Bolags rörlighet över gränserna

Volym 2

BETÄNKANDE AV
UTREDNINGEN OM
BOLAGS GRÄNSÖVERSKRIDANDE
RÖRLIGHET INOM EU	SOU 2021:18

Bolags rörlighet över gränserna

Volym 2

Betänkande av Utredningen om

bolags gränsöverskridande rörlighet inom EU

Stockholm 2021

SOU 2021:18

SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).

Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2021

ISBN 978-91-525-0055-2

ISSN 0375-250X

Innehåll

Volym 1
Sammanfattning ................................................................		19
Summary ..........................................................................		29
1	Författningsförslag.....................................................	39

1.1 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

(2005:551) ...............................................................................

39

1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672)

om ekonomiska föreningar ..................................................

117

1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297)

om bank- och finansieringsrörelse.......................................

138

1.4 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

(2010:2043) ...........................................................................

151

1.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:742)

om tjänstepensionsföretag ...................................................

167

1.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:9)

om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande

fusioner ..................................................................................

175

1.7 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400).....................................................

183

1.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531)

om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ...........................

185

Innehåll

SOU 2021:18

1.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016)

	om resolution........................................................................		187
1.10	Förslag till förordning om ändring
	i aktiebolagsförordningen (2005:559) .................................		189
1.11	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2018:759) om ekonomiska föreningar...............................		204
1.12	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2004:329) om bank- och finansieringsrörelse ...................		208
1.13	Förslag till förordning om ändring
	i försäkringsrörelseförordningen (2011:257)......................		211
1.14	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2019:809) om tjänstepensionsföretag................................		215
1.15	Förslag till förordning om ändring i offentlighets-
	och sekretessförordningen (2009:641) ...............................		218
2	Inledning ................................................................		219
2.1	Utredningens uppdrag och arbete .......................................		219
2.2	Några rättsliga utgångspunkter ...........................................		220
	2.2.1	Registreringsprincipen och sätesprincipen ..........	220
	2.2.2	EU-domstolens avgöranden.................................	221
2.3	Vilka företag omfattas av 2019 års direktiv? .......................		223
	2.3.1	Gränsöverskridande fusioner ...............................	223
	2.3.2	Gränsöverskridande ombildningar.......................	227
	2.3.3	Gränsöverskridande delningar..............................	227
2.4	Andra medlemsstaters genomförande av direktivet...........		228
3	Några allmänna överväganden...................................		231
3.1	Allmänt om 2019 års direktiv ..............................................		231
3.2	Formerna för genomförandet av 2019 års direktiv.............		232
3.3	Valbara åtgärder ....................................................................		235

SOU 2021:18Innehåll

4	Gränsöverskridande fusioner .....................................		237
4.1	Inledning ...............................................................................		237
	4.1.1	Vad en fusion innebär............................................	237

4.1.2 Svenska bestämmelser om gränsöverskridande

fusioner ..................................................................

239

4.1.3 Något om den nuvarande regleringen av

		gränsöverskridande fusioner i aktiebolagslagen ..		239
	4.1.4	Allmänt om 2019 års ändringsdirektiv .................		241
4.2	Några grundläggande frågor.................................................			241
	4.2.1	Definitionen av fusion m.m. .................................		241
	4.2.2	Begränsningar i aktiebolags möjligheter att
		delta i en gränsöverskridande fusion ....................		244
4.3	Fusionsplanen och dess innehåll (artikel 122) ....................			246
	4.3.1	2017	års direktiv och aktiebolagslagen .................	246
	4.3.2	2019	års ändringsdirektiv ......................................	246

4.3.3 Bestämmelserna om fusionsplanens innehåll

	ändras .....................................................................		247
4.4 Offentliggörande av fusionsplanen m.m. (artikel 123) ......			249
4.4.1	2017	års direktiv och aktiebolagslagen .................	249
4.4.2	2019	års direktiv.....................................................	250
4.4.3	Formen för offentliggörande ................................		251
4.4.4	Informationsmeddelande ......................................		253

4.4.5 Tiden mellan offentliggörande och

	stämmobeslut.........................................................	254
4.4.6	Kungörande............................................................	255

4.5 Ledningsorganets rapport

(artikel 124) ...........................................................................			256
4.5.1	2017	års direktiv och aktiebolagslagen .................	256
4.5.2	2019	års ändringsdirektiv ......................................	257
4.5.3	Redogörelsens innehåll..........................................		259

4.5.4 Undantag från kravet på upprättande av

	redogörelse.............................................................	262
4.5.5	Hur redogörelsen ska hållas tillgänglig ................	264

4.6 Rapport från en oberoende sakkunnig

(artikel 125 och 133a) ...........................................................		265
4.6.1	2017 års direktiv och aktiebolagslagen .................	265

InnehållSOU 2021:18

	4.6.2	2019	års ändringsdirektiv ......................................	266
	4.6.3	När granskning genom revisor eller
		motsvarande ska ske..............................................		268
	4.6.4	Revisorsyttrandets innehåll
		(artikel 125.3) ........................................................		270
	4.6.5	Vem ska utföra granskningen? .............................		271
	4.6.6	Civilrättsligt ansvar för den sakkunnige ..............		273
	4.6.7	Offentliggörande av yttrandet .............................		274
4.7 Stämmans godkännande (artikel 126) .................................				280
	4.7.1	2017	års direktiv och aktiebolagslagen.................	280
	4.7.2	2019	års ändringsdirektiv ......................................	280
	4.7.3	Överväganden........................................................		281
4.8	Aktieägarskydd (artikel 126a)..............................................			284
	4.8.1	2019	års direktiv ....................................................	284
	4.8.2	Aktieägares rätt att lämna bolaget........................		286
	4.8.3	Rätt till kompletterande utjämningsvederlag ......		302
4.9	Borgenärsskydd (artikel 126b) ............................................			304
	4.9.1	2017	års direktiv och aktiebolagslagen.................	304
	4.9.2	2019	års direktiv ....................................................	306
	4.9.3	Huvuddragen i borgenärsskyddet bör
		bibehållas ...............................................................		307
	4.9.4	Borgenärernas rätt till betryggande säkerhet ......		308
	4.9.5	Solvensförklaring ..................................................		314
4.10 Information till och samråd med arbetstagare
	(artikel 126c).........................................................................			315

4.10.1 Arbetstagares rätt till information och samråd

	enligt gällande rätt.................................................		315
4.10.2	2019	års direktiv ....................................................	316
4.10.3	Överväganden........................................................		318
4.11 Myndighetskontrollen av fusionen samt utfärdande av
fusionsintyg (artikel 127 och 127a) .....................................			322
4.11.1 2017		års direktiv och aktiebolagslagen.................	322
4.11.2	2019	års direktiv ....................................................	323
4.11.3	Tillståndsprövning och fusionsintyg ...................		326

4.11.4 Det underlag som bolaget ska tillhandahålla i

tillståndsärendet ....................................................

329

SOU 2021:18		Innehåll
4.11.5	Otillbörlighetsprövningen ....................................	332
4.11.6	Tidsfrister för prövningen.....................................	346
4.11.7 Bolagsverkets anlitande av sakkunnig ..................		347

4.11.8 Skatteverkets möjlighet att besluta om hinder

		mot verkställande av fusionsplanen......................	349
	4.11.9 Överföring av fusionsintyget (artikel 127a) ........		350
4.12	Den avslutande kontrollen av fusionens laglighet
	(artikel 128) ...........................................................................		351
	4.12.1 2017 års direktiv och aktiebolagslagen .................		351
	4.12.2	2019 års direktiv.....................................................	352
	4.12.3	Överväganden ........................................................	352
4.13	Registreringen av fusionen (artikel 130) .............................		354
	4.13.1 2017 års direktiv och aktiebolagslagen .................		354
	4.13.2	2019 års direktiv.....................................................	355
	4.13.3	Registreringsåtgärder ............................................	356
4.14	Rättsverkningarna av fusionen (artikel 131) .......................		358
	4.14.1 2017 års direktiv och aktiebolagslagen .................		358
	4.14.2	2019 års direktiv.....................................................	359
	4.14.3	Våra överväganden.................................................	359
4.15	Frågor om en fusions ogiltighet...........................................		363

4.15.1 Lagens bestämmelser om fusionens giltighet

		behöver inte ändras................................................		363
4.16	Särskilt om förenklad fusion (artikel 132) ..........................			364
	4.16.1 2017 års direktiv och aktiebolagslagen .................			364
	4.16.2	2019	års direktiv.....................................................	365
	4.16.3	Överväganden ........................................................		365
4.17	Särskilt om vissa teknikfrågor ..............................................			367
	4.17.1 2017		års direktiv (och aktiebolagslagen) ..............	367
	4.17.2	2019	års direktiv.....................................................	367
	4.17.3	Överväganden ........................................................		368
4.18	Särskilt bokslut i samband med fusion ................................			369
	4.18.1 2017		års direktiv och aktiebolagslagen .................	369
	4.18.2	Överväganden ........................................................		369

Innehåll		SOU 2021:18
5	Gränsöverskridande delningar	................................... 371

5.1 Huvuddragen beträffande inhemska och

gränsöverskridande delningar ..............................................		371
5.1.1	Allmänt ..................................................................	371
5.1.2	Något om inhemska delningar av aktiebolag ......	371
5.1.3	Gränsöverskridande delningar..............................	372
5.1.4	Särskilt om delningsvederlag ................................	373
5.2 Förutsättningarna och förfarandet (artikel 160c) ..............		374

5.3 Tillämpningsområdet och definitioner (artikel 160a och

160b)	......................................................................................	375
5.3.1	2019 års direktiv ....................................................	375
5.3.2	Den nya regleringens struktur .............................	376
5.3.3	Olika typer av delning...........................................	378

5.3.4 När en gränsöverskridande delning inte bör

kunna ske ...............................................................	379
5.4 Delningsplanen och dess innehåll (artikel 160d)................	381

5.5 Offentliggörandet av delningsplanen m.m.

(artikel 160g).........................................................................		388
5.5.1	Aktiebolagslagen ...................................................	388
5.5.2	2019 års direktiv ....................................................	389
5.5.3	Överväganden........................................................	390
5.6 Ledningsorganets rapport (artikel 160e) ............................		392
5.6.1	2019 års direktiv ....................................................	392
5.6.2	Överväganden........................................................	393
5.6.3	Undantag från kravet på styrelseredogörelse ......	395
5.6.4	Hur redogörelsen m.m. ska hållas tillgänglig ......	396

5.7 Granskning genom oberoende sakkunnig m.m.

(artikel 160f och 160t)..........................................................			396
5.7.1	2017	års direktiv och aktiebolagslagen.................	396
5.7.2	2019	års direktiv ....................................................	398
5.7.3	När delningshandlingarna ska granskas...............		399
5.7.4	Revisorsyttrandets innehåll ..................................		400
5.7.5	Revisorns ansvar....................................................		401
5.7.6	Offentliggörandet av revisorsyttrandet ...............		402

SOU 2021:18

Innehåll

5.8 Stämmans godkännande och aktieägarskydd

(artikel 160h och 160i) .........................................................		403
5.8.1	Aktiebolagslagen ...................................................	403
5.8.2	2019 års direktiv.....................................................	403
5.8.3	Överväganden ........................................................	404
5.9 Aktieägarskydd (artikel 160i)...............................................		408
5.9.1	2019 års direktiv.....................................................	408
5.9.2	Aktieägares rätt att lämna bolaget ........................	410

5.9.3 Aktieägares rätt till kompletterande

		utjämningsvederlag................................................	411
5.10	Borgenärsskydd (artikel 160j)..............................................		412
	5.10.1 Nuvarande bestämmelser i aktiebolagslagen .......		412
	5.10.2	2019 års direktiv.....................................................	413
	5.10.3	Överväganden ........................................................	415
5.11	Information till och samråd med arbetstagare
	(artikel 160k).........................................................................		418

5.11.1 Arbetstagares rätt till information och samråd

	enligt gällande rätt .................................................	418
5.11.2	2019 års direktiv.....................................................	418
5.11.3	Överväganden ........................................................	419
5.12 Myndighetskontrollen av delningen och utfärdande
av delningsintyg (artikel 160m och 160n) ...........................		420
5.12.1	2019 års direktiv.....................................................	420
5.12.2	Tillståndsprövning och delningsintyg ..................	423
5.12.3	Underlaget i tillståndsärendet...............................	425
5.12.4	Otillbörlighetsprövningen ....................................	427
5.12.5	Tidsfrister för prövningen.....................................	428
5.12.6 Överföring av delningsintyget (artikel 160n) ......		429
5.12.7 Bolagsverkets anlitande av sakkunnig ..................		429
5.13 Den avslutande kontrollen av delningens lagenlighet
(artikel 160o).........................................................................		430
5.13.1	Inhemska delningar ...............................................	430
5.13.2	2019 års direktiv.....................................................	430
5.13.3 Regleringen av den slutliga kontrollen.................		431
5.14 Registreringen av delningen .................................................		435
5.14.1	2019 års direktiv.....................................................	435

InnehållSOU 2021:18

	5.14.2	Svenska bestämmelser om registrering ................	436
5.15 Rättsverkningarna av delningen (artikel 160q och 160r) ...			438
	5.15.1	Rättsverkningarna vid inhemska delningar..........	438
	5.15.2	2019 års direktiv ....................................................	438
	5.15.3	Rättsverkningarna av en gränsöverskridande
		delning ...................................................................	440
	5.15.4	Tidpunkten då rättsverkningarna inträder...........	441
5.16 Frågor om delningens giltighet............................................			442
	5.16.1	Bakgrund................................................................	442
	5.16.2	Möjligheterna att ogiltigförklara en
		gränsöverskridande delning ..................................	443
5.17 Förenklad delning (artikel 160s) .........................................			444
	5.17.1	Aktiebolagslagen ...................................................	444
	5.17.2	2019 års direktiv ....................................................	445
	5.17.3	Överväganden........................................................	445
6	Gränsöverskridande ombildningar ..............................		447
6.1 Ombildningar enligt 2019 års direktiv ................................			447
	6.1.1	Bakgrund................................................................	447
6.2 Ombildning enligt svensk rätt? ...........................................			448
6.3	Några grundläggande frågor ................................................		448
	6.3.1	2019 års direktiv ....................................................	448
	6.3.2	Den nya regleringens struktur .............................	450
	6.3.3	Definitionen av gränsöverskridande
		ombildning.............................................................	451
	6.3.4	När en gränsöverskridande ombildning inte
		bör kunna ske ........................................................	453
6.4 Ombildningsplanen och dess innehåll (artikel 86d)...........			454
	6.4.1	2019 års direktiv ....................................................	454
	6.4.2	Överväganden........................................................	455
	6.4.3	Offentliggörande (artikel 86g).............................	458
	6.4.4	Överväganden........................................................	459
6.5 Styrelsens redogörelse (artikel 86e) ....................................			460
	6.5.1	2019 års direktiv ....................................................	460
	6.5.2	Styrelsen ska upprätta en redogörelse..................	461

SOU 2021:18		Innehåll
6.5.3	Undantag från kravet på styrelseredogörelse ......	463
6.5.4	Hur redogörelsen m.m. ska hållas tillgänglig.......	464

6.6 Granskning genom oberoende sakkunnig m.m.

	(artikel 86f och 86s)..............................................................		464
	6.6.1	2019 års direktiv.....................................................	464
	6.6.2	När granskning krävs ............................................	465
	6.6.3	Revisorsyttrandets innehåll...................................	468
	6.6.4	Revisorns ansvar ....................................................	469
	6.6.5	Offentliggörandet av revisorsyttrandet ...............	469
	6.6.6	Stämmans godkännande (artikel 86h)..................	470
	6.6.7	2019 års direktiv.....................................................	470
	6.6.8	Överväganden ........................................................	471
6.7	Aktieägarskydd (artikel 86i) ................................................		474
	6.7.1	2019 års direktiv.....................................................	474
	6.7.2	Överväganden ........................................................	475
6.8	Borgenärsskydd (artikel 86j)................................................		477
	6.8.1	2019 års direktiv.....................................................	477
	6.8.2	Överväganden ........................................................	478

6.9 Information till och samråd med arbetstagare

(artikel 86k)...........................................................................

480

6.9.1 Arbetstagares rätt till information och samråd

	enligt gällande rätt .................................................	480
6.9.2	2019 års direktiv.....................................................	481
6.9.3	Överväganden ........................................................	481
6.10 Myndighetskontrollen av ombildningen och
utfärdandet av ombildningsintyg (artikel 86m och 86n)....		483
6.10.1	2019 års direktiv.....................................................	483
6.10.2	Tillståndsprövning och ombildningsintyg ...........	486

6.10.3 Det underlag som bolaget ska tillhandahålla i

	tillståndsärendet.....................................................	487
6.10.4	Otillbörlighetsprövningen ....................................	488
6.10.5	Tidsfrister för prövningen.....................................	489
6.10.6	Överföring av ombildningsintyget
	(artikel 86n) ...........................................................	490
6.10.7 Bolagsverkets anlitande av sakkunnig ..................		490

InnehållSOU 2021:18

6.11 Den avslutande kontrollen av ombildningens
	lagenlighet (artikel 86o) .......................................................		491
	6.11.1	2019 års direktiv ....................................................	491
	6.11.2	Regleringen av den slutliga kontrollen ................	492
6.12 Registreringen av ombildningen (artikel 86p) ....................			495
	6.12.1	2019 års direktiv ....................................................	495
	6.12.2	Svenska bestämmelser om registrering ................	496
6.13	Rättsverkningarna av ombildningen
	(artikel 86q och 86r).............................................................		497
	6.13.1	2019 års direktiv ....................................................	497
	6.13.2	Rättsverkningarna av en gränsöverskridande
		ombildning.............................................................	498
	6.13.3	Tidpunkten då rättsverkningarna inträder...........	499
6.14 Frågor om ombildningens giltighet
	(artikel 86t och artikel 86h.5) ..............................................		500
	6.14.1	Bakgrund................................................................	500
	6.14.2	2019 års direktiv ....................................................	500
	6.14.3	Möjligheterna att ogiltigförklara
		en gränsöverskridande ombildning ......................	501
6.15	Kompletterande reglering ....................................................		502
	6.15.1	Överväganden........................................................	502
7	Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande
	förfaranden .............................................................		505
7.1	Allmänna utgångpunkter .....................................................		505
7.2 Huvuddragen i gällande rätt ................................................			506
	7.2.1	Inledning................................................................	506
	7.2.2	Lagen (1976:580) om medbestämmande
		i arbetslivet.............................................................	507
	7.2.3	Lagen (1987:1245) om styrelserepresentation
		för de privatanställda.............................................	508
	7.2.4	Lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan
		vid gränsöverskridande fusioner ..........................	508
	7.2.5	Lagen (2004:559) om arbetstagarinflytande
		i europabolag .........................................................	511

SOU 2021:18

Innehåll

7.2.6 Lagen (2006:477) om arbetstagarinflytande

i europakooperativ.................................................

512

7.2.7 Lagen (1974:358) om facklig förtroendemans

ställning på arbetsplatsen ......................................

512

7.3 Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande

fusioner (artikel 133) ............................................................

513

7.3.1 2019 års direktiv sänker den nivå där rätt

	till arbetstagarmedverkan inträder........................	513
7.3.2	Medverkandelagens tillämpningsområde .............	514

7.3.3 Företagens möjligheter att frivilligt underkasta sig referensbestämmelserna

om arbetstagarmedverkan .....................................

517

7.3.4 Påföljande inhemska förfaranden

	(artikel 133.7).........................................................	519
7.3.5	Besked om tillämpning
	av referensbestämmelserna ...................................	520

7.4 Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande

delningar och ombildningar (artiklarna 160l och 86l) ........		521
7.4.1	Bakgrund ................................................................	521

7.4.2 Medverkandelagen ska tillämpas även vid gränsöverskridande delningar

	och ombildningar...................................................	522
7.4.3	Avtalsinnehållet i
	en förhandlingsöverenskommelse ........................	528

7.4.4 Samma rätt till medverkan efter som före

ett gränsöverskridande förfarande........................

529

7.4.5 Skydd mot missbruk i syfte att frånta

arbetstagarna rätten till inflytande........................

530

7.4.6 Övertagande eller ombildade bolag ska ha en rättslig form som medger rätt till

medverkan..............................................................

531

7.4.7 Rätten till medverkan efter påföljande

	inhemska förfaranden............................................	532
7.4.8	Skyddet för arbetstagarrepresentanter .................	533

InnehållSOU 2021:18

8	Ekonomiska föreningar .............................................	535
8.1	Bakgrund ...............................................................................	535
8.2	Behovet av svenska lagändringar .........................................	537
8.3	Särskilda frågor .....................................................................	538

9	Finansiella företag ...................................................		541
9.1	Inledning ...............................................................................		541
	9.1.1	Överväganden........................................................	541
9.2	Lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ........		545
	9.2.1	Överväganden........................................................	546
9.3	Försäkringsrörelselagen (2010:2043) ..................................		555
	9.3.1	Överväganden........................................................	556
9.4	Lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.....................		557
	9.4.1	Överväganden........................................................	558

10	Konsekvenser ..........................................................		561
10.1	Allmän utgångspunkt ...........................................................		561
10.2	Allmänt om utredningens arbete och slutsatser .................		562
	10.2.1 Utredningens mål och bedömningar ...................		562
	10.2.2 Vilka berörs av de nya bestämmelserna? .............		563
10.3	Ekonomiska konsekvenser ..................................................		563
	10.3.1	Konsekvenser för staten .......................................	563
	10.3.2 Konsekvenser för kommuner, företag
		och enskilda ...........................................................	573
10.4	Andra konsekvenser .............................................................		577
	10.4.1	Konsekvenser för arbetstagare .............................	577
	10.4.2 Konsekvenser för jämställdheten mellan
		kvinnor och män ...................................................	579
	10.4.3 Konsekvenser för brottsligheten och för det
		brottsförebyggande och brottsutredande
		arbetet ....................................................................	580

SOU 2021:18Innehåll

10.5	Särskilda hänsyn avseende tidpunkten
	för ikraftträdande och behovet av speciella
	informationsinsatser .............................................................	581
11	Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ................	583
11.1	Ikraftträdande .......................................................................	583
11.2	Övergångsbestämmelser.......................................................	584
Volym 2
12	Författningskommentar ............................................	587
12.1	Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen
	(2005:551) .............................................................................	587
12.2	Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:672)
	om ekonomiska föreningar ..................................................	731
12.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297)
	om bank- och finansieringsrörelse.......................................	751
12.4	Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
	(2010:2043) ...........................................................................	763
12.5	Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:742)
	om tjänstepensionsföretag ...................................................	778

12.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:9)

om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande

	fusioner m.m. ........................................................................	786
12.7	Förslaget till lag om ändring i offentlighets-
	och sekretesslagen (2009:400) .............................................	796
12.8	Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531)
	om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ...........................	798
12.9	Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:1016)
	om resolution ........................................................................	799

Innehåll		SOU 2021:18
Bilagor
Bilaga 1	Kommittédirektiv 2019:95...........................................	801
Bilaga 2 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
	2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter
	av bolagsrätt..................................................................	807
Bilaga 3 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
	2019/2121 av den 27 november 2019 om ändring
	av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller
	gränsöverskridande ombildningar, fusioner och
	delningar .......................................................................	889
Bilaga 4	Jämförelsetabell ............................................................	933

12 Författningskommentar

12.1 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

1 kap. Inledande bestämmelser

9 § Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck finns i nedan angivna paragrafer:

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Förköpsförbehåll	4 kap. 18 §
gränsöverskridande delning	24 kap. 30 §
gränsöverskridande fusion	23 kap. 36 §
gränsöverskridande ombildning	24 a kap. 1 §
hembudsförbehåll	4 kap. 27 §

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Paragrafens lista över definitioner och förklaringar i aktiebolags- lagen har kompletterats med gränsöverskridande delning och gräns- överskridande ombildning.

7 kap. Bolagsstämma

50 § Om ett bolagsstämmobeslut inte har kommit till i behörig ordning eller på annat sätt strider mot denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen, får en aktieägare, styrelsen, en styrelseledamot eller den verkställande direktören föra talan mot bo- laget vid allmän domstol om att beslutet skall upphävas eller ändras. Även den som styrelsen obehörigen har vägrat att föra in som ak- tieägare i aktieboken har rätt att föra en sådan talan.

587

Författningskommentar

SOU 2021:18

I 23 kap. 56 § fjärde stycket, 24 kap. 57 § och 24 a kap. 32 § finns be- stämmelser som begränsar rätten att föra talan enligt första stycket i vissa fall.

I paragrafen har tillkommit ett nytt andra stycke. De bestämmelser som stycket hänvisar till begränsar rätten att föra talan mot ett bo- lagsstämmobeslut att godkänna en fusionsplan, delningsplan eller ombildningsplan; talan får inte föras enbart med åberopande av att det inlösenbelopp som anges i planen inte är korrekt fastställt eller att de uppgifter som lämnats om inlösenbeloppet inte uppfyllde de rättsliga kraven. Betydelsen av paragraferna framgår närmare av för- fattningskommentarerna till respektive paragraf.

51 § Talan enligt 50 § ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.

Talan får väckas senare än vad som anges i första stycket när

1. beslutet är sådant att det inte kan fattas ens med samtliga ak- tieägares samtycke,

2. samtycke till beslutet krävs av samtliga eller vissa aktieägare och något sådant samtycke inte har getts, eller

3. kallelse till bolagsstämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse som gäller för bolaget i väsentliga delar inte har följts.

Bestämmelserna i andra stycket om tiden för att väcka talan gäller inte i de fall som avses i 23 kap. 56 § första och tredje styckena, 24 kap. 58 § första och tredje styckena och 24 a kap. 33 §.

Paragrafens tredje stycke har ändrats på så sätt att stycket nu hänvisar även till särskilda bestämmelser om tiden för att väcka talan mot bo- lagsstämmobeslut som finns i 24 och 24 a kap. Dessa tidsfrister gäller i stället för vad som framgår av andra stycket. Dessa särskilda bestäm- melser om talan mot ett beslut att godkänna en fusionsplan, delnings- plan respektive ombildningsplan avser gränsöverskridande förfaran- den. Utöver de frister som uppställs i första stycket gäller i fråga om en sådan talan den begränsningen att talan aldrig får väckas efter det att ett beslut om tillstånd till verkställande av fusions-, delnings- eller ombildningsplanen har fått laga kraft.

Tredje styckets betydelse i förhållande till första och andra styck- ena kommenteras närmare i prop. 2007/08:15 s. 125 ff.

588

SOU 2021:18

Författningskommentar

Övervägandena finns i avsnitt 4.7.3, 5.16.12 och 6.14.13.

23 kap. Fusion av aktiebolag

När fusionsplanen ska underställas bolagsstämman

15 § Fusionsplanen ska underställas bolagsstämman i samtliga över- låtande bolag.

Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i det överta- gande bolaget begär det, ska fusionsplanen även underställas bolags- stämman i det bolaget. En sådan begäran ska göras inom två veckor från det att uppgift om att fusionsplanen har registrerats har kun- gjorts enligt 27 kap. 3 §.

Stämman får hållas tidigast en månad efter det att uppgift om fu- sionsplanens registrering har kungjorts. Om samtliga bolag som del- tar i fusionen är privata aktiebolag, får stämman hållas tidigare, dock tidigast två veckor efter kungörelsen.

Första – tredje styckena gäller inte vid fusion där samtliga delta- gande bolag är privata aktiebolag och alla aktieägare i bolagen har undertecknat fusionsplanen.

Om fusionen föranleder ändringar i bolagsordningen, ska dessa be- slutas senast vid den stämma där fusionsplanen godkänns.

I paragrafen har tillkommit ett nytt femte stycke. Den nya bestäm- melsen går tillbaka på artikel 126.1 i ändringsdirektivet där det finns en motsvarande bestämmelse avseende gränsöverskridande fusioner. Av systematiska skäl har det ansetts att den bör gälla vid såväl in- hemska som gränsöverskridande fusioner.

Vid en fusion genom absorption kan det inte sällan vara nödvän- digt att ändra bolagsordningen för det övertagande bolaget. I den nya bestämmelsen klargörs att sådana ändringar ska beslutas senast vid den stämma som godkänner fusionsplanen. Ett godkännande av fusionsplanen kan således inte villkoras av bolagsordningsändringar, som är avsedda att beslutas först vid ett senare tillfälle.

Som framgår av paragrafens andra och tredje stycken krävs det i vissa fall inte att fusionsplanen tas upp på stämma för godkännande. För sådana fall får den nya bestämmelsen till följd att nödvändiga bolagsordningsändringar måste behandlas vid en stämma som hålls

589

Författningskommentar

SOU 2021:18

senast den dag då styrelsen fattar beslut om att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.

För exempel på anknytande frågor kring bolagsordningen som kan behöva tas upp på stämman hänvisas till övervägandena, som har redovisats i avsnitt 4.7.3.

16 § Om en fråga om godkännande av fusionsplan enligt 15 § ska underställas bolagsstämman, gäller följande.

Styrelsen ska hålla planen med bifogade handlingar tillgänglig för aktieägarna under minst en månad eller, om samtliga bolag som deltar i fusionen är privata aktiebolag, minst två veckor före den bolags- stämma där frågan ska behandlas. Handlingarna ska hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen har sitt säte. Kopior av handling- arna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktie- ägare som begär det och uppger sin postadress.

Under förutsättning att handlingarna hålls tillgängliga på bola- gets webbplats får styrelsen, trots andra stycket, välja mellan att hålla dem tillgängliga hos bolaget och att sända kopior av dem till aktie- ägarna.

Om det har inträffat väsentliga förändringar i något bolags till- gångar och skulder efter det att fusionsplanen upprättades, ska sty- relsen lämna upplysningar om detta på bolagsstämman innan frågan om godkännande av fusionsplanen avgörs.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 57 §.

Paragrafens femte stycke har justerats på grund av omnumrering av den aktuella paragrafen. Detta innebär ingen ändring i sak.

20 § Det övertagande bolaget eller, vid kombination, det äldsta av de överlåtande bolagen ska ansöka om tillstånd att verkställa fusions- planen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 14 § första stycket, senast två år efter det att uppgift om att planen har registre- rats har kungjorts.

Följande handlingar ska fogas till ansökan:

1. en kopia av fusionsplanen med därtill fogade handlingar,

590

SOU 2021:18

Författningskommentar

2. intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer om att bolagens kända borgenärer har underrättats enligt 19 § och, i så- dana fall som avses i 14 § andra stycket, att samtliga aktieägare har undertecknat fusionsplanen, och

3. i förekommande fall, en kopia av protokollet från en bolags- stämma som avses i 15 §.

Om sökanden inte har bifogat de handlingar som anges i andra stycket, ska Bolagsverket förelägga denne att avhjälpa bristen. Om sökanden inte gör detta, ska ansökan avvisas.

Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare uppgif- ter som verket behöver för sin prövning.

Paragrafens andra stycke 1 har justerats. Det framgår nu uttryckligen av paragrafen att till den kopia av fusionsplanen som ska ges in vid bolagets ansökan om tillstånd, ska fogas vissa ytterligare handlingar. Härmed avses i princip sådana handlingar som enligt bestämmelser i andra paragrafer i 23 kap. ska fogas till en fusionsplan; följaktligen ska dessa handlingar bifogas en ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Justeringen av lagtexten medför ingen ändring i sak. Paragrafen har fått ett nytt fjärde stycke. Bestämmelsen, som går till- baka på artikel 127.3 i ändringsdirektivet, säkerställer att Bolagsver- ket kan kräva in de ytterligare uppgifter från bolaget som verket be- höver för sin prövning av bolagets ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Verkets möjlighet att inom ramen för tillståndspröv- ningen av en gränsöverskridande fusion begära in uppgifter från andra myndigheter regleras i aktiebolagsförordningen.

Övriga ändringar i paragrafen är av redaktionellt slag.

21 a § Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 20 § upp- kommer någon fråga som kräver särskild fackkunskap, får Bolagsverket förordna lämplig person som sakkunnig. Den sakkunnige ska vara obe- roende av och får inte ha någon intressekonflikt med de fusionerande bolagen och ska agera opartiskt och objektivt.

Bolagsverket får besluta att sökanden ska ersätta verket för dess kost- nader för den sakkunnige. Beslutet ska innehålla uppgift om det belopp som sökanden ska betala, när beloppet ska betalas och vad kostnaderna närmare avser.

