

 

grundskolan, eller

3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsva- rande omfattning i ett eller två av ämnena bild, hem- och kon- sumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i något eller några av de ämnen som anges där och som omfattas av lärarens utbildning. Läraren är dessutom endast behörig att under- visa i något eller några av de ämnesområden som anges i första stycket för vilket ett sådant ämne är relevant.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning.

15 a §128

Behörig att undervisa i grund-

Behörig att undervisa i grund-

särskolans årskurs 7–9 i ett eller

särskolans årskurs 8–10 i ett eller

flera av ämnena bild, hem- och

flera av ämnena bild, hem- och

konsumentkunskap, idrott och

konsumentkunskap, idrott och

hälsa, musik eller slöjd är, utöver

hälsa, musik eller slöjd är, utöver

vad som följer av 13, 14, 14 a eller

vad som följer av 13, 14, 14 a eller

15 §, den som har avlagt special-

15 §, den som har avlagt special-

lärarexamen enligt bilaga 2 till

lärarexamen enligt bilaga 2 till

högskoleförordningen (1993:100)

högskoleförordningen (1993:100)

med specialisering mot utveck-

med specialisering mot utveck-

lingsstörning och som är behörig

lingsstörning och som är behörig

att undervisa i samma ämne eller

att undervisa i samma ämne eller

128Senaste lydelse 2014:1097.

159

FörfattningsförslagSOU 2021:33

ämnen i minst en av årskurserna 7–

ämnen i minst en av årskurserna 8–

9 i grundskolan eller i gymnasie-

10 i grundskolan eller i gymnasie-

skolan.

skolan.

En lärare som är behörig enligt första stycket att undervisa i ett eller flera ämnen är dessutom behörig att undervisa i något eller några av ämnesområdena estetisk verksamhet, motorik eller vardags- aktiviteter för vilket ett sådant ämne är relevant.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till hög- skoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning.

17 §129

Behörig att undervisa i specialskolan är den som har avlagt special- lärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språk- störning eller utvecklingsstörning och

1.en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att under- visa i grundskolan,

2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete

igrundskolan, eller

3.genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare ut- bildning är behörig att undervisa i grundskolan.

En lärare som avses i första

En lärare som avses i första

stycket är endast behörig att be-

stycket är endast behörig att be-

driva undervisning som är avsedd

driva undervisning som är avsedd

för elever med sådan funktions-

för elever med sådan funktions-

nedsättning som lärarens special-

nedsättning som lärarens special-

lärarexamen avser och i motsva-

lärarexamen avser och i motsva-

rande årskurser och ämnen som

rande årskurser och ämnen som

lärarens utbildning ger behörig-

lärarens utbildning ger behörig-

het att undervisa i grundskolan

het att undervisa i grundskolan

enligt bestämmelser i denna för-

enligt bestämmelser i denna för-

ordning. Detta gäller dock inte

ordning. Detta gäller dock inte

behörighet att undervisa i års-

behörighet att undervisa i års-

kurserna 7 och 8 enligt 10 §

kurserna 8 och 9 enligt 10 §

129Senaste lydelse 2018:1498.

160

SOU 2021:33Författningsförslag

En lärare som är behörig att

En lärare som är behörig att

undervisa i specialskolans års-

undervisa i specialskolans års-

kurs 9 har motsvarande behörig-

kurs 10 har motsvarande behörig-

het att undervisa i specialskolans

het att undervisa i specialskolans

årskurs 10 och i sådan ytterligare

årskurs 11 och i sådan ytterligare

utbildning som avses i 7 kap. 15 §

utbildning som avses i 7 kap. 15 §

tredje

stycket

skollagen

tredje

stycket

skollagen

(2010:800).

 

(2010:800).

 

 

 

17 a §130

 

 

Behörig att undervisa i special-

Behörig att undervisa i special-

skolan i ett eller flera av ämnena

skolan i ett eller flera av ämnena

bild, hem- och konsumentkun-

bild, hem- och konsumentkun-

skap, idrott och hälsa, musik eller

skap, idrott och hälsa, musik eller

slöjd är, utöver vad som följer av

slöjd är, utöver vad som följer av

17 §, den som har avlagt special-

17 §, den som har avlagt special-

lärarexamen enligt bilaga 2 till hög-

lärarexamen enligt bilaga 2 till hög-

skoleförordningen

(1993:100)

skoleförordningen

(1993:100)

med specialisering

mot dövhet

med specialisering

mot dövhet

eller hörselskada, synskada, grav

eller hörselskada, synskada, grav

språkstörning eller utvecklings-

språkstörning eller utvecklings-

störning och som är behörig att

störning och som är behörig att

undervisa i samma ämne eller

undervisa i samma ämne eller

ämnen i minst en av årskurserna 7–

ämnen i minst en av årskurserna 8–

9 i grundskolan eller i gymnasie-

10 i grundskolan eller i gymnasie-

skolan.

 

 

skolan.

 

 

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att bedriva undervisning som är avsedd för elever med sådan funktionsned- sättning som lärarens speciallärarexamen avser.

Om sådana elever som avses i andra stycket har mer än en funk- tionsnedsättning ska en lärare som avses i första stycket vara behörig om lärarens speciallärarexamen är specialiserad mot minst en av funktionsnedsättningarna.

130Senaste lydelse 2018:1498.

161

Författningsförslag

SOU 2021:33

17 b §131

Behörig att undervisa i special-

Behörig att undervisa i special-

skolan i ämnet rörelse och drama

skolan i ämnet rörelse och drama

är den som har avlagt speciallärar-

är den som har avlagt speciallärar-

examen enligt bilaga 2 till hög-

examen enligt bilaga 2 till hög-

skoleförordningen (1993:100) med

skoleförordningen (1993:100) med

specialisering mot dövhet eller

specialisering mot dövhet eller

hörselskada, eller utvecklingsstör-

hörselskada, eller utvecklingsstör-

ning och

ning och

1. ämneslärarexamen enligt

1. ämneslärarexamen enligt

samma bilaga med inriktning mot

samma bilaga med inriktning mot

arbete i grundskolans årskurs 7–

arbete i grundskolans årskurs 8–

9 och som omfattar ämnet,

10 och som omfattar ämnet,

2. en äldre examen än som

2. en äldre examen än som av-

avses i 1 som är avsedd för arbete

ses i 1 som är avsedd för arbete

som lärare i minst en av årskur-

som lärare i årskurser som mot-

serna 7–9 i grundskolan och som

svarar minst en av årskurserna 8–

omfattar ämnet, eller

10 i grundskolan och som om-

 

fattar ämnet, eller

3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 45 högskolepoäng eller motsva- rande omfattning i ämnet.

En lärare som avses i första

En lärare som avses i första

stycket 3 är behörig att undervisa

stycket 3 är behörig att undervisa

i ämnet rörelse och drama, om

i ämnet rörelse och drama, om

ämnesstudierna i huvudsak kan

ämnesstudierna i huvudsak kan

anses motsvara kraven i en ämnes-

anses motsvara kraven i en ämnes-

lärarexamen enligt bilaga 2 till hög-

lärarexamen enligt bilaga 2 till hög-

skoleförordningen med inrikt-

skoleförordningen med inrikt-

ning mot arbete i grundskolans

ning mot arbete i grundskolans

årskurs 7–9 i fråga om ämnes-

årskurs 8–10 i fråga om ämnes-

kunskaper.

kunskaper.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att bedriva undervisning som är avsedd för elever med sådan funktionsnedsätt- ning som lärarens speciallärarexamen avser.

131Senaste lydelse 2018:1498.

162

SOU 2021:33

Författningsförslag

Om sådana elever som avses i tredje stycket har mer än en funk- tionsnedsättning ska en lärare som avses i första stycket vara behörig om lärarens speciallärarexamen är specialiserad mot minst en av funktionsnedsättningarna.

17 d §132

Behörig att undervisa i specialskolan när det gäller elever som är hörselskadade, döva eller har en grav språkstörning utan ytterligare funktionsnedsättning är, utöver vad som följer av 17–17 c §§, den som

1 har avlagt en examen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) som ger behörighet att undervisa i grundskolan,

2.har avlagt en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i grundskolan, eller

3.genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare utbild- ning är behörig att undervisa i grundskolan.

En lärare som avses i första

En lärare som avses i första

stycket är endast behörig att be-

stycket är endast behörig att be-

driva undervisning i motsvarande

driva undervisning i motsvarande

årskurser och ämnen som lära-

årskurser och ämnen som lära-

rens utbildning ger behörighet att

rens utbildning ger behörighet att

undervisa

i grundskolan enligt

undervisa

i grundskolan enligt

bestämmelser i denna förordning.

bestämmelser i denna förordning.

Detta gäller dock inte behörig-

Detta gäller dock inte behörighet

het att undervisa i årskurserna 7

att undervisa i årskurserna 8 och

och 8 enligt 10 §.

 

9 enligt 10 §.

 

En lärare som är behörig att

En lärare som är behörig att

undervisa i specialskolans års-

undervisa i specialskolans års-

kurs 9 har motsvarande behörig-

kurs 10 har motsvarande behörig-

het att undervisa i specialskolans

het att undervisa i specialskolans

årskurs 10 och i sådan ytterligare

årskurs 11 och i sådan ytterligare

utbildning som avses i 7 kap. 15 §

utbildning som avses i 7 kap. 15 §

tredje

stycket

skollagen

tredje

stycket

skollagen

(2010:800).

 

(2010:800).

 

132Senaste lydelse 2018:1498.

163

Behörig att undervisa i special- skolan i ett eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkun- skap, idrott och hälsa eller slöjd när det gäller elever som är hör- selskadade, döva eller har en grav språkstörning utan ytterligare funktionsnedsättning är, utöver vad som följer av 17 och 17 a §§, den som är behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 8–10 i grund- skolan eller i gymnasieskolan.
Behörig att undervisa i special- skolan i ämnet musik när det gäller elever som har en grav språkstör- ning utan ytterligare funktions- nedsättning är, utöver vad som följer av 17 och 17 a §§, den som är behörig att undervisa i samma ämne i minst en av årskurserna 8– 10 i grundskolan eller i gymnasie- skolan.

Författningsförslag

SOU 2021:33

17 e §133

Behörig att undervisa i special- skolan i ett eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkun- skap, idrott och hälsa eller slöjd när det gäller elever som är hör- selskadade, döva eller har en grav språkstörning utan ytterligare funktionsnedsättning är, utöver vad som följer av 17 och 17 a §§, den som är behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 7–9 i grund- skolan eller i gymnasieskolan.

Behörig att undervisa i special- skolan i ämnet musik när det gäller elever som har en grav språkstör- ning utan ytterligare funktions- nedsättning är, utöver vad som följer av 17 och 17 a §§, den som är behörig att undervisa i samma ämne i minst en av årskurserna 7– 9 i grundskolan eller i gymnasie- skolan.

17 f §134

Behörig att undervisa i specialskolan i ämnet rörelse och drama när det gäller elever som är hörselskadade eller döva utan ytterligare funktionsnedsättning är, utöver vad som följer av 17 b §, den som

har avlagt

 

1. en ämneslärarexamen enligt

1. en ämneslärarexamen enligt

bilaga 2 till högskoleförordningen

bilaga 2 till högskoleförordningen

(1993:100) med inriktning mot

(1993:100) med inriktning mot

arbete i grundskolans årskurs 7–

arbete i grundskolans årskurs 8–

9 och som omfattar ämnet,

10 och som omfattar ämnet,

2. en äldre examen än som av-

2. en äldre examen än som av-

ses i 1 som är avsedd för arbete

ses i 1 som är avsedd för arbete

133Senaste lydelse 2018:1498.

134Senaste lydelse 2018:1498.

164

En lärare som avses i första stycket 3 är behörig att undervisa i ämnet rörelse och drama, om ämnesstudierna i huvudsak kan anses motsvara kraven i en ämnes- lärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inrikt- ning mot arbete i grundskolans årskurs 8–10 i fråga om ämnes- kunskaper.

SOU 2021:33Författningsförslag

som lärare i minst en av årskur-

som lärare i årskurser som mot-

serna 7–9 i grundskolan och som

svarar minst en av årskurserna 8–

omfattar ämnet, eller

10 i grundskolan och som om-

 

fattar ämnet, eller

3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 45 högskolepoäng eller motsva- rande omfattning i ämnet.

En lärare som avses i första stycket 3 är behörig att undervisa i ämnet rörelse och drama, om ämnesstudierna i huvudsak kan anses motsvara kraven i en ämnes- lärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inrikt- ning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 i fråga om ämnes- kunskaper.

18 §

Behörig att undervisa i sameskolan är den som har avlagt

1. en examen enligt bilaga 2

1. en examen enligt bilaga 2

till

högskoleförordningen

till

högskoleförordningen

(1993:100) som ger behörighet

(1993:100) som ger behörighet

att undervisa i grundskolans års-

att undervisa i grundskolans års-

kurs 1–3 eller 4–6,

kurs 1–4 eller 5–7,

2. en äldre examen än som av-

2. en äldre examen än som av-

ses i 1 och som är avsedd för

ses i 1 och som är avsedd för

arbete i minst en av årskurserna 1–

arbete i årskurser som motsvarar

6 i grundskolan, eller

minst

en av årskurserna 1–7 i

 

 

grundskolan, eller

3. en examen som ger behö-

3. en examen som ger behö-

righet att

bedriva undervisning

righet

att bedriva undervisning

enligt denna förordning, om han

enligt denna förordning, om han

eller hon genom att ha komplet-

eller hon genom att ha komplet-

terat sin utbildning har blivit be-

terat sin utbildning har blivit be-

hörig att undervisa i minst en av

hörig att undervisa i minst en av

årskurserna 1–6 i grundskolan.

årskurserna 1–7 i grundskolan.

165

Behörig att undervisa i same- skolan i ett eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkun- skap, idrott och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer av 18 §, den som är behörig att under- visa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 8–10 i grundskolan eller i gymnasie- skolan.

Författningsförslag

SOU 2021:33

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i motsvarande årskurser och ämnen i sameskolan som lärarens utbildning ger behörighet att undervisa i grundskolan.

18 a §135

Behörig att undervisa i same- skolan i ett eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkun- skap, idrott och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer av

18 §, den som är behörig att under- visa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan eller i gymnasie- skolan.

21 §136

Behörig att undervisa i gymnasieskolan i andra ämnen än yrkes- ämnen är den som har avlagt

1.ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i gymnasieskolan,

2. ämneslärarexamen enligt

2. ämneslärarexamen enligt

bilaga 2 till högskoleförordningen

bilaga 2 till högskoleförordningen

med inriktning mot arbete i

med inriktning mot arbete i

grundskolans årskurs 7–9,

grundskolans årskurs 8–10,

3.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete

igymnasieskolan,

4.en äldre examen än som avses i 1 eller 2 och som är avsedd för arbete som lärare, om den omfattar ämnesstudier om minst 120 hög- skolepoäng eller motsvarande omfattning i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik eller minst 90 högskolepoäng eller mot- svarande omfattning i ett annat ämne, dock inte ett yrkesämne,

5.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 120 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik,

135Senaste lydelse 2014:1097.

136Senaste lydelse 2011:1596.

166

SOU 2021:33

Författningsförslag

eller 6. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som anges i 5, dock inte ett yrkes- ämne.

24§137

Behörig att undervisa på gymnasieskolans introduktionsprogram i grundskolans ämnen är, utöver vad som följer av 21 §, den som har

avlagt

 

1. ämneslärarexamen enligt

1. ämneslärarexamen enligt

bilaga 2 till högskoleförordningen

bilaga 2 till högskoleförordningen

(1993:100) med inriktning mot

(1993:100) med inriktning mot

arbete i grundskolans årskurs 7–

arbete i grundskolans årskurs 8–

9,

10,

2. en äldre examen än som av-

2. en äldre examen än som av-

ses i 1 och som är avsedd för

ses i 1 och som är avsedd för

arbete i grundskolans årskurs 7–

arbete i årskurser som motsvarar

9,

grundskolans årskurs 8–10,

3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng eller motsva- rande omfattning i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik, eller

4.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 45 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat av grundskolans ämnen än som anges i 3.

En lärare som avses i första stycket 1 eller 2 är endast behörig att undervisa i det eller de av grundskolans ämnen som omfattas av lärarens examen.

En lärare som avses i första

En lärare som avses i första

stycket 3 eller 4 är endast behörig

stycket 3 eller 4 är endast behörig

att undervisa i något eller några av

att undervisa i något eller några av

de av grundskolans ämnen som

de av grundskolans ämnen som

anges i respektive punkt. För be-

anges i respektive punkt. För be-

137Senaste lydelse 2013:694.

167

Författningsförslag

SOU 2021:33

hörighet krävs att lärarens utbild- ning i ämnet har den omfattning som anges i respektive punkt och ämnesstudierna i huvudsak kan anses motsvara kraven i ämnes- lärarexamen enligt bilaga 2 till hög- skoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grund- skolans årskurs 7–9 i fråga om ämneskunskaper.

hörighet krävs att lärarens utbild- ning i ämnet har den omfattning som anges i respektive punkt och ämnesstudierna i huvudsak kan anses motsvara kraven i ämnes- lärarexamen enligt bilaga 2 till hög- skoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grund- skolans årskurs 8–10 i fråga om ämneskunskaper.

31§138

Behörig att undervisa i kom-

Behörig att undervisa i kom-

munal vuxenutbildning på grund-

munal vuxenutbildning på grund-

läggande nivå och gymnasial nivå

läggande nivå och gymnasial nivå

är den som är behörig att under-

är den som är behörig att under-

visa på motsvarande nivå och i

visa på motsvarande nivå och i

motsvarande ämne i grundskolan

motsvarande ämne i grundskolan

eller gymnasieskolan enligt be-

eller gymnasieskolan enligt be-

stämmelser i denna förordning.

stämmelser i denna förordning.

Detta gäller dock inte behörig-

Detta gäller dock inte behörig-

het att undervisa i årskurserna 7

het att undervisa i årskurserna 8

och 8 enligt 10 §.

och 9 enligt 10 §.

31 a §139

Behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning i svenska för

invandrare är den som har avlagt

 

1. ämneslärarexamen enligt

1. ämneslärarexamen enligt

bilaga 2 till högskoleförordningen

bilaga 2 till högskoleförordningen

(1993:100) med inriktning mot

(1993:100) med inriktning mot

arbete i grundskolans årskurs 7–

arbete i grundskolans årskurs 8–

9 eller med inriktning mot arbete

10 eller med inriktning mot

i gymnasieskolan om examen om-

arbete i gymnasieskolan om exa-

fattar ämnet svenska som andra-

men omfattar ämnet svenska som

språk,

andraspråk,

2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för under- visning i ämnet svenska som andraspråk, eller

138Senaste lydelse 2016:450.

139Senaste lydelse 2016:450.

168

SOU 2021:33

Författningsförslag

3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska som andraspråk.

34 §

Behörig att undervisa i modersmål är den som har avlagt

1. ämneslärarexamen enligt

1. ämneslärarexamen enligt

bilaga 2 till högskoleförordningen

bilaga 2 till högskoleförordningen

(1993:100) med inriktning mot

(1993:100) med inriktning mot

arbete i grundskolans årskurs 7–

arbete i grundskolans årskurs 8–

9 eller med inriktning mot arbete

10 eller med inriktning mot

i gymnasieskolan om examen om-

arbete i gymnasieskolan om exa-

fattar modersmålet som ett ämne,

men omfattar modersmålet som

 

ett ämne,

2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för under- visning i modersmålet, eller

3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har full- gjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i modersmålet.

37 §

Behörig att som speciallärare

Behörig att som speciallärare

bedriva undervisning som avser

bedriva undervisning som avser

särskilt stöd i årskurs 1–3 i grund-

särskilt stöd i årskurs 1–4 i grund-

skolan, sameskolan, specialskolan

skolan, sameskolan, specialskolan

och grundsärskolan är den som

och grundsärskolan är den som

har avlagt speciallärarexamen en-

har avlagt speciallärarexamen en-

ligt bilaga 2 till högskoleförord-

ligt bilaga 2 till högskoleförord-

ningen (1993:100) och

ningen (1993:100) och

1. en examen enligt samma

1. en examen enligt samma

bilaga som ger behörighet att

bilaga som ger behörighet att

undervisa i grundskolans årskurs

undervisa i grundskolans årskurs

1–3,

1–4,

2. en äldre examen än som av-

2. en äldre examen än som av-

ses i 1 och som ger behörighet att

ses i 1 och som ger behörighet att

169

Författningsförslag

SOU 2021:33

undervisa i grundskolans årskurs 1–

undervisa i årskurser som motsva-

3, eller

rar grundskolans årskurs 1–4, eller

3.som en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha komplette- rat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

38 §

Behörig att som speciallärare

Behörig att som speciallärare

bedriva undervisning som avser

bedriva undervisning som avser

särskilt stöd i årskurs 4–6 i grund-

särskilt stöd i årskurs 5–7 i grund-

skolan, sameskolan, specialskolan

skolan, sameskolan, specialskolan

och grundsärskolan är den som

och grundsärskolan är den som

har avlagt speciallärarexamen en-

har avlagt speciallärarexamen en-

ligt bilaga 2 till högskoleförord-

ligt bilaga 2 till högskoleförord-

ningen (1993:100) och

ningen (1993:100) och

1. en examen enligt samma

1. en examen enligt samma

bilaga som ger behörighet att

bilaga som ger behörighet att

undervisa i grundskolans års-

undervisa i grundskolans års-

kurs 1–3 eller 4–6,

kurs 1–4 eller 5–7,

2. en äldre examen än som av-

2. en äldre examen än som av-

ses i 1 och som ger behörighet att

ses i 1 och som ger behörighet att

undervisa i grundskolans års-

undervisa i årskurser som mot-

kurs 1–3 eller 4–6, eller

svarar grundskolans årskurs 1–4

 

eller 5–7, eller

3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

170

SOU 2021:33Författningsförslag

 

39 §

 

Behörig att som speciallärare

Behörig att som speciallärare

bedriva undervisning som avser

bedriva undervisning som avser

särskilt stöd i årskurs 79 i grund-

särskilt stöd i årskurs 8–10 i grund-

skolan samt i årskurs 7–10 och

skolan samt i årskurs 8–11 och

sådan ytterligare utbildning som

sådan ytterligare utbildning som

avses i 7 kap. 15 § tredje stycket

avses i 7 kap. 15 § tredje stycket

skollagen (2010:800) i special-

skollagen (2010:800) i special-

skolan är den som har avlagt

skolan är den som har avlagt

speciallärarexamen enligt bilaga 2

speciallärarexamen enligt bilaga 2

till

högskoleförordningen

till

högskoleförordningen

(1993:100) och

(1993:100) och

1. en

examen enligt samma

1. en

examen enligt samma

bilaga som ger behörighet att

bilaga som ger behörighet att

undervisa i grundskolans års-

undervisa i grundskolans års-

kurs 4–6 eller 7–9,

kurs 5–7 eller 8–10,

2. en äldre examen än som av-

2. en äldre examen än som av-

ses i 1 och som ger behörighet att

ses i 1 och som ger behörighet att

undervisa i grundskolans års-

undervisa i grundskolans års-

kurs 4–6 eller 7–9, eller

kurs 5–7 eller 8–10, eller

3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

 

 

40 §

 

Behörig att som speciallärare

Behörig att som speciallärare

bedriva undervisning som avser

bedriva undervisning som avser

särskilt stöd i årskurs 7–9 i grund-

särskilt stöd i

årskurs 8–10 i

särskolan är den som har avlagt

grundsärskolan är den som har

speciallärarexamen enligt bilaga 2

avlagt speciallärarexamen enligt

till

högskoleförordningen

bilaga 2 till högskoleförordningen

(1993:100) och

 

(1993:100) och

 

1. en

examen

enligt samma

1. en examen

enligt samma

bilaga som ger

behörighet att

bilaga som ger

behörighet att

171

Författningsförslag

SOU 2021:33

undervisa i grundskolans års-

undervisa i grundskolans års-

kurs 1–3 eller 4–6,

kurs 1–4 eller 5–7,

2. en äldre examen än som av-

2. en äldre examen än som av-

ses i 1 och som ger behörighet att

ses i 1 och som ger behörighet att

undervisa i grundskolans års-

undervisa i årskurser som mot-

kurs 1–3 eller 4–6, eller

svarar grundskolans årskurs 1–4

 

eller 5–7, eller

3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

42§140

Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen

(1993:100) och

 

1. en examen enligt samma

1. en examen enligt samma

bilaga som ger behörighet att

bilaga som ger behörighet att

undervisa i grundskolans års-

undervisa i grundskolans års-

kurs 4–6 eller 7–9 eller i gymna-

kurs 5–7 eller 8–10 eller i gymna-

sieskolan,

sieskolan,

2. en äldre examen än som av-

2. en äldre examen än som av-

ses i 1 och som ger behörighet att

ses i 1 och som ger behörighet att

undervisa i grundskolans års-

undervisa i årskurser som motsva-

kurs 4–6 eller 7–9 eller i gymna-

rar grundskolans årskurs 5–7 eller

sieskolan, eller

8–10 eller i gymnasieskolan, eller

3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

140Senaste lydelse 2011:1596.

172

SOU 2021:33

Författningsförslag

43 §

Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i gymnasiesärskolans individuella program är, utöver vad som följer av 42 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och

1.förskollärar- eller grundlärarexamen enligt bilaga 2 till hög- skoleförordningen,

2. en äldre examen än som av-

2. en äldre examen än som av-

ses i 1 och som ger behörighet att

ses i 1 och som ger behörighet att

undervisa i förskolan, förskole-

undervisa i förskolan eller grund-

klassen eller grundskolans års-

skolans årskurs 1–4 eller 5–7,

kurs 1–3 eller 4–6, eller

eller

3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som special- lärarexamen är specialiserad mot.

50§141

Behörig att som lärare under-

Behörig att som lärare under-

visa i grundskolans årskurs 1–3

visa i grundskolans årskurs 1–4

eller 4–6 och fritidshemmet är,

eller 5–7 och fritidshemmet är,

utöver vad som följer av övriga

utöver vad som följer av övriga

bestämmelser i detta kapitel, den

bestämmelser i detta kapitel, den

som

som

1.har avlagt en äldre examen än som avses i 19 § första stycket 1 som är avsedd för arbete i fritidshem och som omfattar studier i minst ett av grundskolans ämnen,

2. har fullgjort ämnesstudier i

2. har fullgjort ämnesstudier i

en omfattning i varje ämne som

en omfattning i varje ämne som

minst motsvarar den lägsta om-

minst motsvarar den lägsta om-

fattning som kan anses ha krävts

fattning som kan anses ha krävts

för ämnet i någon av de lärarexa-

för ämnet i någon av de lärarexa-

mina som är avsedda för under-

mina som är avsedda för under-

visning i årskurserna 1–3 eller 4–

visning i årskurser som motsvarar

6 och som är äldre än en sådan

årskurserna 1–4 eller 5–7 och

141Senaste lydelse 2013:693.

173

Författningsförslag

SOU 2021:33

behörighetsgivande examen som

som är äldre än en sådan behörig-

anges i bilaga 2 till högskoleför-

hetsgivande examen som anges i

ordningen (1993:100), dock inte

bilaga 2 till högskoleförordningen

äldre än en behörighetsgivande

(1993:100), dock inte äldre än en

examen som kunde avläggas

behörighetsgivande examen som

den 1 juli 1968, och

kunde avläggas den 1 juli 1968,

 

och

3.genom ämnesstudierna har fått sådana ämneskunskaper i vart och ett av detta eller dessa ämnen som i huvudsak kan anses ha krävts för den lärarexamen som avses i 2.

Behörighet att undervisa i års-

Behörighet att undervisa i års-

kurs 1–3 eller 4–6 enligt första

kurs 1–4 eller 5–7 enligt första

stycket omfattar bara det eller de

stycket omfattar bara det eller de

ämnen och de årskurser för vilka

ämnen och de årskurser för vilka

den omfattning och de ämneskun-

den omfattning och de ämneskun-

skaper som krävs enligt första

skaper som krävs enligt första

stycket 2 och 3 har uppnåtts.

stycket 2 och 3 har uppnåtts.

51§142

Behörig att som lärare under-

Behörig att som lärare under-

visa i grundskolans årskurs 1–3

visa i grundskolans årskurs 1–4

eller 4–6 och fritidshemmet är,

eller 5–7 och fritidshemmet är,

utöver vad som följer av övriga

utöver vad som följer av övriga

bestämmelser i detta kapitel, den

bestämmelser i detta kapitel, den

som

som

1.har avlagt en äldre examen än som avses i 19 § första stycket 1 som är avsedd för arbete i fritidshem,

2.har kompletterat sin examen med högskoleutbildning i minst ett av grundskolans ämnen före den 1 december 2013,

3. genom

högskoleutbild-

3. genom

högskoleutbild-

ningen fullgjort

ämnesstudier i

ningen fullgjort ämnesstudier i

en omfattning i varje ämne som

en omfattning i varje ämne som

minst motsvarar den lägsta om-

minst motsvarar den lägsta om-

fattning som kan anses ha krävts

fattning som kan anses ha krävts

för ämnet i någon av de lärarexa-

för ämnet i någon av de lärarexa-

mina som är avsedda för under-

mina som är avsedda för under-

visning i årskurserna 1–3 eller 4–

visning i årskurser som motsvarar

6 och som är äldre än en sådan be-

årskurserna 1–4

eller 5–7 och

142Senaste lydelse 2013:693.

174

SOU 2021:33Författningsförslag

hörighetsgivande examen som an-

som är äldre än en sådan behörig-

ges i bilaga 2 till högskoleförord-

hetsgivande examen som anges i

ningen (1993:100), dock inte äldre

bilaga 2 till högskoleförordningen

än en behörighetsgivande examen

(1993:100), dock inte äldre än en

som kunde avläggas den 1 juli

behörighetsgivande examen som

1968, och

kunde avläggas den 1 juli 1968, och

4.genom ämnesstudierna har fått sådana ämneskunskaper i vart och ett av detta eller dessa ämnen som i huvudsak kan anses ha krävts för den lärarexamen som avses i 3

Behörighet att undervisa i

Behörighet att undervisa i

årskurs 1–3 eller 4–6 enligt första

årskurs 1–4 eller 5–7 enligt första

stycket omfattar bara det eller de

stycket omfattar bara det eller de

ämnen och de årskurser för vilka

ämnen och de årskurser för vilka

den omfattning och de kunska-

den omfattning och de kunska-

per som krävs enligt första

per som krävs enligt första

stycket 3 och 4 har uppnåtts.

stycket 3 och 4 har uppnåtts.

 

Förskollärare i grundskolan

54 §

En förskollärare som har avlagt behörighetsgivande examen och som har en anställning i förskoleklassen senast den 30 juni 2026 är behörig att som lärare undervisa i årskurs 1 och 2 i grundskolan, om

1.han eller hon har undervisat

iförskoleklassen eller årskurs 1 under minst fem läsår under de senaste tio åren före ansökan om komplettering av legitimation in- kommit till Statens skolverk, dock senast den 1 juli 2031, och

2.han eller hon har komplet- terat sin behörighetsgivande exa- men med en fullgjord behörighets- givande utbildning för årskurs 1 och 2 enligt förordning (2021:151) om statsbidrag för fortbildning av

175

Författningsförslag

SOU 2021:33

förskollärare eller en utbildning som motsvarar en sådan.

Behörighet som ges enligt denna bestämmelse får inte ligga till grund för tillämpningen av andra bestämmelser om kompletterande behörighet enligt denna förord- ning.

54 a §

En förskollärare som har av- lagt behörighetsgivande examen och är anställd i förskoleklassen senast den 30 juni 2026 är behörig att som lärare undervisa i ett eller flera ämnen i grundskolans årskurs 1–4 utöver vad som följer av denna förordning, om

1.han eller hon har komplet- terat sin behörighetsgivande exa- men med fullgjord högskoleutbild- ning i ett eller flera ämnen,

2.högskoleutbildningen har en omfattning i varje ämne som minst motsvarar den lägsta omfattning som kan anses ha krävts för ämnet

inågon av de lärarexamina med inriktning mot årskurser som mot- svarar årskurs 1–4 och som är äldre än en sådan behörighets- givande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), dock inte äldre än en behörighetsgivande examen som kunde avläggas den 1 juli 1968, och

3.han eller hon genom hög- skoleutbildningen har fått sådana ämneskunskaper i vart och ett av detta eller dessa ämnen som i

176

SOU 2021:33

Författningsförslag

huvudsak kan anses ha krävts för den lärarexamen som avses i 2.

En förskollärare som avses i första stycket är behörig att under- visa i det eller de ämnen som den äldre lärarexamen var avsedd för.

Behörighet som ges enligt denna bestämmelse får inte ligga till grund för tillämpningen av andra bestämmelser om kompletterande behörighet enligt denna förordning.

Förskollärare i grundsärskolan

55§

En förskollärare som har avlagt

behörighetsgivande examen och har en anställning i förskoleklassen senast den 30 juni 2026 är behörig att som lärare undervisa i års- kurs 1 och 2 i grundsärskolan, om

1.han eller hon har undervisat

iförskoleklassen eller årskurs 1 under minst fem läsår under de senaste tio åren före ansökan om komplettering av legitimation in- kommit till Statens skolverk, dock senast den 1 juli 2034,

2.han eller hon har komplet- terat sin behörighetsgivande exa- men med en fullgjord behörighets- givande utbildning för årskurs 1 och 2 enligt förordning (2021:151) om statsbidrag för fortbildning av förskollärare eller en utbildning som motsvarar en sådan, och

3.han eller hon har avlagt en speciallärarexamen med speciali- sering mot utvecklingsstörning.

177

Författningsförslag

SOU 2021:33

Behörighet som ges enligt denna bestämmelse får inte ligga till grund för tillämpningen av andra bestämmelser om kompletterande behörighet enligt denna förordning.

55 a §

En förskollärare som har av- lagt behörighetsgivande examen och är anställd i förskoleklassen senast den 30 juni 2026 är behörig att som lärare undervisa i ett eller flera ämnen i grundsärskolans årskurs 1–4 utöver vad som följer av denna förordning, om

1.han eller hon har avlagt en speciallärarexamen med speciali- sering mot utvecklingsstörning,

2.han eller hon har komplet- terat sin behörighetsgivande examen med fullgjord högskoleutbildning i ett eller flera ämnen,

3.högskoleutbildningen har en omfattning i varje ämne som minst motsvarar den lägsta omfattning som kan anses ha krävts för ämnet

inågon av de lärarexamina med inriktning mot årskurser som mot- svarar årskurs 1–4 och som är äldre än en sådan behörighets- givande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), dock inte äldre än en behörighetsgivande examen som kunde avläggas den 1 juli 1968, och

4.han eller hon genom hög- skoleutbildningen har fått sådana ämneskunskaper i vart och ett av detta eller dessa ämnen som i

178

SOU 2021:33

Författningsförslag

huvudsak kan anses ha krävts för den lärarexamen som avses i 3.

En förskollärare som avses i första stycket är behörig att under- visa i det eller de ämnen som den äldre lärarexamen var avsedd för.

Behörighet som ges enligt denna bestämmelse får inte ligga till grund för tillämpningen av andra bestämmelser om kompletterande behörighet enligt denna förordning.

Förskollärare i träningsskolan

55 b §

En förskollärare som har avlagt behörighetsgivande examen och en speciallärarexamen med specialiser- ing mot utvecklingsstörning samt har en anställning i grundsär- skolan senast den 30 juni 2026, är behörig att undervisa i årskurs 1 och 2 i grundsärskolan, om

1.han eller hon har undervisat

iträningsskolan under minst fem läsår de senaste tio åren före an- sökan om komplettering av legiti- mation inkommit till Statens skol- verk, dock senast den 30 juni 2031, och

2.han eller hon har komplet- terat sin behörighetsgivande exa- men med en fullgjord behörighets- givande utbildning för årskurs 1 och 2 enligt förordning (2021:151) om statsbidrag för fortbildning av förskollärare eller en utbildning som motsvarar en sådan.

179

Författningsförslag

SOU 2021:33

Behörighet som ges enligt denna bestämmelse får inte ligga till grund för tillämpningen av andra bestämmelser om kompletterande behörighet enligt denna förord- ning.

55 c §

En förskollärare som har av- lagt behörighetsgivande examen och en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstör- ning samt har en anställning i grundsärskolan senast den 30 juni 2026 är behörig att som lärare undervisa elever i ett eller flera ämnen i grundsärskolans årskurs 1– 4 utöver vad som följer av denna förordning, om

1.han eller hon har avlagt en speciallärarexamen med special- isering mot utvecklingsstörning,

2.han eller hon har komplet- terat sin behörighetsgivande exa- men med fullgjord högskoleutbild- ning i ett eller flera ämnen,

3.högskoleutbildningen har en omfattning i varje ämne som minst motsvarar den lägsta omfattning som kan anses ha krävts för ämnet

inågon av de lärarexamina med inriktning mot årskurser som mot- svarar årskurs 1–4 och som är äld- re än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), dock inte äldre än en behörighets- givande examen som kunde av- läggas den 1 juli 1968, och

180

SOU 2021:33

Författningsförslag

4.han eller hon genom hög- skoleutbildningen har fått sådana ämneskunskaper i vart och ett av detta eller dessa ämnen som i huvudsak kan anses ha krävts för den lärarexamen som avses i 3.

En förskollärare enligt första stycket är behörig att undervisa i det eller de ämnen som den äldre lärarexamen var avsedd för.

Behörighet som ges enligt denna bestämmelse får inte ligga till grund för tillämpningen av andra bestämmelser om kompletterande behörighet enligt denna förord- ning.

Specialskolan

56 §

En förskollärare som har av- lagt behörighetsgivande examen och har en anställning i förskole- klassen senast den 30 juni 2026 är behörig att som lärare undervisa elever som är hörselskadade, döva eller har en grav språkstörning utan ytterligare funktionsnedsätt- ning i årskurs 1 och 2 i special- skolan, om

1.han eller hon har undervisat

iförskoleklassen eller årskurs 1 under minst fem läsår under de senaste tio åren före ansökan om komplettering av legitimation in- kommit till Statens skolverk, dock senast den 1 juli 2031, och

2.han eller hon har komplet- terat sin behörighetsgivande exa-

181

Författningsförslag

SOU 2021:33

men med en fullgjord behörighets- givande utbildning för behörighet i årskurs 1 och 2 enligt förordning (2021:151) om statsbidrag för fort- bildning av förskollärare eller en utbildning som motsvarar en sådan.

Behörighet som ges enligt denna bestämmelse får inte ligga till grund för tillämpningen av andra be- stämmelser om kompletterande be- hörighet enligt denna förordning.

56 a §

En förskollärare som har av- lagt behörighetsgivande examen och är anställd i förskoleklassen före den 30 juni 2026 är behörig att som lärare undervisa elever som är hörselskadade, döva eller har en grav språkstörning, utan ytterli- gare funktionsnedsättning i ett eller flera ämnen i specialskolans årskurs 1–5 utöver vad som följer av denna förordning, om

1.han eller hon har komplet- terat sin behörighetsgivande exa- men med fullgjord högskoleutbild- ning i ett eller flera ämnen,

2.högskoleutbildningen har en omfattning i varje ämne som minst motsvarar den lägsta omfattning som kan anses ha krävts för ämnet

inågon av de lärarexamina med inriktning mot årskurser som mot- svarar årskurs 1–5 och som är äldre än en sådan behörighets- givande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), dock inte äldre än en

182

SOU 2021:33

Författningsförslag

behörighetsgivande examen som kunde avläggas den 1 juli 1968, och

3.han eller hon genom högskole- utbildningen har fått sådana ämnes- kunskaper i vart och ett av detta eller dessa ämnen som i huvudsak kan anses ha krävts för den lärar- examen som aves i 2.

En förskollärare som avses i första stycket är behörig att under- visa i det eller de ämnen som den äldre lärarexamen var avsedd för.

Behörighet som ges enligt denna bestämmelse får inte ligga till grund för tillämpningen av andra be- stämmelser om kompletterande be- hörighet enligt denna förordning.

Förskollärare i sameskolan

57§

En förskollärare som har avlagt

behörighetsgivande examen och som har en anställning i förskole- klassen senast den 30 juni 2026 är behörig att som lärare undervisa i årskurs 1 och 2 i sameskolan, om

1.han eller hon har undervisat

iförskoleklassen eller årskurs 1 under minst fem läsår under de senaste tio åren före ansökan om komplettering av legitimation in- kommit till Statens skolverk, dock senast den 1 juli 2031, och

2.han eller hon har komplette- rat sin behörighetsgivande examen med en fullgjord behörighets- givande utbildning för årskurs 1 och 2 enligt förordning (2021:151)

183

Författningsförslag

SOU 2021:33

om statsbidrag för fortbildning av förskollärare eller en utbildning som motsvarar en sådan.

Behörighet som ges enligt denna bestämmelse får inte ligga till grund för tillämpningen av andra bestämmelser om kompletterande behörighet enligt denna förordning.

57 a §

En förskollärare som har av- lagt behörighetsgivande examen och är anställd i förskoleklassen senast den 30 juni 2026 är behörig att som lärare undervisa i ett eller flera ämnen i sameskolans års- kurs 1–4 utöver vad som följer av denna förordning, om

1.han eller hon har komple- tterat sin behörighetsgivande exa- men med fullgjord högskoleutbild- ning i ett eller flera ämnen,

2.högskoleutbildningen har en omfattning i varje ämne som minst motsvarar den lägsta omfattning som kan anses ha krävts för ämnet

inågon av de lärarexamina med inriktning mot årskurser som mot- svarar årskurs 1–4 och som är äldre än en sådan behörighets- givande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), dock inte äldre än en behörighetsgivande examen som kunde avläggas den 1 juli 1968, och

3.han eller hon genom hög- skoleutbildningen har fått sådana ämneskunskaper i vart och ett av

184

SOU 2021:33

Författningsförslag

detta eller dessa ämnen som i huvudsak kan anses ha krävts för den lärarexamen som avses i 2.

En förskollärare som avses i första stycket är behörig att under- visa i det eller de ämnen som den äldre lärarexamen var avsedd för.

Behörighet som ges enligt denna bestämmelse får inte ligga till grund för tillämpningen av andra bestämmelser om kompletterande behörighet enligt denna förordning.

Förskollärare med speciallärarexamen

58§

Behörig att som speciallärare

bedriva undervisning som avser särskilt stöd i årskurs 1 och 2 re- spektive årskurs 1–4 i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och årskurs 1–5 i specialskolan, är den som uppfyller kraven i 54, 55, 55 b, 56 och 57 §§ respektive 54 a, 55 a, 55 c, 56 a och 57 a §§ och som har en speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100).

En förskollärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexa- men är specialiserad mot.

185

Författningsförslag

SOU 2021:33

 

19143

 

Sådana

speciallärare och

Sådana

speciallärare och

specialpedagoger med speciali-

specialpedagoger med speciali-

sering mot

utvecklingsstörning

sering mot

utvecklingsstörning

som har legitimation och en exa-

som har legitimation och en exa-

men som ger behörighet att under-

men som ger behörighet att under-

visa i minst en av årskurserna 7

visa i minst en av årskurserna 8

9 i grundskolan eller i gymnasie-

10 i grundskolan eller i gymnasie-

skolan och

som den 1 decem-

skolan och

som den 1 decem-

ber 2013 var anställda som lärare

ber 2013 var anställda som lärare

i grundsärskolan, gymnasiesär-

i grundsärskolan, gymnasiesär-

skolan eller

särskild utbildning

skolan eller

särskild utbildning

för vuxna får, trots att de inte är

för vuxna får, trots att de inte är

behöriga att bedriva undervis-

behöriga att bedriva undervis-

ning i ett ämne eller ämnes-

ning i ett ämne eller ämnes-

område, bedriva undervisning i

område, bedriva undervisning i

ämnet eller ämnesområdet i

ämnet eller ämnesområdet i

a) grundsärskolans årskurs 7–

a) grundsärskolans årskurs 8–

9,

 

10,

 

b)gymnasiesärskolan i andra ämnen än yrkesämnen, och

c)kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på mot- svarande nivåer som avses i a och b.

En lärare som avses i första stycket får bedriva undervisning som anges där även om han eller hon har tillträtt en ny anställning som lärare efter den 1 december 2013.

Första och andra styckena gäller inte om 33 § första stycket lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) är tillämpligt. Om en speciallärare eller specialpedagog har avslutat en sådan anställning som avses i 33 § första stycket samma lag den 1 december 2013 eller senare, ska den avslutade anställningen anses vara en sådan anställ- ning som avses i första stycket.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2024 och ska tillämpas från och med den 1 juli 2026.

2.Den som är behörig att undervisa i årskurser i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan enligt förordningen

idess äldre lydelse är behörig att undervisa i motsvarande årskurser

1432020:460

186

SOU 2021:33

Författningsförslag

enligt den nya lydelsen. Behörighet som omfattar lågstadiet enligt 10 kap. 3 §, 11 kap. 4 §, 12 kap. 3 § och 13 kap. 3 § skollagen i dess lydelse före den 1 augusti 2024 ska anses gälla för lågstadiet i nämnda bestämmelsers senare lydelse.

3.En förskollärare som har en anställning i förskoleklassen och som enligt 2 kap. 2 § i dess äldre lydelse är behörig att undervisa i förskoleklassen senast den 30 juni 2026 är behörig att undervisa i årskurs 1 i grundskolan och sameskolan till den 30 juni 2031.

4.En förskollärare eller lärare som har en anställning i förskole- klassen och som enligt 2 kap. 2 § i dess äldre lydelse är behörig att undervisa i förskoleklassen senast den 30 juni 2026 är behörig att undervisa i årskurs 1 i grundsärskolan till den 30 juni 2034.

5.En förskollärare som har en anställning i grundsärskolan och är behörig för undervisning i träningsskolan enligt 2 kap. 16 § senast den 30 juni 2026 är behörig att undervisa i ämnen i årskurs 1 i grund- särskolan till den 30 juni 2031.

6.En förskollärare som har en anställning i förskoleklassen och som enligt 2 kap. 2 § i dess äldre lydelse är behörig att undervisa i förskoleklassen senast den 30 juni 2026 är behörig att undervisa i årskurs 1 i specialskolan när det gäller elever som är hörselskadade, döva eller har en grav språkstörning utan ytterligare funktions- nedsättning till den 30 juni 2031.

7.En förskollärare som har en anställning i förskoleklassen och som enligt 36 § är behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i förskoleklassen senast den 30 juni 2026 är behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i årskurs 1 i grundskolan, sameskolan, specialskolan och grund- särskolan till den 30 juni 2031.

187

Författningsförslag

SOU 2021:33

1.12Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och för- skollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen att 21 och 22 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

21 §144

 

En student som avses i 17 §

En student som avses i 17 §

ska anses uppfylla kraven för

ska anses uppfylla kraven för

grundlärarexamen med inriktning

grundlärarexamen med inriktning

mot arbete i förskoleklass och

mot arbete i grundskolans års-

grundskolans årskurs 1–3 enligt

kurs 1–4 enligt bilaga 2 till hög-

bilaga 2 till högskoleförordningen

skoleförordningen

(1993:100),

(1993:100), om studenten har de

om studenten har de ämneskun-

ämneskunskaper i de undervis-

skaper i de undervisningsämnen

ningsämnen som krävs enligt sam-

som krävs enligt samma bilaga

ma bilaga för en sådan examen.

för en sådan examen.

22 §145

 

En student som avses i 17 §

En student som avses i 17 §

ska anses uppfylla kraven för

ska anses uppfylla kraven för

grundlärarexamen med inriktning

grundlärarexamen med inriktning

mot arbete i grundskolans års-

mot arbete i grundskolans års-

kurs 46 enligt bilaga 2 till hög-

kurs 5–7 enligt bilaga 2 till hög-

skoleförordningen (1993:100),

skoleförordningen

(1993:100),

om studenten har de ämneskun-

om studenten har de ämneskun-

skaper i de undervisningsämnen

skaper i de undervisningsämnen

144Senaste lydelse 2013:831.

145Senaste lydelse 2013:831.

188

SOU 2021:33

Författningsförslag

som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen.

som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2024 och ska tillämpas från och med den 1 juli 2026.

189

Författningsförslag

SOU 2021:33

1.13Förslag till förordning om ändring i förordning (2015:195) om ett nationellt informationssystem för skolväsendet

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2015:195) om ett nationellt informationssystem för skolväsendet

dels att 1 och 2 § ska ha följande lydelse,

dels att 4 § ska upphöra att gälla och att rubriken närmast 4 § ska utgå.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

1 §

 

 

 

Statens

skolverk

ska göra

Statens

skolverk

ska

göra

vissa uppgifter om skolenheter

vissa uppgifter om skolenheter

tillgängliga för allmänheten i ett

tillgängliga för allmänheten i ett

nationellt

informationssystem.

nationellt

informationssystem.

Detta gäller de uppgifter om skol-

Detta gäller de uppgifter om skol-

enheter i förskoleklassen, grund-

enheter i grundskolan, grundsär-

skolan, grundsärskolan, gymnasie-

skolan, gymnasieskolan och gym-

skolan och gymnasiesärskolan som

nasiesärskolan som

framgår av

framgår av denna förordning eller

denna förordning eller av före-

av föreskrifter som

meddelats

skrifter som meddelats med stöd

med stöd av den. Informationen

av den. Informationen ska göra

ska göra det möjligt att jämföra

det möjligt att jämföra olika skol-

olika skolenheter.

 

enheter.

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

Informationssystemet ska för

Informationssystemet ska för

varje skolenhet i förskoleklassen,

varje skolenhet i grundskolan och

grundskolan och gymnasieskolan

gymnasieskolan innehålla

upp-

innehålla uppgift om

 

gift om

 

 

 

1.hur många lärare det finns i förhållande till antalet elever,

2.andel legitimerade lärare,

3.tillgång till speciallärare eller specialpedagog,

4.förelägganden från Statens skolinspektion, och

5.huvudmannens juridiska form.

190

SOU 2021:33Författningsförslag

 

 

6 §

 

 

Om skolenheten har elever i

Om skolenheten har elever i

årskurs 3, 6 eller 9 i grundskolan

årskurs 4, 7 eller 10 i grundskolan

ska informationssystemet utöver

ska informationssystemet utöver

vad som anges i 2, 3 och 5 §§

vad som anges i 2, 3 och 5 §§

innehålla uppgift om genomsnitts-

innehålla uppgift om genomsnitts-

resultat på nationella ämnesprov.

resultat på nationella ämnesprov.

 

 

7 §

 

 

Om skolenheten har elever i

Om skolenheten har elever i

årskurs 6 eller 9 i grundskolan

årskurs 7 eller 10 i grundskolan

ska informationssystemet

ut-

ska informationssystemet

ut-

över vad som anges i 2, 3, 5 och

över vad som anges i 2, 3, 5 och

6 §§ innehålla uppgift om

 

6 §§ innehålla uppgift om

 

1. andel elever i årskurs 6 som

1. andel elever i årskurs 7 som

når kraven för godkända betyg i

når kraven för godkända betyg i

alla ämnen som eleverna fått

alla ämnen som eleverna fått

undervisning i under läsåret, och

undervisning i under läsåret, och

2. andel elever i årskurs 9 som

2. andel elever i årskurs 10

når kraven för godkända betyg i

som når kraven för godkända

alla ämnen.

 

 

betyg i alla ämnen.

 

 

 

 

8 §

 

 

Om skolenheten har elever i

Om skolenheten har elever i

årskurs 9 i grundskolan ska infor-

årskurs 10 i grundskolan ska infor-

mationssystemet utöver vad som

mationssystemet utöver vad som

anges i 2, 3 och 5–7 §§ innehålla

anges i 2, 3 och 5–7 §§ innehålla

uppgift om

 

 

uppgift om

 

 

1. betygsgenomsnitt

för

års-

1. betygsgenomsnitt

för

års-

kurs 9,

 

 

kurs 10,

 

 

2. betygsgenomsnitt

för

års-

2. betygsgenomsnitt

för

års-

kurs 9 i förhållande till socio-

kurs 10 i förhållande till socio-

ekonomiska faktorer, och

 

ekonomiska faktorer, och

 

3. andel elever som efter års-

3. andel elever som efter års-

kurs 9 är behöriga till nationella

kurs 10 är behöriga till nationella

program i gymnasieskolan.

 

program i gymnasieskolan.

 

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2026.

191

Författningsförslag

SOU 2021:33

1.14Förordning om ändring i förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Härigenom föreskrivs ifråga om förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande att 4 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Schablonersättning enligt 3 eller 3 a § betalas ut med

65 300 kronor per år för ett barn i förskola enligt 8 kap. 4 § skol- lagen (2010:800),

53 400 kronor per år för en

elev i förskoleklass,

104 800 kronor per år för en elev i grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola, och

119 100 kronor per år för en elev i gymnasieskola eller gymnasie- särskola.

För ett barn i förskola eller en elev som inte genomgår en utbild- ning under ett helt år betalas ersättning ut med ett belopp som för varje påbörjad fyraveckorsperiod uppgår till en tiondel av det belopp som anges i första stycket.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2026.

Äldre föreskrifter gäller för sådana kostnader för utbildning i för- skoleklassen som har uppkommit före ikraftträdandet.

192

SOU 2021:33

Författningsförslag

1.15Förslag till ändring i förordning (2021:151) om statsbidrag för fortbildning av lärare

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2021:151) om stats- bidrag för fortbildning av förskollärare att 1, 3, 4 och 9 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Denna förordning innehåller

Denna förordning innehåller

bestämmelser om statsbidrag för

bestämmelser om statsbidrag för

fortbildning av förskollärare verk-

fortbildning av förskollärare verk-

samma i förskoleklassen i syfte

samma i förskoleklassen i syfte

att stärka deras kompetens att

att förskollärarna ska bli behöriga

kunna undervisa i de första års-

att undervisa i lågstadiet i grund-

kurserna i grundskolan.

skolan.

3 §

Statsbidrag får lämnas till

Statsbidrag får lämnas till

huvudmän för förskoleklassen.

huvudmän för förskoleklassen och

 

grundsärskolan.

4 §

Statsbidrag får lämnas för ersättning för lön till förskollärare som 1. har förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen,

2. är anställda för undervis-

2. är anställda för undervis-

ning i förskoleklassen, och

ning i förskoleklassen eller för

 

undervisning i ämnesområden i

 

grundsärskolan, och

3. deltar i

 

a)uppdragsutbildning enligt förordningen (2007:223) om upp- dragsutbildning för fortbildning av lärare och förskollärare, eller

b)motsvarande utbildning som anordnas av en enskild utbild- ningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen

(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.

Den utbildning som avses i

Den utbildning som avses i

första stycket 3 ska syfta till att

första stycket 3 ska syfta till att

ge förskollärarna kompetens om

förskollärarna ska bli behöriga.

193

Författningsförslag

SOU 2021:33

elevers läs-, skriv- och matematik- inlärning.

1. att undervisa i årskurs 1 och

2 i grundskolan i enlighet med

10 kap. 3 § skollagen (2010:800) i dess lydelse från och med den 1 augusti 2024, eller

2. att undervisa i ett eller flera ämnen i årskurs 1–4 i grund- skolan i enlighet med 10 kap. 3 § skollagen (2010:800) i dess lydelse från och med den 1 augusti 2024.

9 §

Om det kommer in fler an-

Om det kommer in fler an-

sökningar om statsbidrag än det

sökningar om statsbidrag än det

finns medel för, ska Statens skol-

finns medel för, ska Statens skol-

verk göra ett urval. Skolverket

verk göra ett urval. Vid urvalet

ska vid urvalet beakta geografisk

ska Skolverket prioritera sådan fort-

spridning och att bidrag lämnas

bildning som syftar till behörighet

till såväl offentliga som enskilda

i årskurs 1 och 2.

huvudmän.

 

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2024.

194

Statsbidrag får lämnas till huvudmän för grundskolan, grund- särskolan, specialskolan och same- skolan.
Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag för fortbildning av förskollärare verk- samma i årskurs 1 i syfte att för- skollärarna ska bli behöriga att undervisa i lågstadiet i grund- skolan.

SOU 2021:33

Författningsförslag

1.16Förslag till ändring i förordning (2021:151) om statsbidrag för fortbildning av lärare

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2021:151) om stats- bidrag för fortbildning av förskollärare att 1, 3 och 4 §§ ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt 1.15

Föreslagen lydelse

1 §

Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag för fortbildning av förskollärare verk- samma i förskoleklassen i syfte att förskollärarna ska bli behöriga att undervisa i lågstadiet i grund- skolan.

3 §

Statsbidrag får lämnas till huvudmän för förskoleklassen och grundsärskolan.

4 §

Statsbidrag får lämnas för ersättning för lön till förskollärare som 1. har förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen,

2. är anställda för undervis-

2. är anställda för undervis-

ning i förskoleklassen eller för

ning i årskurs 1 eller är anställda

undervisning i ämnesområden i

för undervisning i ämnesområ-

grundsärskolan, och

den i grundsärskolan, och

3. deltar i

 

a)uppdragsutbildning enligt förordningen (2007:223) om upp- dragsutbildning för fortbildning av lärare och förskollärare, eller

b)motsvarande utbildning som anordnas av en enskild utbild- ningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.

Den utbildning som avses i första stycket 3 ska syfta till att för- skollärarna ska bli behöriga

195

Författningsförslag

SOU 2021:33

1.att undervisa i årskurs 1 och 2 i grundskolan i enlighet med 10 kap. 3 § skollagen (2010:800) i

dess lydelse från och med den

1augusti 2024, eller

2.att undervisa i ett eller flera ämnen i årskurs 1–4 i grund- skolan i enlighet med 10 kap. 3 § skollagen (2010:800) i dess lydelse från och med den 1 augusti 2024.

1.att undervisa i årskurs 1 och 2 i grundskolan, eller

2.att undervisa i ett eller flera ämnen i årskurs 1–4 i grund- skolan.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2026.

196

2Uppdraget, genomförandet och betänkandets disposition

2.1Uppdrag

I mars 2020 beslutade regeringen att tillsätta en utredning med upp- drag att föreslå hur en tioårig grundskola kan införas genom att för- skoleklassen görs om till årskurs 1 (dir. 2020:24). Syftet är att förbättra kunskapsresultaten genom att eleverna ges mer undervisning utifrån grundskolans kursplaner inom den regel- och kompetensmässiga struk- tur som grundskolan har. Även de motsvarande obligatoriska skol- formerna grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med ett år när förskoleklassen omvandlas till en ny första årskurs. Uppdraget ska enligt direktivet slutredovisas senast den 26 april 2021. Kommittédirektivet återfinns som bilaga 1.

2.2Utredningens arbete

Utredningens arbete påbörjades i mars 2020. Arbetet tog sin utgångs- punkt i regeringens direktiv (dir. 2020:24) samt riksdagens tidigare tillkännagivande till regeringen att den bör bereda möjligheten att inför en tioårig grundskola och återkomma med ett lagförslag (bet. 2018/19: UbU1 punkt d, rskr. 2018/19:104). Baserat på den in- riktning som redovisas i kommittédirektivet och i Utbildningsutskot- tets betänkande har utredningen arbetat fram ett konkret förslag på hur en sådan reform kan genomföras.

Utredningens arbete bygger vidare på den kunskapsbas och de resonemang, bedömningar och förslag som ett flertal statliga offent- liga utredningar tidigare presenterat som rör sexåringar, förskole- klassen och grundskolans tidiga årskurser. Särskilt avses Grundskole-

197

Uppdraget, genomförandet och betänkandets disposition

SOU 2021:33

utredningen (U 2014:05) samt Utredningen om en läsa-skriva-räkna- garanti (U 2015:04).

I enlighet med direktivet har synpunkter och erfarenheter inhäm- tats från kommuner och enskilda skolhuvudmän, liksom från Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndig- heten (SPSM), Sameskolstyrelsen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Skolforskningsinstitutet, Barnombudsmannen (BO), Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Friskolornas Riksförbund, Idéburna skolors riksförbund, Lärar- förbundet och Lärarnas Riksförbund. Därutöver har synpunkter och erfarenheter inhämtats från följande myndigheter och organisationer med relevans för utredningens uppdrag: Arbetsgivarverket, Myndig- heten för delaktighet, Sveriges Skolledarförbund, Universitets- kanslersämbetet (UKÄ), Sveriges Universitet- och Högskoleförbund (SUHF), Lärarutbildningskonventet samt ett urval av landets elev- organisationer och funktionshindersorganisationer. Samtal har även förts med SKR:s skolchefsnätverk och förskolenätverk, rektorer, personal verksamma i förskoleklass, samt personer som arbetar med frågor om grundsärskola samt specialskola. Samråd har genomförts med företrädare för landets nationella minoriteter.

Utredningen har fört fördjupade samtal med IFAU och Skol- verket i frågor om reformstrategier, uppföljning och utvärdering. Gällande frågor om hantering av godkännanden för enskilda huvud- män har samtal förts med Skolinspektionen, Friskolornas riksför- bund och Idéburna skolors riksförbund. Fördjupade samtal har även förts med Skolverket i frågor om läroplaner och kursplaner, behö- righets- och legitimationsfrågor, samt fortbildning och kompetens- utveckling. I frågor om lärarutbildningarna och behörighetsgivande fortbildning har samtal förts med företrädare för landets lärarutbild- ningar genom Lärarutbildningskonventet. Gällande barnkonsekvens- analyser har samtal förts med BO.

Utredningen har fört samtal med Utredningen om mer tid till undervisning (U 2020:01), Utredningen om fler barn i förskolan för bättre språkutveckling i svenska (U 2019:01), Utredningen om fri- tidshem och pedagogisk omsorg (U 2018:08) samt Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (U 2017:07).

Ingrid Lindskog, senior rådgivare på Skolverket, har varit anställd av utredningen för att genomföra den nordiska jämförelse vars inne-

198

SOU 2021:33

Uppdraget, genomförandet och betänkandets disposition

håll översiktligt redovisas i kapitel 4. Den nordiska utblicken åter- finns i sin helhet som bilaga 2.

Professor Sven Persson vid Malmö Universitet och docent Helena Ackesjö vid Linnéuniversitet har på uppdrag av utredningen sam- manställt en forskningsöversikt gällande nationell och internatio- nell, företrädesvis nordisk, forskning om vilken undervisning som gynnar barns lärande i skolstartsåldern samt vad som är viktigt i övergången mellan förskolan och årskurs 1. Ett sammandrag av över- sikten redovisas i kapitel 4. Översikten återfinns i sin helhet som bilaga 3.

Vilna AB har på uppdrag av utredningen genomfört en intervju- studie om konsekvenser av införande av en tioårig grundsärskola. Studien återfinns i bilaga 4.

Ragnar Eliasson, tidigare avdelningschef vid Skolverket, har varit anställd av utredningen för kvalitetssäkring av betänkandet.

Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Sameskolstyrelsen har ingått i en expertgrupp knuten till utred- ningens arbete. I expertgruppen har även sakkunniga från Utbildnings- departementet och Finansdepartementet medverkat. Expertgruppen har haft sammanträde vid sex tillfällen.

Påverkan av covid-19-pandemin på utredningens arbete

Utredningens arbete har påverkats av covid-19-pandemin. Studie- besök och olika fysiska träffar har inte kunnat genomföras, samtal med utredningens målgrupper fick i stället genomföras digitalt eller via telefon. Detsamma gäller inhämtandet av synpunkter och erfaren- heter från experter och sakkunniga, samt myndigheter och andra organisationer av relevans för utredningens arbete. Planerade dialo- ger och samtal med elevorganisationer, funktionshindersorganisa- tioner och företrädare för de nationella minoriteterna har fått föras skriftligt eller via telefon. Samtliga externa aktörers möjlighet till att ta del av utredningens information och att bidra med synpunkter kan ha begränsats på grund av hög arbetsbelastning i samband med covid-19-pandemin. En konsekvens av covid-19-pandemin är således att utredningen har haft färre kontaktytor med externa aktörer och målgrupper än vad som var annars hade varit fallet.

199

Uppdraget, genomförandet och betänkandets disposition

SOU 2021:33

2.3Disposition

Betänkandets första kapitel utgörs av författningsförslag, och det andra av en inledande redogörelse för utredningens uppdrag, tillväga- gångssätt samt betänkandets struktur. Därefter är betänkandet dispo- nerat på följande vis.

I kapitel 3 redovisas gällande rätt för de delar som särskilt berör förskoleklassen. Till viss del görs där också jämförelser med övriga obligatoriska skolformer och med förskolan. I viss utsträckning be- rörs även fritidshemmet och pedagogisk omsorg.

I kapitel 4 redovisas utgångspunkter för utredningens arbete. Kapitlet består av en historisk tillbakablick om införandet av för- skoleklassen, samt en nulägesbild avseende elever, personal och verk- samhet. Vidare finns en sammanfattning av den nordiska jämförelse om utbildning för sexåringar som redovisas i sin helhet i bilaga 2. Därtill finns en sammanfattning av den forskningsöversikt som redo- visas i sin helhet i bilaga 3. Kapitlet avslutas med utredningens sam- manfattande utgångspunkter och reflektioner gällande uppdraget.

Kapitel 5 behandlar utredningens förslag och överväganden om hur en tioårig grundskola, en tioårig grundsärskola, en elvaårig special- skola och en sjuårig sameskola kan utformas. Kapitlet innefattar bl.a. frågor om utbildningens syfte, undervisningstid och timplan, ämnen, läro- och kursplaner, samt kunskapskrav. Vidare behandlas bestäm- melser avseende skolplikt och mottagandet till grundsärskolan, special- skolan och sameskolan, samt övergången mellan förskola och skola. Kapitlet innefattar också förslag gällande särskilt stöd, modersmåls- undervisning, disciplinära åtgärder, fjärr- och distansundervisning m.m.

I kapitel 6 redovisas utredningens förslag och överväganden avseende behörighetskrav, behörighetsgivande fortbildning och kom- petensutveckling. Kapitlet innefattar bl.a. frågor om behörighetskrav för att få undervisa i det nya lågstadiet, behörighetsgivande fort- bildning för vissa förskollärare, kompetensutveckling för lärare och andra yrkesgrupper i skolan m.m.

I kapitel 7 redovisas en plan för genomförandet av reformen samt en plan för hur reformen och dess implementering kan utvärderas.

Kapitel 8 utgörs av en konsekvensanalys av utredningens förslag. Kapitel 9 utgörs av författningskommentarer.

Avslutningsvis redovisas referenser och bilagor till utredningen.

200

3 Gällande rätt

I kapitel 3 ges en översiktlig bild av nuvarande författningar som särskilt berör förskoleklassen. Till viss del görs också jämförelser med övriga obligatoriska skolformer. I viss utsträckning berörs även förskolan, fritidshemmet och pedagogisk omsorg.

3.1Övergripande reglering av skolväsendet

Det svenska skolväsendet innefattar följande skolformer: förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning (1 kap. 1 § skollagen). I skolväsendet ingår också fritidshemmet. Skolväsendet styrs huvudsakligen genom skollagen (2010:800), men också genom förordningar där skolförordningen (2011:185) och för- ordningar om läroplaner1 är de mest centrala. Vidare finns regleringar i föreskrifter utgivna av Skolverket.

Det finns även annan nationell lagstiftning som är grundläggande för skolväsendet. I 2 kap. regeringsformen (1974:152) regleras rätten till utbildning och andra grundläggande fri- och rättigheter som i tillämpliga delar också gäller för skolväsendet (2 kap. 18 § första stycket) FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) gäller som lag i Sverige.2

1Dessa återfinns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskole- klassen och fritidshemmet, förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan, förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritids- hemmet i vissa fall och förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.

2Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter respektive lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

201

Gällande rätt

SOU 2021:33

Många av de internationella konventioner som Sverige anslutit sig till är viktiga inom skolväsendet, även om de inte gäller som svensk lag. Exempel är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering och FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.

I nationell lagstiftning berörs skolväsendet av en mängd lagstift- ningar inom olika områden, exempelvis arbetsmiljölagen (1977:1160), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), diskrimineringslagen (2008:567), hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), språklagen (2009:600) och lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Offentlighets- och sekretesslagen begränsar eller klargör förhållan- den som rör konstitutionella rättigheter. Lagen om nationella mino- riteter och minoritetsspråk har sin grund i folkrätten, även språk- lagen härrör från sådana mer övergripande rättigheter.

3.1.1Barnkonventionen som svensk lag

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige ratifice- rade konventionen 1990. Barnkonventionen är en del av den inter- nationella folkrätten, vilket innebär att staterna som ratificerat kon- ventionen är skyldiga att göra sitt yttersta för att följa konventionens artiklar. Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Syftet med att inkorporera barnkonventionen i svensk rätt är att ytterligare synliggöra barnets rättigheter. Barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Det är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet.

Enligt barnkonventionen definieras barn som varje människa under

18 år och den syftar till att ge alla barn, oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Bland annat ska det i alla åtgärder som rör barn beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är artiklar som fastslår vilka rättigheter varje barn ska ha inom olika områden. Övriga artiklar behandlar hur staterna ska arbeta med konventionen. Konventionen innehåller fyra grundläggande principer som ska vara styrande för tolkningen av konventionens övriga artiklar.

202

SOU 2021:33

Gällande rätt

Artikel 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Barn- konventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Inget barn får diskrimineras. Konventions- staterna ska respektera och tillförsäkra alla barn de rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt.

Artikel 3 anger att det i alla åtgärder som rör barn i första hand ska beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet.

Artikel 6 understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och ut- veckling. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utveck- lingen.

Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.

Barnkonventionens artiklar ska läsas och tolkas som en helhet. Det finns dock ett antal artiklar som är av särskild relevans för utred- ningens arbete, och som därför i korthet kommer att kommenteras.

Rätten till utbildning behandlas i artikel 28 och i artikel 29 ut- trycks vad utbildningen ska syfta till. Artikel 28.1 innebär att kon- ventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning. I detta ingår särskilt att göra grundskoleutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgänglig för alla (art. 28.1 a). Artikel 29.1 anger att konventions- staterna är överens om att utbildningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga (art. 29.1 a).

Andra artiklar som bedöms vara viktiga att ta i beaktande rör barn med funktionsnedsättningar, barn som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller urfolk, samt barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder. Artikel 23.1 er-

203

Gällande rätt

SOU 2021:33

känner att ett barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar tilltron till den egna förmågan och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. När det gäller etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller personer som tillhör ett urfolk anger artikel 30 att ett barn som tillhör en sådan minoritet eller ett sådant urfolk inte får förvägras rätten att tillsammans med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk. Artikel 31 erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpas- sad till barnets ålder och rätt att fritt delta i det kulturella och konst- närliga livet.

Eftersom Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, har den nationella lagstiftningen under lång tid varit anpassad efter konven- tionen. Genom nationell lagstiftning, som exempelvis skollagen, har lagstiftaren beslutat Sveriges tolkning av barnkonventionens krav när det gäller rätten till utbildning.

3.1.2Andra för utredningens uppdrag särskilt relevanta konventioner och bestämmelser

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsätt- ning antogs av generalförsamlingen den 13 december 2006. Reger- ingen beslutade den 15 mars 2007 att underteckna konventionen, och den trädde i kraft den 14 januari 2009 (prop. 2008/09:28).

Genom konventionens inledande ställningstaganden (i punkterna a–y) erkänns bl.a. att barn med funktionsnedsättning fullt ut ska åtnjuta alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på lika villkor som andra barn, och konventionen påminner i detta samman- hang om relaterade artiklar i barnkonventionen (punkten r).

Konventionens allmänna principer formuleras i artikel 3 och inne- fattar bl.a. lika möjlighet (e), tillgänglighet (f), respekt för den fort- löpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsned- sättning, samt respekt för funktionsnedsatta barns rätt att bevara sin identitet (h).

204

SOU 2021:33

Gällande rätt

I artikel 24 som särskilt behandlar utbildning erkänns bl.a. rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning (1). Vidare understryks bl.a. konventionsstaternas ansvar att säkerställa att barn med funktionsnedsättning inte utestängs från kostnadsfri obligato- risk grundutbildning eller från undervisning som följer efter grund- utbildning på grund av funktionsnedsättning (2a) och att de erbjuds anpassning och ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder (c, d, e). Därutöver anges även vikten av att underlätta inlärning av bl.a. punktskrift (3a) och teckenspråk (3b).

Språklagen

Språklagen (2009:600) innehåller bl.a. bestämmelser om det allmän- nas ansvar för att den enskilde ges tillgång till språk samt om språk- användning i offentlig verksamhet. I lagen anges bl.a. att de natio- nella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Det anges vidare att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken, samt för att den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket (7, 8, 14 och 15 §§ språk- lagen). Det anges också att det allmänna har ett ansvar för att den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket (14 och 15 §§ språklagen). Den som har ett annat modersmål än svenska, något av de nationella minoritetsspråken eller det svenska teckenspråket ska också enligt lagen ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål (14 och 15 §§ språklagen).

3.2De obligatoriska skolformerna

Skolväsendet innefattar följande obligatoriska skolformer: förskole- klassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Förskoleklassen

Förskoleklassen är den skolform där elever som huvudregel börjar fullgöra skolplikten (7 kap. 4 § skollagen). Den varar i ett läsår (9 kap. 3 § skollagen). Förskoleklassen kan ha en kommunal eller en enskild

205

Gällande rätt

SOU 2021:33

huvudman, förutom när det gäller förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola, då staten är huvudman (2 kap. 2, 4 och 5 §§ skollagen).

Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskoleklass kom- mer till stånd för alla barn i kommunen som har rätt att gå i för- skoleklass och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt (9 kap. 12 § skollagen).

Det finns inte någon förskoleklass som hör till grundsärskolan. Ett barn som ska gå i grundsärskolan kan i stället först gå i en för- skoleklass som hör till grundskolan, sameskolan eller specialskolan, och därefter börja i grundsärskolans årskurs 1.

Ett barn som tillhör specialskolans målgrupp kan börja i en för- skoleklass som hör till en specialskola, eller i en förskoleklass som hör till en grundskola eller sameskola, och därefter börja i specialskolans årskurs 1.

Ett barn som tillhör sameskolans målgrupp kan börja i en för- skoleklass som hör till en sameskola eller till en grundskola, och där- efter börja i sameskolans årskurs 1.

Grundskolan

Grundskolan är den skolform där skolplikten efter förskoleklassen ska fullgöras, om eleven inte fullgör skolplikten i någon annan av de obligatoriska skolformerna eller på annat sätt (7 kap. 4 § skollagen).

Grundskolan har nio årskurser (10 kap. 3 § skollagen). Grundskolan kan ha en kommunal eller en enskild huvudman

(2 kap. 2 och 5 §§ skollagen).

Hemkommunen är skyldig att erbjuda barn som är bosatta i kommunen och som har rätt till utbildning skolplacering i grund- skola, om de inte fullgör sin skolgång på annat sätt (10 kap. 24 § skol- lagen).

Grundsärskolan

Grundsärskolan är en skolform för barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav för att de har en utvecklings- störning (7 kap. 5 § skollagen).

Grundsärskolan har nio årskurser (11 kap. 4 § skollagen).

206

SOU 2021:33

Gällande rätt

Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i grundsärskolans ämnen (11 kap. 3 § skollagen).

Grundsärskolan kan ha en kommunal eller en enskild huvudman (2 kap. 2 och 5 §§ skollagen).

Hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundsärskolan er- bjuds alla som har rätt att gå i grundsärskolan och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt (11 kap. 24 § skollagen).

Frågan om ett barn ska tas emot i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykolo- gisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vård- nadshavare ska ske när utredningen genomförs (7 kap. 5 § skollagen).

Specialskolan

Specialskolan är en skolform för barn som på grund av funktions- nedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan. Barnen tas emot i specialskolan om de är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning eller i annat fall är döva eller hörselskadade, eller om de har en grav språkstörning (7 kap. 6 § skollagen).

Specialskolan har tio årskurser (12 kap. 3 § skollagen).

Staten är huvudman för specialskolan (2 kap. 4 § skollagen). Ut- bildningen i specialskolan ska anordnas av Specialpedagogiska skol- myndigheten (SPSM) och bedrivs vid flera skolenheter (12 kap. 26 § skollagen).

Frågor om mottagande i specialskolan prövas av SPSM. Ett beslut om mottagande ska föregås av en utredning som omfattar en peda- gogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs (7 kap. 6 § skollagen).

207

Gällande rätt

SOU 2021:33

Sameskolan

Sameskolan är en skolform där barn till samer får fullgöra sin skol- plikt i sameskolan i stället för i årskurs 1–6 i grundskolan (7 kap. 7 § skollagen). Även andra barn får fullgöra den delen av sin skol- plikt i sameskolan, om det finns särskilda skäl. Frågan om ett barn ska få fullgöra sin skolplikt i sameskolan prövas av Sameskolstyrelsen.

Sameskolan har sex årskurser (13 kap. 3 § skollagen). Barn som gått i sameskolan i årskurs 1–6 fortsätter sedan sin utbildning i grundskolans årskurs 7–9 för fullgörande av skolplikten.

Staten är huvudman för sameskolan och för förskoleklass och fritidshem vid skolenhet med sameskola (2 kap. 4 § skollagen). Ut- bildning i sameskolan ska anordnas av Sameskolstyrelsen och bedrivas vid flera skolenheter (13 kap. 24 § skollagen).

3.3Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Skolväsendet innefattar även skolformen förskolan, samt fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, t.ex. pedagogisk omsorg.

Förskolan

Förskolan är en skolform som ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska vidare främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning (8 kap. 2 § skollagen).

Barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat i någon utbildning för fullgörande av skolplikten ska erbjudas förskola (8 kap. 3 § skollagen). Barn ska från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt (8 kap. 5 § skollagen). Barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga ska från och med ett års ålder erbjudas förskola under minst tre timmar per dag eller 15 tim- mar i veckan (8 kap. 6 § skollagen). Även i andra fall kan barn er- bjudas förskola, det gäller om ett barn av fysiska, psykiska eller andra

208

SOU 2021:33

Gällande rätt

skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola (8 kap. 7 § skollagen). Barn ska erbjudas s.k. allmän förskola från och med höstterminen det år barnet fyller tre år, under minst 525 tim- mar om året (8 kap. 4 § skollagen).

Förskolan kan ha en kommunal eller enskild huvudman (2 kap. 2 och 5 §§ skollagen).

Fritidshemmet

Fritidshemmet är en del av skolväsendet men är inte en egen skol- form (1 kap. 1 § skollagen). Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, samt andra särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Verksamheten ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Ut- bildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Vidare ska fritidshemmet främja allsidiga kontakter och social gemenskap (14 kap. 2 § skollagen).

Utbildning i fritidshemmet ska erbjudas så snart det framkommit att eleven har behov av en sådan plats (14 kap. 4 § skollagen). Om- fattningen av utbildningen ges med hänsyn till föräldrarnas förvärvs- arbete, studier eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt (14 kap. 5 § skollagen). Även i andra fall ska elever erbjudas utbildning, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av sådan utbildning (14 kap. 6 § skollagen).

Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet3 erbjudas i stället för fritidshem, om eleven inte på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av utbildningen i fritidshemmet (14 kap. 7 § skollagen).

Fritidshemmet kan antingen ha en kommunal, statlig eller enskild huvudman (2 kap. 2 ,4 och 5 §§ skollagen, jfr 14 kap. 3 § skollagen).

3I detta fall blir bestämmelserna i 25 kap. skollagen tillämpliga.

209

Gällande rätt

SOU 2021:33

Pedagogisk omsorg

I 25 kap. skollagen finns bestämmelser om annan pedagogisk verk- samhet, bl.a. pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem. Sådan verksamhet tillhör inte skolväsendet och för sådan verksamhet gäller gemensamma bestämmelser i skollagen en- dast om det särskilt anges (1 kap. 2 § skollagen). Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola och fritidshem erbjuda ett barn peda- gogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det (25 kap. 2 § första stycket skollagen). Verksamhetsformen kan således erbjudas som ett alternativ till förskola och fritidshem.

Verksamhetsformens syfte är att genom pedagogisk verksamhet stimulera barns utveckling och lärande. Barn som av fysiska, psy- kiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska ut- formas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande (25 kap. 2 § andra och tredje stycket). I enlighet med nu gällande rätt omfattas pedagogisk omsorg av ett fåtal av skollagens övriga bestämmelser.

Pedagogisk omsorg kan ha en kommunal eller enskild huvudman (25 kap. 2 och 10 §§ skollagen).

3.4Skolplikt och rätt till utbildning

Att skolformerna förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan är obligatoriska innebär att skolplikt som huvudregel gäller (7 kap. 4 § skollagen). Barn som är bosatta i Sverige är oftast skolpliktiga (7 kap. 2 § första stycket skollagen) och har då även rätt till utbildning i allmän skola (2 kap. 18 § första stycket regeringsformen och 7 kap. 3 § skollagen). Det finns dock barn som inte har skolplikt, men som ändå har rätt till utbildning (7 kap. 2 § tredje stycket samt 29 kap. 2 och 3 §§ skollagen).4 Alla elever i förskoleklassen och i de övriga obligatoriska skolformerna har dock närvaroplikt, som innebär att de ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om de inte har giltigt skäl att utebli (7 kap. 17 § första stycket skollagen).

4Enligt 29 kap. 2 § skollagen anses vissa barn och elever vara bosatta i landet även om de inte är folkbokförda. Detta gäller t.ex. barn som är asylsökande, barn som har rätt till utbildning till följd av EU-rätten, barn vars förälder tillhör främmande makts beskickning och barn som är papperslösa. I 29 kap. 3 § stadgas i vilken mån de har rätt till utbildning enligt skollagen.

210

SOU 2021:33

Gällande rätt

Skolpliktens inträdande

Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år (7 kap. 10 § skollagen). Skolplikten ska som huvudregel börja fullgöras i förskoleklassen och därefter i grundskolan eller i någon av de motsvarande skolformerna grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan (7 kap. 4 § skollagen).

Ett barn får tas emot i förskoleklassen redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år, det vill säga tidigare skolstart (7 kap. 11 § skollagen).

Under vissa förutsättningar kan skolplikten också börja fullgöras direkt i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år om barnet då har gått ut förskoleklassen, eller om barnets vårdnadshavare begär det och barnet bedöms ha förutsättningar för det (7 kap. 4 § och 11 a § första stycket skollagen). Ett sådant beslut fattas av rektorn när det gäller grundskolan och sameskolan, av SPSM när det gäller special- skolan och av barnets hemkommun när det gäller grundsärskolan (7 kap. 11 a § andra stycket skollagen). Mottagande i specialskolan prö- vas av Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning.

Om det finns särskilda skäl får barnet börja fullgöra sin skolplikt först höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år, det vill säga uppskjuten skolplikt. Frågan om uppskjuten skolplikt prövas av hem- kommunen efter begäran av barnets vårdnadshavare (7 kap. 10 § skol- lagen). Särskilt för grundsärskolan gäller att ett barn som beviljats uppskjuten skolplikt får börja fullgöra skolplikten i grundsärskolan utan att först ha gått ut förskoleklassen, om barnets vårdnadshavare begär det (7 kap. 11 b § skollagen).

Övergång och uppflyttning

Läsåret efter förskoleklassen ska varje elev fortsätta skolgången i grund- skolan om det inte beslutas om mottagande i grundsärskolan, special- skolan eller sameskolan (4 kap. 4 § skolförordningen). I förskole- klassen får dock rektorn på begäran av en elevs vårdnadshavare be- sluta att eleven får gå i förskoleklassen ytterligare ett läsår, om det finns särskilda skäl för det (4 kap. 6 § skolförordningen).

211

Gällande rätt

SOU 2021:33

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska som huvudregel varje elev vid slutet av läsåret flyttas till närmaste högre årskurs (4 kap. 4 § skolförordningen). Rektorn får dock besluta att en elev inte ska flyttas till närmast högre årskurs, om detta med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven (4 kap. 5 § skolförordningen).

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn också på begäran av en elevs vårdnadshavare besluta att ele- ven får gå om en årskurs (4 kap. 6 § skolförordningen). Om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i en högre årskurs och elevens vårdnadshavare medger det, får rektorn besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra (4 kap. 7 § skolförordningen).

Skolpliktens upphörande

Skolplikten upphör enligt huvudregeln vid utgången av vårterminen det tionde året eller, om eleven går i specialskolan, det elfte året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten (7 kap. 12 § skollagen). Om eleven vid den tidpunkten inte har gått ut högsta årskursen upphör skolplikten i stället ett år senare, dock senast när eleven fyller 18 år (7 kap. 13 § skollagen). Skolplikten kan också upphöra tidigare, när eleven uppnått de kunskapskrav som minst ska uppnås för den skol- form där eleven fullgör sin skolplikt (7 kap. 14 § skollagen).

3.5Några grundläggande bestämmelser i skollagen

I skollagens första kapitel finns bestämmelser av grundläggande karaktär. Där regleras syftet med utbildningen inom skolväsendet (1 kap. 4 § skollagen) som behandlas särskilt i följande avsnitt 3.6. Syftet med utbildningen har ett nära samband med utbildningens ut- formning. Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grund- läggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan män- niskor. Vidare ska var och en som verkar inom utbildningen främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränk-

212

SOU 2021:33

Gällande rätt

ande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (1 kap. 5 § skollagen).

En annan viktig bestämmelse gäller särskild hänsyn till barnets bästa (1 kap. 10 § skollagen). Där framgår bl.a. att i all utbildning och annan verksamhet enligt skollagen som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt, att barnets inställning så långt det är möjligt ska klarläggas, att barn ska ha möjlighet att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne och att barnets åsikter ska till- mätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.5

Vidare regleras att utbildningen inom skolväsendet ska vara lik- värdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 § skollagen) och att alla, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ska ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av sär- skilda bestämmelse i skollagen (1 kap. 8 § skollagen). Det framgår också att undervisningen ska vara icke-konfessionell, men att utbild- ningen i övrigt i fristående verksamheter får ha en konfessionell in- riktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt (1 kap. 6–7 §§ skollagen).

Skollagens bestämmelser kompletteras av läroplanerna, som bl.a. beskriver skolans värdegrund och uppdrag.6

3.6Syftet med utbildningen

Det övergripande syftet med utbildningen inom skolväsendet be- skrivs i 1 kap. 4 § skollagen:

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska in- hämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska sam- hället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elever- nas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

5Prop. 2009/10:165 s. 229 f och s. 638. Paragrafen har sin utgångspunkt i artiklarna 3 och 12 i barnkonventionen.

6Se not. 1

213

Gällande rätt

SOU 2021:33

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

I skollagen samt läroplanerna regleras och konkretiseras vad som är syftet med utbildningen inom varje skolform och fritidshemmet. Syf- tet med utbildningen i de olika skolformerna regleras i de skolforms- specifika kapitlen och kompletteras av läroplanerna.

Nedan redovisas syftet med utbildningen i förskoleklassen, grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med utbildningen i förskolan, fritidshemmet samt verksamheten i peda- gogisk omsorg redovisas i avsnitt 3.3.

Förskoleklassen

Utbildningen i förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning (9 kap. 2 § skol- lagen). Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och ele- vens behov, och ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Grundskolan

Grundskolan syftar till att ge eleverna kunskaper och värden och ut- veckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa (10 kap. 2 § skollagen). Utbildningen ska vidare utformas så att den bidrar till personlig ut- veckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska också främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Grundsärskolan

Grundsärskolan syftar till att ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och ut- vecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa (11 kap. 2 § skollagen). Utbildningen ska i övrigt, på motsvarande sätt som i grundskolan, utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder ele- verna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.

214

SOU 2021:33

Gällande rätt

Utbildningen ska också främja allsidiga kontakter och social gemen- skap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Specialskolan

Specialskolan ska ge de barn och ungdomar som tillhör målgruppen för skolformen en utbildning som är anpassad till varje elevs förut- sättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan (12 kap. 2 § skollagen). Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning.

Sameskolan

Sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen i årskurs 1–6 i grundskolan (13 kap. 2 § skollagen).

3.7Läroplanerna och regleringen av ämnen, ämnesområden, kursplaner och timplaner

För varje skolform och för fritidshemmet gäller en läroplan som ut- går från bestämmelserna i skollagen.7 Läroplanen anger utbildningens värdegrund och uppdrag, liksom mål och riktlinjer för utbildningen (1 kap. 11 § skollagen).

För förskoleklassen gäller en läroplan (8 kap. 1 § skolförordningen). För de flesta förskoleklasser gäller läroplan för grundskolan, för- skoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). När förskoleklassen anord- nas vid en specialskola eller sameskola gäller i stället läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lspec 11) respek- tive läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lsam 11). Grundsärskolan har, som nämnts, inte förskoleklass. Därmed har förskoleklassen inte någon egen del i grundsärskolans läroplan.

7Se not 1.

215

Gällande rätt

SOU 2021:33

Läroplanernas olika delar

Läroplanerna för grundskolan, specialskolan och sameskolan består av fem delar. Del 1 beskriver skolans värdegrund och uppdrag och del 2 innehåller övergripande mål och riktlinjer avseende normer och värden (2.1), kunskaper (2.2), elevernas ansvar och inflytande (2.3), skola och hem (2.4), övergång och samverkan (2.5), skolan och om- världen (2.6), bedömning och betyg (2.7), samt rektorns ansvar (2.8). Dessa delar är i princip lika för alla skolformer.

År 2016 fick förskoleklassen en egen del i läroplanerna för grund- skolan, specialskolan och sameskolan, del 3. Del 3 ska tillsammans med del 1 och 2 vara utgångspunkt för undervisningen i förskole- klassen, och kompletterar således del 1 och 2 genom att förtydliga syftet och det centrala innehållet i undervisningen i förskoleklassen.

Del 4 riktar sig till fritidshemmet.

Del 5 innehåller kursplaner för alla ämnen, det vill säga beskriv- ningar av de olika ämnenas syfte, centrala innehåll och kunskapskrav. Kunskapskraven anger vad en elev behöver kunna för att anses ha uppnått godtagbara kunskaper i ett ämne i slutet av årskurs 1 eller 3(4), respektive få ett visst betyg i ett ämne i slutet av årskurs 6(7) och 9(10).

Grundsärskolans läroplan består av tre delar. Del 1 och 2 har i princip samma innehåll som de läroplaner som gäller för grundskolan, specialskolan och sameskolan. I grundsärskolans läroplan innehåller del 3 kursplaner för alla ämnen samt för ämnesområden i inrikt- ningen träningsskolan. I grundsärskolans läroplan finns inte någon del om förskoleklassen motsvarande den läroplansdel för förskole- klassen som finns i grundskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner. Det finns inte heller något särskilt anpassat avsnitt i läroplanen för de övriga skolformerna för elever som går i förskole- klass och som sedan ska tas emot i grundsärskolan.

Undervisning i förskoleklassen samt ämnen och ämnesområden i övriga obligatoriska skolformer

I förskoleklassen förekommer inte ämnesundervisning på samma sätt som i grundskolan och motsvarande skolformer. Undervisningen ska ske utifrån ett angivet centralt innehåll som är formulerat i fem kunskapsområden, och ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas

216

SOU 2021:33

Gällande rätt

i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att gälla i den aktuella skolformen. Innehållet i utbildningen styrs av att det i den del av läroplanerna som särskilt gäller för förskoleklassen, del 3, anges vad eleverna ska få utveckla och lära sig under tiden i förskole- klassen. Hur undervisningen ska läggas upp och hur tiden ska för- delas mellan de olika momenten i läroplanen avgörs dock av verk- samheterna själva.

Undervisningen i förskoleklassen ska ske utifrån ett angivet cen- tralt innehåll som är formulerat i fem kunskapsområden och ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskaps- krav som senare kommer att gälla i den aktuella skolformen. Av del 3 i läroplanerna framkommer att olika kunskapsområden som kan hänföras till skolans ämnen också ska behandlas i förskoleklassen. Det handlar dels om språk och kommunikation, matematik, natur, teknik och samhälle, dels om skapande och estetiska uttrycksformer och fysisk aktivitet, lek och utevistelse. Undervisningen ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande.

I grundskolan sker ämnesundervisning, och för varje ämne finns i läroplanen en kursplan som reglerar ämnets syfte, ämnets centrala innehåll och, för vissa årskurser, kunskapskrav (10 kap. 8 § skollagen). I timplanen, som regleras i skolförordningen (bilaga 1–4), anges hur undervisningstimmarna ska fördelas mellan de olika ämnena.

I grundskolan ska undervisningen omfatta följande ämnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, mate- matik, musik, naturorienterande ämnen (biologi, fysik och kemi), samhällsorienterande ämnen (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap), slöjd, svenska eller svenska som andraspråk samt teknik. Härutöver ska det finns moderna språk, modersmåls- undervisning samt elevens val och skolans val (10 kap. 4 § skollagen).

Igrundsärskolan finns ämnena bild, engelska, hem- och konsu- mentkunskap, idrott och hälsa, matematik, musik, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen, slöjd, svenska eller svenska som andraspråk och teknik samt modersmålsundervisning, elevens val och skolans val (11 kap. 6 § skollagen). Förutom ämnen finns i grund- särskolan även ämnesområden. Utbildning inom ämnesområden är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Ämnesområden är estetisk verksamhet, kom- munikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. Elever kan läsa antingen ämnen eller ämnesområden alternativt en

217

Gällande rätt

SOU 2021:33

kombination av dessa (11 kap. 5 och 6 §§ skollagen). Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. I övrigt regleras undervisningen i grundsärskolan genom bestämmelser i skollagen och skolförordningen samt läroplanen på motsvarande sätt som för grundskolan (se bl.a. 11 kap. 7 och 11 §§ skollagen samt läroplanen för grundsärskolan).

Specialskolan och sameskolan har motsvarande reglering som grundskolan, men med vissa skillnader gällande ämnen. I special- skolan läser eleverna rörelse och drama eller musik samt teckenspråk. (se bl.a. 12 kap. 4, 5 och 8 §§ skollagen) I sameskolan läser eleverna även samiska (se bl.a. 13 kap. 4, 5 och 8 §§ skollagen).

Undervisningstid i de olika skolformerna

Vad gäller undervisningstiden i förskoleklassen ska ett läsår omfatta minst 525 timmar (9 kap. 7 § skollagen). Det motsvarar cirka tre tim- mar per dag.

Den totala undervisningstiden för varje elev i grundskolan ska vara minst 6 890 timmar (10 kap. 5 § skollagen). Eleverna i grundskolan har rätt till ett minsta antal garanterade undervisningstimmar per stadium. Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervis- ningstiden mellan ämnen och mellan låg-, mellan- och högstadiet fastställs av regeringen i en timplan som är bilaga till skolförord- ningen (9 kap. 3§ skolförordningen, bilaga 1).

Motsvarande bestämmelser finns för de övriga obligatoriska skol- formerna. Den totala undervisningstiden för varje elev i grundsär- skolan ska vara minst 6 890 timmar, men 6 665 timmar för elever med inriktning träningsskolan, (11 kap. 7 § skollagen), för specialskolan minst 8 070 timmar (13 kap. 5 § skollagen) och för sameskolan minst 4 473 timmar (13 kap. 5 § skollagen). Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden gällande dessa skolformer ligger även dessa som bilagor till skolförordningen (10 kap. 2§, bilaga 2; 11 kap. 2 §, bilaga 3, samt 12 kap. 2 §, bilaga 4).

Det finns möjlighet att göra avsteg från bestämmelserna om undervisningstid och timplan. Det kan gälla elever i behov av särskilt stöd, som kan få en anpassad studiegång, då avvikelser görs från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (3 kap. 12 § skollagen). Det kan också gälla nyanlända elever, som

218

SOU 2021:33

Gällande rätt

har möjlighet till s.k. anpassad timplan (3 kap. 12 h § skollagen) eller en s.k. prioriterad timplan (9 kap. 4 a § skolförordningen).

I övrigt ska läsåret för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ha minst 178 skoldagar och tolv lovdagar. Även fem studiedagar får läggas ut (3 kap. 2 § skolförordningen). Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni (3 kap. 3 § skolförordningen). Elever- nas skolarbete ska förläggas måndag–fredag och vara så jämnt för- delat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska även förläggas så att eleverna så långt som möjligt får sammanhållna skoldagar. Antalet skoldagar i veckan får begränsas till fyra för en grupp elever i års- kurs 1 och 2 om det finns särskilda skäl (3 kap. 4 § skolförordningen). Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 skoldagar per läsår och åtta timmar per dag, eller i förskoleklassen och de två lägsta årskurserna, högst sex timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar och helgdagar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från detta för elever i grundsärskolan och specialskolan (7 kap. 17 § skollagen).

I grundsärskolan och specialskolan får rektorn besluta om andra lärotider för en elev, om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens fysiska eller psykiska förutsättningar och vissa förutsätt- ningar är uppfyllda (3 kap. 5 § skolförordningen).

3.8Extra anpassningar och särskilt stöd

En generell utgångspunkt i skollagen är att i utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov, och barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt (1 kap. 4 § skol- lagen). Mer specifika regler som syftar till barns och elevers utveck- ling mot målen finns i 3 kap. skollagen.

Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver för sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (3 kap. 2 § skollagen). Även av läroplanerna framgår att undervis- ning ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.

Vårdnadshavare ska fortlöpande informeras om barnets eller elevens utveckling (3 kap. 3 § skollagen).

219

Gällande rätt

SOU 2021:33

För elever som befaras inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller finns rätt till stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd (3 kap. 5 § respektive 6–12 §§ skol- lagen). Bestämmelsen om extra anpassningar gäller i alla skolformer. Individuellt stöd utöver det stöd och den stimulans som alla elever ska ges, ska i första hand ges i form av extra anpassningar. Stödet avser insatser inom ramen för den ordinarie undervisningen. En elev som behöver ytterligare stöd ska ges särskilt stöd.

Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsätt- ningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (3 kap. 2 § skollagen).

Bestämmelserna om särskilt stöd gäller i förskoleklassen, grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Om det kan befaras att en elev inte kommer att kunna nå de kunskapskrav som minst ska upp- nås eller de kravnivåer som gäller, trots att stöd har givits i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen ska detta anmälas till rektorn. Det samma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana extra anpassningar inte är tillräckliga. Elevens behov av särskilt stöd ska utredas skyndsamt. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skol- situation. Om en elev anses i behov av stöd ska det ges skyndsamt och med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet (3 kap. 7 § skollagen).

Det särskilda stödet får ges i stället för den undervisning som eleven annars skulle ha deltagit i eller vara ett komplement till undervis- ningen som eleven ska delta i (3 kap. 8 § skollagen). De regler som anger utformningen av det särskilda stödet (10 §), särskild undervis- ningsgrupp eller enskild undervisning (11 §) och anpassad studie- gång (12 §) gäller inte förskoleklassen.

220

SOU 2021:33

Gällande rätt

3.9Utvecklingssamtal och IUP

I förskoleklass ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare, minst en gång varje läsår, ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och lärande (9 kap. 11 § skollagen).

Av grundskolans motsvarande bestämmelse (10 kap. 12 § skol- lagen) följer att läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin ska ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kun- skapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informa- tionen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i. Där anges också att utveck- lingssamtal i vissa fall ska resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 § skollagen.

Igrundskolan, grundsärskolans och sameskolans årskurs 1–5 samt i specialskolans årskurs 1–6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskaps- kraven i de ämnen som eleven får undervisning i och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och

iövrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skrift- lig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får även ges vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en samman- fattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att nå kunskapskraven. Skyldigheten att upprätta en skriftlig individuell utvecklingsplan gäller inte om eleverna får betyg i års- kurs 4 och 5 (10 kap. 13 §, 11 kap. 16 §, 12 kap. 13 § samt 13 kap. 13 § skollagen).

221

Gällande rätt

SOU 2021:33

Grundsärskolans, specialskolans och sameskolans bestämmelser om utvecklingssamtal är likalydande grundskolans regler (jfr 11 kap. 15 §, 12 kap. 12 § samt 13 kap. 12 § skollagen).

Något krav motsvarande det om skriftlig individuell utvecklings- plan som gäller för grundskolan och motsvarande skolformer finns inte för förskoleklassen.

3.10Modersmål och nationella minoritetsspråk

Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (9 kap. 10 § skollagen). Bestämmelsen gäller alla modersmål inklusive nationella minoritetsspråk. För förskolan finns en bestämmelse med samma formulering (8 kap. 10 § skollagen). För förskolan gäller vidare att hemkommuner som ingår i ett förvalt- ningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska erbjuda barn, vars vårdnadshavare begär det, plats i förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska (8 kap. 12 a § skollagen).

Grundskolans bestämmelse anger att en elev i grundskolan som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbju- das modersmålsundervisning i det språket under vissa förutsättningar. Dessa är att språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och att eleven har grundläggande kunskaper i språket (10 kap. 7 § första stycket skollagen). En elev som tillhör någon av de nationella mino- riteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk (10 kap. 7 § andra stycket skollagen). Någon motsva- rande bestämmelse om undervisning i ett nationellt minoritetsspråk finns inte för förskoleklassen.

I skolförordningen (2011:185) finns ytterligare bestämmelser om modersmålsundervisning, bl.a. om vissa begränsningar i rätten till sådan undervisning, samt om undervisning i nationella minoritets- språk (5 kap. 7–13 §§ skollagen).

Även elever i grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas modersmålsundervisning (11 kap. 10 § respektive 12 kap. 7 § skol- lagen). Detsamma gäller för elever i sameskolan, men i sameskolan är dock samiskan ett eget ämne, som därmed inte ligger inom ramen för modersmålsundervisningen. (13 kap. 7 § skollagen).

222

SOU 2021:33

Gällande rätt

3.11Övriga bestämmelser i skollagen och skolförordningen

Inom vissa delar i skolförfattningarna är bestämmelserna till över- vägande del gemensamma för de olika skolformerna och fritidshem- met, men kan i särskilda delar skilja sig åt när det gäller förskoleklassen. Så är exempelvis fallet med bestämmelserna i 5 kap. skollagen om trygghet och studiero, som gäller alla skolformer (utom förskolan) och fritidshemmet om det inte särskilt anges. Vissa disciplinära åt- gärder gäller dock inte förskoleklassen, som utvisning ur undervis- ningslokalen, kvarsittning och avstängning (5 kap. 7 § skollagen).

Även i fråga om fjärrundervisning och distansundervisning finns vissa skillnader beträffande förskoleklassen. Distansundervisning får enligt huvudregeln inte användas i förskoleklassen (22 kap. 2 § skol- lagen). Undantag finns vid spridning av viss smitta, då särskilda reg- ler gäller för fjärr- och distansundervisning, vilket också gäller för- skoleklassen (förordningen [2020:115] om utbildning på skolområdet och annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta). Skol- lagens bestämmelser om fjärr- och distansundervisning tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2021.

När det gäller nyanlända elever innehåller skollagen en särskild definition av vilka elever som anses nyanlända. Den omfattar elever som har varit bosatta utomlands, nu är bosatta i Sverige och som har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det år han eller hon fyller sju år (3 kap. 12 a § skollagen). Det medför att elever i förskoleklassen inte ingår i den nuvarande definitionen, och inte omfattas av bestämmelserna om insatser för nyanlända (3 kap. 12 b § skollagen).

Bestämmelserna om tillgång till skolbibliotek gäller inte elever i förskoleklassen, utan enbart övriga obligatoriska skolformer samt för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (2 kap. 36 § skollagen).

3.12Godkännande av enskilda huvudmän

Reglerna om godkännande av enskilda huvudmän finns i 2 kap. 5– 5 d §§ skollagen.

Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudman för för- skola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gym-

223

Gällande rätt

SOU 2021:33

nasiesärskola och fritidshem om vissa krav är uppfyllda. Dessa krav är att den enskilde genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikter i de föreskrifter som gäller för verksamheten, har ekono- miska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verk- samheten, och i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.

Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. I frågan om juridisk person krävs att samtliga personer i den personkrets som anges i 2 kap. 5 a § p 1–4 skollagen bedöms som lämpliga. Vid lämp- lighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldig- heter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas.

Därutöver finns ett krav att utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsen- det som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Ett godkännande som avser förskoleklass, grundskola eller grundsärskola kräver dessutom att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt.

Ett godkännande ska avse viss utbildning vid viss skolenhet eller förskoleenhet (2 kap. 5 § skollagen).

Vidare får Skolinspektionen eller kommunen som handlägger ärenden om godkännande av enskilda ta ut en avgift för ansökningar (2 kap. 5 c § skollagen). Ett bemyndigande om rätten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela före- skrifter ges i 2 kap. 5 d § skollagen.

3.13Behörighet att undervisa

Huvudregeln är att endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva under- visning i skolväsendet (2 kap. 13 § första stycket skollagen). Vem som är behörig att undervisa i de olika skolformerna framgår av för- ordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare (behörighetsförordningen). Endast den som har legiti- mation får anställas som lärare eller förskollärare utan tidsbegräns- ning (2 kap. 20 § första stycket skollagen). Skolverket ska efter ansökan meddela legitimation till en lärare eller förskollärare som har behörighetsgivande examen (2 kap. 16 § första stycket skollagen).

224

SOU 2021:33

Gällande rätt

Beteckningen legitimerad lärare respektive förskollärare får bara användas av den som fått legitimation som lärare eller förskollärare (2 kap. 16 a § skollagen). En legitimerad lärare eller legitimerad för- skollärare har ansvar för den undervisning han eller hon bedriver (2 kap. 15 § första stycket skollagen).

Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens orga- nisation som uppfyller kraven, eller om det finns något särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen, får en lärare eller förskollärare utan legitimation bedriva undervisningen under vissa förutsättningar. Dessa är att personen ska vara lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som mot- svarar den utbildning som är behörighetsgivande. En sådan person får bedriva undervisning högst ett år i sänder (2 kap. 18 § skollagen).

I förskoleklassen är både förskollärare och lärare behöriga att undervisa (2 kap. 2 § behörighetsförordningen). Mer specifikt är en person behörig att undervisa som har en förskollärarexamen eller en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3. Vidare är även den behörig som har en äldre examen för arbete i förskolan, förskoleklass eller i minst en av årskurserna 1–3. Detsamma gäller den som har en annan examen som ger behörighet att undervisa enligt behörighetsförordningen om den personen genom att ha en kompletterande utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en förskol- lärarexamen eller en examen med inriktning mot arbete i förskole- klass och grundskolans årskurs 1–3.

Huvudreglerna för behörighet i grundskolan årskurs 1–3, grund- särskolan årskurs 1–6, specialskolan och sameskolan finns i 2 kap 3 §, 2 kap. 11 §, 2 kap. 17 § respektive 2 kap. 18 § behörighetsförordningen (se vidare avsnitt 6.1)

225

4Utgångspunkter

för utredningens arbete

I detta kapitel redovisas utgångspunkter för utredningens arbete. Kapitlet består av en historisk tillbakablick om införandet av för- skoleklassen, samt en nulägesbild avseende elever, personal och verk- samhet. Vidare finns en sammanfattning av den nordiska jämförelse som redovisas i sin helhet i bilaga 2 gällande hur de nordiska länderna organiserar skolstart och utbildning för sexåringar i förskoleklass respektive grundskola. Därtill finns en sammanfattning av den forskningsöversikt som redovisas i sin helhet i bilaga 3. Forsknings- översikten behandlar bl.a. vilken undervisning som gynnar barns lärande i skolstartsåldern, vilka villkor som behöver uppfyllas för att en sådan undervisning ska kunna genomföras och vad som i övrigt är viktigt i övergången mellan förskola och skola. Kapitlet avslutas med att utredningen sammanfattar utgångspunkter och reflektioner gällande uppdraget.

4.1Historisk tillbakablick

4.1.1Förskoleklass som en egen skolform

Förskoleklassen infördes som skolform 1998 efter beslut i riksdagen. I propositionen Förskoleklass och andra skollagsfrågor (prop. 1997/98:6) föreslogs att den sexårsverksamhet som tidigare bedrivits inom ramen för förskolan skulle bilda en egen skolform inom det offent- liga skolväsendet för barn och ungdom och att denna skolform skulle benämnas förskoleklass. Bestämmelserna om förskoleklassen över- fördes till 1985 års skollag (1985:1100) från den nu upphävda social- tjänstlagen (1980:620).

227

Utgångspunkter för utredningens arbete

SOU 2021:33

Förslaget innebar att det skulle vara obligatoriskt för kommu- nerna att anordna förskoleklass, men frivilligt för barnen att delta i verksamheten. Syftet med förskoleklassen var att stimulera varje barns utveckling och lärande, att stödja och underlätta integreringen mellan förskola och skola och ligga till grund för en fortsatt skolgång (prop. 1997/98:6). En bärande tanke var att förskola och skola skulle komplettera varandra, i den bemärkelsen att förskollärare och grund- skollärare ömsesidigt skulle bidra med sitt professionella kunnande. Intentionen var att förskolans och skolans olika traditioner skulle förenas i en ny skolform, förskoleklassen.

Förskoleklassen och dess uppdrag skrevs in i läroplanen i sam- band med att skolformen instiftades (prop. 1997/98:94). 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) skulle från och med den 1 augusti 1998 också gälla för förskoleklassen och även tillämpas inom fritidshemmet. Ett syfte med den gemensamma läro- planen var att stödja integrationen mellan förskoleklassen, den obliga- toriska skolan och fritidshemmet. Att arbeta med gemensamma mål antogs ytterligare kunna stärka sambanden och vidareutveckla verk- samheten. Av motiven framgår också regeringens intention med för- skoleklassen. Alla elever skulle ges möjlighet att delta i en tioårig peda- gogisk verksamhet, för att därmed få goda förutsättningar för lärande och utveckling, och möjlighet att nå kunskapsmålen i grundskolan (a prop. s. 17).

4.1.2Förskoleklassen i 2010 års skollag och läroplaner

Huvudprinciperna för utbildningen i förskoleklassen avsågs ha fort- satt giltighet vid 2010 års skollags ikraftträdande. (prop. 2009/10:165 s. 357 f). Utbildningen förblev en egen skolform i skolväsendet men var fortsatt frivillig. Avsikten var också, att så långt som möjligt, samordna förskoleklassens organisatoriska bestämmelser med grund- skolan och motsvarande skolformer, i syfte att skapa en enhetlig reglering och ytterligare underlätta integrationen mellan förskole- klass, förskola, skola och fritidshem. Verksamhetens inriktning be- skrivs i motiven på ett liknande sätt som tidigare. Undervisningen ska kännetecknas av en kombination av förskolans och grundskolans arbetssätt och pedagogik. Av motivtexten framgår att vissa bestäm- melser av pedagogisk karaktär bör vara samordnade med förskolan

228

SOU 2021:33

Utgångspunkter för utredningens arbete

eftersom pedagogiken i förskoleklassen till viss del hämtats från förskolan (a. prop. s. 357).

Från och med 2011 gäller nya läroplaner för grundskolan, grund- särskolan, specialskolan och sameskolan. Läroplanerna för grund- skolan, specialskolan och sameskolan gäller även för förskoleklass och fritidshem. För grundsärskolan gäller läroplanen även för fritids- hemmet. Riktlinjerna för utformningen av 2011 års läroplaner fram- går av propositionen Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan (prop. 2008/09:87). Läroplanen för respektive skolform ska innehålla övergripande mål och riktlinjer samt i vissa fall kurs- planer som kompletteras med särskilda föreskrifter om kunskaps- krav. Sedan 2016 har förskoleklassen en egen del i läroplanerna för grundskolan, specialskolan och sameskolan (se vidare avsnitt 3.6).

4.1.3Införandet av skolplikt från sex års ålder och obligatorisk förskoleklass

Förskoleklassen blev en obligatorisk skolform 2018 (prop. 2017/18:9). En särskild utredare tillsattes i mars 2014 med det inledande upp- draget att utreda införandet av en tioårig grundskola med skolstart vid sex års ålder (dir. 2014:41). I slutet av samma år ändrades utred- ningens uppdrag (dir. 2014:159). Uppdraget blev i stället att föreslå hur förskoleklassen lämpligast kunde införas som en del av grund- skolan genom att en sexårsklass införs som ett förberedande år i en tioårig grundskola. I uppdraget ingick vidare att som alternativ före- slå hur en obligatorisk förskoleklass lämpligast kunde införas. En utgångspunkt för båda alternativen var att förskoleklassens syfte, upp- drag och innehåll skulle vara oförändrade, samt att såväl lärare som förskollärare skulle vara fortsatt behöriga för undervisningen.

Utredningen förordade i sitt slutbetänkande Mer tid för kunskap – förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81) införandet av en obligatorisk förskoleklass med skolplikt. Utredningens bedöm- ning var att alternativet med en sexårsklass som en del av grundskolan skulle kräva alltför många undantag från det som är grundskolans kärna: ämnen, timplan, kursplaner och kunskapskrav. Utredningens förslag innebar att även specialskolan och sameskolan kunde erbjuda förskoleklass.

Regeringen föreslog alternativet en obligatorisk förskoleklass till riksdagen (prop. 2017/18:9). Av motiven framgår att skolplikten för

229

Utgångspunkter för utredningens arbete

SOU 2021:33

barn bosatta i Sverige inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten förlängdes därmed ett år och blev i regel tioårig. Vidare innebar förslaget att skolplikten normalt ska börja full- göras i förskoleklass (a. prop. s. 19). Eleverna i förskoleklassen fick rätt till kostnadsfri skolskjuts på samma villkor som grundskole- elever samt skolmåltider (a. prop. s. 39 ff.). Efter året i förskoleklassen fortsätter skolplikten att fullgöras i grundskolan, om inte eleven tas emot i grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens proposition.

4.1.4Skolinspektionens kvalitetsgranskning av förskoleklassen

Skolinspektionen genomförde 2015 en kvalitetsgranskning av under- visningen i förskoleklass (Skolinspektionen 2015). Den omfattade förskoleklasser vid 20 slumpvis utvalda skolenheter. Av granskningen framkom att förskoleklasserna i stor utsträckning kännetecknades av en trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö och att lärarna använde sig av olika arbetsformer och arbetssätt i undervisningen. Skolinspektionen var dock kritisk mot att undervisningen endast i en fjärdedel av de granskade förskoleklasserna planerades, genom- fördes och följdes upp utifrån läroplanens övergripande mål för kunskaper. Tydliga utvecklingsområden för förskoleklassen var, enligt Skolinspektionen, anpassningen av undervisningen efter elevernas individuella behov samt uppföljningen av elevernas utveckling och lärande utifrån mål för verksamheten.

De granskade förskoleklassernas lärandemiljöer präglades i hög grad av utveckling och lärande, och undervisningsmiljöerna var utfor- made för att stimulera skapande, rörelse och lek. Den elevinitierade leken, dvs. den fria leken, bedömdes dock vara alltför ofta förekom- mande och utan aktivt stöd från lärarna att inrikta leken mot de nationella målen. Undervisningens inriktning baserades i stor utsträck- ning på enskilda pedagogers engagemang och inte på ett tydligt upp- drag från rektorn. Ofta saknades ett pedagogiskt samarbete mellan lärarna i förskoleklass och grundskolan, trots att förskoleklasslärarna oftast ingår i arbetslag tillsammans med pedagoger som undervisar i de tidiga åren. En försvårande omständighet för undervisningen som lyftes fram var att verksamheten utgick från övergripande läroplans- mål utan konkretiserade verksamhetsmål för förskoleklass, medan

230

SOU 2021:33

Utgångspunkter för utredningens arbete

konkreta kursplaner finns för årskurs 1–3, med kunskapskrav för årskurs 3.

Granskningen pekade på att den relativt oreglerade modell som valts i styrdokumenten, i läroplanens del 1 och 2, skapade risker och oönskade konsekvenser i form av en bristande likvärdighet. En slut- sats var att den statliga styrningen behövde förtydligas. Införandet av del 3 i läroplanerna handlade bl.a. om att åtgärda den bristande styr- ningen för att stärka likvärdigheten (se avsnitt 3.6).

4.1.5Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

I juni 2015 tillsatte regeringen en särskild utredare för att utreda en s.k. läsa-skriva-räkna-garanti (dir. 2015:65). Utredningens uppdrag var att utarbeta ett förslag till system som ser till att alla elever får det stöd eller särskilda stöd de behöver för att ges förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i ämnena svenska eller svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i grundskolan och sameskola samt i årskurs 4 i specialskolan. Den sammanlagda problembild som redovisades i utredningens direktiv gjorde gällande att det stöd eller särskilda stöd som elever enligt regelverket hade rätt till inte alltid sattes in i tillräckligt god tid. Det gällande regel- verket bedömdes inte vara tillräckligt i praktiken. I september 2016 redovisade utredningen sitt betänkande På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik (SOU 2016:59).

I propositionen Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stöd- insatser (prop. 2017/18:195) föreslogs införandet av bestämmelser i skollagen (2010:800) om en garanti för tidiga stödinsatser i förskole- klassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan.1 Förslaget innebar att elevers språkliga medvetenhet och matematiska tänkande skulle kartläggas i förskoleklassen med stöd av ett natio- nellt kartläggningsmaterial. Om det utifrån användandet av kartlägg- ningsmaterialet, ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov, fanns en indikation på att en elev i förskoleklass eller lågstadiet inte skulle komma att nå kunskapskraven i svenska eller svenska som andraspråk, eller i matematik så innebar förslaget att en särskild bedömning skulle göras för att avgöra om eleven var i behov av extra

1Propositionen innehöll en justerad version av de förslag som tidigare presenterades i propo- sitionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti (prop. 2017/18:18) som drogs tillbaka.

231

Utgångspunkter för utredningens arbete

SOU 2021:33

anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning eller i behov av särskilt stöd. Förslaget innebar också att om det direkt kan befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven så ska åtgärder sättas in skyndsamt. Vidtagna stödinsatser skulle följas upp i slutet av förskoleklassen samt i slutet av lågstadiet.

I sina remissvar avseende utredningens betänkande (SOU 2016:59) framförde Skolverket, Specialpedagogiska skolmyn- digheten och Skolväsendets Överklagandenämnd att åtgärdsgarantin även borde gälla för elever mottagna i grundsärskolan. Detta lyfts fram i propositionen (prop. 2017/18:195) där det förtydligas att skolformen dock inte ingick i utredningens direktiv. I propositionen betonas dock att förhållandet att det finns en skyldighet att använda bedömningsstöd i grundsärskolan talar för att garantin framöver bör utökas till att även omfatta denna skolform. Det framhålls vidare att sakförhållandet att en elev skulle gå minste om garantin för stöd- insatser om den efter förskoleklassen börjar i grundsärskolan ytter- ligare stärker detta. Frågan om en åtgärdsgaranti för elever mottagna i grundsärskolan har sedan dess utretts av Utredningen om elevers möj- ligheter att nå kunskapskraven (U 2017:07) vars förslag redovisas i slutbetänkandet Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11).

Den 1 juli 2019 började garantin för tidiga stödinsatser att gälla.

4.1.6Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial och nationella bedömningsstöd

Garantin för tidiga stödinsatser innebär att elevers kunskapsutveck- ling ska följas och främjas systematiskt i förskoleklassen och låg- stadiet samt att nationella stödmaterial ska användas för att stödja en likvärdig bedömning.

Det är obligatoriskt att kartlägga elevers språkliga medvetenhet och matematiska tänkande på höstterminen i förskoleklass. Skolverkets kartläggningsmaterial Hitta språket och Hitta matematiken ska an- vändas för detta ändamål. Det finns inget krav på att huvudmannen ska samla in resultatet av kartläggningen. Huvudmannen avgör själv hur resultaten kan följas upp och analyseras på huvudmannanivå. Det finns inte heller några krav på huvudmannen gällande registrering eller inrapportering av resultatet till Skolverket.

232

SOU 2021:33

Utgångspunkter för utredningens arbete

På basis av kartläggningen ska en särskild bedömning göras av de elever som visat indikation på risk att inte nå kommande kunskaps- krav i svenska eller svenska som andraspråk, eller i matematik, i årskurs 3 (årskurs 4 i specialskolan). De elever som bedöms vara i behov av stöd för sin utveckling ska ges detta så snart som möjligt. I slutet av förskoleklassen ska en uppföljning göras av insatta stöd- insatser. Resultatet av uppföljningen ska lämnas till den lärare som ska ansvara för eleven i årskurs 1. Både vid bedömningen av elever och vid utformning och uppföljning av insatta stödinsatser ska läraren i förskoleklassen samråda med personal med specialpedagogisk kompetens.

I årskurs 1 finns det nationella bedömningsstöd i svenska eller svenska som andraspråk och matematik som är obligatoriska att använda i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Dessa bedöm- ningsstöd fokuserar läs- och skrivutveckling respektive taluppfatt- ning. Det nationella bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling utgör ett stöd för läraren att identifiera elever som riskerar att få eller redan har läs- och skrivsvårigheter, såväl som elever som kommit långt i sin kunskapsutveckling och behöver ytterligare stimulans. På liknande sätt utgör det nationella bedömningsstödet i taluppfattning ett stöd för läraren i bedömning av elevers matematikutveckling. Bedömningsstöden blev obligatoriska att använda 2016 och de har reviderats 2018 samt 2019.

