sou 2021 33

Till statsrådet och chefen

för Utbildningsdepartementet

Regeringen beslutade den 5 mars 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur en tioårig grundskola kan införas genom att förskoleklassen görs om till årskurs 1. Syftet är att förbättra kunskaps- resultaten genom att eleverna ges mer undervisning utifrån grund- skolans kursplaner och inom den regel- och kompetensmässiga struktur som grundskolan har. Även de motsvarande obligatoriska skolformerna grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska ut- ökas med ett år genom att förskoleklassen omvandlas till en ny första årskurs. Utredningen benämns Utredningen om en tioårig grund- skola (U 2020:02).

Samma dag förordnades avdelningschefen Eva Durhán som särskild utredare. Som huvudsekreterare i utredningen anställdes fr.o.m. den 5 mars samordnaren Jenny Kallstenius. Som sekreterare i utredningen anställdes fr.o.m. den 5 mars ämnesrådet Lars Olof Mikaelsson, fr.o.m. den 12 juni juristen Alexandra Lundvik, fr.o.m. den 1 oktober juristen Sofia Kalin, samt fr.o.m. den 7 oktober förbundsjuristen Kristina Söderberg. Lars Olof Mikaelsson entledigades på egen begäran fr.o.m. den 1 januari 2021. Som sekreterare i utredningen anställdes även seniora utredaren Ingrid Lindskog under tidsperioden den 22–

26juni samt den 10 augusti–1 september 2020, samt f.d. avdelnings- chefen Ragnar Eliasson under tidsperioden 1–26 februari 2021.

Som experter och sakkunniga i utredningen förordnades den

19maj 2020 kanslirådet Mattias Ahlquist från Utbildningsdeparte- mentet, departementssekreteraren Kristina Ingemarsdotter Persson från Finansdepartementet, departementssekreterare Christina Ridderman Karlsson från Utbildningsdepartementet, ämnesrådet Christer Tofténius från Utbildningsdepartementet, enhetschefen Helena Car från Skolverket, enhetschefen Andreas Gydingsgård

Sammanfattning

Utredningen om en tioårig grundskola (2020:02) överlämnar här- med sitt betänkande En tioårig grundskola – Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, SOU 2021:33.

Utredningens uppdrag har varit att föreslå hur en tioårig grund- skola, en tioårig grundsärskola, en elvaårig specialskola och en sju- årig sameskola kan införas genom att förskoleklassen görs om till en ny årskurs 1. Det övergripande syftet med utredningens förslag ska enligt direktivet vara att stärka kunskapsresultaten. Detta genom att eleverna ges mer undervisning utifrån grundskolans kursplaner inom den regel- och kompetensmässiga struktur som grundskolan har.

Utgångspunkter för utredningens arbete

Förskoleklassen infördes den 1 januari 1998 som en egen skolform. Avsikten var bl.a. att underlätta en verksamhetsmässig integration mellan förskolan och skolan. Regeringens intention med förskole- klassen var att ge alla elever möjlighet att delta i en tioårig pedagogisk verksamhet för att därmed ge goda förutsättningar för lärande och utveckling, samt möjlighet att nå kunskapsmålen i grundskolan.

De senaste åren har flera reformer genomförts i syfte att förbättra styrningen av förskoleklassen. Förskoleklassen fick ett särskilt avsnitt i läroplanerna 2016. Sedan den 1 juli 2019 gäller även garantin för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Det finns dock fortfarande stora skillnader i styrningen av utbildningen i förskoleklassen respektive grundskolan och motsvarande skolformer. Undervisningen i förskole- klassen ges inte i ämnen och skolformen omfattas inte av några kunskapskrav, även om det numera framgår av läroplanen att under-

Sammanfattning

SOU 2021:33

visningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att gälla i de efterföljande skol- formerna. Förskoleklassen omfattas inte heller av bestämmelsen om att eleverna ska ges strukturerad undervisning för att skapa förut- sättningar för eleverna att nå kunskapskraven. Rätten till extra anpass- ningar och särskilt stöd gäller i förskoleklassen, men inte på ett sätt som helt motsvarar systemet i grundskolan och övriga obligatoriska skolformer.

Utredningen anser att det är viktigt att bibehålla intentionen som låg bakom inrättandet av förskoleklassen (prop. 1997/98:6). Denna intention återfinns även i förarbetet till 2010 års skollag (prop. 2009/10:165). Där betonas att undervisningen i förskoleklassen ska kännetecknas av en kombination av förskolans och grundskolan arbetssätt och pedagogik, i syfte att stimulera barnens utveckling och lärande.

Utbildningen för elever i nya årskurs 1 behöver fortsatt präglas av en variation av arbetssätt och arbetsformer, där lek och rörelse är en naturlig integrerad del av skoldagen, samtidigt som elevernas tidiga läs- och skrivutveckling samt utvecklande av grundläggande mate- matiska förmågor ges mer utrymme. Utredningen menar även att det är viktigt, utifrån ett likvärdighets- och barnrättsperspektiv, att säker- ställa att detta gäller för alla elever, oavsett om de tillhör grund- skolans, grundsärskolans, specialskolans eller sameskolans målgrupp.

Det finns tre avgörande komponenter som behövs för att få detta till stånd: ändringar i skolförfattningarna, fortbildning och kompe- tensutveckling, samt stöd för huvudmännens lokala implementering. För att kunna realisera intentionen att förskolans och grundskolans pedagogik och arbetssätt ska komplettera varandra i den nya första årskursen behöver bl.a. läroplanerna och kursplanerna för samtliga berörda skolformer ändras för att understödja detta. Därutöver är det viktigt att anpassa regelverket så att det understödjer och möj- liggör en väl fungerande övergång mellan förskola och skola, vid behov övergångar mellan olika skolformer, samt kontinuitet och progression i elevernas lärande och utveckling. Vidare behöver det säkerställas att de som ska arbeta i nya årskurs 1 har den behörighet och kompetens som krävs för att på bästa sätt ta emot barnen från förskolan, såväl som adekvata kunskaper i tidig läs- och skrivinlär- ning och grundläggande matematik – både avseende ämneskunskaper och ämnesdidaktik. Det är också viktigt med stöd till huvudmännens

SOU 2021:33

Sammanfattning

implementeringsarbete och att stärka den lokala förändringskapaci- teten.

Utredningens föresats är att förslagen som lämnas ska stärka för- utsättningarna för att alla elever ska få en utbildning av hög och lik- värdig kvalitet och att grunden till detta ska läggas under de tidiga skolåren. De förslag och bedömningar som redovisas i betänkandet handlar både om att bibehålla och utveckla rådande system.

Lågstadiet ska utökas med en ny årskurs 1

Utredningen föreslår att förskoleklassen upphör som egen skolform och att grundskolan och motsvarande skolformer utökas med ett år genom en ny första årskurs. Det första året i det obligatoriska skol- väsendet kommer därmed inte att utgöras av förskoleklass utan av en första årskurs i lågstadiet. Därmed blir grundskolan tioårig, grund- särskolan tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig.

Utredningens förslag innebär sammanfattningsvis:

•Grundskolan kommer att ha tio årskurser, som indelas i låg- stadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet kommer att bestå av årskurs 1–4, mellanstadiet av årskurs 5–7 och högstadiet årskurs 8–10.

•Grundsärskolan kommer att ha tio årskurser, som indelas i låg- stadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet kommer att bestå av årskurs 1–4, mellanstadiet av årskurs 5–7 och högstadiet årskurs 8–10.

•Specialskolan kommer att ha elva årskurser, som indelas i låg- stadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet kommer att bestå av årskurs 1–5, mellanstadiet av årskurs 6–8 och högstadiet årskurs 9–11.

•Sameskolan kommer att ha sju årskurser som indelas i lågstadium och mellanstadium. Lågstadiet kommer att bestå av årskurs 1–4, mellanstadiet av årskurs 5–7. Därefter går eleverna över till grund- skolan, där de börjar i årskurs 8 i högstadiet.

Sammanfattning

SOU 2021:33

Det nya lågstadiets innehåll och utformning

Syftet med utbildningen i grundskolan och motsvarande skolformer ska vara oförändrat och ska enligt utredningens förslag även gälla för nya årskurs 1. Bestämmelserna om strukturerad undervisning i ämnen i grundskolan, specialskolan och sameskolan, samt i ämnen och ämnes- områden i grundsärskolan, ska gälla nya årskurs 1.

Utredningen bedömer att det är av stor betydelse att de arbetssätt och den pedagogik som präglat förskoleklassen sedan den bildades 1998 också har sin givna plats i nya årskurs 1. Utbildningen i nya årskurs 1 bör därmed integrera förskolans och grundskolans arbets- sätt och pedagogik.

Den garanterade undervisningstiden i lågstadiet ska utökas med 534 timmar, vilket motsvarar tre timmar undervisning per skoldag i nya årskurs 1. Skolverket bör få i uppdrag att ta fram förslag till för- delning av den utökade undervisningstiden i ämnen. Dessa timmar bör till övervägande del användas för undervisning i svenska eller svenska som andraspråk och matematik, med betong på den tidiga läs, skriv- och matematikinlärningen. Vikten av de praktisk-estetiska ämnena, såsom bild, musik och slöjd, samt fysisk aktivitet och rörelse för de yngre barnen bör även återspeglas i timplanen för lågstadiet. När det gäller grundsärskolans timplan för inriktningen tränings- skolan bör Skolverket få i uppdrag att ta fram förslag till fördelning av undervisningstid i ämnesområden.

Skolverket ska vidare ges i uppdrag att utarbeta förslag till änd- ring i grundskolans, grundsärskolans, specialskolans och sameskolans läroplaner på så sätt att det bör framgå att det första året ska inne- hålla betydande inslag av fysisk aktivitet och utevistelse, lek, samspel och social träning, samt skapande. Undervisningen ska ha en rik variation av uttrycksformer och arbetssätt – men även ge en god introduktion till skolmiljön och en förberedelse för den fortsatta skolgången.

Skolverket ska också ges i uppdrag att utarbeta ändringsförslag gällande kursplanerna för det nya lågstadiet. Kursplanerna bör an- passas efter utredningens förslag om utökad timplan med tyngd- punkt på svenska eller svenska som andraspråk och matematik. Kurs- planerna bör kompletteras så att eleverna får undervisning anpassad efter ålder i tidig läs- och skrivinlärning samt grundläggande mate- matiskt tänkande i nya årskurs 1. Även i övrigt behöver ämnenas

SOU 2021:33

Sammanfattning

centrala innehåll i lågstadiet utformas och anpassas utifrån att låg- stadiet utökas med en ny första årskurs. Skolverket bör vidare se över kursplanerna för mellan- och högstadiet för att vid behov före- slå ändringar till följd av den utökade timplanen i lågstadiet. Utgångs- punkten är dock att kursplanerna, som bl.a. innehåller ämnenas syfte och centrala innehåll samt kunskapskrav, väsentligen bör vara oför- ändrade i övriga årskurser.

Utredningen föreslår att det kunskapskrav för godtagbara kun- skaper i läsförståelse som i dag gäller i årskurs 1 ska utvidgas till att avse ämnet svenska eller svenska som andraspråk, vilket även inne- fattar skrivutveckling, och i stället gälla för nya årskurs 2 i grund- skolan och sameskolan, respektive årskurs 3 i specialskolan. Vidare föreslås införandet av ett nytt kunskapskrav i matematik i nya års- kurs 2(3). Övriga kunskapskrav ska på liknande sätt förflyttas så att de kunskapskrav som i dag finns i årskurs 3(4) i stället ska flyttas till årskurs 5(6) osv. för grundskolan, sameskolan och specialskolan. När det gäller grundsärskolan ska det enligt förslaget finnas kunskapskrav i årskurs 4, 7 och 10.

Den obligatoriska kartläggning av språklig medvetenhet och mate- matiskt tänkande som genomförs i nuvarande förskoleklass ska genom- föras i nya årskurs 1 i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Skolverket bör få i uppdrag att revidera det kartläggningsmaterialet utifrån de ändringar som görs i läroplanen och de nya kunskapskrav som föreslås gälla. De obligatoriska bedömningsstöd som används i nuvarande årskurs 1 för att bedöma läs- och skrivutveckling respek- tive taluppfattning ska i stället användas i nya årskurs 2 i grund- skolan och sameskolan, och i nya årskurs 3 i specialskolan.

De nationella prov som i dag ska användas i årskurs 3 i grundsko- lan och sameskolan, respektive årskurs 4 i specialskolan, ska i stället genomföras i nya årskurs 4 respektive årskurs 5. De nationella prov som används i övriga årskurser ska justeras på liknande sätt avseende årskurs. De nationella proven ska i övrigt vara oförändrade.

Den särskilda bedömning som ska göras av elevens kunskaps- utveckling inom garantin för tidiga stödinsatser ska göras i lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Den uppföljning som ska göras av sådant stöd som getts inom garantin för tidiga insatser ska göras i slutet av lågstadiet.

Sammanfattning

SOU 2021:33

Skolplikt och mottagande

Utredningen föreslår ingen ändring av när skolplikten ska inträda. Skolplikt ska därmed, i likhet med i nuvarande regelverk, inträda höstterminen det år då barnet fyller sex år. Barn ska i allmänhet börja fullfölja sin skolplikt i och med att det börjar årskurs 1 i grundskolan eller i den skolform där barnet tas emot.

Förslaget innebär att elever som tillhör grundsärskolans, special- skolans och sameskolans målgrupper ska kunna påbörja fullföljandet av skolplikten i respektive skolform i och med att de börjar i nya års- kurs 1. Det ska, liksom i dag, vara möjligt för elever att tas emot senare. Samma regelverk som i dag ska gälla avseende utredning inför mottagande till grundsärskolan och specialskolan, respektive pröv- ning inför mottagande till sameskolan.

Det föreslås även fortsättningsvis vara möjligt för en elev i en obligatorisk skolform att få sin utbildning inom en annan skolform, om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vård- nadshavare medger det.

Särskilt om övergången mellan förskola och skola

Utredningens förslag innebär att barn i allmänhet kommer att göra en övergång från förskolan eller pedagogisk omsorg till årskurs 1 i den obligatoriska skolform där barnen påbörjat fullgörandet av sin skolplikt, till skillnad från i dag där barnet i de flesta fall först gör en övergång mellan förskolan och förskoleklassen, för att därefter göra ytterligare en övergång till årskurs 1.

Hur övergången organiseras och genomförs, och information överlämnas mellan berörda skolformer, kan påverka barnens fort- satta lärande och utveckling. Det är viktigt med övergångsaktiviteter så att barnen får tid att anpassa sig till den nya skolmiljön. Det kan handla om förberedande besök så att barnen får lära känna den nya miljön och träffa den blivande läraren. Det kan även handla om olika slags aktiviteter som ger möjlighet för barnen att utveckla de sociala och praktiska förmågor som förväntas i den nya miljön. Det är också viktigt att information om barnet överlämnas så att fortsatt under- visning kan anpassas utifrån barnets förutsättningar och behov, så att undervisningen i skolan tar vid där den tidigare utbildningen slutar.

SOU 2021:33

Sammanfattning

Utredningen föreslår därför att när ett barn övergår från förskola eller pedagogisk omsorg till en grundskola, grundsärskola, special- skola eller sameskola, ska den förskoleenhet eller verksamhet som barnet lämnar till den mottagande skolenheten överlämna sådana upp- gifter om barnet som behövs för att underlätta övergången. Skolverket ska ges i uppdrag att lämna förslag till reviderade läroplaner för för- skolan, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan i de delar som avser övergång och samverkan.

Överväganden gällande vissa andra bestämmelser

Utredningens förslag innebär att regelverket ska vara sammanhållet inom skolformerna. Detta betyder t.ex. att bestämmelserna om ut- vecklingssamtal och skriftlig individuell utvecklingsplan, modersmål, särskilt stöd och fjärrundervisning som gäller grundskolan, grund- särskolan specialskolan och sameskolan även ska gälla nya årskurs 1. Vidare ska bestämmelser om utvisning ur undervisningslokalen och kvarsittning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och same- skolan samt avstängning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan också gälla för nya årskurs 1.

Behörighet, behörighetsgivande utbildning och kompetensutveckling

Utredningens förslag gällande behörighetskrav för nya årskurs 1 och det nya lågstadiet innebär sammanfattningsvis att de lärare som enligt gällande bestämmelser är behöriga att undervisa i lågstadiet i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska vara behöriga att undervisa i lågstadiet i respektive skolform.

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 1–4 (mot- svarigheten till nuvarande grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och årskurs 1–3) ger behörighet att undervisa i det nya lågstadiet. För grundsärskolan, specialskolan och same- skolan gäller på motsvarande sätt att den som enligt gällande bestäm- melser ska vara behörig att undervisa i skolformerna ska vara behörig att undervisa i skolformernas nya årskurser.

Förskollärare kommer således, enligt utredningens förslag, inte att vara behöriga att undervisa i nya lågstadiet. För att möjliggöra för

Sammanfattning

SOU 2021:33

huvudmännen att säkerställa rätt behörighet i nya årskurs 1, samt för förskollärare och lärare som i dag är anställda för arbete i förskole- klassen att genomgå behörighetsgivande fortbildning, föreslår utred- ningen övergångsbestämmelser om fem år, eller i vissa fall åtta år.

Vissa förskollärare ska få fler möjligheter att bli behöriga att undervisa i lågstadiet

I förskoleklassen arbetar förskollärare som i stor utsträckning har lång erfarenhet at att undervisa i förskoleklassen. De har därmed erfar- enhet av att undervisa barn i sexårsåldern och av att arbeta integrerat med såväl grundskolan som fritidshemmet och i förekommande fall också grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Även om förskollärarna inte har undervisat i ämnen så har de under- visat i förskoleklassens kunskapsområden, som har en tydlig kopp- ling till ämnenas centrala innehåll i lågstadiet. Därtill har de undervisat utifrån den pedagogik som kännetecknar nuvarande förskoleklassen samt har vana introducera barnen i skolmiljön och förbereda dem på fortsatt skolgång.

Utredningen föreslår att en behörig förskollärare som vid tid- punkten för de nya bestämmelsernas genomförande har anställning i förskoleklassen, och som dessutom har undervisat i förskoleklassen eller nya årskurs 1 under minst fem läsår, ska vara behörig att som lärare undervisa i alla ämnen årskurs 1 och 2 i grundskolan och same- skolan, om han eller hon har kompletterat sin examen med fullgjord behörighetsgivande fortbildning. Detsamma gäller för grundsärskolan om förskolläraren dessutom avlägger en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning. Under samma förutsättningar som för grundskolan och sameskolan föreslås att en förskollärare blir behörig att undervisa elever som är hörselskadade, döva eller har en grav språkstörning utan ytterligare funktionsnedsättning i års- kurs 1 och 2 i specialskolan.

Förskollärare som har undervisat i mindre än fem år ska enligt utredningens förslag kunna bli behöriga att undervisa i lågstadiet genom att läsa kompletterande behörighetsgivande högskoleutbild- ning. Detta gäller både grundskolan, sameskolan och specialskolan. För grundsärskolan måste förskolläraren dessutom ha kompletterat sin utbildning med en speciallärarexamen.

SOU 2021:33

Sammanfattning

Utformning av behörighetsgivande fortbildning för förskollärare

Utredningen föreslår att Skolverket ges i uppdrag, att tillsammans med lärosäten erbjuda fortbildning som ska ge vissa förskollärare behö- righet att undervisa som lärare i nya årskurs 1 och 2.

Denna möjlighet ges till den som är anställd i förskoleklassen vid reformens genomförande. Förskolläraren ska dessutom ha arbetat i förskoleklassen eller nya årskurs 1 i minst fem år under en tio års- period, före den 1 juli 2031.

Syftet med fortbildningen ska vara att ge förskollärarna den ytter- ligare kompetens som krävs för att undervisa som lärare i nya årskurs 1 och 2, i enlighet med de nya läroplanerna och kursplanerna för låg- stadiet.

Utredningen bedömer att det är av stor vikt att förskollärare som ska undervisa i den nya första årskursen ges kompletterande kun- skaper om tidig läs- och skrivinlärning och grundläggande matematik- undervisning. Utredningen föreslår att fortbildningen bör omfatta 30 högskolepoäng, 15 högskolepoäng avseende svenska och 15 hög- skolepoäng avseende matematik. Fortbildningens omfattning och in- riktning har en tydlig koppling till utredningens förslag om en stärkt betoning på svenska eller svenska som andraspråk och matematik i nya årskurs 1. Utredningens bedömning är att Skolverket tillsammans med lärosätena har den kompetens som krävs för att avgöra vad som närmare ska ingå i den behörighetsgivande utbildningen.

En förskollärare som har arbetat i förskoleklassen eller nya års- kurs 1 under kortare tid än fem år bör, enligt utredningens förslag, kunna bli behörig att undervisa som lärare i ett eller flera ämnen i lågstadiet om förskolläraren fullgjort behörighetsgivande kurser på högskolenivå. Den behörighetsgivande fortbildning som utredningen föreslår ovan kan utgöra en del av denna kompletterande högskole- utbildning.

Utredningen föreslår att ett riktat statsbidrag ska utgå för fort- bildning som syftar till att förskollärare ska ges möjlighet att bli behöriga att undervisa i årskurs 1 och 2 i lågstadiet. Bidraget ska även utgå för kompletterande behörighetsgivande högskoleutbildning som syftar till att ge förskollärare behörighet i ett eller flera ämnen i hela lågstadiet. Statsbidraget bör vara tidsbegränsat och vara möjligt för huvudmännen att söka fram, till och med 2034.

Sammanfattning

SOU 2021:33

Kompetensutvecklande insatser för lärare

Utredningens förslag kommer att medföra att lågstadiet i större om- fattning än tidigare kommer att innefatta elever i sexårsåldern, som

idag vanligen återfinns i förskoleklassen. Förskoleklassens verksam- het kännetecknas av att den, i högre grad än de övriga obligatoriska skolformerna, kombinerar förskolans och skolans pedagogik och arbetssätt.

För att intentionen med reformen ska kunna förverkligas bedö- mer utredningen att det är av avgörande betydelse att undervisningen

iblivande årskurs 1 även framgent präglas av detta arbetssätt, och att de lärare som ska arbeta i den nya första årskursen kan integrera för- skolans pedagogik och arbetssätt på lämpligt sätt i undervisningen. Utredningen föreslår därför att Skolverket, i samverkan med läro- säten, ges i uppdrag att genomföra ett Förskolepedagogiskt lyft för lärare med detta ändamål.

De nya bestämmelserna ska tillämpas från och med läsåret 2026/27

Utredningen förordar en nationellt samlad implementering som ut- går från ett ikraftträdande den 1 augusti 2024, och att de nya bestäm- melserna ska tillämpas för utbildning som påbörjas från och med höstterminen 2026. Förslaget omfattar en implementeringsperiod med generösa övergångsbestämmelser gällande behörighet, samt statligt stöd till huvudmännen för fortbildningsinsatser och omställnings- arbete.

Utredningen föreslår att ett riktat statsbidrag ska utgå för kapa- citetsförstärkande och kvalitetshöjande åtgärder under implementer- ingsperioden. Statsbidraget bör vara tidsbegränsat och vara möjligt för huvudmännen att söka från höstterminen 2025 till och med utgången av 2030.

Den tioåriga grundskolan, den tioåriga grundsärskolan, den elva- åriga specialskolan och den sjuåriga sameskolan ska därmed starta läsåret 2026/27. Detta ger huvudmän och skolenheter tid att för- bereda sig inför förändringen, bl.a. i fråga om organisation, personal och lokaler men även det lokala implementeringsarbetet avseende de förändrade styrdokumenten.