Om belopp som beslutats enligt andra stycket inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns

591

Författningskommentar

SOU 2021:18

i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar. Vid indriv- ning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

Paragrafen är ny. Den går tillbaka på artikel 127.12 och artikel 133a.2 i direktivet. Övervägandena har redovisats i avsnitt 4.11.7.

Genom bestämmelsen i första stycket första meningen tydliggörs att Bolagsverket har möjlighet att anlita en utomstående sakkunnig för att biträda vid den kontroll av en gränsöverskridande fusions lag- lighet som ska utföras inom ramen för verkets handläggning av ett bolags ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen (jfr arti- kel 127.12 sista meningen). Den utomstående kan vara en advokat eller revisor men även andra sakkunniga personer bör kunna förordnas. Även juridiska personer, t.ex. ett registrerat revisionsbolag, kan anlitas.

Såsom framgår av lagtexten förutsätts det att möjligheten att för- ordna en sakkunnig utnyttjas enbart när det uppkommer någon fråga som kräver särskild fackkunskap, såsom att ansökan präglas av en särskild komplexitet eller annars innehåller svåra frågor som går utöver vad som är normalt i ärenden av detta slag.

Första styckets andra mening innehåller ett anknytande krav på en sådan sakkunnig; denne måste vara oberoende. I kravet på obero- ende ligger att den sakkunnige inte får ha någon tidigare eller aktuell koppling till det eller de berörda bolagen, som skulle kunna påverka hans eller hennes opartiskhet. Han eller hon får inte heller ha någon intressekonflikt med bolaget eller bolagen.

Såsom framgår av andra stycket har Bolagsverket möjlighet att övervältra kostnaderna för den sakkunnige på sökanden. Det kan mot den bakgrunden finnas anledning för Bolagsverket att innan sakkunnig förordnas underrätta sökanden om att verket överväger att anlita en sakkunnig. Detta ger också sökanden möjlighet att göra invändningar om t.ex. jäv hos den person som verket överväger att förordna.

Beslutet att anlita en sakkunnig är inte överklagbart. Det gäller därmed också omedelbart.

Det är Bolagsverket som är betalningsskyldigt gentemot den som verket har förordnat. Enligt andra stycket får verket emellertid be- sluta att sökanden ska svara för verkets kostnader för den sakkun- nige. Huruvida en sådan betalningsskyldighet ska åläggas är en fråga om skälighet och beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Bo-

592

SOU 2021:18

Författningskommentar

lagsverket kan också besluta att en viss del av kostnaderna ska betalas av sökanden.

Ett beslut om betalningsskyldighet ska ange det belopp som sö- kanden ska betala jämte den tidpunkt då beloppet ska betalas. Beslutet ska också innehålla så preciserade uppgifter om uppkomna kostnader att sökanden kan bedöma om dessa är rimliga, t.ex. vilka arbetsinsatser som förekommit.

Bolagsverkets beslut om betalningsskyldighet kan överklagas (se

31 kap. 2 § första stycket 4a). Inom ramen för ett sådant överkla- gande kan prövas inte bara om de debiterade kostnaderna är skäliga utan även om det över huvud taget har varit motiverat att förordna en sakkunnig.

Såsom framgår av tredje stycket kan Bolagsverkets beslut läggas till grund för indrivning.

25 § Styrelsen för det övertagande bolaget ska anmäla fusionen för registrering i aktiebolagsregistret. Styrelsen ska även för registrering anmäla, vid absorption, aktiekapitalets ökning och, vid kombination, vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och lekmannarevisorer i bolaget.

Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd till verkställighet av fusionspla- nen eller, när tillstånd lämnas av allmän domstol, från det att dom- stolens beslut har fått laga kraft. Till anmälan ska fogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att överlåtande bolags till- gångar har överlämnats till det övertagande bolaget.

Bestämmelserna i 48 § tredje stycket ska tillämpas, om

1. något av de bolag som deltar i fusionen eller något annat före- tag som genom fusion eller delning har gått upp i något av dessa bo- lag tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion, gränsöver- skridande delning eller gränsöverskridande ombildning,

2. den gränsöverskridande fusionen, delningen eller ombildningen har registrerats inom fyra år före anmälan för registrering enligt första stycket, och

3. något av bolagen fortfarande omfattas av ett system för arbets- tagares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medver- kan vid gränsöverskridande fusioner m.m.

593

Författningskommentar

SOU 2021:18

Av paragrafens tredje stycke följer att ett tidigare gränsöverskridande förfarande kan utlösa en skyldighet att tillämpa de särskilda medver- kandereglerna i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m. även vid en inhemsk fusion. Hit- tills har detta gällt enbart om det tidigare förfarandet har varit en gränsöverskridande fusion. Paragrafen ändras nu så att detsamma gäller om något av de bolag som deltar i fusionen tidigare har tagit del i en gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande om- bildning. Vidare justeras den relevanta fristen – tidigare tre år – till fyra år.

Ändringarna, som går tillbaka på artikel 133.7 i ändringsdirekti- vet, har behandlats i avsnitt 7.3.4.

36 § Ett svenskt aktiebolag får delta i en fusion med en motsva- rande juridisk person med hemvist i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige (gränsöverskridande fu- sion). En juridisk person ska anses ha sådant hemvist, om den har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin hu- vudsakliga verksamhet inom detta område.

Bestämmelserna i paragrafens andra stycke har av lagtekniska skäl flyttats till en ny 36 a §. I paragrafen kvarstår därför endast en allmän beskrivning av vad en gränsöverskridande fusion är. Denna har inte genomgått någon ändring. En gränsöverskridande fusion utgör alltså fortfarande en fusion mellan ett eller flera svenska aktiebolag och minst en motsvarande juridisk person med säte inom annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Med motsvarande juridiska personer avses, liksom hittills, sådana utländska företags- former som har de för aktiebolag kännetecknande grundegenska- perna, dvs. bolag med avsaknad av personligt betalningsansvar för delägarna och möjligheten att överlåta aktier eller andra förekom- mande andelar eller värdepapper (jfr artikel 119.1 i 2017 års direktiv).

36 a § För en gränsöverskridande fusion gäller följande allmänna bestämmelser om fusion i detta kapitel.

1 § om vad en fusion innebär,

2 § om fusionsvederlag,

4 § om fusion när överlåtande bolag har gått i likvidation,

594

SOU 2021:18

Författningskommentar

5 § om särskilda rättighetshavares ställning,

36 b § om särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöver- skridande fusion.

För en gränsöverskridande fusion gäller vidare följande bestäm- melser om förfarandet.

37 och 38 §§ om fusionsplan,

39–39 b §§ om styrelseredogörelse,

10 § om kompletterande information,

11–13 och 40–41 §§ om revisorsgranskning av fusionsplanen, 41 a § om informationsmeddelande,

14 § första stycket och 42 § om registrering av fusionsplanen,

15 § första och andra styckena, tredje stycket första meningen samt femte stycket om när fusionsplanen ska underställas bolags- stämman,

43 och 57 §§ om tillhandahållande av fusionsplanen,

43 a § om synpunkter som har lämnats,

17 § om majoritetskrav m.m.,

18 § om när frågan om fusion faller,

44 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen,

19 § om underrättelse till bolagets kända borgenärer,

20, 21 och 45–45 b §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fu- sionsplanen,

21 a § om förordnande av oberoende sakkunnig,

22 § om kallelse på bolagens borgenärer,

23 § om när Bolagsverket ska lämna tillstånd till verkställande av fusionsplanen,

45 c § om när allmän domstol ska lämna tillstånd till verkställande av fusionsplanen,

46 § om utfärdande av fusionsintyg,

47–48 a §§ om registrering av fusionen,

26 och 49 §§ om fusionens rättsverkningar, och

27 § om när frågan om fusion faller, varvid vad som i den para- grafen sägs om 25 § ska avse 48 §.

Vid en gränsöverskridande fusion gäller vidare följande särskilda bestämmelser om aktieägares rätt.

51 § om aktieägares rätt till inlösen,

52–54 §§ om aktieägares rätt till ytterligare ersättning.

I 55 § finns särskilda bestämmelser om absorption av helägt dotter- bolag.

595

Författningskommentar

SOU 2021:18

Paragrafen, som är ny men huvudsakligen motsvarar andra stycket i den nuvarande 36 §, innehåller en uppräkning av de bestämmelser som gäller för en gränsöverskridande fusion. Denna uppräkning har delats upp i fyra stycken för att paragrafen bättre ska avspegla regel- verkets struktur och förfarandets gång.

Liksom tidigare bygger den lagstiftning som gäller gränsöverskri- dande fusioner på att flertalet av de bestämmelser i 23 kap. aktie- bolagslagen som gäller för inhemska fusioner ska tillämpas även vid gränsöverskridande fusioner. Vilka dessa bestämmelser är framgår av denna paragraf. Därutöver tillkommer särbestämmelser i 23 kap. ak- tiebolagslagen som endast reglerar gränsöverskridande fusioner. Även dessa paragrafer anges i paragrafen.

Det som anges om tillämpliga bestämmelser i 36 § avser endast

23 kap. aktiebolagslagen och själva fusionsförfarandet. Övrig aktie- bolagsrättslig lagstiftning gäller på sedvanligt sätt (jfr t.ex. bestäm- melserna om bolagsstämma i 7 kap.) och måste beaktas även i sam- band med en gränsöverskridande fusion.

I första stycket anges vissa grundläggande förutsättningar som all- mänt gäller vid fusion (se 1–3 och 5 §§). I stycket har också infogats en hänvisning till de särskilda begränsningar som gäller för ett aktie- bolags möjligheter att delta i en gränsöverskridande fusion (se 36 b §). Ett aktiebolag som är i konkurs, föremål för företagsrekonstruktion eller i s.k. tvångslikvidation får inte delta i en gränsöverskridande fu- sion. Inte heller får ett aktiebolag delta i en gränsöverskridande fusion, om fusionen genomförs för ett kriminellt eller annars otillbörligt än- damål. (Se vidare kommentaren till 36 b §.)

I andra stycket anges de förfarandebestämmelser som ska tilläm- pas vid en gränsöverskridande fusion. Normalt ingår följande mo- ment i förfarandet (beskrivningen utgår från att endast ett svenskt bolag deltar i fusionen men regleringen är inte avsedd att utesluta att två eller flera svenska bolag deltar i en gränsöverskridande fusion med ett eller flera utländska bolag).

• Styrelsen upprättar, tillsammans med motsvarande organ i det eller de utländska deltagande bolagen, en fusionsplan (37 och 38 §§).

• Styrelsen upprättar en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt för bedömningen av fusionens lämplighet (39– 39 b §§).

596

SOU 2021:18

Författningskommentar

• Fusionsplanen och styrelsens redogörelse granskas av en revisor, som därvid upprättar ett yttrande (11–13, 40, 40 a och 41 §§).

• Bolaget ger in fusionsplanen med bifogade handlingar till Bolags- verket för registrering i aktiebolagsregistret, varpå uppgift om re- gistreringen kungörs (14 och 42 §§).

• Bolaget håller fusionsplanen med bifogade handlingar och redo- görelsen elektroniskt tillgängliga för aktieägare m.fl. under minst sex veckor före den stämma som ska behandla frågan om godkän- nande av fusionsplanen (43 §).

• Bolagsstämman i överlåtande bolag (samt i vissa fall övertagande bolag) godkänner fusionsplanen (15 § och 17 §§, jfr 18 §).

• Bolagen underrättar sina kända borgenärer om att fusionsplanen har godkänts av stämman (19 §).

• Bolaget ansöker hos Bolagsverket om tillstånd att verkställa fu- sionsplanen. (20 § och 45 §).

• Bolagsverket prövar om det finns förutsättningar att meddela till- stånd till verkställande av fusionsplanen (23 § och 45 a §).

• Om Bolagsverket finner att det finns förutsättningar att ge till- stånd, utfärdar verket en kallelse på bolagets borgenärer (22 §). Dessa ges möjlighet att motsätta sig ansökan inom tre månader från registreringen av fusionsplanen (45 b §). Om en borgenär motsätter sig ansökan, ska Bolagsverket överlämna ansökan till tingsrätten som ska pröva borgenärernas rätt (23 och 24 §§).

• När ett beslut om tillstånd att verkställa fusionsplanen har fått laga kraft, utfärdar Bolagsverket ett s.k. fusionsintyg (46 §).

• Fusionen registreras i den stat där det övertagande bolaget ska ha sitt hemvist (s.k. primär registrering, 48 §).

• Överlåtande bolag avregistreras i den eller de stater där de har haft sitt hemvist (s.k. sekundär registrering, 47 §).

Enligt hittills gällande rätt är styrelsen i ett överlåtande bolag i vissa fall skyldig att efter den gränsöverskridande fusionen upprätta ett särskilt bokslut. Förslaget innehåller ingen sådan bestämmelse. Skä- len till det har redovisats i avsnitt 4.18.

597

Författningskommentar

SOU 2021:18

Tredje stycket innehåller en erinran om de särskilda bestämmelser till skydd för aktieägare som har tagits in i 51–54 §§, medan fjärde stycket upplyser om att det finns särskilda bestämmelser om absorp- tion av dotterbolag i 55 §.

Särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande fusion

36 b § Ett aktiebolag får inte delta i en gränsöverskridande fusion, om det är

1. i konkurs,

2. under företagsrekonstruktion, eller

3. i likvidation på grund av beslut enligt 25 kap. 11, 12 eller 17 §. Ett aktiebolag får inte heller delta i en gränsöverskridande fusion,

om fusionen genomförs för ett kriminellt eller annars otillbörligt ända- mål eller på annat sätt syftar till att kringgå svensk rätt eller unionsrätt.

Paragrafen, som är ny, slår fast de särskilda begränsningar som gäller för ett aktiebolags rätt att delta i en gränsöverskridande fusion. Första stycket går tillbaka på artikel 120.5 a och b i ändringsdirekti- vet. Utredningens överväganden i denna del finns i avsnitt 4.2.2. Andra stycket går tillbaka på artikel 127.8 och har behandlats i av- snitt 4.11.5.

Av första stycket framgår att bolag som är i konkurs, föremål för företagsrekonstruktion eller i likvidation på grund av beslut om s.k. tvångslikvidation enligt 25 kap. 11, 12 eller 17 §§ inte får delta i en gränsöverskridande fusion.

Vad gäller konkurs fordras inte att konkursbeslutet har fått laga kraft; bolaget är, i paragrafens bemärkelse, i konkurs så snart beslut om detta har meddelats. En annan sak är naturligtvis att hinder mot den gränsöverskridande fusionen inte längre föreligger om högre rätt senare upphäver konkursbeslutet.

När det gäller beslut om företagsrekonstruktion infaller den re- levanta tidpunkten – dvs. den då hinder mot att delta i en gränsöver- skridande fusion inträder – när rätten bifaller en ansökan om före- tagsrekonstruktion och därvid utser en rekonstruktör (jfr 10 § lagen om företagsrekonstruktion). Vid tvångslikvidation inträder hindret omedelbart vid Bolagsverkets eller domstolens beslut.

598

SOU 2021:18

Författningskommentar

En särskild fråga är vad som gäller om bolaget inte är i konkurs eller tvångslikvidation eller föremål för företagsrekonstruktion vid tidpunkten för Bolagsverkets beslut om tillstånd att verkställa fu- sionsplanen (och utfärdande av fusionsintyg) men hamnar i en sådan belägenhet innan fusionen har registrerats. Den frågan behandlas i kommentaren till 48 §.

Det som sägs i första stycket kompletteras av en bestämmelse i andra stycket om att ett aktiebolag inte heller får delta i en gräns- överskridande fusion om fusionen genomförs för ett kriminellt eller annars otillbörligt ändamål eller på annat sätt syftar till att kringgå svensk rätt eller unionsrätt. Beträffande innebörden av bestämmel- sen, se kommentaren till 45 a §.

38 § Fusionsplanen ska innehålla uppgifter om

1. de fusionerande bolagens form, företagsnamn och säte,

2. utbytesförhållanden mellan aktier och förekommande värde- papper i överlåtande respektive övertagande bolag samt eventuell kontantersättning,

3. de villkor som ska gälla för tilldelning av aktier och förekom- mande värdepapper i det övertagande bolaget,

4. den gränsöverskridande fusionens sannolika följder för syssel- sättningen,

5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor aktier och förekom- mande värdepapper medför rätt till utdelning i det övertagande bo- laget,

6. från vilken tidpunkt de fusionerande bolagens transaktioner bokföringsmässigt ska anses ingå i det övertagande bolaget,

7. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som ska tillkomma innehavare av särskilda rättigheter i överlåtande bolag eller vilka åt- gärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

8. arvode och annan särskild förmån som ska lämnas till en sty- relseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattnings- havare,

9. bolagsordning för det övertagande bolaget,

10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till det övertagande bolaget och de överväganden som har gjorts vid värde- ringen,

11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för faststäl- landet av villkoren för fusionen, och

599

Författningskommentar

SOU 2021:18

12. den rätt till inlösen som aktieägare har enligt 51 § med uppgift om inlösenbelopp och om den elektroniska adress som inlösenanmälan ska skickas till.

I förekommande fall ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om

1. de säkerheter som bolagens borgenärer erbjuds,

2. hur arbetstagarna deltar i den process genom vilken formerna för arbetstagarnas medverkan i det övertagande bolaget beslutas.

Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om det övertagande bolagets form, företagsnamn och säte. Uppgift ska också lämnas om den handling som utgör stiftelseurkund för det över- tagande bolaget.

Paragrafen har justerats för att motsvara artikel 122 i ändringsdirek- tivet. Liksom tidigare överensstämmer lagtexten nära med direkti- vets text. Övervägandena har redovisats i avsnitt 4.3.

I första stycket 2 görs en språklig justering. Bestämmelsen innebär liksom tidigare att fusionsplanen ska innehålla vissa uppgifter om fusionsvederlaget. Fusionsvederlaget kan utgöras av aktier i överta- gande bolag eller av kontantersättning. I den föreslagna nya lydelsen träder begreppet ”kontantersättning” i stället för den tidigare beteck- ningen ”kontant betalning”. Vad som avses är det kontanta vederlag som kan ingå i fusionsvederlaget. Någon ändring i sak är inte avsedd.

Bestämmelsen i första stycket 12 är ny och motsvarar artikel 122 m och artikel 126a.2 sista meningen i ändringsdirektivet. Den rätt till inlösen som följer av 51 § – som också är ny – innebär i korthet föl- jande.

Den som äger aktier i ett bolag som ska delta i en fusion kan un- der vissa förutsättningar få sina aktier inlösta av bolaget mot ett sär- skilt inlösenbelopp som bolaget har erbjudit i fusionsplanen. Detta förutsätter för det första att aktieägaren på stämman ha röstat emot att godkänna fusionsplanen. Ytterligare förutsättningar är att fu- sionen skulle medföra att aktieägaren blir delägare i ett annat bolag, som omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat än Sverige. Vidare måste den aktieägare som uppfyller dessa förutsättning och som vill utnyttja sin inlösenrätt, anmäla detta till det bolag som han eller hon äger aktier i. Anmälan ska göras på det sätt som bolaget har angett i fusionsplanen.

600

SOU 2021:18

Författningskommentar

Det ankommer alltså enligt punkten 12 på bolaget att i fusions- planen dels ange vilket inlösenbelopp som erbjuds aktieägarna, dels beskriva förutsättningarna för att utnyttja denna rätt och ange vilken elektronisk adress som en aktieägare ska nyttja för ändamålet. I pa- ragrafen har sättet för anmälan inte teknikbundits närmare. Lagen medger därmed olika sådana alternativ, däribland att bolaget anger en e-postadress eller tillhandahåller en anmälningsmöjlighet på sin webbplats. Bolaget bör även ange vilket sista datum som en sådan anmälan ska ha kommit in till bolaget för att aktieägaren inte ska gå miste om sin rätt att få sina aktier inlösta (jfr 51 §).

Det nu sagda innebär att bolaget i fusionsplanen måste lämna ak- tieägarna en konkret beskrivning av hur de ska gå till väga för att utnyttja sin rätt enligt 51 §.

Bestämmelsen i andra stycket 1 är ny och hänger samman med de övriga nyheter i ändringsdirektivet som avser skyddet av ett fusio- nerande bolags borgenärer (jfr artikel 126b). Liksom vid inhemska fusioner ska bolaget underrätta sina kända borgenärer om beslutet att godkänna fusionsplanen (jfr 19 §). Bolagsverket ska sedan, när bolaget har ansökt om tillstånd att verkställa planen, kalla bolagets borgenärer (jfr 22 §). Om någon av dessa borgenärer motsätter sig ansökan, ska verket överlämna ansökan till tingsrätten (jfr 23 §). Vid gränsöverskridande fusioner gäller i sådant fall att de borgenärer som har motsatt sig ansökan behöver lämna trovärdiga uppgifter om att fusionen medför fara för att deras fordringar inte ska bli betalda. Om så sker och det fusionerande bolaget i sin tur inte förmår visa att dessa borgenärer har fått full betalning eller betryggande säkerhet för fordringarna, ska domstolen avslå ansökan (jfr 45 c § andra stycket).

Den nya bestämmelsen i andra stycket 1 genomför artikel 122 n i ändringsdirektivet och är avsedd att ge borgenärerna underlag för att bedöma huruvida de bör godta eller motsätta sig fusionen. Vad fu- sionsplanen anger i denna del kan givetvis också få betydelse för den bedömning som domstolen ska göra enligt 45 c § andra stycket.

Genom tillägget i tredje stycket andra meningen avspeglas ändring- arna i artikel 122 i ändringsdirektivet. Som har påpekats i avsnitt

4.3.3 gäller vid fusion genom kombination att fusionsplanen utgör stiftelseurkund om det övertagande bolaget ska ha sitt säte i Sverige (jfr 37 § andra stycket). Det är alltså fråga om den situationen att det genom fusionen bildas ett nytt bolag med säte i Sverige. Normalt utgörs en stiftelseurkund enligt svensk rätt av ett särskilt upprättat

601

Författningskommentar

SOU 2021:18

dokument (jfr 2 kap. 5–10 §§ aktiebolagslagen). En sådan krävs emellertid endast vid nybildning av aktiebolag enligt 2 kap. och blir alltså inte aktuell att upprätta när det bildas ett nytt svenskt bolag på grund av fusion genom kombination (jfr 2 kap. 3 § aktiebolagsla- gen). Den upplysning som i så fall, till följd av förevarande bestäm- melse, måste lämnas i fusionsplanen blir då endast en upplysning om att fusionsplanen utgör stiftelseurkund för det nya bolaget. Om det nya bolaget i stället ska vara ett utländskt bolag kan det däremot krä- vas mera ingående upplysningar. Utgör stiftelseurkunden ett särskilt dokument, bör detta bifogas planen.

Styrelsernas redogörelse

39 § Styrelsen i vart och ett av de bolag som deltar i fusionen ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet för bolagen. Redogörelsen ska särskilt beskriva fusionens konsekvenser för bolagets framtida verk- samhet samt innehålla uppgift om fusionens sannolika konsekvenser för borgenärer.

Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas före- trädare eller, om sådana inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande fogas till redogörelsen.

För styrelsens redogörelse gäller i övrigt bestämmelserna i 39 a och

39 b §§. Någon redogörelse behöver inte upprättas när förhållandena är sådana som sägs i 39 a § andra stycket och 39 b § andra stycket.

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om den redogörelse som styrelsen ska upprätta inför den gränsöverskridande fusionen, har justerats med anledning av artikel 124 i ändringsdirektivet. Av re- daktionella skäl har de nya bestämmelser som artikeln föranleder de- lats upp på tre paragrafer, 39–39 b §§. Övervägandena har redovisats i avsnitt 4.5.

Första stycket innehåller en allmän beskrivning av redogörelsens innehåll och syfte. Liksom tidigare ska redogörelsen innehålla en be- skrivning av fusionens lämplighet för bolagen. I paragrafen har till- fogats en bestämmelse om att redogörelsen särskilt ska beskriva ”fusionens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet.” Tilläg- get svarar ordagrant mot ändringsdirektivet (jfr artikel 124.1 andra

602

SOU 2021:18

Författningskommentar

stycket), som i denna del främst torde åsyfta de ”konsekvenser” för aktieägare och arbetstagare som beskrivs närmare i 39 a och 39 b §§. På samma sätt som tidigare ska redogörelsen också innehålla upplys- ningar om fusionens sannolika konsekvenser för bolagets borge- närer. Det innebär att yttrandet ska behandla de förändringar i bor- genärernas ställning som kan följa av villkoren för fusionen eller av skillnader mellan regelverken i den eller de stater där överlåtande bo- lag har sitt säte och regelverket i den stat där övertagande bolag ska ha sitt säte, t.ex. skillnader i kapitalskyddsregler.

Enligt andra stycket ska styrelsen till sin redogörelse foga det ytt- rande som eventuellt har kommit in till bolaget från arbetstagarnas företrädare eller arbetstagarna själva (jfr artikel 124.7 samt författ- ningskommentaren till 39 b §). I hittills gällande lagtext sägs att denna skyldighet förutsätter att styrelsen fått del av yttrandet ”i skälig tid”. Detta uttryck har nu, i enlighet med ändringsdirektivet, bytts ut mot ”i god tid”.

Vad som i direktivet avses med ”i god tid” är inte helt klart. Styrel- sen torde normalt inte vara skyldig att foga ett yttrande till redogörel- sen, om det har kommit in så sent att arbetet med att administrera det fördröjer styrelsens arbete med att färdigställa redogörelsen. Som jämförelse kan nämnas den frist som gäller för en aktieägares rätt att få ett ärende behandlat vid en bolagsstämma. Ett sådant initiativ ska aktieägaren framställa skriftligen hos styrelsen. Om begäran har kommit in till styrelsen senast i sådan tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till bolagsstämman, ska ärendet tas upp vid stämman.1 Lik- som när det gäller en aktieägares initiativrätt, kan bedömningen av vad som i praktiken får anses utgöra ”god tid”, sägas närmast handla om bolagets praktiska möjligheter att fullgöra den extra administra- tion som det inkomna materialet föranleder, utan att det fördröjer huvudförfarandet, dvs. själva fusionsprocessen.

I relationen bolaget – arbetstagarorganisationerna är det dock na- turligt att bolaget håller organisationerna underrättade om det före- stående fusionsförfarandet. Det är då också naturligt att man kommer överens om vid vilken tidpunkt som ett yttrande från arbetstagar- organisationen bör ges in för att kunna fogas till styrelsens redogö- relse. Kommer yttrandet in inom den angivna tiden, får det givetvis alltid anses ha kommit in ”i god tid”.

1 Jfr 7 kap. 16 § aktiebolagslagen.

603

Författningskommentar

SOU 2021:18

Rätten att få ett yttrande fogat till styrelsens redogörelse tillkom- mer i första hand ”arbetstagarnas företrädare”. Med detta avses i första hand arbetstagarorganisationer med vilka bolaget är bundet genom kollektivavtal. Gentemot dessa har bolaget en skyldighet att fortlöpande informera om verksamhetens utveckling m.m. Om bo- laget inte är bundet av något kollektivavtal, har bolaget en motsva- rande informationsplikt gentemot arbetstagarorganisationer som har medlemmar som är arbetstagare hos arbetsgivaren. (Jfr 19 och 19 a §§ medbestämmandelagen). Motsvarande ordning är avsedd att gälla i förevarande sammanhang. Detta innebär att yttranderätten enligt förevarande paragraf i första hand är riktad till den arbetsta- garorganisation med vilken arbetsgivaren har ingått kollektivavtal. Om kollektivavtal inte har ingåtts, har de arbetstagarorganisationer som har medlemmar som är arbetstagare i bolaget rätt att yttra sig i frågan om den gränsöverskridande fusionen.

Av lagtexten framgår vidare att om det saknas företrädare för ar- betstagarna i bolaget har var och en av arbetstagarna möjlighet att själv skicka in ett yttrande, som bolaget då – under samma förutsätt- ningar som gäller för ett yttrande från en arbetstagarorganisation – är skyldigt att foga till redogörelsen. I praktiken torde detta aktuali- seras endast i mera sällsynta fall, framför allt om samtliga bolagets arbetstagare över huvud taget inte är fackligt anslutna. Om en ar- betstagare självmant och i eget namn väljer att yttra sig trots att det finns arbetstagarföreträdare i bolaget har bolaget ingen skyldighet att foga yttrandet till redogörelsen.

Det bör noteras att paragrafen inte uppställer något krav på att styrelsen i sin redogörelse ska bemöta yttrandets innehåll; yttrandet ska endast fogas till redogörelsen.

I tredje stycket hänvisas till de två ytterligare paragrafer som, ut- över 39 §, reglerar vad styrelsens redogörelse ska innehålla och som innebär att det ska lämnas särskild information till aktieägare respek- tive arbetstagare (se 39 a och 39 b §§, jfr artikel 124.9). Såsom fram- går av tredje stycket andra meningen behöver styrelsen under vissa förhållanden överhuvudtaget inte upprätta någon redogörelse. Be- stämmelsen anknyter till vad som sägs i 39 a och 39 b §§ om att sär- skilda aktieägaravsnitt respektive arbetstagaravsnitt under vissa för- utsättningar inte behöver upprättas. Om det till följd av dessa be- stämmelser inte behöver upprättas vare sig något aktieägaravsnitt

604

SOU 2021:18

Författningskommentar

eller något arbetstagaravsnitt, får styrelsen helt avstå från att upp- rätta en redogörelse.

39 a § I styrelsens redogörelse enligt 39 § ska det ingå ett särskilt av- snitt med information till aktieägarna. I avsnittet ska särskilt beskrivas

1. aktiernas utbytesförhållande och, i förekommande fall, kontanter- sättningen samt den metod som har använts för att bestämma dessa,

2. fusionens konsekvenser för aktieägarna,

3. inlösenbeloppet vid inlösen enligt 51 § och den metod som har använts för att bestämma det, och

4. hur aktieägare ska förfara för att utöva rätten till inlösen.

Någon redogörelse enligt första stycket fordras inte, om samtliga ak-

tieägare i bolaget samtycker till det.

Paragrafen, som är ny, genomför den del av artikel 124 som gäller information till aktieägarna i styrelsens redogörelse. Övervägandena har redovisats i avsnitt 4.5.3.

Första stycket ansluter nära till texten i ändringsdirektivet (jfr artikel 124.3). Innehållet i den beskrivning som ska lämnas enligt paragrafen överlappar delvis de uppgifter som ska lämnas i en fu- sionsplan (jfr 38 § första stycket 2 och 12).

Punkten 1 tar sikte på fusionsvederlaget. Bestämmelsen ställer krav på att redogörelsen innehåller en beskrivning av – i förekom- mande fall – båda de delar som ett fusionsvederlag kan bestå av (jfr 2 §). Det ska alltså framgå hur många aktier i övertagande bolag som kommer att erhållas för en aktie i det överlåtande bolaget (”ut- bytesförhållandet”) och hur stort kontant utjämningsvederlag som därutöver kommer att utgå. I redogörelsen måste styrelsen också be- skriva den eller de metoder som bolaget har använt sig av för att komma fram till det aktuella vederlaget, både när det gäller utbytes- förhållandet och kontantersättningen.

Enligt punkten 2 ska redogörelsen beskriva fusionens ”konse- kvenser för aktieägarna”. I direktivet preciseras inte vad som när- mare avses med detta. Det kan dock antas att syftet har varit att sty- relsen ska lämna information om åtminstone de rättsliga konsekven- ser som den gränsöverskridande fusionen kommer att få, t.ex. vad gäller aktieägarnas möjligheter att delta i stämmoförfarande eller ut- öva minoritetsrättigheter.

605

Författningskommentar

SOU 2021:18

Av punkten 3 framgår att redogörelsen också ska ange det sär- skilda inlösenbelopp som ett fusionerande bolag ska erbjuda en ak- tieägare, jämte en beskrivning av den metod som har använts för att fastställa beloppet (jfr 38 § första stycket 12 och 51 §). Även när det gäller inlösenbeloppet ska styrelsen, på samma sätt som när det gäller fusionsvederlaget under punkten 1, särskilt beskriva den eller de me- toder som har använts för att komma fram till beloppet.