4.2Nulägesbild

4.2.1Elever i förskoleklass2

Läsåret 2019/20 gick cirka 122 000 elever i förskoleklassen. Av dessa fyllde över 98 procent sex år under 2019, men det fanns dock en liten andel som fyllde fem respektive sju år. Drygt 48 procent av eleverna var flickor och knappt 52 procent pojkar.

Andelen elever i förskoleklass med ett annat modersmål än svenska har ökat kontinuerligt under de senaste tio läsåren. Läsåret 2019/20 hade omkring 31 900 av eleverna i förskoleklass ett annat moders- mål. Detta motsvarar drygt 26 procent av eleverna, och läsåret 2010/11 var motsvarande andel 19 procent.

2Uppgifterna i detta avsnitt är hämtade från Skolverkets officiella statistik samt Skolverket (2020a) Elever i förskoleklassen läsåret 2019/20.

233

Utgångspunkter för utredningens arbete

SOU 2021:33

I figur 4.1 redovisas utvecklingen av antalet elever de senaste tio läsåren.

Figur 4.1 Antal elever inskrivna i förskoleklass läsåren 2010/11–2019/20

140000

120000

100000

80000

60000

40000

20000

0

Källa: Skolverket.

Antalet elever inskrivna i förskoleklass ökade kontinuerligt under läsåren 2010/11–2015/16, och har sedan dess varit relativt stabilt. Den variation i elevantal som förekommer kan förklaras av demografiska förändringar.

4.2.2Sexåringar3

Läsåret 2019/20 gick drygt 120 000 sexåringar, vilket motsvarar omkring 98 procent av alla sexåringar i befolkningen, i förskoleklass.

I figur 4.2 redovisas andelen av alla sexåringar i befolkningen som var inskrivna i förskoleklass under de senaste tio läsåren.

3Uppgifterna i detta avsnitt är hämtade från Skolverkets officiella statistik samt Skolverket (2020a) Elever i förskoleklassen läsåret 2019/20.

234

SOU 2021:33

Utgångspunkter för utredningens arbete

Figur 4.2 Andel av alla sexåringar som är inskrivna i förskoleklass läsåren 2010/11–2019/20

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Källa: Skolverket.

Andelen sexåringar som går i förskoleklass har ökat kontinuerligt sedan skolformen infördes läsåret 1998/99. En konsekvens av att barn kan börja fullgöra sin skolplikt vid olika åldrar är dock att sex- åringar kan återfinnas även i andra skolformer än förskoleklassen.

I tabell 4.1 redovisas i vilka skolformer som sexåringar fanns in- skrivna läsåret 2019/20.4

Tabell 4.1

Sexåringar i olika skolformer läsåret 2019/20

 

 

 

Antal

Förskola

731

Förskoleklass

120 025

 

 

Grundskola

707

Grundsärskola

158

Specialskola

*

Sameskola

*

 

 

Totalt antal:

121 621

Källa: Skolverket.

Anm: Det fanns inte några sexåringar inskrivna i sameskolan eller specialskolan läsåret 2019/20.

4Utöver detta kan sexåringar även vara inskrivna i fritidshemmet, eller i pedagogisk omsorg. Vanligtvis handlar detta om att barnen är inskrivna i pedagogisk omsorg i stället för i fritids- hemmet. Det rör sig dock om ett litet antal barn.

235

Utgångspunkter för utredningens arbete

SOU 2021:33

Läsåret 2019/20 var drygt 120 000 sexåringar inskrivna i förskole- klassen, cirka 730 sexåringar inskrivna i förskolan, cirka 700 i grund- skolan och närmare 160 i grundsärskolan. Elever i förskoleklass där Specialpedagogiska skolmyndigheten eller Sameskolstyrelsen är huvud- man är medräknade i förskoleklass.

Elever som börjar fullfölja skolplikten tidigare eller senare

I Skolverkets statistik går det att särskilja åldern för elever som är inskrivna i grundskolans olika årskurser. Detta gör det möjligt att beräkna antalet elever som börjat i årskurs 1 det kalenderår då de fyller sju år, respektive antalet elever som börjat årskurs 1 det kalen- derår när de fyller högst sex år, respektive det kalenderår då de fyller åtta år eller mer.

I tabell 4.2 redovisas elevers ålder det kalenderår som de börjar i årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan avseende läsåret 2019/20. En betydande majoritet av eleverna i årskurs 1 i grundskolan, drygt 98 procent, fyllde sju år det aktuella läsåret, knappt 1 procent av eleverna fyllde som högst sex år, och drygt 1 procent av eleverna fyllde åtta år eller mer. Som framgår av tabellen var det en högre andel av eleverna i årskurs 1 i grundsärskolan, drygt 15 pro- cent, som fyllde som högst sex år, och cirka 8 procent av eleverna fyllde åtta år eller mer. Detta indikerar att det är vanligare att elever som tillhör grundsärskolans målgrupp hoppar över förskoleklassen och börjar fullgöra sin skolplikt som sexåringar direkt i årskurs 1, respektive att de börjar fullgöra sin skolplikt först höstterminen det kalenderår då de fyller sju år.

Tabell 4.2

Elevers ålder i årskurs 1 läsåret 2019/20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 år

7 år

8 år

9 år

Totalt

Grundskola

 

702

119 978

1 476

52

122 208

Grundsärskola

157

793

80

6

1 036

 

 

 

 

 

 

Specialskola

 

0

43

12

0

55

Sameskola*

 

38

Källa: Skolverket.

Anm: För sameskolan görs ingen uppdelning efter ålder.

236

SOU 2021:33

Utgångspunkter för utredningens arbete

När det gäller specialskolan var det inte någon av eleverna i årskurs 1 som inte hade fyllt sju år under läsåret. Däremot så var det omkring en femtedel av eleverna som fyllde åtta år, vilket indikerar att det är relativt vanligt att elever som tillhör specialskolans målgrupp börjar fullgöra sin skolplikt först höstterminen det kalenderår då eleven fyller sju år.

4.2.3Personal i arbete med elever i förskoleklass5

Läsåret 2019/20 var drygt 13 100 personer anställda för arbete med elever i förskoleklass, varav cirka 9 400 personer hade en pedagogisk högskoleexamen. Förskoleklassen är den skolform som har högst andel anställda med pedagogisk högskoleexamen. Av de anställda som omfattas av legitimationskravet hade närmare 85 procent en legitimation med relevant behörighet. Då räknas endast de lärare som har sin huvudverksamhet i förskoleklassen. En betydande andel av dem som arbetar i förskoleklassen arbetar även i andra verksam- hetsformer, t.ex. i fritidshemmet. Enligt Skolverkets statistik arbetar omkring 4 800 av de 10 000 lärare som arbetar i förskoleklassen även i fritidshemmet. Antalet heltidstjänster i förskoleklass uppgick till totalt 6 262,4. Antalet elever per lärare var i genomsnitt 18,0.

I tabell 4.3 redovisas antalet anställda i arbete med elever i förskole- klass fördelade efter typ av examen.

Tabell 4.3 Anställda i arbete med elever i förskoleklass fördelade efter utbildning läsåret 2019/206

 

Lärare

Annan pedagogisk

Total

 

 

 

personal

 

 

 

 

 

 

 

Antal

Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%)

 

 

 

 

 

 

 

Pedagogisk högskoleexamen

8 506

84,6

936

29,5

9 397

71,4

därav

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lärarexamen

3 027

30,1

252

8,0

3 263

24,8

Förskollärarexamen

4 994

49,6

428

13,5

5 397

41,0

 

 

 

 

 

 

 

Fritidspedagogexamen

418

4,8

252

8,0

729

5,5

Totalt antal anställda

10 059

100,0

3 168

100,0

13 159

100,0

Källa: Skolverket.

5Uppgifterna i detta avsnitt är hämtade från Skolverkets officiella statistik samt Skolverket (2020b) Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2019/20.

6En och samma individ kan förekomma i flera kategorier. En individ kan t.ex. förekomma både som lärare och som annan pedagogisk personal. I totalsumman för antalet anställda lärare (13 159) räknas varje anställd enbart en gång. I redovisade delkategorier räknas en individ en gång per relevant kategori.

237

Utgångspunkter för utredningens arbete

SOU 2021:33

Av tabellen framgår att den största andelen av dem som är anställda i arbete med elever i förskoleklass, cirka 40 procent, har en förskol- lärarexamen samt att närmare 25 procent har en lärarexamen och drygt 5 procent en fritidspedagogexamen. I tabell 4.4–4.8 redovisas lärare och förskollärare anställda för arbete i förskoleklass samt grundskolans, grundsärskolans, specialskolans och sameskolans låg- stadium efter respektive lärarutbildning och examensordning.

I tabell 4.4 redovisas vilken lärarutbildning som de drygt 10 000 lärare och förskollärare hade som arbetade i förskoleklass år 2019, samt vilken examensordning som utbildningen var kopplad till.7 Drygt

5000 hade en utbildning med inriktning mot förskolan. En majoritet av dessa, drygt 4 000 personer, hade en utbildning med en examens- ordning från tidigare än år 2001.

Tabell 4.4 Lärare och förskollärare i förskoleklass efter typ av lärarexamen och examensordning år 2019

 

<2001

2001

2011

Antal totalt

Lärarutbildning inriktning förskola

4 0078

249

764

5 030

Lärarutbildning, inriktning fritidshem

7209

11

113

844

Annan lärarutbildning,

 

 

 

 

inriktning förskola och fritids

0

18

40

62

Lärarutbildning, grundskolans lägre åldrar

40910

1 059

846

2 315

Lärarutbildning, yrkesämne

 

 

 

 

och praktiskt/estetiskt ämne

5711

14

39

112

Övrig pedagogisk och lärarutbildning

24012

57

13

380

Ämneslärarutbildning

5713

44

16

117

Saknar lärarexamen

 

 

 

1 553

 

 

 

 

 

Totalt i förskoleklass

5 214

1 452

1 840

10 059

Källa: Statistiska centralbyrån.

Anm. Mätdatum 15 oktober 2019.

7Om en lärare har flera lärarexamina under olika examensordningar så har den senaste examens- ordningen valts. Om det finns fler examina så har den på högst nivå, och därefter senast uttagna, valts. Examen omfattar även äldre lärarutbildningar (innan lärarutbildningen formellt blev en universitetsexamen) som jämställts med lärarexamen. Lärarutbildningarna har grupperats efter vilken kod som examen har i Högskoleregistret. Lärare som har examen i en examensordning innan år 2001 har grupperats efter de tio vanligaste förekommande examensordningarna. Reste- rande examenskoder redovisas i kategorin ”Övriga lärarutbildningar”.

8Förskollärarlinjen (00081), Barn- och ungdomspedagogisk examen (YBUPE) samt kategorin Övriga lärarutbildningar.

9Barn- och ungdomspedagogisk examen (YBUPE), Fritidspedagoglinjen (00080).

10Grundskollärarexamen 1–7 (YGR17), Grundskollärarlinjen 1–7 (01445), Lågstadielärar- linjen (00087) samt kategorin Övriga lärarutbildningar.

11Kategorin Övriga lärarutbildningar.

12Förskollärarlinjen (00081), Speciallärarexamen (PSPLÄ), Specialpedagogexamen (YSPPE), Specialpedagogexamen (PSPPE)

13Grundskollärarexamen 4–9 (YGR49) samt kategorin Övriga lärarutbildningar.

238

SOU 2021:33Utgångspunkter för utredningens arbete

Tabell 4.5

Lärare och förskollärare i grundskolan årskurs 1–3 efter typ

 

av lärarexamen och examensordning år 2019

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

<2001

2001

2011

Antal totalt

Lärarutbildning,

 

 

 

 

inriktning förskola

1 38114

206

226

1 813

Lärarutbildning, inriktning

 

 

 

 

fritidshem

 

1 54915

63

675

2 287

Annan lärarutbildning,

 

 

 

 

inriktning förskola och fritids

0

..

25

25

Lärarutbildning,

 

 

 

 

grundskolans lägre åldrar

7 70716

7 212

5 791

20 710

Lärarutbildning, yrkesämne

 

 

 

 

och praktiskt/estetiskt ämne

1 55117

337

784

2 672

Övrig pedagogik och

 

 

 

 

lärarutbildning, allmän utbildning

..

..

..

..

 

 

 

 

 

Övrig pedagogik och lärarutbildning,

 

 

 

 

övr./ospec. utbildning

2 18818

482

79

2 749

Ämneslärarutbildning

62819

614

277

1 519

Saknar lärarexamen

 

 

 

6 372

Totalt i grundskolan årskurs 1–3

21 472

8 923

7 645

38 040

Källa: Statistiska centralbyrån.

Anm. Mätdatum 15 oktober 2019.

Anm. Celler med små tal har sekretessprickats (..), och i vissa fall har kringliggande celler behövts sekundärprickas. Av denna anledning stämmer inte summan i alla rader och kolumner.

14Förskollärarlinjen (00081); Barn- och ungdomspedagogisk examen (YBUPE); samt kategorin Övriga lärarutbildningar.

15Barn- och ungdomspedagogisk examen (YBUPE); Fritidspedagoglinjen (00080); samt kate- gorin Övriga lärarutbildningar.

16Grundskollärarexamen 1–7 (YGR17); Grundskollärarlinjen 1–7 (01445); Lågstadielärar- linjen (00087); samt kategorin Övriga lärarutbildningar.

17Grundskollärarexamen 4–9 (YGR49); samt kategorin Övriga lärarutbildningar.

18Förskollärarlinjen (00081); Fritidspedagoglinjen (00080); Speciallärarexamen (PSPLÄ); Specialpedagogexamen (YSPPE); Specialpedagogexamen (PSPPE); samt kategorin Övriga lärar- utbildningar.

19Grundskollärarexamen 4–9 (YGR49); samt kategorin Övriga lärarutbildningar.

239

Utgångspunkter för utredningens arbeteSOU 2021:33

Tabell 4.6

Lärare och förskollärare i grundsärskolan årskurs 1–3 efter typ

 

av lärarexamen och examensordning år 2019

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

<2001

2001

2011

Antal totalt

Lärarutbildning,

 

 

 

 

inriktning förskola

21520

15

38

268

Lärarutbildning,

 

 

 

 

 

inriktning fritidshem

8021

..

19

102

Annan lärarutbildning,

 

 

 

 

inriktning förskola och fritids

..

..

..

..

Lärarutbildning,

 

 

 

 

 

grundskolans lägre åldrar

11222

165

72

350

Lärarutbildning, yrkesämne

 

 

 

 

och praktiskt/estetiskt ämne

17523

27

36

238

Övrig pedagogik och

 

 

 

 

lärarutbildning, allmän utbildning

0

0

0

..

 

 

 

 

 

Övrig pedagogik och lärarutbildning,

 

 

 

 

övr/ospec. utbildning

31024

67

11

393

Ämneslärarutbildning

3825

45

9

96

Saknar lärarexamen

 

 

 

321

Totalt i grundsärskolan årskurs 1–3

944

320

190

1 775

Källa: Statistiska centralbyrån.

Anm. Mätdatum 15 oktober 2019.

Anm. Celler med små tal har sekretessprickats (..), och i vissa fall har kringliggande celler behövts sekundärprickas. Av denna anledning stämmer inte summan i alla rader och kolumner.

20Förskollärarlinjen (00081); Barn- och ungdomspedagogisk examen (YBUPE); samt kategorin Övriga lärarutbildningar.

21Barn- och ungdomspedagogisk examen (YBUPE); Fritidspedagoglinjen (00080); samt kate- gorin Övriga lärarutbildningar.

22Grundskollärarlinjen 1–7 (YGR17); Grundskollärarlinjen 1–7 (01445); Lågstadielinjen (00087); samt kategorin Övriga lärarutbildningar.

23Grundskollärarexamen 4–9 (YGR49); samt kategorin Övriga lärarutbildningar.

24Förskollärarlinjen (00081); Barn- och ungdomspedagogisk examen (YBUPE); Fritidspeda- goglinjen (00080); Speciallärarexamen (PSPLÄ); Specialpedagogexamen (YSPPE); Specialpeda- gogexamen (PSPPE); samt kategorin Övriga lärarutbildningar.

25Grundskollärarexamen 4–9 (YGR49); samt kategorin Övriga lärarutbildningar.

240

SOU 2021:33Utgångspunkter för utredningens arbete

Tabell 4.7

Lärare och förskollärare i specialskolan årskurs 1–3 efter typ

 

av lärarexamen och examensordning år 2019

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

<2001

2001

2011

Antal totalt

Lärarutbildning,

 

 

 

 

inriktning förskola

0

0

0

 

Lärarutbildning,

 

 

 

 

inriktning fritidshem

0

0

0

 

 

 

 

 

 

Lärarutbildning,

 

 

 

 

grundskolans lägre åldrar

1226

18

6

36

Lärarutbildning, yrkesämne

 

 

 

 

och praktiskt/estetiskt ämne

0

..

0

..

 

 

 

 

 

Övrig pedagogik och lärarutbildning,

 

 

 

 

övr./ospec. utbildning

..

7

0

7

Ämneslärarutbildning

..

..

0

..

Saknar lärarexamen

 

 

 

18

Totalt i specialskolan årskurs 1–3

12

28

7

89

Källa: Statistiska centralbyrån.

Anm. Mätdatum 15 oktober 2019.

Anm. Celler med små tal har sekretessprickats (..), och i vissa fall har kringliggande celler behövts sekundärprickas. Av denna anledning stämmer inte summan i alla rader och kolumner.

Tabell 4.8 Lärare och förskollärare i sameskolan årskurs 1–3 efter typ

av lärarexamen och examensordning år 2019

 

<2001

2001

2011

Antal totalt

Lärarutbildning,

..

0

0

 

inriktning förskola

 

 

 

 

Lärarutbildning,

..

0

0

 

inriktning fritidshem

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lärarutbildning,

..

..

..

 

grundskolans lägre åldrar

 

 

 

 

Övrig pedagogik och lärarutbildning,

..

0

0

 

övr./ospec. utbildning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Saknar lärarexamen

.

 

 

6

Totalt i sameskolan årskurs 1–3

..27

..

8

18

Källa: Statistiska centralbyrån.

Anm. Mätdatum 15 oktober 2019.

Anm. Celler med små tal har sekretessprickats (..), och i vissa fall har kringliggande celler behövts sekundärprickas. Av denna anledning stämmer inte summan i alla rader och kolumner.

26Grundskollärarlinjen 1–7 (YGR17); Grundskollärarlinjen 1–7 (01445); samt kategorin Övriga lärarutbildningar.

27Förskollärarlinjen (00081); Grundskollärarexamen (YGR17); Barn- och ungdomspedagogisk examen (YBUPE); Lågstadielärarlinjen (00087); Speciallärarexamen (PSPLÄ); samt kategorin Övriga lärarutbildningar.

241

Utgångspunkter för utredningens arbete

SOU 2021:33

Drygt 2 300 hade en utbildning med inriktning mot grundskolans lägre åldrar, varav de flesta hade en examen kopplad till 2001 års exa- mensordning. Omkring 850 personer hade en lärarutbildning med inriktning mot fritidshemmet, varav de flesta hade en examen kopp- lad till en examensordning från tidigare än år 2001.

Av de drygt 38 000 lärare och förskollärare som arbetade i grund- skolans årskurs 1–3 år 2019 hade drygt 20 700 en lärarutbildning med inriktning mot grundskolans lägre åldrar (se tabell 4.5). En majoritet av dessa, drygt 15 000 personer, hade en examen kopplad till 2001 års examensordning eller tidigare. Det arbetade även omkring 2 700 lärare vars examen var inriktad mot yrkesämnen, samt praktiska eller este- tiska ämnen, varav de flesta hade en examen kopplad till en examens- ordning från tidigare än år 2001.

Även när det gäller grundsärskolan hade en majoritet av de verk- samma lärarna och förskollärarna, drygt 940 av 1 700, en utbildning kopplad till en examensordning från tidigare än år 2001 (se tabell 4.6). Detta innefattar lärarutbildningar med inriktning mot förskolan, barn- och ungdomspedagogik, fritidspedagogik, speciallärare och special- pedagogik. Drygt 200 av dessa personer hade en lärarutbildning med inriktning förskola.

I tabell 4.7 redovisas vilken utbildning och examensordning de lära- re och förskollärare hade som arbetade i specialskolans årskurs 1–3. De flesta av dessa, 36 personer, hade en lärarutbildning inriktad mot grundskolans lägre åldrar, främst med koppling till 2001års examens- ordning.

När det gäller sameskolan hade de flesta av de 18 lärare som arbe- tade i årskurs 1–3 en lärarutbildning inriktad mot grundskolans lägre åldrar, kopplad till 2011-års examensordning (se tabell 4.8). Det fanns även lärare och förskollärare med lärarutbildningar kopplade till en examensordning från tidigare än år 2001, med inriktning mot för- skolan, grundskolans årskurs 1–7, barn- och ungdomspedagogik, låg- stadiet samt speciallärare.

Åldersfördelning bland anställda för arbete i förskoleklass

I tabell 4.9 redovisas åldersfördelningen bland de lärare och förskol- lärare som var anställda för arbete i förskoleklass år 2019. Majoriteten av dessa, drygt 7 300 av 10 000 personer, är över 40 år. Omkring 1 500 personer är 60 år eller äldre.

242

SOU 2021:33

Utgångspunkter för utredningens arbete

Av de drygt 5 000 personer som har en lärarutbildning inriktad mot förskola är över hälften 50 år eller äldre. Över 1 000 personer är 60 år eller äldre.

Åldersfördelningen ser annorlunda ut för de lärare som har en utbildning inriktad mot grundskolans lägre åldrar, där omkring hälf- ten av lärarna är yngre än 40 år.

Tabell 4.9 Lärare och förskollärare i förskoleklass efter typ av lärarexamen och ålder år 2019

 

<30 år

30–39 år

40–49 år

50–59 år

60 år

Totalt

 

 

 

 

 

 

antal

 

 

 

 

 

 

 

Lärarutbildning,

158

407

1 482

1 895

1 088

5 030

inriktning förskola

 

 

 

 

 

 

Lärarutbildning,

45

58

143

177

63

486

inriktning fritidshem

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annan lärarutbildning,

..

35

15

8

..

62

inriktning förskola och fritids

 

 

 

 

 

 

Lärarutbildning,

238

923

671

368

115

2 315

grundskolans lägre åldrar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lärarutbildning, yrkesämne

..

28

30

28

17

112

och praktiskt/estetiskt ämne

 

 

 

 

 

 

Övrig pedagogik och lärarutbildning,

..

21

104

141

81

380

övr./ospec. utbildning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ämneslärarutbildning

..

38

41

24

..

117

Saknar lärarexamen

394

360

373

297

133

1 557

Totalt antal:

846

1 870

2 859

2 938

1 546

10 059

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Statistiska centralbyrån.

Anm. Celler med små tal har sekretessprickats (..), och i vissa fall har kringliggande celler behövts sekundärprickas. Av denna anledning stämmer inte summan i alla rader och kolumner.

243

Utgångspunkter för utredningens arbete

SOU 2021:33

Anställningsår bland förskollärare i förskoleklass

I tabell 4.10 redovisas uppgifter avseende antalet anställningsår för förskollärare anställda för arbete i förskoleklass år 2019.28

Tabell 4.10 Förskollärare i förskoleklass år 2019, efter antal anställningsår

Antal anställningsår i förskoleklassen

Antal förskollärare

 

 

 

<5 år

1 763

5–10 år

1 207

 

 

 

>10 år

2 060

Totalt antal

5 030

 

 

 

Medelvärde

9,3

 

 

 

 

Källa: Statistiska centralbyrån.

De drygt 5 000 förskollärare som år 2019 var anställda för arbete i förskoleklassen hade en genomsnittlig anställningstid på 9,3 år. Drygt 1 700 av förskollärarna hade arbetat kortare än fem år, omkring 1 200 hade arbetat 5–10 år, och omkring 2 000 hade arbetat i för- skoleklassen mer än 10 år.

4.2.4Kostnad per barn och elev29

År 2019 uppgick den totala kostnaden för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet, skola och kommunal vuxenutbildning till drygt 302 miljarder kronor. Detta var en ökning med cirka 5,5 mil- jarder kronor i fasta priser jämfört med 2018, vilket motsvarade en ökning med närmare 2 procent I tabell 4.11 redovisas de totala kost- naderna per skol- och verksamhetsform, samt kostnaden per barn och elev.

28Uppgifterna avser antal årgångar från och med 1999 som en person funnits rapporterad som pedagogisk personal och/eller lärare i Förskoleklass i Lärarregistret.

29Uppgifterna i detta avsnitt är hämtade från Skolverkets officiella statistik samt Skolverket (2020c): Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2019.

244

SOU 2021:33Utgångspunkter för utredningens arbete

Tabell 4.11 Kostnad per barn eller elev per skol- och verksamhetsform, år 2019

 

Total kostnad (tkr)

Total kostnad per barn/elev

 

 

(kr)

Förskola

81 196 076

156 200

Pedagogisk omsorg

1 277 845

114 600

Fritidshem

19 642 827

40 100

Förskoleklass

7 856 344

58 100

 

 

 

Grundskola

127 399 639

118 500

Grundsärskola

5 801 820

564 300

 

 

 

Specialskola

595 600

860 600

 

 

 

Källa: Skolverket.

Av samtliga skolformer stod grundskolan för den största kostnaden och förskolan för den näst största. År 2019 kostade grundskolan närmare 127,5 miljarder kronor och förskolan omkring 81 miljar- der kronor. Tillsammans motsvarade detta cirka 70 procent av den totala kostnaden för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet. Förskoleklassen kostade omkring 8 miljarder, vilket motsvarar cirka 3 procent.

I tabellen redovisas också de totala kostnaderna per barn eller elev per år i förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass, grund- skola, grundsärskola och specialskola. Kostnaden per år för en elev i förskoleklass är lägre än för en elev i grundskolan. Viktigt vid en sådan jämförelse är dock att det inte görs någon åtskillnad mellan elever i låg-, mellan- respektive högstadiet och att kostnaderna mellan stadierna bör variera med hänsyn till undervisningstid samt ämnesinnehåll. Kostnaderna per år för en elev i specialskolan respektive grundsär- skolan är betydligt högre än kostnaden för en elev som går i grund- skolan.

4.2.5Skolenheter med förskoleklass

Läsåret 2019/20 fanns det drygt 3 600 skolenheter med förskoleklass. I figur 4.3 redovisas antalet skolenheter med förskoleklass under de senaste tio läsåren.

245

Utgångspunkter för utredningens arbete

SOU 2021:33

Figur 4.3 Antal skolenheter med förskoleklass läsåren 2010/11–2019/20

4000

3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

0

Källa: Skolverket.

Läsåret 2019/20 fanns det 3 000 skolenheter med förskoleklass med kommunal huvudman, drygt 590 skolenheter med enskild huvud- man och 10 skolenheter med statlig huvudman. Därutöver fanns det förskoleklass vid 11 internationella skolenheter.30 Det totala antalet skolenheter med förskoleklass har minskat kontinuerligt de senaste tio läsåren. Av diagrammet framgår att det är de kommunala skol- enheterna som har minskat i antal under tidsperioden, samtidigt som antalet fristående skolenheter har ökat. Fristående skolenheter med förskoleklass finns i totalt 176 av landets 290 kommuner.

Läsåret 2019/20 gick 108 000 av de totalt 122 000 eleverna i för- skoleklass i skolenheter med kommunal huvudman och 13 300 elever (vilket motsvarar knappt 11 procent) i förskoleklass på en skolenhet med enskild huvudman. Antalet elever i förskoleklass med statlig huvudman var 78.31 Andelen elever som går i förskoleklass med en- skild huvudman har kontinuerligt ökat den senaste tioårsperioden.

30En internationell skola definieras enligt Skolverket som en skola där utbildningen, i stället för att följa en svensk läroplan, bedrivs enligt ett annat lands läroplan eller en internationell läro- plan, och som i första hand riktar sig till elever som är bosatta i Sverige för en begränsad tid (24 kap. 2 § skollagen). Internationella skolor kan ha antingen kommunal eller enskild huvudman.

31Specialpedagogiska skolmyndigheten respektive Sameskolstyrelsen.

246

SOU 2021:33

Utgångspunkter för utredningens arbete

Det vanligaste är att elever går i förskoleklass där skolenheten också innefattar grundskola, grundsärskola, specialskola eller same- skola. I tabell 4.12 redovisas antalet elever i förskoleklass med kopp- ling till annan skolform läsåret 2019/20.

Tabell 4.12 Elever i förskoleklass där skolenhet också har elever i annan skolform läsåret 2019/20

Skolform

Elever

Enbart förskoleklass

658

Förskoleklass och grundskola

112 708

Förskoleklass, grund- och grundsärskola

7 879

Förskoleklass och specialskola

50

 

 

Förskoleklass och sameskola

28

Källa: Skolverket.

Läsåret 2019/20 gick den stora majoriteten av eleverna, drygt 112 000 elever, i en förskoleklass där skolenheten också hade grund- skola. Det gick 50 elever i förskoleklass med organisatorisk koppling till specialskolan och 28 elever i förskoleklass med organisatorisk koppling till sameskolan. Vidare gick 125 elever i förskoleklass på en skolenhet där det också gick elever i grundsärskolan och 7 879 elever gick i en förskoleklass där skolenheten också hade i elever i både grundskolan och grundsärskolan.

Av tabellen framgår att det gick 658 elever i en skolenhet med enbart förskoleklass. Av dessa gick närmare 97 procent i en skolenhet med kommunal huvudman och cirka 3 procent (vilket motsvarar 22 elever) i en skolenhet med enskild huvudman.

4.2.6Resultat av Skolinspektionens skolenkät VT 2020

Skolenkäten är en del av Skolinspektionens arbete med att granska landets skolor.32 Enkäten används för att samla in synpunkter från elever, vårdnadshavare och den pedagogiska personalen. En del av enkäten riktas till vårdnadshavare med barn i förskoleklass. Enkät- svaren redovisar vårdnadshavarnas uppfattningar avseende undervis-

32Om Skolenkäten: www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Regelbunden- tillsyn/enkater-infor-skolbesok2/Om-Skolenkaten/.

247

Utgångspunkter för utredningens arbete

SOU 2021:33

ning och lärande, anpassning efter elevens behov, grundläggande värden och inflytande samt trygghet och studiero.

Vårterminen 2020 skickades skolenkäten till drygt 11 000 vård- nadshavare med barn i förskoleklass.33 Med reservation för en låg uppskattad svarsfrekvens (45 procent) innebar resultaten följande. En majoritet av vårdnadshavarna (omkring 90 procent av de svarande) uppger att verksamheten i förskoleklassen väcker deras barns nyfiken- het, intresse för skolarbetet och lust att lära, samt att det sätt som undervisningen bedrivs på passar deras barns sätt att lära och att barnet får den hjälp som det behöver för att kunna följa med i undervisningen.

Drygt 20 procent av de vårdnadshavare som besvarade enkäten uppger att deras barn har ett annat modersmål än svenska. Av dessa uppger ungefär hälften att deras barn ges utrymme att, vid sidan av det svenska språket, även utveckla sitt modersmål.

Närmare 10 procent av vårdnadshavarna uppger att deras barn får särskilt stöd i förskoleklassen. Omkring hälften av dessa uppger vidare att deras barn hade sitt behov av särskilt stöd fastställt i för- skolan inför övergången till förskoleklassen. En majoritet upplever att deras barn får det stöd som det behöver i förskoleklassen och upp- ger i de flesta fall att skolan påbörjat eller fullgjort en utredning av barnets stödbehov. Av de vårdnadshavare som uppger att deras barn får särskilt stöd svarar 35 procent att det också utarbetats ett åtgärds- program.

Motsvarande enkät skickades till drygt 219 000 vårdnadshavare med barn i grundskolan.34 Med reservation för en låg uppskattad svars- frekvens även för denna målgrupp (35 procent) innebar resultaten följande En jämförelse med resultaten avseende förskoleklassen visar att en något lägre andel av vårdnadshavarna uppger att verksamheten i grundskolan väcker deras barns nyfikenhet (drygt 70 procent), in- tresse för skolarbetet (drygt 80 procent) och lust att lära (drygt 75 procent) samt att det sätt som undervisningen bedrivs på passar deras barns sätt att lära (drygt 80 procent), och att barnet får den hjälp som det behöver för att nå kunskapskraven (cirka 85 procent).

Omkring 5 procent av de vårdnadshavare med barn i grundskolan som besvarade enkäten uppger att deras barn tillhör någon av de nationella minoriteterna, och närmare 20 procent att de har ett annat

33Skolenkäten vårterminen 2020: www.skolinspektionen.se/sv/Statistik/statistik-fran- skolenkaten/skolenkaten-vt-2020/.

34Skolenkäten vårterminen 2020: www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter- statistik/statistik/statistik-fran-skolenkaten/skolenkaten-vt-2020/.

248

SOU 2021:33

Utgångspunkter för utredningens arbete

modersmål än svenska. Av dessa uppger cirka 70 procent att deras barn erbjudits modersmålsundervisning i skolan och närmare 30 pro- cent att deras barn får information, t.ex. studiehandledning, på sitt modersmål.

Cirka 15 procent av vårdnadshavarna uppger att deras barn får särskilt stöd i grundskolan. Av dessa uppger 60 procent att barnets behov av särskilt stöd snabbt blev utrett på skolan när behovet upp- märksammades samt att ett åtgärdsprogram utarbetades när behovet av särskilt stöd utretts.

4.2.7Skolinspektionens kvalitetsgranskning av arbetet med garantin för tidiga stödinsatser i förskoleklassen

Skolinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att följa upp att garantin för tidiga stödinsatser i förskoleklassen genomförs (U2019/04373/GV). Uppdraget att utvärdera garantin ska slutredo- visas den 16 december 2022. Inom ramen för den övergripande ut- värderingen har Skolinspektionen genomfört en särskild granskning av arbetet med garantin för tidiga stödinsatser i förskoleklassen. Resul- tatet av denna granskning publicerades i oktober 2020 (Skolinspek- tionen 2020). I granskningen fokuserades med vilken kvalitet som kartläggningen genomförs i förskoleklassen, med vilken kvalitet som elevers behov av stöd uppmärksammas och bedöms, samt med vilken kvalitet som undervisningen utvecklas och anpassas utifrån kartlägg- ningen.

Granskningen gör gällande att garantin ännu inte fungerar fullt ut. Majoriteten av de granskade skolorna har ett väl fungerande arbete med att genomföra kartläggningsmaterialets olika aktiviteter. Där- emot visar granskningen att skolorna inte alltid har ett välfungerande arbete för att uppmärksamma och bedöma elevernas behov av stöd samt att utveckla och anpassa undervisningen utifrån kartläggningens resultat. Vid flera av de granskade skolorna planeras inte stödinsat- serna i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Det vanligaste är att elever får stöd i form av extra anpassningar gällande undervisningens form. Det kan t.ex. handla om att en elev ges tydligare instruktioner eller tillgång till ett fysiskt hjälpmedel. Granskningen visar att det är ovanligare med anpassningar rörande undervisningens innehåll. Det framkommer också att det stöd som ges fokuserar mer på språk än på matematik.

249

Utgångspunkter för utredningens arbete

SOU 2021:33

Skolinspektionen drar slutsatsen att användningen av kartläggnings- materialet behöver utvecklas. Det finns ett fortsatt behov av imple- menteringsstöd vad gäller att analysera resultatet av kartläggningen och att sätta in adekvat stöd för att utveckla elevernas förmågor inom svenska och matematik. Myndigheten konstaterar att det finns en risk för att garantin inte ger avsedda effekter, dvs. att utveckla elever- nas språkliga och matematiska förmågor, om dessa delar av kartlägg- ningsmaterialet inte genomförs som det var avsett.

4.3Skolstart och utbildning för sexåringar

– nordisk jämförelse

I avsnittet redovisas en sammanfattande översikt av hur de nordiska länderna organiserar skolstart och utbildning för sexåringar i förskole- klass respektive grundskola. Översikten är gjord av Ingrid Lindskog, senior rådgivare på Skolverket och tidigare huvudsekreterare i Grund- skoleutredningen (U 2014:05), och återfinns i sin helhet i bilaga 2.35

Inledning

Syftet med översikten är att ge information om hur de nordiska län- derna Danmark, Finland, Island och Norge organiserar skolstart och utbildning för sexåringar.

Skolplikt och skolstart i Europa

I Europa, liksom i många andra OECD-länder, inträder barnens skol- plikt oftast i sexårsåldern. Tidigast inträder skolplikten redan i tre- årsåldern och senast i sjuårsåldern. Särskilt i de länder där skolplikten inträder tidigt påbörjas den oftast med en utbildning med inslag av förskolepedagogik i likhet med den svenska förskoleklassen. I de flesta länder inträder barnens skolplikt emellertid först vid övergången till motsvarigheten till den svenska grundskolan.

35Sammanfattningen har godkänts av Ingrid Lindskog. För källor och referenser hänvisas till bilaga 2.

250

SOU 2021:33

Utgångspunkter för utredningens arbete

Norden

Danmark

I Danmark råder tio års undervisningsplikt. Föräldrarna kan välja om de vill att deras barn ska gå i folkeskolen (grundskolan) eller om barnet ska få en undervisning som motsvarar detta, exempelvis under- visning i en privat skola eller hemundervisning. Det vanligaste är dock att barnet går i folkeskolen. Undervisningsplikten inträder det kalenderår då barnet fyller sex år.

Den obligatoriska grundskolan består av ett år i børnehaveklassen (förskoleklassen) och nio år i klass 1–9. Den nuvarande tioåriga under- visningsplikten infördes 2008 när børnehaveklassen blev en obligato- risk del av grundskolan. Ökad likvärdighet var ett tungt vägande skäl för reformen.

Hela folkeskolen reformerades 2014 och børnehaveklassen genom- gick då också en rad förändringar. Bl.a. infördes längre skoldagar, cirka sex timmar om dagen. En ny uppsättning kompetensområden, som ska styra arbetet i børnehaveklassen, infördes i skollagen: språk, matematiskt tänkande, naturvetenskapliga fenomen, kreativa och musikaliska uttrycksformer, kropp och rörelse samt engagemang och gemenskap. Ett ökat fokus på danska och matematik ska genomsyra hela folkeskolen.

Varje barn ska genomgå en sprogudvurdering (språkbedömning) i børnehaveklassen för att säkerställa en god språklig grund för elever- nas skolgång. Språkbedömningen används för planering av børne- haveklassen och för att stödja det enskilda barnets språkliga kompe- tens och förutsättningar.

Det ska också finnas en elevplan med framåtsyftande information om barnets utveckling. Elevplanen ska innehålla individuella mål och en del som visar på progressionen i förhållande till de uppställda målen.

Någon diskussion om att sexåringar ska börja i folkeskolen har inte förekommit i samband med reformeringen, utan inriktningen har hela tiden varit att børnehaveklassen ska finnas kvar men vara obligatorisk.

251

Utgångspunkter för utredningens arbete

SOU 2021:33

Finland

Finland har inte skolplikt utan läroplikt som inträder det år barnet fyller sju år. Förskoleundervisning (förskoleklass) för sexåringar blev obligatorisk från och med den 1 augusti 2015. De flesta sexåringar del- tog dock redan i förskoleundervisningen även innan den blev obliga- torisk.

Förskoleundervisning organiseras i anslutning till dagvård (för- skolan) eller grundskolan. Förskollärare eller klasslärare leder för- skoleundervisningen.

Undervisningen styrs av allmänna mål som fastställs i en förord- ning. Dessa konkretiseras med särskilda mål för läroplaner, lokala läroplaner samt i årsplaner. Läroplanernas centrala uppgift är pedago- gisk och innehållsmässig styrning av verksamheten, samt att säker- ställa likvärdighet i utbildningen. Det finns fem områden som ska styra undervisningen: Mina många uttrycksformer, Språkets rika värld, Jag och vår gemenskap, Jag utforskar min omgivning och Jag växer och utvecklas.

Utvärderingar visar att det nationella och det lokala styrsystemet stödjer genomförandet av förskoleundervisningen och den grund- läggande utbildningen. Brist på lokaler, resurser, och behöriga lärare i småbarnspedagogik i förskoleundervisningen bedöms dock utgöra hinder för uppnåendet av målen i läroplanerna.

Den finska regeringen planerar att under innevarande mandat- period genomföra ett fyraårigt försök med tvåårig förskoleundervis- ning. Det innebär att även femåringarna ska erbjudas avgiftsfri för- skoleundervisning på försök fr.o.m. augusti 2021. En egen läroplan utarbetas av Utbildningsstyrelsen. Syftet med försöket är att stärka jämlikheten inom utbildningen, öka andelen barn som deltar i för- skoleundervisning, minska kunskapsklyftorna och förbättra barnens inlärning av tidiga grundläggande färdigheter.

En central trend i utvecklingen av verksamheten i förskoleunder- visningen och de lägsta klasserna i grundskolan är s.k. flexibel för- skoleundervisning och nybörjarundervisning i grundskolan. Det kan t.ex. handla om samarbete mellan förskole- och nybörjarundervis- ning i grundskolan och utvecklande av en gemensam undervisning för de yngsta eleverna.

Det förs för närvarande inte någon egentlig debatt om vid vilken ålder barnen ska börja skolan i Finland, men enligt regeringspro-

252

SOU 2021:33

Utgångspunkter för utredningens arbete

grammet är avsikten att utreda hur man kan få förskoleundervis- ningen och nybörjarundervisningen att bilda en smidigare helhet.

Island

Den obligatoriska grunnskóli (grundskolan) i Island är tioårig. Enligt skollagen är den obligatorisk för elever mellan 6–16 års ålder. Införandet av skolstart vid sex år och en tioårig grundskola skedde redan i början av 1990-talet. Island var alltså tidigast av alla de nor- diska länderna med att införa skolstart för sexåringar.

Pedagogisk verksamhet för sexåringar erbjöds sedan tidigare i samma skolbyggnader som grundskolan. Verksamheten betraktades som en brygga mellan förskolan och grundskolan och kallades ofta för 0-klass. År 1990 deltog ungefär 95 procent av sexåringarna i sådan verksamhet och samma år tog Riksdagen beslut om en tioårig obliga- torisk skolgång som inkluderade sexåringarna i grundskolan, sam- tidigt som skoldagen förlängdes för de yngre eleverna.

I den nationella läroplanen för grundskolan som trädde i kraft 1989 finns ett speciellt kapitel om pedagogik för de yngsta eleverna (6–9 år), som behandlar förskolepedagogik och hur man skapar en brygga mellan de olika skolformerna. I övrigt undervisas sexåringarna enligt grundskolans läroplan.

Det har inte genomförts någon formell utvärdering av reformen. Enligt Islands utbildningsministerium har det dock sedan 1990 rått politisk konsensus om den tioåriga grundskolan med skolstart för sexåringar.

Norge

I Norge är den obligatoriska skolan tioårig. Sexåringarna går i en första obligatorisk årskurs och eleverna har tioårig opplæringsplikt (undervisningsplikt). Reformen genomfördes 1997 och presenterades då som en likvärdighetsreform. Den utökade undervisningstiden i grundskolan till tio år skulle stärka elevernas ämneskunskaper. Sär- skilt viktigt ansågs detta vara för elever med invandrarbakgrund och elever i behov av särskilt stöd.

Intentionerna bakom reformen, Reform 97, var att traditionerna både från barnehagen (förskolan) och från grundskolan skulle prägla

253

Utgångspunkter för utredningens arbete

SOU 2021:33

undervisningen för de yngsta barnen. Avsikten var att förskollärare och grundskollärare skulle dela på ansvaret för undervisningen av sexåringarna samt att en systematisk läsinlärning skulle påbörjas i

2.trinn (årskurs 2). Vid genomförandet av reformen var förskollärarna behöriga att undervisa i 1. trinn men skulle inom en femårsperiod genomgå en fortbildning för att bli behöriga att undervisa upp till och med 4. trinn.

Utvärderingar visade att leken inte användes som ett pedagogiskt verktyg för att utveckla elevernas språkliga kompetens eller deras förtrogenhet med bokstäver och text. Resultatet visade också på otill- räcklig progression i elevernas lärande, samt att lärarna inte kopplade samman lek med temaarbete eller ämnen, vilket förutsattes i läro- planen.

I resultat från internationella undersökningar framgick att elever- nas läsfärdighet hade sjunkit efter införandet av Reform 97. Som tänkbara orsaker angavs förskollärarnas bristande kompetens i läs- och skrivinlärning och att eleverna inte fick påbörja läsinlärningen förrän i 2. trinn. Med anledning av detta infördes obligatoriska kart- läggningsprov i läsning i 2. trinn och 7. trinn år 2000. Det gjordes vidare stora satsningar på läsning, bl.a. genom fortbildning av lärarna. I den nya läroplanen från 2006 påbjöds att läsinlärning skulle på- börjas redan i 1. trinn.

Erfarenheterna av skolstart för sexåringar visar att det inte har varit helt lätt att integrera förskole- och grundskolepedagogik. In- slagen av temaarbete, lek, utforskande och andra arbetssätt, som var inspirerade av förskolans pedagogik, var större i 1. trinn än högre upp i grundskolan. Den förberedande läsinlärningen fick dock med tiden större plats i verksamheten för sexåringarna.

Undervisningen i 1. trinn kom allt eftersom att anpassa sig till grundskolans traditioner. För närvarande pågår dock en diskussion i Norge om hur väl skolan är anpassad till de yngsta eleverna. Ut- gångspunkten var att skoldagen för de yngsta skulle präglas av lek, medan det i verkligheten har lagts mer vikt på inlärning. Stortinget (riksdagen) har därför begärt att regeringen ska utvärdera sexårs- reformen med inriktning mot förändringar för en bättre anpassning till de yngsta eleverna. I de nya läroplaner som började gälla i hela grundskolan hösten 2020 läggs stor vikt vid kopplingen till läro- planen för barnehagen (förskolan) och god nybörjarundervisning för

254

SOU 2021:33

Utgångspunkter för utredningens arbete

de yngsta. Det blir bl.a. tydligare att de yngsta eleverna ska få lära genom lek.

Några sammanfattande reflektioner

Skolsystemens utformning i de nordiska länderna har många likheter beroende på gemensamma traditioner och värderingar. Island och Norge skiljer sig dock från Danmark, Finland och Sverige när det gäller ålder för skolstart. I Island och Norge infördes skolstart vid sex års ålder redan på 1990-talet och eleverna går direkt från den frivilliga förskolan till den obligatoriska grundskolan. Intentionerna har varit att det ska finnas inslag av förskolepedagogik i de lägre årskurserna i grundskolan, men med åren har detta tonats ner och läsundervisningen påbörjas redan i första årskursen. Det främsta skälet för detta har varit oro för sjunkande resultat i grundskolan.

I Danmark, Finland och Sverige går sexåringarna i den tidigare frivilliga, men numera obligatoriska förskoleklassen (eller motsva- rande verksamhet). Förskoleklassen har inslag både av förskolans och grundskolans pedagogik och både förskollärare och grundskol- lärare kan i allmänhet undervisa sexåringarna. Sexåringarna undervisas inte efter grundskolans kursplaner men inslagen av förberedelse inför starten i grundskolan har blivit tydligare. Ett exempel från Danmark är den språkbedömning som genomförs med alla sexåringar. I Sverige motsvaras detta av garantin för tidiga stödinsatser, som bl.a. innehåller kartläggning av sexåringarnas språkliga medvetenhet och matema- tiska tänkande. Den svenska läroplanen har också fått ett eget avsnitt om förskoleklassen, som liknar grundskolans läroplan men som inte innehåller kursplaner eller kunskapskrav. Förskoleklassen har orga- nisatoriskt kommit närmare grundskolan och uppfattas sedan den blivit obligatorisk ofta som skolstarten. Samma utveckling kan ses i Danmark och Finland.

Medan undervisningen av sexåringar i de andra nordiska länderna alltså blir mer läroplansstyrd och närmar sig grundskolan kan det dock noteras att Stortinget i Norge har begärt att regeringen ska genomföra förändringar för en ökad anpassning av undervisningen till de yngsta eleverna, och hur förskolepedagogiken bättre ska till- varatas i läroplanerna. Detta visar på den starka ställning som för- skolepedagogiken har haft och fortfarande har i de nordiska länderna.

255

Utgångspunkter för utredningens arbete

SOU 2021:33

4.4Aktuell forskning om utbildning för barn i skolstartsåldern

I detta avsnitt redovisas en sammanfattning av en forskningsöversikt gällande vilken undervisning som gynnar barns lärande i skolstarts- åldern samt vad som är viktigt i övergången mellan förskola och skola. Forskningsöversikten är gjord av Helena Ackesjö, docent i pedago- gik vid Linnéuniversitetet, och Sven Persson, professor i pedagogik vid Malmö Universitet och återfinns i sin helhet i bilaga 3.36

Inledning

Forskningsöversiktens syfte är att redovisa en samlad och översiktlig bild avseende vilken undervisning som gynnar barns lärande i skol- startsåldern. Fokus ligger här på de förutsättningar som ett utbild- ningssystem bör skapa för att främja barnens kunskapsinhämtning, snarare än i vilken skolform lärandet sker. Översikten redovisar även forskning om vad som är viktigt i övergången mellan förskola och årskurs 1. Översikten innefattar aktuell nationell och internationell, företrädesvis nordisk, forskning.

Vilken undervisning gynnar barns lärande i skolstartsåldern?

Det råder konsensus i forskarvärlden om att barn som tidigt vistas i stimulerande lärandemiljöer i en förskola av hög kvalitet utvecklar kognitiva, sociala och emotionella förmågor som är gynnsamma för deras lärande och utveckling, på såväl kort som lång sikt. Effekterna är särskilt påtagliga för barn från socialt och ekonomiskt utsatta upp- växtförhållanden. Tidiga insatser är betydligt mer effektiva än senare insatser. De positiva effekterna av barns förskoleutbildning riskerar dock att planas ut i grundskolan om inte undervisningen tydligt kopplas till undervisningen i förskolan.

De flesta barn i Sverige har erfarenhet av att bli undervisade innan de börjar den obligatoriska skolan. De har under flera år vistats i lärandemiljöer i förskola och förskoleklass och bär med sig erfaren- heter, kunskaper, förmågor och värderingar. Dessa bör tas tillvara av

36Sammanfattningen är godkänd av Helena Ackesjö och Sven Persson. För komplett källhän- visning samt redovisning av metod och urvalskriterier se bilaga 3.

256

SOU 2021:33

Utgångspunkter för utredningens arbete

lärarna för att skolstarten ska bli så gynnsam som möjligt för barnens lärande och utveckling.

Den forskning som redovisas i översikten pekar på att lärande för barn i skolstartsåldern ska betraktas som aktiva handlingar och ut- forskande. Det finns en risk att barnen i grundskolan blir passiva mottagare av kunskap och information, snarare än att få vara aktivt utforskande. För barn i skolstartsåldern är leken ett viktigt redskap för att förstå och utforska omvärlden. Att utveckla en lekbaserad och undersökande undervisning för barnen under det första året i grundskolan är därför centralt.

Att utveckla positiva generativa förmågor är grundläggande för barns fortsatta lärande. Det handlar om att se sig själv som en lärande person med förmåga till uppmärksamhet och aktivt lyssnande, att känna sig duglig, engagerad, aktiv och med möjlighet att påverka. Forskning pekar på betydelsen av att utforma undervisning så att barn utvecklar dessa förmågor. Undervisning av elever i skolstarts- åldern bör därför sträva efter att ge eleverna redskap och stöd för att undersöka, pröva och testa.

Flera svenska och skandinaviska studier indikerar att lärare för barn i skolstartsåldern kan ha svårighet att integrera dels undervis- ning och lek, dels ämnesfokus och barnfokus. Studierna pekar på att dessa dikotomier behöver överbryggas om eleverna ska få en under- visning som är gynnsam för deras lärande. Slutsatsen är att lärare behöver utvidga sin undervisningsrepertoar för barn i skolstartsåldern.

Studier om hur barn utvecklar litteracitet (läs- och skrivförmåga innefattande förmågan att analysera och hantera texter och symbo- ler) och matematiska förmågor pekar på att det är gynnsamt för barnens lärande om lärare kan använda flera olika strategier och metoder. Lärare behöver stor kunskap om barns utveckling av matematiska förmågor och hur barn tidigt utvecklar förutsättningar för sin läs- och skrivförmåga. Forskning pekar på att det finns vissa centrala aspekter av barns tidiga utveckling av litteracitet och matematiska förmågor, t.ex. taluppfattning, som bör fokuseras i undervisningen. För barn med läs- och skrivsvårigheter är undervisning som stimu- lerar deras fonologiska medvetenhet och hjälper dem att förstå sam- bandet mellan bokstäver, språkljud och talade ord särskilt viktigt.

Forskning som undersöker olika undervisningsstrategier fram- håller lärares förmåga till kommunikation, interaktion och dialog med eleverna som central.

257

Utgångspunkter för utredningens arbete

SOU 2021:33

Undervisning för barn i skolstartsåldern behöver innefatta både ämnes- och barnfokus, där lyhördhet och förmåga att lyssna är de redskap som lärare använder för att ge stöd till barnens lärande.

Sammanfattningsvis visar studier om undervisning för att utveckla barns litteracitet och matematiska förmågor att lärare behöver gedigna ämneskunskaper, kombinerade med kunskaper om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning, samt en utvidgad undervisnings- repertoar. Undervisning för barn i skolstartsåldern kräver att lärare förmår: a) kombinera ämnesfokus och barns perspektiv, b) genom- föra en lekbaserad undervisning c) etablera dialog med barnen och d) ge relevant stöd i barnens lek och utforskande.

Vad är viktigt i övergången mellan förskola och årskurs 1?

Övergången mellan förskola och skola innebär en stor förändring för barn. Forskning betonar vikten av förberedande övergångsaktivi- teter så att barnen får tid att både anpassa sig till den nya miljön och separera sig från den gamla. Ju fler besök som görs i den nya miljön, desto mindre introduktion behövs efter skolstart.

Forskningen är enig om att lärares samarbete i samband med barns skolstart är väsentligt för barnens fortsatta utveckling och skolgång. Det sätt på vilket övergången organiseras och genomförs, och infor- mation överlämnas mellan skolformer, kan påverka barns fortsatta lärande och utveckling. Samarbete och samsyn mellan lärare och för- skollärare gynnar barnens inträde i den obligatoriska skolan.

Skolan behöver vara redo att ta emot barn med olika behov, för- utsättningar och erfarenheter. Forskning visar även, som nämnts, att barn inför skolstarten behöver ha utvecklat en positiv inställning till att vara elev i skolan och få lära sig nya saker, och att barnen givits förutsättningar att förbereda sig inför att lämna en social gemenskap och att skapa och bli en del av en ny. Skolstarten innebär att barnen går från att ha varit äldst i förskolan till att vara yngst i skolan. Med detta kan även följa känslor av osäkerhet och att inte kunna möta de nya förväntningarna. Här framträder återigen vikten av samarbete och överlämning mellan förskola och skola så att undervisningen anpassas till barnen.

Det saknas evidens för att sänkt skolstartsålder med tidigarelagt inträde i formell undervisning bidrar till ökat lärande eller ger lång-

258

SOU 2021:33

Utgångspunkter för utredningens arbete

siktiga effekter på barns utveckling. Om tidigarelagd skolstart ska leda till förbättrade kunskapsresultat behöver de yngre barnen vistas i stimulerande lärandemiljöer där de får lära genom lekintegrerad undervisning med goda möjligheter att utveckla nyfikenhet, lust att lära, sociala färdigheter, språk samt en god självkänsla och förmågan att kontrollera sina tankar, känslor och beteenden (självreglering). Genom detta skapas större möjligheter för barnen att lyckas i fort- satt utbildning.

Publicerad forskning om förskoleklassen är inte omfattande. Be- roende på olika perspektiv och utgångspunkter är den inte heller sam- stämmig. Förskoleklassens uppdrag och praktik har förändrats under det senaste decenniet. Det som dock verkar framhållas som kärnan i förskoleklassens verksamhet är arbetet med barns emotionella och relationella trygghet i övergången till skolan, genom att låta barnen pendla mellan förskolans och skolans traditioner utan krav på pre- station.

Barn behöver stöd i övergången mellan förskola och skola. Det är viktigt att få samman gruppen, stärka de sociala relationerna, skapa trygghet i klassen, lära barnen skolans rutiner och låta dem bli be- kanta med lokaler och miljöer.

Slutsatser och avslutande reflektioner

I forskningsöversikten identifieras tre teman som speciellt viktiga för undervisning och övergångar för barn i skolstartsåldern: en utvidgad undervisningsrepertoar, progression i undervisningen samt under- visning och övergångar som stöder barns generiska förmågor.

En utvidgad undervisningsrepertoar

Det krävs en utvidgad undervisningsrepertoar under de första skol- åren som tar sin utgångspunkt i att barns lärande innebär aktiva handlingar och utforskande. Undervisningen bör också beakta de kunskaper, förmågor och erfarenheter som barn utvecklat innan de börjar den obligatoriska skolan, speciellt gäller det utvecklingen av litteracitet och matematiskt kunnande.

259

Utgångspunkter för utredningens arbete

SOU 2021:33

Den utvidgade undervisningsrepertoaren innebär:

undervisning som gör barnen till aktiva utforskare snarare än passiva mottagare,

undervisning som är inkluderande och relationsskapande,

undervisning som är lekintegrerad och som stödjer barnens lärande,

balans mellan vuxenstyrda och barninitierade aktiviteter, samt

att barns tidiga utveckling av litteracitet och matematiska kun- nande tas i beaktande i undervisningen.

Lärare för barn i skolstartsåldern behöver därför sträva efter:

balans mellan barncentrerad och kvalificerande undervisning,

integration mellan ämnesfokus och barnfokus, samt

integration av undervisning och lek.

Progression i undervisningen

För att kunna åstadkomma undervisning som bidrar till progression i lärandet behöver pedagogiska länkar mellan förskola och skola skapas så att undervisningen kan baseras på det barnen redan vet och kan. Samarbetet mellan förskola och skola är inte bara viktigt för att skapa trygghet för barnen i övergången mellan skolformerna, utan också för att gynna barns fortsatta utveckling och skolgång.

För att kunna skapa progression i undervisningen krävs enligt forsk- ningen

att undervisningen tar vid där den andra skolformen slutar,

etablerad och välfungerande kommunikation mellan lärarna i de olika skolformerna så att information om barnen kan överlämnas och den fortsatta undervisningen anpassas, samt att barns styr- kor, kompetenser och erfarenheter tas tillvara,

samarbete mellan förskola och skola i syfte att stärka pedagogiska kopplingar och utbyte av undervisningsmetoder, samt

260

SOU 2021:33

Utgångspunkter för utredningens arbete

att både mottagande och avlämnande lärare har kunskap om var- andras verksamheter, arbetssätt och traditioner och en gemensam syn på övergångsarbetet.

Undervisning och övergångar som stöder barns generiska förmågor

När förskoleklassen introducerades var syftet att den skulle över- brygga skillnaderna mellan förskola och skola i syfte att underlätta övergången för barnen. Forskning har visat att förskoleklassen har kommit att utgöra en övergångszon mellan förskola och skola. För- skoleklassen har tillskrivits ett särskilt socialt och förberedande fokus som också kan antas ha haft positiva effekter på det mer formella lärandet i årskurs 1.

Forskningen visar tydligt att lärande inte endast handlar om inhämtande av kunskap. Lärandet inkluderar såväl kognitiva, sociala, fysiska och emotionella dimensioner som barn integrerar i sin per- son och i sin förståelse av sig själv som en lärande person, det som kan kallas generiska förmågor.

Övergången till skolan ställer nya krav och förväntningar på barnen. Övergångarna kan upplevas som särskilt påfrestande om barnen inte är förberedda på vad de ska möta i kommande skolform. Särskilt gäller detta barnens möte med nya kamrater, miljöer och undervis- ningskulturer.

Under de första skolåren krävs därför

att undervisningen inkluderar utveckling av barns känslor av sam- manhang, välmående och självförtroende – särskilt inför över- gångar,

att undervisningen utvecklar och stärker barns identitet som aktiva och lärande individer,

att undervisningen stärker barns generiska förmågor då dessa fram- står som centrala för framgång i det fortsatta lärandet,

att undervisningen innehåller gruppstärkande, relationsskapande och trygghetsskapande processer,

medvetet planerade och återkommande övergångsaktiviteter så att barnen lär känna nya kamrater, lärare och undervisningskulturer,

261

Utgångspunkter för utredningens arbete

SOU 2021:33

återkommande möten i de nya sociala gemenskaperna i skola och fritidshem före och under övergångar,

att barns perspektiv på övergångar tas i beaktande för att möta det enskilda barnets behov och förväntningar,

att man uppmärksammar och stöder barnen både i separationen från den gamla miljön och i anpassningen till den nya, samt inför framtida övergångar.

Läraren är en central och viktig person i klassrummet. De teman som redovisas i forskningsöversikten berör lärares kunskaper och kom- petenser men också de förutsättningar och villkor som lärare arbetar under. De redovisade studierna pekar på att lärare behöver utvidga sin undervisningsrepertoar, få förutsättningar att skapa en progression i undervisningen och genomföra en undervisning som stöder utveck- lingen av barns generiska förmågor såväl som barns ämneskunnande.

4.5Utredningens sammanfattade utgångspunkter och reflektioner gällande uppdraget

Utredningens uppdrag är att föreslå hur en tioårig grundskola kan in- föras genom att förskoleklassen görs om till årskurs ett (dir. 2020:24). Det övergripande syftet med utredningens förslag ska enligt direk- tivet vara att stärka kunskapsresultaten genom att eleverna ges mer undervisning utifrån grundskolans kursplaner inom den regel- och kompetensmässiga struktur som grundskolan har. Även de motsva- rande obligatoriska skolformerna grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med ett år när förskoleklassen omvandlas till en ny första årskurs.

4.5.1Med barnets bästa i fokus

En bärande princip för utredningens arbete är barnets bästa. Barnets bästa ska vara utgångspunkten för utbildning och annan verksamhet inom skolväsendet (1 kap. 10 § skollagen). Detta förhållningsätt till barnet stärktes än mer när barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020.

262

SOU 2021:33

Utgångspunkter för utredningens arbete

Andra utgångspunkter för utredningens arbete är det som formu- leras i FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning angående utbildning för barn med funk- tionsnedsättning (artikel 24). Dessutom ska barn som har ett annat modersmål än svenska, något av de nationella minoritetsspråken eller det svenska teckenspråket även enligt nationell rätt ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål. (14 och 15 §§ språklagen). Samtliga förslag och bedömningar som lämnas inom ramen för utredningens uppdrag har tagit dessa perspektiv i beaktande.

Utredningens arbete har därför präglats av att de förslag och be- dömningar som redovisas har prövats dels i relation till barnens bästa i allmänhet och möjliga konsekvenser för alla berörda barn, dels uti- från möjliga konsekvenser för specifika grupper av barn som kan an- ses vara särskilt utsatta eller som kan antas komma att påverkas särskilt mycket av utredningens förslag. Barnets bästa har prövats både i rela- tion till vad som kan antas vara barnens bästa på lång och kort sikt.

4.5.2Viktigt att värna intentionen bakom införandet av förskoleklassen och skolplikt från sexårsålder

Utredningen anser att det är viktigt att bibehålla intentionen som låg bakom inrättandet av förskoleklassen 1998. Syftet med förskole- klassen var att stimulera varje barns utveckling och lärande, att stödja och underlätta integreringen mellan förskola och skola, och ligga till grund för en fortsatt skolgång (prop. 1997/98:6 s. 41). En bärande tanke var att förskola och skola skulle komplettera varandra, och att förskollärare och grundskollärare ömsesidigt skulle bidra med sitt professionella kunnande (a. prop. s. 42). Denna intention återfinns i förarbetena till nu gällande skollag (prop. 2009/10:165 s. 358). Där betonas att undervisningen i förskoleklassen ska kännetecknas av en kombination av förskolans och grundskolans arbetssätt och peda- gogik, i syfte att stimulera barns utveckling och lärande.

Betydelsen av att kombinera dessa arbetssätt bekräftas i den forsk- ningsöversikt som Ackesjö och Persson tagit fram på uppdrag av ut- redningen (bilaga 3, samt som sammanfattning i tidigare avsnitt 4.4). Detta är något som tidigare också har betonats i såväl slutbetänk- andet från Grundskoleutredningen (SOU 2015:81) som i det betänk- andet som redovisades av Utredningen om flexibel skolstart i grund- skolan (SOU 2010:67). Samma slutsats har tidigare även dragits av

263

Utgångspunkter för utredningens arbete

SOU 2021:33

forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), i en analys internationell pedagogisk forskning (Fredriksson & Öckert 2006).

Inom forskningen råder en samstämmig bild av betydelsen av att barn får vistas i stimulerande lärmiljöer, för deras utveckling och lärande. Det framstår vidare som angeläget att övergången mellan förskola och skola utformas för att främja såväl barnens trygghet i mötet med den nya skolmiljön, som progressionen i deras lärande och utveckling.

Förskoleklassen blev obligatorisk 2018. Det innebar att skolplikten förlängdes med ett år och som regel blev tioårig. Ett grundläggande motiv till den reformen var ett tidigt lärande, samt bättre och mer likvärdiga förutsättningar för eleverna att utvecklas så långt som möj- ligt och nå målen för skolan (prop. 2017/18:9). Utgångspunkten var vidare att undervisningen ska utgå från en pedagogik som är anpas- sad till elevernas ålder och utvecklingsnivå, och att de kunskapskrav som finns för lågstadiet ska vara oförändrade.

Utredningen vill slå vakt om den tidigare intentionen om att låta förskolans och grundskolans pedagogik och arbetssätt komplettera varandra i utbildningen för barn i skolstartsåldern. Dessutom vill ut- redningen betona vikten av att undervisningen i en ny första årskurs i lågstadiet bör vara lekintegrerad och kännetecknas av en variation av arbetssätt och uttrycksformer anpassade efter elevernas ålder, mognad, behov och förutsättningar.

4.5.3Tydligare mål och fokus på läs- och skrivinlärning samt grundläggande matematiska förmågor

Det kom tidigt indikationer på att förskoleklassen inte i alla avseen- den fungerade som det var tänkt. Detta kunde delvis förklaras med att tydliga mål för verksamheten saknades. Som framgått av avsnitt 4.1.4 genomförde Skolinspektionen 2015 en kvalitetsgranskning av under- visningen i förskoleklassen. I granskningen framkom brister rörande hur undervisningen planerades, genomfördes och följdes upp utifrån läroplanens övergripande mål för kunskaper. En försvårande omstän- dighet för undervisningen, som framkom i granskningen, var att verksamheten utgick från läroplansmål utan konkretiserade mål för förskoleklassen, medan konkreta kursplaner fanns för årskurserna 1–3 och kunskapskrav för årskurs 3. Vidare lyftes också att det ofta

264

SOU 2021:33

Utgångspunkter för utredningens arbete

saknades ett pedagogiskt samarbete mellan lärarna i förskoleklassen och grundskolan, och att den s.k. fria leken ofta var alltför förekom- mande. En slutsats var, enligt Skolinspektionen, att den oreglerade modell som valts i läroplanerna gav upphov till negativa konsekven- ser, samt innebar ett problem utifrån skollagens princip om likvärdig utbildning.

Ett antal reformer har sedan dess genomförts för att förtydliga förskoleklassens uppdrag och styrning. Den 1 juli 2016 fick förskole- klassen en egen del i läroplanerna för grundskolan, specialskolan och sameskolan där skolformens uppdrag, syfte och centrala innehåll förtydligades och förstärktes. Efter läroplansändringarna framgår bl.a. att undervisningen i förskoleklassen ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. Genom förändringarna förtydligades även att samverkan ska ske mellan skolformerna för att skapa progression i elevernas utveckling och lärande. Ändringarna i läroplanerna har inte utvärderats.

Forskning visar att grundläggande kunskaper i läsning, skrivning och matematik har avgörande betydelse för en elevs fortsatta skol- gång, samt hur viktigt det är att dessa kunskaper utvecklas tidigt. Sedan den 1 juli 2019 gäller garantin för tidiga stödinsatser, den s.k. Läsa-skriva-räkna-garantin, för förskoleklassen och lågstadiet i grund- skolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med garantin är att upp- märksamma elever som är i behov av stöd i sitt lärande, och att stöd- insatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik ska sättas in tidigt. Det långsiktiga målet är att fler elever ska nå en fullständig utbildning. En del av garantin utgörs av obligatoriska kartläggnings- material i språklig medvetenhet och matematiskt tänkande i förskole- klassen, samt bedömningsstöd gällande elevers läs- och skrivutveck- ling och taluppfattning som är obligatoriska att använda i årskurs 1. Skolinspektionens utvärdering av införandet av garantin för tidiga stödinsatser ska slutredovisas den 16 december 2022.

Utredningens utgångspunkt är att tydligare mål och styrning av verksamheten det första skolåret ger ökad likvärdighet och stärkt kvalitet i utbildningen. Utredningens bedömning är att ovan nämnda förändringar, sett utifrån ett regelverksperspektiv, bör ha bidragit till att förtydliga förskoleklassens uppdrag och undervisningens centrala innehåll, samt till att ytterligare betona vikten av den tidiga läs- och skrivutvecklingen och av grundläggande matematiska förmågor. Givet styrdokumentens betydelse för det systematiska kvalitetsarbetet

265

Utgångspunkter för utredningens arbete

SOU 2021:33

(4 kap. skollagen) bedömer utredningen att genomförda förändringar har varit till gagn för förskoleklassens verksamhet och för elevernas kunskapsutveckling. Utredningens arbete har därför inriktats mot att finna ytterligare utrymme att förtydliga mål och styrning av verk- samheten samt öka fokus på elevernas tidiga läs- och skrivinlärning och grundläggande matematiska förmågor för att stärka kvaliteten och likvärdigheten i utbildningen än mer.

4.5.4En reform för stärkt kvalitet i undervisningen och ökad likvärdighet

Utredningens målsättning är alltså att reformen ska leda till en stärkt kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet för eleverna. Att en kvalitativt god undervisning är av mycket stor betydelse för ele- vers lärande framkommer i både svensk och internationell forskning (se t.ex. Håkansson & Sundberg 2012). Det finns också stöd i forsk- ning för ett samband mellan undervisningstid och utbildnings- resultat (SOU 2017:35). Som tidigare redovisats så framkommer även en samstämmig bild i forskningen gällande vikten av att barn i skol- startsåldern får lära genom lekintegrerad undervisning, och att en för tidigt formaliserad utbildning riskerar att missgynna elever i deras fortsatta utbildning (SOU 2010:67, SOU 2015:81, Fredriksson & Öckert 2006, samt bilaga 3).

En utgångspunkt för utredningens arbete har således varit att mer undervisning av hög kvalitet bör kunna påverka elevernas kunskaps- utveckling positivt och att undervisningen för elever i nya årskurs 1 behöver kombinera förskolans och skolans pedagogik och arbetssätt. Undervisningen i nya årskurs 1 behöver fortsatt präglas av en varia- tion av arbetssätt och arbetsformer, där lek och rörelse är en naturlig integrerad del av skoldagen, samtidigt som elevernas tidiga läs- och skrivutveckling samt utvecklande av grundläggande matematiska för- mågor ges mer utrymme. Utredningen menar även att det finns goda skäl till att, utifrån ett likvärdighets- och barnrättsperspektiv, säker- ställa att detta gäller för alla elever, oavsett om de tillhör grundskolans, grundsärskolans, specialskolans eller sameskolans målgrupp.

Utredningen bedömer att det finns tre avgörande komponenter för att få detta till stånd: ändringar i skolförfattningarna, fortbild- ning och kompetensutveckling, samt ett adekvat stöd för huvud- männens lokala implementering. För att kunna förverkliga intentio-

266

SOU 2021:33

Utgångspunkter för utredningens arbete

nen att förskolans och grundskolans pedagogik och arbetssätt ska komplettera varandra i den nya första årskursen så behöver bl.a. läro- planerna och kursplanerna för samtliga berörda skolformer ändras för att understödja detta. Därutöver är det viktigt att harmoniera regelverket, samt se till att det understödjer och möjliggör en väl fungerande övergång mellan olika skolformer, samt kontinuitet och progression i elevernas lärande och utveckling. Vidare behöver det säkerställas att de som ska arbeta i nya årskurs 1 har den behörighet och kompetens som krävs för att på bästa sätt ta emot barnen från förskolan, såväl som adekvata kunskaper i tidig läs- och skrivinlär- ning och grundläggande matematik – både avseende ämneskunskaper och ämnesdidaktik. Det är även viktigt att se till att huvudmännen ges likvärdiga förutsättningar att implementera reformen.

En bärande princip i utredningens arbete har varit att de obliga- toriska skolformerna ska vara så lika varandra som möjligt. Ett vik- tigt skäl till detta är att underlätta övergångar mellan skolformerna samt för de elever som är integrerade i en skolform men följer en annan skolforms läroplan. De förslag som redovisas i de följande kapitlen kommer dock i vissa avseenden att behöva vara tillräckligt flexibla för att tillgodose de behov som eleverna kan ha i de olika skolformerna. Grundsärskolan har en heterogen målgrupp och inne- fattar elever som läser ämnen, ämnesområden eller både och. I special- skolan är elevernas språkutveckling av central betydelse. I bägge dessa skolformer behöver det råda stor flexibilitet för att möta elevernas skilda behov och förutsättningar. När det gäller sameskolan ska varje elev efter genomgången sameskola vara funktionellt tvåspråkig och utöver det svenska språket även kunna tala, läsa och skriva samiska.

Utredningens föresats är, som framhållits, att förslagen som läm- nas ska stärka förutsättningarna för att alla elever ska få en utbild- ning av hög och likvärdig kvalitet och att grunden till detta ska läggas under de tidiga skolåren. De förslag och bedömningar som redovisas i betänkandets kommande kapitel handlar både om att bibehålla och utveckla rådande system.

267

5Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

I detta kapitel redovisas utredningens överväganden och förslag gällande hur en tioårig grundskola, en tioårig grundsärskola, en elva- årig specialskola och en sjuårig sameskola kan utformas.

Kapitlet omfattar frågor om utbildningens syfte, undervisningstid och timplan, ändringar i läroplaner, nya kunskapskrav, garantin för tidiga stödinsatser, samt utvecklingssamtal och individuella utveck- lingsplaner.

Vidare omfattar kapitlet överväganden och förslag om skolplik- tens inträdande, mottagande till grundsärskolan och specialskolan, samt övergången mellan förskola och skola.

Slutligen redovisas överväganden och förslag som rör vissa andra bestämmelser som modersmålsundervisning, särskilt stöd, definitio- nen av nyanlända elever, disciplinära åtgärder och fjärrundervisning.

5.1Förskoleklassen upphör och lågstadiet utökas med en ny årskurs 1

Förslag: Förskoleklassen ska upphöra som egen skolform. Grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med ett år genom en ny första årskurs.

Därmed blir grundskolan tioårig, grundsärskolan tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig.

Lågstadiet i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan kom- mer att omfatta årskurs 1–4 samt i specialskolan årskurserna 1–5.

269

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

Skälen för utredningens förslag

Förskoleklassen infördes den 1 januari 1998 som en egen skolform. Avsikten var bland annat att underlätta en verksamhetsmässig integ- rering mellan förskolan och skolan, där det bästa av verksamheterna skulle kunna tillvaratas och vidareutvecklas (prop. 1997/98:6 s. 42 f). Förskoleklassen och dess uppdrag skrevs in i läroplanen i samband med att skolformen instiftades. 1994 års läroplan för det obligato- riska skolväsendet (Lpo 94) gällde från och med den 1 augusti 1998 också för förskoleklassen. Regeringens intention med förskole- klassen var att ge alla elever möjlighet att delta i en tioårig pedagogisk verksamhet, för att därmed ge goda förutsättningar för lärande och utveckling, och möjlighet att nå kunskapsmålen i grundskolan (prop. 1997/98:94 s. 17).

Det har dock visat sig att verksamheten i förskoleklassen inte riktigt har fungerat som den var tänkt. Skolinspektionen genomförde 2015 en kvalitetsgranskning av undervisningen i förskoleklassen, Undervisning i förskoleklass (Skolinspektionen 2015). Resultatet visade att undervisningen i de granskade verksamheterna inte alltid planerades, genomfördes och följdes upp utifrån läroplanens över- gripande mål för kunskaper. Det framkom även brister avseende anpassningen av undervisningen efter elevernas individuella behov, samt uppföljningen av elevernas utveckling och lärande. Ofta sakna- des dessutom ett pedagogiskt samarbete mellan lärarna i förskole- klassen och grundskolan. Verksamheten utgick i stor utsträckning från övergripande läroplansmål, utan konkretiserade verksamhets- mål för förskoleklassen. Skolinspektionen konstaterade att detta var ett problem i förhållande till likvärdighetsprincipen i skollagen (1 kap. 4 §). Skolinspektionen konstaterade även att den statliga styr- ningen av förskoleklassen hade stora brister.

De senaste åren har flera reformer genomförts i syfte att förbättra styrningen av förskoleklassen (se vidare avsnitt 4.1). Förskoleklassen fick ett särskilt avsnitt i läroplanerna 2016. I och med detta för- tydligades dels skolformens syfte och centrala innehåll, dels delarna om samverkan mellan förskoleklassen och skolan. Hösten 2018 blev förskoleklassen en obligatorisk skolform (prop. 2017/18:9). För- skoleklassens syfte, uppdrag och innehåll bibehölls emellertid. Såväl lärare som förskollärare skulle fortsatt vara behöriga för undervis- ningen. I propositionen angavs att om man i ett senare skede skulle

270

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

vilja omvandla förskoleklassen till en del av grundskolan så bedöm- des det underlätta att förskoleklassen redan ingick i det obligatoriska skolväsendet.

Sedan den 1 juli 2019 gäller även garantin för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet. En del av garantin utgörs av en obli- gatorisk kartläggning i förskoleklassen av språklig medvetenhet och matematiskt tänkande. Kartläggningen följs upp genom användan- det av obligatoriska bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling respek- tive taluppfattning i årskurs 1. Kartläggningsmaterial och bedömnings- stöd ger läraren stöd i att göra bedömningen av elevers möjlighet att nå de kunskapskrav i läsförståelse respektive i svenska och mate- matik som gäller för årskurs 1 respektive årskurs 3 i grundskolan och sameskolan, samt årskurs 4 i specialskolan.

Det finns emellertid fortfarande stora skillnader i styrningen av utbildningen i förskoleklassen respektive grundskolan och motsva- rande skolformer. Undervisningen i förskoleklassen ges inte i ämnen och skolformen omfattas inte av några kunskapskrav. Numera fram- går det dock av läroplanen att undervisningen ska ge eleverna förut- sättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i de efterföljande skolformerna. Förskoleklassen omfattas inte heller av bestämmelsen om att eleverna ska ges struk- turerad undervisning för att skapa förutsättningar för eleverna att nå kunskapskraven. Rätten till extra anpassningar och särskilt stöd gäller i förskoleklassen, men inte på ett sätt som helt motsvarar systemet i grundskolan och övriga obligatoriska skolformer.

Svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar var mycket goda fram till mitten av 1990-talet för att därefter försämras påtagligt (se t.ex. Skolverket 2009a). Flera undersökningar visar att resultaten har förbättrats de senaste åren (se t.ex. Skolverket 2016a, 2016b, 2017a, 2019b, 2020f). Trots dessa förbättringar behöver mer göras. Både kunskapsresultaten och likvärdigheten behöver stärkas. Alla elever ska ges förutsättningar att uppnå de nationella målen och utveckla sina kunskaper, färdigheter och kompetenser så långt som möjligt. Skillnaden i kunskapsresultat är, utifrån bl.a. socioekono- misk bakgrund och kön, fortsatt stora mellan olika elevgrupper i fråga om betyg i årskurs 9 och andelen elever som blir behöriga till gymnasieskolans nationella program. Vidare når alltför många elever inte godkänt resultat på de nationella proven. Därtill saknar mer än

271

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

15 procent av eleverna som avslutar årskurs 9 behörighet till gymnasie- skolans nationella program.

Genom att låta förskoleklassen omfattas av samma regel- och kompetensmässiga struktur som grundskolan kan den nationella lik- värdigheten och kvaliteten på utbildningen stärkas. Detta skulle inne- bära att eleverna får mer tid att delta i strukturerad undervisning i ämnen enligt kursplaner, vilket bör öka elevernas förutsättningar för lärande och ökade kunskaper. Det viktigaste för elevernas kunskaps- resultat är undervisningens kvalitet, men det finns också internatio- nell forskning som stöder sambandet mellan undervisningstid och kunskapsresultat (se t.ex. 2015 års skolkommissions slutbetänkande Samling för skolan [SOU 2017:35] samt promemorian Vissa tim- planefrågor [U2015/06066/S]). Mer undervisningstid av hög kvalitet bör därmed kunna påverka elevernas kunskapsutveckling positivt. Även möjligheterna att tidigt utreda stödbehov och sätta in stöd- insatser skulle kunna underlättas av en ny årskurs 1, som omfattas av samma styrdokument som övriga årskurser i lågstadiet. För att kunna förbättra elevernas kunskapsresultat är det särskilt viktigt att tidigt upptäcka vilka elever som behöver extra anpassningar eller särskilt stöd.

Behov av förbättrade insatser för ökad måluppfyllelse finns såväl i grundskolan som i grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Det är ur ett likvärdighetsperspektiv angeläget att alla elever, oavsett i vilken skolform de fullgör sin skolplikt, ges goda förutsättningar att på både kort och lång sikt kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. En gemensam struktur kan också underlätta över- gångar dels mellan grundskolan och motsvarande skolformer, dels mellan förskolan och grundskolan samt motsvarande skolformer. Det bedöms även kunna underlätta för de elever som är inskrivna i en skolform men läser enligt en annan skolforms läroplan (se vidare avsnitt 5.3.2).

När det gäller grundsärskolan ska särskilt uppmärksammas att nuvarande bestämmelser innebär att förskoleklassen är obligatorisk även för elever som tillhör grundsärskolans målgrupp (7 kap. 4 § skol- lagen). I de fall det tidigt står klart att ett barn tillhör grundsär- skolans målgrupp är det likväl inte självklart att förskoleklassen är det mest lämpliga alternativet för den enskilda eleven. Av den anled- ningen är det därför inte ovanligt att vissa barn tillhörande grund- särskolans målgrupp väljer att stanna ytterligare ett år i förskolan

272

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

och skjuta upp skolplikten ett år alternativt börja ett år tidigare i grundsärskolans årskurs 1 (tidigare skolstart). När det gäller övriga skolformer finns förskoleklasser som anordnas på skolenheter med grundskola, specialskola och sameskola, vilket innebär att det finns en given väg och en utbildning som är anpassad för eleverna inom dessa skolformer. När det gäller grundsärskolan finns det därför särskilt starka likvärdighetsskäl för att införa en ny årskurs 1.

Utredningen föreslår mot denna bakgrund, och i enlighet med utredningens direktiv, att förskoleklassen upphör som egen skol- form och att grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och same- skolan samtliga utökas med ett år genom en ny första årskurs. Det första året i det obligatoriska skolväsendet kommer därmed inte att utgöras av förskoleklass utan av en första årskurs i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan.

Utredningens förslag innebär sammanfattningsvis:

Grundskolan kommer att ha tio årskurser, som indelas i låg- stadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet kommer att bestå av årskurs 1–4, mellanstadiet av årskurs 5–7 och högstadiet årskurs 8–10.

Grundsärskolan kommer att ha tio årskurser, som indelas i låg- stadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet kommer att bestå av årskurs 1–4, mellanstadiet av årskurs 5–7 och högstadiet årskurs 8–10.

Specialskolan kommer att ha elva årskurser, som indelas i låg- stadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet kommer att bestå av årskurs 1–5, mellanstadiet av årskurs 6–8 och högstadiet årskurs 9–11.

Sameskolan kommer att ha sju årskurser som indelas i lågstadium och mellanstadium. Lågstadiet kommer att bestå av årskurs 1–4, mellanstadiet av årskurs 5–7. Därefter går eleverna över till grund- skolan, där de börjar i årskurs 8 i högstadiet.

273

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

5.2Det nya lågstadiets innehåll och utformning

5.2.1Utbildningens syfte

Förslag: Syftet med utbildningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska vara oförändrat och ska även gälla för nya årskurs 1.

Skälen för utredningens förslag

Eftersom utredningen i avsnitt 5.1 föreslår att förskoleklassen ska upphöra som skolform kommer bestämmelserna om förskoleklassen att tas bort, däribland bestämmelsen som reglerar syftet med skol- formen. Förskoleklassen ska enligt förslaget ersättas av en ny års- kurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Utredningen har övervägt om det kan finnas skäl att göra ändringar i syftesbestämmelserna i dessa skolformer med anledning av den nya årskursen.

Närmare om syftet med utbildningen i förskoleklassen enligt skollagen

Enligt den bestämmelse som reglerar förskoleklassens syfte ska för- skoleklassen stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska vidare utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska dess- utom främja allsidiga kontakter och social gemenskap (9 kap. 2 § skol- lagen).

Enligt förarbetena till skollagen ska varje elev i förskoleklassen få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar och verksamheten ska anpassas till varje elevs behov. Vidare anges att lek och skapande ingår som väsentliga delar i det aktiva lärandet i förskoleklassen och att elevens lust och nyfikenhet ska tas tillvara. Utgångspunkten är att utveckling och lärande ska ske ständigt, inte bara eller ens huvudsak- ligen i arrangerade inlärningssituationer. Det är enligt förarbetena kombinationen av förskolans och grundskolans arbetssätt och meto- dik som ger förskoleklassen dess identitet (prop. 2009/10:165 s. 358).

Enligt äldre förarbeten var syftet med förskoleklassen också att föra in förskolans pedagogik i grundskolan genom en verksamhets-

274

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

mässig integrering. Det framhölls vidare att förskoleklassen skulle fungera som en inledning och ligga till grund för fortsatt skolgång. Ett ökat pedagogiskt samarbete mellan förskolan och skolan skulle bidra till att utveckla en helhetssyn på barn samt barns lärande och utveckling, vilket skulle leda till en bättre kvalitet i verksamheterna (prop. 1997/98:6 s. 41 f).

Närmare om syftet med utbildningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan enligt skollagen

Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla ele- vernas förmåga att tillägna sig dessa (10 kap. 2 § skollagen). Kunska- per kompletteras med värden för att betona grundskolans uppdrag att förbereda eleverna för ett fullvärdigt samhällsliv där de förmår att göra aktiva livsval samt där respekt för de mänskliga rättigheterna råder (prop. 2009/10:165 s. 367). Utbildningen ska vidare utformas så att den bidrar till personlig utveckling och ligger till grund för fortsatt utbildning. Med fortsatt utbildning avses ett mer långsiktigt perspektiv, inte bara den gymnasieutbildning som vanligtvis följer efter grundskoleutbildningen (a. prop. s. 367). Utbildningen ska där- utöver främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Av förarbetena fram- går också att skolan måste möta eleverna på olika sätt och att skol- gången därför ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov (a. prop. s. 367).

Det finns väsentliga likheter mellan syftet med utbildningen i grundskolan och syftet med utbildningarna i grundsärskolan, special- skolan och sameskolan, men också olikheter som anknyter till de olika skolformernas särart.

Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utveck- lar elevernas förmåga att tillägna sig dessa (11 kap. 2 § skollagen). Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhälls- livet.

Specialskolan ska ge barn och ungdomar med vissa funktions- nedsättningar en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsätt-

275

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

ningar och som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan (12 kap. 2 § skollagen). Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning.

Sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen i årskurs 1–6 i grundskolan (13 kap. 2 § skollagen).

Behöver syftet med utbildningen i grundskolan och motsvarande skolformer ändras?

Utredningen har övervägt om de nuvarande bestämmelserna om syftet med grundskolan och motsvarande skolformer också bör omfatta den nya årskurs 1, eller om det vore lämpligare och mer ändamåls- enligt med särskilda regleringar som enbart gäller elever i den nya första årskursen, som i högre grad knyter an till syftet med utbild- ningen så som det är formulerat för förskoleklassen (se vidare avsnitt 3.6).

Varje barn har, enligt barnkonventionen, rätt till utbildning (artikel 28 och 29). Utbildningen inom det svenska utbildnings- väsendet syftar enligt skollagen till att barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden och i utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov (1 kap. 4 §). Av detta följer att utbildningen bör vara anpassad till barnets ålder, mognad och ut- veckling, för att barnet ska kunna tillgodogöra sig den utbildning som rättigheten avser. Barn har också rätt till lek, vila och fritid (artikel 31). Det medför till exempel att det inom all utbildning för barn bör tas hänsyn till barnets behov av pauser och avkoppling, och utifrån barnets ålder och mognad, behovet av lek. Hur behoven ser ut kan variera beroende på individuella förutsättningar. Barn med funktionsnedsättningar har särskilda rättigheter enligt barnkonven- tionen (artikel 23). De kan också ha behov som kan se olika ut. En del barn behöver exempelvis tillgång till specialpedagogik, särskilda hjälpmedel eller anpassningar av den fysiska miljön. Andra kan ha behov av vila, rörelse eller tystnad, till exempel vid problem med koncentrationsförmågan. Skolan måste anpassa utbildningen efter ett brett spektrum av förutsättningar och behov.

Barnkonventionen gäller som svensk lag och skollagstiftningen anses i princip stå i överensstämmelse med konventionen. Bestäm- melserna som rör syftet med de olika skolformerna bör därför för-

276

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

stås i denna kontext. Oavsett skolform ska det i utbildningen tas hänsyn till barnens och elevernas ålder och mognad, förutsättningar och behov (jfr 1 kap. 4 § skollagen). Enligt förarbetena till skollagen ska varje elev i förskoleklassen få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar och verksamheten ska anpassas till varje elevs behov (prop. 2009/10:165 s. 358). För grundskolan framgår att skolan måste möta eleverna på olika sätt och att skolgången därför ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov (a. prop. s. 367). Det- samma gäller för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, även om det finns vissa skillnader i syftena i de olika skolformerna.

Forskningsöversikten som utredningen låtit ta fram pekar på att lärande för barn i skolstartsåldern ska betraktas som aktiva hand- lingar och utforskande. För barn i den åldern är leken ett viktigt red- skap för att förstå och utforska omvärlden. Att utveckla en lekbase- rad och undersökande undervisning för barnen under det första året i grundskolan är därför centralt enligt forskningen.

Utredningens bedömning är mot denna bakgrund att det också fortsättningsvis är av stor betydelse att de arbetssätt och den peda- gogik som präglat förskoleklassen sedan den bildades 1998 och som har sin grund i en verksamhetsmässig integrering mellan förskola och skola, på det sätt som beskrivs i tidiga förarbeten till förskole- klassen (prop. 1997/98:6), också har sin givna plats i nya årskurs 1. Utbildningen i nya årskurs 1 bör därmed kombinera förskolans och grundskolans arbetssätt och metodik på det sätt som sker i för- skoleklassen i dag och som även beskrivs i förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 358).

En sådan kombination kan handla om att variera undervisningen på olika sätt, arbeta ämnesöverskridande i teman som knyter an till elevernas vardag, föra in moment med rörelse och utevistelse i under- visningen, och tillvarata elevers nyfikenhet och lust att lära. Det kan också innebära ett stort fokus på skapande och olika uttryckssätt i undervisningen i olika ämnen. Vidare kan det handla om att skolan både inom och utom ämnesundervisningen kan arbeta med det sociala samspelet, gruppstärkande aktiviteter och aktiviteter i syfte att motverka kränkande behandling.

I en analys av syftet med utbildningen i förskoleklassen respek- tive de övriga obligatoriska skolformerna är det viktigt att beakta hur utbildningen i grundskolan och motsvarande skolformer är utfor- mad och vilka rättigheter som tillkommer elever där. Utbildningen i

277

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

grundskolan och motsvarande skolformer utgår ifrån att eleverna ges undervisning i ämnen utifrån kursplaner och kunskapskrav. Utred- ningens bedömning är att syftet med dessa utbildningar inte på något sätt är oförenligt med en undervisning som innehåller en integrering av förskolans och grundskolans pedagogik och arbetssätt, såsom be- skrivs ovan. Formuleringarna i de olika skolformernas syftesbestäm- melser bör därför vara lämpliga även för nya årskurs 1. I dag gäller vidare att läroplanerna, inklusive kursplaner och kunskapskrav, är utformade utifrån den ålder och mognad eleverna förväntats ha i de olika årskurserna. På samma sätt bör t.ex. läroplanen kunna anpassas efter elevernas förutsättningar i nya årskurs 1 (se vidare om läro- planen i avsnitt 5.2.4).

För att nya årskurs 1 ska kunna ge en god grund för den fortsatta utbildningen krävs också att den nya årskursen fungerar som en förberedelse inför nästkommande årskurser på samma sätt som sker i dag. Kursplaner och kunskapskrav bygger på en viss kunskapsutveck- ling och progression mellan årskurserna. Grundskolans syftesbestäm- melse i skollagen anger att utbildningen ska utformas så att den ligger till grund för fortsatt utbildning. Utredningen uppfattar att det får anses ingå i syftesformuleringen att utbildningen ska utformas så att eleverna förbereds såväl inför nästa årskurs inom skolformen som för fortsatt utbildning i ett långsiktigt perspektiv (jfr prop. 2009/10:165 s. 367). Läroplanerna bör också kunna anpassas så att nya årskurs 1 blir en förberedelse för nästkommande årskurser (se vidare av- snitt 5.2.4).

Sammantaget gör utredningen bedömningen att det finns goda skäl att låta nya årskurs 1 omfattas av nuvarande bestämmelser om syftet med utbildningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Syftesbestämmelserna bör dock kompletteras med skrivningar i skolförordningen samt ändringar i läroplanerna som särskilt gäller eleverna i nya årskurs 1 (se vidare avsnitt 5.2.2 och 5.2.4).

5.2.2Undervisning i ämnen och ämnesområden

Förslag: Bestämmelserna om ämnen och strukturerad under- visning i grundskolan, specialskolan och sameskolan samt om ämnen och ämnesområden och strukturerad undervisning i grund- särskolan ska gälla för nya årskurs 1.

278

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

Eleverna i de tidigaste skolåren ska dessutom genom under- visning som varierar i uttrycksform och arbetssätt, introduceras till skolmiljön och ges goda förutsättningar för den fortsatta utbildningen.

Skälen för utredningens förslag

I grundskolan, specialskolan och sameskolan ska undervisningen omfatta de ämnen som anges i skollagen (10 kap. 4 §, 12 kap. 4 §, 13 kap. 4 § skollagen). Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller ämnesområden, eller en kombination av dessa (11 kap. 5 § skol- lagen). Vidare ska eleverna i grundskolan, grundsärskolan, special- skolan och sameskolan genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen (5 kap. 2 § skolförordningen).

Utbildningen i förskoleklassen ges inte i form av undervisning i ämnen utifrån kunskapsplaner och kunskapskrav. Undervisningen sker i stället utifrån ett angivet centralt innehåll som är beskrivet i ett antal kunskapsområden. Inte heller omfattas förskoleklassen av bestämmelsen om strukturerad undervisning. Eftersom utredningen i avsnitt 5.1 föreslår att förskoleklassen ska upphöra och att grund- skolan och motsvarande skolformer ska utökas med en ny årskurs 1 finns skäl att överväga om eleverna i nya årskurs 1 ska få undervis- ning i ämnen, eller ämnesområden i grundsärskolan, i enlighet med gällande bestämmelser för de olika skolformerna.

Utredningen har i avsnitt 5.1 konstaterat att ett sätt att stärka den nationella likvärdigheten och kvaliteten på utbildningen är att låta förskoleklassen omfattas av samma regel- och kompetensmässiga struktur som grundskolan. Att eleverna får mer tid av strukturerad undervisning i enlighet med kursplaner bör öka elevernas förutsätt- ningar för lärande och ökade kunskaper. Utredningen gör därför be- dömningen att eleverna i nya årskurs 1 ska ges undervisning i ämnen eller ämnesområden i enlighet med bestämmelser som gäller för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Detta innebär också att bestämmelsen om strukturerad undervisning i skolförordningen bör gälla nya årskurs 1.

279

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

Utredningen anser att viss tid inom ramen för undervisningen i ämnen bör användas för att främja en god övergång från förskolan till skolan, och att undervisningen därför bör innefatta olika slags introduktionsaktiviteter. Forskningsresultat understryker betydelsen av aktiviteter för att främja social gemenskap och introducera barnen till skolmiljön, vilket bör fokusera på såväl trygghetsskapande akti- viteter som gruppträningsaktiviteter (se bilaga 3).

Utredningens bedömning är att en verksamhetsmässig integrer- ing av förskolans och grundskolans pedagogik bör finnas i nya års- kurs 1, men att inslaget av grundskolans pedagogik bör vara tydli- gare än i förskoleklassen i dag. Undervisningen det första året bör därför ha en rik variation av uttrycksformer och arbetssätt samt ha betydande inslag av fysisk aktivitet och utevistelse, lek, estetiska uttrycksformer, samspel och social träning. Detta bör också förtyd- ligas i läroplanerna (se avsnitt 5.2.4). Utredningen bedömer att en sådan reglering ligger i linje med rätten till lek och vila i barnkon- ventionen (artikel 31).

För att säkerställa att alla elever får likvärdiga möjligheter till en bra introduktion till skolan och att de blir förberedda för fortsatt utbildning finns det skäl att bestämmelsen om strukturerad under- visning i skolförordningen förtydligas i detta avseende. Utredningens bedömning är att det inte går att fastslå en åldersgräns när det gäller elevers behov av undervisning som integrerar förskolans och skolans arbetssätt. Detta gäller mot bakgrund av de variationer i mognad och utveckling som finns bland jämnåriga barn, samt även av den om- ständigheten att även elever i andra åldrar kan gynnas av en under- visning med inslag av den variation av arbetssätt och uttrycksformer som kommer till uttryck i förskoleklassen i dag. Detta framstår som särskilt viktigt i den första årskursen.

Utredningen föreslår mot den bakgrunden att eleverna i nya års- kurs 1, genom en undervisning som varierar i uttrycksform och arbetssätt, ska introduceras till skolmiljön och ges goda förutsätt- ningar för den fortsatta utbildningen. Det innebär att eleverna dels ska få strukturerad undervisning, dels en undervisning som varierar i uttrycksform och arbetssätt och som syftar till introduktion och förberedelse.

Förslaget ska inte förstås som att det finns ett motsatsförhållande mellan strukturerad och varierad undervisning Inte heller ska det förstås som att det endast är i de tidigaste skolåren som sådan under-

280

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

visning är aktuell. Syftet med regleringen är att säkerställa att de faktorer som i forskning lyfts fram som särskilt viktiga för de yngre eleverna också kommer att ingå i undervisningen.

5.2.3Den garanterade undervisningstiden i nya årskurs 1 ska vara tre timmar per skoldag och timplanerna ska utökas

Förslag: Den garanterade undervisningstiden ska utökas med 534 timmar i grundskolan och motsvande skolformer, vilket mot- svarar tre timmar undervisning per skoldag i nya årskurs 1.

Timplanerna för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med 534 timmar i lågstadiet. Skolverket bör få i uppdrag att ta fram förslag till fördelning av den utökade undervisningstiden i ämnen i lågstadiet. Dessa timmar bör till övervägande del användas för undervisning i svenska eller svenska som andraspråk och matematik.

När det gäller grundsärskolans timplan för inriktningen tränings- skolan bör Skolverket få i uppdrag att ta fram förslag till fördel- ning av undervisningstid i ämnesområden.

Skälen för utredningens förslag

Om garanterad undervisningstid och timplaner i grundskolan och motsvarande skolformer

Elever som går i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och same- skolan har rätt till ett minsta antal garanterade undervisningstimmar per stadium. Enligt skollagen ska den totala undervisningstiden för varje elev i grundskolan vara minst 6 890 timmar (10 kap. 5 § skol- lagen). Undervisningstiden i grundsärskolan ska vara 6 890 timmar för varje elev, utom i träningsskolan där den totala undervisnings- tiden ska vara 6 665 timmar (11 kap. 7 § skollagen). I specialskolan ska den totala undervisningstiden för varje elev vara minst 8 070 tim- mar och i sameskolan ska den totala undervisningstiden för varje elev minst vara 4 473 timmar (12 kap. 5 § respektive 13 kap. 5 § skollagen). Av skollagen framgår det vilka ämnen som undervisningen ska om- fatta och därmed vilka ämnen som den garanterade undervisnings- tiden ska fördelas mellan.

281

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

Timplanen beskriver hur undervisningstimmarna ska fördelas mellan de olika ämnena i de olika stadierna. Timplanen för grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskola finns som bilagor 1–4 till skolförordningen (2011:185). Av skolförordningen framgår att huvudmannen efter förslag av rektor beslutar om för- delning mellan årskurserna av undervisningstiden i grundskolan (9 kap. 4 § skolförordningen). Motsvarande bestämmelser finns avse- ende grundsärskolan respektive sameskolan (10 kap. 3 § respektive 12 kap. 3 § skolförordningen). För specialskolan gäller fördelning av den garanterade undervisningstiden i enlighet med timplanen i bilaga 3 och att Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om fördelning av den garanterade undervisningstiden för de elever som läser svenska i stället för svenskt teckenspråk (11 kap. 2 § skolförordningen).

Huvudmannen beslutar således om fördelningen av undervisnings- tiden mellan årskurser inom de obligatoriska skolformerna. I tim- planen regleras undervisningstiden per stadium och några bestäm- melser om undervisningstid i förhållande till årskurs finns inte. Enligt gällande regelverk har elever i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan rätt till minst 1 860 timmar i lågstadiet, vilket för- delat lika över de tre åren blir 620 timmar per läsår. Detta motsvarar knappt 3,5 timmar undervisning per skoldag. I nuvarande special- skolan har elever rätt till minst 2 788 timmar i lågstadiet, vilket för- delat lika över de fyra åren blir 697 timmar per läsår. Detta motsvarar närmare fyra timmar undervisning per skoldag.

Förskoleklassen omfattar i dag 525 timmar under ett läsår (9 kap. 7 § skollagen). Detta motsvarar knappt tre timmar undervisning per skoldag.

Skolverket fick i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag av reger- ingen att se över behovet av att omfördela tid mellan ämnena i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (U2020/00527/S). Syftet är att skapa en bättre balans mellan det centrala innehållet och den tid som är avsatt för varje ämne i tim- planen. I uppdraget ingår att särskilt analysera om det är möjligt att minska eller ta bort undervisningstiden i elevens val så att den tiden kan fördelas på andra ämnen. Skolverket redovisade uppdraget till regeringen i mars 2021 (Skolverket 2021).

282

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

En utökad undervisningstid föreslås i lågstadiet

I den forskningsöversikt som Ackesjö och Persson tagit fram på uppdrag av utredningen (se bilaga 3 och sammanfattning i avsnitt 4.4) anges att studier har pekat på att det är mer gynnsamt att öka undervisningstiden för barn i skolstartsåldern än att vänta till slutet av skoltiden. Av denna anledning bedömer utredningen att under- visningstiden bör vara något högre i den nya årskurs 1 än den i dag lagstadgade tiden för förskoleklassen. I forskningsöversikten betonas också betydelsen av att undervisningen för barn i skolstartsåldern kännetecknas av en integration av undervisning och lek. Utredningen anser att detta talar för att undervisningstiden inte bör vara för om- fattande i nya årskurs 1, för att därigenom säkerställa att det finns utrymme under skoldagen att varva undervisningen med regel- bundna raster.

Utredningen bedömer att det är en rimlig avvägning att den nya årskurs 1 får en undervisningstid omfattande minst den tid som i dag är reglerad i förskoleklassen (knappt tre timmar per skoldag) och som högst den genomsnittliga tid som gäller per läsår på lågstadiet (tre och en halv timmar per skoldag). Utredningen bedömer därför att den garanterade undervisningstiden bör utökas med 534 timmar i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, vilket motsvarar tre timmar undervisning per skoldag i nya årskurs 1. Det innebär en liten utökning av undervisningstiden, nio timmar, i jäm- förelse med förskoleklassens lagstadgade tid. Den totala undervisnings- tiden för varje elev bör därför vara minst 7 424 timmar i grundskolan, 7 424 timmar i grundsärskolan (inriktningen träningsskolan 7 199 tim- mar), 8 604 timmar i specialskolan och 5 007 timmar i sameskolan (10 kap. 5 §, 11 kap. 7 §, 12 kap. 5 § och 13 kap. 5 § skollagen).

En stärkt betoning på undervisning i svenska eller svenska som andraspråk och matematik i nya årskurs 1

Utredningens förslag om att den garanterade undervisningstiden ökas i de obligatoriska skolformerna medför att timplanen för lågstadiet bör utökas med 534 undervisningstimmar.

Timplanen har ett nära samband med läroplanen och kursplanerna i de olika ämnena. Det är viktigt att det görs samlade överväganden kring i vilken omfattning undervisningstid ska läggas på ett ämne i

283

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

förhållande till ämnets centrala innehåll i varje stadium. När det gäller undervisningstiden i nya årskurs 1 bör således ställning tas till dels vilka ämnen som eleverna ska få undervisning i samt ämnets centrala innehåll, dels vilken undervisningstid som ämnet ska få. Skolverket bör därför både få i uppdrag att lämna förslag på hur den utökade undervisningstiden ska fördelas mellan de olika ämnena i lågstadiet och ett uppdrag att lämna förslag till ändringar i kursplanerna för lågstadiet, se vidare avsnitt 5.2.4. Utgångspunkten bör vara att under- visningstiden ska fördelas mellan de ämnen som eleverna har under- visning i, i lågstadiet i enlighet med gällande timplan.

Av den ovan refererade forskningsöversikten framgår tydligt be- tydelsen av undervisning för att lära barn att läsa och skriva samt utveckla deras matematiska färdigheter i de tidiga skolåren. Utred- ningen menar därför att det finns skäl att betona tidig läs-, skriv- och matematikinlärning, vilket bör medföra att denna ämnesundervisning också ska återspeglas i fördelning av undervisningstid i timplanen. En utökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk och matematik, med betoning på tidig läs- och skrivinlärning samt grundläggande matematiska färdigheter, bör främja elevers kunskaps- utveckling och måluppfyllelse, samt öka elevers förutsättningar att uppnå goda resultat i slutet av utbildningen. Utredningen bedömer därför att en övervägande del av antalet timmar i nya årskurs 1 bör fördelas på ämnena svenska eller svenska som andraspråk och mate- matik.

Det är därutöver viktigt att alla elever, oavsett skolform, ges likvärdiga förutsättningar. Av den anledningen bör även elever som läser andra språk utöver svenska eller svenska som andraspråk, som exempelvis svenskt teckenspråk i specialskolan eller samiska i same- skolan, kunna läsa dessa ämnen i den nya årskurs 1 genom att den utökade undervisningstiden även fördelas i dessa ämnen i lågstadiet.

I forskningsöversikten betonas också hur lek och utforskande stimulerar barns lärande och utveckling i de tidiga skolåren. I den del av gällande läroplaner som särskilt rör undervisningen i förskole- klassen betonas hur undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande praktiska arbetssätt. Utredningen bedömer mot bak-

284

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

grund av detta att vikten av de praktisk-estetiska ämnena1 samt fysisk aktivitet och rörelse för de yngre barnen bör återspeglas i timplanen för lågstadiet.

5.2.4Ändringar i läroplaner

Förslag: Skolverket ska ges i uppdrag att utarbeta förslag till änd- ring i läroplanen för grundskolan, specialskolan och sameskolan genom att nuvarande del 3 om förskoleklassen tas bort.

Skolverket ska vidare ges i uppdrag att utarbeta förslag till änd- ring i grundskolans, grundsärskolans, specialskolans och same- skolans läroplaner på så sätt att det bör framgå att det första året ska innehålla betydande inslag av fysisk aktivitet och utevistelse, lek, samspel och social träning, estetiska uttrycksformer samt att undervisningen ska ha en rik variation av uttrycksformer och arbetssätt – men även ge en god introduktion till skolmiljön och en förberedelse för den fortsatta skolgången.

Skolverket ska också ges i uppdrag att utarbeta ändringsför- slag gällande kursplanerna för det nya lågstadiet. Kursplanerna bör anpassas efter utredningens förslag om utökad timplan med tyngdpunkt på svenska, svenska som andraspråk och matematik i avsnitt 5.2.3 samt det nya kunskapskrav som föreslås i av- snitt 5.2.5.

Skolverket bör vidare se över kursplanerna för mellan- och högstadiet för att vid behov föreslå ändringar till följd av den utökade timplanen i lågstadiet.

Skälen för utredningens förslag

För varje skolform och fritidshemmet ska det finnas en läroplan som utgår ifrån skollagens bestämmelser (1 kap. 11 § skollagen). I läro- planen ska utbildningens värdegrund och uppdrag anges. Läroplanen ska också ange mål och riktlinjer med utbildningen. Av förarbetena framgår det att i läroplanen dessutom finns normer och värden, den rådande synen på kunskaper, ansvar och inflytande m.m.

1Samlingsbenämning på ämnena bild, musik, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap samt slöjd.

285

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

(prop. 2009/10:165 s. 232). Läroplanen är vid sidan av skollagen det viktigaste styrdokumentet och de värderingar som uttrycks där ska omfattas av alla och vara hållbara över tid (a. prop. s. 232).

Detta innebär att det för var och en av skolformerna grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan finns en läroplan som bl.a. innehåller övergripande mål och riktlinjer samt respektive skol- forms kursplaner.2

Som utredningen tidigare redogjort för följer förskoleklassen olika läroplaner beroende på vilken skolenhet förskoleklassen finns (se avsnitt 3.7). Grundsärskolan har dock ingen förskoleklass, utan de elever som senare kommer att skrivas in i grundsärskolan går i en förskoleklass på en skolenhet med grundskola, sameskola eller specialskola. Förskoleklassen följer läroplanernas första och andra del, Skolans värdegrund och uppdrag samt Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. Dessutom har förskoleklassen en egen del (del 3) som innehåller syfte och centralt innehåll.

Närmare om förskoleklassens syfte och centrala innehåll i läroplanen för grundskolan, specialskolan och sameskolan

Förskoleklassens syfte finns angivet i läroplanen för grundskolan, specialskolan och sameskolan och detta syfte tar sin utgångspunkt i det övergripande syftet för utbildningen som anges i skollagen (9 kap. 2 § skollagen), se vidare avsnitt 5.2.1. Syftet med förskole- klassen i respektive skolform är huvudsakligen detsamma.

Av läroplanen för grundskolan framgår bl.a. följande om förskole- klassens syfte. Undervisningen i förskoleklassen ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritids- hem. Därigenom ska undervisningen bidra till kontinuitet och pro- gression i elevernas utveckling och lärande samt förbereda eleverna för fortsatt utbildning.

Undervisningen syftar också till att främja elevernas fantasi, in- levelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek,

2Dessa återfinns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskole- klassen och fritidshemmet, förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan, förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritids- hemmet i vissa fall och förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.

286

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med ut- forskande och praktiska arbetssätt. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen.

Av läroplanen för grundskolan framgår sammanfattningsvis föl- jande om det centrala innehållet i undervisningen i förskoleklassen. Undervisningen ska behandla språk och kommunikation, skapande och estetiska uttrycksformer, matematiska resonemang och uttrycks- former, natur, teknik och samhälle samt lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse.

I Skolverkets kommentarmaterial till läroplanernas del 3 anges att det centrala innehållet är valt utifrån att det ska finnas en tydlig pro- gression mellan förskolan och förskoleklassen samt mellan förskole- klassen och skolan (Skolverket 2016 d).

Vad bör ändras i läroplanernas övergripande mål och riktlinjer?

Eftersom utredningen i avsnitt 5.1 föreslagit att förskoleklassen ska upphöra som skolform bör del 3, som enbart handlar om förskole- klassen, utgå ur läroplanerna.

I läroplanen för grundskolan finns i del 1 under rubriken Skolans uppdrag bl.a. angivet att skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Det anges vidare att leken har särskild betydelse under de tidigare skolåren, för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Utredningen har i avsnitt 5.2.1 föreslagit att bestämmelsen om utbildningens syfte i grundskolan ska gälla för nya årskurs 1. Utredningen har i samma avsnitt konstaterat att det finns skäl att säkerställa att förskoleklassens pedagogik och arbetssätt som har sin grund i en verksamhetsmässig integrering av förskola och skola får utrymme i grundskolans läroplan när det gäller nya årskurs 1.

Inom Norden tas förskolepedagogiken tillvara på olika sätt i ländernas respektive läroplaner (se bilaga 2, samt sammanfattning i avsnitt 4.3). Läroplanen för den tioåriga grundskolan på Island har t.ex. ett särskilt kapitel för grundskolan om pedagogik för de yngsta eleverna. I Norge har sedan den tioåriga grundskolan infördes inten- tionen varit att det ska finnas inslag av förskolepedagogik i de lägre årskurserna i grundskolan. Efter det att undervisningen i årskurs 1 bl.a. genom en läroplansreform blivit mer inriktad på formell läs-

287

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

inlärning pågår nu åter diskussioner om hur förskolepedagogiken ska kunna tillvaratas på ett ännu bättre sätt i läroplanerna. Även i Danmark och Finland har undervisningen för sexåringar, i likhet med förskoleklassen i Sverige, inslag av både förskolans och grund- skolans pedagogik.

Givet strukturen i de svenska läroplanerna anser utredningen att del 1 och 2 av läroplanen för grundskolan med fördel bör kunna ut- ökas för att tillvarata den verksamhetsmässiga integrering av för- skolans och grundskolans arbetssätt och pedagogik som präglar förskoleklassen. Det bör därför av läroplanen framgå att det första året ska innehålla betydande inslag av fysisk aktivitet och utevistelse, lek, samspel och social träning, samt estetiska uttrycksformer. Det första året ska i betydande utsträckning kännetecknas av en rik variation av uttrycksformer och arbetssätt och ge en god introduk- tion till skolmiljön och en förberedelse för den fortsatta skolgången. Skolverket bör få i uppgift att bedöma var och på vilket sätt detta ska framgå av läroplanen.

På samma sätt bör läroplanerna för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ha motsvarande kompletterande skrivningar.

Kursplanerna i läroplanerna kan behöva revideras

Utredningen har i avsnitt 5.1 och 5.2.3 föreslagit att samtliga skol- former utökas med en årskurs och att 534 timmar läggs till lågstadiets timplan för den undervisning som ska ske i nya årskurs 1. Vidare har utredningen föreslagit att Skolverket ges i uppdrag att ge ett förslag på hur undervisningstiden kan fördelas på ämnen respektive ämnes- områden i nya årskurs 1. Undervisningstiden fördelas sedan i ämnen per stadium. Utredningen har dessutom föreslagit att tyngdpunkten i undervisningen bör ligga på svenska, svenska som andraspråk och matematik och att nya kunskapskrav införs i dessa ämnen (se avsnitt 5.2.3 och 5.2.5).

Utifrån nämnda förslag behöver kursplanerna, som bl.a. inne- håller ämnenas syfte och centrala innehåll samt kunskapskrav, kom- pletteras på så sätt att eleverna får undervisning anpassad efter ålder i tidig läs- och skrivinlärning samt grundläggande matematiskt tän- kande i den nya årskurs 1. Det centrala innehållet i de ämnen som

288

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

eleverna i nya årskurs 1 ska få undervisning i bör utformas och an- passas utifrån att lågstadiet utökas med en årskurs.

Utgångspunkten är dock att kursplanerna väsentligen bör vara oförändrade i övriga årskurser (se avsnitt 5.2.6). Kursplanerna är emellertid uppbyggda utifrån utformningen av en nioårig grundskola och grundsärskola, en sexårig sameskola samt en tioårig specialskola. Det centrala innehållet i kursplanerna beskriver det ämnesinnehåll som eleven ska få möta i undervisningen, och dess olika delar kan ges olika mycket utrymme i undervisningen och kombineras på lika sätt utifrån ämnets syfte. Det centrala innehållet är preciserat för varje ämne för lågstadiet, mellanstadiet samt högstadiet. I och med att utredningens förslag i avsnitt 5.1 innebär att lågstadiet ska omfatta årskurs 1–4(5) och innefatta elever i skolstartsålder, så behöver det centrala innehållet kompletteras och anpassas på lämpligt sätt utifrån elevernas ålder och förutsättningar samt den utökade undervisnings- tiden. Det kan därför finnas skäl att se över om några övriga juster- ingar i kursplanerna behövs för lågstadiet. Utredningen bedömer dock, som tidigare nämnts, att kursplanerna för mellan- och högstadiet i allt väsentligt ska vara oförändrade för att undvika att ämnesinnehåll flyttas nedåt i årskurserna, vilket i sin tur kan medföra att elever som börjat förskoleklass eller någon årskurs läsåret innan reformens genomförande kan missa centralt ämnesinnehåll. Detta bör göras för att säkerställa en utbildning av god kvalitet för samtliga berörda elever.

5.2.5Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i svenska, svenska som andraspråk och matematik för blivande årskurs 2(3)

Förslag: Det ska finnas kunskapskrav för godtagbara kunskaper i svenska eller svenska som andraspråk och matematik i årskurs 2 i grundskolan och sameskolan, respektive årskurs 3 i specialskolan.

Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram förslag till nya kun- skapskrav.

289

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

Skälen för utredningens förslag

Idag finns kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 i grundskolan som även ska användas i sameskolan och specialskolan (jfr 3 § förord- ningen [SKOLFS 2010:251] om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall och 3 § förordningen [SKOLFS 2010:250] om läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall). Kunskapskravet anger den lägsta god-

tagbara kunskapsnivån för en elev vid slutet av årskursen (9 kap.

2§ skolförordningen). Kunskapskravet i läsförståelse infördes höst- terminen 2016 i samband med att det blev obligatoriskt att använda bedömningsstöd i årskurs 1 i läs- och skrivutveckling samt mate- matik. I promemorian En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U2014/4873/S) anges att intentionen med införandet av ett kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 var att tydligt markera frågans prioritet genom att etablera en norm för hur långt läs- och skrivförmågan ska ha nått i årskurs 1. Kunskapskravet för årskurs 1 beskrivs som en rent pragmatisk färdighetsmätning för att kontrollera att läs- och skrivprocessen kommit igång (s. 73).

Regeringens skäl för såväl det nya kunskapskravet som det obli- gatoriska bedömningsstödet var bl.a. att nationellt fastställda kun- skapskrav och bedömningsstöd bidrar till likvärdighet och att en god läs- och skrivförmåga är avgörande för hur väl eleverna lyckas nå kunskapskraven i alla ämnen (U2015/03529/S, prop. 2014/15:137 s. 7 och 10). Härefter har garantin för tidiga stödinsatser införts i skollagen. Den tar sin utgångspunkt i resultatet av de bedömningar som görs med de nationella bedömningsstöden (se prop. 2017/18:195 s. 39). I samma reform infördes också bestämmelser om en obliga- torisk kartläggning av elevernas språkliga medvetenhet och matema- tiska tänkande i förskoleklassen.

I ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik finns det kunskapskrav för godtagbara kunskaper i årskurs 3 i grund- skolan och sameskolan. Detsamma gäller årskurs 4 i specialskolan. Eftersom det i årskurs 1 saknas kunskapskrav i matematik och svenska eller svenska som andraspråk, förutom i läsförståelse, har ansvarig lärare att göra en bedömning från de kunskapskrav som gäller för den senare årskursen. Det har i samband med beredningen av garan- tin för tidiga stödinsatser uttryckts åsikter om att avsaknaden av kunskapskrav i dessa ämnen i årskurs 1 riskerar att leda till ett god-

290

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

tyckligt och olikvärdigt system (prop. 2017/18:195 s. 39). Regeringen ansåg dock att ett välutformat nationellt framtaget material kan vara ett komplement när det saknas kunskapskrav.

Utredningens utgångspunkt är att eleverna ska säkerställas en likvärdig utbildning inom ramen för en tioårig grundskola, en elva- årig specialskola och en sjuårig sameskola. Utredningens uppfattning är vidare att nationellt fastställda kunskapskrav ökar likvärdigheten inom skolformen. Utredningen kan konstatera att det finns en viss obalans i garantin för tidiga stödinsatser när det nationella kartlägg- ningsmaterialet i nuvarande förskoleklassen och det obligatoriska bedömningsstödet i nuvarande årskurs 1 inte åtföljs av motsvarande kunskapskrav. Mot bakgrund av att utredningen i avsnitt 5.2.2 och

5.2.3föreslår att ämnesundervisningen i nya årskurs 1 ska ha fokus på ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik finns därför skäl som talar för att nuvarande kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 bör utvidgas till svenska och svenska som andraspråk, samt även kompletteras med ett kunskapskrav i matematik. Vid en be- dömning av lämpligheten i en sådan ändring bör det utifrån ett elev- perspektiv beaktas om ytterligare kunskapskrav kan medföra oönskade konsekvenser för de berörda eleverna. Det kan t.ex. riskera att fel- aktigt uppfattas som höjda prestationskrav bland elever, vårdnads- havare eller personal.