Summary

SOU 2021:33

differences in the governance of education in preschool class and in compulsory school and corresponding types of school. Instruction is not given in subjects in preschool class, and this type of school is not covered by any knowledge requirements, even though the cur- riculum now states that its education should equip pupils to develop towards the knowledge requirements that will apply later in sub- sequent types of school. Nor is preschool class covered by the re- quirement that its pupils have to be given structured teaching to enable the pupils to reach the knowledge requirements. The right to extra adaptation and special support applies to preschool class, but not in a way that is fully equivalent to the system in compulsory school and the other compulsory types of school.

The Inquiry considers that it is important to retain the intention behind the establishment of preschool class in 1998 (Govt Bill 1997/98:6). This intention is re-stated in the legislative history of the 2010 Education Act (Govt Bill 2009/10:165). That Govern- ment Bill stresses that teaching in preschool class has to be charac- terised by a combination of the ways of working and pedagogical methods of preschool and compulsory school, so as to stimulate the children’s development and learning.

The education for pupils in the new Year 1 needs to continue to be characterised by a variation of ways of working and forms of working, in which play and movement are a natural and integrated part of the school day, at the same time as more space is given to pupils’ early reading and writing development and to developing basic mathematical skills. The Inquiry also takes the view that it is impor- tant, from an equity and children’s rights perspective, to ensure that this applies to all pupils, irrespective of whether they belong to the target group of compulsory school, compulsory school for pupils with learning disabilities, compulsory special needs school or Sami school.

There are three crucial components that are needed to achieve this: changes to school statutes; in-service training and professional development; and support for local implementation by organisers. To be able to realise the intention that the pedagogical methods and ways of working of preschool and compulsory school will comple- ment one another in the new Year 1, the curriculums and syllabuses for all types of school concerned need to be changed to support this. There is also a need to ensure that those who will work in the new

SOU 2021:33

Summary

Year 1 have the qualifications and skills required to receive the chil- dren from preschool in the best possible way: both adequate know- ledge of early reading and writing learning and of basic mathematics

–in terms of both subject knowledge and subject didactics. More- over, it is important to adapt the regulatory framework so that it supports and enables an effective transition between preschool and school, transitions between different types of school when required and continuity and progression in the pupils’ learning and develop- ment.

The Inquiry’s firm intention is that the proposals presented will make it more possible for all pupils to be given an education of a high and equivalent quality and that the foundation for this will be laid in their early school years. The proposals and assessments pre- sented in this report are about both retaining and developing the current system.

Junior level to be expanded with a new Year 1

The Inquiry proposes that preschool class should end as a separate type of school and that compulsory school and corresponding types of school should be expanded by one year through the addition of a new first school year. The first year of compulsory schooling will therefore not be preschool class but a new Year 1 in the junior level of compulsory school. This will make compulsory school ten years long, compulsory school for pupils with learning disabilities ten years long, compulsory special needs school eleven years long and Sami school seven years long.

In summary, the Inquiry’s proposals mean that:

•compulsory school will have ten school years, divided into a junior level, an intermediate level and a senior level. The junior level will consist of Years 1–4, the intermediate level of Years 5–7 and the senior level of Years 8–10.

•compulsory school for pupils with learning disabilities will have ten school years, divided into a junior level, an intermediate level and a senior level. The junior level will consist of Years 1–4, the intermediate level of Years 5–7 and the senior level of Years 8–10.

Summary

SOU 2021:33

•compulsory special needs school will have eleven school years, divided into a junior level, an intermediate level and a senior level. The junior level will consist of Years 1-5, the intermediate level of Years 6-8 and the senior level of Years 9-11.

•Sami school will have seven school years, divided into a junior level and an intermediate level. The junior level will consist of Years 1–4 and the intermediate level of Years 5–7. After that its pupils move on to compulsory school, where they start in Year 8 in the senior level.

The content and design of the new junior level

The purpose of education in compulsory school and corresponding types of school should be unchanged and should, according to the Inquiry’s proposal, also apply to the new Year 1. The provisions about structured teaching in subjects in compulsory school, com- pulsory special needs school and Sami school, and in subjects and subject areas in compulsory school for pupils with learning disabil- ities, should apply to the new Year 1.

The Inquiry’s assessment is that it is very important that the ways of working and the pedagogical methods that have characterised preschool class since its formation in 1998 also have their evident place in the new Year 1. The education in the new Year 1 should therefore integrate the ways of working and the pedagogical methods of preschool and compulsory school.

The guaranteed teaching time in the junior level should be in- creased by 534 hours, which corresponds to three hours of teaching per school day in the new Year 1. The Swedish National Agency for Education should be commissioned to produce a proposal for the distribution of the expanded teaching time in subjects. The great majority of these hours should be used for teaching of Swedish or Swedish as a second language and of mathematics, stressing early learning of reading, writing and mathematics. The importance of practical and artistic subjects, such as art, music and craft, and of physical activity and movement for the younger children should also be reflected in the timetable for the junior level. As regards the timetable of compulsory school for children with severe learning disabilities, the National Agency for Education should be commis-

SOU 2021:33

Summary

sioned to produce a proposal for the distribution of teaching time in subject areas.

The National Agency for Education should also be commis- sioned to produce proposals for amending the curriculums of com- pulsory school, compulsory school for pupils with learning disabili- ties, compulsory special needs school and Sami school; when amended, these curriculums should state that the first year has to contain a considerable amount of physical activity and time out- doors, play, interaction and social training, and creative activity. The teaching should have a rich variety of forms of expression and ways of working – but should also provide a good introduction to the school environment and preparation for continued schooling.

The National Agency for Education should also be commis- sioned to draft proposals for amendments concerning the syllabuses for the new junior level. The syllabuses should be adapted to the Inquiry’s proposal of an expanded timetable emphasising Swedish or Swedish as a second language and mathematics. The syllabuses should be supplemented so that pupils are given age-adapted teaching in early learning of reading and writing and in basic mathematical think- ing in the new Year 1. The central content of subjects in the junior level also needs to be designed and adapted in other respects in the light of the expansion of the junior level through the addition of a new first school year. The National Agency for Education should also review the syllabuses for the intermediate and senior levels so as to propose amendments, where necessary, as a result of the ex- panded junior level timetable. However, the starting point should be that the syllabuses, which include the aims and central content of the subjects and their knowledge requirements, should essentially be unchanged in the other school years.

The Inquiry proposes that the knowledge requirement for accept- able knowledge of reading comprehension that now applies to Year 1 should be expanded to refer to the subject of Swedish or Swedish as a second language, which also includes writing development, and should instead apply to the new Year 2 of compulsory school and Sami school and the new Year 3 of compulsory special needs school. The introduction of a new knowledge requirement is also proposed for mathematics in the new Year 2(3). Similarly, the other know- ledge requirements should be moved so that the knowledge require- ments that now apply to Year 3(4) should instead be moved to Year 5

Summary

SOU 2021:33

and so on for compulsory school, Sami school and compulsory special needs school. As regards compulsory school for pupils with learning disabilities, the Inquiry’s proposal is that there should be knowledge requirements in Years 4, 7 and 10.

The mandatory mapping of language awareness and mathematical thinking that is carried out in the present preschool class should be carried out in the new Year 1 of compulsory school, compulsory special needs school and Sami school. The National Agency for Education should be commissioned to revise the material for this mapping on the basis of the amendments made to the curriculum and the new knowledge requirements proposed. The mandatory assessment support used in the present Year 1 to assess reading and writing development and understanding of numbers should instead be used in the new Year 2 of compulsory school and Sami school and in the new Year 3 of compulsory special needs school.

The national tests that have to be used today in Year 3 of com- pulsory school and Sami school, and in Year 4 of compulsory special needs school, should instead be given in the new Year 4 and Year 5 respectively. The national tests used in the other school years should be adjusted by school year in a similar way. Apart from that, the national tests should be unchanged.

The special assessment of a pupil’s knowledge development to be made in the early support guarantee should be made in the junior level of compulsory school, compulsory special needs school and Sami school. The follow up to be made of support given in the early support guarantee should take place at the end of the junior level.

Compulsory school attendance and reception

The Inquiry does not propose any change of the age when school attendance becomes compulsory. As under present regulations, com- pulsory school attendance should therefore come into operation in the autumn term of the year when the child attains six years. In general children should begin to fulfil their compulsory school attendance on starting Year 1 of compulsory school or of the type of school that receives the child.

The Inquiry’s proposal means that pupils who belong to the target groups of compulsory school for pupils with learning disabil-

SOU 2021:33

Summary

ities, compulsory special needs school and Sami school should be able to start fulfilling their compulsory school attendance in that type of school on starting the new Year 1. As at present, later recep- tion of pupils should be possible. The same regulations as at present should apply regarding an investigation prior to reception in com- pulsory school for pupils with learning disabilities and compulsory special needs school and to examination prior to reception in Sami school.

The Inquiry also proposes that it should continue to be possible for a pupil in a compulsory type of school to be given their education in another type of school, if the organisers affected are in agreement and the pupil’s custodians consent to it.

The transition between preschool and school

The Inquiry’s proposal means that children will, in general, make one transition from preschool or pedagogical care to Year 1 of the com- pulsory type of school where the children have started to fulfil their compulsory school attendance, in contrast to the present situation in which children generally first make a transition from preschool to preschool class and then make a further transition to Year 1.

How this transition is organised and carried out, and how infor- mation is passed on between the types of school concerned, can affect the children’s future learning and development. It is important to have transitional activities so that the children have time to adapt to their new school environment. This can involve preparatory visits so that the children get to know the new environment and meet their teacher-to-be. It can also involve various kinds of activities that provide a possibility for the children to develop the social and prac- tical skills expected in the new environment. It is also important that information about the child is passed on so that future teaching can be adapted to the child's circumstances and needs, so that teaching at school continues where the previous education leaves off.

The Inquiry therefore proposes that when a child makes the tran- sition from preschool or pedagogical care to a compulsory school, a compulsory school for children with learning disabilities, a com- pulsory special needs school or a Sami school, the preschool unit or the activity that the child is leaving should provide the receiving

Summary

SOU 2021:33

school unit with the information about the child that is needed to facilitate the transition. The National Agency for Education should be commissioned to present proposals for revising the parts of the curriculums for preschool, compulsory school, compulsory school for children with learning disabilities, compulsory special needs school and Sami school relating to transition and collaboration.

Deliberations concerning certain other provisions

Under the Inquiry’s proposal there will be a single regulatory frame- work in the types of school. This means, for example, that the pro- visions on development dialogues and written individual development plans, mother tongues, special support and remote teaching that apply to compulsory school, compulsory school for children with learning disabilities, compulsory special needs school and Sami school should also apply to the new Year 1. In addition, the provisions on dismissal from teaching premises and detention in compulsory school, compulsory school for children with learning disabilities, compul- sory special needs school and Sami school, and on suspension in compulsory school, compulsory school for children with learning disabilities, compulsory special needs school and Sami school, should also apply to the new Year 1.

Qualifications, qualifying training and professional development

In summary, the Inquiry’s proposals regarding the qualification re- quirements for the new Year 1 and the new junior level mean that the teachers who are qualified under current provisions to teach in the junior level of compulsory school, compulsory school for chil- dren with learning disabilities, compulsory special needs school and Sami school will be qualified to teach in the junior level of that type of school.

The Degree of Master of Arts in Primary Education – School Years 1–4 (corresponding to the present Degree of Master of Arts in Primary Education – Pre-School and School Years 1–3) qualifies holders to teach in the new junior level. Correspondingly as regards compulsory school for children with learning disabilities, compul-

SOU 2021:33

Summary

sory special needs school and Sami school, a teacher who is qualified to teach in these types of school under current provisions will be qualified to teach in the new school years of these types of school.

Therefore, according to the Inquiry’s proposals, preschool teachers will not be qualified to teach in the new junior level. To enable organisers to ensure the right qualifications in the new Year 1 and to enable preschool teachers and teachers who are currently employed for work in preschool class to complete qualifying in-service train- ing, the Inquiry proposes transitional provisions for five years or, in some cases, eight years.

Certain preschool teachers should be given more possibilities to qualify to teach in the junior level

To a great extent, preschool teachers working in preschool class have long experience of teaching preschool classes. This means that they have experience of teaching six year olds and of working in an inte- grated way both with compulsory school and the leisure-time centre and, where relevant, also with compulsory school for children with learning disabilities, compulsory special needs school and Sami school.

Even though preschool teachers have not taught subjects, they have taught in the knowledge areas of preschool class, which have a clear link to the central content of subjects in the junior level. They have, moreover, taught on the basis of the pedagogical methods that characterise the present preschool class and are accustomed to intro- ducing children to the school environment and preparing them for the continuation of their schooling.

The Inquiry proposes that a qualified preschool teacher who has an employment in preschool class when the new provisions are im- plemented, and who has also taught in preschool class or the new Year 1 for at least five academic years, should be qualified to teach all subjects in Year 1 and 2 of compulsory school and Sami school as a teacher, if they have supplemented their qualification by complet- ing qualifying in-service training. The same applies to compulsory school for children with learning disabilities if the preschool teacher also completes a Postgraduate Diploma in Special Needs Training specialising in learning disabilities. On the same conditions that apply to compulsory school or Sami school, the Inquiry proposes that a preschool teacher will be qualified to teach pupils who have impaired

Summary

SOU 2021:33

hearing, are deaf or have a serious language disorder without any other disability in Years 1 and 2 of compulsory special needs school.

According to the Inquiry’s proposal, preschool teachers who have taught for less than five years should be able to become qualified to teach in the junior level by taking a supplementary qualifying higher education programme. This applies to compulsory school, Sami school and compulsory special needs school. For compulsory school for children with learning disabilities, the preschool teacher must also supplement their training with a Postgraduate Diploma in Special Needs Training.

Design of qualifying in-service training for preschool teachers

The Inquiry proposes that the National Agency for Education should be commissioned to offer in-service training, along with higher education institutions, that will qualify certain preschool teach- ers to teach, as teachers, in the new Years 1 and 2.

This possibility should be given to preschool teachers employed in preschool class when the reform is implemented. The preschool teachers should also have worked in preschool class or the new Year 1 for at least five years in a ten-year period, before 1 July 2031.

The purpose of the training should be to give the preschool teach- ers the additional skills required to teach, as teachers, in the new Years 1 and 2, in accordance with the new curriculums and syl- labuses for the junior level.

In the Inquiry’s assessment it is very important that preschool teachers who are going to teach in the new first school year are given supplementary knowledge about early learning of reading and writ- ing and about basic mathematics teaching. The Inquiry proposes that the training should comprise 30 higher education credits (corre- sponding to 20 weeks of full-time studies), with 15 higher education credits regarding Swedish and 15 higher education credits regarding mathematics. The scope and focus of the in-service training have a clear link to the Inquiry’s proposal of a stronger emphasis on Swedish or Swedish as a second language and on mathematics in the new Year 1. The Inquiry’s assessment is that the National Agency for Edu- cation has the competence, along with the higher education institu-

SOU 2021:33

Summary

tions, to determine the specifics of what should be included in the qualifying training.

A preschool teacher who has worked in preschool class or in the new Year 1 for less than five years should, according to the Inquiry’s proposal, be able to become qualified to teach one or more subjects in the junior level as a teacher, if the preschool teacher has completed qualifying courses in higher education. The qualifying in-service train- ing proposed above by the Inquiry can form part of this supplemen- tary higher education.

The Inquiry proposes that a targeted government grant should be payable for in-service training intended to give preschool teachers the possibility of becoming qualified to teach in Years 1 and 2 of the junior level. The grant should also be available for the supplementary qualifying higher education that is intended to qualify preschool teachers in one or more subjects in the whole of the junior level. The government grant should have a time limit, and organisers should be able to apply for it up to and including 2034.

Professional development for teachers

As a result of the Inquiry’s proposals the junior level will, to a greater extent than before, contain six year old pupils, who are at present usually in preschool class. The activities of preschool class are char- acterised by the fact that it combines the pedagogical methods and ways of working of preschool and school to a greater extent than the other compulsory types of school.

For it to be possible to realise the intention of the reform, the Inquiry’s assessment is that it is of crucial importance that teaching in the coming Year 1 continues to be characterised by this approach and that the teachers who will work in the new first school year are able to integrate the pedagogical methods and ways of working of preschool in an appropriate way in their teaching. The Inquiry there- fore proposes that the National Agency for Education should be commissioned, along with higher education institutions, to imple- ment a Preschool Pedagogical Boost for teachers for this purpose.

SOU 2021:33

Lättläst sammanfattning

Vi vill ta tillvara förskollärarnas särskilda kunskaper

Förskollärare har erfarenheter som är viktiga för den nya årskurs 1.

De har till exempel erfarenhet av att undervisa sexåringar. De har också erfarenhet av att samarbeta

med både skolan och fritidshemmet.

Det gör att de har kunskaper om att hjälpa barnen att anpassa sig till skolan och att förbereda dem för att gå i skolan. Förskollärare kan välja mellan olika utbildningsvägar, beroende på hur många år de har arbetat i förskoleklassen.

En förskollärare som har arbetat i förskoleklassen i minst fem år kan läsa en utbildning som är 30 högskolepoäng.

Då blir förskolläraren behörig att undervisa i nya årskurs 1 och 2. En förskollärare som ska arbeta i grundsärskolan behöver läsa en längre utbildning.

Skolverket ska tillsammans med universitet och högskolor bestämma vad som ska ingå i utbildningen.

För förskollärare som har arbetat kortare tid än fem år i förskoleklassen gäller särskilda regler.

De måste utbilda sig i ett eller flera av lågstadiets ämnen.

Lärarna behöver också utbildning

Lärare som ska arbeta i den nya årskurs 1 behöver lära sig

att arbeta med pedagogiken från både förskoleklassen och skolan. Skolverket ska föreslå ett så kallat Förskolepedagogiskt lyft

för sådana lärare.

1 Författningsförslag

1.1Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att 23 kap. 2 § samt att rubriken före paragrafen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
23 kap.
Förskoleklass, grundskola,	Grundskola, grundsärskola,
grundsärskola, specialskola,	specialskola, sameskola,
sameskola, gymnasieskola och	gymnasieskola och
gymnasiesärskola	gymnasiesärskola
2 §
Sekretess gäller i förskole-	Sekretess gäller i grund-
klassen, grundskolan, grundsär-	skolan, grundsärskolan, special-
skolan, specialskolan, sameskolan,	skolan, sameskolan, gymnasie-
gymnasieskolan och gymnasie-	skolan och gymnasiesärskolan för
särskolan för uppgift om en	uppgift om en enskilds person-
enskilds personliga förhållanden	liga förhållanden i sådan elevhälsa
i sådan elevhälsa som avser psyko-	som avser psykologisk, psyko-
logisk, psykosocial eller special-	social eller specialpedagogisk in-
pedagogisk insats, om det inte	sats, om det inte står klart att upp-
står klart att uppgiften kan röjas	giften kan röjas utan att den
utan att den enskilde eller någon	enskilde eller någon närstående
närstående till denne lider men.	till denne lider men.

Sekretess gäller på det område som anges i första stycket dels i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt för uppgift om en enskilds

SOU 2021:33

Författningsförslag

1.2Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)1

dels att 7 kap. 11 a och 11 b §§ och 9 kap. ska upphöra att gälla, dels att 1 kap. 1, 3 och 12 §§, 2 kap. 2, 4, 5, 6 a, 7, 25, 27, 29 och

31 §§, 3 kap. 1, 3-4 b, 6, 12 a, 12 c, 12 j, 14 a och 14 b §§, 4 kap. 12 §, 5 kap. 9 och 12 §§, 7 kap. 1, 4, 7, 11, 17, 21, 22 och 23 §§, 10 kap. 3, 5, 9, 9 a, 13, 15, 16, 19, 21, 23 a, 23 b och 31 §§, 11 kap. 4, 7, 16, 16 a, 19, 22, 23 a och 30 §§, 12 kap. 3, 5, 8 a, 13, 13 a, 15, 16, 19, 21 och 24 §§, 13 kap. 3, 5, 13, 16–17 a, 20 och 21 b §§, 14 kap. 2, 3, 10 och 14 §§, 21 kap. 8 §, 22 kap. 2 §, 23 kap. 10 §, 24 kap. 16 §, 26 a kap. 5 §, 28 kap. 5, 7, 8, 12, 14 och 15 §§, 29 kap. 3, 14, 19, 19 a, 26, 27 och 28 a §§ samt rubrikerna närmast före 3 kap. 4 § och 7 kap. 4 och 11 §§ och 24 kap. 16 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 1 §2

Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2–6 §§.

Skolväsendet omfattar skolformerna

–förskola,

–förskoleklass,

–grundskola,

–grundsärskola,

–specialskola,

1Senaste lydelse av

7 kap. 11 a § 2017:1115

7 kap. 11 b § 2017:1115

9 kap. 6 § 2014:1013

9 kap. 6 a § 2014:1013

9 kap. 8 § 2017:1115

9 kap. 12 § 2017:1115

9 kap. 15 a § 2017:1115

9 kap. 15 b § 2017:1115

9 kap. 15 c § 2017:1115

9 kap. 15 d § 2017:1115

9 kap. 18 § 2016:911

9 kap. 21 § 2016:550

9 kap. 21 a § 2017:1115

9 kap. 22 § 2014:903.

2Senaste lydelse 2020:446.

Författningsförslag

SOU 2021:33

–sameskola,

–gymnasieskola,

–gymnasiesärskola, och

–kommunal vuxenutbildning.

I skolväsendet ingår		också	I skolväsendet ingår också
fritidshem som kompletterar ut-			fritidshem som kompletterar ut-
bildningen i förskoleklassen, grund-			bildningen i grundskolan, grund-
skolan,	grundsärskolan, special-		särskolan, specialskolan, same-
skolan,	sameskolan och	vissa	skolan och vissa utbildnings-
särskilda utbildningsformer.			former.

3 §3

I denna lag avses med

–distansundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid,

–elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan.

–fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med in- formations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åt- skilda i rum men inte i tid,

–fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en en- skild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,

–fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola,

– fristående skola: skolenhet		– fristående skola: skolenhet
vid vilken en enskild bedriver		vid vilken en enskild bedriver
utbildning inom skolväsendet i		utbildning inom skolväsendet i
form av förskoleklass, grundskola,		form av grundskola, grundsär-
grundsärskola,	gymnasieskola,	skola, gymnasieskola, gymnasie-
gymnasiesärskola eller sådant fri-		särskola eller	sådant fritidshem
tidshem som	avses i 2 kap. 7 §	som avses i	2 kap. 7 § första
första stycket,		stycket,

–förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad,

3Senaste lydelse 2020:605.

SOU 2021:33

Författningsförslag

–lovskola: undervisning inom grundskolan som anordnas enligt denna lag under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever,

–skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola orga- niserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,

–undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden, och

–utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål.

12 §4

Lagen är uppdelad i 31 kapitel. Lagen är uppdelad i 30 kapitel. Dessa är

–inledande bestämmelser (1 kap.),

–huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),

–barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),

–kvalitet och inflytande (4 kap.),

–trygghet och studiero (5 kap.),

–åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),

–skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),

–förskolan (8 kap.),

–förskoleklassen (9 kap.),

–grundskolan (10 kap.),

–grundsärskolan (11 kap.),

–specialskolan (12 kap.),

–sameskolan (13 kap.),

–fritidshemmet (14 kap.),

–gymnasieskolan (15–17 a kap.),

–gymnasiesärskolan (18 och 19 kap.),

–kommunal vuxenutbildning (20 kap.),

–fjärrundervisning i vissa skolformer (21 kap.),

–distansundervisning i vissa skolformer (22 kap.),

–entreprenad och samverkan (23 kap.),

–särskilda utbildningsformer (24 kap.),

–annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),

4Senaste lydelse 2020:605.

Författningsförslag

SOU 2021:33

–tillsyn, statliga kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering (26 kap.),

–behandling av personuppgifter (26 a kap.),

–Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd (27 kap.),

–överklagande (28 kap.), och

–övriga bestämmelser (29 kap.).