Punkten 4 avser en aktieägares rätt att inför en förestående gräns- överskridande fusion lämna sina aktier i bolaget i utbyte mot det sär- skilda inlösenbelopp som bolaget har erbjudit. På samma sätt som när det gäller punkterna 1 och 2 kommer redogörelsens beskrivning av rätten till inlösen delvis att överlappa de uppgifter som fusions- planen ska innehålla (jfr 38 § första stycket 12). En beskrivning en- ligt punkten 4 ska emellertid, vilket kommer till explicit uttryck i lagtexten, avse hur aktieägare ska förfara för att utöva rätten att få sina aktier inlösta. Det innebär att den beskrivning som lämnas i re- dogörelsen bör knyta an till de konkreta uppgifter om samma sak som har lämnats i fusionsplanen, genom att sätta uppgifterna i sitt sammanhang. Rent konkret innebär det att styrelsen i redogörelsen ska lämna en närmare beskrivning av inlösenförfarandets olika steg och tillhandahålla aktieägarna den rättsliga och praktiska informa- tion som krävs för att dessa ska kunna bevaka sin rätt. Redogörelsen ska i denna del kunna fungera som en manual för aktieägarna; de ska inte behöva söka kompletterande information på annat håll.

Andra stycket innehåller ett undantag från skyldigheten att upp- rätta en redogörelse enligt första stycket (jfr artikel 124.4). För att undantaget ska bli tillämpligt ankommer det på bolaget att visa att samtliga aktieägare har samtyckt till att någon redogörelse inte upp- rättas. I praktiken förutsätter det att bolaget till Bolagsverket ger in ett stämmoprotokoll som utvisar samtliga aktieägares närvaro och enhälliga beslut i frågan, eller en annan handling med motsvarande innebörd som har undertecknats av samtliga aktieägare. Undantaget får till följd att det i vissa fall inte kommer att behöva upprättas nå- gon redogörelse alls, nämligen om det inte heller krävs något avsnitt för arbetstagare (jfr 39 § tredje stycket och 39 b § andra stycket).

39 b § I styrelsens redogörelse enligt 39 § ska det ingå ett särskilt av- snitt med information till arbetstagarna. I avsnittet ska styrelsen särskilt beskriva

606

SOU 2021:18

Författningskommentar

1. fusionens konsekvenser för anställningsförhållanden och, i före- kommande fall, åtgärder till skydd för dessa,

2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet, och

3. fusionens konsekvenser i fråga om eventuella dotterbolag, såvitt gäller anställningsförhållanden, väsentliga ändringar av anställnings- villkoren och platsen för verksamheten.

Någon redogörelse enligt första stycket fordras inte om samtliga ar- betstagare ingår i bolagets styrelse.

Paragrafen, som är ny, genomför den del av artikel 124 som gäller information till arbetstagarna i styrelsens redogörelse. Övervägan- dena har redovisats i avsnitt 4.5.3.

Första stycket ansluter nära till texten i ändringsdirektivet (jfr artikel 124.5).

Den beskrivning som ska lämnas enligt punkten 1 är avsedd att innefatta uppgifter om fusionens konsekvenser för anställningssi- tuationen. Redogörelsen bör innehålla närmare uppgifter om vilka effekter fusionen kommer att få såvitt gäller verksamhetens ledning samt om personal, utrustning och lokaler före och efter fusionen. Vidare bör beskrivas de sannolika ändringar som är att vänta när det gäller arbetets organisation, löner, specifika tjänsters placering och de förväntade konsekvenserna för de arbetstagare som innehar dessa tjänster. Redogörelsen bör också innehålla uppgift om dialogen mel- lan arbetsmarknadens parter på bolagsnivå och, i förekommande fall, arbetstagarrepresentation på styrelsenivå. Enligt punkten 2 ska även beskrivas väsentliga förändringar av lagstadgade anställningsvillkor, av kollektivavtal eller transnationella företagsavtal och av platsen eller platserna för bolagets huvudkontor och verksamhetsställen. (Jfr skäl 13 i ändringsdirektivets ingress.)

En fusion i sig innebär inte att bolagets verksamhet flyttas (eller att anställningsförhållanden eller kollektivavtal förändras). Om fu- sionen är avsedd att ske parallellt med en flyttning av verksamheten eller i nära framtid följas av en sådan flyttning, måste emellertid även konsekvenserna av verksamhetsflytten beskrivas.

Lydelsen i punkten 3 går tillbaka vad som sägs i ändringsdirektivet om att uppgift ska lämnas om ”hur de faktorer som anges i leden a och b påverkar eventuella dotterbolag till bolaget.” (se artikel 124.5 c). Innebörden har bedömts vara att det även i fråga om eventuella dot-

607

Författningskommentar

SOU 2021:18

terbolag till ett bolag som ska fusioneras ska lämnas sådana upplys- ningar som anges i punkterna 1 och 2. En slutgiltig tolkning av ändringsdirektivets innebörd i denna del kan dock givetvis endast göras av EU-domstolen.

I sammanhanget bör påpekas att fusionen som sådan inte påver- kar de skyldigheter som bolaget, såsom arbetsgivare, har gentemot sina arbetstagare enligt tillämplig arbetsrättslig lagstiftning. Om ett svenskt aktiebolag som bedriver verksamhet i Sverige genom fusion går upp i ett utländskt bolag, gäller således fortfarande svensk ar- betsrätt i fråga om den i Sverige bedrivna verksamheten (frånsett re- gleringen av arbetstagarmedverkan, se avsnitt 7.3). Däremot kan strukturella förändringar som sker i fusionens spår, t.ex. verksam- hetsförflyttningar, få arbetsrättsliga konsekvenser. Det slaget av för- utsebara förändringar måste i så fall framgå av styrelsens redo- görelse.

Genom andra stycket föreskrivs ett undantag från skyldigheten att upprätta en redogörelse enligt första stycket (jfr artikel 124.8). Såsom framgår av 39 § tredje stycket kan detta i vissa fall leda till att styrelsen inte alls behöver upprätta någon redogörelse.

40 § Vid en gränsöverskridande fusion ska revisorsgranskningen enligt 11 § omfatta även styrelsens redogörelse enligt 39–39 b §§. Re- visorsyttrandet ska innehålla ett utlåtande om huruvida styrelsens re- dogörelse är komplett och uppfyller de krav som framgår av 39–39 b §§.

Revisorsyttrandet ska även innehålla ett utlåtande om huruvida ak- tiernas utbytesförhållande, kontantersättningen samt det erbjudna inlö- senbeloppet är adekvata. Uppgift ska därvid lämnas om

1. den eller de metoder som har använts för att bestämma utbytes- förhållandet och kontantersättningen,

2. den eller de metoder som har använts för att bestämma inlösen- beloppet,

3. huruvida de använda metoderna är adekvata för bedömningen av aktiernas utbytesförhållande, kontantersättningen och inlösenbelop- pet samt

4. i förekommande fall, särskilda värderingsproblem som har upp- kommit.

Den lagtext som hittills har funnits i paragrafens andra – fjärde stycken har av redaktionella skäl flyttats till en ny paragraf, 40 a §.

608

SOU 2021:18

Författningskommentar

I paragrafens första stycke har lagrumshänvisningen justerats med anledning av att bestämmelserna om styrelsens redogörelse i försla- get har fördelats på tre paragrafer. Den hänvisning som hittills har funnits till 39 § har således ändrats till att omfatta också två nya pa- ragrafer, 39 a och b §§. Den utvidgning av styrelsens informations- skyldighet som ändringarna i 39–39 b §§ medför får till följd att re- visorns granskningsskyldighet ökar i motsvarande utsträckning. När det gäller andra förhållanden än sådana som särskilt anges i föreva- rande paragraf kan det dock inte bli fråga om någon mera ingående materiell granskning. Revisorn måste dock alltid förvissa sig om att styrelsen i fusionsplanen och redogörelsen har tagit upp alla rele- vanta aspekter som enligt lagen ska redovisas i en fusionsplan re- spektive en redogörelse.

Bestämmelserna i andra stycket är nya. Genom bestämmelserna genomförs de särskilda krav som ändringsdirektivet uppställer på in- nehållet i ett revisorsyttrande (jfr artikel 125.3). Utredningens över- väganden i denna del har redovisats i avsnitt 4.6.4.

Den granskning som revisorn ska utföra och redogöra för i ytt- randet tar särskilt sikte på de metoder som bolaget har använt för att bestämma nivån på aktiernas utbytesförhållande, det kontanta ut- jämningsvederlaget samt inlösenbeloppet.

Enligt vad som framgår av punkten 1 ska revisorn i yttrandet lämna uppgift om den eller de metoder som bolaget har använt för att bestämma det föreslagna utbytesförhållandet för aktier och, i fö- rekommande fall, kontantersättningen, dvs. om de båda faktorer som tillsammans bestämmer värdet av fusionsvederlaget (jfr 2 §).

Motsvarande gäller enligt punkten 2 för det särskilda inlösenbe- lopp som ett fusionerande bolag ska erbjuda en avträdande aktie- ägare (jfr 38 § första stycket 12 och 51 §).

Både när det gäller bedömningen av kontantersättningen (fu- sionsvederlaget) och inlösenbeloppet ska revisorn beakta – i fö- rekommande fall – marknadspriset för aktierna i de fusionerande bo- lagen före tillkännagivandet av förslaget till fusion. Tidpunkten för tillkännagivandet torde i allmänhet sammanfalla med offentliggöran- det av fusionsplanen. Ibland går det inte att bestämma något mark- nadspris på aktierna. Särskilt i sådana fall måste revisorn i stället be- döma värdet av de fusionerande bolagen exklusive effekterna av den föreslagna fusionen såsom det har fastställts i enlighet med allmänt accepterade värderingsmetoder. (Jfr artikel 125.3 i ändringsdirekti-

609

Författningskommentar

SOU 2021:18

vet). Av yttrandet bör det framgå vilka förhållanden som revisorn har beaktat.

Revisorn ska även företa en adekvansbedömning av de metoder som bolaget har använt och yttra sig särskilt däröver (jfr punkten 3). En led i en sådan bedömning kan vara att jämföra de värden som de använda metoderna har lett till med de värden som andra vedertagna metoder skulle leda till. Frågan om huruvida de metoder som bolaget har använt för att bestämma kontantersättningen respektive aktier- nas utbytesförhållanden har varit adekvata ska efter en genomförd bedömning i princip kunna utmynna i ett jakande eller nekande, dock också motiverat, svar.

Om de bolag som deltar i fusionen har använt sig av olika värde- ringsmetoder, ska revisorns bedömning under denna punkt innefatta frågan om, och i så fall varför, en sådan skillnad har varit adekvat och motiverad. Revisorn ska också redovisa skälen för sin slutsats.

40 a § Bestämmelserna i 11–13 och 40 §§ ska inte tillämpas om Bo- lagsverket eller en utländsk behörig myndighet i en stat där något av de deltagande bolagen har sitt hemvist, efter gemensam begäran från de fusionerande bolagen, har utsett eller godkänt en eller flera obe- roende sakkunniga att för samtliga bolags räkning granska fusions- planen och upprätta en gemensam skriftlig rapport för alla bolag.

Vad som sägs i 13 § om revisors rätt till upplysningar och biträde gäller även för den som utses att utföra granskning enligt första stycket.

I fall som avses i första stycket ska det till fusionsplanen fogas ett yttrande från en eller flera sådana revisorer som anges i 12 § med så- dant innehåll som avses i 11 § andra stycket. Ett sådant yttrande ska vid tillämpningen av 19 §, 21 § första stycket 3 och 22 § anses som ett revisorsyttrande enligt 11 §.

Paragrafen, som är ny, motsvarar hittillsvarande 40 § andra – fjärde styckena. Ändringarna är redaktionella och innebär inga sakliga ny- heter.

41 § Den som Bolagsverket utser att utföra granskning enligt 40 a § ska vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett regi- strerat revisionsbolag. I fråga om granskningen och innehållet i den rapport som upprättas gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 11– 13 och 40 §§.

610

SOU 2021:18

Författningskommentar

Paragrafen har justerats till följd av ändringarna i 40 och 40 a §§. Ändringarna är redaktionella och innebär inga nyheter i sak.

Informationsmeddelande

41 a § Till fusionsplanen ska fogas ett meddelande med information till det fusionerade bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarföre- trädare, eller, om arbetstagarföreträdare inte finns, arbetstagarna själva, om att de får lämna synpunkter på planen till de fusionerande bolagen. I meddelandet ska anges vilken dag som synpunkterna senast kan läm- nas. Den dagen får infalla senast på den femte arbetsdagen före dagen för den bolagsstämma som ska ta ställning till fusionsplanen, eller, om fusionsplanen i ett övertagande bolag enligt 15 § andra stycket inte un- derställs bolagsstämman i det bolaget, fem arbetsdagar före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.

Paragrafen, som är ny, genomför artikel 123.1 b. Bakgrunden har re- dovisats i avsnitt 4.4.4.

Av paragrafen framgår att de intressenter som anges i bestämmel- sen – aktieägare, borgenärer och arbetstagarföreträdare (eller, om så- dana inte finns, arbetstagarna) – genom ett särskilt informations- meddelande ska upplysas om att de har rätt att lämna synpunkter på fusionsplanen till bolaget. Informationsmeddelandet ska fogas till fusionsplanen och kommer därmed att offentliggöras tillsammans med denna.

Med ”arbetstagarnas företrädare” avses i första hand den arbets- tagarorganisation med vilken bolaget har ingått kollektivavtal och i andra hand, om kollektivavtal inte finns, de arbetstagarorganisa- tioner som har medlemmar som är arbetstagare i bolaget. Rätten till information och att yttra sig i frågan om den gränsöverskridande fusionen enligt förevarande bestämmelse tillkommer således enskilda arbetstagare endast om arbetstagarrepresentation helt saknas hos bolaget (jfr kommentaren till 39 §).

Informationsmeddelandet ska innehålla uppgift om den dag då syn- punkter senast ska lämnas. I tredje meningen regleras hur denna dag får bestämmas. Om fusionsplanen ska underställas bolagsstämman, får dagen inte infalla senare än på den femte arbetsdagen före stäm- man. För det fall det är bolagets styrelse och inte bolagsstämman

611

Författningskommentar

SOU 2021:18

som ska besluta om fusionsplanen, får det angivna datumet inte infalla senare än fem arbetsdagar före styrelsens beslut att ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen.

Paragrafen ska ses mot bakgrund av 43 a §, där det föreskrivs att synpunkter som har kommit in med anledning av informationsmed- delandet ska tillhandahållas aktieägarna på den bolagsstämma som avses i 15 §.

42 § Vid en gränsöverskridande fusion ska skyldigheten enligt 14 § att ge in fusionsplanen med bifogade handlingar för registrering full- göras av det svenska bolag som deltar i fusionen. Om flera svenska bolag deltar ska skyldigheten fullgöras av det svenska bolag som är övertagande bolag eller, om det övertagande bolaget inte är ett svenskt bolag, av det äldsta av de överlåtande svenska bolagen.

Om fusionsplanen eller de handlingar som är fogade till planen är avfattade på annat språk än svenska, ska ingivaren även ge in en över- sättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet. Bo- lagsverket får medge att någon översättning inte ges in.

I anmälan för registrering ska det lämnas uppgifter om

1. form, företagsnamn och säte för vart och ett av de fusionerande bolagen,

2. de register där bolagen är registrerade och de nummer som an- vänds för identifiering i registren,

3. hur borgenärer och aktieägare ska förfara för att utöva sina rät- tigheter samt de adresser där fullständig information om dessa förfa- randen kostnadsfritt kan erhållas, och

4. bolagens adresser.

När registreringen kungörs enligt 27 kap. 3 §, ska kungörelsen in- nehålla de uppgifter som avses i tredje stycket 1–3.

I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor eller oberoende sakkunnig har avgett enligt 11, 40 eller 40 a §.

I paragrafen föreslås ett nytt femte stycke med en erinran om den sär- skilda sekretessbestämmelse som i förslaget tas in i offentlighets- och sekretesslagen. Övervägandena bakom denna har redovisats i avsnitt 4.6.7. Sekretessbestämmelsen innebär att konfidentiella upp-

612

SOU 2021:18

Författningskommentar

gifter i revisorsyttrandet omfattas av sekretess och därmed undantas från Bolagsverkets offentliggörande av yttrandet.

Övriga ändringar i paragrafen är av redaktionell natur.

Tillhandahållande av fusionsplanen m.m.

43 § Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i ett bolag som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 39 § tillgängliga för aktieägarna, för ar- betstagarnas företrädare, eller om sådana inte finns, arbetstagarna själva. Handlingarna ska, under minst sex veckor före den bolags- stämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas, hållas tillgängliga på bolagets webbplats eller genom annan likvärdig elektronisk kommunikation. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Om fusionsplanen enligt 15 § andra stycket inte behöver understäl- las bolagsstämman i det övertagande bolaget, gäller i stället att hand- lingarna ska hållas tillgängliga under minst sex veckor före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet gäller 57 § i stället för första stycket andra meningen.

Paragrafens första stycke innehåller bestämmelser om att fusionspla- nen m.m. inför bolagsstämman ska hållas tillgängliga för olika slag av intressenter. Bestämmelserna återspeglar närmast artikel 124.6 i ändringsdirektivet och har behandlats i avsnitt 4.5.5 i allmänmoti- ven. Bakgrunden till paragrafens andra stycke har berörts i avsnitt 4.16 (jfr artikel 132.3).

Första meningen överensstämmer med gällande rätt. Kravet på tillhandahållande kommer dock, till följd av ändringar i andra para- grafer, att avse fler handlingar än hittills. De handlingar som ska till- handahållas är således

613

Författningskommentar

SOU 2021:18

• fusionsplanen,

• de redovisningshandlingar som avses i 10 §,

• yttrande från revisor eller oberoende sakkunnig (jfr 11 § fjärde stycket samt 40 a och 41 §§),

• informationsmeddelande (jfr 41 a §),

• de övriga handlingar som eventuellt har fogats till fusionsplanen, och

• styrelsens redogörelse (jfr 39 §).

Det hittills gällande kravet på att handlingarna ska hållas tillgängliga på den ort där bolaget har sitt säte har ersatts av en bestämmelse om att handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats, eller, som alternativ, genom annan likvärdig elektronisk kommunikation. I kravet på ”likvärdig” ligger att materialet ska vara i huvudsak lika lätt att ta till sig som om informationen hade funnits på bolagets webbplats. Det är självklart att ett tillgängliggörande i paragrafens bemärkelse förutsätter att handlingarna är lätt tillgängliga för de in- tressenter som anges i bestämmelsen. För att uppfylla kravet på till- gängliggörande är det alltså normalt inte tillräckligt att publicera handlingarna på ett intranät eller dylik plattform med begränsad åt- komst. Ett exempel på likvärdig elektronisk kommunikation i para- grafens bemärkelse är därför att bolaget håller handlingarna tillgäng- liga på en för allmänheten lätt tillgänglig webbplats. Ett ytterligare exempel är att bolaget har inrättat ett system som innebär att den som begär det omedelbart kan få handlingarna via e-post.

I sammanhanget bör uppmärksammas att ett revisorsyttrande kan innehålla konfidentiella uppgifter som bolaget kan ha legitima skäl till att inte ge någon spridning utanför aktieägar- och arbetsta- garkretsen, något som har föranlett den särskilda sekretessbestäm- melse som i förslaget har tagits in i 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (jfr även 42 § femte stycket). Enligt förevarande pa- ragraf ska fusionsplanen med bifogade handlingar – däribland revi- sorsyttrandet – hållas tillgängliga för de intressenter som anges i första stycket. För det fall revisorsyttrandet innehåller uppgifter som bolaget anser inte bör offentliggöras, kan bolaget vid det till- handahållande av handlingar som förevarande paragraf föreskriver utnyttja det handlingsutrymme som lagen medger i fråga om sättet

614

SOU 2021:18

Författningskommentar

för tillhandahållandet. Bolaget kan t.ex. välja att inrätta ett system där den som begär det och som tillhör den i första stycket angivna kretsen kan få handlingarna via e-post.

Den tid under vilken handlingarna måste hållas tillgängliga innan stämman kan behandla fusionsplanen har i lagförslaget förlängts till sex veckor (jfr artikel 124.6).

Liksom hittills ska kopior av handlingarna genast och utan kost- nad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och upp- ger sin postadress. I detta ligger att en aktieägare alltid har rätt att få handlingarna i pappersform. Han eller hon kan dock välja att i stället få handlingarna per e-post.

Paragrafens andra stycke är nytt och motsvarar artikel 132.3. Be- stämmelsen, som kompletterar stadgandet i första stycket, innebär att bolaget ska göra de i paragrafen aktuella handlingarna tillgängliga för sina aktieägare samt arbetstagare och deras representanter under sex veckor före bolagets beslut att genomföra den planerade fu- sionen, även för det fall det är styrelsen, och inte bolagsstämman, som har att besluta om det.

Tredje stycket har justerats språkligt; någon ändring i sak är inte avsedd. Det bör påpekas att det handlingsutrymme när det gäller sät- tet för tillhandahållande av handlingar som ett bolag har enligt första stycket inte gäller vid tillgängliggörande som ska ske enligt 57 §, när den paragrafen är tillämplig. De särskilda bestämmelser som där fö- reskrivs för vissa publika aktiebolag går tillbaka på EU-direktivet om aktieägares rättigheter i noterade aktiebolag.

43 a § De synpunkter som har lämnats med anledning av informa- tionsmeddelandet enligt 41 a § ska tillhandahållas aktieägarna på den bolagsstämma som avses i 15 §.

Paragrafen, som är ny, avspeglar artikel 126.1 i ändringsdirektivet. Övervägandena har redovisats i avsnitt 4.7.3.

Bestämmelsen säkerställer att aktieägarna inför bolagsstämmans ställningstagande till fusionsplanen får ta del av alla de synpunkter som har kommit in till bolaget i rätt tid, dvs. senast på femte arbets- dagen före stämman (jfr 41 a § första stycket).

Bestämmelsen omfattar inte sådana yttranden från arbetstagarna eller deras representanter som, i förekommande fall, har kommit in till bolaget i ett tidigare skede – i god tid före styrelsens upprättande

615

Författningskommentar

SOU 2021:18

av redogörelsen – och som till följd av det har fogats till redogörelsen (jfr 39 § andra stycket). I och med att de har fogats till styrelsens redo- görelse kommer emellertid aktieägarna ändå att ha fått del av dem.

45 § Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan enligt 20 § gö- ras av det svenska bolag som deltar i fusionen. Om flera svenska bo- lag deltar, ska ansökan i förekommande fall göras av det svenska bo- lag som är övertagande bolag eller, om det övertagande bolaget inte är ett svenskt bolag, av det äldsta av de överlåtande svenska bolagen.

Till ansökan ska, utöver vad som anges i 20 §, fogas följande hand- lingar:

1. en kopia av styrelsens redogörelse,

2. en kopia av revisorsyttrandet eller, i förekommande fall, den rap- port som en oberoende sakkunnig enligt 40 a § första stycket har upp- rättat,

3. en kopia av eventuella synpunkter som bolagets intressenter har lämnat, och

4. i tillämpliga fall, information om huruvida det har inletts ett för- farande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gräns- överskridande fusioner m.m.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilket av de i fusionen delta- gande bolagen som ska ge in ansökan om tillstånd att verkställa fu- sionsplanen (första stycket) och om vilka handlingar en sådan ansö- kan ska innehålla (andra stycket). När det gäller andra stycket avspeg- lar punkterna 1–3 det som sägs i artikel 127.2 i ändringsdirektivet me- dan punkten 4 svarar mot artikel 127.6 b. Övervägandena finns i avsnitt 4.11.4.

Paragrafens första stycke är likalydande med hittills gällande rätt. Det nya andra stycket innehåller bestämmelser om vilka hand- lingar som ska fogas till en ansökan om tillstånd att verkställa fu- sionsplanen. Såsom följer av hänvisningen i 36 a § till 20 § ska till ansökan fogas de handlingar som anges i den paragrafen; fusionspla- nen med därtill fogade handlingar, intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktör om att bolagens kända borgenärer har under- rättats enligt 19 § och en kopia av protokollet från den bolags-

stämma som har godkänt fusionsplanen.

Enligt 20 § ska det till en ansökan fogas bl.a. en kopia av fusions- planen med därtill fogade handlingar (jfr 20 § andra stycket punkten 1

616

SOU 2021:18

Författningskommentar

(se även författningskommentaren till den bestämmelsen). Vid en gränsöverskridande fusion får detta till följd att också ett informa- tionsmeddelande (jfr 41 a §) ska ges in till Bolagsverket.

Härutöver anges i förevarande paragraf vilka ytterligare hand- lingar som ska fogas till en ansökan som gäller tillstånd till verkstäl- lande av en gränsöverskridande fusion, nämligen följande.

Det ska ges in ska en kopia av styrelsens redogörelse. Vad en så- dan redogörelse ska innehålla framgår av 39–39 b §§.

Det ska även ges in en kopia av revisorsyttrandet eller motsva- rande; härmed avses ett yttrande enligt 11, 40 eller 40 a §. I samman- hanget bör noteras att sekretess kan gälla hos bl.a. Bolagsverket för uppgifter i ett sådant yttrande enligt 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen, 2009:400, i förslaget.

Vidare ska det ges in en kopia av de synpunkter på fusionsplanen som har kommit in till bolaget från dess aktieägare eller borgenärer eller från arbetstagare eller deras representanter. Bestämmelsen ska ses mot bakgrund av vad som sägs i 41 a § om att det till fusionspla- nen ska fogas ett meddelande till dessa intressenter om att de har rätt att senast en viss dag lämna synpunkter till bolaget. De synpunkter som detta informationsmeddelande har föranlett ska alltså fogas till ansökan (jfr även författningskommentaren till 41 a §).

Slutligen ske det i vissa fall, enligt punkten 4, ges in information om huruvida det har inletts ett arbetsrättsligt medverkansförfarande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskri- dande fusioner m.m. Detta gäller dock endast under förutsättning att den lagen är tillämplig. För en närmare beskrivning av när så är fallet kan hänvisas till författningskommentaren till 2 § i den lagen. Den information som ska lämnas i denna del kan ha en avgörande betydelse för om ansökan kan beviljas. Om något förfarande enligt lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner inte har inletts, trots att så ska ske, ska Bolagsverket nämligen avslå ansökan (jfr 45 a § andra stycket 3). För att bolaget ska anses ha upp- fyllt sin informationsplikt till Bolagsverket enligt punkten 4 torde det vara tillräckligt med en kortare beskrivning av när och hur ett sådant förfarande inleddes. Ett blankt påstående om att ett förfa- rande har inletts är däremot inte tillräckligt precist för att kunna godtas som information enligt punkten 4.

617

Författningskommentar

SOU 2021:18

45 a § Vid Bolagsverkets handläggning av en ansökan om tillstånd till verkställande av en gränsöverskridande fusion gäller, utöver vad som anges i 21–22 och 45 §§, andra stycket samt 45 b §.

Bolagsverket ska avslå ansökan, om

1. bestämmelserna i 36 b § första stycket förhindrar att ett eller flera av de svenska bolagen deltar i en gränsöverskridande fusion,

2. fusionen bedöms ha ett sådant ändamål eller sker i ett sådant syfte som avses i 36 b § andra stycket, eller

3. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9) om arbets- tagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m. men något sådant förfarande inte har inletts.

Paragrafen, som är ny, reglerar jämte 45 b § de särskilda förutsätt- ningar som gäller för Bolagsverkets handläggning och beslut med anledning av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan om en gränsöverskridande fusion. Bestämmelserna motsvarar artik- larna 120.5 a och b, 127.6 b, 127.8 och 127.9 i ändringsdirektivet. Övervägandena har redovisats i avsnitt 4.2.2, 4.11.4 och 4.11.5.

Iförsta stycket anges de lagrum som gäller vid Bolagsverkets hand- läggning. Dessa är, utöver 21, 21 a och 22 §§, dels bestämmelserna i paragrafens andra stycke, dels bestämmelserna i 45 b §. I aktiebolags- förordningen finns kompletterande bestämmelser om förfarandet.

Av hänvisningen till 21 § följer att de allmänna avslagsgrunder som gäller i fråga om inhemska fusioner är tillämpliga även vid gräns- överskridande fusioner. Därutöver gäller, såsom framgår av andra stycket, tre särskilda grunder för avslag vid gränsöverskridande fusioner.

Andra stycket 1

Punkten 1 anknyter till de allmänna begränsningar i ett aktiebolags rätt att delta i en gränsöverskridande fusion som anges i 36 b § första stycket och som innebär att ett bolag som är i konkurs, föremål för företagsrekonstruktion eller i tvångslikvidation efter beslut enligt 25 kap. 11, 12 eller 17 § inte får delta i en gränsöverskridande fusion. Huruvida så är fallet får prövas på grundval av det material som Bo- lagsverket självt har tillgång till genom de register som verket för. För frågan om vid vilken tidpunkt ett bolag ska anses vara i konkurs m.m. hänvisas till författningskommentaren till 36 b § första stycket.

618

SOU 2021:18

Författningskommentar

Andra stycket 2

Punkten 2 innebär att tillståndsansökan ska avslås om fusionen be- döms ha ett kriminellt eller annars otillbörligt ändamål eller på annat sätt syftar till att kringgå svensk rätt eller unionsrätt (jfr 36 b § andra stycket).

Bevisbördan för att ett sådant otillbörligt ändamål föreligger vilar i grunden på Bolagsverket. Beviskravet är emellertid inte avsett att vara särskilt högt. Det krävs således inte att det är visat att fusionen genomförs för ett otillbörligt syfte. Ett så högt ställt krav skulle i praktiken göra det omöjligt att, som direktivet får anses kräva, för- hindra otillbörliga förfaranden.

För att ansökan ska avslås måste visserligen krävas mer än all- männa misstankar om att fusionen har ett otillbörligt ändamål. Men om det föreligger något slag av konkreta omständigheter som gör att det kan antas att ändamålet är kriminellt eller annars otillbörligt bör detta vara tillräckligt. Det är naturligt att bevis- och förklaringsbör- dan då övergår på sökanden, som ju är den som har bäst möjligheter att redogöra för vad som har föranlett fusionsplanerna. Det innebär att ansökan i detta läge ska avslås, om sökanden inte förmår redovisa omständigheter som ger anledning att – trots de omständigheter som pekar i annan riktning – bedöma fusionens syfte som legitimt. För att sökanden ska lyckas med detta kan det vara nödvändigt att redovisa och konkretisera de företagsekonomiska fördelar som, en- ligt sökanden, fusionen förväntas föra med sig eller vilka andra ra- tionella överväganden som har legat till grund för bolagets beslut att delta i en gränsöverskridande fusion.

Det måste göras en samlad bedömning av omständigheterna i varje särskilt fall. De omständigheter som talar för att fusionen har ett otillbörligt syfte måste vägas mot sökandens uppgifter. Det är givet att enbart det förhållandet att sökanden kan hänvisa till ett eller flera legitima skäl för att genomföra en gränsöverskridande fusion inte utesluter att fusionen ändå i grunden har ett otillbörligt syfte.

Det torde vanligen inte vara möjligt för Bolagsverket att redan på grund av de handlingar som fogats till ansökan identifiera det slag av omständigheter som motiverar ett avslag enligt punkten 2. Vid pröv- ningen av om fusionen genomförs i ett otillbörligt syfte m.m. förut- sätts Bolagsverket emellertid, enligt vad som följer av aktiebolagsför- ordningen, inhämta upplysningar från de myndigheter som regeringen

619

Författningskommentar

SOU 2021:18

bestämmer, däribland Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Bolags- verket kan även använda uppgifter som inkommer från andra, t.ex. från enskilda eller enskilda organisationer, som underlag. Inkommet material måste emellertid, innan det läggs till grund för beslut, kom- municeras med sökanden.

Bolagsverkets handläggning av en fråga enligt punkten 2 kan i typfallet se ut enligt följande.

• Bolagsverket begär yttrande från Ekobrottsmyndigheten, Polis- myndigheten och Skatteverket samt den eller de övriga myndig- heter som regeringen bestämmer kan tillfrågas vid behov. Till be- gäran om yttrande fogas fusionsplanen, revisorsyttrandet samt namn och personnummer på det svenska bolagets styrelseleda- möter.