En annan viktig faktor som måste ingå i bedömningen är just möjligheten att tidigt upptäcka behov av stöd hos eleverna för att kunna bidra till att ge alla elever, oavsett bakgrund, likvärdiga för- utsättningar. Vid bedömningen måste också vägas in att kunskaps- krav redan finns i nuvarande årskurs 1, om än i mindre omfattning. Utredningen bedömer att skyldigheten att ge eleverna en utbildning av hög kvalitet under likvärdiga förutsättningar är en mycket tungt vägande faktor. Det framgår av forskning att, utöver läsförståelse, är kunskaper i ämnena svenska eller svenska som andraspråk samt i matematik av stor vikt för alla elever. Med nuvarande kunskapskrav får elever som har svårigheter i dessa ämnen utöver läsförståelse annorlunda förutsättningar när det gäller tidiga insatser.

Det är angeläget att elevers progression gällande såväl läs- och skrivinlärning som grundläggande matematiska förmågor systema- tiskt följs upp under lågstadiet. Detta kan ske genom användandet av obligatoriska bedömningsstöd som tydligt korresponderar med fastställda kunskapskrav i ämnena svenska eller svenska som andra-

291

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

språk och matematik. Utredningen föreslår mot bakgrund av detta att det ska utarbetas kunskapskrav för nya årskurs 2 gällande grund- läggande matematiskt tänkande inklusive taluppfattning, samt att det nuvarande kunskapskravet i läsförståelse utvidgas till att även innefatta grundläggande skrivförmåga. Detta bör göras i samband med revideringen av kursplanerna gällande svenska, svenska som andra- språk och matematik. Utredningen bedömer att ett utvidgat kunskaps- krav i svenska och svenska som andraspråk och ett nytt kunskaps- krav i matematik på ett tydligare sätt utgör ett stöd för att främja alla elevers möjligheter att utveckla en god läs- och skrivförmåga samt taluppfattning. Införandet av ett kunskapskrav i matematik markerar på ett tydligare sätt vikten av elevers utvecklande av tidiga matema- tiska färdigheter.

När det gäller specialskolan finns nuvarande kunskapskrav i läs- förståelse i årskurs 1, medan övriga kunskapskrav finns i årskurs 4, 7 och 10. Motivet till att kunskapskraven, bortsett från i årskurs 1, ligger en årskurs senare i specialskolan än i grundskolan och same- skolan är att skolformens målgrupp behöver längre tid för sin språk- utveckling. Det kan t.ex. handla om att elever behöver upptäcka teckenspråkets relation till talspråk och skriftspråk, munrörelser och bokstäver för att komma vidare i sin skriftspråkliga utveckling. Utred- ningen anser mot den bakgrunden att det föreslagna kunskapskravet bör läggas i nya årskurs 3 i specialskolan, i stället för att läggas i nya årskurs 2 som föreslås för grundskolan och sameskolan. Därmed kommer kunskapskraven i specialskolan att följa den struktur som finns i grundskolan och sameskolan. Det finns fördelar om de obliga- toriska skolformernas struktur överensstämmer, både utifrån ett lik- värdighetsperspektiv och ett organisatoriskt perspektiv.

Det utvidgade kunskapskravet i svenska och svenska som andra- språk samt kunskapskravet i matematik bör konstrueras i enlighet med de obligatoriska bedömningsstöden i läs- och skrivutveckling respektive taluppfattning som enligt utredningens förslag ska genom- föras i nya årskurs 2(3) (se avsnitt 5.2.8), samt i förhållande till kun- skapskraven för nya årskurs 4(5) samt de nationella proven som ska genomföras i årskurs 4(5) (se avsnitt 5.2.9). Mot bakgrund av ovan- stående bör Skolverket få i uppdrag att ta fram kunskapskrav i svenska, svenska som andraspråk och matematik i nya årkurs 2 i grundskolan och sameskolan samt årkurs 3 i specialskolan.

292

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

När det gäller grundsärskolan finns inte kunskapskrav för god- tagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1. I betänkandet Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11) föreslås att den befintliga garan- tin för tidiga stödinsatser ska utsträckas till att omfatta även elever som läser ämnena svenska eller svenska som andraspråk och mate- matik enligt grundsärskolans kursplaner (se vidare avsnitt 5.2.10). I betänkandet redovisar utredningen överväganden gällande om det bör införas ett kunskapskrav i årskurs 1 i grundsärskolan och gör bedömningen att det varken är lämpligt eller önskvärt att införa motsvarande kunskapskrav i grundsärskolan i samband med att en garanti för tidiga stödinsatser införs (s. 643).

5.2.6Kunskapskrav i nya årskurs 4(5), 7(8) och 10(11)

Förslag: De kunskapskrav för godtagbara kunskaper som i dag finns i årskurs 3, ska flyttas till årskurs 4 i grundskolan. De kun- skapskrav som finns i årskurs 6, ska flyttas till årskurs 7 och de kunskapskrav som finns i årskurs 9 ska flyttas till årskurs 10.

I specialskolan ska det finnas kunskapskrav i årskurs 5, 8 och 11 och i sameskolan ska det finnas kunskapskrav i årskurs 4 och 7.

När det gäller grundsärskolan bör kunskapskrav finnas i års- kurs 4, 7 och 10.

Skälen för utredningens förslag

Enligt gällande bestämmelser finns bland annat kunskapskrav för matematik, svenska eller svenska som andraspråk samt gemensamt för samhällsorienterade ämnen och för naturorienterande ämnen i årskurs 3 i grundskolan (9 kap. 2 § skolförordningen).

Utredningen föreslår att dessa kunskapskrav flyttas till de nya årskurserna som motsvarar dagens årskurser. Det innebär att nu gällande kunskapskrav i grundskolans årskurs 3, 6 och 9, i stället kommer att gälla nya årskurs 4, 7 och 10.

293

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

När det gäller sameskolan används, förutom i samiska, de kun- skapskrav som gäller för grundskolan. Förslaget innebär att kunskaps- kraven kommer att gälla nya årskurs 4 och 7 i sameskolan.

När det gäller specialskolan används, i de ämnen som inte är specifika för specialskolan, de kunskapskrav som gäller för grund- skolan. Kunskapskraven i nuvarande årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan avser nuvarande årskurs 4, 7 och 10 i specialskolan. Utredningens förslag innebär att kunskapskraven i stället kommer att avse nya årskurs 5, 8 och 11 i specialskolan.

Skolverket får meddela föreskrifter om kunskapskrav i grund- särskolans ämnen och ämnesområden (2 § SKOLFS 2010:255). För elever som läser ämnen i grundsärskolan finns kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3, 6 och 9. För elever som läser ämnesområden i grundsärskolan finns däremot enbart kunskaps- krav för årskurs 9, som anpassas utifrån elevens förutsättningar. Ut- redningens förslag innebär att kunskapskraven i stället bör finnas i nya årskurs 4, 7 och 10 för de elever som läser ämnen i grundsär- skolan, samt i årskurs 10 för de elever som läser ämnesområden.

5.2.7Obligatorisk kartläggning av språklig medvetenhet och matematiskt tänkande i nya årskurs 1

Förslag: Den obligatoriska kartläggning av språklig medvetenhet och matematiskt tänkande som genomförs i nuvarande förskole- klass ska genomföras i nya årskurs 1 i grundskolan, specialskolan och sameskolan.

Skolverket bör få i uppdrag att revidera det obligatoriska kart- läggningsmaterialet utifrån de ändringar som görs i läroplanen och de nya kunskapskrav som föreslås gälla i nya årskurs 2(3).

Skälen för utredningens förslag

Enligt gällande regelverk ska nationella kartläggningsmaterial användas i förskoleklassen för att kartlägga elevernas språkliga medvetenhet och matematiska tänkande (8 kap. 1 § skolförordningen). Bestämmel- sen tillkom i samband med att garantin för tidiga stödinsatser inför- des. Som motiv anfördes att det nationellt framtagna kartläggnings-

294

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

materialet skulle öka likvärdigheten i kvaliteten på de stödinsatser som sätts in och skapa ett gemensamt språk kring bedömning, pro- gression och kunskapskrav vilket leder till högre kvalitet i bedöm- ningarna (prop. 2017/18:195 s. 42). Vidare angavs att kartläggnings- materialen dels skulle ta hänsyn till förskoleklassens funktion och syfte, dels utgöra ett relevant stöd för ansvarig förskollärare eller lärare i arbetet med att identifiera elever i behov av stödinsatser i förhållande till kunskapskraven i lågstadiet.

Utredningen bedömer att de skäl som angavs vid införandet av de obligatoriska kartläggningsmaterialen i förskoleklassen fortfarande gäller. Den obligatoriska kartläggningen bör därmed göras i nya års- kurs 1 i grundskolan, specialskolan och sameskolan.

Det obligatoriska kartläggningsmaterialet har utformats utifrån den läroplan och de kunskapskrav som gäller för grundskolan, special- skolan och sameskolan i dag. Eftersom utredningen dels föreslår att Skolverket ska lämna förslag till ändringar i läroplanerna (se av- snitt 5.2.4), dels föreslår att nuvarande kunskapskrav i årskurs 1 ska utökas till svenska eller svenska som andraspråk och matematik i nya årskurs 2 (se avsnitt 5.2.5), bör det nationella kartläggningsmaterialet som en konsekvens av detta anpassas till en förändrad läroplan och nya kunskapskrav. Utredningen föreslår därför att Skolverket får i uppdrag att revidera det obligatoriska kartläggningsmaterialet utifrån de ändringar som görs i läroplanen och de nya kunskapskrav som föreslås i denna utredning.

När det gäller grundsärskolan så har Utredningen om elevers möj- ligheter att nå kunskapskraven i sitt betänkande (SOU 2021:11), som tidigare nämnts, föreslagit en garanti för tidiga stödinsatser för ele- ver som läser ämnena svenska eller svenska som andraspråk och mate- matik i grundsärskolan (se även avsnitt 5.2.10). I betänkandet anges att om en tioårig grundsärskola införs anser utredningen att de kart- läggningsmaterial som är obligatoriska att använda i förskoleklassen ska bli frivilliga att använda i årskurs 1 i grundsärskolan (SOU 2021:11, s. 646).

295

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

5.2.8Obligatoriska bedömningsstöd för att bedöma läs- och skrivutveckling respektive taluppfattning i nya årskurs 2(3)

Förslag: De obligatoriska bedömningsstöd som används i nuvar- ande årskurs 1 för att bedöma läs- och skrivutveckling respektive taluppfattning ska i stället användas i nya årskurs 2 i grundskolan och sameskolan samt i nya årskurs 3 i specialskolan.

De obligatoriska bedömningsstöd som finns i nuvarande års- kurs 1 i grundsärskolan ska i stället användas i nya årskurs 2.

Skälen för utredningens förslag

Enligt gällande bestämmelser ska nationella bedömningsstöd an- vändas i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 1 (9 kap. 22 b § skolförordningen). Dessa bedömningsstöd är obligatoriska och ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kun- skaper. Detsamma gäller för specialskolan och sameskolan (11 kap. 12 b § och 12 kap. 12 b § skolförordningen).3 När det gäller grund- särskolan anges att en huvudman är skyldig att använda sig av be- dömningsstöd i ämnena svenska, svenska som andraspråk och mate- matik (10 kap. 11 § skolförordningen).

Eftersom utredningen i avsnitt 5.1 föreslår att förskoleklassen ska upphöra och bli en ny årskurs 1, måste utredningen överväga om det obligatoriska bedömningsstödet i stället ska gälla nya årskurs 2 i grundskolan, specialskolan och sameskolan.

Utredningen har i avsnitt 5.2.7. föreslagit att den obligatoriska kartläggningen som i dag görs i förskoleklassen i stället ska göras i nya årskurs 1. Utredningen har vidare bedömt att skälen för införan- det för garantin för tidiga stödinsatser fortfarande gäller. Det finns därför, enligt utredningen, inte skäl att göra annan justering än att flytta det obligatoriska bedömningsstödet till nästa årskurs när det gäller grundskolan och sameskolan. Detta innebär att det obligato- riska bedömningsstödet föreslås användas i nya årskurs 2 i dessa skolformer.

3Sameskolstyrelsen har under utredningens arbete framfört synpunkten att det bör finnas ett nationellt bedömningsstöd i ämnet samiska.

296

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

När det gäller specialskolan bedömer utredningen att de obliga- toriska bedömningsstöden i stället bör användas i nya årskurs 3. I avsnitt 5.2.5 föreslås kunskapskrav för godtagbara kunskaper i svenska eller svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i specialskolan. Då de obligatoriska bedömningsstöden avser att pröva elevens kunskaper mot dessa kunskapskrav anser utredningen att de bör användas i samma årskurs. Kunskapskrav och bedömningsstöd bör tas fram i samklang och att ha kunskapskraven och de obligato- riska bedömningsstöden i samma årskurs ger viktigt stöd för lärarens bedömning, vilket optimerar möjligheten att fånga upp elever i behov av stöd.

När det gäller grundsärskolan finns i dag bedömningsstöd i svenska eller svenska som andraspråk och matematik i årskurs 1 i grundsär- skolan som är obligatoriska att använda, i likhet med i de övriga skol- formerna. Utredningen anser att även dessa bedömningsstöd ska finnas i nya årskurs 2. I betänkandet Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbild- ning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11), som tidigare nämnts, föreslås att den befintliga garantin för tidiga stödinsatser ska utsträckas till att omfatta även elever som läser ämnena svenska eller svenska som andraspråk och matematik enligt grundsärskolans kursplaner (se även avsnitt 5.2.10). I betänkandet görs dock bedömningen att de obligatoriska bedömningsstöden i årskurs 1 i grundsärskolan bör ses över innan en garanti för tidiga stödinsatser införs (s. 645).

5.2.9Nationella prov i årskurs 4(5), 7(8) och 10(11)

Förslag: De nationella prov som i dag ska användas i årskurs 3, 6 och 9 ska i stället genomföras i nya årskurs 4, 7 och 10 i grund- skolan.

I specialskolan ska nationella prov användas i årskurs 5, 8 och

11 och i sameskolan i årskurs 4 och 7.

De nationella proven ska i övrigt vara oförändrade.

297

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

Skälen för utredningens förslag

Enligt gällande bestämmelser ska nationella prov användas i grund- skolan i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i års- kurs 3, 6 och 9, i engelska i årskurs 6 och 9 samt i geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap i årskurs 9 och biologi, fysik eller kemi i årskurs 9. Syftet med proven är att stödja betygssätt- ningen, förutom i årskurs 3 där syftet är att stödja bedömningen av uppnådda kunskapskrav (9 kap. 20 och 21 §§ skolförordningen). I specialskolan ska nationella prov användas i motsvarande ämnen, men i årskurs 4, 7 och 10 (11 kap. 11 § skolförordningen). I same- skolan ska nationella prov användas i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 3 och 6 och i engelska i årskurs 6 (12 kap 11 § skolförordningen).4

Utredningen föreslår i avsnitt 5.1 att förskoleklassen upphör som skolform och att lågstadiet i grundskolan, specialskolan och same- skolan utökas med en ny årskurs 1. Det innebär att dagens årskurs 3 blir årskurs 4, dagens årskurs 4 blir årskurs 5 osv. i en tioårig grund- skola. Utredningen har vidare föreslagit att nu gällande kunskaps- krav flyttas till de nya årskurserna som motsvarar dagens årskurser (se avsnitt 5.2.6). De nationella proven utgör ett stöd för lärarnas bedömning av hur långt eleverna har kommit i sitt lärande i förhål- lande till uppsatta kunskapskrav. Proven är obligatoriska att använda och försedda med centralt givna bedömningsanvisningar och tjänar som verktyg för att stödja en likvärdig bedömning och betygssätt- ning över hela landet. För att syftet med de nationella proven ska uppnås krävs således att de korresponderar med de uppsatta kun- skapskraven.

Utredningen föreslår därför att de nationella proven, i likhet med kunskapskraven, flyttas till de nya årskurserna som motsvarar dagens årskurser. Det innebär att de nationella prov som i dag ska genom- föras i grundskolans årskurs 3, 6 och 9, i stället kommer att genom- föras i nya årskurs 4, 7 och 10. När det gäller specialskolan kommer de nationella proven i stället att genomföras i årskurs 5, 8 och 11 och i sameskolan i årskurs 4 och 7.

I dag finns det inga nationella prov i grundsärskolan.

4Sameskolstyrelsen har under utredningens arbete framfört synpunkten att det bör finnas nationella prov i ämnet samiska i nya årskurs 4, 7 och 10.

298

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

5.2.10Garantin för tidiga stödinsatser

Förslag: Den särskilda bedömning som ska göras av elevens kun- skapsutveckling inom garantin för tidiga stödinsatser ska göras i lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Den upp- följning som ska göras av stöd som getts i form av extra anpass- ningar i svenska eller svenska som andraspråk och matematik ska göras i slutet av lågstadiet.

Skälen för utredningens förslag

Inom garantin för tidiga stödinsatser finns enligt 3 kap. 4 § skollagen en skyldighet att göra en särskild bedömning av en elevs kunskaps- utveckling, om det utifrån användningen av ett nationellt kartlägg- ningsmaterial, nationellt bedömningsstöd eller nationellt prov finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i svenska, svenska som andra språk eller matematik i årskurs 1 eller 3 (årskurs 1 eller 4 i specialskolan).5 I förskoleklassen handlar garantin om användandet av ett nationellt kartläggnings- material.

Utredningen föreslår att det nationella kartläggningsmaterialet ska vara obligatoriskt i nya årskurs 1 i grundskolan, specialskolan och sameskolan (se avsnitt 5.2.7). Vidare föreslår utredningen att natio- nellt bedömningsstöd ska vara obligatoriskt i årskurs 2 och kunskaps- krav ska finnas i årskurs 2 och årskurs 4 i grundskolan och same- skolan, respektive i årskurs 3 och 5 i specialskolan (se avsnitt 5.2.8). Som konsekvens av dessa förslag bör bedömningen av elevens kun- skapsutveckling inom garantin för tidiga insatser göras i lågstadiets nya årskurser och utifrån de kunskapskrav som utredningen föreslår ska finnas årskurs 2(3) och 4(5).

Detta innebär att bedömningen således ska göras i nya årskurs 1 i grundskolan och sameskolan om det utifrån användningen av det nationella kartläggningsmaterialet, eller i årskurs 2 respektive 4 uti- från användningen av ett nationellt bedömningsstöd eller nationellt prov, finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kun- skapskrav för årskurs 2 eller 4 som ska uppnås. När det gäller special-

5Sameskolstyrelsen har under utredningens arbete framfört synpunkten att ämnet samiska bör ha ett nationellt bedömningsstöd och i förlängningen även nationella prov i nya årskurs 4, samt även årskurs 7 och 10.

299

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

skolan ska bedömningen göras i årskurs 1 om det utifrån använd- ningen av det nationella kartläggningsmaterialet, eller i årskurs 3 respektive 5 utifrån användningen av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov, finns indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav för årskurs 3 eller 5 som ska uppnås.

Enligt gällande rätt finns vidare en bestämmelse som reglerar skyl- digheten att i vissa situationer följa upp stöd i form av extra anpass- ningar som getts i de ämnen som omfattas av garantin för tidiga stödinsatser, nämligen svenska eller svenska som andraspråk och matematik (3 kap. 4 b § skollagen). En sådan uppföljning ska göras i slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet och resultatet ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs. Syftet med bestämmelsen är således dels att avgöra om de extra an- passningar som gjorts för att eleven ska nå de kunskapskrav som ska uppnås har gett effekt, dels att resultatet av uppföljningen ska lämnas över till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs (prop. 2017/18:195 s.87). Bestämmelsen har tillkommit som en del i garantin för tidiga stödinsatser i lågstadiet och man har ansett att det är viktigt för kontinuiteten i stödinsatserna att den ansvariga läraren i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens, i slutet av årskurs 3, gör en uppföljning av de stödinsatser som har satts in för eleven och att resultatet av uppföljningen förs över till den lärare som ska ansvara för eleven i årskurs 4 (SOU 2016:59 s. 165).

Utredningen uppfattar att det vid garantins införande inte har bedömts finnas skäl för en formaliserad uppföljning och överläm- ning mellan årskurserna i lågstadiet, varför utredningen bedömer att det inte heller finns skäl att ha en formaliserad uppföljning mellan nya årskurs 1 och 2 i lågstadiet. Utredningen föreslår därför att den uppföljning som ska göras av stöd i form av extra anpassningar ska genomföras i slutet av lågstadiet.

Utredningen har i tidigare avsnitt redovisat att det i betänkandet Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11) föreslås att den befintliga garan- tin för tidiga stödinsatser ska utsträckas till att omfatta även elever som läser ämnena svenska eller svenska som andraspråk och mate- matik enligt grundsärskolans kursplaner (s. 636 f). Det föreslås ett bemyndigande att meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda nationella bedömningsstöd i årskurs 3 i grundsärskolan

300

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

respektive i årskurs 4 i specialskolan. Vidare ges Skolverket i upp- drag att ta fram sådana nationella bedömningsstöd i svenska eller svenska som andraspråk och matematik för årskurs 3. Garantin före- slås bestå av bl.a. följande delar (s. 637). De obligatoriska bedöm- ningsstöden i svenska eller svenska som andraspråk och matematik i årskurs 1 respektive årskurs 3 ska genomföras. En särskild bedöm- ning av elevens kunskapsutveckling ska göras i enlighet med gällande garanti för tidiga stödinsatser. Uppföljning av extra anpassningar som vidtagits samt överföra resultatet av uppföljningen till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs ska också göras. I betänk- andet anges vidare att syftet med garantin är att bidra till att varje elev ges förutsättningar att uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska eller svenska som andraspråk och matematik i års- kurs 3 i grundsärskolan respektive i årskurs 4 i specialskolan.

Om förslagen i nämnda betänkande genomförs anser utredningen att de obligatoriska bedömningsstöden ska användas i årskurs 2 och 4 i en tioårig grundsärskola och årskurs 5 i en elvaårig specialskola.

5.2.11Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

Förslag: Bestämmelserna om utvecklingssamtal och skriftlig indi- viduell utvecklingsplan i grundskolan, grundsärskolan, special- skolan och sameskolan ska gälla för nya årskurs 1.

Skälen för utredningens förslag

Vårdnadshavare och elever ska fortlöpande informeras om elevens utveckling i skolan. Detta gäller såväl grundskolan och motsvarande skolformer som förskoleklassen (3 kap. 3 § skollagen). I grundskolan och motsvarande skolformer gäller vidare att läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin ska ha ett utveck- lingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveck- ling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen (10 kap. 12 §, 11 kap. 15 §, 12 kap. 12 § och 13 kap. 12 § skollagen). Informationen i utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till

301

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

läroplanen och kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska upprättas en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, för elever i årskurs 1–5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1–6 i specialskolan (10 kap. 13 §, 11 kap. 16 §, 12 kap.

13§, 13 kap. 13 § skollagen). Den skriftliga individuella utvecklings- planen ska innehålla dels omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får under- visning i, dels en framåtsyftande planering för elevens arbete med att nå kunskapskraven och att utvecklas mot läroplanens mål (se även Skolverket 2013 a).

Enligt gällande bestämmelser för förskoleklassen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal minst en gång varje läsår om elevens utveckling och lärande (9 kap. 11 § skol- lagen). Enligt förarbetena är syftet med bestämmelsen att stärka sam- verkan mellan hem och förskoleklass samt säkerställa att föräldrainfly- tandet har likartade regler som andra skolformer (prop. 2009/10:165 s. 362). Det anges vidare att samtalet ska vara barnfokuserat och att barnet ska ges möjlighet att vara delaktigt och bli lyssnat på. Någon motsvarighet till skriftlig individuell utvecklingsplan upprättas inte i förskoleklassen.

Utredningen har i avsnitt 5.2.2 föreslagit att eleverna i nya års- kurs 1 ska ha undervisning i ämnen (eller ämnesområden) och att läroplanen för grundskolan (och övriga skolformer) ska anpassas till att förskoleklassen blir en ny årskurs 1 (se avsnitt 5.2.4). Vidare har utredningen i avsnitt 5.2.5 föreslagit utökade kunskapskrav i nya års- kurs 2 i grundskolan och sameskolan. Eleverna i nya årskurs 1 kom- mer alltså att undervisas utifrån läroplanens kursplaner och kun- skapskrav, på samma sätt som elever i övriga årskurser i respektive skolform. Utredningen har dessutom föreslagit att den obligatoriska kartläggning som i dag görs i förskoleklassen, fortsättningsvis ska göras i nya årskurs 1 i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Det innebär att det kommer att läggas större vikt på varje elevs ut- veckling och lärande framåt i förhållande till kommande kunskaps- krav. Detta förutsätter att det finns kunskap om varje elevs förut- sättningar, behov, erfarenheter och intressen.

Ett sätt att säkerställa denna kunskap är att hålla utvecklingssamtal och upprätta en individuell utvecklingsplan i enlighet med bestäm- melserna som i dag gäller för grundskolan och motsvarande skolfor-

302

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

mer. Utvecklingssamtalet är också viktigt för elevens rätt att komma till tals. Utvecklingssamtal och skriftliga individuella utvecklings- planer är vidare viktiga verktyg för att säkerställa att varje enskild elev får den ledning och stimulans som den behöver för sitt lärande och för sin personliga utveckling. Utvecklingssamtal syftar dessutom till att i vissa fall resultera i en utredning om särskilt stöd. Bestäm- melserna om utvecklingssamtal och skriftlig individuell utvecklings- plan bör se lika ut inom skolformerna för att garantera att eleverna får en likvärdig utbildning och därmed tillförsäkras ledning, stimulans och stöd.

Utredningen föreslår därför att de bestämmelser om utvecklings- samtal och individuella utvecklingsplaner (IUP) som i dag gäller för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan även ska gälla för nya årskurs 1.

5.3Skolplikt och mottagande

5.3.1Skolplikten inträder vid sex års ålder

Förslag: Skolplikt ska liksom i nuvarande regelverk inträda höst- terminen det år då barnet fyller sex år.

Barn ska börja fullfölja sin skolplikt i och med att det börjar årskurs 1 i grundskolan eller i den skolform där barnet tas emot, om inte skolplikten fullgörs på något annat sätt enligt 24 kap. skol- lagen.

Skolplikten ska även fortsättningsvis under vissa förutsätt- ningar kunna skjutas upp ett år (uppskjuten skolplikt).

Det ska även fortsättningsvis finnas möjlighet för barn att börja i årskurs 1 ett år tidigare (tidigare skolstart).

Skälen för utredningens förslag

Skolplikt och fullföljande av skolplikt

Enligt gällande bestämmelser inträder skolplikten som huvudregel höstterminen det kalenderår som eleven fyller sex år. Bestämmelser om obligatorisk förskoleklass och en tioårig skolplikt infördes den 1 januari 2018 (prop. 2017/18:9, 2017/18: UbU7 och rskr. 2017/18:43).

303

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

Ändringarna innebar att skollagens bestämmelser om skolplikts- ansvar utvidgades till att även omfatta eleverna i förskoleklass. Vård- nadshavarna, huvudmannen och hemkommunen har således ett i lag utpekat ansvar för att se till att en skolpliktig elev i förskoleklass fullgör sin skolgång.

Utredningen föreslår ingen ändring av när skolplikten ska inträda. I och med att utredningen i avsnitt 5.1 föreslår att förskoleklassen ska upphöra som egen skolform ska skolplikten börja fullgöras i års- kurs 1 i grundskolan, såvida inte eleven tas emot i någon av de andra obligatoriska skolformerna dvs. grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Uppskjuten skolplikt

Enligt gällande regler får ett barn börja fullgöra sin skolplikt först höstterminen det kalenderår som barnet fyller sju år om det finns särskilda skäl (7 kap. 10 § andra stycket skollagen). Hemkommunen prövar och fattar då beslut om uppskjuten skolplikt (se tredje stycket samma paragraf). Ett barn som beviljas uppskjuten skolplikt blir i stället erbjuden förskola och börjar sedan fullgöra sin skolplikt det år då barnet fyller sju år i förskoleklass.

Utredningen anser att den flexibilitet som i dag finns i bestämmel- sen om skolpliktens inträde inte ska bli mindre för att förskoleklas- sen upphör som skolform. Bestämmelserna om uppskjuten skolplikt lämnas därför oförändrade. Det innebär att ett barn som beviljats uppskjuten skolplikt börjar fullgöra sin skolgång i grundskolan, grund- särskolan, specialskolan eller sameskolan, det år då barnet fyller sju år.

Tidigare skolstart

Skolplikten ska enligt dagens regler som huvudregel börja fullgöras i förskoleklassen (7 kap. 4 § skollagen). Enligt gällande bestämmelser får ett barn tas emot i förskoleklassen redan höstterminen det kalen- derår då barnet fyller fem år (7 kap. 11 § skollagen). Det innebär dock inte att barnet har skolplikt i förskoleklassen vid den åldern. Skol- plikten inträder alltjämt vid sex års ålder. Däremot får barnet full- göra skolplikten i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år om

304

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

barnet då har gått ut förskoleklassen (7 kap. 11a § första stycket p. 1 skollagen). Dessutom gäller att ett barn får börja fullgöra skol- plikten direkt i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller same- skolan, utan att först ha gått förskoleklassen, om vårdnadshavare begär det och rektorn bedömer att barnet har förutsättningar för det. Dessa bestämmelser innebär således att det även finns en viss flexi- bilitet när det gäller vid vilken ålder barnet har möjlighet att börja sin skolgång, även om skolplikten inte inträder förrän vid sex års ålder.

Eftersom utredningen föreslår att förskoleklassen ska upphöra som skolform måste dagens bestämmelser om tidigare skolstart justeras.

Möjligheten till tidigare skolstart har funnits under lång tid och utredningen är mån om att de bestämmelser som föreslås har mot- svarande flexibilitet som de nu gällande. Samtidigt har utredningen övervägt om skolstart höstterminen då ett barn fyller fem år blir för tidigt ifall förskoleklassen upphör och ersätts av en ny årskurs 1. I barnkonventionen regleras inte när rätten till utbildning inträder. Åldern för skolstart varierar mellan olika länder inom EU. Vid bedömningen av vilken ålder som skolstart ska vara möjlig är det viktigt att beakta risken för att vissa barn skulle kunna påverkas negativt av en möjlighet att börja skolan i tidig ålder. Tanken med den nya årskurs 1 är dock att den ska vara väl anpassad för de elever som i nuläget går i förskoleklassen. Även bland förskoleklassens nu- varande elever finns variationer i utveckling och mognad, liksom i nuvarande årskurs 1. Vid bedömningen av om ett barn ska få börja i blivande årskurs 1 vid fem års ålder måste också barnets behov och förutsättningar ligga till grund för ett beslut om skolstart bedöms vara lämpligt. Utredningen föreslår därför att ett barn får tas emot i grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan redan höst- terminen det kalenderår då barnet fyller fem år, om barnets vård- nadshavare begär det och barnet bedöms ha förutsättningar för det. Beslut ska, liksom enligt gällandebestämmelser om tidigare skolstart, fattas av rektorn när det gäller grundskolan eller sameskolan och Specialpedagogiska skolmyndigheten när det gäller specialskolan och barnets hemkommun när det gäller grundsärskolan. Utredningen har övervägt om beslutet om tidigare skolstart ska fattas av hemkommu- nen för samtliga elever, i likhet med äldre bestämmelser6, men bedö-

6Jfr 7 kap. 11 § skollagen innan lag (2017:1115) om ändring i skollagen och 3 kap. 8 § i 1985 års skollag.

305

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

mer att nämnda förslag innebär en mindre förändring av nuvarande ordning.

Förslaget innebär att eleven kan börja i nya årskurs 1 ett år tidi- gare, men det medför inte att eleven har skolplikt vid fem års ålder. Även den elev som kommer att börja i årskurs 1 ett år tidigare kom- mer i praktiken anses ha fullgjort skolplikt i tio år vid utgången av nya årskurs 10, trots att det första året genomfördes på frivillig väg. Detsamma gäller redan i dag för de flesta elever som avslutar års- kurs 9, även om de inte har omfattats av skolplikt under alla år de gått i skolan. Det kan exempelvis gälla elever som under några års- kurser haft rätt till utbildning utan att ha skolplikt, som asylsökande elever vars skolplikt inträtt först när de blivit bosatta i Sverige.

5.3.2Mottagandet till grundsärskolan, specialskolan och sameskolan i nya årskurs 1

Förslag: Elever som tillhör grundsärskolans, specialskolans och sameskolans målgrupper ska kunna påbörja fullföljandet av skol- plikten i respektive skolform i och med att de börjar i nya års- kurs 1.

Det ska fortsättningsvis vara möjligt för elever att tas emot senare.

Samma regelverk som i dag ska gälla avseende utredning inför mottagande till grundsärskolan och specialskolan, respektive pröv- ning inför mottagande till sameskolan.

Det ska även fortsättningsvis vara möjligt för en elev i en obli- gatorisk skolform att få sin utbildning inom en annan skolform om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det.

Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram stödmaterial kring hur hemkommunen och regionen kan samverka för att säkerställa det underlag som krävs för att barn i förskolan ska kunna mottas till grundsärskolan på ett likvärdigt sätt. I stödmaterialet bör ansvars- fördelningen och samverkan mellan elevhälsan och regionerna när det gäller utredningar om en elev tillhör grundsärskolans mål- grupp förtydligas.

306

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

Skälen för utredningens förslag

Mottagande till grundsärskolans nya årskurs 1

Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan (7 kap. 5 § skollagen). Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun.

Enligt nuvarande regelverk sker mottagande i grundsärskolan tidigast i årskurs 1, vilket innebär att eleverna antingen går i förskole- klass eller i förskolan inför mottagandet. Elevens vårdnadshavare kan begära att skolplikten skjuts upp ett år och då stannar eleven i för- skolan. Vårdnadshavaren kan också begära tidigare skolstart och då börjar eleven i årskurs 1 i grundsärskolan som sexåring. Sexåringar som tillhör grundsärskolans målgrupp finns därför i dagsläget van- ligen i förskoleklassen, i förskolan eller pedagogisk omsorg, eller i grundsärskolans årskurs 1. I den intervjustudie som utredningen låtit göra med tjänstepersoner med ansvar för mottagande i grundsär- skolan framkommer att kommuner i en del fall inrättat förskoleklasser i grundsärskolans miljö (se bilaga 4). Eftersom utredningen föreslår att förskoleklassen ska upphöra som skolform i avsnitt 5.1. måste frågan om eleverna kan mottas i en ny årskurs 1 i grundsärskolan övervägas. Det bör särskilt beaktas om en sådan möjlighet stärker elevgruppens rättigheter enligt barnkonventionen samt enligt kon- ventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Grundsärskolan har, till skillnad från övriga berörda skolformer, inte tidigare haft förskoleklass kopplat till sin verksamhet. I sam- band med införandet av skolplikt från sex års ålder och en obligato- risk förskoleklass hanterades även frågan om obligatorisk förskole- klass vid andra skolformer än grundskolan (prop. 2017/18:9, s. 53). Det bedömdes att sexåringar bör kunna fullgöra det första året av skolplikten i förskoleklassen även vid skolenheter med sameskola och specialskola, dock inte grundsärskolan. Flera remissinstanser (däribland SPSM, Autism- och Aspergerförbundet och Handikapp- förbunden) ansåg att ett införande av obligatorisk förskoleklass vid grundsärskolan också borde övervägas. (prop. 2017/18:9 s. 57). Argu- ment som lyftes för detta var bl.a. att möjligheten borde finnas för de elever där det tidigt fastslås att de tillhör särskolans målgrupp, samt problematiken med onödiga upprepade skolformsbyten. I inter- vjustudien framkommer att detta inneburit svårigheter för grundsär-

307

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

skolans målgrupp sedan införandet av obligatorisk förskoleklass (se bilaga 4).

Målgruppen för grundsärskolan är mycket heterogen. För vissa barn eller elever står det tidigt klart att de tillhör grundsärskolans målgrupp och för andra kan det bli tydligt långt senare i skolgången. För vissa av eleverna som tillhör grundsärskolans målgrupp kan en del av utbildningen enligt grundskolans läroplan vara lämplig, och för andra är det grundsärskolans särskilda inriktning träningsskolan som är den mest lämpliga. Utredningens utgångspunkt är därför att regelsystemet bör vara flexibelt så att utbildningen i största möjliga mån kan anpassas efter den enskilda elevens förutsättningar och för att tillgodose elevens rättigheter enligt barnkonventionen och konven- tionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Utredningen kan vidare konstatera att förskoleklassen inte alltid anses vara den mest lämpliga utbildningen för de elever där det tidigt står klart att barnet tillhör grundsärskolans målgrupp. I de genom- förda intervjuerna anses det vara en nackdel för dessa barn att behöva gå ett år i förskoleklassen, innan de tas emot i grundsärskolan (se bilaga 4). För de barn där det redan i förskolan konstateras indi- kationer på intellektuell funktionsnedsättning finns alltså inte alltid en tydlig utbildningsväg när den obligatoriska skolgången ska på- börjas. Detta menar utredningen går emot principen om att utbild- ningen ska vara likvärdig för alla elever, samt även elevgruppens sär- skilda rättigheter.

Utredningen har i avsnitt 5.1 föreslagit att förskoleklassen ska upphöra och grundsärskolan utökas med en ny årskurs 1. För det fall som grundsärskolan inte skulle utökas med ny årskurs 1 skulle elever, trots att det redan står klart att de tillhör grundsärskolans målgrupp, fullgöra det första året av skolplikt i grundskolan oavsett elevens förutsättningar att tillgodogöra sig den utbildningen. En sådan ord- ning är, enligt utredningens bedömning, inte att betrakta som likvär- dig eller förenlig med principen om barnets bästa eller de särskilda rättigheter som tillkommer elevgruppen. De barn som tidigt bedöms tillhöra grundsärskolans målgrupp bör enligt utredningens bedömning också ha möjlighet att påbörja fullgörandet av skolplikten i den skol- formen (jfr nedan om möjligheten till integrering). Grundsärskolan har i dag beredskap att ta emot elever redan från sex års ålder med varierade behov och förutsättningar, och utredningen bedömer där-

308

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

för att grundsärskolan bör ha möjlighet att erbjuda en utbildning av god kvalitet till eleverna i nya årskurs 1.

Om ett mottagande till grundsärskolan inte görs inför den första nya årskursen ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt skollagen (7 kap. 5 § tredje stycket skollagen). Det inne- bär som regel att barnet börjar fullgöra sin skolplikt i grundskolan. Som nämnts ovan hindrar inte bestämmelserna i skollagen att eleven blir mottagen till grundsärskolan i en senare årskurs. Eftersom det inte är en homogen elevgrupp som tillhör grundsärskolans målgrupp krävs att tidpunkten för mottagande är flexibel. Utredningen före- slår därför ingen ändring av nu gällande bestämmelser när det gäller tidpunkten för mottagande.

Utredningen har i sina överväganden gällande införandet av en ny årskurs 1 i en tioårig grundsärskola även vägt in bedömningen att det finns fördelar om de obligatoriska skolformernas struktur överens- stämmer, både utifrån ett likvärdighetsperspektiv och ett organisa- toriskt perspektiv. Det kan finnas stora fördelar för grundsärskolans elever, liksom för elever i grundskolan, specialskolan eller sameskolan som senare kan komma att tas emot i grundsärskolan, om skolfor- mernas struktur överensstämmer. Det kan bland annat gälla möjlig- heterna att på ett enklare sätt byta skolform om det råder överens- stämmelse gällande årskurser och stadieindelning.

Utredning inför mottagande till grundsärskolan

Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utred- ning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning (7 kap. 5 § skollagen). Samråd med barnets vårdnads- havare ska ske när utredningen genomförs. Ett barn får tas emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Det är hemkommunen som ansvarar för utredningen. Enligt gällande bestämmelser finns ingen tidsram för när ett beslut om mottagande till grundsärskolan kan fattas. Om förutsättningarna bedöms vara uppfyllda kan ett mottagande till grundsärskolan ske i vilken årskurs som helst, dock tidigast från den första årskursen. Det innebär att en utredning enligt 7 kap. 5 § skollagen som regel tidigast sker inför skolstarten i års- kurs 1, dvs. inför höstterminen det kalenderår då eleven fyller sju år.

309

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

Eftersom utredningen föreslår att elever ska kunna tas emot i grund- särskolan i nya årskurs 1, dvs. höstterminen det kalenderår som eleven fyller sex år innebär det att utredningen enligt 7 kap. 5 § skol- lagen kommer att behöva göras ett år tidigare för de elever där det tidigt står klart att de kan komma att bedömas tillhöra målgruppen. Utredningen bedömer att det är viktigt att sådana bedömningar görs i rätt tid för eleven för att säkerställa att eleven får den utbildning som han eller hon har rätt till.

Utredningen har emellertid uppfattat att vissa svårigheter kan föreligga när en utredning ska göras i tidig ålder. Det handlar dels om att det är svårare att göra en bedömning av om barnet har en utvecklingsstörning, dels att det finns frågor om ansvar, kompetens och resurser hos involverade myndigheter. Utredningen bedömer att det är viktigt att det finns adekvata förutsättningar för det utred- ningsarbete som ligger till grund för ett mottagande till grundsär- skolan. Det innebär att det bör vara tydligt hur utredningen ska göras och vad respektive del i utredningen ska innehålla. Skolverket har i sina allmänna råd med kommentarer Mottagande till grund- särskola och gymnasiesärskolan samt urval till gymnasiesärskolans natio- nella program (Skolverket 2018 a) gjort förtydliganden kring de olika bedömningar som ska vara en del av utredningen. När det gäller frågan om vem som ska genomföra de olika delarna i utredningen anger Skolverket att det är viktigt att de personer som genomför de olika delarna i utredningen har relevant kompetens och utbildning samt att bedömningarna håller en god kvalitet (s. 19 f). Skolverket anger vidare att det är viktigt att miljön och situationen är trygg för eleven vid bedömningstillfällena, varför det kan vara en fördel att den som gör bedömningen har personlig kännedom och kunskap om eleven. I de allmänna råden anger Skolverket vidare att skolans lärare och elevhälsans personal kan ha kompetens för att göra de bedöm- ningar som ingår i utredningen men ibland kan extern expertis be- höva anlitas, till exempel inom habiliteringen.

När det gäller barnen i förskola finns ingen elevhälsa enligt gäl- lande regelverk. De bestämmelser som ger hemkommunen möjlig- het att bedriva viss hälso- och sjukvård finns i bestämmelserna om elevhälsa i 2 kap. skollagen. När det gäller hälso- och sjukvård i övrigt är det regionerna som har ansvar och kompetens att bedriva sådan enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Utredningen kan därför konstatera att när det gäller barn som fortfarande är i förskoleålder

310

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

finns det alltså inget juridiskt stöd för kommunerna att bedriva hälso- och sjukvård och därmed ligger ansvaret för underlaget i dessa avseenden på regionerna (jfr bestämmelserna i 2 kap 2 § kommunal- lagen [2017:725]).

När det gäller elever som tillhör grundskolan och motsvarande skolformer har kommunerna vissa juridiska möjligheter, genom be- stämmelserna om elevhälsan, att bedriva hälso- och sjukvård, men det finns också en begränsning av vilken hälso- och sjukvård som ingår i denna (se Skolverket och Socialstyrelsen 2016, s. 27f). Inte sällan behövs sådan specialiserad hälso- och sjukvård som faller utan- för elevhälsan uppdrag för att utreda om eleven tillhör grundsär- skolans målgrupp. Även för elever som har tillgång till elevhälsa finns därför ett ansvar för regionerna att göra de bedömningar som be- hövs. Utredningen menar att det därför finns ett behov av att förtyd- liga ansvarsfördelningen mellan kommunerna och regionerna när det gäller både barn i förskolan och elever i skolan i det här avseendet.

I samband med att Skolverket fick i uppdrag att genomföra insat- ser för att förstärka elevhälsan under perioden 2012–2015 beslutade Skolverket och Socialstyrelsen att ta fram en gemensam vägledning för att stärka elevhälsans arbete och för att bidra till utveckling av en likvärdig elevhälsa i hela landet. Vägledningen är varken en föreskrift, en nationell riktlinje eller ett allmänt råd utan den är tänkt att utgöra ett kunskapsstöd och beslutsunderlag för elevhälsoarbetet (Skol- verket och Socialstyrelsen 2016).

Utredningen anser att det finns skäl att Skolverket gemensamt med Socialstyrelsen tar fram någon form av stödmaterial, t.ex. en vägled- ning som beskrivits ovan, kring hur hemkommunen och regionen kan samverka för att säkerställa att utredningarna genomförs på ett så- dant sätt att barn i förskolan, som kan antas tillhöra grundsärskolans målgrupp, ska kunna mottas till grundsärskolan på ett likvärdigt sätt. Ett sådant stödmaterial bör göra tydligt hur ansvarsfördelningen ser ut och hur hemkommunerna och regionerna bör samverka för att säkerställa att dessa barn får sin rätt till skolgång tryggad. Utredningen föreslår därför att Skolverket ges ett sådant uppdrag. Detta uppdrag bör dessutom innefatta att nämnda myndigheter i Vägledningen för elevhälsan förtydligar ansvarsfördelningen och samverkan mellan kom- munernas elevhälsa och regionerna när det gäller utredningar om en elev tillhör grundsärskolans målgrupp.

311

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

Mottagande till specialskolan

Frågan om mottagande i specialskolan prövas av SPSM (7 kap. 6 § andra stycket skollagen) genom beslutsorganet Nämnden för mot- tagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedöm- ning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs (7 kap. 6 § andra stycket skollagen). Specialskolan har skol- enheter för elever från hela landet (riksskolor) och skolenheter med regionala upptagningsområden (regionskolor).

Specialskolan kan också ha förskoleklass vid sina skolenheter (2 kap. 4 § skollagen). Ett barn som är sex år kan alltså börja i en för- skoleklass som hör till en specialskola eller till en förskoleklass som hör till en grundskola eller sameskola. Nu gällande bestämmelser om mottagande till specialskolan innebär, i likhet med bestämmelsen om mottagande till grundsärskolan, att eleven kan börja i en förskole- klass som hör till grundskolan för att sedan börja i specialskolan senare under skoltiden.

Mot bakgrund av att det redan finns en förskoleklass för special- skolans målgrupp bedöms förändringarna genom en ny årskurs 1 bli mindre omfattande och i överlag jämförbara med förändringarna för grundskolan. Specialskolan bedöms ha goda förutsättningar att erbjuda en utbildning av hög kvalitet även till eleverna i nya årskurs 1.

Utredningen ser inte skäl till att göra andra ändringar i regel- verket om mottagande i specialskola än att anpassa bestämmelserna utifrån att förskoleklassen upphör och ersätts av en ny årskurs 1. För eleverna i specialskolan eller för elever i andra skolformer som kan komma att tas emot i specialskolan kan det finnas stora fördelar med att utbildningens struktur överensstämmer med grundskolan, grund- särskolan och sameskolan. Det kan underlätta övergångar mellan skolformerna.

Prövning inför mottagande till sameskolan

Barn till samer får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i årskurs 1–6 i grundskolan (7 kap. 7 § skollagen). Även andra barn får fullgöra den delen av sin skolplikt i sameskolan, om det finns särskilda skäl. Frågan om ett barn ska få fullgöra sin skolplikt i same-

312

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

skolan prövas av Sameskolstyrelsen. Sameskolan är en skolform lik- värdig med grundskolans årskurser 1–6, därefter går eleverna vidare till grundskolan och fullgör resterande del av skolplikten. Sameskolan ansvarar för att varje elev är funktionellt tvåspråkig. Att vara funk- tionellt tvåspråkig innebär att eleverna kan använda både samiska och svenska när de kommunicerar med andra.

Eftersom sameskolan ska vara likvärdig med grundskolan bör mottagande ske på samma sätt i dessa skolformer. Det är också helt avgörande för elever i sameskolan, eller för elever i andra skolformer som kan komma att tas emot i sameskolan, att utbildningens struk- tur och innehåll överensstämmer med grundskolans eftersom skol- plikten i högstadiet fullgörs i grundskolan. Även i förhållande till grundsärskolan och specialskolan är det av stor vikt att strukturen är densamma för att underlätta övergångar mellan skolformerna.

Integrerade elever

Det ska även fortsättningsvis vara möjligt för en elev i en obligato- risk skolform att få sin utbildning inom en annan skolform om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnads- havare medger det. För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprung- liga skolformen (7 kap. 9 § andra stycket skollagen).

Utredningen bedömer att det inte finns någon anledning att ändra denna bestämmelse till följd av att förskoleklass görs om till en ny årskurs 1. Integrerad undervisning kan underlättas av att de obliga- toriska skolformerna har en liknande struktur. Det är fördelaktigt ur ett elevperspektiv att bevara den flexibilitet som finns i dagens system då det underlättar för de elever som byter skolform under sin skolgång.

5.4Särskilt om övergången mellan förskola och skola

5.4.1Övergångar mellan skolformer

Övergångar från en skolverksamhet till en annan är viktiga händelser för alla barn och elever. Vid övergångar ställs barn och elever ofta inför nya utmaningar och krav. Ett barns tid i förskolan fram till grundskolan kan innebära att ett barn under tre års tid får erfarenhet

313

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

av fyra olika organisationer med olika vuxna (t.ex. förskolan, för- skoleklassen, grundskolan och fritidshemmet). Att övergången fun- gerar är betydelsefullt för en god skolgång. Förskolan och skolan har exempelvis i uppdrag att samarbeta för att stödja barns och elevers allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de mål och riktlinjer som gäller för respektive verksam- het. Vid byte av verksamhet ska samverkan ske för att stödja barns och elevers övergångar (se avsnitt 2.5 i Läroplan för förskolan [Lpfö18], grundskolan [Lgr11], grundsärskolan, specialskolan [Lspec11] samt sameskolan [Lsam11]).

Den forskningsöversikt som Ackesjö och Persson tagit fram på uppdrag av utredningen (se bilaga 3, samt sammanfattning i avsnitt 4.4) behandlar bl.a. övergången mellan förskola och obligatorisk skola, och vad forskning visar är viktigt för att övergången ska vara så gynn- sam som möjligt för barnens utveckling och lärande. I översikten identifieras ett antal teman som är särskilt viktiga, däribland organi- sering av övergångsaktiviteter och samarbete mellan de olika skol- formerna. Hur övergången organiseras och genomförs, och infor- mation överlämnas mellan berörda skolformer, kan påverka barnens fortsatta lärande och utveckling. En slutsats som forskarna drar är att det är viktigt med övergångsaktiviteter så att barn får tid att anpassa sig till den nya skolkontexten. Det beskrivs handla såväl om förberedande besök så att barnen får lära känna den nya miljön och möta den blivande läraren, som om aktiviteter som ger barnen möj- lighet att utveckla de sociala och praktiska förmågor som förväntas i samband med skolstart. Det beskrivs som viktigt att främja barnens sociala och relationella trygghet i övergången för att ge dem möjlig- het att förbereda och anpassa sig inför den nya skolmiljön, men också för att kunna separera sig från den tidiga skolformen på ett tydligt sätt.

Av den tidigare utredningen Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95) framgår att vissa barn och elev- grupper kan vara mer utsatta vid övergångar. I betänkandet anges hur viktig pedagogisk information riskerar att gå förlorad för barn och elever i behov av särskilt stöd, vid övergångar inom och mellan olika skolformer. I utredningen betonas vikten av att skolans doku- mentation håller en hög professionell nivå för att vårdnadshavare ska vara positiva till att den överlämnas och för att den ska kunna leda till en bra lärandesituation för barn och elever. Vidare konstateras att

314

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

övergången från förskola till förskoleklassen kan innebära en stor förändring, som vissa barn upplever som svår. Från att ha gått i en liten grupp med flera vuxna, kommer de nu till en mer skolliknande miljö. Övergången innebär också för många barn en övergång till fri- tidshemmet där grupperna ibland kan vara mycket stora (SOU 2010:95, s. 122). Detta understryker betydelsen av dels överlämningen av information mellan förskola och skola, dels de övergångsaktiviteter som betonas i den ovan refererade forskningsöversikten.

I forskningsöversikten av Ackesjö och Persson betonas också be- tydelsen av progression i undervisningen. En slutsats som forskarna drar är att det behöver skapas pedagogiska länkar mellan förskola och skola så att undervisningen kan baseras på det barnen redan vet och kan. För att kunna skapa progression i undervisningen krävs att undervisningen tar vid där den andra skolformen slutar. Det krävs vidare att det finns en etablerad och välfungerande kommunikation mellan förskollärarna och lärarna i de olika skolformerna samt i fri- tidshemmet så att information om barnen kan överlämnas för anpass- ning av den fortsatta undervisningen. Slutligen krävs samarbete mellan förskollärarna och lärarna i de olika skolformerna så att barns styrkor, kompetenser och erfarenheter tas tillvara.

Skollagens bestämmelser om överlämning av uppgifter vid övergångar

Enligt skollagen gäller att när en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gym- nasiesärskolan övergår från skolformen till en annan av de angivna skolformerna ska den skolenhet som eleven lämnar överlämna sådana uppgifter om eleven till den mottagande skolenheten som behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolformen (3 kap. 12 j §). Regleringen omfattar inte övergången från förskolan till annan skolform.

I motiven anges bl.a. att den reglering om övergångar som finns i läroplanerna inte har fått tillräckligt genomslag och att den möjligen inte uppfattas som tillräckligt tydlig. Att extra anpassningar eller särskilt stöd glöms bort eller försenas i samband med att elever byter skola eller lärare kan medföra att en elev kommer efter i skolan och får svårt att komma i kapp senare. Av likvärdighetsskäl och för att alla elever ska få de bästa möjligheterna att efter skolan etablera sig på

315

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

arbetsmarknaden eller gå vidare till eftergymnasiala studier, är det vik- tigt att alla elever med behov av en överlämning ska få en sådan redan från början, oavsett vilken skolenhet de tillhör (prop. 2017/18:183 s. 59).

Inför behandlingen av propositionen ansåg vissa remissinstanser att en reglering om överlämning av information även bör omfatta övergången från förskolan till skolan. Regeringen instämde och kon- staterade samtidigt att det regleras i läroplanen för förskolan (för- ordningen [SKOLFS 1998:16] om läroplan för förskolan) att det ska finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskole- klassen, skolan och fritidshemmet. Regeringen bedömde dock att det inte fanns ett tillräckligt beredningsunderlag för att även behandla den frågan i propositionen (prop. 2017/18:183 s. 60).

5.4.2Gällande bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt

Vilka möjligheter det finns för en förskola eller pedagogisk omsorg att överlämna information om ett barn till en skola, måste bedömas utifrån regelverken om sekretess och tystnadsplikt.

För förskolor och skolor med offentlig huvudman gäller den grund- lagsfästa offentlighetsprincipen som bl.a. innebär att allmänheten har rätt att ta del av offentliga uppgifter i allmänna handlingar. Uppgifter i allmänna handlingar är offentliga om det inte finns en uttrycklig bestämmelse om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Bestämmelser om sekretess i skolverksamhet som bedrivs av en offentlig huvudman finns i 23 kap. OSL.

För enskilt bedriven förskol- eller skolverksamhet gäller inte offentlighetsprincipen. I stället finns det bestämmelser om tystnads- plikt i 29 kap. 14 § skollagen. Huruvida ett utlämnande utgör ett obe- hörigt röjande av uppgifter enligt denna bestämmelse måste tolkas mot bakgrund av vad som gäller enligt OSL. Om en uppgift om enskilds personliga förhållande lämnas ut i en situation där ett ut- lämnande hade varit tillåtet enligt OSL bör utlämnandet inte anses vara ett obehörigt röjande av uppgifter.

316

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

Förskolan och viss annan pedagogisk verksamhet

Enligt 23 kap. 1 § första stycket OSL gäller sekretess i förskola och sådan pedagogisk verksamhet som enligt 25 kap. skollagen komplet- terar eller erbjuds i stället för förskola, för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Med annan pedagogisk verksamhet som enligt 25 kap. skollagen kompletterar eller erbjuds i stället för förskola, åsyftas dels sådan pedagogisk om- sorg som erbjuds i stället för förskola (25 kap. 2 § skollagen), dels öppen förskola (25 kap. 3 § skollagen) och sådan omsorg som erbjuds under tid då förskola inte erbjuds (25 kap. 5 § skollagen). Sekretessen i förskola och nu aktuella verksamheter gäller med ett omvänt skade- rekvisit, dvs. det råder presumtion för sekretess. Detta är ett starkt sekretesskydd som alltså innebär att sekretessen gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan risk för skada eller men.

För en enskilt bedriven förskola eller inom sådan enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap. skollagen gäller tystnadsplikt enligt 29 kap. 14 § första stycket skollagen på så sätt att den som är eller har varit verksam i sådan verksamhet inte obehörigen får röja vad han eller hon har fått veta om enskildas personliga förhållanden.

Förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola

Sekretesskyddet för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola och same- skolan inom det offentliga skolväsendet regleras i 23 kap. 2 § OSL. Av första stycket framgår att sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden i sådan elevhälsa som hänför sig till psyko- logisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon när- stående lider men. Sekretessen gäller således med ett omvänt skade- rekvisit, dvs. det råder presumtion för sekretess.

I andra stycket samma paragraf regleras sekretessen för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ”särskild elevstödjande verk- samhet i övrigt”. Begreppet används som ett samlingsbegrepp för sådan särskild elevstödjande verksamhet som ligger utanför de psyko- logiska, psykosociala eller specialpedagogiska insatser som bedrivs av

317

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

psykologer, kuratorer och specialpedagoger inom elevhälsan. Skade- rekvisitet i bestämmelsen är utformat så att sekretessen gäller om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Bestämmelsen har således ett rakt skaderekvisit dvs. utgångspunkten är att uppgifterna är offentliga. Vidare framgår av samma stycke att sekretess med samma styrka gäller för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. Beslut som fattas i särskild elevstöd- jande verksamhet i övrigt och i ärenden om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier är dock undantagna sekretessen.

Av det tredje stycket framgår att det också finns en bestämmelse för de obligatoriska skolformerna, i andra fall än de som anges ovan, om sekretess för uppgifter om en enskilds identitet, adress eller lik- nade uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs. Denna bestämmelse skyddar i första hand personer som på förhand kan sägas ha behov av skydd med anledning av befarad personförföljelse och andra for- mer av trakasserier (prop. 1997/98:9 s. 39 och 117).

För en enskilt bedriven förskoleklass gäller tystnadsplikt, i likhet med enskilt bedriven förskola, enligt 29 kap. 14 § första stycket skol- lagen på så sätt att den som är eller har varit verksam i sådan verk- samhet inte obehörigen får röja vad han eller hon har fått veta om enskildas personliga förhållanden. För en enskilt bedriven skola gäller tystnadsplikt enligt 29 kap. 14 § andra stycket skollagen på så sätt att den som är eller har varit verksam i sådan verksamhet inte obehörigen får röja vad han eller hon i sådan elevhälsoverksamhet som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats eller i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt har fått veta om någons personliga förhållanden. Han eller hon får inte heller obehörigen röja uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier.

Vid en jämförelse med de bestämmelser om sekretess och tyst- nadsplikt som gäller för förskolan har alltså uppgifter om enskildas personliga förhållanden ett svagare sekretesskydd inom grundskolan och motsvarande skolformer. Bestämmelsen i 23 kap. 2 § OSL har som nämnts ovan olika skaderekvisit beroende av i vilken verksam- het uppgiften förekommer.

318

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

Sekretess och tystnadsplikt mellan vissa förskole- och skolenheter

Om sekretess gäller för en uppgift får uppgiften inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter (8 kap. 1 § OSL). Detta innebär att för- skolor eller pedagogisk omsorg med en kommunal huvudman inte utan prövning kan lämna över sekretesskyddade uppgifter till fristå- ende skolor eller skolor i en annan kommun eller med statlig huvud- man.

Vidare gäller sekretess inte bara gentemot allmänheten och andra myndigheter, utan även mellan olika verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet, när verksamhetsgrenarna är att betrakta som själv- ständiga i förhållande till varandra (8 kap. 2 § OSL). Denna reglering innebär att sekretessgränsen inom en kommun anses gå mellan olika nämnder, inte mellan olika skolenheter som sorterar under samma nämnd. Det finns inte heller några sekretessgränser mellan olika skol- former under samma nämnd. Sekretessen gäller således inte mellan förskole- och skolenheter så länge den kommunala huvudmannen har alla förskole- och skolenheter samlade under samma nämnd. Om förskolan däremot sorterar under en annan nämnd än den som t.ex. ansvarar för grundskolan och grundsärskolan gäller sekretess mellan dessa verksamheter.

Sekretessbrytande bestämmelser

Det finns bestämmelser i OSL som bryter sekretessen. Om den en- skilde samtycker till att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet så hindras inte utlämnandet av sekretess i enlighet med 12 kap. OSL och med de begränsningar som anges där (10 kap. 1 § OSL). Ett samtycke från den enskilde till att uppgifterna lämnas ut, bryter således sekretessen till skydd för den enskilde. Sekretess hindrar inte heller att en uppgift lämnas från en myndighet till en enskild eller till en annan myndighet om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet (10 kap. 2 § OSL). Vidare gäller att sekretess inte hindrar att en upp- gift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning (10 kap. 28 § OSL). Den tystnadsplikt som gäller t.ex. fristående förskolor och enskilt bedriven verksamhet enligt 25 kap. skollagen gäller bara obehörigt utlämnande av uppgifter. Om

319

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

det framgår av en bestämmelse i lag att uppgifter ska överlämnas är det inte fråga om ett obehörigt utlämnande.

Bestämmelsen i 3 kap. 12 j § skollagen om överlämning av upp- gifter vid övergång mellan och inom skolformer har utformats så att den föreskriver en sådan uppgiftsskyldighet som enligt 10 kap. 2 och 28 §§ OSL gör det möjligt för en skola med offentlig huvudman att lämna uppgifter till en annan skola utan att inhämta samtycke från den enskilde. På motsvarande sätt gör bestämmelsen att det inte blir ett obehörigt röjande av uppgifter när en fristående skola lämnar över uppgifter om eleven (prop. 2017/18:183 s.67).

5.4.3Information vid övergång mellan förskola och skola

Förslag: När ett barn övergår från förskolan eller pedagogisk om- sorg enligt 25 kap. skollagen till en grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola ska den förskoleenhet eller verksam- het som barnet lämnar till den mottagande skolenheten över- lämna sådana uppgifter om barnet som behövs för att underlätta övergången för barnet.

Skälen för utredningens förslag

Övergången från förskolan eller pedagogisk omsorg till skolan inne- bär att barnet går från en för barnet känd situation till en situation där barnet ställs inför nya krav och förväntningar med nya relationer till elever och skolpersonal. Hur barn påverkas av övergången beror till stor del på hur överlämnandet fungerar och hur väl den motta- gande verksamheten är rustad för att möta barnen utifrån deras be- hov och förutsättningar. För många barn är övergången oproblema- tisk, men det finns också barn som är extra sårbara. Det är därför viktigt att övergångarna sköts på ett genomarbetat sätt, för att eleverna ska kunna få likvärdiga möjligheter att utvecklas mot läroplanens mål.

Utredningen har i avsnitt 5.1 föreslagit att förskoleklassen ska upp- höra och i stället ska grundskolan och motsvarande skolformer utökas med en ny årskurs 1. Utredningen har vidare i avsnitt 5.2.2 föreslagit att eleverna i nya årskurs 1 ska få undervisning i ämnen i enlighet

320

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

med grundskolans och motsvarande skolformers läroplaner. Det här innebär, enligt utredningens bedömning, att eleverna i nya årskurs 1 i viss utsträckning kommer att mötas av en mer skolliknande miljö än den som finns i nuvarande förskoleklass, även om utredningen starkt betonat att förskoleklassens pedagogik och arbetssätt ska ha sin givna plats i undervisningen det första läsåret. Det är därför sär- skilt viktigt att barnen i förskolan förbereds för den kommande skolgången och att mottagande skola får möjlighet att möta varje ny elev utifrån de individuella behov och förutsättningar som eleven har. Detta förutsätter att förskolan eller den pedagogiska omsorgen och skolan samverkar och att den avlämnande förskolan eller verk- samheten informerar om det enskilda barnets förutsättningar och behov. Även i forskningen understryks vikten av att undervisningen i skolan tar vid där den tidigare utbildningen slutar och att informa- tion om barnet överlämnas så att fortsatt undervisning kan anpassas utifrån barnets förutsättningar.

Det är viktigt att bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt inte innebär hinder för att en sådan överlämning av information från förskolan eller den pedagogisk omsorgen till skolan ska kunna ske. Utredningen bedömer att nuvarande skrivningar om samverkan i läro- planen för förskolan och grundskolan och motsvarande skolformer inte hittills har fått tillräcklig genomslagskraft. Enbart sådana läro- plansskrivningar bedöms inte garantera att den information som behövs för att barnet ska få ett bra mottagande i skolans nya års- kurs 1 också lämnas över. Det finns därför skäl att överväga en mot- svarande bestämmelse om överlämning av uppgifter vid övergångar mellan förskola eller pedagogisk omsorg enligt 25 kap. skollagen och skola, som i dag gäller förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasie- och gymnasiesärskolan (se 3 kap. 12 j § skollagen).

Som anges i motiven till 3 kap. 12 j § skollagen bör det vara bar- nens behov av en överlämning som ska styra om en överlämning ska göras och vilka uppgifter som ska överlämnas till den nya skolenhe- ten. (jfr prop. 2017/18:183 s. 60). Detta är särskilt viktigt när infor- mation ska gå från förskola eller pedagogisk omsorg, som omfattas av ett starkt sekretesskydd, till skolan. Inför en överlämning bör således avlämnande enhet göra en bedömning av om en överlämning av uppgifter överhuvudtaget behövs. De barn som är i behov av sär- skilt stöd i förskolan är en särskilt sårbar grupp när det gäller över-

321

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

gången till skolan varför det i princip alltid, när det gäller dessa elever, bör vara angeläget att en överlämning av information görs så att den mottagande skolenheten redan i inledningen av elevens skol- gång kan sätta in de stödåtgärder som eleven behöver. Det kan också finnas barn som av olika skäl behöver särskild utmaning och stimu- lans i utbildningen. Också dessa barn behöver ofta en överlämning så att den mottagande skolenheten kan ta vid och se till att eleven får förutsättningar att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling. Det kan t.ex. handla om information om elevens kunskapsutveckling och vad förskolan har gjort för att stimulera denna.

I likhet med vad som anges i motiven till nuvarande bestämmelse i 3 kap. 12 j § skollagen anser utredningen att det är viktigt att den avlämnande förskolan eller verksamheten gör en noggrann bedöm- ning av vilka uppgifter som är lämpliga att lämna över till den nya skolan och att det endast bör lämnas över sådana uppgifter som är relevanta för att underlätta elevens mottagande och fortsatta skol- gång (jfr prop. 2017/18:183 s.53 ff.). Det bör, som nämnts ovan, framför allt handla om vilka stödinsatser barnet har behov av och uppgifter om hur förskolan eller den pedagogiska omsorgen särskilt har arbetat med att stimulera eleven utifrån elevens kunskapsutveck- ling. Bedömningen av vilka uppgifter som är relevanta att överlämna behöver oftast göras i samråd med barnets vårdnadshavare. Det är angeläget att det finns ett förtroendefullt samarbete mellan förskolan eller den pedagogiska omsorgen, skolan och barnets vårdnadshavare. Detta är oftast en förutsättning för att övergången ska bli lyckad för barnet. Det kan likväl förekomma att vårdnadshavare motsätter sig en sådan informationsöverföring mellan avlämnande förskola och mottagande skola. Om det råder sekretess eller tystnadsplikt mellan avlämnande förskola eller pedagogisk omsorg och mottagande skola kan inte informationen lämnas över med mindre än att det finns en uttrycklig bestämmelse som bryter sekretessen och tystnadsplikten i den situationen.

Det kan finnas olika skäl till att vårdnadshavare inte anser att upp- gifter om barnet ska överlämnas till den mottagande skolan. De kan exempelvis bedöma att uppgifter om ett barns svårigheter skulle kunna bidra till en negativ uppfattning om barnet i skolan, eller inte dela de bedömningar om barnets behov som gjorts i förskolan eller den peda- gogiska omsorgen. Familjen kan befinna sig i en utsatt situation med

322

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

t.ex. skyddad identitet som kan skapa oro för ökade risker med informationsöverföring.

Barn har rätt till skydd för sitt privatliv och ska också skyddas från att på olika sätt komma till skada. Barns rätt att komma till tals och få uttrycka sin mening i frågor som berör dem måste beaktas. Uppgifter som kan bli aktuella att informera om kan gälla t.ex. funk- tionsnedsättningar, och barn med funktionsnedsättningar har särskilda rättigheter. Samtidigt innebär rätten till utbildning att barn och elever ska ges goda förutsättningar och få det stöd de behöver för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.7

Som anförts ovan anser utredningen att bara sådana uppgifter om barnet ska lämnas över som kan behövas för att underlätta övergången för barnet. Det är av stor vikt att berörd personal gör en noggrann bedömning av barnets bästa vid överlämnande av uppgifter. Sådana bedömningar måste göras redan i dag vid övergångar inom och mellan flera skolformer, eftersom skyldigheten att överlämna nödvändig information har ansetts viktig ur ett elevperspektiv. Samma skäl bör gälla för barn i förskolan som ska påbörja sin skolgång i annan skol- form. Mot bakgrund av detta anser utredningen att bestämmelsen om överlämnande av sådan information som behövs för att under- lätta en övergång till en skolenhet bör utformas så att den blir en sådan uppgiftsskyldighet som enligt 10 kap. 2 och 28 § OSL gör det möjligt för en förskola med offentlig huvudman att lämna uppgifter till en skola med annan huvudman utan att inhämta samtycke. På motsvarande sätt gör en sådan uttrycklig uppgiftsskyldighet att det inte blir ett obehörigt röjande av uppgifter när en fristående förskola lämnar över uppgifter om barnet.

Utredningen föreslår därför att när ett barn i förskolan övergår från förskola eller pedagogisk omsorg enligt 25 kap. skollagen till en grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola, ska den för- skoleenhet eller verksamhet som barnet lämnar överlämna sådana

7Det framgår av regeringsformen att alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola (2 kap. 18 § regeringsformen). Av skollagen följer att skolplikten ska börja fullgöras i förskoleklassen, grundskolan, grundsär- skolan, specialskolan eller sameskolan (7 kap. 4 § skollagen). Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (3 kap.

3§ skollagen). Om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska eleven ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningssituationen eller, efter en utredning, särskilt stöd (3 kap. 5 och 8 §§ skollagen).

323

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

uppgifter om barnet till den mottagande skolenheten som behövs för att underlätta övergången för barnet.

5.4.4Samverkan vid övergångar

Förslag: Skolverket ska ges i uppdrag att lämna förslag till revi- derade läroplaner för förskolan, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan i de delar som avser övergång och samverkan.

Skolverket bör också överväga att utarbeta stödmaterial som rör övergången mellan förskola och skola samt fritidshem. Stöd- materialet bör riktas till personal i berörda skolformer och verk- samheter, inklusive personal i pedagogisk omsorg.

Skälen för utredningens förslag

Av förskolans läroplan avsnitt 2.5 framgår att förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritids- hemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. I läroplanen finns också riktlinjer om att förskolläraren ska ansvara för att, i samverkan med förskollärare och lärare i för- skoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfar- enheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och – vid övergångar – särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling.

Motsvarande skrivningar finns i läroplanen för grundskolan, grund- särskolan, specialskolan och sameskolan.

Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i ut- bildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Dessutom anges att det ska finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vård- nadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.

Eftersom utredningen i avsnitt 5.1 har föreslagit att förskole- klassen ska upphöra som skolform bör läroplanerna revideras i nu

324

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

aktuella avsnitt. En slutsats som Ackesjö och Person drar i sin forskningsöversikt är att det är viktigt med övergångsaktiviteter så att barn får tid att anpassa sig till den nya skolmiljön (se bilaga 3, samt avsnitt 4.4). Det beskrivs handla såväl om förberedande besök så att barnen får lära känna den nya miljön och möta den blivande läraren, som om aktiviteter som ger barnen möjlighet att utveckla de sociala och praktiska förmågor som förväntas i samband med skolstart.

Utredningen bedömer mot den bakgrunden att det finns skäl att utveckla skrivningarna om övergångar mellan förskola och de obliga- toriska skolformerna i läroplanerna. Skolverket bör ges i uppdrag att lämna förslag till sådana revideringar. Det kan t.ex. handla om ut- vecklade skrivningar rörande övergångsaktiviteter.

Vidare bör Skolverket överväga att utarbeta stödmaterial som rör övergången mellan förskola och skola samt fritidshem. Stödmaterialet bör riktas till personal i berörda skolformer och verksamheter, inklu- sive personal i pedagogisk omsorg. Det kan t.ex. handla om stöd gäl- lande överlämningen av information i fråga om vilka uppgifter som kan vara aktuella (se avsnitt 5.4.3) men också exempel på övergångs- aktiviteter.

5.5Överväganden gällande vissa andra bestämmelser

5.5.1Modersmålsundervisning

Förslag: Bestämmelserna om modersmålsundervisning i grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska gälla för nya årskurs 1.

Skälen för utredningens förslag

Barn till etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller urfolk har enligt barnkonventionen rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion (artikel 30). Rätt till nationella minoritetsspråk finns också enligt språklagen (2009:600). Enligt gällande bestämmelser har en elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska rätt till modersmålsundervisning i detta språk under vissa förutsättningar i grundskolan och motsvarande skolformer (10 kap. 7 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 § och 13 kap. 7 § skollagen). En elev som tillhör någon av de

325

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i ele- vens nationella minoritetsspråk. Modersmålsundervisning får anord- nas som språkval inom grundskolan och specialskolan, som elevens val, inom ramen för skolans val, eller utanför den garanterade under- visningstiden (5 kap. 8 § skolförordningen). De allra flesta eleverna får sin modersmålsundervisning utanför den garanterade undervis- ningstiden (SOU 2019:18 s. 207). Om modersmåls-undervisning ges utanför den garanterade undervisningstiden har huvudmannen skyl- dighet att erbjuda sådan undervisning sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid (5 kap. 11 § första stycket skolförordningen. Denna begränsning gäller dock inte nationella minoritetsspråk eller nordiska språk (andra stycket samma paragraf). Deltagandet i moders- målsundervisning är frivilligt för eleverna.

När det gäller modersmål i förskoleklassen gäller att förskoleklas- sen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (9 kap. 10 § skollagen). Bestämmelsen innebär en skyldighet för huvudmannen att erbjuda stöd för utveckling av elevens modersmål och inte en skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning på det sätt som gäller för elever i grundskolan (prop. 2009/10:165 s. 361). I förarbetena anges vidare att det i första hand ska vara en pedago- gisk fråga för förskoleklassen och att i varje förskoleklass där det finns elever med annat modersmål än svenska, eller som hör till någon av de nationella minoriteterna, ska aktiviteter, arbetssätt, miljö och material anpassas efter elevernas behov. Bestämmelsen i förskole- klassen har motsvarande lydelse som förskolan eftersom det är i den skolformen som förskoleklassen har sin pedagogiska grund.

Mot bakgrund av att bestämmelserna skiljer sig mellan förskole- klassen och grundskolan och motsvarande skolformer, finns det skäl för utredningen att överväga om nya årskurs 1 ska omfattas av grund- skolans och motsvarande skolformers bestämmelser.

Det internationella forskningsunderlaget ligger till grund för att man i Sverige förespråkar betydelsen av modersmålsundervisning. Det finns t.ex. forskning som visar att färdigheter i det ena språket har ett samband med färdigheter i det andra språket (Se t.ex. sam- manställning i SOU 2019:18, För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering, Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål). I en rapport från Skolverket framkommer att elever som var berättigade till modersmålsundervisning och deltog i under-

326

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

visningen i grundskolan fick högre betygsgenomsnitt i slutet av års- kurs 9 jämfört med elever som var berättigade till modersmålsunder- visning men valde att inte delta i undervisningen. Vidare visade rap- porten att elevernas betyg stärktes med antalet år som de deltog i undervisning, dvs. elever som hade deltagit i modersmålsundervis- ning genom hela grundskolan fick genomsnittligt högre betyg än de elever som deltagit i färre antal år (Skolverket 2008). Utredningen kan därför konstatera att det är mycket som talar för att moders- målsundervisning ger elever bättre förutsättningar att uppnå högre resultat i skolan.

Det saknas detaljerad statistik på individnivå om elever som på- börjar och fullföljer modersmålsundervisning och det saknas forsk- ning där elevens deltagande tydligt har analyserats i relation till bak- grundsfaktorer som t.ex. ålder. I den tidigare refererade utredningen om modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2019:18) redovisas ett mönster där yngre elever, upp till års- kurs 5–6, tenderar att i större utsträckning delta i modersmålsunder- visning än elever i högstadiet.

För den som är berättigad till modersmålsundervisning är del- tagandet, som nämnts, frivilligt. Det är därmed upp till eleven och elevens vårdnadshavare att avgöra om eleven ska delta i den under- visning som anordnas. Elever som inte önskar att delta i moders- målsundervisning i de lägre årskurserna är inte förhindrade att vid en senare tidpunkt påbörja sådan undervisning. Elever som tidigt deltar i modersmålsundervisning kan också välja att avsluta deltagandet om det exempelvis blir för betungande för eleven. Utredningens förslag innebär att ett års modersmålsstöd i förskoleklassen ersätts av ämnes- undervisning i modersmålet i nya årskurs 1, i de fall eleven och elevens vårdnadshavare önskar sådan undervisning. Kvaliteten på moders- målsstödet i förskola och förskoleklass kan variera, bl.a. eftersom det saknas närmare reglering om vad stödet innebär. Det finns därför brister i likvärdigheten i modersmålsstödet. Utredningens bedöm- ning är därför att det sammantaget främst blir till fördel för eleverna i nya årskurs 1 att omfattas av samma rätt till modersmålsundervis- ning som gäller i de obligatoriska skolformerna i dag. Eftersom moders- målsundervisning enligt forskningen har en positiv inverkan på elever- nas studieresultat är det rimligt att eleverna ges samma möjlighet att påbörja undervisning i sitt modersmål, oavsett i vilken årskurs de går. Att yngre elever i högre grad deltar i modersmålsundervisning

327

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

än äldre talar ytterligare för att rätten till modersmålsundervisning bör vara formulerad på samma sätt för nya årskurs 1 som övriga års- kurser.

För barn som tillhör de nationella minoriteterna, eller har ett annat nordiskt språk som modersmål, innebär förslaget en utökad rätt till modersmålsundervisning. Eftersom huvudmannen är skyldig att erbjuda dem modersmålsundervisning under alla årskurser, oav- sett om undervisningen sker utanför den garanterade undervisnings- tiden, så kommer dessa elever att ges möjlighet till modersmåls- undervisning i ytterligare ett år. En sådan förstärkning av rätten till modersmålsundervisning bör ha positiva effekter för eleverna och ligga i linje med de särskilda rättigheter som följer av artikel 30 i barnkonventionen. När de gäller de nationella minoritetsspråken bör en utökning av rätten till modersmålsundervisning också kunna bidra till en förstärkt revitalisering av språken. För barn som saknar grund- läggande kunskaper i sitt nationella minoritetsspråk kan det finnas begränsade möjligheter att lära sig språket utanför skolan. För dessa barn kan därför varje år av modersmålsundervisning göra skillnad. Tidig språkinlärning kan också möjliggöra att barnen tidigare kan delta i olika sammanhang som förutsätter kunskaper i språket. Möj- ligheter till ännu ett års språkundervisning i ett nationellt minoritets- språk kan också medföra att fler elever har nått en högre kunskaps- nivå i språket när de lämnar skolan.

5.5.2Särskilt stöd

Förslag: De bestämmelser i 3 kap. skollagen om särskilt stöd som gäller för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och same- skolan ska gälla för nya årskurs 1.

Skälen för utredningens förslag

Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till utbildning och en grundläggande princip i skollagen är att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt och en strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (1 kap. 4 § skollagen). Alla barn och

328

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

elever ska vidare ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att utifrån sina behov och förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbild- ningens mål. Avgörande för att alla elever ska få möjlighet att nå målen för utbildningen är att extra anpassningar och särskilt stöd ges till de elever som av olika anledningar har svårt att nå målen för utbildningen. För grundskolan och övriga obligatoriska skolformer gäller att eleven ska ges särskilt stöd i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (3 kap. 10 § skollagen).

Eleverna i förskoleklass kan behöva stöd i förskoleklassen för att förebygga svårigheter för dem att uppnå skolans mål och därför har även dessa elever rätt till särskilt stöd (prop.2009/10:165 s. 287). Vidare gäller att den kartläggning som ska göras i förskoleklassen inom ramen för garantin för tidiga stödinsatser (3 kap. 4 § skollagen) sker i förhållande till kunskapskraven i grundskolan. Även bestäm- melserna om extra anpassningar (3 kap. 5 § skollagen) och utredning om särskilt stöd (3 kap. 7 § skollagen) utgår ifrån de kunskapskrav som minst ska uppnås. I Skolverkets allmänna råd med kommentarer gällande arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdspro- gram anges t.ex. att en bedömning av elevens behov av extra anpass- ningar och särskilt stöd i förskoleklassen utgår från hur eleven ut- vecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen (SKOLFS 2014:40). Det kan alltså konstateras att kunskapskraven redan i dag är styrande för hur det särskilda stödet utformas i förskoleklassen. Förskoleklassen om- fattas dock inte av gällande bestämmelse om att det särskilda stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (3 kap. 10 § skollagen).

Det är viktigt att insatser i form av särskilt stöd ges så tidigt som möjligt och att detta görs i förhållande till kunskapskraven inom respektive skolform. Av den anledningen bedömer utredningen att nya årskurs 1 bör omfattas av bestämmelserna om särskilt stöd i 3 kap. skollagen, som i dag gäller grundskolan, grundsärskolan, special- skolan och sameskolan.

329

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

Enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång

I grundskolan och motsvarande skolformer får det särskilda stödet ges som enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp samt som anpassad studiegång (3 kap. 11 och 12 §§ skollagen). Dessa åt- gärder får i dag inte ges i förskoleklassen och det finns därför skäl att överväga om dessa åtgärder ska få ges i nya årskurs 1.

Stödinsatser ska i första hand ges i den gemenskap eller grupp där eleven vanligtvis ingår. För att det ska vara aktuellt att ge stöd i form av enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp ska det föreligga särskilda skäl. Enligt förarbetena kan särskilda skäl för ett sådant beslut ha att göra med möjligheten att skapa bättre förut- sättningar att pedagogiskt hantera elevens stödbehov. Vidare ska en placering i särskild undervisningsgrupp ses som en lösning när alter- nativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats (prop. 2009/10:165 s. 293). När det gäller anpassad studie- gång innebär det att skolan gör avvikelser för en enskild elev från den timplan, den undervisningstid eller de ämnen och de mål som gäller för utbildningen. Ett beslut om anpassad studiegång måste alltid en- ligt Skolverket föregås av noggranna överväganden, eftersom det kan innebära att eleven lämnar skolan utan fullständig utbildning och utan behörighet till gymnasieskolans nationella program (SKOLFS 2014:40). Anpassad studiegång är därför den mest ingripande stödåtgärden för eleven och denna åtgärd används vanligen först när andra stödinsatser inte ger den hjälp som eleven behöver.

Vid val av stödinsatser för eleven måste en noggrann prövning av barnets bästa göras. Det gäller särskilt om stödinsatsen även skulle kunna innebära nackdelar för eleven. Enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång är stödinsatser som bör ges först när andra insatser har prövats men inte gett önskat resultat. Dessa mer ingripande stödinsatser bedöms därför som regel inte vara vanliga i den tidigaste årskursen. Det är dock viktigt för såväl den enskilda eleven som skolan att stödinsatser får ges utifrån elevens behov och att eleven genom insatsen ges möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Repertoaren av insatser bör därför inte be- gränsas för den första årskursen. För att eleverna ska ges likvärdiga förutsättningar att uppnå kunskapskraven inom skolformerna är det dessutom väsentligt att regelverket kring särskilt stöd omfattar hela

330

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

skolformer och inte undantar någon årskurs. Utredningen bedömer sammanfattningsvis att bestämmelserna om enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång även bör om- fatta nya årskurs 1.

Särskilt stöd i form av distansundervisning

Om det finns särskilda skäl får särskilt stöd ges i form av distans- undervisning eller annan undervisning enligt 22 kap. skollagen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan (3 kap. 11 a § och 22 kap. 5 §).8 Detta gäller dock enbart under förutsättning att eleven inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik, om alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga och om elevens vårdnadshavare medger att sådan undervisning an- vänds. Därutöver krävs synnerliga skäl för sådan undervisning i låg- stadiet (22 kap. 5 §). Bestämmelsen, som trädde i kraft den 1 augusti 2020, får börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2021. Eftersom förskoleklassen inte omfattas av bestämmelsen finns skäl för utredningen att överväga om nya årskurs 1 ska omfattas av bestämmelsen.

Enligt motiven är utgångspunkten att elever ska ges närundervis- ning och eftersom det enligt forskningen finns risker med distans- undervisning bör en sådan form av särskilt stöd bara komma ifråga om andra stödåtgärder inte gett tillräckligt goda resultat eller om andra åtgärder bedöms olämpliga (prop. 2019/20:127 s. 79). Mot bakgrund av detta bedömer utredningen att distansundervisning sällan kom- mer att vara aktuellt som första åtgärd och därför inte användas mer än i undantagsfall för elever i de tidigaste årskurserna, i synnerhet när det dessutom krävs att det föreligger synnerliga skäl för att ge distans- undervisning som särskilt stöd i lågstadiet. Utredningen anser där- för, av samma skäl som anges ovan om enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång, att bestämmelserna om särskilt stöd i form av distansundervisning i grundskolan, grundsär- skolan, specialskolan och sameskolan, även ska gälla för nya årskurs 1.

8Särskilda bestämmelser som bland annat gäller möjligheten till distansundervisning finns i förordning (2020:115) om utbildning på skolområdet och annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta.

331

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

5.5.3Definition av nyanlända och vissa andra elever

Förslag: Med nyanländ avses den som har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sex år och i övrigt uppfyller villkoren enligt gällande defini- tion av nyanländ.

Om det behövs ska en bedömning av en elevs kunskaper även göras för en elev som har varit bosatt utomlands och som har på- börjat sin utbildning här senast vid höstterminens start det kalen- derår då han eller hon fyller sex år.

Skälen för utredningens förslag

Definitionen av nyanlända elever infördes den 1 januari 2016. Bestäm- melsen syftar till att säkerställa att vissa elevers särskilda behov i fråga om undervisning tillgodoses. För att värna dessa elevers rättssäkerhet infördes en definition av begreppet nyanländ som tydligt klargör vilka som i första hand ska omfattas av en särskild reglering (prop. 2014/15:45 s. 19). Genom definitionen klargörs huvudmannens skyldigheter gentemot dessa elever.

Med nyanländ avses en person som har varit bosatt utomlands och som nu är bosatt i landet eller ska anses vara bosatt i landet och som har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då personen fyller sju år (3 kap. 12 a § skollagen). Följden av att en elev omfattas av definitionen nyanländ är att en bedömning av elevens kunskaper ska göras (3 kap. 12 c § skollagen). Bedöm- ningen ligger till grund för placering i årskurs och undervisnings- grupp och resultatet av bedömningen ska bl.a. beaktas vid beslut om planering av undervisningen samt vid fördelning av undervisnings- tiden (3 kap. 12 d § skollagen). Bedömningen ska vidare ligga till grund för ett ställningstagande om det behövs några särskilda åtgärder och i så fall vilka (a. prop. s. 19).

Syftet med att formulera definitionen till att omfatta elever som påbörjat sin utbildning senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år var att den skulle innefatta alla elever som kommit till Sverige efter ordinarie skolstart för att säkerställa att dessa får möjligheter till åtgärder som tillgodoser vars och ens behov (a. prop. s. 21). Eftersom utredningen föreslår att ordinarie skolstart

332

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

i de obligatoriska skolformerna ska ske ett år tidigare, vid sex års ålder, finns därför skäl att överväga om definitionen av nyanlända ska ändras så att den även gäller eleverna i nya årskurs 1.

Den föreslagna nya årskurs 1 kommer att omfattas av samma läroplan som övriga årskurser i grundskolan och motsvarande obliga- toriska skolformer och eleverna kommer att ges ämnesundervisning. Utredningens förslag om ämnesundervisning och timplan innebär bland annat att undervisningen i svenska och svenska som andra- språk förstärks i nya årskurs 1. De åtgärder som riktar sig till nyanlända elever syftar till att ge möjlighet att anpassa undervisningen efter deras behov och förutsättningar och bidra till att eleverna snabbt kan tillägna sig kunskaper i svenska språket. Utredningens bedömning är att alla elever oavsett bakgrund ska ges goda förutsättningar för att kunna ta till sig den undervisning som ges, såväl i svenska och svenska som andraspråk som i andra ämnen. Det finns därmed skäl att säker- ställa att även elever som påbörjar nya årskurs 1 efter ordinarie skol- start, under samma villkor som gäller för elever i nuvarande årskurs 1, får rätt till åtgärder för att underlätta skolgången. Därför föreslås att definitionen av nyanlända elever också ska gälla för elever i nya års- kurs 1, dvs. de elever som påbörjar sin utbildning här senare än höst- terminens start det kalenderår han eller hon fyller sex år.

Till följd av föreslagen ändring bör också bestämmelsen om be- dömning av nyanländas kunskaper ändras (3 kap. 12 c § skollagen). En sådan bedömning ska också göras för vissa andra elever än ny- anlända, bl.a. för en elev som har varit utomlands och som har på- börjat sin utbildning här senast vid höstterminens start det kalen- derår han eller hon fyller sju år. Bestämmelsen bör ändras så att den följer den föreslagna definitionen av nyanlända och således omfatta elever som påbörjar utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sex år.

5.5.4Disciplinära åtgärder

Förslag: Bestämmelserna i 5 kap. skollagen om avstängning i grund- skolan, specialskolan och sameskolan samt utvisning ur undervis- ningslokalen och kvarsittning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska gälla för nya årskurs 1.

333

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

Skälen för utredningens förslag

En viktig förutsättning för att barn och ungdomar ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden är en trygg och stimulerande lärandemiljö. I och med 2010 års skollag infördes ett förtydligat regel- verk avseende disciplinära åtgärder för att elever skulle kunna till- försäkras den studiemiljö de har rätt till (prop. 2009/10:165 s. 321 f). Utgångspunkten var att bestämmelserna om disciplinära åtgärder skulle vara gemensamma för skolformerna i syfte att skapa en ökad tydlighet på området. Det gjordes dock undantag för förskolan och även undantag för förskoleklassen avseende utvisning ur undervis- ningslokalen, kvarsittning och avstängning med hänsyn till barnen och elevernas låga ålder. Andra disciplinära åtgärder som skriftlig varning, tillfällig omplacering och tillfällig omplacering vid annan skolenhet gäller däremot även elever i förskoleklassen.

I förarbetena tydliggörs att en disciplinär åtgärd aldrig ska vidtas i bestraffningssyfte. Avsikten ska vara att den ska leda till ett ändrat beteende hos den elev som är föremål för åtgärden. Det ska i sin tur leda till en bättre skolsituation för både eleven, övriga elever och personal. En disciplinär åtgärd måste stå i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter (5 kap. 6 § fjärde stycket skollagen). Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande upp- trädande (5 kap. 6 § första stycket skollagen). Det finns vidare be- stämmelser om under vilka förutsättningar det får beslutas om bl.a. utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. En åtgärd får endast vidtas om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter (andra och tredje stycket samma bestäm- melse). I motiven till den sistnämnda bestämmelsen angavs att åtgär- den ska vara rimlig med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omstän- digheter, med vilket bl.a. avses elevens ålder och beteende. Rektorn eller läraren måste vara särskilt återhållsam med att besluta om åtgär- der när det gäller elever i förskoleklassen eller i grundskolans lägre årskurser (prop. 2009/10:165 s. 681). Utgångspunkten ska också vara att åtgärden vidtas med hänsyn till barnets bästa i enlighet med 1 kap. 10 § skollagen.

334

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

En tidigare kartläggning genomförd 2018 av Skolverket, med fokus på hur ordningsregler och disciplinära åtgärder används i grund- skolan och gymnasieskolan, visar att det är ovanligt att rektorer fattar beslut om disciplinära åtgärder. Anledningen är att rektorerna anser att andra arbetssätt fungerar bättre för att få en elev att ändra sitt beteende, t.ex. förebyggande arbete med att skapa delaktighet och samsyn gällande ordningsregler. De disciplinära åtgärder som är van- ligast är omhändertagande av föremål, skriftlig varning och utred- ning. De föremål som omhändertas mest är mobiltelefoner. Av de åtgärder som lärare kan använda är utvisning ur klassrummet och om- händertagande av föremål vanligast. Avstängning är en akut åtgärd som används sällan och då främst för att skapa trygghet för andra elever vid allvarliga situationer, exempelvis när det förekommer våld. Kvarsittning och tillfälliga omplaceringar är de minst vanliga åtgär- derna (Skolverket 2018 b).

Bestämmelser om avstängning gäller enbart grundskolan, special- skolan och sameskolan och utvisning och kvarsittning gäller grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Förskole- klassen är undantagen åtgärderna. När det gäller förskoleklassen har man i motiven angett att anledningen till undantaget är elevernas låga ålder. I grundsärskolan ansågs elevernas individuella förutsättningar och behov innebära att avstängning lämpar sig mindre väl. Elever i de lägsta årskurserna i grundskolan, specialskolan och sameskolan omfattas dock av åtgärderna (samt elever i grundsärskolan, bortsett från avstängning).

Utredningen har övervägt om det finns skäl för att behålla dessa undantag för eleverna i nya årskurs 1 eller om det finns skäl att låta dem omfattas av samma bestämmelser som andra elever i grund- skolan och motsvarande skolformer. En utgångspunkt måste vara bestämmelsernas förenlighet med barnkonventionen. Enligt barn- konventionen har barn rätt till skydd från alla former av fysiskt och psykiskt våld. Det innebär att de har rätt att behandlas med respekt och att hänsyn tas till deras ålder och mognad när det gäller discipli- nära åtgärder. Barn får inte utsättas för fara och vid alla åtgärder som rör dem ska i första hand beaktas vad som bedöms vara deras bästa. Samtidigt har barn rätt till utbildning och utveckling, vilket förut- sätter en miljö som präglas av trygghet och studiero. Det är också skolans ansvar att se till att denna rättighet uppfylls för varje elev. Det innebär att personalen måste ha befogenheter att ingripa när det

335

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

behövs, men att sådana ingripanden alltid måste ske med respekt för de berörda eleverna. Med stigande ålder kan eleverna ofta förväntas ta ett större ansvar för sitt agerande, men stora individuella skill- nader kan finnas och elever har olika förutsättningar och behov. Det medför att lämpligheten för varje disciplinär åtgärd måste bedömas i det enskilda fallet.

Utvisning ur klassrummet är ett exempel på en åtgärd som är tillåten även för elever i nuvarande lågstadiet. Det är dock av stor vikt att skolan uppfyller sitt tillsynsansvar, i synnerhet för de yngsta eleverna. En sådan disciplinär åtgärd måste därför alltid tillämpas på ett säkert sätt, så att eleverna inte riskerar att komma till skada, obemärkt lämna skolan eller liknande. Samtidigt kan det vara viktigt att en pågående lektion kan fortsätta även bland de yngsta eleverna, även om en elev uppträder störande. Annars kan många elever gå miste om den utbildning som de har lika stor rätt till som äldre elever.

Även kvarsittning är en tillåten åtgärd i nuvarande lågstadiet, men om den används är det viktigt att skolan till exempel försäkrar sig om att en elev inte riskerar att exempelvis missa skolskjuts och därmed sakna möjlighet till en säker hemresa, eller får en skoldag som är längre än vad som är tillåtet. Det kan samtidigt vara en möjlighet för läraren att prata med eleven om skolsituationen eller hjälpa eleven att ta igen förlorad undervisning.

Inte heller avstängning syftar till att fungera som en bestraffning av eleven, utan till att ge skolan en möjlighet till nödvändig planering för elevens fortsatta skolgång. Det kan exempelvis handla om att en elev har ett starkt behov av extra personal, som måste finnas på plats för att elevens skolgång ska fungera och eleven ska få sin rätt till utbildning tillgodosedd.

Det framgår tydligt av förarbetena att de disciplinära åtgärderna inte får användas som bestraffning och att de måste stå i rimlig pro- portion till sitt syfte. Hänsyn måste också tas till elevernas ålder. Redan i dag omfattas även de yngsta eleverna i lågstadiet av de disci- plinära åtgärderna utvisning ur klassrummet, kvarsittning och av- stängning, även om de i praktiken sällan tillämpas för denna grupp elever. Elever i förskoleklassen omfattas av andra disciplinära åtgär- der (t.ex. tillfällig omplacering och tillfällig placering vid en annan skolenhet) som på många sätt kan anses vara mer ingripande än ut- visning ur klassrummet och kvarsittning. Utredningen bedömer därför att det finns skäl för att även låta eleverna i nya årskurs 1 omfattas

336

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

av bestämmelserna om utvisning ur klassrummet, kvarsittning och avstängning (med undantag av avstängning för eleverna i grundsär- skolan eftersom hela skolformen är undantagen), eftersom de syftar till att skapa en miljö präglad av trygghet och studiero och i förläng- ningen tillgodose alla barns rätt till utbildning. Liksom tidigare vilar ett stort ansvar på skolans personal när det gäller tillämpningen av bestämmelserna. Skolverkets kartläggning av skolors arbete med ord- ningsregler och disciplinära åtgärder ger tydliga indikationer på att de disciplinära åtgärderna i fråga inte tillämpas i någon stor utsträck- ning för de yngsta eleverna (Skolverket 2018 b). Det tyder på att det hos lärarna och rektorerna finns goda kunskaper om vilka åtgärder som lämpar sig bäst i de yngre åldrarna för att skapa en trygg och lugn lärmiljö. Det är också viktigt att komma ihåg att det inte be- höver vara fråga om disciplinära åtgärder i skollagens mening om en elev under en stund får lämna en lektion för att t.ex. ge eller få information om något, eller om en elev blir ombedd att stanna kvar efter ordinarie lektionstid för att få hjälp med att ta igen missad under- visning eller reda ut någon oklarhet. Det är dock viktigt att i sådana situationer göra en bedömning utifrån barnets bästa.

Därutöver finns skolans skyldighet att göra anpassningar utifrån elevens behov och utreda elevens eventuella behov av särskilt stöd. Detta gäller redan i dag för de lägsta årskurserna och kommer också att gälla även för en ny årskurs 1. Av dessa anledningar, och mot bak- grund av tidigare motivuttalanden om att bestämmelserna bör hållas gemensamma för skolformerna, bedömer utredningen att den nya årskurs 1 bör omfattas av de bestämmelser i 5 kap. skollagen som gäller för respektive skolform.

5.5.5Fjärrundervisning

Förslag: Bestämmelserna om fjärrundervisning i grundskolan, grundsärskolan specialskolan och sameskolan i 22 kap. skollagen och 5a kap. skolförordningen ska gälla för nya årskurs 1.

337

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

Skälen för utredningens förslag

Enligt 21 kap. 2 § skollagen får fjärrundervisning användas i grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan endast under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet.9 Fjärrundervisning får bara användas om det för viss undervisning inte finns någon lärare inom huvudmannens skolenhet som uppfyller kraven på legitimation och behörighet och huvudmannen trots upp- repade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan eller om elevunderlaget för en viss skolenhet är så begränsat att ordinarie undervisning inom skolenheten leder till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen. Därutöver får fjärr- undervisning användas när det gäller integrerad samisk undervisning i grundskolan, om det inte finns någon lämplig lärare inom huvud- mannens skolenhet som kan bedriva den integrerade samiska under- visningen och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan (21 kap. 2 § skollagen).

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan får fjärrundervisning användas i ämnena engelska, matematik, moderna språk, modersmål, naturorienterande ämnen (biologi, fysik och kemi), samhällsorienterande ämnen (geografi, historia, religions- kunskap och samhällskunskap), samiska, svenska, svenska som andra- språk, svenskt teckenspråk och teknik. I grundskolan får fjärrunder- visning även användas för integrerad samisk undervisning (21 kap. 4 § skollagen). De praktisk-estetiska ämnena är således i princip undantagna.

I skolförordningen regleras vidare att fjärrundervisning, trots vad som anges i 21 kap. 4 § skollagen, bara får användas i undervisning i låg- och mellanstadiet i begränsad omfattning t.ex. får fjärrunder- visning användas i modersmål, i samiska i sameskolan och för inte- grerad samisk undervisning i grundskolan. I mellanstadiet får fjärr- undervisning användas vid undervisning i moderna språk och svenskt teckenspråk. I högstadiet får fjärrundervisning användas i samtliga ämnen och verksamheter som anges i 21 kap. 4 § skollagen.

Det är således inte tillåtet med fjärrundervisning i någon stor utsträckning varken i lågstadiet eller mellanstadiet. I den utredning

9Särskilda bestämmelser om bland annat fjärrundervisning finns i förordningen (2020:115) om utbildning på skolområdet och annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta.

338

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

som ligger till grund för bestämmelserna angavs att fjärrundervis- ning innebär att det ställs vissa krav på elevernas mognad och själv- disciplin och att det därför är rimligt med fjärrundervisning i större undervisningsgrupper först i årskurs 7–9. När det gäller de yngre eleverna ansåg utredningen att fjärrundervisning enbart var möjligt i mycket små undervisningsgrupper eftersom det inte finns tillräck- liga förutsättningar att kunna variera arbetsformerna i större under- visningsgrupper. Vidare anfördes att andelen fjärrundervisning bör hållas nere eftersom den sociala relationen till läraren är viktig, lik- som sammanhållningen i klassen (SOU 2017:44 s. 388). Utredningen instämmer i bedömningen att den sociala relationen till såväl lärare som klasskamrater är mycket viktig i den första årskursen. Eftersom det första året även ska vara en introduktion till skolan och en för- beredelse för de kommande årskurserna är det viktigt att fjärrunder- visning inte förekommer i någon större omfattning. Fördelarna med att hålla bestämmelserna gemensamma inom och mellan skolfor- merna talar dock för att samma regelverk ska gälla nya årskurs 1 som för den övriga obligatoriska skolan.

5.6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

5.6.1Ikraftträdande- och tillämpningsbestämmelser

Förslag: Ändringarna i skollagen och skolförordningen ska träda i kraft den 1 augusti 2024. Ändringen i 3 kap. 12 j § skollagen ska tillämpas från den 1 januari 2026 och övriga ändringar ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2026.

Ändringen i offentlighets- och sekretesslagen ska träda i kraft den 1 juli 2026.

Skälen för utredningens förslag

Utredningen föreslår att bestämmelserna gällande en tioårig grund- skola, en tioårig grundsärskola, en elvaårig specialskola och en sjuårig sameskola ska träda i kraft den 1 augusti 2024 och att de nya bestäm- melserna i huvudsak ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2026. Den tioåriga grundskolan, den tioåriga grundsär-

339

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

skolan, den elvaåriga specialskolan och den sjuåriga sameskolan ska därmed starta höstterminen 2026, alltså läsåret 2026/27.

Den tentativa tidsplanen utgår från att regeringen efter remitter- ing av utredningens betänkande överlämnar en proposition med lag- förslag till riksdagen senast i mars 2022. Tidplanen innefattar ett fler- tal olika steg i implementeringsprocessen, som i viss utsträckning bygger på och är beroende av varandra. Med utgångspunkt i den tid som utredningen beräknar behövs från det att bestämmelserna träder i kraft tills dess att utbildningen kan bedrivas i enlighet med de nya bestämmelserna så kan startpunkten justeras, och både tidigare- läggas och senareläggas.

Under förutsättning att riksdagsbeslut fattas under första halv- året 2022, att skolmyndigheterna påbörjar sitt förberedelsearbete senast hösten 2022 (se vidare 7.1.3 Uppdrag till skolmyndigheterna) och regeringen fattar beslut om ändringar i läroplanerna och kurs- planerna under våren 2024, så bedömer utredningen att det finns goda förutsättningar för att bestämmelserna i skollagen och skolför- ordningen ska kunna träda i kraft den 1 augusti 2024.

När bestämmelserna ska börja tillämpas behöver dock flera för- beredande åtgärder av skolmyndigheterna vara vidtagna. Befintliga läroplaner ska exempelvis vara reviderade och de enskilda huvudmän som ska bedriva nya årskurs 1 behöver ha fått ett godkännande för sådan utbildning. Bestämmelserna om godkännande berör ett stort antal enskilda huvudmän och godkännanden av utbildning sker enligt en bestämd årscykel Utredningen bedömer att myndigheterna behö- ver två år från ikraftträdandet för att alla förberedande åtgärder ska vara vidtagna när bestämmelserna ska börja tillämpas.

Huvudmän och skolenheter beräknas behöva minst ett år för att förbereda sig inför förändringen, blanda annat i fråga om organisa- tion, personal och lokaler. För att förslaget om ett införande läsåret 2026/27 ska kunna realiseras behöver huvudmännens lokala imple- menteringsarbete sättas igång senast inför läsårsstart 2025/26. Stöd för huvudmännens lokala implementering behöver finnas på plats senast vid denna tidpunkt (se vidare avsnitt 7.1.4 Stöd till huvud- männens lokala implementering).

När det gäller bestämmelsen i 3 kap. 12 j § skollagen ska den börja tillämpas tidigare än övriga bestämmelser. Den första överlämningen från förskolan eller pedagogisk omsorg bör ske våren 2026, dvs. vårterminen innan de övriga bestämmelserna börjar tillämpas. När

340

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

det gäller den föreslagna ändringen i offentlighets- och sekretess- lagen ska den träda i kraft samtidigt som bestämmelserna i skollagen och skolförordningen i huvudsak börjar tillämpas, nämligen den 1 juli 2026. Bestämmelsen om sekretess i förskoleklassen bör inte upphöra att gälla förrän förskoleklassen inte längre finns som skolform i skolväsendet.

5.6.2Befintliga godkännanden av enskilda huvudmän

Förslag: Ett godkännande av en enskild huvudman för förskole- klass enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) i dess äldre lydelse ska upphöra att gälla för utbildning som påbörjas höstterminen 2026.

Ett godkännande av en enskild huvudman för grundskola eller grundsärskola enligt 2 kap. 5 § skollagen i dess äldre lydelse ska anses gälla som ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen i dess nya lydelse för de motsvarande årskurser som det äldre godkän- nandet avser. Statens skolinspektion får fatta beslut om godkän- nanden i enlighet med de nya årskursbeteckningarna, som ersätter befintliga beslut.

Efter ansökan av en enskild huvudman för förskoleklass och grundskola eller grundsärskola som godkänts enligt 2 kap. 5 § skol- lagen i dess äldre lydelse, får Statens skolinspektion, genom en förenklad prövning, förklara huvudmannen godkänd för nya års- kurs 1 enligt bestämmelserna i skollagen i dess nya lydelse.

Regeringen får meddela föreskrifter om den förenklade pröv- ningen.

Det ska meddelas föreskrifter om den förenklade prövningen i förordning. Befintliga huvudmän ska ansöka till Skolinspektionen om de vill ha ett godkännande för nya årskurs 1. Ett godkännande ska bara avse motsvarande utbildning och samma skolenhet som det tidigare godkännandet avsåg. Ansökan ska vara avgiftsfri.

Befintliga huvudmän ska beviljas ett godkännande om det inte finns särskilda skäl för att förnyat godkännande inte ska ges. Med särskilda skäl avses att det finns skäl för återkallelse. Någon annan prövning enligt bestämmelserna om godkännande ska inte göras.

Beslutet om godkännande ska få överklagas enligt bestämmel- serna i skollagen.

341

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

Skälen för utredningens förslag

Godkännanden avseende förskoleklassen ska upphöra att gälla

Utredningen har i avsnitt 5.1 föreslagit att förskoleklassen ska upp- höra som skolform. Det innebär att enskilda huvudmän inte längre kan bedriva utbildning i skolformen och nya huvudmän kan inte heller få godkännande för sådan utbildning. Befintliga godkännan- den avseende förskoleklassen ska därför upphöra att gälla. Det finns flera olika kategorier av tillstånd och godkännanden som kan komma ifråga för upphörandet. De har utfärdats under olika tidsperioder och grundar sig på olika lagstiftningar. De kan också ha utfärdats av andra myndigheter än Skolinspektionen.

Följande kategorier av tillstånd och godkännanden har utred- ningen kunnat identifiera, vissa tillståndskategorier är överlappande:

Godkännanden som givits enligt nya skollagen efter den 1 juli 2015 där verksamheten bedrivs.

Äldre tillstånd både enligt gamla skollagen (1985:1100) och nu gällande skollag (2010:800). Verksamheten bedrivs inte, men till- stånden är fortsatt gällande, eftersom det tidigare inte funnits bestämmelser om att verksamheten måste ha startat inom en viss tid (jfr 2 kap. 4 § skolförordningen).

Det finns tillstånd som givits av en annan myndighet än Skol- inspektionen, t.ex. Skolverket eller kommuner. I dessa fall bedrivs verksamheten men tillståndsbesluten finns inte alltid att tillgå.

Äldre godkännanden anses som godkännanden enligt nya skollagen. Av lagen om införande av skollagen (2010:801) framgår enligt 7 § om förskoleklassen att ett godkännande av utbildning som motsvarar förskoleklassen enligt 2 b kap. 6 och 7 §§ i 1985 års skollag som gäller vid utgången av juni 2011 ska anses som ett godkännande som huvudman för förskoleklass enligt 2 kap. 5 § i den nya skollagen, om bidrag lämnas enligt 2 b kap. 10 eller 10 a § i 1985 års skollag. I annat fall ska godkännandet upphöra att gälla den 1 juli 2011.

342

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

Särskilt om tillstånd där verksamhet bedrivs och som kommer

att påverkas av förslagen om en tioårig grundskola och grundsärskola

När förskoleklassen upphör kommer det att påverka vissa huvudmän mer än andra. Det gäller t.ex.:

Godkännanden enligt äldre eller nyare lagstiftning (t.ex. gamla skollagen 1985:1100 respektive skollagen 2010:800) där det finns en skolenhet som enbart har förskoleklass.

Huvudmän som har en verksamhet där det finns ett godkännande från kommunen avseende förskola men också ett godkännande från Skolinspektionen avseende en skolenhet med förskoleklass och fritidshem.

Skolenheter som har godkännanden avseende förskoleklass och grundskola eller grundsärskola.

Skolenheter som har godkännanden avseende grundskola eller grundsärskola, t.ex. årskurs 1–9, men inte förskoleklass.

Skolenheter som har godkännanden avseende grundskola eller grundsärskola i låg-, mellan- och/eller högstadiet, t.ex. årskurs 1–6, 4–9, 7–9 osv.

Befintliga godkännanden ska gälla för motsvarande årskurser

En följd av den föreslagna reformen är att alla tidigare meddelade tillstånd och godkännanden (hädanefter godkännanden) för grund- skola och grundsärskola kommer att ha fel årskursbeteckningar. För de huvudmän som har godkännanden som avser t.ex. grundskola årskurs 4–9 eller 7–9, innebär reformen inte mer än att årskurserna byter beteckning. För de huvudmän som har sådana godkännanden bör reformen inte innebära några administrativa åtgärder och utred- ningen föreslår därför att godkännanden som beslutats enligt 2 kap. 5 § skollagen i dess äldre lydelse ska anses gälla som ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen i dess nya lydelse för de motsvarande års- kurser som det äldre godkännandet avser. För att det ska bli tydligt och överskådligt över tid för alla aktörer inom skolan vilka godkän- nanden som gäller, bör Skolinspektionen få fatta beslut om godkän- nanden i enlighet med de nya årskursbeteckningarna. Dessa beslut ersätter befintliga beslut.

343

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

Många godkännanden avser dock grundskolan och grundsärskolan årskurs 1–6 eller 1–9, vars godkännanden efter reformens genomfö- rande kommer att gälla för årskurs 2–7 eller 2–10. Därmed kommer det saknas en årskurs för att ha en tioårig grundskola eller grund- särskola. Dessa behöver därför under vissa förutsättningar få möjlig- het att bli godkända för den nya årskursen genom ett förenklat förfarande.

Ett förenklat förfarande

Många fristående skolor har i dag såväl förskoleklass som grund- skola eller grundsärskola på sin skolenhet. Dessa utbildningar bör vid reformens genomförande kunna fortgå och borde på ett enkelt sätt kunna anpassas till en tioårig grundskola eller grundsärskola. Huvudmän för förskoleklass och grundskola eller grundsärskola bör därför kunna ansöka om att bli godkända för nya årskurs 1 enligt ett förenklat förfarande. Den förenklade prövningen bör göras av Skol- inspektionen och endast omfatta en prövning som syftar till att ange om den enskilda huvudmannen får bedriva årskurs 1 på en skolenhet enligt godkännandet. Utredningen bedömer att ett godkännande ska kunna ges om huvudmannen bedriver motsvarande utbildning enligt gällande bestämmelser i skollagen. Det innebär att en enskild huvud- man som bedriver förskoleklass och t.ex. grundskola årskurs 1–9 på en skolenhet, som huvudregel, bör kunna få ett godkännande att bedriva grundskola årskurs 1–10 genom det förenklade förfarandet. Ett godkännande enligt de nya bestämmelserna bör bara kunna nekas om det finns särskilda skäl. Beslutet om ett nytt godkännande ska få överklagas enligt bestämmelserna i skollagen.

Närmare om kravet på motsvarande utbildning

Utredningen har att ta ställning till vad som kan anses vara en mot- svarande utbildning. När förskoleklassen upphör skapas en ny första årskurs i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Förskoleklassen är en egen skolform men har ändå ingått i grund- skolans, specialskolans och sameskolans läroplaner. Endast grundsär- skolan har inte haft en förskoleklass som genom styrdokumenten knutits till skolformen i fråga.

344

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

Det finns goda skäl att bedöma att en skolenhet som t.ex. har haft en förskoleklass och grundskola årskurs 1–9 har en motsvarande ut- bildning som en skolenhet med grundskolans årskurs 1–10. På skol- enheten bedrivs grundskola som skolform och dessutom finns exempelvis lokaler och skolgård som är anpassade efter elevernas och verksamhetens behov vid undervisning av sexåringar. På skolenheten finns också personal som har kompetens och erfarenhet av under- visning av sexåringar. Inte sällan är förskoleklassen en välintegrerad del av skolverksamheten, såväl pedagogisk som organisatoriskt.

När det gäller grundsärskolan kan det finnas fristående grundsär- skolor som har haft en förskoleklass knuten till sig, trots att det i styrdokumenten inte finns någon sådan verksamhet. Ibland kan det handla om att huvudmannen bedriver både grundskola, grundsär- skola och förskoleklass vid samma skolenhet. I dessa verksamheter är det svårare att hävda att förskoleklassen är motsvarande utbild- ning till den nya årskurs 1 eftersom förskoleklassen inte finns kopplad till läroplanen för grundsärskolan. För det fall en huvudman har god- kännande för en förskoleklass på samma enhet som grundsärskola bör det ändå kunna finnas skäl att bedöma att huvudmannen har motsvarande utbildning beroende på hur detta har organiserats.

Närmare om särskilda skäl

Ett godkännande enligt det förenklade förfarandet får inte lämnas om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl föreligger om det finns grund för återkallelse enligt 26 kap. 13 § skollagen. Det innebär att om en enskild huvudman bedriver motsvarande utbildning, t.ex. grundskola årskurs 1–9 och förskoleklass, får huvudmannen trots detta inte ett godkännande för grundskolans nya årskurs 1 om det finns sådana brister i utbildningen eller hos huvudmannen att det före- ligger grund för återkallelse. Den situationen skulle kunna uppstå om det finns ett pågående tillsynsärende när huvudmannen gör en ansökan enligt bestämmelserna om det förenklade förfarandet. Det bör i sådana fall finnas möjlighet för Skolinspektionen att neka god- kännandet.

345

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

Ansökan utanför det förenklade förfarandet

När det gäller grundskolor eller grundsärskolor, som har godkän- nanden för t.ex. årskurs 1–9 eller årskurs 1–6 men inte förskoleklass, kommer dessa genom den föreslagna övergångsbestämmelsen ha godkännanden för årskurs 2–10 eller 2–7 och därmed sakna den första årskursen. Dessa huvudmän har dock inte motsvarande utbildning på plats på skolenheten och de behöver därmed utöka sin verksamhet med t.ex. lokaler anpassade för ändamålet och personal. Utredningen anser att dessa huvudmän inte bör få möjlighet att ansöka enligt det förenklade förfarandet eftersom de inte kan anses bedriva motsva- rande utbildning. Dessa huvudmän bör i stället ansöka om ett utökat godkännande enligt bestämmelserna i 2 kap. 5 § skollagen.

De enskilda huvudmän som har godkännanden som avser enbart förskoleklass har enligt utredningens mening inte heller motsvarande utbildning som nya årskurs 1. På skolenheten har utbildning enbart bedrivits i skolformen förskoleklass och inte i skolformen grundskola eller grundsärskola. Eftersom det handlar om ett skolformsbyte för dessa huvudmän bör de ansöka enligt bestämmelserna i 2 kap. 5 § skollagen och därför inte omfattas av det förenklade förförandet.

Avgifter för ansökan

Under 2019 infördes nya krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar för godkännande för enskilda att som huvudmän be- driva verksamhet inom skolväsendet (prop. 2017/18:158). Samtidigt infördes bestämmelser om att de myndigheter som ansvarar för att besluta om godkännande att bedriva verksamhet inom skolväsendet enligt skollagen ska få ta ut en avgift för att pröva en ansökan. Syftet med de nya bestämmelserna är att endast huvudmän som har förut- sättningar att bedriva verksamhet av god kvalitet ska kunna godkännas. Kostnaderna för ansökan som uppkommer med anledning av dessa krav bör bekostas av de enskilda aktörerna (prop. 2017/18:158 s. 55 f).

Avgiftens storlek framgår av 2 kap. 5 § skolförordningen. När det gäller ansökan om nyetablering av fristående skola är avgiften 35 000 kronor och när det gäller ansökan om utökning av befintligt godkännande är avgiften 25 000 kronor.

Merparten av de enskilda huvudmännen kommer att omfattas av det förenklade förfarandet. Det förenklade förfarandet omfattar endast

346

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

en prövning som syftar till att ange om den enskilda huvudmannen får bedriva nya årskurs 1 på en skolenhet enligt godkännandet. Efter- som prövningen enligt det förenklande förfarandet enbart innebär en prövning av om den enskilde huvudmannen bedriver motsvarande utbildning och inte en prövning av de moment som ingår i en ägar- och ledningsprövning eller förutsättningar i övrigt enligt 2 kap. 5 § skollagen, finns det inte skäl att förena förfarandet med en avgift. En sådan ansökan ska således vara avgiftsfri.

En huvudman som inte omfattas av det förenklade förfarandet bör söka godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen. En prövning av en sådan huvudman kommer således att vara av samma omfattning som en gängse prövning. Dessa huvudmän ska alltså betala avgift i enlig- het med skolförordningens regler. Gruppen av huvudmän som kan komma att falla utanför det förenklade förfarandet är relativt hetero- gen. Avgifter kan uppfattas som betungande för den enskilde huvud- mannen, men samtidigt behöver hänsyn tas till avgiftens syfte som bl.a. är att motverka förekomsten av godkännanden som inte utnytt- jas. Utredningen uppfattar dock att det i många fall kommer att handla om att huvudmannen utökar ett befintligt godkännande varför den lägre avgiften bör komma ifråga.

5.6.3Elevens rätt att fortsätta vid samma skolenhet

Förslag: Den som har tagits emot i förskoleklassen vid en viss skolenhet läsåret 2025/2026 har rätt att fortsätta sin skolgång i grundskolan eller grundsärskolan vid samma skolenhet enligt 10 kap. 31 § eller 11 kap. 30 § skollagen i dess äldre lydelse.