2kap. 2 §5

Kommuner är huvudmän för	Kommuner är huvudmän för
förskola, förskoleklass, grund-	förskola,	grundskola,	grund-
skola, grundsärskola, gymnasie-	särskola,	gymnasieskola,	gym-
skola, gymnasiesärskola, kommu-	nasiesärskola, kommunal vuxen-
nal vuxenutbildning och fritids-	utbildning och fritidshem, om
hem, om inte annat följer av 4 §.	inte annat följer av 4 §.

I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullgörs av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den ut- sträckning det begärs, lämna de uppgifter som behövs för att admi- nistrera fördelningen av platser i förskola och i sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga nämnderna.

För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725).

		4 §
Staten	är	huvudman för	Staten	är	huvudman för
specialskolan		och sameskolan	specialskolan		och sameskolan
samt förskoleklass och fritidshem			samt fritidshem vid en skolenhet
vid en skolenhet med special-			med specialskola eller same-
skola eller sameskola.			skola.
		5 §6
Enskilda	får efter ansökan		Enskilda	får efter ansökan
godkännas som huvudmän för			godkännas som huvudmän för
förskola, förskoleklass, grund-			förskola, grundskola, grundsär-
skola, grundsärskola, gymnasie-			skola, gymnasieskola, gymnasie-

5Senaste lydelse 2020:446.

6Senaste lydelse 2018:1158.

SOU 2021:33Författningsförslag

skola, gymnasiesärskola och fri- särskola och fritidshem. tidshem.

Godkännande ska lämnas om den enskilde

1.genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten,

2.har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och

3.i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.

Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i 5 a § 1–4 bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas.


För att	godkännande ska	För	att godkännande ska
lämnas krävs därutöver att ut-		lämnas krävs därutöver att ut-
bildningen inte innebär påtagliga		bildningen inte innebär påtagliga
negativa följder på lång sikt för		negativa följder på lång sikt för
eleverna eller för den del av skol-		eleverna eller för den del av skol-
väsendet som anordnas av det		väsendet som anordnas av det
allmänna i den kommun där ut-		allmänna i den kommun där ut-
bildningen ska bedrivas. Om god-		bildningen ska bedrivas. Om god-
kännandet	avser gymnasieskola	kännandet		avser	gymnasieskola
eller gymnasiesärskola ska följ-		eller gymnasiesärskola ska följ-
derna i närliggande kommuner		derna i	närliggande kommuner
för den del av skolväsendet som		för den del av skolväsendet som
anordnas av det allmänna också		anordnas av det allmänna också
beaktas. Avser godkännandet för-		beaktas.	Avser		godkännandet
skoleklass, grundskola eller grund-		grundskola		eller	grundsärskola
särskola krävs därutöver att elev-		krävs därutöver att elevunder-
underlaget är tillräckligt för att		laget är tillräckligt för att verk-
verksamheten ska kunna bedrivas		samheten		ska kunna bedrivas
långsiktigt.		långsiktigt.

Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet.

Författningsförslag

SOU 2021:33

6 a §7

Innan en enskild huvudman	Innan en enskild huvudman
startar utbildning inom förskole-	startar utbildning inom grund-
klass, grundskola, grundsärskola,	skola, grundsärskola, gymnasie-
gymnasieskola, gymnasiesärskola	skola, gymnasiesärskola eller fri-
eller fritidshem som anordnas	tidshem som anordnas vid en
vid en skolenhet med förskole-	skolenhet med grundskola eller
klass, grundskola eller grundsär-	grundsärskola ska samråd om
skola ska samråd om den kom-	den kommande verksamheten ske
mande verksamheten ske mellan	mellan den enskilde och den kom-
den enskilde och den kommun	mun där utbildningen ska bedri-
där utbildningen ska bedrivas.	vas. Den enskilde huvudmannen
Den enskilde huvudmannen an-	ansvarar för att samrådet doku-
svarar för att samrådet dokumen-	menteras. Om utbildningen ska
teras. Om utbildningen ska be-	bedrivas i form av gymnasieskola
drivas i form av gymnasieskola	eller gymnasiesärskola, ska kom-
eller gymnasiesärskola, ska kom-	munen ge närliggande kommu-
munen ge närliggande kommu-	ner tillfälle att medverka i sam-
ner tillfälle att medverka i sam-	rådet.
rådet.

7 §

Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för

– förskoleklass
– grundskola,
– grundsärskola,
– gymnasieskola,
– gymnasiesärskola, eller
– fritidshem som anordnas vid	– fritidshem som anordnas vid
en skolenhet med förskoleklass,	en skolenhet med grundskola eller
grundskola eller grundsärskola.	grundsärskola.

Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 § handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas.

7Senaste lydelse 2018:1158.

SOU 2021:33Författningsförslag

		25 §
För eleverna i förskoleklassen,			För eleverna i	grundskolan,
grundskolan,	grundsärskolan,		grundsärskolan,	sameskolan,
sameskolan, specialskolan, gym-			specialskolan, gymnasieskolan och
nasieskolan och		gymnasiesär-	gymnasiesärskolan ska det finnas
skolan ska det finnas elevhälsa.			elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta
Elevhälsan ska omfatta medicin-			medicinska, psykologiska, psyko-
ska, psykologiska,		psykosociala	sociala och specialpedagogiska in-
och specialpedagogiska insatser.			satser. Elevhälsan ska främst vara
Elevhälsan ska främst vara före-			förebyggande och hälsofrämjande.
byggande och	hälsofrämjande.		Elevernas utveckling mot utbild-
Elevernas utveckling mot utbild-			ningens mål ska stödjas.

ningens mål ska stödjas.

För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

27 §

Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokon- troller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälso- besöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begrän- sade hälsokontroller.

Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskole- klassen i stället för under utbild- ningen i en sådan skolform som avses i första stycket.

Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll.

29 §

Elever i alla skolformer utom	Elever i alla skolformer utom
förskolan och förskoleklassen ska	förskolan ska ha tillgång till per-
ha tillgång till personal med	sonal med sådan kompetens att
sådan kompetens att deras behov	deras behov av vägledning inför

Författningsförslag

SOU 2021:33

av vägledning inför val av fram- tida utbildnings- och yrkesverk- samhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbild- ning ska ha tillgång till vägled- ning.

val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning.

31 §

Den som erbjuds en anställ-	Den som erbjuds en anställ-
ning inom förskolan, förskoleklas-	ning inom förskolan, fritidshem-
sen, fritidshemmet, grundskolan,	met, grundskolan, grundsärskolan,
grundsärskolan, specialskolan och	specialskolan och sameskolan samt
sameskolan samt inom annan	inom annan pedagogisk verksam-
pedagogisk verksamhet som av-	het som avses i 25 kap. ska till
ses i 25 kap. ska till den som	den som erbjuder anställningen
erbjuder anställningen lämna ett	lämna ett utdrag ur det register
utdrag ur det register som förs	som förs enligt lagen (1998:620)
enligt lagen (1998:620) om belast-	om belastningsregister. Utdraget
ningsregister. Utdraget ska vara	ska vara högst ett år gammalt.
högst ett år gammalt. Den som	Den som inte har lämnat regis-
inte har lämnat registerutdrag får	terutdrag får inte anställas. Reger-
inte anställas. Regeringen med-	ingen meddelar föreskrifter om
delar föreskrifter om innehållet i	innehållet i registerutdraget.
registerutdraget.

Registerutdrag som avses i första stycket ska lämnas även av den som

1.erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses

iförsta stycket under omständigheter liknande dem som förekom- mer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kommunal verksamhet,

2.under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbild- ningen inom sådan verksamhet som avses i första stycket, eller

3.genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program till- delas plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i första stycket.

SOU 2021:33

Författningsförslag

Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket lämnas till den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. Den som inte har lämnat ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten.

3 kap.

1 §8

I detta kapitel finns bestämmelser om

–barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (2 §),

–information om barnets och elevens utveckling (3 §),

– garanti för tidiga stödinsat-	– garanti för tidiga stödinsat-
ser i förskoleklassen och lågstadiet	ser i lågstadiet (4–4 b §§),
(4–4 b §§),

–stöd i form av extra anpassningar (5 §),

–särskilt stöd (6–12 §§),

–mottagande och undervisning av nyanlända elever (12 a–12 i §§),

–överlämning av uppgifter vid övergång mellan och inom skol- former (12 j §), och

–allmänna bestämmelser om betyg (13–21 §§).

		3 §9
Vårdnadshavare för ett barn i			Vårdnadshavare för ett barn i
förskolan samt eleven och elevens			förskolan samt eleven och elevens
vårdnadshavare i förskoleklassen,			vårdnadshavare i	grundskolan,
grundskolan,	grundsärskolan,		grundsärskolan,	specialskolan,
specialskolan, sameskolan, fritids-			sameskolan, fritidshemmet, gym-
hemmet, gymnasieskolan		och	nasieskolan och	gymnasiesär-
gymnasiesärskolan ska		fort-	skolan ska fortlöpande informe-
löpande informeras om barnets			ras om barnets eller elevens
eller elevens utveckling.			utveckling.

8Senaste lydelse 2018:1098.

9Senaste lydelse 2018:1098.

Författningsförslag

SOU 2021:33

Garanti för tidiga stödinsatser	Garanti för tidiga stödinsatser
i förskoleklassen och lågstadiet	i lågstadiet

4§10

Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskaps- utveckling i

1. förskoleklassen, om det ut-
ifrån användning av ett nationellt
kartläggningsmaterial	finns	en
indikation på att eleven inte
kommer att nå de kunskapskrav
som ska uppnås i årskurs 1 och 3 i
svenska, svenska som andraspråk
eller matematik,
2. lågstadiet i grundskolan och				1. lågstadiet i grundskolan och
i sameskolan, om det utifrån an-			sameskolan, om det utifrån an-
vändning av ett nationellt be-			vändningen av ett nationellt kart-
dömningsstöd eller ett nationellt			läggningsmaterial, ett nationellt
prov i svenska, svenska som			bedömningsstöd eller ett natio-
andraspråk eller matematik, finns			nellt prov i svenska, svenska som
en indikation på att eleven inte			andraspråk eller matematik finns
kommer att nå de kunskapskrav			en indikation på att eleven inte
för årskurs 1 eller 3 som ska upp-			kommer att nå de kunskapskrav
nås, och			för årskurs 2 eller 4 som ska upp-
			nås, och
3. lågstadiet i specialskolan,				2. lågstadiet		i specialskolan,
om det utifrån användning av ett			om det utifrån användning av ett
nationellt bedömningsstöd eller			nationellt		kartläggningsmaterial,
ett nationellt prov i svenska,			ett	nationellt		bedömningsstöd
svenska som andraspråk		eller	eller ett nationellt prov i svenska,
matematik, finns en	indikation		svenska		som	andraspråk eller
på att eleven inte kommer att nå			matematik, finns en indikation
de kunskapskrav för	årskurs 1		på att eleven inte kommer att nå
eller 4 som ska uppnås.			de	kunskapskrav för årskurs 3
			eller 5 som ska uppnås.

Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppnå de kunskapskrav som anges där ska det skynd-

10Senaste lydelse 2018:1098.

SOU 2021:33

Författningsförslag

samt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsätt- ningarna i 5 eller 7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

		4 a §11
Ansvarig	förskollärare	eller	Ansvarig lärare ska samråda
lärare ska samråda med personal			med personal med specialpeda-
med specialpedagogisk kompet-			gogisk kompetens vid
ens vid
1. en särskild bedömning enligt 4 §,
2. planering av stöd som an-			2. planering av stöd som an-
ges i 5 § när det i förskoleklassen			ges i 5 § när det i lågstadiet upp-
eller lågstadiet upptäcks att så-			täcks att sådant stöd behöver ges
dant stöd behöver ges i svenska,			i svenska, svenska som andraspråk
svenska som	andraspråk	eller	eller matematik, och
matematik, och
3. uppföljning enligt 4 b §.
Sådant samråd behöver		inte	Sådant samråd behöver inte
genomföras om den ansvariga för-			genomföras om den ansvariga lära-
skolläraren eller läraren har special-			ren har specialpedagogisk kom-
pedagogisk kompetens.			petens.
		4 b §12
I slutet av förskoleklassen och i			I slutet av lågstadiet i grund-
slutet av lågstadiet i grundskolan,			skolan, sameskolan och special-
sameskolan och specialskolan, ska			skolan, ska det genomföras en
det genomföras en uppföljning			uppföljning av sådant stöd som
av sådant stöd som getts enligt			getts enligt 5 § i svenska, svenska
5 § i svenska, svenska som andra-			som andraspråk och matematik.

språk och matematik.

Resultatet av denna uppföljning ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs.

11Senaste lydelse 2018:1098.

12Senaste lydelse 2018:1098.

Författningsförslag

SOU 2021:33

6§13

Bestämmelserna i 7–12 §§	Bestämmelserna i 7–12 §§
gäller endast i förskoleklassen,	gäller endast i grundskolan, grund-
grundskolan, grundsärskolan,	särskolan, specialskolan, same-
specialskolan, sameskolan, fritids-	skolan, fritidshemmet, gymnasie-
hemmet, gymnasieskolan och	skolan och gymnasiesärskolan.
gymnasiesärskolan.

12 a §14

Med en nyanländ avses i denna lag den som

1. har varit bosatt utomlands,
2. nu är bosatt i landet, och
3. har påbörjat sin utbildning	3. har påbörjat sin utbildning
här senare än höstterminens start	här senare än höstterminens start
det kalenderår då han eller hon	det kalenderår då han eller hon
fyller sju år.	fyller sex år.

En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.

Som bosatt utomlands anses den som inte anses bosatt i landet enligt 29 kap. 2 §.

12 c §15

En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedöm- ning inte är uppenbart onödig.

Om det behövs ska en sådan bedömning göras även för en elev

som
1. har varit utomlands och	1. har varit utomlands och
som har påbörjat sin utbildning	som har påbörjat sin utbildning
här senast vid höstterminens start	här senast vid höstterminens start
det kalenderår han eller hon fyller	det kalenderår han eller hon fyller
sju år, eller	sex år, eller

2.efter skolgång i Sverige har varit bosatt utomlands och därefter har återvänt till Sverige att återuppta sin utbildning här.

Rektorn ansvarar för att bedömningar görs enligt första och andra styckena.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om underlag för sådana bedömningar.

13Senaste lydelse 2015:246.

14Senaste lydelse 2018:1303.

15Senaste lydelse 2015:246.

SOU 2021:33Författningsförslag

	12 j §16
När en elev i förskoleklassen,		När en elev i grundskolan,
grundskolan,	grundsärskolan,	grundsärskolan,	specialskolan,
specialskolan, sameskolan, gym-		sameskolan, gymnasieskolan eller
nasieskolan	eller gymnasiesär-	gymnasiesärskolan övergår från
skolan övergår från skolformen		skolformen till en annan av de
till en annan av de angivna skol-		angivna skolformerna		ska den
formerna ska den skolenhet som		skolenhet som	eleven	lämnar,
eleven lämnar, utöver vad som		utöver vad som följer av 4 b §,
följer av 4 b §, till den mottag-		till den mottagande skolenheten
ande skolenheten överlämna så-		överlämna sådana uppgifter om
dana uppgifter om eleven som		eleven som behövs för att under-
behövs för att underlätta över-		lätta övergången för eleven. Det-
gången för	eleven. Detsamma	samma gäller om eleven byter
gäller om eleven byter skolenhet		skolenhet inom skolformen.
inom skolformen.

När ett barn i förskolan eller i pedagogisk omsorg enligt 25 kap. 2 § övergår till grundskolan, grund- särskolan, specialskolan eller same- skolan ska den förskoleenhet eller verksamhet som barnet lämnar till den mottagande skolenheten lämna sådana uppgifter om barnet som behövs för att underlätta över- gången för barnet.

När en elev byter skolform från grundskolan eller grundsärskolan till gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan, ska den mottagande skolenheten skyndsamt informera den överlämnande skolenheten om att skolenheten har tagit emot eleven, om det inte är obehövligt.

14 a §17

En rektor får besluta att	En rektor får besluta att
betyg ska sättas i årskurs 4 och 5	betyg ska sättas i årskurs 5 och 6
i grundskolan, grundsärskolan	i grundskolan, grundsärskolan
och sameskolan och i årskurs 5	och sameskolan och i årskurs 6
och 6 i specialskolan, vid en	och 7 i specialskolan, vid en

16Senaste lydelse 2018:1098.

17Senaste lydelse 2021:191.

Författningsförslag

SOU 2021:33

skolenhet som rektorn ansvarar	skolenhet som rektorn ansvarar
för. Beslutsunderlaget ska doku-	för. Beslutsunderlaget ska doku-
menteras.	menteras.

En rektor som överväger att fatta ett sådant beslut ska ge lärarna vid berörd skolenhet tillfälle att yttra sig.

Rektorn ska snarast underrätta huvudmannen skriftligen om ett beslut enligt första stycket. Huvudmannen ska anmäla beslutet till Statens skolverk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår.

14 b §18

Ett beslut om att betygssättning enligt 14 a § ska upphöra att gälla ska fattas i samma ordning som beslutet om att införa sådan

betygssättning.
Ett sådant beslut kan avse	Ett sådant beslut kan avse
endast kommande årskullar som	endast kommande årskullar som
ännu inte har fått betyg eller	ännu inte har fått betyg eller
även omfatta elever som redan	även omfatta elever som redan
har fått terminsbetyg i årskurs 4	har fått terminsbetyg i årskurs 5
i grundskolan, grundsärskolan	i grundskolan, grundsärskolan
eller sameskolan eller i årskurs 5	eller sameskolan eller i årskurs 6
i specialskolan med stöd av ett	i specialskolan med stöd av ett
beslut enligt 14 a §.	beslut enligt 14 a §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår.

4kap. 12 §

Vårdnadshavare för	barn i	Vårdnadshavare för	barn i
förskolan och för elever i för-		förskolan och för elever i	grund-
skoleklassen, grundskolan, grund-		skolan, grundsärskolan, special-
särskolan, specialskolan,	same-	skolan, sameskolan och fritids-
skolan och fritidshemmet ska		hemmet ska erbjudas möjlighet
erbjudas möjlighet till inflytande		till inflytande över utbildningen.
över utbildningen.

18Senaste lydelse 2021:191.

SOU 2021:33

Författningsförslag

5kap. 9 §

Om en elev i förskoleklassen,				Om en elev i grundskolan,
grundskolan,	grundsärskolan,			grundsärskolan, specialskolan,
specialskolan, sameskolan, gym-				sameskolan, gymnasieskolan eller
nasieskolan	eller	gymnasiesär-		gymnasiesärskolan vid upprepade
skolan vid upprepade			tillfällen	tillfällen stört ordningen eller upp-
stört ordningen		eller	uppträtt	trätt olämpligt eller om eleven
olämpligt eller om eleven gjort				gjort sig skyldig till en allvar-
sig skyldig till en allvarligare för-				ligare förseelse, ska rektorn se
seelse, ska rektorn se till att				till att saken utreds. Samråd ska
saken utreds. Samråd ska ske				ske med elevens vårdnadshavare.
med elevens vårdnadshavare.
Om förutsättningarna för en				Om förutsättningarna för en
utredning om särskilt stöd enligt				utredning om särskilt stöd enligt
3 kap. 8 § är uppfyllda ska även				3 kap. 7 § är uppfyllda ska även
en sådan utredning inledas.				en sådan utredning inledas.
			12 §
I förskoleklassen, grundskolan,				I grundskolan, grundsär-
grundsärskolan,		specialskolan,		skolan, specialskolan, same-
sameskolan, gymnasieskolan och				skolan, gymnasieskolan och gym-
gymnasiesärskolan får rektorn be-				nasiesärskolan får rektorn besluta
sluta att en elev ska följa under-				att en elev ska följa undervis-
visningen i en annan undervis-				ningen i en annan undervisnings-
ningsgrupp än den eleven annars				grupp än den eleven annars hör
hör till eller undervisas på annan				till eller undervisas på annan
plats inom samma skolenhet om				plats inom samma skolenhet om
åtgärderna som gjorts efter en				åtgärderna som gjorts efter en
sådan utredning som avses i 9 §				sådan utredning som avses i 9 §
första stycket inte varit tillräck-				första stycket inte varit tillräck-
liga eller om det annars är nöd-				liga eller om det annars är nöd-
vändigt för att tillförsäkra de andra				vändigt för att tillförsäkra de andra
eleverna trygghet och studiero.				eleverna trygghet och studiero.

Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn

vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor.

Författningsförslag

SOU 2021:33

7kap. 1 §19

I detta kapitel finns bestämmelser om

–vilka som omfattas av skolplikt (2 §),

–rätten till utbildning (3 §),

–hur skolplikten fullgörs (4–9 §§),

–när skolplikten inträder (10 §),

– tidigare skolstart och undan-	– tidigare skolstart (11 §),
tag från skyldigheten att fullgöra
skolplikt i förskoleklass (11–11 b §§),

–när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skol- gången (12–16 §§),

–deltagande i utbildning (17–19 a §§), och

–ansvar för att skolplikten fullgörs (20–23 §§).

Förskoleklassen och grundskolan

Grundskolan

4§20

Skolplikten ska börja full-	Skolplikten ska börja full-
göras i förskoleklassen. Därefter	göras i grundskolan eller i den
ska skolplikten fullgöras i grund-	skolform där barnet tas emot
skolan eller i den skolform där	enligt 5, 6 eller 7 §, om inte skol-
barnet tas emot enligt 5, 6 eller	plikten fullgörs på något annat
7 §, om inte skolplikten fullgörs	sätt enligt bestämmelserna i 24 kap.
på något annat sätt enligt be-
stämmelserna i 24 kap.
Skolplikten kan dock börja full-
göras direkt i grundskolan, grund-
särskolan, specialskolan eller same-
skolan enligt 11 a och 11 b §§.
7 §
Barn till samer får fullgöra sin	Barn till samer får fullgöra sin
skolplikt i sameskolan i stället	skolplikt i sameskolan i stället
för i årskurs 1–6 i grundskolan.	för i årskurs 1–7 i grundskolan.
Även andra barn får fullgöra den	Även andra barn får fullgöra den
delen av sin skolplikt i same-	delen av sin skolplikt i same-

19Senaste lydelse 2018:608.

20Senaste lydelse 2017:1115.

Ett barn får tas emot i grund- skolan, grundsärskolan, special- skolan eller sameskolan redan höst- terminen det kalenderår då barnet fyller fem år om barnets vård- nadshavare begär det och barnet bedöms ha förutsättningar för det.

Beslut i frågan enligt första stycket fattas av

1. rektorn när det gäller grund- skolan och sameskolan,

2. Specialpedagogiska skolmyn- digheten när det gäller special- skolan, och

3. barnets hemkommun när det gäller grundsärskolan.

SOU 2021:33

Författningsförslag

skolan, om det finns särskilda skäl.

Tidigare skolstart och undantag Tidigare skolstart från skyldigheten att fullgöra

skolplikt i förskoleklass

11§21

Ett barn får tas emot i för- skoleklassen redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år.

17§22

En elev i förskoleklassen, grund-				En elev i grundskolan, grund-
skolan,	grundsärskolan,		special-	särskolan, specialskolan och same-
skolan och sameskolan ska delta				skolan ska delta i den verksamhet
i den verksamhet som anordnas				som anordnas för att ge den av-
för att ge den avsedda utbild-				sedda utbildningen, om eleven
ningen, om eleven inte har giltigt				inte har giltigt skäl att utebli.
skäl att utebli.
Den	obligatoriska verksam-			Den	obligatoriska		verksam-
heten	får	omfatta	högst	heten	får	omfatta	högst
190 dagar per läsår och åtta tim-				190 dagar per läsår och åtta tim-
mar eller, i förskoleklassen och de				mar eller, i		de tre lägsta års-

21Senaste lydelse 2017:1115.