• Den tillfrågade myndigheten utför relevanta registerslagningar och vidarebefordrar begäran till relevanta enheter, beslutsfattare och underrättelseenheter.

• Myndigheten översänder ett samlat yttrande till Bolagsverket.

• Bolagsverket översänder det inkomna yttrandet till bolaget för kännedom eller för eventuellt yttrande.

• Bolagsverket fattar beslut i tillståndsfrågan.

Andra stycket 3

Genom punkten 3 säkerställs att arbetstagarnas rättigheter enligt medverkandelagen iakttas under fusionsförfarandet. Om något medverkansförfarande inte har inletts, i de fall medverkandelagen är tillämplig, ska Bolagsverket avslå ansökan. Som underlag för till- ståndsprövningen i denna del behöver bolaget, i tillämpliga fall, till ansökan om tillstånd ge in information om huruvida ett sådant för- farande har inletts (jfr 45 § andra stycket 4, jfr även artikel 127.6 b).

45 b § Den dag som avses i 22 § andra stycket första meningen får anges till en tidpunkt som infaller tidigast tre månader från registrer- ingen av fusionsplanen enligt 14 §.

620

SOU 2021:18

Författningskommentar

Av 22 § följer att Bolagsverket ska utfärda en kallelse på bolagens borgenärer. Enligt paragrafens andra stycke ska kallelsen innehålla ett föreläggande för den som vill motsätta sig ansökan att senast viss dag anmäla detta till bolagsverket.

I förevarande paragraf klargörs att denna dag vid en gränsöver- skridande fusion får infalla tidigast tre månader från registreringen av fusionsplanen. Härigenom tillförsäkras borgenärerna en tidspe- riod om tre månader för att reagera på bolagets ansökan. Genom be- stämmelsen tillgodoses det som sägs i artikel 126b.1 andra stycket i direktivet.

Om ingen av de borgenärer som har blivit kallade enligt 22 § mot- sätter sig ansökan inom förelagd tid ska Bolagsverket ge bolagen till- stånd att verkställa fusionsplanen. Om någon av de kallade borgenä- rerna motsätter sig ansökan i rätt tid ska Bolagsverket, liksom enligt hittills gällande rätt, överlämna ärendet till tingsrätten (jfr 23 §).

45 c § Vid en gränsöverskridande fusion gäller följande, om Bolags- verket med stöd av 23 § har överlämnat en ansökan om tillstånd till verkställande av en fusionsplan till domstol.

Domstolen ska avslå ansökan, om

1. de borgenärer som har motsatt sig ansökan har lämnat trovärdiga uppgifter om att fusionen medför fara för att deras fordringar inte ska bli betalda, och

2. de bolag som deltar i fusionen inte har visat att dessa borgenärer har fått full betalning eller betryggande säkerhet för fordringarna.

I annat fall ska domstolen bevilja ansökan.

Paragrafen är ny. Övervägandena har redovisats i avsnitt 4.9. Såsom framgår av första stycket anknyter den till den reglering om

borgenärers motsättanderätt som gäller vid inhemska fusioner. Lik- som vid en inhemsk fusion har en borgenär möjlighet att motsätta sig fusionen och Bolagsverket ska då överlämna ärendet till domstol (se 23 §). För domstolens prövning gäller emellertid inte, såsom vid inhemska fusioner, bestämmelserna i 24 §. I stället ska domstolen till- lämpa det som sägs i förevarande paragrafs andra stycke (jfr arti- kel 126b.1 i direktivet).

Domstolen ska i ett första steg pröva om fusionen medför fara för att borgenärernas fordringar inte ska bli betalda (jfr andra stycket 1). Det ligger i sakens natur att den som påstår sig vara borgenär måste

621

Författningskommentar

SOU 2021:18

styrka att han eller hon har en fordran mot bolaget; i den delen ska sedvanliga beviskrav tillämpas. Borgenären har också – till skillnad från vad som gäller i motsvarande situation vid inhemska fusioner (jfr 24 §) – bevisbördan för att fusionen medför fara för att fordran inte kommer att betalas. Här gäller emellertid ett något lägre beviskrav; det räcker att borgenären ”lämnar trovärdiga uppgifter” som ger anledning att anta att fusionen kommer att leda till att fordran inte blir betalda. Det kan t.ex. vara fråga om uppgifter om solvens eller om verksamhetsutveckling hos något av de andra bolag som deltar i fusionen.

Om borgenären har fullgjort sin bevisbörda enligt punkten 1, ska domstolen – såsom framgår av punkten 2 – pröva om den konstate- rade faran har blivit undanröjd genom att borgenären har fått full betalning eller betryggande säkerhet för den aktuella fordringen. Be- visbördan för att så är fallet ligger på bolaget. En av de omständig- heter som kan få betydelse i denna del är givetvis vilka säkerheter som borgenärerna har tillförsäkrats i fusionsplanen (jfr 38 § andra stycket 1).

Av tredje stycket framgår att domstolen ska bevilja bolagets ansö- kan om tillstånd till verkställande av fusionsplanen, om borgenären inte har förmått uppfylla sin bevisbörda eller om bolaget har förmått visa att borgenärens fordran är betald eller täcks av en betryggande säkerhet.

46 § Vid en gränsöverskridande fusion ska Bolagsverket, när det finns ett beslut om tillstånd till verkställande av fusionsplanen enligt 23 eller 45 c §, för varje sådant bolag utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har skett på föreskrivet sätt (fusionsintyg). Ett sådant intyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.

Beslut om utfärdande av fusionsintyg ska meddelas inom tre måna- der från dagen för ansökan om tillstånd till verkställande av fusionspla- nen, om det inte på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.

Fusionsintyget ska tillställas behöriga myndigheter i övriga berörda medlemsstater.

622

SOU 2021:18

Författningskommentar

Paragrafen innehåller bestämmelser om det fusionsintyg som ska ut- färdas när ett beslut om tillstånd till verkställande av fusionsplan har fått laga kraft. Ändringarna i paragrafen, som går tillbaka på arti- kel 127.7 och artikel 127a i ändringsdirektivet, har behandlats i av- snitt 4.11.6 och 4.11.9.

Enligt första stycket gäller som i princip enda förutsättning för att fusionsintyg ska utfärdas att det finns ett beslut om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Det ska inte längre krävas att det eller de svenska bolag som deltar har fullgjort vad som i övrigt krävs enligt aktiebolagslagen. Ändringen är en konsekvens av att den laglighets- prövning som ska föregå utfärdandet av ett fusionsintyg fullt ut ska genomföras inom ramen för Bolagsverkets prövning av ansökan om tillstånd till verkställande av fusionsplanen. Därefter finns inget yt- terligare att pröva inför utfärdandet av fusionsintyget.

Om Bolagsverket ger tillstånd enligt 23 §, kan verket utfärda fu- sionsintyget i omedelbart samband med tillståndsbeslutet. Detta sammanhänger med att det i denna situation inte torde finnas någon som har rätt att överklaga Bolagsverkets beslut. Om det i stället är domstol som ger tillstånd enligt 45 c §, sedan verket överlämnat ärendet dit på grund av att någon borgenär motsatt sig ansökan (jfr 23 §), måste verket däremot avvakta att domstolens avgörande får laga kraft.

Liksom hittills får dock något fusionsintyg inte utfärdas om bo- lagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen har klandrats vid domstol och det målet inte är slutligt avgjort.

Paragrafens andra stycke är nytt och motsvarar de tidsfrister som föreskrivs i artikel 127.7, 127.10 och 127.11 i ändringsdirektivet.

Som huvudregel gäller att beslut om utfärdande av fusionsintyg ska meddelas inom tre månader från det att ansökan om tillstånd till verkställande av fusionsplanen gavs in. Det innebär att fristen avser Bolagsverkets handläggning av tillståndsansökan. Behov att över- skrida fristen kan uppstå av olika skäl. Om anledningen är att bolaget inte har fullgjort de formaliteter som krävs, bör Bolagsverket inom den inledande tremånadersperioden ge bolaget möjlighet att göra de kompletteringar som krävs; det innebär emellertid inte att den åter- stående granskningen också behöver vara färdig inom samma period. Saken kan uttryckas så att Bolagsverkets sedvanliga granskning ty- piskt sett ska kunna utföras inom tremånadersfristen. Det ligger i sakens natur att Bolagsverket måste göra vad som är möjligt för att

623

Författningskommentar

SOU 2021:18

handläggningen inte ska fördröjas. Följaktligen kan verket inte slentrianmässigt ge andra myndigheter eller enskilda som ska eller vill yttra sig i ärendet anstånd med detta. Ett dröjsmål som beror på att tillståndsfrågan är osedvanligt komplicerad, t.ex. därför att det har kommit fram uppgifter som tyder på att fusionen har ett otill- börligt syfte, måste dock accepteras. Detsamma gäller dröjsmål som beror på att tillståndsfrågan har överlämnats till domstol (jfr 23 §).

Om Bolagsverket behöver överskrida tremånadersfristen, ska verket underrätta det sökande bolaget om dröjsmålet och lämna en kort motivering om skälen för detsamma.

Genom paragrafens tredje stycke klargörs att fusionsintyget ska tillställas behöriga myndigheter i den eller de övriga medlemsstater som berörs av den gränsöverskridande fusionen. Överföringen för- utsätts i praktiken ske automatiskt mellan de behöriga myndighe- terna i de berörda medlemsstaterna.

47 § Om det övertagande bolaget har eller, vid kombination, ska ha sitt hemvist i en annan stat än Sverige, ska ett svenskt bolag som deltar i fusionen inför registreringen av fusionen ge in en kopia av fusionsplanen till den behöriga myndigheten i den staten. Hand- lingen ska ges in inom sex månader från den tidpunkt då fusionsintyget utfärdades.

Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten om att fusionen har ägt rum, ska Bolagsverket i aktiebolagsregistret föra in uppgift om att det eller de överlåtande svenska bolagen som del- tagit i fusionen har upplösts.

Paragrafens första stycke har justerats för att motsvara artikel 128 i ändringsdirektivet. Bakgrunden till ändringarna har redovisats i av- snitt 4.12.

I första stycket har hittills funnits ett krav på att ett svenskt bolag, som ska delta i en gränsöverskridande fusion med ett övertagande bolag i en annan medlemsstat, inom en tidsfrist om sex månader ger in fusionsintyget till den utländska behöriga myndigheten i den sta- ten. Det kravet har utgått. Fusionsintyget kommer i stället att tillstäl- las den behöriga utländska myndigheten direkt från Bolagsverket ge- nom det s.k. systemet för sammankoppling av register (jfr avsnitt 4.17 om vissa teknikfrågor).

624

SOU 2021:18

Författningskommentar

Paragrafens andra stycke reglerar liksom tidigare den s.k. sekundära registreringen av fusionen, dvs. den avregistrering av överlåtande bolag som ska göras sedan fusionen har registrerats i det övertagande bolagets hemland (för en beskrivning av registreringsförfarandets två steg och av s.k. primär registrering hänvisas till författningskom- mentaren till 48 §). Bolagsverket ska inte göra någon materiell kon- troll eller prövning vid en sekundär registrering.

48 § Om det övertagande bolaget har eller, vid kombination, ska ha sitt hemvist i Sverige, ska Bolagsverket registrera den gränsöver- skridande fusionen i aktiebolagsregistret. Anmälan för registrering ska göras av styrelsen i det övertagande bolaget inom sex månader från den tidpunkt då fusionsintyget utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har utsetts till sty- relseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och styrel- sesuppleanter i det övertagande bolaget.

Paragrafen reglerar, tillsammans med 48 a §, den s.k. primära regi- strering som ska ske när ett övertagande bolag ska ha sitt säte i Sverige. Utmärkande för primär registrering är att den innefattar ett visst mått av materiell prövning (se vidare under punkten 3 nedan; jfr om s.k. sekundär registrering vid 47 §).

Den primära registreringen är det första ledet i det registrerings- förfarande som vidtar sedan laglighetsprövningen av fusionen har skett i respektive medlemsstat i enlighet med den statens regler och fusionsintyg har utfärdats. I detta första led registreras fusionen i den stat där det övertagande bolaget ska ha sitt hemvist. I samband med det kontrollerar den behöriga myndigheten i den staten vissa aspekter av fusionen. Kontrollen förutsätts ske bl.a. på grundval av de fusionsintyg som har utfärdats av behöriga myndigheter i de del- tagande bolagens medlemsstater (se vidare 48 a § första stycket). När denna kontroll har skett och den gränsöverskridande fusionen har registrerats i den stat där bolaget ska ha sitt hemvist, ska den myndighet som har utfört registreringen underrätta motsvarande myndigheter i de stater där överlåtande bolag har haft sitt hemvist. I ett andra, avslutande led – genom s.k. sekundär registrering – regi- streras fusionen i dessa stater (jfr författningskommentaren till 47 §).

Det är mot denna bakgrund som man ska se bestämmelsen i fö- revarande paragraf. Den är tillämplig när övertagande bolag ska ha

625

Författningskommentar

SOU 2021:18

sitt säte i Sverige. Bolagsverket ska då – under de i 48 a § angivna förutsättningarna – registrera bolaget i aktiebolagsregistret.

Paragrafens hittillsvarande andra – fjärde stycken har brutits ut till en ny 48 a §. I övrigt är paragrafen i sak oförändrad.

48 a § Bolagsverket får i fall som avses i 48 § registrera fusionen endast om

1. verket har utfärdat ett fusionsintyg för varje svenskt bolag som deltar i fusionen,

2. verket har fått del av ett fusionsintyg för varje utländskt bolag som deltar i fusionen,

3. de utländska bolag som deltar i fusionen har gett in en kopia av fusionsplanen, och

4. det inte heller i övrigt finns något hinder mot registrering av fusionen.

Om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöver- skridande fusioner m.m. är tillämplig, får fusionen registreras endast om

1. avtal har träffats eller beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller förhandlingsperioden har löpt ut utan att sådant avtal har träffats eller beslut har fattats, och

2. det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot den ordning för medverkan som ska gälla till följd av lagen.

Bolagsverket ska utan dröjsmål underrätta behöriga myndigheter

iden eller de stater där överlåtande bolag har sitt hemvist om regi- streringen.

Paragrafen motsvarar de tidigare andra – fjärde styckena i 48 §. Lag- texten har justerats för att motsvara artikel 128 i ändringsdirektivet. Bakgrunden till ändringarna har redovisats i avsnitt 4.12.

Av första stycket 1–4 framgår de förutsättningar som gäller för att Bolagsverket ska få registrera fusionen.

Det krav som hittills har uppställts i punkten 2 på att ett ut- ländskt bolag som deltar i fusionen till Bolagsverket har gett in ett fusionsintyg har ersatts av ett krav på att Bolagsverket ”har fått del av ett fusionsintyg”. Det sammanhänger med att bolagen inte är skyldig att ge något fusionsintyg och att detta i stället förutsätts komma Bolagsverket till del genom det s.k. systemet för samman- koppling av register.

626

SOU 2021:18

Författningskommentar

Punkten 4 (tidigare punkten 3 i 48 §) gäller oförändrad. Bestäm- melsen innebär att Bolagsverket inte får registrera fusionen om det ”i övrigt finns något hinder” däremot. Härmed avses i vart fall om- ständigheter som enligt allmänna regler eller principer kan hindra re- gistrering av en anmälan (jfr 27 kap. 2 §). Vidare bör Bolagsverket inom ramen för denna punkt kontrollera att samtliga deltagande bo- lag har godkänt en och samma fusionsplan (jfr punkten 2).

Vidare gäller som förutsättning för att ett svenskt bolag ska få delta i en gränsöverskridande fusion att det inte är i vare sig konkurs eller tvångslikvidation eller att det har meddelats beslut om företags- rekonstruktion för bolaget (jfr 36 a §). Om något av dessa förhållan- den föreligger, ska Bolagsverket avslå ansökan om tillstånd att verk- ställa fusionsplanen (jfr 45 a § andra stycket 1) och något fusionsintyg kan följaktligen inte heller utfärdas (jfr 46 §).

Fråga uppkommer emellertid vad som ska gälla för det fall ett svenskt deltagande bolag går i konkurs i ett senare skede under fu- sionsförfarandet, dvs. sedan fusionsintyg har utfärdats. Utgångs- punkten är här att ett svenskt bolag inte får delta i en gränsöverskri- dande fusion om det är i konkurs (jfr 36 a § första stycket som går tillbaka på artikel 120.5 i ändringsdirektivet).

Det får till följd att hinder enligt punkten 4 i ett sådant fall måste anses föreligga även om konkursbeslutet har meddelats efter det att fusionsintyg har utfärdats och att primär registrering därmed inte kan ske i Sverige. Annorlunda torde det förhålla sig om ett i fusionen deltagande utländskt bolag går i konkurs, eller motsvarande, (efter det att den utländska behöriga myndigheten har utfärdat ett fusions- intyg för det bolaget). Det sammanhänger med att en medlemsstat enligt ändringsdirektivet saknar rätt att ompröva ett fusionsintyg som har utfärdats av en annan medlemsstat. Eftersom det i ett sådant fall hos Bolagsverket kommer att finnas ett utländskt fusionsintyg som ”slutgiltigt styrker” att alla tillämpliga förfaranden och formali- teter har fullgjorts inför fusionen (jfr artikel 128.5), får Bolagsverket anses vara förhindrat att bedöma det utländska bolagets konkurs som ett hinder mot konkursen; primär registrering ska således ske.

Regleringen i punkten 4 kan inte heller anses ge Bolagsverket utrymme att som grund för att vägra registrering beakta sådana eventuella otillbörliga ändamål m.m. med fusionen som kan ha fram- kommit efter det att fusionsintyg har utfärdats i samtliga relevanta medlemsstater. Visserligen anges även detta i svensk rätt som en

627

Författningskommentar

SOU 2021:18

begränsning i rätten för ett bolag att delta i en gränsöverskridande fusion (jfr 36 a § andra stycket), men regleringen i den delen härrör från artikel 127 i ändringsdirektivet. Där behandlas endast förut- sättningarna för utfärdande av fusionsintyg. De förhållanden som har tagits in i 36 a § andra stycket utgör enligt direktivet hinder mot att utfärda fusionsintyg. Det torde inte vara förenligt med direktivet att i rättstillämpningen uppställa motsvarande krav vid registreringen av fusionen. Syftet med fusionen ska således inte prövas i regi- streringsskedet.

Enligt andra stycket, som överensstämmer med det tidigare tredje stycket i 48 §, föreligger hinder mot registrering om reglerna om la- gen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner inte har följts. Stycket är, såsom uttryckligen framgår av lagtexten, tillämpligt endast under förutsättning att nämnda lag ska tillämpas vid fusionen.

Om Bolagsverket vägrar registrering med stöd av första eller andra styckena, faller frågan om fusion (27 §).

I tredje stycket – som motsvarar det tidigare fjärde stycket i 48 § – fastslås att Bolagsverket, så snart verket har registrerat fusionen en- ligt 48 §, ska underrätta behöriga myndigheter i den eller de stater där överlåtande bolag har sitt hemvist om registreringen (jfr 47 §).

49 § Vid en gränsöverskridande fusion inträder de rättsverkningar som avses i 26 § vid den tidpunkt som har fastställts i den stat där det övertagande bolaget har sitt hemvist. Om det övertagande bola- get har sitt hemvist i Sverige, inträder rättsverkningarna vid den tid- punkt då fusionen registreras i aktiebolagsregistret enligt 48 §.

Utöver vad som anges i 26 § gäller följande.

1. Aktieägare i överlåtande bolag som utnyttjar sin rätt till inlösen enligt 51 § blir inte aktieägare i det övertagande bolaget.

2. De fusionerande bolagens rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som föreligger vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan övergår till det övertagande bolaget.

I paragrafens andra stycke har tagits in en ny punkt 1 (jfr arti- kel 131.1 b och 131.2 b i ändringsdirektivet). Motiven till ändringen har behandlats i avsnitt 4.14.

Ändringen i punkten 2 har endast redaktionell karaktär.

628

SOU 2021:18

Författningskommentar

Aktieägares rätt till inlösen

51 § En aktieägare i ett fusionerande bolag har rätt att få sina aktier inlösta mot det inlösenbelopp som bolaget har erbjudit i fusionsplanen, om

1. aktieägaren till följd av fusionen skulle bli aktieägare i ett annat bolag,

2. det andra bolaget omfattas av lagstiftningen i en annan medlems- stat än Sverige, och

3. aktieägaren vid bolagsstämman har röstat emot att godkänna fu- sionsplanen.

En aktieägare som vill utöva sin rätt till inlösen enligt första stycket ska inom en månad från dagen för bolagsstämmans godkännande av fusionsplanen anmäla detta till det bolag som han eller hon äger aktier

i. Anmälan ska göras på det sätt som har angetts i fusionsplanen enligt 38 § första stycket 12. Om aktieägaren försummar att göra anmälan, är rätten till inlösen förlorad.

Inlösenbeloppet ska betalas inom två månader från den tidpunkt då fusionen fick verkan enligt 49 §.

Paragrafen är ny och genomför artikel 126a.1, 126a.2 och 126.a.3 i ändringsdirektivet. Bakgrunden har behandlats i avsnitt 4.8.

I första stycket anges förutsättningarna för att en enskild aktie- ägare ska ha rätt att få sina aktier inlösta av bolaget mot den särskilda inlösenersättning som bolaget har erbjudit i fusionsplanen (jfr 38 §).

Av punkten 1 framgår att rätten att få aktier inlösta tillkommer endast den aktieägare i ett fusionerande bolag, som till följd av fu- sionen skulle bli aktieägare i ett annat bolag. Det innebär att vid en gränsöverskridande fusion genom absorption har en aktieägare i det övertagande bolaget ingen rätt att få sina aktier inlösta, eftersom fu- sionen inte förändrar hans eller hennes aktieinnehav.

Det som sägs i punkten 2 anknyter till vad som sägs i punkten 1. Rätten att få aktier inlösta förutsätter att det andra bolaget, som ak- tieägaren till följd av fusionen skulle bli delägare i, omfattas av lag- stiftningen i en annan medlemsstat än Sverige. Saken kan illustreras med följande exempel. Om det ska genomföras en gränsöverskri- dande fusion där de överlåtande bolagen är ett svenskt och ett ut- ländskt överlåtande bolag, medan det övertagande bolaget har eller

629

Författningskommentar

SOU 2021:18

kommer att ha sitt säte i Sverige, uppfyller aktieägaren i det svenska överlåtande bolaget kravet i punkten 1 men inte kravet i punkten 2.

Enligt punkten 3 krävs, utöver de omständigheter som anges i punkterna 1 och 2, att aktieägaren vid bolagsstämman har röstat emot att godkänna fusionsplanen.

En aktieägare som begär att få sina aktier inlösta får anses ha be- visbördan för att han eller hon röstade mot fusionen. Beviskraven bör emellertid inte sättas särskilt högt. Det bör t.ex. ofta räcka att aktieägaren åberopar en utsaga från någon annan som deltog på stämman och som kan bekräfta att aktieägaren då uttalade sin avsikt att rösta mot fusionen

Givetvis finns det ingenting som hindrar att bolaget beslutar att omröstningen ska dokumenteras på ett mer noggrant och ingående sätt än vad aktiebolagslagen kräver. Det kan exempelvis ske genom att det i stämmoprotokollet antecknas hur olika aktieägare har röstat. Om stämman har beslutat om en sådan dokumentation, bör denna normalt ha vitsord.

I andra stycket anges hur den aktieägare som uppfyller kraven en- ligt första stycket, och som vill utöva sin rätt till inlösen, ska gå till- väga för att inte gå miste om inlösenrätten.

Tredje stycket reglerar den tidsfrist som ett bolag har på sig att betala ut inlösenbeloppet till en sådan aktieägare som uppfyller kra- ven i första och andra styckena. Med inlösenbelopp avses här det som sägs i första stycket.

Aktieägares rätt till ytterligare ersättning

52 § Om det inlösenbelopp som anges i fusionsplanen inte är adekvat, har en aktieägare som har utnyttjat sin rätt till inlösen enligt 51 § rätt till ytterligare ersättning.

Paragrafen, som är ny, genomför del av artikel 126a.4 i ändrings- direktivet. Övervägandena har redovisats i avsnitt 4.8.2.

Av paragrafen följer att en aktieägare som har utnyttjat sin rätt att få sina aktier inlösta kan ha rätt till ersättning utöver den som bolaget erbjudit i fusionsplanen. Rätten till ytterligare ersättning förutsätter att den erbjudna ersättningen inte är adekvat.

630

SOU 2021:18

Författningskommentar

För att möjliggöra en bedömning av inlösenbeloppets adekvans har styrelsen ålagts att i sin redogörelse enligt 39 § redogöra för de me- toder som har använts för att bestämma inlösenbeloppet (jfr 39 a §). Dessutom ska revisorn i sitt yttrande enligt 40 § uttala sig om adekvan- sen av dessa metoder. För en närmare kommentar om innebörden därav hänvisas till författningskommentaren till dessa paragrafer.

Hur en aktieägare som vill ha ytterligare ersättning ska gå till väga framgår av 54 §. Av den paragrafen framgår också att det gäller en talefrist om tre månader för en talan om rätt till ytterligare inlösen- ersättning.

53 § Om det utbytesförhållande för aktier eller andra värdepapper som anges i fusionsplanen inte är adekvat och detta får till följd att en aktieägare, som inte har fått sina aktier inlösta enligt 51 §, blir otill- räckligt kompenserad, har aktieägaren rätt till ytterligare ersättning.

Paragrafen, som är ny, genomför en del av artikel 126a.6 i ändrings- direktivet. Övervägandena har redovisats i avsnitt 4.8.3.

Paragrafen berättigar en aktieägare till ytterligare fusionsvederlag i form av kontant ersättning, om det utbytesförhållande mellan ak- tierna i de fusionerande bolagen som har angetts i fusionsplanen inte är adekvat. Den är inte tillämplig på aktieägare som har utnyttjat sin inlösenrätt enligt 51 §; denne har ju inte rätt till något fusionsvederlag.

Vid bedömningen av om utbytesförhållandet är adekvat får det betydelse vad styrelsen har angett angående detta i sin redogörelse enligt 39 § (jfr 39 a §). Det kan även noteras att revisorsyttrandet ska innehålla ett utlåtande över det i fusionsplanen föreslagna utbytes- förhållandet mellan aktier och adekvansen av de metoder som an- vänts för att bestämma utbytesförhållandet (jfr 40 §). Givetvis kan en domstol som prövar en tvist om rätt till ytterligare ersättning ta ledning av fristående värderingsutlåtanden m.m.

Hur en aktieägare som vill ha ytterligare ersättning ska gå till väga framgår av 54 §.

54 § En aktieägare som vill ha ersättning enligt 52 § eller 53 § får väcka talan mot det bolag som han eller hon äger aktier i. En sådan talan ska väckas inom tre månader från dagen för bolagsstämmans be- slut att godkänna fusionsplanen. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten till talan förlorad.

631

Författningskommentar

SOU 2021:18

Om en domstol bestämmer att en aktieägare i ett överlåtande bolag ska ha rätt till ytterligare ersättning enligt 52 § eller 53 §, gäller detta även mot det övertagande bolaget.

Paragrafen är ny. Bestämmelserna avspeglar artikel 126a.4 första stycket och 126a.6 första stycket i direktivet. Övervägandena har re- dovisats i avsnitt 4.8.2 och 4.8.3.

I första stycket klargörs det mot vilket av de bolag som deltar i fusionen som en aktieägare ska vända sig med en talan om ytterligare ersättning enligt 52 § eller 53 §. Här föreskrivs också en talefrist som en aktieägare måste iaktta för att inte förlora sin rätt att föra talan. För det fall en aktieägare väcker talan först sedan tiden löpt ut, ska domstolen – efter invändning av motparten – avvisa käromålet på grund av att talefristen har försuttits.

Den skyldighet att betala ytterligare ersättning som följer av 52 och 53 §§ åvilar primärt det bolag som aktieägaren äger aktier i. I och med fusionen övergår emellertid det bolagets skyldigheter till det övertagande bolaget. I andra stycket klargörs att en domstols beslut om ytterligare ersättning gäller inte endast gentemot det bolag som har varit part i processen utan även gentemot det övertagande bolaget.

Absorption av helägt aktiebolag m.m.

55 § Vid en gränsöverskridande fusion mellan ett moderbolag och ett helägt dotterbolag tillämpas bestämmelserna i 36–50 §§, dock med följande avvikelser.

1. Fusionsplanen behöver inte innehålla sådana uppgifter som av- ses i 38 § första stycket 2, 3, 5 och 12.

2. Bestämmelserna om revisorsgranskning i 11–13, 40 och 41 §§ samt om bolagsstämmans godkännande av fusionsplanen i 15 § första stycket ska inte tillämpas.

3. Styrelsen i det överlåtande bolaget behöver inte upprätta någon redogörelse enligt 39 §.

4. I fråga om arten av fusionens rättsverkningar gäller vad som sägs i 34 § andra stycket 1 och 2 i stället för vad som sägs i 26 § första stycket 1–4.

632

SOU 2021:18

Författningskommentar

Vid en fusion enligt denna paragraf ska det till fusionsplanen fo- gas ett yttrande från en eller flera sådana revisorer som anges i 12 § med sådant innehåll som avses i 11 § andra stycket 1.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller också vid andra gränsöver- skridande fusioner genom absorption, om

1. samtliga aktier i de bolag som deltar i fusionen direkt eller indi- rekt innehas av en och samma person, och

2. fusionsvederlag inte ska betalas.

Paragrafen, som reglerar ett s.k. förenklat fusionsförfarande, mot- svarar i huvudsak hittillsvarande 51 § och har justerats för att ge- nomföra artikel 132.1 i ändringsdirektivet. Övervägandena har redo- visats i avsnitt 4.16.

Enligt första stycket behöver en fusionsplan, liksom hittills, vid ett förenklat förfarande inte innehålla vissa av de uppgifter som annars ska ingå i en sådan plan. Bland de uppgifter som inte behöver lämnas har tillkommit uppgifter om aktieägarnas särskilda inlösenrätt vid ett förenklat förfarande (punkten 1). Vidare gäller att styrelsen i det över- låtande bolaget inte behöver upprätta någon redogörelse (punkten 3).

Tredje stycket är nytt. Bestämmelsen innebär att paragrafens til- lämpningsområde utvidgas till att gälla även vid vissa andra gräns- överskridande fusioner genom absorption. En första förutsättning är att samtliga aktier i de bolag som deltar i fusionen ägs, direkt eller indirekt, av en och samma person (juridisk eller fysisk). Med indi- rekt ägande får här anses ägande genom helägt dotterbolag. En andra förutsättning är att det inte ska betalas något fusionsvederlag i sam- band med fusionen.

56 § Talan om upphävande av ett bolagsstämmobeslut om godkän- nande av fusionsplan ska i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.

Om en allmän domstol genom dom eller beslut som har fått laga kraft har bifallit en talan om upphävande av ett stämmobeslut om att godkänna en fusionsplan, ska fusionen gå åter även om överlåtande bolag har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit genom nå- gon åtgärd på det övertagande bolagets vägnar efter det att överlå- tande bolag har upplösts men innan domstolens avgörande har kun- gjorts i Post- och Inrikes tidningar, svarar de överlåtande bolagen,

633

Författningskommentar

SOU 2021:18

eller vid absorption, det eller de överlåtande bolagen och det överta- gande bolaget solidariskt.

I fråga om ett beslut att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion gäller, utöver vad som sägs i 7 kap. 51 § första stycket och i första stycket i denna paragraf, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket eller domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd till verkställande av fusionspla- nen enligt 23 eller 24 §.

Talan enligt 7 kap. 50 § mot ett bolagsstämmobeslut att godkänna en fusionsplan får inte föras enbart under åberopande av att det utby- tesförhållande mellan aktier eller det inlösenbelopp som anges i fusions- planen inte är korrekt fastställt eller att de uppgifter som lämnats om utbytesförhållandet mellan aktier eller om inlösenbeloppet inte upp- fyllde de rättsliga kraven.

I paragrafen, som motsvarar hittillsvarande 52 §, har införts ett nytt fjärde stycke, som går tillbaka på artikel 126.4 i direktivet. Övervä- gandena finns i avsnitt 4.7.3.