Skälen för utredningens förslag

Utredningens förslag innebär att förskoleklassen inte kommer att finnas som skolform läsåret 2026/2027 eftersom bestämmelserna ska börja tillämpas på utbildning som startar efter den 30 juni 2026. Förslagen innebär vidare att vissa bestämmelser som har anknytning till förskoleklassen kommer att upphöra vid samma tidpunkt. För att elever som har mottagits i förskoleklassen läsåret 2025/2026 ska

347

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

tillförsäkras samma rättigheter som övriga elever bör vissa övergångs- bestämmelser föreslås.

När det gäller elever som blir mottagna till förskoleklassen vid en viss skolenhet har de, enligt gällande bestämmelser, rätt att gå kvar där om de ska fortsätta sin utbildning i grundskolan vid samma skol- enhet (10 kap. 31 § skollagen). Detsamma gäller elever som ska fort- sätta sin utbildning i grundsärskolan (11 kap. 30 § skollagen). Nämnda bestämmelser kommer inte att tillämpas på utbildning som startar höstterminen 2026. De elever som blivit mottagna i förskoleklassen läsåret 2025/2026 bör tillförsäkras samma rätt att gå kvar på viss skol- enhet och utredningen föreslår därför att det regleras i en övergångs- bestämmelse till skollagen.

5.6.4Elevens rätt att fortsätta efter färdighetsprov

Förslag: Om en huvudman tagit emot en elev i förskoleklassen efter färdighetsprov enligt 9 kap. 6 a § skollagen läsåret 2025/2026 får färdighetsprov inte användas som villkor för att eleven ska få fortsätta sin utbildning vid samma skolenhet eller inom samma elevgrupp enligt 10 kap. 9 a § skollagen i dess äldre lydelse.

Skälen för utredningens förslag

När det gäller elever som har tagits emot i förskoleklassen efter ett färdighetsprov enligt 9 kap. 6 a § skollagen har de rätt att få fortsätta sin utbildning i årskurs 1 i grundskolan vid samma skolenhet eller inom samma elevgrupp, utan villkor om färdighetsprov (10 kap. 9 a § skollagen). Denna bestämmelse kommer dock, enligt utredningens för- slag, inte att tillämpas på utbildning som startar efter den 30 juni 2026. De elever som blivit mottagna i förskoleklassen läsåret 2025/2026 efter färdighetsprov bör därför tillförsäkras rätt att få fortsätta sin utbildning under de förutsättningar som gällde när de blev mottagna till förskoleklassen. Utredningen föreslår därför att det regleras i en övergångsbestämmelse till skollagen att färdighetsprov inte får an- vändas som villkor för att dessa elever ska få fortsätta sin utbildning i grundskolan vid samma skolenhet eller inom samma elevgrupp.

348

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

5.6.5Elever som mottagits i förskoleklassen

Förslag: En elev som har tagits emot i förskoleklassen läsåret 2025/2026 ska läsåret därefter fortsätta skolgången i årskurs 2 i grundskolan, om inte något annat beslutas med stöd av 7 kap. 5, 6 eller 7 § skollagen, eller 4 kap. 6 eller 7 § skolförordningen.

Skälen för utredningens förslag

Läsåret efter förskoleklassen ska varje elev enligt gällande bestäm- melse i 4 kap. 4 § skolförordningen fortsätta skolgången i grundskolan, om inte något annat beslutas med stöd av 7 kap. 5, 6 eller 7 § skol- lagen eller 4 kap. 6 § första stycket skolförordningen. Denna bestäm- melse kommer inte att tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2026.

För elever som tagits emot i förskoleklassen läsåret 2025/2026 bör utgångspunkten vara att de ska fortsätta sin skolgång i grund- skolan hösten 2026. Utgångspunkten bör också vara att dessa elever fortsätter sin skolgång i nya årskurs 2 och inte i nya årskurs 1 efter- som den väsentligen motsvarar förskoleklassen. För att säkerställa att utbildningen tillhandahålls dessa elever på ett likvärdigt sätt bör detta regleras i en övergångsbestämmelse till skolförordningen.

När det gäller elever som tagits emot i grundskolans eller mot- svarande skolformers årskurser läsåret 2025/26 ska varje elev vid läs- årets slut enligt 4 kap. 4 § andra stycket skolförordningen flyttas till närmaste högre årskurs om inte något annat beslutats med stöd av 5–7 §§. Eleverna som tagits emot läsåret 2025/26 kommer således i slutet av det läsåret som huvudregel att flyttas upp till nästa årskurs. När höstterminen 2026 startar ska förslagen om nya årskursbeteck- ningar tillämpas och den årskurs som eleven flyttats till kommer således att byta beteckning. I och med att eleven ska flyttas upp till nästa årskurs redan i slutet av läsåret innan de nya bestämmelserna ska börja tillämpas, behövs således ingen övergångsbestämmelse för dessa elever.

349

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

SOU 2021:33

5.6.6Tystnadsplikt enligt skollagen

Förslag: Tystnadsplikt enligt 29 kap. 14 § skollagen i dess äldre lydelse ska fortsätta att gälla för uppgifter om enskildas person- liga förhållanden i förskoleklass.

Skälen för utredningens förslag

För enskilt bedriven förskole- och skolverksamhet gäller inte offent- lighetsprincipen. I stället finns bestämmelser om tystnadsplikt i 29 kap. 14 § skollagen. För enskilt bedriven förskoleklass gäller en- ligt nämnda paragrafs första stycke att den som är eller har varit verk- sam i sådan verksamhet inte obehörigen får röja vad han eller hon fått veta om enskildas personliga förhållanden. För enskilt bedriven skola gäller vad som föreskrivs i bestämmelsens andra stycke. Som en följd av att förskoleklassen upphör som skolform tas förskole- klassen bort ur 29 kap. 14 §. Det får dock som konsekvens att den som har varit verksam i förskoleklassen inte längre har tystnadsplikt avseende enskildas personliga förhållanden. Mot bakgrund av det skyddsintresse som regler om tystnadsplikt är avsedda att upprätt- hålla, bör en övergångsbestämmelse införas i skollagen. Av bestäm- melsen bör framgå att tystnadsplikt enligt 29 kap. 14 § i dess äldre lydelse ska fortsätta att gälla för uppgift som hänför sig till enskildas personliga förhållanden i förskoleklass.

5.6.7Sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen, OSL

Förslag: Bestämmelserna i 23 kap. 2 § OSL i dess äldre lydelse gäller fortfarande för uppgifter som hänför sig till förskoleklassen.

Skälen för utredningens förslag

Sekretesskyddet för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskolan och same- skolan inom det offentliga skolväsendet regleras i 23 kap. 2 § OSL (se avsnitt 5.4.2). Som en följd av att förskoleklassen upphör som

350

SOU 2021:33

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

skolform ändras nämnda paragraf på så sätt att förskoleklassen tas bort. Det får dock som konsekvens att sekretess om enskildas per- sonliga förhållanden i förskoleklassen i t.ex. sådan elevhälsa som hänför sig till psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats inte längre gäller. Sådana uppgifter som är hänförliga till förskole- klassen kommer dock att finnas kvar i verksamheten även efter att förskoleklassen upphört som skolform. Mot bakgrund av att intresset av att skydda den enskildes personliga förhållanden i förskoleklassen kvarstår oförändrat även efter att skolformen upphört bör en över- gångsbestämmelse föras in i OSL. Av denna bör framgå att bestäm- melserna i 23 kap. 2 § i dess äldre lydelse fortfarande gäller för upp- gifter som hänför sig till förskoleklassen.

351

6Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

I kapitlet redovisas utredningens överväganden och förslag om vilken behörighet som ska gälla för undervisning i det nya lågstadiet i grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. I förskole- klassen är både förskollärare och lärare behöriga för undervisning. Mot bakgrund av det som föreslås i kapitel 5 finns därför skäl över- väga behörighetsreglerna.

Vidare föreslås behörighetsgivande utbildning för vissa förskol- lärare samt en kompetensutvecklande insats som vänder sig till lärare som ska undervisa i det nya lågstadiet.

6.1Gällande bestämmelser om behörighet

Enligt gällande huvudregel är det endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning, som får bedriva undervisning i skolväsendet (2 kap. 13 § första stycket skollagen).1 Det är den legitimerade läraren eller förskolläraren som har ansvar för undervisningen (2 kap. 15 § första stycket skollagen). Vidare får endast legitimerade lärare eller förskollärare anställas utan tidsbegränsning (2 kap. 20 § första stycket skollagen).

Det är Skolverket som efter ansökan utfärdar legitimation till en lärare eller förskollärare som har behörighetsgivande examen (2 kap.

1Undantag till denna regel finns t.ex. i 33 § lag (2010:801) om införande av skollagen (2010:800). Kortfattat består undantagen i 33 § bl.a. av att lärare och förskollärare som saknar legitimation och som ingått avtal om anställning som förskollärare, lärare och fritidspedagog före den

1juli 2011 har haft fortsatt behörighet att undervisa i enlighet med bestämmelser i 1985-års skollag, eller besluta om betyg, dock som längst till utgången av juni 2015. För undervisning i bl.a. grundsärskolan och specialskolan upphör detta undantag vid utgången av juni 2021.

353

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

16 § första stycket skollagen). Skolverket ska även efter en ansökan, eller vid en ny ansökan, komplettera en sådan legitimation med ytter- ligare behörighet, om läraren eller förskolläraren har fullföljt ytter- ligare behörighetsgrundande utbildning. Detta gäller oavsett om den kompletterande utbildningen har slutförts före eller efter den behö- righetsgivande examen. På motsvarande sätt ska Skolverket komplet- tera legitimationen med ytterligare behörighet om läraren eller för- skolläraren på annan grund ska anses ha sådan behörighet (2 kap.

16§ tredje stycket skollagen).

Beteckningen legitimerad lärare respektive förskollärare får bara

användas av den som fått legitimation som lärare eller förskollärare (2 kap. 16 a § skollagen). Närmare bestämmelser om vem som är behörig att undervisa i de olika skolformerna framgår av förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskol- lärare (behörighetsförordningen).

Förskoleklassen

Behörig att undervisa i förskoleklassen är den som har avlagt en för- skollärarexamen. Även den som har avlagt en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 är behörig att undervisa i förskoleklassen. Detsamma gäller den som har avlagt en motsvarande äldre examen som är avsedd för arbete i förskolan, förskoleklass eller minst en av årskurserna 1–3 i grund- skolan. Därutöver är den som har avlagt en examen genom komplet- terande utbildning under vissa förutsättningar behörig att undervisa i förskoleklassen (2 kap. 2 § behörighetsförordningen).

Grundskolan årskurs 1–3

Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 är som huvudregel den som har avlagt en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3. Detsamma gäller den som har avlagt en motsvarande äldre examen. Därutöver är den som har avlagt en examen genom kompletterande utbildning under vissa förutsättningar behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1–3. En lärare är endast behörig att undervisa i den eller de årskurser och i det

354

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

eller de ämnen som omfattas av lärarens utbildning (2 kap. 3 § be- hörighetsförordningen).

Grundsärskolan årskurs 1–6

Behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs 1–6 är som huvud- regel den som har avlagt en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning och som dessutom har en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans års- kurs 1–3. Detsamma gäller den som har avlagt en motsvarande äldre lärarexamen avsedd för arbete i minst en av årskurserna 1–3 i grund- skolan. Därutöver är en person som kompletterat en examen under vissa förutsättningar behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs 1–

6.En lärare är endast behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens utbildning (2 kap. 11 § behörighetsförordningen).

Specialskolan

Behörig att undervisa i specialskolan är som huvudregel den som har avlagt en speciallärarexamen med specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller utvecklingsstörning och som dessutom har en examen som ger behörighet att undervisa i grundskolan. Detsamma gäller den som har avlagt en äldre mot- svarande examen som är avsedd för arbete i grundskolan. Därutöver är den som har kompletterat en examen under vissa förutsättningar behörig att undervisa i specialskolan. En lärare är endast behörig att bedriva undervisning som är avsedd för elever med sådan funktions- nedsättning som lärarens speciallärarexamen avser och i motsvarande årskurser och ämnen i vilka lärarens utbildning ger behörighet att undervisa i, i grundskolan (2 kap. 17 § behörighetsförordningen).

Vidare finns bestämmelser i behörighetsförordningen som inne- bär att en lärare är behörig att undervisa elever som är hörselskadade, döva eller har en gravspråkstörning, utan ytterligare funktionsned- sättning, i motsvarande årskurser och ämnen som lärarens utbild- ning ger behörighet att undervisa i, i grundskolan (2 kap. 17 d §).

355

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

Sameskolan

Behörig att undervisa i sameskolan är den som har avlagt en examen som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 eller årskurs 4–6. Detsamma gäller den som har en äldre motsvarande examen. Därutöver är den som har avlagt en examen genom kom- pletterande utbildning under vissa förutsättningar behörig att under- visa i sameskolan. En lärare är endast behörig att undervisa i motsva- rande årskurser och ämnen i sameskolan som lärarens utbildning ger behörighet att undervisa i, i grundskolan (2 kap. 18 § behörighets- förordningen).

6.1.1Hur kan en förskollärare bli behörig att undervisa i grundskolan eller motsvarande skolformer?

Enligt nu gällande regelverk är förskollärare som huvudregel inte behöriga att undervisa i grundskolan eller motsvarande skolformer. En förskollärare kan dock läsa till en speciallärarexamen och därmed bli behörig att undervisa i ämnesområden i grundsärskolan. Dess- utom finns undantagsbestämmelser i behörighetsförordningen som ger vissa förskollärare behörighet att som lärare undervisa i grund- skolan. Nedan redogörs för under vilka förutsättningar som en för- skollärare kan bli behörig att undervisa i grundskolan eller motsva- rande skolformer.

Läsa in ytterligare en examen

En förskollärare som vill bli behörig att undervisa i grundskolan be- höver som huvudregel avlägga en grundlärarexamen. Denna väg till behörighet är dock både tids- och resurskrävande eftersom en grund- lärarexamen omfattar 240 högskolepoäng. Omräknat till heltidsstudier blir det åtta terminer, vilket motsvarar fyra år i normal studietakt.

356

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

Därutöver finns en möjlighet för förskollärare som arbetat som (obehöriga) lärare att inom ramen för det som kommit att kallas för VAL2 få läsa en anpassad vidareutbildning, som utgörs av en kom- bination av studier och validering av arbetserfarenhet, i syfte att nå en lärarexamen. Denna möjlighet har emellertid i praktiken visat sig vara begränsad för förskollärare då dessa inte ansetts kunna avlägga en examen inom ramen för de 120 högskolepoäng som krävs enligt VAL-förordningen (14 § VAL-förordningen).

Förskollärare har också möjlighet att läsa till en speciallärarexamen. En sådan examen omfattar 90 högskolepoäng och ger bl.a. förskol- läraren behörighet att undervisa i träningsskolan i grundsärskolan. För närvarande sker en specialpedagogisk satsning inom vilken medel kan sökas så att lärare och förskollärare kan avlägga en speciallärar- eller specialpedagogexamen (se förordning [2016:400] om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller special- pedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser).

Dessa utbildningar leder till ytterligare en behörighetsgivande exa- men, dvs. en grundlärarexamen eller en speciallärarexamen. Det är således inte frågan om en komplettering av en redan befintlig examen.

Ytterligare behörighet genom komplettering av en redan befintlig examen

En lärare eller en förskollärare kan komplettera sin legitimation med ytterligare behörighet genom att läsa behörighetsgivande utbildningar på högskolenivå (2 kap. 16 § tredje stycket skollagen). Denna möj- lighet gäller även för lärare i fritidshem, dvs. personer som har en grund- lärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem eller en mot- svarande äldre utbildning (jfr 2 kap. 35 § behörighetsförordningen).

Som huvudregel är det enbart lärare som genom kompletterande studier kan lägga till ytterligare behörigheter till sin legitimation och på så vis få behörighet i att undervisa i fler ämnen (jfr 2 kap. 3 a § behörighetsförordningen). Förskollärare ges inte motsvarande möj- lighet i behörighetsförordningen. Av tidiga förarbetsuttalanden till 2 kap. 16 § skollagen framgår att det inte finns några ytterligare verk-

2VAL är en förkortning för förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och pedagogisk personal inom förskolan som leder till lärar- eller förskollärarexamen. Förenklat kan man säga att VAL syftar till att genom anpassad utbildning öka antalet behöriga lärare och förskollärare i skolväsendet.

357

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

samheter inom förskolan som en förskollärare kan bli behörig att undervisa i (prop. 2010/11:20 s. 34). Däremot kan, som nämnts, en förskollärare komplettera sin behörighet med en speciallärarexamen. Om en förskollärare genom kompletterande kurser blir behörig att undervisa som lärare, får han eller hon ansöka om en lärarlegitimation och på så sätt få två legitimationer (prop. 2010/11:20 s. 34). Efter nämnda förarbetsuttalanden har dock ordalydelsen i 2 kap. 16 § tredje stycket skollagen ändrats till den nu gällande (se prop. 2012/13:187 s. 30).

Det finns numera undantags- och övergångsbestämmelser i behö- righetsförordningen som i vissa fall kan ge en förskollärare behörig- het att undervisa i grundskolan. Om förskolläraren omfattas av en sådan bestämmelse kan han eller hon få en lärarlegitimation med behörighet i de ämnen och årskurser som kompletteringen räcker till (jfr bestämmelserna om ytterligare behörigheter 2 kap. 44–53 §§ behö- righetsförordningen), se vidare nedan.

Förskollärare kan i vissa fall bli behöriga att undervisa som lärare

Enligt 2 kap. 48 § behörighetsförordningen kan förskollärare i vissa fall få behörighet att undervisa som lärare. Bestämmelsen stadgar att lärare eller förskollärare som har avlagt en behörighetsgivande exa- men före den 1 juli 2011 kan bli behöriga att som lärare undervisa i ett eller flera ämnen under vissa förutsättningar.

Bestämmelsen i fråga handlar således om lärare och förskollärare som har en äldre examen, än den som ges enligt den nu gällande hög- skoleförordningens bilaga 2. För att omfattas av bestämmelsen be- höver läraren eller förskolläraren ha kompletterat sin examen med ytterligare högskoleutbildning före den 1 december 2013. Högskole- utbildningen ska ha en omfattning i varje ämne som minst motsvarar den lägsta omfattning som kan anses ha krävts för ämnen i någon av de lärarexamina som är äldre än den nuvarande behörighetsgivande examen (2 kap. 48 § första stycket 1 och 2). Läraren eller förskol- läraren ska genom den kompletterande högskoleutbildningen ha fått sådana ämneskunskaper som i huvudsak kan anses ha krävts enligt en sådan äldre examen (2 kap. 48 § första stycket 3). Den fullgjorda utbildningen ska således både innefatta ett visst antal högskolepoäng och ha ett visst innehåll. Om dessa förutsättningar är uppfyllda kan

358

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

läraren eller förskolläraren bli behörig att undervisa i det eller de ämnen som den kompletterande högskoleutbildningen avser, eller de skolformer eller de årskurser som den äldre lärarexamen var av- sedd för (2 kap. 48 § andra stycket).

Bestämmelsen medger således att en person som har en förskol- lärarlegitimation, under vissa förutsättningar, kan bli behörig att under- visa som lärare, men då enbart i de ämnen som den kompletterande utbildningen avser.

För att kunna tillämpa bestämmelsen i praktiken har Skolverket tagit fram en poängnyckel3 som används vid bedömningen av vad som utgör en lägsta omfattning för ämnen inom äldre examina. Poäng- nyckeln anger den lägsta omfattningen för behörighet i svenska och matematik till 15 högskolepoäng vardera, naturorienterande ämnen (NO) och teknik till 15 högskolepoäng, samhällsorienterade ämnen (SO) till 15 högskolepoäng, och engelska till 7,5 högskolepoäng. Därtill finns även poängnycklar för de ämnen som ingår i NO- och SO–blocken. Genom att tillämpa poängnyckeln kan Skolverket allt- så bedöma om en förskollärare eller lärare, efter fullgjord komplet- terande högskoleutbildning, kan anses uppfylla de krav som ställs för ytterligare behörighet i 2 kap. 48 § behörighetsförordningen. Perso- nen i fråga får då behörighet att undervisa som lärare i ett eller flera ämnen i en eller flera årskurser.

6.1.2Jämförelse mellan förskollärarexamen och grundlärarexamen

I följande avsnitt görs en översiktlig jämförelse mellan å ena sidan grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 och å andra sidan förskollärarutbildningen. En sådan jämförelse bör vara utgångspunkten för en bedömning av vad en förskollärare behöver komplettera sin utbildning med för att kunna bli behörig att undervisa i lågstadiet. Syftet med jämförelsen är alltså att möjliggöra en bedömning av i vilken omfattning förskol- lärarnas utbildning kan anses vara jämförbar med de utbildningar som uppfyller behörighetsförordningens krav att undervisa i förskole- klassen och årskurs 1–3 i grundskolan. Jämförelsen bör också vara relevant för bedömningen av i vilken omfattning som lärare som har

3Poängnyckel för lägsta poängomfattning för ämnen inom äldre lärarexamina. Sökbar på Skolverkets hemsida datum: 2021-03-09.

359

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

en utbildning med inriktning mot arbete i lågstadiet kan anses behöva komplettera sin utbildning för att kunna arbeta i en ny årskurs 1. Jämförelsen utgår från dagens examensordning.

Utbildningarna till förskollärare har sett olika ut i de olika examens- ordningarna. Skillnaderna rör ämneskunskap och det som i dag kallas för utbildningsvetenskaplig kärna samt den verksamhetsförlagda ut- bildningen. Även lärarutbildningarna skiljer sig åt i de olika examens- ordningarna.4 I kapitel 4 redovisas statistik avseende vilken examen som förskollärare och lärare har som arbetar i förskoleklass respek- tive lågstadiet (se avsnitt 4.2.3). De förskollärare som arbetar i för- skoleklassen har i stor utsträckning en examen från en äldre exa- mensordning. Detsamma gäller de lärare som arbetar i lågstadiet.

Grundlärarutbildningen F–3

Grundlärarutbildningen är anpassad efter skolans styrdokument och innehåller engelska, matematik, naturorienterande och samhälls- orienterande ämnen, svenska och teknik. Utbildningens omfattning svarar mot vad som framgår av 10 kap. 4 § skollagen samt även kurs- och timplaner (jfr även bilaga 2 högskoleförordningen).

En grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten fullgjort 240 högskolepoäng. För examen krävs att utbildningen omfattar: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kursplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 hög- skolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. De ämnes- och ämnesdidaktiska studierna omfattar 165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska, SO, NO och teknik. För svenska och matema- tik krävs minst 30 högskolepoäng i vartdera ämne och för engelska krävs minst 15 högskolepoäng. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna utgör 15 högskolepoäng ämnesrelaterad verksamhetsför- lagd utbildning (VFU).

Detta kan jämföras med grundskolans timplan (enligt bilaga 1 skolförordningen). Grundskolans ämnen och dess omfattning i tid

4Vad som skiljer olika lärarutbildningar åt har tidigare analyserats i SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning.

360

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

svarar väl mot antalet poäng som en grundlärare läser i vartdera ämne. Det föreligger en viktning mot svenska och matematik. De ämnen som har färre timmar i timplanen ingår med färre högskolepoäng i examen.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 ska studenten bland annat visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen. Vidare ska studenten uppvisa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisningen inom de ämnen som utbild- ningen avser och för yrkesutövningen i övrigt. För examen ska studenten därtill visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling.

Förskollärarutbildningen

En förskollärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort 210 hög- skolepoäng. För examen krävs att utbildningen omfattar studier inom det förskolepedagogiska området om 120 högskolepoäng, utbild- ningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsför- lagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verk- samhet.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan anknyter till den kommande yrkesutövningen och omfattar skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättig- heterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forsknings- metodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, uppföljning och analys av lärande och utveckling, samt utvärdering och utvecklingsarbete.

För att få en förskollärarexamen krävs vidare att studenten bl.a. visar sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Vidare ska studenten visa kunskaper i både förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området inom de ämnesområden som utbild- ningen avser samt yrkesutövningen i övrigt. Studenten ska därtill visa

361

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling, samt visa kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematik- inlärning.

6.1.3Sammanfattning och slutsats

Utredningens bedömning är att en grundlärarexamen och en för- skollärarexamen är relativt olika varandra, men att det också finns likheter. Båda utbildningarna innefattar, om än i varierande grad och omfattning, studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan samt verksamhetsförlagd utbildning. För både lärar- och förskollärar- examen ska en student visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling. En betydande skillnad är dock att en förskol- lärarexamen inte är avsedd för att undervisa i grundskolans ämnen. En annan bärande skillnad är att grundlärarutbildningen inte är in- riktad mot förskoledidaktik och metodik för undervisning inom det förskolepedagogiska området.

En förskollärare är, som tidigare nämnts, behörig att undervisa i förskoleklassen. Utredningen anser att detta rimligtvis bör betyda att lagstiftaren har ansett att det som ingår i en förskollärarexamen är anpassat för att en förskollärare också ska kunna undervisa i för- skoleklassens kunskapsområden.

Utredningen har ovan redovisat hur det finns vissa möjligheter för förskollärare att bli behöriga att undervisa i en annan skolform än förskolan. Som huvudregel behöver förskolläraren läsa en grund- lärarexamen eller söka sig till VAL för att validera och tillgodoräkna sig arbetserfarenhet. Vissa förskollärare kan också omfattas av de undantag som finns i behörighetsbestämmelserna och som ger behörig- het att undervisa i ämnen och årskurser. Till exempel innebär 2 kap. 48 § behörighetsförordningen att en förskollärare kan ges behörig- het att undervisa i andra skolformer än förskolan genom att förskol- läraren har kompletterat sin examen med ytterligare högskolestudier.

Givet skillnaderna mellan en grundlärarexamen och en förskol- lärarexamen behöver det dock noga övervägas vad en förskollärare ska behöva komplettera sin utbildning med för att vara behörig att undervisa i nya årskurs 1 och det nya lågstadiet.

362

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

6.2Behörighet att undervisa i nya lågstadiet

Frågan om vilka behörighetskrav som ska gälla för nya årskurs 1 är nära förknippad med utformningen och innehållet i det nya låg- stadiet. Utredningen har lämnat förslag och bedömningar angående utbildningens syfte (se avsnitt 5.2.1), ändringar i läroplaner och kurs- planer (se avsnitt 5.2.4) samt nya kunskapskrav (se avsnitt 5.2.5).

I följande avsnitt redovisar utredningen förslag gällande behörig- hetskrav för nya årskurs 1 och det nya lågstadiet.

6.2.1De bestämmelser som gäller för behörighet i lågstadiet ska fortsättningsvis gälla

Förslag: De bestämmelser som gäller för behörighet att under- visa i grundskolans årskurs 1–3 ska gälla för behörighet att under- visa i grundskolans nya årskurs 1–4.

De bestämmelser som gäller för behörighet att undervisa i grund- skolans årskurs 1–6 ska gälla för behörighet att undervisa i grund- särskolans nya årskurs 1–7.

De bestämmelser som gäller för behörighet att undervisa i specialskolan ska gälla för behörighet i specialskolans nya års- kurser.

De bestämmelser som gäller för behörighet att undervisa i sameskolan ska gälla för behörighet att undervisa i sameskolans nya årskurser.

Följdändringar i benämningen av grundlärarexamen enligt hög- skoleförordningen (1993:100) och av årskursbeteckningar i behö- righetsförordningen (2011:326) ska göras.

Skälen för utredningens förslag

Enligt gällande rätt är förskollärare behöriga att undervisa i för- skoleklassen. Detta gäller oavsett om förskoleklassen är förlagd till en skolenhet med grundskola, specialskola eller sameskola. Följden av utredningens förslag om att förskoleklassen upphör som skol- form blir att behörighetsbestämmelserna om förskoleklassen också upphör att gälla. När det tillkommer en ny årskurs 1 i lågstadiet, för- ändras utbildningens utformning genom att eleverna i regel ska om-

363

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

fattas av grundskolans och motsvarande skolformers bestämmelser (se vidare kapitel 5). Eleverna kommer att undervisas i ämnen enligt respektive kursplaner vilket får följden att en förskollärares utbild- ning inte längre kan anses motsvara det som krävs för behörighet att bedriva undervisning i den nya första årskursen.

En viktig utgångspunkt för utredningens bedömningar och för- slag är att skollagens och behörighetsförordningens systematik avse- ende lärare och förskollärare i huvudsak bör behållas för att på så sätt upprätthålla de intentioner som legat till grund för lärarlegitimations- reformen. En grundläggande princip i behörighetsförordningen är att grundlärarutbildningen med en specifik inriktning mot årskurser ger behörighet att undervisa i grundskolans olika stadier. Grundlärar- utbildningen är anpassad efter skolans styrdokument genom att ut- bildningens omfattning svarar mot vad som framgår av skollagens bestämmelser om obligatoriska ämnen samt av kurs- och timplaner. Eftersom förskoleklassen upphör och lågstadiet utökas med en ny första årskurs bör det således vara grundskolans behörighetsregler som ska gälla för nya årskurs 1 i grundskolan. Dessutom gäller redan

idag att den som har en grundlärarexamen med inriktning mot arbete

iförskoleklass och årskurs 1–3 är behörig att undervisa i förskoleklassen. När det gäller grundsärskolan är huvudregeln att den som avlagt en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning, utöver en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskole- klass och årskurs 1–3, är behörig att undervisa i grundsärskolans års- kurs 1–6. Huvudregeln i specialskolan är att den som har avlagt en speciallärarexamen med specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller utvecklingsstörning, utöver en grundlärarexamen, är behörig att undervisa. Det gemensamma behörig- hetskravet är alltså även för dessa skolformer en grundlärarexamen eller motsvarande. Dessa skolformer har dock även som huvudregel ett krav på speciallärarexamen, eftersom eleverna också har sådana funktionsnedsättningar att en fördjupad kompetens behövs i all undervisning. En sådan kompetens behövs i regel även för att under- visa i nya årskurs 1 i grundsärskolan och specialskolan. Inom special- skolan finns dock undantag på kravet från speciallärarexamen för undervisning av vissa elever. De behörighetsbestämmelser som i dag gäller för dessa respektive skolformer är utformade för att säkerställa att lärarna har kompetens att möta elevernas behov och att hålla en

364

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

hög kvalitet på undervisningen. Dessa bestämmelser bör gälla även för nya årskurs 1.

Utredningen föreslår därför att de bestämmelser som i dag gäller för behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 ska gälla för behörighet att undervisa i det nya lågstadiet, årskurs 1–4. Det inne- bär att den som i dag har avlagt en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och årskurs 1–3 eller motsvarande äldre examen, eller den som har kompletterat sin utbildning och på så sätt erhållit en examen, ska vara behörig att undervisa i nya årskurs 1 och följaktligen i det nya lågstadiet. Det som stadgas om behörighet att undervisa i grundsärskolan och specialskolan bör följa denna för- ändring. Förslaget innebär att förskollärare inte kommer att vara behöriga att undervisa i nya årskurs 1.

Utredningens förslag medför vidare redaktionella konsekvenser i högskoleförordningen och behörighetsförordningen, på så sätt att årskursbeteckningarna i grundlärarexamen ska justeras. Grundlärar- examen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 bör i enlighet med utredningens förslag betecknas som grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans års- kurs 1–4. På motsvarande sätt bör grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 i enlighet med utredningens förslag betecknas som grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 5–7. Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7–9 bör vidare betecknas som ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 8–10.

6.2.2Vissa förskollärare ska vara behöriga att undervisa i nya årskurs 1 i grundskolan och sameskolan under fem år

Förslag: En förskollärare som har en anställning i förskoleklassen senast den 30 juni 2026 och som enligt gällande bestämmelser är behörig att undervisa i förskoleklassen ska vara behörig att under- visa i nya årskurs 1 i grundskolan och sameskolan under en över- gångsperiod om fem år.

365

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

Skälen för utredningens förslag

Den huvudregel som utredningen föreslår i föregående avsnitt 6.2.1 medför att de behöriga förskollärare som i dag arbetar i förskoleklas- sen inte kommer att vara behöriga att undervisa i nya årskurs 1. Dessa förskollärare utgör en stor andel av den behöriga personal som arbetar i förskoleklassen. Eftersom behörigheten för förskollärare upphör enligt förslaget kommer andelen behöriga lärare i grundskolans nya lågstadium att minska. Den föreslagna förändringen av behörig- hetsbestämmelserna kan också innebära att vissa förskollärare läm- nar förskoleklassen för att arbeta i förskolan alternativt lämnar skol- väsendet. En grundläggande förutsättning för en likvärdig utbildning av hög kvalitet är att det finns tillräckligt med kompententa och be- höriga lärare som undervisar eleverna. Utredningen bedömer därför att det är av stor vikt att den erfarenhet och kompetens som finns hos de förskollärare som undervisar i förskoleklassen tas tillvara.

I förskoleklassen arbetar förskollärare som i stor utsträckning har lång erfarenhet av undervisning i förskoleklass (se avsnitt 4.2.3, tabell 4.10). De har därmed erfarenhet av att undervisa barn i sexårs- åldern och av att arbeta integrerat med såväl grundskolan som fri- tidshemmet och i förekommande fall specialskolan och sameskolan. Även om förskollärarna inte har undervisat i ämnen så har de under- visat i förskoleklassens kunskapsområden. Dessa har en tydlig kopp- ling till ämnenas centrala innehåll i lågstadiet. Förskollärarna har därtill undervisat utifrån den pedagogik som kännetecknar förskole- klassen, vilket utredningen bedömer är viktigt i de tidiga skolåren, särskilt under det första skolåret. De har därutöver vana av att intro- ducera barnen till skolmiljön och förbereda dem på fortsatt skolgång.

Utredningen föreslår mot denna bakgrund att förskollärare som arbetar i förskoleklassen ges en fortsatt behörighet att undervisa i nya årskurs 1 under en övergångsperiod. En sådan övergångsbestäm- melse bör ge en tillfällig behörighet och utformas så den skapar en rimlig övergång för elever, anställda och huvudmän.

Det är angeläget att eleverna får en undervisning av hög kvalitet och att det finns en kontinuitet i vilka lärare som bedriver undervisningen. Övergångsperioden behöver därför vara så pass generös att den inte skapar bemanningsproblem för huvudmännen, samt att den ger goda förutsättningar för den enskilda individen att genomgå fortbildning. Samtidigt bör perioden vara så pass avgränsad att den skapar ett in-

366

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

citament för både huvudmännen och för den enskilda individen att prioritera fortbildning. Den fortbildning som kan vara aktuell för förskolläraren är dels högskolestudier som leder till en grundlärar- examen, dels behörighetsgivande fortbildning som utredningen före- slår för förskollärare i avsnitt 6.4.2 och 6.4.3. Utredningen föreslår mot den bakgrunden att en förskollärare som arbetat i förskole- klassen blir behörig att undervisa i nya årskurs 1 under en femårs- period. För att ytterligare stimulera deltagandet i fortbildning före- slår utredningen också ett riktat statsbidrag med detta syfte, se vidare avsnitt 6.4.4.

Utredningen har övervägt att den föreslagna övergångsperioden skulle kunna vara såväl kortare som längre än fem år. Utvecklade ställ- ningstaganden om övergångsperiodens längd finns i avsnitt 8.11.

6.2.3Vissa förskollärare och lärare ska vara behöriga

att undervisa i nya årskurs 1 i grundsärskolan under åtta respektive fem år

Förslag: En förskollärare eller lärare som har en anställning i för- skoleklassen senast den 30 juni 2026 och som enligt gällande be- stämmelser är behörig att undervisa i förskoleklassen ska vara be- hörig att undervisa i nya årskurs 1 i grundsärskolan under en över- gångsperiod om åtta år.

En förskollärare som har en anställning i grundsärskolan senast den 30 juni 2026 och som är behörig att undervisa i ämnesområ- den i träningsskolan ska vara behörig att undervisa i ämnen i nya årskurs 1 i grundsärskolan under en övergångsperiod om fem år.

Skälen för utredningens förslag

För grundsärskolan ser behörighetsreglerna delvis annorlunda ut i jäm- förelse med vad som gäller för grundskolan och sameskolan (se av- snitt 6.1). Behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs 1–6 är som huvudregel den som har avlagt en speciallärarexamen med speciali- sering mot utvecklingsstörning och som dessutom har en grundlärar- examen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3. Behörig att undervisa i ämnesområden i träningsskolan

367

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

är därutöver en förskollärare som avlagt en speciallärarexamen spe- cialiserad mot utvecklingsstörning (2 kap. 16 § behörighetsförord- ningen).

Enligt gällande bestämmelser kan förskoleklassen finnas på en skolenhet med grundskola, specialskola eller sameskola. I respektive skolforms läroplaner finns också skrivningar om utbildningen i för- skoleklassen. Detta förhållande gäller dock inte grundsärskolan. Ut- redningens förslag i avsnitt 5.1 innebär att grundsärskolan ska utökas med en ny första årskurs. Till skillnad från de andra skolformerna finns inte någon befintlig verksamhet, i form av förskoleklass, som kan anpassas till bestämmelserna som gäller grundsärskolan som skol- form. Utredningens förslag innebär i stället att den befintliga utbild- ningen måste utökas, och att huvudmännen måste anställa ytterligare personal med behörighet avsedd för grundsärskolans nya årskurs 1.

Behörighetsreglerna som gäller skolformer anpassade för elever med vissa funktionsnedsättningar är komplexa. Samtidigt är lärarbris- ten fortsatt stor och ännu allvarligare är bristen på lärare och förskol- lärare med specialpedagogisk kompetens i grundsärskolan. Av Skol- verkets lärarprognos för 2019 framgår att 23 procent av lärartjänsterna

igrundsärskolan var speciallärar- eller specialpedagogtjänster (Skol- verket 2019 a). I grundsärskolan arbetar totalt cirka 1 7755 personer, av dessa saknar 321 lärarexamen (se kapitel 4, tabell 4.6).

Utredningen gör därför bedömningen att det kan ta tid för huvud- männen att i samband med reformen säkerställa att det inom grund- särskolan finns lärare som uppfyller de behörighetskrav som gäller för undervisning i grundsärskolan. Utredningen anser därför att det finns skäl att överväga om de förskollärare och lärare som i dag arbetar i förskoleklassen bör ha möjlighet att under en övergångs- period vara behöriga att undervisa i grundsärskolans årskurs 1 utan krav på att ha avlagt en speciallärarexamen.

Förskoleklassen är enligt nuvarande regelverk obligatorisk för alla sexåringar oavsett om de senare kan komma att omfattas av grund- särskolans målgrupp. Som utredningen har beskrivit i avsnitt 5.3.2 sker mottagandet till grundsärskolan enligt nu gällande bestämmel- ser tidigast i årskurs 1, vilket innebär att eleverna vanligen antingen går i förskoleklass eller i förskolan inför mottagandet. Vårdnads- havaren kan också begära tidigare skolstart, vilket innebär att eleven

5I statistiken från SCB har vissa uppgifter sekretessprickats, det betyder att antalet lärare och förskollärare i grundsärskolans årskurs 1–3 som anges i tabellen inte är exakt.

368

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

börjar i årskurs 1 i grundsärskolan som sexåring. Sexåringar med utvecklingsstörning finns därför i dagsläget i förskoleklassen, i för- skolan eller pedagogisk omsorg, eller i grundsärskolans årskurs 1.

I den intervjustudie som utredningen låtit göra med tjänste- personer med ansvar för mottagande i grundsärskolan framkommer att kommuner i en del fall valt att inrätta förskoleklasser i grund- särskolans miljö (se bilaga 4). Detta innebär att det hos en del huvud- män redan i dag finns personal som har kompetens och erfarenhet av att undervisa elever som tillhör grundsärskolans målgrupp i för- skoleklassen. Denna kompetens och erfarenhet bör kunna tas tillvara och användas tillsammans med den kompetens som övrig behörig personal i grundsärskolan har. Utredningen menar därför att det finns skäl att ge förskollärare eller lärare som i dag arbetar i förskoleklassen, behörighet att under en övergångsperiod undervisa i grundsärskolans nya årskurs 1, utan krav på speciallärarexamen.

Vidare finns inom grundsärskolan, närmare bestämt inom tränings- skolan, förskollärare med speciallärarexamen som är behöriga att undervisa elever i ämnesområden. Dessa förskollärare har erfarenhet av att undervisa grundsärskolans målgrupp och har dessutom en speciallärarexamen som är relevant för undervisning av eleverna i denna skolform. Då det inte finns någon utbildning som motsvarar förskoleklassen i grundsärskolan i dag anser utredningen att det finns en risk att bristen på behöriga lärare kommer att vara större i grund- särskolans nya årskurs 1 än i andra skolformer. Utredningen bedömer därför att det finns skäl att även ta tillvarata dessa förskollärares kompetens och erfarenhet under en övergångsperiod, på så sätt att deras behörighet utökas till att även avse behörighet att undervisa i ämnen i årskurs 1.

Utredningen föreslår mot denna bakgrund att förskollärare och lärare som arbetar i förskoleklassen, samt sådana förskollärare med speciallärarexamen som är behöriga att undervisa i träningsskolan, ges behörighet att undervisa i grundsärskolans nya årskurs 1 under en övergångsperiod. En sådan övergångsbestämmelse skapar en rim- lig övergång för både elever, anställda och huvudmän. Reglerna ger en tillfällig behörighet under tiden som förskollärare och lärare ges möjlighet att fortbilda sig.

Utredningen anser, som tidigare nämnts, att det är angeläget att eleverna får en undervisning av hög kvalitet och att det finns en kontinuitet i vilka lärare som bedriver den. Precis som när det gäller

369

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

grundskolan och sameskolan (se avsnitt 6.2.2) så behöver övergångs- perioden därför vara så pass generös så att den inte skapar beman- ningsproblem för huvudmännen, samt gör det möjligt för den enskilda individen att genomgå fortbildning. Samtidigt anser utredningen även i detta fall att det är viktigt att övergångsperioden är så pass avgrän- sad att den skapar ett incitament för både huvudmännen och för den enskilda individen att prioritera fortbildningen.

Den fortbildning som bör vara aktuell för personal i grundsär- skolan är dels behörighetsgivande fortbildning som utredningen före- slår för förskollärare i avsnitt 6.4.2 och 6.4.3, dels fortbildning som leder till en speciallärarexamen i enlighet med bl.a. Lärarlyftet. För att förskollärare ska få möjlighet att fortbilda sig och bli behöriga att undervisa i grundsärskolans nya årskurs 1 bör övergångsperioden utökas jämfört med vad utredningen föreslagit ovan för grundskolan och sameskolan. Detta då en speciallärarexamen kan uppnås efter 90 högskolepoäng och denna utbildning vanligtvis kan läsas på halv- fart under tre år. Utredningen föreslår därför att övergångsperioden för förskollärares behörighet att undervisa i grundsärskolan bestäms till åtta år. Dessutom bör även de lärare som i dag arbetar i förskole- klassen ges möjlighet att komplettera med en speciallärarexamen för att bli behöriga att undervisa i grundsärskolan. Dessa lärare bör också omfattas av den utökade övergångsperioden.

Även de förskollärare med speciallärarexamen som i dag under- visar i ämnesområden i grundsärskolan bör ges möjligheten att kom- plettera sin examen på det sätt som utredningen föreslår i avsnitt 6.3.2 och 6.3.5 för att på så sätt bli behöriga att undervisa i grundsärskolans årskurs 1 och 2 eller i årskurs 1–4. Utredningen bedömer att dessa för- skollärare bör ges samma tid som förskollärare i grundskolan och same- skolan att komplettera sin behörighet. Utredningen föreslår därför att förskollärare som har en specialpedagogisk examen, och som där- med enligt gällande regelverk är behöriga att undervisa i ämnesområ- den inom träningsskolan i grundsärskolan, under en övergångsperiod om fem år ska vara behöriga att undervisa i ämnen i grundsärskolans årskurs 1.

370

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

6.2.4Vissa förskollärare ska vara behöriga att undervisa i nya årskurs 1 i specialskolan under fem år

Förslag: En förskollärare som har en anställning i förskoleklassen senast den 30 juni 2026 och som enligt gällande bestämmelser är behörig att undervisa i förskoleklassen ska vara behörig att under- visa i nya årskurs 1 i specialskolan när det gäller elever som är hörselskadade, döva eller har en grav språkstörning utan ytter- ligare funktionsnedsättning under en övergångsperiod om fem år.

Skälen för utredningens förslag

För specialskolans del innebär förslaget i avsnitt 5.1 att specialskolans elever i nya årskurs 1 kommer att undervisas i ämnen samt omfattas av timplanen för lågstadiet i specialskolan, (skolförordningen, bilaga 3). Behöriga att undervisa i specialskolan är som huvudregel den som har avlagt en speciallärarexamen med specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller utvecklingsstörning och en grundlärarexamen (2 kap. 17 § behörighetsförordningen). Behö- righeten gäller undervisning som är avsedd för elever med sådan funktionsnedsättning som lärarens speciallärarexamen avser och mot- svarande årskurser och ämnen i vilka lärarens utbildning ger behö- righet att undervisa i grundskolan. Det finns dock några undantag till denna huvudregel i behörighetsförordningen (2 kap. 17 a–17 f §§). Av t.ex. 2 kap. 17 d § följer att lärare med grundlärarexamen eller motsvarande är behörig att undervisa i specialskolan när det gäller elever som är hörselskadade, döva eller har en grav språkstörning utan ytterligare funktionsnedsättning. Behörigheten gäller undervis- ning i motsvarande årskurser och ämnen som lärarens utbildning ger behörighet att undervisa i, i grundskolan.

Enligt gällande bestämmelser kan förskoleklassen finnas på special- skolans skolenheter. Det finns också skrivningar i specialskolans läroplan om utbildningen i förskoleklassen. Utredningens förslag i avsnitt 5.1 om att förskoleklassen ska upphöra och att specialskolan ska utökas med en ny årskurs 1 medför därmed att en befintlig för- skoleklassutbildning på specialskolans skolenheter ska anpassas i enlig- het med de bestämmelser som gäller specialskolan som skolform.

371

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

Liksom utredningen resonerat ovan när det gäller grundskolan, sameskolan och grundsärskolan finns det skäl att överväga om de förskollärare som i dag arbetar i förskoleklassen och som är behöriga för sådan undervisning ska ges behörighet att undervisa i nya årskurs 1 i specialskolan, under en övergångsperiod.

När det gäller de lärare som är anställda för arbete i förskoleklasser med organisatorisk koppling till specialskolan, finns det redan i dag möjligheter att bedriva undervisning specialskolan utan krav på special- lärarexamen i enlighet med 2 kap. 17 d § behörighetsförordningen. Utredningen bedömer därför att dessa lärare inte behöver omfattas av en övergångsbestämmelse såsom utredningen bedömt när det gäller grundsärskolan. När det gäller förskollärare anställda i förskole- klassen på en skolenhet med specialskola finner utredningen att de skäl som tidigare redovisats för en undantagsbestämmelse för för- skollärare i grundskolan, sameskolan och grundsärskolan gör sig gällande. Det finns således goda skäl att ta tillvara den kompetens och erfarenhet som förskollärarna som i dag arbetar inom förskole- klassen vid skolenhet med specialskola har.

Utredningen föreslår därför, i likhet med de förslag som lämnats gällande grundskolan, grundsärskolan och sameskolan, att förskol- lärare ska ges en fortsatt behörighet i årskurs 1 i specialskolan under en övergångsperiod. Detta bör, på liknande sätt som för de övriga berörda skolformerna, skapa en rimlig övergång för både elever, an- ställda och staten som huvudman för specialskolan. De föreslagna reglerna ger en tillfällig behörighet under tiden som förskollärarna ges möjlighet att fortbilda sig.

Precis som när det gäller grundskolan, grundsärskolan och same- skolan så är det för specialskolan angeläget att eleverna får en under- visning av hög kvalitet och att det finns en kontinuitet i vilka lärare som bedriver den. Det är därför även i detta fall viktigt att övergångs- perioden är så pass generös att den inte skapar bemanningsproblem för huvudmännen, och gör det möjligt för den enskilda individen att genomgå fortbildning. Det är dock även gällande specialskolan viktigt att perioden är så pass avgränsad att den skapar ett incitament för både huvudmannen och för den enskilda individen att prioritera fort- bildningen.

Den fortbildning som bedöms vara aktuell för specialskolans personal är, i likhet med grundsärskolan, dels behörighetsgivande fort- bildning som utredningen föreslår för förskollärare i avsnitt 6.4.2

372

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

och 6.4.3, dels fortbildning som leder till en speciallärarexamen i enlighet med bl.a. Lärarlyftet.

Utredningen kan konstatera att det är en mycket begränsad elev- grupp inom specialskolan som har mer än en funktionsnedsättning för vilka det finns krav på speciallärarexamen för att undervisa. Efter- som det därmed finns möjligheter att undervisa majoriteten av eleverna inom specialskolan, utan en speciallärarexamen, bedömer utredningen att övergångsperioden bör bestämmas till fem år, i likhet med för- slaget gällande grundskolan och specialskolan.

6.2.5Förskollärare med speciallärarexamen som bedriver undervisning som avser särskilt stöd

Förslag: En förskollärare som har en anställning i förskoleklassen senast den 30 juni 2026 och som enligt gällande bestämmelser är behörig att som speciallärare bedriva undervisning avseende sär- skilt stöd i förskoleklassen ska vara behörig att som speciallärare bedriva undervisning avseende särskilt stöd i årskurs 1 i grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan under en övergångsperiod om fem år.

Skälen för utredningens förslag

En förskollärare som har avlagt en speciallärarexamen är behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i för- skoleklassen (36 § behörighetsförordningen). En sådan förskollärare är endast behörig att bedriva sådan undervisning som speciallärar- examen är specialiserad mot.

När förskoleklassen upphör som skolform kommer behörigheten för förskollärare med speciallärarexamen att bedriva undervisning som avser särskilt stöd att upphöra. Utredningen bedömer, liksom ovan, att förskollärarnas kompetens och erfarenhet bör tas tillvara. När det gäller specialpedagogisk kompetens är det av särskild vikt att säkerställa att sådan finns vid reformens genomförande eftersom en viktig del av garantin för tidiga stödinsatser är att samråda med personal med specialpedagogisk kompetens. Därutöver är det viktigt att tidigt upptäcka och se till att alla elever som har behov av särskilt

373

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

stöd får det. Det finns därför skäl att säkerställa att det finns lärare behöriga för undervisning som avser särskilt stöd i nya årskurs 1.

Utredningen föreslår därför, i likhet med de förslag som lämnats gällande grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, att förskollärare med speciallärarexamen ska ges en fortsatt behörig- het i årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och same- skolan för undervisning som avser särskilt stöd under en övergångs- period om fem år.

6.2.6Sammanfattning och slutsats

Utredningens förslag gällande behörighetskrav för nya årskurs 1 och det nya lågstadiet innebär sammanfattningsvis att:

De lärare som enligt gällande bestämmelser är behöriga att under- visa i lågstadiet i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska vara behöriga att undervisa i hela lågstadiet i respek- tive skolform.

Förskollärare som arbetar i förskoleklassen i dag ska vara behö- riga att undervisa i nya årskurs 1 i grundskolan och sameskolan samt behöriga att undervisa vissa elever i årskurs 1 i specialskolan under en övergångsperiod om fem år.

Förskollärare och lärare som arbetar i förskoleklassen i dag ska vara behöriga att undervisa i nya årskurs 1 i grundsärskolan under en övergångsperiod om åtta år. Dessutom föreslås att förskollärare som arbetar och är behöriga att undervisa i ämnesområden i grund- särskolan ska vara behöriga att undervisa i ämnen i årskurs 1 i grundsärskolan under en övergångsperiod om fem år.

En förskollärare som arbetar i förskoleklassen i dag och som är behörig att som speciallärare bedriva undervisning avseende särskilt stöd i förskoleklassen ska vara behörig att som speciallärare be- driva undervisning avseende särskilt stöd i årskurs 1 i grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan under en övergångsperiod om fem år.

Förskollärare kommer således, enligt utredningens förslag, inte att vara behöriga att undervisa i lågstadiet. Den föreslagna huvudregeln innebär att behörighet att undervisa i det nya lågstadiet följer av en

374

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

grundlärarexamen med inriktning mot årskurs 1–4 (nuvarande grund- lärarexamen med inriktning mot förskoleklassen och årskurs 1–3).

För att möjliggöra för huvudmännen att säkerställa rätt behörig- het i nya årskurs 1, samt för förskollärare och lärare som i dag är anställda för arbete i förskoleklassen att genomgå behörighetsgivande fortbildning, föreslår utredningen övergångsbestämmelser om fem år, eller i vissa fall åtta år.

6.3Vissa förskollärare ska få fler möjligheter att bli behöriga att undervisa i lågstadiet

Innebörden av utredningens förslag i avsnitt 6.2 är att en förskol- lärare, efter övergångsperioden på fem respektive åtta år, endast kan bli behörig att undervisa i nya lågstadiet om han eller hon har genom- gått utbildning som lett till en grundlärarexamen och därmed upp- fyller kraven i 2 kap. 3 § behörighetsförordningen, alternativt omfattas av någon undantags- eller övergångsbestämmelse i behörighetsförord- ningen.

Utredningen anser, mot bakgrund av det som redovisats i före- gående avsnitt, att det finns skäl att överväga ytterligare vägar för de förskollärare som arbetar i förskoleklassen att bli behöriga att under- visa i det nya lågstadiet. Detta bör kunna ske genom att förskol- läraren kompletterar sin examen med behörighetsgivande utbildning.

I följande avsnitt redogör utredningen för hur förskollärare ska kunna komplettera sin utbildning för att utöka sin behörighet.

375

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

6.3.1Erfarenhet och kompletterande utbildning ska ge behörighet i årskurs 1 och 2 grundskolan och sameskolan

Förslag: En förskollärare som har avlagt en behörighetsgivande examen, har en anställning i förskoleklassen senast den 30 juni 2026 och som dessutom har undervisat i förskoleklassen eller nya årskurs 1 under minst fem läsår under de senaste tio åren före ansö- kan om komplettering av legitimation inkommit till Skolverket, dock senast den 1 juli 2031, ska vara behörig att som lärare undervisa i årskurs 1 och 2 i grundskolan och sameskolan om han eller hon har kompletterat sin behörighetsgivande examen med fullgjord behörighetsgivande utbildning enligt förordning (2021:151) om statsbidrag för fortbildning av lärare eller en utbildning som motsvarar en sådan.

1Denna behörighet ska inte kunna ligga till grund för tillämp- ning av andra bestämmelser om kompletterande behörighet i be- hörighetsförordningen.

Skälen för utredningens förslag

I dag arbetar drygt 5 000 förskollärare inom förskoleklassen (se vidare avsnitt 4.2.3). I genomsnitt har dessa arbetat drygt nio år i förskoleklassen. Dessa förskollärare har således i många fall lång erfarenhet av att undervisa elever i sexårsåldern i enlighet med för- skoleklassens styrdokument. Förskolläraren har bedrivit undervisning i kunskapsområden enligt läroplanen och har arbetat med utbild- ningen utifrån den pedagogik och de arbetssätt som kännetecknar förskoleklassen. Förskolläraren har dessutom erfarenhet av att intro- ducera eleverna till skolan och förbereda dem för fortsatt skolgång. Vidare är förskoleklassen ofta en väl integrerad del av skolenhetens verksamhet. Det innebär att förskollärarna har erfarenhet av att sam- arbeta med de lärare som arbetar i lågstadiet och på fritidshemmet.

Mot bakgrund av lärarbristen finns det all anledning att säker- ställa tillgången till utbildade och behöriga lärare i det nya lågstadiet. Utredningen anser att det är av stor vikt att den kompetens och erfaren- het som finns hos de förskollärare som i dag arbetar i förskoleklassen tas tillvara. De bör därför ges möjlighet att komplettera sin utbild- ning för att på så vis bli behöriga att som lärare undervisa i nya låg-

376

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

stadiet. Eftersom en möjlighet för förskollärare att undervisa i grund- skolan innebär ett undantag från regelstrukturen bedömer utred- ningen att det endast bör vara en avgränsad grupp förskollärare som kan komma ifråga för en sådan behörighet. Denna grupp bör utgöras av förskollärare som är anställda för arbete i förskoleklassen senast vid tidpunkten för reformens genomförande. Eftersom det är den avlagda examen som ligger till grund för behörigheten att undervisa i förskoleklassen anser utredningen att möjligheten att omfattas av bestämmelsen bör begränsas ytterligare och endast gälla de förskol- lärare som vid reformens genomförande har avlagt examen. Förskol- lärare som har en nyare examen eller får en senare anställning omfat- tas således inte av bestämmelserna.

I förskoleklassen arbetar i dag förskollärare med i huvudsak exa- mina från 1993 och 2001 års examensordningar (se kapitel 4, tabell 4.4). Många har alltså flera års erfarenhet av undervisning i förskola och förskoleklass. Utredningen anser därför att det finns skäl att över- väga att dessa förskollärare med ett visst antal års erfarenhet av arbete i förskoleklassen bör ges en möjlighet att komplettera sin utbildning med en kortare behörighetsgivande fortbildning (se avsnitt 6.4.2).

För att omfattas av en sådan ny bestämmelse om behörighet be- dömer utredningen att förskolläraren bör ha undervisat i förskole- klassen i minst fem läsår under en tioårsperiod. Av statistiken fram- går att av de drygt 5 000 förskollärare som år 2019 var anställda för arbete i förskoleklassen så var den genomsnittliga anställningstiden 9,3 år (se kapitel 4, tabell 4.10). Det betyder att ett stort antal för- skollärare kommer att kunna omfattas av den föreslagna bestämmel- sen och att den samlade kompetensen hos förskollärarna som har mångårig erfarenhet av undervisningen i förskoleklassen huvudsak- ligen bör kunna tas tillvara. Erfarenhet av att arbeta i nya årskurs 1 under den övergångsperiod som utredningen föreslår i avsnitt 6.2.2 bör också kunna tillgodoräknas för behörighet. Erfarenheten som ska kunna tillgodoräknas bör därför finnas under en tioårsperiod innan förskolläraren ansöker om kompletterande behörighet enligt föreslagen bestämmelse, dock senast den 1 juli 2031, då den tillfälliga behörigheten i årskurs 1 föreslås upphöra.

Utredningen kan konstatera att det kan uppstå organisatoriska svårigheter om förskollärare enbart är behöriga att som lärare under- visa i enstaka ämnen i lågstadiet. För att komma ifråga för den före- slagna bestämmelsen bör förskolläraren ha undervisat i kunskapsområ-

377

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

den enligt den del av grundskolans läroplan som rör förskoleklassen under fem år och dessa kunskapsområden har en klar koppling till grundskolans ämnen. Det finns därför skäl som talar för att behörig- heten bör vara mer vidsträckt än enstaka ämnen. Därutöver är det viktigt att se till att nya årskurs 1 blir en integrerad del av övriga låg- stadiet för att därmed främja kontinuitet för eleverna. Förskolläraren bör därför kunna följa med eleverna under flera årskurser och inte enbart vara lärare i årskurs 1. Utredningen bedömer mot den bak- grunden att behörigheten bör gälla i alla ämnen som framgår av timplanen för lågstadiet, men inte omfatta mer än årskurs 1 och 2. Behörigheteten bör vara begränsad på detta sätt dels mot bakgrund av att förskollärarnas erfarenhet som regel enbart avser undervisning i förskoleklassen, dels mot bakgrund av den behörighetsgivande utbildningens längd som utredningen föreslår i avsnitt 6.4.2.

Sammantaget föreslår utredningen att en förskollärare, som har avlagt en behörighetsgivande examen och som har en anställning i förskoleklassen före den 30 juni 2026 och som dessutom har under- visat i förskoleklassen eller nya årskurs 1 under fem läsår de senaste tio åren före ansökan om komplettering av legitimation inkommit till Skolverket, dock senast den 1 juli 2031, ska kunna bli behörig att undervisa som lärare i alla ämnen, i grundskolans årskurs 1 och 2, om förskolläraren har slutfört en behörighetsgivande utbildning enligt förordning (2021:151) om fortbildning för förskollärare, se vidare avsnitt 6.4.2 och 6.4.4. Förskolläraren bör också omfattas om han eller hon har fullgjort en utbildning som motsvarar den behörighets- givande utbildningen som utredningen föreslår. Skolverket erbjuder, med start höstterminen 2021, en fortbildningsinsats för förskollärare som bör kunna motsvara den fortbildning som utredningen föreslår (se vidare avsnitt 6.4.2).

Eftersom syftet med den föreslagna bestämmelsen är att möjlig- göra behörighet i lågstadiet för de förskollärare som arbetar i förskole- klassen i dag bör behörighet som kan uppnås enligt utredningens förslag inte leda till att andra bestämmelser om kompletterande be- hörighet blir tillämpliga i behörighetsförordningen (jfr 2 kap. 3 a §). Syftet är inte att berörda förskollärare ska kunna utöka sin behörig- het till andra årskurser eller stadier än de som omfattas av utredning- ens förslag.

378

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

6.3.2Erfarenhet och kompletterande utbildning ska ge behörighet i årskurs 1 och 2 i grundsärskolan

Förslag: En förskollärare som har avlagt en behörighetsgivande examen, har en anställning i förskoleklassen senast den 30 juni 2026 och som dessutom har undervisat i förskoleklassen eller nya årskurs 1 under minst fem läsår under de senaste tio åren före ansökan om komplettering av legitimation inkommit till Skol- verket, dock senast den 1 juli 2034, ska vara behörig att som lärare undervisa i årskurs 1 och 2 i grundsärskolan om han eller hon,

1.har kompletterat sin behörighetsgivande examen med en full- gjord behörighetsgivande utbildning enligt förordning (2021:151) om statsbidrag för fortbildning av förskollärare eller en utbildning som motsvarar en sådan, och

2.avlagt en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklings- störning.

En förskollärare som har avlagt en behörighetsgivande examen, en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning och har en anställning i grundsärskolan senast den 30 juni 2026 ska vara behörig att som lärare undervisa i årskurs 1och 2 i grundsär- skolan om

1.han eller hon har undervisat i träningsskolan under minst fem läsår de senaste tio åren före ansökan om komplettering av legitimation inkommit till Skolverket, dock senast den 30 juni 2031, och

2.han eller hon har kompletterat sin behörighetsgivande examen med en fullgjord behörighetsgivande utbildning enligt förord- ning (2021:151) om statsbidrag för fortbildning av förskol- lärare eller en utbildning som motsvarar en sådan.

Behörigheten ska inte kunna ligga till grund för tillämpning av andra bestämmelser om kompletterande behörighet i behörighetsförord- ningen.

379

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

Skälen för utredningens förslag

I grundsärskolan går elever som har en intellektuell funktionsned- sättning eller elever som har fått en betydande och bestående begåv- ningsmässig funktionsnedsättning på grund av en hjärnskada och som bedöms inte kunna nå grundskolans kunskapskrav. Utbildningen och undervisningen i grundsärskolan ska vara anpassad efter elevernas behov och förutsättningar. I grundsärskolan läser eleverna ämnen, men om skolan bedömer att en elev inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i grundsärskolans ämnen, kan eleven i stället läsa ämnesområden. Det är också möjligt att läsa en kombination av ämnen och ämnesområden. Undervisningen i grundsärskolan följer grundsärskolans läroplan och kursplanerna är anpassade för eleverna som går i grundsärskolan, framför allt när det gäller de teoretiska delarna.

Det är mycket viktigt att alla elever har tillgång till kvalificerade och kompetenta lärare med legitimation och behörighet. Elever med funktionsnedsättningar behöver dessutom ha tillgång till en kompe- tens utöver den som lärare får i den ordinarie lärarutbildningen. För att bedriva undervisning i grundsärskolan krävs därför specialpeda- gogisk kompetens i form av en speciallärarexamen med specialiser- ing mot utvecklingsstörning, utöver en lärarexamen avsedd för arbete i vissa årskurser och ämnen. Utredningen gör bedömningen att kravet på speciallärarexamen fortsatt måste upprätthållas för att en lärare ska vara behörig att undervisa i grundsärskolan.

Utredningen har dock i föregående avsnitt 6.3.1 föreslagit att för- skollärare som arbetar i förskoleklassen vid reformens genomförande under vissa förutsättningar ska få en möjlighet att bli behöriga att undervisa i alla ämnen i årskurs 1 och 2 i grundskolan och same- skolan. Utredningen har när det gäller dessa skolformer ovan bedömt att det är av stor vikt att den kompetens och erfarenhet som förskol- lärarna i förskoleklassen har, tas tillvara. Den bedömningen gör sig även gällande för grundsärskolan eftersom det inom förskoleklassen finns elever som tillhör grundsärskolan målgrupp. Det finns därför skäl för att förskollärare, under samma förutsättningar som anges i avsnitt 6.3.1, ska ha möjlighet att bli behöriga att undervisa i års- kurs 1 och 2 om förskolläraren också har avlagt en speciallärarexamen specialiserad mot utvecklingsstörning.

380

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

Utredningen har i avsnitt 6.2.3 bedömt att det finns skäl att till- varata den kompetens och erfarenhet som förskollärare med behö- righet för undervisning i ämnesområden i träningsskolan har. Även denna grupp bör därför få möjlighet att bli behöriga för undervisning i ämnen i grundsärskolans årskurs 1 och 2, under förutsättning att för- skolläraren har arbetat inom träningsskolan under minst fem läsår.

6.3.3Erfarenhet och kompletterande utbildning ska ge behörighet i årskurs 1 och 2 i specialskolan

Förslag: En förskollärare som har avlagt en behörighetsgivande examen, har en anställning i förskoleklassen senast den 30 juni 2026 och som har undervisat i förskoleklassen eller nya årskurs 1 under minst fem läsår under de senaste tio åren före ansökan om komplettering av legitimation inkommit till Skolverket, dock senast den 1 juli 2031, ska vara behörig att som lärare undervisa elever som är hörselskadade, döva eller har en grav språkstörning utan ytterligare funktionsnedsättning i årskurs 1 och 2 i special- skolan om han eller hon har kompletterat sin behörighetsgivande examen med fullgjord behörighetsgivande utbildning enligt för- ordning (2021:151) om statsbidrag för fortbildning av förskol- lärare eller en utbildning som motsvarar en sådan.

Behörigheten ska inte kunna ligga till grund för tillämpning av andra bestämmelser om kompletterande behörighet i behörighets- förordningen.

Skälen för utredningens förslag

Elever som tillhör specialskolans målgrupp läser som huvudregel samma ämnen som i grundskolan. Skolformens elevgrupp har dock olika behov och förutsättningar och eleverna kan därför i vissa fall läsa enligt olika kursplaner. Det finns t.ex. särskilda kursplaner i engelska och svenska för döva och hörselskadade elever, respektive för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning. Alla elever som är döva eller hörselskadade får dessutom undervisning i svenskt teckenspråk och för övriga elever gäller att ämnet svenska ersätter teckenspråk, om eleverna inte har behov av teckenspråk. Elever

381

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

som är döva eller hörselskadade läser ämnet svenska och svenskt teckenspråk parallellt.

Elever med utvecklingsstörning läser normalt enligt grundsär- skolans kursplaner, förutom då vissa anpassade kursplaner behövs för döva eller hörselskadade elever med utvecklingsstörning.

Sedan 2018 finns bestämmelser i behörighetsförordningen som innebär att en lärare är behörig att undervisa elever som är hörsel- skadade, döva eller har en grav språkstörning, utan ytterligare funk- tionsnedsättning, i motsvarande årskurser och ämnen i vilka lärarens utbildning ger behörighet att undervisa i, i grundskolan. I motiven till ändringen anförs att dåvarande ordning med krav på speciallärar- examen utöver grundlärarexamen, innebar en stor personalomsätt- ning som ökar riskerna för att eleverna inte får en sammanhållen undervisning (U2018/02429/S, s. 15). Det anges vidare att det är den samlade kompetensen som lärare, elevhälsa och speciallärare med olika specialiseringar har som bäst kan möta de behov som elever med hör- selnedsättning, dövhet eller grav språkstörning har. Däremot menar man att det är väsentligt att lärare som undervisar elever med mer än en funktionsnedsättning har en speciallärarutbildning (s. 14).

I de förskoleklasser som finns på specialskolans skolenheter arbetar ett mindre antal förskollärare och de har erfarenhet och kompetens av undervisning av elever som tillhör specialskolans målgrupp enligt gällande styrdokument för förskoleklassen. Det finns också kompe- tens i form av goda teckenspråkskunskaper. Utredningen har i avsnit- ten ovan när det gäller grundskolan, sameskolan och grundsärskolan bedömt att det är av stor vikt att den kompetens och erfarenhet som förskollärarna i förskoleklassen har, tas tillvara. Den bedömningen gör sig även gällande för specialskolan.

Elevantalet i specialskolan ökar och läsåret 2020/2021 är elevanta- let 721 elever. Av dessa elever har enligt Skolverkets officiella statistik

410elever hörselnedsättning eller dövhet, 276 grav språkstörning och

35av eleverna har mer än en funktionsnedsättning. Majoriteten av eleverna i specialskolan har alltså en funktionsnedsättning; hörsel- nedsättning, dövhet eller grav språkstörning. För elever som har en hörselnedsättning eller dövhet har specialskolan tvåspråkig under- visning i teckenspråksmiljö och kommunikationen sker primärt på svenskt teckenspråk. För elever med grav språkstörning är språk- svårigheter det primära och undervisning bedrivs i en anpassad lär- miljö utifrån elevens individuella behov. Dessa elever har behov av

382

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

ett gott kommunikativt stöd och kompetenta lärare. För att eleverna ska få en god undervisning krävs en blandning av olika speciallärare, lärare med behörighet att undervisa i olika ämnen, rätt kommuni- kativt stöd och kompetensutvecklingsinsatser för lärarna (s. 15).

Utredningen kan konstatera att lärare med behörighet att under- visa i olika ämnen, utan att ha en speciallärarexamen, redan i dag fyller en viktig funktion i undervisningen av specialskolans elever som är hörselskadade, döva eller har en grav språkstörning, utan ytterligare funktionsnedsättning. Utredningen kan vidare konstatera att det är en mycket begränsad grupp elever som har fler funktionsnedsättningar, där kravet på speciallärarexamen bör upprätthållas. För att undervisa majoriteten av eleverna i specialskolan är dock en ämnesbehörighet tillräcklig.

Utredningen anser att samma bedömning som gjorts om förskol- lärarnas kompetens och erfarenhet i avsnitt 6.3.1. gällande grund- skolan och sameskolan gör sig gällande för specialskolan. Det bör därför vara möjligt för förskollärare som har avlagt en behörighets- givande examen och som har en anställning i förskoleklassen före den 30 juni 2026 och som dessutom har undervisat i förskoleklassen eller nya årskurs 1 under fem läsår de senaste tio åren före ansökan om komplettering av legitimation inkommit till Skolverket, dock senast den 1 juli 2031, ska kunna bli behörig att undervisa elever som är hörselskadade, döva eller har en grav språkstörning, utan ytterli- gare funktionsnedsättning, i alla ämnen i specialskolans årskurs 1 och

2.Denna behörighet ska förskollärarna få om förskolläraren har slut- fört en behörighetsgivande fortbildning enligt förordning (2021:151) om statsbidrag för fortbildning av förskollärare eller en utbildning som motsvarar en sådan (se vidare avsnitt 6.4.4).

383

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

6.3.4Kompletterande utbildning ska ge behörighet i ämnen i årskurs 1–4 i grundskolan och sameskolan

Förslag: En förskollärare som har avlagt en behörighetsgivande examen och är anställd i förskoleklassen senast den 30 juni 2026 ska vara behörig att som lärare undervisa i ett eller flera ämnen i grundskolans och sameskolans årskurser 1–4, om

1.han eller hon har kompletterat sin behörighetsgivande examen med fullgjord högskoleutbildning i ett eller flera ämnen,

2.högskoleutbildningen har en omfattning i varje ämne som minst motsvarar den lägsta omfattning som kan anses ha krävts för ämnet i någon av de lärarexamina med inriktning mot årskur- ser som motsvarar årskurs 1–4 och som är äldre än gällande behörighetsgivande examen, dock inte äldre än en behörig- hetsgivande examen som kunde avläggas den 1 juli 1968, och

3.han eller hon genom högskoleutbildningen har fått sådana ämneskunskaper i vart och ett av detta eller dessa ämnen som

ihuvudsak kan anses ha krävts för den lärarexamen som avses

iföregående punkt.

En sådan förskollärare ska vara behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av den kompletterande högskoleutbildningen.

Behörigheten ska inte kunna ligga till grund för tillämpning av andra bestämmelser om kompletterande behörighet i behörig- hetsförordningen.

Skälen för utredningens förslag

Utredningen föreslår i avsnitt 6.3.1–3 att förskollärare som har minst fem års erfarenhet av undervisning i förskoleklassen ska få möjlighet att läsa en behörighetsgivande fortbildning för att få behörighet att undervisa i alla ämnen i årskurs 1 och 2. Det innebär att förskollärare som har mindre än fem års erfarenhet av undervisning i förskole- klassen eller nya årskurs 1 inte omfattas av samma möjlighet. Vid reformens genomförande kommer det att finnas en andel förskol- lärare som inte har hunnit arbeta i fem år i förskoleklassen. Utred- ningen anser att det även bör finnas en möjlighet för dessa förskol-

384

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

lärare att läsa en kompletterande utbildning för att bli behöriga att undervisa i det nya lågstadiet.

En utgångspunkt för utredningen är att upprätthålla legitimations- och behörighetsreformens intentioner och en möjlighet för förskol- lärare att undervisa i grundskolan innebär ett avsteg från regelstruk- turen. Samtidigt är det av väsentlig betydelse att säkerställa att det finns behöriga lärare som kan undervisa i det nya lågstadiet och att barn och elever får möta kompetenta och behöriga lärare. En möj- lighet för förskollärare att komplettera sin utbildning för att bli behörig att undervisa i skolan, utöver den möjlighet som utredningen före- slagit i avsnitt 6.3.1–3, bör därför enbart vara möjligt för en begränsad grupp förskollärare.

Det finns ett antal förskollärare som i dag är behöriga och arbetar i förskoleklassen och de kommer att stå utan behörighet att under- visa sexåringar, trots att de har en anställning för just detta. Det finns således skäl att avgränsa en behörighetsbestämmelse till just denna grupp förskollärare. En möjlighet till kompletterande behörighet bör därför som huvudregel enbart gälla förskollärare som är anställda för att undervisa i förskoleklassen. Dessutom bör regeln begränsas till att gälla den förskollärare som tagit sin examen före ett visst datum, för att säkerställa att förskollärarna är behöriga för undervisningen i förskoleklassen Detta innebär att endast de behöriga förskollärare som är verksamma i förskoleklassen när reformen genomförs bör få en möjlighet att komplettera sin behörighet. Dessa personer bör då också i de flesta fall ha en viss erfarenhet av undervisning i förskole- klassen eftersom förskollärarna enligt statistiken (se kapitel 4, tabell 4.10) i genomsnitt har flera års erfarenhet. Förskollärare som har en nyare examen eller får anställning senare än det angivna datu- met bör inte omfattas av bestämmelserna.

Utifrån att grundskolan och motsvarande skolformer är stadie- indelade och regelstrukturen i kursplaner och timplaner utgår från detta är det rimligt att det också finns en möjlighet för förskollärare att läsa kompletterande utbildning som ger möjlighet till behörighet i hela lågstadiet. Det finns också fördelar för såväl elever som huvud- män att lärare har behörighet att undervisa i hela lågstadiet

När det gäller hur sådan behörighet ska kunna uppnås anser utred- ningen att det finns starka skäl att göra på liknande sätt som bestäm- melsen i 2 kap. 48 § behörighetsförordningen. En bedömning av behörighet enligt den bestämmelsen går till så att läraren eller för-

385

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

skolläraren får sina kompletterande högskolestudier bedömda genom en i förväg bestämd poängnyckel.6 Denna poängnyckel utgår från en lägsta omfattning av högskolepoäng som personen i fråga ska ha till- ägnat sig genom studier. Eftersom bestämmelsen i 2 kap. 48 § avser den som har en äldre examen utgår bestämmelsen från den lägsta poängomfattningen i en äldre examen.

De förskollärare som kan komma ifråga för en kompletterande utbildning enligt utredningens bedömning, har i huvudsak examina från 1993 års och 2001 års examensordningar. Av den statistik som utredningen redovisar i kapitel 4, tabell 4.4 framgår att de allra flesta, 5 214 personer, har en utbildning före 2001 års examensordning. Utredningen anser därför att den kompletterande utbildning som ska krävas för behörighet bör utgå från den lägsta poängomfattningen i en äldre lärarexamen med inriktning mot lågstadiet och inte från gällande grundlärarexamen i bilaga 2 högskoleförordningen. Den poängomfattning i varje ämne som bör ge vägledning är således vad som i en äldre examen krävdes för behörighet att undervisa i ett enskilt ämne i lågstadiet. Utredningen bedömer det som rimligt att en förskollärare för att bli behörig läser kurser i behörighetsgivande ämnen på högskolenivå och kursernas omfattning bör motsvara den minsta omfattningen i en äldre examen. En förutsättning för behörig- het bör dock vara att förskolläraren också har förvärvat kunskaper i det eller de ämnen som i huvudsak krävts för den äldre examen, dvs. studierna bör inte enbart vara av viss omfattning utan också utgöras av ett visst innehåll. Detta bör i sådant fall ge förskolläraren möjlig- het att nå behörighet att undervisa i ett eller flera ämnen i grund- skolans årskurs 1–4. Sammanfattningsvis föreslår utredningen att för- skollärare ska kunna komplettera sin behörighet i enlighet med detta.

Den fortbildning som ger förskollärare behörighet enligt de före- slagna bestämmelserna i avsnitt 6.3.1–3 bör även kunna ligga till grund för behörighet enligt nu föreslagen bestämmelse. Det skulle för den enskilda förskolläraren kunna innebära att han eller hon först kompletterar med fortbildning för att bli behörig i årskurs 1 och 2 och vid ett annat tillfälle bygger på kompletteringen med ytterlige högskolestudier som tillsammans ger behörighet i årskurs 1–4 i ett eller flera ämnen.

6Poängnyckel för lägsta poängomfattning för ämnen inom äldre lärarexamina.

386

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

Eftersom syftet med den föreslagna bestämmelsen är att möjlig- göra behörighet i lågstadiet för de förskollärare som arbetar i förskole- klassen i dag bör behörighet som kan uppnås enligt utredningens förslag inte leda till att andra bestämmelser om kompletterande be- hörighet blir tillämpliga i behörighetsförordningen (jfr 2 kap. 3 a §). Syftet är inte att berörda förskollärare ska kunna utöka sin behörig- het till andra årskurser eller stadier än de som omfattas av utredning- ens förslag.

6.3.5Kompletterande utbildning och behörighet i ämnen i årskurs 1–4 i grundsärskolan

Förslag: En förskollärare som har kompletterat sin behörighets- givande examen enligt de förutsättningar som anges i 6.3.4 och som dessutom har avlagt en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning ska vara behörig att som lärare undervisa i ett eller flera ämnen i grundsärskolans årskurs 1–4.

Även en förskollärare som är behörig och anställd för under- visning i träningsskolan senast den 30 juni 2026 ska vara behörig att som lärare undervisa i ett eller flera ämnen i grundsärskolans årskurs 1–4 efter en sådan komplettering. En sådan förskollärare ska vara behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av den kompletterande högskoleutbildningen.

Behörigheten ska inte ligga till grund för tillämpning av andra bestämmelser om kompletterande behörighet i behörighetsförord- ningen.

Skälen för utredningens förslag

Utredningen föreslår i avsnitt 6.3.3 att förskollärare som har fem års erfarenhet av undervisning i förskoleklassen och som läst en behö- righetsgivande utbildning samt avlägger en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning får behörighet att undervisa i alla ämnen i årskurs 1 och 2. Förslaget innebär att den som har mindre än fem års erfarenhet, inte kommer att omfattas av utredningens för- slag. Utredningen anser, som nämnts ovan, att det även bör finnas en möjlighet för de förskollärare som har arbetat mindre än fem år

387

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

att läsa en kompletterande utbildning för att bli behöriga att under- visa i det nya lågstadiet i grundsärskolan.

Utredningen anser att samma argument och bedömning gör sig gällande, som redogjorts för ovan i avsnitt 6.3.4. Elever som tillhör grundsärskolans målgrupp finns i dag till viss del i förskoleklassen (se avsnitt 5.3.2). Elever som tidigt bedöms tillhöra grundsärskolans målgrupp väljer också i viss omfattning att börja i grundsärskolan ett år tidigare. Förskollärare som är anställda i förskoleklassen vid reformens genomförande har således kompetens och erfarenhet av undervisning av elever tillhörande målgruppen.

Även förskollärare med en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning, som är behöriga för undervisning i ämnes- områden, har kompetens och erfarenhet av undervisning av sexåringar inom målgruppen som bör tillvaratas. Det bör därför finnas möjlig- het för såväl förskollärare i förskoleklassen som behöriga förskol- lärare inom träningsskolan att komplettera sin utbildning för att upp- nå behörighet för undervisning i grundsärskolan. En förskollärare som är verksam i förskoleklass behöver dock, förutom komplette- rande ämnesstudier, också ha avlagt en speciallärarexamen med spe- cialisering mot utvecklingsstörning för att uppnå sådan behörighet. Kravet på speciallärarexamen följer behörighetsförordningens syste- matik och utgår ifrån de behov som eleverna inom målgruppen har. Utredningens bedömning är att detta krav inte bör frångås. Det inne- bär att för förskollärare som i dag är verksamma i förskoleklassen kommer det att handla om en längre tids kompletterande studier för att uppnå behörighet till grundsärskolan. Av den anledningen har utredningen bedömt att övergångsperioden med behörighet i års- kurs 1 för dessa förskollärare i grundsärskolan ska gälla åtta år, jfr avsnitt 6.2.3. Av bestämmelsen ska, liksom utredningen föreslagit i 6.3.4, framgå att tillämpningen av den föreslagna bestämmelsen inte ska leda till att andra bestämmelser om kompletterande behörighet blir tillämpliga.

388

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

6.3.6Kompletterande utbildning ska ge behörighet i ämnen i årskurs 1–5 i specialskolan

Förslag: En förskollärare som har kompletterat sin behörighets- givande examen enligt de förutsättningar som anges i avsnitt 6.3.4 ska vara behörig att som lärare undervisa i ett eller flera ämnen i specialskolans årskurs 1–5, när det gäller elever som är hörsel- skadade, döva eller har en grav språkstörning, utan ytterligare funk- tionsnedsättning.

En sådan förskollärare ska vara behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av den kompletterande högskoleutbild- ningen.

Behörigheten ska inte kunna ligga till grund för tillämpning av andra bestämmelser om kompletterande behörighet i behörighets- förordningen.

Skälen för utredningens förslag

Utredningen föreslår i avsnitt 6.3.4 att förskollärare som har fem års erfarenhet av undervisning i förskoleklassen och som läst en behörig- hetsgivande utbildning får behörighet att undervisa elever som är hörselskadade, döva eller har en grav språkstörning utan ytterligare funktionsnedsättning i alla ämnen i årskurs 1 och 2 i specialskolan. Förslagen innebär att den som har mindre än fem års erfarenhet av undervisning, inte kommer att omfattas av utredningens förslag. Ut- redningen anser att det även bör finnas en möjlighet för de förskol- lärare som har arbetat mindre än fem år att läsa en kompletterande utbildning för att bli behöriga att undervisa i det nya lågstadiet i special- skolan.

Utredningen anser att samma argument och bedömning gör sig gällande som redogjorts för ovan i avsnitt 6.3.4. Elever som tillhör specialskolans målgrupp finns i förskoleklassen, se avsnitt 5.3.2. Utred- ningen anser således att den kompetens som finns hos de förskol- lärare som arbetar i förskoleklassen vid reformens genomförande bör tillvaratas under samma förutsättningar som angivits ovan.

389

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

6.3.7Förskollärare med speciallärarexamen

Förslag: En förskollärare ska vara behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i årskurs 1 och 2 i grundskolan och motsvarande skolformer under förutsättning att förskolläraren har avlagt en speciallärarexamen och kompletterat med en sådan utbildning som avses i avsnitt 6.3.1. En förskol- lärare ska vara behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i årskurs 1–4 i grundskolan och motsva- rande skolformer under förutsättning att förskolläraren har avlagt en speciallärarexamen och kompletterat med sådan utbildning som avses i 6.3.4.

En sådan förskollärare är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialise- rad mot.

Skälen för utredningens förslag

En förskollärare som har avlagt en speciallärarexamen är enligt gäl- lande bestämmelser behörig att bedriva undervisning som avser särskilt stöd i förskoleklassen (36 § behörighetsförordningen). I och med att utredningen föreslår att det som huvudregel ska krävas en grundlärarexamen för behörighet i det nya lågstadiet, kommer en förskollärare med speciallärarexamen inte att vara behörig att bedriva undervisning som avser särskilt stöd. Utredningen har dock i av- snitt 6.2.5 föreslagit att förskollärare som har avlagt en speciallärar- examen under en övergångsperiod ska vara behörig för undervisning som avser särskilt stöd i nya årskurs 1. Syftet med den tillfälliga be- hörigheten är bl.a. att säkerställa att det finns behörig personal när reformen genomförs och att ge förskolläraren en rimlig tid att kom- plettera sin utbildning för att uppnå behörighet.

Av samma skäl som utredningen anfört i avsnitt 6.3.1 och 6.3.4 gör utredningen bedömningen att förskollärare som uppfyller förut- sättningarna som anges i nämnda avsnitt om kompletterande utbild- ning och som har avlagt en speciallärarexamen bör vara behöriga för undervisning som avser särskilt stöd i antingen årskurs 1 och 2 i grund- skolan och motsvarande skolformer eller årskurs 1–4 i grundskolan eller motsvarande skolformer. En sådan lärare bör dock endast vara

390

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

behörig att som speciallärare bedriva undervisning som speciallärar- examen är specialiserad mot.

6.3.8Sammanfattning av utredningens förslag

Utredningens förslag om vissa förskollärares möjligheter att bli behöriga att undervisa i lågstadiet innebär sammanfattningsvis att:

En behörig förskollärare som har anställning i förskoleklassen och som dessutom har undervisat i förskoleklassen eller nya årskurs 1 under minst fem läsår under en tioårsperiod ska vara behörig att som lärare undervisa i alla ämnen i årskurs 1 och 2 i grundskolan och sameskolan, om han eller hon har kompletterat sin behörig- hetsgivande examen med en fullgjord behörighetsgivande fort- bildning.

Under samma förutsättningar som för grundskolan och same- skolan föreslås en förskollärare bli behörig i årskurs 1 och 2 i grundsärskolan om förskolläraren dessutom avlägger en special- lärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning. Därut- över föreslås att en förskollärare som har avlagt en behörighets- givande examen och en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning och som har undervisat i ämnesområden i träningsskolan under minst fem år under en tioårsperiod ska vara behörig att som lärare undervisa i alla ämnen i årskurs 1 och 2 i grundsärskolan om han eller hon har kompletterat med en full- gjord behörighetsgivande fortbildning.

Under samma förutsättningar som för grundskolan och same- skolan föreslås att en förskollärare blir behörig att undervisa elever som är hörselskadade, döva eller har en grav språkstörning utan ytterligare funktionsnedsättning i årskurs 1 och 2 i specialskolan.

En behörig förskollärare som är anställd i förskoleklassen ska vara behörig att som lärare undervisa i ett eller flera ämnen i grund- skolans eller sameskolans årskurser 1–4, om han eller hon har kom- pletterat sin behörighetsgivande examen med fullgjord högskole- utbildning och utbildningen har en omfattning i varje ämne som motsvarar den lägsta omfattning som kan anses ha krävts för ämnet i någon av de lärarexamina som är äldre än gällande grundlärar-

391

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

examen. Dessutom krävs att förskolläraren genom högskoleutbild- ningen har fått vissa ämneskunskaper.

Under samma förutsättningar som för grundskolan ska en för- skollärare vara behörig att som lärare undervisa i ett eller flera ämnen i grundsärskolans årskurs 1–4, om förskolläraren dess- utom har avlagt en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning. Även en behörig förskollärare som anställd för undervisning i ämnesområden i grundsärskolan ska vara be- hörig att som lärare undervisa i ett eller flera ämnen i grundsär- skolans årskurs 1–4 under samma förutsättningar.

Under samma förutsättningar som för grundskolan ska en för- skollärare vara behörig att som lärare undervisa elever som är hör- selskadade, döva eller har en grav språkstörning utan ytterligare funktionsnedsättning i ett eller flera ämnen i specialskolans års- kurs 1–5.

En förskollärare ska vara behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i årskurs 1 och 2 i grund- skolan och motsvarande skolformer under förutsättning att för- skolläraren har avlagt en speciallärarexamen och kompletterat med en sådan utbildning som avses i avsnitt 6.3.1. En förskollärare ska därtill vara behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i årskurs 1–4 i grundskolan och motsvarande skolformer under förutsättning att förskolläraren har avlagt en speciallärarexamen och kompletterat med sådan utbildning som avses i avsnitt 6.3.4. En sådan förskollärare är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärar- examen är specialiserad mot.

6.4Utformningen av behörighetsgivande fortbildning

Utredningens förslag i avsnitt 6.3 innebär att vissa förskollärare ska ges möjlighet att bli behöriga att undervisa i lågstadiet om de kom- pletterar sin examen med en fullgjord behörighetsgivande fortbild- ning.

I följande avsnitt redovisar utredningen överväganden och förslag om utformningen av sådan utbildning.

392

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

6.4.1Utredningens överväganden gällande utformning av fortbildningen

Det finns olika hänsyn som behöver tas vid utformningen av en fort- bildning som ger förskollärare behörighet att undervisa i lågstadiet. Fortbildningen behöver ge förskollärare sådan kunskap och kompe- tens att eleverna får undervisning av god kvalitet. På så sätt säker- ställs att eleverna får den utbildning som de har rätt till. Förskol- lärarnas kompetens och erfarenhet av arbete i förskoleklassen bör också tillvaratas. De krav som ställs för behörighet att få bedriva undervisning i lågstadiet bör därför inte sänkas, men det bör vid utformningen av fortbildningen finnas en realistisk syn på hur om- fattande den kan vara. Det senare berör dels frågan om hur lång tid det är rimligt att anta att en enskild individ är beredd att delta i kompletterande utbildning, dels vilka förutsättningar som krävs för att det ska vara möjligt för individen att genomföra studierna.

Sett utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv så är det även angeläget att kostnaden för utbildningen inte blir för hög eller att utbildningen blir alltför omfattande i tid. Det kan t.ex. handla om att utbildningens längd kortas genom att behörighetens omfattning be- gränsas. Det kan även handla om att möjliggöra för individen att till- godoräkna sig tidigare utbildning och validera relevant arbetserfaren- het samt flexibilitet avseende studietakt och studieform. Utifrån ett huvudmanna- och verksamhetsperspektiv är det angeläget att utbild- ningens omfattning och utformning medger att berörda förskol- lärare kan arbeta samtidigt som de läser den kompletterande fort- bildningen. Det är också av stor vikt att utbildningen medför att denna, väl avgränsade grupp av förskollärare, kan erhålla behörighet att undervisa i alla ämnen i berörda årskurser. Detta kan göras genom att utbildningen ger behörighet i hela eller delar av lågstadiet. Det är viktigt, såväl ur ett verksamhets- som ett elevperspektiv, att fortbild- ningen utformas så att den ger förskollärarna kompetens och behö- righet att undervisa i det nya lågstadiet. Det är viktigt för eleverna att de undervisas av lärare med en behörighet som motsvarar de krav som följer av läroplaner och kursplaner. Det är också av stor vikt att eleverna får en kontinuitet och i så stor utsträckning som möjligt kan undervisas av samma lärare under lågstadiet. En kompletterande fortbildning bör därför utformas så att den i största möjliga utsträck- ning ger behörighet att undervisa i samtliga ämnen i hela lågstadiet.

393

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

Det finns flera exempel på behörighetsgivande utbildningar som Skolverket erbjuder i samverkan med lärosäten. Ett exempel är utbild- ningarna som ges inom ramen för Lärarlyftet7. Lärarlyftet infördes 2012 med syftet att utöka andelen behöriga lärare, och på så vis upp- nå en likvärdig utbildning. Insatsen har förlängts vid ett flertal till- fällen och ska nu pågå till 2025. Lärarlyftets kurser syftar till att lärare som har en lärarexamen ska bli behöriga att undervisa i fler skolformer, årskurser och ämnen genom att läsa kurser på högskole- nivå. Lärarlyftets utbildningar vänder sig till personer med en behörig- hetsgivande lärarexamen som är anställda som lärare inom skolväsen- det (förskolan och fritidshemmet undantagna). Förskollärare kan dock läsa utbildningar genom Lärarlyftet för att erhålla en special- lärarexamen. Lärare i fritidshem kan vissa fall delta i Lärarlyftets utbild- ningar. Utbildningen består i huvudsak av distansstudier. Skolverket (2020 g) beskriver i en utvärdering av insatsen att de flesta av kurserna som ges inom Lärarlyftet ges på halvfart eller kvartsfart. Det konsta- teras att andelen lärare med godkända kursresultat påverkas negativt i de fall som kurserna ges under en lång period men också om kurs- takten är hög. För att få bedriva ämnesstudier inom ramen för Lärar- lyftet ska den som läser ha en behörighetsgivande examen som lärare. Det innebär i dagsläget att en förskollärare som ges behörighet enligt utredningens förslag inte kommer att kunna delta i utbildning genom Lärarlyftet.

Utredningen har även övervägt möjligheten att den behörighets- givande fortbildningen för förskollärare skulle kunna kopplas till den komplettande pedagogiska utbildning (KPU) som i dag anordnas vid flera lärosäten. KPU vänder sig till personer som har tidigare ämnesstudier om 90 eller 120 högskolepoäng i de ämnen som under- visas i skolan. Genom att komplettera med ytterligare 90 högskole- poäng kan personen ta ut en ämneslärarexamen. KPU är alltså inriktad mot grundskolans årskurs 7–9 eller gymnasieskolan. I departements- promemorian Ökad kvalitet i lärarutbildningen och fler lärare i skolan (U 2021/00301) utreds bl.a. möjligheten att bredda KPU:n till att även kunna leda till en grundlärarexamen. Syftet med detta anges vara att öka antalet behöriga lärare i grundskolan. Innebörden av förslaget är att den som läser utbildningen blir grundlärare i svenska och samhällsorienterande ämnen, eller matematik och naturoriente- rande ämnen. En annan del av förslaget handlar om att studietakten

7Förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare.

394

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

höjs vilket innebär att utbildningstiden förkortas. Enligt förslaget ska utbildningen innehålla utbildningsvetenskaplig kärna (UVK), verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt ämnes- och ämnesdidak- tiska studier. När det gäller grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 betonas att studierna dessutom särskilt ska ge kunskaper om grundläggande läs- och skrivinlärning och matematikinlärning, samt om barns kommu- nikation och språkutveckling.

Förslaget gäller inte personer med förskollärarexamen. Den fort- bildning som utredningen föreslår kommer, till skillnad från mål- gruppen för KPU till grundlärare enligt departementspromemorians förslag, att rikta sig till personer som inom ramen för fullgjord för- skollärarutbildning redan har läst kurser gällande UVK, VFU, grund- läggande läs- och skrivinlärning, matematikinlärning samt barns kom- munikation och språkutveckling. Utredningen bedömer därför att det som berörda förskollärare behöver komplettera med således är ytterligare kurser inom läs-, skriv- och matematikinlärning med didak- tiska och metodiska inslag relaterade till den aktuella åldersgruppen samt till grundskolans uppdrag och styrdokument.

Skolverkets uppdrag om Fortbildning av förskollärare i förskoleklass

Under hösten 2020 fick Skolverket ett regeringsuppdrag (U 2020/05108) att föreslå lämpliga fortbildningsinsatser som kan erbjudas till förskollärare verksamma i förskoleklassen läsåret 2021/22. Uppdraget redovisades genom Redovisning av uppdrag om fortbild- ning av förskollärare i förskoleklass (Skolverket 2020 e).

Skolverkets förslag innebär att förskollärare verksamma i för- skoleklassen ska erbjudas fortbildning som omfattar läs-, skriv- och matematikinlärning med didaktiska och metodiska inslag relaterat till den aktuella åldersgruppen samt till grundskolans uppdrag och styrdokument. Syftet med utbildningen är att stärka förskollärarnas kompetens att undervisa i grundskolan, men även att minska skill- naden mellan deras utbildning och grundlärarutbildningen med inrikt- ning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3. En utgångspunkt för uppdraget har varit att den fortbildning som före- slås så långt som möjligt ska kunna utgöra en del av den fortbildning som utredningen förväntas föreslå. I regeringsuppdraget är därför

395

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

framskrivet att Skolverket ska utforma sitt förslag till fortbildnings- insats i nära dialog med utredningen.

Skolverkets slutsats är att den kompetenshöjande fortbildningen bör vara sammanlagt 30 högskolepoäng och att utbildningen ska ut- formas så flexibelt som möjligt.

6.4.2Utbildning för behörighet i årskurs 1 och 2

Förslag: Skolverket ska ges i uppdrag att i samverkan med läro- säten erbjuda den fortbildning som ska ge förskollärare, som har minst fem års erfarenhet av arbete i förskoleklassen eller nya års- kurs 1, behörighet i årskurs 1 och 2.

Utbildningen bör omfatta 30 högskolepoäng, 15 högskolepoäng avseende svenska och 15 högskolepoäng avseende matematik. Utbildning bör kunna genomföras på deltid under ett år.

Skälen för utredningens förslag

Utredningens förslag om behörighet i avsnitt 6.3.1–6.3.3 syftar till att förskollärare som arbetat i förskoleklassen i minst fem år ska kunna komplettera sin examen med en behörighetsgivande fortbild- ning och på så sätt bli behöriga att undervisa i alla ämnen i lågstadiets årskurs 1 och 2. Syftet med fortbildningen ska vara att ge förskol- lärarna den ytterligare kompetens som krävs för att undervisa som lärare i nya årskurs 1 och 2. Även förskollärare som har speciallärar- examen och som är behöriga att bedriva undervisning i tränings- skolan eller undervisning som avser särskilt stöd bör omfattas av möjligheten till fortbildning, se avsnitt 6.3.7.

Utredningen kan konstatera att det inte finns någon befintlig utbildning som kan anses ge förskollärarna den fortbildning som de behöver för att kunna få behörighet att undervisa i nya årskurs 1 och

2.Utbildning i form av kurser på högskola eller universitet utgår ifrån de befintliga examensordningarna och från de styrdokument som gäller grundskolan. Styrdokumenten är till stor del framarbetade utifrån stadieindelningen och kunskapskraven. Det finns således inget regelverk för vad en lärare behöver kunna för att arbeta enbart i årskurs 1 och 2. Utredningen anser därför att det måste skapas en

396

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

utbildning som är särskilt anpassad för de förskollärare som omfattas av utredningens förslag. Utredningen gör bedömningen att Skolver- ket är den myndighet som är bäst lämpad att i samverkan med läro- sätena erbjuda en sådan utbildning.

Utbildningen bör vara avgränsad i studietid och omfattning

I frågan om utbildningens omfattning finns en rad överväganden att ta ställning till. I departementspromemorian Ökad kvalitet i lärar- utbildningen och fler lärare i skolan (U2021/00301) ges bl.a. förslag på hur fler akademiker ska kunna arbeta som lärare i skolan och för- slag om en kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Syftet med förslagen i promemorian är att förbättra behörighetsläget i skolan. Genom att dessa personer läser kompletterande kurser om 75 högskolepoäng under ett år ska de enligt förslaget kunna uppnå en grundlärarexamen i svenska och samhällsorienterande ämnen, eller matematik och naturorienterande ämnen. I den ovan refererade departementspromemorian föreslås att högskolepoängen ska för- delas enligt följande: UVK 20 högskolepoäng, VFU 20 högskole- poäng samt ämnes- och ämnesdidaktiska studier 35 högskolepoäng. Utgångspunkten för förslaget är att personer som sedan tidigare har en gedigen grund inom ett ämnesområde och har uppnått de mål som krävs för en examen kan antas ha förutsättningar för att på kortare tid kunna komplettera sin utbildning. Vidare förslås i pro- memorian också en ökad studietakt vilket innebär att kurserna även ska ges under sommaren.

Det förslag som redovisas i departementspromemorian gäller som tidigare nämnts inte personer med förskollärarutbildning. Utred- ningen anser dock att de argument som anförs i promemorian bör kunna anses som giltiga även för de personer med förskollärarexa- men som omfattas av utredningens förslag. Förskollärarna har en flerårig pedagogisk utbildning från universitet eller högskola, de har avlagt en examen och har därutöver en mångårig relevant erfarenhet av undervisning i förskoleklassen.

Även av Skolverkets redovisning av regeringsuppdraget gällande fortbildningsinsatsen för förskollärare (Skolverket 2020 g) framgår att en utbildning som syftar till att stärka förskollärarnas kompetens att undervisa i skolan inte bör vara för lång. En sådan utbildning bör

397

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

vara avgränsad i omfattning samt vara flexibel i både studieform och studietid. Studieformen och studietakten ska utformas så att förskol- lärarna kan kombinera studier och arbete. Studierna bör vidare kunna bedrivas så flexibelt som möjligt, exempelvis på halvfart eller kvarts- fart och huvudsakligen på distans. Skolverket föreslår även att det bör övervägas om utbildningen ska ges i form av sommarkurser för att på så vis öka flexibiliteten och förkorta studietiden.

Mot bakgrund av utredningens överväganden om vilka olika hän- syn som måste tas vid utformningen av utbildningen (se avsnitt 6.4.1 ovan) samt vad som framkommer i både departementspromemorian samt redovisningen av regeringsuppdraget som refererats ovan, gör utredningen bedömningen att flexibilitet är en mycket viktig faktor. Flexibilitet i studieform och studietakt kommer att underlätta inte enbart för den som ska studera och huvudmännen, utan också för rektorerna och den pedagogiska verksamheten. Det finns också anled- ning att anta att en sådan flexibilitet bidrar till en större kontinuitet för eleverna.

I likhet med de förslag som läggs fram i tidigare nämnd departe- mentspromemoria bedömer utredningen att den behörighetsgivande fortbildningen bör vara av en mer begränsad omfattning och att den således bör kunna genomföras på kortare tid. Förskollärarna bör exem- pelvis inte behöva läsa utbildningsvetenskaplig kärna eller genomföra verksamhetsförlagd utbildning, då de arbetat många år i förskole- klassen. För förskollärarnas del bör utbildningen således handla om ämnes- och ämnesdidaktiska studier.

Utredningens bedömning är således att den behörighetsgivande utbildningen som kan ge behörighet i årskurs 1 och 2 bör omfatta 30 högskolepoäng. En sådan längd på utbildningen bedöms innebära att förskollärarnas tidigare kunskap, kompetens och yrkeserfarenhet tas tillvara på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, vilket även inne- bär ett effektivt nyttjande av samhällsresurserna.

Utbildningens innehåll

Utredningens bedömning är att Skolverket tillsammans med läro- sätena har den kompetens som krävs för att avgöra vad som närmare ska ingå i den behörighetsgivande utbildningen. Av Skolverkets förslag till fortbildningsinsats under läsåret 2021/22 framgår bland

398

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

annat att myndigheten haft en dialog med lärosäten om innehåll i fortbildningens kurser, fördelning mellan aktuella ämnesområden och antal högskolepoäng. Skolverket anför också att det är viktigt att de lärare som ska undervisa i den första årskursen i den tioåriga grundskolan har den kompetens och skicklighet som är nödvändig för en utbildning av hög kvalitet.

Skolverket har i den ovan refererade redovisningen av sitt förslag till fortbildningsinsats konstaterat, liksom utredningen i avsnitt 6.1.2, att det finns likheter mellan dagens förskollärar- och lärarutbildning. Utbildningarna har dock förändrats över tid och en jämförelse är svår att göra. Av de cirka 5 000 personer som är förskollärare och arbetar i förskoleklassen har majoriteten, cirka 91 procent, en äldre utbildning.

Vidare refererar Skolverket till två olika betänkanden i fråga om vad som bör ingå i fortbildningen. I betänkandet På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik (ÅR 2016:59 s. 203 f) föreslogs en särskild fortbildningsinsats för förskollärare i förskoleklassen för att kompensera för skillnaden mellan förskol- lärarutbildningen och grundlärarutbildningen när det gäller läs-, skriv- och matematikinlärning. Den föreslagna fortbildningen skulle innehålla moment av läs-, skriv- och matematikinlärning och mot- svara cirka 15 högskolepoäng.

Skolverket refererar också till ett ställningstagande i betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109, s. 226): Sammanfattnings- vis sägs att olika ålderskategorier och skolformer kräver specifika kunskaper och färdigheter av lärare. De basala färdigheterna i läsning, skrivning och matematik som eleverna i förskoleklassen och de första grundskoleåren ska lära sig, ställer alldeles särskilda krav på lärare. En framgångsrik pedagogik inom dessa områden kräver att lärare har specialkunskaper inom bland annat lingvistik, läsinlärning- ens olika dimensioner, skrivandet som kognitiv process och skrivan- dets olika dimensioner, talbegreppets och räkneoperationernas ut- veckling samt hur man förebygger eller bryter onda cirklar vid svå- righeter med inlärningen. De didaktiska aspekter som behöver läggas på ämnena skiljer sig mycket åt mellan olika ålderskategorier av elever. För att säkerställa att förskollärarna har med sig tillräckliga kunskaper i läs- och skrivinlärning samt grundläggande matematik- undervisning är det av vikt att de deltar i en utbildning särskilt avsedd för detta ändamål.

399

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

Utredningen har i, avsnitt 5.2.5 föreslagit att det bör utarbetas kun- skapskrav för nya årskurs 2(3) gällande grundläggande matematiskt tänkande inklusive taluppfattning, samt att det nuvarande kunskaps- kravet i läsförståelse bör utvidgas till att även innefatta grundläggande skrivförmåga. Den utbildning som syftar till att ge förskollärarna behörighet i årskurs 1 och 2 bör således ta hänsyn till utredningens förslag om utvidgade kunskapskrav. I likhet med Skolverkets ställ- ningstaganden i regeringsredovisningen bedömer utredningen därför att förskollärare som ska undervisa i den nya första årskursen måste ges kompletterande kunskaper om bland annat styrdokumenten för grundskolan samt i fråga om tidig läs- och skrivinlärning och grund- läggande matematikundervisning.

Utredningen bedömer mot bakgrund av detta att den behörig- hetsgivande fortbildningen, i enlighet med förslaget i den tidigare refererade SOU 2016:59, bör innehålla 15 högskolepoäng svenska eller svenska som andraspråk och 15 högskolepoäng matematik, alltså sammanlagt 30 högskolepoäng. När det gäller det närmare innehållet i de 30 högskolepoängen bör det ankomma på Skolverket tillsam- mans med lärosätena att bestämma.

Utredningen har övervägt om det inom ramen för den behörig- hetsgivande fortbildningen om 30 högskolepoäng ska kunna gå att validera och tillgodoräkna sig tidigare lästa högskolepoäng. Om dessa tidigare studier är relevanta i både omfattning och ämnesinnehåll anser utredningen att ett tillgodoräknande eller validering bör vara möjlig. Detta är dock ytterst Skolverkets sak att bedöma.

6.4.3Utbildning för behörighet i ämnen i årskurs 1–4

Förslag: Skolverket bör ges i uppdrag att i samverkan med läro- säten erbjuda fortbildning som syftar till att ge förskollärare be- hörighet i ett eller flera ämnen i lågstadiet.

Skälen för utredningens förslag

En förskollärare som är anställd i förskoleklassen när reformen genom- förs bör, enligt utredningens förslag i avsnitt 6.3.4–6.3.6, under vissa förutsättningar kunna bli behörig att undervisa som lärare i års-

400

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

kurs 1–4. Om förskolläraren fullgjort kurser på högskolenivå i viss omfattning och med ett visst innehåll anser utredningen att behörig- het bör kunna ges att undervisa i ett eller flera ämnen i lågstadiet. Även förskollärare som har speciallärarexamen och som är behöriga att bedriva undervisning i träningsskolan eller undervisning som avser särskilt stöd bör omfattas av möjligheten till fortbildning, se avsnitt 6.3.7.

Skolverket erbjuder i samarbete med lärosätena olika typer av behörighetsgivande kurser, bland annat inom ramen för Lärarlyftet8. Dessa kurser syftar till att bredda redan behöriga lärares kompetens och omfattar därför inte förskollärarna. Förskollärare kan dock inom ramen för Lärarlyftet läsa en speciallärarexamen.

Utredningens bedömning är att Skolverket i samverkan med läro- säten bör erbjuda kurser som syftar till att även förskollärare ska kunna ges behörighet i ett eller flera ämnen i lågstadiet. Vid utform- ningen av dessa kurser är det viktigt att kursernas omfattning i tid jämförs med omfattningen av den behörighetsgivande fortbildning som kan ge behörighet i årskurs 1 och 2 (jfr avsnitt 6.4.2). Dessa kurser bör därtill ställas i relation till den poängnyckel som utred- ningen redogör för i avsnitt 6.3.4 och bör således inte vara mer om- fattande i varje ämne än vad som minst motsvarar den lägsta omfatt- ning som kan anses ha krävts för ämnet i en äldre behörighetsgivande examen. Kursernas omfattning i tid behöver också jämföras med det ordinarie kursutbudet på lärosätena. Hänsyn behöver dessutom tas till att målgruppen för kurserna är yrkesverksamma personer som har erfarenhet av undervisning i förskoleklassen.

Kompletterande kurser kan byggas på den behörighetsgivande utbildningen

Den behörighetsgivande fortbildning som föreslås i avsnitt 6.4.2 är först och främst avsedd för förskollärare som har arbetat i minst fem år i förskoleklassen eller nya årskurs 1. Utredningen anser dock att även förskollärare som inte uppfyller erfarenhetskravet bör kunna ta del av de kurser som erbjuds inom ramen för den fortbildnings- insatsen.

8En samlad beskrivning av lärarlyftets utveckling görs i utredningen SOU 2018:17 s. 296–299.

401

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

De kurser som ingår i den behörighetsgivande fortbildningsinsat- sen kan utgöra hela eller delar av den omfattning och de ämneskun- skaper som krävs för behörighet i enlighet med utredningens förslag i avsnitt 6.3.4–6.3.6. Huruvida den behörighetsgivande fortbildningen som omfattar 30 högskolepoäng och som föreslås i avsnitt 6.4.2 ska anses räcka för att förskolläraren ska kunna bli behörig att undervisa i ett eller flera ämnen i lågstadiet beror på förskollärarens tidigare studier och arbetserfarenheter.

Det är emellertid Skolverket som får avgöra om studierna inom ramen för den behörighetsgivande fortbildningen är tillräckliga för legitimation för den enskilde förskolläraren.

För förskollärare som arbetat i mindre än fem år kan legitimation i sådana fall endast ges i svenska och matematik i årskurs 1–4 efter- som alla förutsättningar för behörighet i alla ämnen i årskurs 1 och 2 inte är uppfyllda. Förskolläraren kan också på eget initiativ ha läst till kurser och även dessa bör kunna tillgodoräknas. Det krävs dock att dessa studier är relevanta i både omfattning och ämnesinnehåll, och en sådan bedömning får göras av Skolverket i samband med ansökan om legitimation.

6.4.4Statsbidrag för fortbildning av förskollärare

Förslag: Statsbidrag ska utgå för fortbildning som syftar till att förskollärare ska bli behöriga att undervisa i årskurs 1 och 2 i låg- stadiet.

Statsbidrag ska även utgå för fortbildning som syftar till att ge förskollärare behörighet i ett eller flera ämnen i lågstadiet. Stats- bidraget ska vidare kunna sökas av huvudmän för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Statsbidrag ska kunna utgå för de förskollärare som är anställda för undervisning i förskoleklassen, träningsskolan i grundsärskolan eller nya års- kurs 1.

Statsbidraget bör vara tidsbegränsat och möjligt för huvud- männen att söka till och med 2034.

402

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

Skälen för utredningens förslag

Regeringen beslutade den 25 februari 2021 om förordning (2021:151) om statsbidrag för fortbildning av förskollärare. Förordningen inne- håller bestämmelser om statsbidrag för fortbildning av förskollärare verksamma i förskoleklassen i syfte att stärka deras kompetens att kunna undervisa i de första årskurserna i grundskolan (1 §). Stats- bidrag får lämnas för ersättning för lön till förskollärare som deltar i uppdragsutbildning enligt förordningen (2007:223) om uppdrags- utbildning för fortbildning av lärare och förskollärare, eller motsva- rande utbildning som anordnas av en enskild utbildningsanordnare (5 §). Statsbidrag utgår under förutsättning att förskolläraren har förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen och är anställd för undervisning i förskoleklassen. För att statsbidrag ska utgå ska utbildningen syfta till att ge förskolläraren kompetens om elevers läs-, skriv- och matematikinlärning. Statsbidraget får lämnas till huvud- män för förskoleklassen (3 §). Förordningen träder i kraft den 1 april 2021.

Utredningen föreslår i avsnitt 6.3 att förskollärare, som uppfyller vissa villkor, genom behörighetsgivande fortbildning ska ges möj- lighet att bli behöriga att undervisa i lågstadiet. Vidare föreslår utred- ningen att Skolverket ska ges i uppdrag att i samverkan med läro- säten utforma den behörighetsgivande utbildningen (se avsnitt 6.4.5).

Eftersom förskoleklassen tas bort som skolform bör huvudmän för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan kunna erbjuda förskollärare, som vid reformens genomförande är anställda att undervisa i förskoleklassen, träningsskolan inom grundsärskolan eller i nya årskurs 1, deltagande i den behörighetsgivande utbild- ningen som föreslås i avsnitt 6.4.2. Dessa huvudmän ska också kunna erbjuda förskollärare en möjlighet att läsa in kompletterande hög- skolepoäng. Förskollärarna kan på så sätt uppnå behörighet i ett eller flera ämnen i lågstadiets årskurs 1–4. För att främja förskollärares deltagande i behörighetsgivande utbildning föreslår utredningen att statsbidrag utgår för detta ändamål. För de utbildningsinsatser som utredningen föreslår i avsnitt 6.4.2 och 6.4.3 bör därför statsbidrag utgå i enlighet med förordning (2021:151) om statsbidrag för fort- bildning av förskollärare. Detta bör framgå av statsbidragsförord- ningens syfte.

403

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

Utbildningsinsatsen som föreslås i avsnitt 6.4.2 syftar till att ge förskollärare behörighet i alla ämnen i årskurs 1 och 2, alltså en mer vidsträckt behörighet än vad som kan ges genom förslaget i av- snitt 6.4.3. Statsbidraget bör därför i första hand betalas ut till de huvudmän som söker medel för förskollärare som omfattas av be- stämmelsen om behörighet i årskurs 1 och 2, som föreslås i avsnitt 6.3.1– 6.3.3, och som ska studera den behörighetsgivande utbildningen om 30 högskolepoäng, som föreslås i avsnitt 6.4.2.

För att reformen ska kunna genomföras under en viss tid bör stats- bidraget vara tidsbestämt. Eftersom det rör sig om ett bestämt antal förskollärare bör tiden begränsas till den tidpunkt när det kan för- väntas att samtliga förskollärare som kan bli aktuella för behörighets- givande utbildning har genomfört en sådan utbildning. I avsnitt 6.2.2–

6.2.4har utredningen bedömt att förskollärare som arbetar i för- skoleklassen ska ges en tillfällig behörighet att arbeta som behörig lärare i årkurs 1 i grundsärskolan i åtta år från att reformen genom- förs, dvs. fram till 2034. Utredningen anser därför att statsbidraget bör vara möjligt för huvudmännen att söka till och med 2034. Angå- ende överväganden om tiden för övergångsperioden se avsnitt 8.9.

Utredningen vill i sammanhanget betona vikten av att beakta resultatet av den pågående översynen av de riktade statsbidragen på utbildningsområdet. I budgetpropositionen för 2018 aviserade reger- ingen en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag till skolan kan förenklas och förbättras (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16). Reger- ingens ambition att de riktade statsbidragen på utbildningsområdet ska bli betydligt färre och enklare kommer även till uttryck i budget- propositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 16). Där konsta- teras att det dock även fortsättningsvis kommer att finnas behov av att staten riktar väl avvägda statsbidrag till specifika verksamhets- områden med stora utvecklingsbehov. Ett sådant område som pekas ut är en långsiktig bidragsstruktur för fortbildning.

Det av utredningen föreslagna statsbidraget bör hanteras i sam- klang med den hantering av övriga bidrag gällande behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling av förskollärare och lärare som framgår av budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 16).

404

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

6.5Kompetensutvecklande insatser för lärare m.fl.

Förslag: Skolverket ska ges i uppdrag att genomföra en kompe- tensutvecklande insats i syfte att säkerställa att de lärare som ska arbeta i blivande årskurs 1 kan integrera förskolans pedagogik och arbetssätt på lämpligt sätt i undervisningen. Detta bör ske i sam- verkan med lärosäten.

Insatsen bör genomföras som ett Förskolepedagogiskt lyft för lärare och rikta sig till lärare och andra berörda personalgrupper som i dag arbetar i förskoleklassen eller i lågstadiet, och som i sin grundutbildning saknar kompetens gällande förskolans pedagogik och arbetssätt.

Skolverkets uppdrag bör innefatta såväl framtagandet av kom- petensutvecklingsinsatser med detta ändamål, som revidering av befintliga insatser som riktar sig mot nuvarande förskoleklassen och lågstadiet. Dessa bör även vara anpassade för att kunna tillämpas i nya årskurs 1.

Vid behov av särskilt anpassad kompetensutveckling för lärare inom grundsärskolan, specialskolan och sameskolan bör tillgången till skolformsspecifika insatser säkerställas.

Skälen för utredningens förslag

Utredningen föreslår i avsnitt 5.1 att förskoleklassen ska upphöra som skolform, och att lågstadierna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan samtliga utökas med ett år genom en ny första årskurs. Om förslaget realiseras medför det att årskurs 1 i större omfattning än tidigare kommer att innefatta elever i sexårs- åldern som enligt nu gällande system vanligen återfinns i förskole- klassen.

Förskoleklassens verksamhet kännetecknas av att den, i högre grad än de övriga obligatoriska skolformerna, kombinerar förskolans och skolans pedagogik och arbetssätt, vilket även återspeglas i att både förskollärare och lärare är behöriga att undervisa i förskoleklassen. För att intentionen med reformen ska kunna förverkligas bedömer utredningen att det är av avgörande betydelse att undervisningen i blivande årskurs 1 även framgent präglas av detta arbetssätt, och att de lärare som ska arbeta i den nya första årskursen kan integrera

405

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

förskolans pedagogik och arbetssätt på lämpligt sätt i undervisningen (se avsnitt 5.2 samt avsnitt 4,4.).

Den tidigare refererade forskningsöversikten som på uppdrag av utredningen genomförts av Ackesjö och Persson lyfter fram bety- delsen av att lärare för barn i skolstartsåldern i sin undervisning kan integrera undervisning och lek, ämnesfokus och barnfokus (se av- snitt 4.4 och bilaga 3). Lärarna behöver både ämneskunskaper och kunskaper om hur barn utvecklar förutsättningar för sin läs- och skrivförmåga och sina matematiska förmågor. De behöver också kunna använda flera olika strategier och metoder i sin undervisning. Lärare med en examen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 har i mindre omfattning läst kurser avse- ende förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området (se tidigare avsnitt 6.1.2). Särskilt kan detta gälla lärare med en äldre lärarexamen som saknar inriktningen mot arbete i förskole- klass.

Utredningen bedömer därför att det behövs en kompetensutveck- lingsinsats vars syfte är att säkerställa att de lärare som ska arbeta i nya årkurs 1 kan integrera förskolans pedagogik och arbetssätt på ett lämpligt sätt i undervisningen. Utredningen föreslår att Skolverket, i samverkan med lärosäten, bör ges i uppdrag att utforma och genom- föra ett Förskolepedagogiskt lyft för lärare med detta ändamål.

Skolverkets uppdrag bör innefatta såväl framtagandet av nya kompetensutvecklingsinsatser med detta ändamål, som revidering av befintliga insatser (t.ex. utbildningsmoduler, webbkurser och stöd- material) som riktar sig mot nuvarande förskoleklassen och lågstadiet och som bedöms kunna anpassas för att även vara tillämpliga i nya årskurs 1.