22Senaste lydelse 2017:1115.

Författningsförslag

SOU 2021:33

två lägsta årskurserna, sex tim-	kurserna, sex timmar per dag.
mar per dag. Sådan verksamhet	Sådan verksamhet får inte för-
får inte förläggas till lördagar,	läggas till lördagar, söndagar eller
söndagar eller andra helgdagar.	andra helgdagar

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från andra stycket för elever i

grundsärskolan och specialskolan.
Om en elev i förskoleklassen,		Om en elev i grundskolan,
grundskolan,	grundsärskolan,	grundsärskolan,	specialskolan
specialskolan	eller sameskolan	eller sameskolan utan giltigt skäl
utan giltigt skäl uteblir från den		uteblir från den	obligatoriska
obligatoriska verksamheten, ska		verksamheten, ska rektorn se till
rektorn se till att elevens vård-		att elevens vårdnadshavare sam-
nadshavare samma dag informe-		ma dag informeras om att eleven
ras om att eleven har varit från-		har varit frånvarande. Om det
varande. Om det finns särskilda		finns särskilda skäl behöver ele-
skäl behöver elevens vårdnads-		vens vårdnadshavare inte infor-
havare inte informeras samma dag.		meras samma dag.

21§23

Hemkommunen ska se till att	Hemkommunen ska se till att
skolpliktiga barn som inte går i	skolpliktiga barn som inte går i
dess förskoleklass, grundskola eller	dess grundskola eller grundsär-
grundsärskola på något annat	skola på något annat sätt får
sätt får föreskriven utbildning.	föreskriven utbildning.

Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever som avses i 19 a § vid behov samordna insatser med samhällsorgan, orga- nisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av upp- gifter gäller de begränsningar som följer av 29 kap. 14 § och offent- lighets- och sekretesslagen (2009:400).

22§24

Huvudmannen ska se till att	Huvudmannen ska se till att
eleverna i huvudmannens förskole-	eleverna i huvudmannens grund-
klass, grundskola och grundsär-	skola och grundsärskola fullgör
skola fullgör sin skolgång. Huvud-	sin skolgång. Huvudmannen för
mannen för specialskolan och	specialskolan och huvudmannen

23Senaste lydelse 2018:608.

24Senaste lydelse 2018:608.

SOU 2021:33Författningsförslag

huvudmannen för sameskolan ska	för sameskolan ska se till	att
se till att elever i utbildning	elever i utbildning under deras
under deras ledning fullgör sin	ledning fullgör sin skolgång.
skolgång.

När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkommunen eller det hos en sådan huvud- man har inletts en utredning om elevens frånvaro enligt 19 a §, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen.

23§25

Om en skolpliktig elev inte		Om en skolpliktig elev inte
fullgör sin skolgång och detta		fullgör sin skolgång och detta
beror på att elevens vårdnads-		beror på att elevens vårdnads-
havare inte har gjort vad denne är		havare inte har gjort vad denne är
skyldig att göra för att så ska ske,		skyldig att göra för att så ska ske,
får hemkommunen	förelägga	får hemkommunen förelägga
elevens vårdnadshavare att full-		elevens vårdnadshavare att full-
göra sina skyldigheter. För en		göra sina skyldigheter. För en
elev i specialskolan, sameskolan		elev i specialskolan eller same-
eller förskoleklass vid en skolenhet		skolan är det i stället huvud-
med specialskola eller	sameskola	mannen för respektive skolform
är det i stället huvudmannen för		som får förelägga elevens vård-
respektive skolform som får före-		nadshavare att fullgöra sina skyl-
lägga elevens vårdnadshavare att		digheter.

fullgöra sina skyldigheter.

Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.

Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas.

10kap.

3 §26

Grundskolan ska ha nio års-	Grundskolan ska ha tio års-
kurser, som indelas i lågstadium,	kurser, som indelas i lågstadium,
mellanstadium och högstadium.	mellanstadium och högstadium.
Lågstadiet består av årskurs 1–3,	Lågstadiet består av årskurs 1–4,
mellanstadiet av årskurs 4–6 och	mellanstadiet av årskurs 5–7 och
högstadiet av årskurs 7–9.	högstadiet av årskurs 8–10.

25Senaste lydelse 2017:1115.

26Senaste lydelse 2017:624.

Författningsförslag

SOU 2021:33

Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

I grundskolan ingår även lovskola i de fall sådan anordnas

1.enligt 23 a § första stycket eller 23 b § första stycket, eller

2.i syfte att den tid som en elev deltagit i lovskola ska kunna avräknas från ett erbjudande om lovskola enligt 23 a § andra stycket eller 23 b § andra stycket.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta.

5 §27

Den totala undervisningstiden	Den totala undervisningstiden
för varje elev i grundskolan ska	för varje elev i grundskolan ska
vara minst 6 890 timmar.	vara minst 7 424 timmar.

För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.

Regeringen får meddela föreskrifter om fördelning av undervis- ningstiden (timplan).

9 §28

Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller grund för urval till eller inom en skolenhet.

Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbild- ning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.

Regeringen eller den myndig-	Regeringen eller den myndig-
het som regeringen bestämmer	het som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter som inne-	får meddela föreskrifter som inne-
bär undantag från första och	bär undantag från första och
andra styckena för utbildning	andra styckena för utbildning
från och med årskurs 7 och, om	från och med årskurs 8 och, om
det finns särskilda skäl, även för	det finns särskilda skäl, även för
utbildning från och med års-	utbildning från och med års-
kurs 4. Sådana föreskrifter får	kurs 5. Sådana föreskrifter får
innebära att bestämmelsen i 30 §	innebära att bestämmelsen i 30 §

27Senaste lydelse 2017:620.

28Senaste lydelse 2014:1013.

SOU 2021:33

Författningsförslag

första stycket om en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsido- sätts.

		9 a §29
Efter ansökan från en huvud-			Efter ansökan från en huvud-
man får regeringen, trots vad som			man får regeringen, trots vad som
anges i 9 § första stycket, besluta			anges i 9 § första stycket, besluta
att färdighetsprov i musik får			att färdighetsprov i musik får
utgöra villkor för antagning och			utgöra villkor för antagning och
grund för urval till utbildning i			grund för urval till utbildning i
årskurs 1, 2 eller 3 vid eller inom			årskurs 1, 2, 3 eller 4 vid eller
en skolenhet. Ett sådant beslut			inom en skolenhet. Ett sådant
får bara fattas om färdighetsprov			beslut får bara fattas om färdig-
användes vid	antagning	eller	hetsprov användes vid antagning
urval till utbildningen i de års-			eller urval till utbildningen i de
kurser som ansökan avser före			årskurser som ansökan avser före
utgången av juni 2011 och det			utgången av juni 2011 och det
finns särskilda skäl. Beslutet ska			finns särskilda skäl. Beslutet ska
avse en viss huvudman samt en			avse en viss huvudman samt en
viss skolenhet eller elevgrupp.			viss skolenhet eller elevgrupp.
När färdighetsprov används som grund för urval till en viss
skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.
Om huvudmannen har		tagit
emot en elev i förskoleklassen efter
färdighetsprov	enligt bestämmel-
serna i 9 kap. 6 a §, får färdighets-
prov inte användas som villkor för
att eleven ska få fortsätta sin ut-

bildning i årskurs 1 vid samma skolenhet eller inom samma elev- grupp.

29Senaste lydelse 2014:1013.

Författningsförslag

SOU 2021:33

13§30

I årskurs 1–5 ska läraren en	I årskurs 1–6 ska läraren en
gång per läsår, vid ett av utveck-	gång per läsår, vid ett av utveck-
lingssamtalen, i en skriftlig indi-	lingssamtalen, i en skriftlig indi-
viduell utvecklingsplan	viduell utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumen- teras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att nå kun- skapskraven.

Om en elev ges betyg i års-	Om en elev ges betyg i års-
kurs 4 och 5 gäller inte skyldig-	kurs 5 och 6 gäller inte skyldig-
heten enligt första stycket i de	heten enligt första stycket i de
aktuella årskurserna.	aktuella årskurserna.

15§31

Betyg ska sättas i grund-	Betyg ska sättas i grund-
skolans ämnen i slutet av varje	skolans ämnen i slutet av varje
termin från och med årskurs 6 i	termin från och med årskurs 7 i
de ämnen som eleven har fått	de ämnen som eleven har fått
undervisning i under terminen.	undervisning i under terminen.
Om undervisningen i natur-	Om undervisningen i natur-
orienterande ämnen och samhälls-	orienterande ämnen och samhälls-
orienterande ämnen i huvudsak	orienterande ämnen i huvudsak
varit ämnesövergripande fram till	varit ämnesövergripande fram till

30Senaste lydelse 2021:191.

31Senaste lydelse 2017:620.

SOU 2021:33Författningsförslag

och med slutet av årskurs 6, får	och med slutet av årskurs 7, får
rektorn dock besluta att ett sam-	rektorn dock besluta att ett sam-
manfattande betyg ska sättas för	manfattande betyg ska sättas för
dessa respektive ämnen i års-	dessa respektive ämnen i års-
kurs 6.	kurs 7.

16§32

Om betyg sätts i årskurs 4	Om betyg sätts i årskurs 5
och 5 ska betyg sättas i slutet av	och 6 ska betyg sättas i slutet av
varje termin i de årskurserna i de	varje termin i de årskurserna i de
ämnen som eleven har fått under-	ämnen som eleven har fått under-
visning i under terminen.	visning i under terminen.

Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhälls- orienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av aktuell årskurs, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i den årskursen.

19§33

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssätt- ningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

1. i årskurs 4 och 5, om betyg	1. i årskurs 5 och 6, om betyg
sätts i dessa årskurser, ställas i	sätts i dessa årskurser, ställas i
relation till de kunskaper som en	relation till de kunskaper som en
elev ska ha uppnått vid betygs-	elev ska ha uppnått vid betygs-
tillfället i förhållande till kunskaps-	tillfället i förhållande till kunskaps-
kraven i årskurs 6,	kraven i årskurs 7,
2. i årskurs 6 ställas i relation	2. i årskurs 7 ställas i relation
till de kunskaper en elev ska ha	till de kunskaper en elev ska ha
uppnått vid betygstillfället i för-	uppnått vid betygstillfället i för-
hållande till kunskapskraven i	hållande till kunskapskraven i
årskurs 6, och	årskurs 7, och
3. efter årskurs 6 ställas i rela-	3. efter årskurs 7 ställas i rela-
tion till de kunskaper en elev ska	tion till de kunskaper en elev ska
ha uppnått vid betygstillfället i	ha uppnått vid betygstillfället i

32Senaste lydelse 2021:191.

33Senaste lydelse 2021:191.

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen en- ligt 19 och 20 §§ bortses från en- staka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 7 eller 10. Med särskilda skäl avses funktions- nedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som ut- gör ett direkt hinder för att ele- ven ska kunna nå ett visst kun- skapskrav.

Författningsförslag

SOU 2021:33

förhållande till kunskapskraven i	förhållande till kunskapskraven i
årskurs 9.	årskurs 10.

21§34

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen en- ligt 19 och 20 §§ bortses från en- staka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktions- nedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som ut- gör ett direkt hinder för att ele- ven ska kunna nå ett visst kun- skapskrav.

23 a §35

34Senaste lydelse 2011:876.

35Senaste lydelse 2017:570.

SOU 2021:33

Författningsförslag

En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den tid som eleven del- tagit i lovskola som huvudman- nen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven på- börjar årskurs 8 till och med vår- terminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i så- dan undervisning behöver huvud- mannen inte lämna något erbju- dande enligt första stycket.

En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den tid som eleven del- tagit i lovskola som huvudman- nen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven på- börjar årskurs 9 till och med vår- terminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i så- dan undervisning behöver huvud- mannen inte lämna något erbju- dande enligt första stycket.

23 b §36

36Senaste lydelse 2017:570.

FörfattningsförslagSOU 2021:33

31 §37

Den som har blivit placerad	Den som har blivit placerad
vid en viss skolenhet har rätt att	vid en viss skolenhet har rätt att
gå kvar där om inte något annat	gå kvar där om inte något annat
följer av 30 § andra stycket. Det-	följer av 30 § andra stycket.
samma ska gälla den som har
tagits emot i förskoleklassen och
som ska fortsätta sin utbildning i
grundskolan vid samma skol-
enhet.

Rätten enligt första stycket att gå kvar vid en skolenhet gäller inte för en elev som med stöd av 3 kap. 12 e § ska placeras i en årskurs som inte anordnas vid skolenheten.

11 kap.

4 §38

Grundsärskolan ska ha nio års-	Grundsärskolan ska ha tio års-
kurser, som indelas i lågstadium,	kurser, som indelas i lågstadium,
mellanstadium och högstadium.	mellanstadium och högstadium.
Lågstadiet består av årskurs 1–3,	Lågstadiet består av årskurs 1–4,
mellanstadiet av årskurs 4–6 och	mellanstadiet av årskurs 5–7 och
högstadiet av årskurs 7–9.	högstadiet av årskurs 8–10.

Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta.

7 §39

Den totala undervisningstiden	Den totala undervisningstiden
för varje elev i grundsärskolan	för varje elev i grundsärskolan
ska vara minst 6 890 timmar. För	ska vara minst 7 424 timmar. För
en elev i inriktningen tränings-	en elev i inriktningen tränings-
skolan ska den totala undervis-	skolan ska den totala undervis-
ningstiden dock vara minst 6 665	ningstiden dock vara minst 7 199
timmar.	timmar.

För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om

37Senaste lydelse 2015:246.

38enaste lydelse 2017:620.

39Senaste lydelse 2017: 620.

SOU 2021:33

Författningsförslag

placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.

Regeringen får meddela föreskrifter om fördelning av under- visningstiden (timplan).

16§40

I årskurs 1–5 ska läraren en	I årskurs 1–6 ska läraren en
gång per läsår, vid ett av utveck-	gång per läsår, vid ett av utveck-
lingssamtalen, i en skriftlig indi-	lingssamtalen, i en skriftlig indi-
viduell utvecklingsplan	viduell utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om en elev ges betyg i års-	Om en elev ges betyg i års-
kurs 4 och 5 gäller inte skyldig-	kurs 5 och 6 gäller inte skyldig-
heten enligt första stycket i de	heten enligt första stycket i de
aktuella årskurserna.	aktuella årskurserna.

40Senaste lydelse 2021:191.

Författningsförslag

SOU 2021:33

16 a §41

I årskurs 6–9 ska läraren, om	I årskurs 7–10 ska läraren, om
eleven får undervisning i ett ämnes-	eleven får undervisning i ett ämnes-
område eller ett ämne som eleven	område eller ett ämne som eleven
eller vårdnadshavaren inte begär	eller vårdnadshavaren inte begär
betyg i, en gång per läsår vid ett	betyg i, en gång per läsår vid ett
av utvecklingssamtalen, i en skrift-	av utvecklingssamtalen, i en skrift-
lig individuell utvecklingsplan	lig individuell utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i ämnesområdet eller ämnet, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnesområdet eller ämnet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

19§42

Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg

sättas i grundsärskolans ämnen.
Betyg ska sättas i slutet av	Betyg ska sättas i slutet av
varje termin från och med års-	varje termin från och med års-
kurs 6 i de ämnen som eleven har	kurs 7 i de ämnen som eleven har
fått undervisning i under termi-	fått undervisning i under termi-
nen.	nen.
Om betyg sätts i årskurs 4	Om betyg sätts i årskurs 5
och 5 ska betyg sättas i slutet av	och 6 ska betyg sättas i slutet av
varje termin i de årskurserna i de	varje termin i de årskurserna i de
ämnen som eleven har fått under-	ämnen som eleven har fått under-
visning i under terminen	visning i under terminen

41Senaste lydelse 2014:456.

42Senaste lydelse 2021:191.

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen en- ligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 7 eller 10. Med särskilda skäl avses funktionsned- sättning, utom elevens utveck- lingsstörning, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som ut- gör ett direkt hinder för att ele- ven ska kunna nå ett visst kun- skapskrav.

SOU 2021:33

Författningsförslag

22§43

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssätt- ningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

23 a §44

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen en- ligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsned- sättning, utom elevens utveck- lingsstörning, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som ut- gör ett direkt hinder för att ele- ven ska kunna nå ett visst kun- skapskrav.

43Senaste lydelse 2021:191.

44Senaste lydelse 2011:876.

Författningsförslag

SOU 2021:33

Utvecklingsstörningen får dock beaktas om det finns synnerliga skäl.

30 §45

Den som har blivit placerad	Den som har blivit placerad
vid en viss skolenhet har rätt att	vid en viss skolenhet har rätt att
gå kvar där om inte något annat	gå kvar där om inte något annat
följer av 29 § andra stycket. Det-	följer av 29 § andra stycket.
samma ska gälla den som har
tagits emot vid en skolenhet med
förskoleklass och som ska fortsätta
sin utbildning i grundsärskolan
vid samma skolenhet.

Rätten enligt första stycket att gå kvar vid en skolenhet gäller inte för en elev som med stöd av 3 kap. 12 e § ska placeras i en årskurs som inte anordnas vid skolenheten.

12 kap.

3 §46

Specialskolan ska ha tio års-	Specialskolan ska ha elva års-
kurser, som indelas i lågstadium,	kurser, som indelas i lågstadium,
mellanstadium och högstadium.	mellanstadium och högstadium.
Lågstadiet består av årskurs 1–4,	Lågstadiet består av årskurs 1–5,
mellanstadiet av årskurs 5–7 och	mellanstadiet av årskurs 6–8 och
högstadiet av årskurs 8–10.	högstadiet av årskurs 9–11.

Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

5 §47

Den totala undervisningstiden	Den totala undervisningstiden
för varje elev i specialskolan ska	för varje elev i specialskolan ska
vara minst 8 070 timmar.	vara minst 8 604 timmar.

45Senaste lydelse 2015:246.

46Senaste lydelse 2017:620.

47Senaste lydelse 2017:620.

SOU 2021:33

Författningsförslag

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan).

8 a §48

Huvudmannen ansvarar för	Huvudmannen ansvarar för
att praktisk arbetslivsorientering	att praktisk arbetslivsorientering
(prao) anordnas under samman-	(prao) anordnas under samman-
lagt minst tio dagar från och med	lagt minst tio dagar från och med
årskurs 9 för de elever som läser	årskurs 10 för de elever som läser
enligt specialskolans kursplaner.	enligt specialskolans kursplaner.
Syftet med prao är att eleverna	Syftet med prao är att eleverna
ska få kunskaper om arbetslivet	ska få kunskaper om arbetslivet
inför kommande studie- och	inför kommande studie- och
yrkesval.	yrkesval.

Prao för en elev ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisningen på ett yrkes- program i gymnasieskolan. Om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterande insatser ersätta prao för en elev.

13§49

I årskurs 1–6 ska läraren en	I årskurs 1–7 ska läraren en
gång per läsår, vid ett av utveck-	gång per läsår, vid ett av utveck-
lingssamtalen, i en skriftlig indi-	lingssamtalen, i en skriftlig indi-
viduell utvecklingsplan	viduell utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

48Senaste lydelse 2018:105.

49Senaste lydelse 2021:191.

Författningsförslag

SOU 2021:33

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

skapskraven.
Om en elev ges betyg i års-	Om en elev ges betyg i års-
kurs 5 och 6 gäller inte skyldig-	kurs 6 och 7 gäller inte skyldig-
heten enligt första stycket i de	heten enligt första stycket i de
aktuella årskurserna.	aktuella årskurserna.
13 a §50
I årskurs 7–10 ska, om grund-	I årskurs 8–11 ska, om grund-
särskolans kursplaner tillämpas	särskolans kursplaner tillämpas
och eleven får undervisning i ett	och eleven får undervisning i ett
ämnesområde eller ett ämne som	ämnesområde eller ett ämne som
eleven eller vårdnadshavaren inte	eleven eller vårdnadshavaren inte
begär betyg i, läraren en gång per	begär betyg i, läraren en gång per
läsår vid ett av utvecklingssam-	läsår vid ett av utvecklingssam-
talen i en skriftlig individuell	talen i en skriftlig individuell
utvecklingsplan	utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i ämnesområdet eller ämnet, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnesområdet eller ämnet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

50Senaste lydelse 2014:456.

SOU 2021:33

Författningsförslag

15§51

Betyg ska sättas i special-	Betyg ska sättas i special-
skolans ämnen i slutet av varje	skolans ämnen i slutet av varje
termin från och med årskurs 7 i	termin från och med årskurs 8 i
de ämnen som eleven har fått	de ämnen som eleven har fått
undervisning i under terminen.	undervisning i under terminen.
Om undervisningen i natur-	Om undervisningen i natur-
orienterande ämnen och samhälls-	orienterande ämnen och samhälls-
orienterande ämnen i huvudsak	orienterande ämnen i huvudsak
varit ämnesövergripande fram	varit ämnesövergripande fram
till och med slutet av årskurs 7,	till och med slutet av årskurs 8,
får rektorn dock besluta att ett	får rektorn dock besluta att ett
sammanfattande betyg ska sättas	sammanfattande betyg ska sättas
för dessa respektive ämnen i	för dessa respektive ämnen i
årskurs 7.	årskurs 8.

16§52

Om betyg sätts i årskurs 5	Om betyg sätts i årskurs 6
och 6 ska betyg sättas i slutet av	och 7 ska betyg sättas i slutet av
varje termin i de årskurserna i de	varje termin i de årskurserna i de
ämnen som eleven har fått under-	ämnen som eleven har fått under-
visning i under terminen.	visning i under terminen.

19§53

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssätt- ningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

1. i årskurs 5 och 6, om betyg	1. i årskurs 6 och 7, om betyg
sätts i dessa årskurser, ställas i	sätts i dessa årskurser, ställas i
relation till de kunskaper som en	relation till de kunskaper som en

51Senaste lydelse 2017:620.

52Senaste lydelse 2021:191.

53Senaste lydelse 2021:191.

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen en- ligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slu- tet av årskurs 8 eller 11. Med särskilda skäl avses funktions- nedsättning, utöver dövhet eller hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som ut- gör ett direkt hinder för att ele- ven ska kunna nå ett visst kun- skapskrav.

Författningsförslag

SOU 2021:33

elev ska ha uppnått vid betygs-	elev ska ha uppnått vid betygs-
tillfället i förhållande till kun-	tillfället i förhållande till kun-
skapskraven i årskurs 7,	skapskraven i årskurs 7,
2. i årskurs 7 ställas i relation	2. i årskurs 8 ställas i relation
till de kunskaper en elev ska ha	till de kunskaper en elev ska ha
uppnått vid betygstillfället i för-	uppnått vid betygstillfället i för-
hållande till kunskapskraven i	hållande till kunskapskraven i
årskurs 7, och	årskurs 8, och
3. efter årskurs 7 ställas i rela-	3. efter årskurs 8 ställas i rela-
tion till de kunskaper en elev ska	tion till de kunskaper en elev ska
ha uppnått vid betygstillfället i	ha uppnått vid betygstillfället i
förhållande till kunskapskraven i	förhållande till kunskapskraven i
årskurs 10.	årskurs 11.

21§54

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen en- ligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slu- tet av årskurs 7 eller 10. Med särskilda skäl avses funktions- nedsättning, utöver dövhet eller hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som ut- gör ett direkt hinder för att ele- ven ska kunna nå ett visst kun- skapskrav.

24§55

Hemkommunen ska betala	Hemkommunen ska betala
ersättning till staten för vissa	ersättning till staten för vissa
kostnader för den som är elev i	kostnader för den som är elev i
specialskolan eller i förskoleklass	specialskolan eller i fritidshem
eller fritidshem vid en skolenhet	vid en skolenhet inom special-
inom specialskolan.	skolan.

54Senaste lydelse 2011:876.

55Senaste lydelse 2015:73.

SOU 2021:33Författningsförslag

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek.