Ett stämmobeslut om godkännande av en gränsöverskridande fusion kan normalt klandras vid tingsrätt enligt 7 kap. 50 §. Av fjärde stycket följer dock att denna möjlighet i visst hänseende är begränsad; klandertalan får inte väckas på enbart någon av de grunder som anges särskilt i paragrafen. Om det till grund för ett yrkande att upphäva stämmans beslut att godkänna en fusionsplan åberopas en eller flera ytterligare grunder är det emellertid tillåtet att talan mot stämmobe- slutet inbegriper även de i paragrafen angivna grunderna. Det får dock förutsättas att den ytterligare grund som åberopas är reell och seriös och inte en uppenbar förevändning för att kunna föra en talan mot stämmans beslut på en grund som annars hade varit otillåten.

Om talan har väckts enbart på en av eller båda de grunder som anges i paragrafen utgör detta ett rättegångshinder som domstolen ska beakta ex officio; talan ska då avvisas.

Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag

57 § Utöver det som anges i 16 och 43 §§ gäller att i ett publikt ak- tiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska sam-

634

SOU 2021:18

Författningskommentar

arbetsområdet, fusionsplanen med bifogade handlingar ska hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats. Handlingarna ska hållas tillgängliga under minst en månad eller, i fall som avses i 43 §, sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av pla- nen ska behandlas och dagen för stämman.

I paragrafen, som hittills har betecknats 53 §, har tiden för tillhanda- hållande av de i paragraf angivna handlingarna justerats. Den nya ly- delsen innebär att tiden för tillhandahållandet av handlingarna på bo- lagets webbplats inför en gränsöverskridande fusion ska vara sex veckor.

24 kap. Delning av aktiebolag

1 § Ett aktiebolag kan delas genom att bolagets tillgångar och skul- der övertas av ett eller flera andra aktiebolag (delning).

Delning kan ske genom att det överlåtande bolagets samtliga till- gångar och skulder övertas av två eller flera andra bolag, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation och delningsvederlag ut- går till aktieägarna i det bolaget (fullständig delning).

Delning kan också ske genom att en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses. Vid sådan delning ska delningsvederlag utgå

1. till aktieägarna i det överlåtande bolaget (partiell delning), eller

2. till det överlåtande bolaget (delning genom separation). Övertagande bolag kan vara redan bildade aktiebolag eller aktie-

bolag som bildas genom delningen.

Paragrafen har ändrats på så sätt att andra stycket har delats upp i två nya stycken, varvid vissa tillägg har gjorts till den tidigare lydelsen. Tilläggen är föranledda av artikel 160a i direktivet. Motiven till para- grafen behandlas i avsnitt 5.3.2.

Paragrafens andra stycke motsvarar vad som hittills har stått i andra stycket 1 och definierar s.k. fullständig delning (”fission”). Det överlåtande bolaget – det som i direktivet benämns ”det bolag som delas” – delas vid en sådan delning i sin helhet upp i två eller flera bolag (de övertagande bolagen). Det överlåtande bolagets tillgångar

635

Författningskommentar

SOU 2021:18

övergår genom universalsuccession till de övertagande bolagen och de övertagande bolagen tar också över ansvaret för det överlåtande bolagets skulder. Genom delningen upplöses det överlåtande bolaget utan likvidation.

Vid delningen ska dessutom det överlåtande bolagets aktieägare erhålla ett s.k. delningsvederlag. Detta ska bestå av aktier i de över- tagande bolagen samt eventuellt en kontantersättning (utjämnings- vederlag). Lagtexten är inte avsedd att förhindra att aktieägarna gemen- samt kommer överens om att något delningsvederlag inte ska utgå.

Paragrafens tredje stycke innehåller definitioner av de två andra slagen av delning, partiell delning och delning genom separation.

Partiell delning motsvarar sådan delning som i paragrafens hit- tillsvarande lydelse har beskrivits i första stycket 2. En sådan delning karakteriseras av att en del av det överlåtande bolaget överförs till ett eller flera övertagande bolag. Det innebär att det överlåtande bolaget inte upplöses och att vissa tillgångar och skulder stannar kvar i detta bolag. Också vid detta slag av delning utgår delningsvederlag – aktier och, eventuellt, kontanter – till aktieägarna i det överlåtande bolaget men aktieägarna är oförhindrade att samfällt komma överens om att inget vederlag ska utgå.

Institutet delning genom separation saknar tidigare motsvarighet i svensk rätt och har införts som en del i genomförandet av 2019 års direktiv. Det överensstämmer med partiell delning med den enda skillnaden att delningsvederlaget – aktier och, eventuellt, kontanter

– ska betalas till det överlåtande bolaget i stället för till dess aktie- ägare.

Fjärde stycket överensstämmer med det tidigare tredje stycket. För alla tre i paragrafen nämnda delningsformer gäller alltså att över- tagande bolag kan vara befintliga bolag eller bolag som bildas som en del av delningsförfarandet.

2 § Vederlaget till aktieägarna i det överlåtande bolaget eller, vid delning genom separation, till det överlåtande bolaget (delningsveder- laget) ska bestå av aktier i det eller de övertagande bolagen eller av pengar. Mer än hälften av vederlagets sammanlagda värde ska utgöras av aktier.

636

SOU 2021:18

Författningskommentar

Paragrafen innehåller bestämmelser om arten av det delningsveder- lag som ska utgå vid en delning. Delningsvederlaget utgår normalt till aktieägarna i det överlåtande bolaget. Genom ändringarna i 1 § har det emellertid blivit möjligt att genomföra en delning såsom en ”delning genom separation”. Vid en sådan ska delningsvederlaget i stället betalas till det överlåtande bolaget. Det har föranlett en följdändring i förevarande paragraf.

5 § Om enligt delningsplanen en skuld som åvilar det överlåtande bolaget genom delningen ska överföras till ett övertagande bolag, svarar det senare bolaget efter delningen för skulden utan någon be- gränsning. Förmår det övertagande bolaget inte betala skulden, sva- rar de övriga övertagande bolagen solidariskt för skulden, dock högst med ett belopp som för varje bolag motsvarar det verkliga vär- det av den nettobehållning som har tilldelats bolaget vid delningen. Vid partiell delning och delning genom separation svarar dessutom det överlåtande bolaget, dock högst med ett belopp som motsvarar det verkliga värdet av vad som har behållits av bolaget vid delningen.

Om en skuld som åvilar det överlåtande bolaget inte behandlas i delningsplanen, svarar de övertagande bolagen eller, vid partiell del- ning och delning genom separation, det eller de övertagande bolagen och det överlåtande bolaget för skulden solidariskt och utan be- gränsning.

Paragrafen behandlar övertagande bolags betalningsansvar. Som en följd av ändringarna i 1 § har vad som hittills har sagts om ”delning enligt 1 § andra stycket 2” ersatts av ”partiell delning och delning genom separation”.

8 § I delningsplanen ska det för varje bolag anges

1. företagsnamn, bolagskategori, organisationsnummer och den ort där styrelsen ska ha sitt säte,

2. en noggrann beskrivning av de tillgångar och skulder som ska överföras till vart och ett av de övertagande bolagen eller, vid partiell delning eller delning genom separation, behållas av det överlåtande bo- laget med uppgift om tillgångarnas och skuldernas verkliga värde,

3. hur många aktier i övertagande bolag som ska lämnas för ett angivet antal aktier i det överlåtande bolaget och vilken kontant er- sättning som ska lämnas som delningsvederlag,

637

Författningskommentar

SOU 2021:18

4. den tidpunkt och de övriga villkor som ska gälla för utlämnan- det av delningsvederlaget,

5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor de aktier som lämnas som delningsvederlag medför rätt till utdelning i övertagande bolag,

6. den planerade tidpunkten för upplösningen av det överlåtande bolaget, om detta ska upplösas,

7. vilka rättigheter i övertagande bolag som ska tillkomma inne- havare av aktier, teckningsoptioner, konvertibler och andra värde- papper med särskilda rättigheter i det överlåtande bolaget eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda inneha- varna,

8. arvode och annan särskild förmån som med anledning av del- ningen ska lämnas till en styrelseledamot eller en verkställande di- rektör i överlåtande eller övertagande bolag eller till en revisor som utför granskning enligt 13 §,

9. om någon på något annat sätt ska få särskilda rättigheter eller förmåner av övertagande bolag som bildas i samband med delningen, och

10. kostnaderna för delningen och hur dessa ska fördelas på del- tagande bolag.

I punkten 2 anges att delningsplanen ska innehålla uppgift om de tillgångar och skulder som ska behållas av det överlåtande bolaget vid partiell delning och delning genom separation. Detta utgör en anpassning till de ändringar som har gjorts i 1 § angående partiell delning och delning genom separation.

13 § För vart och ett av de deltagande bolagen ska delningsplanen granskas av en eller flera revisorer. Granskningen ska vara så omfat- tande och ingående som god revisionssed kräver. För varje bolag ska revisorn eller revisorerna upprätta ett yttrande över granskningen. Av yttrandena ska det framgå huruvida delningsvederlaget och grun- derna för dess fördelning har bestämts på ett sakligt och korrekt sätt. Det ska också anges vilken eller vilka metoder som har använts vid värderingen av bolagens tillgångar och skulder, resultatet av de till- lämpade värderingsmetoderna samt deras lämplighet och vilken vikt som har tillmätts dem vid den samlade bedömningen av värdet på vart och ett av bolagen. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen ska anmärkas.

638

SOU 2021:18

Författningskommentar

I yttrandena ska det särskilt anges,

1. vid samtliga slag av delning: om revisorerna vid sin granskning har funnit att delningen medför fara för att borgenärerna i ett över- tagande bolag inte ska få sina fordringar betalda,

2. vid delning som innebär att ett övertagande bolag nybildas: om den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som motsvarar minst dess aktiekapital, och

3. vid partiell delning och delning genom separation: om det efter delningen fortfarande finns full täckning för det bundna egna kapi- talet i det överlåtande bolaget.

Om samtliga aktieägare i de bolag som deltar i delningen har sam- tyckt till det, får granskningen och yttrandena begränsas till de om- ständigheter som anges i andra stycket.

Revisorernas yttranden ska fogas till delningsplanen.

Punkten 3 i första stycket har ändrats. Ändringen är av samma slag som ändringen i 8 § 2.

17 § Delningsplanen ska underställas bolagsstämman i det överlå- tande bolaget.

Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i ett överta- gande bolag begär det, ska delningsplanen underställas även bolags- stämman i det övertagande bolaget. En sådan begäran ska göras inom två veckor från det att uppgift om att delningsplanen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §.

Stämman får hållas tidigast en månad efter det att uppgift om del- ningsplanens registrering har kungjorts. Om samtliga bolag som deltar i delningen är privata aktiebolag, får stämman hållas tidigare, dock tidigast två veckor efter kungörelsen.

Första stycket gäller inte om övertagande bolag äger samtliga ak- tier i det överlåtande bolaget.

Första – tredje styckena gäller inte vid delning, där samtliga del- tagande bolag är privata aktiebolag och alla aktieägare i bolagen har undertecknat delningsplanen.

Om delningen föranleder ändringar i bolagsordningen, ska dessa be- slutas senast vid den stämma där delningsplanen godkänns.

639

Författningskommentar

SOU 2021:18

Paragrafens tredje stycke har fått en ny utformning som motsvarar utformningen av 23 kap. 15 § tredje stycket. Ingen ändring i sak är avsedd.

I paragrafen har också tillkommit ett nytt sjätte stycke. Detta är föranlett av artikel 160h i direktivet. Direktivbestämmelsen gäller endast gränsöverskridande delningar. Det har emellertid ansetts att den svenska bestämmelsen av systematiska skäl bör gälla vid såväl inhemska som gränsöverskridande delningar. En motsvarande be- stämmelse ska, enligt förslaget, gälla vid fusion, se 23 kap. 15 §.

22 § Det överlåtande bolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa delningsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska ges in inom en månad efter det att delningsplanen har blivit gällande i samt- liga bolag och, om delningsplanen har registrerats enligt 16 §, senast två år efter det att uppgift om planen har registrerats har kungjorts.

Följande handlingar ska fogas till ansökan:

1. en kopia av delningsplanen med därtill fogade handlingar,

2. intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer om att bolagens kända borgenärer har underrättats enligt 21 § och, i så- dana fall som avses i 16 § andra stycket, att samtliga aktieägare har undertecknat delningsplanen, och

3. i förekommande fall, en kopia av protokollet från bolags- stämma som avses i 17 §.

Om sökanden inte har bifogat de handlingar som anges i andra stycket, ska Bolagsverket förelägga denne att avhjälpa bristen. Om sökanden inte gör detta, ska ansökan avvisas.

Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare upp- gifter som verket behöver för sin prövning.

Paragrafens andra stycke 1 har justerats. Det framgår nu uttryckligen av paragrafen att till den kopia av delningsplanen som ska ges in vid det överlåtande bolagets ansökan om tillstånd, ska fogas vissa ytter- ligare handlingar. Härmed avses i princip sådana handlingar som en- ligt bestämmelser i andra paragrafer i 24 kap. ska fogas till en del- ningsplan; följaktligen ska dessa handlingar bifogas en ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen. Justeringen av lagtexten med- för ingen ändring i sak.

Paragrafen har fått ett nytt fjärde stycke. Bestämmelsen, som går tillbaka på artikel 160m.3 i ändringsdirektivet, säkerställer att Bo-

640

SOU 2021:18

Författningskommentar

lagsverket kan kräva in de ytterligare uppgifter från det överlåtande bolaget som verket behöver för sin prövning av bolagets ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen. Verkets möjlighet att inom ramen för tillståndsprövningen av en gränsöverskridande delning be- gära in uppgifter från andra myndigheter regleras i aktiebolagsför- ordningen.

Övriga ändringar i paragrafen är av redaktionellt slag.

22 a § Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 22 § upp- kommer någon fråga som kräver särskild fackkunskap, får Bolagsverket förordna lämplig person som sakkunnig. Den sakkunnige ska vara obe- roende av och får inte ha någon intressekonflikt med de bolag som deltar i delningen och ska agera opartiskt och objektivt.

Bolagsverket får besluta att sökanden ska ersätta verket för dess kost- nader för den sakkunnige. Beslutet ska innehålla uppgift om det belopp som sökanden ska betala, när beloppet ska betalas och vad kostnaderna närmare avser.

Om belopp som beslutats enligt andra stycket inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar. Vid indriv- ning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 5.12.7. Paragrafen genomför del av artikel 160m.12 och 160t.2 i direktivet.

Genom bestämmelsen i första stycket första meningen tydliggörs att Bolagsverket har möjlighet att anlita en utomstående sakkunnig för att biträda vid den kontroll av en gränsöverskridande delnings laglighet som ska utföras inom ramen för verkets handläggning av ett bolags ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen. Se kommentaren till 23 kap. 21 a § om i vilka situationer det kan finnas anledning att förordna en sakkunnig.

Såsom framgår av lagtexten förutsätts det att möjligheten att för- ordna en sakkunnig utnyttjas enbart när det uppkommer någon fråga som kräver särskild fackkunskap. Så kan vara fallet om ansökan präglas av en särskild komplexitet eller annars innehåller svåra frågor som går utöver vad som är normalt i ärenden av detta slag.

Första styckets andra mening innehåller ett anknytande krav på en sådan sakkunnig; denne måste vara oberoende. I kravet på obero- ende ligger att den sakkunnige inte får ha någon tidigare eller aktuell

641

Författningskommentar

SOU 2021:18

koppling till det eller de berörda bolagen, som skulle kunna påverka hans eller hennes opartiskhet. Han eller hon får inte heller ha någon intressekonflikt med bolaget eller bolagen.

Paragrafens andra och tredje stycken motsvarar 23 kap. 21 a § andra och tredje styckena. För en kommentar hänvisas till den para- grafen.

23 § Bolagsverket ska avslå en ansökan enligt 22 §,

1. vid samtliga slag av delning: om delningsplanen inte har god- känts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller an- nan författning eller mot bolagsordningen,

2. vid samtliga slag av delning: om delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentra- tioner eller om prövning av delningen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,

3. vid delning som innebär att ett övertagande bolag nybildas: om revisorsyttrandena enligt 13 § inte utvisar att den del av det överlå- tande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verk- ligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,

4. vid partiell delning och delning genom separation: om revisors- yttrandena enligt 13 § inte utvisar att det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet.

Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår en- ligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får Bolagsverket förklara tillståndsfrågan vilande under högst sex månader.

I första stycket 4 har gjorts en ändring av samma slag som i 8 § 2.

27 § Styrelserna för de övertagande bolagen ska gemensamt an- mäla delningen för registrering i aktiebolagsregistret. För bolag som tidigare är införda i aktiebolagsregistret, ska anmälan även innehålla uppgift om aktiekapitalets ökning. Om bolaget ska nybildas i sam- band med delningen, ska i anmälan även anges vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och lek- mannarevisorer i bolaget.

Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd till verkställighet av delnings-

642

SOU 2021:18

Författningskommentar

planen eller, när tillstånd har lämnats av allmän domstol, från det att domstolens beslut har fått laga kraft. Till anmälan ska fogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att det överlåtande bo- lagets tillgångar har överlämnats till övertagande bolag i enlighet med vad som har angetts i delningsplanen.

Bestämmelserna i 51 § andra stycket ska tillämpas, om

1. något av de bolag som deltar i delningen, eller något annat bolag som genom delning eller fusion har gått upp i något av dessa bolag, ti- digare har deltagit i en gränsöverskridande fusion, gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning,

2. den gränsöverskridande fusionen, delningen eller ombildningen har registrerats inom fyra år före anmälan för registrering enligt första stycket, och

3. något av bolagen fortfarande omfattas av ett system för arbetsta- gares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m.

I paragrafen har lagts till ett nytt tredje stycke. Det har sin motsva- righet i förslaget till ändring i 23 kap. 25 § tredje stycket. Motiven till ändringen har behandlats i avsnitten 7.3.4 och 7.4.7.

Bestämmelsen i tredje stycket, som går tillbaka på artikel 160l.7 i direktivet, innebär att en inhemsk delning, som har föregåtts av ett gränsöverskridande förfarande (dvs. en gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning) och som omfattas av ett system för arbets- tagares medverkan enligt 2 § lagen (2008:9) om arbetstagares med- verkan vid gränsöverskridande fusioner på det sätt som sägs i punk- terna 1–3 omfattas av de förutsättningar för registrering som anges i

51 § andra stycket. En förutsättning är att det föregående gränsöver- skridande förfarandet har registrerats inom fyra år före registrerings- anmälan.

Bestämmelsen i tredje stycket är tillämplig inte bara när något av de bolag som deltar i delningen självt har deltagit i ett gränsöverskri- dande förfarande. Den är också tillämplig när ett bolag som har del- tagit i ett gränsöverskridande förfarande därefter genom delning eller fusion har gått upp i ett annat bolag och det är detta senare bo- lag som nu deltar i en delning. Även i detta senare fall gäller dock den angivna fyraårsfristen.

643

Författningskommentar

SOU 2021:18

28 § När en anmälan om delning enligt 27 § registreras, inträder följande rättsverkningar.

1. Det överlåtande bolagets tillgångar och skulder med undantag för skadeståndsanspråk enligt 29 kap. 1–3 §§ som har samband med delningen övergår till det eller de övertagande bolagen i enlighet med vad som har angetts i delningsplanen.

2. Vid fullständig delning och partiell delning blir aktieägare i det överlåtande bolaget aktieägare i övertagande bolag. Vid delning genom separation blir överlåtande bolag aktieägare i övertagande bolag.

3. Överlåtande bolag, som ska upplösas genom delningen, är upp-

löst.

4. Övertagande bolag, som ska bildas genom delningen, anses bil-

dade.

Trots bestämmelserna i första stycket kan ägare till minst en tion- del av samtliga aktier i överlåtande bolag som har upplösts genom delningen begära hos styrelsen att det hålls bolagsstämma för be- handling av fråga om talan enligt 29 kap. 7 §. I så fall ska 7 kap. 17 § andra stycket tillämpas. Om en sådan talan väcks, gäller 25 kap. 44 §

itillämpliga delar.

Paragrafen har ändrats på så sätt att första stycket 2 har fått en ny lydelse. Av punktens nya lydelse framgår att överlåtande bolag blir aktieägare i övertagande bolag. Ändringen är en följd av att det nya institutet delning genom separation (se kommentaren till 1 §).

Gränsöverskridande delning

Innebörden i en gränsöverskridande delning

30 § Ett svenskt aktiebolag får delas genom att bolagets tillgångar och skulder övertas helt eller delvis av en eller flera motsvarande juridiska personer med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under förutsättning att minst en av dessa ska ha hemvist utanför Sverige (gränsöverskridande delning).

Vid en gränsöverskridande delning ska varje övertagande bolag vara en juridisk person som bildas genom delningen.

644

SOU 2021:18

Författningskommentar

Paragrafen är ny och innehåller en allmän beskrivning av vad en gränsöverskridande delning är. Bestämmelserna i denna och de följ- ande paragraferna omfattar delningar där svenska aktiebolag delas till motsvarande juridiska personer med säte i andra stater inom EES och genomför således direktivet i de delar som avser gränsöver- skridande delningar. Motiven till paragrafen har redovisats i avsnitt

5.3.2. Paragrafen genomför artiklarna 160a.1 och 160a.3 i direktivet. Enligt paragrafens första stycke får ett aktiebolag delas genom att

bolagets tillgångar och skulder övertas helt eller delvis av en eller flera motsvarande juridiska personer med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, under förutsättning att minst en av dessa bolag ska ha hemvist utanför Sverige. Med ”aktiebolag” avses endast svenska aktiebolag; i vad mån utländska aktiebolag kan bli föremål för en gränsöverskridande delning regleras i utländsk rätt. Med ”motsvarande juridiska personer” avses sådana utländska före- tagsformer som har de för aktiebolag kännetecknande grundegen- skaperna, dvs. bolag med avsaknad av personligt betalningsansvar för delägarna och möjligheten att överlåta aktier eller andra förekom- mande andelar eller värdepapper. Mot bakgrund av vad som sägs i direktivet kan det endast vara fråga om någon av de företagsformer som finns förtecknade i bilaga II till direktivet (eller motsvarande företagsformer i andra stater inom Europeiska ekonomiska samar- betsområdet).

Ett bolag anses ha sitt hemvist i en stat inom Europeiska ekono- miska samarbetsområdet om det har bildats enligt lagstiftningen i en medlemsstat och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsak- liga verksamhet inom samarbetsområdet.

Bestämmelserna innehåller inga begränsningar i fråga om vilka kategorier av aktiebolag som kan ingå i en gränsöverskridande del- ning. Således kan såväl svenska publika aktiebolag som svenska pri- vata aktiebolag bli föremål för en gränsöverskridande delning. Över- tagande bolag behöver inte tillhöra samma kategori av aktiebolag som det överlåtande bolaget.

Det förutsätts att delningen har en gränsöverskridande karaktär i så måtto att minst ett av de övertagande bolagen ska ha sitt hemvist i en annan stat än Sverige. Det finns samtidigt inget som hindrar att det inom ramen för förfarandet bildas ett övertagande svenskt bolag, under förutsättning att det inom samma förfarande bildas åtmin- stone ett övertagande bolag med säte i en annan EES-stat. Även det

645

Författningskommentar

SOU 2021:18

övertagande svenska bolaget bildas då i enlighet med regelverket för gränsöverskridande delningar.

Enligt andra stycket ska det eller de övertagande bolagen vara ju- ridiska personer som bildas genom delningen. Det är således – till skillnad från vad som gäller för inhemska delningar – inte möjligt att genomföra en gränsöverskridande delning med ett befintligt bolag som övertagande bolag.

Tillämpliga bestämmelser

31 § För en gränsöverskridande delning gäller följande allmänna be- stämmelser om delning i detta kapitel:

1 § första – tredje styckena om vad en delning innebär, 2 § om delningsvederlag,

4 § om delning när överlåtande bolag har gått i likvidation, 5 § första stycket om övertagande bolags betalningsansvar, 6 § om särskilda rättighetshavares ställning.

32 § om särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöver- skridande delning,

För en gränsöverskridande delning gäller vidare följande bestäm- melser om förfarandet:

33 och 34 §§ om delningsplan

35–37 §§ om styrelseredogörelse,

12 § om kompletterande information,

13–15 och 38 §§ om revisorsgranskning av delningsplanen, 39 § om informationsmeddelande,

16 § första stycket och 40 § om registrering av delningsplanen,

17 § första stycket om att delningsplanen ska underställas bolags- stämman i det överlåtande bolaget och sjätte stycket om ändringar i bo- lagsordningen,

41, 42 och 60 §§ om tillhandahållande av delningsplanen,

19 § första, andra och fjärde styckena om majoritetskrav m.m., 20 § om när frågan om delning faller,

43 § om villkorat beslut om godkännande av delningsplanen,

21 § om underrättelse till bolagets kända borgenärer,

22, 23 och 44–46 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa del- ningsplanen,

22 a § om förordnande av oberoende sakkunnig,

646

SOU 2021:18

Författningskommentar

24 § om kallelse på bolagens borgenärer,

25 § om när Bolagsverket ska lämna tillstånd till verkställande av delningsplanen,

47 § om när allmän domstol ska lämna tillstånd till verkställande av delningsplanen,

48 § om utfärdande av delningsintyg,

49–51 §§ om registrering av delningen,

28 och 52 §§ om delningens rättsverkningar,

29 § om när frågan om delning faller, varvid vad som i den para- grafen sägs om 27 § ska avse 50 §, och

59 § om särskilda bestämmelser vid delning genom separation.

Vid en gränsöverskridande delning gäller vidare följande särskilda bestämmelser om aktieägares rätt.

53 § om aktieägares rätt till inlösen, och

54–56 §§ om aktieägares rätt till ytterligare ersättning.

Paragrafen är ny och anger vilka paragrafer i 24 kap. som är tillämp- liga i fråga om gränsöverskridande delningar.

De olika formerna av gränsöverskridande förfaranden – fusioner, delningar och ombildningar – är i flera avseenden mycket lika varandra. Av systematiska skäl har därför i förslaget den svenska re- gleringen av gränsöverskridande delningar getts samma uppbyggnad som regleringen av gränsöverskridande fusioner. Detta innebär att flertalet av de bestämmelser som gäller för delningar mellan svenska aktiebolag ska tillämpas även på gränsöverskridande fusioner. Där- utöver gäller ett antal uppräknade bestämmelser som är tillämpliga enbart vid gränsöverskridande delningar. Utöver de bestämmelser till vilka paragrafen uttryckligen hänvisar gäller givetvis aktiebolags- lagens bestämmelser i andra frågor som kan uppkomma i samband med delningar. Som exempel kan nämnas bestämmelserna om kal- lelse till bolagsstämma, ombud och biträde m.m. i 7 kap.

I första stycket hänvisas till ett antal bestämmelser som behandlar de allmänna förutsättningarna för gränsöverskridande delningar. Såsom följer av hänvisningen till 1 § första – tredje styckena kan en gränsöverskridande delning ske genom fullständig delning, partiell delning eller delning genom separation. Det görs ingen hänvisning till 1 § fjärde stycket. Det sammanhänger med att övertagande bolag vid en gränsöverskridande delning måste vara ett bolag som bildas inom ramen för delningsförfarandet (se 30 § andra stycket).

647

Författningskommentar

SOU 2021:18

Såsom framgår av hänvisningen till 2 § gäller vid en gränsöver- skridande delning samma regler om delningsvederlag som vid en in- hemsk delning. Vederlaget ska alltså bestå av aktier i det eller de övertagande bolagen men i vederlaget kan också ingå en komplette- rande kontantersättning som fungerar som ”utjämningsvederlag”.

Bestämmelsen i 3 § om att överlåtande och övertagande bolag ska ha samma redovisningsvaluta är av naturliga skäl inte tillämplig vid en gränsöverskridande delning.

Genom hänvisningen till 4 § regleras vad som gäller när överlå- tande bolag är i likvidation. Såsom motsatsvis följer av 4 § första stycket kan ett bolag i likvidation inte delas efter det att skiftet av bolagets tillgångar har inletts. Har ett delningsförfarande inletts, måste detta, sedan skifte påbörjats, alltså avbrytas.

Av hänvisningen till 5 § första stycket följer att det efter en gräns- överskridande delning gäller samma bestämmelser om solidariskt betalningsansvar som efter en inhemsk delning. Någon hänvisning görs inte till 5 § andra stycket. Det sammanhänger med att frågan om ansvaret för sådana skulder som inte har reglerats i delningspla- nen i stället regleras genom bestämmelsen i 52 §.

Såsom framgår av hänvisningen till 6 § förutsätts en gränsöver- skridande delning genomföras så att innehavare av teckningsoptioner, konvertibler eller andra värdepapper med särskilda rättigheter i det överlåtande bolaget antingen tillerkänns motsvarande rättigheter i övertagande bolag eller får sina värdepapper inlösta. I förarbetena till bestämmelserna om gränsöverskridande fusioner framhöll regeringen att bestämmelsen om särskilda rättighetshavares ställning fick anses riktad mot det övertagande bolaget (se prop. 2007/08:15 s. 175 f.). Detsamma får anses gälla vid en gränsöverskridande delning. Det innebär att hänvisningen till 6 § primärt får betydelse endast om ett övertagande bolag ska ha sitt säte i Sverige och därmed faller under svensk lag. I ett sådant fall kan alltså rättighetsinnehavare i över- låtande bolag med stöd av paragrafen kräva att få vissa rättigheter i det svenska övertagande bolaget.

I andra stycket anges vilka bestämmelser som gäller för delnings- förfarandet. Av de hänvisningar till olika paragrafer som härvid görs följer att det normala förfarandet vid en gränsöverskridande delning kommer att vara följande.

1. Styrelsen upprättar och undertecknar en delningsplan med visst innehåll och ett informationsmeddelande (se 33, 34 och 39 §§).

648

SOU 2021:18

Författningskommentar

2. Styrelsen upprättar en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av delningens lämplighet (35– 37 §§).

3. Delningsplanen och styrelsens redogörelse granskas av revisor (13–15 och 38 §§).

4. Delningsplanen ges in för registrering i aktiebolagsregistret (16 och 40 §§).

5. Uppgift om registrering av delningsplanen kungörs (16 och 40 §§).

6. Delningsplanen och vissa övriga handlingar hålls tillgängliga för aktieägare m.fl. under minst sex veckor före den stämma som ska behandla frågan om delning (17 och 41 §§).

7. Bolagsstämman godkänner delningsplanen (17 § första stycket samt 19 och 43 §§). Den möjlighet som finns vid en inhemsk delning att ersätta stämmoförfarandet med ett gemensamt undertecknande av delningsplanen (se 17 § fjärde stycket) står inte öppen vid en grän- söverskridande delning.

8. Bolaget underrättar sina kända borgenärer om att delningspla- nen har godkänts av stämman (21 §).

9. Bolaget ansöker hos Bolagsverket om tillstånd att verkställa delningsplanen (22 och 44 §§).

10. Bolagsverket prövar de lagliga förutsättningarna för del- ningen (45 §).

11. Om någon borgenär motsätter sig delningen, prövar allmän domstol om borgenärens rätt är tryggad (47 §).

12. Bolagsverket utfärdar ett delningsintyg (48 §).

13. Bolagsverket överför elektroniskt delningsintyget till behörig myndighet i den eller de stater där övertagande bolag ska ha sitt hem- vist (49 §).

14. Delningen registreras i registret i den eller de stater där över- tagande bolag ska ha sitt hemvist (50 § när övertagande bolag ska ha sitt hemvist i Sverige).

15. Delningen registreras i registren i de stater där överlåtande bolag har eller har haft sitt hemvist (49 §).

I tredje stycket hänvisas till de särskilda reglerna om aktieägarrät- tigheter som finns i 53–56 §§.

649

Författningskommentar

SOU 2021:18

Särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande delning

32 § Ett aktiebolag får inte bli föremål för en gränsöverskridande del- ning om det är

1. i konkurs,

2. under företagsrekonstruktion, eller

3. i likvidation på grund av beslut enligt 25 kap. 11, 12 eller 17 §. Ett aktiebolag får inte heller bli föremål för en gränsöverskridande

delning, om delningen genomförs för ett kriminellt eller annars otill- börligt ändamål eller på annat sätt syftar till att kringgå svensk rätt eller unionsrätt.