Innehållet i kompetensutvecklingen kan behöva utformas på olika sätt beroende på om den riktar sig till lågstadiet i grundskolan, grund- särskolan, specialskolan eller sameskolan. I utformningen av insatserna är detta något som Skolverket får överväga. Vid behov av särskilt an- passad kompetensutveckling för lärare inom grundsärskolan, special- skolan och sameskolan bör tillgången till skolformsspecifika insatser säkerställas. Det kan också finnas skäl att överväga om kompetens- utvecklingsinsatser med detta ändamål även kan behövas för övriga personalgrupper som är anställda i nuvarande förskoleklass och låg- stadium.

406

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

Det föreslagna Förskolepedagogiska lyftet för lärare ska ses som ett komplement till det stöd till huvudmännens lokala implemen- tering som utredningen föreslår i avsnitt 7.1.3. I det kapitlet föreslås ett uppdrag till Skolverket att utarbeta och genomföra implemen- teringsinsatser. Insatserna kan bl.a. omfatta att göra det övergripande syftet med de reviderade styrdokumenten och innehållet i dessa känt och begripligt för huvudmän, rektorer, skolchefer och lärare samt andra berörda personalgrupper. Här ingår också att främja förståel- sen för varför revideringarna kommit till och det centrala innehållet i de förändrade styrdokumenten i jämförelse med de tidigare, men också vad förändringarna kommer att medföra för planeringen och genomförandet av undervisningen. I anslutning till detta så kan det föreslagna Förskolepedagogiska lyftet för lärare erbjuda en väl avvägd och för ändamålet anpassad kompetensutveckling som tar avstamp i de ändringar i läroplaner och kursplaner som utredningen föreslagit att Skolverket ska få i uppdrag att ta fram förslag till (se avsnitt 5.2.4).

6.6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

6.6.1Ikraftträdande

Förslag: Ändringarna i behörighetsförordningen och högskole- förordningen ska träda i kraft den 1 augusti 2024 och tillämpas först från och med den 1 juli 2026.

Ändringen i förordning (2021:151) om statsbidrag för fort- bildning av förskollärare ska träda i kraft i två steg, dels den 1 augusti 2024, dels den 1 juli 2026.

Skälen för utredningens förslag

Utredningen föreslår att bestämmelserna i behörighetsförordningen och högskoleförordningen ska träda i kraft den 1 augusti 2024 och att de nya bestämmelserna ska tillämpas från och med den 1 juli 2026.

Ändringarna i förordningen (2021:151) om statsbidrag för fort- bildning av förskollärare föreslås träda i kraft i två steg, dels den 1 augusti 2024, dels den 1 juli 2026. Det beror på att reglerna om behörighet träder i kraft i augusti 2024, men ska börja tillämpas först den 1 juli 2026. Eftersom förskoleklassen fortfarande finns kvar som

407

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

skolform år 2024–2026 behöver skrivningarna i förordningen ta hän- syn till detta förhållande.

När bestämmelserna ska börja tillämpas behöver flera förbere- dande åtgärder av skolmyndigheterna vara vidtagna, se avsnitt 7.1.3. Utredningen bedömer att myndigheterna behöver två år från ikraft- trädandet för säkerställa att alla förberedande åtgärder är på plats när bestämmelserna ska börja tillämpas.

6.6.2Befintliga lärarlegitimationer

Förslag: En lärarlegitimation som avser behörighet att undervisa i årskurser i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller same- skolan som utfärdats enligt 2 kap. 16 § skollagen före den 1 juli 2026 ska anses gälla för de motsvarande årskurser enligt 10 kap. 3 §, 11 kap. 4 §, 12 kap. 3 § och 13 kap. 3 § skollagen i dess nya lydelse, som den äldre legitimationen avser.

Ett beslut om lärarlegitimation som utfärdats enligt 2 kap.

16 § skollagen före den 1 juli 2026 och som avser behörighet som omfattar lågstadiet enligt 10 kap. 3 §, 11 kap. 4 §, 12 kap. 3 § och 13 kap. 3 § skollagen i dess äldre lydelse ska anses gälla för låg- stadiet i nämnda bestämmelsers nya lydelse.

Statens skolverk får fatta beslut om legitimation med nya årskursbeteckningar som ersätter befintliga beslut.

Skälen för utredningens förslag

Skolverket ska efter ansökan meddela legitimation till lärare eller förskollärare som har behörighetsgivande examen enligt 2 kap. 16 § skollagen. Av samma paragrafs fjärde stycke framgår att läraren eller förskollärarens behörighet att bedriva undervisning i skolväsendet ska anges på legitimationen. Av 4 kap. 4 § behörighetsförordningen fram- går vidare att det på legitimationen ska anges i vilken eller vilka skolformer eller fritidshem, årskurser eller motsvarande, ämnen eller ämnesområden som läraren eller förskolläraren är behörig att under- visa i.

Utredningens förslag om en tioårig grundskola, en tioårig grund- särskola, en elvaårig specialskola och en sjuårig sameskola innebär

408

SOU 2021:33

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

att tidigare utfärdade lärarlegitimationer behöver justeras för att dessa ska överensstämma med de nya årskursbeteckningarna i nämnda skolformer.

Utredningens förslag innebär vidare att de som är behöriga att undervisa i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och same- skolan fortsättningsvis ska vara behöriga att undervisa i skolformer- nas nya årskurser. När det gäller nya årskurs 1 innebär utredningens förslag att de lärare som i dag är behöriga att undervisa i lågstadiet, t.ex. årskurs 1–3 i grundskolan, fortsättningsvis ska vara behöriga att undervisa i det nya lågstadiet, dvs. årskurs 1–4 i grundskolan. Skol- verket bör få möjlighet att ändra befintliga legitimationer, så att dessa följer de nya årskursbeteckningarna i skollagen. Ändringarna av utfärdade lärarlegitimationer är således av redaktionell art och inne- bär ingen förändring av den enskilda lärarens rätt att utöva sitt yrke.

För att upprätthålla ordning i legitimationssystemet och för att underlätta för alla aktörer inom skolväsendet att överblicka lärar- behörigheten föreslår utredningen att Skolverket får fatta beslut om legitimation med nya årskursbeteckningar som ersätter befintliga beslut om legitimation.

6.6.3Högskoleförordningen

Förslag: Den som har påbörjat en utbildning till grundlärare med inriktning mot förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3, grundlärare med inriktning mot grundskolans årskurs 4–6 eller ämneslärare med inriktning mot grundskolans årskurs 7–9 och avlägger examen efter den 1 juli 2026 ska erhålla examen enligt den nya lydelsen i bilaga 2 till högskoleförordningen (examens- ordningen).

Skälen för utredningens förslag

Utredningens förslag om en tioårig grundskola, en tioårig grund- särskola, en elvaårig specialskola och en sjuårig sameskola innebär att årskursbeteckningarna för respektive stadium förändras. Grund- lärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grund- skolans årskurs 1–3, grundlärarexamen med inriktning mot grund-

409

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

SOU 2021:33

skolans årskurs 4–6 och ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7-9 byter beteckningar till grundlärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 1–4, grundlärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 5–7 och ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolas årskurs 8–10. Utredningen har inte föreslagit några andra förändringar av de olika lärarexamina i bilaga 2 till högskoleförordningen, än justeringar av årskursbeteckningarna. För en person som redan har en äldre lärarexamen eller en grund- eller ämneslärarexamen kommer dessa justeringar inte att medföra någon förändring, eftersom utredningens förslag innebär att de ges behörighet för motsvarande årskurser.

För en person som påbörjat någon av dessa lärarutbildningar eller som antagits till och som har begärt anstånd med att påbörja utbild- ningen kommer förändringarna av årskursbeteckningarna att inne- bära att utbildningen, till vilken de ansökt, byter namn vid tillämp- ningen den 1 juli 2026. För att dessa personer ska kunna examineras mot en examen med rätt årskursbeteckningar bör övergångsbestäm- melser införas i högskoleförordningen. Bestämmelserna ska ange att den som påbörjat en utbildning enligt de äldre bestämmelserna och som efter den 1 juli 2026 avlägger examen bör anses ha avlagt exa- men med de justerade årskursbeteckningarna.

410

7Genomförande och utvärdering av reformen

I detta kapitel redovisar utredningen en plan för hur reformen kan genomföras.

I enlighet med direktivet redovisar utredningen också övervägan- den avseende hur de föreslagna åtgärderna kan utvärderas samt hur förutsättningarna för utvärdering kan främjas.

7.1Reformens genomförande

7.1.1De nya bestämmelserna tillämpas från och med läsåret 2026/27

Förslag: Bestämmelserna gällande en tioårig grundskola, en tio- årig grundsärskola, en elvaårig specialskola och en sjuårig same- skola träder i kraft den 1 augusti 2024, och ska tillämpas på utbild- ning som påbörjas efter den 30 juni 2026, alltså läsåret 2026/27.

Skälen för utredningens förslag

Utredningen föreslår att bestämmelserna gällande en tioårig grund- skola, en tioårig grundsärskola, en elvaårig specialskola och en sju- årig sameskola ska träda i kraft den 1 augusti 2024 (se avsnitt 5.6 respektive avsnitt 6.6), och att de nya bestämmelserna ska tillämpas i utbildning som påbörjas från och med höstterminen 2026. Den tio- åriga grundskolan, den tioåriga grundsärskolan, den elvaåriga special- skolan och den sjuåriga sameskolan ska därmed starta läsåret 2026/27.

Den tentativa tidsplanen utgår från att regeringen efter remitter- ing av utredningens betänkande överlämnar en proposition till riks-

411

Genomförande och utvärdering av reformen

SOU 2021:33

dagen i mars 2022 och att riksdagen fattar beslut i enlighet med denna senast under det första halvåret 2022. Om riksdagsbeslutet fattas vid en senare tidpunkt behöver tidsplanen följaktligen revideras i enlig- het med detta. Tidsplanen innefattar ett flertal olika steg i implemen- teringsprocessen som i viss utsträckning, men inte uteslutande, bygger på och är beroende av varandra. Skolverkets uppdrag att föreslå änd- ringar i läroplaner och kursplaner (se avsnitt 5.2.4) behöver med nöd- vändighet föregå implementeringsinsatser riktade till huvudmännen (se avsnitt 7.1.4). Detsamma gäller kompetensutvecklingsinsatser till följd av läroplansförändringarna (se avsnitt 6.5). På liknande sätt behöver grundläggande förutsättningar för att driva verksamhet i skolväsendet, t.ex. lärarlegitimationer (se avsnitt 6.6.2) och godkän- nanden för enskilda huvudmän (se avsnitt 5.6.2), vara på plats i god tid innan utbildning kan börja bedrivas i enlighet med de nya bestäm- melserna. Flera av dessa steg kan ske parallellt.

Under förutsättning att riksdagsbeslut fattas under första halv- året 2022, att skolmyndigheterna påbörjar sitt förberedelsearbete senast hösten 2022 (se vidare avsnitt 7.1.3) och regeringen fattar beslut om ändringar i läroplanerna och kursplanerna under våren 2024, så bedömer utredningen att det finns goda förutsättningar för att införandet av reformen ska kunna ske enligt tidsplanen på ett ändamålsenligt sätt.

Huvudmän och skolenheter beräknas behöva minst ett år för att förbereda sig inför förändringen, bl.a. i fråga om organisation, personal och lokaler. För att förslaget om ett införande läsåret 2026/27 ska kunna realiseras behöver huvudmännens lokala implementeringsarbete av de förändrade styrdokumenten sättas igång senast inför läsårsstart 2025/26. Av denna anledning ska det enligt utredningens förslag vara möjligt för huvudmännen att söka statsbidraget för kapacitets- förstärkande och kvalitetshöjande insatser under implementerings- perioden från höstterminen 2025 (se vidare avsnitt 7.1.5). Stöd för huvudmännens lokala implementering behöver således vara utformat vid denna tidpunkt (se vidare avsnitt 7.1.4). Huvudmännens och skol- enheternas förberedelser kan dock i vissa delar påbörjas tidigare, t.ex. gällande fortbildning av förskollärare samt kompetensutvecklande in- satser inom ramen för det Förskolepedagogiska lyftet (se avsnitt 6.5). Även andra förberedelser avseende personal, organisation och lokaler bedöms kunna påbörjas så snart som de nya bestämmelserna trätt i kraft den 1 augusti 2024.

412

SOU 2021:33

Genomförande och utvärdering av reformen

Startpunkten för den tioåriga grundskolan etc. kan vid behov senareläggas. Tidsplanen bör då, baserat på önskat läsår, justeras med utgångspunkt i den beräknade tidsåtgången mellan det att bestäm- melserna träder i kraft till dess att utbildningen kan bedrivas i en- lighet med de nya bestämmelserna.

7.1.2En nationellt samlad implementering

Förslag: Den tioåriga grundskolan, tioåriga grundsärskolan, elva- åriga specialskolan och sjuåriga sameskolan föreslås implemen- teras genom en nationellt samlad reformstrategi.

Skälen för utredningens förslag

Utredningen har övervägt olika reformstrategier och modeller för implementering. Tre olika implementeringsalternativ har ställts mot varandra; en implementeringsperiod på nio år med två parallella system, en stegvis implementering eller en nationellt samlad implementering.

En implementeringsperiod på nio år med två parallella system

Alternativet med en implementeringsperiod på nio år skulle innebära att en elev går hela grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inom ramen för ett och samma regelsystem.

Modellen innebär i praktiken att alla sexåringar (födda 2020) skulle börja blivande årskurs 1 läsåret 2026/27 och att dessa skulle gå tio år i grundskolan eller grundsärskolan och sluta årskurs 10 i juni 2036. Elever i specialskolan skulle sluta årskurs 11 i juni 2037, och elever i sameskolan skulle sluta årskurs 7 i juni 2033. Sjuåringarna (födda 2019) skulle parallellt börja i årskurs 1 läsåret 2026/27, efter att ha gått i förskoleklass som sexåringar, och följa det gamla syste- met. Detta innebär att elever i grundskolan respektive grundsär- skolan skulle sluta årskurs 9 i juni 2035, elever i specialskolan skulle sluta årskurs 10 i juni 2036 och elever i sameskolan slutar årskurs 6 i juni 2032.

En sådan modell innebär att det i skollagen i många fall skulle finnas en dubbel uppsättning bestämmelser eftersom olika årskullar

413

Genomförande och utvärdering av reformen

SOU 2021:33

inte skulle omfattas av samma regler. Det skulle också finnas dubbla uppsättningar läroplaner och kursplaner etc. under tidsperioden. Sådan lagstiftningsteknik användes vid läroplansreformerna i gym- nasieskolan (Gy11) respektive gymnasiesärskolan (GySär13).

Utredningen bedömer att denna modell skulle medföra ett antal komplikationer. I praktiken blir följden två parallella elevgrupper i samma årskurs i nio års tid i grundskolan och grundsärskolan, tio års tid i specialskolan samt sex år i sameskolan. Olika regelverk skulle gälla för elevgrupperna. Undervisningen för de parallella elevgrup- perna skulle även bedrivas utifrån olika läroplaner och kursplaner, samt utifrån skilda behörighetsregler för de förskollärare och lärare som bedriver undervisningen.

Utredningen bedömer sammantaget att modellen med två paral- lella system medför organisatoriska svårigheter för huvudmän och rektorer samt för de förskollärare och lärare som skulle bedriva under- visningen under den tio år långa övergångsperioden. Själva längden på övergångsperioden skulle skilja sig markant från de ovan nämnda läroplansreformerna i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Dessa två reformer innebar dessutom mer omfattande ändringar för de berörda skolformernas samtliga elever, till skillnad från denna reform som först och främst medför ändringar i den första årskursen.

En stegvis implementering

Alternativet med en stegvis implementering skulle innebära att inte alla landets huvudmän genomför förändringen på en och samma gång, utan att huvudmännen erbjuds möjlighet att ansluta sig, alternativt ansluts exempelvis utifrån regional tillhörighet, i olika etapper. Imple- menteringen skulle ske med generösa övergångsbestämmelser i kom- bination med statligt stöd till huvudmännen för förberedelser och fortbildning. När en huvudman kan redovisa att dess personal upp- fyller behörighetskraven så skulle den övergå till den nya grundsko- lan, grundsärskolan, specialskolan respektive sameskolan. I och med att förutsättningarna är på plats så skulle det nya regelverket börja gälla och i samband med att förskoleklass övergår till att bli en ny årskurs 1 så justeras också de övriga årskursbeteckningarna.

Utredningen ser flera potentiella fördelar med en stegvis reform- strategi. Oavsett om huvudmännen själva skulle ansöka om vilken

414

SOU 2021:33

Genomförande och utvärdering av reformen

implementeringsetapp som de vill ansluta sig till eller om anslut- ningen skulle ske exempelvis regionalt så innebär modellen att alla landets huvudmän inte genomför reformen samtidigt. Detta skulle möjliggöra för staten att fokusera stöd och resurser till ett antal huvudmän i taget, både avseende fortbildning och olika slags stöd- insatser vid implementeringen. En fördel om huvudmännen ansöker om att ansluta sig till implementeringen är att de själva, utifrån sina förutsättningar, kan avgöra vilken etapp som passar bäst för dem. En implementering i etapper skulle dessutom öka utvärderingsbarheten av reformen och dess olika delar, samt möjligheten att göra finjuster- ingar under tiden som implementeringen pågår.

Det finns exempel på att skolreformer har implementerats genom att en förändring genomförts stegvis i ett antal skoldistrikt, kommu- ner eller dylikt i taget. Ett sådant exempel är den grundskolereform som påbörjades i slutet av 1940-talet och avslutades i början av 1970- talet, och som successivt implementerades i landets kommuner vid olika tillfällen (Holmlund 2020). Detta skildras även i tidskriften Väg- val i skolans historia där Román & Ringarp (2016) beskriver refor- men som en 25-årig process genom vilken den nioåriga enhetsskolan ersatte den år 1842 lagstadgade folkskolan, och så småningom blev grundskolan i och med läroplanen Lgr62. Ett annat exempel är den reform under 1970-talet genom vilken låg- och mellanstadiebetygen togs bort vid olika tidpunkter i olika kommuner (Sjögren 2010). Att dessa reformer genomfördes stegvis skedde dock troligtvis inte i första hand för att öka utvärderingsbarheten, utan som en följd av kapacitetsbegränsningar i systemet och för att det ansågs finnas för- delar med att förändringen genomfördes på olika ställen vid olika tid- punkter. På senare år har Skolverkets kompetensutvecklingssatsningar Matematiklyftet och Läslyftet genomförts stegvis, vilket möjliggjort för IFAU att påbörja utvärderingar av insatsernas effekt för elevers resultat på de nationella proven i matematik i årskurs 3, 6 och 9 respektive elevers läsförståelse och skrivförmåga i svenska.

Utredningens samlade bedömning är dock att den stegvisa imple- menteringsstrategin skulle medföra ett antal komplikationer som måste tas i beaktande. Modellen innebär att det gamla och det nya syste- met med tillhörande regelverk skulle komma att finnas parallellt under implementeringsperioden, vilket kan skapa otydlighet och rörig- het i systemet då en del huvudmän och skolenheter kommer att vara kvar i det gamla systemet medan andra gått över till det nya. Utöver

415

Genomförande och utvärdering av reformen

SOU 2021:33

att detta sannolikt skulle komma att upplevas som svårförståeligt och olikvärdigt för vårdnadshavare och elever och dessutom kunna försvåra vid eventuella skolbyten, så medför modellen att skolmyn- digheterna behöver arbeta med parallella regelverk och datasystem under implementeringsperioden, vilket skulle vara såväl försvårande som kostnadsdrivande. Exempelvis skulle Skolinspektionen under implementeringsperioden behöva utöva tillsyn och kvalitetsgransk- ning utifrån parallella regelverk. Ytterligare en komplikation rör be- slutet om när en huvudman bedöms uppfylla förutsättningarna för att gå över till det nya systemet (se vidare om utredningens över- väganden och förslag inom detta område i avsnitt 6). För att en rätts- säker och transparent bedömning ska kunna göras så krävs insamling av data bl.a. om när en huvudmans personal genomgått fortbild- ningsinsatser. Denna bedömnings- och beslutsprocess medför en inte obetydlig administrativ uppgift som behöver åläggas en lämplig aktör. Utredningen förordar av dessa skäl inte i första hand en stegvis implementering, dess fördelar till trots.

En nationellt samlad implementering förordas

Efter noggranna överväganden bedömer utredningen att denna typ av systemgenomgripande reform som spänner över hela det obliga- toriska skolväsendet inte lämpar sig för att implementeras etappvis. Utredningen förordar i stället en nationellt samlad implementering. Denna strategi skulle utgå från ett ikraftträdande inför ett fastställt läsår och en implementeringsperiod med generösa övergångsbestäm- melser för nya regler om behörighet i kombination med statligt stöd till huvudmännen för fortbildningsinsatser och andra förberedelser.

En fördel med detta alternativ är att ett ikraftträdande med tillämp- ning av alla nya författningsändringar sker samtidigt för alla huvud- män. Det medför ett tydligt startdatum med de nya regleringarna som alla huvudmän och skolenheter omfattas av, vilket underlättar såväl insatser som information, stöd och fortbildning och kompetens- utveckling från Skolverket som tillsyn från Skolinspektionen. Vid läs- årsstart går grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och samesko- lan över till det nya systemet där förskoleklass blir en ny årskurs 1. I samband med det justeras de övriga årskursbeteckningarna. Från och med läsårsstarten tillämpas de nya kraven för behörighet och de

416

SOU 2021:33

Genomförande och utvärdering av reformen

nya styrdokumenten för all utbildning i det obligatoriska skolväsen- det. Detta bedöms underlätta för huvudmännen, rektorerna, berörd personal på skolenheterna, samt för skolmyndigheterna, men skapar även en tydlighet och förutsägbarhet för vårdnadshavare och elever. Det senare är viktigt inte minst i fråga om familjers överväganden kring skolstart, som kan handla om flytt och eventuella skolbyten. En nationell implementering underlättar också hanteringen av exempel- vis nationella prov såväl nationellt som lokalt.

Den förordade modellen riskerar dock att försvåra reformutvär- dering då systemet i sin helhet förändras samtidigt, vilket medför att kontrollgrupper saknas. Utredningen menar dock att såväl utvärder- ing som successiva justeringar kan möjliggöras genom en kontinuerlig uppföljning av processen i kombination med utvärdering av refor- mens olika delmoment. Se vidare avsnitt 7.2 Utvärderingsplan.

7.1.3Uppdrag till skolmyndigheterna

Förslag: Skolverket bör så snart som möjligt efter riksdagsbeslut ges ett uppdrag gällande kommande ändringar av läroplaner och kursplaner. Skolverket bör vidare ges uppdrag avseende anpass- ningar av statistikframställning, handläggning av statsbidrag och lärarlegitimationer samt andra sakområden och stödfunktioner som bedöms påverkas av ikraftträdandet och tillämpningen av de nya bestämmelserna. Skolverket bör också ges i uppdrag att ut- arbeta och genomföra implementeringsinsatser.

Skolinspektionen bör på liknande sätt, så snart som möjligt efter riksdagsbeslut, ges ett uppdrag gällande hanteringen av befintliga godkännanden och ansökningar om nya godkännanden av en- skilda huvudmän. Om andra delar av myndighetens verksamhet bedöms påverkas av de nya bestämmelserna bör även dessa ses över.

Motsvarande uppdrag bör ges till Sameskolstyrelsen och Spe- cialpedagogiska skolmyndigheten i de fall deras verksamheter och stödfunktioner bedöms påverkas av ikraftträdandet och tillämp- ningen av de nya bestämmelserna.

417

Genomförande och utvärdering av reformen

SOU 2021:33

Skälen för utredningens förslag

För att förslaget om ett införande av en tioårig grundskola, en tioårig grundsärskola, en elvaårig specialskola och en sjuårig sameskola höst- terminen 2026 ska kunna realiseras behöver ändrade läroplaner och kursplaner beslutas av regeringen under våren 2024, för att kunna tillämpas på utbildning fr.o.m. läsåret 2026/27.

Skolverket bör få ett uppdrag gällande förslag till ändringar i läro- planer och kursplaner så snart som möjligt efter riksdagsbeslut. Myndigheten har bedömt att arbetet med att ändra berörda läro- planer och kursplaner med tillhörande kunskapskrav tar cirka ett och halvt till två år. Det kan därför övervägas om uppdraget i stället ska vara förberedande och ges till Skolverket redan innevarande år (2021), för att därmed skapa så goda förutsättningar som möjligt för den fortsatta arbetsprocessen.

Skolverket har ett pågående regeringsuppdrag om en bred översyn av svenskämnena som ska redovisas i december 2021 (U2020/05524). Uppdraget innefattar bl.a. ett eventuellt framtagande av nya kurs- och ämnesplaner. Utredningen föreslår i avsnitt 5.2.4 och 5.2.5 att Skolverket ska föreslå ändringar i läroplaner och kursplaner, bl.a. i ämnena svenska och svenska som andraspråk, samt ett breddande av kunskapskravet i svenska och svenska som andraspråk i blivande årskurs 2. Det av utredningen föreslagna förberedande uppdraget till Skolverket gällande förslag till ändringar i läroplaner och kursplaner, bör i möjligaste mån samordnas med den pågående översynen av svenskämnena, för att på så vis skapa synergieffekter. Detta är ytter- ligare ett skäl för varför ett förberedande uppdrag till Skolverket kan övervägas.

Skolverket bör vidare så snart som möjligt efter riksdagsbeslut ges uppdrag att ta fram och genomföra fortbildnings- och kompetens- utvecklingsinsatser, anpassa statistikframställningen, statsbidrags- och lärarlegitimationshandläggningen samt andra sakområden och stöd- funktioner som kan tänkas påverkas av de nya bestämmelserna. Myndigheten bör också få i uppdrag att i god tid informera berörda aktörer, samt genomföra implementeringsinsatser. Då detta är en så pass genomgripande skolreform bör information även riktas till vård- nadshavare och till allmänheten. Motsvarande uppdrag bör ges till Sameskolstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten i de fall

418

SOU 2021:33

Genomförande och utvärdering av reformen

deras verksamheter och stödfunktioner bedöms påverkas av de nya bestämmelserna.

Skolinspektionen bör på liknande sätt, så snart som möjligt efter riksdagsbeslut, ges ett uppdrag gällande hanteringen av befintliga godkännanden och ansökningar om nya godkännanden av enskilda huvudmän. Det bör också övervägas om uppdraget i stället ska vara förberedande och ges redan innevarande år (2021). När det gäller redan befintliga godkännanden föreslår utredningen att merparten av dessa hanteras genom ett förenklat förfarande (se avsnitt 5.6.2). En ansökan för att starta eller utöka en verksamhet enligt de nya bestämmelserna med start höstterminen 2026 behöver ha kommit Skolinspektionen till handa senast den 31 januari 2025 (2 kap. 1 § skolförordningen). Skolinspektionen ska om möjligt besluta i ett ärande om godkännande före den 1 oktober kalenderåret innan ut- bildningen ska starta, i det här fallet 1 oktober 2025 (2 kap. 3 § skol- förordningen). Det betyder att de nya bestämmelserna om ansökan om godkännande behöver ha trätt i kraft under 2024. I ansökan till Skolinspektionen ska det anges vilka skolformer och årskurser som ska bedrivas. Under utredningens gång har det framkommit att Skolinspektionen bedömer att förberedelsearbetet, efter ikraftträ- dandet av de nya bestämmelserna, vilket t.ex. innefattar att ta fram nya föreskrifter och blanketter inför att huvudmännen ska ansöka etc. tar cirka ett år. Om andra delar av myndighetens verksamhet bedöms påverkas av de nya bestämmelserna bör även dessa ses över.

Det är angeläget att myndigheternas förberedelser genomförs i god tid inför att de nya bestämmelserna träder i kraft den 1 augusti 2024 och i den mån det behövs för att bestämmelserna ska kunna börja tillämpas på utbildning från och med höstterminen 2026. På så vis kan huvudmän och andra berörda aktörer få bra förutsättningar inför och i starten av reformen. De kan i sin tur göra nödvändiga förberedelser och vidta nödvändiga åtgärder. Därtill kommer det att bli tydligare för de enskilda huvudmännen vad som kommer att gälla avseende godkännanden.

419

Genomförande och utvärdering av reformen

SOU 2021:33

7.1.4Stöd till huvudmännens lokala implementering

Förslag: Skolverket bör med anledning av reformen ges i uppdrag att utarbeta och genomföra implementeringsinsatser riktade till huvudmän, skolchefer, rektorer, lärare, förskollärare samt andra berörda personalgrupper.

Stödinsatserna bör vara inriktade mot dels det lokala imple- menteringsarbetet och hur det kan organiseras, dels de innehålls- liga aspekterna av de reviderade styrdokumenten.

Skälen för utredningens förslag

Det finns ett antal områden som i tidigare sammanhang har lyfts fram som centrala för en framgångsrik implementering (se t.ex. SOU 2013:30; Håkansson & Sundberg 2016; Skolverket 2013 b). Det handlar exempelvis om att de övergripande syftena och innehållet i de förändrade styrdokumenten görs begripliga, att det görs tydligt hur styrdokumentens olika delar hänger samman samt att tydliggöra vilka konsekvenser förändringarna kan komma att få för den dagliga praktiken. Det handlar också om att utforma ett ändamålsenligt stöd för ett lokalt anpassat implementeringsarbete och att stärka den lokala förändringskapaciteten. Detta stöd bör vara långsiktigt och involvera hela styrkedjan från lokal politik till arbetslag på skol- enhetsnivå. Det framhålls som viktigt att stödet fokuserar på det lokala utvecklingsarbetet och det gemensamma tolkningsarbetet gäl- lande hur de förändrade styrdokumenten kommer att påverka verk- samheten och den faktiska undervisningen. Vidare betonas betydel- sen av tillit, delaktighet och samspel mellan skolsystemets olika nivåer och att de olika nivåerna involveras tidigt och finns med under hela implementeringsprocessen.

Utredningen föreslår därför att Skolverket ges i uppdrag att ut- arbeta och genomföra implementeringsinsatser med anledning av reformen. Det övergripande syftet med dessa stödinsatser ska vara att de förändringar som följer av reformen ska bli kända, förankrade och därefter tillämpade på lokal nivå. De implementeringsinsatser som Skolverket utarbetar bör vara inriktade mot:

420

SOU 2021:33

Genomförande och utvärdering av reformen

det lokala implementeringsarbetet och hur det kan organiseras, och

de innehållsliga aspekterna av de reviderade styrdokumenten.

Utredningen bedömer att en viktig del av implementeringsprocessen handlar om att understödja och främja det lokala implementerings- arbetet. Detta stöd bör riktas till huvudmän, skolchefer, rektorer, lärare och förskollärare samt andra berörda personalgrupper. Det kan t.ex. handla om stöd i planeringen och genomförandet av den lokala implementeringen.

En annan central del av det lokala implementeringsarbetet berör det övergripande syftet med de reviderade styrdokumenten. Inne- hållet i dessa bör göras känt och begripligt för huvudmän, skol- chefer, rektorer, lärare och förskollärare samt andra berörda perso- nalgrupper. Det kan t.ex. handla om att främja förståelsen för varför revideringarna kommit till och de väsentliga förändringarna i styr- dokumenten, men också vad förändringarna kommer att medföra för planeringen och genomförandet av undervisningen. Detta stöd kan dels behöva vara av generell karaktär, dels behöva anpassas och utformas efter de berörda skolformerna och olika funktioner i skol- organisationerna.

Detta stöd till huvudmännens lokala implementering bör i den utsträckning som det är tillämpligt ligga i linje med nuvarande påbör- jade implementeringsinsatser avseende reviderade kursplaner för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan som ska gälla från och med höstterminen 2022.

7.1.5Statsbidrag för kapacitetsförstärkande och kvalitetshöjande åtgärder i lågstadiet

Förslag: Statsbidrag ska utgå till huvudmännen i syfte att möj- liggöra en kapacitetsförstärkning samt säkerställa kvaliteten i ut- bildningen i lågstadiet under den tid som reformen implementeras.

Statsbidraget bör vara tidsbegränsat och möjligt för huvud- männen att söka från höstterminen 2025 till och med utgången av 2030.

421

Genomförande och utvärdering av reformen

SOU 2021:33

Skälen för utredningens förslag:

Utredningens förslag om en tioårig grundskola, tioårig grundsär- skola, elvaårig specialskola och sjuårig sameskola innebär en ambitions- höjning för det svenska skolväsendet. För att denna ambitionshöj- ning ska kunna realiseras finns skäl att överväga ett statsbidrag till samtliga huvudmän som berörs av reformen. Ett sådant statsbidrag bör syfta till att möjliggöra en kapacitetsförstärkning samt säker- ställa kvaliteten i utbildningen i lågstadiet under den tid som refor- men implementeras. Ett sådant statsbidrag kommer enligt utred- ningens mening också att säkerställa en likvärdig implementering av reformen hos huvudmännen.

Utredningen har övervägt att föreslå ett generellt statsbidrag till kommunerna. Enligt den kommunala finansieringsprincipen ska be- slut som innebär nya obligatoriska uppgifter för kommunerna som regel åtföljas av en statlig finansiering via det generella statsbidraget. Reformen i sig är, som tidigare har nämnts, en ambitionshöjning från statens sida. Det kan också konstateras att reformen är så pass omdanande för det svenska skolsystemet att det kan finnas skäl att tillföra medel till det generella statsbidraget. Ett generellt statsbidrag bör kunna kopplas mot konstaterade kostnadsökningar som refor- men innebär för kommunerna. Resursförstärkning som ges enligt detta sätt avgränsas dock till kommunerna och de enskilda huvud- männen, och kommer inte staten som huvudman för specialskolan och sameskolan till del. Ett generellt statsbidrag fördelas inte heller utifrån antalet barn i sexårsåldern, utan utifrån det kommunala skatte- utjämningssystemet.

Utredningen förslår därför istället ett riktat statsbidrag riktat till huvudmän för grundskola, grundsärskola, specialskola och same- skola samt fritidshemmet. Utredningen har övervägt att föreslå att bidraget till huvudmännen skulle kunna administreras inom den be- fintliga förordningen (2018:49) om statsbidrag för likvärdighet och kunskapsutveckling. Syftet med detta statsbidrag svarar väl emot sådana insatser som skulle kunna komma att behövas för att stärka kapaciteten hos huvudmännen och höja kvaliteten i verksamheterna i samband med reformens implementering. Bidraget är dock inte utformat för att kunna nyttjas på det vis som utredningen ser behov av då det endast avser insatser i fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolan och alltså inte innefattar huvudmän för grundsärskola,

422

SOU 2021:33

Genomförande och utvärdering av reformen

sameskola och specialskola. Därtill är bidraget socioekonomiskt viktat. Utredningen bedömer att bidraget bör riktas till samtliga huvudmän, och att det i detta fall är verksamhetens omfattning och elevantal som bör avgöra bidragets storlek.

Utredningen har på motsvarande sätt gjort överväganden gällande förordning (2015:215) om statsbidrag för lågstadiet i grundskolan och motsvarande skolformer samt viss annan utbildning. Syftet med detta bidrag är att höja utbildningens kvalitet i berörda skolformer samt fritidshemmet. Bidraget ska gå till kostnader för personalför- stärkningar och innehåller enbart delvis bestämmelser som svarar mot det syfte som utredningen bedömer behövs för ett riktat stats- bidrag.

Utredningen föreslår därför en ny statsbidragsförordning som syftar till att möjliggöra en kapacitetsförstärkning samt säkerställa kvaliteten i utbildningen i lågstadiet under den tid som reformen implementeras.

Statsbidraget får lämnas till berörda huvudmän för lågstadiet i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan samt fri- tidshemmet för kostnader som syftar till att säkerställa kvaliteten på utbildningen under implementeringsperioden. Sådana insatser kan t.ex. vara kostnader för personalförstärkning i samband med att i verksamhet anställda genomgår fortbildnings- och kompetensutveck- lingsinsatser, men också annat, såsom exempelvis insatser för att underlätta elevernas övergång från förskolan till skolan eller kostna- der för att bygga om nödvändiga lokaler. En huvudman som ansöker om statsbidrag bör ha upprättat en plan med en redogörelse för de insatser som huvudmannen planerar.

Då statsbidraget har till syfte att säkerställa kvaliteten under implementeringsprocessen föreslås förordningen träda i kraft ett år före reformen ska genomföras, dvs. statsbidrag bör kunna utgå från höstterminen 2025. För att reformen ska anses vara genomförd under en viss tid bör statsbidraget vara tidsbestämt, i det här fallet till utgången av 2030.

Statsbidragets storlek är 500 miljoner kronor årligen under de två första åren, och 200 miljoner kronor årligen under de fyra sista åren.

423

Genomförande och utvärdering av reformen

SOU 2021:33

7.2Utvärderingsplan

7.2.1Överväganden gällande utvärdering av reformen

Den skisserade reformen innebär att sexåringar införlivas i grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. En grundläg- gande fråga som är viktig att kunna besvara är om reformen med dess olika delar har haft någon betydelse för elevers kunskapsresultat och för likvärdigheten i skolväsendet. För det politiska ansvarsutkrävan- det är det också viktigt att det går att veta om den förda politiken har avsedda effekter och lyckas förverkliga uppsatta intentioner, och som en konsekvens av det fastslå om allmänna medel används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

Utredningens bedömning är att det är viktigt att reformen och dess delar följs upp och utvärderas, och att detta sker såväl under som efter implementeringsprocessen. Utredningen har särskilt beaktat de slutsatser som redovisades av Utredningen om förbättrade resultat i grundskolan i delbetänkandet Det tar tid – om effekter av skolpolitiska reformer (SOU 2013:30) och slutbetänkandet Utvärdering för utveck- ling – om utvärdering av skolpolitiska reformer (SOU 2014:12), men har även tagit del av vad som framkommit i utvärderingar av tidigare reformer.

En förutsättning för att kunna avgöra om ett visst arbetsområde, en viss praxis eller ett visst utfall har påverkats av reformen, eller någon av dess delmoment, är systematiskt insamlad och samman- ställd kunskap om hur det såg ut innan reformen genomfördes. För denna reform kan det exempelvis handla om vilken behörighet per- sonal har som arbetar med sexåringar och i vilken utsträckning som elever har samma undervisande lärare i förskoleklass som i lågstadiet. Det kan också handla om i vilken utsträckning som elever i för- skoleklass deltar i modersmålsundervisning eller får särskilda stöd- insatser, samt i vilken utsträckning som elever tas emot i grundsär- skolan respektive specialskolan det år de fyller sex år. Det kan även exempelvis handla om hur elever och vårdnadshavare upplever verk- samheten i förskoleklassen. Kunskaper om hur situationen ser ut innan reformen implementeras när det gäller exempelvis frågor som dessa är mycket viktiga för att systematiskt kunna följa upp och ana- lysera reformens genomslag och dess konsekvenser. Detta tillväga- gångssätt kännetecknar exempelvis det uppdrag som Skolinspektionen

424

SOU 2021:33

Genomförande och utvärdering av reformen

fått av regeringen om att följa upp den nya garantin för tidiga stöd- insatser (U2019/04373/GV).

Under själva implementeringsprocessen kan olika former av for- mativ utvärdering genomföras. Det kan exempelvis handla om en kontinuerlig uppföljning av andelen förskollärare som deltar i behör- ighetsgivande fortbildning och andelen lärare som deltagit i kompe- tensutvecklande insatser med anledning av reformen. Uppföljning av denna karaktär återfinns exempelvis i Skolverkets kontinuerliga upp- följning av den gymnasiereform som genomfördes 2011. Den redo- visar årligen andelen elever som läser respektive gymnasieprogram, genomströmning etc. Denna slags uppföljning ger kunskap om hur implementeringsprocessen fortskrider men utgör även en viktig grund för att längre fram kunna göra en reformutvärdering av mer summa- tiv karaktär. Under implementeringsfasen kan det även vara relevant att genomföra utvecklingsstödjande utvärderingsinsatser för att exem- pelvis kunna främja implementeringen av de nya styrdokumenten på lokal nivå. Dessa utvärderingar kan användas för att vid behov ge- nomföra justeringar i reformen eller för att påverka processer i imple- menteringsstrategin. Detta kan exempelvis ses i Skolverkets regerings- uppdrag att följa upp målen i den nationella digitaliseringsstrategin och vilket genomslag denna får i verksamheterna (U2018/04756/S).

När implementeringsfasen är över kan det slutligen vara intressant att genomföra en utvärdering av summativ karaktär, för att därmed kunna ge svar på om den genomförda reformen givit de resultat, eller de effekter, som förväntades. En sådan mer övergripande reform- utvärdering främjas genom en kontinuerlig systematisk uppföljning under implementeringsfasen, samt att det samlats in kunskap innan reformen implementerades gällande i förväg specificerade områden och utfall.

Hur vet vi om reformen påverkar elevers kunskapsresultat?

Det övergripande syftet med reformen är att förbättra elevernas kunskapsresultat. En viktig fråga i sammanhanget är följaktligen hur det ska kunna avgöras om reformen med dess olika delar haft någon betydelse för kunskapsresultaten. Detta innefattar såväl frågan om vilka resultatmått som är lämpliga att använda, som vid vilken tid- punkt som utfallet kan antas vara mätbart.

425

Genomförande och utvärdering av reformen

SOU 2021:33

I bilaga 7 till Långtidsutredningen (SOU 2019:40), Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan, redovisar Holmlund, Sjögren

&Öckert hur elevers skolutfall kan mätas i olika åldrar och med olika resultatmått. Uppgifter kan hämtas från register som på olika sätt redovisar både långsiktiga och mer kortsiktiga mått på skolutfall. Som exempel nämns årskurs-9-registret (som innehåller betygsupp- gifter för elever som avslutat grundskolan), ämnesprovsregistren (som innehåller resultat på nationella prov i årskurs 3, 6, 9 samt gymnasie- skolan), register över sökande, antagna och närvarande i gymnasie- skolan, första registrering i högskolan samt register över arbetslös- hetsperioder. Utredningen bedömer att det i första hand är av vikt att ta ställning till hur reformen kan tänkas påverka elevers kunskaps- resultat i grundskolan.

Grundskolans resultat kan mätas med följande resultatmått: natio- nella prov i årskurs 3, 6, 9 samt gymnasieskolans år 1; meritvärde i årskurs 9; betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 9; betyg i kurser i svenska/svenska som andra- språk, engelska och matematik i gymnasieskolans år 1. Därutöver deltar Sverige i flera internationella jämförande studier. Deltagandet i dessa studier ger en bild av hur svenska elevers resultat och kun- skaper utvecklas över tid, men också av hur svenska elevers resultat står i relation till elever i andra länder.

Det finns dock svårigheter med att, baserat på dessa resultatmått, avgöra om reformen bidragit till förbättrade kunskapsresultat. I det följande redovisas de principiella orsakerna till denna bedömning. Vidare redovisas i vilken utsträckning som resultatmåtten trots allt bedöms kunna bidra till en analys gällande effekten av reformen. Skolverket och IFAU bör inom ramen för sina uppdrag tillsammans besluta om i vilken omfattning som de redovisade resultatmåtten bedöms som lämpliga att användas i en reformutvärdering.

Skolverkets kartläggningsmaterial och bedömningsstöd

Tidigare i betänkandet (se avsnitt 4.1) har utredningen redogjort för bakgrunden till garantin för tidiga stödinsatser och framtagandet av det obligatoriska kartläggningsmaterialet gällande språklig medveten- het och matematiskt tänkande som är obligatoriskt att använda i den nuvarande förskoleklassen, samt bedömningsstöden i svenska eller

426

SOU 2021:33

Genomförande och utvärdering av reformen

svenska som andraspråk respektive matematik som är obligatoriska att använda i nuvarande årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Utredningen har övervägt i vilken utsträckning som resultatet av genomförda kartläggningar och bedömningar skulle kunna användas i utvärderingssyfte. Enligt utredningens förslag ska kartläggnings- materialet i och med reformens genomförande användas i nya års- kurs 1 och de obligatoriska bedömningsstöden i nya årskurs 2 (se avsnitt 5.2.7 och 5.2.8). De nationella bedömningsstöden i läs- och skrivutveckling respektive taluppfattning som avser nuvarande års- kurs 1–3 ska i stället avse blivande årskurs 2–4(5).

Syftet med bedömningsstöden är att stödja en likvärdig bedöm- ning av elevernas kunskapsutveckling i de tidiga skolåren, och att följa upp elevers läs- och skrivutveckling samt kunskaper i matematik inom området taluppfattning. Därutöver ger bedömningsstöden underlag för lärarens fortsatta undervisning. Dessutom syftar de till att under- lätta lärares bedömning av om en elev är i behov av extra anpassningar eller om en elev som har kommit längre i sin kunskapsutveckling är i behov av ytterligare stimulans.

Då både kartläggningen och användningen av bedömningsstöden även fortsättningsvis föreslås vara obligatoriska så menar utredningen att det är av intresse att närmare titta på om resultatet skulle kunna bidra till uppföljningen och utvärderingen av vilken betydelse som reformen får för elevers kunskapsutveckling under de tidiga skolåren.

Nationella prov

Kronologiskt sett är statistiken över de nationella proven i grund- skolans och sameskolans årskurs 3, respektive årskurs 4 i specialsko- lan, det första resultatmåttet på en elevs utbildning. I grundsärskolan genomförs inte nationella prov. De nationella proven är ett stöd för en likvärdig bedömning och betygssättning av elevers kunskaper. Det finns dock skäl att tolka förändringar i resultat mellan år med försiktighet. I en kvalitetsdeklaration avseende resultat på nationella prov i årskurs 3 beskriver Skolverket (2018 c) att uppläggen på de nationella proven är lika varje år och att delproven prövar samma egenskaper, men att de skiljer sig åt innehållsmässigt och därför också kan variera i svårighetsgrad. Statistiken över provresultat kan därför

427

Genomförande och utvärdering av reformen

SOU 2021:33

användas för att belysa elevers kunskapsnivåer, men inte för att ut- värdera hur elevers resultat förändras över tid. I ovan nämnda bilaga 7 till Långtidsutredningen (SOU 2019:40) konstaterar Holmgren, Sjögren & Öckert dessutom att de nationella proven i årskurs 3 är utformade så att en stor del av eleverna får full poäng, vilket gör att provresultaten inte kan anses vara helt jämförbara med resultaten på proven i årskurs 6 och 9. De drar därför slutsatsen att en jämförelse av hur olika elevgruppers genomsnittsresultat ökar eller minskar mellan årskurser riskerar att bli missvisande.

Svårigheten att bedöma elevers kunskapsutveckling baserat på de nationella provens resultat över tid speglas ytterligare i det slutbetänk- ande som Utredningen om nationella prov överlämnade till regeringen 2016 (SOU 2016:25). Där konstateras att det finns vissa svårigheter att använda de nationella proven som mått för kunskapsbedömning. Detta framförs även av SNS tidigare Utbildningskommission (Gustafsson, Cliffordson & Erickson 2014). En analys av den varia- tion som förekommer i elevers provbetyg indikerade att en del av förklaringen till variationen ligger i att provens svårighetsgrad varierar mellan år, att kravgränsen för betygssteg fastställs med bristande precision, samt att det vid tillfället saknades standardiserade specifi- kationer för nationell provutveckling vilket ledde till en stor variation i provens utformning.1

Sammanfattningsvis tyder detta på att resultaten på de nationella proven inte kan anses vara ett robust mått för att jämföra hur elevers kunskapsnivåer i specifika årskurser utvecklas över tid, eller på hur elevers kunskapsresultat utvecklas över tid. De nationella proven kan däremot användas för att stödja bedömningen av uppnådda kun- skapskrav i årskurs 3(4), samt i årskurs 6(7) och 9(10) vara ett stöd för betygssättningen. Med andra ord kan vi inte endast baserat på utvecklingen av resultat på nationella prov avgöra om reformens genomförande lett till förbättrade kunskapsresultat.

1Sedan 2017 finns ett systemramverk i syfte att specificera nationell provutveckling, se Skol- verkets systemramverk för nationella prov (2017b).

428

SOU 2021:33

Genomförande och utvärdering av reformen

Betyg

I Skolverkets allmänna råd om betyg och betygssättning (2018 d) beskrivs betyg som ett sammanfattande mått på en elevs kunskaper i relation till de i läroplanerna fastställda kunskapskraven. När läraren sätter betyg görs en bedömning av i vilken mån en elev har uppnått de kunskapskrav som finns för olika betygssteg i respektive ämne. Vid betygssättning analyserar och värderar således läraren kvaliteten på elevens kunnande utifrån kunskapskraven, och avgör vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Det finns kunskapskrav för fem betygssteg, A–E. Betyget F används i grundskolan, specialskolan och sameskolan och står för ett icke godkänt resultat. Betyget F används inte i grundsärskolan. Om en elevs kunskaper i denna skolform inte motsvarar kunskapskravet för betyget E eller högre ska betyg inte sättas.

Givet antagandet att kunskapskraven är relevanta för att följa upp elevers kunskapsutveckling samt att lärarna sätter betyg på ett rätt- visande sätt har utredningen övervägt om betygen kan ge en indika- tion på om den genomförda reformen resulterat i ökade kunskaps- resultat. Då kunskapskraven i nuvarande årskurs 6 och 9 i grund- skolan respektive grundsärskolan, nuvarande årskurs 7 och 10 i specialskolan, samt nuvarande årskurs 6 i sameskolan enligt utred- ningens förslag ska vara oförändrade skulle en förbättring av elevers betyg i dessa årskurser kunna vara ett uttryck för förbättrade kun- skapsresultat. Om fler elever når de högre betygsstegen i t.ex. svenska, svenska som andraspråk och matematik efter reformens genomfö- rande, exempelvis i slutet av grundskolans årskurs 10, så skulle detta kunna tolkas som att fler elevers kunskapsresultat i dessa ämnen motsvarar de högre betygsstegen efter att ha genomgått en tioårig grundskola.

Utredningen vill dock betona, i enlighet med vad som framförs av Gustafsson, Cliffordson & Erickson (2014) i Likvärdig kunskaps- bedömning i och av den svenska skolan – problem och möjligheter, att betyg inte är konstruerade för att mäta kunskapsutveckling över tid. I rapporten konstaterar Gustafsson m.fl. att den information som vi kan få genom betyg och betygsutveckling är behäftad med svagheter som gäller såväl bristande likvärdighet i betygssättning mellan lärare och skolor, som betygsinflation (s. 99 f.). Den bristande likvärdig- heten mellan lärare och skolor har bl.a. sin förklaring i att det visat sig

429

Genomförande och utvärdering av reformen

SOU 2021:33

vara svårt för lärare att nå tillräcklig samsyn i tolkningen av de kun- skapskrav som kursplanen anger för olika betygssteg. Betygsinflation gör att förändringar i betygsmedeltal inte kan anses ge pålitlig infor- mation om förändringar i kunskapsnivåer. Att den bristande likvärdig- heten i betygssättningen är ett fortsatt problem konstateras av Skol- verket och gäller såväl grundskolan (2019 d) som gymnasieskolan (2020 d).

Internationella studier

De internationella studierna är en del i det nationella systemet för utvärdering av elevers kunskaper. Till skillnad från de nationella pro- ven så syftar det internationella studierna till att, utöver att jämföra hur svenska elever presterar i relation till andra länders elever, beskriva hur elevernas resultat utvecklas över tid. Dessa studier är alltså kon- struerade för att möjliggöra stabila och rättvisande jämförelser över tid.

PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) under- söker läsförmåga och attityder till läsning hos elever i årskurs 4.

PISA (Programme for International Student Assessment) som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

ICCS (International Civic and Citizenship Education Study) foku- serar demokrati- och samhällsfrågor och riktar sig till elever i årskurs 8.

TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) undersöker kunskaper i och attityder till matematik och natur- vetenskap hos elever i årskurs 4 och 8.

De internationella studierna genomförs inte årligen utan upprepas med 3–5 års intervall, och omfattar endast ett urval av skolor och elever. Grundsärskolan och specialskolan ingår inte i undersökning- arna. Detta gör att studiernas resultat inte fullt ut kan ge svar på frågan huruvida reformen bidragit till förbättrade kunskapsresultat. De internationella studierna ger dock en möjlighet att följa resultat- utvecklingen över tid inom de ämnesområden som undersökningarna handlar om, och ger också en bild av det svenska skolväsendet jäm- fört med andra länders system. Utredningen vill dock betona att det

430

SOU 2021:33

Genomförande och utvärdering av reformen

är förknippat med betydande osäkerhet att isolera effekter av den kommande reformen som främst rör sexåringar i förhållande till möj- liga framtida resultatförändringar i PIRLS och TIMSS i årskurs 4, TIMSS och ICCS i årskurs 8 och PISA som innefattar 15-åringar.

Utredningens slutsatser

Utredningens samlade bedömning är således att det finns svårigheter när det gäller att avgöra om reformen bidragit till förbättrade kun- skapsresultat baserat på resultat från nationella prov, betyg, inter- nationella jämförande studier samt användandet av de obligatoriska kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden.

Vare sig de nationella proven eller betyg är konstruerade för att mäta kunskapsutveckling över tid. Kartläggningsmaterialen i den nuvarande förskoleklassen och de obligatoriska bedömningsstöden i nuvarande årskurs 1 är av formativ karaktär och syftar till att under- stödja en likvärdig bedömning, samt identifiera elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd.

De internationella studierna möjliggör att följa resultatutveck- lingen över tid. Undersökningarna genomförs dock inte årligen utan upprepas med 3–5 års intervall, och omfattar endast ett urval av skolor och elever samt fokuserar avgränsade ämnesområden. Detta gör att studiernas resultat inte fullt ut kan anses ge svar på frågan huru- vida reformen bidragit till förbättrade kunskapsresultat.

Utredningens slutsats är att det blir svårt att säkerställa långsik- tiga effekter av reformen. Det finns en rad faktorer som bidrar till detta, utöver de ovan redovisade svårigheterna som finns förknip- pade med tillgängliga resultatmått. Försvårande omständigheter för att bedöma reformens effekter är tiden mellan påbörjad skolgång, implementering av reformen, och möjliga mätpunkter. Det kan också vara andra eventuella förändringar eller insatser som äger rum under samma tidsperiod med möjlig påverkan på elevers kunskaper (t.ex. andra skolreformer), och bristande träffsäkerhet i kunskapsmätning- arna (t.ex. hur väl olika mätningar fångar elevers faktiska kunskaper, samt hur likvärdigt detta sker mellan olika år). De senaste årens reformer med bäring på förskoleklassen och lågstadiet – att förskole- klassen fick en egen del i läroplanerna, att skolformen blev obliga- torisk, samt införandet av garantin för tidiga stödinsatser – kan också

431

Genomförande och utvärdering av reformen

SOU 2021:33

vara svåra att isolera från reformen vad gäller effekter på framtida kunskapsresultat.

Utredningen menar dock att det är viktigt att försöka bedöma reformens resultat och konsekvenser så långt som möjligt t.ex. i form av indikatorer. Kunskapsmätningar kan i viss utsträckning ut- göra indikatorer på om och hur reformen påverkar elevernas kun- skapsutveckling. Om mätningarnas resultat pekar i samma riktning kan de möjligen få större gemensam tyngd. För att kunna dra rätt slutsatser om vad det är som har påverkat elevernas kunskapsresultat är det dock viktigt att analysera utvecklingen i förhållande till den kontinuerliga uppföljning av implementeringen av de nya behörig- hetsreglerna som föreslås i avsnitt 7.2.2, till den processutvärdering av reformens olika delmoment som utredningen föreslår i avsnitt 7.2.3, samt även till övriga förändringar med bäring på förskola och skola som genomförs under implementeringsperioden. Skolverket och IFAU bör inom ramen för sina uppdrag tillsammans besluta om, och hur, de redovisade resultatmåtten bedöms som lämpliga att användas i en reformutvärdering.

7.2.2Kontinuerlig uppföljning under implementeringen

Förslag: Skolverket bör ges i uppdrag att kontinuerligt följa upp reformens delmoment rörande utvecklingen av personalens behö- righet mot bakgrund av de nya behörighetsreglerna.

Uppföljningen bör genomföras årligen under hela implemen- teringsperioden, med start läsåret 2025/26.

Skälen för utredningens förslag

Utredningen bedömer att Skolverket bör ges i uppdrag att kontinu- erligt följa upp reformens delmoment rörande de nya behörighets- reglerna. Uppföljningen bör fokusera på personalens behörighet och ge kunskap om i vilken omfattning som huvudmännen uppfyller de nya bestämmelserna (se vidare avsnitt 6.3), samt i vilken utsträckning som personal deltar i den föreslagna fortbildningen och kompetens- utvecklingen (se vidare avsnitt 6.4 och 6.5). Uppföljning bör genom- föras årligen under hela implementeringsperioden (se vidare av-

432

SOU 2021:33

Genomförande och utvärdering av reformen

snitt 7.2.1). Det är viktigt att relevant datainsamling även görs före implementeringen av reformen, det vill säga innan det nya regelver- ket tillämpas. Detta innebär att om de nya bestämmelserna ska tillämpas i utbildning som påbörjas läsåret 2026/27 så bör den första datainsamlingen göras minst läsåret innan.

Utredningen vill i sammanhanget betona vikten av att i utform- ningen av den första datainsamlingen ta i beaktande hur resultatet kan komma att påverkas av fortbildningsinsatsen riktad till förskol- lärare verksamma i förskoleklassen som Skolverket genomför fr.o.m. läsåret 2021/22 (Skolverket 2020 e). Fortbildningsinsatsen omfattar läs-, skriv- och matematikinlärning med didaktiska och metodiska inslag relaterat till den aktuella elevgruppen samt till grundskolans uppdrag och styrdokument. Syftet med insatsen är att stärka för- skollärarnas kompetens att undervisa i grundskolan samt att minska skillnaden mellan deras utbildning och grundlärarutbildningen En utgångspunkt, som är framskriven i uppdraget, är att fortbildningen så långt som möjligt ska kunna utgöra en del av den fortbildning för förskollärare som utredningen ska föreslå.

I utformningen av uppföljningen bör Skolverket samråda med IFAU så att den genomförs på ett sätt som understödjer en summativ reformutvärdering (se vidare avsnitt 7.2.4). Detta innefattar hur den första datainsamlingen, startmätningen, ska utformas och genomföras.

7.2.3Processutvärdering av reformens olika delmoment

Förslag: Skolverket bör ges i uppdrag att genomföra processutvär- deringar av reformens olika delar, som ett komplement till den kontinuerliga uppföljning som föreslås i avsnitt 7.2.2.

Skälen för utredningens förslag

Reformens olika delar bör följas upp och utvärderas under imple- menteringen, för att justeringar ska kunna göras vid behov. Det kan exempelvis vara relevant att successivt följa upp och utvärdera de reviderade läroplanernas implementering och tillämpning. Andra exempel skulle kunna vara vilket genomslag som regeländringarna avseende mottagande i grundsärskolan, modersmål och särskilt stöd

433

Genomförande och utvärdering av reformen

SOU 2021:33

fått i verksamheterna, vilket genomslag som personalens deltagande i fortbildning och kompetensutveckling får i verksamheterna etc.

En viktig aspekt av detta kan vara att följa upp och utvärdera hur genomförda förändringar upplevs av vårdnadshavare och elever. Det handlar exempelvis om elevernas lärande, trygghet och trivsel samt om vårdnadshavare upplever att deras barn får stöd och stimulans i den utsträckning som de behöver. Skolverket bör samverka med Skolinspektionen, vars årligen genomförda skolenkät omfattar rele- vanta frågor inom dessa områden.

För att säkerställa utvärderingarnas skolformsspecifika relevans och träffsäkerhet bör Skolverket även samverka med Sameskolsty- relsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten om utformningen och genomförandet av processutvärderingarna.

I utformningen av processutvärderingarna bör Skolverket sam- råda med IFAU för att säkerställa att utvärderingarna genomförs på ett sätt som möjliggör en summativ reformutvärdering (se avsnitt 7.2.4). Olika delar kan behöva utvärderas vid olika tillfällen, då det kan ta olika lång tid innan förändringarna får genomslag och går att ut- värdera.

7.2.4Reformutvärdering

Förslag: IFAU bör ges i uppdrag att genomföra en övergripande summativ reformutvärdering, för att därmed kunna ge svar på om den genomförda reformen givit de resultat, eller de effekter, som förväntats.

Skälen för utredningens förslag

Efter att reformen är genomförd bör en övergripande summativ reformutvärdering utföras. Den kan ge svar på om reformen givit de resultat som förväntades. Utvärderingen bör även innefatta imple- menteringen av reformen. Detta är viktigt dels då kunskap om vad som blev framgångsrikt under implementeringsprocessen kan vara till nytta för framtida skolreformer, dels då implementeringens genom- förande även kan antas påverka resultatet av reformen.

434

SOU 2021:33

Genomförande och utvärdering av reformen

I utformningen av den övergripande reformutvärderingen bör IFAU samråda med Skolverket för att säkerställa att uppföljningen och utvärderingen som genomförs under implementeringsfasen ut- formas på ett ändamålsenligt sätt (se avsnitt 7.2.2 och 7.2.3).

Skolverket och IFAU bör inom ramen för sina uppdrag tillsam- mans besluta om, och i så fall i vilken omfattning, som de i av- snitt 7.2.1 redovisade resultatmåtten bedöms som lämpliga att använda i en reformutvärdering och på vilket sätt som detta i så fall ska göras.

435

8Konsekvenser av utredningens förslag

I detta kapitel redogör utredningen för den konsekvensutredning som gjorts rörande förslaget om införandet av en tioårig grundskola, en tioårig grundsärskola, en elvaårig specialskola samt en sjuårig same- skola.

Inledningsvis beskrivs vilka slags konsekvenser som ska redovisas enligt kommittéförordningen och utredningens direktiv. Därefter redovisas utredningens förslag i korthet. Sedan följer redogörelsen och analysen av konsekvenserna av utredningens förslag.

8.1Krav på konsekvensanalysen

Av utredningens direktiv (dir. 2020:24) framgår att utredaren ska redo- göra för ekonomiska och andra konsekvenser av sina förslag. Utöver vad som följer av 14–15 a §§ kommittéförordningen (1998:1474) ska utredaren redovisa organisatoriska och pedagogiska konsekvenser av förslagen. Utredaren ska beskriva och om möjligt kvantifiera de sam- hällsekonomiska effekterna av de förslag som läggs. Viktiga ställnings- taganden i utformningen av förslagen ska beskrivas. Alternativa lös- ningar ska beskrivas samt skälen till att de har valts bort. Vidare ska utredaren överväga hur de föreslagna åtgärderna kan utvärderas och hur utvärdering kan gynnas. Även konsekvenser för lärarförsörjningen samt för behöriga yrkesverksamma och blivande lärare och förskol- lärare inom berörda skolformer ska redovisas. Vidare ska konsekvenser för universitet och högskolor som tillhandahåller lärarutbildning eller berörda fortbildningsinsatser redovisas.

Förslagen ska analyseras utifrån det nationella jämställdhets- politiska målet där ett delmål är jämställd utbildning. Utredaren ska vidare redovisa konsekvenserna av förslagen utifrån FN:s konven-

437

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

tion om barnets rättigheter(barnkonventionen), FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt principen om ickediskriminering.

I enlighet med 14 kap. 3 § regeringsformen ska utredaren beakta proportionalitetsprincipen i samband med överväganden om inskränk- ningar i den kommunala självstyrelsen och redogöra för sina bedöm- ningar i detta avseende.

Utredaren ska vidare göra en samlad bedömning av förslagens kon- sekvenser och ställa dessa i relation till alternativa åtgärder för att nå förbättrade kunskapsresultat.

8.2Utredningens förslag i korthet

Av direktivet framgår att utredningen ska föreslå hur en tioårig grund- skola kan införas genom att förskoleklassen görs om till årskurs 1. Syftet är att förbättra kunskapsresultaten genom att eleverna ges mer undervisning utifrån grundskolans kursplaner och inom den regel- och kompetensmässiga struktur som grundskolan har. Även de mot- svarande obligatoriska skolformerna grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med ett år genom att förskoleklassen om- vandlas till en ny första årskurs.

Utredningens förslag innebär i korthet följande:

Förskoleklassen ska upphöra och lågstadiet i grundskolan, grund- särskolan, specialskolan och sameskolan utökas med en ny årskurs 1.

Lågstadiet i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan ska om- fatta årskurser 1–4, och i specialskolan årskurser 1–5.

Syftet med utbildningen i grundskolan, grundsärskolan, special- skolan och sameskolan ska vara oförändrat och ska även ska gälla för nya årskurs 1.

Bestämmelserna om strukturerad undervisning i ämnen i grund- skolan, specialskolan och sameskolan, samt ämnen och ämnes- områden i grundsärskolan, ska gälla för nya årskurs 1.

Utbildningen i nya årskurs 1 bör ha inslag av de arbetssätt och den pedagogik som har präglat förskoleklassen sedan den bilda- des 1998 och som har sin grund i en verksamhetsmässig integrer- ing mellan förskola och skola.

438

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

Den garanterade undervisningstiden ska utökas med 534 timmar i lågstadiet, vilket motsvarar minst tre timmar undervisning per skoldag i nya årskurs 1.

Det ska finnas kunskapskrav för svenska eller svenska som andra- språk och matematik i nya årskurs 2 i grundskolan och same- skolan, respektive nya årskurs 3 i specialskolan.

De kunskapskrav för godtagbara kunskaper som i dag finns i års- kurs 3, ska flyttas till nya årskurs 4 i grundskolan. De kunskaps- krav som finns i årskurs 6, ska flyttas till nya årskurs 7 och de kunskapskrav som finns i årskurs 9 ska flyttas till nya årskurs 10. I specialskolan ska det finnas kunskapskrav i nya årskurs 5, 8 och 11 och i sameskolan ska det finnas kunskapskrav i nya årskurs 4 och 7. När det gäller grundsärskolan ska kunskapskrav finnas i nya årskurs 4, 7 och10.

Skolverket ska ges i uppdrag att utarbeta ändringsförslag gällande läroplanerna för de obligatoriska skolformerna, inklusive kurs- planerna för det nya lågstadiet, samt förslag om hur den utökade undervisningstiden ska fördelas i ämnen och ämnesområden i respektive timplan.

En kartläggning av språklig medvetenhet och matematiskt tän- kande ska vara obligatorisk att genomföra inom ramen för garantin för tidiga stödinsatser i nya årskurs 1 i grundskolan, specialskolan och sameskolan.

Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling respektive taluppfatt- ning ska vara obligatoriska att använda inom ramen för garantin för tidiga stödinsatser i nya årskurs 2 i grundskolan och same- skolan, respektive nya årskurs 3 i specialskolan.

Den särskilda bedömning som ska göras av elevens kunskaps- utveckling inom garantin för tidiga stödinsatser ska göras i låg- stadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Den upp- följning som ska göras av sådant stöd som getts inom garantin för tidiga insatser ska göras i slutet av lågstadiet.

Skolplikt ska, i likhet med i nuvarande regelverk, inträda höst- terminen det år då barnet fyller sex år.

439

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

Elever som tillhör grundsärskolans, specialskolans eller samesko- lans målgrupper ska kunna påbörja fullföljandet av skolplikten i respektive skolform i och med att de börjar i nya årskurs 1.

När ett barn övergår från förskola eller pedagogisk omsorg till en grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola, ska den förskoleenhet eller verksamhet som barnet lämnar överlämna upp- gifter om barnet till den mottagande skolenheten för att under- lätta övergången för barnet.

Regelverket ska i allmänhet vara gemensamt för alla årskurserna i det nya lågstadiet.

De lärare som enligt gällande bestämmelser är behöriga att under- visa i lågstadiet i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska vara behöriga att undervisa i lågstadiet i respek- tive skolform.

Förskollärare som arbetar i förskoleklassen i dag ska vara behö- riga att undervisa i nya årskurs 1 i grundskolan och sameskolan, samt för undervisning av vissa elever i årskurs 1 i specialskolan, under en övergångsperiod om fem år. De förskollärare och lärare som arbetar i förskoleklassen i dag ska vara behöriga att undervisa i nya årskurs 1 i grundsärskolan under en övergångsperiod om åtta år. Dessutom föreslås att förskollärare som arbetar och är be- höriga att undervisa i ämnesområden i grundsärskolan ska vara behöriga att undervisa i ämnen i årskurs 1 under en övergångs- period om fem år.

En behörig förskollärare som vid tidpunkten för de nya bestäm- melsernas ikraftträdande har anställning i förskoleklassen, och som har undervisat i förskoleklassen eller nya årskurs 1 under minst fem läsår, ska vara behörig att som lärare undervisa i alla ämnen årskurs 1 och 2 i grundskolan och sameskolan, om han eller hon har kompletterat sin behörighetsgivande examen med fullgjord behörighetsgivande fortbildning. Detsamma gäller för grundsär- skolan om förskolläraren dessutom avlägger en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning. Under samma förut- sättningar som för grundskolan och sameskolan föreslås att en förskollärare blir behörig att undervisa elever som är hörselskadade, döva eller har en grav språkstörning utan ytterligare funktions- nedsättning i årskurs 1 och 2 i specialskolan.

440

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

Den behörighetsgivande fortbildningen ska ge förskollärarna den ytterligare kompetens som krävs för att undervisa som lärare i nya årskurs 1 och 2, i enlighet med de nya läroplanerna och kurs- planerna för lågstadiet. Fortbildningen bör omfatta sammanlagt 30 högskolepoäng, 15 högskolepoäng avseende svenska och 15 hög- skolepoäng avseende matematik, och genomföras på deltid under ett år.

Förskollärare som har undervisat i mindre än fem år ska kunna bli behöriga att undervisa i ett eller flera ämnen i lågstadiet genom att läsa kompletterande behörighetsgivande högskoleutbildning. Detta gäller både grundskolan, sameskolan och specialskolan. För grundsärskolan måste förskolläraren därutöver ha kompletterat sin utbildning med en speciallärarexamen.

Ett riktat statsbidrag ska utgå för fortbildning som syftar till att förskollärare ska ges möjlighet att bli behöriga att undervisa i års- kurs 1 och 2, eller hela, lågstadiet. Statsbidraget ska vara möjligt att söka till utgången av 2034.

Skolverket ska, i samverkan med lärosäten, ges i uppdrag att genomföra kompetensutvecklande insatser, inom ramen för ett Förskolepedagogiskt lyft för lärare, i syfte att säkerställa de lärare som ska arbeta i den nya första årskursen kan integrera förskolans pedagogik och arbetssätt på lämpligt sätt i undervisningen.

De nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 augusti 2024 och ska tillämpas i utbildning som påbörjas höstterminen 2026 eller senare.

Ett riktat statsbidrag ska utgå under tidsperioden 2025–2030 för kapacitetsförstärkande och kvalitetshöjande åtgärder under refor- mens implementeringsperiod.

8.3Vilka är berörda av utredningens förslag?

Barn i förskolan och pedagogisk omsorg kommer att beröras av ut- redningens förslag på så vis att förskoleklassen upphör som skolform och skolplikten kommer att påbörjas i och med att barnen börjar årskurs 1 i grundskolan eller motsvarande skolformer. Detta kom- mer i viss utsträckning även att påverka deras vårdnadshavare genom

441

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

att övergången från förskolan i regel kommer att ske till lågstadiets första årskurs, i stället för som i dag där övergången i allmänhet först sker till förskoleklassen, och sedan till lågstadiet.

Elever i nuvarande förskoleklassen, och i lågstadiet i övriga obli- gatoriska skolformer, kommer att beröras av utredningens förslag om ändringar i läroplaner, kursplaner och timplaner, samt de ändrade behörighetsregler och övriga skolförfattningar som föreslås. Elever i grundskolan och motsvarande skolformer kommer att beröras på så vis att årskursbeteckningarna kommer att justeras.

Utredningens förslag till ändringar gällande behörighetskrav samt ändringar i skolförfattningar kommer att påverka förskollärare och lärare, och andra personalgrupper, som i dag är anställda för arbete i förskoleklassen och lågstadiet, samt i viss utsträckning i fritidshem- met. Blivande förskollärare och lärare kommer även i viss utsträck- ning att påverkas av de föreslagna behörighetskraven såtillvida att valet av en utbildning med inriktning mot förskolan respektive en utbildning med inriktning mot nya årskurs 1–4 kommer att påverkas av att yrkesvägarna i större utsträckning kommer att skilja sig åt. Därutöver kommer förskollärare och andra personalgrupper som är anställda för arbete i förskolan eller pedagogisk omsorg att beröras av de ändrade bestämmelserna gällande överlämning av information i och med övergången till skolan, samt de stärkta skrivningarna i för- skolans läroplan gällande samverkan i samband med övergången. För- ändringarna kommer också att ha påverkan på rektorer på förskole- enheter och skolenheter, när det gäller deras ansvar för verksamhetens inre organisation och det pedagogiska ledarskapet.

Vidare kommer utredningens förslag att få konsekvenser för offentliga (både statliga och kommunala) och enskilda huvudmäns organisation och verksamhet. För en del huvudmän bedöms försla- gen medföra behov av omfattande förändringar, medan det för andra kommer att krävas anpassningar av mindre omfattning.

Därutöver så kommer utredningens förslag att få olika slags kon- sekvenser för skolmyndigheterna. Det handlar dels om det utveck- lingsarbete som myndigheterna behöver göra för att anpassa verksam- heten i enlighet med de nya bestämmelserna, dels de förberedelser som behöver göras för att myndigheterna på ett ändamålsenligt sätt ska kunna understödja huvudmän och skolenheter i deras lokala utveck- lingsarbete.

442

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

De universitet och högskolor som anordnar lärarutbildning och lärarfortbildning kommer att beröras av utredningens förslag som utförare av den föreslagna behörighetsgivande fortbildningen riktade till vissa förskollärare och av de kompetensutvecklande insatser som ska erbjudas lärare m.fl. inom ramen för det Förskolepedagogiska lyftet för lärare. Lärosätena kan också komma att beröras av even- tuella förändringar i olika lärarutbildningars attraktionskraft till följd av de föreslagna ändringarna i behörighetskrav.

Utöver att staten kommer att beröras av förslagen genom att de på olika sätt berör skolmyndigheter och lärosäten, så kommer för- slagen att påverka staten som huvudman för specialskolan och same- skolan.

Vidare så bedömer utredningen att förslagen kommer att med- föra ökade kostnader för kommunerna som bör ersättas av staten enligt finansieringsprincipen.

8.4Samhällsekonomiska konsekvenser

I en samhällsekonomisk konsekvensanalys redovisas vilka nyttor och kostnader som är förknippade med en föreslagen åtgärd, kopplat till åtgärdens syfte och förväntade konsekvenser. Syftet med en sam- hällsekonomisk analys är att ge underlag till beslut. Det övergripande målet är att samhällets resurser ska användas för medborgarnas bästa.

Det är komplicerat att förutse och beräkna samhällsekonomiska konsekvenser av att förskoleklassen som skolform tas bort och en ny första årskurs införs i grundskolan och motsvarande skolformer. Svårigheten ligger i att analyserna berör komplexa samband och lång- siktiga effekter som generellt är svåra att hantera inom ramen för en konsekvensutredning, inte minst då det tar lång tid för de samhälls- ekonomiska effekterna att uppstå. Det är svårt att isolera effekterna av en specifik åtgärd som genomförs riktad mot barn i sexårsåldern i förhållande till utfall när eleverna går i årskurs 9, i gymnasieskolan eller andra långsiktiga konsekvenser såsom individers övergång till högre studier, etablering på arbetsmarknad, livsinkomst och hälsa. Analysen kompliceras ytterligare då andra åtgärder inom skolområ- det som genomförts under samma tidsperiod kan, samt andra omkring- liggande samhällshändelser, också kan komma att påverka utfallet. Det finns således en stor osäkerhet i sådana beräkningar.

443

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

Det finns dock ett antal generella mekanismer gällande utbildnings- området som utredningen bedömer är av relevans i detta sammanhang och som skapar gynnsamma samhällsekonomiska konsekvenser:

Grundläggande färdigheter i läsning och skrivning samt matema- tiska förmågor har betydelse för elevers kunskapsutveckling även i andra ämnen.

Tidiga stödinsatser ger i allmänhet högre effekt än insatser som sätts in högre upp i skolåren.

Lärares kompetens är central för elevers resultat.

Ökad undervisningstid ger ofta bättre kunskapsresultat.

Ökade möjligheter för elever att uppnå behörighet till gymnasie- skolans nationella program ger positiva långsiktiga effekter för elevernas livschanser.

Att kunna läsa är en grundläggande färdighet som är viktig i alla ämnen. I den tidigare refererade forskningsöversikten av Ackesjö och Persson beskrivs hur barns utveckling av litteracitet i allmänhet börjar långt före skolstarten, och att det är en utveckling som rör olika färdigheter, förmågor och kunskaper. Forskning visar att barn som börjar skolan med svagt utvecklade läs- och skrivförmågor löper stor risk att ha fortsatta svårigheter under den fortsatta skoltiden. I Litteracitetsutveckling i olika åldrar och ämnen (Skolverket 2016 c) beskrivs hur elever utvecklar litteracitet i olika steg: grundläggande litteracitet, allmän litteracitet och ämneslitteracitet. Att som elev lära sig att läsa handlar i ett första steg om avkodning, utvecklande av ordförråd och grundläggande läs- och skrivkonventioner, för att sedan successivt utveckla mer specialiserade litteracitetsfärdigheter kopp- lade till olika ämnen. Förmågan att läsa, förstå och tolka text är följaktligen av central betydelse för elevers kunskapsutveckling i alla ämnen. På liknande sätt så pekar den ovan refererade forsknings- översikten av Ackesjö och Persson på att utvecklingen av barns och elevers matematiska färdigheter i förskola och de tidiga skolåren har betydelse inte bara för deras fortsatta kunskapsutveckling inom mate- matik utan även för deras utveckling av andra grundläggande färdig- heter, t.ex. relationella förmågor, förmågan att lyssna, visuell-rumslig förmåga samt numerisk förmåga.

444

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

Tidiga stödinsatser ger i allmänhet mer effekt än insatser som sätts in högre upp i skolåren. Skolkommissionen konstaterar i sitt slut- betänkande (SOU 2017:35) att det finns en bred samstämmighet i forskningen vad gäller vikten av tidiga insatser för att identifiera elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd, och att sätta in åtgärder tidigt (s. 260). Detta är viktigt inte minst för att motverka negativa konsekvenser för elevers motivation och självförtroende. En anledning till införandet av garantin för tidiga stödinsatser var att extra anpassningar och särskilt stöd tidigare ofta sattes in för sent (Skolinspektionen 2016, Skolverket och SPSM 2020). I den tidigare refererade forskningsöversikten av Ackesjö och Persson (se vidare bilaga 3) understryks vikten av att tidigt identifiera de elever som har svårigheter med sin läsutveckling och ge extra stöd åt dessa för att förbättra deras läs- och skrivförmågor. Detta framhölls även av Skol- kommissionen som betonar vikten av förebyggande insatser. Åtgär- der för att exempelvis främja läs- och skrivinlärning i de tidiga skol- åren bedömdes vara ett effektivt sätt att förebygga skolsvårigheter på längre sikt (SOU 2017:35 s. 261).

Det finns stark forskningsevidens för att lärares kompetens är central för elevers resultat (se t.ex. Björklund m.fl. 2010; Hattie 2009; Håkansson & Sundberg 2012; Myrberg 2007; Skolverket 2009 b; SOU 2017:35). Begreppet lärarkompetens omfattar bl.a. formell ut- bildning, ämneskunskaper samt pedagogiska och ämnesdidaktiska kunskaper, men även lärarens individuella kunskapsnivåer och erfar- enheter. Att läraren har relevant utbildning och kompetens för sitt uppdrag påverkar i hög grad undervisningens kvalitet. Den samlade bilden är att lärarens förmåga att undervisa i ett visst ämne framstår vara av större betydelse för elevernas kunskapsutveckling än enbart ämneskunskaper, vilket indikerar att lärarens kompetens är nära för- knippad med hur undervisningen organiseras och genomförs. I slut- betänkandet från Skolkommissionen (SOU 2017:35) understryks vikten av kompetensutveckling, samt att insatserna bör inriktas mot undervisning, lärande och bedömning samt genomföras i den ordinarie lärmiljön genom kollegialt lärande förenat med externt expertstöd.

Det viktigaste för elevernas kunskapsutveckling och skolresultat är undervisningens kvalitet. Det finns dock forskningsevidens som stödjer ett positivt samband mellan undervisningstid och kunskaps- resultat. Detta beskrivs t.ex. i slutbetänkandet från Skolkommis- sionen (SOU 2017:35) samt promemorian Vissa timplanefrågor

445

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

(U2015/06066/S). I en rapport från SNS, Långsiktiga effekter av mer undervisningstid (Fischer, Karlsson & Nilsson 2020) dras slutsatsen att mer undervisning i form av längre terminer under det första skol- året ger positiva långsiktiga effekter då det bidrar till att elevernas grundläggande färdigheter förbättras. I en tidigare rapport från Skol- verket (2012), Utökad undervisningstid i matematik, drogs slutsatsen att extra undervisningstid i matematik med fördel kunde läggas i årskurs 1–3, då en utökad undervisningstid i de lägre årskurserna bedömdes i större utsträckning bidra till en förstärkning av elevernas matematikkunskaper (s. 17).

Gymnasiebehörighet är en av de indikatorer som Folkhälsomyn- digheten använder för att mäta folkhälsan.1 Bakgrunden till det är att det finns ett tydligt samband mellan en individs utbildningsnivå och hälsa, t.ex. ifråga om medellivslängd där det finns betydande skillna- der mellan dem som har förgymnasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning. Folkhälsomyndigheten konstaterar att betygen i grundskolans årskurs 9 är av avgörande betydelse för skol- elevers benägenhet att studera vidare, samt att låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 ökar risken för framtida psykosociala problem. Socialstyrelsen (2010) har i en tidigare rapport baserad på befintlig forskning konstaterat att en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn är att fullfölja grundskolan med godkända betyg som ger behörighet till ett nationellt program på gymnasieskolan. I en annan rapport redovisar Socialstyrelsen (2018) forskningsstöd för att en fungerande skolgång har stor betydelse för barns möjligheter i framtiden. Att kunna läsa, skriva och räkna, samt i övrigt få tillgång till en god ut- bildning, konstateras vara grundläggande för barns möjligheter att utvecklas till väl fungerande vuxna (s. 39). Jämlikhetskommissionen resonerar på liknande sätt i sitt betänkande (SOU 2020:46). Skol- gången påverkar individers möjligheter till arbete och inkomst, detta beskrivs i synnerhet gälla olika slags skolmisslyckanden. Vidare be- skrivs ett samband mellan skolgång och individens risk att hamna i kriminalitet. Det beskrivs även råda ett ömsesidigt samband mellan misslyckanden i skolan och psykisk ohälsa.

Ur samhällsekonomisk synpunkt innebär införandet av en tioårig grundskola, en tioårig grundsärskola, en elvaårig specialskola och en

1Folkhälsomyndigheten om gymnasiebehörighet. www.folkhalsomyndigheten.se/ folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/ resultat/ livsvillkor/gymnasiebehorighet/ (2021-02-23).

446

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

sjuårig sameskola en ambitionshöjning i det obligatoriska skolväsendet. Förslagen medför även vissa samhällsekonomiska kostnader. Utred- ningens förslag om en utökning av undervisningstiden i lågstadiet, att sexåringar ska kunna tas emot i nya årskurs 1 i grundsärskolan, obligatorisk överlämning av uppgifter i samband med övergången mellan förskolan eller pedagogisk omsorg till skolan, införande av ett utvecklingssamtal per termin i nya årskurs 1, samt en utökad rätt till modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken är för- knippade med kostnader för kommunerna, som i enlighet med finan- sieringsprincipen bör täckas av staten (se vidare avsnitt 8.8.1 och 8.8.7). Vidare medför förslagen om fortbildningsinsatser kostnader under en tioårsperiod (se vidare avsnitt 8.8.1). Förslaget om ett statsbidrag för kapacitetförstärkande och kvalitetshöjande åtgärder i lågstadiet under den tid som reformen genomförs kommer även det att med- föra kostnader för staten under tidsperioden 2025–2030 (se vidare avsnitt 7.1.5).

Utredningens samlade bedömning är att den samhällsekonomiska nyttan av förslagen överväger de kostnader som uppstår som konse- kvens av reformens genomförande. Utredningens förslag bedöms ligga i linje med ovan redovisade generella främjande mekanismer inom utbildningsområdet, och antas mot bakgrund av det kunna medföra positiva samhällsekonomiska konsekvenser på såväl medel- lång som lång sikt. Utredningens förslag gällande ändringar i läro- planer och kursplaner, en viss utökad undervisningstid samt fortbild- ning och kompetensutvecklingsinsatser bedöms ge alla elever bättre förutsättningar att utveckla grundläggande färdigheter i läsning, skriv- ning och matematiskt tänkande under de tidiga skolåren. Detta är något som på medellång sikt bedöms kunna påverka elevers kun- skapsutveckling även i andra ämnen, vilket kan antas komma att få påverkan på såväl elevernas behov av olika stödinsatser under skol- tiden som deras möjlighet att uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program. Förutsättningarna att identifiera elever i behov av särskilt stöd, samt att kunna sätta in stödåtgärder tidigt och följa upp dessas effekt, bedöms stärkas genom utredningens förslag om överlämning av uppgifter i övergång mellan förskolan eller peda- gogisk omsorg och skolan. I och med att övergången mellan nu- varande förskoleklassen och lågstadiet försvinner och tidiga skolåren blir sammanhållna bör dessa förutsättningar stärkas ytterligare. Även detta bedöms kunna på medellång sikt leda till att elevers behov av

447

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

stödinsatser senare under skolåren kommer att minska, och att fler elever uppnår behörighet till gymnasieskolans nationella program. Se vidare om förslagens konsekvenser för elever i avsnitt 8.5.1–8.5.3.

8.5Konsekvenser för barn och elever

8.5.1Barn och elever som berörs av förslagen

Barn i förskolan, eller i pedagogisk omsorg som ett alternativ till förskola, kommer att beröras av utredningens förslag på så vis att övergången från förskolan till det obligatoriska skolväsendet i viss utsträckning kommer att förändras. För majoriteten av dessa barn, och deras vårdnadshavare, kommer reformen att innebära att barnen börjar fullgöra sin skolplikt när de börjar i årskurs 1, i stället för i förskoleklassen. Förändringen medför större konsekvenser för barn där det i förskolan konstaterats att de tillhör grundsärskolans mål- grupp, då dessa barn i och med förändringen har rätt att efter utred- ning tas emot i grundsärskolan direkt efter förskolan.

Elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och same- skolan kommer att beröras av utredningens förslag. De elever som i störst utsträckning berörs av reformen är de som börjar i nya års- kurs 1. I viss utsträckning kan även elever som började förskoleklass året före reformens genomförande påverkas, eftersom förskollärare som läst en behörighetsgivande fortbildning kan bli behöriga i både årskurs 1 och 2. Indirekt kan även elever i övriga årskurser i grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan komma att påverkas. Utredningen bedömer dock att konsekvenserna för dessa elever främst har att göra med att årskursbeteckningarna justeras i och med att de nya bestämmelserna börjar tillämpas. För en enskild elev och dennes vårdnadshavare, samt även allmänheten, kan dock justeringen, genom vilken elever till synes hoppar över en årskurs, möjligen uppfattas som svårbegriplig. Av denna anledning föreslår utredningen att en informationsinsats som riktas till vårdnadshavare och allmänhet bör övervägas, med syftet att öka förståelsen för vad förändringen innebär.

448

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

8.5.2Förslag med konsekvenser för elever

Barnets bästa ska vara utgångspunkten i all utbildning och annan verksamhet inom skolväsendet. Denna bestämmelse har sin utgångs- punkt i barnkonventionen. Enligt barnkonventionens grundprinci- per ska varje barn ha samma rätt till utbildning och utveckling. Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets åsikter beaktas och barnets bästa komma i främsta rummet, vilket också slås fast i FN:s kon- vention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Syftet med utredningens förslag är att skapa förutsättningar för att alla elever ska få en likvärdig utbildning av god kvalitet i nya års- kurs 1. Utredningen menar att förslagen, i synnerhet när det gäller grundsärskolan, bidrar till att säkerställa likvärdiga villkor mellan barn, se vidare nedan.

Förslaget om att förskoleklassen ska upphöra innebär att barn i allmänhet kommer att gå direkt från förskolan till skolans årskurs 1. Utredningen uppfattar att det utifrån principen om barnets bästa är positivt att det endast blir en övergång från förskola till skola. Det är viktigt att övergången görs på så vis att barnet ges möjlighet att anpassa sig till den nya skolmiljön, och att den mottagande skolan kan ta emot eleven utifrån elevens individuella förutsättningar. Ut- redningens förslag om obligatorisk överlämning av information vid övergång samt samverkan mellan förskola och skola kommer att ge den mottagande skolan bättre förutsättningar att ta emot eleven. Den mottagande skolan kan anpassa såväl introduktionen som under- visningen efter elevens behov, förutsättningar och tidigare kunska- per och erfarenheter. Detta främjar både elevens trygghet och pro- gression i kunskapsutvecklingen.

Utredningen föreslår vidare att eleverna får mer undervisningstid i ämnen enligt grundskolans, grundsärskolans, specialskolans och sameskolans läroplaner och kursplaner. Reglerad undervisningstid, harmonierade regelverk och tydligare mål kommer att stärka likvär- digheten enligt utredningens bedömning. Mer undervisning av för- skollärare och lärare med den kompetens som behövs kommer att öka kvaliteten i undervisningen. De förändringar som utredningen föreslår i skolförordningen om introduktion till skolmiljön i under- visningen av elever i de lägsta årskurserna, samt de förändringar som föreslås bör göras i läroplanerna för att stärka undervisningen av eleverna som mottas i första årskursen, bör bidra till att eleverna i

449

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

nya årskurs 1 möter en mer likvärdig utbildning av högre kvalitet, än den utbildning som i dag ges i förskoleklassen.

En ökad betoning på tidig läs- och skrivinlärning och utveckling av grundläggande matematiska förmågor stärker elevers basfärdig- heter. Det bör leda till en positiv kunskapsutveckling och förbätt- rade kunskapsresultat. Utredningen bedömer att alla elever gynnas av att undervisningen tidigt fokuserar på läs-, skriv- och matematik- inlärning. Förslaget om stärkt fokus på tidig läs- och skrivinlärning och grundläggande matematik bör innebära en höjd kvalitet på ut- bildningen det första skolåret. Det bör leda till en ökad inlärning inom ämnena svenska eller svenska som andraspråk och matematik, vilket är centralt för elevernas fortsatta utveckling och lärande inom skolan. Ett tidigt fokus på läs- och skrivinlärning och grundläggande mate- matiskt tänkande bör också leda till att elever som behöver stöd upptäcks tidigare. För alla elever är det positivt att anpassningar och särskilt stöd kan sättas in tidigt. Ändringar i läroplaner och kursplaner bör bidra till den ökade kvaliteten. Detsamma gäller föreslagen om behörighetsgivande fortbildning och kompetensutveckling för berörda förskollärare och lärare.

Det är dock viktigt att bevaka att utvecklingen inte blir densamma som i Norge, där det för närvarande utreds om det blivit för stark fokus på läsinlärning och formaliserad undervisning i den första års- kursen, i stället för hur undervisning bäst genomförs för de yngsta barnen. Det kan uppfattas som oförenligt med barnets bästa om för- ändringen innebär utökade prestationskrav på eleverna, vilket i sin tur kan leda till skolstress, psykisk ohälsa och även frånvaro.

Utredningen föreslår dock inga höjda kunskapskrav. De kunskaps- krav som föreslås i nya årskurs 2 ska följa de kunskapskrav som i dag finns i årskurs 1, och de kunskapskrav som i dag gäller i årskurs 3 ska i stället gälla i nya årskurs 4 etc. Tvärtom innebär utredningens för- slag att elever ges mer tid för undervisning i ämnen i förhållande till satta kunskapskrav, vilket utredningen bedömer kommer att leda till såväl förbättrade kunskapsresultat som stärkt likvärdighet.

Utredningens förslag om att det i skolförordningen ska förtydli- gas att elever i de tidigaste skolåren, genom en undervisning som varierar i uttrycksform och arbetssätt, introduceras till skolmiljön och ges goda förutsättningar för den fortsatta utbildningen bör också säkerställa att eleverna får en undervisning som är anpassad efter deras ålder, mognad, förutsättningar och behov. Utredningen uppfattar

450

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

att det inte finns något motsatsförhållande i att eleverna får under- visning i enlighet med kursplaner och kunskapskrav samtidigt som undervisningen kännetecknas av en integrering av förskolans och skolans pedagogik och arbetssätt, t.ex. på så sätt att leken får en stor plats i undervisningen.

För elever med ett annat modersmål är det positivt att möjlig- heten att få undervisning i modersmålet gäller i nya årskurs 1, och att det blir en rättighet för alla elever som önskar delta. Detta bidrar också till stärkt likvärdighet.

För elever som tillhör de nationella minoriteterna, eller har ett annat nordiskt språk som modersmål, innebär förslaget en utökad rätt till modersmålsundervisning. Eftersom huvudmännen är skyldiga att erbjuda modersmålsundervisning under alla årskurser så kommer dessa elever att ges möjlighet till modersmålsundervisning i ytter- ligare ett läsår. En sådan förstärkning bedöms ha positiva effekter för berörda elever och ligga i linje med de särskilda rättigheter som följer av artikel 30 i barnkonventionen. En utökning av rätten till modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken bör även kunna bidra till en revitalisering av språken.

För alla elever i sameskolan ingår samiska som ett ämne. Utred- ningens förslag innebär att ämnesundervisning i samiska ska ges i nya årskurs 1, vilket innebär att eleverna får påbörja sådan ämnes- undervisning ett år tidigare än i dag. De får således ytterligare ett års ämnesundervisning i samiska. Utredningen bedömer att det bör med- föra en förhöjning av elevernas språkfärdigheter i samiska, då ämnes- undervisningen bedöms höja undervisningens kvalitet. De särskilda rättigheter som följer av artikel 30 i barnkonventionen för elever som tillhör ett urfolk bedöms vara förenliga med och förstärkas av den nya årskurs 1 i sameskolan, samtidigt som elevernas rätt enligt barnkon- ventionen till en likvärdig utbildning av god kvalitet tillgodoses (arti- kel 28 och 29).

Förskoleklassen omfattas inte av den rätt till skolbibliotek som finns för de obligatoriska skolformerna. Genom förslaget kommer eleverna i nya årskurs 1 att få rätt till skolbibliotek ett år tidigare än de annars skulle fått. Det bedöms kunna bidra positivt till elevernas läslust och till deras intresse för olika ämnen.

Att skolformerna har samma struktur kommer, enligt utredningens bedömning, att underlätta övergångar mellan skolformerna, samt för

451

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

de elever som läser sin utbildning inom ramen för en skolform enligt en annan skolforms läroplan.

Sammanfattningsvis är utredningens bedömning att de förslag som lämnas i betänkandet kommer att medföra att eleverna tillför- säkras en mer likvärdig utbildning av högre kvalitet i nya årskurs 1 och därmed kommer förslagen att få positiva konsekvenser för de barn och elever som berörs. Förslagen bedöms bidra till att Sverige uppfyller sina åtaganden enligt barnkonventionen. Således är för- slagen positiva ur ett barnrättsperspektiv.

8.5.3Konsekvenser för elever med funktionsnedsättning

Utredningens förslag berör också elever med funktionsnedsättning. De konsekvenser som anges ovan bedöms gälla för alla elever, även elever med funktionsnedsättning i samtliga obligatoriska skolfor- mer. Utöver det vill utredningen i detta avsnitt betona att förslagen innebär vissa särskilda konsekvenser för eleverna i grundsärskolan och specialskolan.

Rätten till utbildning på lika villkor understryks i såväl barn- konventionen som konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I artikel 24, i den senare konventionen, anges att konventionsstaterna, för att förverkliga rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning utan diskriminering och på lika villkor, ska säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem på alla nivåer och ett livslångt lärande.

Enligt skollagen (3 kap. 2 §) ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funk- tionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.

När det gäller specialskolan så innebär utredningens förslag att ämnesundervisning i svenskt teckenspråk och motsvarande kommer ges i nya årskurs 1 i specialskolan, vilket bedöms vara en förstärkning av elevgruppens rättigheter. Förslagen bedöms tillgodose de särskilda rättigheter för elever med funktionsnedsättning som följer av barn- konventionen och konventionen om rättigheter för personer med

452

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

funktionsnedsättning, genom att den nya årskurs 1 kommer vara sär- skilt anpassad utifrån elevernas behov och förutsättningar samtidigt som elevens rätt till en utbildning av god kvalitet stärks.

När det gäller grundsärskolan har utredningen tidigare konstaterat att förskoleklassen inte alltid anses vara den mest lämpliga utbild- ningen för de barn där det tidigt står klart att de tillhör grundsärskolans målgrupp och att det för dessa elever inte alltid finns en tydlig ut- bildningsväg när den obligatoriska skolgången ska påbörjas. Detta till- stånd ifrågasätter utredningen utifrån principen om att utbildningen ska vara likvärdig, och utifrån elevgruppens särskilda rättigheter. I de genomförda intervjuerna (se bilaga 4) anses det vara en nackdel för dessa barn att behöva gå ett år i förskoleklassen, innan de tas emot i grundsärskolan. Utredningens förslag innebär att för elever som tidigt bedöms tillhöra grundsärskolans målgrupp blir det en tydlig utbild- ningsväg i det obligatoriska skolväsendet och onödiga skolbyten kan undvikas. När det gäller den grupp av elever där det är svårare att bedöma om de tillhör grundsärskolan målgrupp kan utredningens förslag uppfattas innebära en nackdel då de medför en ökad betoning på tidig läs-, skriv- och matematikinlärning de tidiga skolåren. De elever som inte ännu har fått en bedömning att de tillhör grund- särskolans målgrupp ska fullgöra skolplikten i årskurs 1 i grundskolan, vilket skulle kunna uppfattas som en mindre lämplig utbildning för vissa elever än nuvarande utbildning i förskoleklass. Utredningen uppfattar dock att dessa elever bör tillförsäkras en utbildning som är anpassad efter deras behov och förutsättningar genom de förslag som förtydligar att nuvarande förskoleklassens pedagogik och arbets- sätt fortfarande ska genomsyra undervisningen i nya årskurs 1, samt genom bedömningen att bestämmelserna om stöd och särskilt stöd även ska gälla nya årskurs 1.

För att ett barn i sexårsåldern ska kunna tas emot i nya årskurs 1 i grundsärskolan respektive specialskolan behöver ett beslut om mot- tagande fattas när barnet går i förskolan eller annan pedagogisk verk- samhet. De utredningar som ska göras inför mottagande till grund- särskolan och specialskolan kan i vissa fall komma att försvåras av att de pedagogiska, psykologiska, medicinska och sociala bedöm- ningar som ska föreligga beslut om mottagande kan vara svåra att göra på barn i förskoleåldern. Utredningen bedömer att denna svår- ighet blir särskilt påtaglig när det gäller de elever som tillhör grund-

453

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

särskolans målgrupp. Av denna anledning föreslås att Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram stödmaterial gällande detta.

Utredningens samlade bedömning är att förslagen kommer att gynna elever med funktionsnedsättning och att förslagen bidrar till att Sverige uppfyller sina åtaganden enligt barnkonventionen och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsned- sättning. Således är förslagen positiva ur ett barnrättsperspektiv.

8.6Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen

En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör enligt 14 kap. 3 § regeringsformen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hän- syn till de ändamål som har föranlett den. Bestämmelsen ger uttryck för en proportionalitetsprincip när det gäller inskränkningar i den kommunala självstyrelsen och innebär att det ska prövas om skälen för lagstiftningen motiverar det eventuella intrång i den kommunala självstyrelsen som regleringen kan innebära. Detta innefattar en skyl- dighet att undersöka om det syfte som den tänkta regleringen tar sikte på kan uppnås på ett sätt som är mindre ingripande för själv- styrelsen.

Utredningens förslag begränsar i viss mån den kommunala själv- styrelsen eftersom kommunerna till viss del får nya obligatoriska uppgifter. Skyldigheten att erbjuda utbildning för alla sexåringar finns dock redan i form av utbildning i förskoleklass. Dagens reglering av förskoleklassen har, som beskrivits i avsnitt 5.1, inte fungerat såsom det var tänkt och har givit upphov till alltför stora skillnader i hur verksamheten bedrivs, vilket resulterat i att eleverna inte kan tillför- säkras en likvärdig utbildning i förskoleklass. När det gäller elever som omfattas av grundsärskolans målgrupp, har utredningen i avsnitt 5.3.2 gjort bedömningen att dagens reglering inte är förenlig med prin- cipen om att eleverna har rätt till en likvärdig utbildning.

Dagens bestämmelser gällande utbildningen i förskoleklass är något annorlunda jämfört med bestämmelserna i grundskolan och grund- särskolan. De kommunala skyldigheterna kommer därför att utökas något till följd av utredningens förslag när det gäller en utökad under- visningstid i lågstadiet, en obligatorisk överlämning av uppgifter vid övergång från förskola eller pedagogisk omsorg till skola, ytterligare ett utvecklingssamtal och framtagande av en individuell utvecklings-

454

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

plan, samt en utökad rätt till modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken.

Utredningen bedömer också att förslaget om att elever ska kunna tas emot i en ny årskurs 1 i en tioårig grundsärskola innebär ett ut- ökat obligatoriskt åtagande för kommunerna. Det finns enligt gällande bestämmelser inte någon förskoleklass med organisatorisk koppling till grundsärskolan, till skillnad från grundskolan. De elever som tas emot i grundsärskolan i årskurs 1, eller senare under skolgången, omfattas också av obligatorisk förskoleklass. Det förekommer, som framgår av avsnitt 5.3 samt bilaga 4, att elever som tillhör grundsär- skolans målgrupp går i förskoleklassen, men också att elevens vård- nadshavare ansöker om uppskjuten skolplikt och eleven går extra år i förskolan för att sedan direkt tas emot i grundsärskolans årskurs 1, alternativt ansöker om tidigarelagd skolstart och att eleven börjar i grundsärskolans årskurs 1 som sexåringar. Det utökade åtagandet medför alltså att kommunen ska utöka grundsärskolan med ytter- ligare en årskurs som är behäftad med andra behörighetsmässiga, pedagogiska och organisatoriska krav än de verksamheter där sex- åringarna befinner sig i dag.

Utredningens förslag om att de bestämmelser som i dag gäller för särskilt stöd, disciplinära åtgärder, samt fjärrundervisning i grund- skolan och grundsärskolan ska utvidgas till att även gälla nya årskurs 1 bedöms i huvudsak inte innebära nya åtaganden för kommunerna, men att omfattningen av befintliga åtaganden i viss utsträckning ökar.

Utredningen bedömer dock att ingreppet i den kommunala själv- styrelsen är av begränsad omfattning. Inskränkningen är dessutom motiverad genom det värde som det medför att utbildningen för sex- åringar blir en del av grundskolan eller grundsärskolan, och att utbild- ningsuppdraget för dessa skolformer därmed blir tydligare. Utred- ningen anser att en tioårig grundskola och grundsärskola leder till att likvärdigheten blir större när sexåringar omfattas av grundskolans eller grundsärskolans regelverk. Vid en avvägning mellan kommu- nernas intressen och intresset av en mer likvärdig utbildning för alla elever överväger intresset av att eleverna får en likvärdig utbildning. Inskränkningen i den kommunala självstyrelsen får därför anses vara proportionerlig i förhållande till syftet.

455

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

8.7Ekonomiska konsekvenser för kommunerna

Ur samhällsekonomisk synpunkt innebär reformen en ambitions- höjning i det obligatoriska skolväsendet. Enligt den kommunala finansieringsprincipen ska beslut som innebär nya obligatoriska upp- gifter för kommunerna som regel åtföljas av en statlig finansiering via det generella statsbidraget. Principen har tillämpats sedan 1993 och innebär i korthet att staten inte ska ålägga kommuner och regioner nya uppgifter utan att ge dem adekvat finansiering (prop. 1991/92:150, del II, avsnitt 4.4.2; prop. 1993/94:150, bilaga 7, avsnitt 2.5.1). Prin- cipen gäller när riksdagen, regeringen eller en myndighet fattar bin- dande beslut om ändrade regler för en verksamhet (prop. 2006/07:100 s. 221).2

Införandet av en tioårig grundskola etc. har föregåtts av andra reformer som på olika sätt lagt grunden för denna reform. Infö- randet av förskoleklassen ledde till att utbildningen för en stor del av landets sexåringar blev en del av skolväsendet, om än i en egen skolform. Införandet av den obligatoriska förskoleklassen medförde att den mindre grupp barn som inte redan tidigare gått i förskole- klassen nu deltar i undervisningen. Obligatoriet reglerade också frågor kring skolmat och skolskjuts. Införandet av garantin för tidiga stödinsatser kopplade förskoleklassen närmare lågstadiet och de mål som ska uppnås. Reformen medförde också regler kring obligatoriskt användande av kartläggningsmaterial i förskoleklassen och nationella bedömningsstöd i lågstadiet. Kommunerna har i huvudsak kompen- serats ekonomiskt för de utökade åtaganden som dessa reformer inneburit. Sammantaget innebär detta att de ekonomiska konsekven- ser som följer av att förskoleklassen upphör som skolform och låg- stadiet utökas med en ny årskurs 1 inte bedöms vara så omfattande.

Utredningen bedömer att kommunerna kan komma att behöva visst ekonomiskt stöd från staten under implementeringen av refor- men för att genomföra nödvändiga förberedelser och anpassningar i berörda verksamheter. Utredningen har därför i avsnitt 7.1.5 före- slagit ett riktat statsbidrag i syfte att möjliggöra en kapacitetsför- stärkning samt säkerställa kvaliteten i utbildningen i lågstadiet under den tid som reformen implementeras.

2Finansieringsprincipen beskrivs närmare i informationsmaterialet Den kommunala finan- sieringsprincipen, daterat den 16 april 2007, som tjänstemän på Finansdepartementet och Sveriges Kommuner och Regioner (tidigare Sveriges Kommuner och Landsting) utformat.

456

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

Utredningens förslag kommer i en del fall att få direkta ekono- miska konsekvenser för kommunerna. Sammanfattningsvis innebär det att kommunerna bör ersättas ekonomiskt för följande moment:

Ökat antal undervisningstimmar i lågstadiet.

Mottagande i grundsärskola för sexåringar.

Utökad rätt till modersmålsundervisning i de nationella minoritets- språken.

Obligatorisk överlämning av uppgifter vid övergång från förskola eller pedagogisk omsorg till skola.

Ytterligare utvecklingssamtal och skriftlig individuell utvecklings- plan.

Övriga förslag bedöms inte vara av det slaget att de föranleder någon ekonomisk kompensation för kommunerna. Utredningen redovisar sina ställningstaganden och beräkningar mer i detalj nedan.

Hur många elever kommer att beröras av de nya åtagandena?

Utredningen har vid sin beräkning av kostnaderna utgått från antalet elever läsåret 2019/20 och Statistiska centralbyråns (SCB) befolk- ningsprognos för 2026. Läsåret 2019/20 uppgick antalet elever i för- skoleklassen till cirka 122 000, varav merparten (närmare 99 pro- cent) var sexåringar. Att inte alla som går förskoleklassen är sex år eller att inte alla sexåringar går i förskoleklassen är ett resultat av att barn kan börja förskoleklassen och skolan tidigare eller senare än när de är sex respektive sju år gamla. Utredningens förslag innebär inte att denna möjlighet förändras.

Utredningens beräkningar baseras på antagandet att andelen barn som börjar skolan tidigare (till följd av tidigarelagd skolstart) eller senare (till följd av uppskjuten skolplikt) inte kommer att förändras till följd av utredningens förslag.

Utifrån SCB:s befolkningsprognos för antalet sexåringar 2026 be- räknas antalet elever i förskoleklassen uppgå till cirka 119 500 läsåret 2026/27. Det innebär att antalet elever beräknas minska med ungefär 2 400 jämfört med läsåret 2019/20.

457

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

Förändringar som bedöms leda till ökade kostnader för kommunerna

Utökad undervisningstid i lågstadiet

Utredningens förslag om utökad undervisningstid innebär att den ökas med nio timmar i det nya lågstadiet. Enligt gällande regelverk ska undervisningstiden i förskoleklassen vara minst 525 timmar per läsår, vilket inte fullt ut motsvarar tre timmar undervisning per dag. För att uppnå detta behöver antalet undervisningstimmar per läsår öka med nio timmar, till 534 timmar per år. På många skolenheter är undervisningstiden i förskoleklassen redan i dag tre timmar per dag. Men då detta inte är ett krav enligt nu gällande regelverk bedömer utredningen att det är rimligt att kommunerna kompenseras ekono- miskt för det ökade antalet undervisningstimmar som förslaget innebär.

Utifrån antagandet om 119 500 elever i nya årskurs 1 läsåret 2026/27, och att lärartätheten (15,6 elever per lärare i lågstadiet) inte förändras, innebär det att sammanlagda antalet undervisningstimmar per läsår beräknas öka med 68 900. Årsarbetstiden för en heltids- anställd lärare är 1 767 timmar. Med ett antagande om oförändrad årsarbetstid per lärare innebär utredningens förslag att antalet lärare på nationell nivå behöver öka med motsvarande 63 heltidstjänster. Dessutom kan vissa andra kostnader förknippade med läro- och tim- planebundna aktiviteter förväntas öka, t.ex. vikariekostnader. Dessa övriga kostnader beräknas uppgå till cirka 20 procent av den genom- snittliga kostnaden för undervisning i grundskolan. I 2019 års löne- nivå blir den ökade kostnaden cirka 31 miljoner kronor3.

Merparten av eleverna i lågstadiet (drygt 83 procent) är också in- skrivna i fritidshemmet. Utredningen anser att ett rimligt antagande är att ett ökat antal undervisningstimmar i lågstadiet medför att antalet timmar i fritidshemmet minskar med motsvarande antal. Uti- från ovanstående antagande om antalet elever, och ett antagande om en oförändrad andel elever i fritidshemmet, beräknas det sammanlagda antalet timmar i fritidshemmet per läsår minska med 897 000 tim- mar. Med en personaltäthet på 12,3 elever per anställd och en års-

3Beräkningen bygger på lönestatistik från SCB, uppgifter om sociala avgifter från SKR och är utförd på motsvarande sätt som prop. 2017/18:195 Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser, prop. 2015/16:149 Ytterligare undervisningstid i matematik och promemorian Vissa timplanefrågor (U2015/06066/S).

458

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

arbetstid på 1 807 timmar motsvarar det cirka 40 heltidstjänster vilket i 2019 års lönenivå motsvarar en kostnad på cirka 20 miljoner kronor.

Merkostnaden för den utökade undervisningstiden i lågstadiet blir därmed sammantaget 11 miljoner kronor i 2019 års lönenivå, för vilken utredningen anser att kommunerna bör kompenseras.

Mottagande i grundsärskola för sexåringar

Utredningen föreslår ett införande av en tioårig grundsärskola där sexåringar ska kunna tas emot i nya årskurs 1. Det är mycket svårt att beräkna kostnaderna för detta. Elevantalet är begränsat och kostna- den per elev varierar mycket till följd av målgruppens heterogenitet. Det saknas också uppgifter om var i skolsystemet de sexåringar som senare tas emot i grundsärskolan befinner sig, dvs. om de går kvar ett extra år i förskolan eller börjar i en förskoleklass knuten till en annan skolform inför att sedan tas emot i grundsärskolans nuvarande årskurs 1 och om den faktiska kostnaden för dem.

Läsåret 2019/20 gick enligt Skolverkets officiella statistik drygt 1 000 elever i grundsärskolans årskurs 1. Av dessa var cirka 150 ele- ver sex år, drygt 790 elever sju år och närmare 90 elever åtta år eller äldre. Om man i stället räknar antalet sjuåringar oavsett årskurs var de drygt 880 och åttaåringarna var närmare 1 100. Det finns med andra ord redan en grupp sexåringar som tagits emot i grundsärskolan, något som möjliggjordes av en skollagsändring 2017. Att antalet sju- åringar är lägre än antalet åttaåringar visar också att en del av eleverna i grundsärskolan börjar senare än årskurs 1. Det är också naturligt då åldern när en utredning inför mottagande i grundsärskolan kan göras skiljer sig åt mellan olika barn beroende på hur deras funktionsned- sättning yttrar sig.

Ett rimligt antagande är att antalet sexåringar i grundsärskolan, även i en tioårig grundsärskola, kommer att vara färre än antalet sju- åringar. Utredningen saknar underlag för att bedöma det exakta antalet men bedömer det som troligt att elevantalet i viss utsträckning kom- mer att öka.

Kommunernas merkostnad för den nya årskursen i grundsärskolan beror på skillnaden mellan kostnaden för eleven i grundsärskolan jämfört med kostnaden för eleven i den skolform där den annars skulle ha befunnit sig. Läsåret 2019/20 var kostnaden för en genomsnittlig

459

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

elev i grundsärskolan 564 300 kronor, kostnaden för ett genomsnitt- ligt barn i förskolan 156 200 kronor och för en genomsnittlig elev i förskoleklassen 58 100 kronor.

Om beräkningen utgår ifrån att antalet sexåringar i grundsär- skolan ökar från dagens 157 till 600, varav hälften av de tillkom- mande barnen innan reformen skulle gått i förskolan och hälften i förskoleklassen, blir merkostnaden drygt 202 miljoner kronor per år (i 2019 års prisnivå).

Utredningen anser det rimligt att anta att den faktiska genom- snittliga kostnaden för barn i förskolan eller elever i förskoleklassen som senare under sin skolgång tas emot i grundsärskolan är högre än genomsnittet, då de till följd av sin funktionsnedsättning kan antas vara i behov av ett mer omfattande stöd än genomsnittliga barn och elever. Tillförlitliga uppgifter om detta saknas varför en beräkning av kommunernas merkostnader får bli schablonartad. Ett antagande om att den faktiska kostnaden är 50 procent högre än den genom- snittliga kostnaden för ett barn i förskolan och en elev i förskole- klassen ger en merkostnad på 181 miljoner kronor per år (i 2019 års prisnivå). Ett antagande om att den faktiska kostnaden är 100 pro- cent högre än den genomsnittliga kostnaden för barn i förskolan eller elever förskoleklassen ger en merkostnad på 155 miljoner kronor per år (i 2019 års prisnivå).

Utredningens bedömning är att det är rimligt att anta att den genomsnittliga kostnaden för en elev i förskolan och förskoleklassen som senare tas emot i grundsärskolan i genomsnitt är 50 procent högre än den genomsnittliga kostnaden för barn och elever i förskolan eller förskoleklassen. Merkostnaden blir därmed 181 miljoner kro- nor årligen (i 2019 års prisnivå), för vilket utredningen anser att kommunerna bör kompenseras.

Utökad rätt till modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken

Utredningen föreslår att barn som tillhör de nationella minoriteterna, eller har ett annat nordiskt språk som modersmål, ges rätt till ytter- ligare ett års modersmålsundervisning.

Frågan om modersmålsundervisning behandlas i betänkandet Nationella minoritetsspråk i skolan (SOU 2017:91). Utredningens kost- nadsberäkningar avseende modersmålsundervisning i de nationella

460

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

minoritetsspråken har utgått från de beräkningar som redovisas i det betänkandet. Kortfattat så beräknar Utredningen om förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk (dir. 2016:116) kostnaden per undervisningsgrupp till 32 000 kronor. Kostnaden är i 2019 års prisnivå och omfattar lönekostnader och kostnader för läromedel. Den genomsnittliga gruppstorleken beräk- nas till 2,5 elever per grupp, 95 procent av undervisningen antas ske utanför ordinarie lektionstid.

Enligt Skolverkets statistik deltog närmare 790 elever av eleverna i årskurs 1 i modersmålsundervisning i de nationella minoritets- språken läsåret 2019/20. Det motsvarar cirka 6 promille av det totala antalet elever i årskursen. Med ett antagande om motsvarande del- tagande i nya årskurs 1 skulle närmare 770 elever delta i moders- målsundervisning i de nationella minoritetsspråken och kostnaden uppgå till ungefär 9 miljoner kronor årligen i 2019 års prisnivå, för vilken utredningen anser att kommunerna bör kompenseras.

Rätten till modersmålsundervisning för andra grupper påverkas inte av utredningens förslag då den är begränsad till sju år.

Obligatorisk överlämning av uppgifter vid övergång från förskola eller pedagogisk omsorg till skola

Utredningen föreslår en obligatorisk överlämning av uppgifter vid övergång från förskola eller pedagogisk omsorg till skola. Det är barnens behov av en överlämning som ska styra om en överlämning ska göras och vilka uppgifter som ska överlämnas till den mottagande skolenheten. Det kan t.ex. handla om barn som har varit i behov av särskilt stöd i förskolan eller barn som ligger långt fram i sin kun- skapsutveckling. Det kan också handla om andra behov och förut- sättningar som barnet har, där det gjorts anpassningar, t.ex. gällande barnets utveckling eller socialt samspel. Syftet med överlämningen ska vara att den mottagande skolenheten ska kunna ta emot varje barn utifrån de individuella behov och förutsättningar som barnet har.

Även om ett visst sådant arbete redan sker i dag bedömer utred- ningen att förslaget kommer att medföra ett utökat åtagande och vissa ökade kostnader för kommunerna. Utredningens beräkningar avseende kostnader för den föreslagna systematiska överlämningen av uppgifter utgår från en liknande beräkningsmodell som användes av Gymnasieutredningen (U 2015:01) i dess betänkande (SOU 2016:77)

461

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

samt Utredningen om problematisk elevfrånvaro (U 2015:11) i dess betänkande (SOU 2016:94). Dessa utredningar har i sina förslag beskrivit att en överlämning mellan skolformer innebär ett visst ökat åtagande i förhållande till skrivningarna i läroplanen. De tidigare utred- ningarnas kostnadsberäkningar bygger på antagandet om elevantal i en årskull, en uppskattad tidsåtgång när det gäller överlämning på 10 minuter per elev, och den uppskattade lönekostnaden per timme.

Utredningen delar uppfattningen att en systematisk överlämning av uppgifter mellan skolformer innebär ett ökat åtagande och med- för ökat arbete, och därmed även ökade kostnader. Då utredningens förslag avser övergången mellan förskola eller pedagogisk omsorg och skola utgår gjorda kostnadsberäkningar från det uppskattade elev- antalet i nya årskurs 1 läsåret 2026/27, vilket är cirka 119 500 elever.

Det är svårt att beräkna hur stor andel av dessa elever som kan antas ha sådana förutsättningar och behov att en överlämning av uppgifter kommer att göras från den avlämnande förskola eller peda- gogisk omsorg till en mottagande skolenhet. En utgångspunkt för en sådan beräkning kan vara antalet elever som är i behov av särskilt stöd i grundskolan och därmed omfattas av ett åtgärdsprogram. Det saknas uppgifter om motsvarande andel barn respektive elever i för- skolan och förskoleklassen. Läsåret 2019/20 omfattades drygt 5 pro- cent av eleverna i grundskolan av ett åtgärdsprogram, vilket mot- svarar knappt 59 800 elever (Skolverket 2020 h). Andelen elever med åtgärdsprogram är lägre i årskurs 1 för att sedan öka successivt. Högst andel elever med åtgärdsprogram är det i årskurs 9. I årskurs 1 har cirka 2 procent av eleverna ett åtgärdsprogram. Det är rimligt att anta att en elev som bedöms behöva särskilt stöd och därmed om- fattas av ett åtgärdsprogram i årskurs 1 hade samma behov året innan, och att barnet även hade detta behov när det gick i förskola eller pedagogisk omsorg. Utredningen menar, som tidigare redovisats, att den systematiska överlämningen av uppgifter inte enbart bör avse barns eventuella behov av särskilt stöd utan även behov av ytterligare stimulans samt andra behov och förutsättningar som kan vara ange- lägna för den mottagande skolenheten att känna till. Av denna anled- ning så bedöms andelen barn där överlämningen kan antas bli aktuell vara högre än 2 procent, dvs. andelen elever i årskurs 1 som har ett åtgärdsprogram.

Ett antagande om att en överlämning av uppgifter genomförs gäl- lande 5 procent av eleverna i nya årskurs 1 skulle medföra kostnader

462

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

på cirka 440 000 kronor per år. Om antagandet i stället görs att det kommer att röra 10 procent av eleverna i en årskull så blir kostnaden i stället drygt 870 000 kronor per år. Enligt uppgift för 2019 från SCB uppgår den genomsnittliga månadslönen för en förskollärare till 31 400 kronor. Inklusive semesterlön och arbetsgivaravgifter uppgår den årliga lönekostnaden för en förskollärare därmed till cirka 528 000 kronor vilket, fördelat på en årsarbetstid om 1 807 timmar, ger en timkostnad om 292 kronor.