Första stycket gäller inte ut-	Första stycket gäller inte ut-
landssvenska elever i årskurs 7–	landssvenska elever i årskurs 8–
10.	11.

13kap.

3 §56

Sameskolan ska ha sex års-	Sameskolan ska ha sju års-
kurser, som indelas i lågstadium	kurser, som indelas i lågstadium
och mellanstadium. Lågstadiet	och mellanstadium. Lågstadiet
består av årskurs 1–3 och mellan-	består av årskurs 1–4 och mellan-
stadiet av årskurs 4–6.	stadiet av årskurs 5–7.

Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

5§57

Den totala undervisningstiden	Den totala undervisningstiden
för varje elev i sameskolan ska	för varje elev i sameskolan ska
vara minst 4 473 timmar.	vara minst 5 007 timmar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan).

13§58

I årskurs 1–5 ska läraren en	I årskurs 1–6 ska läraren en
gång per läsår, vid ett av utveck-	gång per läsår, vid ett av utveck-
lingssamtalen, i en skriftlig indi-	lingssamtalen, i en skriftlig indi-
viduell utvecklingsplan	viduell utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och

56Senaste lydelse 2017:620.

57Senaste lydelse 2017:620.

58Senaste lydelse 2021:191.

Författningsförslag

SOU 2021:33

elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokum- enteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att nå

kunskapskraven.
Om en elev ges betyg i års-	Om en elev ges betyg i års-
kurs 4 och 5 gäller inte skyldig-	kurs 5 och 6 gäller inte skyldig-
heten enligt första stycket i de	heten enligt första stycket i de
aktuella årskurserna.	aktuella årskurserna.

16§59

Betyg ska sättas i sameskolans ämnen.

Om undervisningen i natur-	Om undervisningen i natur-
orienterande ämnen och samhälls-	orienterande ämnen och samhälls-
orienterande ämnen i huvudsak	orienterande ämnen i huvudsak
varit ämnesövergripande fram till	varit ämnesövergripande fram till
och med slutet av årskurs 6, får	och med slutet av årskurs 7, får
rektorn dock besluta att ett sam-	rektorn dock besluta att ett sam-
manfattande betyg ska sättas för	manfattande betyg ska sättas för
dessa respektive ämnen.	dessa respektive ämnen.

17§60

Betyg ska sättas i slutet av	Betyg ska sättas i slutet av
varje termin i årskurs 6 i de äm-	varje termin i årskurs 7 i de äm-
nen som eleven fått undervis-	nen som eleven fått undervis-
ning i under terminen.	ning i under terminen.
17 a §61
Om en elev ges betyg i års-	Om en elev ges betyg i års-
kurs 4 och 5 gäller inte skyldig-	kurs 5 och 6 gäller inte skyldig-
heten enligt första stycket i de	heten enligt första stycket i de
aktuella årskurserna.	aktuella årskurserna.

59Senaste lydelse 2017:620.

60Senaste lydelse 2014:458.

61Senaste lydelse 2021:191.

SOU 2021:33

Författningsförslag

20§62

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssätt- ningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

62Senaste lydelse 2021:191.

63Senaste lydelse 2017:1104.

Författningsförslag

SOU 2021:33

14kap. 2 §


Fritidshemmet kompletterar		Fritidshemmet		kompletterar
utbildningen	i förskoleklassen,	utbildningen i		grundskolan,
grundskolan,	grundsärskolan,	grundsärskolan,		specialskolan,
specialskolan,	sameskolan och	sameskolan och särskilda utbild-
särskilda utbildningsformer som		ningsformer som skolplikt kan
skolplikt kan fullgöras i. Fritids-		fullgöras	i. Fritidshemmet ska
hemmet ska stimulera elevernas		stimulera	elevernas utveckling
utveckling och lärande samt er-		och lärande samt erbjuda dem en
bjuda dem en meningsfull fritid		meningsfull fritid och rekrea-
och rekreation. Utbildningen ska		tion. Utbildningen ska utgå från
utgå från en helhetssyn på eleven		en helhetssyn på eleven och ele-
och elevens behov.		vens behov.

Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemen- skap.

3 §

Varje kommun ska erbjuda	Varje kommun ska erbjuda
utbildning i fritidshem för elever	utbildning i fritidshem för elever
i kommunens förskoleklass, grund-	i kommunens grundskola och
skola och grundsärskola. Staten	grundsärskola. Staten ska erbjuda
ska erbjuda utbildning i fritids-	utbildning i fritidshem för elever
hem för elever i specialskola och	i specialskola och sameskola.
sameskola.

Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning.

10 §

En elev i förskoleklass, grund-	En elev i grundskola, grund-
skola, grundsärskola, specialskola	särskola, specialskola eller same-
eller sameskola ska erbjudas ut-	skola ska erbjudas utbildning i
bildning i fritidshem vid eller så	fritidshem vid eller så nära som
nära som möjligt den skolenhet	möjligt den skolenhet där eleven
där eleven får utbildning.	får utbildning.

SOU 2021:33Författningsförslag

14 §
En kommun som i sitt fritids-	En kommun som i sitt fritids-
hem har en elev från en annan	hem har en elev från en annan
kommun ska ersättas för sina	kommun ska ersättas för sina
kostnader för elevens utbildning	kostnader för elevens utbildning
i fritidshemmet av elevens hem-	i fritidshemmet av elevens hem-
kommun, om elevens skolgång i	kommun, om elevens skolgång i
den mottagande kommunens för-	den	mottagande		kommunens
skoleklass, grundskola eller grund-	grundskola		eller	grundsärskola
särskola grundar sig på 9 kap.	grundar sig på 10 kap. 24, 25 eller
13 § första stycket, 10 kap. 24, 25	26 §	eller	11 kap. 24 § andra
eller 26 § eller 11 kap. 24 § andra	stycket 2 eller 25 §.

stycket 2 eller 25 §.

Även i andra fall då en kommun i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Ersättningen enligt första eller andra stycket ska i förekommande fall minskas med belopp som huvudmannen tar ut enligt 12 §.

21kap.

8 §64

Regeringen får meddela före-		Regeringen får meddela före-
skrifter om en försöksverksam-		skrifter om en försöksverksam-
het med fjärrundervisning i		het med fjärrundervisning i grund-
		skolan, grundsärskolan, special-
		skolan och sameskolan i andra
		ämnen än de som anges i 4 §.
1. förskoleklassen, och
2. grundskolan,	grundsär-	Grundskolan, grundsärskolan,
skolan, specialskolan och same-		specialskolan och sameskolan i

64Senaste lydelse 2020:605.

Författningsförslag

SOU 2021:33

skolan i andra ämnen än de som	andra ämnen än de som anges i
anges i 4 §.	4 §.

En sådan försöksverksamhet som avses i första stycket ska i övrigt bedrivas enligt bestämmelserna i detta kapitel.

22kap.

2 §65

Distansundervisning får an-	Distansundervisning får an-
vändas i grundskolan, grundsär-	vändas i grundskolan, grundsär-
skolan, specialskolan, sameskolan,	skolan, specialskolan, sameskolan,
gymnasieskolan och gymnasie-	gymnasieskolan och gymnasie-
särskolan endast under de förut-	särskolan endast under de förut-
sättningar och med de begräns-	sättningar och med de begräns-
ningar som följer av detta kapitel	ningar som följer av detta kapitel
och föreskrifter som har med-	och föreskrifter som har med-
delats i anslutning till kapitlet.	delats i anslutning till kapitlet.
Distansundervisning får inte an-	Distansundervisning får inte an-
vändas i förskolan och förskole-	vändas i förskolan.

klassen.

I utbildning där distansundervisning används får även andra former av undervisning användas.

23kap. 10 §66

Andra uppgifter än som anges i 9 och 14 §§ och som inte är hän- förliga till undervisning får överlämnas till en enskild fysisk eller juri-

disk person på entreprenad inom
1. förskolan
2. förskoleklassen	2. fritidshemmet,
3. fritidshemmet	3. grundskolan,
4. grundskolan,	4. grundsärskolan,
5. grundsärskolan,	5. gymnasieskolan, och
6. gymnasieskolan, och	6. gymnasiesärskolan.
7. gymnasiesärskolan.

65Senaste lydelse 2020:605.

66Senaste lydelse 2020:605.

SOU 2021:33Författningsförslag

	24 kap.
Utbildning som motsvarar	Utbildning som motsvarar
förskola, förskoleklass och	förskola och fritidshem
fritidshem

16§67

Om ett barn vårdas på sjuk-	Om ett barn vårdas på sjuk-
hus eller en institution som är	hus eller en institution som är
knuten till ett sjukhus, ska	knuten till ett sjukhus, ska
huvudmannen för institutionen	huvudmannen för institutionen
svara för att barnet får tillfälle att	svara för att barnet får tillfälle att
delta i utbildning som så långt	delta i utbildning som så långt
det är möjligt motsvarar den som	det är möjligt motsvarar den som
erbjuds i förskola, förskoleklass	erbjuds i förskola eller fritids-
eller fritidshem.	hem.

26 a kap.

5§68

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från de sök- begränsningar som avses i 4 § andra stycket denna lag och i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om hälsa i verksamhet hos en huvudman för

1.grundsärskola,

2.specialskolan,

3.gymnasiesärskola,

4.kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning

5.gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning,

6.utbildning i gymnasieskolan för elever som är döva, hörsel- skadade eller dövblinda eller har en språkstörning, och

7. förskola, förskoleklass eller	7. förskola eller skola som har
skola som har begränsats till att	begränsats till att avse elever som
avse elever som är i behov av sär-	är i behov av särskilt stöd.
skilt stöd.

Regeringen får också meddela föreskrifter om undantag från sökbegränsningen i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om

67Senaste lydelse 2015:176.

68Senaste lydelse 2020:446.

Författningsförslag

SOU 2021:33

1.etniskt ursprung i verksamhet hos en huvudman för same- skolan, och

2.hälsa och etniskt ursprung i verksamhet hos en kommun.

28kap.

5 §69

Beslut av en kommun eller en region får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i fråga om

1.godkännande enligt 2 kap. 5 § eller återkallelse av sådant god- kännande enligt 26 kap. 13 eller 14 §,

2. bidrag	enligt	8 kap. 21 §,	2. bidrag enligt	8 kap. 21	§,
9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap.			10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap.
36 §, 14 kap. 15 §,		16 kap. 52 §,	15 §, 16 kap. 52 §,	17 kap. 35	§,
17 kap. 35 §,	19 kap. 45 § eller		19 kap. 45 § eller 22 kap. 18 §,
22 kap. 18 §,

3.avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §,

4.föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,

5. skolskjuts enligt 9 kap. 15 b §		5. skolskjuts enligt 10 kap. 32 §
första stycket, 9 kap. 15 c § första	första stycket, 10 kap. 33 § första
stycket, 10 kap. 32 § första stycket,	stycket, 11 kap. 31 § första stycket,
10 kap. 33 § första stycket, 11 kap.	11 kap. 32 § första stycket, 18 kap.
31 § första stycket, 11 kap. 32 §	30	§ första stycket eller 18 kap.
första stycket, 18 kap. 30 § första	31	§ första stycket,
stycket eller 18 kap. 31 § första
stycket,

6.ekonomiskt stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 § eller 18 kap. 32 § första stycket,

7.medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller åter- kallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §,

8.rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 eller 15 § eller återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13 §,

9.bidrag enligt 25 kap. 11 §,

10.tillfälligt verksamhetsförbud enligt 26 kap. 18 §, eller

11.vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §.

69Senaste lydelse 2020:605.

SOU 2021:33

Författningsförslag

7§70

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om

1.föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,

2. kostnadsfria	resor enligt	2. kostnadsfria resor enligt
9 kap. 15 d § första	stycket eller	12 kap. 25 § första stycket, eller
12 kap. 25 § första stycket, eller

3.medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller åter- kallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §.

8§71

Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol i fråga om

1.föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §, eller

2. kostnadsfria	resor enligt	2. kostnadsfria resor enligt
9 kap. 15 d § första	stycket eller	13 kap. 23 § första stycket.
13 kap. 23 § första stycket.

12§72

Beslut av en kommun eller en region får överklagas till Skol- väsendets överklagandenämnd i fråga om

1.barns mottagande i grundsärskolan enligt 7 kap. 5 § eller till- hörighet till grundsärskolans målgrupp enligt 7 kap. 5 b §,

2.uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,

3.skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,

4. mottagande av en elev från	4. mottagande av en elev från
en annan kommun enligt 9 kap.	en annan kommun enligt 10 kap.
13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap.	25 § eller 11 kap. 25 §,

25§,

5.åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma,

6. placering vid en annan skol-	6. placering vid en annan skol-
enhet än den vårdnadshavare	enhet än den vårdnadshavare

70Senaste lydelse 2017:1115.

71Senaste lydelse 2017:1115.

72Senaste lydelse 2020:605.

FörfattningsförslagSOU 2021:33

önskar enligt 9 kap. 15 § andra	önskar enligt 10 kap. 30 § andra
stycket, 10 kap. 30 § andra stycket	stycket eller 11 kap. 29 § andra
eller 11 kap. 29 § andra stycket,	stycket,

7.mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 §, mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som ut- formats för en grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 §, mot- tagande i första hand enligt 19 kap. 29 § första stycket eller mot- tagande enligt 22 kap. 14 §,

8.tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan enligt 18 kap. 5 eller 7 §,

9.mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 § andra stycket, 22 eller 33 §,

10.upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxen- utbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket,

11.att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje eller fjärde stycket,

12.åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 § tredje stycket, eller

13.rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7–12 får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande.

14 §73

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om

1.barns mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 §,

2.skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upp- hörande enligt 7 kap. 14 §,

3. åtgärder enligt 9 kap. 15 d §	3. åtgärder enligt 12 kap. 25 §
andra stycket eller 12 kap. 25 §	andra stycket för en elev som
andra stycket för en elev som	inte bor hemma, eller
inte bor hemma, eller

4.rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet.

73Senaste lydelse 2017:1115.

SOU 2021:33

Författningsförslag

15§74

Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om

1. barns mottagande i sameskolan enligt 7 kap. 7 §,

2. åtgärder enligt 9 kap. 15 d §	2. åtgärder enligt 13 kap. 23 §
andra stycket eller 13 kap. 23 §	andra stycket för en elev som
andra stycket för en elev som	inte bor hemma, eller
inte bor hemma, eller

3.rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet.

29kap.

3 §75

De personer som avses i 2 § andra stycket 1 och 2 har rätt till utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola endast om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. De har inte rätt till ut- bildning i kommunal vuxenutbildning.

De personer som avses i 2 §	De personer som avses i 2 §
andra stycket 4 har endast rätt till	andra stycket 4 har endast rätt till
utbildning i förskoleklass, grund-	utbildning i grundskola, grund-
skola, grundsärskola, specialskola	särskola, specialskola och same-
och sameskola.	skola.
De personer som avses i 2 §	De personer som avses i 2 §
andra stycket 5 har endast rätt till	andra stycket 5 har endast rätt till
utbildning i förskoleklass, grund-	utbildning i grundskola, grund-
skola, grundsärskola, specialskola,	särskola, specialskola, sameskola
sameskola och, om de påbörjar	och, om de påbörjar utbildningen
utbildningen innan de fyllt 18 år,	innan de fyllt 18 år, gymnasie-
gymnasieskola och gymnasiesär-	skola och gymnasiesärskola.
skola.

14§76

Den som är eller har varit	Den som är eller har varit
verksam i enskilt bedriven för-	verksam i enskilt bedriven för-
skola, enskilt bedrivet fritidshem	skola, enskilt bedrivet fritidshem
eller enskilt bedriven förskole-	eller inom sådan enskilt bedriven

74Senaste lydelse 2017: 1115.

75Senaste lydelse 2020:446.

76Senaste lydelse 2020:605.

Författningsförslag

SOU 2021:33

klass eller inom sådan enskilt	verksamhet som avses i 25 kap.,
bedriven verksamhet som avses i	får inte obehörigen röja vad han
25 kap., får inte obehörigen röja	eller hon därvid har fått veta om
vad han eller hon därvid har fått	enskildas personliga förhållanden.
veta om enskildas personliga för-
hållanden.

Den som är eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verksamhet enligt denna lag än som avses i första stycket får inte obehörigen röja vad han eller hon i sådan elevhälsoverksamhet som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats eller i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt har fått veta om någons personliga förhållanden. Han eller hon får inte heller obehörigen röja uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier.

Den som är eller har varit verksam inom enskilt bedriven gym- nasieskola eller enskilt bedriven gymnasiesärskola får inte obehörigen röja vad han eller hon har fått veta om någons personliga förhållan- den i ett ärende enligt 22 kap. 14 § om mottagande till utbildning där distansundervisning används.

För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offent- lighets- och sekretesslagen (2009:400).

19§77

Kommunen	ska	informera		Kommunen	ska	informera
vårdnadshavare	och	elever	om	vårdnadshavare	och	elever om
utbildning i förskolor, förskole-				utbildning i förskolor, grund-
klasser, grundskolor, grundsär-				skolor, grundsärskolor, fritids-
skolor, fritidshem,		gymnasie-		hem, gymnasieskolor och gym-
skolor och gymnasiesärskolor och				nasiesärskolor	och	om sådan
om sådan pedagogisk verksam-				pedagogisk verksamhet som avses
het som avses i 25 kap. och som				i 25 kap. och som erbjuds i eller
erbjuds i eller av kommunen.				av kommunen. Kommunen ska
Kommunen ska också informera				också informera om sådana riks-
om sådana riksrekryterande ut-				rekryterande utbildningar som
bildningar som avses i 16 kap.				avses i 16 kap. 45 § och 19 kap.
45 § och 19 kap. 37 § och			om	37 § och om motsvarande ut-
motsvarande utbildningar			vid	bildningar vid fristående skolor.
fristående skolor. Informationen				Informationen ska utformas en-

77Senaste lydelse 2017:725.

SOU 2021:33Författningsförslag

ska utformas	enligt 8 kap. 18 §	ligt 8 kap. 18 § andra stycket
andra stycket	kommunallagen	kommunallagen (2017:725).
(2017:725).

Kommunen ska även informera om möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 25 kap. 11 och 15 §§.

19 a §78

En huvudman för förskole-	En huvudman för grund-
klass, grundskola, grundsärskola,	skola, grundsärskola, gymnasie-
gymnasieskola eller gymnasie-	skola eller gymnasiesärskola ska
särskola ska till Statens skolverk	till Statens skolverk lämna sådana
lämna sådana uppgifter om verk-	uppgifter om verksamhetens orga-
samhetens organisation och eko-	nisation och ekonomiska förhåll-
nomiska förhållanden som behövs	anden som behövs för allmän-
för allmänhetens insyn.	hetens insyn.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas.

26§79

Regeringen får meddela ytter-	Regeringen får meddela ytter-
ligare föreskrifter om bestämman-	ligare föreskrifter om bestämman-
det av det bidrag som kommu-	det av det bidrag som kommu-
nerna enligt 8 kap. 21 §, 9 kap.	nerna enligt 8 kap. 21 §, 10 kap.
19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §,	37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §,
14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 19 kap.	16 kap. 52 §, 19 kap. 45 § och
45 § och 25 kap. 11 § är skyldiga	25 kap. 11 § är skyldiga att lämna
att lämna till fristående för-	till fristående förskolor, fristå-
skolor, fristående skolor och en-	ende skolor och enskilt bedriven
skilt bedriven pedagogisk omsorg.	pedagogisk omsorg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun eller en region att lämna uppgifter om verksamheten som behövs för beslut om bidrag till fristående förskolor och fristående skolor samt hur bidrag till en fristående förskola eller fristående skola eller annan enskild verksamhet har beräknats.

78Senaste lydelse 2014:903.

79Senaste lydelse 2019:947.

Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyl- dighet för huvudmän att använda nationella kartläggningsmaterial i årskurs 1 och nationella bedöm- ningsstöd i årskurs 2 i grund- skolan, grundsärskolan, och same- skolan samt årskurs 3 i special- skolan.

Författningsförslag

SOU 2021:33

27§80

Regeringen eller den myndig-		Regeringen eller den myndig-
het som regeringen bestämmer		het som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om det		får meddela föreskrifter om det
belopp som kommunen	ska	belopp	som	kommunen ska
betala i stället för vad som anges		betala i stället för vad som anges
i 8 kap. 21–23 §§, 9 kap. 19–		i 8 kap. 21–23 §§, 10 kap. 37–
21 §§, 10 kap. 37–39 §§, 11 kap.		39 §§, 11 kap. 36–38 §§, 16 kap.
36–38 §§, 16 kap. 52–55 §§	och	52–55 §§	och	19 kap. 45–47 §§,
19 kap. 45–47 §§, när bidraget av-		när bidraget avser ett barn eller
ser ett barn eller en elev som ges		en elev som ges utbildning till
utbildning till följd av 2 och 3 §§		följd av 2 och 3 §§ eller med stöd
eller med stöd av föreskrifter som		av föreskrifter som har medde-
har meddelats med stöd av 5 §.		lats med stöd av 5 §.

28 a §81

Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyl- dighet för huvudmän att använda nationella kartläggningsmaterial i förskoleklassen och nationella bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2024.

2.Bestämmelsen i 3 kap. 12 j § tillämpas från den 1 januari 2026 och i övrigt tillämpas lagen första gången på utbildning och annan verksamhet som påbörjas efter den 30 juni 2026.

3.Ett godkännande av en enskild huvudman för förskoleklass enligt 2 kap. 5 § skollagen i dess äldre lydelse ska upphöra att gälla för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2026. Ett godkännande av en enskild huvudman för grundskola eller grundsärskola enligt 2 kap. 5 § skollagen i dess äldre lydelse gäller som ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen i dess nya lydelse för motsvarande års-

80Senaste lydelse 2018:749.

81Senaste lydelse 2018:1098.

SOU 2021:33

Författningsförslag

kurser som det tidigare godkännandet avser. Statens skolinspektion får fatta beslut i enlighet med 2 kap. 5 § i dess nya lydelse med nya årskursbeteckningar, som ersätter befintliga beslut. Efter ansökan av en enskild huvudman för förskoleklass och grundskola eller grund- särskola som godkänts enligt 2 kap. 5 § skollagen i dess äldre lydelse, får Statens skolinspektion, genom en förenklad prövning, förklara huvudmannen godkänd för årskurs 1 enligt 2 kap. 5 § skollagen i dess nya lydelse. Regeringen får meddela föreskrifter om den för- enklade prövningen.

4.En lärarlegitimation som avser behörighet att undervisa i års- kurser i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan och som utfärdats enligt 2 kap. 16 § skollagen före den 1 juli 2026 ska anses gälla som en legitimation för de motsvarande årskurser enligt 10 kap. 3 §, 11 kap. 4 §, 12 kap. 3 § och 13 kap. 3 § i dess nya lydelser som den äldre legitimationen avser. Ett beslut om lärar-

legitimation som utfärdats enligt 2 kap. 16 § skollagen före den 1 juli 2026 och som avser behörighet som omfattar lågstadiet enligt 10 kap. 3 §, 11 kap. 4 §, 12 kap. 3 § och 13 kap. 3 § skollagen i dess äldre lydelse ska anses gälla för lågstadiet i nämnda bestämmelsers nya lydelse. Statens skolverk får fatta beslut om legitimation enligt 2 kap. 16 § med årskursbeteckningar enligt 10 kap. 3 §, 11 kap. 4 §, 12 kap. 3 § och 13 kap. 3 § i dess nya lydelser, som ersätter de be- fintliga besluten.

5.Om en huvudman tagit emot en elev i förskoleklassen efter färdighetsprov enligt 9 kap. 6 a § läsåret 2025/26, får färdighetsprov inte användas som villkor för att eleven ska få fortsätta sin utbildning vid samma skolenhet eller inom samma elevgrupp i enlighet med 10 kap. 9 a § i dess äldre lydelse.