Paragrafen är ny och anger vissa begränsningar i möjligheten att dela ett svenskt aktiebolag genom en gränsöverskridande delning. Första stycket genomför artikel 160a.4 och 160a.5 i direktivet och behand- las i avsnitt 5.3.4. Andra stycket genomför artikel 160m.8 och har behandlats i avsnitt 5.12.4.

Av första stycket framgår att bolag som är i konkurs, under före- tagsrekonstruktion eller i likvidation på grund av beslut om s.k. tvångslikvidation inte får delta i en gränsöverskridande delning. Av 4 §, till vilken hänvisas i 31 §, följer att också ett aktiebolag som är i likvidation av annan anledning inte får delas efter det att skifte har inletts.

Betydelsen av en konkurs, en företagsrekonstruktion eller en tvångslikvidation samt när beslut om åtgärder av detta slag får verkan behandlas närmare i kommentaren till motsvarande bestämmelse i fusionskapitlet, 23 kap. 36 b §. Vad som gäller om ett beslut om kon- kurs, tvångslikvidation eller företagsrekonstruktion meddelas efter Bolagsverkets beslut om tillstånd att verkställa fusionsplanen men innan fusionen har registrerats berörs i kommentaren till 23 kap. 48 §. Vad som där sägs är relevant även i samband med en gränsöver- skridande delning. Betydelsen av att en konkurs inträffar under ett delningsförfarande behandlas även i kommentaren till 51 §.

Bestämmelsen om att ett aktiebolag inte får delta i en gränsöver- skridande delning, om delningen genomförs för ett kriminellt eller annars otillbörligt ändamål eller på annat sätt syftar till att kringgå svensk rätt eller unionsrätt har en direkt motsvarighet i 23 kap. 36 b § andra stycket i förslaget. I denna del kan därför hänvisas till

650

SOU 2021:18

Författningskommentar

kommentaren till den paragrafen samt till kommentaren till den an- knytande bestämmelsen i 23 kap. 45 a §.

Delningsplan m.m.

33 § Vid en gränsöverskridande delning ska styrelsen i det överlå- tande bolaget upprätta en delningsplan. Styrelsen ska underteckna del- ningsplanen.

Om ett övertagande bolag ska bildas i Sverige i samband med del- ningen, utgör delningsplanen stiftelseurkund.

Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 5.4. Tillsammans med 34 § genomför den artikel 160d i direktivet.

Inför en gränsöverskridande delning ska det, liksom inför en in- hemsk delning av ett aktiebolag, upprättas en delningsplan. Bestäm- melser om upprättandet av delningsplanen i denna paragraf ersätter, såvitt gäller gränsöverskridande delningar, bestämmelserna i 24 kap. 7 § aktiebolagslagen. Skyldigheten att upprätta och underteckna en sådan plan ligger vid en gränsöverskridande delning hos styrelsen i det överlåtande bolaget (se första stycket). Planen ska undertecknas av styrelsen (om innebörden i detta, se 8 kap. 35 § andra stycket). Vad planen ska innehålla regleras i 34 § i detta kapitel.

I andra stycket anges att delningsplanen utgör stiftelseurkund för ett övertagande bolag som ska ha sitt säte i Sverige. Detta överens- stämmer med vad som gäller vid delning mellan svenska aktiebolag (se 24 kap. 7 § andra stycket).

34 § Delningsplanen ska innehålla uppgifter om

1. form, företagsnamn och säte för det överlåtande bolaget samt för övertagande bolag,

2. utbytesförhållanden mellan aktier och förekommande värdepap- per i överlåtande respektive övertagande bolag samt eventuell kontant betalning,

3. de villkor som ska gälla för tilldelning av aktier och förekom- mande värdepapper i överlåtande eller övertagande bolag,

4. den föreslagna tidsplanen för delningen,

5. delningens sannolika följder för sysselsättningen,

651

Författningskommentar

SOU 2021:18

6. från vilken tidpunkt och på vilka villkor aktier och förekom- mande värdepapper medför rätt till utdelning i övertagande bolag,

7. från vilken tidpunkt som transaktioner i det överlåtande bolaget bokföringsmässigt ska anses ingå i övertagande bolag,

8. vilka rättigheter i övertagande bolag som ska tillkomma inneha- vare av särskilda rättigheter i det överlåtande bolaget eller vilka åtgär- der som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

9. arvode och annan särskild förmån som ska lämnas till en styrel- seledamot eller verkställande direktör i det överlåtande bolaget,

10. stiftelseurkunder och bolagsordning för övertagande bolag som bildas genom delningen och, vid en partiell delning eller en delning ge- nom separation, eventuella ändringar i det överlåtande bolagets bolags- ordning,

11. en noggrann beskrivning av de tillgångar och skulder som vid fullständig delning ska överföras till vart och ett av de övertagande bo- lagen eller, vid partiell delning eller delning genom separation, behållas av det överlåtande bolaget respektive fördelas på övertagande bolag, med uppgift om tillgångarnas och skuldernas verkliga värde samt hur de tillgångar eller skulder som inte är uttryckligen fördelade ska be- handlas,

12. den eller de tillämpade metoderna för värderingen,

13. datum för de räkenskaper som har legat till grund för fastställan- det av villkoren för delningen,

14. särskilda krav som gäller för tilldelningen av aktier och värde- papper i överlåtande eller övertagande bolag och skälen för dessa,

15. den rätt till inlösen som aktieägare har enligt 53 § med uppgift om inlösenbelopp och om den elektroniska adress som inlösenanmälan ska skickas till,

I förekommande fall ska delningsplanen också innehålla uppgifter

om

1. de säkerheter som det överlåtande bolagets borgenärer erbjuds,

2. hur arbetstagarna deltar i den process genom vilken formerna för arbetstagarnas medverkan i övertagande bolag beslutas.

Paragrafen, som är ny, genomför tillsammans med 33 § artikel 160d i direktivet. Den innehåller en uppräkning av de uppgifter som delningsplanen ska innehålla och har utformats i nära anslutning till direktivets ordalydelse. Motiven finns i avsnitt 5.4.

652

SOU 2021:18

Författningskommentar

Att delningsplanen uppfyller paragrafens krav utgör en förutsätt- ning för att Bolagsverket ska ge tillstånd till verkställandet av planen och därmed också en förutsättning för att delningen ska kunna komma till stånd. Ett genomförande av planen kan emellertid också vara beroende av att den uppfyller de krav som uppställs i den ut- ländska lagstiftning som kommer att gälla för ett övertagande ut- ländskt bolag, t.ex. vad gäller stiftelseurkund och bolagsordning. In- nehåller i utländsk rätt kan alltså göra det nödvändigt att i planen ta in uppgifter som inte direkt framgår av denna paragraf.

I 8–10 §§ finns bestämmelser om vad en delningsplan som upp- rättas inom ramen för en inhemsk delning ska innehålla. Regleringen i förevarande paragraf ligger nära den som finns i 8–10 §§. Punkterna 5, 10 och 12 samt andra stycket saknar dock tidigare motsvarighet.

Enligt punkten 1 ska överlåtande och övertagande bolags form, namn och säte anges. Med bolagets form avses här benämningen på den associationsform som bolaget har respektive ska ha. För ett över- låtande svenskt bolag ska alltså anges att det är fråga om ett aktie- bolag. När det gäller bolagets namn ska det överlåtande bolagets företagsnamn anges. Med säte avses bolagets registrerade säte, inte dess faktiska hemvist.

Punkten 2 behandlar utbytesförhållandet mellan aktier och före- kommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande bolag samt eventuellt utjämnande kontantvederlag. Av uppgifterna ska en aktieägare i det överlåtande bolaget kunna utläsa såväl hur många ak- tier i det eller de övertagande bolagen som han eller hon kommer att erhålla och vilken eventuell kontant ersättning som därutöver kom- mer att betalas.

Av punkten 3 följer att delningsplanen ska innehålla uppgift om de villkor som ska gälla för tilldelning av aktier och förekommande värdepapper i överlåtande eller övertagande bolag. Punkten motsva- rar vad som gäller vid gränsöverskridande fusioner enligt 23 kap.

38 § första stycket 3, med den skillnaden att bestämmelsen även om- fattar tilldelning av aktier och värdepapper i det överlåtande bolaget.

I punkten föreskrivs också att det i delningsplanen ska lämnas uppgift om tidpunkten och de övriga villkoren för utlämnande av delningsvederlaget. Det kan vara fråga om formen för utlämnande av aktiebrev, föreskrifter om kvittens m.m.

Punkten 4 ställer krav på uppgift om den föreslagna tidsplanen för delningen. Tidsplanen ska ge aktieägare, borgenärer och andra in-

653

Författningskommentar

SOU 2021:18

tressenter information om när i tiden som det överlåtande bolaget planerar att genomföra de olika momenten i delningen. Den påver- kas givetvis av inblandade myndigheters handläggningstid i olika de- lar av förfarandet, men även eventuella parallella processer som ex- empelvis bolagsstämmobesluts giltighet m.m. När tidsplanen upp- rättas kan man dock givetvis få viss ledning av de tidsfrister som anges i lagen.

Den angivna tidsplanen är inte bindande. Om tidsplanen slår fel eller måste ändras på grund av oförutsedda händelser, kan det själv- fallet inte föranleda skadeståndsansvar.

Punkten 5 behandlar delningens sannolika följder för sysselsätt- ningen. Punkten motsvarar vad som gäller vid gränsöverskridande fusioner enligt 23 kap. 38 § första stycket 4 (jfr prop. 2007/08:15 s. 142 f. och 177).

Om delningen ingår som ett led i en geografisk omstrukturering eller omlokalisering kan frågor om nedläggning eller förflyttning av fabriker eller verksamhetsställen aktualiseras i samband med del- ningen. Den typen av frågor ska i sådana fall behandlas i delningspla- nen enligt förevarande punkt (jfr prop. 2007/08:15 s. 144).

Enligt punkten 6 ska det i delningsplanen anges från vilken tid- punkt och på vilka villkor som aktier och förekommande värdepap- per medför rätt till utdelning i övertagande bolag. Punkten motsva- rar vad som enligt 23 kap. 38 § första stycket 5 gäller vid gränsöver- skridande fusioner. En liknande bestämmelse finns också i 23 kap. 7 § 4 aktiebolagslagen (jfr prop. 1993/94:196 s. 181). Av planen bör framgå bl.a. om aktier i bolaget ska ge rätt till utdelning redan under löpande räkenskapsår eller först från och med nästföljande räken- skapsår.

Av punkten 7 följer att delningsplanen ska innehålla uppgift om från vilken tidpunkt som transaktioner i det överlåtande bolaget bokföringsmässigt ska anses ingå i övertagande bolag. Detta mot- svarar vad som gäller vid gränsöverskridande fusioner (jfr prop. 2007/08:15 s. 144 f. och 176 f.).

Vid en fullständig delning åsyftar punkten 7 i praktiken den pla- nerade tidpunkten för överlåtande bolags upplösning Överlåtande bolag upplöses i samband med att delningen registreras. Det innebär att inblandade bolag inte själva råder över den exakta tidpunkten för upplösningen. Den uppgift om saken som lämnas enligt förevarande

654

SOU 2021:18

Författningskommentar

punkt får därför bli en uppskattning utifrån bolagets tidsplan för del- ningen.

Enligt punkten 8 ska planen innehålla uppgift om vilka rättigheter i övertagande bolag som ska tillkomma innehavare av särskilda rät- tigheter i det överlåtande bolaget eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna. Punkten motsvarar vad som gäller vid gränsöverskridande fusioner enligt 23 kap. 38 § första stycket 7. En liknande bestämmelse finns i 23 kap. 7 § 6 aktie- bolagslagen (jfr prop. 1993/94:196 s. 181).

Med ”särskilda rättigheter” avses annan rätt än den fordringsrätt som tillkommer bolagens borgenärer. Bestämmelsen har bäring på bl.a. vad som framgår av bolagsordningen om rätt till styrelserepre- sentation eller rätt att utse revisor.

Punkten 9 behandlar arvode och annan särskild förmån som ska lämnas till en styrelseledamot eller till den verkställande direktören i det överlåtande bolaget. Den motsvarar vad som gäller vid gräns- överskridande fusioner enligt 23 kap. 38 § första stycket 8. En lik- artad bestämmelse finns i 23 kap. 7 § 7 aktiebolagslagen (jfr prop. 2004/05:85 s. 835 och prop. 1993/94:196 s. 181).

Såsom anges i punkten 10 ska planen också innehålla uppgift om stiftelseurkunder och bolagsordning för övertagande bolag som bil- das genom delningen och, vid en partiell delning eller en delning ge- nom separation, eventuella ändringar i det överlåtande bolagets bo- lagsordning. Vid gränsöverskridande delningar nybildas alltid de övertagande bolagen. Således behöver delningsplanen innehålla upp- gift om stiftelseurkunder och bolagsordningar för dessa bolag. Vilka krav som ställs på respektive stiftelseurkund och bolagsordning blir då beroende av lagstiftningen i den stat där det övertagande bolaget ska ha sitt hemvist. Vid partiell delning och delning genom separa- tion kommer det överlåtande bolaget att fortleva. Om delningen in- nebär att bolagsordningen i det bolaget ska ändras, ska även detta framgå av delningsplanen.

I punkten 11 anges att delningsplanen ska innehålla en noggrann beskrivning av de tillgångar och skulder som vid fullständig delning ska överföras till vart och ett av de övertagande bolagen. Vid partiell delning och delning genom separation ska det också framgå vilka till- gångar och skulder som ska stanna kvar i det överlåtande bolaget. Beskrivningen ska kompletteras med uppgifter om tillgångarnas och

655

Författningskommentar

SOU 2021:18

skuldernas verkliga värde; det räcker således inte att ange de bok- förda värdena.

Beskrivningen ska vara så tydlig och utförlig att det i fråga om samtliga bolagets rättigheter och skyldigheter kan utläsas till vilket bolag som rättigheten eller skyldigheten är att hänföra efter del- ningen. Det innebär bl.a. att det av delningsplanen ska framgå vilket av bolagen som efter delningen ska vara avtalspart i förhållande till det överlåtande bolagets arbetstagare och därmed ansvara för dessas löner och pensioner. Uppgifterna behöver i och för sig inte anges på individnivå men ska vara så konkreta att det går att sluta sig till vad som kommer att gälla på individnivå. Det innebär att det tydligt måste kunna utläsas vilka delar av verksamheten som ska övergå till ett visst övertagande bolag. Jfr även kommentaren till 52 § om rätts- verkningarna av den gränsöverskridande delningen.

Det kan efter en delning visa sig att det överlåtande bolaget hade tillgångar eller skulder som inte uppmärksammades vid delningen, t.ex. ett skadeståndsansvar för en skada som framträtt först efter del- ningen. I delningsplanen ska anges efter vilka principer hur sådana nyupptäckta tillgångar eller skulder ska fördelas.

Enligt punkterna 12 och 13 ska uppgift lämnas om de metoder som har använts för att beräkna värdet av de tillgångar och skulder som överförs till övertagande bolag respektive, vid partiell delning eller delning genom separation, behålls av det överlåtande bolaget. Även datum för de räkenskaper som har legat till grund för faststäl- landet av villkoren för delningen ska anges. Bestämmelserna i dessa två punkter är avsedda att göra det möjligt att ta ställning till rimlig- heten i de beräknade värdena och de villkor som föreslås gälla för delningen, t.ex. i fråga om sådana utbytesförhållanden som avses i punkten 2. Motsvarande bestämmelser vid gränsöverskridande fu- sioner finns i 23 kap. 38 § första stycket 10 och 11.

Enligt punkten 14 ska delningsplanen innehålla uppgift om till- delningen av aktier och värdepapper i överlåtande eller övertagande bolag och de kriterier som ligger till grund för en sådan tilldelning. Punkten gäller således uppgifter utöver de som ska framgå i enlighet med punkterna 2 och 3 och kan omfatta utlämnandet av handlingar som exempelvis aktiebrev.

Enligt punkten 15 ska delningsplanen också innehålla information om det inlösenförfarande och det lösenbelopp som avses i 53 § med uppgift om den elektroniska adress som en inlösenanmälan ska sän-

656

SOU 2021:18

Författningskommentar

das till. Detta motsvarar vad som gäller vid gränsöverskridande fu- sioner enligt 23 kap. 38 § första stycket 12 i förslaget. För en kom- mentar hänvisas till den bestämmelsen.

Andra stycket 1 motsvarar 23 kap. 38 § andra stycket 1 i förslaget. För en kommentar hänvisas till den bestämmelsen.

Enligt andra stycket 2 ska, i förekommande fall, delningsplanen innehålla information om hur arbetstagarna ska involveras i den be- slutsprocess varigenom formerna för arbetstagarnas medverkan i det övertagande bolaget fastställs. Styrelsen måste således ta ställning till om reglerna om medverkan över huvud taget aktualiseras (jfr 2 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner

m.m.i föreslagen lydelse samt avsnitt 5.4). Om rätt till medverkan finns när delningsplanen upprättas, ska planen innehålla uppgift om hur arbetstagarna förutsätts delta i beslutsprocessen kring faststäl- landet av formerna för medverkan. Formerna för detta regleras när- mare i den nyss nämnda lagen. Det är vidare lämpligt att det – i den mån det kan förutses vid den tidpunkt då delningsplanen upprättas

– av planen uttryckligen framgår om medverkan inte ska förekomma. För ytterligare kommentarer i denna del hänvisas till övervägandena i avsnitt 7 samt författningskommentaren till 2 § lagen om arbetsta- gares medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m.

Paragrafens bestämmelser gäller i stället för bestämmelserna i 7–

11 §§. I 31 § hänvisas däremot till 12 §. Den paragrafen ska alltså till- lämpas även vid en gränsöverskridande delning. Det innebär att visst ekonomiskt underlag (årsredovisningar m.m.) ska fogas till delnings- planen.

Styrelsens redogörelse

35 § Styrelsen i det överlåtande bolaget ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av del- ningens lämplighet för bolaget. Redogörelsen ska särskilt beskriva del- ningens konsekvenser för den framtida verksamheten samt innehålla uppgift om delningens sannolika konsekvenser för borgenärer.

Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrä- dare eller, om sådana företrädare inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande fogas till redogörelsen.

657

Författningskommentar

SOU 2021:18

För styrelsens redogörelse gäller i övrigt bestämmelserna i 36 och

37 §. Någon redogörelse behöver inte upprättas när förhållandena är sådana som sägs i 36 § andra stycket och 37 § andra stycket.

Paragrafen är ny och genomför, tillsammans med 36 och 37 §§, arti- kel 160e i direktivet. Den innehåller bestämmelser om den styrelse- redogörelse som ska upprättas inför delningen. Innehållet anges när- mare i 36 och 37 §§. Bakgrunden har behandlats i avsnitt 5.6.2.

Såsom framgår av 31 § gäller paragrafens bestämmelser i stället för de bestämmelser om styrelsens redogörelse vid inhemska del- ningar som finns i 11 §.

Av första stycket framgår att redogörelsen ska ge underlag för en bedömning av delningens lämplighet för bolaget. Den ska också in- nehålla bedömningar av vilka konsekvenser som delningen kan få i framtiden för den verksamhet som bolaget bedriver. Vad redogörel- sen ska innehålla i dessa avseenden konkretiseras närmare i 36 och 37 §§. Därutöver ska det i redogörelsen lämnas en redogörelse för de konsekvenser som delningen kan få för bolagets borgenärer. Be- stämmelserna är avsedda att ha samma innebörd som de motsva- rande bestämmelserna i 23 kap. 39 § första stycket i förslaget.

Enligt andra stycket ska styrelsen till redogörelsen foga det ytt- rande som eventuellt har kommit in till bolaget från arbetstagarna (jfr artikel 160e.7). I kommentaren till motsvarande paragraf avse- ende gränsöverskridande fusioner (23 kap. 39 § andra stycket) be- rörs betydelsen av detta närmare samt vad bolaget förväntas göra med det inkomna yttrandet.

Av andra stycket framgår också att om det inte finns några före- trädare för arbetstagarna i bolaget, så ska sådana yttranden som eventuellt har kommit in från arbetstagarna själva fogas till redogö- relsen. Motsatsvis innebär detta att bolaget inte är skyldigt att foga inkomna yttranden från enskilda arbetstagare till redogörelsen, om det finns arbetstagarföreträdare som kan representera dem. Denna begränsning ska ses mot bakgrund av 19 och 19 a §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Av dessa paragrafer framgår att en arbetsgivare fortlöpande ska hålla arbetstagarorganisation i förhål- lande till vilken han är bunden av kollektivavtal underrättad om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt lik- som om riktlinjerna för personalpolitiken. Om arbetsgivaren inte alls är bunden av något kollektivavtal, ska den fortlöpande hålla ar-

658

SOU 2021:18

Författningskommentar

betstagarorganisationer som har medlemmar som är arbetstagare hos arbetsgivaren underrättade om hur verksamheten utvecklas pro- duktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för perso- nalpolitiken. Det sagda hindrar givetvis inte att oorganiserad eller fackligt ansluten arbetstagare från att självmant och i eget namn yttra sig till bolaget, trots att det finns arbetstagarföreträdare, men sådana yttranden är bolaget inte skyldigt att foga till redogörelsen.

36 § I styrelsens redogörelse enligt 35 § ska det ingå ett särskilt avsnitt med information till aktieägarna. I avsnittet ska särskilt beskrivas

1. aktiernas utbytesförhållande och, i förekommande fall, kontanter- sättningen samt den metod som har använts för att bestämma dessa,

2. delningens konsekvenser för aktieägarna,

3. inlösenbeloppet vid inlösen enligt 53 § och den metod som har använts för att bestämma det, och

4. hur aktieägare ska förfara för att utöva rätten till inlösen.

Någon redogörelse enligt första stycket fordras inte, om samtliga ak-

tieägare i bolaget samtycker till det.

Paragrafen är ny. Bakgrunden har behandlats i avsnitt 5.6.2. Be- stämmelserna i paragrafen genomför tillsammans med 35 och 37 §§ artikel 160e i direktivet. De motsvarar vad som gäller vid gränsöver- skridande fusioner enligt 23 kap. 39 a § i förslaget. För en kommen- tar hänvisas till kommentaren till den paragrafen.

37 § I styrelsens redogörelse enligt 35 § ska det ingå ett särskilt avsnitt med information till arbetstagarna. I avsnittet ska styrelsen särskilt be- skriva

1. delningens konsekvenser för anställningsförhållanden och, i före- kommande fall, åtgärder till skydd för dessa,

2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet,

3. delningens konsekvenser i fråga om eventuella dotterbolag, såvitt gäller anställningsförhållanden, väsentliga ändringar av anställnings- villkoren och platsen för verksamheten.

Någon redogörelse enligt första stycket fordras inte om samtliga ar- betstagare ingår i bolagets styrelse.

659

Författningskommentar

SOU 2021:18

Paragrafen, som är ny, går tillsammans med 35 och 36 §§ tillbaka på artikel 160e i direktivet. Bakgrunden har berörts i avsnitt 5.6.2 och 5.6.3.

En delning i sig innebär inte att bolagets verksamhet flyttas (eller att anställningsförhållanden eller kollektivavtal förändras). Om del- ningen är avsedd att ske parallellt med en flyttning av verksamheten eller i nära framtid följas av en sådan flyttning, måste emellertid även konsekvenserna av verksamhetsflytten beskrivas.

Bestämmelserna i paragrafen motsvarar vad som gäller vid gräns- överskridande fusioner enligt 23 kap. 39 b § i förslaget. Vad som sägs i kommentaren till den paragrafen gäller även förevarande paragraf.

Revisorsgranskning

38 § Vid en gränsöverskridande delning ska revisorsgranskningen en- ligt 13 § omfatta även styrelsens redogörelse enligt 35–37 §§. Revisors- yttrandet ska innehålla ett utlåtande om huruvida styrelsens redogörelse är komplett och uppfyller de krav som framgår av 35–37 §§.

Revisorsyttrandet ska även innehålla ett utlåtande om huruvida ak- tiernas utbytesförhållande, kontantersättningen samt det erbjudna inlö- senbeloppet är adekvata. Uppgift ska därvid lämnas om

1. den eller de metoder som har använts för att bestämma utbytes- förhållandet och kontantersättningen,

2. den eller de metoder som har använts för att bestämma inlösen- beloppet,

3. huruvida de använda metoderna är adekvata för bedömningen av aktiernas utbytesförhållande, kontantersättningen och inlösenbelop- pet, samt

4. i förekommande fall, särskilda värderingsproblem som har upp- kommit.

Vad som sägs i 13 § andra stycket 2 gäller inte i fråga om överta- gande bolag som ska ha sitt hemvist i annan stat än Sverige.

Genom paragrafen införlivas artikel 160f i direktivet med svensk rätt. En bakgrundsbeskrivning finns i avsnitt 5.7.

I 13 § finns bestämmelser om den revisorsgranskning som ska göras vid en delning. En kommentar till den paragrafen finns i prop. 2008/09:56 s. 24 ff. Den paragrafen gäller även vid en gränsöverskri-

660

SOU 2021:18

Författningskommentar

dande delning (se 31 §). Såsom framgår av förevarande paragrafs tredje stycke gäller dock inte 13 § andra stycket 2 fullt ut. Enligt den bestämmelsen ska revisorn uttala sig om huruvida den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av ett nybildat bolag har ett verkligt värde som motsvarar minst dess aktiekapital (13 § andra stycket 2). Vid en gränsöverskridande delning är den bestämmelsen tillämplig endast i fråga om övertagande bolag som ska ha sitt säte i Sverige. Skälen för detta har angetts i avsnitt 5.7.4.

Enligt första stycket ska revisorsgranskningen även omfatta styrel- sens redogörelse enligt 35–37 §§. Yttrandet ska även innehålla ett ut- låtande om huruvida styrelsens redogörelse är komplett och uppfyl- ler de krav som framgår av nämnda paragrafer.

Andra stycket utökar revisorsgranskningen enligt 13 § vid gräns- överskridande delningar på samma sätt som vid gränsöverskridande fusioner. För en kommentar hänvisas därför till 23 kap. 40 § i förslaget.

Informationsmeddelande

39 § Till delningsplanen ska fogas ett meddelande med information till det överlåtande bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarnas företrädare, eller, om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva, om att de får lämna synpunkter på planen till bolaget. I med- delandet ska anges vilken dag som synpunkterna senast kan lämnas. Den dagen får infalla senast fem arbetsdagar före dagen för den bolags- stämma som ska ta ställning till delningsplanen.

Paragrafen är ny och genomför artikel 160g.1 b i direktivet. Motiven finns i avsnitt 5.5.3.

Paragrafen motsvarar i huvudsak vad som gäller vid gränsöver- skridande fusioner enligt 23 kap. 41 a § i förslaget. För en kom- mentar hänvisas till kommentaren till den paragrafen.

Paragrafen bör läsas tillsammans med 42 §. Där anges att syn- punkter som har kommit in med anledning av informationsmed- delandet ska tillhandahållas aktieägarna på den bolagsstämma som avses i 17 §. För ytterligare kommentarer hänvisas till författnings- kommentaren till 42 § (med vidare hänvisning till 23 kap. 43 a § som reglerar samma sak för gränsöverskridande fusioner).

661

Författningskommentar

SOU 2021:18

Registrering av delningsplanen

40 § Det överlåtande bolaget ska ge in delningsplanen med bifogade handlingar för registrering enligt 16 § första stycket.

Om delningsplanen eller de handlingar som är fogade till planen är avfattade på annat språk än svenska, ska ingivaren även ge in en över- sättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet. Bolags- verket får medge att någon översättning inte ges in.

I anmälan för registrering ska det lämnas uppgifter om

1. form, företagsnamn och säte för det överlåtande bolaget samt form, företagsnamn och säte som föreslagits för övertagande bolag,

2. det överlåtande bolagets organisationsnummer,

3. hur borgenärer och aktieägare ska förfara för att utöva sina rättig- heter samt de adresser där fullständig information om dessa förfaranden kostnadsfritt kan erhållas, och

4. bolagens adresser.

När registreringen kungörs enligt 27 kap. 3 §, ska kungörelsen inne- hålla de uppgifter som avses i tredje stycket 1–3.

I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor har avgett enligt 13 och 38 §.

Paragrafen är ny. Motiven finns i avsnitt 5.5.3. Den bakomliggande direktivbestämmelsen finns i artikel 160g i direktivet.

Enligt första stycket ska delningsplanen med bifogade handlingar ges in till Bolagsverket för registrering i enlighet med 16 §. Det innebär att den ska ges in inom en månad från tidpunkten för dess upprättande. De handlingar som ska vara fogade till delningsplanen och som således också ska ges in är dels revisorsyttrandet (13 och 38 §§), dels informationsmeddelande (39 §) och dels de handlingar som 12 §

För den händelse delningsplanen eller någon av de handlingar som är fogade till den är avfattad på ett annat språk än svenska är, enligt andra stycket, det överlåtande bolaget skyldigt att i samband med registreringsanmälan ge in – utöver handlingen i dess original- version – en bestyrkt svensk översättning. Bolagsverket har möjlig- het att medge undantag från kravet på översättning. Denna möjlig-

662

SOU 2021:18

Författningskommentar

het torde främst få betydelse när en handling är upprättad på ett i Sverige väl etablerat språk såsom engelska.

I samband med registreringen ska uppgift om planen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar (se 27 kap. 3 §).

Därutöver föreskrivs i tredje stycket att vissa uppgifter alltid ska lämnas i registreringsanmälan. Av dessa uppgifter ska flertalet också finnas med i kungörelsen, vilket framgår av fjärde stycket.

Femte stycket hänvisar till en särskild sekretessbestämmelse i of- fentlighets- och sekretesslagen om att det kan gälla sekretess för konfidentiella uppgifter i revisorsyttrandet. Sådan sekretess får till följd att uppgifterna inte får offentliggöras inom ramen för registre- ringsförfarandet. För en närmare kommentar hänvisas till författ- ningskommentaren till 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretessla- gen (2009:400).

Tillhandahållande av delningsplanen

41 § Vid en gränsöverskridande delning ska styrelsen i det överlå- tande bolaget hålla delningsplanen med bifogade handlingar och styrel- sens redogörelse enligt 35 § tillgängliga för aktieägarna, för arbetstagar- nas företrädare och för arbetstagare som saknar sådana företrädare. Handlingarna ska, under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av delningsplanen ska behandlas, hållas till- gängliga på bolagets webbplats, eller genom annan likvärdig elektronisk kommunikation. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet gäller 60 § i stället för första stycket andra meningen.

Paragrafen är ny. Den innehåller bestämmelser om tillhandahållan- det av delningsplanen m.m. inför den stämma som ska besluta om godkännande av planen. Den gäller i stället för motsvarande bestäm- melser i 18 § – som alltså inte är tillämpliga vid en gränsöverskri- dande delning – och är föranledd av artikel 160e.6 i direktivet.

De handlingar som ska tillhandahållas är

663

Författningskommentar

SOU 2021:18

• delningsplanen,

• yttrande från revisor (13 § fjärde stycket och 38 §),

• informationsmeddelande (39 §), och

• styrelsens redogörelse (35 §).

Handlingarna ska tillhandahållas

• aktieägare,

• arbetstagarorganisationer som företräder arbetstagare hos bola- get och, om arbetstagarföreträdare saknas,

• enskilda arbetstagare.

Tillhandahållandet ska ske genom att handlingarna hålls tillgängliga på bolagets webbplats, eller, som alternativ, genom annan likvärdig elektronisk kommunikation. I kravet på ”likvärdig” ligger att mate- rialet ska vara i huvudsak lika lätt att ta till sig som om informationen hade funnits på bolagets webbplats. Ett exempel på likvärdig elektronisk kommunikation i paragrafens bemärkelse är därför att bolaget håller handlingarna tillgängliga på en för allmänheten lätt tillgänglig webbplats. Ett ytterligare exempel är att bolaget har inrät- tat ett system som innebär att den som begär det omedelbart kan få handlingarna via e-post.

Den minsta tid under vilken handlingarna måste hållas tillgäng- liga innan stämman kan behandla delningsplanen är sex veckor.