Beräkningen bygger på ett antagande om 119 500 elever, att en uppskattad genomsnittlig tidsåtgång när det gäller överlämning på 15 minuter per elev och en lönekostnad på cirka 292 kronor i tim- men. Tiden innefattar den tid som avlämnande personal i förskola eller pedagogisk omsorg behöver för att sammanställa de uppgifter som ska överlämnas till den mottagande skolan, som finns tillgäng- liga t.ex. från utvecklingssamtal.

Utredningen bedömer att det är ett rimligt antagande att 5 pro- cent av eleverna i nya årskurs 1 kommer att beröras av överlämningen. Den beräknade kostnaden blir därmed cirka 440 000 kronor årligen i 2019 års prisnivå, för vilken utredningen anser att kommunerna bör kompenseras.

Ytterligare utvecklingssamtal och skriftlig individuell utvecklingsplan

Att följa elevens kunskapsutveckling och hålla ett utvecklingssamtal per läsår i förskoleklassen är redan en obligatorisk uppgift som följer av gällande skolförfattningar. Därtill finns en obligatorisk skyldighet att samverka och fortlöpande informera vårdnadshavare om elevens kunskapsutveckling. Utredningens förslag innebär dock att det inom utbildningen ska genomföras ytterligare ett utvecklingssamtal i nya årskurs 1, så att det blir ett samtal per termin, och att det i samband med ett sådant ska upprättas en skriftlig individuell utvecklingsplan. Detta är inte ett krav inom förskoleklassen i dag, och förslaget inne- bär således ett delvis utökat obligatoriskt åtagande för huvudmannen.

Skolverket har allmänna råd med kommentarer om utvecklings- samtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen, vilket kan underlätta lärares arbete och minska den administrativa bördan som den obligatoriska uppgiften innebär. Utredningen bedömer dock att ansvarig lärare måste avsätta tid för samtalet, samt tid för den doku-

463

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

mentation som ska upprättas i den individuella utvecklingsplanen i samband med samtalet. Utredningen uppskattar tiden för samtalet och dokumentationen till sammanlagt 45 minuter per elev.

Enligt uppgift för 2019 från SCB uppgår den genomsnittliga månadslönen för en grundlärare till 35 300 kronor. Inklusive semester- lön och arbetsgivaravgifter uppgår den årliga lönekostnaden för en grundlärare därmed till cirka 594 000 kronor vilket, fördelat på en årsarbetstid om 1 807 timmar, ger en timkostnad om cirka 328 kronor.

Utredningen bedömer mot den bakgrunden att kostnaderna för förslaget om ytterligare ett utvecklingssamtal och en skriftlig indivi- duell utvecklingsplan uppgår till cirka 30 miljoner kronor årligen. Beräkningen bygger på ett antagande om 119 500 elever i nya års- kurs 1, en genomsnittlig timkostnad för en grundlärare om 328 kro- nor i timmen och en genomsnittlig uppskattad tidsåtgång till totalt 45 minuter per elev.

Den beräknade kostnaden blir därmed cirka 30 miljoner kronor årligen i 2019 års prisnivå, för vilken utredningen anser att kommu- nerna bör kompenseras.

Förändringar som bedöms leda till minskade kostnader för kommunerna

Utredningens förslag att ta bort förskoleklassen som en egen skol- form bedöms i vissa fall kunna leda till minskade kostnader för kom- munerna.

Införandet av en tioårig grundskola innebär att övergången mellan förskoleklassen och grundskolan tas bort. Det största värdet av denna förändring bedöms vara ökad kontinuitet och att grundskolan därmed ges bättre förutsättningar att följa upp den enskilde elevens kunskapsutveckling och eventuella behov av stödåtgärder, vilket bör främja elevens utveckling. Förändringen bör även kunna innebära en administrativ förenkling och i någon grad minska behovet av elev- dokumentation. En tioårig grundskola bör också innebära en större flexibilitet för skolan då en administrativ indelning tas bort. Behovet av att förhålla sig till ett särskilt regelverk för förskoleklassen för- svinner också.

Utredningens förslag om att den uppföljning av garantin för tidiga stödinsatser som i dag görs i slutet av förskoleklassen inför övergången

464

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

till årskurs 1 inte längre kommer att göras bedöms också kunna leda till minskade kostnader för kommunerna.

Det är svårt att beräkna de ekonomiska konsekvenserna av för- slagen, och variationerna mellan kommuner och skolenheter kommer att vara stora. Utredningens samlade bedömning är att de möjliga ekonomiska konsekvenserna inte är av den storleken att det finns anledning att minska ersättningen till kommunerna.

Förändringar som inte bedöms påverka kommunernas kostnader

Utredningens förslag rörande utbildningens syfte, undervisning i ämnen och ämnesområden, läroplaner, kunskapskrav och garantin för tidiga stödinsatser, nationella prov och skolplikt bedöms inte inne- bära några utökade åtaganden för kommunerna, eller medföra ökade kostnader.

Utredningens förslag gällande modersmålsundervisning, särskilt stöd och disciplinära åtgärder innebär att regelverket kommer att vara gemensamt för samtliga årskurser i den tioåriga grundskolan respektive den tioåriga grundsärskolan. Utredningens förslag rörande modersmålsundervisning innebär inte något ökat åtagande för kom- munerna och bedöms inte heller medföra några ökade kostnader, med undantag av att barn som tillhör de nationella minoriteterna eller har ett annat nordiskt språk som modersmål ges rätt till ytterligare ett års modersmålsundervisning (se vidare ovan).

Utredningens förslag om särskilt stöd och disciplinära åtgärder är i viss utsträckning att betrakta som en utökning av kommunernas åtaganden då bestämmelsen utvidgas till att innefatta ytterligare en årskurs. Utredningen gör dock bedömningen att det inte är troligt att alla bestämmelser i praktiken kommer att beröra elever i alla års- kurser. Det här innebär att även om den nya årskurs 1 omfattas av de gemensamma reglerna så betyder det inte att all reglering kommer att tillämpas på åldersgruppen. Detta innebär sammantaget att för- ändringen i praktiken inte bedöms medföra några ekonomiska kon- sekvenser för kommunerna.

Enligt gällande bestämmelser om särskilt stöd så följer förskole- klassen läroplanen för grundskolan och arbetar mot samma mål och kunskapskrav. Eleverna i förskoleklass kan behöva stöd för att före- bygga svårigheter att uppnå läroplanens mål, och har därför vid be-

465

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

hov rätt till särskilt stöd. Enskild undervisning, särskild undervis- ningsgrupp och anpassad studiegång är stödinsatser som i allmänhet bör ges först när andra stödinsatser har prövats utan att önskat resultat har uppnåtts. Detsamma anses gälla distansundervisning som i allmänhet inte bedöms vara aktuell som första åtgärd för elever i lågstadiet, och därför inte bör användas mer än i undantagsfall för elever i nya årskurs 1. Utredningen bedömer att dessa insatser inte kommer att vara vanliga att tillämpas i nya årskurs 1.När det gäller disciplinära åtgärder, såsom utvisning ur klassrummet, kvarsittning och avstängning, är utredningens bedömning att åtgärder av detta slag i väldigt ringa omfattning kan tänkas bli aktuella i nya årskurs 1.

Den dagliga verksamheten kommer på olika sätt att påverkas av införandet av de nya bestämmelserna. Det kan gälla förändringar i lokalanvändning, skolans organisation eller förändringar i admini- strativa it-system. Utredningen bedömer inte att kostnader av detta slag motiverar ökade bidrag till kommunerna, då ersättning enigt finansieringsprincipen inte brukar ges för anpassning till den allmänna utvecklingen. Oavsett denna reform förändras skolans verksamhet och förutsättningar löpande. Kommuner och skolenheter ansvarar för att utifrån sina förutsättningar och behov kontinuerligt genom- föra de förändringar som krävs. Utredningen har i sina förslag varit mån om att både huvudmän och berörda myndigheter ges ett väl tilltaget tidsmässigt utrymme att genomföra nödvändiga förändringar.

Total kompensation till kommunerna

Eftersom reformen medför utökade åtaganden för huvudmännen ska finansieringsprincipen tillämpas. Anslaget för kommunalekono- misk utjämning bör därför höjas med cirka 115 miljoner kronor med halvårseffekt år 2026, och 230 miljoner kronor per år från och med 2027. Se vidare avsnitt 8.8.1, Ekonomiska konsekvenser för staten.

Enskilda huvudmän ska få ersättning från elevens hemkommun i enlighet med skollagens regler (10 kap. 36–39 §§, 11 kap. 36–38 §§, samt 14 kap. 15–17 §§ skollagen).

466

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

8.8Konsekvenser för staten

Utredningens förslag medför olika slags konsekvenser för staten. Det handlar om ekonomiska konsekvenser, men även om konse- kvenser för staten som huvudman för specialskolan respektive same- skolan och konsekvenser för skolmyndigheter och lärosäten.

8.8.1Ekonomiska konsekvenser för staten

Införandet av en tioårig grundskola, en tioårig grundsärskola, en elva- årig specialskola och en sjuårig sameskola innebär en ambitionshöj- ning gällande det obligatoriska skolväsendet. Staten ska enligt finansier- ingsprincipen ersätta kommunerna för ökade kostnader till följd av nya obligatoriska åtaganden som åläggs dem till följd av statliga beslut.

I avsnitt 8.6.1 redovisas de ökade kostnader för kommunerna som följer av utredningens förslag, och som staten bör kompensera kom- munerna för. Dessa ekonomiska konsekvenser redovisas nedan i tabell 8.1.

Tabell 8.1 Statens kostnader för ersättning till kommunerna avseende utökade åtaganden till följd av reformen

Utökat åtagande för kommunerna

2026 halvår

2027

Utökad undervisningstid

5 500 000

11 000 000

Tioårig grundsärskola

90 500 000

181 000 000

Utökad rätt till modersmålsundervisning

 

 

i de nationella minoritetsspråken

4 500 000

9 000 000

Obligatorisk överlämning av uppgifter

220 000

440 000

Ytterligare utvecklingssamtal och IUP

15 000 000

30 000 000

Summa

115 720 000

231 440 000

Utredningen bedömer att de ekonomiska konsekvenser som be- räknas uppstå för staten till följd av ersättning till kommunerna för utökade åtaganden kommer att uppgå till cirka 115 miljoner kronor med halvårseffekt år 2026, och därefter 230 miljoner kronor per år från och med 2027.

467

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

Övriga kostnader för staten

Utöver de ökade kostnaderna för kommunerna som utredningen bedömer att staten bör finansiera, så medför utredningens förslag ökade kostnader för staten rörande fortbildningsinsatser samt det före- slagna statsbidraget för kapacitetsförstärkande och kvalitetshöjande åtgärder under implementeringsperioden.

Regeringen beslutade den 25 februari 2021 om förordning (2021:151) om statsbidrag för fortbildning av förskollärare. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2021. Statsbidrag får enligt förordningen lämnas för ersättning för lön till förskollärare som deltar i uppdrags- utbildning enligt förordningen (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och förskollärare. För de fortbildnings- insatser som utredningen föreslår i avsnitt 6.4.2 och 6.4.3 bör därför statsbidrag utgå i enlighet med samma förordning (2021:151) om statsbidrag för fortbildning av förskollärare, se vidare avsnitt 6.4.4. Utredningens föreslagna ändringar i samma förordning förslås träda i kraft den 1 augusti 2024. Utredningen föreslår att statsbidraget ska vara möjligt för huvudmännen att söka till utgången av 2034.

I budgetpropositionen för 2020 avsatte regeringen medel för fort- bildningsinsatser vid ett genomförande av reformen. För åren 2021 och 2022 beräknades 190 miljoner kronor per år, och därefter 170 mil- joner kronor årligen för ändamålet (prop. 2019/20:1, utg.omr. 16, avsnitt 3.7.10). I budgetpropositionen för 2021 gjorde regeringen bedömningen att fortbildningsinsatsen för förskollärare vid ett ge- nomförande av reformen inte skulle kunna komma att genomföras fullt ut 2021, och föreslog därför att avsatta medel skulle minska med 90 miljoner kronor detta år (prop. 2020/21:1, utg.omr. 16, av- snitt 3.7.10). Detta medför att kostnaderna för staten avseende fort- bildningsinsatser för förskollärare med anledning av reformen be- räknas att uppgå till 100 miljoner kronor med halvårseffekt år 2021, 190 miljoner kronor år 2022, och sedan 170 miljoner kronor per år från och med 2023.

Utredningen har utgått från det aviserade ekonomiska utrymmet och förslagen är utformade för att rymmas inom satta ramar. De 170 miljoner kronor som årligen är avsatta för detta ändamål bör enligt utredningen täckadels medel för det statsbidrag som ska vara möjligt för huvudmännen att söka för att möjliggöra för förskol- lärare att delta i fortbildning (se avsnitt 6.4.4), dels medel för gäl-

468

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

lande framtagande av fortbildning och kompetensutvecklande insatser (se avsnitt 6.4.2, 6.4.3 samt 6.5). Det är svårt så här långt i förväg göra en detaljerad prognos för hur många förskollärare som kommer att delta i fortbildning respektive år, i vilken utsträckning som för- skollärare kommer att komplettera sin utbildning för behörighet i nya årskurs 1 och 2 respektive i hela lågstadiet, hur pass omfattande det Förskolepedagogiska lyftet för lärare kommer att bli och vilka kostnader som kommer att finnas behäftade med insatsen. Det innebär att utredningen saknar möjlighet att mer exakt avgöra när i tid som kostnader kommer att uppstå med anledning av fortbild- nings- och kompetensutvecklingsinsatserna. Det är därför viktigt att regeringen, med stöd av Skolverket, kontinuerligt följer upp kostna- der samt gör prognoser för medelsåtgång.

Utredningens föreslagna förordning om kapacitetsförstärkande och kvalitetshöjande åtgärder under implementeringen av reformen (se avsnitt 1.5 samt 7.1.5) träder i kraft den 15 mars 2025. Kostna- derna för staten avseende statsbidraget beräknas att uppgå till 500 mil- joner kronor med halvårseffekt år 2025, 500 miljoner kronor år 2026, och sedan 200 miljoner kronor per år från och med 2027 till och med 2030.

8.8.2Konsekvenser för Skolverket

Utredningens förslag kommer i flera avseenden att få konsekvenser för Skolverket.

Det handlar t.ex. om att Skolverket föreslås få i uppdrag att utarbeta ändringsförslag gällande läroplanerna för grundskolan och motsvarande skolformer samt se över kursplanerna och timplanerna mot bakgrund av den föreslagna utökade undervisningstiden och timplanen i lågstadiet. I detta ingår även arbetet med att utvidga det befintliga kunskapskravet i läsförståelse i årskurs 1, samt framtagan- det av ett nytt kunskapskrav i matematik så att det i nya årskurs 2(3) finns kunskapskrav för godtagbara kunskaper i svenska och svenska som andraspråk och matematik i grundskolan, sameskolan respektive specialskola. Därutöver föreslår utredningen även framtagande av stödmaterial gällande mottagandet till grundsärskolan respektive över- gången mellan förskola och skola, samt stödmaterial med anledning av det föreslagna Förskolepedagogiska lyftet för lärare. Därutöver

469

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

medför utredningens förslag revidering av ett flertal befintliga stöd- material. Utredningen bedömer att detta kan hanteras inom ramen för myndighetens löpande arbete och kostnaderna bedöms rymmas inom ramen för befintliga anslag.

Utredningens förslag om att förskoleklassen ska upphöra som skol- form och att grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och same- skolan ska utökas med en ny årskurs 1 får också konsekvenser för Skolverkets insamling och hantering av statistik, samt för handlägg- ningen av statsbidrag och lärarlegitimationer. De föreslagna föränd- ringarna får även konsekvenser för Sveriges deltagande i de internatio- nella studierna på skolområdet.

Utredningen föreslår även uppdrag till Skolverket gällande upp- följning och utvärdering.

Andra konsekvenser av utredningens förslag rör att Skolverket i samverkan med lärosäten ska ges i uppdrag att erbjuda fortbildning för förskollärare, samt att myndigheten ges i uppdrag att genomföra insatser för att understödja huvudmännens lokala implementerings- arbete.

Några av dessa konsekvenser kommenteras särskilt nedan.

Statistik

Skolverket ansvarar för Sveriges officiella statistik om skolväsende och barnomsorg. Varje år samlar Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av Skolverket in uppgifter om barn, elever, personal och utbildningsresultat. Utöver den officiella statistiken så redovisas även annan statistik rörande utbildningsväsendet.

Utredningens förslag kommer i ett initialt skede att medföra ett omställningsarbete med tillhörande kostnader i samband med att t.ex. datainsamling, föreskrifter, system för att visa statistiken och tabeller behöver anpassas.

Utredningen bedömer att omställningsarbetet kan hanteras inom ramen för myndighetens löpande arbete och kostnaderna bedöms även rymmas inom ramen för myndighetens befintliga anslag.

470

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

Internationella jämförande studier på utbildningsområdet

En annan möjlig konsekvens rör Sveriges deltagande i internationella jämförande studier på utbildningsområdet (se vidare avsnitt 7.2.1). De internationella studierna organiseras och leds av internationella organisationer som Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA) och EU-kommissionen. På natio- nell nivå är det i allmänhet Skolverket som tar ansvar för studiernas genomförande, i samverkan med forskare från universitet och hög- skolor. Se vidare om de internationella studierna i avsnitt 7.2.1.

Ett flertal av de internationella studierna är knutna till specifika årskurser i grundskolan.4 Studiernas genomförande skulle följaktligen kunna komma att påverkas av de förändringar i årskursbeteckningar som skulle bli en konsekvens av införandet av en tioårig grundskola. En elev som enligt nuvarande system går i årskurs 3 skulle i en tioårig grundskola i stället gå i årskurs 4 osv.

Skolverket avgör, i samråd med de internationella organisationerna, i vilka årskurser som dessa prov ska genomföras, baserat på vilka kunskaper som ska mätas och var dessa kunskaper återfinns i de svenska läroplanernas kursplaner. Utredningen anser, mot bakgrund av detta, att Skolverket kan hantera reformen inom sitt löpande arbete med de internationella studiernas genomförande. Utredningens bedöm- ning är därmed att reformen inte bör få några substantiella konse- kvenser för genomförandet av PIRLS, TIMSS, ICILS eller ICCS, eller för Skolverkets redovisning och analys av studiernas resultat.

PISA riktar sig till 15-åringar och är, till skillnad från de studier som redovisas i stycket ovan, inte knuten till specifika årskurser, utan genomförs av både elever i grundskolan och gymnasieskolan. Utred- ningens bedömning är att ett införande av en tioårig grundskola där- med inte bör få några konsekvenser för genomförandet av PISA. Långsiktigt kan dock resultatet i undersökningen komma att påverkas då eleverna kommer att ha gått ytterligare ett år i grundskolan när de är femton år, vilket är något som Skolverket så småningom behöver ta i beaktande i sin redovisning och analys av resultatet.

4De studier som berörs är PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) i årskurs 4, TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) i årskurs 4 och årskurs 8, ICILS (International Computer and Information Literacy Study) i årskurs 8, samt ICCS (International Civic and Citizenship Education Study) i årskurs 8, samt PISA (Programme for International Student Assessment) som riktar sig till 15-åringar i årskurs 9 respektive år 1 i gymnasieskolan.

471

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

Fortbildning

Utredningens förslag innebär att Skolverket får i uppdrag att, i sam- verkan med lärosäten, erbjuda en behörighetsgivande fortbildning som ska erbjudas förskollärare som är verksamma i förskoleklassen samt i nya årskurs 1, samt en kompetensutvecklande insats som vän- der sig till lärare m.fl. som ska arbeta i det nya lågstadiet.

Utredningens förslag är att Skolverkets kostnader för dessa upp- drag ska finansieras av de medel som finns avsatta för ändamålet.

Lärarlegitimationer

En konsekvens av utredningens förslag är att årskursbeteckningarna i utfärdade lärarlegitimationer kommer att behöva justeras för att överensstämma med de nya årskursbeteckningarna i nämnda skol- former. Ändringarna av utfärdade lärarlegitimationer bedöms vara av redaktionell art. Utredningens förslag innebär att Skolverket får fatta beslut om legitimation med nya årskursbeteckningar som ersätter befintliga beslut om legitimation.

Utredningens bedömning är att justeringarna av legitimationerna faller inom ramen för Skolverkets ordinarie arbete, och kostnaderna bedöms även rymmas inom ramen för myndighetens befintliga anslag.

8.8.3Konsekvenser för Skolinspektionen

Utredningens förslag om att förskoleklassen ska upphöra som skol- form och införandet av den tioåriga grundskolan, tioåriga grund- särskolan, den elvaåriga specialskolan och sjuåriga sameskolan kommer att få konsekvenser för Skolinspektionen. Konsekvenserna handlar om hur befintliga beslut om godkännanden för enskilda huvudmän att bedriva verksamhet ska hanteras, men också om hanteringen av nya ansökningar för att starta eller utöka en verksamhet i enlighet med de nya bestämmelserna.

När det gäller befintliga godkännanden innebär utredningens för- slag att Skolinspektionen får fatta nya beslut om godkännanden i enlighet med de nya årskursbeteckningarna. Dessa beslut ersätter befintliga beslut för de huvudmän som har godkännanden som avser t.ex. grundskola årskurs 4–9 eller 7–9. Sådana godkännanden ska bara

472

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

avse motsvarande utbildning och samma skolenhet som det tidigare godkännandet avsåg.

För enskilda huvudmän med godkännanden som avser förskole- klass och grundskola eller grundsärskola som ansöker om godkän- nande för nya årskurs 1 får Skolinspektionen fatta beslut enligt ett förenklat förfarande, detta då dessa huvudmän anses bedriva mot- svarande utbildning. Ett godkännande enligt de nya bestämmelserna bör endast kunna nekas om det finns särskilda skäl.

Enskilda huvudmän som har godkännanden för grundskolor eller grundsärskolor för t.ex. årskurs 1–6 eller årskurs 1–9 men inte för förskoleklassen, faller inte under det förenklade förfarandet och be- höver, enligt utredningens förslag, göra en ansökan till Skolinspek- tionen enligt skollagens bestämmelser.

Under utredningens gång har det framkommit att Skolinspektionen bedömer att myndighetens förberedelsearbete, vilket t.ex. innefattar att ta fram nya föreskrifter och blanketter inför att huvudmännen ska ansöka etc. tar cirka ett år efter ikraftträdandet av de nya bestäm- melserna.

Det föreslagna förfaringssättet bedöms vara både ändamålsenligt och samhällsekonomiskt kostnadseffektivt. Det kommer att leda till att berörda enskilda huvudmän kommer att ha beslut om godkän- nande som avser utbildning i enlighet med de nya bestämmelserna vilket kommer att skapa förutsättningar för rättssäkerhet och trans- parens. Genom det förenklade förfarandet bedöms hanteringen inte bli allt för administrativt betungande för myndigheten.

Utredningens förslag till ändringar i skolförfattningarna får också konsekvenser för Skolinspektionens inspektionsverksamhet.

Utredningen bedömer att justeringar till följd av de föreslagna ändringarna kan hanteras inom ramen för myndighetens löpande arbete och kostnaderna bedöms även rymmas inom ramen för myn- dighetens befintliga anslag.

8.8.4Ekonomiska konsekvenser för Specialpedagogiska skolmyndigheten

Det ekonomiska målet enligt regleringsbrevet för Specialpedagogiska skolmyndigheten (U2020/06615) är att avgiftsintäkterna från till- gängliggörande av läromedel och från ersättning från elevernas hem-

473

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

kommuner för elever i specialskola ska bidra till att täcka kostna- derna.

Av skollagen (12 kap. 24 §) framgår att hemkommunen är skyl- dig att betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är elev i specialskolan eller i förskoleklass eller fritidshem vid en skol- enhet inom specialskolan. Den ersättning som hemkommunen ska betala framgår av förordningen (SKOLFS 1997:1) om ersättning för elever i specialskolan.5 När det gäller specialskolan står ersättningen från kommunerna endast för en del av de totala kostnaderna medan resterande del täcks av statsbidrag.

För budgetåret 2021 framgår av förordningen att ersättning för elever ska betalas med 195 720 kronor per elev och termin. De kom- muner där enheter av specialskolan är belägna ska i stället betala 130 470 kronor per elev och termin. Ersättning för elever i förskole- klass vid en skolenhet inom specialskolan betalas med 132 140 kro- nor per elev och termin, och för elever i fritidshem vid en skolenhet inom specialskolan med 86 040 kronor per elev och termin. Kom- munernas ersättning till staten varierar beroende på om special- skolan finns i elevens hemkommun eller inte. För elever i förskole- klassen och specialskolan ökar ersättningen om eleven även går i fritidshem. I vilken grad kommunernas ersättningar påverkas av in- förandet av en elvaårig specialskola är svårt att beräkna då det beror på om eleven varit inskriven i fritidshemmet eller inte, och om eleven bor i den kommun där specialskolan är belägen.

Utredningen har inte beräknat några kostnader för tillkommande elever till följd av reformens genomförande. Enligt Skolverkets offi- ciella statistik gick 50 elever i en förskoleklass kopplad till special- skolan läsåret 2019/20. Antalet elever i lågstadiet var 55 i årskurs 1, 56 i årskurs 2, 71 i årskurs 3 samt 63 i årskurs 4. En jämförelse gäl- lande de tre senaste läsåren (läsåren 2017/18, 2018/19 och 2019/20) indikerar ett förhållandevis stabilt elevunderlag i lågstadiet, och en viss ökning i elevantalet i förskoleklassen. Dock har utredningen inte tolkat detta som att elevantalet i en ny årskurs 1 kommer att bli högre till följd av införandet av en elvaårig specialskola. Med anled- ning av det låga antalet elever bedömer utredningen förändringen som försumbar. Det ökade antalet undervisningstimmar påverkar special- skolans kostnader, samtidigt som kostnaden för fritidshemmet mins-

5Senaste ändring SKOLFS 2020:199.

474

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

kar. Sammantaget bedömer utredningen kostnadsökningen så liten att den bör kunna hanteras inom myndighetens nuvarande resurser.

Utredningen bedömer dock att Specialpedagogiska skolmyndig- heten, som huvudman för specialskolan, kan komma att behöva extra medel under implementeringen av reformen för att genomföra nöd- vändiga förberedelser och anpassningar av verksamheten. Utredningen har därför i avsnitt 7.1.5 föreslagit ett riktat statsbidrag i syfte att möjliggöra en kapacitetsförstärkning samt säkerställa kvaliteten i ut- bildningen i lågstadiet under den tid som reformen implementeras.

8.8.5Ekonomiska konsekvenser för Sameskolstyrelsen

Det ekonomiska målet enligt regleringsbrevet för Sameskolstyrelsens verksamhet (U2020/06616) är att avgiftsintäkterna från barnens hem- kommuner och vårdnadshavare för förskola samt ersättningen för fritidshem, förskoleklass och sameskola delvis ska täcka kostnaderna för verksamheten. Även ersättningen för den fjärrundervisning som Sameskolstyrelsen bedriver på entreprenad ska bidra till att täcka kostnaderna för verksamheten. Kostnader som inte finansieras med avgiftsinkomster och ersättning finansieras via statsbidrag.

Av skollagen (13 kap. 22 §) framgår att hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa kostnader för elever i sameskolan eller i förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom sameskolan. Den ersättning som hemkommunen ska betala framgår av förord- ningen (SKOLFS 2011:62) om ersättning för elever i sameskolan eller i förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom sameskolan. Ersättningen ska bestämmas efter samma grunder som elevens hem- kommun tillämpar vid fördelning av resurser i sin egen grundskola, förskoleklass eller fritidshem.

Utredningen har inte beräknat några kostnader för tillkommande elever till följd av reformens genomförande. Enligt Skolverkets offi- ciella statistik gick 28 elever i en förskoleklass kopplad till sameskolan läsåret 2019/20.

Antalet elever i lågstadiet var 38 i årskurs 1, 26 i årskurs 2, samt

29 i årskurs 3. En jämförelse gällande de tre senaste läsåren (läsåren 2017/18, 2018/19 och 2019/20) indikerar ett förhållandevis stabilt elevunderlag i lågstadiet. Utredningen har inte funnit anledning att göra bedömningen att den variation som finns mellan läsåren bör tolkas

475

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

som att elevantalet i en ny årskurs 1 kan antas komma att bli högre till följd av införandet av en sjuårig sameskola. Med anledning av det låga antalet elever bedömer utredningen förändringen som försum- bar. Det ökade antalet undervisningstimmar påverkar sameskolans kostnader, samtidigt som kostnaden för fritidshemmet minskar. Sam- mantaget bedömer utredningen kostnadsökningen så liten att den bör kunna hanteras inom myndighetens nuvarande resurser.

Om införandet av den tioåriga grundskolan leder till ökade kost- nader för kommunerna kommer ersättningen till sameskolan att öka i motsvarande grad. Även om sameskolans kostnader inte fullt ut täcks av kommunernas avgifter utan också av anslagsmedel bedömer utredningen att den eventuella kostnadsökningen är så liten att den inte bör föranleda några ökade anslag till Sameskolstyrelsen.

Utredningen bedömer dock att Sameskolstyrelsen, som huvudman för sameskolan, kan komma att behöva extra medel under implemen- teringen av reformen för att genomföra nödvändiga förberedelser och anpassningar av verksamheten. Utredningen har därför i avsnitt 7.1.5 föreslagit ett riktat statsbidrag i syfte att möjliggöra en kapacitets- förstärkning samt säkerställa kvaliteten i utbildningen i lågstadiet under den tid som reformen implementeras.

8.8.6Konsekvenser för universitet och högskolor

Utredningens förslag om fortbildning av förskollärare innebär ut- ökade uppdrag till universitet och högskolor när det gäller fortbild- ning av lärare. Utredningen beräknar att antalet förskollärare som kan komma i fråga för fortbildningen är cirka 3 000. Som framgår av avsnittet om lärarförsörjning (se avsnitt 8.1.1) beräknar Skolverket att myndigheten kommer att köpa motsvarande 2 600 helårsstudie- platser av universitet och högskolor för att kunna erbjuda en fort- bildning som ska ge kompetens att undervisa i grundskolans tidiga år. Den fortbildning av förskollärare som utredningen föreslår beräknas omfatta cirka 300 helårsstudieplatser per år under perioden 2025– 2030. Förslagen väntas leda till att de lärosäten som får i uppdrag att genomföra denna verksamhet utvecklar en utbildning i enlighet med den förordning som reglerar utbildningen. Det innebär att utbild- ningshållet behöver anpassas och att kurser behöver utvecklas eller modifieras. Lärosätena behöver även i övrigt organisera för att utbild-

476

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

ningen ska kunna genomföras. Undervisningen kan behöva fördelas och samordnas mellan olika lärosäten inom ramen för uppdraget.

Utredningens förslag om ändrade behörighetskrav för att få under- visa i nya lågstadiet kommer enligt utredningens bedömning inte att påverka söktrycket till olika lärarutbildningar. Det är endast den som redan har en behörighetsgivande examen som förskollärare och som är anställd vid tidpunkten för reformens genomförande som kan komma ifråga för utredningens förslag. Bestämmelserna är undantag som dessutom innehåller vissa tidsbegränsningar. Den som i dag ämnar läsa till lärare eller förskollärare kommer således inte att påverkas av utredningens förslag.

Utredningens förslag avseende ändringar i läroplaner för lågstadiet kan föranleda ändringar i innehållet gällande den lärarutbildning som enligt utredningens förslag ska vara inriktad mot arbete i grundskolans årskurs 1–4. Det innebär att utbildningsinnehållet kan behöva an- passas och att kurser behöver utvecklas eller modifieras.

8.8.7Konsekvenser för pågående statsbidrag

Statsbidrag är ett sätt att ge statligt ekonomiskt stöd till specifika insatser i skolan. Vem som kan söka ett bidrag och villkoren för vad pengarna ska användas till beskrivs oftast i en statsbidragsförordning som regeringen beslutar om. De flesta statsbidrag som riktar sig till huvudmän inom skolväsendet fördelas och administreras av Skol- verket.

Utredningen har i avsnitt 5.1 föreslagit att förskoleklassen ska upphöra som skolform och att grundskolan och motsvarande skol- former ska utökas med en ny årskurs 1. En konsekvens av förslagen innebär att statsbidrag inte längre kan utgå för utbildning inom för- skoleklassen. Gällande statsbidragsförordningar som omfattar för- skoleklassen bör därför ändras på så sätt att förskoleklassen tas bort.

De statsbidragsförordningar som utredningen uppmärksammat är följande:

förordning (2007:1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet inom skolan,

förordning (2011:538) om utbildning och statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige,

477

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

förordning (2012:161) om statsbidrag för fortbildning av mate- matiklärare och för matematikhandledare,

förordning (2013:361) om statsbidrag för utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd,

förordning (2014:47) om statsbidrag för undervisning under skol- lov,

förordning (2015:42) om statsbidrag för handledare i språk-, läs- och skrivutveckling,

förordning (2015:215) om statsbidrag för lågstadiet i grund- skolan och motsvarande skolformer samt viss annan utbildning,

förordning (2015:736) om statsbidrag till kostnader för utbild- ning i Sverige för utlandssvenska elever,

förordning (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och förskollärare,

förordning (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser,

förordning (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling och förordning (2018:527) om statligt stöd för säkerhetshöjande åtgärder i skolor,

förordning (2019:551) om statsbidrag för anställning av lärar- assistenter, och

förordning (2019:1288) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.

Förslagen innebär vidare att grundskolan och motsvarande skolfor- mer utökas med en årskurs och när det gäller statsbidrag som utgår till sådan utbildning innebär förslagen att det befintliga statsbidraget ska omfatta fler årskurser än vad det har beräknats för. Om och på vilket sätt de olika statsbidragen bör justeras för att grundskolan och motsvarande skolformer utökas med en årskurs ligger dock utanför ramen för utredningens uppdrag och är en fråga för regeringen att ta ställning till.

478

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

8.8.8Finansiering

Enligt kommittéförordningen ska utredningen föreslå finansiering för de kostnader som utredningens förslag ger upphov till. Utred- ningen har sett över vilka möjligheter det finns att använda resurserna inom skolområdet på ett mer samhällsekonomiskt effektivt sätt.

Kostnader för kapacitetsförstärkande och kvalitetshöjande insatser under reformens implementering

För att finansiera det föreslagna statsbidraget för kapacitetsstärkande och kvalitetshöjande insatser (se vidare avsnitt 7.1.5) föreslår utred- ningen att medel överförs från statsbidrag som är undersökta av huvudmännen. Det finns ett antal statsbidrag som enligt Skolverkets uppföljning inte nyttjas i full utsträckning (se Regeringsprognos februari 2021, diarienr 2021:314), och där myndighetens bedömning är att anslagsutnyttjandet kommer ske i liknande grad de kommande åren. Utredningen föreslår att medel överförs från dessa statsbidrag under tidsperioden 2025–2030.

Det handlar t.ex. om bidrag till lärarlöner (anslagspost 1:13.1) vilket innefattar det s.k. Lärarlönelyftet samt Karriärsteg för lärare. För denna post är prognosen gällande nyttjandegraden 12 procent lägre än avsatta medel, vilket motsvarar drygt 600 miljoner kronor. När det gäller Lärarlönelyftet bedömer Skolverket att medelåtgången kommer att vara relativt konstant de kommande åren, vilket innebär ett underutnyttjande på 270 miljoner kronor årligen. Underutnytt- jandet gällande bidrag för inrättande av karriärtjänster är på 272 mil- joner kronor årligen och förklaras till stor del av att det varit svårt att rekrytera lärare.

Givet Skolverkets bedömning om medelåtgången gällande Lärar- lönelyftet, samt att det förväntas råda fortsatt brist på lärare de kom- mande åren, bedömer utredningen att det bör finnas utrymme att överföra 250 miljoner kronor årligen 2025–2030 till det föreslagna statsbidraget för kapacitetsstärkande och kvalitetshöjande insatser under reformens implementering. Då statsbidraget föreslås gälla fr.o.m. den 1 augusti 2025 så är det endast aktuellt med cirka 105 miljoner kronor 2025.

Resterande medel för att finansiera förslaget föreslår utredningen ska överföras från statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskaps-

479

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

utveckling under tidsperioden 2025–2030. Syftet med bidraget är att kunna utöka insatser för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. Statsbidragets när- mare syfte svarar väl emot vad som kan komma att behövas för att stärka kvaliteten i samband med reformens implementering. Dock är bidraget i sin nuvarande utformning inte väl anpassat för att kunna nyttjas på det vis som utredningen ser behov av då det inte innefattar huvudmän för grundsärskola, sameskola och specialskola. En över- föring av medel från bidraget för stärkt likvärdighet och kunskaps- utveckling till den föreslagna kapacitetsförstärkningen under refor- mens implementering skulle innebära att dessa medel skulle komma samtliga huvudmän för grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola till del.

Överföringen innebär minskade medel för berörda huvudmän när det gäller insatser för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet, men samtidigt be- dömer utredningen att den föreslagna kapacitetsförstärkningen ligger i linje med bidragets syfte. Vidare är bidraget tillräckligt stort för att kunna finansiera en kostnad om drygt 250 miljoner kronor årligen under 2025–2030, utan att detta behöver medföra allt för stor inver- kan på skolhuvudmännens möjlighet att genomföra andra satsningar under de aktuella åren inriktade mot stärkt likvärdighet och kun- skapsutveckling. Då statsbidraget föreslås gälla fr.o.m. den 1 augusti 2025 så är det endast aktuellt med cirka 105 miljoner kronor 2025. Bidragets totala belopp för 2021 är 6,2 miljarder kronor.

Kostnader till följd av nya och utökade åtaganden för kommunerna

Kostnaderna för utredningens samtliga förslag som berör kommu- nerna är cirka 115 miljoner kronor för år 2026 och cirka 230 miljo- ner kronor från år 2027, uttryckt i 2019 års prisnivå (se avsnitt 8.7 för en mer detaljerad redovisning).

Den största delen av denna kostnadsökning rör förslaget om införandet av en tioårig grundsärskola. Förslaget förväntas medföra en merkostnad på 181 miljoner kronor årligen i 2019 års prisnivå. Att utöka skolformen med en ny första årskurs där elever kan tas emot vid sexårs ålder bör, enligt utredningens bedömning, betraktas som en ambitionshöjning rörande grundsärskolan från statens sida.

480

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

Utredningen bedömer därför att för att kostnaden bör finansieras inom utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning. Utred- ningen har övervägt finansiering genom att överföra medel från be- fintliga riktade statsbidrag. Det förefaller dock inte som rimligt att föreslå att en statlig ambitionshöjning avseende en utökning av en skolform bör finansieras genom att överföra medel från andra skol- former. Ett sådant beslut om finansiering bör hanteras inom ramen för budgetarbetet.

Övriga kostnader till följd av reformen beräknas uppgå till cirka

50 miljoner kronor årligen. Utredningen har övervägt att föreslå att dessa kostnader täcks av att anslagen till statsbidraget om lovskola samt statsbidraget för läxhjälp minskas med 25 miljoner kronor årli- gen vardera.

Syftet med statsbidraget för lovskola är att elever som inte har nått, eller riskerar att inte nå kunskapskraven för betyget E, ska få ökad möjlighet att nå dem. Syftet med statsbidraget för läxhjälp är att huvudmän ska anordna frivillig läxhjälp till elever, och hjälp med annat skolarbete, utanför ordinarie undervisningstid. Utredningens förslag syftar till att elever i lågstadiet ska ges en utökad undervis- ningstid i svenska eller svenska som andraspråk och matematik, med betoning på tidig läs- och skrivinlärning samt grundläggande mate- matiska färdigheter. Detta bör främja elevers kunskapsutveckling och måluppfyllelse, samt öka elevers förutsättningar att uppnå goda resultat. Även möjligheterna att tidigt utreda stödbehov och sätta in stödinsatser bör underlättas av en ny årskurs 1, som omfattas av sam- ma läroplan och kursplaner som övriga årskurser i lågstadiet. För att kunna förbättra elevernas kunskapsresultat är det nämligen särskilt viktigt att tidigt upptäcka vilka elever som behöver extra anpassningar eller särskilt stöd. Utredningens bedömning är att behovet av lov- skola och läxhjälp kommer att minska som en följd av reformen. Reformen förväntas innebära en tidigare upptäckt av stödbehov och insättandet av stödinsatser. Eleverna bör genom utredningens för- slag också få bättre baskunskaper i svenska och svenska som andra- språk samt matematik. Detta eftersom ett utökat kunskapskrav för nya årskurs 2(3) gällande grundläggande matematiskt tänkande in- klusive taluppfattning föreslås. Vidare utvidgas det nuvarande kun- skapskravet i läsförståelse till att även innefatta grundläggande skriv- förmåga. Nyanlända elevers behov av lovskola anses emellertid vara oförändrat. Anslaget för statsbidraget för lovskola är 150 miljoner kro-

481

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

nor, och statsbidraget för läxhjälp är drygt 484 miljoner kronor, år 2021. Då det kommer att dröja ett antal år efter reformens genom- förande till dess att behoven av lovskola och läxhjälp antas uppstå, så föreslår utredningen att 50 miljoner kronor årligen i stället över- förs från statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveck- ling. Utredningens förslag bedöms bidra till stärkt likvärdighet och höjda kunskapsutveckling, vilket svarar väl emot likvärdighetsbidra- gets syfte. Vidare bedöms bidraget vara tillräckligt stort för att med- ge att 50 miljoner kronor årligen förs över med detta ändamål, utan att detta behöver medföra allt för stor inverkan på huvudmännens möjlighet att genomföra andra satsningar inriktade mot stärkt lik- värdighet och kunskapsutveckling. Bidragets totala belopp för 2021

är 6,2 miljarder kronor.

Kostnader för fortbildning

Utredningens förslag gällande fortbildning och kompetensutveckling i samband med reformens genomförande finansieras av redan avsatta medel. Av utredningens direktiv framgår det att regeringen i budget- propositionen för 2020 beräknat att medel ska avsättas för fortbild- ningsinsatser för förskollärare vid ett införande av en tioårig grund- skola. För åren 2021 och 2022 beräknas 190 miljoner kronor per år och därefter 170 miljoner kronor årligen för ändamålet (prop. 2019/20:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.7.10).

8.9Konsekvenser för enskilda huvudmän

En utgångspunkt för regleringen av skolväsendet är bl.a. att den i så stor utsträckning som möjligt ska vara lika för alla huvudmän, och medföra lika skyldigheter och rättigheter för offentliga och enskilda skolhuvudmän. Utredningens förslag som riktar sig mot offentliga huvudmän riktar sig också i allmänhet till enskilda huvudmän, och de bedömningar som utredningen gör i fråga om konsekvenser för kommuner gäller också i allmänhet för enskilda huvudmän.

Utredningen bedömer att även de enskilda huvudmännen kan komma att behöva visst ekonomiskt stöd från staten under imple- menteringen av reformen för att genomföra nödvändiga förberedelser och anpassningar. Utredningen har därför i avsnitt 7.1.5 föreslagit

482

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

ett riktat statsbidrag i syfte att möjliggöra en kapacitetsförstärkning samt säkerställa kvaliteten i utbildningen i lågstadiet under den tid som reformen implementeras.

De enskilda huvudmän som bedriver förskoleklassverksamhet och de som bedriver verksamhet inom grundskola och grundsär- skola kommer att beröras av utredningens förslag. Huvudmännen skiljer sig åt avseende driftsform, antal skolformer de bedriver verk- samhet inom, antal skolenheter och elevantal. Skolverkets statistik gällande läsåret 2019/20 visar att det sammantaget fanns 592 fristå- ende skolenheter med förskoleklass i 176 av landets kommuner, och 823 skolenheter med grundskola i 186 kommuner. En majoritet av dessa hade en allmän inriktning, och en mindre andel konfessionell inriktning respektive inriktning mot waldorfpedagogik. Endast 33 skolenheter med grundsärskola har enskild huvudman. När det gäller antalet skolenheter per enskild huvudman så redovisar uppgifter från Friskolornas riksförbund avseende år 2019 att cirka 95 procent av de aktörer som driver fristående för-, grund- och gymnasieskola har en eller två enheter, och endast 1 procent (vilket motsvarar 20 aktörer) driver fler än tio förskole- eller skolenheter. Det saknas dock upp- gifter som avser specifikt förskoleklassen.

Genom Skolverkets skolenhetsregister6 är det möjligt att identi- fiera antalet fristående skolenheter där verksamhet bedrivs inom olika skol- och verksamhetsformer (se tabell 8.2).

Tabell 8.2 Antal skolenheter med enskild huvudman som berörs av utredningens förslag, efter skol- och verksamhetsform (februari 2021)

Skol- och verksamhetsformer

Skolenheter

Förskoleklass och fritidshem

4

Förskoleklass, grundskola och fritidshem

451

 

 

Förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem

23

Förskoleklass, grundsärskola och fritidshem

5

 

 

Förskoleklass och grundskola

12

Grundskola

74

 

 

Grundskola och grundsärskola

7

Grundsärskola

2

 

 

Fritidshem

36

 

 

Källa: Skolverkets skolenhetsregister.

6Uppgifter hämtade från Skolverkets skolenhetsregister (2021-02-04). Detta register upp- dateras månatligen vilket kan påverka hur det totala antalet skolenheter i registret förhåller sig till det antal som redovisas i Skolverkets beskrivande statistik-PM.

483

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

Utredningens förslag om att förskoleklassen ska upphöra som skol- form och lågstadiet utökas med en ny årskurs 1 kommer att få direkt konsekvens för de enskilda huvudmännen. I de beslut som fattats av Skolinspektionen gällande godkännande att bedriva verksamhet anges vilken skolform och vilka årskurser som godkännandet avser. En konsekvens av utredningens förslag blir därmed att befintliga god- kännanden behöver hanteras. Utredningen bedömer att konsekven- serna kommer att skilja sig åt beroende på de enskilda huvudmän- nens storlek och omfattning på verksamhet.

Särskilt bedöms de enskilda huvudmän som endast har godkän- nande för verksamhet i förskoleklass utan koppling till någon grund- skola eller grundsärskola, respektive de huvudmän som har godkän- nanden för grundskola och/eller grundsärskola men inte godkännande avseende förskoleklass, att påverkas (se vidare i avsnitt 8.9.1).

Utredningen bedömer att de föreslagna förändringarna i övrigt inte kommer att medföra några särskilda konsekvenser för de fri- stående skolenheterna i förhållande till de statliga eller kommunala skolenheterna, eftersom alla huvudmän berörs i lika stor utsträck- ning av de nya bestämmelserna.

Utredningens förslag bedöms inte få några direkta konsekvenser för företag utöver huvudmän inom skolväsendet.

8.9.1Särskilt om godkännanden för enskilda huvudmän

Som en konsekvens av utredningens förslag att förskoleklassen ska upphöra som skolform kan enskilda huvudmän inte längre bedriva undervisning i skolformen. Inte heller kan nya huvudmän få ett god- kännande för sådan utbildning. Befintliga godkännanden avseende förskoleklassen upphör därmed att gälla.

För enskilda huvudmän som har befintliga godkännanden som avser t.ex. grundskola eller grundsärskola årskurs 4–9 eller 7–9 inne- bär utredningens förslag att Skolinspektionen får fatta nya beslut om godkännanden i enlighet med de nya årskursbeteckningarna som er- sätter befintliga beslut. Dessa godkännanden ska bara avse motsva- rande utbildning och samma skolenhet som det tidigare godkännandet avsåg. Berörda huvudmän ska beviljas ett nytt godkännande om det inte finns särskilda skäl för att förnyat tillstånd inte ska ges. Detta är inte förenat med en avgift för huvudmännen.

484

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

Enskilda huvudmän som har godkännande för att bedriva för- skoleklass samt grundskola och grundsärskola kommer efter beslut av Skolinspektionen, genom ett förenklat förfarande, att beviljas ett ersättningsbeslut som anger de nya årskursbeteckningarna. Dessa godkännanden ska bara avse motsvarande utbildning och samma skol- enhet som det tidigare godkännandet avsåg. Berörda huvudmän ska beviljas ett nytt godkännande om det inte finns särskilda skäl för att förnyat tillstånd inte ska ges. En ansökan enligt det förenklade för- farandet är inte förenat med en avgift.

Vissa huvudmän bedriver emellertid förskoleklassverksamhet som organisatoriskt är skild från grundskolan. Det kan exempelvis handla om att förskoleklassen har organisatorisk koppling till en förskola och/eller ett fritidshem. Andra huvudmän kan bedriva grundskola och/eller grundsärskola utan att på samma skolenhet ha en förskole- klass. Båda dessa kategorier av huvudmän kan inte anses ha så kallad motsvarande verksamhet och faller därmed utanför det förenklade förfarandet som utredningen föreslår. Utredningens förslag innebär att dessa enskilda huvudmän bör ansöka om godkännande för ut- ökad verksamhet till Skolinspektionen, och för dessa huvudmän före- slås bestämmelserna om ansökningsavgift enligt 2 kap. 5 § skol- förordningen bli tillämpliga. Ställningstagandet är en direkt följd av förarbetsuttalanden som ligger till grund för ägar- och ledningspröv- ningen som infördes i 2 kap. 5 § skollagen. Prövningen som Skol- inspektionen kommer att göra i dessa fall kommer således att ske i enlighet med skollagens regler. För dessa huvudmän kan reformen i vissa fall innebära att de måste upphöra med verksamheten, bygga ut verksamheten eller på annat sätt ändra verksamheten. Det kan inne- bära ökade kostnader för huvudmannen eller att bidragsutbetalningarna från det allmänna upphör.

Utredningens överväganden

Ett godkännandebeslut enligt skollagen är ett så kallat gynnande för- valtningsbeslut. Gynnande förvaltningsbeslut i form av beviljade till- stånd eller därmed liknande handlingar kan upphöra att gälla genom ny lagstiftning eller beslut enligt ny lagstiftning.

När det gäller gynnande förvaltningsrättsliga beslut är Barsebäck- fallet, RÅ 1999:76, av intresse. Regeringsrätten uttalade i målet att

485

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

huvudregeln om gynnande besluts orubblighet inte utgjorde något hinder mot att riksdagen genom senare lagstiftning upphäver ett gyn- nande beslut, förutsatt att denna lagstiftning inte är uppenbart oför- enlig med regeringsformen eller i övrigt behäftad med någon grund- läggande brist. Uppenbarhetsrekvisitet i samband med lagprövning är i dag borttaget ur regeringsformen (11 kap. 14 § regeringsformen).

I sammanhanget bör också nämnas den formella lagkraftens prin- cip enligt 8 kap. 18 § regeringsformen. Regeln innebär bl.a. att lag endast får upphävas eller ändras genom lag. Tillstånd och godkän- nanden kan alltså upphävas genom ny lagstiftning i sig eller genom beslut enligt ny lagstiftning.

Ett förslag som handlar om att en skolform upphör behöver prövas både mot äganderätten (2 kap. 15 § regeringsformen) och närings- friheten (2 kap. 17 § regeringsformen). Vidare aktualiseras också Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) samt EU- stadgan.

Äganderätten enligt regeringsformen omfattar inte lös egendom och är inte tillämplig i det här fallet. Däremot kan frågan prövas i förhållande till Europakonventionens artikel 1 i första tilläggsproto- kollet. Konventionens egendomsbegrepp är vidsträckt och omfattar all typ av egendom. Bestämmelsen inskränker emellertid inte en stats rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten finner nödvändig för att reglera nyttjandet av egendom i överensstämmelse med det allmännas intresse.7 Av Europadomstolens praxis framgår också att staternas bedömningsmarginal (margin of appreciation) är mycket vid. Utredningens föreslagna lagändringar har påverkan på vissa av de enskilda huvudmännen. Denna påverkan ligger, enligt utredningens bedömning, inom ramen för vad som kan accepteras enligt Europa- konventionen.

Närings- och yrkesfriheten enligt regeringsformen är emellertid tillämplig. Grundlagskommittén uttalade i sitt betänkande att det måste finnas möjligheter att föreskriva inskränkningar i närings- och yrkes- friheten, från allmänna utgångspunkter, som bedöms angelägna med hänsyn till miljö, säkerhet, utbildning och andra liknande intressen (SOU 1993:40, s. 118). Detta uttalande knyter an till frågan om att införa inskränkningar på näringsfrihetens område om det inte sam- tidigt finns något angeläget allmänt intresse. Av Grundlagskommit-

7Eka, A. m.fl. (2018). Regeringsformen: med kommentarer, s. 146.

486

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

téns betänkande framgår dock att det måste finnas möjligheter att föreskriva inskränkningar i närings- och yrkesfriheten, från allmänna utgångspunkter, som bedöms angelägna med hänsyn till miljö, säker- het, utbildning och andra liknande intressen.

Näringsfriheten kan därtill begränsas mot bakgrund av vad som kan anses acceptabelt i ett demokratiskt samhälle. Det blir således en fråga om en politisk värdering, i vilken hänsyn måste tas till vad som är godtagbart ur rättssäkerhets- och demokratisynpunkt. Frågan om något är godtagbart ur rättssäkerhets- och demokratisynpunkt, an- knyter också till vad som gäller i fråga om egendomsskyddet i Europakonventionen. Detta innebär att bestämmelsen i 2 kap. 17 § regeringsformen ska tolkas i ljuset av den praxis som utkristalliseras i förhållande till Europadomstolens praxis om egendomsskyddet. Häri har staterna, som ovan anförts, en vid bedömningsmarginal. Sammantaget innebär utredningens förslag att det inte finns några hinder mot lagstiftningsåtgärden vare sig i förhållande till det ange- lägna allmänna intresset eller vad som kan anses acceptabelt i ett demokratiskt samhälle.

Lagstiftning som kan aktualisera regeringsformens regler bör emellertid också bli föremål för en proportionalitetsbedömning. Inom ramen för den bedömningen ska följande frågor besvaras. 1) Uppnås syftena med de föreslagna reglerna? 2) Finns det mindre ingripande metoder att uppnå samma legitima syften? 3) Vilka intressen står på spel och hur förhåller de sig till varandra?

När det gäller proportionalitetsbedömningen i detta fall har utred- ningen resonerat på följande vis.

1)Syftet med de regler som föreslås är att mer undervisning av hög kvalitet bör kunna påverka alla elevers kunskapsutveckling posi- tivt. Sammantaget är bedömningen att åtgärderna svarar mot ett samhällsbehov som åtgärdas genom de nya reglerna. Samhällsbehovet är att alla barn ska ges likvärdiga förutsättningar vid fullgörandet av sin skolplikt. Åtgärderna som föreslås borde således vara adekvata för att kunna uppnå syftet med reformen.

2)Utredningens förslag har sin grund både i forskning, en nordisk utblick samt av myndigheter uppmärksammade brister i utbildningen

iförskoleklassen. Ett alternativ hade varit att låta förskoleklassen vara krav som skolform. Något annat alternativ till det system som finns i dag finns inte.

487

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

3)Det är det allmännas (legitima) intresse att kunna reglera väl- färden som står emot de enskilda huvudmännens näringsfrihet.

Här handlar det alltså om motstående rättigheter. Å ena sidan elevers rätt att få en så god start som möjligt i det livslånga lärandet,

åandra sidan näringsfriheten. Att alla elever ska få en möjlighet att nå målen i en likvärdig skola får anses vara ett uttryck för det all- männas intentioner för barnen och för samhället i stort. Det allmän- nas intentioner med utbildningsystemet får därför anses gå före hän- syn som kan tas i förhållande till näringsfriheten.

Vad gäller Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättig- heterna (2010/C 83/02) (EU-stadgan) bör framhållas att rätten till näringsfrihet är inskriven som en grundläggande fri- och rättighet i artikel 16 men att den inte är absolut. Den begränsas av vad som följer av kodifierad unionsrätt och de unionsrättsliga principer som är fastlagda av EU-domstolens praxis liksom av nationell rätt. När det gäller ärenden som kan falla in under EU-stadgans tillämpnings- område tillskrivs EU-domstolens praxis större betydelse än natio- nella bedömningar. Fall som rör tillämningen av regeln i stadgan hand- lar emellertid uteslutande om tillämpningen av unionsrätten och inte om exempelvis medlemsstaternas utbildningsystem.

Sammantaget innebär de föreslagna lagstiftningsåtgärderna vissa inskränkningar för äganderätten och näringsfriheten, dessa är dock motiverade med hänsyn till det angelägna allmänna intresset, vad som kan anses vara acceptabelt i ett demokratiskt samhälle.

Ändamålet med åtgärderna är också, som utredningen har visat, förenliga med proportionalitetsprincipen.

Eftersom rättigheten inte är absolut är begränsningar av friheten tillåten. Alla sådana begränsningar, vare sig av EU eller av medlems- staterna, måste vara motiverade och proportionerliga. Även om det kan finnas starka argument för att rättssubjekt ska få bedriva när- ingsverksamhet utan störningar och statlig inblandning finns det naturligtvis begränsningar som är berättigade.

8.10Organisatoriska och pedagogiska konsekvenser

Flera av utredningens förslag medför organisatoriska och pedagogiska konsekvenser. En tioårig grundskola bör innebära en större flexibi- litet för skolan då en administrativ indelning tas bort. Utbildningen

488

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

som hitintills bedrivits i förskoleklassen måste anpassas till grund- skolans eller motsvarande skolformers styrdokument. Vissa organisa- toriska konsekvenser som handlar om lärare och anställningsvillkor är i princip uteslutande en fråga för arbetsmarknadens parter och utredningen berör därför inte dessa.

Reformen innebär att huvudmännen kan komma att behöva an- passa sin organisation för den nya årskursen vilket t.ex. kan handla om hur personalens arbete ska organiseras men också om hur lokaler ska användas och utformas. Den utökade undervisningstiden i nya årskurs 1 kan t.ex. komma att innebära att organisationen av fri- tidshemmet påverkas, se vidare nedan under avsnitt 8.11.

Reformen kommer att kräva vissa implementeringsinsatser vilket får organisatoriska konsekvenser både för rektorer och huvudmän. Även personal som arbetar i lågstadiet kommer på olika sätt att om- fattas av förändringar. Det kan också handla om innebörden av de ändrade styrdokumenten och att dessa behöver förankras med all berörd personal. Förändringarna behöver således nå ut i det pedago- giska arbetet på samtliga skolenheter. Alla som ska arbeta i nya årskurs 1 och det nya lågstadiet i sin helhet behöver känna till vad förändringarna medför för såväl planering som genomförande av undervisningen. De som i dag bedriver undervisningen i förskole- klassen kommer exempelvis att beröras av den föreslagna ändringen att undervisning ska ske i ämnen och den föreslagna lydelsen i skol- förordningens bestämmelse om strukturerad undervisning. Även Skol- verkets föreslagna ändringar i läroplaner och kursplaner för grund- skolan och motsvarande skolformer kommer i stor utsträckning att påverka undervisningen. Dessa ändringar kan t.ex. handla om att det integrerade arbetssättet med förskolans och grundskolans pedago- gik som präglar förskoleklassen i dag fortsatt ska ha en given plats i de tidiga skolåren och att undervisningen till övervägande del ska fokusera på tidig läs- och skrivinlärning och utvecklande av grund- läggande matematiska förmågor i nya årskurs 1. För de skolenheter där det tidigare funnits förskoleklass och en etablerad samverkan mellan berörda skolformer bedöms behovet och omfattningen av dessa implementeringsinsatser vara mindre, än på skolenheter utan för- skoleklass. I den föreslagna tidsplanen för reformens implementer- ing har utredningen tagit i beaktande den förberedelsetid som behövs på såväl huvudmanna- som skolenhetsnivå för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för det lokala implementeringsarbetet.

489

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

En annan följd av reformen är att övergången mellan förskolan och förskoleklassen respektive förskoleklassen och grundskolan eller motsvarande skolform omvandlas till enbart en övergång. Det största värdet av denna förändring bedöms vara en ökad kontinuitet för eleven. En ökad kontinuitet ger bättre förutsättningar att följa upp den enskilda elevens kunskapsutveckling och eventuella behov av stöd- åtgärder, vilket bör främja rektorernas arbete med särskilt stöd och särskilt gynna det pedagogiska arbetet med den enskilde eleven. Utredningen bedömer att ett minskat antal övergångar mellan skol- former också kommer att innebära en administrativ förenkling för huvudmännen och rektorerna. I någon grad torde denna förenkling minska behovet av elevdokumentation. Utredningens förslag rörande övergången mellan förskola och skola kommer även att påverka för- skollärare och annan personal som arbetar i förskolan samt i peda- gogisk omsorg.

Organisatoriska konsekvenser med anledning av nya behörighetsbestämmelser

Huvudmän, rektorer, förskollärare och lärare kommer på olika sätt att påverkas av utredningens förslag gällande behörighetskrav för nya årskurs 1 och lågstadiet. Utredningens förslag innebär nämligen att förskollärare inte som huvudregel kommer att vara behöriga i nya årskurs 1. Förskollärarna kommer inledningsvis att vara behöriga i enlighet med föreslagna övergångsbestämmelser, vilket bedöms få till följd att reformen kommer att få begränsade organisatoriska konsekvenser ur denna aspekt. För fortsatt behörighet måste för- skollärarna emellertid genomgå behörighetsgivande fortbildning. För detta föreslås ett statsbidrag som ska täcka en del av lönekostnaderna för huvudmannen. När den som studerar inte kan vara på sitt arbete behöver rektor se till att det finns någon annan behörig som kan bedriva undervisningen. Detta medför en organisatorisk konsekvens såtillvida att det kan vara svårt att få tag i behörig personal och där- med upprätthålla en hög kvalitet på undervisningen.

490

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

8.11Konsekvenser för lärarförsörjningen och lärare

Utredningens förslag om att införa en ny första årskurs i grund- skolan och motsvarande skolformer samt de behörighetsregler som följer på detta förslag kommer att få konsekvenser för lärarförsörj- ningen samt för behöriga yrkesverksamma och blivande lärare och förskollärare. För att mildra negativa konsekvenser har utredningen föreslagit övergångsbestämmelser och en behörighetsgivande fort- bildning för förskollärare verksamma i förskoleklassen. Övergångs- bestämmelser kan i vissa fall medföra att det finns grupper om ham- nar utanför tillämpningsområdet och kan i sin tur skapa ojämlikheter mellan dessa grupper. Eftersom ett alternativ utan övergångsbestäm- melser avsevärt skulle försämra behörighetsläget i grundskolan och motsvarande skolformer anser utredningen att övergångsbestämmel- ser bör föreslås. Utredningen har också föreslagit ett Förskolepeda- gogiskt lyft för lärare som kan komma att undervisa elever i sexårs- åldern – detta för att tillgodose såväl lärarnas som elevernas behov av att undervisningen ska anpassas efter elevernas behov och förut- sättningar.

De behörighetsregler som utredningen föreslår betyder samman- fattningsvis att förskollärare inte kommer att vara behöriga att under- visa i nya årskurs 1. Den föreslagna huvudregeln innebär att den som har en grundlärarexamen med inriktning mot årskurs 1–4 eller mot- svarande blir behörig att undervisa, detsamma gäller för sameskolan och i vissa fall specialskolan. Behörig att undervisa i grundsärskolan är den som har grundlärarexamen eller motsvarande samt därutöver en speciallärarexamen.

Lärarförsörjningen har i förskoleklassen hittills tillgodosetts genom två olika examina, förskollärare och lärare, vilket har inneburit att behörigheten har varit hög. Som tidigare nämnts så beräknas behovet av lärare i förskoleklass öka svagt från cirka 6 500 heltidstjänster 2018 till 6 800 heltidstjänster 2033 (Skolverket 2019 a). Det motsvarar en ökning med 300 lärare omräknat till heltidstjänster. Behovet av lärare inom grundskolans årskurs 1–3 beräknas öka med 1 200 lärare om- räknat till heltidstjänster, från 23 600 år 2018 till 24 800 år 2033. Det betyder att behovet väntas öka med 5 procent. I lärarprognosen från 2019 nämns möjliga konsekvenser av en kommande reform om en tioårig grundskola. Skolverket skriver att en utveckling mot motsva- rande lärartäthet och förutsättningar som i grundskolans årskurs 1–3

491

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

skulle leda till ett ökat lärarbehov om cirka 1 700 heltidstjänster under prognosperioden, jämfört med 300 i huvudalternativet (dvs. att förskoleklassen finns kvar som skolform och att både förskol- lärare och lärare är behöriga för undervisning).

Som tidigare nämnts innebär utredningens förslag att förskollärare enligt huvudregeln inte kommer att ges behörighet att undervisa i nya årskurs 1. Om detta förslag börjar gälla fullt ut och utan undan- tag när reformen ska börja tillämpas år 2026, innebär det, som siff- rorna från lärarprognosen visar, en stor förändring av behörighets- läget i grundskolan. Utredningens har därför föreslagit övergångs- bestämmelser som innebär att förskollärare ska vara behöriga att undervisa i nya årskurs 1 under en femårsperiod. För grundsärskolan är perioden åtta år. Utredningen har också föreslagit att de förskol- lärare som är verksamma i förskoleklassen ska kunna komplettera sin utbildning genom en behörighetsgivande fortbildning eller genom att de läser kurser på högskolenivå i en viss omfattning och ett visst innehåll och att detta kan ge behörighet att undervisa i grundskolan och motsvarande skolformer. Förskollärarna kommer genom dessa fortbildningsinsatser att få behörighet att undervisa i årskurs 1 och 2, eller i ett eller flera ämnen i hela lågstadiet.

De behörighetsregler som utredningen föreslår innebär vidare ett visst avsteg från huvudregeln om vem som är behörig att undervisa i respektive skolform och vissa invändningar kan göras gällande detta. Att behörighet för en och samma skolform kan nås på flera olika sätt kan verka devalverande för grundlärarutbildningen. En fortbildning som ger delar och inte hela grundlärarens ämnesbredd kan därtill bidra till att elevernas kunskapsutveckling blir ogynnsam. Utred- ningen har i förslagen tagit särskild hänsyn till dessa frågor. Det är av dessa skäl som gruppen förskollärare som omfattas av behörig- hetsbestämmelserna är väl avgränsad. Avgränsningen gäller både verk- samma år samt tidpunkt för anställning. Utredningen har därtill före- slagit att behörighet enligt förslagen inte bör innebära att ytterligare regler om kompletterande behörighet i behörighetsförordningen ska bli tillämpliga. Det ska således inte vara möjligt för den avgränsade gruppen förskollärare som omfattas av utredningens förslag att upp- nå annan behörighet än den som föreslås. En förskollärare som når behörighet att undervisa i grundskolans ämnen i enlighet med utred- ningens förslag kommer dock att erhålla en lärarlegitimation för

492

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

undervisning i enlighet med den nya behörigheten. Det finns dess- utom redan i dag alternativa sätt att erhålla en grundlärarexamen.

En konsekvens av reformen är att fler personer kommer att bli behöriga i grundskolans, grundsärskolans, specialskolans och same- skolans tidigare år. Att ha utbildade kolleger är positivt och innebär också att det kollegiala lärandet kan främjas.

Ytterligare en konsekvens av utredningens förslag om behörighet och behörighetsgivande fortbildning är att huvudmän och rektorer kan ha kvar sin personal. Den föreslagna fortbildningsinsatsen inne- bär dock att förskollärare inte kommer att kunna bedriva undervis- ning under tiden som de studerar. För att täcka kostnaderna har utredningen föreslagit ett riktat statsbidrag.

Övergångsperiodens längd

Utredningen har övervägt om den föreslagna övergångsperioden skulle kunna vara såväl kortare som längre än fem år (åtta år). Utredningen anser att ett riktmärke för övergångstiden bör vara grundlärar- utbildningens längd och i fråga om grundsärskolan att det krävs en speciallärarutbildning om 90 högskolepoäng för behörighet. Grund- lärarutbildningen som ger behörighet i förskoleklass och årskurs 1–3 är 240 högskolepoäng, dvs. fyra år i normal studietakt. En förskol- lärare som arbetar i förskoleklassen bör ha möjligheten att kunna läsa in en grundlärarutbildning. Till detta bör också läggas ställtid. Utred- ningen bedömer att den tiden är cirka ett år.

Även när det gäller fortbildningsinsatser måste tiden kunna räcka till för att både påbörja och avsluta utbildningen. Erfarenhet visar att det tar tid innan deltagandet i fortbildningsinsatser fullt ut kommer igång. Den behörighetsgivande fortbildningen som utredningen före- slår är sammanlagt 30 högskolepoäng, och får bedrivas på deltid. Under 2021 beräknar Skolverket att myndigheten kommer att köpa sammanlagt motsvarande 2 600 helårsstudieplatser av universitet och högskolor inom ramen för fortbildningsinsatsen för förskollärare. Den fortbildning av förskollärare som utredningen föreslår beräknas omfatta cirka 300 helårsstudieplatser per år under perioden 2025– 2030. Som framgår av utredningens beräkningar kan således inte alla 3 000 förskollärare, som troligtvis kan komma ifråga för fortbild- ningsinsatsen, att kunna genomgå den samtidigt. Under en femårs-

493

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

period kommer således 3 000 förskollärare rent teoretiskt att ha genomgått fortbildningen i fråga.

Av utredningens statistik framgår åldersfördelningen bland de lärare och förskollärare som var anställda för arbete i förskoleklass år 2019 (se kapitel 4, tabell 4.9). Majoriteten av dessa, drygt 7 300 av 10 000 personer, är över 40 år. Omkring 1 500 personer är 60 år eller äldre. Av de drygt 5 000 personer som har en lärarutbildning inriktad mot förskola är över hälften 50 år eller äldre. Över 1 000 personer är 60 år eller äldre. En övergångsperiod om fem (respektive åtta) år kommer således att innebära att dessa personer, som är nära pen- sionsåldern, kan fortsätta att bedriva undervisning som behörig i nya årskurs 1.

En alltför kort övergångsperiod, exempelvis ett par år, skulle inne- bära att förskollärare som vill läsa in en grundlärarutbildning inte hinner göra det. Inte heller hinner tillräckligt många förskollärare utbildas för att behålla ett tillfredsställande behörighetsläge och en undervisning av god kvalitet.

En längre övergångsperiod, exempelvis tio år kan komma att inne- bära att möjligheterna att få fram behöriga lärare ökar, eftersom fler hinner utbilda sig inom ramen för den ordinarie lärarutbildningen. Samtidigt kommer incitamenten att påbörja en fortbildning i början av perioden troligen att minska. Det kommer också finnas förskol- lärare med ofullständig kompetens i lågstadiets första årskurs under lång tid, vilket vare sig är fördelaktigt för eleverna eller behörighets- läget i sig. Det är av dessa skäl som utredningen har valt att sätta övergångsperioden till fem år.

Konsekvenser för förskolan samt förskollärare i förskolan

Förslagen om behörighet och fortbildning kan leda till en brist på förskollärare i förskolan. Eftersom reformen ger förskollärare möj- lighet att genom erfarenhet och fortbildning erhålla behörighet att undervisa i lågstadiet finns en risk att förskollärare inför reformen lämnar förskolan till förmån för förskoleklassen eller nya årskurs 1. Av den anledningen innehåller behörighetsbestämmelserna också tidsbegränsningar samt krav på anställning vid en viss tidpunkt.

Reformen kommer att ha en viss påverkan på förskolans arbete på så sätt att utredningens förslag innebär tydligare skrivningar i för-

494

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

skolans läroplan gällande samverkan i samband med barnets över- gång till skolan. Därutöver föreslås att förskolan får en ny obliga- torisk uppgift, nämligen att lämna över information till skolan i de fall som det behövs för att underlätta övergången för barnet. Det kan innebära att den administrativa bördan ökar för personalen i för- skolan genom att de ska bedöma om information behöver lämnas och vilken information som då kommer ifråga. Det följer dock redan i dag av förskolans läroplan att förskolan ska samverka med skolan vid övergångar. För vissa förskolor kan det innebära ett ringa mer- arbete medan det nya åläggandet i andra fall kan innebära en utökad arbetsbelastning. Belastningen kan också variera över tid med hän- syn till de behov och förutsättningar som finns i en specifik årskull.

Huvudmän, rektorer samt förskollärare som är anställda i för- skolan kommer också att påverkas av utredningens förslag om mot- tagande till grundsärskolan. En sådan utredning kommer nu i större utsträckning att aktualiseras när barnet fortfarande går i förskolan.

Förskollärare som är anställda i lågstadiet

Det finns i dag förskollärare som arbetar som obehöriga lärare i låg- stadiet. Det rör sig om cirka 1 800 personer med förskollärarutbild- ning som arbetar i grundskolans årskurs 1–3 (se kapitel 4, tabell 4.5). Inte sällan har dessa förskollärare anställts för arbete i lågstadiet eftersom de är särskilt skickliga i att undervisa. Mot bakgrund av utredningens direktiv har dessa förskollärare inte kommit att om- fattas av de behörighetsbestämmelser eller den fortbildning som ut- redningen föreslår. Det finns dock skäl att i särskild ordning se över hur dessa förskollärare skulle kunna ges behörighet att undervisa i lågstadiet.

Personer med en äldre fritidspedagogexamen som är behöriga i förskoleklassen

Utredningens förslag om nya behörighetsregler och fortbildning för behörighet att undervisa i nya lågstadiet tar utgångspunkt i en behö- righetsgivande examen som förskollärare. Det kan emellertid finnas personer som arbetar i förskoleklassen i dag som har behörighet enbart för förskoleklassen eller förskoleklassen och fritidshemmet.

495

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

Denna grupp av personer, som dock är begränsad, omfattas inte av utredningens förslag. Utredningen anser, mot bakgrund av behörig- hetsreglernas komplexitet, att behörighet och fortbildning för denna grupp bör utredas ytterligare och i särskild ordning

Lärare i fritidshemmet

Även för fritidshemmet kommer reformen att få konsekvenser. Av statistik framgår att det är eleverna i förskoleklassen som nyttjar fritidshemmet mest och att den som är lärare i förskoleklassen ofta också arbetar i fritidshemmet på eftermiddagen. En betydande andel av dem som arbetar i förskoleklassen arbetar även i andra verksam- hetsformer, t.ex. i fritidshemmet. Enligt Skolverkets statistik arbetar drygt 4 800 av de cirka 10 000 lärare som arbetar i förskoleklassen även i fritidshemmet. Hur fritidshemmet och förskoleklassen är organiserade i fråga om gemensamma lokaler och personal ser dock olika ut både mellan huvudmän, och även inom samma huvudmans skolor. Det är rektorn som sköter organisationen.

Behörig att undervisa i fritidshemmet är den som har en grund- lärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem eller motsvarande. I fritidshemmet får också finnas så kallad annan personal. Under utredningens gång har frågan om personalbrist i fritidshemmet rests som en möjlig organisatorisk konsekvens av förslagen. De behörig- hetsregler som utredningen föreslår samt nya behörigheter för för- skollärare kan få som konsekvens att förskollärarna inte längre kan arbeta i fritidshemmet. Denna fråga är dock mycket nära förknippad med det område som tillfaller arbetsmarknadens parter. Utredningen vill dock uppmärksamma att detta är en möjlig konsekvens av för- slagen.

8.12Konsekvenser för jämställdhet

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Reger- ingen arbetar med sex jämställdhetspolitiska delmål, varav ett delmål handlar om jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studie- val och personlig utveckling. Det mål som ligger närmast utredningens

496

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

uppdrag och som kan antas påverkas mest av utredningens förslag är delmålet om lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveck- ling av personliga ambitioner, intressen och talanger. Långsiktigt kan dock förslagen även komma att beröra kvinnor och mäns möjligheter till ekonomisk oberoende, makt och inflytande, samt villkor och för- utsättningar när det gäller exempelvis företagande, arbete och utveck- lingsmöjligheter i arbetet givet att en individs utbildning påverkar även dessa områden.

Skolan har ett brett jämställdhetsuppdrag som återfinns såväl i skollagens inledande bestämmelser (1 kap. 5 § skollagen) som i läro- planerna för skolväsendets samtliga skolformer och verksamheter. Skolan ska verka för jämställdhet genom att gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, obe- roende av könstillhörighet. Alla som arbetar i skolan ska i sin verksam- het bidra till att skolan präglas av jämställdhet och solidaritet mellan människor. Det handlar till syvende och sist om att ge flickor och pojkar samma möjligheter till lärande och att utveckla sin potential.

Utredningen kan konstatera att det finns ett flertal, i tidigare sam- manhang, konstaterade problem med bristande jämställdhet i skolan. Den tidigare Delegationen för jämställdhet i skolan (U 2008:08) redo- visade under tidsperioden 2009–2011 ett flertal betänkanden, fors- karrapporter och kunskapsöversikter som behandlade olika aspekter gällande jämställdhet inom skola och utbildning (dir. 2008:75, dir. 2009:12, dir. 2009:126). Bl.a. påvisades att flickor generellt sett känner sig mer stressade över skolarbetet än vad pojkar gör (SOU 2010:80). Den nationella statistiken för grundskolan visar på ett över tid ihållande mönster där flickor generellt uppnår bättre skolresultat än pojkar (se t.ex. Bilaga 7 till LU2019). Skolverkets officiella statistik visar att flickor generellt i något högre grad än pojkar får godkända betyg såväl som en högre genomsnittlig betygs- poäng i årskurs 6. Samma mönster framkommer gällande slutbetyget i årskurs 9 där flickor generellt sett i högre grad uppnår kunskaps- kraven i alla ämnen och uppnår ett högre genomsnittligt meritvärde än pojkar, samt blir behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Det finns även skillnader i flickors och pojkars resultat på de natio- nella proven i årskurs 3, 6 och 9. Flickor uppnår något bättre resultat än pojkar genom hela grundskolan, och skillnaden ökar med åldern. Det ska dock noteras att det finns områden där resultatskillnaden

497

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

mellan könen har minskat, till exempel andelen elever i årskurs 9 som uppnår gymnasiebehörighet.

I en undersökning genomförd av SCB, Barns levnadsförhållanden 2018–2019, fokuseras bl.a. barns upplevelser av skolan. Resultatet visar att flickor i allmänhet uppger att de känner sig stressade på grund av läxor och prov. Detta ligger i linje med forskningsresultat som sammanställts av Folkhälsomyndigheten (2016) inom ramen för det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor som samordnas av Världshälsoorganisationen (WHO). Fler flickor än pojkar känner sig stressade av sitt skolarbete.

Den samlade bilden är att flickor i allmänhet når bättre skol- resultat än pojkar, men samtidigt mår flickor sämre i skolan och upp- lever mer stress. Pojkar når i lägre utsträckning kunskapskraven i alla ämnen i grundskolan, färre pojkar når gymnasiebehörighet och färre fullföljer också en gymnasieutbildning. Sett utifrån ett långsiktigt perspektiv kan detta medföra en högre risk att inte få tillträde till arbetsmarknaden, vilket i sin tur medför en ökad risk för att en indi- vid hamnar i ekonomisk utsatthet, kriminalitet, samt drabbas av ohälsa och psykosociala problem. Åtgärder som dels kan främja flickors psykosociala välmående och motverka skolstress, dels främja ökad måluppfyllelse för pojkar bör därmed sammantaget kunna bidra till en positiv utveckling gällande jämställdheten inom skolan, och på sikt för jämställdheten mellan män och kvinnor.

Utredningen anser att de tidigare genomförda reformerna gällande införande av obligatorisk förskoleklass och skolplikt från sex års ålder samt införande av en garanti för tidiga stödinsatser sannolikt bör ha bidragit till bättre förutsättningar för alla elever att nå målen för sin utbildning, något som bedöms vara gynnsamt i ett jämställdhets- perspektiv. Införandet av obligatorisk förskoleklass och skolplikt från sexårsålder antogs i viss utsträckning kunna bidra till pojkars skol- resultat på ett positivt sätt (SOU 2015:81, s. 209). När det gäller för- slaget om ett införande av en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik konstaterades att pojkar i allmänhet är svagare läsare och har sämre resultat i svenska och matematik än flickor, och att pojkar oftare får särskilt stöd än flickor (SOU 2016:59, s. 245). I kon- sekvensanalysen gjordes bedömningen att den föreslagna garantin antogs gynna både pojkar och flickor, men i synnerhet pojkarna då de oftare är i behov av stöd.

498

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

Sammantaget bedömer utredningen att förslagen i detta betänk- ande kan bidra till att ge alla elever, både flickor och pojkar, bättre förutsättningar att nå målen med sin utbildning. Utredningens för- slag om en stärkt betoning på läs- och skrivutveckling och utveckling av grundläggande matematiska förmågor i nya årskurs 1 bedöms kunna stärka alla elevers kunskapsutveckling, något som kan antas särskilt gynna pojkarna som i allmänhet har större svårigheter än flickorna.

Förslagen bedöms inte ha några negativa långsiktiga konsekven- ser för jämställdheten mellan kvinnor och män.

8.13Konsekvenser för integration

Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund, samt en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för. Förslag som kan påverka möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen är främst förslag som rör ekonomisk politik, sysselsättning och förhållanden inom arbetslivet, samt den sociala välfärden inklusive hälso- och sjuk- vård och utbildning.

I bilaga 7 till Långtidsutredningen 2019, Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan (SOU 2019:40), konstateras att ut- rikesfödda elever i allmänhet klarar sig sämre i skolan, framför allt elever som anlänt efter skolstart. Skolverkets statistik visar att elever med svensk bakgrund i högre grad uppnår kunskapskraven i alla ämnen, är behöriga till yrkesprogram samt får högre genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 vid jämförelse med elever med utländsk bak- grund, både de som är födda i Sverige och de som är födda utomlands (se även Skolverket 2019 c). Elever som är födda utomlands och som invandrat till Sverige efter skolstart är i lägre utsträckning behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Detta gäller särskilt elever som invandrat till Sverige senare under grundskoletiden även om behö- righeten ökat något de senaste åren för denna elevgrupp.

Utredningen anser att de tidigare genomförda reformerna gällande införande av obligatorisk förskoleklass och skolplikt från sex års ålder samt införande av en garanti för tidiga stödinsatser sannolikt bör ha bidragit till bättre förutsättningar för alla elever att nå målen för sin

499

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

utbildning, däribland de med utländsk bakgrund. När den obligato- riska förskoleklassen infördes antogs den medföra positiva konse- kvenser då eleverna med utländsk bakgrund i förskoleklassen skulle få möjlighet att använda svenska språket (SOU 2015:81, s. 209). I På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik (SOU 2016:59) konstaterades att nyanlända och barn till invandrare var överrepresenterade bland elever med låga resultat och behov av stöd (s. 246). Insatser för att tidigt upptäcka problem och sätta in åtgärder ansågs kunna gynna dessa elevgrupper och skapa bättre för- utsättningar för dem att lyckas med sina studier, vilket på sikt antogs främja integrationen.

En övervägande del av utredningens förslag syftar till att bidra till bättre förutsättningar för alla elever att nå målen med sin utbildning. Vissa av förslagen bedöms dock särskilt gynna elever med ett annat modersmål än svenska, och riktar sig enbart mot elever som har ett annat modersmål än svenska samt nyanlända elever. Utredningen be- dömer att de förslag som redovisas i detta betänkande bör medföra ytterligare positiva konsekvenser för elever med utländsk bakgrund, både de som är födda i Sverige, och de som är födda utomlands, inklu- sive nyanlända elever, och ge dem bättre förutsättningar för att nå målen för sin utbildning. Eftersom utredningen föreslår att ordinarie skolstart i de obligatoriska skolformerna ska ske ett år tidigare, vid sex års ålder, föreslår utredningen också att definitionen av nyan- lända ska ändras till att även gälla eleverna i nya årskurs 1. Detta syftar till att säkerställa att dessa elever, under samma villkor som gäller för elever i nuvarande årskurs 1, ges rätt till åtgärder särskilt anpassade för att underlätta nyanlända elevers skolgång. De åtgärder som riktar sig till nyanlända elever syftar i allmänhet till att anpassa undervisningen efter deras behov och förutsättningar och bidra till att eleverna snabbt tillägnar sig kunskaper i svenska språket. Utred- ningens förslag innebär vidare att eleverna i nya årskurs 1 kommer att ges ämnesundervisning vilket bl.a. innebär en förstärkt under- visning i svenska eller svenska som andraspråk. Utredningens förslag om att bestämmelserna om modersmålsundervisning i grundskolan och motsvarande skolformer ska gälla för nya årskurs 1 bedöms vara till fördel för berörda elever. Ett skäl till detta är att det moders- målsstöd som barn i förskola och elever i förskoleklass har rätt till saknar närmare reglering, vilket medför att såväl omfattning som kvaliteten på modersmålsstödet kan variera.

500

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

8.14Övriga konsekvenser

8.14.1Konsekvenser för Sveriges medlemskap i EU

Varje medlemsstat i EU ansvarar för sitt utbildningssystems organi- sation och för undervisningens innehåll (Maastrichtfördraget om Europeiska unionen [1992], artikel 126, punkt 1).

Utredningen bedömer att förslagen överensstämmer med de för- pliktelser som Sverige åtagit sig i förhållande till EU-rätten (se av- snitt 8.9.1).

8.14.2Konsekvenser för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet

Utredningens förslag innebär en administrativ, organisatorisk och till viss del pedagogisk förändring av förskoleklassen och grundskolan samt motsvarande skolformer. Utredningen bedömer att förslagen inte i någon större utsträckning kommer att få konsekvenser för den offentliga servicen i olika delar av landet.

Däremot kan utredningen konstatera att förslagen får konse- kvenser för sysselsättningen. Det handlar framför allt om de konse- kvenser som förslagen innebär för förskollärare, lärare och fritids- pedagoger. Dessa konsekvenser beskriver utredningen närmare i avsnitt 8.10 och 8.11.

8.14.3Konsekvenser för personlig integritet och dataskydd

Inom utbildningsområdet behöver en mängd personuppgifter han- teras för att säkerställa att barn och elever får den utbildning som de har rätt till. Ett sätt att värna den personliga integriteten är att säker- ställa att hanteringen av personuppgifter följer de bestämmelser som finns för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen.

Personuppgiftslagen (1998:204) ersattes i maj 2018 av EU:s data- skyddsförordning (Europaparlamentets och rådets förordning [EU] 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG). EU:s dataskyddsförordning kompletteras av lagen (2018:218) med kom-

501

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2021:33

pletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (data- skyddslagen). Kompletterande bestämmelser om behandling av per- sonuppgifter finns även i 26 a kap. skollagen.

För att personuppgiftsbehandling ska vara laglig krävs att det finns en rättslig grund för behandlingen (artikel 6.1 EU:s dataskyddsför- ordning). Dessutom ska behandlingen vara förenlig med de principer som gäller och ska tillämpas vid all behandling av personuppgifter enligt artikel 5.1 i EU:s dataskyddsförordning. Exempelvis ska per- sonuppgifter samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berätti- gade ändamål. Uppgifterna ska också vara adekvata, relevanta och inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas.

Behandling av personuppgifter är laglig bl.a. om den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning (artikel 6.1 e EU:s dataskyddsförordning respektive 2 kap. 2 § dataskyddslagen). Utred- ningens förslag innebär ett i lag och förordning förändrat åläggande för offentliga och enskilda huvudmän inom skolväsendet. Den per- sonuppgiftsbehandling som bli följden av förslagen får därmed anses nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse och behand- lingen får därmed anses tillåten. Behandlingen måste dock ske i enlig- het med bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning och med de begränsningar som framgår där och i dataskyddslagen. Det ankom- mer därmed på huvudmännen, dvs. kommunen, staten eller den en- skilda huvudmannen, som är personuppgiftsansvarig för sin behand- ling av personuppgifter, att se till att behandlingen sker på ett sätt som är förenligt med gällande bestämmelser enligt nämnda regelverk.

Utredningen bedömer att den nödvändiga behandling som följer av förslagen bör vara sådan behandling som redan i dag sker inom ramen för den obligatoriska utbildningen i förskoleklassen, grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Förslagen bör därför inte leda till att några nya behandlingar måste vidtas. Inom ramen för nämnda skolformer behandlar huvudmännen även upp- gifter som utgör sådana känsliga personuppgifter som avses i arti- kel 9.1 EU:s dataskyddsförordning. Det kan t.ex. röra sig om upp- gifter om hälsa.

Enligt 3 kap. 3 § första stycket dataskyddslagen får känsliga person- uppgifter behandlas av en myndighet med stöd av artikel 9. 2 g EU:s dataskyddsförordning bl.a. om behandlingen är nödvändig med hän- syn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller

502

SOU 2021:33

Konsekvenser av utredningens förslag

medlemsstaternas nationella rätt. Behandlingen ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga inne- hållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläg- gande rättigheter och intressen. Mot bakgrund av nämnda bestäm- melser bör huvudmännen noggrant överväga i vilken mån det är nöd- vändigt och lämpligt att behandla känsliga personuppgifter.

Utredningen gör sammanfattningsvis bedömningen att förslagen inte leder till några konsekvenser för den personliga integriteten.

8.14.4Konsekvenser för brottslighet och det brottsförebyggande arbetet

Att minska brottsligheten och öka tryggheten är ett överordnat mål för regeringen och rättsväsendet. Brottslighet för med sig stora kost- nader för både brottsoffer och för samhället i stort.

Det finns stora möjligheter att förebygga brott, t.ex. genom utbild- ning. Svensk och internationell forskning visar att det generellt sett finns positiva samband mellan utbildning och sysselsättning, samt att utbildning minskar risken för att en individ begår brott (se t.ex. Grönqvist, Hall, Vlachos & Åslund 2015). Det finns ett starkt sam- band mellan hur väl barn klarar sin skolgång och senare brottslighet.

Förslag som stärker elevers möjligheter att utveckla grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och matematik och därmed stärker deras förutsättningar att bli behöriga till gymnasieskolans nationella program bör därmed kunna bidra till att förebygga brottslighet.

Utredningen bedömer i övrigt inte att förslagen får några konse- kvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.

503

9 Författningskommentar

9.1Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

23 kap.

2 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om sekretess i vissa skolformer inom skolväsendet.

I första stycket tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet enligt skollagen (2010:800).

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Övervägandena finns i avsnitt 5.6.7.

9.2Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)

1 kap.

1 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om skolväsendet.

I andra stycket tas skolformen förskoleklass bort ur uppställningen. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska finnas som skolform inom skolväsendet utan i stället ska en ny årskurs 1

505

Författningskommentar

SOU 2021:33

läggas till skolformerna grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

3 §

Paragrafen innehåller definitioner av vissa grundläggande begrepp i lagen.

I paragrafen ändras en strecksats i vilken fristående skola definieras, på så sätt att skolformen förskoleklass utgår. Enligt definitionen av- ses fortsättningsvis med en fristående skola en skolenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning inom skolväsendet i form av grund- skola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola eller sådant fritidshem som avses i 2 kap. 7 § första stycket.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

12 §

Paragrafen innehåller en förteckning över lagens kapitel.

I andra stycket tas 9 kap. om förskoleklassen bort från uppställ- ningen. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet.

Paragrafen ändras också på så sätt att det anges att lagen inne- håller 30 kapitel i stället för 31.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

2 kap.

2 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om det kommunala huvudman- naskapet inom skolväsendet.

I första stycket tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1

506

SOU 2021:33

Författningskommentar

4 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om det statliga huvudmanna- skapet inom skolväsendet.

I bestämmelsen tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1

5 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om enskilda huvudmän inom skolväsendet.

I första stycket och fjärde stycket tas förskoleklassen bort. Änd- ringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

6 a §

Paragrafen innehåller bestämmelser om samråd med kommunen innan en enskild startar utbildning inom förskoleklass, grundskola, grund- särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola eller fritidshem som anord- nas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola.

I paragrafen tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

7 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om att Statens skolinspektion eller kommunen där utbildningen ska bedrivas handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman.

I första stycket tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1

507

Författningskommentar

SOU 2021:33

25 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om elevhälsans omfattning.

I första stycket tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

27 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om hälsobesök i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.

Andra stycket som reglerar att det första hälsobesökt får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan tas bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skol- form inom skolväsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5. 1.

29 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillgång till studie- och yrkes- vägledning.

I paragrafen tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

31 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldigheten att lämna register- utdrag.

I första stycket tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

508

SOU 2021:33

Författningskommentar

3 kap.

1 §

Paragrafen beskriver innehållet i skollagens tredje kapitel.

Ikapitlet ändras paragraferna 4–4 b §§ till följd av att förskole- klassen upphör som skolform. Paragrafen om kapitlets innehåll änd- ras i enlighet med detta.

3 §

Paragrafen reglerar skyldigheten att fortlöpande informera barns vårdnadshavare samt elever och elevers vårdnadshavare om barnets eller elevens utveckling.

I paragrafen tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

4 §

Paragrafen beskriver det första ledet i garantin för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan.

I första stycket första punkten tas förskoleklassen bort. Den sär- skilda bedömning av en elevs kunskapsutveckling ska i stället göras i årskurs 1 i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Paragrafens punkter i andra stycket disponeras om till följd av att förskoleklassen upphör som skolform inom skolväsendet och av att grundskolan, sameskolan och specialskolan utökas med en ny årskurs 1. Det gör att innehållet i tidigare punkt 2 flyttas till punkt 1 och innehållet i tidigare punkt 3 nu är punkt 2. Punkten 1 ändras därför vidare på sätt att den kartläggning som tidigare gjordes i förskoleklassen läggs till i lågstadiet i grundskolan och sameskolan och kunskapskraven i årskurs 1 eller 3 byts till årskurs 2 eller 4.

Första stycket andra punkten ändras vidare på så sätt att den kart- läggning som tidigare gjordes i förskoleklassen läggs till lågstadiet i specialskolan och kunskapskraven i årskurs 1 eller 4 byts till års- kurs 3 eller 5. Förändringen av kunskapskraven i årskurs 1 till årskurs 3

509

Författningskommentar

SOU 2021:33

följer av utredningens föreslag att flytta fram kunskapskraven och är således inte enbart av redaktionell art. Övriga ändringar är en följd av att förskoleklassen upphör och att specialskolan utökas med en ny årskurs 1 samt att lågstadiet ska omfatta årskurs 1-5.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1 och 5.2.10.

4 a §

Paragrafen föreskriver att ansvarig förskollärare eller lärare ska vidta åtgärder inom ramen för garantin för tidiga stödinsatser i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.

I första stycket första meningen och andra stycket tas förskollärare bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen upphör som skol- form inom skolväsendet och att grundskolan, sameskolan och special- skolan ska utökas med en ny årskurs 1. I grundskolan, sameskolan och specialskolan är lärare ansvariga för undervisningen.

I första stycket andra punkten tas förskoleklassen bort och i stället ska samråd ske vid en planering av stöd när det i lågstadiet upptäcks att sådant stöd behövs. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet och att grundskolan, sameskolan och specialskolan ska utökas med en ny årskurs 1.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

4 b §

Paragrafen reglerar skyldigheten att i vissa situationer följa upp stöd i form av extra anpassningar.

I paragrafen tas förskoleklassen bort och i stället ska uppföljning genomföras i slutet av lågstadiet i grundskolan, sameskolan och specialskolan. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet och att grundskolan, sameskolan och specialskolan ska utökas med en ny årskurs 1 samt att lågstadiet ska omfatta årskurs 1–4 respektive årskurs 1–5.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1och 5.2.10.

510

SOU 2021:33

Författningskommentar

6 §

I paragrafen anges tillämpningsområdet för bestämmelserna om sär- skilt stöd.

I paragrafen tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1 och 5.5.2.

12 a §

Paragrafen innehåller en definition av nyanländ elev.

Första stycket tredje punkten ändras på så sätt att med nyanländ elev avses den som har påbörjat sin utbildning här senare än höst- terminens start det kalenderår han eller hon fyller sex år i stället för sju år. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet och att eleverna börjar ett år tidigare i grundskolan och motsvarande skolformer, dvs. det året eleven fyller sex år.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.5.3

12 c §

Paragrafen reglerar den bedömning som ska göras av en nyanländs kunskaper.

Andra stycket andra punkten ändras till att sådan bedömning även ska göras för en elev som har påbörjat sin utbildning här senast vid höstterminens start det kalenderår som han eller hon fyller sex år, i stället för sju år. Ändringen är en följd av den nya lydelsen i 12 a §.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.5.3.

12 j §

Paragrafen innehåller bestämmelser om överlämning av uppgifter om elever i vissa skolformer när de övergår från en skolform till en annan eller från en skolenhet till en annan skolenhet inom skol- formen.

511

Författningskommentar

SOU 2021:33

Tredje stycket är nytt. Bestämmelsen innebär en skyldighet för avlämnande förskoleenhet respektive verksamhet i form av pedago- gisk omsorg enligt 25 kap. skollagen att lämna över viss information till den mottagande skolenheten vid elevövergångar mellan förskola eller pedagogisk omsorg, grundskola, grundsärskola, specialskolan och sameskola. Det är bara sådana uppgifter som behöver lämnas över för att barnets övergång ska underlättas som ska lämnas över. Det kan t.ex. vara fråga om uppgifter om olika former av stöd som barnet har fått hos den avlämnande förskolenheten eller verksamheten och som kan behövas sättas in även hos den mottagande skolenheten. Det är den avlämnande förskoleenheten eller pedagogiska omsorgen som ska bedöma om uppgifter behöver lämnas över till den mottagande skolenheten och i så fall vilka uppgifter som ska lämnas över.

Bestämmelsen innehåller sådana uppgiftsskyldigheter som är sekre- tessbrytande enligt 10 kap. 28 § första stycket offentlighets- och sekre- tesslagen (2009:400; OSL). Enligt bestämmelsen hindrar sekretess inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. Även den sekretessbrytande bestäm- melsen i 10 kap. 2 § OSL, stadgar att om sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna full- göra sin verksamhet, blir tillämplig, eftersom de nya bestämmelserna innebär att det ingår i de avlämnande skolornas verksamhet att över- lämna sådana uppgifter som behövs för att underlätta övergången för eleven. Detta innebär att en förskola med en offentlig huvudman kan lämna uppgifter med stöd av de nya bestämmelserna i förevarande paragraf till såväl skolor med offentlig huvudman som till fristående skolor. Verksamma inom fristående förskolor eller enskild pedago- gisk omsorg omfattas av bestämmelserna om tystnadsplikt i 29 kap. 14 § skollagen. Enligt de bestämmelserna får den som är eller har varit verksam inom enskilt bedriven verksamhet enligt skollagen inte obehörigen röja viss information. Ett uppgiftslämnande som görs i enlighet med uppgiftsskyldighet i lag eller förordning görs dock inte obehörigen.

När det gäller frågan vilka uppgifter om ett barn som kan behöva lämnas över för att underlätta övergången för barnet kan första kon- stateras att uppgifter om vilka stödinsatser som ett barn har fått, och som bedöms behövas även hos skolenheten, normalt behöver lämnas över för att underlätta barnets övergång. Även uppgifter om ett

512

SOU 2021:33

Författningskommentar

barns kunskapsutveckling kan vara relevant att lämna över även när en elev inte har behov av stöd eller särskilt stöd. När det gäller elever som av olika skäl behöver särskilda utmaningar och stimulans i under- visningen, t.ex. särskilt begåvade barn, behöver ofta en överlämning göras av uppgifter om kunskapsutveckling och hur huvudmannen har arbetat med olika insatser för att så långt som möjligt stärka barnets utveckling. Utöver uppgifter om kunskapsutveckling och stödinsatser kan det också finnas andra uppgifter som rör barnets situation som kan vara relevanta att lämna över. De uppgifter som överlämnas bör som huvudregel ta sin utgångspunkt i målen för utbildningen men däremot inte beskriva egenskaper hos individen.

Som nämnts ovan måste avlämnande förskola eller pedagogisk om- sorg göra en bedömning om en överlämning av uppgifter över huvud taget behövs. Om förskolan eller verksamheten bedömer att en över- lämning behövs måste också förskolan eller verksamheten göra en bedömning av vilka uppgifter som är relevanta att lämna över till den skolan med hänsyn till barnets fortsatta skolgång. Oftast behöver detta göras i samråd med barnet och barnets vårdnadshavare. Om det råder oenighet kring vad som ska lämnas över bör skolan göra ytterligare en bedömning av vad som är bäst för barnet (jfr 1 kap. 10 §).

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.4.3.

14 a §

Paragrafen innehåller bestämmelser som innebär att en rektor får besluta att betyg i viss utsträckning ska sättas utöver vad som i övrigt följer av skollagen.

Första stycket ändras på så sätt att årskurserna för vilka en rektor som önskar det kan besluta att betyg även ska sättas i ändras. En rektor kan således besluta att betyg ska sättas i årskurs 5 och 6 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan eller i årskurs 6 och 7 i specialskolan vid en skolenhet som rektorn ansvarar för. Ändringen är en följd av att grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan utökas med en årskurs.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

513

Författningskommentar

SOU 2021:33

14 b §

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som gäller om en rektor vill vidta åtgärder för att ett beslut om betygssättning enligt 14 a § ska upphöra att gälla.

I andra stycket ändras årskurserna på sätt att rektorn får avgöra om ett sådant beslut endast ska avse kommande årskullar som ännu inte har fått betyg eller om det även ska omfatta elever som redan har fått terminsbetyg i årskurs 5 i grundskolan, grundsärskolan eller same- skolan eller i årskurs 6 i specialskolan med stöd av ett beslut enligt 14 a §. Ändringen är en följd av att grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan utökas med en årskurs.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

4 kap.

12 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om vårdnadshavares inflytande över utbildningen i vissa skolformer och i fritidshemmet.

I paragrafen tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

5 kap.

9 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om rektorns skyldighet att ut- reda när en elev vid upprepade tillfällen stört ordningen eller upp- trätt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare för- seelse.

I första stycket tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1 och 5.5.4.

514

SOU 2021:33

Författningskommentar

12 §

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar rektorn tillfälligt kan förlägga en elevs undervisning till en annan undervisningsgrupp eller på en annan plats inom samma skolenhet.

I första stycket tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1 och 5.5.4.

7 kap.

1 §

I paragrafen beskrivs innehållet i kapitlet. Ändringen är till följd av att två paragrafer, 11 a och 11 b § upphör, samt att 11 § ändras.

4 §

I paragrafen regleras i vilka skolformer eller på vilket annat sätt skolplikten ska fullgöras.

Förändringen i första stycket innebär att barn som har skolplikt normalt ska börja fullgöra den i grundskolan i stället för förskole- klassen, om inte barnet blir mottaget i grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan eller om skolplikten fullgörs på något annat sätt enligt bestämmelserna i 24 kap. om särskilda utbildningsformer. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet och att grundskolan, sameskolan och specialskolan ska utökas med en ny årskurs 1. Att skolplikten ska inträda höstterminen det år då barnet fyller sex år följer av 10 §.

Andra stycket utgår till följd av ändringen i första stycket. Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3.1

515

Författningskommentar

SOU 2021:33

7 §

Paragrafen innehåller bestämmelser att fullgöra skolplikten i same- skolan.

Första stycket ändras på sätt att skolplikten får fullgöras i same- skolan i stället för årskurs 1–7 i grundskolan. Ändringen är en följd av att grundskolan och sameskolan utökas med en årskurs och om- fattar årskurserna 1–10 respektive 1–7.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1 och 5.3.2.

11 §

Paragrafen reglerar tidigare skolstart.

Paragrafen ändras så att den reglerar tidigare start i de obliga- toriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Ändringarna motsvarar delvis den upphävda bestämmel- sen i 11 a § om när ett barn får tas emot tidigare i dessa skolformer.

Första stycket ändras på så sätt att ett barn får tas emot i grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år om barnets vårdnadshavare be- gär det och barnet bedöms ha förutsättningar för det. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet och att grundskolan, sameskolan och specialskolan ska utökas med en ny årskurs 1. Ett barn som tas emot vid 5 års ålder omfattas inte av skolplikt enligt 10 §. Villkoren för mottagandet motsvarar de villkor som ställdes i den upphävda 11 a § när det gällde vilka barn som fick börja fullgöra skolplikten i grundskolan, grund- särskolan, specialskolan eller sameskolan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex. I andra stycket anges vem som ska göra denna bedömning i de olika skolformerna. Rektorn vid skolenheten som kommer att vara ansvarig för eleven ska bedöma om barnet har för- utsättningar för att mottas ett år tidigare. Detta är en prövning som måste göras i varje enskilt fall när vårdnadshavarna begär det. Med barnets förutsättningar att delta i utbildningen avses en allmän be- dömning av femåringens utvecklingsnivå i jämförelse med sexåringars. Det innebär dock inte att någon form av obligatoriska tester utan bedömningen ska göras på liknande sätt som när rektorn får besluta om en elev ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven normalt skulle tillhöra. Samråd bör ske med den som varit pedagogiskt an-

516

SOU 2021:33

Författningskommentar

svarig för eleven i förskolan. Rektorn kan också väga in om skolans sätt att arbeta passar för en femåring. Rektorn fattar beslut i varje enskilt fall och barnets bästa ska vara utgångspunkt i enlighet med 1 kap. 10 §.

Bestämmelsen är även tillämplig i sameskolan och där är det också rektorn som ska bedöma om barnet får börja ett år tidigare. En tidi- gare skolstart i specialskolan och i grundsärskolan blir mer sällan aktuell (jfr prop. 1985/86:10 s. 86). Möjligheten finns dock och det är i dessa fall den som prövar frågan om mottagande av ett barn i dessa skolformer som får bedöma om barnet ska få börja ett år tidi- gare. Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun och frågan om mottagande i specialskolan av Special- pedagogiska skolmyndigheten (5 § andra stycket och 6 § andra stycket)

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3.1.

17 §

I paragrafen regleras elevernas skyldighet att delta i utbildningen.

I första stycket och fjärde stycket tas förskoleklassen bort. Änd- ringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet.

I andra stycket tas förskoleklassen bort och årskurserna som högst får omfattas av sex timmar obligatorisk verksamhet ändras till de tre lägsta, i stället för de två lägsta. Ändringen är en följd av att förskole- klassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet och att de obligatoriska skolformerna utökas med en ny årskurs 1.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

21 §

I paragrafen regleras hemkommunens skolpliktsansvar dvs. bevak- ningen av att skolpliktiga barn får föreskriven utbildning.

I första stycket tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

517

Författningskommentar

SOU 2021:33

22 §

I paragrafen regleras huvudmannens ansvar att se till att eleverna fullgör sin skolgång.

I första stycket tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

23 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om föreläggande och vite mot en skolpliktig elevs vårdnadshavare som inte lever upp till sitt ansvar att se till att eleven fullgör sin skolgång.

I första stycket tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

10 kap.

3 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om årskurser, stadier läsår och terminer.

Första stycket ändras till att grundskolan ska ha tio årskurser. Vidare ändras stadieindelningen till att lågstadiet består av årskurs 1–4, mellanstadiet av årskurs 5–7 och högstadiet av årskurs 8–10. Änd- ringarna är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet och att grundskolan ska utökas med en ny årskurs 1.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

518

SOU 2021:33

Författningskommentar

5 §

Paragrafen reglerar den minsta totala undervisningstiden för varje elev i grundskolan.

Ändringen i första stycket innebär att den minsta totala under- visningstiden i grundskolan ökas med 534 timmar till 7 424 timmar. Av timplanen i bilaga till skolförordningen anges hur ökningen av undervisningstiden fördelas i ämnen. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet och att grundskolan ska utökas med en ny årskurs 1.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.2.3.

9 §

I paragrafen regleras att tester och prov inte får utgöra villkor för antagning eller grund för urval till eller inom en skolenhet.

I tredje stycket finns ett bemyndigande att meddela undantag från att tester och prov inte får användas. Ändringen innebär att reger- ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från huvudregeln för utbildning från och med årskurs 8 och, om det finns särskilda skäl, även för utbildning från årkurs 5. Ändringen är en följd av att grundskolan utökas med en årskurs och stadieindelningen i 3 §.

9 a §

Paragrafen innehåller bestämmelser om att regeringen, efter ansökan från en huvudman, får besluta att färdighetsprov i musik får utgöra villkor för antagning och grund för urval till utbildning i vissa års- kurser vid eller inom en skolenhet, trots regleringen i 9 §.

Ändringen av paragrafen innebär att undantag får beslutas för ytterligare en årskurs. Färdighetsprov får således utgöra villkor för antagning och grund för urval till utbildning i årskurs 1, 2, 3 eller 4 vid eller inom en skolenhet. Ändringen är en följd av att förskole- klassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet och att grundskolan ska utökas med en ny årskurs 1. Motsvarande bestäm- melse för förskoleklassen finns i numera upphävda 9 kap. 6 a §.

519

Författningskommentar

SOU 2021:33

13 §

I paragrafen regleras innehållet i den skriftliga individuella utveck- lingsplanen som ska upprättas en gång per läsår vid ett av utveck- lingssamtalen.

Ändringen i första stycket innebär att årskurserna i vilka den skrift- liga individuella utvecklingsplanen ska göras ändras till 1–6. Änd- ringen är en följd av att grundskolan utökas med en ny årskurs 1.

Ändringen i femte stycket innebär att årskurserna, för vilka den individuella utvecklingsplanen inte behöver upprättas med anledning av att eleverna får betyg, ändras till årskurs 5 och 6. Ändringen är en följd av att grundskolan utökas med en ny årskurs 1.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1 och 5.2.11.

15 §

Paragrafen reglerar när betyg ska sättas.

I första och andra stycket ändras årskurserna. Ändringen i första stycket innebär att betyg ska sättas i slutet av varje termin från och med årskurs 7. Ändringen i andra stycket innebär att om undervis- ningen i naturorienterande eller samhällsorienterande ämnen i års- kurs 7 i huvudsak varit ämnesövergripande, får rektorn besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i årskurs 7. Ändringarna är en följd av att grundskolan utökas med en ny årskurs 1 och blir tioårig.

16 §

Paragrafen innehåller bestämmelser som gäller när en rektor har be- slutat att betyg ska sättas utöver vad som i övrigt följer av skollagen.

I första stycket ändras årskurserna från årskurs 4 och 5 till års- kurs 5 och 6. Ändringen följer den ändring som gjorts i 3 kap. 14 a § och är en följd av att grundskolan får en ny årskurs 1.

520

SOU 2021:33

Författningskommentar

19 §

I paragrafen regleras att betygssättningen ska bygga på en bedöm- ning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen, när betyg sätts innan ett ämne har avslutats.

Ändringen i andra stycket första, andra och tredje punkten innebär att årskurserna ändras. Vid bedömningen ska, enligt första punkten, elevens kunskaper i årskurs 5 och 6 ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kun- skapskraven i årskurs 7. Enligt andra punkten ska elevens kunskaper i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 7. Vid bedöm- ningen ska vidare, enligt tredje punkten, elevens kunskaper efter års- kurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 10. Änd- ringarna av årskurser är en följd av att grundskolan utökas med en ny årskurs 1 och blir tioårig.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

21 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om att det vid betygsättning får bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha upp- nått vid vissa årskurser.

I paragrafen ändras årskurserna. Ändringen innebär att om det finns särskilda skäl får det vid betygsättningen bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av års- kurs 7 eller 10. Ändringarna är en följd av att grundskolan utökas med en ny årskurs 1 och blir tioårig.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

23 a §

Paragrafen reglerar huvudmannens skyldighet att erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 8.

I paragrafens första och andra stycke ändras årskurs 8 till års- kurs 9. Ändringarna är en följd av att grundskolan utökas med en ny årskurs 1 och blir tioårig.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

521

Författningskommentar

SOU 2021:33

23 b §

Paragrafen reglerar huvudmannens skyldighet att erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 9.

I paragrafens första och andra stycke ändras årskurs 9 till års- kurs 10. Ändringarna är en följd av att grundskolan utökas med en ny årskurs 1 och blir tioårig.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

31 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om elevens rätt att gå kvar vid en viss skolenhet.

Första stycket ändras på så sätt att den rätt att gå kvar som gäller den som tagits emot vid en skolenhet med förskoleklass tas bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

11 kap.

4 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om årskurser, stadier, läsår och terminer.

Första stycket ändras till att grundsärskolan ska ha tio årskurser. Vidare ändras stadieindelningen till att lågstadiet består av årskurs 1–4, mellanstadiet av årskurs 5–7 och högstadiet av årskurs 8–10. Änd- ringarna är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet och att grundsärskolan ska utökas med en ny årskurs 1 och bli tioårig.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

522

SOU 2021:33

Författningskommentar

7 §

Paragrafen reglerar den minsta totala undervisningstiden för varje elev i grundsärskolan.

Ändringen i första stycket innebär att tiden minsta totala under- visningstiden i grundskolan ökas med 534 timmar till 7 199 timmar. Av timplanen i bilaga till skolförordningen anges hur ökningen av undervisningstiden fördelas i ämnen. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet och att grundsärskolan ska utökas med en ny årskurs 1.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.2.3.

16 §

I paragrafen regleras innehållet i den skriftliga individuella utveck- lingsplanen som ska upprättas en gång per läsår vid ett av utvecklings- samtalen i vissa årskurser.

Ändringen i första stycket innebär att årskurserna i vilka den skrift- liga individuella utvecklingsplanen ska göras ändras från 1–5 till 1–6. Ändringen är en följd av att grundsärskolan utökas med en ny års- kurs 1.

Ändringen i femte stycket innebär att årskurserna, för vilka den individuella utvecklingsplanen inte behöver upprättas med anledning av att eleverna får betyg, ändras till årskurs 5 och 6. Ändringen är en följd av att grundsärskolan utökas med en ny årskurs 1.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.2.11.

16 a §

I paragrafen regleras innehållet i den skriftliga individuella utveck- lingsplanen som ska upprättas en gång per läsår vid ett av utvecklings- samtalen om eleven får undervisning i ämnesområden.

Ändringen i första stycket innebär att årskurserna i vilka den skrift- liga individuella utvecklingsplanen ska göras ändras till 7–10. Änd- ringen är en följd av att grundsärskolan utökas med en ny årskurs 1 och blir tioårig.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.2.11.

523

Författningskommentar

SOU 2021:33

19 §

I paragrafen regleras att betyg ska sättas i grundsärskolans ämnen om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det.

I andra stycket ändras årskursen från och med när betyg ska sättas. Betyg ska sättas i slutet av varje termin från och med årskurs 7 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. Ändringen är en följd av att grundsärskolan utökas med en ny årskurs 1 och blir tioårig.

I tredje stycket ändras årskurserna på så sätt att om betyg sätts i årskurs 5 och 6 så ska betyg sättas i slutet av varje termin i dessa års- kurser i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. Ändringen är en följd av att grundsärskolan utökas med en ny års- kurs 1 och blir tioårig.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

22 §

I paragrafen regleras att betygssättningen ska bygga på en bedöm- ning av de kunskaper som eleven inhämtat i ett ämne till och med den aktuella terminen, när betyg sätt innan ett ämne har avslutats.

Ändringen i andra stycket första, andra och tredje punkten innebär att årskurserna ändras. Vid bedömningen ska, enligt första punkten, elevens kunskaper i årskurs 5 och 6 ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kun- skapskraven i årskurs 7. Enligt andra punkten ska elevens kunskaper i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 7. Vid be- dömningen ska vidare, enligt tredje punkten, elevens kunskaper efter årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 10. Änd- ringarna av årskurser är en följd av att grundsärskolan utökas med en ny årskurs 1 och blir tioårig.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

524

SOU 2021:33

Författningskommentar

23 a §

Paragrafen innehåller bestämmelser om att det vid betygsättning får bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått vid vissa årskurser.

I paragrafen ändras årskurserna. Ändringen innebär att om det finns särskilda skäl får det vid betygsättningen bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av års- kurs 7 eller 10. Ändringarna är en följd av att grundsärskolan utökas med en ny årskurs 1 och blir tioårig.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

30 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om elevens rätt att gå kvar vid en viss skolenhet.

Första stycket ändras på så sätt att den rätt att gå kvar som gäller den som tagits emot vid en skolenhet med förskoleklass tas bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

12 kap.

3 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om årskurser, stadier, läsår och terminer.

Första stycket ändras till att specialskolan ska ha elva årskurser. Vidare ändras stadieindelningen till att lågstadiet består av årskurs 1– 5, mellanstadiet av årskurs 6–8 och högstadiet av årskurs 9–11. Änd- ringarna är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet och att specialskolan ska utökas med en ny årskurs 1.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

525

Författningskommentar

SOU 2021:33

5 §

Paragrafen reglerar den minsta totala undervisningstiden för varje elev i grundsärskolan.

Ändringen i första stycket innebär att tiden minsta totala under- visningstiden i grundskolan ökas med 534 timmar till 8 604 timmar. Av timplanen i bilaga till skolförordningen anges hur ökningen av undervisningstiden fördelas i ämnen. Ändringen är en följd av att för- skoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsen- det och att specialskolan ska utökas med en ny årskurs 1.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.2.3.

8 a §

I paragrafen regleras huvudmannens skyldighet att ansvara för prak- tisk arbetslivsorientering (prao) från och med viss årskurs.

I första stycket ändras årskursen, från och med vilken huvudman- nen ansvarar att anordna prao, till årskurs 10.

Ändringarna är en följd av att specialskolan utökas med en ny årskurs 1 och blir elvaårig.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

13 §

I paragrafen regleras innehållet i den skriftliga individuella utveck- lingsplanen som ska upprättas en gång per läsår vid ett av utveck- lingssamtalen i vissa årskurser.

Ändringen i första stycket innebär att årskurserna i vilka den skrift- liga individuella utvecklingsplanen ska göras ändras till 1–7. Änd- ringen är en följd av att specialskolan utökas med en ny årskurs 1.

Ändringen i femte stycket innebär att årskurserna, för vilka den individuella utvecklingsplanen inte behöver upprättas med anledning av att eleverna får betyg, ändras till årskurs 6 och 7. Ändringen är en följd av att specialskolan utökas med en ny årskurs 1.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.2.11.

526

SOU 2021:33

Författningskommentar

13 a §

I paragrafen regleras innehållet i den skriftliga individuella utveck- lingsplanen som ska upprättas en gång per läsår vid ett av utvecklings- samtalen om eleven får undervisning i ämnesområden.

Ändringen i första stycket innebär att årskurserna i vilka den skrift- liga individuella utvecklingsplanen ska göras ändras till 8–11. Änd- ringen är en följd av att specialskolan utökas med en ny årskurs 1 och blir elvaårig.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.2.11.

15 §

Paragrafen reglerar när betyg ska sättas.

I första och andra stycket ändras årskurserna. Ändringen i första stycket innebär att betyg ska sättas i slutet av varje termin från och med årskurs 8. Ändringen i andra stycket innebär att om undervis- ningen i naturorienterande eller samhällsorienterande ämnen i års- kurs 8 i huvudsak varit ämnesövergripande, får rektorn besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i årskurs 8. Ändringarna är en följd av att specialskolan utökas med en ny årskurs 1 och blir elvaårig.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

16 §

Paragrafen innehåller bestämmelser som gäller när en rektor har be- slutat att betyg ska sättas utöver vad som i övrigt följer av skollagen.

I första stycket ändras årskurserna från årskurs 5 och 6 till års- kurs 6 och 7. Ändringen följer den ändring som gjorts i 3 kap. 14 a § och är en följd av att specialskolan får en ny årskurs 1.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

19 §

I paragrafen regleras att betygssättningen ska bygga på en bedöm- ning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen, när betyg sätt innan ett ämne har avslutats.

527

Författningskommentar

SOU 2021:33

Ändringen i andra stycket första, andra och tredje punkten innebär att årskurserna ändras Vid bedömningen ska, enligt första punkten, elevens kunskaper i årskurs 6 och 7 ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kun- skapskraven i årskurs 8. Enligt andra punkten ska elevens kunskaper i årskurs 8 ställas i relation till de kunskaper elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 8. Vid bedömningen ska vidare, enligt tredje punkten, elevens kunskaper efter årskurs 8 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha upp- nått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 11. Ändringarna av årskurser är en följd av att specialskolan utökas med en ny årskurs 1 och blir elvaårig.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

21 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om att det vid betygsättning får bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha upp- nått vid vissa årskurser.

I paragrafen ändras årskurserna. Ändringen innebär att om det finns särskilda skäl får det vid betygsättningen bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av års- kurs 8 eller 11. Ändringarna är en följd av att specialskolan utökas med en ny årskurs 1 och blir elvaårig.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

24 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om hemkommunens skyldighet att betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är elev i specialskolan eller i förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom specialskolan.

I första stycket tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Ändringen i tredje stycket innebär att hemkommunens skyldighet inte gäller utlandssvenska elever i årskurs 8–11. Ändringarna är en följd av att specialskolan utökas med en ny årskurs 1 och blir elvaårig.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

528

SOU 2021:33

Författningskommentar

13 kap

3 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om årskurser, stadier, läsår och terminer.

Första stycket ändras till att sameskolan ska ha sju årskurser. Vidare ändras stadieindelningen till att lågstadiet består av årskurs 1–4 och mellanstadiet 5–7. Ändringarna är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet och att sameskolan ska utökas med en ny årskurs 1.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

5 §

Paragrafen reglerar den minsta totala undervisningstiden för varje elev i sameskolan.