6.Den som har tagits emot i förskoleklassen vid en viss skolenhet läsåret 2025/26 har rätt att fortsätta sin skolgång i grundskolan respektive grundsärskolan vid samma skolenhet enligt 10 kap. 31 § och 11 kap. 30 § skollagen i dess äldre lydelse.

7.Bestämmelsen i 29 kap. 14 § i dess äldre lydelse gäller fort- farande för uppgift om enskildas personliga förhållanden i förskole- klass.

SOU 2021:33

Författningsförslag

1.4Förslag till förordning om förenklad prövning av enskilda huvudmäns godkännanden

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om den förenklade prövning som avses i punkt 3 ikraftträdande- och övergångsbestäm- melserna till lagen (202x:0000) om ändring i skollagen (2010:800).

Enskilda huvudmän kan genom en förenklad prövning få ett nytt godkännande enligt 2 kap. 5 § i den nya lydelsen. Om inte något annat anges i denna förordning eller föreskrifter som meddelats med stöd av den, gäller i övrigt bestämmelserna om godkännande av enskild huvudman i 2 kap. 5 och 28 kap. 2 § skollagen.

2 § De huvudmän som godkänts för förskoleklass och grundskola eller grundsärskola enligt 2 kap. 5 § skollagen (2020:800) i dess lydelse före den 1 augusti 2024, får ansöka om godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen i dess lydelse från och med 1 augusti 2024 för utbild- ning som påbörjas efter 30 juni 2026 enligt bestämmelserna i denna förordning.

3 § De huvudmän som avses i 2 § ska ansöka hos Statens skol- inspektion om att de vill ha ett godkännande för nya årskurs 1. Ansökan ska vara avgiftsfri.

Ett godkännande får bara avse motsvarande utbildning och samma skolenhet som tidigare godkännanden avser.

4 § De huvudmän som avses i 2 § ska beviljas ett nytt godkännande om det inte finns särskilda skäl för att ett sådant godkännande inte ska ges. Med särskilda skäl avses i denna förordning att det finns skäl som för återkallelse enligt 26 kap. 13–15 §§ skollagen (2010:800). Någon annan prövning enligt 2 kap. 5 och 5 a § skollagen ska inte göras.

5 § Statens skolinspektion får meddela föreskrifter om ansökan.

6 § Statens skolinspektion beslutar enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) om en utbildning ska godkännas. I beslutet ska anges att godkännandet gäller årskurs 1.

SOU 2021:33

Författningsförslag

1.5Förslag till förordning om statsbidrag för kapacitetsförstärkande och kvalitetshöjande åtgärder i lågstadiet

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelse

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag för lågstadiet i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och same- skolan samt fritidshemmet. Statsbidrag får lämnas för kapacitets- förstärkande och kvalitetshöjande åtgärder i samband med genom- förandet av en tioårig grundskola och grundsärskola, en elvaårig specialskola och en sjuårig sameskola.

Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen.

Förutsättningar för statsbidrag

2 § Statsbidrag lämnas för insatser som anges i 1 §.

Statsbidrag lämnas i mån av tillgång på medel och för ett kalenderår i sänder.

Bidragsram

3 § Inför varje bidragsår ska Statens skolverk besluta en bidrags- ram för varje huvudman för grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola. Huvudmännen ska kunna använda medel som de tilldelas enligt bidragsramen för kapacitetsförstärkande och kvalitets- höjande åtgärder i lågstadiet i grundskolan, grundsärskolan, special- skolan, sameskolan och fritidshemmet.

Bidragsramen för kostnader enligt 1 § ska fastställas till ett be- lopp som motsvarar samma andel av tillgängliga medel som antalet elever vid de verksamheter utom fritidshemmet som huvudmannen kan få statsbidrag för enligt denna förordning utgör av det samman- lagda antalet elever vid samtliga verksamheter utom fritidshemmet som bidrag får lämnas för enligt denna förordning.

101

Författningsförslag

SOU 2021:33

Elevantalet hos en huvudman ska beräknas som ett genomsnitt av antalet elever hos huvudmannen under de tre närmast föregående åren eller, om huvudmannen inte har bedrivit verksamhet under minst tre läsår före bidragsåret, under den period som huvudmannen har bedrivit verksamheten. Om huvudmannen inte har haft några elever under läsåret närmast före bidragsåret, ska dock ingen bidrags- ram beslutas.

Ansökan

4 § Ansökan om statsbidrag ges in till Statens skolverk.

5 § En huvudman som ansöker om statsbidrag ska ha upprättat en plan med redogörelse för de insatser enligt 1 § som huvudmannen planerar. Berörda fackliga organisationer ska ha hörts innan planen upprättas.

Planen ska ges in till Statens skolverk. Skolverket ska utifrån en risk- och väsentlighetsanalys granska ett urval av planerna.

Beslut

6 § Statens skolverk beslutar om och betalar ut statsbidraget. Ett beslut om statsbidrag får förenas med villkor.

Uppföljning och redovisning

7 § Statens skolverk ska följa upp att statsbidraget har använts i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

Skolverket ska i samband med sin årsredovisning till Regerings- kansliet lämna en redovisning av hur bidraget har använts.

8 § Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning ska till Statens skolverk

1.vid bidragsårets slut redovisa de åtgärder som huvudmannen har använt de tilldelade medlen för, och

2.lämna sådan ekonomisk och annan redovisning som myndig- heten begär.

102

SOU 2021:33

Författningsförslag

Bidragsmottagare är skyldiga att medverka i den uppföljning och utvärdering av verksamheten som beslutas av den myndighet som har fått regeringens uppdrag att följa upp hur statsbidraget har använts.

Återbetalning och återkrav

9 § Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om

1.mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att statsbidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp,

2.statsbidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp,

3.statsbidraget inte har använts för avsett ändamål, eller

4.mottagaren inte har lämnat sådan redovisning som avses i 9 §. Statens skolverk ska besluta att kräva tillbaka ett bidrag om en

huvudman är återbetalningsskyldig enligt första stycket. Om det finns särskilda skäl för det, får myndigheten besluta att helt eller delvis avstå från ett krav på återbetalning.

10 § På statsbidrag som krävs tillbaka ska ränta tas ut från och med den dag som infaller en månad efter det att beslut om återkrav har fattats och efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter.

Om det finns särskilda skäl för det, får Statens skolverk besluta att helt eller delvis avstå från krav på ränta.

Bemyndigande

11 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning.

103

SOU 2021:33

Författningsförslag

1.6Förslag till förordning om ändring i förordning (1970:340) om skolskjutsning

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2017:193) att 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 §
Med skolskjutsning avses i	Med skolskjutsning avses i
denna förordning skjuts till eller	denna förordning skjuts till eller
från skolan av elever i förskola,	från skolan av elever i förskola,
förskoleklass, grundskola, gym-	grundskola, gymnasieskola eller
nasieskola eller motsvarande skola.	motsvarande skola. Skjutsen ska
Skjutsen ska vara särskilt ordnad	vara särskilt ordnad för ända-
för ändamålet av det allmänna	målet av det allmänna och inte
och inte vara av tillfällig natur.	vara av tillfällig natur.

Med icke yrkesmässig skolskjutsning avses skjuts som inte är yrkesmässig trafik eller taxitrafik.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2026.

105

Författningsförslag

SOU 2021:33

1.7Förslag till förordning om ändring av högskoleförordning (1993:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om högskoleförordning (1993:100)82 att bilaga 2 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Bilaga 283

EXAMENSORDNING

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

4.Examensbeskrivningar

–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ

–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

YRKESEXAMINA

–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ

–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Grundlärarexamen

Omfattning

Grundlärarexamen ges med tre inriktningar. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 och grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 avläggs på avancerad nivå och upp- nås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- plan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verk- samhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom rele- vant verksamhet och ämne.

82Förordningen omtryckt 1998:1003.

83Senaste lydelse 2020:766.

106

SOU 2021:33

Författningsförslag

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 90 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska området och 30 högskolepoäng i ett eller två praktiska eller estetiska ämnen.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska, samhälls- orienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik. För svenska och matematik krävs minst 30 högskolepoäng i vardera ämne och för engelska krävs minst 15 högskolepoäng. Av de ämnes- och ämnes- didaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 hög- skolepoäng i svenska, matematik, engelska och ett valbart fördjup- ningsområde. För svenska, engelska och matematik krävs minst 30 högskolepoäng i vardera ämnet.

Därutöver krävs 30 högskolepoäng i något av de av studenten val- bara områdena:

1.naturorienterande ämnen och teknik,

2.samhällsorienterande ämnen, eller

3.ett eller två praktiska eller estetiska ämnen.

Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskole- poäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande:

–skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska värdering- arna och de mänskliga rättigheterna,

–läroplansteori och didaktik,

–vetenskapsteori och forskningsmetodik,

–utveckling, lärande och specialpedagogik,

–sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,

–bedömning och betygssättning, och

–utvärdering och utvecklingsarbete.

107

Författningsförslag

SOU 2021:33

Mål

För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och för- måga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kun- skap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten

–visa sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsk- nings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

–visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritids- pedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,

–visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt visa kännedom om grundläggande läs-, skriv- och matematik- inlärning,

–visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser,

–visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvanti- tativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutöv- ningen, och

–visa kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass

och grundskolans årskurs 1–3 ska studenten

–visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsk- nings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

–visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,

–visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och mate- matikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling,

–visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,

108

SOU 2021:33

Författningsförslag

–visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvan- titativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutöv- ningen, och

–visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska studenten

–visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsk- nings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

–visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveck-

ling,

–visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,

–visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantita- tiva forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och

–visa fördjupad kunskap i bedömning och betygssättning.

För grundlärarexamen ska studenten också

–visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen,

–visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikt- hantering och ledarskap, och

–visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styr- dokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspek- tiv samt visa kännedom om skolväsendets historia.

Färdighet och förmåga

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten

–visa fördjupad förmåga att stimulera till lärande och utveckling genom att erbjuda barnen en meningsfull och innehållsrik fritid,

–visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systemati- sera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta

109

Författningsförslag

SOU 2021:33

forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkes- verksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, och

–visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbild- ningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 och för grundlärarexamen med inrikt- ning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska studenten

–visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområ- det, och

–visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

För grundlärarexamen ska studenten också

–visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,

–visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling,

–visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra pla- nera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den peda- gogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,

–visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra till- godose elevers behov av specialpedagogiska insatser, inbegripet specialpedagogiska insatser för elever med neuropsykiatriska svårig- heter,

–visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,

–visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värde- grund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,

–visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever,

110

SOU 2021:33

Författningsförslag

–visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jäm- ställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,

–visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer,

–visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,

–visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och

–visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För grundlärarexamen ska studenten

–visa självkännedom och empatisk förmåga,

–visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare,

–visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och

–visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett själv- ständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska området.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 och för grundlärarexamen med inrikt- ning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examens- arbete) om minst 30 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom respektive inriktning.

111

Författningsförslag

SOU 2021:33

Övrigt

Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort och vilket eller vilka undervisningsämnen som examen om- fattar.

För grundlärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna exa- mensbeskrivning.

Ämneslärarexamen

Omfattning

Ämneslärarexamen ges med två inriktningar. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 avläggs på avance- rad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 240 eller, när så krävs, 270 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 300 eller, när så krävs, 330 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 165 högskolepoäng i två undervisningsämnen eller 195 hög- skolepoäng i tre undervisningsämnen. Examen ska dock omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng i två undervisningsämnen när två av undervisningsämnena svenska, sam- hällskunskap eller musik ingår i utbildningen. Examen får vidare omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng i två undervisningsämnen om undervisningsämnet bild eller musik ingår i utbildningen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbild- ning. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 90 högskole- poäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt ämne som

112

SOU 2021:33

Författningsförslag

ingår i examen krävs minst 45 högskolepoäng om examen omfattar tre undervisningsämnen och minst 60 högskolepoäng om examen omfattar två undervisningsämnen. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 90 högskolepoäng inom de ämnes- områden som är relevanta för dessa ämnen.

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.

För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska om- fatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskole- poäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande:

–skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värdering- arna och de mänskliga rättigheterna,

–läroplansteori och didaktik,

–vetenskapsteori och forskningsmetodik,

–utveckling, lärande och specialpedagogik,

–sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,

–bedömning och betygssättning, och

–utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och för- måga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser.

Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervis- ning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

113

Författningsförslag

SOU 2021:33

Kunskap och förståelse

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7–9 ska studenten

–sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbe- gripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten

–visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, in- begripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen ska studenten också

–visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande,

–visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,

–visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbild- ningen avser,

–visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikt- hantering och ledarskap,

–visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styr- dokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspek- tiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och

–visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.

Färdighet och förmåga

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

114

SOU 2021:33

Författningsförslag

Föreslagen lydelse

Bilaga 2

EXAMENSORDNING

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

4.Examensbeskrivningar

–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ

–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

YRKESEXAMINA

–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ

–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Grundlärarexamen

Omfattning

Grundlärarexamen ges med tre inriktningar. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Grundlärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 1–4 och grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans års- kurs 5–7 avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 90 högskolepoäng, var- av 60 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska området och 30 hög- skolepoäng i ett eller två praktiska eller estetiska ämnen.

För grundlärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 1–4 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska, samhällsorienterande ämnen, natur- orienterande ämnen och teknik. För svenska och matematik krävs

115

Författningsförslag

SOU 2021:33

minst 30 högskolepoäng i vardera ämne och för engelska krävs minst

15högskolepoäng. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska

15högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbild- ning.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 5–7 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 hög- skolepoäng i svenska, matematik, engelska och ett valbart fördjup- ningsområde. För svenska, engelska och matematik krävs minst 30 hög- skolepoäng i vardera ämnet.

Därutöver krävs 30 högskolepoäng i något av de av studenten val- bara områdena:

1.naturorienterande ämnen och teknik,

2.samhällsorienterande ämnen, eller

3.ett eller två praktiska eller estetiska ämnen.

Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskole- poäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande:

–skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska värdering- arna och de mänskliga rättigheterna,

–läroplansteori och didaktik,

–vetenskapsteori och forskningsmetodik,

–utveckling, lärande och specialpedagogik,

–sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,

–bedömning och betygssättning, och

–utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

116

SOU 2021:33

Författningsförslag

Kunskap och förståelse

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten

–visa sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsk- nings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

–visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt visa kännedom om grundläggande läs-, skriv- och matematik- inlärning,

–visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser,

–visa kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans

årskurs 1–4 ska studenten

–visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsk- nings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

–visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och mate- matikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling,

–visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,

–visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 5–7 ska studenten

117

Författningsförslag

SOU 2021:33

–visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsk- nings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

–visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematik-utveck-

ling,

–visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,

–visa fördjupad kunskap i bedömning och betygssättning.

För grundlärarexamen ska studenten också

–visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen,

–visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikt- hantering och ledarskap, och

–visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styr- dokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspek- tiv samt visa kännedom om skolväsendets historia.

Färdighet och förmåga

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten

–visa fördjupad förmåga att stimulera till lärande och utveckling genom att erbjuda barnen en meningsfull och innehållsrik fritid,

–visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systemati- sera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkes- verksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, och

118

SOU 2021:33

Författningsförslag

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 1–4 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 5–7 ska studenten

För grundlärarexamen ska studenten också

–visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,

–visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling,

–visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värde- grund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,

–visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever,

–visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jäm- ställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,

–visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer,

–visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,

119

Författningsförslag

SOU 2021:33

–visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och

–visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För grundlärarexamen ska studenten

–visa självkännedom och empatisk förmåga,

–visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare,

–visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 1–4 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 5–7 ska studenten inom ramen för kursford- ringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom respektive inriktning.

Övrigt

Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort och vilket eller vilka undervisningsämnen som examen om- fattar.

120

SOU 2021:33

Författningsförslag

För grundlärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna exa- mensbeskrivning.

Ämneslärarexamen

Omfattning

Ämneslärarexamen ges med två inriktningar. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 8–10 avläggs på avance- rad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 240 eller, när så krävs, 270 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 300 eller, när så krävs, 330 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskole- poäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 8–10 ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 165 högskolepoäng i två undervisningsämnen eller 195 hög- skolepoäng i tre undervisningsämnen. Examen ska dock omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng i två undervisningsämnen när två av undervisningsämnena svenska, sam- hällskunskap eller musik ingår i utbildningen. Examen får vidare omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng i två undervisningsämnen om undervisningsämnet bild eller musik ingår i utbildningen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbild- ning. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 90 hög- skolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt ämne som ingår i examen krävs minst 45 högskolepoäng om examen omfattar tre undervisningsämnen och minst 60 högskolepoäng om examen omfattar två undervisningsämnen. När svenska, samhälls- kunskap eller musik ingår krävs dock alltid 90 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.

121

Författningsförslag

SOU 2021:33

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta

till kommande yrkesutövning och omfatta följande:

–skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värdering- arna och de mänskliga rättigheterna,

–läroplansteori och didaktik,

–vetenskapsteori och forskningsmetodik,

–utveckling, lärande och specialpedagogik,

–sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygssättning, och

–utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och för- måga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser.

Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan under- visning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behö- righet.

Kunskap och förståelse

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 8–10 ska studenten

122

SOU 2021:33

Författningsförslag

–visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten

För ämneslärarexamen ska studenten också

–visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbild- ningen avser,

–visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikt- hantering och ledarskap,

–visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styr- dokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspek- tiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och

–visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.

Färdighet och förmåga

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Värderingsförmåga och förhållningssätt

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

123

SOU 2021:33

Författningsförslag

1.8Förslag till förordning om ändring i förordning (SKOLSFS 2010:250) om läroplan för specialskolan

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (SKOLFS 2010:250) att 3 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
3 §
De kursplaner och de kun-	De kursplaner och de kun-
skapskrav som gäller för grund-	skapskrav som gäller för grund-
skolan ska användas för special-	skolan ska användas för special-
skolan. Föreskrifter om centralt	skolan. Föreskrifter om centralt
innehåll i årskurs 1–3, 4–6 och	innehåll i årskurs 1–4, 5–7 och 8–
7–9 samt om kunskapskrav i års-	10 samt om kunskapskrav i års-
kurs 3, 6 och 9 ska dock i stället	kurs 2, 4, 7 och 10 ska dock
avse innehåll i årskurs 1–4, 5–7	i stället avse innehåll i årskurs 1–5,
och 8–10 respektive kunskaps-	6–8 och 9–11 respektive kun-
krav i årskurs 4, 7 och 10.	skapskrav i årskurs 3, 5, 8 och 11.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om särskilda kursplaner och kunskapskrav som ska användas i den utsträckning som grund- skolans eller grundsärskolans kursplaner och kunskapskrav inte kan användas på grund av elevernas funktionsnedsättningar, och för ämnen som inte finns i grundskolan eller grundsärskolan.

1.Denna förordning kungörs i Statens skolverks författnings- samling (SKOLFS).

2.Förordningen träder i kraft den 1 augusti 2024 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2026.

125

Författningsförslag

SOU 2021:33

1.9Förslag till förordning om ändring i förordning (2011:7) om dansarutbildning

Härigenom föreskrivs ifråga om förordning (2011:7) om dansar- utbildning att 1, 6 och 8 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 §
I denna förordning finns be-	I denna förordning finns be-
stämmelser om dansarutbildning	stämmelser om dansarutbildning
bestående av förberedande dansar-	bestående av förberedande dansar-
utbildning i årskurserna 4–9 i	utbildning i årskurserna 5–10 i
grundskolan och yrkesdansarut-	grundskolan och yrkesdansarut-
bildning i gymnasieskolan.	bildning i gymnasieskolan.

Regeringen beslutar om vilka enskilda och offentliga huvudmän som får anordna särskild utbildning i form av en förberedande dansar- utbildning i sin grundskola och yrkesdansarutbildning i sin gym- nasieskola.

Staten träffar avtal med huvudmännen om anordnandet av dansar- utbildningen.

6 §

Statens skolverk får meddela	Statens skolverk får meddela
föreskrifter om kursplan och kun-	föreskrifter om kursplan och kun-
skapskrav för ämnet dans för	skapskrav för ämnet dans för
årskurs 4–9. Skolverket får även	årskurs 5–10. Skolverket får även
meddela föreskrifter om bedöm-	meddela föreskrifter om bedöm-
ningsgrunder för de färdighets-	ningsgrunder för de färdighets-
prov som ska utgöra grund för	prov som ska utgöra grund för
antagning till den förberedande	antagning till den förberedande
dansarutbildningen i dels års-	dansarutbildningen i dels års-
kurs 4–6, dels årskurs 7–9. När	kurs 5–7, dels årskurs 8–10. När
det gäller antagning till års-	det gäller antagning till års-
kurs 7–9 får Skolverket också	kurs 8–10 får Skolverket också
meddela föreskrifter om komplet-	meddela föreskrifter om komplet-
terande moment och bedömnings-	terande moment och bedömnings-
grunder för de momenten.	grunder för de momenten.

126

SOU 2021:33Författningsförslag

		8 §
Till den förberedande dansar-			Till den förberedande dansar-
utbildningen	i årskurs 4–6	får	utbildningen i årskurs 5–7	får
bara de elever antas som vid fär-			bara de elever antas som vid fär-
dighetsprov i dans inför jury upp-			dighetsprov i dans inför jury upp-
visat godtagbara förutsättningar			visat godtagbara förutsättningar
att tillgodogöra sig utbildningen.			att tillgodogöra sig utbildningen.
För antagning krävs dessutom en			För antagning krävs dessutom en
godkänd hälsoundersökning en-			godkänd hälsoundersökning en-
ligt 23 §.			ligt 23 §.
En eller flera nya antagningar			En eller flera nya antagningar
ska genomföras till den förbere-			ska genomföras till den förbere-
dande dansarutbildningen i års-			dande dansarutbildningen i års-
kurs 7–9. Ett beslut om att anta			kurs 8–10. Ett beslut om att anta
en elev ska grundas på färdighets-			en elev ska grundas på färdighets-
prov i dans inför jury. Även			prov i dans inför jury. Även
kompletterande moment får be-			kompletterande moment får be-
aktas. Endast de elever som vid			aktas. Endast de elever som vid
en samlad bedömning uppvisat			en samlad bedömning uppvisat
godtagbara	förutsättningar	att	godtagbara förutsättningar	att
tillgodogöra sig utbildningen får			tillgodogöra sig utbildningen får
antas. För antagning krävs dess-			antas. För antagning krävs dess-
utom en godkänd hälsounder-			utom en godkänd hälsounder-
sökning enligt 23 §.			sökning enligt 23 §.
Om det finns plats på utbild-			Om det finns plats på utbild-
ningen får nya antagningar enligt			ningen får nya antagningar enligt
första och andra stycket genom-			första och andra stycket genom-
föras till senare årskurser än års-			föras till senare årskurser än års-
kurs 4 respektive årskurs 7.			kurs 5 respektive årskurs 8.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2024 och ska tillämpas för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2026.