För aktieägare gäller en särskild rätt att ta del av handlingarna. Bolaget är skyldigt att, genast och kostnadsfritt, skicka kopior av handlingarna till de aktieägare som begär det och uppger sin post- adress. I detta ligger att aktieägarna alltid har rätt att få handlingarna i pappersform (se dock, beträffande vissa publika aktiebolag, 7 kap. 64 §). Givetvis kan aktieägaren och bolaget komma överens om att handlingarna i stället ska skickas med e-post.

I andra stycket finns en erinran om de särskilda bestämmelser om tillhandahållande som enligt 60 § gäller i fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES.

664

SOU 2021:18

Författningskommentar

42 § De synpunkter som har lämnats med anledning av informa- tionsmeddelandet enligt 39 § ska tillhandahållas aktieägarna på den bo- lagsstämma som avses i 17 §.

Paragrafen är ny. Bakgrunden har behandlats i avsnitt 5.8.3. Den ba- komliggande direktivbestämmelsen finns i artikel 160h.1 i direktivet.

Paragrafen motsvarar vad som gäller vid gränsöverskridande fu- sioner enligt 23 kap. 43 a § i förslaget. För en kommentar hänvisas till den bestämmelsen.

Villkorat beslut om godkännande av delningsplanen

43 § Bolagsstämman i det överlåtande bolaget får villkora beslutet om att godkänna delningsplanen av att en senare stämma godkänner de for- mer som beslutas för arbetstagarnas medverkan i det övertagande bolaget.

Paragrafen, som är ny, är föranledd av artikel 160h.2 i direktivet. Bakgrunden har behandlats i avsnitt 5.8.3.

En motsvarande bestämmelse finns, såvitt gäller gränsöver- skridande fusioner, i 23 kap. 44 §. Den tydliggör att stämman har rätt att villkora sitt godkännande av fusionsplanen av att stämman, i ett senare skede, godkänner de former som har beslutats för arbets- tagarnas medverkan i det övertagande bolaget. Det ankommer i sådana fall på styrelsen att se till att stämman sammankallas på nytt när bestämmelser om detta har fastställts. Inget hindrar att stämman, om den villkorar sitt beslut på detta vis, också ger styrelsen riktlinjer för hur dessa bestämmelser, enligt stämmans uppfattning, bör utformas.

Ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen

44 § Till ansökan ska, utöver vad som anges i 22 §, fogas följande handlingar:

1. en kopia av styrelsens redogörelse,

2. en kopia av eventuella synpunkter som bolagets intressenter har lämnat, och

3. i tillämpliga fall, information om huruvida det har inletts ett för- farande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gräns- överskridande fusioner m.m.

665

Författningskommentar

SOU 2021:18

Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 5.12.3. Den genomför artikel 160m.2 i direktivet.

Enligt 22 § – som det hänvisas till i 31 § – ska det överlåtande bolaget ansöka om tillstånd att verkställa delningsplanen. I föreva- rande paragraf anges vilka handlingar som, utöver de handlingar som nämns i 22 §, ska bifogas ansökan vid en gränsöverskridande delning. Bestämmelserna motsvarar vad som gäller vid gränsöverskridande fusioner enligt förslaget i 23 kap. 45 § andra stycket.

Enligt 22 § andra stycket 1 ska det till en ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen fogas en kopia av delningsplanen med där- till hörande handlingar (22 § andra stycket punkten 1). Vid en gräns- överskridande delning får detta till följd att också revisorsyttrandet (jfr 13 och 38 §§), informationsmeddelandet (jfr 39 §) och vissa re- dovisningshandlingar (jfr 12 §) ska ges in till Bolagsverket. Därut- över framgår av punkten 1 i förevarande paragraf att det ska ges in en kopia av styrelsens redogörelse (jfr 35–37 §§).

Om det har kommit in synpunkter på delningsplanen från det överlåtande bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarföreträ- dare eller, om sådana inte finns, från arbetstagare, ska dessa enligt punkten 2 bifogas ansökan. Synpunkter som har kommit in efter den dag som har angetts i informationsmeddelandet enligt 39 § får, men behöver inte, tas med.

Enligt punkten 3 ska i ansökan också lämnas information om huruvida det har inletts ett arbetsrättsligt medverkansförfarande en- ligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskri- dande fusioner m.m. (medverkandelagen). Detta gäller dock endast under förutsättning att den lagen är tillämplig (se förslaget till 2 § i nämnda lag med därtill hörande författningskommentar). Informa- tionen kan få betydelse för Bolagsverkets tillståndsprövning. Om något förfarande enligt medverkandelagen inte har inletts, trots att lagen är tillämplig, ska nämligen verket avslå ansökan (45 § andra stycket 3). För att bolaget ska anses ha uppfyllt sin informations- plikt till Bolagsverket enligt punkten 4 är det tillräckligt med en kor- tare beskrivning av när och hur ett sådant förfarande inleddes. Ett blankt påstående om att ett förfarande har inletts kan däremot inte godtas som information enligt punkten 4.

Av hänvisningen till 22 § i 31 § följer att Bolagsverket ska före- lägga en sökande som inte ger in de angivna handlingarna att avhjälpa bristen och att Bolagsverket kan förelägga sökanden att lämna de yt-

666

SOU 2021:18

Författningskommentar

terligare uppgifter som verket behöver för sin prövning. I denna del kan hänvisas till kommentaren till den motsvarande bestämmelsen för fusioner i 23 kap. 20 §.

45 § Vid en gränsöverskridande delning gäller, utöver vad som anges i 22–24 och 44 §§, följande.

Bolagsverket ska avslå ansökan om tillstånd till verkställande av delningsplanen, om

1. bestämmelserna i 32 § första stycket förhindrar att det överlåtande bolaget deltar i en gränsöverskridande delning,

2. delningen bedöms ha ett sådant ändamål eller sker i ett sådant syfte som avses i 32 § andra stycket, eller

3. delningen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9) om ar- betstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m. men nå- got sådant förfarande inte har inletts.

Paragrafen, som är ny, reglerar de särskilda förutsättningar som gäller för Bolagsverkets handläggning och beslut med anledning av en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan om gränsöverskri- dande delning. Övervägandena har redovisats i avsnitt 5.12.2–5.12.4.

Bestämmelserna i paragrafen går delvis tillbaka på artiklarna 160a.5 a och b, 160j.1 andra stycket, 160m.6 b, 160m.8 och 160m.9 i direktivet.

Såsom framgår av första stycket gäller paragrafen tillsammans med 22–24 §§ och 44 §.

Andra stycket stämmer överens med vad som gäller vid gränsöver- skridande fusioner enligt 23 kap. 45 a § i förslaget. För en kommen- tar hänvisas därför till den paragrafen.

46 § Den dag som avses i 24 § andra stycket första meningen får anges till en tidpunkt som infaller tidigast tre månader från registreringen av delningsplanen enligt 16 §.

Av 24 § följer att Bolagsverket ska utfärda en kallelse på bolagens borgenärer. Enligt paragrafens andra stycke ska kallelsen innehålla ett föreläggande för den som vill motsätta sig ansökan att senast viss dag anmäla detta till Bolagsverket. I förevarande paragraf klargörs att denna dag vid en gränsöverskridande delning får infalla tidigast tre månader från registreringen av delningsplanen. Härigenom till-

667

Författningskommentar

SOU 2021:18

försäkras borgenärerna en tidsperiod om tre månader för att reagera på bolagets ansökan. Genom bestämmelsen tillgodoses vad som sägs i artikel 160j.1 andra stycket i direktivet.

Om ingen av de borgenärer som har blivit kallade enligt 24 § mot- sätter sig ansökan inom förelagd tid, ska Bolagsverket ge bolaget till- stånd att verkställa delningsplanen. Om någon av de kallade borge- närerna motsätter sig ansökan i rätt tid ska Bolagsverket överlämna ärendet till tingsrätten (jfr 25 §).

47 § Vid en gränsöverskridande delning gäller följande, om Bolags- verket med stöd av 25 § har överlämnat en ansökan om tillstånd till verkställande av en delningsplan till domstol.

Domstolen ska avslå ansökan, om

1. de borgenärer som har motsatt sig ansökan har lämnat trovärdiga uppgifter om att delningen medför fara för att deras fordringar inte ska bli betalda, och

2. det överlåtande bolaget inte har visat att dessa borgenärer har fått full betalning eller betryggande säkerhet för fordringarna.

I annat fall ska domstolen bevilja ansökan.

Paragrafen, som är ny, anknyter till den reglering om borgenärers motsättanderätt som gäller vid inhemska delningar.

Liksom vid en inhemsk delning har en borgenär möjlighet att motsätta sig en gränsöverskridande delning och Bolagsverket ska då överlämna ärendet till domstol (se 25 §). Domstolens prövning vid gränsöverskridande delningar regleras emellertid av förevarande pa- ragraf, i stället för 26 § som gäller vid inhemska delningar, utifrån de förutsättningar som framgår av andra stycket. Paragrafen genomför artikel 160j.1 andra stycket i direktivet.

De förutsättningar som ska vara uppfyllda enligt andra stycket motsvarar vad som gäller vid gränsöverskridande fusioner enligt 23 kap. 45 c § andra stycket i förslaget. För en kommentar hänvisas till kommentaren till den bestämmelsen.

Av tredje stycket framgår att domstolen ska bevilja bolagets ansö- kan om tillstånd att verkställa delningsplanen, om borgenären inte har förmått uppfylla sin bevisbörda. Ansökan ska också beviljas om borgenären visserligen har uppfyllt sin bevisbörda men bolaget å sin sida har visat att borgenärens fordran har betalats eller täcks av en betryggande säkerhet.

668

SOU 2021:18

Författningskommentar

Utfärdande av delningsintyg

48 § Vid en gränsöverskridande delning ska Bolagsverket, när det finns ett beslut om tillstånd till verkställande av delningsplanen enligt 25 eller 26 §, utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har skett på föreskrivet sätt (delningsintyg). Ett sådant intyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna delningsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.

Beslut om utfärdande av delningsintyg ska meddelas inom tre må- nader från dagen för ansökan om tillstånd till verkställande av del- ningsplanen, om det inte på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid. Om tremånaders- fristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.

Om ett övertagande bolag ska ha sitt hemvist i annan stat än Sverige ska delningsintyget tillställas behörig myndighet i den staten.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om det delnings- intyg som ska utfärdas när ett beslut om tillstånd till verkställande av delningsplanen har fått laga kraft. Den är föranledd av arti- kel 160m i direktivet och har behandlats i avsnitt 5.12.2.

Enligt första stycket gäller som i princip enda förutsättning för Bo- lagsverkets utfärdande av ett delningsintyg att det finns ett lagakraft- vunnet beslut om tillstånd. Tidigare bestämmelser för gränsöverskri- dande förfaranden har innehållit ett krav på att deltagande bolag också har fullgjort ”vad som i övrigt krävs enligt aktiebolagslagen”. Något sådant krav uppställs inte längre vid gränsöverskridande för- faranden. Det beror på att den laglighetsprövning som ska föregå ett gränsöverskridande förfarande fullt ut ska genomföras inom ramen för Bolagsverkets prövning av ansökan om tillstånd till verkställande av planen.

Bolagsverket måste dock kontrollera att bolagsstämmans beslut att godkänna delningsplanen inte har klandrats vid domstol eller, om beslutet har klandrats, att det målet har avgjorts slutligt. Om en klandertalan fortfarande handläggs i domstol eller domstolens avgö- rande inte har fått laga kraft, får delningsintyg inte utfärdas.

Paragrafens andra stycke motsvarar de tidsfrister som föreskrivs i artikel 160m.7, 160m.10 och 160m.11 i direktivet. Ett beslut om ut- färdande av delningsintyg följer i praktiken beslutet att lämna till- stånd till (eller avslå) ansökan om tillstånd att verkställa delningspla-

669

Författningskommentar

SOU 2021:18

nen. Någon egentlig tidsskillnad mellan dessa två åtgärder torde inte behöva uppstå. Vad som sägs i andra stycket motsvarar vad som gäl- ler vid gränsöverskridande fusioner enligt förslaget till motsvarande stycke i 23 kap. 46 §. För en mera utförlig kommentar om bl.a. inne- börden av tidsfristen och de särskilda skäl som kan finnas hänvisas till kommentaren till den bestämmelsen.

Enligt tredje stycket ska delningsintyget, i enlighet med arti- kel 160n i direktivet, tillställas behöriga myndigheter i den eller de medlemsstater där övertagande bolag ska nybildas och ha sitt hem- vist. Överföringen förutsätts i praktiken ske automatiskt mellan Bo- lagsverket och de behöriga myndigheterna i dessa medlemsstater. De överväganden om vissa särskilda teknikfrågor som direktivet föran- leder, har redovisats i 4.17.3.

Registrering av en delning när övertagande bolag ska ha hemvist i annan stat än Sverige

49 § Om ett övertagande bolag ska ha sitt hemvist i en annan stat än Sverige ska det överlåtande bolaget inför registreringen av delningen ge in en kopia av delningsplanen till den behöriga myndigheten i den sta- ten. Handlingen ska ges in inom sex månader från den tidpunkt då del- ningsintyget utfärdades.

Efter underrättelse från behörig utländsk myndighet om att överta- gande bolag har registrerats, ska Bolagsverket föra in uppgift om del- ningen och om datum för registreringen i aktiebolagsregistret. Vid full- ständig delning ska verket i registret också föra in uppgift om att det överlåtande bolaget har upplösts genom delningen samt uppgift om da- tum för upplösningen. Verket ska underrätta den eller de utländska myndigheterna om åtgärden.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om registrering och förfaranden som följer på en registrering av en delning där åtmin- stone något av de övertagande bolagen ska ha sitt hemvist i annan stat än Sverige (jfr artiklarna 160o och 160p i direktivet). Den gäller i stället för de bestämmelser som gäller för registrering av inhemska delningar i 27 §. Frågan har behandlats i avsnitt 5.13.3.

I ett första steg registreras övertagande bolag i den stat där det ska ha sitt hemvist. I samband med detta förutsätts den behöriga myndigheten i den staten göra en särskild kontroll av bolagsbild-

670

SOU 2021:18

Författningskommentar

ningen. Denna kontroll förutsätts ske med utgångspunkt i det delningsintyg som har utfärdats av behörig myndighet i det över- låtande bolagets hemstat. När ett svenskt aktiebolag delas upp i ett franskt och ett tyskt bolag, ska alltså ytterligare kontroller göras av behöriga franska och tyska myndigheter men dessa kontroller ska ske med utgångspunkt i det delningsintyg som Bolagsverket har utfärdat. I samband med registreringen av övertagande bolag förut- sätts den utländska myndigheten kontrollera bl.a. att övertagande bolag uppfyller de bolagsrättsliga krav som landets lagstiftning ställer. Sedan övertagande bolag har registrerats i den stat där det ska ha sitt hemvist, förutsätts den behöriga myndigheten underrätta Bolags- verket.

I ett andra, avslutande steg sker en avslutande registrering av del- ningen i den stat där det överlåtande bolaget har eller har haft sitt säte. Vid delning av ett svenskt aktiebolag består detta andra steg av att Bolagsverket registrerar delningen i aktiebolagsregistret. Den re- gistreringen kan ske först sedan Bolagsverket har underrättats om att samtliga övertagande bolag har registrerats i det eller de stater där de ska ha sitt hemvist.

Det är alltså detta som kommer till uttryck i paragrafen. I första stycket klargörs att när övertagande bolag ska ha sitt hemvist i annan stat än Sverige ska det bolaget först registreras i den staten. De när- mare villkoren för den registreringen regleras, som redan har fram- gått, i den statens rättsordning. I förevarande bestämmelse erinras endast om att det svenska överlåtande bolaget måste ge in en kopia av delningsplanen till den eller de utländska behöriga myndighe- terna. Dessa myndigheter behöver också ha tillgång till det delnings- intyg som Bolagsverket har utfärdat. Det sker genom att Bolags- verket tillhandahåller intyget genom systemet för sammankoppling av register (jfr avsnitt 4.17 om vissa teknikfrågor).

Andra stycket reglerar den s.k. sekundära registreringen. Denna ska Bolagsverket självmant göra när verket har underrättats om att samtliga övertagande bolag, som ska ha sitt säte utomlands, har re- gistrerats i den eller de stater där de ska ha sitt hemvist. Vid den se- kundära registreringen ska Bolagsverket föra in uppgift i aktiebo- lagsregistret om att delningen har kommit till stånd. Om det är fråga om en fullständig delning, ska det också föras in en uppgift i registret om att överlåtande bolag har upplösts.

671

Författningskommentar

SOU 2021:18

Bolagsverket ska i detta avslutande skede inte göra någon mate- riell kontroll eller prövning av delningen.

Såsom framgår av tredje meningen i andra stycket ska Bolags- verket, när den har vidtagit de föreskrivna registreringsåtgärderna, underrätta berörda utländska myndigheter (jfr artikel 160p.4). Be- stämmelsen ska ses mot bakgrund av att delningen får verkan först i och med den svenska avregistreringen.

50 § Om ett övertagande bolag efter en gränsöverskridande delning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt ska ha sitt hemvist i Sverige, ska styrelsen eller motsvarande förvaltnings- eller lednings- organ i det överlåtande bolaget anmäla det övertagande bolaget för re- gistrering hos Bolagsverket inom sex månader från den tidpunkt då del- ningsintyget utfärdades. Anmälan ska innehålla uppgift om vilka som har utsetts att vara styrelseledamöter samt, i förekommande fall, reviso- rer och styrelsesuppleanter i det övertagande bolaget.

Till anmälan ska fogas följande handlingar:

1. en kopia av delningsplanen,

2. ett yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett re- gistrerat revisionsbolag eller motsvarande oberoende sakkunnig som ut- setts av en utländsk behörig myndighet i den stat där det överlåtande bolaget har sitt hemvist, av vilket det framgår att det finns täckning för det aktiekapital som ska registreras för det övertagande svenska aktie- bolaget.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den registreringsanmälan till Bolagsverket som ska göras när ett övertagande bolag nybildas i Sverige genom en gränsöverskridande delning. Bestämmelserna torde i första hand få betydelse när det bildas ett svenskt bolag i samband med delningen av utländskt bolag. Men den är tillämplig även när det är ett svenskt bolag som delas upp i ett svenskt bolag och ett eller flera utländska bolag och ska då tillämpas vid regi- streringen av det övertagande svenska bolaget.

Genom bestämmelserna i paragrafen, jämte 51 §, genomförs arti- kel 160o i direktivet. Övervägandena har redovisats i 5.13.3.

Enligt första stycket ska det överlåtande bolagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan enligt utländsk rätt, inom sex månader

672

SOU 2021:18

Författningskommentar

från den tidpunkt då delningsintyget utfärdades, anmäla det överta- gande bolaget för registrering hos Bolagsverket.

För att Bolagsverket ska kunna göra den laglighetsprövning som regleras närmare i 51 §, måste det överlåtande bolaget tillhandahålla verket vissa uppgifter och handlingar, vilket regleras i förevarande paragraf.

Anmälan ska innehålla uppgift om vilka som har utsetts till sty- relseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och styrelse- suppleanter i det övertagande bolaget.

I andra stycket anges de handlingar som ska fogas till anmälan. Det överlåtande bolaget ska enligt punkten 1 ge in en kopia av

delningsplanen (se även kommentaren till 51 §).

Bolaget ska även, enligt punkten 2, ge in ett revisorsyttrande. Av yttrandet ska framgå att det i bolaget finns täckning för det aktie- kapital som krävs för det övertagande bolaget.

Den som upprättar yttrandet måste uppfylla vissa grundläggande kvalifikationskrav. Det kommer till uttryck genom kravet på att ytt- randet som huvudregel ska vara upprättat av en godkänd eller auk- toriserad revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Lagen medger dock även att yttrandet upprättas av motsvarande sakkunnig person, utsedd av en behörig myndighet, dvs. någon som i sitt hemland har det slag av auktorisation eller godkännande som motsvarar vad en svensk auktoriserad eller godkänd revisor har. En sådan sakkunnig person måste dessutom vara ”oberoende” och får alltså inte stå i nå- gon beroendeställning till bolaget (jfr 20–21 a §§ revisorslagen). Det ankommer på det överlåtande bolaget att visa att yttrandet är upp- rättat av en därtill behörig person.

Som intyg om att det i det överlåtande bolaget finns täckning för det aktiekapital som ska registreras för bolaget bör inte godtas ett blankt, dvs. omotiverat, jakande yttrande. Yttrandet måste också in- nehålla en motivering till den angivna slutsatsen.

Om det utländska bolaget inte ger in de handlingar och uppgifter som krävs, ska det föreläggas att komma in med komplettering. Om så inte sker, ska anmälan skrivas av. Om komplettering ges in, men bristen kvarstår, utgör detta inget hinder för verkets fortsatta hand- läggning. (Jfr 27 kap. 2 §) Bolagsverket får då pröva om det finns förutsättningar att registrera det övertagande bolaget eller om regi- strering ska vägras.

673

Författningskommentar

SOU 2021:18

51 § Bolagsverket får, i fall som avses i 50 §, registrera ett övertagande bolag endast om

1. verket har fått del av ett delningsintyg,

2. det överlåtande bolaget har lämnat de uppgifter och handlingar som avses i 50 §,

3. bolagsordningen är förenlig med denna lag och annan författning,

4. det aktiekapital som ska registreras för bolaget uppfyller kraven i

1 kap. 4 och 5 §§ och

5. det inte heller i övrigt finns något hinder mot registrering.

Om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskri- dande fusioner m.m. är tillämplig, får delningen registreras endast om

1. avtal har träffats eller beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller förhandlingsperioden har löpt ut utan att sådant avtal har träffats eller beslut har fattats, och

2. det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot den ord- ning för medverkan som ska gälla till följd av lagen.

Bolagsverket ska utan dröjsmål underrätta behöriga myndigheter i den stat där överlåtande bolag har sitt hemvist om registreringen.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om registrering av övertagande bolag som ska ha sitt hemvist i Sverige. Genom para- grafen genomförs del av artikel 160o och 160p i direktivet. Motiven finns i 5.13.3. Se även kommentaren till 50 § för en beskrivning av registreringsförfarandets olika faser, dvs. primär och sekundär registre- ring.

Paragrafen torde i första hand få betydelse när det bildas ett svenskt bolag i samband med delningen av utländskt bolag. Men den är tillämplig även när det är ett svenskt bolag som delas upp i ett svenskt bolag och ett eller flera utländska bolag.

Efter anmälan enligt 50 § åligger det enligt första stycket Bolags- verket att, före registreringen, göra en viss laglighetskontroll.

För det första ska Bolagsverket försäkra sig om att ett överlåtande utländskt bolag har uppfyllt vad som krävs i lagstiftningen i de stater där de hör hemma (jfr. artikel 160o.5). Denna kontroll ska dock helt grundas på det delningsintyg som har utfärdats av behörig myndig- het i det bolagets hemviststat; har den myndigheten kommit fram till att delningen skett på lagligt sätt, ska Bolagsverket inte ifrågasätta detta. I praktiken kommer därför den kontroll som Bolagsverket ska

674

SOU 2021:18

Författningskommentar

utöva enligt denna paragraf väsentligen avse endast det övertagande svenska bolaget.

Enligt punkten 1 får Bolagsverket registrera ett övertagande bo- lag endast om verket har fått del av ett delningsintyg från den behö- riga myndigheten i det överlåtande bolagets hemstat. Ett sådant in- tyg förutsätts komma verket tillhanda genom systemet för samman- koppling av register (jfr. avsnitt 4.17 om vissa teknikfrågor). Om det överlåtande bolaget har sitt hemvist i Sverige, ska Bolagsverket i stäl- let utgå från det delningsintyg som verket självt har utfärdat.

För att laglighetskontrollen ska kunna genomföras fordras att det överlåtande bolaget har gett in de uppgifter och handlingar till Bo- lagsverket som enligt 50 § ska bifogas anmälan; uppgift om vilka som har utsetts att vara styrelseledamöter, revisorer och styrelsesupple- anter i det övertagande bolaget, delningsplanen och ett revisorsintyg.

Delningsplanen förutsätts i enlighet med artikel 160d.j innehålla bl.a. en bolagsordning för övertagande bolag. Denna bolagsordning måste naturligtvis till sitt innehåll uppfylla de krav som gäller för ak- tiebolag i Sverige (t.ex. i fråga om säte, aktiekapital och antal styrel- seledamöter, jfr 3 kap. 1 §). Det som sägs i bolagsordningen måste också – såsom framgår av punkten 3 – vara förenligt med aktiebo- lagslagen.

Bolagsverket ska även, enligt punkten 4, kontrollera att det aktie- kapital som ska registreras för bolaget uppfyller de lagstadgade krav som framgår närmare av de bestämmelser till vilka punkten hänvisar. I den delen ska verkets kontroll grunda sig på det revisorsyttrande som har getts in i ärendet.

Det får, enligt punkten 5, inte heller i övrigt finnas något hinder mot registrering. Med detta åsyftas i första hand sådana omständig- heter som enligt allmänna regler om registrering av aktiebolag enligt 27 kap. 2 § utgör hinder för registrering av en anmälan. Så kan vara fallet om de handlingar som avser det övertagande bolaget – t.ex. dess bolagsordning – har en otydlig eller vilseledande avfattning. I vissa fall kan sådana hinder genom att bolaget genom föreläggande ges tillfälle att rätta eller komplettera handlingarna (se i övrigt 27 kap. 2 §).

Punkten 5 kan också få betydelse när det överlåtande bolaget under delningsförfarandet slutskede har försatts i konkurs. Så blir fallet om det överlåtande bolaget är ett svenskt bolag och detta även om konkursen inträffar efter det att Bolagsverket har utfärdat del-

675

Författningskommentar

SOU 2021:18

ningsintyg. Primär registrering kan därmed inte ske i Sverige. Om ett utländskt överlåtande bolag går i konkurs efter att den utländska behöriga myndigheten har utfärdat ett delningsintyg för det bolaget gäller emellertid delningsintyget oförändrat. Det sammanhänger med att en medlemsstat enligt direktivet saknar rätt att ompröva ett delningsintyg som har utfärdats av en annan medlemsstat. Eftersom det i ett sådant fall hos Bolagsverket kommer att finnas ett utländskt delningsintyg som ”slutgiltigt styrker” att alla tillämpliga förfaran- den och formaliteter har fullgjorts inför delningen, är verket för- hindrat att bedöma det utländska bolagets konkurs som ett hinder mot delningen (jfr motsvarande för gränsöverskridande fusioner i artikel 128.5 och prop. 2007/08:15 s. 101 med motsvarande tillämp- ning på artikel 160o.5). Primär registrering ska då ske.

Punkten 5 ger inte heller Bolagsverket utrymme att som grund för att vägra registrering beakta sådana eventuella otillbörliga ända- mål m.m. med delningen som kan ha framkommit efter det att del- ningsintyg utfärdats i det överlåtande bolagets hemviststat (se när- mare om detta i författningskommentaren till 23 kap. 48 § med hän- visningar till artikel 127 som motsvarar artikel 160m för gränsöver- skridande delningar).

Andra stycket har sin bakgrund i artikel 160o.1 andra stycket. Där föreskrivs att arbetstagarnas medverkan i det övertagande företaget ska regleras av medlemsstaterna enligt de principer och förfaranden som anges i artikel 160l. Detta innebär att ett övertagande bolag inte får registreras om det inte har klarlagts om och hur arbetstagarnas medverkan ska regleras i bolaget eller om bolagets bolagsordning strider mot den ordning för medverkan som ska gälla. Bestämmel- serna om arbetstagares medverkan, som behandlas närmare i av- snitt 7, gäller endast när lagen om arbetstagares medverkan vid gräns- överskridande fusioner m.m. är tillämplig (se 2 § nämnda lag). Huru- vida övertagande bolag uppfyller kraven på arbetstagarmedverkan förutsätts kunna utläsas ur delningsplanen.

Enligt tredje stycket ska Bolagsverket, när verket har registrerat det övertagande bolaget, utan dröjsmål underrätta behörig myndig- het i den stat där överlåtande bolag har sitt hemvist om detta. När den utländska myndigheten har tagit emot denna underrättelse, kan den göra den avslutande (”sekundära”) registreringen av delningen (jfr artikel 160p.3 i direktivet). I den speciella situationen då det bo- lag som delas är ett svenskt bolag kan Bolagsverket, efter registrer-

676

SOU 2021:18

Författningskommentar

ingen av det svenska övertagande bolaget självt vidta den avslutande registreringen av delningen. Detta förutsätter dock givetvis att ver- ket har blivit underrättat om att övriga övertagande bolag har regi- strerats i sina hemstater (jfr 49 §).

Delningens rättsverkningar

52 § Vid en gränsöverskridande delning inträder de rättsverkningar som avses i 28 § första stycket vid den tidpunkt som fastställts i den stat där det överlåtande bolaget har eller har haft sitt hemvist. Vid delning av ett svenskt aktiebolag inträder rättsverkningarna vid den tidpunkt då delningen registreras enligt 51 §.

Utöver vad som anges i 28 § gäller följande

1. Aktieägare i det överlåtande bolaget som utnyttjar sin rätt till in- lösen enligt 53 § blir inte aktieägare i övertagande bolag.

2. Det överlåtande bolagets rättigheter och skyldigheter som härrör från anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som föreligger vid den tidpunkt då den gränsöverskridande delningen får verkan över- går till övertagande bolag.

3. Tillgångar och skulder som inte har fördelats i delningsplanen övergår till övertagande bolag i proportion till den andel av nettotill- gångarna som tilldelats respektive bolag genom delningsplanen.

Paragrafen, som är ny och genomför artikel 160r i direktivet, be- handlar den gränsöverskridande delningens rättsverkningar. Frågan har behandlats i avsnitt 5.15.3.

Rättsverkningarna av en inhemsk delning regleras i 28 §. Av 31 § följer att den paragrafen är tillämplig även vid en gränsöverskridande delning. Enligt 28 § gäller följande.

– Det överlåtande bolagets tillgångar och skulder med undantag för skadeståndsanspråk enligt 29 kap. 1–3 §§ som har samband med delningen övergår till det eller de övertagande bolagen i enlighet med vad som har angetts i delningsplanen.

– Aktieägare i det överlåtande bolaget blir aktieägare i övertagande bolag.

– Överlåtande bolag, som ska upplösas genom delningen, är upp- löst.

677

Författningskommentar

SOU 2021:18

– Övertagande bolag, som ska bildas genom delningen, anses bil- dade.

I första stycket av förevarande paragraf regleras vid vilken tidpunkt dessa rättsverkningar inträder. I första meningen uttrycks den princip som direktivet ger uttryck för; rättsverkningarna inträder vid den tidpunkt som anges i lagstiftningen i det delade bolagets hem- stat. Andra meningen fastställer vilken tidpunkt som ska gälla när det delade bolaget är svenskt. Rättsverkningarna inträder då i och med att delningen registreras enligt 51 §.

Enligt 28 § första stycket 2 är verkan av en delning att aktieägare i det överlåtande bolaget blir aktieägare i övertagande bolag (jfr arti- kel 160r.1 b i direktivet). Enligt andra stycket 1 i förevarande paragraf tydliggörs att detta inte gäller aktieägare som får sina aktier inlösta enligt 53 §.

I andra stycket 2 klargörs att delningen får till följd att det över- låtande bolagets rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställ- ningsavtal eller anställningsförhållanden och som gäller vid den tid- punkt då den gränsöverskridande delningen får verkan ska överföras till det eller de övertagande bolagen. Bestämmelsen är föranledd av punkterna 1 c, 2 c och 3 c i artikel 160r. Den klargör att övertagande bolag övertar inte bara ett anställningsavtal i sig utan också de eko- nomiska förpliktelser avseende lön, pension mm. som följer av avta- let. Även andra slag av avtal med anknytning till anställningsförhål- landen omfattas av bestämmelsen, däribland kollektivavtal som en arbetstagarorganisation har träffat med det överlåtande bolaget. Om ett övertagande bolag övertar verksamhet för vilken det gäller ett kollektivavtal, kommer således avtalet att gälla även gentemot det övertagande bolaget. Bestämmelsen understryker betydelsen av att det i delningsplanen tydligt anges vilken eller vilka delar av det över- låtande bolagets verksamhet som övergår till ett visst övertagande bolag.