Ändringen i första stycket innebär att den minsta totala under- visningstiden i sameskolan ökas med 534 timmar till 5 007 timmar. Av timplanen i bilaga till skolförordningen anges hur ökningen av undervisningstiden fördelas i ämnen. Ändringen är en följd av att för- skoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsen- det och att sameskolan ska utökas med en ny årskurs 1.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.2.3.

13 §

I paragrafen regleras innehållet i den skriftliga individuella utveck- lingsplanen som ska upprättas en gång per läsår vid ett av utvecklings- samtalen i vissa årskurser.

Ändringen i första stycket innebär att årskurserna i vilka den skrift- liga individuella utvecklingsplanen ska göras ändras från 1–5 till 1–6. Ändringen är en följd av att sameskolan utökas med en ny årskurs 1.

Ändringen i femte stycket innebär att årskurserna, för vilka den individuella utvecklingsplanen inte behöver upprättas med anledning av att eleverna får betyg, ändras till årskurs 5 och 6. Ändringen är en följd av att sameskolan utökas med en ny årskurs 1.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.2.11.

529

Författningskommentar

SOU 2021:33

16 §

Paragrafen reglerar att betyg ska sättas i sameskolans ämnen.

I andra stycket ändras årskursen. Ändringen innebär att om under- visningen i naturorienterande eller samhällsorienterande ämnen fram till årskurs 7 i huvudsak varit ämnesövergripande, får rektorn besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen. Ändringarna är en följd av att sameskolan utökas med en ny års- kurs 1 och blir sjuårig.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

17 §

Paragrafen reglerar när betyg ska sättas.

Ändringen innebär att betyg ska sättas i slutet av varje termin i årskurs 7 i de ämnen som eleven fått undervisning i under terminen. Ändringen är en följd av att sameskolan utökas med en ny årskurs 1 och blir sjuårig.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

17 a §

Paragrafen innehåller bestämmelser som gäller när en rektor har be- slutat att betyg ska sättas utöver vad som i övrigt följer av skollagen.

I första stycket ändras årskurserna från årskurs 4 och 5 till års- kurs 5 och 6. Ändringen följer den ändring som gjorts i 3 kap. 14 a § och är en följd av att sameskolan får en ny årskurs 1.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

20 §

I paragrafen regleras att betygssättningen ska bygga på en bedöm- ning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.

Ändringen i andra stycket första och andra punkten innebär att års- kurserna ändras. Vid bedömningen ska, enligt första punkten, elevens kunskaper i årskurs 5 och 6 ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskaps-

530

SOU 2021:33

Författningskommentar

kraven i årskurs 7. Enligt andra punkten ska elevens kunskaper i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha upp- nått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 7. Ändringarna av årskurser är en följd av att sameskolan ökas med en ny årskurs 1 och blir sjuårig.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

21 b §

Paragrafen innehåller bestämmelser om att det vid betygsättning får bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha upp- nått vid en viss årskurs.

I paragrafen ändras årskursen. Ändringen innebär att om det finns särskilda skäl får det vid betygsättningen bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av års- kurs 7. Ändringarna är en följd av att sameskolan utökas med en ny årskurs 1 och blir sjuårig.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

14 kap.

2 §

I paragrafen regleras syftet med utbildningen i fritidshemmet.

I första stycket tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

3 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldigheten att erbjuda fri- tidshem.

I första stycket tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

531

Författningskommentar

SOU 2021:33

10 §

I paragrafen regleras skyldigheten att erbjuda en placering vid eller så nära som möjligt den skolenhet där eleven får utbildning.

I paragrafen tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

14 §

I paragrafen finns bestämmelser om den interkommunala ersättning som ska betalas för plats i annan kommun.

I första stycket tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

21 kap.

8 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med fjärrundervisning.

I första stycket tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1 och 5.5.5.

22 kap.

2 §

Paragrafen innehåller allmänna förutsättningar för distansundervis- ning i vissa skolformer.

I första stycket tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1 och 5.5.2.

532

SOU 2021:33

Författningskommentar

23 kap.

10 §

Paragrafen reglerar när vissa andra uppgifter än undervisning får överlämnas till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom vissa skolformer.

I paragrafen tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

24 kap.

16 §

I paragrafen finns bestämmelser om utbildning för barn som vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus.

I paragrafen tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

26 a kap.

5 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från vissa sökbegränsningar enligt lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning (dataskyddslagen) i fråga om personuppgifter om hälsa i verksamhet hos en huvudman för vissa skolformer.

I första stycket sjunde punkten tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skol- form inom skolväsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

533

Författningskommentar

SOU 2021:33

28 kap.

5 §

I paragrafen regleras vilka beslut av en kommun eller region som får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

I första stycket andra punkten tas 9 kap. 19 § bort och i första stycket femte punkten tas 9 kap. 15 b § första stycket och 9 kap. 15 c § första stycket bort. Ändringarna är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet och 9 kap. om förskoleklassen upphör således att gälla.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

7 §

I paragrafen regleras vilka beslut av Specialpedagogiska skolmyndig- heten som får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

I första stycket andra punkten tas kostnadsfria resor enligt 9 kap.

15 d § första stycket bort. Ändringarna är en följd av att förskole- klassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet och 9 kap. om förskoleklassen upphör således att gälla.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

8 §

I paragrafen regleras vilka beslut av Sameskolstyrelsen som får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

I första stycket andra punkten tas kostnadsfria resor enligt 9 kap.

15 d § första stycket bort. Ändringarna är en följd av att förskole- klassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet och 9 kap. om förskoleklassen upphör således att gälla.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

534

SOU 2021:33

Författningskommentar

12 §

I paragrafen regleras vilka beslut av en kommun eller en region som får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.

I första stycket fjärde punkten tas 9 kap. 13 § bort och i sjätte punk- ten tas 9 kap. 15 § andra stycket bort. Ändringarna är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet och 9 kap. om förskoleklassen upphör således att gälla.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

14 §

I paragrafen regleras vilka beslut av Specialpedagogiska skolmyndig- heten som får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.

I första stycket tredje punkten tas 9 kap. 15 d § andra stycket bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet och 9 kap. om förskoleklassen upphör således att gälla.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

15 §

I paragrafen regleras vilka beslut av Sameskolstyrelsen som får över- klagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.

I första stycket andra punkten tas 9 kap. 15 d § andra stycket bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet och 9 kap. om förskoleklassen upphör således att gälla.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

29 kap.

3 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa personers rätt till utbild- ning i olika skolformer.

535

Författningskommentar

SOU 2021:33

I andra och tredje stycket tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

14 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i enskilt be- driven verksamhet.

I första stycket tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1 och 5.6.6.

19 §

I paragrafen regleras kommunens skyldighet att informera vårdnads- havare och elever om viss utbildning och verksamhet enligt skol- lagen.

I första stycket tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

19 a §

Paragrafen innehåller bestämmelser om att en huvudman ska lämna vissa uppgifter som behövs för allmänhetens insyn till Statens skol- verk.

I paragrafen tas förskoleklassen bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

536

SOU 2021:33

Författningskommentar

26 §

I paragrafen regleras bemyndiganden till regeringen att meddela ytter- ligare föreskrifter om bestämmandet av bidrag till fristående skolor.

I första stycket tas 9 kap. 19 § bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet och 9 kap. om förskoleklassen upphör således att gälla.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

27 §

I paragrafen finns ett bemyndigande för regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om det belopp som kommunen ska betala till fristående skolor.

I första stycket tas 9 kap. 19–21 §§ bort. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skol- väsendet och 9 kap. om förskoleklassen upphör således att gälla.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

28 a §

I paragrafen finns ett bemyndigande för regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om skyl- dighet för huvudmän att använda nationella kartläggningsmaterial och nationella bedömningsstöd.

Ändringen i paragrafen innebär att bemyndigandet gäller natio- nella kartläggningsmaterial i årskurs 1 och nationella bedömningsstöd i årskurs 2 i grundskolan och sameskolan samt årskurs 3 i special- skolan. Ändringen är en följd av att förskoleklassen inte längre ska vara en egen skolform inom skolväsendet och att de obligatoriska skolformerna utökas med en ny årskurs 1. När det gäller specialskolan innebär förändringen att bemyndigandet om nationella bedömnings- stöd flyttas från årskurs 1 till årskurs 3, vilket följer av utredningens förslag att flytta fram kunskapskraven till samma årskurs.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1, 5.2.5 och 5.2.8.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Övervägandena finns i avsnitt 5.6.1–6 och 6.6.2.

537

Referenser

Lagar

Regeringsform (1974:152).

Arbetsmiljölag (1977:1160). Diskrimineringslag (2008:567). Offentlighet och sekretesslag (2009:400). Språklag (2009:600).

Skollag (1985:1100) – upphävd. Skollag (2010:800).

Lag (2010:801) om ändring i skollagen (2010:801). Socialtjänstlagen (1980:620) – upphävs.

Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Hälso- och sjukvårdslag (2017:30).

Kommunallag (2017:725).

Lagen om den officiella statistiken (2001:99). Personuppgiftslagen (1998:204).

Lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen).

Förordningar

Högskoleförordning (1993:100).

Förordning (2001:100) om den officiella statistiken.

539

Referenser

SOU 2021:33

Förordning (2007:1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet inom skolan.

Skolförordning (2011:185).

Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

Förordning (2011:538) om utbildning och statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige.

Förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskole- utbildningar för vidareutbildning av lärare och pedagogisk personal inom förskolan som leder till lärar- eller förskollärarexamen.

Förordning (2013:361) om statsbidrag för utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd.

Förordning (2014:47) om statsbidrag för undervisning under skollov.

Förordning (2015:42) om statsbidrag för handledare i språk-, läs, och skrivutveckling.

Förordning (2015:215) om statsbidrag för lågstadiet i grundskolan och motsvarande skolformer samt viss annan utbildning.

Förordning (2015:938) om statsbidrag för handledare i special- pedagogik.

Förordning (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.

Förordning (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och förskollärare.

Förordning (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser.

Förordning (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Förordning (2018:527) om statligt stöd för säkerhetshöjande åtgärder i skolor.

Förordning (2019:551) om statsbidrag för anställning av lärar- assistenter.

Förordning (2019:1288) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.

Kommittéförordningen (1998:1474).

540

SOU 2021:33

Referenser

Förordning (2020:115) om utbildning på skolområdet och annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta.

Myndighetsföreskrifter

SKOLFS 1997:1. Förordning om ersättning för elever i specialskolan.

SKOLFS 2010:37. Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet.

SKOLFS 2010:250. Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.

SKOLFS 2010:251. Läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.

SKOLFS 2010:255. Läroplan för grundsärskolan.

SKOLFS 2011:62. Förordning om ersättning för elever i sameskolan eller i förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom sameskolan.

SKOLFS 2014. Skolverkets allmänna råd med kommentarer gällande arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

SKOLFS 2018:50. Läroplan för förskolan.

SKOLFS 2020:199. Förordning (N2016:15) om ändring i förordningen (SKOLFS 1997:1) om ersättning för elever i specialskolan.

Internationella överenskommelser

Förenta nationerna

Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionshinder.

Förenta nationernas konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering.

Förenta nationernas konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.

541

Referenser

SOU 2021:33

Europarådet

Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Europeiska unionen

Fördraget om den Europeiska unionen (92/C 191/01)

Maastrichtfördraget.

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2010/C 83/02).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG.

Offentligt tryck

Propositioner

Prop. 1991/92:150, med förslag om slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition).

Prop. 1993/94:150. Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1994/95, m.m.

Prop. 1997/98:6. Förskoleklass och andra skollagsfrågor.

Prop. 1997/98:9. Skydd för förföljda personer, Skydd för förföljda personer, samordningsnummer, m.m.

Prop. 1997/98:94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.

Prop. 2006/07:100. 2007 års ekonomiska vårproposition.

Prop. 2008/09:28. Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Prop. 2008/09:87. Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan.

Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.

542

SOU 2021:33

Referenser

Prop. 2010/11:20. Legitimation för lärare och förskollärare. Prop. 2012/13:195. Minskade krav på dokumentation i skolan.

Prop. 2014/15:45. Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång.

Prop. 2014/15:137. Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1. Prop. 2017/18:9. Skolstart vid sex års ålder.

Prop. 2017/18:18. Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti. Prop. 2017/18:158. Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden.

Prop. 2017/18:182. Samling för skolan.

Prop. 2017/18:183. En gymnasieutbildning för alla.

Prop. 2017/18:195. Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser.

Prop. 2019/20:1. Budgetproposition för 2020, Utgiftsområde 16.

Prop. 2019/20:127. Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad.

Prop. 2020/21:1. Budgetproposition för 2021, Utgiftsområde 16.

Statens offentliga utredningar

SOU 1993:40. Fri och rättighetsfrågor. Delbetänkande av Fri- och rättighetskommittén.

SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning. Betänkande av utredningen om en ny lärarutbildning (HUT 07).

SOU 2010:67. I rättan tid? Om ålder och skolstart. Betänkande av Utredningen om flexibel skolstart.

SOU 2010:80. Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. Rapport X från Delegationen för jämställdhet i skolan.

SOU 2010:95. Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning. Betänkande av Utredningen om utsatta barn i skolan.

SOU 2013:30. Det tar tid – om effekter av skolpolitiska reformer. Delbetänkande av Utredningen om förbättrade resultat i grundskolan.

543

Referenser

SOU 2021:33

SOU 2014:12. Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skol- politiska reformer. Betänkande av Utredningen om förbättrade resultat i grundskolan.

SOU 2015:81. Mer tid för kunskap – förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola. Betänkande av Grundskoleutredningen.

SOU 2016:25. Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning. Betänkande av Utredningen om nationella prov.

SOU 2016:59. På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Betänkande av Utredningen om en läsa-skriva-räkna-garanti.

SOU 2017:35. Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet. Slutbetänkande från 2015 års skolkommission.

SOU 2017:44. Entreprenad, fjärrundervisning och distansunder- visning. Slutbetänkande av Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad.

SOU 2017:91. Nationella minoritetsspråk i skolan. Betänkande av Utredningen förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk.

SOU 2019:18, För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering, Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål.

SOU 2019:40. Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan. Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2019.

SOU 2020:46. En gemensam angelägenhet. Betänkande från Jämlikhetskommissionen.

SOU 2020:63. Barnkonventionen och svensk rätt. Betänkande från Barnkonventionsutredningen.

SOU 2021:11. Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Slutbetänkande från Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven.

544

SOU 2021:33

Referenser

Departementsserien

En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet. (U2014/4873/S).

Vissa timplanefrågor. (U2015/06066/S).

Om behörighet att undervisa i specialskolan. (U2018/02429/S).

Ökad kvalitet i lärarutbildningen och fler lärare i skolan. (U2021/00301).

Övrigt från regeringen och Utbildningsdepartementet

U2015/03529/S. Uppdrag till Skolverket om kunskapskrav i läsförståelse och obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1.

U2018/04756/S. Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk.

U2019/04373/GV. Regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens skolinspektion.

U2020/00527/S. Regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens skolverk.

U2020/05524. Uppdrag om en bred översyn av svenskämnena.

U2020/06615. Regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Specialpedagogiska skolmyndigheten.

U2020/06616. Regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Sameskolstyrelsen.

U2020/06613. Regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Statens skolverk.

Kommittédirektiv

Dir. 2008:75. Delegation för jämställdhet i skolan.

Dir. 2009:12. Tilläggsdirektiv till Delegation för jämställdhet i skolan (U 2008:08).

Dir. 2009:126. Tilläggsdirektiv till Delegationen för jämställdhet i skolan (U 2008:08).

Dir. 2014:41. Grundskoleutredning.

545

Referenser

SOU 2021:33

Dir. 2014:159. Tilläggsdirektiv till Grundskoleutredningen (U 2014:05). Dir. 2015:65. En läsa-skriva-räkna-garanti.

Dir. 2016:116. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk.

Dir. 2020:24. En tioårig grundskola.

Riksdagsskrivelser och utskottsbetänkanden

Regeringens skrivelse 2017/18:217. Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag till skolan.

Riksdagsskrivelse 2005/06:241.

Riksdagsskrivelse 2017/18:43.

Riksdagsskrivelse 2018/19:104.

Utbildningsutskottets betänkande 2005/06: UbU14. Grundskolan.

Utbildningsutskottets betänkande 2017/18: UbU7. Skolstart vid sex års ålder.

Utbildningsutskottets betänkande 2017/18: UbU32. Riktade statsbidrag till skolan.

Utbildningsutskottets betänkande 2018/19: UbU1. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

Rättsfall

RÅ 1999:76 (Barsebäckfallet).

Rapporter, promemorior

Statens skolinspektion

Skolinspektionen (2015). Undervisning i förskoleklass. Rapport nr 2015:3.

Skolinspektionen (2016): Tematisk analys över rätten till stöd – erfarenheter efter regelbunden tillsyn och anmälningsärenden första halvåret, dnr 2016:5836.

546

SOU 2021:33

Referenser

Skolinspektionen (2020). Kartläggning och tidiga stödinsatser i förskoleklassen, Tematisk kvalitetsgranskning.

Statens skolverk

Skolverket (2009 a). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

Skolverket (2009 b). Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov? Rapport 330.

Skolverket (2012). Utökad undervisningstid i matematik.

Skolverket (2013 a). Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Skolverkets allmänna råd med kommentarer.

Skolverket (2013 b). Forskning om skolreformer och deras genomslag. Skolverkets aktuella analyser.

Skolverket (2013 c). Poängnyckel för lägsta poängomfattning för ämnen inom äldre lärarexamina. Reviderad 2013-12-16.

Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer gällande arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Skolverket (2016 a). PISA 2015. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Rapport 450.

Skolverket (2016 b). TIMSS 2015. Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Rapport 448.

Skolverket (2016 c). Litteracitetsutveckling i olika åldrar och ämnen.

Skolverket (2016 d). Förskoleklassen – Ett kommentarmaterial till läroplanens tredje del.

Skolverket (2017 a). PIRLS 2016. Rapport 463.

Skolverket (2017 b). Skolverkets systemramverk för nationella prov.

Skolverket (2017 c). Redovisning av uppdrag om försöksverksamhet med ökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan, dnr 2017:424.

Skolverket (2017 d). Skolverkets lägesbedömning 2017. Rapport 455.

Skolverket (2018 a). Mottagande till grundsärskola och gymnasie- särskolan samt urval till gymnasiesärskolans nationella program.

547

Referenser

SOU 2021:33

Skolverket (2018 b). Ordningsregler och disciplinära åtgärder En kartläggning av skolors arbete, Rapport 471.

Skolverket (2018 c). Kvalitetsdeklaration Nationella prov årskurs 3 resultat. Sveriges officiella statistik (datum 2018-11-29).

Skolverket (2018 d). Allmänna råd om betyg och betygssättning.

Skolverket (2019 a). Lärarprognos 2019 – Redovisning av uppdrag att ta fram återkommande prognoser över behovet av förskollärare och olika lärarkategorier, dnr 5.1.3-2018:1500.

Skolverket (2019 b). PISA 2018. 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Rapport 487.

Skolverket (2019 c). PM – Slutbetyg i grundskolan 2019.

Skolverket (2019 d). Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor. Jämförelser mellan betyg och nationella prov i årskurs 9. Rapport 475.

Skolverket (2020 a). Elever i förskoleklassen läsåret 2019/20, Beskrivande statistik, dnr 2019:387.

Skolverket (2020 b). Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2019/20, dnr 5.1.1-2020:211

Skolverket (2020 c). Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2019, dnr 2020:1274

Skolverket (2020 d). Analyser av likvärdig betygssättning i gymnasieskolan. Jämförelser mellan kursbetyg och kursprov. Rapport 2020:3.

Skolverket (2020 e). Redovisning av uppdrag om Fortbildning av förskollärare i förskoleklass, dnr U2020/05108.

Skolverket (2020 f). Skolverkets lägesbedömning 2020. Rapport 2020:1.

Skolverket (2020 g). Utvärdering av Lärarlyftet. Delrapport 1

Utveckling över tid. Rapport 2020:6.

Skolverket (2020 h). PM – Särskilt stöd i grundskolan läsåret 2019/20.

Skolverket (2021). Redovisning av uppdrag om översyn av timplanen för grundskolan och motsvarande skolformer.

Dnr 6.1.1-2020:495

Skolverket och Socialstyrelsen (2016). Vägledning för elevhälsan.

548

SOU 2021:33

Referenser

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020). Redovisning av uppdrag att genomföra kompetensutvecklings- och implementeringsinsatser avseende en garanti för tidiga stödinsatser

iförskoleklassen, grundskolan, specialskolan och sameskolan, dnr Skolverket 2018:1720, dnr SPSM 9UTV 2018:301

Övriga rapporter

Björklund, A., Fredriksson, P., Gustafsson, J-E & Öckert, B. (2010).

Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad

säger forskningen? Uppsala: IFAU.

Fischer, M., Karlsson, M. & Nilsson, T. (2020). Långsiktiga effekter av mer undervisningstid, SNS Analys nr 64.

Grönqvist, H., Hall, C., Vlachos, J. & Åslund, O. (2015). Utbildning och brottslighet – vad hände när man förlängde yrkesutbildningarna på gymnasiet? Rapport 2015:11. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).

Gustafsson, J-E., Cliffordson, C. & Erickson, G. (2014). Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan – problem och möjligheter, SNS Utbildningskommission.

Folkhälsomyndigheten (2016). Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar.

Fredriksson, P. och Öckert, B. (2006). Är det bättre att börja skolan tidigare?, Rapport 2006:12. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).

Sjögren, A. (2010). Betygsatta barn – spelar det någon roll i längden?. Rapport 2010:8. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).

Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010.

Socialstyrelsen (2018). Grundbok i BBIC. Barns behov i centrum.

Litteratur, tidskrifter m.m.

Eka, A. m.fl. (2018). Regeringsformen: med kommentarer, s. 146.

Hattie, J. (2009). Visible learning: A synthesis of over 800 meta- analyses relating to achievement. New York: Routledge

549

Referenser

SOU 2021:33

Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning. Fram- gångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Natur & Kultur.

Håkansson, J. & Sundberg, D. (2016). Utmärkt skolutveckling: Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. Natur & Kultur.

Holmlund, H. (2020). “A researcher’s guide to the Swedish compulsory school reform”. Journal of the Finnish Association 1/2020.

Myrberg, E. (2007). “The effect of formal teacher education on reading achievement of 3rd-grade students in public and independent schools in Sweden”. Educational Studies, 33(2), s. 145–162.

Persson, S. (2010). Ålder och skolstart – en kunskapsöversikt, bilaga 3. SOU 2010:67. I rättan tid? Om ålder och skolstart.

Román, H. & Ringarp, J. (2016). 25 år som förändrade skolan: Grundskolans införande 1947–1972 ur ett kommunalt perspektiv, i Vägval i skolans historia. Nr 2/2016 (digital tidskrift, https://undervisningshistoria.se/ (2020-09-08).

Hemsidor

Folkhälsomyndigheten om gymnasiebehörighet. www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering- statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/ resultat/livsvillkor/gymnasiebehorighet/ (2021-02-23).

Skolinspektionen, om Skolenkäten. www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyngranskning/Regelbunden- tillsyn/enkater-infor-skolbesok2/Om-Skolenkaten/ (2020-09-18).

Skolinspektionen, Skolenkäten vårterminen 2020. www.skolinspektionen.se/sv/Statistik/statistik-fran- skolenkaten/skolenkaten-vt-2020/ (2020-09-18).

Statistiska centralbyrån, Barns levnadsförhållanden 2018–2019, www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/ levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av- barns-levnadsforhallanden/pong/statistiknyhet/barns- levnadsforhallanden-20182019/ (2021-03-02).

550

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2020:24

En tioårig grundskola

Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2020

Sammanfattning

En särskild utredare ska föreslå hur en tioårig grundskola kan införas genom att förskoleklassen görs om till årskurs 1. Syftet är att för- bättra kunskapsresultaten genom att eleverna ges mer undervisning utifrån grundskolans kursplaner och inom den regel- och kompetens- mässiga struktur som grundskolan har. Även de motsvarande obliga- toriska skolformerna grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med ett år genom att förskoleklassen omvandlas till en ny första årskurs.

Utredaren ska bl.a.

analysera och föreslå hur en tioårig grundskola, en tioårig grund- särskola, en elvaårig specialskola och en sjuårig sameskola kan utformas,

föreslå vilka behörighetskrav som ska gälla för lärare som ska be- driva undervisning i den nya första årskursen i dessa skolformer,

vid behov ge förslag på andra anpassningar av dagens bestämmel- ser som behövs vid ett införande,

föreslå en tidsplan för genomförande av reformen,

föreslå vilken fortbildning och kompetensutveckling som bör genomföras för förskollärare och lärare, och

lämna nödvändiga författningsförslag.

551

Bilaga 1

SOU 2021:33

Uppdraget ska redovisas senast den 26 april 2021.

Den svenska skolan behöver förstärkas

Riksdagens tillkännagivande

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen bör bereda möjligheten att införa en tioårig grund- skola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag (bet. 2018/19: UbU1 punkt d, rskr. 2018/19:104). I utbildningsutskottets betänk- ande anges att utskottet vill införa en tioårig grundskola med skol- start i årskurs 1 vid sex års ålder för att ytterligare stärka elevernas lärande. Detta innebär att dagens förskoleklass görs om till ny års- kurs 1 och att lågstadiet blir fyrårigt. I betänkandet anges även att de kunskapskrav som finns för lågstadiet i dag ska finnas kvar och att förändringen innebär att sexåringarna knyts till grundskolans perso- nal, kompetens, läroplan och resurser.

Kunskapsresultaten i grundskolan behöver förbättras

Regeringens mål är att Sverige ska vara en framstående kunskaps- nation. Alla elever i skolan ska få en utbildning av hög och likvärdig kvalitet och ges förutsättningar att uppnå de nationella målen och utveckla sina kunskaper, färdigheter och kompetenser så långt som möjligt oberoende av kön (prop. 2019/20:1 utg.omr. 16).

Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för barn och ungdo- mars framtida möjligheter till fortsatta studier och etablering i arbets- och samhällslivet. Lärande i sig och att slutföra skolan med goda resultat leder bl.a. till minskad risk för kriminalitet och utanförskap. Att klara skolan är därtill den enskilt viktigaste faktorn för barns framtida hälsa (se t.ex. prop. 2017/18:182 s. 49).

Den svenska skolan nådde mycket goda kunskapsresultat fram till mitten av 1990-talet. Svenska elevers resultat inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse i grundskolans senare år försämrades därefter påtagligt enligt internationella kunskapsmätningar, se bl.a. rapporterna Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? (Statens skolverk 2009) samt Skolverkets lägesbedömning 2017 (rapport 455). Flera undersökningar visar dock att resultaten har förbättrats de

552

SOU 2021:33

Bilaga 1

senaste åren. PISA-undersökningen (Programme for International Student Assessment) från 2015 visade t.ex. på ett positivt trendbrott där svenska 15-åringar fick ett förbättrat resultat i matematik och läsförståelse jämfört med PISA 2012 (Skolverket 2016, rapport 450). Denna resultatuppgång bekräftas i den senaste PISA-undersökningen från 2018. De svenska resultaten i läsförståelse, matematik och natur- vetenskap är nu på samma nivåer som 2006. Dessutom har Sveriges resultat i ett internationellt perspektiv förbättrats och svenska elever presterar nu över OECD-genomsnittet inom alla tre ämnesområden (Skolverket 2019, rapport 487). Även TIMSS 2015 (Trends in Inter- national Mathematics and Science Study) visade ett trendbrott (Skolverket 2016, rapport 448). TIMSS mäter elevers kunskaper i och attityder till matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och 8 och efter försämringar i tidigare undersökningar förbättrades tre av fyra resul- tat 2015. Jämfört med resultaten i övriga EU och OECD presterade svenska elever, såväl fjärdeklassare som åttondeklassare, dock något under genomsnittet i matematik. Vidare visar PIRLS 2016 (Progress in International Reading Literacy Study) att svenska fjärdeklassare har höjt sin läsförmåga och nivån skiljer sig inte från resultaten vid den första mätningen 2001 (Skolverket 2017, rapport 463). De svenska eleverna presterade såväl då som 2016 bättre än genomsnittet i EU- och OECD-länderna.

Trots att svenska elevers resultat i internationella kunskapsmät- ningar vänt tydligt uppåt de senaste åren så behöver mer göras för att förbättra kunskapsresultaten. Svenska elever är inom viktiga områden långt ifrån den framstående position som är regeringens mål. Skill- naden mellan olika elevgrupper är också stora, bl.a. utifrån socio- ekonomisk bakgrund och kön (se t.ex. Skolverkets statistik om betyg i årskurs 9). Bilden förstärks ytterligare av att alltför många elever inte når godkänt resultat på de nationella proven och att mer än 15 pro- cent av eleverna som avslutar årskurs 9 saknar behörighet till gymna- sieskolans nationella program. Det kan också konstateras att Sverige inte har nått EU:s utbildningspolitiska riktmärke om elever utan godtagbar baskompetens, dvs. att andelen 15-åringar som är lågpre- sterande i läsförståelse, matematik och naturkunskap ska vara lägre än 15 procent (se prop. 2019/20:1 utg.omr. 16).

553

Bilaga 1

SOU 2021:33

Styrningen av förskoleklassen har varit bristande

En av avsikterna med förskoleklassen när den infördes 1998 var att den skulle vara en brygga mellan förskolan och skolan, där det bästa av respektive verksamhet skulle tas till vara (prop. 1997/98:6). Olika undersökningar har dock visat att förskoleklassen inte riktigt funge- rat som den var tänkt. En försvårande omständighet var att eleverna i förskoleklassen arbetade mot övergripande läroplansmål utan kon- kretiserade verksamhetsmål för förskoleklassen. I Statens skolin- spektions kvalitetsgranskning av förskoleklassen från 2015 (rap- port 2015:03) framgick t.ex. att undervisningen bara i 25 procent av de granskade förskoleklasserna utgick från läroplanens övergripande mål för kunskaper. Andra resultat var att den egeninitierade leken var för vanligt förekommande och att undervisningen vilade på enskilda lärares engagemang och drivkraft utan ett tydligt uppdrag från rektorn. Den relativt oreglerade modell som valts i läroplanerna skapade en- ligt myndigheten risker och oönskade konsekvenser. Skolinspektio- nen konstaterade att detta är ett problem utifrån den princip om lik- värdig utbildning som uttrycks i skollagen. Granskningar hade också visat på bristande samverkan och pedagogiskt samarbete mellan för- skoleklassen och den efterföljande grundskolan.

De senaste årens reformer

Flera reformer har genomförts för att förbättra styrningen av för- skoleklassen. Under 2016 fick förskoleklassen för första gången sär- skilda avsnitt i läroplanerna. De nya läroplansavsnitten delas in under rubrikerna ”Syfte” och ”Centralt innehåll”, där det centrala innehållet är indelat i fem kunskapsområden. Samtidigt förtydligades delarna om samverkan mellan förskoleklassen och skolan. Sedan den 1 juli 2019 gäller även den s.k. läsa-skriva räkna-garantin i förskoleklassen och lågstadiet, enligt förslag i propositionen Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser (prop. 2017/18:195). En del av garantin utgörs av obligatoriska kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet och matematiskt tänkande i förskoleklassen. Dessa åtgärder samspelar vidare med införandet av förskoleklassen som en obligatorisk skol- form fr.o.m. hösten 2018 (prop. 2017/18:9). I propositionen angavs att om man i ett senare skede skulle vilja omvandla förskoleklassen

554

SOU 2021:33

Bilaga 1

till en del av grundskolan underlättas det av att förskoleklassen då redan är en del av det obligatoriska skolväsendet i Sverige.

Skillnader mellan förskoleklassen och grundskolan

Förskoleklassen är en egen skolform och undervisningen sker inte utifrån grundskolans ämnen och de kursplaner som finns för dessa ämnen. Även i övrigt gäller delvis olika bestämmelser för förskole- klassen och grundskolan, t.ex. finns för grundskolan ett uttryckligt krav på en strukturerad undervisning som ger ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd, vilket inte finns i förskoleklassen (5 kap. 2 § skol- förordningen [2011:185]).

Enligt skollagens tredje kapitel om barns och elevers utveckling mot målen ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling (3 kap. 2 §). Det finns även bestämmelser om stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd för elever i både förskoleklassen och grundskolan. Be- stämmelserna om särskilt stöd skiljer sig dock något åt, bl.a. då det inte finns några kunskapskrav i förskoleklassen. För grundskolan gäller att särskilt stöd ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. För grundskolan finns även bestämmelser om pla- cering i särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning (3 kap. 10 och 11 §§). Detsamma gäller bestämmelser om t.ex. mottagande och undervisning av nyanlända elever, vilket inkluderar bedömning av nyanlända elevers kunskaper och undervisning i förberedelseklass (3 kap. 12 a–1 f §§).

Vidare omfattar förskoleklassen minst 525 timmar under ett läsår, vilket i snitt är mindre än 3 timmar per skoldag (9 kap. 7 § skollagen). I grundskolan har eleverna rätt till minst 1 860 timmar i lågstadiet, vilket fördelat lika över de tre åren blir 620 timmar per läsår (se bilaga 1 till skolförordningen).

Mer undervisningstid kan vara ett sätt att förbättra kunskapsresultaten

Det viktigaste för elevernas kunskapsresultat är undervisningens kva- litet, men det finns också internationell forskning som stöder sam- bandet mellan undervisningstid och kunskapsresultat (se t.ex. 2015 års

555

Bilaga 1

SOU 2021:33

skolkommissions slutbetänkande Samling för skolan [SOU 2017:35] samt promemorian Vissa timplanefrågor [U2015/06066/S]). Mer undervisningstid av hög kvalitet bör därmed kunna påverka elever- nas kunskapsutveckling positivt.

Reformer som gått i denna riktning på senare tid är bl.a. det tidigare nämnda införandet av en obligatorisk förskoleklass med skolplikt för eleverna fr.o.m. hösten 2018. Skolplikten har därmed förlängts med ett år och är nu i regel tioårig. Normalt inträder skol- plikten numera höstterminen det år då barnet fyller sex år, men den kan under vissa förutsättningar skjutas upp ett år. Det finns också möjligheter för barn att få börja tidigare i förskoleklassen eller att hoppa över den (7 kap. 10–11 b §§ skollagen). När förskoleklassen blev obligatorisk infördes samtidigt rätt till skolskjuts och skolmål- tider för eleverna i förskoleklassen (se prop. 2017/18:9). Hösten 2017 infördes även en skyldighet för skolhuvudmän att erbjuda lovskola, enligt förslag i propositionen En skyldighet att erbjuda lovskola (prop. 2016/17:156). Lovskola ska erbjudas till elever som avslutat årskurs 8 och som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt pro- gram i gymnasieskolan och till elever som har avslutat årskurs 9 utan att ha uppnått sådan behörighet.

För att alla elever ska få den undervisningstid som de har rätt till har det även införts stadieindelade timplaner från den 1 juli 2019, enligt förslag i propositionen En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor (prop. 2016/17:143). Samtidigt fick eleverna i grundskolan 105 timmar mer undervisningstid i matematik i hög- stadiet samt 100 timmar mer undervisningstid i idrott och hälsa, genom en minskning av tiden för elevens val. Denna utökning kom- pletterar den ökning av den totala garanterade undervisningstiden som gjordes 2013 och 2016, för att ge eleverna mer undervisningstid i matematik (se prop. 2012/13:64 och 2015/16:149).

Uppdraget att föreslå hur en tioårig grundskola kan införas

En tioårig grundskola ger mer tid för undervisning utifrån ämnen och kursplaner

Genom att göra om förskoleklassen till en ny första årskurs och där- igenom göra grundskolan tioårig kan varje elev ges mer undervisning i grundskolans ämnen, utifrån kursplanen för varje ämne. På så sätt

556

SOU 2021:33

Bilaga 1

kan varje elev ges mer tid att utveckla sina ämnesspecifika kunskaper så långt som möjligt. Eleverna ges då även mer tid inom den regel- och kompetensmässiga struktur som grundskolan har, exempelvis när det gäller särskilt stöd och bedömning av nyanlända elevers kun- skaper. Något som inte minst kan vara viktigt för de elever som riskerar att inte nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås, där pojkar som grupp är överrepresenterad liksom elever med svag socioekonomisk bakgrund. Detta ger personalen inom grundskolan ytterligare ett år att utveckla eleverna mot utbildningens mål och möjliggör en större kontinuitet i elevernas lärande när de ges utbild- ning inom samma skolform under en längre tid. Det är dock givetvis viktigt att även framöver utforma regelverket och utbildningen på ett sådant sätt att det är anpassat för barn i sexårsåldern samt utifrån barnens olika behov och förutsättningar. Enligt skollagen ska också barnets bästa vara utgångspunkt i all utbildning och annan verksam- het (1 kap. 10 §). Denna portalparagraf tar sin utgångspunkt i arti- kel 3 om barnets bästa i FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

Det finns således skäl att utreda hur en tioårig grundskola kan utformas. En utgångspunkt vid utformningen av den tioåriga grund- skolan ska vara att lågstadiet, årskurs 1–3, ska kompletteras med en årskurs. Lågstadiet i den tioåriga grundskolan kommer då att om- fatta årskurs 1–4. Mellanstadiet kommer att omfatta årskurs 5–7 och högstadiet årskurs 8–10. Kunskapskraven som i dag finns i årskurs 3 i grundskolan bör i stället gälla för årskurs 4 och de kunskapskrav som i dag finns för slutet av respektive stadium bör i huvudsak vara oförändrade. När det gäller dagens kunskapskrav i läsförståelse i års- kurs 1 behöver dock överväganden göras om sådana krav även fram- över ska finnas för årskurs 1 eller om de bör flyttas till årskurs 2 i den tioåriga grundskolan. Timplanen för grundskolan kommer att behöva utökas då ytterligare en årskurs tillkommer i lågstadiet. Utöver de ändringar som måste göras i timplanen för lågstadiet kan även andra ändringar behöva övervägas i syfte att eleverna ska utveckla sina kun- skaper så långt som möjligt i alla ämnen.

Den reglering som gäller för grundskolan i dag, i bl.a. skollagen och läroplanen, bör i huvudsak även gälla för den nya första års- kursen. Det innebär bl.a. att eleverna ska ha rätt till det särskilda stöd som behövs för att de ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Men det är samtidigt viktigt att utbildningen är

557

Bilaga 1

SOU 2021:33

anpassad till elevernas ålder, förutsättningar och behov. Redan i dag framgår det av grundskolans läroplan att skapande och undersökande arbete är väsentliga delar i det aktiva lärandet och att leken har en stor betydelse särskilt under de tidiga skolåren för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Även behovet av daglig fysisk aktivitet lyfts fram i läroplanen. Det finns också forskning som tyder på att en för tidig formaliserad skolgång, med mer vuxenstyrd undervisning, miss- gynnar elever i den fortsatta skolgången. Detta har bl.a. behandlats i betänkandet I rättan tid? Om ålder och skolstart (SOU 2010:67) som redogör för svensk och internationell forskning. Det kan alltså behövas vissa skillnader i bestämmelserna för den första årskursen, t.ex. när det gäller tillräckliga möjligheter till fysisk aktivitet och vila samt interaktion och lek med andra elever. Förskoleklassens peda- gogik med en rik variation av uttrycksformer och arbetssätt bör även fortsättningsvis ha en viktig roll under det första året i skolan. Det är inte minst viktigt för kontinuiteten och för att underlätta över- gången mellan förskolan och grundskolan. Erfarenheter av effekterna av de senaste årens reformer för förskoleklassen som framkommer under utredningens gång bör här tas tillvara.

Det behöver även i övrigt analyseras vilka anpassningar av dagens bestämmelser som behövs för ett lyckat införande av en tioårig grund- skola. Utöver bestämmelser för själva utbildningen, måste exempel- vis behörighetskrav för att undervisa i den första årskursen tas fram. Även bestämmelser om berörda inriktningar inom lärarutbildningen behöver ses över, t.ex. examensordningen (se bilaga 2 till högskole- förordningen [1993:100]). När det gäller läroplaner och kursplaner samt Statens skolverks föreskrifter bör dock lämplig myndighet på skolområdet utarbeta ändringsförslag.

Även de motsvarande obligatoriska skolformerna grundsärskolan, specialskolan och sameskolan bör utökas med ett år genom att för- skoleklassen omvandlas till en ny första årskurs. Det innebär att grund- särskolan kommer att omfatta årskurs 1–10, specialskolan årskurs 1– 11 och sameskolan årskurs 1–7. Vid behov bör dock förslagen för dessa skolformer anpassas, t.ex. när det gäller vilket stadium i special- skolan som bör förlängas. Vidare påverkas bl.a. tidpunkten för mot- tagande i grundsärskolan och specialskolan och de utredningar som ska genomföras inför ett sådant mottagande, vilket måste beaktas.

558

SOU 2021:33

Bilaga 1

Utredaren ska därför

analysera och föreslå hur en tioårig grundskola, en tioårig grund- särskola, en elvaårig specialskola och en sjuårig sameskola kan ut- formas, inbegripet undervisningstidens omfattning och fördelning,

föreslå vilka behörighetskrav som ska gälla för lärare som ska be- driva undervisning i den första årskursen i dessa skolformer,

analysera och vid behov föreslå vilka förändringar som behöver göras i högskoleförordningen när det gäller berörda inriktningar inom utbildning som leder till förskollärar-, grundlärar- eller ämnes- lärarexamen,

analysera och vid behov ge förslag på andra anpassningar av dag- ens bestämmelser som behövs vid ett införande, och

lämna nödvändiga författningsförslag, med undantag för läro- och kursplaner samt Skolverkets föreskrifter.

Det behövs en plan för införandet av en tioårig grundskola

Ett införande av en tioårig grundskola är en omfattande process som kräver noggrann planering och förberedelse. Huvudmän och skolor måste ges tid och förutsättningar för att förbereda sina organisatio- ner inför förändringen på ett bra sätt, bl.a. i fråga om organisation, personal och lokaler. Även de blivande eleverna i den tioåriga grund- skolan och deras vårdnadshavare måste ges rimlig tid inför reformen. Mot denna bakgrund behöver det tas fram en plan för hur en tio- årig grundskola kan införas på ett lämpligt sätt.

Det är viktigt att de lärare som ska undervisa i den första årskur- sen i den tioåriga grundskolan har den kompetens och skicklighet som är nödvändig för en utbildning av hög kvalitet. En viktig del i förberedelserna är därmed fortbildning och kompetensutveckling för förskollärare och lärare. I förskoleklassen är i dag både förskollärare och vissa lärare behöriga att undervisa. Av de drygt 10 000 personer som arbetar i förskoleklassen är omkring 23 procent lärare, 50 pro- cent förskollärare och 4 procent fritidspedagoger.

Hälften av arbetet i förskoleklassen utförs alltså av personer med förskollärarexamen och deras värdefulla kompetens ska tas tillvara. Beroende på hur behörighetskraven för den första årskursen i den

559

Bilaga 1

SOU 2021:33

tioåriga grundskolan utformas kan förskollärare behöva viss fortbild- ning om de ska vara behöriga att undervisa elever i samma ålders- grupp som dagens förskoleklass. Detta i en situation där det kommer att råda brist på lärare under överskådlig tid. Oavsett behörighets- kravens utformning bör förskollärare som ska undervisa i den nya första årskursen ges kompletterande kunskaper om bl.a. styrdoku- menten för grundskolan samt i fråga om tidig läs- och skrivinlärning och grundläggande matematikundervisning. Likaså kan lärare med behörighet att undervisa i de lägre årskurserna behöva kompetens- utveckling om effektiva undervisningsmetoder anpassade utifrån ålder, förutsättningar och behov i bl.a. svenska och matematik för elever i sexårsåldern. Även annan personal i skolan kan vara i behov av fortbildnings- eller kompetensutvecklingsinsatser, t.ex. fritids- pedagoger. Det är viktigt att noggrant analysera vilken fortbildning och kompetensutveckling som bör genomföras givet utredningens förslag om utformning av den tioåriga grundskolan.

I budgetpropositionen för 2020 har regeringen beräknat att medel ska avsättas för fortbildningsinsatser för förskollärare vid ett införande av en tioårig grundskola. För åren 2021 och 2022 beräknas 190 mil- joner kronor per år och därefter 170 miljoner kronor årligen för ända- målet (prop. 2019/20:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.7.10). Ytterligare beräk- ningar av kostnaderna måste dock göras bl.a. utifrån utredningens förslag om fortbildning och kompetensutveckling för både förskol- lärare och lärare.

Vid införandet av en tioårig grundskola bör särskilt den rådande bristen på lärare beaktas, t.ex. vad gäller behovet av övergångsregler när det gäller behörighetskrav för att undervisa i den första årskursen. I detta ingår att kompetensen hos förskollärare som är verksamma inom förskoleklassen bör tas tillvara. Det behöver även göras en be- dömning av vilket övrigt stöd som staten kan erbjuda huvudmän och skolor vid implementeringen av reformen.

Vid utformningen av tidsplanen måste hänsyn också tas till de olika steg som finns i processen. Till dessa hör att Skolverket, med utgångpunkt i vad utredningen föreslår, ska ta fram förslag till änd- ringar i läro- och kursplaner som regeringen sedan ska besluta om.

Det som angetts ovan är på motsvarande sätt relevant även för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

560

SOU 2021:33

Bilaga 1

Utredaren ska därför

föreslå en tidsplan för genomförandet av reformen med utgångs- punkten att den bör genomföras så snart som möjligt med beak- tande av bl.a. behovet av fortbildning och kompetensutveckling för förskollärare och lärare samt huvudmännens behov av för- beredelser och anpassningar,

föreslå vilken fortbildning som bör genomföras för förskollärare och då särskilt beakta vilka behov som finns inom bl.a. läs- och skrivinlärning och grundläggande matematikundervisning,

föreslå vilka kompetensutvecklingsinsatser som bör genomföras för lärare och då särskilt beakta behovet av effektiva och ålders- anpassade undervisningsmetoder i bl.a. svenska och matematik,

vid behov föreslå annan fortbildning eller kompetensutveckling för förskollärare och lärare samt annan personal i skolan,

analysera behovet av övergångsbestämmelser för reformen bl.a. med beaktande av den rådande bristen på lärare och behovet av att ta tillvara kompetensen hos förskollärare i förskoleklassen,

föreslå vilka andra åtgärder som staten bör vidta för att stödja genomförandet av reformen, och

lämna nödvändiga författningsförslag.

Konsekvensbeskrivningar

Utredaren ska redogöra för ekonomiska och andra konsekvenser av sina förslag. Utöver vad som följer av 14–15 a §§ kommittéförord- ningen (1998:1474) ska organisatoriska och pedagogiska konsekven- ser av förslagen redovisas. Utredaren ska beskriva och om möjligt kvantifiera de samhällsekonomiska effekterna av de förslag som läggs. Viktiga ställningstaganden i utformningen av förslagen ska beskrivas. Alternativa lösningar ska beskrivas samt skälen till att de har valts bort. Vidare ska utredaren överväga hur de föreslagna åtgärderna kan utvärderas och hur utvärdering kan gynnas.

Även konsekvenser för lärarförsörjningen samt för behöriga yrkes- verksamma och blivande lärare och förskollärare inom berörda skol- former ska redovisas. Vidare ska konsekvenser för universitet och

561

Bilaga 1

SOU 2021:33

högskolor som tillhandahåller lärarutbildning eller berörda fortbild- ningsinsatser redovisas. Förslagen ska analyseras utifrån det natio- nella jämställdhetspolitiska målet där ett delmål är jämställd utbild- ning. Utredaren ska vidare redovisa konsekvenserna av förslagen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsned- sättning samt principen om ickediskriminering. Utredaren ska även

isitt arbete i övrigt beakta ett barnrätts- och funktionshindersper- spektiv. I enlighet med 14 kap. 3 § regeringsformen ska utredaren beakta proportionalitetsprincipen i samband med överväganden om inskränkningar i den kommunala självstyrelsen och redogöra för sina bedömningar i detta avseende. Utredaren ska vidare göra en samlad bedömning av förslagens konsekvenser och ställa dessa i relation till alternativa åtgärder för att nå förbättrade kunskapsresultat.

Kontakter och redovisning av uppdraget

Utredaren ska inhämta synpunkter och erfarenheter från kommuner och enskilda skolhuvudmän liksom från Statens skolverk, Statens skol- inspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sameskolstyrelsen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Skolforskningsinstitutet, Barnombudsmannen, Sveriges Kommuner och Regioner, Friskolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund samt andra myndigheter och organisationer, med relevans för uppdraget, bl.a. elevorganisationer, funktionshindersorganisationer samt universitet och högskolor med examenstillstånd för förskollärar- och lärarexamen. Uppdraget ska redovisas senast den 26 april 2021.

(Utbildningsdepartementet

562

Bilaga 2

Nordiska jämförelser1

Inledning

Utredningen om införandet av en tioårig grundskola (U 2020:02) har gett mig i uppdrag att ta fram en översikt över hur de nordiska länderna organiserar skolstart och utbildning för sexåringar i för- skoleklass respektive grundskola. Syftet är att tillföra ett underlag till utredningens förslag om ett införande av skolstart för sexåringar och en tioårig grundskola i Sverige.

Uppdraget har inneburit att sammanställa kunskap om situationen i Danmark, Finland, Island och Norge. Metoderna har främst varit granskning av webbsidor och dokument samt korrespondens med företrädare för berörda ministerier och myndigheter i de övriga nor- diska länderna. I slutbetänkandet från Grundskoleutredningen fanns en översikt över hur undervisning och skolstart för sexåringar orga- niserades i de nordiska länderna Danmark, Finland och Norge 2014 (SOU 2015:81). Grundskoleutredningen gjorde ett flertal studiebesök och genomförde omfattande intervjuer med olika intressenter. Denna översikt bygger på denna tidigare genomgång och har uppdaterats och kompletterats med uppgifter om systemet i Island.

Syftet med översikten är att ge information om de överväganden som ligger bakom organisation och innehåll samt eventuella resultat av utvärderingar av reformerna. I Island och Norge ligger skolstarts- reformerna flera decennier tillbaka i tiden och flera andra reformer har hunnit genomföras sedan dess. I övriga nordiska länder erbjuds fortfarande utbildning för sexåringar i form av en övergångsklass mellan förskola och skola, förskoleklass i Sverige, børnehaveklassen i Danmark och förskoleundervisning Finland.

1Den nordiska jämförelsen är genomförd av Ingrid Lindskog, senior rådgivare Skolverket, f.d. huvudsekreterare i Grundskoleutredningen (U 2014:05).

563

Bilaga 2

SOU 2021:33

Skolplikt och skolstart i Europa

Internationella jämförelser är ibland svåra eftersom de begrepp som ska jämföras har olika innebörd i olika länder. Ett sådant begrepp är skolplikt. Med skolplikt avses i denna översikt både skolplikt som i Sverige och undervisningsplikt eller läroplikt som i Danmark, Finland, Island och Norge. Bestämmelserna om skolplikt i Sverige betyder att vårdnadshavarna ska se till att deras barn infinner sig i skolan. Om vårdnadshavarna inte lever upp till sitt ansvar kan sam- hället genom hemkommunen till och med använda sanktioner, i detta fall vitesföreläggande (7 kap. 20 § och 23 § skollagen). Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning. Undervisningsplikt eller läroplikt i de övriga nordiska länderna innebär också att föräldrarna har ansvar för att barnet får undervisning, men de kan friare välja hur och var detta ska ske, exempelvis i hemmet.

I Europa, liksom i många OECD-länder, inträder barnens skolplikt oftast i sexårsåldern. Intervallet är emellertid stort. Tidigast inträder skolplikten redan i treårsåldern och senast i sjuårsåldern. Särskilt i de länder där skolplikten inträder tidigt påbörjas den oftast i samband med en utbildning med inslag av förskolepedagogik i likhet med den svenska förskoleklassen. I de flesta länder inträder barnens skolplikt emellertid först vid övergången till motsvarigheten till den svenska grundskolan. I Sverige talar vi ofta om skolformerna förskola, förskole- klass och grundskola, som också är uppräknade i skollagen. Vi menar då ett sätt att organisera utbildningen som styrs av bestämmelser i lag, förordning och läroplan. Skolform är dock ett begrepp som är svårt att jämföra med andra länders sätt att organisera.

Medan skolpliktens längd i de flesta europeiska länder ännu i bör- jan av 2000-talet var högst nio år är den för närvarande i cirka två tredjedelar av länderna minst tio år. Under 2000-talet har tendensen varit att förlänga skol- eller läroplikten, både i början och i slutet av skolgången, ibland i båda.

I många av EU:s medlemsländer påbörjas skolplikten eller den obligatoriska motsvarigheten till förskoleklassen i femårsåldern, t.ex. i Bulgarien, Holland, Österrike, Lettland och Tjeckien. Den börjar tidigare i Frankrike (tre år i Ecole Maternelle), Grekland (fyra år), på Cypern (fyra år åtta månader), i Ungern (tre år) och i Luxemburg (fyra år). Liksom i Sverige, Danmark och Finland finns obligatorisk förskoleklass för sexåringar även i Kroatien och Portugal. I

564

SOU 2021:33

Bilaga 2

Storbritannien och Malta börjar femåringarna i grundskolan. (Euro- pean Commission/EACEA/Eurydice/Eurostat 2014; European Com- mission 2018; OECD 2017, 2018).2

Norden

Danmark

I Danmark råder tio års undervisningsplikt, men inte skolplikt. Föräldrarna kan alltså välja om de vill skicka sina barn till folkeskolen (grundskolan) eller om barnet ska få en undervisning som motsvarar detta, exempelvis undervisning i en privat skola eller hemundervis- ning. Det vanligaste är dock att barnet går i folkeskolen.3

Undervisningsplikten inträder det kalenderår då barnet fyller sex år. Det kan dock förekomma att undervisningsplikten skjuts upp ett år beroende på barnets utveckling. Den nuvarande regeringen har i ett ”forståelsespapir” (inriktningsdokument) från juni 2019 uttryckt som ett politiskt mål att det ska införas större möjligheter till senare skolstart för enskilda elever som av olika anledningar behöver det. De konkreta förberedelserna för detta har dock ännu inte påbörjats.

Den obligatoriska grundskolan består av ett år i børnehaveklassen (förskoleklassen) och nio år i klass 1–9. Den nuvarande tioåriga under- visningsplikten infördes 2008 när børnehaveklassen blev en obliga- torisk del av grundskolan. Ökad likvärdighet var ett tungt vägande skäl för reformen. Även innan denna lagändring trädde i kraft var det dock mycket vanligt att sexåringarna deltog i det frivilliga året i børnehaveklassen. Således ökade antalet elever i børnehaveklassen bara marginellt när den blev obligatorisk. Det har inte genomförts några konkreta utvärderingar av effekterna av denna reform.

Hela folkeskolen reformerades 2014 och børnehaveklassen genom- gick då också en rad förändringar. Bland annat infördes längre skol- dagar, cirka sex timmar om dagen, dvs. 30 timmar per vecka. Eleverna förväntas motionera eller röra sig i genomsnitt 45 minuter per dag som en del av skoldagen.

En ny uppsättning kompetensområden, som ska styra arbetet i børnehaveklassen, infördes i skollagen: sprog (språk), matematisk

2Se även landspecifika skolsystembeskrivningar i Europeiska kommissionens Eurydicenätverk. http://eacea.europa.eu/ national-policies/eurydice.

3Skolåret 2018/19 gick 78,8 procent av alla elever i folkeskolen.

565

Bilaga 2

SOU 2021:33

opmærksamhed (matematiskt tänkande), naturfaglige fænomener (naturvetenskapliga fenomen), kreative og musiske udtryksformer (kreativa och musiska uttrycksformer), krop og bevægelse (kropp och rörelse) samt engagement og fællesskab (engagemang och gemen- skap). Dessutom finns tre obligatoriska ämnen som är gemensamma med grundskolan: færdselslære (trafik), uddannelse og job (utbild- ning och arbete) samt sundheds- og seksualundervisning og familie- kundskab (hälso-, samlevnadsundervisning och familjekunskap). Digi- tal kompetens är ett mål för hela folkeskolen och ska också integreras i børnehaveklassen. Lokalsamhället ska användas i undervisningen, som ska vara varierad och allsidig. Ett ökat fokus på danska och mate- matik ska genomsyra hela folkeskolen.

Varje barn ska genomgå en sprogudvurdering (språkbedömning) i børnehaveklassen för att säkerställa en god språklig grund för elevernas skolgång. Språkutvärderingen används för planering av undervisningen med utgångspunkt i de gemensamma målen för børnehaveklassen och det enskilda barnets språkliga kompetens och förutsättningar. Det är den enskilda kommunen eller skolan som bestämmer hur språk- bedömningen i børnehaveklassen ska gå till och vem som ska utföra den. På vissa skolor är det läraren i børnehaveklassen som genomför språkbedömningen och på andra skolor engageras exempelvis skolans talpedagog, studievägledare, specialundervisningspersonal eller skol- psykolog i arbetet.

Resultaten av språkbedömningen ska som tidigare nämnts användas för att anpassa undervisningen till elevernas kompetens och förutsätt- ningar. Dessutom kan resultaten diskuteras i børnehaveklassteamet och tillsammans med resurspersoner som studievägledare och liknande. Mot bakgrund av resultaten kan det påbörjas särskilda språkliga in- satser för elevgrupper eller enskilda elever. Resultaten kan också ut- göra underlag och utvecklas vid samtal mellan skolan och hemmet.

Det ska finnas en elevplan med framåtsyftande information om barnets utveckling. Elevplanen ska innehålla individuella mål för eleven och en del som visar på progressionen i förhållande till de uppställda målen. I uppföljningsdelen beskrivs hur målen ska följas upp av lärare, elever och föräldrar.

Dessa reformer bygger på att alla elever har gått i børnehaveklassen innan de börjar i folkeskolen. Någon diskussion om att sexåringar ska börja i folkeskolen har inte förekommit i samband med refor-

566

SOU 2021:33

Bilaga 2

meringen, utan inriktningen har hela tiden varit att børnehaveklassen ska finnas kvar men vara obligatorisk.

Finland

I Finland blev förskoleundervisning (förskoleklass) för sexåringar obligatorisk från och med den 1 augusti 2015. Liksom i Sverige hade kommunerna redan tidigare, från 2012, skyldighet att erbjuda alla sexåringar förskoleundervisning, men det var frivilligt för barnen att delta.

I likhet med Danmark och Norge har inte Finland skolplikt utan läroplikt, som inträder det år barnet fyller sju år. Enligt lagen ska sexåringar året innan läroplikten inträder delta i ettårig förskole- undervisning eller annan verksamhet för att kunna uppnå målen för förskoleundervisningen.

Motiven bakom reformen var flera. Liksom i Sverige deltog de flesta sexåringar redan i förskoleundervisningen även innan den blev obligatorisk och därför ville regeringen anpassa lagen efter praktiken. Även möjligheten att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd spelade in.

Centralt för de överväganden som gjordes inför reformen var förskoleundervisningens tillgänglighet, förverkligande av mål, jäm- likhet och jämställdhet, stödjande av barnets tillväxt, utvecklings- och lärandeförutsättningar samt kvaliteten i förskoleundervisningens lärande- och tillväxtmiljö.

Kommunen är enligt lagen skyldig att ordna förskoleundervisning i egen regi eller tillsammans med andra kommuner. Andra utbild- ningsanordnare kan också få tillstånd att anordna förskoleundervis- ning för sexåringar. Vårdnadshavaren ska se till att barnet deltar i förskoleundervisning eller annan verksamhet för att målen för för- skoleundervisningen ska kunna uppnås. Barnet kan alltså i stället få hemundervisning som uppfyller målen. En elev som antagits till för- skoleundervisning i kommunens regi ska dock normalt delta i utbild- ningen om eleven inte av särskilda skäl tillfälligt fått ledigt.

Förskoleundervisning organiseras i anslutning till dagvård (för- skolan) eller grundskolan. Förskollärare eller klasslärare leder för- skoleundervisningen. Förskollärare har en pedagogie kandidatexamen på 180 studiepoäng (ETCS). Klasslärare har en mastersexamen i

567

Bilaga 2

SOU 2021:33

pedagogik (300 ETCS). Examen ger behörighet till att arbeta som klass- eller förskollärare.

Undervisningen som sker i förskoleenheter och skolor styrs av de allmänna målen som fastställs i en förordning (Statsrådets förord- ning 422/2012). Dessa konkretiseras med särskilda mål i grunderna för läroplanerna, lokala läroplaner samt i årsplaner. Läroplanernas centrala uppgift är pedagogisk och innehållsmässig styrning av det undervisnings- och fostringsarbete som sker i förskoleenheter och skolor. Dessutom är syftet att säkerställa jämlikhet4 i utbildningen.

Utbildningsstyrelsen har utarbetat övergripande nationella grun- der (nationella mål) för förskoleundervisningen. Strävan efter likvär- dighet var ett motiv bakom införandet av dessa nationella grunder. Staten har lagt ett ansvar på den lokala nivån att konkretisera de nationella riktlinjerna i en lokal läroplan eller arbetsplan. Anordna- ren av förskoleundervisning ska utarbeta en sådan lokal läroplan för förskoleundervisningen och dessutom utveckla den. Det finns olika delområden i läroplanen, till exempel verksamhetskultur, arbetssätt, mångsidig kompetens, bedömning och utvärdering och individuellt stöd och elevvård. Dessutom finns fem lärområden som ska styra undervisningen: Mina många uttrycksformer, Språkets rika värld, Jag och vår gemenskap, Jag utforskar min omgivning och Jag växer och utvecklas (Utbildningsstyrelsen 2014).

I regeringens plan för utbildningsutvärderingar åren 2016–2019 ingår en utvärdering av implementeringen av grunderna för läro- planerna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbild- ningen som en uppgift för Nationella centret för utbildningsutvär- dering. Alla anordnare av förskoleundervisning och grundläggande utbildning i Finland samt förskoleenheter och skolor i ett särskilt ur- val omfattas av utvärderingen. Utvärderingen har handlat om proces- serna för att utarbeta läroplaner för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt om hur de innehållsmässiga målen för grunderna för läroplanen uppnåtts under hösten 2017. I en första rapport granskas hur styrsystemet för utbildningen fungerar, dess genomslagskraft samt faktorer som bidrar till och förhindrar uppnå- endet av läroplanernas målsättningar (Nationella centret för utbild- ningsutvärdering (2021).

Enligt utvärderingsresultaten stödjer det riksomfattande och lokala styrsystemet för utbildningen genomförandet av förskoleundervis-

4I Sverige används vanligen begreppet likvärdighet.

568

SOU 2021:33

Bilaga 2

ningen och den grundläggande utbildningen. Undervisningens riksom- fattande mål främjar förskoleundervisningens och den grundläggande utbildningens enhetlighet, utvecklingen av den lokala verksamhets- kulturen och stärkandet av mångsidig kompetens. Lokala läroplaner och årsplaner stödjer allra bäst förskolornas och skolornas arbete.

En atmosfär som är positivt inställd till utveckling, deltagande och samarbete mellan olika aktörer bidrar till hur berednings- och införandeprocesserna för den lokala läroplanen lyckas samt möjlig- gör detta. Utvärderingsresultaten visar dock att man inte på alla håll har reserverat tillräckligt med tid och resurser för läroplansproces- serna. I förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen främjar samarbetet mellan lärarna samt beredskapen till förändring allra mest uppnåendet av målen i läroplanen. Brist på lokaler och resur- ser, en atmosfär och attityder som är emot förändring samt även brist på behöriga lärare i småbarnspedagogik i förskoleundervisningen utgör hinder för uppnåendet av målen i läroplanerna.

Handledning och utbildning som gäller implementeringen av grunderna för läroplanen har understött beredningen av lokala läro- planer genom att förtydliga de allmänna riktlinjerna för och ändringar inom reformen. Enligt utvärderingsresultaten skulle man emellertid behöva fler inslag av praktiskt inriktad och skräddarsydd kompetens- utveckling för lärare samt en ändring av verksamhetskulturen som stöd för utvecklingen av förskoleundervisningen och den grundläg- gande utbildningen. Dessutom borde man i syfte att öka ömsesidig förståelse koppla centrala begrepp för grunderna för läroplanen när- mare till praktiken. Utvärderingsgruppen har utifrån utvärderings- resultaten arbetat fram ett antal utvecklingsrekommendationer.

Till skillnad mot i Sverige har inte diskussionen om förskole- undervisningens framtid i Finland handlat om en övergång till tidi- gare start i grundskolan. Däremot föreslår en utredning från Utbild- ningsstyrelsen (2019) en tvåårig förskoleundervisning, där även verksamheten för femåringar ska organiseras som förskoleundervis- ning i dagvården (förskolan). Skälen tycks främst vara bristande lik- värdighet, exempelvis när det gäller antalet timmar i förskoleunder- visningen och barngruppernas storlek. Läroplanen skulle visserligen enligt utredningen behöva skrivas om, men det skulle inte innebära att grundskolans mål flyttas ner för sexåringarna utan att femåring- arnas mål integreras med sexåringarnas. Skolstart och undervisnings- plikt skulle som i dag inträda vid sju års ålder. Den finska regeringen

569

Bilaga 2

SOU 2021:33

planerar utifrån utredningens förslag att under denna mandatperiod genomföra ett fyraårigt försök med tvåårig förskoleundervisning inom ramen för utvecklingsprogrammet Utbildning för alla.5 Det innebär alltså att även femåringarna ska erbjudas avgiftsfri förskole- undervisning. Regeringens proposition med förslag till en försökslag ska lämnas till riksdagen i oktober 2020 och om riksdagen godkänner den inleds försöket i augusti 2021. Försöket ska pågå åren 2021– 2024. I försöket planeras att totalt cirka 10 000 barn födda åren 2016 och 2017 ska delta. En egen läroplan utarbetas av Utbildningsstyrelsen. Försöket ska bidra med kunskapsunderlag för ett eventuellt beslut om att införa en tvåårig förskoleundervisning på riksnivå. Syftet med försöket är att stärka jämlikheten inom utbildningen, öka andelen barn som deltar i småbarnspedagogiken (förskoleundervisning), minska kunskapsklyftorna och förbättra barnens inlärning av tidiga grund- läggande färdigheter. För uppföljningen och utvärderingen av försöket svarar Nationella centret för utbildningsutvärdering.

I den tidigare nämnda utredningen från Utbildningsstyrelsen visar man på en central trend i utvecklingen av verksamheten i förskole- undervisningen och de lägsta klasserna i grundskolan. Det handlar om så kallad flexibel förskoleundervisning och nybörjarundervisning i grundskolan. Modeller för flexibla lärstigar (utbildningsgångar) har utvecklats i flera kommuner. I utredningen finns ett exempel från Tammerfors stad på samarbete mellan förskole- och nybörjarunder- visning i grundskolan och utveckling av en gemensam undervisning för de yngsta eleverna.

Som tidigare nämnts förs det för närvarande ingen egentlig debatt om vid vilken ålder barnen ska börja skolan i Finland, men enligt regeringsprogrammet är avsikten att utreda hur man kan få förskole- undervisningen och nybörjarundervisningen att bilda en smidigare helhet. Det skulle bland annat kunna betyda att skolgången inleds när barnet är redo för det, dvs. en eventuell tidigare- eller senarelägg- ning av skolstarten för enskilda elever, jämfört med vad som normalt är fallet.

Undervisningsministeriet har under våren 2020 förberett för att läroplikten ska förlängas till 18 år. Lagförslaget gick ut på remiss den sista april och meningen är att den nya lagen ska träda i kraft redan i

5Undervisnings- och kulturministeriet, Utbildning för alla – Utvecklingsprogrammet för kvalitet och jämlikhet inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. https://minedu.fi/sv/kvalitetsprogram (2021-02-16).

570

SOU 2021:33

Bilaga 2

januari 2021. Den obligatoriska läroplikten skulle enligt förslaget gälla tills eleven fyllt 18 år. Förlängd läroplikt garanterar därmed inte att alla får en gymnasieexamen, eftersom de flesta är 19 år när de går ut.

Island

Den obligatoriska grunnskóli (grundskolan) i Island är tioårig. Enligt skollagen är den obligatorisk för elever mellan 6 och 16 års ålder. I Island infördes skolstart vid sex år och tioårig grundskola redan i början av 1990-talet. Island var alltså tidigast ute av alla de nordiska länderna med att introducera skolstart för sexåringar.

Omkring 1990 genomfördes flera stora skolreformer i Island. Nio- årig grundskola hade införts för alla elever från och med sju års ålder och grundskola skulle organiseras i varje kommun. Intresset för att inkludera även sexåringar i grundskolan uppstod vid samma tid. Många skolor erbjöd redan pedagogisk verksamhet för sexåringar i samma skolbyggnader som grundskolan. Dessa sexårsklasser betraktades som en brygga mellan förskolan och grundskolan och kallades ofta 0- klass. 1990 deltog ungefär 95 procent av sexåringarna i dessa klasser i grundskolan. Ett ökat tryck att en tioårig obligatorisk skolgång skulle införas i skollagen uppstod från föräldrar, företrädare för grundskolan och från politiskt håll. Riksdagen tog beslut om föränd- ringen 1990 samtidigt som skoldagen förlängdes för de yngre elev- erna. Strax därefter, omkring 1994, kom önskemål från föräldrar om att kommunerna också skulle organisera fritidsverksamhet efter skol- dagen för sex- till nioåringar. Pedagogiska centra (jfr fritidshem i Sverige) har sedan dess reglerats i skollagen och organiseras av den lokala skolan.

Förändringen medförde ingen större efterfrågan på fler lärare; bara ett fåtal nya lärare behövde anställas vid tidpunkten för reformen. Anledningen var att 0-klasserna redan var integrerade i grundskolan och de lärare som undervisade sexåringarna hade den utbildning som krävdes för att få undervisa även sju- och åttaåringar.

I den nationella läroplanen för grundskolan som trädde i kraft 1989 finns ett speciellt kapitel om pedagogik för de yngsta eleverna, sex- till nioåringar, som handlar om förskolepedagogik och hur man skapar en brygga mellan de olika skolformerna. I övrigt undervisas nu sexåringarna enligt grundskolans läroplan.

571

Bilaga 2

SOU 2021:33

Reformen att införa obligatorisk skolstart för sexåringar har varit allmänt uppskattad och accepterad i Island, både i riksdagen och bland skolledare, lärare, lärarnas fackliga organisationer och föräld- rar. Det har dock inte genomförts någon formell utvärdering av reformen. Enligt Islands utbildningsministerium har det sedan 1990 rått politisk konsensus i Island om den tioåriga grundskolan med skolstart för sexåringar och den pedagogiska fritidsverksamheten för sex- till nioåringar.

Norge

I Norge är den obligatoriska skolan tioårig. Sexåringarna går i den första obligatoriska årskursen och eleverna har tioårig opplærings- plikt (undervisningsplikt). Bakgrunden till skolstartsreformen kan studeras bl.a. i propositionen Om 6-åringer i skolen – konsekvenser för skoleløpet och retningslinjer for dets innhold (Kirke-, utdannings- og forskningsdepartementet 1993). Reformen presenterades som en likvärdighetsreform, där alla barn skulle få tillgång till en pedagogik baserad både på förskolans och grundskolans traditioner. Den ut- ökade undervisningstiden i grundskolan till tio år skulle också stärka elevernas ämneskunskaper. Särskilt viktigt var detta för elever med invandrarbakgrund och elever i behov av särskilt stöd.

År 1997 infördes skolstart i Norge för barn det året de fyller sex år och samtidigt blev grundskolan tioårig. Innan dess började eleverna i årskurs 1 ett år senare, det vill säga som sjuåringar. Barneskolen (låg- och mellanstadiet) omfattade då årskurs 1–6 och ungdomsskolen (högstadiet) årskurs 7–9. I samband med Reform 97, då skolplikts- åldern sänktes, hoppade de elever som hade påbörjat 1. trinn (års- kurs 1) mellan 1988 och 1996 över ett år. En elev som exempelvis gick i 5. trinn 1996 flyttade till 7. trinn 1997.

Intentionerna bakom reformen, Reform 97, var att traditionerna både från barnehagen (förskolan) och från grundskolan skulle prägla undervisningen för de yngsta barnen. Uteskole, lek och undervisning utomhus, framhölls som ett viktigt pedagogiskt redskap. Avsikten var att förskollärare och grundskollärare skulle dela på ansvaret för undervisningen av sexåringarna. Systematisk läsinlärning skulle på- börjas i 2. trinn.

572

SOU 2021:33

Bilaga 2

I utvärderingar av Reform 97 såg forskarna bland annat att den fria leken hade stort utrymme men att den inte användes som ett pedagogiskt verktyg för att utveckla elevernas språkliga kompetens eller deras förtrogenhet med bokstäver och text. Det fanns inte heller tillräcklig progression i elevernas lärande. Lärarna kopplade inte lek med temaarbete eller ämnen, vilket förutsattes i läroplanen. I resultat från internationella undersökningar, både PISA och PIRLS, framgick att elevernas läsfärdighet hade sjunkit efter införandet av Reform 97 i Norge. Som tänkbara orsaker angavs förskollärarnas bris- tande kompetens i läs- och skrivinlärning och att eleverna inte fick påbörja läsinlärningen förrän i 2. trinn. Med anledning av detta in- fördes obligatoriska kartläggningsprov i läsning i 2. trinn och 7. trinn år 2000. Det gjordes stora satsningar på läsning under åren 2003– 2007, bland annat genom fortbildning av lärarna. I den nya läropla- nen Kunnskapsløftet 2006 påbjöds att läsinlärning skulle påbörjas redan i 1. trinn. Norges resultat i läsförståelse förbättrades i de påföl- jande PISA- och PIRLS-undersökningarna.

Utdanningsetaten (Utbildningsförvaltningen) i Oslo kommun vittnade om erfarenheterna av skolstart för sexåringar i en intervju 2014.6 Precis som i förskoleklassen i Sverige hade det inte varit helt lätt att smälta samman förskole- och grundskolepedagogik. Klasserna med sexåringar fick dock från starten goda förutsättningar med stora lokalytor, material och utrustning och hög personaltäthet, vilket under- lättade införandet. En erfarenhet var att kontakten och övergången mellan förskola och grundskola hade förbättrats genom reformen. Satsningarna på åldersblandade grupper och flexibel skolstart under läsåret, som ingick i reformen de första åren, tonades dock ner med tiden. Fortfarande var inslagen av temaarbete, lek, utforskande och andra arbetssätt, som var inspirerade av förskolans pedagogik, större i 1. trinn än högre upp i grundskolan. Den förberedande läsinlärningen fick dock med tiden större plats i verksamheten för sexåringarna. Skolorna har själva fått bestämma hur bemanningen ska se ut och i Oslo är det numera ovanligt att ha både en förskollärare och en grund- skollärare i 1 trinn.

Förskollärarna var vid införandet av reformen behöriga att under- visa i 1. trinn. De var dock tvungna att förbinda sig att inom fem år genomgå en fortbildning för att bli behöriga att undervisa upp till

6Intervju med Grundskoleutredningen 2014.

573

Bilaga 2

SOU 2021:33

och med 4. trinn. Lärarutbildningen för 1–7 trinn är en egen lärar- utbildning på mastersnivå.

En sammanfattande slutsats är att undervisningen i 1. trinn allt eftersom har anpassat sig till grundskolans traditioner. Efter införan- det av den nya läroplanen 2006 blev som tidigare nämnts betoningen av läs- och skrivfärdigheter mycket starkare i de lägsta årskurserna än tidigare.

Just nu pågår en debatt i Norge om hur väl skolan är anpassad till de yngsta eleverna. En del menar att intentionerna som låg till grund för införandet av skolstart för sexåringar inte har tagits tillvara. Ut- gångspunkten var att skoldagen för de yngsta skulle präglas av lek, medan det i verkligheten har lagts mer vikt på inlärning. Stortinget (riksdagen) har därför begärt att regeringen ska utvärdera sexårs- reformen med inriktning mot förändringar för en bättre anpassning till de yngsta eleverna.

Som ett komplement till Stortingets begäran har det genomförts en kunskapsöversikt över vad forskningen säger om inlärning för de yngsta eleverna (Lillejord, Børte & Nesje 2018). Denna kunskaps- översikt har också legat till grund för innehållet i de nya läroplaner som började gälla i hela grundskolan hösten 2020. Läroplanerna lägger stor vikt vid kopplingen till läroplanen för barnehagen (för- skolan) och god nybörjarundervisning för de yngsta. Det blir bland annat tydligare att de yngsta eleverna ska få lära genom lek.

Den utvärdering som Stortinget begärde har blivit något försenad men påbörjades före sommaren 2020. Utvärderingen tar utgångs- punkt i en översiktlig belysning av de yngsta barnens skolvardag. Frågorna rör hur praxis, intentioner i politiska dokument och läro- planer, samt övergången mellan barnehage (förskolan) och skola hänger samman och bidrar till en trygg och god vardag för de yngsta barnen. Projektet delas i två huvudsakliga problemställningar: Hur tillgodo- ses de yngsta barnen i skolan i dag och i vilken utsträckning stämmer denna praxis med rekommendationer som har getts i tidigare forsk- ning? I vilken utsträckning har intentionerna i sexårsreformen genom- förts i dagens skolsystem? Den första rapporteringen sker i decem- ber 2020. Det kommer att sammanställas en rapport som i första hand är baserad på litteraturgenomgång och dokumentanalys.

574

SOU 2021:33

Bilaga 2

Några sammanfattande reflektioner

Skolsystemens utformning i de nordiska länderna har fler likheter än olikheter beroende på gemensamma traditioner och värderingar. Island och Norge skiljer sig dock från Danmark, Finland och Sverige när det gäller ålder för skolstart. I Island och Norge infördes skol- start vid sex års ålder redan på 1990-talet och eleverna går direkt från den frivilliga förskolan till den obligatoriska grundskolan. Intentio- nerna har varit att det ska finnas inslag av förskolepedagogik i de lägre årskurserna i grundskolan, men med åren har detta tonats ner och läsundervisningen påbörjas redan i första årskursen. Det främsta skälet för detta har varit oro för sjunkande resultat i grundskolan.

INorge diskuteras dock just nu om hur de yngsta eleverna ska under- visas och hur förskolepedagogiken bättre ska tillvaratas i läroplanerna. I Island pågår ingen sådan debatt utan det råder konsensus om skol- start och undervisningen av de yngsta eleverna.

I Danmark, Finland och Sverige går sexåringarna i den tidigare frivilliga, men numera obligatoriska förskoleklassen. Förskoleklassen har inslag både av förskolans och grundskolans pedagogik och både förskollärare och grundskollärare kan i allmänhet undervisa sexåring- arna. Sexåringarna undervisas inte efter grundskolans kursplaner men inslagen av förberedelse inför starten i grundskolan har blivit tydligare. Ett exempel från Danmark är den språkbedömning som genomförs med alla sexåringar. I Sverige motsvaras detta av den s.k. åtgärdsgaran- tin i skollagen, som bl.a. innehåller kartläggning av sexåringarnas språkliga medvetenhet och matematiska tänkande. Den svenska läro- planen har också fått ett eget avsnitt om förskoleklassen, som liknar grundskolans läroplan men som inte innehåller kursplaner eller kun- skapskrav.

I Sverige har frågan om skolstart vid sex år och tioårig grundskola länge varit central i den politiska debatten och inställningen till en sänkning av skolstartsåldern har utgjort en skiljelinje mellan de olika politiska blocken. Sedan 1990-talet har frågan utretts flera gånger och varit föremål för diskussioner och tillkännagivanden i riksdagen7. Förskoleklassen har organisatoriskt kommit närmare grundskolan

7Förslagen i Grunden för livslångt lärande – En barnmogen skola (SOU 1994:45) genomfördes aldrig. Den senaste utredningen fick nya direktiv och lämnade förslag om obligatorisk för- skoleklass i sitt slutbetänkande Mer tid för kunskap (SOU 2015:81). Tillkännagivanden om att regeringen ska införa tioårig grundskola har gjorts av de borgerliga partierna i riksdagen vid flera tillfällen, bl.a. 2010 och 2016.

575

Bilaga 2

SOU 2021:33

och uppfattas sedan den blivit obligatorisk ofta som skolstarten. Samma utveckling kan ses i Danmark och Finland, även om frågan inte har haft samma politiska sprängkraft.

Medan undervisningen av sexåringar i de andra nordiska länderna alltså blir mer läroplansstyrd och närmar sig grundskolan kan det dock noteras att Stortinget i Norge har begärt att regeringen ska genomföra förändringar för en bättre anpassning av undervisningen till de yngsta eleverna. Det ska bland annat bli tydligare att de yngsta eleverna ska få lära genom lek. Detta visar på den starka ställning som den förskolepedagogiken har haft och fortfarande har i de nordiska länderna.

Även andra gemensamma inslag återfinns i de nordiska länderna skolreformer. I Finland förbereds en förlängning av läroplikten till 18 år. I Sverige utreddes samma fråga av Grundskoleutredningen (SOU 2015:18) och den finns också med i direktiven till utredningen om Mer tid för undervisning (U2020:01).

Metodbeskrivning

Den nordiska översikten i Grundskoleutredningens slutbetänkande Mer tid för kunskap (SOU 2015:81) har varit utgångspunkten. Den i sin tur byggde på omfattande intervjuer med representanter från ministerier, myndigheter och intresseorganisationer vid studiebesök i Danmark, Norge och Finland 2014–2015. Översikten från 2015 har uppdaterats och kompletterats med uppgifter om skolsystemet i Island.

Uppdateringarna bygger till stor del på ministeriers och myndig- heters hemsidor samt uppgifter som lämnats vid mailkontakt med representanter för ministerier, myndigheter och forskningsinstitut i de nordiska länderna.

I övrigt har arbetet bedrivits i form av dokumentstudier.

576

SOU 2021:33

Bilaga 2

Referenser

European Commission/EACEA/Eurydice/Eurostat, (2014). Key Data on Early Childhood Education and Care in Europe.

2014 Edition. Eurydice and Eurostat Report. Luxembourg: Publications Office of the European Union.

European Commission (2018). Education and Training Monitor, EU 2018.

Landspecifika skolsystembeskrivningar i Europeiska kommissionens Eurydicenätverk. http://eacea.europa.eu/ national-policies/eurydice.

OECD (2017). Starting Strong V: Transitions from Early Childhood Education and Care to Primary Education, Starting Strong, OECD Publishing, Paris.

OECD (2018). Education at a Glance 2018: OECD Indicators, OECD Publishing, Paris.

Skolinspektionen (2015). Undervisning i förskoleklass – ”När vi har jobbat får vi leka”, rapport 2015:03 (dnr 400-2014: 1372).

Skollagen (2010:800).

SOU 1994:45. Grunden för livslångt lärande – En barnmogen skola. Betänkande av Utredningen om förlängd skolgång.

SOU 2015:81. Mer tid för kunskap. Slutbetänkande från

Grundskoleutredningen.

Finland

Utbildningsstyrelsen (2014). Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014. Föreskrifter och anvisningar 2016:1.

Utbildningsstyrelsen (2019). Tvåårig förskoleundervisning, Rapporter och utredningar 2019:2b.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (2021). Läroplans- utvärderingen 2016–2020: En utvärdering av implementeringen av läroplansgrunderna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Sammanfattningar 1:2021.

577

Bilaga 2

SOU 2021:33

Undervisnings- och kulturministeriet. Utbildning för alla – Utvecklingsprogrammet för kvalitet och jämlikhet inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. https://minedu.fi/sv/kvalitetsprogram (2021-02-16).

Undervisnings- och kulturministeriet. Utvidgandet av läroplikten, https://minedu.fi/sv/utvidgningen-av-laroplikten (2021-02-16).

Norge

Kirke-, utdannings- og forskningsdepartementet (1993). …vi smaa, en Alen lange. Om 6-åringer i skolen – konsekvenser för skoleløpet och retningslinjer for dets innhold. St. meld. nr 40,innst.S.nr.234 for 1992-93. www.stortinget.no/nn/Saker-og- publikasjonar/Saker/Sak/?p=4748 (2021-02-16).

Lillejord, S., Børte, K. & Nesje, K., (2018). De yngste barna i skolen: Lek og læring, arbeidsmåter og læringsmiljø – En forskningskart- legging. Oslo: Kunnskapssenter for utdanning.

578

Bilaga 3

Forskningsöversikt

Uppdragsbeskrivning

Uppdraget är att ta fram en forskningsöversikt till Utredningen om en tioårig grundskola (U 2020:02). Översikten ska redovisa en sam- lad och översiktlig bild som beaktar olika perspektiv avseende två över- gripande teman och frågor rörande undervisning och övergångar:

1.Vilken undervisning gynnar barns lärande i skolstartsåldern? Fokus läggs inte på vilken skolform lärandet sker utan på de förutsätt- ningar som ett utbildningssystem bör eftersträva för att främja barnens kunskapsinhämtning.

2.Vad är viktigt i övergången mellan förskola och årskurs 1?

3.Mot bakgrund av detta, vad i nuvarande förskoleklassens verk- samhet skulle vara viktigt att bevara respektive tillföra i en ny årskurs 1, samt de första åren, i en tioårig grundskola?

Mot bakgrund av dessa teman och frågor diskuteras eventuella kon- sekvenser och slutsatser som kan dras för reformen om en tioårig grundskola. Översikten ska innefatta aktuell nationell och internatio- nell, företrädesvis nordisk, forskning. Översikten ska vidare innefatta forskning såväl rörande sexåringarna som skolform (förskola, för- skoleklass och lågstadium eller motsvarande). För en mer noggrann beskrivning av tillvägagångssätt, se Metodbeskrivning. Redovisningen nedan utgår från de två teman som utgör uppdragets innehåll, dvs. forskning om undervisning/lärande och övergångar. De teman som redovisas är delvis överlappande.

579

Bilaga 3

SOU 2021:33

Inledning

Frågan om barns övergång från förskola till skola, om undervisning av yngre barn i skolan och om samarbete mellan olika skolformer är aktuell och placerad högt upp på den internationella politiska agen- dan (ex. OECD, 2006; 2012). Många europeiska länder har under flera decennier arbetat för att implementera strategier för hur man kan underlätta skolstarten för barnen. Det som sker i övergången ligger till grund för barnens fortsatta möjligheter att utvecklas till sin fulla potential. Dessutom ligger de tidiga erfarenheterna till grund för hur de hanterar kommande övergångar (OECD, 2017). I relation till detta resonemang menar Perry (2014) att skolstarten, betraktad som en pedagogisk övergång, är en viktig del i skapandet av social rättvisa. Genom att få möjlighet att utveckla och etablera respekt- fulla och positiva relationer i sitt första möte med skolan kan villkor skapas för att den gemensamma utbildningsmiljön ska kunna baseras på bejakandet av allas olika kompetenser. Detta innebär att i en lik- värdig skola måste barnen bemötas som unika individer, endast då kan övergången och undervisningen anpassas till varje barns förutsätt- ningar och behov.

De flesta barn i Sverige har lång och gedigen erfarenhet av att bli undervisade innan de börjar den obligatoriska skolan. De har under flera år vistats i tidiga lärandemiljöer i förskola och förskoleklass och bär med sig erfarenheter, kunskaper, förmågor och värderingar som de erövrat. Vi vet också att olika levnadsomständigheter, dvs. famil- jers sociala och ekonomiska förhållanden, har stor betydelse för hur barns känsla av att vara en lärande person under de första skolåren. Det är därför av stor vikt att lärare i det första skolåret förmår att utgå ifrån och använda sig av barns tidigare erfarenheter och kun- skaper i undervisningen, så att få barnen kan uppleva sig vara aktiva, engagerade och lärande individer. Undervisningen syftar enligt skol- lagen (2010:800) till att elever ska tillägna sig kunskaper och värden. Det sistnämnda innebär, för barn i skolstartsåldern, att demokratiska värden förmedlas i skolans vardag genom hur undervisningen är organiserad, vem som har talutrymme och blir lyssnad på, hur elevers inflytande ser ut, lärares bemötande av alla elever. Studier pekar på att lärares förmåga att bedriva en inkluderande och relationsskapande undervisning är en viktig aspekt för att stödja alla elevers lärande och

580

SOU 2021:33

Bilaga 3

socioemotionella förmågor (Keilow, Holm, Friis-Hansen & Kristensen, 2019).

Under de senaste årtiondena har elevernas socioekonomiska bak- grund fått en ökad betydelse för skolresultaten. En olikvärdig skola, familjebakgrundens fortsatt stora betydelse för elevers studieresul- tat och de ökade skillnaderna mellan skolor är oroande, något som även poängteras i den senaste PISA-rapporten från 2019. Forskning visar att deltagande i förskoleutbildning av hög kvalitet före över- gången till skolan är särskilt viktigt för barn i utsatta områden (Jenkins m.fl., 2015). Undervisningen i förskolan kan ha en kompenserande roll (Zambrana, Ogden & Zachrisson, 2020). Även om barnet har gått i förskola verkar övergången mellan förskolan och skolan vara sär- skilt kritisk för barn med migrationsbakgrund. Det sätt övergångar förbereds och görs gynnar oundvikligen, om än omedvetet, barn med mer fördelaktiga uppväxtförhållanden vars föräldrar redan på för- hand vet hur man ska navigera i utbildningssystemet (Lazzari m.fl., 2020). Forskning har visat att det finns ett stort prestationsgap mellan exempelvis barn till höginkomsttagande respektive låginkomsttag- ande föräldrar. Detta gap fortsätter att växa under skoltiden. Därav är det av vikt att försöka reducera det redan under förskoleåldern. Forskning visar att i det övergångsförberedande arbetet är det cen- tralt för dessa barn att utveckla de socio-emotionella förmågorna. Har barnen inte deltagit i förskoleundervisning innan skolstart är det dessutom av vikt att på ett tydligare sätt förbereda barnen för skol- miljön och de krav som följer skolgången, för att inte prestations- gapet ska fortsätta öka (Abenavoli & Greenberg, 2016; Zambrana, Ogden & Zachrisson, 2020).

Om vi väljer att betrakta utbildning som en rättighet, dvs. barns rätt till väl anpassad fortsatt skolgång, så blir övergångarna mellan skol- former viktiga redskap i att skapa en likvärdig utbildning. I den utbild- ningspolitiska retoriken befinner sig ofta barnet i relation till de pedagogiska praktikerna, inte tvärtom (Kallberg, 2018). Detta skapar ett barn som ständigt ska förberedas för något kommande snarare än ett barn i varande, i en pedagogisk praktik som är redo att ta emot alla barn. Perry (2014) hävdar att barns övergång från förskola till skola är ett tillfälle att arbeta för social rättvisa, vilket kan relateras både till en likvärdig utbildning och till ett sätt att arbeta med sko- lans kompensatoriska uppdrag. Barn växer upp under många olika villkor, och ett sätt att göra övergången socialt rättvis är att skapa ett

581

Bilaga 3

SOU 2021:33

nät baserat på partnerskap i vilket lärare, barn och vårdnadshavare får och tar ett likvärdigt ansvar. I detta nät värdesätts barn och föräldrar för de värden, kompetenser och styrkor de tar med sig in en den nya kontexten, samtidigt som de uppmuntras att också utveckla nya. För att lyckas med detta behöver skolan anpassa sig till barnen på samma sätt som barn och familjer behöver anpassa sig till skolan. För att övergången till skolan ska bli ett fundament för social rättvisa och en likvärdig utbildning krävs att det utvecklas respektfulla och för- troendefulla relationer mellan alla deltagare i övergången. I grund och botten handlar det om att respektera barns rättigheter och deras identiteter, aktörskap och integritet.

Det saknas evidens för att en sänkt skolstartsålder är gynnsam för barns fortsatta lärande och utveckling. Däremot råder det konsensus om betydelsen av tidiga insatser och en förskoleutbildning av hög kvalitet, särskilt för barn från socialt och ekonomiskt utsatta famil- jer. Även om förskolans socialpedagogiska tradition med betoning på omsorg, lek och sociala relationer håller på att förändras i riktning mot mer kunskapsorientering så är den socialpedagogiska grunden alltjämt stark i både förskola och i förskoleklass. Sammantaget har forskning visat att det finns ett antal aspekter att särskilt uppmärk- samma i relation till barns skolstart. I denna forskningsöversikt illu- streras skolstarten och undervisning av de yngsta barnen i skolan framför allt ur ett nordiskt perspektiv, men även ur ett större inter- nationellt perspektiv.

Vilken undervisning gynnar barns lärande i skolstartsåldern?

Undervisning och lärande är begrepp som tolkas utifrån olika teo- retiska utgångspunkter och utifrån skilda perspektiv, se till exempel diskussionen om undervisningens innebörder i förskolan (Sheridan

&Williams, 2018; Vallberg-Roth & Tallberg Broman, 2018). I denna forskningsöversikt har vi utgått från forskarnas definitioner, tolkat dem i ett sammanhang som är relevant för reformen om en tioårig grundskola och därigenom urskilt bärande teman i översikten.

582

SOU 2021:33

Bilaga 3

Tidiga insatser är mest betydelsefulla

Internationella (Yoshikawa m.fl., 2013), skandinaviska och svenska forskningsöversikter (Albæk Nielsen & Nygård Christoffersen, 2009; Bjørnestad & Pramling Samuelsson, 2012; Persson, 2015a; 2015b) pekar samstämmigt på gynnsamma och långsiktiga effekter av att barn tidigt befinner sig i stimulerande lärmiljöer i en förskola av hög kvalitet. Speciellt är effekterna påtagliga för barn från socialt och ekonomiskt utsatta uppväxtförhållanden. De positiva aspekterna på barns utveckling riskerar dock att plana ut när barnen börjar skolan, något som diskuteras som preschool fade out. Om barnen lämnar en förskoleverksamhet av hög kvalitet och träder in i en skolverksamhet av låg kvalitet så förvinner de vinster barnen har gjort i förskolan relativt snabbt.

Studier om förskolans potential att vara socialt utjämnande under- stryker vikten av tidigt lärande som en grund för att nå en hög utbild- ningsnivå och sysselsättning senare i livet, särskilt för fattiga barn och barn med migrantbakgrund (Unicef Innocenti Research Centre, 2008). Till exempel publicerade nationalekonomen James Heckman (2000; 2006) studier om vinsten med att tidigt investera i human- kapital, det vill säga den långsiktiga vinsten med att göra tidiga in- satser i exempelvis förskoleprogram för barns välstånd, hälsa och framtida inkomster. Här får också samarbetet mellan lärare i förskolan och skolan betydelse. Studien visar att barnen i studien endast kunde upprätthålla kunskapsnivåerna från förskolan i de fall där undervis- ningen i skolan tydligt kopplades till undervisningen i förskolan.

I Sverige har positiva effekter av tidiga insatser bekräftats av en välgjord historisk registerstudie med kohorter från befolkning födda 1930–1940 (Fischer, Karlsson & Nilsson, 2020). Slutsatsen från stu- dien är att mer undervisning i form av längre terminer under det första skolåret ger betydande effekter på sysselsättning och framtida inkomster, särskilt för kvinnor. Resultaten tyder på, skriver forsk- arna, att de positiva effekterna är en följd av att längre terminer och mer undervisning förbättrade elevernas grundläggande färdigheter. Rapporten kan emellertid inte närmare specificera vad i den tidiga undervisningens form och innehåll som ger dessa positiva effekter eller i vilken ålder undervisningen sker. Med utgångspunkt i dessa studier som bekräftar att tidiga insatser har positiva kort- och lång- siktiga effekter för barnens lärande och utveckling, kommer vi att

583

Bilaga 3

SOU 2021:33

redovisa forskning som belyser undervisningens form och innehåll, dess möjligheter och utmaningar.

Undervisning – ett förhållande mellan lärarstyrning och elevens egen aktivitet

Förslaget om en tioårig grundskola är i samstämmighet med en gene- rell internationell rörelse som riktar fokus på de yngsta barnens lärande och utveckling (OECD, 2006, 2012). Nationers konkurrens och ställning i internationella kunskapsmätningar har i det samman- hanget haft en betydande påverkan. Utbildning och undervisning för de yngsta barnen i skolsystemet har blivit alltmer inriktad på kun- skapsinhämtning (Russel, 2011) och i denna rörelse har undervisningen blivit mer lärarorienterad och lärarstyrd (van Oers & Duijkers, 2013). Ackesjö & Persson (2019) har betecknat denna utveckling av svensk policy för utbildning av de yngre barnen som en pågående skolariser- ing (schoolarisation). Weisberg, Hirsh-Pasek & Golinkoff (2013) pekar i sin studie på att denna utveckling kan leda till att barnen får rollen av att vara passiva mottagare av kunskap i stället för aktiva ut- forskare. Forskare har också uttryckt farhågor, speciellt för att barns lek kommer i skymundan då undervisningen blir alltmer lärarstyrd. Vad säger då forskningen om lekens funktion och möjlighet i en skolkontext?

Lek och undervisning

Pyle och Danniels (2017) konstaterar att det finns en övertygande forskning om att lek har positiva samband med barns socio-emo- tionella utveckling och tillägnande av ämneskunskaper (se också van Oers & Duijkers, 2013). I en väldokumenterad studie om för- skolans kvalitet och vilken undervisning som gynnar barns lärande på kort och lång sikt, poängteras att det bör finnas en balans mellan vuxenstyrda och barninitierade aktiviteter, främst lek (Siraj- Blatchford & Sylva, 2004; Siraj-Blatchford, 2009). Forskarna poäng- terar att barninitierade lekar, aktiviteter och situationer bör användas av lärare för att utvidga och expandera barnens lärande i dialog. Lek och lärande framstår i det perspektivet inte som separerade aktivi- teter, i stället ses lek och lärande som sammanflätade i de yngre

584

SOU 2021:33

Bilaga 3

barnens liv (Pyle & Danniels, 2017; Wallerstedt & Pramling, 2012). Lek kan då bli en möjlighet för barn att internalisera kunskaper, vara aktivt utforskande av begrepp inom olika ämnen och expandera sitt lärande (Pyle & Bigelow, 2014).

Om lärarna använder lek i undervisningen eller inte, kan bero på deras föreställningar om vad lek och undervisning innebär. Pyle och Danniels (2019) menar att lärarnas föreställningar om lek och lärande som separata aktiviteter kan upphävas om man förstår att undervis- ning kan vara lekbaserad genom att vara en ”undersökande lek”, dvs att leken blir en undervisningsaktivitet i syfte att undersöka något tillsammans. Leken behöver inte heller vara initierad av barn men det krävs att den är barn-centrerad och utgår från barnens perspektiv.

Att det finns möjligheter att stödja barns litteracitet genom att lärare är aktiva deltagande i barns lek visar Norling, Sandberg & Almqvist (2015). När lärarna deltar i leken kan de stötta genom att ge respons, uppmuntra barn att interagera med varandra och utmana barnen språkligt med öppna frågor. Botös (2018) studie visar på sam- ma vis att leken kan bli till ett ramverk för lärande och undervisning inom litteracitet, exempelvis när eleverna leker bokstavsbutik. Dock kräver det ett medvetet engagemang och deltagande från lärarna och att barnen inte lämnas ensamma i leken. Forskarna konstaterar att lärare behöver stöd för att utveckla lekbaserade undervisningsstrate- gier. I en svensk studie (Björklund & Palmer, 2019) var syftet att, med utgångspunkt i 62 videodokumentationer där förskollärare deltar i barns lek, visa hur målorientering kan konstitueras i lek och vad som då sker med leken i förhållande till barnens intentioner. Resultaten visar att målorienterade processer kan integreras i lek utan att lekens intentioner förändras.

Sammantaget visar den här redovisade forskningen att den före- ställda dikotomin mellan lek och undervisning behöver överbryggas, till exempel genom att lärare använder strategier för pedagogisk lek (Ackesjö, 2017) och att lärare för barn i skolstartsåldern behöver ut- vidga sin undervisningsrepertoar. Om lärare för barn i skolstarts- åldern kan överbrygga den föreställda dikotomin mellan undervisning och lek genom att undervisa lekbaserat, kan barnens lärande expan- deras och stödjas. Detsamma kan sägas om förhållandet mellan barn- och ämnescentrerad undervisning.

585

Bilaga 3

SOU 2021:33

Barn- och ämnescentrerad undervisning

Forskning ger belägg för att lärare behöver använda undervisnings- strategier som inkluderar både ett barnperspektiv och ett ämnesper- spektiv. Lärare för barn i skolstartsåldern behöver ha gedigna ämnes- kunskaper (Gitomer & Zisk, 2015) men ämneskunskaper behöver kombineras med kunskap om pedagogik samt barns lärande och ut- veckling (Fleer, 2015). Speciellt behöver lärare använda dialog och kommunikation som pedagogiska redskap i undervisningen för att nå en ömsesidig förståelse av vad som ska läras (Fridberg, Jonsson, Redfors & Thulin, 2019). Forskarna drar slutsatsen att lärare behöver vara fokuserade på båda aspekterna i kommunikationen: både på barns perspektiv och på vad som är objektet för lärandet, vad Thulin (2011) benämner som ömsesidig simultanitet (mutual simultaneity).

Två finska studier pekar på att lärare för barn i skolstartsåldern har olika undervisningsstrategier. Lärare som har en interaktionistisk ansats fokuserar relationen mellan lärare och elev genom att läraren observerar, är närvarande, aktiverar eleven och diskuterar med eleven. Lärare med en instruerande ansats fokuserar på innehållet i vad ele- ven ska lära genom att ge råd, förklara och konkretisera (Männikkö

&Husu, 2018). I en annan finsk observationsstudie jämförs klass- rumsaktiviteter mellan förskola och skola med fokus på barnens/ elevernas deltagande (Hännikäinen & Rasku-Puttonen, 2010). Fors- karna konstaterar att lärare i de båda skolformerna stödjer barnens deltagande men att de gör det på olika sätt: i skolan genom att lärare utgår från de ämneskunskaper som barnen ska lära sig och i förskolan genom att lärarna stödjer barnens deltagande och interaktion utan att ha ämneskunskaper i fokus.

Sammantaget indikerar studierna att undervisning för barn i skol- startsåldern är en komplex och mångsidig aktivitet som kräver att lärare förmår: a) kombinera ämnesfokus och barns perspektiv, b) genomföra en lekbaserad undervisning c) etablera dialog med barnen och d) ge relevant stöd i barnens lek och utforskande. Vi återkommer till dessa slutsatser i vårt avslutande avsnitt.

586

SOU 2021:33

Bilaga 3

Undervisning för att lära barn att läsa och skriva (litteracitet)

Att lära sig läsa skriva innebär att en mängd olika färdigheter, för- mågor och kunskaper manifesteras i barnets läsande och skrivande. Forskare har därför utvidgat förståelsen om vad som händer då barn lär sig läsa och skriva till att gälla utvecklingen av litteracitet. Det är väl etablerat i forskning att barns litteracitetsutveckling börjar långt före skolstarten. De teorier som utvecklats inom emergent literacy betonar en kontinuerlig utveckling av barns förståelse av text i olika former (Piasta, 2016).

När barn börjar skolan finns det ofta en stark variation i deras läs- och skrivförmågor. Studier som utförts i flera länder visar att barn som börjar skolan med svaga litteracyförmågor löper risk att vara bland de svagaste läsarna även i slutet av läsåret (Eklund, Torppa & Lyytinen, 2013, Torppa m.fl., 2017), det gäller framför allt för poj- karna (Sigmundsson, Dybfest Eriksen, Ofteland & Haga, 2018). De svagaste läsarna under det första skolåret löper risk att fortsätta vara svaga läsare under den fortsatta skoltiden (Torppa, Eklund, van Bergen & Lyytinen, 2015). Tidiga insatser är därför viktiga. Att tidigt identifiera svaga läsare och ge extra stöd åt dessa för att förbättra deras läs- och skrivförmågor och därigenom undvika känslan av otill- räcklighet och av att inte duga, har större effekt än att vänta tills bar- nen blir äldre (Lovett, Frijters, Wolf & Morris, 2017; Solheim, 2020).

Resultaten i en forskningsöversikt om lässtrategier (Skolforsk- ningsinstitutet, 2019) visar att det finns en bred uppsättning lässtra- tegier som behandlas i forskningslitteraturen. Tjernberg (2017) drar

isin kunskapsöversikt om tidig läs- och skrivundervisning i för- skoleklass till årskurs 3 liknande slutsatser; om elever ska utveckla nödvändiga läs- och skrivförmågor, så behöver undervisningen bestå av många olika undervisningsformer och innehålla flera olika skrifts- pråksaktiviteter, till exempel högläsning, textsamtal och processkriv- ning, som läraren väljer utifrån eleverna, situationen och samman- hanget (s 2). Den tidiga läs- och skrivundervisningen behöver alltså, skriver Tjernberg, fokusera på form, funktion och innehåll. Läs- och skrivundervisning kopplas samman och uppmärksamheten flyttas fram och tillbaka mellan läsande och skrivande, mellan talande och skri- vande, mellan tänkande och skrivande. Däremot har inte metodiken att introducera en bokstav i veckan något större stöd i forskningen. Sunde, Furnes och Lundetrae (2020) undersökning om hur bokstäver

587

Bilaga 3

SOU 2021:33

introduceras i den norska skolan, vanligtvis en bokstav i veckan, visar att en snabbare introduktion av bokstäver signifikant bidrar till posi- tiv utveckling av förmågor som är grundläggande för att kunna läsa och skriva.

Vetenskapsrådet (Taube, Fredriksson & Olofsson, 2015) har pub- licerat en meta-analys av studier för att ta reda på vilket vetenskapligt stöd som finns för att barns läs- och skrivutveckling förbättras av olika metoder. Det handlade bland annat om metoder för att stimu- lera barns fonologiska medvetenhet, lära barn kopplingar mellan bokstäver och ljud och förbättra deras läsflyt. Fokus var på sådana analyser och översikter som helt eller delvis behandlar läs- och skriv- undervisning för åldersgruppen 6–12-åringar.

Kartläggningen visade att utveckling av fonologisk medvetenhet kan påverkas genom pedagogiska insatser och sådan verksamhet ger positiva effekter på läsutvecklingen under de första skolåren. Expli- cit och systematisk undervisning om samband mellan bokstäver, språk- ljud och talade ord har mer positiv effekt på barns läsutveckling än ingen eller osystematisk läsundervisning. Systematisk undervisning om bokstäver och ljud bör dock vara integrerad med annan läsunder- visning, till exempel högläsning och språkliga aktiviteter, för att skapa ett balanserat läsprogram. Undervisning om ords betydelsebärande delar har tydliga och positiva effekter på ordläsning och stavning. Effekterna var starkare för elever med lässvårigheter än för elever utan sådana och när undervisningen var integrerad med annan undervis- ning.

Svenska lärares perspektiv på tidig läs- och skrivundervisning be- skrivs av forskare som pluralistiska, i mening att lärare refererar till ett flertal olika strategier för att stödja elevernas läs- och skrivutveck- ling (Sandberg, Hellblom-Thibblin & Garpelin, 2015). Det gäller även då lärare undervisar barn med varierad språklig bakgrund (Sandberg & Norling, 2018).

Undervisning för att lära barn matematik

Flera studier från Finland pekar på att utvecklingen av barns och elevers matematiska färdigheter i förskola och de tidiga skolåren har betydelse för deras utveckling av andra, för det fortsatta lärandet, grundläggande färdigheter såsom relationella förmågor, förmåga att

588

SOU 2021:33

Bilaga 3

lyssna, visuell-rumslig förståelse och numerisk förståelse (Aunio & Niemivirta, 2010, Kyttälä, Aunio, Lepola & Hautamäki, 2014; Lepola

&Hannula-Sormunen, 2019). En meta-analys av Duncan m.fl. (2017) bekräftar dessa slutsatser och menar att generella färdigheter som förmåga till uppmärksamhet och aktivt lyssnande i förskola predik- terar senare matematiska förmågor i årskurs 3.

Barn som startar skolan med dålig uppfattning om siffror (num- bers) (FONS) har sämre prognos för att lyckas senare i skolan, speciellt i matematik. Denna slutsats belyses i en longitudinell studie från förskola till årskurs 2 i Finland (Lepola & Hannula-Sormunen, 2019). Barns spontana nyfikenhet på siffror och generella motiva- tionsfaktorer i förskolan bidrog oberoende av varandra till elevernas aritmetiska färdigheter i årskurs 2. Andrews och Sayers (2015) gör i sin omfattande litteraturstudie antagandet att en klarare definition av innebörder av tidig uppfattning om siffror (FONS) skulle ge större klarhet i hur undervisningen kan utformas för att stödja denna för- måga. Forskarna karakteriserar FONS i åtta kategorier: att känna igen siffror, förmågan att räkna systematiskt, kunskap om relationen mellan siffra och antal, urskiljande av kvantiteter, förståelse av att siff- ror kan representera olika objekt, förmåga att estimera (uppskatta) antal, basal aritmetisk kompetens och medvetenhet om siffermönster.

Svenska studier om undervisning och barns matematiska lärande har gjorts inom ramen för Learning studies och variationsteori. Holmqvist Olander och Nylander (2014) studerade om elevers kun- skaper om vad ”hälften av” och dubbelt så mycket” kunde förbättras.

Tre lektioner designades för tre grupper av barn. Resultatet visade ökat lärande i alla grupper men att det endast var signifikanta skillnader i en grupp. I en fallstudie (Björklund, 2014) undersöktes hur svenska förskollärare organiserar den målinriktade matematikundervisningen och hur olika aktiviteter kan hjälpa barnen att förstå matematiska fenomen. Studiens slutsats är att nyckeln till en god undervisning är att barnen ser målet med aktiviteten som meningsfullt och att under- visningen är lekbaserad.

Många lärare söker nya vägar för att öka elevers problemlösande förmågor. Med detta som utgångspunkt genomförde Eriksson och Jansson (2017) en studie för att identifiera och diskutera vilka upp- gifter som engagerar sjuåriga elever i lärandeaktiviteter då de ska lösa matematiska problem. Forskarna identifierade tre ”nyckeluppgifter” som kan utgöra startpunkter för elevers lärandeaktivitet för att

589

Bilaga 3

SOU 2021:33

identifiera likhetstecknet och diskutera ”likhet”: undersöka likhet i tärningsspel, likhet i volym och enheter genom att lösa problem i berättelser, likhet genom att använda material (stavar). Nyckelupp- gifter är öppna och det finns flera lösningar på problemet, vilket gör det möjligt för elever (och lärare) att kommunicera om möjliga vägar att lösa problemet på.

I Vennbergs (2020) avhandling undersöktes effekterna av att ett undervisningsmaterial (Tänka, Resonera och Räkna i förskoleklass, TRR) introducerades, med tillhörande fortbildning för lärarna. TRR ett av få forskningsbaserade undervisningsmaterial i matematik som även har ett tydligt fokus på lärarens arbete med matematik i för- skoleklassen. Undervisningsmaterialet innehåller aktiviteter som är uppdelade i fyra teman:

1.sortering, klassificering och mönster,

2.mängder, antal och talmönster,

3.tals helhet och delar, och slutligen

4.talraden.

När elever med matematiksvårigheter tillåts att först utveckla en kon- kret förståelse för ett matematiskt begrepp är de mycket mer benägna att förstå begreppet på ett abstrakt plan och även att använda be- greppet. Läraren överbryggar tydligt sambandet mellan konkreta- representationer-abstrakta representationer i begreppet eller proble- met. Resultaten visar att elevernas kunskapsutveckling var större i TRR-gruppen än i kontrollgruppen, särskilt för i-risk-elever. Detta indikerar, enligt Vennberg (2020), att inkluderande matematikunder- visning med fokus på resonemang om representationer av tal ger möjligheter att utveckla god räkneförmåga för alla elever och är sär- skilt stödjande för i-risk-elevers lärande.

Skolforskningsinstitutet (2017) drar i sin systematiska forsknings- översikt om klassrumsdialog i matematikundervisningen liknande slut- satser som Vennberg om vikten av att stödja elevers kommunikation och resonemang om matematik. I forskningsöversikten betonas att läraren kan stödja elevers deltagande i utforskande samtal bland annat genom att ställa öppna frågor, lyssna noga på och ta tillvara elevernas matematiska idéer, liksom att uppmuntra elevernas engagemang i andra elevers matematiska idéer. Detta samtalsmönster skiljer sig från

590

SOU 2021:33

Bilaga 3

ett samtalsmönster där läraren dominerar samtalet och där elevernas uppgift är begränsad till att svara rätt på lärares frågor.

Undervisning för att stödja elevers självreglering och delaktighet

En del av forskningen om undervisning, lärande och barns utveck- ling tar sin utgångspunkt i frågan om vilka förmågor som elever be- höver utveckla för att lära. En teoretisk utgångspunkt inom den tillämpade utvecklingspsykologin är att barn som kan reglera sina im- pulser och öka sin uppmärksamhet har större möjligheter att lära. Självreglering och Self-efficacy är analytiska begrepp som används för att förstå betydelsen av dessa förmågor. Självreglering ses som en neurobiologisk och socialt erövrad förmåga att styra sina impulser och sin uppmärksamhet. I longitudinella studier har barns självregler- ing och behärskande av situationer visat sig senare i livet som social kompetens och färre beteendeproblem (Yoshikawa m.fl, 2013; Bub, 2009; Spritz, Hollister Sandberg, Maher & Zajdel, 2010). Raver m.fl., (2011) ger goda belägg i tidigare forskning för betydelsen av att barn tidigt lär sig självreglering och visar att denna förmåga är en viktig förutsättning för lärande senare i livet. Till exempel har barn med större kognitiv förmåga också bättre självreglerande förmågor då de planerar vad de ska göra, kommer ihåg regler och fokuserar sin upp- märksamhet. Om lärare får möjlighet att fortbildas i strategier för att öka barns förmåga till självreglering och samtidigt får hjälp med att reducera sin egen stress, leder detta till ett ökat socialt och emo- tionellt stöd till barnen. Stödet bidrar till att barnet får större upp- märksamhetsgrad och större impulskontroll.

Undervisning får betydelse för hur eleverna uppfattar sin egen kapacitet och förmåga att påverka sin situation, det som i forsknings- litteratur betecknas som ”agens”. Det är viktigt för elever att känna att deras handlingar har betydelse samtidigt som det är utmanande för lärare att stödja den individuella elevens agentskap. Raino och Hilppö (2017) utvecklar vad de menar vara den pedagogiska para- doxen; när lärare strukturerar undervisning för att stödja elevers delaktighet så får de acceptera att dessa strukturer kan både hindra och möjliggöra elevers inflytande. I Sirkko, Kyrönlampi & Puroilas (2019) studie undersöks hur elever i första årskursen (sjuåringar) i Finland uttryckte aktörskap och delaktighet och agens genom sina

591

Bilaga 3

SOU 2021:33

fotografier av det dagliga livet i skolan. Forskarna konkluderar att undervisning som förmår ta tillvara elevernas röster, och därmed utveckla deras känsla av personligt agentskap, innebär en kontinuerlig balans mellan elevernas frihet och lärarens auktoritet.

Undervisningens kognitiva, sociala och emotionella dimensioner

Med ett multidimensionellt perspektiv på lärande ska undervisning för elever i skolstartsåldern bidra till att de utvecklar kognitiva, sociala och emotionella förmågor. Tidigare forskning har påvisat att lärare som lyckas skapa ett socialt, emotionellt och kognitivt stöd- jande klassrumsklimat har de bästa förutsättningarna att bidra till elevers positiva sociala, emotionella och kognitiva utveckling (Carl 2007; Fontaine, Dee Torre, Grafwallner & Underhill, 2006; Leach m.fl., 2008; LoCasale-Crouch m.fl., 2007). Ett sådant emotionellt och kognitivt stödjande klimat innebär att barns egna initiativ och idéer får utrymme, vilket har starka positiva effekter på såväl barns framtida sociala förmågor som deras lärande (Curby, m.fl., 2009, Persson, 2015b). Lärarnas föreställning om lärande har betydelse för om de kan omfatta undervisningens olika dimensioner. En alltför ensidig syn på vad lärande för barn i skolstartsåldern innebär kan in- skränka och reducera undervisningen. Detta påvisas i en intervjustudie om förskollärares syn på lärande. En grupp såg lärande som en i huvud- sak sociala färdigheter medan den andra gruppen såg lärandet som en integration av sociala och kognitiva färdigheter (Williams, Sheridan

&Sandberg, 2014). Den senare gruppen kan visa en större under- visningsrepertoar än den förra.

I en flerårig longitudinell studie har Mokrova, Broekhuizen och Burchinal (2015) följt 1 176 barn och visat att kvaliteten i inter- aktioner och stödet i övergångar är centralt för barnens fortsatta utveckling. Forskarna hävdar att barns utveckling i förskolan kan för- klaras av att de befinner sig i socioemotionellt stödjande relationer i förskolan. I förskolan kan barngrupperna vara mindre, lärarna fler och interaktionen mer omfattande vilket skapar positiva effekter på barns lärande. Dessa effekter planar ut om barnen träder in i en miljö med större barngrupper, färre lärare och mindre interaktion.

Ett positivt emotionellt klimat som möjliggör barns engagemang i förskolan är gynnsamt för deras språkutveckling och lärande senare

592

SOU 2021:33

Bilaga 3

i skolan (Reys m.fl., 2012). Ett sådant klimat hjälper barn att fokusera och vara uppmärksamma, vilket har störst betydelse för barn från socio-ekonomiskt utsatta familjer (Aydogan, 2012). I en svensk studie av kvalitetsdimensioner undersöktes barns engagemang i språkliga aktiviteter i förskolan (Björck-Åkesson m.fl., 2014). Observationerna visar att förskoleverksamheten håller hög kvalitet då det gäller emo- tionellt stod och organisering av miljön, medan stöd for lärande och begreppsutveckling var av lägre kvalitet. Kvalitets-dimensionerna sva- rade for mer än femtio procent av variationen i grad av engagemang i barngruppen. Slutsatsen är att hög kvalitet i det emotionella stödet är nödvändigt men inte tillräckligt for att befrämja barns sociala språk och litteracitet (se också avsnittet Undervisning för att lära barn läsa och skriva).

Slutsatser

Det råder konsensus i forskarvärlden om att barn som tidigt vistas i stimulerande lärandemiljöer i en förskola av hög kvalitet utvecklar kognitiva, sociala och emotionella förmågor som är gynnsam för deras lärande och utveckling, på såväl kort som på lång sikt. Tidiga insatser är med andra ord betydligt mer effektiva än senare insatser. De positiva effekterna av barns förskoleutbildning riskerar dock att planas ut i grundskolan. För att ta tillvara de positiva aspekterna av barns förskoleutbildning bör det ske ett ökat samarbete mellan för- skolans och grundskolans lärare.

De flesta barn i Sverige har lång och gedigen erfarenhet av att bli undervisade innan de börjar den obligatoriska skolan. De har under flera år vistats i tidiga lärandemiljöer i förskola och förskoleklass och bär med sig erfarenheter, kunskaper, förmågor och värderingar som de erövrat. För att reformen om en tioårig grundskola ska bli så gynn- sam som möjligt för barnens lärande och utveckling bör lärare ta tillvara de kunskaper, förmågor och erfarenheter som barn utvecklat innan de börjar den obligatoriska skolan. Barn som börjar grund- skolans första år bör med andra ord inte betraktas som ett oskrivet blad.

Den forskning som redovisas i denna översikt pekar på att lärande för barn i skolstartsåldern ska betraktas som aktiva handlingar och utforskande. Forskare pekar på att det finns en risk att barnen i

593

Bilaga 3

SOU 2021:33

grundskolan blir mottagare av kunskap och information, snarare än aktivt utforskande. För barn i skolstartsåldern är leken ett viktigt red- skap för att förstå och utforska omvärlden. Att utveckla en lekbase- rad och undersökande undervisning för barnen under det första året i grundskolan är därför centralt.

Lärande är inte endast en kognitiv akt av ”kunskapsinhämtning”; lärandet inkluderar såväl kognitiva, sociala, fysiska och emotionella dimensioner som barn integrerar i sin person och i sin förståelse av sig själv som en lärande person. En sådan multidimensionell syn på lärande synliggörs i studier som undersöker om undervisningen stöd- jer elevers generativa förmågor, t.ex. själv-kompetens och själv-regler- ing. Att utveckla positiva generativa förmågor är grundläggande för det fortsatta lärandet. Det handlar om barns förmåga att se sig själv som en lärande person med förmåga till uppmärksamhet och aktivt lyssnande. Det är barn som känner sig dugliga, engagerade, aktiva och med möjlighet att påverka. Forskning pekar på betydelsen av att utforma undervisning så att barn utvecklar dessa förmågor. Under- visning av elever i skolstartsåldern bör därför sträva efter att ge ele- verna redskap och stöd för att undersöka, pröva och testa.