127

Författningsförslag

SOU 2021:33

1.10Förslag till förordning om ändring i skolförordning (2011:185)

Härigenom föreskrivs i fråga om skolförordning (2011:185)84 dels att 8 kap. och 14 kap. 9 § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast 14 kap. 9 § ska utgå,

dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1§, 3 kap. 4 §, 4 kap. 1, 2, 4, 6 och 7 §§, 5 kap. 2 §, 5 a kap. 10 §, 6 kap. 1 a, 11 och 17 §§, 9 kap. 2, 12, 20, 21, 21 a, 22 b, 25 och 26 §§, 10 kap. 11 §, 11 kap. 10–11 a och 12 b §§, 12 kap. 10, 11 och 12 b §§, 14 kap. 1 4 och 8 §§ samt rubriken närmast 4 kap. 2 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sex nya paragrafer,9 kap. 22 d och 22 e §§,

11 kap. 12 d och 12 e §§, 12 kap. 12 d och 12 e §§ och närmast före 9 kap. 22 d §, 11 kap. 12 d § och 12 kap. 12 d § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §85

I denna förordning finns följande kapitel:

–inledande bestämmelser (1 kap.),

–huvudmän (2 kap.),

–lärotider (3 kap.),

–elever (4 kap.),

–utbildningen (5 kap.),

–fjärrundervisning (5 a kap.),

–distansundervisning (5 b kap.),

–betyg (6 kap.),

–förskolan (7 kap.),

–förskoleklassen (8 kap.),

–grundskolan (9 kap.),

–grundsärskolan (10 kap.),

–specialskolan (11 kap.),

–sameskolan (12 kap.),

–fritidshemmet (13 kap.),

84Senaste lydelse

8kap. 2 § 2018:750

8kap. 3 § 2018:750.

85Senaste lydelse 2020:779.

128

SOU 2021:33

Författningsförslag

–bidrag till enskilda huvudmän (14 kap.),

–utbildning vid särskilda ungdomshem (14 a kap.), och

–övriga bestämmelser (15 kap.).

2kap. 1 §

En ansökan om godkännande	En ansökan om godkännande
som enskild huvudman för för-	som enskild huvudman för grund-
skoleklass, grundskola eller grund-	skola eller grundsärskola eller för
särskola eller för fritidshem som	fritidshem som anordnas vid en
anordnas vid en skolenhet med	skolenhet med någon av dessa
någon av dessa skolformer ska ha	skolformer ska ha kommit in till
kommit in till Statens skolinspek-	Statens skolinspektion senast
tion senast den 31 januari kalen-	den 31 januari kalenderåret innan
deråret innan utbildningen ska	utbildningen ska starta.
starta.

Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning.

3kap. 4 §86

Elevernas skolarbete ska förläggas måndag–fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska även förläggas så att eleverna så långt som möjligt får sammanhållna skol-

dagar.
Antalet skoldagar i veckan får	Antalet skoldagar i veckan får
begränsas till fyra för en grupp	begränsas till fyra för en grupp
elever i årskurs 1 eller 2, om det	elever i årskurs 1, 2 eller 3, om
finns särskilda skäl.	det finns särskilda skäl.

4kap. 1 §87

Bestämmelserna i detta kapi-	Bestämmelserna i detta kapi-
tel gäller förskoleklassen, grund-	tel gäller grundskolan, grundsär-
skolan, grundsärskolan, special-	skolan, specialskolan och same-
skolan och sameskolan, om inte	skolan, om inte annat anges.
annat anges.

86Senaste lydelse 2018:750.

87Senaste lydelse 2017:1116.

129

Författningsförslag

SOU 2021:33

Förskoleklassen, grundskolan	Grundskolan och
och grundsärskolan	grundsärskolan

2§88

Barn som anses bosatta i ut-	Barn som anses bosatta i
landet hos sina vårdnadshavare	utlandet hos sina vårdnadshavare
har samma rätt till utbildning i	har samma rätt till utbildning i
förskoleklassen, grundskolan eller	grundskolan eller grundsärskolan
grundsärskolan som barn som	som barn som anses bosatta i
anses bosatta i Sverige, om vård-	Sverige, om vårdnadshavarna eller
nadshavarna eller en av dem är	en av dem är svenska medbor-
svenska medborgare. Den kom-	gare. Den kommun där barnet
mun där barnet stadigvarande	stadigvarande vistas ska anses som
vistas ska anses som barnets hem-	barnets hemkommun vid tillämp-
kommun vid tillämpningen av	ningen av skollagen (2010:800).
skollagen (2010:800). Frågan om	Frågan om mottagande av ett
mottagande av ett sådant barn	sådant barn prövas på begäran av
prövas på begäran av barnets vård-	barnets vårdnadshavare.
nadshavare.
En huvudman får även i andra	En huvudman får även i andra
fall ta emot ett barn som inte	fall ta emot ett barn som inte
anses bosatt i Sverige som elev i	anses bosatt i Sverige som elev i
sin förskoleklass eller grundskola.	sin grundskola.

4§89

Läsåret efter förskoleklassen ska varje elev fortsätta skolgången i grundskolan, om inte något annat beslutas med stöd av 7 kap. 5, 6 eller 7 § skollagen (2010:800) eller 6 § första stycket.

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska varje elev vid slutet av läsåret flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas med stöd av 5–7 §§.

88Senaste lydelse 2017:1116.

89Senaste lydelse 2017:1116

130

SOU 2021:33

Författningsförslag

6§90

I förskoleklassen får rektorn på begäran av en elevs vårdnads- havare besluta att eleven får gå i förskoleklassen ytterligare ett läsår, om det finns särskilda skäl för det.

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn på begäran av en elevs vårdnadshavare besluta att eleven får gå om en årskurs.

7§91

Det framgår av 7 kap. 11 a och

11 b §§ skollagen (2010:800) att ett barn under vissa förutsättningar helt får hoppa över förskoleklassen. Dessutom får en elev i förskole- klassen flyttas till årskurs 1 i skolan, om skolans rektor bedömer att eleven har goda förutsättningar för det och elevens vårdnadshavare medger det.

Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det.

5kap. 2 §

Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuer- ligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen.

Eleverna i de tidigaste skolåren ska dessutom genom undervisning som varierar i uttrycksform och

90Senaste lydelse 2017:1116.

91Senaste lydelse 2017:1116.

131

Författningsförslag

SOU 2021:33

arbetssätt, introduceras till skol- miljön och ges goda förutsättningar för den fortsatta utbildningen.

5 a kap.

2 §

Fjärrundervisning får, trots vad som anges i 21 kap. 4 § skollagen

(2010:800), bara användas i
1. årskurserna 1–6		i	grund-		1. årskurserna 1–7		i	grund-
skolan och grundsärskolan, års-					skolan och grundsärskolan, års-
kurserna 1–7 i specialskolan samt					kurserna 1–8 i specialskolan samt
sameskolan,	vid undervisning			i	sameskolan,	vid undervisning			i
modersmål,					modersmål,
2. sameskolan vid undervisning i samiska,
3. årskurserna 1–6 i grundsko-					3. årskurserna 1–7 i grundsko-
lan för integrerad samisk under-					lan för integrerad samisk under-
visning, och					visning, och
4. årskurserna 4–6		i	grund-		4. årskurserna 5–7		i	grund-
skolan, grundsärskolan och same-					skolan, grundsärskolan och same-
skolan och	årskurserna 5–7			i	skolan och	årskurserna 6–8			i
specialskolan vid undervisning i					specialskolan vid undervisning i
moderna språk och teckenspråk.					moderna språk och teckenspråk.
I årskurserna 7–9		i	grund-		I årskurserna 8–10		i	grund-
skolan och grundsärskolan och					skolan och grundsärskolan och
årskurserna 8–10 i specialskolan					årskurserna 9–11 i specialskolan
får fjärrundervisning användas i					får fjärrundervisning användas i
samtliga ämnen och verksamheter					samtliga ämnen och verksamheter
som anges i 21 kap. 4 § skollagen.					som anges i 21 kap. 4 § skollagen.

6kap.

1a §92

Bestämmelser om att en rektor	Bestämmelser om att en rektor
får fatta beslut om att betyg ska	får fatta beslut om att betyg ska
sättas i årskurs 4 och 5 i grund-	sättas i årskurs 5 och 6 i grund-
skolan, grundsärskolan och same-	skolan, grundsärskolan och same-
skolan och i årskurs 5 och 6 i	skolan och i årskurs 6 och 7 i
specialskolan i en skolenhet som	specialskolan i en skolenhet som
rektorn ansvarar för finns i	rektorn ansvarar för finns i

92Senaste lydelse 2021:192.

132

SOU 2021:33

Författningsförslag

3 kap. 14 a § skollagen (2010:800). Ett sådant beslut ska fattas senast den 30 april före det läsår då be- slutet ska börja gälla.

11§93

Terminsbetyg ska utfärdas vid slutet av

1. varje termin i årskurserna 4	1. varje termin i årskurserna 5
och 5 i grundskolan och same-	och 6 i grundskolan och same-
skolan och i förekommande fall i	skolan och i förekommande fall i
grundsärskolan samt i årskur-	grundsärskolan samt i årskur-
serna 5 och 6 i specialskolan, om	serna 6 och 7 i specialskolan, om
betyg sätts i dessa kurser,	betyg sätts i dessa kurser,
2. varje termin i årskurserna 6–	2. varje termin i årskurserna 7–
8 i grundskolan och i förekom-	9 i grundskolan och i förekom-
mande fall i grundsärskolan, års-	mande fall i grundsärskolan, års-
kurserna 7–9 i specialskolan och	kurserna 8–10 i specialskolan och
årskurs 6 i sameskolan, och	årskurs 7 i sameskolan, och
3. höstterminen i årskurs 9 i	3. höstterminen i årskurs 10 i
grundskolan och i förekommande	grundskolan och i förekommande
fall i grundsärskolan och årskurs 10	fall i grundsärskolan och årskurs 11
i specialskolan.	i specialskolan.

Terminsbetyg ska inte utfärdas om eleven ska få ett slutbetyg enligt 14 §.

17§94

Ett avgångsintyg ska utfärdas

1.om en elev avgår från utbildningen hos en huvudman utan att slutbetyg utfärdas, eller

2. när en elev i sameskolan av-	2. när en elev i sameskolan av-
går från utbildningen innan ele-	går från utbildningen innan ele-
ven har gått ut årskurs 6.	ven har gått ut årskurs 7.

Intyget ska innehålla uppgifter om

1.den årskurs i vilken eleven slutat,

2.tiden för avgången,

3.de ämnen i vilka eleven undervisats,

4.i förekommande fall senaste betyg i ämnen, och

93Senaste lydelse 2021:192.

94Senaste lydelse 2011:506.

133

Författningsförslag

SOU 2021:33

5.antal timmar undervisningstid som eleven erbjudits. Rektorn ska utfärda avgångsintyget.

9 kap.

2 §95

Kunskapskrav ska finnas för

–läsförståelse i årskurs 1,

–matematik, svenska och svenska som andraspråk samt ge- mensamt för samhällsorienterande ämnen och för naturorienterande ämnen i årskurs 3,

–samtliga ämnen utom mo- derna språk i årskurs 6, och

–samtliga ämnen i årskurs 9.

Kunskapskraven i årskurs 1 och 3 anger den lägsta godtagbara kun- skapsnivån för en elev vid slutet av årskursen. Kunskapskraven i årskurs 6 anger den kunskaps- nivå som krävs för ett visst betyg när betyg sätts sista gången före slutet av årskurs 6. Kunskaps- kraven i årskurs 9 anger den kun- skapsnivå som krävs för ett visst betyg när ett ämne avslutas.

Kunskapskrav ska finnas för

– matematik, svenska och svenska som andraspråk i års- kurs 2,

–matematik, svenska och svenska som andraspråk samt ge- mensamt för samhällsorienterande ämnen och för naturorienterande ämnen i årskurs 4,

–samtliga ämnen utom mo- derna språk i årskurs 7, och

–samtliga ämnen i årskurs 10. Kunskapskraven i årskurs 2 och

4 anger den lägsta godtagbara kun- skapsnivån för en elev vid slutet av årskursen. Kunskapskraven i årskurs 7 anger den kunskaps- nivå som krävs för ett visst betyg när betyg sätts sista gången före slutet av årskurs 7. Kunskaps- kraven i årskurs 10 anger den kun- skapsnivå som krävs för ett visst betyg när ett ämne avslutas.

12 §

För elever som har ett annat	För elever som har ett annat
språk än svenska som dagligt um-	språk än svenska som dagligt um-
gängesspråk med en eller båda	gängesspråk med en eller båda
vårdnadshavarna får delar av under-	vårdnadshavarna får delar av under-
visningen i årskurs 1–6 anordnas	visningen i årskurs 1–7 anordnas
på detta språk. För elever med	på detta språk. För elever med
finska som umgängesspråk får	finska som umgängesspråk får

95Senaste lydelse 2016:336.

134

SOU 2021:33Författningsförslag

sådan undervisning anordnas även	sådan undervisning anordnas även
i årskurs 7–9.	i årskurs 8–10.

En huvudman som anordnar undervisning enligt första stycket ska anmäla detta till Statens skolinspektion.

20§96

Nationella prov ska användas	Nationella prov ska användas
i de ämnen och årskurser som	i de ämnen och årskurser som
anges i 21 §. Syftet med proven	anges i 21 §. Syftet med proven
är att stödja betygssättningen,	är att stödja betygssättningen,
förutom i årskurs 3 där syftet är	förutom i årskurs 4 där syftet är
att stödja bedömningen av upp-	att stödja bedömningen av upp-
nådda kunskapskrav.	nådda kunskapskrav.

När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett natio- nellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl.

21§97

Nationella prov ska användas i
1. matematik och svenska eller	1. matematik och svenska eller
svenska som andraspråk i års-	svenska som andraspråk i års-
kurs 3, 6 och 9,	kurs 4, 7 och 10,
2. engelska i årskurs 6 och 9,	2. engelska i årskurs 7 och 10,
3. geografi, historia, religions-	3. geografi, historia, religions-
kunskap eller samhällskunskap i	kunskap eller samhällskunskap i
årskurs 9, och	årskurs 10, och
4. biologi, fysik eller kemi i	4. biologi, fysik eller kemi i
årskurs 9.	årskurs 10.

Statens skolverk ska fördela de nationella prov som anges i första stycket 3 och 4 så att varje elev ska delta i prov i endast ett samhälls- orienterande ämne respektive ett naturorienterande ämne och att antalet provdeltagare så långt som möjligt blir lika stort för varje nationellt prov.

96Senaste lydelse 2017:1107.

97Senaste lydelse 2017:1107.

135

Författningsförslag

SOU 2021:33

21 a §98

Eleven ska skriva uppsatserna	Eleven ska skriva uppsatserna
i de nationella proven i engelska	i de nationella proven i engelska
och svenska eller svenska som	och svenska eller svenska som
andraspråk i årskurs 9 på dator	andraspråk i årskurs 10 på dator
eller annan digital enhet.	eller annan digital enhet.

Rektorn får besluta att en elev inte behöver skriva uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om det finns särskilda skäl.

22 b §99

Nationella	bedömningsstöd	Nationella	bedömningsstöd
ska användas	i matematik och	ska användas	i matematik och
svenska eller svenska som andra-		svenska eller svenska som andra-
språk i årskurs 1.		språk i årskurs 2.

Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser än de som anges i första stycket.

Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper.

Nationellt kartläggningsmaterial

22 d §

Nationella kartläggningsmate- rial ska användas för att kartlägga elevernas språkliga medvetenhet och matematiska tänkande i årskurs 1.

22 e §

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella kartläggningsmaterial och använd- ningen av dessa.

98Senaste lydelse 2017:1107.

99Senaste lydelse 2017:1107.

136

SOU 2021:33Författningsförslag

25 §

En huvudman som anordnar	En huvudman som anordnar
utbildning som kräver att ele-	utbildning som kräver att ele-
verna har särskilda färdigheter i	verna har särskilda färdigheter i
bild, idrott och hälsa, musik eller	bild, idrott och hälsa, musik eller
slöjd får från och med årskurs 7	slöjd får från och med årskurs 8
använda färdighetsprov som	använda färdighetsprov som

1.villkor för antagning till en viss skolenhet eller elevgrupp,

2.grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp när det finns fler sökande än platser, och

3.villkor för fortsatt utbildning vid en viss skolenhet eller elev- grupp.

26 §

Statens skolinspektion får efter	Statens skolinspektion får efter
ansökan besluta att en huvud-	ansökan besluta att en huvud-
man får använda färdighetsprov	man får använda färdighetsprov
från och med årskurs 4 i de fall	från och med årskurs 5 i de fall
som avses i 25 §, om det finns	som avses i 25 §, om det finns
särskilda skäl med hänsyn till	särskilda skäl med hänsyn till
utbildningens innehåll och inrikt-	utbildningens innehåll och inrikt-
ning.	ning.

Beslutet ska avse en viss skolenhet eller viss elevgrupp.

10kap. 11 §100

En huvudman är skyldig att	En huvudman är skyldig att
använda sig av bedömningsstöd i	använda sig av bedömningsstöd i
årskurs 1 i ämnena svenska,	årskurs 2 i ämnena svenska,
svenska som andraspråk och mate-	svenska som andraspråk och mate-
matik.	matik.
Statens skolverk får meddela	Statens skolverk får meddela
ytterligare föreskrifter om bedöm-	ytterligare föreskrifter om bedöm-
ningsstöd i årskurs 1.	ningsstöd i årskurs 2.

100Senaste lydelse 2016:336.

137

Författningsförslag

SOU 2021:33

11kap. 10 §101

Nationella prov ska användas	Nationella prov ska användas
i de ämnen och årskurser som	i de ämnen och årskurser som
anges i 11 §. Syftet med proven	anges i 11 §. Syftet med proven
är att stödja betygssättningen,	är att stödja betygssättningen,
förutom i årskurs 4 där syftet är	förutom i årskurs 5 där syftet är
att stödja bedömningen av upp-	att stödja bedömningen av upp-
nådda kunskapskrav.	nådda kunskapskrav.

11§102

Nationella prov ska användas i
1. matematik och svenska eller	1. matematik och svenska eller
svenska som andraspråk i års-	svenska som andraspråk i års-
kurs 4, 7 och 10,	kurs 5, 8 och 11,
2. engelska i årskurs 7 och 10,	2. engelska i årskurs 8 och 11,
3. geografi, historia, religions-	3. geografi, historia, religions-
kunskap eller samhällskunskap i	kunskap eller samhällskunskap i
årskurs 10, och	årskurs 11, och
4. biologi, fysik eller kemi i	4. biologi, fysik eller kemi i
årskurs 10.	årskurs 11.

Statens skolverk ska fördela nationella prov som avses i första stycket 3 och 4 så att varje elev ska delta i prov i endast ett samhälls- orienterande ämne respektive ett naturorienterande ämne.

11 a §103

Eleven ska skriva uppsatserna	Eleven ska skriva uppsatserna
i de nationella proven i engelska	i de nationella proven i engelska
och svenska eller svenska som	och svenska eller svenska som
andraspråk i årskurs 10 på dator	andraspråk i årskurs 11 på dator
eller annan digital enhet.	eller annan digital enhet.

101Senaste lydelse 2017:1107.

102Senaste lydelse 2017:1107.

103Senaste lydelse 2017:1107.

138

Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 11 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, för- utom i årskurs 4 där syftet är att stödja bedömningen av uppnådda kunskapskrav.

139

SOU 2021:33

Författningsförslag

Rektorn får besluta att eleven inte behöver skriva uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om det finns särskilda skäl.

12 b §104

Nationella	bedömningsstöd	Nationella	bedömningsstöd
ska användas	i matematik och	ska användas	i matematik och
svenska eller svenska som andra-		svenska eller svenska som andra-
språk i årskurs 1.		språk i årskurs 3.

Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser än de som anges i första stycket.

Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper.

Nationellt kartläggningsmaterial

12 d §

Nationella kartläggningsmate- rial ska användas för att kartlägga elevernas språkliga medvetenhet och matematiska tänkande i årskurs 1.

12 e §

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella kartläggningsmaterial och använd- ningen av dessa.

12kap. 10 §105

Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 11 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, för- utom i årskurs 3 där syftet är att stödja bedömningen av uppnådda kunskapskrav.

104Senaste lydelse 2017:1107.

105Senaste lydelse 2017:1107.

Författningsförslag

SOU 2021:33

När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl.

11§106

Nationella prov ska användas i
1. matematik och svenska eller	1. matematik och svenska eller
svenska som andraspråk i års-	svenska som andraspråk i års-
kurs 3 och 6, och	kurs 4 och 7, och
2. engelska i årskurs 6.	2. engelska i årskurs 7.
12 b §107
Nationella bedömningsstöd	Nationella bedömningsstöd
ska användas i matematik och	ska användas i matematik och
svenska eller svenska som andra-	svenska eller svenska som andra-
språk i årskurs 1.	språk i årskurs 2.

Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser än de som anges i första stycket.

Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper.

Nationellt kartläggningsmaterial

12 d §

Nationella kartläggningsmate- rial ska användas för att kartlägga elevernas språkliga medvetenhet och matematiska tänkande i årskurs 1.

12 e §

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella kartläggningsmaterial och använd- ningen av dessa.

106Senaste lydelse 2017:1107.

107Senaste lydelse 2017:1107.

140

SOU 2021:33

Författningsförslag

14kap. 1 §

Ett bidrag till enskilda huvud-	Ett bidrag till enskilda huvud-
män för förskola, förskoleklass,	män för förskola,		grundskola,
grundskola, grundsärskola och	grundsärskola	och	fritidshem
fritidshem samt pedagogisk om-	samt pedagogisk omsorg			som
sorg som erbjuds i stället för för-	erbjuds i stället för förskola eller
skola eller fritidshem ska fast-	fritidshem ska	fastställas		per
ställas per kalenderår.	kalenderår.

Bidraget ska grunda sig på hemkommunens budget för det kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början.

För barn och elever som börjar i utbildning eller annan peda- gogisk verksamhet under kalenderåret ska hemkommunen besluta

bidraget omgående.
För elever som påbörjar utbild-	För elever som påbörjar utbild-
ning i augusti ska bidrag enligt	ning i augusti ska bidrag enligt
9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap.	10 kap. 37 §, 11 kap. 36 § och
36 § och 14 kap. 15 § skollagen	14 kap. 15 § skollagen
(2010:800) avse tiden från och	(2010:800) avse tiden från och
med den 1 juli samma år.	med den 1 juli samma år.
4 §
I 9 kap. 20 §, 10 kap. 38 § och	I 10 kap. 38 § och 11 kap.
11 kap. 37 § skollagen (2010:800)	37 § skollagen (2010:800) anges
anges vilka kostnadsslag som ska	vilka kostnadsslag som ska ingå i
ingå i det grundbelopp som läm-	det grundbelopp som lämnas i
nas i bidrag till en enskild huvud-	bidrag till en enskild huvudman
man för förskoleklass, grundskola	för grundskola eller grundsär-
eller grundsärskola. Vid tillämp-	skola. Vid tillämpning av dessa
ning av dessa bestämmelser ska	bestämmelser ska ersättning för
ersättning för

1.undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra an- ställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,

2.lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader,

141

Författningsförslag

SOU 2021:33

3.elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medi- cinska, psykologiska eller psykosociala insatser,

4.måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader,

5.administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet,

6.mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex pro- cent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp), och

7.lokalkostnader avse kostnader för hyra, driftskostnader, inven- tarier som inte är läromedel, kapitalkostnader i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering.

	8	§108
Med tilläggsbelopp	enligt	Med tilläggsbelopp enligt
8 kap. 23 §, 9 kap. 21 §,	10 kap.	8 kap. 23 §,	21 §,	10 kap. 39 §,
39 §, 11 kap. 38 § och	14 kap.	11 kap. 38 §	och	14 kap. 17 §
17 § skollagen (2010:800) avses		skollagen (2010:800) avses er-
ersättning för assistenthjälp, an-		sättning för assistenthjälp, anpass-
passning av lokaler eller andra		ning av lokaler eller andra extra-
extraordinära stödåtgärder, där-		ordinära stödåtgärder, däribland
ibland sådana som riktas till barn		sådana som riktas till barn och
och elever med stora inlärnings-		elever med stora inlärningssvårig-
svårigheter.		heter.

Utöver vad som anges i första stycket avses med tilläggsbelopp enligt

–10 kap. 39 § skollagen ersättning för elever som ska ges moders- målsundervisning eller deltar i lovskola, och

–11 kap. 38 § skollagen ersättning för elever som ska ges moders- målsundervisning.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2024.

2.Förordningen ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2026.

3.En elev som har tagits emot i förskoleklassen läsåret 2025/2026 ska läsåret efter fortsätta skolgången i årskurs 2 i grundskolan, om inte något annat beslutas med stöd av 7 kap. 5, 6 eller 7 § skollagen (2010:800).

108Senaste lydelse 2017:847.

142

SOU 2021:33

Författningsförslag

1.11Förslag till förordning om ändring i förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2011:326) om behö- righet och legitimation för lärare och förskollärare

dels att 2 kap. 2 och 36 §§ upphör att gälla,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 2 och 36 §§ utgår,

dels att nuvarande 2 kap. 3 och 3 a §§ betecknas 2 kap 2 och 3 §§, dels att 2 kap. 3–15 a, 17–17 f, 18, 18 a, 21, 24, 31, 31 a, 34, 37–40,

42, 43, 50 och 51 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 3 ska sättas före 2 kap. 2 § och att rubrikerna närmast före 2 kap 6, 8, 11 och 13 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i förordningen ska införas 11 nya paragrafer 2 kap. 54,

54 a, 55, 55 a–c, 56, 56 a och 57, 57 a §§ och 58 § och nya rubriker närmast före 2 kap 54, 55, 55 b, 56, 57 och 58 §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	2 kap.
Grundskolans årskurs 1–3	Grundskolans årskurs 1–4

3 §

Behörig att undervisa i grund- skolans årskurs 1–3 är den som har avlagt

1. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i förskoleklass och grund- skolans årskurs 1–3,

2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 1– 3 i grundskolan, eller

2§109

Behörig att undervisa i grund- skolans årskurs 1–4 är den som har avlagt

1. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 1–4,

2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i årskurser som motsvarar minst en av årskurserna 1–4 i grundskolan, eller

109Senaste lydelse av 3 § 2013:694.

143

Författningsförslag

SOU 2021:33

3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i den eller de årskurser och i det eller de ämnen som omfattas av lärarens utbildning. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att undervisa i svenska som andraspråk om läraren i sin utbildning har fullgjort 30 högskolepoäng eller motsvarande om- fattning i ämnet.

3 a §	3 §110
En lärare som är behörig att	En lärare som är behörig att
undervisa i ett eller flera ämnen	undervisa i ett eller flera ämnen
enligt 3 § är även behörig att	enligt 2 § är även behörig att
undervisa i grundskolans års-	undervisa i grundskolans års-
kurs 1–3 i ytterligare ett eller	kurs 1–4 i ytterligare ett eller
flera ämnen, om läraren genom	flera ämnen, om läraren genom
att ha kompletterat sin behörig-	att ha kompletterat sin behörig-
het enligt nämnda bestämmelse	het enligt nämnda bestämmelse
med ytterligare utbildning har	med ytterligare utbildning har
fullgjort ämnesstudier i detta eller	fullgjort ämnesstudier i detta eller
dessa ämnen i den omfattning	dessa ämnen i den omfattning
som anges i andra stycket.	som anges i andra stycket.

Ämnesstudier som avses i första stycket ska omfatta

1.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska, svenska som andraspråk eller matematik,

2.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera

itvå av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd,

3.minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i sam- hällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

4.minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i natur- orienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

110Senaste lydelse av tidigare 3 a § 2013:694.

144

SOU 2021:33

Författningsförslag

5.minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett av de ämnen som avses i 3 eller 4, eller

6.minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som avses i 1, 2, 3, 4 eller 5.

4§111

Behörig att undervisa i grund-	Behörig att undervisa i grund-
skolans årskurs 1–3 i ämnena bild,	skolans årskurs 1–4 i ämnena bild,
hem- och konsumentkunskap,	hem- och konsumentkunskap,
idrott och hälsa, musik, slöjd	idrott och hälsa, musik, slöjd
eller moderna språk är, utöver	eller moderna språk är, utöver
vad som följer av 3 eller 3 a §,	vad som följer av 2 eller 3 §, den
den som har avlagt	som har avlagt

1.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i fritidshem,

2. grundlärarexamen	enligt	2. grundlärarexamen	enligt
bilaga 2 till högskoleförordningen		bilaga 2 till högskoleförordningen
med inriktning mot arbete i grund-		med inriktning mot arbete i grund-
skolans årskurs 4–6,		skolans årskurs 5–7,
3. ämneslärarexamen	enligt	3. ämneslärarexamen	enligt
bilaga 2 till högskoleförordningen		bilaga 2 till högskoleförordningen
med inriktning mot arbete i grund-		med inriktning mot arbete i grund-
skolans årskurs 7–9,		skolans årskurs 8–10,

4.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete

ifritidshem och minst en årskurs i grundskolan,

5. en äldre examen än som	5. en äldre examen än som
avses i 2 eller 3 och som är avsedd	avses i 2 eller 3 och som är avsedd
för arbete i minst en av årskur-	för arbete i årskurser som mot-
serna 4–9 i grundskolan, eller	svarar minst en av årskurserna 5–
	10 i grundskolan, eller

6.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1, 2 eller 3.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i något eller några av de ämnen som anges där och som omfattas av lärarens utbildning.

111Senaste lydelse 2011:1596.

145

Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1–4 i ett eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer av 2, 3 eller 4 §, den som är behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskur- serna 8–10 i grundskolan eller i gymnasieskolan.

Författningsförslag

SOU 2021:33

4 a §112

Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 i ett eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer av 3, 3 a eller 4 §, den som är behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskur- serna 7–9 i grundskolan eller i gymnasieskolan.

5§113

Behörig att undervisa i grund-	Behörig att undervisa i grund-
skolans årskurs 3 är, utöver vad	skolans årskurs 4 är, utöver vad
som följer av 3, 3 a, 4 eller 4 a §,	som följer av 2, 3, 4 eller 4 a §,
den som har avlagt	den som har avlagt
1. grundlärarexamen enligt	1. grundlärarexamen enligt
bilaga 2 till högskoleförordningen	bilaga 2 till högskoleförordningen
(1993:100) med inriktning mot	(1993:100) med inriktning mot
arbete i grundskolans årskurs 4–6,	arbete i grundskolans årskurs 5–7,
2. en äldre examen än som	2. en äldre examen än som
avses i 1 och som är avsedd för	avses i 1 och som är avsedd för
arbete i minst en av årskurserna 4–	arbete i årskurser som motsvarar
6 i grundskolan, eller	minst en av årskurserna 5–7 i
	grundskolan, eller

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens utbildning. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att undervisa i svenska som andraspråk om läraren i sin utbildning har fullgjort 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet.

112Senaste lydelse 2011:1596.

113Senaste lydelse 2013:694.

146

SOU 2021:33Författningsförslag

5 a §114

En lärare som är behörig att	En lärare som är behörig att
undervisa i ett eller flera ämnen	undervisa i ett eller flera ämnen
enligt 5 § är även behörig att	enligt 5 § är även behörig att
undervisa i grundskolans års-	undervisa i grundskolans års-
kurs 3 i ytterligare ett eller flera	kurs 4 i ytterligare ett eller flera
ämnen, om läraren är behörig att	ämnen, om läraren är behörig att
undervisa i detta eller dessa äm-	undervisa i detta eller dessa äm-
nen i grundskolans årskurs 4–6.	nen i grundskolans årskurs 5–7.
Grundskolans årskurs 4–6	Grundskolans årskurs 5–7

6§115

Behörig att undervisa i grund-	Behörig att undervisa i grund-
skolans årskurs 4–6 är den som	skolans årskurs 5–7 är den som
har avlagt	har avlagt
1. grundlärarexamen enligt	1. grundlärarexamen enligt
bilaga 2 till högskoleförordningen	bilaga 2 till högskoleförordningen
(1993:100) med inriktning mot	(1993:100) med inriktning mot
arbete i grundskolans årskurs 4–6,	arbete i grundskolans årskurs 5–7,

2.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i fritidshem,

3. ämneslärarexamen enligt	3. ämneslärarexamen enligt
bilaga 2 till högskoleförordningen	bilaga 2 till högskoleförordningen
med inriktning mot arbete i	med inriktning mot arbete i
grundskolans årskurs 7–9,	grundskolans årskurs 8–10,
4. en äldre examen än som	4. en äldre examen än som
avses i 1 och som är avsedd för	avses i 1 och som är avsedd för
arbete i minst en av årskurserna 4–	arbete i årskurser som motsvarar
6 i grundskolan, eller	minst en av årskurserna 5–7 i
	grundskolan, eller
5. en äldre examen än som	5. en äldre examen än som
avses i 3 och som är avsedd för	avses i 3 och som är avsedd för
arbete i minst en av årskur-	arbete i minst en av årskur-
serna 7–9 i grundskolan.	serna 8–10 i grundskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen. En lärare

114Senaste lydelse 2011:1596.

115Senaste lydelse 2013:694.

147

Författningsförslag

SOU 2021:33

som avses i första stycket 4 är dessutom endast behörig att undervisa i den eller de årskurser som omfattas av lärarens examen. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att undervisa i svenska som andraspråk om läraren i sin examen har fullgjort 30 hög- skolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet.

Därutöver ska läraren ha fullgjort ämnesstudier om

1.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i sam- hällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

2.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i natur- orienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

3.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera

itvå av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd, eller

4.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i svenska som andraspråk.

Behörighet enligt första stycket omfattar bara ämnena svenska, matematik och engelska samt det eller de ämnen som avses i första stycket 1, 2, 3 eller 4 om lärarens utbildning i detta eller dessa ämnen har den omfattning som krävs enligt respektive punkt.

116Senaste lydelse 2013:694.

148

SOU 2021:33Författningsförslag

7 a §117

En lärare som är behörig att	En lärare som är behörig att
undervisa i ett eller flera ämnen	undervisa i ett eller flera ämnen
enligt 6 § 1, 3, 4 eller 5 eller 7 §	enligt 6 § 1, 3, 4 eller 5 eller 7 §
är även behörig att undervisa i	är även behörig att undervisa i
grundskolans årskurs 4–6 i ytter-	grundskolans årskurs 5–7 i ytter-
ligare ett eller flera ämnen, om	ligare ett eller flera ämnen, om
läraren genom att ha komplette-	läraren genom att ha komplette-
rat sin behörighet enligt nämnda	rat sin behörighet enligt nämnda
bestämmelser med ytterligare ut-	bestämmelser med ytterligare ut-
bildning har fullgjort ämnesstu-	bildning har fullgjort ämnesstu-
dier i detta eller dessa ämnen i	dier i detta eller dessa ämnen i
den omfattning som anges i andra	den omfattning som anges i andra
stycket.	stycket.

Ämnesstudier som avses i första stycket ska omfatta

1.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i sam- hällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

2.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i natur- orienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

3.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera

itvå av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd,

4.minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett av de ämnen som avses i 1 eller 2, eller

5.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som avses i 1, 2, 3 eller 4.

7 b §118

Behörig att undervisa i grund-	Behörig att undervisa i grund-
skolans årskurs 4–6 i ett eller	skolans årskurs 5–7 i ett eller
flera av ämnena bild, hem- och	flera av ämnena bild, hem- och
konsumentkunskap, idrott och	konsumentkunskap, idrott och
hälsa, musik eller slöjd är, utöver	hälsa, musik eller slöjd är, utöver
vad som följer av 6, 7 eller 7 a §,	vad som följer av 6, 7 eller 7 a §,

117Senaste lydelse 2013:694.

118Senaste lydelse 2014:1097.

149

Författningsförslag

SOU 2021:33

den som är behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 7–9 i grund- skolan eller i gymnasieskolan.

den som är behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 8–10 i grund- skolan eller i gymnasieskolan.

Grundskolans årskurs 7–9	Grundskolans årskurs 8–10
8 §
Behörig att undervisa i grund-	Behörig att undervisa i grund-
skolans årskurs 7–9 är den som	skolans årskurs 8–10 är den som
har avlagt	har avlagt
1. ämneslärarexamen enligt	1. ämneslärarexamen enligt
bilaga 2 till högskoleförordningen	bilaga 2 till högskoleförordningen
(1993:100) med inriktning mot	(1993:100) med inriktning mot
arbete i grundskolans årskurs 7–9,	arbete i grundskolans årskurs 8–10,

2.ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan,

3. en äldre examen än som	3. en äldre examen än som
avses i 1 och som är avsedd för	avses i 1 och som är avsedd för
arbete i minst en av årskurserna 7–	arbete i årskurser som motsvarar
9 i grundskolan, eller	minst en av årskurserna 8–10 i
	grundskolan, eller

4.en äldre examen än som avses i 2 och som är avsedd för arbete

igymnasieskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen. En lärare som avses i första stycket 3 är dessutom endast behörig att undervisa i den eller de årskurser som omfattas av lärarens examen.

9§119

Behörig att undervisa i grund-	Behörig att undervisa i grund-
skolans årskurs 7–9 är, utöver	skolans årskurs 8–10 är, utöver
vad som följer av 8 §, den som	vad som följer av 8 §, den som
har avlagt en examen som ger	har avlagt en examen som ger
behörighet att bedriva undervis-	behörighet att bedriva under-
ning enligt denna förordning,	visning enligt denna förordning,
om han eller hon genom att ha	om han eller hon genom att ha
kompletterat sin behörighet att	kompletterat sin behörighet att

119Senaste lydelse 2013:694.

150

En lärare som avses i första stycket är behörig att undervisa i det eller de ämnen som anges i första stycket 1 eller 2 om lära- rens utbildning i ämnet har den omfattning som krävs enligt re- spektive punkt och ämnesstudierna i huvudsak kan anses motsvara kraven i en ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleför- ordningen (1993:100) med inrikt- ning mot arbete i grundskolans årskurs 8–10 i fråga om ämnes- kunskaper.

SOU 2021:33Författningsförslag

undervisa som lärare med ytter-	undervisa som lärare med ytter-
ligare utbildning har fullgjort	ligare utbildning har fullgjort
ämnesstudier om	ämnesstudier om

1.minst 90 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik, eller

2.minst 45 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som anges i 1.

10 §

En lärare som är behörig att	En lärare som är behörig att
undervisa i grundskolans års-	undervisa i grundskolans års-
kurs 1–6 enligt bestämmelser i	kurs 1–7 enligt bestämmelser i
denna förordning är även behö-	denna förordning är även behö-
rig att undervisa i årskurserna 7	rig att undervisa i årskurserna 8
och 8 i en grundskola med waldorf-	och 9 i en grundskola med waldorf-
pedagogisk inriktning. Detta gäl-	pedagogisk inriktning. Detta gäl-
ler bara om lärarens utbildning	ler bara om lärarens utbildning
omfattar waldorf-pedagogik.	omfattar waldorf-pedagogik.
Behörighet att undervisa i års-	Behörighet att undervisa i års-
kurserna 7 och 8 enligt första	kurserna 8 och 9 enligt första
stycket omfattar bara det eller de	stycket omfattar bara det eller de
ämnen som läraren är behörig att	ämnen som läraren är behörig att
undervisa i grundskolans års-	undervisa i grundskolans års-
kurs 4–6.	kurs 5–7.

151

Författningsförslag

SOU 2021:33

Grundsärskolans årskurs 1–6

Grundsärskolans årskurs 1–7

11§120

Behörig att undervisa i grund-	Behörig att undervisa i grund-
särskolans årskurs 1–6 är den som	särskolans årskurs 1–7 är den som
har avlagt speciallärarexamen en-	har avlagt speciallärarexamen en-
ligt bilaga 2 till högskoleförord-	ligt bilaga 2 till högskoleförord-
ningen (1993:100) med speciali-	ningen (1993:100) med speciali-
sering mot utvecklingsstörning	sering mot utvecklingsstörning
och	och
1. grundlärarexamen enligt	1. grundlärarexamen enligt
samma bilaga med inriktning mot	samma bilaga med inriktning mot
arbete i förskoleklass och grund-	arbete i grundskolans årskurs 1–4,
skolans årskurs 1–3,
2. en äldre examen än som av-	2. en äldre examen än som av-
ses i 1 och som är avsedd för	ses i 1 och som är avsedd för
arbete i minst en av årskurserna 1–	arbete i årskurser som motsvarar
3 i grundskolan, eller	minst en av årskurserna 1–4 i
	grundskolan, eller

3.genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare utbild- ning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i det eller de ämnen som omfattas av lärarensutbildning. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att undervisa

isvenska som andraspråk om läraren i sin utbildning har fullgjort 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet. En lärare som avses i första stycket är dessutom behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i, är relevant.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till hög- skoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning.

120Senaste lydelse 2013:694.

152

SOU 2021:33Författningsförslag

11 a §121

En lärare som är behörig att	En lärare som är behörig att
undervisa i ett eller flera ämnen	undervisa i ett eller flera ämnen
enligt 11 § är även behörig att	enligt 11 § är även behörig att
undervisa i grundsärskolans års-	undervisa i grundsärskolans års-
kurs 1–6 i ytterligare ett eller	kurs 1–7 i ytterligare ett eller
flera ämnen, om läraren genom	flera ämnen, om läraren genom
att ha kompletterat sin behörig-	att ha kompletterat sin behörig-
het enligt nämnda bestämmelse	het enligt nämnda bestämmelse
med ytterligare utbildning har	med ytterligare utbildning har
fullgjort ämnesstudier i detta eller	fullgjort ämnesstudier i detta eller
dessa ämnen i den omfattning	dessa ämnen i den omfattning
som anges i andra stycket.	som anges i andra stycket.

Ämnesstudier som avses i första stycket ska omfatta

1.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska, svenska som andraspråk eller matematik,

2.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande vardera i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd,

3.minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i sam- hällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

4.minst 15 högskolepoäng eller motsvarande naturorienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

5.minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett av de ämnen som avses i 3 eller 4, eller

6.minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som avses i 1, 2, 3, 4 eller 5.

En lärare som avses i första stycket är även behörig att undervisa

idet eller de ämnesområden för vilket ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i, är relevant.

12§122

Behörig att undervisa i grund-	Behörig att undervisa i grund-
särskolans årskurs 1–6 i ämnena	särskolans årskurs 1–7 i ämnena
bild, hem- och konsumentkun-	bild, hem- och konsumentkun-

121Senaste lydelse 2013:694.

122Senaste lydelse 2013:693

153

FörfattningsförslagSOU 2021:33

skap, idrott och hälsa, musik eller	skap, idrott och hälsa, musik eller
slöjd och i ämnesområdena este-	slöjd och i ämnesområdena este-
tisk verksamhet, motorik eller	tisk verksamhet, motorik eller
vardagsaktiviteter är, utöver vad	vardagsaktiviteter är, utöver vad
som följer av 11 eller 11 a §, den	som följer av 11 eller 11 a §, den
som har avlagt speciallärarexamen	som har avlagt speciallärarexamen
enligt bilaga 2 till högskoleför-	enligt bilaga 2 till högskoleför-
ordningen (1993:100) med spe-	ordningen (1993:100) med spe-
cialisering mot utvecklingsstör-	cialisering mot utvecklingsstör-
ning och	ning och

1.grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete

ifritidshem,

2. grundlärarexamen	enligt	2. grundlärarexamen	enligt
samma bilaga med inriktning mot		samma bilaga med inriktning mot
arbete i grundskolans årskurs 4–6,		arbete i grundskolans årskurs 5–7
3. ämneslärarexamen	enligt	3. ämneslärarexamen	enligt
samma bilaga med inriktning mot		samma bilaga med inriktning mot
arbete i grundskolans årskurs 7–9,		arbete i grundskolans årskurs 8–10,

4.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete

ifritidshem och minst en årskurs i grundskolan,

5. en äldre examen än som av-	5. en äldre examen än som av-
ses i 2 eller 3 och som är avsedd	ses i 2 eller 3 och som är avsedd
för arbete i minst en av årskur-	för arbete i årskurser som mot-
serna 4–9 i grundskolan, eller	svarar minst en av årskurserna 5–
	10 i grundskolan, eller

6.genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare utbild- ning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1, 2 eller 3.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i något eller några av de ämnen som anges där och som omfattas av lärarens utbildning. Läraren är dessutom endast behörig att under- visa i något eller några av de ämnesområden som anges i första stycket för vilket ett sådant ämne är relevant.

154

Behörig att undervisa i grund- särskolans årskurs 8–10 är den som har avlagt speciallärarexamen en- ligt bilaga 2 till högskoleförord- ningen (1993:100) med speciali- sering mot utvecklingsstörning och

155

SOU 2021:33Författningsförslag

12 a §123

En lärare som är behörig enligt första stycket att undervisa i ett eller flera ämnen är dessutom behörig att undervisa i något eller några av ämnesområdena estetisk verksamhet, motorik eller var- dagsaktiviteter för vilket ett sådant ämne är relevant.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering

mot utvecklingsstörning.
Grundsärskolans årskurs 7–9	Grundsärskolans årskurs 8–10

13§124

Behörig att undervisa i grund- särskolans årskurs 7–9 är den som har avlagt speciallärarexamen en- ligt bilaga 2 till högskoleförord- ningen (1993:100) med speciali- sering mot utvecklingsstörning och

123Senaste lydelse 2014:1097.

124Senaste lydelse 2013:694.

Författningsförslag

SOU 2021:33

1. grundlärarexamen enligt	1. grundlärarexamen enligt
samma bilaga med inriktning mot	samma bilaga med inriktning mot
arbete i årskurs 4–6, eller	arbete i årskurs 5–7, eller
2. en äldre examen än som av-	2. en äldre examen än som av-
ses i 1 och som är avsedd för	ses i 1 och som är avsedd för
arbete i minst en av årskurserna 4–	arbete i årskurser som motsvarar
6 i grundskolan.	minst en av årskurserna 5–7 i
	grundskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen. Läraren är dessutom behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett sådant ämne är relevant. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att undervisa i svenska som andraspråk om läraren i sin examen har fullgjort 30 högskolepoäng eller motsva- rande omfattning i ämnet.

14§125

125Senaste lydelse 2013:694.

156

SOU 2021:33Författningsförslag

ning vardera i ämnena svenska,	ning vardera i ämnena svenska,
matematik och engelska och	matematik och engelska och

1.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i sam- hällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

2.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i natur- orienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

3.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera

itvå av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd, eller

4.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i svenska som andraspråk.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i ämnena svenska, matematik och engelska samt det eller de ämnen som avses i första stycket 1, 2, 3 eller 4, om lärarens utbild- ning i detta eller dessa ämnen har den omfattning som krävs enligt respektive punkt. Läraren är dessutom behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i, är relevant.

Första och andra styckena gäller dock inte om lärarens behörig- hetsgivande examen är ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till hög- skoleförordningen eller en motsvarande äldre examen.

14 a §126

En lärare som är behörig att	En lärare som är behörig att
undervisa i ett eller flera ämnen	undervisa i ett eller flera ämnen
enligt 13 eller 14 § är även behö-	enligt 13 eller 14 § är även behö-
rig att undervisa i grundsär-	rig att undervisa i grundsär-
skolans årskurs 7–9 i ytterligare	skolans årskurs 8–10 i ytterligare
ett eller flera ämnen, om läraren	ett eller flera ämnen, om läraren
genom att ha kompletterat sin	genom att ha kompletterat sin

126Senaste lydelse 2013:694.

157

Författningsförslag

SOU 2021:33

behörighet enligt nämnda bestäm-	behörighet enligt nämnda bestäm-
melser med ytterligare utbildning	melser med ytterligare utbildning
har fullgjort ämnesstudier i detta	har fullgjort ämnesstudier i detta
eller dessa ämnen i den omfatt-	eller dessa ämnen i den omfatt-
ning som anges i andra stycket.	ning som anges i andra stycket.