Som framstår i denna översikt är undervisning en komplex, inten- siv och utmanande verksamhet som ställer höga krav på lärares kun- skaper och kompetens. Flera svenska och skandinaviska studier pekar på att det finns grupper av lärare för barn i skolstartsåldern som har svårighet att integrera a) undervisning och lek och b) ämnesfokus och barnfokus. Studierna pekar på att dessa dikotomier behöver pro- blematiseras och upphävas om eleverna ska få en undervisning som är gynnsam för deras lärande. Slutsatsen är att lärare behöver utvidga sin undervisningsrepertoar för barn i skolstartsåldern.

Studier om hur barn utvecklar litteracitet och matematiska för- mågor pekar på att det är gynnsamt för barnens lärande om lärare kan använda flera olika strategier och metoder. Lärare behöver stor kunskap om barns utveckling av matematiska förmågor och betydel- sen av ”emerging litteracy”, dvs. hur barn tidigt utvecklar förutsätt- ningar för sin läs- och skrivförmåga. Forskning pekar på att det finns vissa centrala aspekter av barns tidiga utveckling av litteracitet och matematiska förmågor, tex uppskattning av siffror, som kan fokuse- ras i undervisningen. För barn med läs- och skrivsvårigheter är under- visning som stimulerar deras fonologiska medvetenhet och hjälper

594

SOU 2021:33

Bilaga 3

dem att förstå sambandet mellan bokstäver, språkljud och talade ord särskilt viktigt.

Forskning som undersöker olika undervisningsstrategier fram- håller lärares förmåga till kommunikation, interaktion och dialog med eleverna som en central aspekt. Det är genom samtal och dialog som en ömsesidig förståelse av vad som ska läras kan uppnås. Det innebär att undervisning för barn i skolstartsåldern kan betraktas som en pendling mellan ämnes- och barnfokus, där lyhördhet och förmåga att lyssna är de redskap som lärare använder för att ge stöd till barnens lärande och för att nå målen med undervisningen. Studier om undervisning för att utveckla barns litteracitet och matematiska förmågor visar att lärare behöver gedigna ämneskunskaper, kombi- nerade med kunskaper om barns utveckling av litteracitet och mate- matiska förmågor samt en utvidgad undervisningsrepertoar.

Vad är viktigt i övergången mellan förskola och årskurs 1?

Det finns omfattande internationell forskning som visar att över- gången från förskola till obligatorisk skola är en omvälvande och viktig milstolpe för barnen och deras familjer som kan upplevas som utmanande och inspirerande men även som hotande och problema- tiska. Skolstarten är en viktig del i att skapa en likvärdig utbildning. Detta gör att övergångar, särskilt övergången från förskola till skola, är en kritisk men också viktig händelse (Sandberg, 2012; Ackesjö, 2014). Samtidigt är övergångar komplexa fenomen. Barn tenderar att göra fler övergångar mellan barngrupper och sociala gemenskaper ju yngre de är. Under förskole- och den tidiga skolåldern är det inte ovan- ligt med många övergångar inom och mellan avdelningar och verk- samheter (Ackesjö & Persson, 2014; Ackesjö, 2015). Övergångar är inte linjära, barn tar sig inte rakt från punkt A till punkt B. Över- gångar mellan skolformer ska snarare ses som en process vilken inkluderar ett antal kritiska händelser. Hur de vuxna i barnens närhet hanterar dessa kritiska händelser är avgörande för hur barnen han- terar övergångarna (Peters, 2010; Ackesjö, 2013; Chan, 2012). Alla barn är dessutom olika individer och gör unika övergångar inom och mellan barngrupper (Lago, 2017a; Ma, 2019).

595

Bilaga 3

SOU 2021:33

Organisering av övergångar och övergångsaktiviteter

Övergångar mellan olika skolformer involverar förändringar i aktör- skap och identiteter. När barn gör övergångar möter de nya sociala kontexter som de behöver finna sätt att hantera. Olika pedagogiska praktiker ställer olika krav och har olika förväntningar på barnen. Barn gör övergångar i ett utbildningssystem som är historiskt och utbildningspolitiskt inramat och förutbestämt. Flera olika faktorer påverkar hur övergångarna kan ske. Förskola, förskoleklass och års- kurs 1 är verksamheter som befinner sig separerade på olika fysiska platser, och även inom skolans väggar kan förskoleklass och årskurs 1 vara rumsligt separerade. Detta medför att distans och skillnader mellan skolformer skapas (Lago, 2014). I en studie av Ackesjö (2015) be- skrivs hur rektorer resonerar när de organiserar för barns övergångar till och från förskoleklass. Resultaten visar hur arbetet med att organisera övergångarna utgör en komplex väv av yttre faktiska vill- kor som barnantal och upptagningsområde, av inre logiker och före- ställningar om vad som är det bästa för barnen och för fortsatt lärande samt av skolans tradition av arbete med övergångar. Rektorernas argument visar att övergången från förskola till förskoleklass fram- för allt organiseras med fokus på att främja barns sociala och relatio- nella trygghet övergången. Övergången från förskoleklass till årskurs 1 organiseras däremot framför allt med fokus på att främja fortsatt lärande och undervisning, oberoende av social tillhörighet. Alltså ver- kar övergångarna mellan de olika skolformerna organiseras utifrån olika logiker och föreställningar om vad som är viktigt.

Majoriteten av alla barn i Sverige går i förskola innan skolstart. Ett vanligt sätt att förbereda barnen för övergången mellan verksam- heterna är att genomföra förbereda övergångsaktiviteter. Det finns omfattande forskning om vikten av att genomföra övergångsaktivi- teter som ett sätt att förbereda och anpassa barn och vårdnadshavare för övergångar. Forskning visar att förberedande övergångsaktivi- teter både handlar om att möjliggöra att barnen får lära känna den nya skolformen, kamraterna, lärarna och miljöerna och att anpassa sig till detta (Schanke, 2019). Men övergångsaktiviteterna handlar inte endast om att barnen ska få möjlighet att anpassa sig till allt som är nytt, de måste också få möjlighet att avsluta och separera sig från den tidigare skolformen på ett tydligt sätt (Ackesjö, 2013).

596

SOU 2021:33

Bilaga 3

Det finns studier som har belyst positiva effekter av att genom- föra övergångsaktiviteter. Att återkommande få besöka det blivande klassrummet har visat sig bidra till skolframgångar i slutet av det första läsåret i skolan (Schulting, Malone & Dodge, 2005). Studier av LoCosale-Crouch, Mashburn, Downer och Pianta (2008) har också visat att de barn som får göra fler förberedande besök i skolan före övergången uppvisar en högre grad av välbefinnande och anpassning efter skolstart. Förberedande aktiviteter kan därmed sägas vara bety- delsefulla för hur barn uppfattar mötet med något nytt men också för hur de anpassar sig efter övergången.

De övergångsaktiviteter som genomförs i olika länder skiljer sig åt, men den samlade forskningen visar tämligen samstämmigt att de bru- kar fokusera besök i skolan, möten med den blivande läraren, utveck- ling av sociala och praktiska förmågor som krävs i skolan och skapan- det av relationer med de blivande klasskamraterna (Huf, 2013; Ackesjö, 2013; 2014; Sivertsen m.fl., 2015). Även ansvaret för aktivi- teterna, och de pedagogiska målen med dem, varierar mellan länder. I Sverige och i Danmark där specifik sexårsverksamhet (förskole- klass/barnehaveklass) finns har det upplevda gapet minskat mellan förskola och skola och därmed har betoningen av förberedande akti- viteter blivit en annan och mer nedtonad. I de flesta andra europeiska länderna, där barnen gör övergången direkt från hem eller förskola till skola, blir övergången mer markerad och därmed blir också be- hovet av förberedande aktiviteter större (Schanke, 2019).

Fokus i de förberedande aktiviteterna som genomförs är ofta att främja social gemenskap och utveckla de sociala kompetenser, kun- skaper och förmågor som förväntas krävas av barnen i samband med skolstart. Vanligt i Sverige är att femåringarna i förskolan får göra två–tre besök i skolan innan start i förskoleklass. I en studie från Norge beskrivs hur en del förskolor arbetar med återkommande förbere- dande aktiviteter varje vecka i stället för att vänta till slutet av vår- terminen innan skolstart (Schanke, 2019). I en annan studie genom- förd i Tyskland (Reichmann, 2011) lät man en grupp förskolebarn besöka skolan en gång i veckan under en tioveckorsperiod. Studiens kontrollgrupp fick samtidigt göra de tre besök i skolan som är de som vanligen genomförs i Tyskland. Studiens resultat visade att de barn som endast hade gjort tre besök i skolan före skolstart behövde flera veckor av anpassning efter skolstart. De barn som besökt skolan och deltagit i undervisningen varje vecka under en tioveckorsperiod

597

Bilaga 3

SOU 2021:33

behövde i stort sett ingen ytterligare introduktion vid skolstart. I studien sluter man sig till att de två eller tre besök som förskole- barn vanligen får göra i skolan före skolstart har en mycket liten effekt på barnens anpassning till och välbefinnande i den nya miljön efter övergången.

Samarbete i övergångar för fortsatt kunskapsutveckling

En annan central aspekt av arbetet med barns övergångar är sam- arbete mellan lärarna i de olika skolformerna. En positiv övergång för barnen baseras på en etablerad och välfungerande kommunika- tion mellan lärare i förskola och skola, där både barns förmågor och läroplansfrågor diskuteras (LoCosale-Crouch m.fl., 2008). Europa- parlamentet (2011) har i en resolution kraftfullt rekommenderat starkare kopplingar och mer utbyte av undervisningsmetoder mellan förskollärare och grundskollärare, så att kontinuitet mellan skol- formerna kan skapas för barnen. Det kan finnas fog för dessa rekom- mendationer. Som exempel visar en longitudinell studie genomförd i Finland att tre samarbetsaktiviteter ger särskilt stort utslag i barnens fortsatta lärande; 1) lärares samarbete över läroplansgränser (ex. för- skola-skola) i exempelvis gemensamma läroplansfrågor, 2) att lärarna i förskolan överlämnar (skriftlig) information om barns förmågor skolans lärare innan övergången så att lärarna ges möjligheter att an- passa undervisningen till barns nivåer, och 3) konkret undervisnings- samarbete mellan lärarna i förskola och skola. Studien visade också att detta är de aktiviteter som förekommer mest sällan (Ahtola m.fl., 2011).

Forskningen verkar enig om att lärares samarbete runt övergångar i samband med skolstart är väsentlig för barnens fortsatta utveckling och skolgång (se även Pierce & Bruns, 2013; Chan, 2012; Perry, Dockett & Petriwskyj, 2014; OECD, 2017). Genom att lärare i för- skola och skola arbetar tillsammans och diskuterar olika filosofier om lärande och arbetssätt så underlättas övergången för barnen (Skouteris, Watson & Lum, 2012). Dessutom, som tidigare nämnts, visar forsk- ning att det sätt barnen gör övergångar kan påverka deras individu- ella utveckling, men också deras fortsatta lärande och utveckling i skolan (Lee & Goh, 2012; Carida, 2011). Jenkins m.fl. (2015) samt Heckman (2000; 2006) har också påvisat att barnens kunskapsnivåer

598

SOU 2021:33

Bilaga 3

från förskolan endast kan upprätthållas om skolans undervisning tyd- ligt kopplas till den undervisning barnen har erfarit i förskolan. Lärarna i förskola och i skola behöver alltså samarbeta och tillse att under- visningen i de två skolformerna hänger väl samman. Studien visar att den utveckling som barnen har gjort i förskolan snabbt försvinner om de får börja om med samma undervisningsinnehåll och -form när de har börjat skolan och på så vis upprepa saker de redan kan.

Genom att dela information om barnens kunskapsnivåer och om redan genomförda aktiviteter kan mottagande lärare planera under- visning bestående av både kontinuitet och progression (Alatalo, Meier & Frank, 2017) men också relatera undervisningsinnehåll och

–metoder i skolan till de som barnen varit vana vid i förskolan. Öppna dörrar mellan skolformer och samarbete över läroplansgränser betrak- tas i forskningen också som en viktig aspekt i att skapa trygghet för barnen i övergången (Dehnœs Hogsnes & Moser, 2014; Lago, 2014; OECD, 2017). I en studie från Finland illustreras exempelvis hur barns övergång från förskola till skola gynnas genom att lärarna i de olika skolformerna utvecklar gemensamma lektioner. På så vis byggs under- visningen i förskola och skola samman och skapar en mjuk övergång för barnen (Karila & Rantavuori, 2014) baserad på kontinuitet och där progression i lärandet kan skapas.

Pedagogiska länkar och samsyn

Nationell forskning visar dock att de pedagogiska länkarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola är svag. Det finns inte alltid någon relation mellan de didaktiska momenten i de olika skolformerna, och risken är att barnen upplever att de får upprepa samma aktivitet många gånger, något som forskning visar påverkar fortsatt lärande negativt (Sandberg, 2012; Ackesjö, 2014). I exempelvis Ekströms (2018) forskning beskrivs hur hänsyn sällan tas till barns tidigare erfarenheter och kunskaper vid planering av förskoleklassens under- visning. Brister i samarbete över läroplansgränser kan förklaras av att både mottagande och avlämnande lärare ofta har för lite kunskap om varandras verksamheter, arbetssätt och traditioner (Dehnœs Hogsnes

&Moser, 2014) men också av ekonomiska och organisatoriska vill- kor, skilda kunskapssystem och administrativa villkor (Sandberg, Hellblom-Thibblin & Garpelin, 2014). Lärare i de olika skolformerna

599

Bilaga 3

SOU 2021:33

förstår också sitt uppdrag på olika sätt. Olika lärares olika barnsyn är kopplat till lärarnas olika identiteter vilka formas utifrån olika före- ställningar om sitt uppdrag (Ackesjö, 2013; Alatalo, Meier & Frank, 2016; Kallberg, 2018). Dessa olika föreställningar formas av lärarnas tidigare erfarenheter, olika utbildningar, den egna praktiken samt de olika sammanhang man verkar i (Kallberg, 2018) men också av verk- samheternas skilda historia och traditioner. Detta är i sig själv inga pro- blem, men det blir ett problem om spänningar i hur man ska genom- föra övergångarna så bra som möjligt för barnen uppstår. Som exempel kan lärare i skola och förskola ha olika åsikt om vilka undervisnings- metoder som lämpar sig bäst och om vilken plats leken ska få i verk- samheten. Lärare i förskolan pratar ofta om hur mycket barnen kan medan lärare i skolan fokuserar hur mycket barnen har kvar att lära (Lillejord m.fl., 2015).

Har lärarna inte en gemensam syn på undervisning i samband med övergångar, är samarbete svårt att realisera. Om samarbetet ska resul- tera i att broar byggs mellan olika skolformer behöver det bli en del av det kontinuerliga vardagsarbetet och förankras lokalt med stöd i de nationella styrdokumenten (Lillvist & Wilder, 2017). Blir sam- arbetet över läroplansgränser inte diskuterat på djupet förblir före- givettagna föreställningar och representationer oemotsagda och bi- drar därmed till att reproducera och oreflekterat cementera både barns och lärares roller samt de olika skolformernas betydelse och funktion. De olika skolformernas skilda kulturer och traditioner till- sammans med lärares olika sätt att förstå relationen dem emellan kan bidra till att konstruktioner av barns skolstart får olika fokus och till- skrivs olika mening (Kallberg, 2018).

Samtidigt som OECD (2017) sätter samarbete mellan skolfor- merna i relation till skolstarten högt upp på den skolpolitiska dag- ordningen visar en nationell rapport från Skolinspektionen (2015) att en distans mellan förskoleklass och grundskola, och mellan respek- tive lärargrupp, är påtaglig. Detta trots att skolformerna kan sägas ha närmat sig varandra på policynivå genom exempelvis organisation, utbildning och professionsutveckling under de senaste åren. Brist på samarbete och kommunikation mellan lärarna skapar stor distans och brist på kontinuitet mellan verksamheterna – vilket i sin tur försvårar övergången för barnen (Efthymia, 2018). Detta kan göra övergång- arna mellan verksamheterna problematiska för barnen att hantera.

600

SOU 2021:33

Bilaga 3

Lärares läroplansöverskridande arbete och jämställda diskussioner bör fungera som länkar som skapar sammanhang för barnen.

Att vara redo för nästa skolform

Inom den internationella forskningen används ofta begreppet school readiness i beskrivningar av vad barn behöver ha utvecklat inför skol- starten. Dock är detta ett svårhanterat begrepp eftersom det represen- terar en föreställning om barns individuella utveckling och placerar fokus på vilka personliga attribut, förmågor och kunnande som i sin tur bäddar in barnet i ett bristparadigm (Dunlop, 2016). Fokus riktas från en vidare förståelse av övergången till skolan till ett smalt och individuellt perspektiv, vilket också riskerar att förneka tidigare lärande. Dessutom blir den pedagogiska praktiken – och övergången

definierad av den kommande praktiken. I Sverige och i Norden har fokus sedan några decennier inte legat på det skolmogna barnet utan på den barnmogna skolan, dvs. att skolan ska vara mogen att ta emot alla barn. Den mottagande skolan behöver anpassa sin verksamhet till barnens behov och vara redo för att ta emot alla barn med olika kog- nitiva styrkor svagheter, sociodemografiska olikheter och skillnader i uppväxtvillkor (Lillejord m.fl., 2015; OECD, 2017). Hur väl ett barn presterar i skolan handlar inte endast om vilka kunskaper och för- mågor de har utvecklat utan även om vilket stöd de får i övergångs- fasen och vilka övergångspraktiker de får vara en del av (Abry, Latham, Bassok & LoCasale-Crouch, 2015).

Men med den nya tydliggjorda målstyrningen av utbildningen för de yngsta barnen har pendeln slagit tillbaka till att det är barnen som ska anpassa sig till statens fastställda krav i en verksamhet som baseras på fixerade läroplansskrivningar (Ackesjö & Persson, 2020). Det svenska utbildningssystemet är i dag centrerat runt ett fokus på kunskapsekonomi, bedömning och mätning vilket bäddas in i ett paradigm som fokuserar ekonomiska vinster av tidiga insatser. När den obligatoriska förskoleklassen och skolplikten för sexåringarna infördes skapade detta ett diskursivt skifte; från att fokusera vem barnet är till vad barnet ska bli (Ackesjö & Persson, 2019). Därmed blir tanken om anpassning och utveckling av vissa förmågor innan skolstart åter aktuell. I den utbildningspolitiska retoriken befinner

601

Bilaga 3

SOU 2021:33

sig barnet således i relation till de pedagogiska verksamheterna och inte tvärtom (Kallberg, 2018).

Framför allt, menar Serry m.fl. (2014), är det viktigt att barnen har utvecklat en lärandeidentitet, en känsla av sammanhang, väl- mående och självförtroende inför skolstarten. Det handlar alltså om att utveckla en känsla av att vara redo att lära. Detta är processer som är komplexa och svåra att mäta men får betydelse för barnets fort- satta utveckling i skolan. Liknande resultat påvisas i studien av Ahtola m.fl. (2011). Barnens självkänsla, välmående och känsla av samman- hang inför övergångar stärks genom att man spinner ”ett nät av rela- tioner” i övergångsarbetet. Samtidigt poängteras att det inte bara är barnen som ska vara redo för skolstarten, det handlar lika mycket om att skolan ska vara redo att ta emot de barn som kommer.

Det verkar också krävas vissa utvecklade kompetenser i samband med övergången. Ackesjö och Persson (2014) kallar detta för att barnen utvecklar övergångskompetens. I studien, som fokuserade på barns erfarenheter av sociala gemenskaper i övergångarna till och från förskoleklass, kunde forskarna se att barn ständigt träder in i olika sociala sammanhang samtidigt som de separerar från gamla kontexter och relationer – uppbrott, separation och anpassning är en del av barns institutionella vardag. I sökande efter att kunna hantera dessa pro- cesser använder sig barnen av tidigare erfarenheter av övergångar. Den övergångskompetens som utvecklas innehåller ett starkt drag av självreflexivitet. Barnen söker efter roller och konstruerar identiteter i nya sociala gemenskaper, samtidigt som de strävar efter att behålla de tidigare gemenskaper som de upplever tillhörighet och menings- fullhet i. Relationer till kamrater är centralt för barn i övergångar.

Ålder och skolstart

Det finns en mängd internationella studier som indikerar olika sociala och demografiska faktorer som kan vara viktiga för hur barnen anpas- sar sig i skolan efter skolstart. Utöver barns kön, socioekonomiska status och sociala förmågor framhålls ofta barnets ålder vid skolstart som central. Forskning har visat att barn under sex–sju års ålder lär sig mest naturligt i lekintegrerade miljöer och verksamheter vilket i sin tur innebär att en övergång till en formell skolverksamhet med hög barn-lärareratio samt mer formell undervisning kan skapa avbrott

602

SOU 2021:33

Bilaga 3

i barnens lärandebanor. Det finns också evidens att senarelagd skol- start gynnar den långsiktiga utvecklingen av barns olika kapaciteter och engagemang i skolan (O’Connor & Angus, 2014). En senarelagd skolstart ger barnen större möjligheter att utveckla aspekter som just lärandeidentitet, välmående och självförtroende som forskning har visat är centralt för att vara redo att lära i skolan. Senare skolstart tillåter också sent utvecklade barn att komma ifatt sina kamrater, vilket minskar utvecklingsgapet på sikt (Horstschräer & Muehler, 2014). Liknande resultat framhålls av Riggall och Sharp (2008) som har gjort en jämförelse mellan fem olika länders skolstart och barnens prestationer senare i utbildningssystemet. Även deras resultat visar att elever som börjar skolan vid högre ålder presterar bättre resultat senare i utbildningssystemet.

En central studie i dessa sammanhang är den omfattande Cambridge Primary Review som publicerades för drygt tio år sedan (Alexander, 2009). Resultaten i rapporten visar, i likhet med andra studier, att det saknas evidens på att tidig introducering av formell undervisning ska ha någon effekt på barns lärande. Snarare presen- teras omfattande evidens som stödjer argumentet om att tidigarelagd formell undervisning kan påverka barns självkänsla i negativ rikt- ning, öka upplevelsen av stress och press samt minska motivationen att lära. Även denna rapport framhåller vikten av att de yngsta barnen får lära genom lekintegrerad undervisning. De yngsta barnen behöver möjligheter att bygga sociala färdigheter, språk och ett gott självför- troende för att bli lärande och nyfikna. I rapporten hävdas att tidiga- relagd introduktion av formell undervisning, som inte baseras på lek och utforskande, riskerar att inte endast vara kontraproduktivt, det kan också vara skadligt för barnen. Särskilt gäller detta barn som kom- mer från socioekonomiskt utsatta områden och familjeförhållanden (Alexander, 2009). Liknande resultat presenteras av Fredriksson och Öckert (2006) i en svensk studie av hela den svenska befolkningen födda 1935–1984. De har bland annat undersökt vad variationen i ålder vid skolstart betyder för barns fortsatta skolgång. Slutsatserna från studien är att barn som börjar skolan vid senare ålder lyckas bättre i skolan i alla ämnen utom idrott. Elever som är äldre vid skolstart examineras också i större utsträckning från gymnasiet.

Flera internationella studier (se ex Suggate, Schaughency & Reese, 2013) visar också, efter att ha jämfört grupper av barn som börjar skolan i lägre åldrar med grupper av barn som börjar i högre åldrar, att de

603

Bilaga 3

SOU 2021:33

eventuella vinster som först indikeras vid en tidigarelagd skolstart försvinner efter något år eller två i det formella skolsystemet. Lik- nande tendenser illustreras i en studie av Merrell & Tymms (2011). Deras studie tar sin utgångspunkt i en reformtät period i England under 2000-talet då flera policyförändringar genomfördes i syfte att öka elevernas kunskapsnivåer. Bland annat introducerades tydligare mål för undervisningen i förskolan samtidigt som man införde tidi- garelagd start i förskolan. Dessutom genomfördes särskilda utveck- lingsinsatser i områden med låg socioekonomisk status. I studien har elevers kunskapsresultat under 2001–2008 (472 skolor och knappt 118 000 elever ingår i materialet) analyserats och jämförts. Resultaten visar att trots reformtäthet och policyförändringar så är kunskaps- resultaten i stort sett stabila. Med andra ord indikeras att varken sänkt startsålder eller tydliggjorda läroplansuppdrag har givit några större effekter på barns långsiktiga lärande.

Den internationella forskningen stämmer därmed väl överens med den nationella och den nordiska. I Norge reformerades grundskolan och blev tioårig i slutet av 1990-talet samtidigt som skolstartsåldern sänktes. Efter ytterligare en reform 2006 förtydligades kunskaps- kraven samtidigt som förskolepedagogiken försvann ur första års- kursen. Forskning om reformernas konsekvenser för barnen har visat att tiden för lek i första klass numera är minimal. För de yngsta barnen handlar skolstarten om möte med teori och kunskapskrav och den pedagogiska praktiken i skolan relateras sällan till den i förskolan (Gjerustad, Federici & Hovdhaugen, 2016; Lillejord, Børte & Nesje, 2018; Michaelsen & Palm, 2018). Trycket på barnen, relaterat till kun- skapskrav, ökade samtidigt som barns möjligheter till lek, delaktighet och inflytande minskade när skolan reformerades. Sammantaget visar den norska forskningen hur reformerna för sexåringarna har ökat pressen och fokus att lära vilket har lett till att första klass kritiseras som alltför kunskapsintensiv för fem- och sexåringar (Schanke, 2019).

Barns perspektiv på övergångar

Vill man skapa kunskap om övergångar mellan skolformer räcker det inte att lyfta fram lärares eller rektorers berättelser och ambitioner. Barns perspektiv behöver också höras. Det finns tämligen omfattande internationell forskning om barns perspektiv på övergångar. Där-

604

SOU 2021:33

Bilaga 3

emot är övergången från förskola till skola ur barns perspektiv något mer begränsad inom den nationella forskningen. Dessutom fokuserar nationell forskning om övergångar delvis på förskoleklassen som en övergångszon mellan förskola och skola, till skillnad från den inter- nationella forskningen som framför allt handlar om barns perspektiv på övergången direkt från hem/förskola till obligatorisk skola.

Utifrån den samlade forskningen kan man hävda att övergångar mellan skolformer, ur barnens perspektiv, kan karaktäriseras som kritiska händelser. Övergången från förskola till skola handlar om förändringar både i kultur och i status, vilket kan vara emotionellt omvälvande. Från att ha varit äldst i förskolan blir barnen yngst i skolan. Sådana förändringar kan skapa förvirring och motstridiga känslor som både förväntan och stolthet, osäkerhet, nervositet och ångest. Det sätt lärarna hanterar detta, och hur lärare i förskola och skola samarbetar runt övergången, får betydelse för barnens fortsatta skolgång. Det får också betydelse för barnens identitetsrekonstruk- tioner och övergången från att ha varit förskolebarn till att bli elev i skolan. Olika praktiker ställer olika krav på barnen och övergången från förskola till skola handlar för barnen om möten med en ny kultur, nya barn, nya vuxna, nya roller, nya regler, nya miljöer, nya (högre) förväntningar och nya sätt att lära. Samtidigt som barnen ska anpassa sig till allt detta nya ska de också separera sig från det gamla (Ackesjö, 2013; Lillejord m.fl., 2015). Forskning visar att separatio- nen från en förgivettagen identitet eller position i en skolform kan leda till känslor av oro vilket gör att utträdet inte upplevs på ett posi- tivt sätt. Omvänt kan utträdet ur en skolform också leda till känslor av befrielse och välmående (Ackesjö, 2013).

Forskning har visat att övergångar kan upplevas som särskilt kri- tiska om barnen inte är förberedda på vad de ska möta i kommande skolform. Särskilt gäller detta mötet med nya kamrater, miljöer och (undervisnings-)kulturer. Av dessa anledningar är förberedande över- gångsaktiviteter viktiga ur barns perspektiv (Ackesjö, 2014). Dock visar studier att övergångsarbetet och undervisningen i samband med övergångar ofta organiseras och genomförs oftast på kollektiv nivå. Lärarna utgår vanligen från föreställningar om gruppens samlade erfarenheter. Därmed riskerar man att missa elevers olika erfaren- heter (Lago, 2017a). Barn är individer och har olika förutsättningar och kompetenser och här framträder vikten av att ta barns perspektiv i övergångar, och att lyssna in deras tankar om vad de oroar sig över

605

Bilaga 3

SOU 2021:33

eller ser fram emot. I en norsk studie (Dehnœs Hogsnes, 2014) fram- hålls att barn är extra sårbara i övergången, och negativa erfarenheter av övergången kan medföra framtida problem i det nya samman- hanget. Barn gör övergångar med olika erfarenheter i bagaget. Därav framhålls vikten av sammanhang mellan både de arenor barnen är en del av. En positiv övergång definieras i studien som en process där de olika parterna ingår i ett likvärdigt samarbete för att tillrättalägga så att barnen kan uppleva sammanhang.

Att börja skolan är något som många barn ser fram mot och de uttrycker en längtan efter att få lära sig och att det ska bli roligt med nya utmaningar (eller bara någonting nytt). Samtidigt uttrycker de, ofta samma barn som längtar och ser fram mot att börja skolan, en oro över fler krav och svårare (och ibland tråkigare) undervisning (Lago, 2014; 2017b). Liknande resultat beskrivs i en studie från Finland (Eskelä-Haapanen, Lerkkanen, Rasku-Puttonen & Poikkeus, 2017) där barns perspektiv på övergången från förskola till skola studeras. Det som framträder i resultatet är att majoriteten av barnen fram- för allt betraktar sig själva som kompetenta learners, det vill säga de har positiva förväntningar och attityder till lärande, något som är grundläggande framtida skolframgångar. Studien visar också att barnen framhåller kamratrelationer, speciellt att få möjlighet att bibehålla relationer, framför alla andra aspekter i övergången. Kamratrelationer är ett mikrosystem som spelar stor roll i hur barn anpassar sig till skolan. Den oro barnen gav uttryck för i studien relaterades till att lära sig läsa och skriva, till att inte gå vilse på vägen till skolan och att hitta i skolan. Framför allt oroade de sig för att deras dagar av lek var över i och med skolstarten samtidigt som de såg fram emot svårare uppgifter, läxor och formell undervisning.

Liknande resultat beskrivs i Ackesjös (2014) studie. Läsåret i för- skoleklass uppfattas av barnen som en övergångsprocess, där de pend- lar över gränserna mellan traditioner och kulturer i förskola, för- skoleklass och skola. Förskoleklassen skulle därmed kunna betraktas som en förberedande övergångszon. Genom sin fysiska placering i skolans miljö ges barnen möjlighet att dagligen möta och utmanas i skolans kultur, vilket kan göra att övergången från förskoleklass till årskurs 1 blir mjukare och upplevs mindre hotande (Ackesjö, 2014). Detta skapar å ena sidan möjligheter för förskoleklassen att fungera som brobyggande i den bemärkelsen att barnen får bekanta sig med skolmiljön och dess rutiner i lugn takt. Å andra sidan kan detta också

606

SOU 2021:33

Bilaga 3

skapa en otydlighet. Barnen får ”göra skolstart” två gånger (Sandberg, 2012). Dessutom visar studier att förskoleklassen av barnen kan be- skrivas som en otydligt definierad ”mellanklass” mitt emellan förskola och skola, ett både och eller varken eller med en blandning av både skollika och förskolelika inslag (Lago, 2014). Otydligheten visar sig också i att barnen inte längre betraktar sig som förskolebarn men inte heller skolbarn. Förskoleklassen betraktas snare som en förbere- delse för ”den riktiga skolan” (Sandberg, 2018) och inte som viktig i nuet (Lago, 2014).

Övergångar innebär en dubbel utmaning – samtidigt som den ska göras smidig och trygg för barnen ska deras lärande stimuleras. Barnen ska utmanas genom nya erfarenheter och möta högre krav. Över- gången från förskola till skola kan medföra regression vilket gör det till en process där vissa barn behöver extra stöd och hjälp. Forskning av Perry (2014) har visat hur barn kan uppleva att de möter orimliga förväntningar när de börjar skolan. Som ett resultat går dessa barn från att betrakta sig själva som framgångsrika och kompetenta lärande individer i förskolan till att betrakta sig själva som misslyckade under det första skolåret. Liknande resultat framträder i Simeonsdotter Svenssons (2009) studie av den pedagogiska samlingen i förskole- klass. Resultaten visar att barns upplevelser av svårigheter i samband med den lärarinitierade samlingen och tillhörande uppgifter relateras till barnets egen förmåga alternativt uppgiften och den situation som de ingår i. De upplevda svårigheterna handlar dels om känslor av att inte duga och dels om att vara orolig för att göra fel. Som en kon- sekvens blir svårigheterna personifierade – barnen blir ägare till sina upplevda svårigheter. Resultaten visar också att barnen upplever att de inte blir tagna på allvar med vad som uppfattas som svårt. De erfar framför allt uppgifter som svårigheter när läraren inte förstår att upp- giften är svår, när barnet upplever sig som mindre delaktig i upp- giften samt när barnet inte förstår lärarens instruktioner. Bristen i att ta barns perspektiv som utgångspunkt är en gemensam faktor i de studerade lärsituationerna.

607

Bilaga 3

SOU 2021:33

Förskoleklass som en övergångszon

Forskning visar att det är särskilt viktigt att barn får utveckla sina socio-emotionella kompetenser före övergången till skolan (Abenavoli

&Greenberg, 2016). Som tidigare har nämnts menar Serry m.fl. (2014) att det är högst centralt att barnen har utvecklat en lärande- identitet, en känsla av sammanhang, välmående och självförtroende inför skolstarten. Detta har sedan förskoleklassens start varit dess fokus. Förskoleklassens lärare har sedan förskoleklassen introduce- rades lagt stort fokus på lärande lek och social utveckling. Av tradi- tion har arbetet, särskilt på höstterminerna, centrerats till att skapa en väl fungerande och sammansvetsad barngrupp baserad på social trygghet i övergången mellan förskola och skola (Ackesjö, 2010). Detta arbete har visat sig ha stor betydelse när barnen sedan börjar i årskurs 1, eftersom de då är trygga både i sin klass och i skolans lokaler (Sandberg, 2014). Förskola och skola karaktäriseras av skillnader i struktur, organisation, mål, material och innehåll vilket också påverkar barnens delaktighet och agens i de olika kontexterna (Schanke, 2019). Förskoleklassens pedagogiska vinst har varit att överbrygga dessa skillnader och ge barnen möjlighet att ”landa” i skolans miljö och i de nya relationer och gemenskaper deras nya klass och fritidshems- avdelning består av så att trygghet och gemenskap kan konstrueras innan mer utmanande och krävande lärande tar vid i årskurs 1. Genom förskoleklassens pedagogik har barnen givits möjligheter att under ett läsår pendla fram och tillbaka mellan skolans och förskolans kul- turer, känna sig för och skapa nya relationer och handlingsmönster i det nya sammanhanget och samtidigt lära sig skolans regler och rutiner på ett kravlöst vis. Därmed har en ”mjuk övergång” från för- skola till skola skapats för barnen (Ackesjö, 2014).

Dock centrerar den ökade utbredningen av den anglo-amerikanska curriculum-traditionen runt kunskapseffektivitet, målstyrning och renodlat fokus på att göra barnen redo för skolan. För förskoleklas- sens del har detta bidragit till att en förskjutning av innehåll och orga- nisation har skett över tid. Ackesjö och Persson (2019) beskriver detta som att det finns en pågående process av ”schoolarisation” (här

översatt till skolarisering), dvs. en förskjutning och närmande av för- skoleklassens position till grundskolan i utbildningssystemet. Denna förskjutning påverkas av globala policyförskjutningar mot ett mer akademiskt kunskapsinriktat innehåll för de yngsta barnen. Tendensen

608

SOU 2021:33

Bilaga 3

är att skolans arbetsmetoder och förhållningssätt även letar sig in i förskolan vilket kan resultera i att exempelvis leken får mindre plats. Detta påverkar i sin tur även förskoleklassens undervisningspraktik. Forskning om undervisning i den svenska förskoleklassen är inte särskilt välbeforskad, och den forskning som finns publicerad ger en något motstridig bild av hur undervisningen organiseras. I studier presenteras ett spänningsfält mellan en barncentrerad undervisning (att utgå från barns intresse och egen aktivitet, till exempel lek) och kvalificerande undervisning (att utgå från formulerade kunskapsmål med undervisningen), vilket kan ses som en konsekvens av det poli- tiskt formulerade uppdraget för förskoleklassen. I vissa studier beskrivs förskoleklassen till organisation och innehåll likna den traditionella skolan genom att inte utgå från barns erfarenheter och intentioner (Simeonsdotter Svensson, 2009; Ekström, 2018). Andra tidigare studier framhåller en verksamhet med kopplingar till både förskola och skola (Gannerud & Rönnerman, 2006; Lago, 2014).

Senare forskning om förhållandet mellan förskola, förskoleklass och skola ur olika aktörsperspektiv visar också att det finns ett spänningsförhållande mellan en betoning på barns sociala förmågor och grupprocesser, och en betoning på prestation och bedömning av individuella förmågor. Hellblom-Thibblins (2018) studie illustrerar en förändring i hur lärarna uppfattar barnens förmågor; från förskolans särskilda fokus på social utveckling till att i förskoleklassen inkludera aspekter av individualisering där barns förutsättningar för fortsatt lärande utvärderas genom olika individuella tester. Forsknings- resultat pekar på en pågående individualisering i utbildningsystemet

en förskjutning från gruppen till att allt mer fokusera individen och individuella förmågor i förskoleklassen (Ekström, 2018; Kallberg, 2018). Några fallstudier pekar också på att förskoleklassen har an- passat sig efter skolans traditionella sätt att organisera och strukturera undervisningen (Aminoff, 2017). Formerna för undervisning kan också påverka lekens funktion i undervisningen. Tidiga studier (ex. Garpelin, Hellblom-Thibblin, Sandberg & Andersson, 2009; Ackesjö, 2010) har visat att lärare i förskoleklass till stor del vill försvara och bevara förskoletraditionen. Ett sätt att göra detta är att ge barnen rikliga tillfällen till fri och styrd lek. Senare studier pekar på att det tycks vara svårt för lärarna i förskoleklassen att använda leken som ett pedagogiskt verktyg för att stödja barns lärande och språk-

609

Bilaga 3

SOU 2021:33

utveckling. I stället transformeras leken till en ”skollik form” (Botö, 2018).

Den svenska förskoleklassen har beskrivits som en förberedande övergångszon med syfte att vara en bro och att mjuka upp övergången till skolan. Inbyggt i policydokumenten har det sedan skolformens start också funnits en strävan att få förskolans och skolans verksam- heter att närma sig varandra. Genom förskoleklassens fysiska placer- ing i skolans miljö har barnen givits möjlighet att dagligen möta och utmanas i skolans kultur på ett kravlöst sätt, vilket kan ha medfört att övergången från förskola till årskurs 1 har blivit mjukare och upplevts mindre problematisk (Ackesjö, 2014). Därmed har förskole- klassen tillskrivits ett särskilt socialt och förberedande fokus som också kan antas har haft positiva effekter på det mer formella läran- det i årskurs 1 (Kallberg, 2018).

Slutsatser

Forskning visar att övergångar innebär förändringar i barns aktörs- skap och identitetskap. Därmed betonas vikten av förberedande övergångsaktiviteter så att barnen får tid att både anpassa sig till den nya kontexten och separera sig från den gamla. Att göra en övergång till en ny skolform ställer utan tvekan stora krav på barns anpass- ningsprocesser. Forskning visar att ju fler besök som görs i den nya kontexten, desto mindre introduktion behövs efter skolstart. Om för- skoleklassen försvinner, i enlighet med denna utrednings direktiv, blir skolstarten mer markerad vilket innebär att mer omfattande övergångs- aktiviteter kommer att krävas och det ansvar som har varit förskole- klassens faller på andra aktörer.

Forskningen är enig om att lärares samarbete i samband med barns skolstart är väsentlig för barnens fortsatta utveckling och skolgång. Det sätt övergången organiseras och genomförs, och det sätt infor- mation överlämnas mellan skolformer, kan påverka barns fortsatta lärande och utveckling. Samlärande mellan olika lärarprofessioner över läroplansgränser och utveckling av en samsyn baserad i gemen- samma föreställningar framhålls för att gynna barnens inträde i den obligatoriska skolan.

Även om skolan behöver vara redo att ta emot alla barn med olika kognitiva styrkor svagheter, sociodemografiska olikheter och skillna-

610

SOU 2021:33

Bilaga 3

der i uppväxtvillkor visar forskning även vikten av att barn behöver ha utvecklat känslor av sammanhang, välmående och självförtroende inför skolstarten. Särskilt viktigt är att ha utvecklat en lärandeidentitet. Barn i dag befinner sig i en övergångsrik institutionell vardag. Barn förbereder sig mentalt och känslomässigt inför att korsa gränser genom att reflektera över sin förmåga att lämna en social gemenskap och skapa eller ingå i en ny. För att hantera förändringar blir utveck- lingen av barns övergångskompetens viktig.

Det saknas evidens för att sänkt skolstartsålder med tidigarelagt inträde i formell undervisning bidrar till ökat lärande eller ger lång- siktiga effekter på barns utveckling. Tidigarelagd skolstart kan tvärt- om skapa ett alltför kunskapsintensivt fokus och därmed öka pressen på barnen. Snarare presenteras i forskning att senarelagd skolstart bättre gynnar den långsiktiga utvecklingen av barns olika kapaciteter och engagemang i skolan. Yngre barn behöver vistas i stimulerande lärandemiljöer där de får lära genom lekintegrerad undervisning med goda möjligheter att utveckla sociala färdigheter, språk och ett gott självförtroende för att bli lärande och nyfikna. Genom detta skapas större möjligheter att lyckas i fortsatt utbildning. Särskilt gäller detta barn som kommer från socioekonomiskt utsatta områden och upp- växtvillkor.

Forskning framhåller barns sårbarhet i övergångar. Därmed beto- nas vikten av att närma sig barns olika perspektiv, att möta barnen och att lyssna på deras tankar, föreställningar och behov. Skolstarten innebär att barnen går från att ha varit äldst i förskolan till att vara yngst i skolan. Med detta kan även följa känslor av att möta orimliga förväntningar och upplevelser av att inte duga efter skolstart. Här framträder återigen vikten av samarbete och överlämningar mellan skolformer så att undervisningen anpassas till barnen.

Publicerad forskning om förskoleklassen är inte omfattande. Be- roende på olika perspektiv och utgångspunkter är den inte heller samstämmig. Förskoleklassens praktik har förändrats och uppdraget har förskjutits under det senaste decenniet. Forskning beskriver både en barncentrerad och en kvalificerande undervisning som har beto- ning både på sociala förmågor och grupprocesser, samt prestation och bedömning. Det som dock verkar framhållas som kärnan i för- skoleklassens verksamhet är arbetet med barns emotionella och rela- tionella trygghet i övergången till skolan, genom att låta barnen pendla mellan förskolans och skolans traditioner utan krav på prestation.

611

Bilaga 3

SOU 2021:33

När förskoleklassen försvinner, i enlighet med denna utrednings direktiv, försvinner också denna funktion som övergångszon. Det går att förutsätta att barnen kommer att behöva mer stöd vid skol- starten i nya årskurs 1. I detta behöver betoning läggas på aspekter som förskoleklassen tidigare har fokuserat; få samman gruppen, stärka de sociala relationerna, skapa trygghet i klassen, lära barnen skolans rutiner, lokaler och miljöer osv. Lärargemensamma föreställningar om hur skolstarten ska göras behöver medvetandegöras, diskuteras och didaktiskt förankras för att gynna barnen på bästa sätt i nya årskurs 1.

Mot bakgrund av detta, vad i nuvarande förskoleklassens verksamhet skulle vara viktigt att bevara respektive tillföra i en ny årskurs 1, samt de första åren, i en tioårig grundskola?

Uppdraget har bestått i att, via forskningen, söka svar på hur under- visning för barn i skolstartsåldern bör organiseras, vad som är viktigt att särskilt beakta i barns övergång mellan förskola och skola och slut- ligen att, mot bakgrund av det ovan skrivna, dra slutsatser om vad som är viktigt från förskoleklassen att bevara respektive tillföra nya årskurs 1. Som vi redovisat tidigare så är den svenska förskoleklassen inte särskilt välbeforskad, och forskningen ger en motstridig bild av hur undervisningen organiseras. I vissa studier beskrivs att undervis- ningen i förskoleklassen är starkt lärar- och stoffstyrd och att den inte utgår från barns erfarenheter och intentioner. Andra tidigare studier framhåller i stället likheter till förskolans verksamhet eller en verksamhet med kopplingar till både förskola och skola.

Eftersom forskningen visar en motstridig bild av undervisningen i förskoleklassen, och då fokus i uppdraget inte har varit att särskilt studera förskoleklassens pedagogiska praktik och undervisning, kom- mer vi i denna avslutande del att sammanfatta och dra slutsatser om vad som är särskilt viktigt att beakta i övergången till och i under- visningen i den nya årskurs 1.

En av de viktigaste frågorna för utredningen om en tioårig grund- skola är att höja kunskapsresultaten för eleverna i den svenska skolan. Sverige ska vara en framstående kunskapsnation och alla elever ska ha rätt till likvärdig utbildning av hög kvalitet så att de når de natio-

612

SOU 2021:33

Bilaga 3

nella kunskapsmålen. Även om den nya årskurs 1 kommer att om- gärdas av regleringar i form av ämnen, kursplaner och fler timmar för undervisning krävs att både dessa regelverk och själva utbildningen anpassas för barn i sexårsåldern i syfte att möta deras olika behov och förutsättningar. Det råder konsensus i forskningen om att tidiga insatser i form av en förskola av hög kvalitet är gynnsamt för barns lärande och utveckling, både på kort och på lång sikt. Studier har också pekat på att det är mer gynnsamt att öka undervisningstiden för barn i skolstartsåldern än att vänta tills slutet av skoltiden. Det saknas dock evidens för att sänkt skolstartsålder med tidigarelagt inträde i formell och formaliserad undervisning bidrar till ökat lärande och ökade kunskaper eller ger långsiktiga effekter på barns utveck- ling. Snarare visar forskningen att skolan behöver vara redo att ta emot alla barn med olika kognitiva styrkor svagheter, sociodemografiska olikheter och skillnader i uppväxtvillkor. Den forskning vi redovisat pekar även på att ålder för skolstart är en viktig faktor. Barn i skol- startsåldern lär sig mest naturligt i lekintegrerade miljöer och verksam- heter, vilket i sin tur innebär att en övergång till en formell skolverk- samhet samt mer formaliserad undervisning kan skapa avbrott i barnens lärandebanor.

Vi har identifierat tre teman som speciellt viktiga för undervisning och övergångar för barn i skolstartsåldern: en utvidgad undervisnings- repertoar, progression i undervisningen samt undervisning och över- gångar som stöder barns generiska förmågor. I det följande redovisas våra slutsatser inom dessa teman.

En utvidgad undervisningsrepertoar

Den redovisade forskningen pekar på att det krävs en utvidgad under- visningsrepertoar under de första skolåren. Utgångspunkterna är att barns lärande i skolstartsåldern innebär aktiva handlingar och utfors- kande. Undervisningen bör också beakta de kunskaper, förmågor och erfarenheter som barn utvecklat innan de börjar den obligatoriska skolan, speciellt gäller det utvecklingen av litteracitet och matema- tiskt kunnande. Den utvidgade undervisningsrepertoaren innebär:

undervisning som gör barnen till aktiva utforskare snarare än passiva mottagare,

undervisning som är inkluderande och relationsskapande,

613

Bilaga 3

SOU 2021:33

undervisning som är lekintegrerad som stöttar och expanderar barnens lärande,

balans mellan vuxenstyrda och barninitierade aktiviteter, samt

att barns tidiga utveckling av litteracitet och matematiska kun- nande tas i beaktande i undervisningen.

För att reformen om en tioårig grundskola ska bli så gynnsam som möjligt bör undervisningen integrera och överbrygga de dikotomier ovan redovisad forskning pekar på som problematiska. Lärare för barn i skolstartsåldern behöver därför sträva efter:

balans mellan barncentrerad och kvalificerande undervisning,

integration mellan ämnesfokus och barnfokus, samt

integration av undervisning och lek.

Progression i undervisningen

För att kunna åstadkomma undervisning som bidrar till progression i lärandet behöver pedagogiska länkar mellan förskola och skola skapas så att undervisningen kan baseras på det barnen redan vet och kan. Öppna dörrar mellan skolformer och samarbete över läroplans- gränser betraktas inte bara som en viktig aspekt i att skapa trygghet för barnen i övergången utan också för att gynna barns fortsatta ut- veckling och skolgång. Studier har dock visat på stora brister i det pedagogiska samarbetet mellan förskola, förskoleklass och grund- skola. För att kunna skapa progression i undervisningen krävs enligt forskningen

att undervisningen tar vid där den andra skolformen slutar,

etablerad och välfungerande kommunikation mellan lärarna i de olika skolformerna så att information om barnen kan överlämnas för att kunna anpassa fortsatt undervisning,

samarbete mellan lärarna i de olika skolformerna så att barns styr- kor, kompetenser och erfarenheter tas tillvara,

614

SOU 2021:33

Bilaga 3

samarbete mellan läroplansgränser i syfte att stärka pedagogiska kopplingar och utbyte av undervisningsmetoder och därmed mini- mera risken för preschool fade out, samt

att både mottagande och avlämnande lärare har kunskap om var- andras verksamheter, arbetssätt och traditioner och en gemensam syn på övergångsarbetet.

Undervisning och övergångar som stöder barns generiska förmågor

När förskoleklassen introducerades vad syftet att den skulle vara en bro mellan förskola och skola och överbrygga skillnaderna mellan skolformerna i syfte att underlätta övergången för barnen. Försko- lans pedagogik skulle också ”färga av sig” i skolans undervisning. Det finns ingen studie som specifikt har studerat förskoleklassens och skolans respektive utveckling och närmande av varandra i undervis- ningspraktiken. Därför vet vi relativt lite om resultatet av dessa peda- gogiska intentioner. Forskning har dock visat att förskoleklassen har tjänat ett gott syfte i att utgöra en övergångszon mellan förskola och skola. Förskoleklassen har tillskrivits ett särskilt socialt och förbere- dande fokus som också kan antas har haft positiva effekter på det mer formella lärandet i årskurs 1. Dessa delar av förskoleklassens praktik är viktiga att behålla, tillföra och utveckla i nya årskurs 1. Forskningen visar tydligt att lärande inte är endast en kognitiv akt av ”kunskapsinhämtning”. Lärandet inkluderar såväl kognitiva, sociala, fysiska och emotionella dimensioner som barn integrerar i sin per- son och i sin förståelse av sig själv som en lärande person, det som vi här kallar generiska förmågor. Övergångar innebär dock förändringar i barns aktörskap och identitetskap då olika pedagogiska praktiker ställer olika krav och har olika förväntningar på barnen. Därmed kan övergångar upplevas som särskilt kritiska om barnen inte är förbe- redda på vad de ska möta i kommande skolform. Särskilt gäller detta mötet med nya kamrater, miljöer och (undervisnings-)kulturer. Under de första skolåren krävs därför

att undervisningen inkluderar utveckling av barns känslor av sam- manhang, välmående och självförtroende – särskilt inför över- gångar,

615

Bilaga 3

SOU 2021:33

att undervisningen utvecklar och stärker barns lärandeidentitet och aktörsskap,

att undervisningen inkluderar utveckling av barns generativa för- mågor som självkompetens och självreglering då dessa framstår som centrala för framgång i det fortsatta lärandet,

att undervisningen fokuserar gruppstärkande, relationsskapande och trygghetsskapande processer,

medvetet planerade och återkommande övergångsaktiviteter innan övergångar i syfte att lära känna nya kamrater, lärare och under- visningskulturer,

återkommande möten i de nya sociala gemenskaperna i skola och fritidshem före och under övergångar,

ett närmande av barns perspektiv på övergångar för att möta det enskilda barnets behov och förväntningar,

ett samtidigt fokus på separation från den gamla kontexten och anpassning till den nya, samt

ett medvetet arbete med att både utveckla och nyttja barnens över- gångskompetens för att stärka barnens förmåga att hantera fram- tida övergångar.

Läraren, är oavsett vilken grundutbildning man har läst, en central och viktig person i klassrummet. De teman som vi redovisat berör i högsta grad lärares kunskaper och kompetenser men också de för- utsättningar och villkor som lärare arbetar under. De redovisade stu- dierna pekar på att lärare behöver utvidga sin undervisningsrepertoar, få förutsättningar att skapa en progression i undervisningen och genomföra en undervisning som stöder utvecklingen av barns gene- riska förmågor såväl som barns ämneskunnande. Det ligger inte i vårt uppdrag att ge förslag på fortbildnings- och vidareutbildningsinsatser men vi kan konstatera att en reform om en tioårig grundskola behö- ver ge samtliga lärare, såväl förskollärare som grundskollärare, stöd i att vidareutveckla sina kunskaper och kompetenser om undervisning av sexåriga barn.

616

SOU 2021:33

Bilaga 3

Metodbeskrivning

I denna översikt har följande urvalskriterier använts. Studierna som söks i databaserna ska vara:

publicerade i en vetenskaplig tidskrift med peer-review, avhand- ling eller vetenskaplig rapport,

vara publicerade företrädelsevis under perioden 2010–2020,

behandla forskning om undervisning och övergångar för barn i skolstartsåldern, samt

behandla företrädesvis svensk och nordisk forskning.

I det följande redovisas forskning från flera databaser. Databaserna ERIC och Nordic Base of Early Childhood Education and Care (NB-ECEC) har varit de huvudsakliga källorna men sökningar har också genomförts i SwePub och Google schoolar.

Sökord

För forskning om undervisning för barn i skolstartsåldern har föl- jande söksträngar använts:

ERIC/EBESCO: Teaching strategies or teaching methods AND Primary school or elementary school or primary education or elementary education AND Scandinavia or Sweden or Denmark or Norway or Finland or Iceland (521 träffar)

ERIC/EBESCO: Teaching strategies or teaching methods AND Learning outcomes AND Primary school or elementary school or primary education or elementary education AND Scandinavia or Sweden or Denmark or Norway or Finland or Iceland (16 träffar)

NB-ECEC: Förskoleklass, sexåringar, undervisning (8 träffar).

För forskning om övergångar har följande söksträngar använts:

ERIC/EBESCO: Transition AND primary school (567 träffar)

ERIC/EBESCO: Transition AND from preschool AND to pri- mary school (83 träffar)

617

Bilaga 3

SOU 2021:33

ERIC/EBESCO: Transition AND from preschool AND to ele- mentary school (85 träffar)

ERIC/EBESCO: Transition AND from preschool AND to pri- mary school AND Norway OR Sweden OR Finland OR Iceland OR Denmark (7 träffar)

ERIC/EBESCO: School start AND age (275 träffar)

NB-ECEC: Övergång (40 träffar), övergång+skola (7 träffar), övergång+förskoleklass (6 träffar), transition to school (5 träffar).

Notera att dessa databaser inte täcker all för uppdraget relevant forskning, så vi har också använt oss av a) våra forskningsnätverk för att få tag på relevanta studier b) våra tidigare kunskaper om relevanta studier och c) ”snöbollsmetod” som innebär att referenser som an- vänts i särskilt relevanta studier har lästs och bedömts. Databasernas förslag på liknande studier som de vi bedömt som särskilt relevanta har också använts. Både nationell, nordisk och internationell forsk- ning har använts, även studier publicerade före 2010 om så har ansetts nödvändigt. I några fall har vi även använt forskningsgrundade rapporter från exempelvis Skolverket och Skolforskningsinstitutet.

Inkludering och exkludering av studier har gjorts utifrån en bedöm- ning av studiernas kvalitet och relevansen för utredningen om en tio- årig grundskola. Speciellt har vi uppmärksammat forskning som be- lyser de utmaningar och möjligheter som reformen står inför. I de fall det rör sig om internationella studier har vi tolkat relevansen i resultat för en svensk kontext. Studier har inte exkluderats av meto- dologiska skäl, vilket innebär att såväl studier med kvalitativ som kvantitativ ansats har inkluderats.

Inkludering och exkludering av studier har gjorts enligt följande procedur:

1.Den information som ges via databasernas träffar på sökorden har bedömts efter relevans.

2.Om studierna bedömts som relevanta har vi gjort en bedömning av de abstrakt som den första granskningen resulterat i.

3.Läsningen av den fullständiga publikationen har resulterat i att studien bedömts och exkluderats eller inkluderats utifrån dess relevans för denna översikts syften och problem.

618

SOU 2021:33

Bilaga 3

I översikten har vi också inkluderat företrädesvis internationell forsk- ning som publicerats innan 2010. Som tidigare nämnts har våra forsk- ningsnätverk, våra tidigare kunskaper och ”snöbollsmetoden” varit en källa för att inkludera fler studier än de som vi funnit i databaserna. Det har vi gjort för att vi bedömt dem som särskilt relevanta för ut- redningen. I redovisningen bildar dessa studier ofta en bakgrund till nyare nationella och skandinaviska studier, vilket har gjort det möj- ligt för oss att värdera dess kunskapsbidrag.

Referenser

Abenavoli, R. M. & Greenberg, M. T. (2016). Contributions of social-emotional readiness and classroom quality to social-emotional trajectories across elementary school. Evanston, IL: Society for Research on Educational Effectiveness.

Abry, T., Latham, S., Bassok, D. & LoCasale-Crouch, J. (2015). Preschool and kindergarten teachers’ beliefs about early school competencies: Misalignment matters for kindergarten adjustment. Early Childhood Research Quarterly, 31, 78–88.

Ackesjö, H. (2010). Läraridentiteter i förskoleklass. Berättelser från ett gränsland. (Licentiatavhandling). Göteborg: Göteborgs Universitet.

Ackesjö, H. (2013). Children Crossing Borders: School Visits as Initial Incorporation Rites in Transition to Preschool Class. International Journal of Early Childhood, 45(3), 387–410.

Ackesjö, H. (2014). Barns övergångar till och från förskoleklass. Gränser, identiteter och (dis-)kontinuiteter. (Doktorsavhandling). Kalmar: Linnéuniversitetet.

Ackesjö, H. (2015). Den komplexa väven: Att organisera för barns övergångar till och från förskoleklass. Nordisk Barnehageforskning 11(4), 1–16.

Ackesjö, H. (2017). Children’s Play and Teacher’s Playful Teaching a Discussion about Play in the Preschool Class. Journal of Education, Society and Behavioural Science, 1–13.

Ackesjö, H. & Persson, S. (2014). Barns erfarenheter av sociala gemenskaper i övergångarna till och från förskoleklass. Pedagogisk Forskning i Sverige, 19(1), 5–30.

619

Bilaga 3

SOU 2021:33

Ackesjö, H. & Persson, S. (2019). The schoolarisation of the preschool class – policy discourses and educational restructuring in Sweden. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 5(2), 127–136.

Ackesjö, H. & Persson, S. (2020). Från den omogna sexåringen till den skolpliktiga förskoleklasseleven – en dokumentanalys av sex- åringen i det svenska utbildningslandskapet från 1940-tal till i dag. Barn: Forskning om barn og barndom i Norden, 38(1), 71–87.

Ahtola, A., Poikonen, P. L., Silinskas, G., Kontoniemi, M., Niemi, P. & Nurmi, J. E. (2011). Successful Handling of Entrance to Formal Schooling: Transition Practices as a Local Innovation. International Journal of Transitions in Childhood. 5(1), 3–21.

Alatalo, T., Meier, J. & Frank, E. (2016). Transition Between Swedish Preschool and Preschool Class: A Question About Interweaving Care and Knowledge. Early Childhood Education Journal, 44(2), 155–167.

Alatalo, T., Meier, J. & Frank, E. (2017). Information Sharing on Children’s Literacy Learning in the Transition from Swedish Preschool to School. Journal of Research in Childhood Education, 31(2), 240–254.

Albæk Nielsen, A. & Nygård Christoffersen, M. (2009). Børnehavens betydning for børns udvikling. En forskningsoversigt. København: SFI – Det Nationale Forskningscenter for Velfærd.

Alexander, R. (red.) (2009). Children, their world, their education: Final report and recommendations of the Cambridge primary review. London & NY: Routledge.

Aminoff, C. (2017). Samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter i förskoleklass. (Licentiatavhandling).

Linköping: Universitet.

Andrews, P. & Sayers, J. (2015). Identifying Opportunities for Grade One Children to Acquire Foundational Number Sense: Developing a Framework for Cross Cultural Classroom Analyses. Early Childhood Education Journal, 43(4), 257–267.

Aunio, P. & Niemivirta, M. (2010). Predicting children’s mathematical performance in grade one by early numeracy. Learning and Individual Differences, 20, 427–435.

620

SOU 2021:33

Bilaga 3

Aydogan, C. (2012). Influences of Instructional and Emotional Class- room Environments and Learning Engagement on Low-Income Children’s Achievement in the Prekindergarten Year. (Doktors- avhandling.) Nashville, Tennessee: Vanderbilt University.

Björck-Åkesson, E., Almqvist, L., Björk-Willén, P., Granlund, M., Hvit, S., Norling, M. & Sandberg, A. (2014). Förskolan som barns språkmiljö. Vetenskapsrådets resultatdialog 2014, 9.

Björklund, C. (2014). Powerful teaching in preschool – a study of goal-oriented activities for conceptual learning. International Journal of Early Years Education, 22(4), 380–394.

Björklund, C., Palmér, H. (2019). I mötet mellan lekens frihet och undervisningens målorientering i förskolan. Forskning om undervisning och lärande, 7(1), 64–85.

Bjørnestad, E. & Pramling Samuelsson, I. (red.) (2012). Hva betyr livet i barnehagen for barn under 3 år? En forskningsoversikt. Oslo: Høgskolen i Oslo & Akershus.

Botö K. (2018). Litteracitetsaktiviteter i skärningspunkten mellan lek och undervisning i förskola och förskoleklass. (Licentiatavhandling). Göteborg: Göteborgs Universitet.

Bub, K. L. (2009). Testing the effects of classroom supports on children's social and behavioral skills at key transition points using latent growth modeling. Applied Developmental Science, 13(3), 130–148.

Carida, H. C. (2011). Planning and implementing an educational programme for the smooth transition from kindergarten to primary school: The greek project in all-day kindergartens. Curriculum Journal, 22(1), 77–92.

Carl, B. (2007). Child care giver interaction scale. (Doktorsavhandling.) Indiana: University of Pennsylvania.

Chan, W. L. (2012). Expectations for the transition from kindergarten to primary school amongst teachers, parents and children. Early Child Development and Care, 182(5), 639–664.

Curby, T. W., LoCasale-Crouch, J., Konold, T. R., Pianta, R. C., Howes, C., Burchinal, M., ... & Barbarin, O. (2009). The relations of observed pre-K classroom quality profiles to children’s achievement and social competence. Early Education and Development, 20(2), 346–372.

621

Bilaga 3

SOU 2021:33

Dehnœs Hogsnes , H. (2014). Barns muligheter for å erfare sammenhenger i ovaergang fra barnehage til skolefritdsordning. Barn: Forskning om barn og barndom i Norden, 3, 45–60.

Dehnœs Hogsnes, H. & Moser, T. (2014). ”Forståelser av gode overganger og opplevelse av sammenheng mellom barnehage, skole og skolefritidsordning”. Tidsskrift for nordisk barnehageforskning, 7(6), 1–24.

Duncan, G. J., Dowsett, C. J., Claessens, A., Magnuson, K., Huston, A. C., Klebanov, P., … Japel, C. (2017). School readiness and later achievement. Developmental Psychology, 43(6), 1428–1446.

Dunlop, A.W. (2016). Informing transitions: Theories of learning or development? Presentation på EECERAS konferens i Dublin, 31/8-3/9 2016.

Efthymia, G. (2018). Barriers facing to the implementation of transition practices in greek kindergartens. International Online Journal of Primary Education, 7(2), 1–16.

Eklund, K., Torppa, M. & Lyytinen, H. (2013). Predicting reading disability: Early cognitive risk and protective factors. Dyslexia, 19(1), 1–10.

Ekström, K. (2018). Övergången från förskola till förskoleklass, en förändring av delaktighet i tiden och rummet. I Garpelin, A., Sandberg, G. (Red.). Att förstå barns vägar till lärande under över- gången från förskola till skola (sid. 87–107). Västerås: Mälardalens högskola. Mälardalen Studies in Educational Sciences, Nr 35.

Eriksson, I. & Jansson, A. (2017). Designing Algebraic Tasks for 7-Year-Old Students--A Pilot Project Inspired by Davydov’s “Learning Activity” Concept. International Journal for Mathematics Teaching and Learning, 18(2), 257–272.

Eskelä-Haapanen, S., Lerkkanen, M-K., Rasku-Puttonen, H. & Poikkeus, A-M. (2017). Children’s beliefs concerning school transition. Early Child Development and Care, 187(9), 1446– 1459.

Europaparlamentet. (2011). Betänkande om inlärning i tidig ålder i Europeiska Unionen (2010/2159(INI)).

Europaparlamentet: Utskottet för kultur och utbildning.

622

SOU 2021:33

Bilaga 3

Fischer, M., Karlsson, M. & Nilsson, T., (2020). Långsiktiga effekter av mer undervisningstid. SNS analys 64.

Fleer, M. (2015). How preschools environments afford science learning. In M. Fleer & N. Pramling (Red.), A cultural-historical study of children learning science (Sid. 23–37). Dordrecht: Springer.

Fontaine, N. S., Dee Torre, L., Grafwallner, R. & Underhill, B. (2006). Increasing quality in early care and learning environments. Early Child Development and Care, 176(2), 157–169.

Fredriksson, P. & Öckert, B. (2006). Is Early Learning really more Productive? The Effect of School Starting Age on School and Labour Market Performance. Working paper 2006:12.

Uppsala: Institute for Labour Market Policy Evaluation.

Fridberg, M., Jonsson, A., Redfors, A. & Thulin, S. (2019). Teaching Chemistry and Physics in Preschool: A Matter of Establishing Intersubjectivity. International Journal of Science Education, 41(17), 2542–2556.

Gannerud, E. & Rönnerman, K. (2006). Innehåll och innebörd i lärares arbete i förskola och skola: En fallstudie ur ett genusperspektiv. Göteborg: Göteborgs universitet.

Garpelin, A., Hellblom-Thibblin, T., Sandberg, G. & Andersson, S. (2009). Hur klarar skolan åtgärdsgarantin – att ge stöd åt alla barn, att kunna läsa, skriva och räkna när de lämnar årskurs 3?

Västerås: Mälardalens högskola.

Gitomer, D. H. & Zisk, R. C. (2015). Knowing what teachers know. Review of Research in Education, 39, 1–53.

Gjerustad, C., Federici, R.A. & Hovdhaugen, E. (2016). Spørsmål til Skole-Norge våren 2016. Resultater og analyser fra Utdannings- direktoratets spørreundersøkelse blant skoler og skoleeiere.

Oslo: Nordic Institute for Studies in Innovation, Research and Education.

Heckman, J.J. (2000). Invest in the very young. Chicago, IL: Ounce of Prevention Fund and the University of Chicago Harris School of Public Policy Studies.

Heckman, J. J. (2006). Skill formation and the economics of investing in disadvantaged children. Science, 312(5782), 1900–1902.

623

Bilaga 3

SOU 2021:33

Hellblom-Thibblin, T. (2018). Pedagogiska övergångar med fokus på identitetsskapande processer och grupptillhörighet ur lärares perspektiv. I A. Garpelin & G. Sandberg (Red.). Att förstå barns vägar till lärande under övergången från förskola till skola

(Sid. 127–144). Västerås: Mälardalens högskola, Mälardalen Studies in Educational Sciences, No. 35.

Holmqvist Olander, M. & Nyberg, E. (2014). Learning study guided by variation theory: Exemplified by children learning to halve and double whole numbers. Journal of Research in Childhood Education, 28(2), 238–260.

Horstschräer, J. & Muehler, G. (2014). School entrance recommendation: A question of age or development? Education Economics, 22(3), 270–292.

Hännikäinen, M. & Rasku-Puttonen, H. (2010). Promoting children’s participation: the role of teachers in preschool and primary school learning sessions. Early Years, 30(2), 147–160.

Huf, C. (2013). Children’s agency during transition to formal schooling. Ethnography and Education 8(1), 61–76.

Jenkins, J. M., Watts, T. W., Magnuson, K., Clements, D., Sarama, J., Wolfe, C.B. & Spitler, M. E. (2015). Preventing preschool fade- out through instructional intervention in kindergarten and first grade. Evanston, IL: Society for Research on Educational Effectiveness.

Kallberg, P. (2018). Två lärarkategoriers arbete med sociala relationer i övergången från förskoleklass till årskurs 1. (Doktorsavhandling). Västerås: Mälardalens Högskola.

Karila, K. & Rantavuori, L. (2014). Discourses at the boundary spaces: Developing a fluent transition from preschool to school. Early Years: An International Journal of Research and Development, 34(4), 377–391.

Keilow, M., Holm, A., Friis-Hansen, M. & Kristensen, R. M. (2019). Effects of a classroom management intervention on student selective attention: results from a randomized controlled trial. School Effectiveness and School Improvement, 30(2), 194–211.

624

SOU 2021:33

Bilaga 3

Kyttälä, M., Aunio, P., Lepola, J. & Hautamäki, J. (2014). The role of the working memory and language skills in the prediction of word problem solving in 4- to 7-year-old children. Educational Psychology, 34(6), 674–696.

Lazzari, A., Balduzzi, L., Van Laere, K., Boudry, C., Rezek, M. & Prodger, A. (2020). Sustaining warm and inclusive transitions across the early years: Insights from the START project. European Early Childhood Education Research Journal, 28(1), 43–57.

Lago, L. (2014). ”Mellanklass kan man kalla det”. Om tid och meningsskapande vid övergången från förskoleklass till årskurs ett. (Doktorsavhandling.) Linköping: Linköpings Universitet.

Lago, L. (2017a). Different transitions: Timetable failures in the transition to school. Children & Society, 31(3), 243–252.

Lago, Lina (2017b) Visions de l’école chez jeunes enfants en Suède. In Pascale Garnier & Sylvie Rayna (Red.) Recherches avec les jeunes enfants: Perspectives internationales (pp. 57–75).

Bruxelles: P.I.E. Peter Lang.

Leach, P., Barnes, J., Malmberg, L. E., Sylva, K., Stein, A. & the FCCC Team. (2008). The quality of different types of childcare at 10 and 18 months: A comparison between types and factors related to quality. Early Child Development and Care, 178(2), 177–209.

Lee, S. & Goh, G. (2012). Action research to address the transition from kindergarten to primary school: Children’s authentic learning, construction play, and pretend play. Early Childhood Research & Practice, 14(1), 1–16.

Lepola, J. & Hannula-Sormunen, M. (2019). Spontaneous Focusing on Numerosity and Motivational Orientations as Predictors of Arithmetical Skills from Kindergarten to Grade 2. Educational Studies in Mathematics 100(3), 251–69.

Lillejord, S., Børte, K., Halvorsrud, K., Ruud, E. & Freyr, T. (2015). Tiltak med positiv innvirkning på barns overgang fra barnehage til skole: En systematisk kunnskapsoversikt. Oslo: Kunnskapssenter for utdanning.

Lillejord, S., Børte, K. & Nesje, K. (2018). De yngste barna i skolen: Lek og læring, arbeidsmåter og læringsmiljø – En forskningskart- legging. Oslo: Knowledge Centre for Education.

625

Bilaga 3

SOU 2021:33

Lillvist, A. & Wilder, J. (2017). Valued and performed or not? Teachers’ ratings of transition activities for young children with learning disability. European Journal of Special Needs Education, 32(3), 422–436.

LoCasale-Crouch, J., Konold, T., Pianta, R., Howes, C., Burchinal, M., Bryant,... (2007). Observed classroom quality profiles in state-funded pre-kindergarten programs and associations with teacher, program, and classroom characteristics. Early Childhood Research Quarterly, 22(1), 3–17.

LoCasale-Crouch, J., Mashburn, A.J., Downer, J.T. & Pianta, R.C.

(2008). Pre-kindergarten teachers’ use of transition practices and children’s adjustment to kindergarten. Early Childhood Research Quarterly, 23, 124–139.

Lovett, M., Frijters, J. C., Wolf, M. & Morris, R. D. (2017). Early

intervention for children at risk for reading disabilities: The impact of grade at intervention and individual differences on intervention outcomes. Journal of Educational Psychology, 109(7), 889–914.

Ma, J. (2019). The complex trajectory of children’s transition to school within a bi-cultural context: A case of a Chinese immigrant child in Australia. European Early Childhood Education Research Journal, 27(1), 81–99.

Merrell, C. & Tymms, P. (2011). Changes in children's cognitive development at the start of school in england 2001–2008. Oxford Review of Education, 37(3), 333–345.

Michaelsen, E. & Palm, K. (2018). Den viktige begynneropplæringen. Oslo: Universitetsforlaget

Mokrova, I., Broekhuizen, M. & Burchinal, M. (2015). Pre- kindergarten and kindergarten classroom quality and children's social and academic skills in early elementary grades. Evanston, IL: Society for Research on Educational Effectiveness.

Männikkö, I. & Husu, J. (2018). Uncovering expected teaching actions in attention-demanding teaching situations. Teacher Development, 22(5), 651–667.

Norling, M., Sandberg, A. & Almqvist, L. (2015). Engagement and emergent literacy practices in Swedish preschools. European Early Childhood Education Research Journal, 23(5), 619–634.

626

SOU 2021:33

Bilaga 3

O’Connor, D. & Angus, J. (2014). “Give them time” -- an analysis of school readiness in ireland's early education system: A steiner waldorf perspective. Education 3–13, 42(5), 488–497.

OECD (2006). Starting strong II: early childhood education and care. Paris: Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD).

OECD. (2012). Starting Strong III: A Quality Toolbox for Early Childhood Education and Care. Paris: Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD).

OECD (2017). Starting Strong V. Transitions from early childhood education and care to primary education. Paris: Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD).

Perry, B. (2014). Social justice dimension of starting school. In B. Perry, S. Dockett & A. Petriwskyj (Red.). Transitions to School- International Research, Policy and Practice (Sid. 175–186). Dordrecht: Springer.

Perry, B., Dockett, S. & Petriwskyj A. (2014). Theorising transition: shifts and tensions. I B. Perry, S. Dockett & A. Petriwskyj (Red.). Transitions to School – International Research, Policy and Practice (Sid. 1–18). Dordrecht: Springer.

Persson, S. (2015a). Pedagogiska relationer i förskolan. I I. Tallberg Broman (Red.). Förskola – tidig intervention (Sid. 121–140). Stockholm: Vetenskapsrådet och Skolforskningsinstitutet.

Persson, S. (2015b). En likvärdig förskola för alla barn – Innebörder och indikatorer. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Peters, S. (2010). Literature Review: Transition from Early Childhood Education to School. Report to the Ministry of Education.

New Zealand: Ministry of Education, Wellington.

Pierce, C. D. & Bruns, D. A. (2013). Aligning components of recognition and response and response to intervention to improve transition to primary school. Early Childhood Education Journal, 41(5), 347–354.

Piasta, S. B. (2016). Current understandings of what works to support the development of emergent literacy in early childhood classrooms. Child Development Perspectives, 10(4), 234–239.

627

Bilaga 3

SOU 2021:33

Pyle, A. & Bigelow, A. (2014). Play in kindergarten: An interview and observational study in three Canadian classrooms.

Early Childhood Education Journal, 43, 1–9.

Pyle. A. & Danniels, E. (2017) A Continuum of Play-Based Learning: The Role of the Teacher in Play-Based Pedagogy and the Fear of Hijacking Play. Early Education and Development, 28(3), 274–289.

Raver, C. C., Jones, S. M., Li-Grining, C., Zhai, F., Bub, K. & Pressler, E. (2012). CSRP’s Impact on lowincome preschoolers’ preacademic skills: self-regulation as a mediating mechanism. Child Development, 82(1), 362–378.

Rainio, A. P. & Hilppö, J. (2017). The dialectics of agency in educa- tional ethnography. Etnography and Education, 12(1), 78–94.

Reichmann, E. (2011). Transition from German kindergarten to elementary school: Influence of transition programs in nurturing every child’s potential for a better future. Paper från keynote speech på International Conference of Early Childhood and Special Education (ICECSE) “Nurturing Every Child’s Potential for a Better Future”. Penang, Malaysia, 10–12 juni, 2011.

Reys, M. R., Brackett, M. A., Rivers, S. E., White, M. & Solovey, P. (2012). Classroom Emotional Climate, Student Engagement and Academic Achievement. Journal of Educational Psychology, 104(3), 700–712.

Riggall, A. & Sharp, C. (2008). The Structure of Primary Education: England and Other Countries. Primary Review Research Survey, 9/1. Cambridge: Faculty of Education.

Russell, J. L. (2011). From child’s garden to academic press: The role of shifting institutional logics in redefining kindergarten education. American Educational Research Journal, 48, 236–267.

Sandberg, G. (2012). På väg in i skolan: Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande. (Doktorsavhandling). Uppsala: Uppsala universitet.

Sandberg, G. (2018). Olika barns perspektiv på övergången till årskurs 1. I A. Garpelin & G. Sandberg (Red.). Att förstå barns vägar till lärande under övergången från förskola till skola

(sid. 71–86). Västerås: Mälardalens högskola, Mälardalen Studies in Educational Sciences, No. 35.

628

SOU 2021:33

Bilaga 3

Sandberg, G., Hellblom-Thibblin, T. & Garpelin, A. (2014). Transition to school: A Swedish perspective. Early Childhood Folio, 18(2), 15–21.

Sandberg, G., Hellblom-Thibblin, T. & Garpelin, A. (2015). Teacher’s Perspective on How to Promote Children’s Learning in Reading and Writing. European Journal of Special Needs Education, 30(4), 505–517.

Sandberg, G. & Norling, M. (2018). Teachers’ Perspectives on

Promoting Reading and Writing for Pupils with Various Linguistic Backgrounds in Grade 1 of Primary School. Scandinavian Journal of Educational Research, 64(2), 300–312.

Sheridan, S. & Williams, P. (2018). Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.

Schanke, T. (2019). Preparing for and entering school. (Doktorsavhandling). Trondheim: NTNU.

Schulting, A.B., Malone, P.S. & Dodge, K.A. (2005). The effect of school-based kindergarten transition policies and practices on child academic outcomes. Developmental Psychology, 41, 860–871.

Siraj-Blatchford I. (2009) “Conceptualising progression in the pedagogy of play and sustained shared thinking in early childhood education: A Vygotskian perspective”. Educational and Child Psychology 26(2), 77–89.

Siraj-Blatchford, I. & Sylva, K. (2004). Researching pedagogy in English pre-schools. British Educational Research Journal, 30(5), 713–730.

Serry, T., Imms, C., Froude, E., Joffe, B., Heine, C. & Merrigan, C. (2014). Preparatory teachers’ perceptions of school readiness: A survey of victorian teachers. Australian Educational Researcher, 41(1), 109–124.

Sigmundsson, H., Dybfest Eriksen, A., Ofteland, G. S. & Haga, M.

(2018). Gender gaps in letter-sound knowledge persist across the first school year. Frontiers in Psychology, 9(301). https://doi.org/10.3389/fpsyg.2018.00301.

Simeonsdotter Svensson, A. (2009). Den pedagogiska samlingen i förskoleklassen. Barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter. (Doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs universitet.

629

Bilaga 3

SOU 2021:33

Sirkko, R., Kyrönlampi, T. & Puroila, A.-M. (2019). Children’s Agency: Opportunities and Constraints. International Journal of Early Childhood, 51(3), 283–300.

Sivertsen, H., Haugum, M., Haugset, A.S., Carlsson, E., Nilsen, R.D. & Nossum, G. (2015). Spørsmål til Barnehage – Norge 2014. Steinkjer: Trøndelag R & D Institute.

Skolforskningsinstitutet (2017). Klassrumsdialog i matematik- undervisningen. Matematiska samtal i helklass i grundskolan. Stockholm: Skolforskningsinstitutet.

Skolforskningsinstitutet (2019). Läsförståelse och undervisning om lässtrategier. Stockholm: Skolforskningsinstitutet.

Skolinspektionen. (2015). Undervisning i förskoleklass. Kvalitets- granskning, Rapport: 2015:03. Stockholm: Skolinspektionen.

Skouteris, H., Watson, B. & Lum, J. (2012). Preschool children’s transition to formal schooling: The importance of collaboration between teachers, parents and children. Australian Journal of Early Childhood, 37(4), 78–85.

Solheim, O.J, Torppa, M., Uppstad, P-H & Lerkkanen, M-J. (2020). Screening for Slow Reading Acquisition in Norway and Finland

a Quest for Context Specific Predictors. Scandinavian Journal of Educational Research, 1–17.

DOI: 10.1080/00313831.2020.1739130

Spritz, B. L., Hollister Sandberg, E., Maher, E. & Zajdel, R. T. (2010). Models of Emotion Skills and Social Competence in the Head Start Classroom. Early Education and Development, 21(4), 495–516.

Sunde, K., Furnes, B. & Lundetrae, K. (2020). Does Introducing the Letters Faster Boost the Development of Children’s Letter Knowledge, Word Reading and Spelling in the First Year of School? Scientific Studies of Reading, 24(2), 141–158.

Suggate, S., Schaughency, E. & Reese, E. (2013). Children learning to read later catch up to children reading earlier. Early Childhood Research Quarterly, 28, 33–48.

Taube, K., Fredriksson, U., Olofsson, Å. (2015). Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever.

Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie.

630

SOU 2021:33

Bilaga 3

Thulin, S. (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan. (Doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs universitet.

Tjernberg, C. (2017). Form, funktion och innehåll i samspel.

ISkolverkets Lärportal: Språk-, läs- och skrivutveckling – Grundskola åk F–3. Modul 1: Tidig läsundervisning. Stockholm: Skolverket.

Torppa, M., Eklund, K., van Bergen, E. & Lyytinen, H. (2015). Late- emerging and resolving dyslexia: A follow-up study from age 3 to 14. Journal of Abnormal Child Psychology, 43(7), 1389–1401.

Torppa, M., Georgiou, G. K., Niemi, P., Lerkkanen, M.-K. & Poikkeus, A.-M. (2017). The precursors of double dissociation between reading and spelling in a transparent orthography. Annals of Dyslexia, 67, 42–62.

Unicef Innocenti Research Centre (2008). The child care transition. A league table of early childhood education and care in economically advanced countries. Florens: Report card 8.

van Oers, B. & Duijkers, D. (2013). Teaching in a play-based curriculum: Theory, practice and evidence of developmental education for young children. Journal of Curriculum Studies, 45, 511–534.

Vallberg Roth, A-C. & Tallberg Broman, I. (2018). Undervisning i förskolan – med koppling till ett samverkansprojekt. I Sheridan, S. & Williams, P. (Red.) Undervisning i förskolan: En kunskaps- översikt. Stockholm: Skolverket, 65–83.

Vennberg, H. (2020). Att räkna med alla elever: följa och främja matematiklärande i förskoleklass. (Doktorsavhandling). Umeå: Umeå universitet.

Wallerstedt, C. & Pramling, N. (2012). Learning to play in a goal- directed practice. Early years, 32(1), 5–15.

Weisberg, D. S., Hirsh-Pasek, K. & Golinkoff, R. M. (2013). Guided play: Where curricular goals meet a playful pedagogy. Mind, Brain, and Education, 7(2), 104–112.

Williams, P., Sheridan, S. & Sandberg, A. (2014). Preschool – an arena for children’s learning of social and cognitive knowledge. Early years, 34(3), 226–240.

631

Bilaga 3

SOU 2021:33

Yoshikawa, H., Weiland, C., Brooks-Gunn, J., Burchinal, M.R., Espinosa, L.M., Gormley, W.T. & Zaslow, M.J. (2013). Investing in our Future: The Evidence Base on Preschool Education. Society for Research on Child Development.

Zambrana, I. M., Ogden, T. & Zachrisson, H. D. (2020). Can pre- academic activities in norway's early childhood education and care program boost later academic achievements in preschoolers at risk? Scandinavian Journal of Educational Research, 64(3), 440–456.

632

Bilaga 4

Konsekvenser av införande av en tioårig grundsärskola – intervjustudie

1.1Introduktion

Denna promemoria sammanställer resultatet av en intervjustudie med 12 kommuner1 om konsekvenser av att grundsärskolan görs tioårig genom införande av en ny årskurs 1. Studien har genomförts av Vilna AB, i samarbete med Barrett Utveckling AB, på uppdrag av Utredningen om en tioårig grundskola (U 2020:02).2

Sammanfattning

Sammanfattningsvis uttrycker kommunerna följande konsekvenser av att grundsärskolan görs tioårig genom införande av en ny årskurs 1:

Förändringen bedöms vara positiv för barn och vårdnadshavare. Bland annat eftersom den skapar ökad likvärdighet i förhållande till barnen i grundskolan och tydlighet för grundsärskolans mål- grupp. Mest gynnsam är förändringen för barn där intellektuell funktionsnedsättning är tydlig tidigt. Dessa barn saknar i dag tyd- liga utbildningsvägar från förskolan till grundsärskolan.

Det behöver finnas adekvata förutsättningar för utrednings- arbetet som ligger till grund för mottagande i grundsärskolan, för att ett mottagande till årskurs 1 ska kunna genomföras på ett ända- målsenligt och likvärdigt sätt. Det behöver klargöras var ansvar, resurser och kompetens för de underliggande bedömningarna ska

1Följande kommuner har deltagit i studien. Jönköping, Knivsta, Köping, Lund, Malmö, Nacka, Skellefteå, Stockholms stad, Södertälje, Vänersborg, Värnamo och Växjö.

2Studien har genomförts av Anders Fredriksson vid Vilna AB och Helena Barrett vid Barrett Utveckling AB.

633

Bilaga 4

SOU 2021:33

finnas, när de ska ske i förskolan. Regionerna gör oftast flera av dagens bedömningar av barn i förskoleåldern. Kommunerna menar att regionerna inte har kapacitet att kunna hantera ett ökat antal bedömningar i tid till skolstart vid sex års ålder. Ansvarsfördel- ning mellan regionerna och hemkommunerna behöver därför göras tydligt. Förslaget bedöms emellertid inte få några stora konse- kvenser för kommunens handläggning av utredningsarbetet.

Förslaget bedöms kunna få vissa konsekvenser för grundsärsko- lans verksamhet. Det kommer sannolikt bli fler barn i yngre åldrar men inte fler barn totalt sett. Det kommer uppstå ett ökat behov av utbildad personal och lokaler till grundsärskolan.

Studiens genomförande

Vilna har genomfört intervjuer med tjänstepersoner som är ansvariga för mottagande av barn till grundsärskolan i kommunerna. Inter- vjuerna har fokuserat på tjänstepersonernas bedömningar av konse- kvenserna

för barn och vårdnadshavare,

utredningsarbetet respektive

grundsärskolans verksamhet.

Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide som struk- turerade samtalen. Intervjuer gjordes under november 2020 i form av digitala videomöten.

Promemorians disposition

Promemorian har fyra avsnitt: Det första avsnittet (1.2) beskriver hur kommunerna i studien organiserar verksamheten i dag för de sex- åringar som sedan mottagits i grundsärskolans årskurs 1. I avsnittet beskriver vi de fyra olika utbildningsvägar som återfinns i kommu- nerna i studien.

Det andra avsnittet (1.3) redogör för tjänstepersonernas bedöm- ningar av konsekvenser för barn och vårdnadshavare, när grundsär- skolan får en årskurs 1 från sex års ålder.

634

SOU 2021:33

Bilaga 4

Det tredje avsnittet (1.4) beskriver konsekvenser för utrednings- arbetet. Det fjärde och sista avsnittet (1.5) presenterar konsekvenser för grundsärskolans verksamhet.

1.2Snåriga utbildningsvägar för dagens sexåringar

Kommunerna beskriver att barnen som utgör målgrupp för grund- särskolan har varierande förutsättningar och behov. Utifrån det har kommunerna försökt att hitta lagliga och lämpliga utbildningsvägar från förskolan till grundsärskolan för dessa barn.

Förskoleklassen är numera obligatorisk. Det innebär att barn har skolplikt från höstterminen det år då de fyller sex år. En del barn som hör till grundsärskolans målgrupp går i en förskoleklass med kopp- ling till grundskolan innan de mottas i grundsärskolans nuvarande årskurs 1.

Men kommunerna framhåller att denna utbildningsväg inte passar alla barn. Enligt kommunerna beror det främst på att skolbyten inne- bär alltför stora förändringar för en del barn. Förändringar som är svåra att hantera, bland annat utifrån barnens olika kognitiva för- mågor. Tjänstepersonerna beskriver att omställningen i övergång till förskoleklass exempelvis innebär att lämna förskolans miljö, perso- nal och skolas in i ett nytt sammanhang med nya människor, sam- spel, förväntningar och rutiner med mera.

Särskilt för barn där det redan i förskolan står klart att barnet kommer att gå i grundsärskolans årskurs 1, anses det vara en nackdel att mellanlanda i förskoleklass med koppling till grundskolan. Det kan handla om barn som kommer att gå i träningsskola men även andra barn. En av tjänstepersonerna som vi intervjuat beskriver nack- delen med att övergå till förskoleklass på följande sätt:

Det är framförallt skolbyten som är problemet, mer än förskoleklassen i sig.

Flera tjänstepersoner beskriver att införandet av obligatorisk för- skoleklass innebar svårigheter för barn där det redan i förskolan står klart att det kommer att gå i grundsärskolan. Främst på grund av att förskoleklass finns med koppling till grundskolan, inte med kopp- ling till grundsärskolan. Enligt kommunerna fanns det därmed inte något självklart steg vid sex års ålder, för de barn som redan i för-

635

Bilaga 4

SOU 2021:33

skolan har tydliga tecken på intellektuell funktionsnedsättning. För dem har en förskoleklass med koppling till grundskolan inte varit en passande utbildningsväg, med de förändringar och skolbyten som det oftast innebär. Kommunerna har behövt lösa den frågan och valt delvis olika sätt att organisera utbildningsvägarna för dessa barn.

Bland kommunerna i studien återfinns utifrån detta fyra olika ut- bildningsvägar för de sexåringar som sedan mottagits i grundsärskolans årskurs 1:

att övergå till förskoleklass med koppling till grundskolan

att övergå till särskild förskoleklass i grundsärskolans miljö

att vara kvar ett extra år i förskolan (så kallad uppskjuten skolplikt)

att bli mottagen i grundsärskolan (så kallad tidigarelagd skolstart).

De fyra utbildningsvägarna beskrivs vidare i detta avsnitt. De före- kommer i varierande utsträckning i kommunerna. Vissa använder alla fyra vägarna. I andra kommuner förekommer två eller ett par av uppläggen. Kommunerna beskriver också att de använt olika upplägg över tid. Genom kommunernas redogörelser framträder en bild av att dagens utbildningsvägar är snåriga och ger utrymme för otydlig- het och olikvärdighet.

Förskoleklass med koppling till grundskolan

Flera tjänstepersoner vi intervjuat anser att förskoleklassen kan vara gynnsam för barn som beskrivs ha ”goda förmågor”, exempelvis har lättare att klara av socialt samspel och hantera förändringar. Året i förskoleklassen kan bidra till barnets utveckling och vara en mjuk- start på skolan, utan alltför höga krav, enligt tjänstepersonerna. Så här beskriver en kommun förskoleklassens funktion för dessa barn:

Förskoleklassen har varit en bra brygga, mindre kravfylld, pedagogik som är närmare förskolans, även om den varit i skolans lokaler. Den bygger på att få träna att vara skolbarn.

I våra intervjuer framkommer vidare att barnets utmaningar ibland blir tydligare under året i förskoleklassen. Det blir lättare att göra be- dömningar eftersom barnen är äldre och barnets svårigheter kan bli tydligare i skolmiljön, jämfört med förskolemiljön. Somliga kommu-

636

SOU 2021:33

Bilaga 4

ner lyfter också att en fördel med förskoleklassen är, att den har till- gång till elevhälsan som då kan bidra i arbetet med bedömningarna och möjliggöra ett mottagande till grundsärskolans nuvarande årskurs 1.

Förskoleklass i grundsärskolans miljö

Några kommuner har skapat möjlighet att gå förskoleklass i grund- särskolans miljö. Detta upplägg använder kommunerna främst för de barn som med stor sannolikhet ska gå i grundsärskolan. På så sätt slipper barnet att mellanlanda i en förskoleklass med koppling till grundskolan med ett extra skolbyte till följd. Upplägget förekommer både i stora kommuner och i mindre kommuner.

Kommunerna gör olika tolkning av möjligheterna att ha förskole- klass i grundsärskolans miljö. En kommun har detta som en uttalad strategi, en slags ”förberedelseklass” för de aktuella sexåringarna. Under förskoleklassåret ser kommunen sedan till att bedömningar och utredning blir klar för att kunna mottas inför nuvarande åk 1 i grundsärskolan. En annan kommun i vår studie menar att de inte sett att det finns lagligt utrymme för denna lösning.

Kvar ett extra år i förskolan

Hemkommunen kan göra bedömningen att en sexåring har särskilda skäl för att få skolplikten uppskjuten ett år. Om skolplikten skjuts upp ska barnet i stället erbjudas att gå i förskola.

I flera kommuner är det vanligt att barn, där det tidigt finns en tydlig intellektuell funktionsnedsättning, går kvar ett extra år i för- skolan.

I intervjuerna framkommer funderingar på om uppskjuten skol- plikt kommer att vara ett alternativ även efter att grundsärskolan får en ny årskurs 1 från sex års ålder. I några kommuner tas detta för givet. De anser att det behöver finnas något alternativ till grund- skolans årskurs 1, ifall utredningarna inte hinner bli klar för mot- tagande till grundsärskolan.

Andra uttrycker det som ett önskemål. De menar att vissa barn helt enkelt inte är mogna att lämna förskolan. Även om det är möj- ligt att starta grundsärskolan från sex års ålder.

637

Bilaga 4

SOU 2021:33

Mottagen i grundsärskolan

I dag kan barnet även få en tidigarelagd skolstart i grundsärskolan. Det vill säga att barnet hoppar över förskoleklass och börjar års- kurs 1 i grundsärskolan vid sex års ålder.

Det upplägget förkommer i varierande grad bland de kommuner som deltar i studien. I några kommuner har det inte förekommit alls de senaste åren. I en annan kommun är det exempelvis en medveten linje att tillsammans med habiliteringen arbeta för att kunna ta emot sexåringar som hör till grundsärskolan genom en tidigarelagd skol- start.

1.3Positivt för barn och vårdnadshavare

Vid intervjuerna har tjänstepersonerna ombetts att, utifrån sin erfar- enhet, bedöma vilka konsekvenser förändringen av grundsärskolan kommer att innebära för de aktuella barnen och deras vårdnads- havare.

Reaktionerna är övervägande positiva, mot bakgrund av nuläget. De kommer till uttryck på bland annat följande olika sätt:

Jag kan inte se något annat än positivt.

Det borde ha varit gjort sedan tidigare.

Äntligen! Det är nästan så att vårdnadshavare har kunnat känna sig diskriminerade som det fungerar i dag - varför ska vi behöva ansöka om uppskjuten skolplikt för vårt barn? Det som ska vara positivt med att starta skolan, blir idag något ansträngande.

Kommunerna är överlag positiva till den förändring av grundsärskolan som skulle följa av den skisserade reformen. Samtidigt påtalar flera tjänstepersoner att vilka konsekvenserna blir för barn och vårdnads- havare, beror bland annat på hur grundskolans årskurs 1 utformas, liksom grundsärskolans årskurs 1. Utformningen kan förväntas ligga i linje med regeringens intention med reformen. I direktiven till Utred- ningen om en tioårig grundskola (U 2020:02, dir. 2020:24) framgår att syftet med reformen för grundskolan, är att förbättra kunskaps- resultaten genom att eleverna ges mer undervisning. När det gäller grundsärskolan ställer sig några tjänstepersoner frågan om avsikten

638

SOU 2021:33

Bilaga 4

är densamma vad gäller den skolformen. Eller om det finns något annat syfte med förändringen av grundsärskolan.

Ökad likvärdighet och tydlighet för grundsärskolans målgrupp

Flera av tjänstepersonerna lyfter fram den ökade likvärdigheten när de beskriver vilka positiva konsekvenser de ser för barn och vårdnads- havare. Upplevelsen är att grundsärskolan saknar en årskurs som finns i grundskolan, vilket anses olikvärdigt. Det beskrivs exempelvis så här:

Att det är olika idag mellan grundskola och grundsärskola, känns kons- tigt. Som att man glömt grundsärskolan. Det bör vara lika. Idag är det inte bra.

Bra att ramen blir densamma för grundskolan och grundsärskolan. Vik- tigt från ett likvärdighetsperspektiv.

En annan aspekt av likvärdigheten som framhålls i intervjuerna är att förslaget innebär att tiden i skolan blir den samma för alla elever. När obligatorisk förskoleklass infördes fick de barn som går i grundskolan ett slags extra år i grundskolan menar kommunerna. Detta medan barn i grundsärskolan bara har nio år. Det menar kommunerna är både olikvärdigt och märkligt, eftersom grundsärskolans elever har behov av mer tid i skolan, inte mindre.

Ökad tydlighet för grundsärskolans målgrupp är ytterligare en positiv konsekvens som tjänstepersonerna ser med förslaget. I dag ställs enligt kommunerna dessa vårdnadshavare inför flera val som är svåra att hantera i samband med att skolplikten närmar sig. Valmöj- ligheter, beslut och administrativ hantering som vårdnadshavare till andra barn inte behöver tackla. I en intervju uttrycks den positiva för- ändringen så här:

För vårdnadshavare blir det tydligare att det finns en skolform som är tänkt för mitt barn, som täcker hela skoltiden.

Ansvariga för mottagande i grundsärskolan beskriver att det i dag är svårt att ge information, förklara och vägleda vårdnadshavare i det nuvarande systemet. Som framgår i avsnitt 1.2, finns det flera olika upplägg för sexåringarna. Dessa varierar också i förekomst mellan kommunerna. En tjänsteperson säger med viss uppgivenhet:

639

Bilaga 4

SOU 2021:33

Just nu känns det som att det är lite slumpartat vilka barn som hamnar var. Det har mer med vad vårdnadshavarna vill och känner sig trygg med att göra, än vad som är bäst för barnet.

Mest gynnsamt för barn där intellektuell funktionsnedsättning är tydlig tidigt

Tjänstepersonerna bedömer att förändringen av grundsärskolan blir särskilt bra för barn där det tidigt finns tydliga indikationer på intel- lektuell funktionsnedsättning. I den frågan råder det en stor samstäm- mighet bland de intervjuade kommunerna. Återigen görs den bedöm- ningen mot bakgrund av dagens läge. Det uttrycks exempelvis så här:

Spontant positiv. Det är inte bra som det är idag. Framförallt för eleverna som ska läsa ämnesområden. Idag är problemet att elever med svåra förutsättningar måste bedömas om de ska vara kvar i förskolan eller om det ska gå till förskoleklass. Inte bra att de behöver mellanlanda.

De fördelar som kommunerna lyfter fram är blanda annat att dessa barn får en sammanhållen skolgång, slipper skol- och klassbyten, kom- mer till en anpassad miljö och rätt pedagogik, bemötande och kom- petens vid sex års ålder.

När det gäller barn som inte lika tydligt hör till grundsärskolans målgrupp, ges olika reflektioner om vad förändringen kan komma att innebära. Flera intervjuade tjänstepersoner beskriver barn som finns i, vad de kallar, en gråzon. Det vill säga där det av olika anled- ningar är svårt att fastställa intellektuell funktionsnedsättning.

Ett antal tjänstepersoner menar att förändringen av grundsär- skolan inte kommer att göra någon större skillnad för dessa barn. De barnen kommer att få sina bedömningar fastställda när det är möjligt och tydligt, vilket då kanske blir i grundskolans nya årskurs 1 eller senare.

Andra ser en möjlig positiv konsekvens för en del av dessa barn. Framför allt barn som i dag hamnar i förskoleklass på grund av att de inte hunnit få en utredning i förskolan. Där ser några kommuner att en tidigarelagd process för bedömningar och utredning skulle kunna gynna barn som egentligen hör till grundsärskolans målgrupp. En tjänsteperson utrycker det så här:

Det kan bli en fördel för gruppen barn som har exempelvis autism och lindrig intellektuell funktionsnedsättning, som habiliteringen idag inte prioriterar utan säger att de får utredas senare. Förskoleklassen är oftast

640

SOU 2021:33

Bilaga 4

inte bra för dessa barn. Om lagkrav gör att utredningarna kommer på plats tidigare, och kanske även dessa barn kan utredas i rätt tid, så ham- nar de som ska till grundsärskolan rätt på en gång.

Utformandet av grundskolans åk 1 anses påverka konsekvenserna för förskoleklassens elevgrupp

Reformen för en tioårig grundskola innebär att förskoleklassen görs om till en ny årskurs 1. I intervjuerna framkommer flera funderingar och frågor om vad grundskolans nya årskurs 1 kommer att innebära för den elevgrupp som har gynnats av att gå i förskoleklass. Bland annat lyfter kommunerna följande frågor:

Hur utformas grundskolans årskurs 1?

Kommer den att innebära tydligare fokus på kunskapskrav?

Kommer leken helt att försvinna?

Kommer grundskolans årskurs 1 att vara ett lämpligt alternativ för denna elevgrupp?

Kommer de att kunna få en positiv erfarenhet av att starta skolan, eller riskerar de en upplevelse av skolmisslyckande?

En kommun lyfter fram att vissa vårdnadshavare redan i dag är tvek- samma till grundskolans förmåga att möta olika barns behov. Tjänste- personen ser därmed en utmaning för grundskolan framöver, när det gäller att skapa förtroende hos aktuella vårdnadshavare. I intervjun utrycker tjänstepersonen det så här:

Grundskolan kommer behöva bli väldigt duktig på att tala om och visa på att vi möter barnets behov så att det kan klara årskurs 1 i grundskolan. Det blir viktigt för grundskolan att klara av detta i förhållande till vård- nadshavarna.

Ett antal kommuner ser att integrering kan bli vanligare vid refor- men, bland annat för den elevgrupp som har glädje av förskoleklassen

idag. En tjänsteperson påtalar i sammanhanget vikten av att skolfor- merna med dess innehåll är anpassade så att integrering är möjligt.

641

Bilaga 4

SOU 2021:33

1.4Förutsättningar för utredningsarbetet behöver finnas

Elevens hemkommun ansvarar för att utreda om ett barn tillhör sär- skolans målgrupp. I utredningen är den psykologiska, medicinska, sociala och pedagogiska bedömningen centrala underlag. Utredningen ligger sedan till grund för beslutet om barnet ska tas emot i grund- särskolans årskurs 1.

Kommunerna i studien beskriver att konsekvenserna av den skissade reformen sannolikt blir olika stora i utredningsarbetets olika delar. Samarbetet mellan region och hemkommun anses vara en mycket viktig faktor för att barn ska kunna tas emot till grundsärskolan från sex års ålder.

Inga stora konsekvenser för kommunens utredningsarbete

Tjänstepersonerna ser i de flesta fall inte att deras arbete med att hand- lägga mottagande till grundsärskolan kommer att påverkas i någon större utsträckning av förslaget att införa en tioårig grundsärskola. Det kommer exempelvis till uttryck på följande sätt:

Inga nackdelar för utredning och beslut på kommunen. Den hanteringen ska ju göras hur som helst.

I några intervjuer konstaterar tjänstepersonerna att med förslaget kommer kommunernas processer behöva anpassas och påbörjas tidi- gare. Det gäller exempelvis samtal med vårdnadshavare. Det kommer att bli lättare att informera vårdnadshavare framöver, när det finns en tydligare väg för deras barn vid sex års ålder, anser flera kommuner.

En kommun ser administrativa lättnader framöver, utifrån bedöm- ningen att färre barn kan förväntas vara kvar i förskolan med upp- skjuten skolplikt. Tjänstepersonen beskriver att hanteringen med upp- skjuten skolplikt i dag kräver en hel del arbete från vårdnadshavare, ansvarig för utredning på kommunen, den som beslutar om upp- skjuten skolplikt och för förskolan där barnet ska vara kvar.

642

SOU 2021:33

Bilaga 4

Utredningsarbetet behöver bli klart i förskolan för mottagande vid sex års ålder

Kommunerna ser alltså inte att själva handläggningen som hemkom- munen gör vid mottagandet påverkas i någon högre grad av förslaget. Däremot påpekar tjänstepersonerna att en kommuns arbete med ut- redningen är helt beroende av att de psykologiska, medicinska, sociala och pedagogiska bedömningarna blir gjorda. Om det uppstår problem med dessa, exempelvis att de drar ut på tiden, så påverkas utrednings- arbetet och möjligheten till mottagande i grundsärskolan, enligt kommunerna.

En grundsärskola som startar vid sex års ålder, förutsätter att barn som anses aktuella för grundsärskolan, kan få sin utredning klar i för- skolan. Flera av kommunerna i intervjustudien påtalar att det här är en av de större utmaningarna med införandet av en ny årskurs 1 från sex års ålder. I en kommun uttrycker tjänstepersonen en tveksamhet till hela förändringen, av den anledningen:

Spontant börjar man i fel ordning. Idag när vi gör mottagande i årskurs 1 är det ganska problematiskt för vissa elever. Alla har inte fått sina be- dömningar klara, och hur ska de hinna bli klara till mottagande för sex- åringar?

I det här sammanhanget riktar kommunerna ljuset mot regionernas arbete. Det framgår i intervjuerna att utredningsarbetet kan dra ut på tiden när det gäller bedömningarna som vården gör. Samtidigt ser kommunerna en möjlighet att få ordning på detta i och med föränd- ringen av grundsärskolan. I en intervju uttrycks det på följande sätt:

Vården får större krav att utreda i tid för att barnen ska kunna gå rätt skolform. Annars tvingar vi in barn i grundskolan, som kanske inte ska vara där.

Om bedömningarna för de aktuella barnen inte blir klara i förskolan, innebär nya årskurs 1 i grundsärskolan alltså enbart en teoretisk möjlighet.

643

Bilaga 4

SOU 2021:33

Förutsätter tydligare ansvarsfördelning mellan region och hemkommun

Samtliga kommuner i studien påtalar behovet av att klargöra var an- svar, resurser och kompetens för bedömningarna ska finnas, när de ska ske under tiden i förskolan.

Förskolan har inte någon egen resurs och kompetens motsvarande elevhälsan, påpekar kommunerna. Bland kommunerna i studien är det därför oftast regionen (habiliteringen) som gör den psykologiska, medicinska och sociala bedömningen när barn i förskolan ska utredas.

I intervjuerna framgår det att samarbetet med habiliteringen, fun- gerar i varierande grad för de olika kommunerna. En tjänsteperson beskriver att habiliteringen inte har i uppdrag att arbeta med försko- lan, vilket är en utmaning. Men genom att de aktuella barnen oftast finns inskrivna hos habiliteringen, kan kommunen få tillgång till habiliteringen genom samverkan med vårdnadshavarna.

Några få kommuner beskriver att de har ett formaliserat sam- arbete med regionen och tycker att det fungerar bra. De har skrivit överenskommelser för att tydliggöra ansvar och gränsdragningar inom det här området. Dessa kommuner är mycket tacksamma över att samarbetet fungerar bra just nu. Väl medvetna om att det inte ser ut så överallt. De påpekar att när överenskommelsen går ut kan sam- arbetet förändras.

För flera kommuner är tillgången till habiliteringen mer oberäk- nelig och svår att hantera. Framför allt upplever kommunerna att de drabbas av regionens begränsade resurser och egna prioriteringar. Regionernas betydelse för mottagande i grundsärskolan kommer exem- pelvis till uttryck på följande sätt:

Regioners kapacitet att göra utredningar för barn som ännu inte är i grundskolan är avgörande.

Regionens resurser är det brist på idag. Framförallt den psykologiska utredningen är inte på plats och den är en grundläggande inträdesbiljett för att ens börja tänka och ansöka om grundsärskolan.

Överenskommelserna med regionerna måste komma till. Redan idag står vi inför utmaningen med att habiliteringen väljer vilka de utreder och inte.

Några kommuner beskriver att förskolan i dag får möjlighet att använda elevhälsans resurser, om det inte går att få hjälp via regionen. Exem- pelvis kan skolkuratorn göra den sociala bedömningen för barnet i

644

SOU 2021:33

Bilaga 4

förskolan. Storstadskommunerna som deltar i studien betonar att det inte är möjligt för dem att använda resurser från grundskolan, efter- som förskolan ligger inom en annan förvaltning. För dem sätter för- ändringen av grundsärskolan ytterligare ljus på frågan om vem som ska göra bedömningarna i förskolan. Ett antal kommuner ser fram- för sig att de kan behöva köpa in kompetens externt för att göra be- dömningar i förskolan om det kommer att ligga på kommunens ansvar att genomföra bedömningarna.

Flera svårigheter att utreda barn i yngre åldrar

Att det finns flera svårigheter att utreda barn i yngre åldrar lyfter kommunerna fram som en negativ aspekt av förslaget. Framför allt uppmärksammas den psykologiska bedömningen och svårigheten att fastställa den. Utifrån erfarenhet av regionens resursbrist och svårigheten att bedöma yngre barn, drar ett antal tjänstepersoner slut- satsen att fler elever kan bli kvar i förskolan ett extra år. Det uttrycks exempelvis så här:

Jag tror att fler elever kommer att få uppskjuten skolstart. Särskilt om eleverna har lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Utredningsteamen tycker att det är svårt att bedöma så små barn.

När bedömningar inte går att fastställa i förskolan, ska det enligt kommunerna ske en ny bedömning i skolan. I det sammanhanget påtalas vikten av tillgång till, det som i intervjuerna benämns som, regionens specialistkompetens. Den behöver hemkommunen kunna få hjälp av både i förskolan och i skolan, för de barn som har behov av det, menar tjänstepersonerna. Det kan bland annat vara aktuellt vid multipla funktionsnedsättningar där elevhälsan inte har den spe- cialistkompetens som krävs för en rättssäker bedömning. Några kommuner har erfarenhet av att tillgång till regionens specialistkom- petens inte är en självklarhet, när barnen kommer i skolålder och elevhälsan finns som resurs.

Ett mindre antal kommuner lyfter upp risken för felbedömningar när utredningar kan förväntas genomföras tidigare. Dessa menar man kan slå åt båda håll. Det vill säga det kan drabba barn där den intellektuella funktionsnedsättningen missas, och barn som felaktigt diagnostiseras.

645

Bilaga 4

SOU 2021:33

I flera intervjuer beskrivs svårigheter med den pedagogiska be- dömningen. Framför allt utifrån perspektivet att kompetensen inom förskolan varierar när det gäller att genomföra den pedagogiska utred- ningen. I ett antal kommuner får förskolan stöd från skolans special- pedagoger om de efterfrågar det, vilket inte är möjligt i större kom- muner där förskolan finns i en annan förvaltning.

Efterfrågan på skärpt lagstiftning och riktlinjer för skolformsutredning

Vid intervjuerna pekar några av tjänstepersonerna på vikten av hem- kommunens kompetens om vad en skolformsutredning innebär, när den här förändringen genomförs. De menar att det redan i dag kan finnas olika typer av tryck inom systemet som skulle kunna resultera i att fler barn utreds av fel orsaker, eller att felbedömningar sker på grund av externt tryck.

En kommun beskriver att det exempelvis kan handla om vårdnads- havare som vill att barnet ska mottas i grundsärskolan för att de sak- nar förtroende för grundskolans förmåga att möta olika barns behov.

En annan kommun exemplifierar en möjlig risk framöver där eko- nomiska incitament påverkar bedömningar:

Skulle kunna finnas en risk att ekonomiska incitament påverkar bedöm- ningarna för att få in barn i grundsärskolan istället för grundskolan, för att det innebär ekonomiska incitament för huvudman och skola

Huruvida trycket kommer att öka på att fler barn utreds råder det delvis olika meningar om. Framför allt pekar flera tjänstepersoner på att skrivningar i lagstiftning och allmänna råd bör skärpas för att ytter- ligare säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet när det gäller skol- formsutredningar. I dag förekommer formuleringen ”bör” på ett fler- tal punkter, vilket tjänstepersonerna anser skapa utrymme för att det hanteras olika i olika kommuner, exempelvis när det gäller kompetens för pedagogisk bedömning.

646

SOU 2021:33

Bilaga 4

1.5Vissa konsekvenser för grundsärskolans verksamhet

Hur stora konsekvenserna blir för grundsärskolans verksamhet, beror delvis på hur kommunen har valt att organisera utbildningsvägarna för dagens sexåringar. Generellt ser de intervjuade tjänstepersonerna inte att det blir några större konsekvenser av förslaget för grundsär- skolan i deras kommuner.

Fler barn i yngre åldrar, men inte fler barn totalt sett

Några av kommunerna i studien har redan majoriteten av sexåringarna, som skulle vara aktuella för grundsärskolans nya årskurs 1, i grund- särskolans miljö. Antingen genom att de går i en förskoleklass i grund- särskolans miljö, eller genom att de är mottagna med tidigarelagd skol- start. För dessa kommuner innebär förändringen inte någon större skillnad.

I andra kommuner är de aktuella sexåringarna fördelade på olika utbildningsvägar och ibland med en stor andel kvar i förskolan med uppskjuten skolplikt. För dessa kommuner blir det större förändring för grundsärskolans verksamhet. Framför allt genom att grundsär- skolan då förväntas ta emot fler yngre barn när en ny årskull av sex- åringar hör till verksamheten. Tjänstepersonerna menar att dessa barn ändå skulle ha kommit till grundsärskolan hur som helst, så totalt sett blir det inte fler barn i verksamheten. Utan de kommer till grund- särskolan tidigare.

Ökat behov av utbildad personal och lokaler till grundsärskolan

Redan i dag upplever kommunerna att bristen på kvalificerad perso- nal i grundsärskolan är en utmaning. Den frågan blir ytterligare aktu- aliserad när verksamheten förväntas ta emot en årskull med sexåringar, menar de intervjuade. Så här säger en tjänsteperson:

Vilken personal ska undervisa i den nya årskurs 1? Det kommer att på- verka organisationen, krävas mer personer med specialistutbildning. Du behöver tänka förskolepedagogik utifrån barnets ålder och mognad.

647

Bilaga 4

SOU 2021:33

Även rätt kompetens bland fritidshemspersonalen i grundsärskolan lyfts fram som ett ökat behov vid förändringen. Några tjänstepersoner menar att grundsärskolan behöver anpassa sig för att möta barn på en lägre utvecklingsnivå, både utifrån ålder och funktionsnedsättning. Det kan handla om att hjälpa till på toaletten, klara av matsituation, påklädning etcetera. I andra kommuner anser de intervjuade att per- sonalen i grundsärskolan är van att möta barn utifrån deras behov, så det blir inte någon större skillnad med några sexåringar i verksam- heten.

En tjänsteperson har funderat på möjliga vägar för att möta utma- ningen med ökad rekrytering och brist på personal med rätt utbild- ning. Kanske kan validering var ett spår framöver, föreslår den inter- vjuade:

Det som krävs idag är specialpedagogik med inriktning mot utvecklings- störning, men den inriktningen fanns inte under flera år, så flera special- pedagoger finns i verksamheterna idag men har inte den rätta inriktningen. Kan man validera erfarenhet för att få behörighet för den inriktningen? På så sätt ta tillvara den personal som finns utan att de ska behöva läsa till mycket som de kanske genom erfarenhet har tillgodogjort sig?

Några kommuner påtalar också att det blir behov av utökade lokaler för grundsärskolan. Det gäller framför allt kommuner där sexåring- arna i dag finns fördelade på olika utbildningsvägar utanför grund- särskolans miljö, exempelvis är kvar i förskolan med uppskjuten skol- plikt.

648

Statens offentliga utredningar 2021

Kronologisk förteckning

1.Säker och kostnadseffektiv it-drift

rättsliga förutsättningar för utkontraktering. I.

2.Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap. Ju.

3.Skolbibliotek för bildning och utbildning. U.

4.Informationsöverföring inom vård och omsorg. S.

5.Ett förbättrat system för arbetskrafts- invandring. Ju.

6.God och nära vård. Rätt stöd till psykisk hälsa. S.

7.Förstärkt skydd för väljarna vid röst- mottagningen. Ju.

8.När behovet får styra

ett tandvårdssystem för en mer jäm­ lik tandhälsa. Vol. 1 & Vol. 2, bilagor + Sammanfattning (häfte). S.

9.Vem kan man lita på? Enkel och ändamålsenlig användning av betrodda tjänster i den offentliga förvaltningen. I.

10.Radiologiska skador – skadestånd, säkerheter, skadereglering. M.

11.Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktions- nedsättning. U.

12.Andra chans för krisande företag

En ny lag om företagsrekonstruktion. Ju.

13.En teknikneutral grundlags­ bestämmelse för regeringsbeslut. Ju.

14.Boende på (o)lika villkor

merkostnader i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. S.

15.Föreningsfrihet och terrorist­ organisationer. Ju.

16.En väl fungerande ordning för val och beslutsfattande i kommuner och regioner. Fi.

17.Ett moderniserat konsumentskydd. Fi.

18.Bolags rörlighet över gränserna. Volym 1 & 2. Ju.

19.En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården. Del 1 och 2. S.

20.Ecris-TCN – ett mer effektivt utbyte av brottmålsdomar mot tredjelands- medborgare. Ju.

21.En klimatanpassad miljöbalk för samtiden och framtiden. M.

22.Hårdare regler för nya nikotin- produkter. S.

23.Stärkt planering för en hållbar utveckling. Fi.

24.Äga avfall

en del av den cirkulära ekonomin. M.

25.Struktur för ökad motståndskraft. Ju.

26.Använd det som fungerar. M.

27.Ett förbud mot rasistiska organisationer. Ju.

28.Immunitet för utställningsföremål. Ku.

29.Ökade möjligheter att förhindra illegal handel via post. I.

30.Kampen om tiden

mer tid till lärande. U.

31.Kontroller på väg. I.

32.Papper, poddar och ...

Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial. U.

33.En tioårig grundskola. Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. U.

Statens offentliga utredningar 2021

Systematisk förteckning

Finansdepartementet

En väl fungerande ordning för val och ­beslutsfattande i kommuner och regioner. [16]

Ett moderniserat konsumentskydd. [17]

Stärkt planering för en hållbar utveckling. [23]

Infrastrukturdepartementet

Säker och kostnadseffektiv it-drift rättsliga förutsättningar för utkontraktering. [1]

Vem kan man lita på? Enkel och ändamåls­ enlig användning av betrodda tjänster i den offentliga förvaltningen. [9]

Ökade möjligheter att förhindra illegal handel via post. [29]

Kontroller på väg. [31]

Justitiedepartementet

Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap. [2]

Ett förbättrat system för arbetskrafts­ invandring. [5]

Förstärkt skydd för väljarna vid röst- mottagningen. [7]

Andra chans för krisande företag

En ny lag om företagsrekonstruktion. [12]

En teknikneutral grundlagsbestämmelse­ för regeringsbeslut. [13]

Föreningsfrihet och terroristorganisationer. [15]

Bolags rörlighet över gränserna. Volym 1 & 2. [18]

Ecris-TCN – ett mer effektivt utbyte av brottmålsdomar mot tredjelandsmed- borgare. [20]

Struktur för ökad motståndskraft. [25]

Ett förbud mot rasistiska organisationer. [27]

Kulturdepartementet

Immunitet för utställningsföremål. [28]

Miljödepartementet

Radiologiska skador – skadestånd, säkerheter, skadereglering. [10]

En klimatanpassad miljöbalk för samtiden och framtiden. [21]

Äga avfall

en del av den cirkulära ekonomin. [24] Använd det som fungerar. [26]

Socialdepartementet

Informationsöverföring inom vård och omsorg. [4]

God och nära vård. Rätt stöd till psykisk hälsa. [6]

När behovet får styra

ett tandvårdssystem för en mer jäm­ lik tandhälsa. Vol. 1 & Vol. 2, bilagor + Sammanfattning (häfte). [8]

Boende på (o)lika villkor – merkostnader i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. [14]

En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården. Del 1 och 2. [19]

Hårdare regler för nya nikotinprodukter. [22]

Utbildningsdepartementet

Skolbibliotek för bildning och utbildning. [3]

Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktions- nedsättning. [11]

Kampen om tiden

– mer tid till lärande. [30]

Papper, poddar och ...

Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial. [32]

En tioårig grundskola. Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. [33]

10333 Stockholm Växel 08-405 10 00 www.regeringen.se

ISBN 978-91-525-0091-0 ISSN 0375-250X

Bildbearbetning: Agneta S Öberg

Bild: monkeybusinessimages

Omslag: Elanders Sverige AB