Andra stycket 3 går tillbaka på artikel 160r.4 i direktivet. Motiv till bestämmelsen finns i avsnitt 5.15.3.

678

SOU 2021:18

Författningskommentar

Aktieägares rätt till inlösen

53 § En aktieägare i det överlåtande bolaget har rätt att få sina aktier inlösta mot det inlösenbelopp som bolaget har erbjudit i delningsplanen, om

1. aktieägaren till följd av delningen skulle bli aktieägare i ett annat bolag,

2. det andra bolaget omfattas av lagstiftningen i en annan medlems- stat än Sverige, och

3. aktieägaren vid bolagsstämman har röstat emot att godkänna del- ningsplanen.

En aktieägare som vill utöva sin rätt till inlösen enligt första stycket ska inom en månad från dagen för bolagsstämmans godkännande av delningsplanen anmäla detta till bolaget. Anmälan ska göras på det sätt som har angetts i delningsplanen enligt 34 § första stycket 17. Om ak- tieägaren försummar att göra anmälan, är rätten till inlösen förlorad.

Inlösenbeloppet ska betalas inom två månader från den tidpunkt då delningen fick verkan enligt 51 §.

Paragrafen, som är ny, reglerar aktieägares rätt till inlösen. Den går tillbaka på artiklarna 160i.1 och 160i.2 i direktivet. Övervägandena har redovisats i avsnitt 5.9.2.

Innebörden av paragrafen är i princip densamma som innebörden i den motsvarande paragrafen avseende gränsöverskridande fusioner, 23 kap. 51 §. För en kommentar hänvisas därför till den paragrafen.

Aktieägares rätt till ytterligare ersättning

54 § Om det inlösenbelopp som anges i delningsplanen inte är ade- kvat, har en aktieägare som har utnyttjat sin rätt till inlösen enligt 53 § rätt till ytterligare ersättning.

Paragrafen, som är ny, reglerar möjligheterna för aktieägare i det överlåtande bolaget att får ytterligare ersättning om det inlösen- belopp som anges i delningsplanen inte är adekvat (jfr artikel 160i.4 i direktivet). Övervägandena finns i avsnitt 5.9.3.

Bestämmelserna har i princip samma innebörd som motsvarande bestämmelser avseende gränsöverskridande fusioner, se 23 kap. 52 §. För en kommentar hänvisas därför till den paragrafen.

679

Författningskommentar

SOU 2021:18

55 § Om det utbytesförhållande för aktier eller andra värdepapper som anges i delningsplanen inte är adekvat och detta får till följd att en aktieägare, som inte har fått sina aktier inlösta enligt 53 §, blir otill- räckligt kompenserad, har aktieägaren rätt till ytterligare ersättning.

Paragrafen ger aktieägare som inte får sina aktier inlösta och som inte får tillräcklig kompensation genom delningsvederlaget rätt till ytterligare ersättning (jfr artikel 160i.6). Övervägandena har redovi- sats i avsnitt 5.9.3.

I 23 kap. 53 § finns en likalydande bestämmelse om aktieägares rätt vid en gränsöverskridande fusion. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.

56 § En aktieägare som vill ha ersättning enligt 54 § eller 55 § får väcka talan mot det överlåtande bolaget. En sådan talan ska väckas inom tre månader från dagen för bolagsstämmans beslut att godkänna delningsplanen. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten till talan förlorad.

Om en domstol bestämmer att en aktieägare i ett överlåtande bolag ska ha rätt till ytterligare ersättning enligt 54 § eller 55 §, gäller detta mot övertagande bolag.

Paragrafen, som är ny, anger bl.a. vilken tidsfrist som en aktieägare som vill ha ersättning enligt 54 § eller 55 § har på sig för att väcka talan i saken (jfr artikel 160i.4 och 160i.6 i direktivet). Övervä- gandena har redovisats i avsnitt 5.9.2.

I första stycket klargörs att en aktieägare ska vända sig mot det överlåtande bolaget med en talan om ytterligare ersättning enligt 54 § eller 55 §. Här föreskrivs också en talefrist. För det fall en aktieägare väcker talan sedan fristen har löpt ut, ska domstolen – efter invändning från motparten – avvisa käromålet.

Vid en gränsöverskridande delning finns det inledningsvis endast aktieägare i ett överlåtande bolag, eftersom det eller de övertagande bolagen då ännu inte har bildats. Talan om ytterligare ersättning ska riktas mot detta överlåtande bolag. Vid en partiell delning övergår emellertid det överlåtande bolagets skyldigheter i detta avseende till att gälla även det övertagande bolaget. Vid en fullständig delning rik- tas talan mot det överlåtande bolaget, men effekten av ett beslut gäller det eller de bolag som är övertagande i delningsförfarandet

680

SOU 2021:18

Författningskommentar

eftersom det överlåtande bolagets förpliktelser genom delningen övergår till dessa bolag.

I andra stycket klargörs att en domstols beslut om ytterligare er- sättning gäller inte endast gentemot det bolag som har varit part i processen, dvs. det överlåtande bolaget, utan även gentemot det eller de övertagande bolagen. Om det vid delningen av ett utländskt bolag bildas ett svenskt övertagande bolag och aktieägarna i det utländska bolaget vid delningen har väckt en sådan talan som avses i denna pa- ragraf, gäller därför det beslut som den utländska domstolen medde- lar även gentemot det svenska bolaget.

Ogiltighet

57 § Talan enligt 7 kap. 50 § mot ett bolagsstämmobeslut att god- känna en delningsplan, får inte föras enbart under åberopande av att det utbytesförhållande mellan aktier eller det inlösenbelopp som anges i delningsplanen inte är korrekt fastställt eller att de uppgifter som läm- nats om utbytesförhållandet mellan aktier eller om inlösenbeloppet inte uppfyllde de rättsliga kraven.

Paragrafen är ny och föranledd av artikel 160h.5 i direktivet. Över- vägandena finns i avsnitt 5.16.12.

Som utgångspunkt kan ett stämmobeslut om godkännande av en gränsöverskridande delning klandras vid tingsrätt enligt 7 kap. 50 §. Av förevarande paragraf följer att denna möjlighet i visst hänseende är begränsad. Talan får således inte väckas på enbart någon av de grunder som anges särskilt i paragrafen. För en utförligare kommen- tar om utrymmet att föra talan mot stämmobeslut trots innehållet i förevarande paragraf hänvisas till kommentaren till 23 kap. 56 § fjärde stycket.

58 § Talan om upphävande av ett bolagsstämmobeslut om godkän- nande av delningsplan ska i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.

Om en allmän domstol genom dom eller beslut som har fått laga kraft har bifallit en talan om upphävande av ett stämmobeslut om att godkänna en delningsplan, ska delningen gå åter även om överlå-

681

Författningskommentar

SOU 2021:18

tande bolag har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit ge- nom någon åtgärd på det övertagande bolagets vägnar efter det att överlåtande bolag har upplösts men innan domstolens avgörande har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar svarar överlåtande och över- tagande bolag solidariskt.

I fråga om ett beslut att godkänna en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning gäller, utöver vad som sägs i 7 kap. 51 § första stycket och i första stycket i denna paragraf, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket eller domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd till verkställande av delningsplanen.

Paragrafen, som tidigare har betecknats 30 §, har kompletterats med ett nytt tredje stycke. Paragrafens första två stycken, som inte har ändrats i sak men som nu blir tillämpliga även vid gränsöver- skridande delningar, motsvarar vad som gäller vid gränsöverskri- dande fusioner (jfr prop. 1992/93:196 s. 198 f.).

Enligt huvudregeln för talan mot bolagsstämmobeslut ska sådan talan enligt 7 kap. 51 § väckas inom tre månader från dagen för beslu- tet. För talan som grundar sig på att beslutet utgör en nullitet gäller inte någon sådan begränsning. Såsom framgår av andra stycket i fö- revarande paragraf kan dock en talan mot ett beslut som avser god- kännande av delningsplan inte väckas senare än sex månader från be- slutet.

Det nya tredje stycket innefattar en ytterligare inskränkning i rät- ten att väcka talan mot ett bolagsstämmobeslut om att godkänna en delningsplan för en gränsöverskridande delning. Beslutet får sålunda inte klandras efter det att Bolagsverket eller domstol genom ett be- slut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd till verkställande av delningsplanen.

Särskilda bestämmelser vid delning genom separation

59 § Vid en gränsöverskridande delning genom separation ska föl- jande bestämmelser i detta kapitel inte tillämpas:

– 34 § första stycket 2, 3, 6, 8, 14 och 15 om innehållet i delnings- planen,

–35–37 §§ om styrelseredogörelse, och

–55–58 §§ om aktieägares rätt till inlösen och ytterligare ersättning.

682

SOU 2021:18

Författningskommentar

Vidare får revisorernas granskning och yttranden begränsas till de omständigheter som anges i 13 § andra stycket.

Paragrafen, som är ny, tillhandahåller ett förenklat förfarande för delning genom separation (jfr artikel 160s i direktivet). Övervä- gandena har redovisats i avsnitt 5.17.3.

Såsom framgår av första stycket ska vissa bestämmelser i 24 kap. aktiebolagslagen inte tillämpas vid delning genom separation. Regleringen sammanhänger med det förhållandet att en delning genom separation i praktiken inte berör det överlåtande bolagets aktieägare; de förblir aktieägare i det överlåtande bolaget och värdet av dessa kommer inte att påverkas av delningen. Som en följd av detta behöver en del formaliteter, inriktade på aktieägarnas rättig- heter, inte iakttas. Delningsplanen behöver således inte innehålla uppgifter om utbytesförhållanden mellan aktier och förekommande värdepapper och eventuellt utjämningsvederlag. I planen behöver inte heller anges villkor som ska gälla för tilldelning av aktier i överlåtande eller övertagande bolag eller från vilken tidpunkt och på vilka villkor aktier och förekommande värdepapper medför rätt till utdelning. Inte heller behöver det lämnas uppgift om vilka rättigheter i övertagande bolag som ska tillkomma innehavare av särskilda rättigheter i det överlåtande bolaget, om tilldelningen till det överlåtande bolaget av aktier och värdepapper i övertagande bolag eller om de kriterier som ligger till grund för en sådan tilldelning eller närmare uppgifter om erbjudandet om inlösenbelopp till aktieägare i det överlåtande bolaget (34 §). Det behöver över huvud taget inte upprättas någon styrelseredogörelse (35 §). Vidare blir bestäm- melserna om aktieägares rätt till inlösen och rätt att påkalla ytter- ligare ersättning av naturliga skäl inte tillämpliga (55–58 §§).

Av andra stycket framgår att revisorsgranskningen kan begränsas till de särskilda förhållanden som anges i 13 § andra stycket.

Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag

60 § Utöver det som anges i 18 och 41 §§ gäller att i ett publikt ak- tiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samar- betsområdet, delningsplanen med bifogade handlingar ska hållas till-

683

Författningskommentar

SOU 2021:18

gänglig för aktieägarna på bolagets webbplats. Handlingarna ska hållas tillgängliga under minst en månad eller, i fall som avses i 41 §, sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och dagen för stämman.

Paragrafen, som hittills har betecknats 31 §, motsvarar vad som gäller för gränsöverskridande fusioner av aktiebolag i 23 kap. 57 § i förslaget. Ändringen innebär att de i paragrafen angivna hand- lingarna vid en gränsöverskridande delning måste tillhandahållas under minst sex veckor (jfr 41 §).

24 a kap. Gränsöverskridande ombildningar

Vad en gränsöverskridande ombildning innebär

1 § Ett svenskt aktiebolag får ombildas till en motsvarande juridisk person som omfattas av lagstiftningen i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige (gränsöverskridande om- bildning).

En gränsöverskridande ombildning sker genom att ett aktiebolag, utan att upplösas överför sitt registrerade säte till en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och ombildas till ett bolag som omfattas av lagstiftningen i den staten.

Paragrafen, som går tillbaka på artiklarna 86a.1 och 86b i ändrings- direktivet, definierar vad en gränsöverskridande ombildning är. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.3.

Av första stycket framgår att ett svenskt aktiebolag får ombildas till en motsvarande juridisk person i en annan stat inom EES och att ett sådant förfarande utgör en s.k. gränsöverskridande ombildning. Med svenskt aktiebolag avses ett aktiebolag som har bildats och re- gistrerats enligt svensk lag (inbegripet ett aktiebolag som tillkommit genom en gränsöverskridande ombildning). Med ”motsvarande juri- disk person” avses de bolagsformer som räknas upp i bilaga II till 2017 års direktiv.2 Kravet på att det ska röra sig om en i utlandet motsvarande juridisk person betyder inte att ett aktiebolags möjlig- het att genomföra en gränsöverskridande ombildning begränsar sig till den egna bolagskategorin. Ett svenskt publikt aktiebolag kan

2 Europaparlamentets och Rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspek- ter av bolagsrätt.

684

SOU 2021:18

Författningskommentar

alltså ombildas också till en utländsk motsvarighet till ett privat ak- tiebolag.

Av andra stycket framgår hur en gränsöverskridande ombildning genomförs och vad den innebär i övergripande bemärkelse. Ett ak- tiebolag som ombildas till en motsvarande juridisk person i en annan medlemsstat ska inte vare sig upplösas, avvecklas eller träda i likvi- dation. En gränsöverskridande ombildning innebär i stället att bola- get – utan att förlora sin status och sin identitet som juridisk person

– ombildas från den rättsliga form under vilket det är registrerat (ak- tiebolag) till en motsvarande rättslig form i den andra staten (vad som i den andra staten, ”destinationsmedlemsstaten”, utgör ett ak- tiebolag). Av den svenska lagen följer ingen skyldighet för bolaget att flytta sitt huvudkontor eller sin verksamhet till den andar staten, utan det är tillräckligt att bolagets registrerade säte överförs till desti- nationsmedlemsstaten. Däremot kan lagstiftningen i destinations- medlemsstaten ställa krav på att också huvudkontoret eller verk- samheten flyttas till den staten.

Det aktiebolag som ska ombildas kommer efter ombildningen att leva vidare i form av ett utländskt bolag av det slag som räknas upp i bilaga II till 2017 års direktiv och det kommer att följa den aktiebo- lagsrättsliga lagstiftningen i destinationsmedlemsstaten.

Vid en gränsöverskridande ombildning av ett svenskt aktiebolag måste både svensk och utländsk lagstiftning beaktas. Själva ombild- ningen ska ske enligt bestämmelserna i 24 a kap. Men för att ombild- ningen ska kunna registreras i destinationsmedlemsstaten fordras också att bolaget efter ombildningen uppfyller de aktiebolagsrätts- liga krav som uppställs i den staten, t.ex. vad gäller bolagsordning och kapitalkrav.

Särskilda begränsningar i rätten att genomföra en gränsöverskridande ombildning

2 § Ett aktiebolag får inte genomföra en gränsöverskridande ombild- ning, om det är

1. i konkurs,

2. under företagsrekonstruktion,

3. i likvidation på grund av beslut enligt 25 kap. 11, 12 eller 17 §,

eller

685

Författningskommentar

SOU 2021:18

4. i likvidation på annan grund och skifte av bolagets tillgångar har påbörjats.

Ett aktiebolag får inte heller genomföra en gränsöverskridande om- bildning, om ombildningen genomförs för ett kriminellt eller annars otillbörligt ändamål eller på annat sätt syftar till att kringgå svensk rätt eller unionsrätt.

Paragrafen slår fast de rättsliga begränsningar som gäller för ett svenskt bolag ska kunna genomföra en gränsöverskridande ombild- ning. Första stycket går tillbaka på artikel 86a.3 och 86a.4 a och b i ändringsdirektivet. Utredningens överväganden i denna del finns i avsnitt 6.3.4. Andra stycket går tillbaka på artikel 86m.8 i ändrings- direktivet. Motiven till andra stycket har redovisats i avsnitt 6.10.4. Paragrafen har sin motsvarighet i regelverket för gränsöverskridande fusioner i 23 kap. 36 b §, även 23 kap. 4 §.

Av första stycket framgår att bolag som är i konkurs, under före- tagsrekonstruktion eller i likvidation på grund av beslut om s.k. tvångslikvidation enligt 25 kap. 11, 12 och 17 §§ inte får bli föremål för en gränsöverskridande ombildning. Detsamma gäller bolag som är i likvidation på annan grund och där skifte av bolagets tillgångar har påbörjats. Frågan om när en omständighet av detta slag får bety- delse för förfarandet behandlas, såvitt gäller gränsöverskridande fu- sioner, i författningskommentaren till 23 kap. 36 b §. Motsvarande är avsett att gälla vid gränsöverskridande ombildningar.

Om ett aktiebolag som ska ombildas till en utländsk juridisk per- son försätts i konkurs, likvidation etc. först efter det att Bolags- verket har utfärdat ett ombildningsintyg (jfr 27 §), ska betydelsen av detta bedömas enligt destinationsmedlemsstatens nationella regle- ring av förutsättningarna för registrering av ombildningen.

Frågan om vad som gäller om en utländsk juridisk person, som ska ombildas till ett svenskt aktiebolag, försätts i konkurs (eller motsva- rande) först efter det att den utländska behöriga myndigheten har ut- färdat ett ombildningsintyg behandlas i författningskommentaren till

29 §.

Det som sägs i första stycket kompletteras av en bestämmelse i

andra stycket om att ett aktiebolag inte heller får genomföra en gräns- överskridande ombildning, om ombildningen genomförs för ett kri- minellt eller annars otillbörligt ändamål eller på annat sätt syftar till

686

SOU 2021:18

Författningskommentar

att kringgå svensk rätt eller unionsrätt. Beträffande den närmare inne- börden av den bestämmelsen, se författningskommentaren till 22 §.

Särskilda rättighetshavares ställning

3 § Innehavare av teckningsoptioner, konvertibler eller andra värde- papper med särskilda rättigheter i det bolag som ska ombildas ska ha minst motsvarande rättigheter i det ombildade bolaget. Detta gäller dock inte om innehavarna enligt ombildningsplanen har rätt att få sina värdepapper inlösta av bolaget.

Paragrafen är ny och reglerar vissa särskilda rättighetshavares ställ- ning i bolaget vid en ombildning. Paragrafen går inte omedelbart till- baka på ändringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.15.1.

Med ”särskilda rättigheter” avses främst konverterings- eller op- tionsrätter till nya aktier i bolaget. Begreppet omfattar emellertid också andra till skuldebrev hörande rättigheter, vinstandels- eller ka- pitalandelsrätter, rätt till styrelserepresentation eller rätt att utse re- visor i bolaget. Innehavare av värdepapper med sådana särskilda rät- tigheter får kräva att de tillerkänns motsvarande slag av rättigheter i bolaget efter ombildning som de har haft i bolaget före ombild- ningen och att dessa rättigheter proportionellt sett har samma värde som tidigare rättigheter. Det bolag som ska ombildas ska alltså reglera följderna av den förestående ombildningen på ett sätt som är godtagbart för innehavarna av värdepapper med särskilda rättigheter i bolaget. Vad detta innebär i det enskilda fallet ska bolagets styrelse lämna uppgift om i ombildningsplanen (jfr 5 § första stycket 4).

Paragrafen behöver inte tillämpas om innehavarna av värdepappe- ren har rätt att få dessa inlösta av bolaget. Om frågan inte regleras i villkoren i värdepapperen, är det bolaget som väljer om en sådan rätt till inlösen ska erbjudas eller vilka andra åtgärder som ska vidtas för de särskilda rättighetshavarna inför en gränsöverskridande ombild- ning. Det ska understrykas att en sådan inlösen av värdepapper med särskilda rättigheter inte motsvarar den möjlighet för aktieägare att få sina aktier inlösta vid ett gränsöverskridande förfarande som följer av 34 §.

Om innehavarna av värdepapperen inte är nöjda med de motsva- rande rättigheter eller andra åtgärder som bolaget har erbjudit dem,

687

Författningskommentar

SOU 2021:18

återstår i sista hand att låta frågan prövas av allmän domstol i vanligt tvistemål. När bolaget har ombildats och fått sitt registrerade säte utomlands, kan dock en sådan talan inte längre väckas vid svensk domstol.

Ombildningsplan

4 § Styrelsen i det bolag som ska ombildas ska upprätta en plan för ombildningen. Styrelsen ska underteckna ombildningsplanen.

Enligt paragrafen ska styrelsen i det aktiebolag som ska ombildas upprätta en ombildningsplan. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.2. Paragrafen går tillbaka på artikel 86d i ändringsdirektivet.

En ombildningsplan ska undertecknas av styrelsen och innehålla de uppgifter som anges i 5 §. För en ytterligare kommentar hänvisas till författningskommentaren till den paragrafen.

5 § Ombildningsplanen ska innehålla uppgifter om

1. form, företagsnamn och säte för det bolag som ska ombildas,

2. form, företagsnamn och säte för bolaget efter ombildning,

3. den föreslagna tidsplanen för ombildningen,

4. vilka rättigheter i bolaget efter ombildning som ska tillkomma in- nehavare av särskilda rättigheter i aktiebolaget eller vilka åtgärder som

iövrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

5. arvode och annan särskild förmån som ska lämnas till en styrel- seledamot eller den verkställande direktören,

6. eventuella stimulansåtgärder som bolaget varit föremål för eller subventioner som bolaget har mottagit under de senaste fem åren,

7. den rätt till inlösen som aktieägare har enligt 35 § med uppgift om inlösenbelopp och om den elektroniska adress som inlösenanmälan ska skickas till,

8. ombildningens sannolika följder för sysselsättningen.

I förekommande fall ska ombildningsplanen också innehålla uppgif- ter om

1. de säkerheter som bolagets borgenärer erbjuds,

2. hur arbetstagarna deltar i den process genom vilken formerna för arbetstagarnas medverkan i det ombildade bolaget beslutas.

688

SOU 2021:18

Författningskommentar

Till ombildningsplanen ska, i förekommande fall, fogas den hand- ling som utgör stiftelseurkund för det ombildade bolaget samt bolags- ordningen för det ombildade bolaget.

I paragrafen, som går tillbaka på artikel 86d i ändringsdirektivet, anges vilka uppgifter som en ombildningsplan ska innehålla. Över- vägandena finns i avsnitt 6.4.2.

I första stycket anges de uppgifter som en ombildningsplan alltid ska innehålla.

Planen ska innehålla uppgift både om bolagets form, företags- namn och säte före ombildningen och om bolagets form, företags- namn och säte efter ombildningen (punkterna 1 och 2). Det är i båda fall bolagets registrerade säte som avses.

Uppgifter ska också lämnas om styrelsens tidsplan för ombild- ningen (punkten 3). De uppgifter som härvid lämnas är inte bindande för bolaget och har inte heller någon betydelse för den myndig- hetskontroll som förfarandet innefattar. Tidsplanen bör emellertid på ett pedagogiskt sätt åskådliggöra den övergripande planering som styrelsen ser framför sig när det gäller genomförandet av de olika momenten i förfarandet och en uppskattning av när dessa moment väntas infalla.

Av planen ska framgå vilka rättigheter som innehavare av särskilda rättigheter i bolaget ska ha i bolaget efter ombildning (punkten 4). Med ”särskilda rättigheter” avses bl.a. konverterings- eller options- rätt till nya aktier i bolaget. För en närmare kommentar om särskilda rättighetshavares ställning inför en gränsöverskridande ombildning hänvisas till författningskommentaren till 3 §.

Den uppgift som ska lämnas om arvode och annan särskild för- mån som ska lämnas till en styrelseledamot eller verkställande direk- tör (punkten 5) omfattar all betalning och alla förmåner i övrigt som utgår till dessa med anledning av ombildningsförfarandet.

Om bolaget har varit föremål för någon stimulansåtgärd eller har mottagit subventioner under de senaste fem åren, ska uppgift om denna eller dessa lämnas i planen (punkten 6). Den bakomliggande direktivbestämmelsen preciserar inte vad som avses med ”stimulans- åtgärder” respektive ”subventioner”. En rimlig tolkning är emeller- tid att allmänna penningpolitiska stimulansåtgärder och sådana ge- nerella stödåtgärder som omfattar eller i vart fall står öppna för alla företag faller utanför begreppen. Däremot torde sådant stöd som har

689

Författningskommentar

SOU 2021:18

lämnats på grund av de särskilda förhållandena i bolaget eller den speciella karaktären av bolagets verksamhet falla in under bestämmel- sen. Det innebär att allmänna subventioner till företag som anställer nyanlända inte omfattas, medan motsatsen gäller för subventioner till glesbygdsföretag eller företag som bedriver kulturverksamhet. Det är tillräckligt att bolaget i planen anger om stimulansåtgärder eller sub- ventioner har förekommit eller ej under de senaste fem åren. Ett ja- kande svar bör emellertid förenas med en summarisk beskrivning av stödets karaktär och omfattning.

Ombildningsplanen ska även innehålla närmare uppgifter om ak- tieägarnas lagstadgade rätt att få sina aktier inlösta (punkten 7; jfr 34 §). För att kunna göra gällande denna rätt måste aktieägaren dels på stämman ha röstat emot ett godkännande av ombildningspla- nen, dels inom viss tid anmäla till bolaget att han eller hon vill ut- nyttja sin inlösenrätt. I ombildningsplanen ska bolaget ange dels vil- ket inlösenbelopp som erbjuds aktieägarna, dels beskriva förutsätt- ningarna för att utnyttja denna rätt och ange vilken elektronisk adress som anmälan ska skickas till. Sättet för anmälan har inte tek- nikbundits närmare. Lagen medger därmed olika sådana alternativ, däribland att bolaget anger en e-postadress eller tillhandahåller en anmälningsmöjlighet på sin webbsida. I planen ska bolaget även lämna uppgift om när anmälan ska ha inkommit till bolaget för att aktieägaren inte ska gå miste om sin rätt till inlösen. Det sagda inne- bär sammanfattningsvis att ombildningsplanen ska innehålla en in- dividualiserad beskrivning av de omständigheter som gäller för rät- ten till inlösen enligt 34 §.

Planen ska även innehålla en beskrivning av den gränsöverskridande ombildningens sannolika följder för sysselsättningen (punkten 8). Bestämmelsen får framför allt betydelse när ombildningen utgör ett led i en omstrukturering av bolagets verksamhet. De uppgifter som då ska lämnas enligt denna punkt avser då de effekter som denna omstrukturering får för bolagets geografiska verksamhetsplatser och vad det i sin tur kan medföra för konsekvenser för sysselsättningen. Som exempel på faktiska konsekvenser kan nämnas nedläggning eller förflyttning av fabriker eller andra verksamhetsställen.

Vidare ska ombildningsplanen enligt andra stycket, i förekom- mande fall, innehålla vissa ytterligare uppgifter.

Om bolaget erbjuder säkerheter till sina borgenärer, ska uppgift lämnas om dessa (punkten 1). Bestämmelsen anknyter till det all-

690

SOU 2021:18

Författningskommentar

männa borgenärsskyddet vid en gränsöverskridande ombildning. Detta innebär bl.a. att bolaget ska underrätta sina kända borgenärer om beslutet att godkänna ombildningsplanen (jfr 19 §). När bolaget har ansökt om tillstånd att verkställa ombildningsplanen, ska Bolags- verket kalla borgenärerna (jfr 23 §) och dessa ska då ha möjlighet att motsätta sig att sådant tillstånd lämnas. Om så sker, ska verket över- lämna ansökan till tingsrätten (jfr 24 §). Om den borgenär som har motsatt sig att tillstånd beviljas lämnar trovärdiga uppgifter om att ombildningen medför fara för att hans eller hennes fordran inte blir betald, måste bolaget – för att få bifall till ansökan – betala fordran eller ställa betryggande säkerhet för den (jfr 25 §). Den uppgift om erbjudna säkerheter som ska lämnas enligt förevarande punkt är av- sedd att tjäna som underlag för borgenärernas bedömning av om de vill godta eller motsätta sig den gränsöverskridande ombildningen. De uppgifter om säkerheter som lämnas i ombildningsplanen kan naturligtvis även få betydelse för den bedömning som domstolen ska göra enligt 25 §.

Om bestämmelserna i lagen (2008:9) om arbetstagares medver- kan vid gränsöverskridande fusioner m.m. är tillämpliga, ska bolaget även lämna uppgift i ombildningsplanen om hur arbetstagarna deltar eller ska delta i den process genom vilken det beslutas om formerna för deras medverkan i bolaget efter ombildningen (punkten 2). Står det klart att bestämmelserna i medverkandelagen inte är tillämpliga på ombildningen, bör ombildningsplanen innehålla en uppgift om det.

Slutligen ska till ombildningsplanen – enligt tredje stycket – fogas den handling som, i förekommande fall, utgör stiftelseurkund för bolaget efter ombildning samt bolagsordningen för det ombildade bolaget. Frågan om det fordras en särskild stiftelseurkund och vilka krav det i så fall ställs på innehållet i denna handling beror på desti- nationsmedlemsstatens regelverk om bolagsbildning för den bolags- form till vilken bolaget ska ombildas. Att bolaget efter ombildningen uppfyller kraven enligt destinationsmedlemsstatens lagstiftning kommer att bli föremål för en särskild laglighetskontroll i den staten under slutskedet av förfarandet (vid den utländska motsvarigheten till den kontroll som för svenskt vidkommande regleras i 29 §).

691

Författningskommentar

SOU 2021:18

Styrelsens redogörelse

6 § Styrelsen i det bolag som ska ombildas ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av om- bildningens lämplighet för bolaget. Redogörelsen ska särskilt beskriva ombildningens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet samt in- nehålla uppgift om ombildningens sannolika konsekvenser för bolagets borgenärer.

Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrä- dare eller, om sådana inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta ytt- rande fogas till redogörelsen.

För styrelsens redogörelse gäller i övrigt bestämmelserna i 7 och 8 §§. Någon redogörelse behöver inte upprättas när förhållandena är sådana som sägs i 7 § andra stycket och 8 § andra stycket.

Paragrafen, som går tillbaka på artikel 86e.1, 86e.7 och 86e.9 i änd- ringsdirektivet, reglerar styrelsens skyldighet att upprätta en redo- görelse inför en gränsöverskridande ombildning. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.2 och 6.5.3.

Styrelsen ska enligt första stycket upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av ombild- ningens lämplighet för bolaget. I redogörelsen ska särskilt lyftas fram dels konsekvenserna för bolagets framtida verksamhet, dels sannolika konsekvenser för bolagets borgenärer.

Bestämmelsen om att det ska lämnas en beskrivning av ombild- ningens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet anknyter i stort sett till innehållet i de avsnitt i redogörelsen som ska riktas sär- skilt till aktieägarna respektive arbetstagarna enligt 7 och 8 §§; jfr kommentaren till bestämmelsen i tredje stycket nedan. Om det förväntas konsekvenser av betydelse för dessa intressenter som inte kommer till uttryck i de särskilda avsnitten enligt de nämnda para- graferna, bör bolaget ändå redogöra för dessa. Som exempel kan det röra sig om övergripande och påtagliga förändringar av bolagets or- ganisation, arbetsmetoder eller produktionsprocesser som är att vänta efter ombildningen.

När det gäller bolagets borgenärer blir det närmast fråga om att i redogörelsen beskriva de förändringar som följer av att bolaget efter ombildningen kommer att lyda under en annan medlemsstats lag- stiftning och att, mot den förändrade rättsliga bakgrunden, beskriva

692

SOU 2021:18

Författningskommentar

de faktiska konsekvenser som ombildningen kan antas få för borge- närerna.

Enligt andra stycket ska styrelsen till redogörelsen foga det ytt- rande som eventuellt har kommit in till bolaget från arbetstagarnas företrädare, eller, om sådana inte finns, från arbetstagarna själva. För en närmare kommentar om skillnaden i detta sammanhang mellan arbetstagarnas företrädare respektive den enskild arbetstagaren, samt innebörden av ”god tid”, hänvisas till kommentaren till den motsva- rande bestämmelsen i 23 kap. 39 § andra stycket.

Genom bestämmelsen i tredje stycket hänvisas till de två ytterli- gare paragrafer som, utöver 6 §, reglerar vad styrelsens redogörelse ska innehålla (se 7 och 8 §§). Såsom framgår av tredje stycket andra meningen fordras det under vissa förhållanden över huvud taget inte någon redogörelse. Bestämmelsen anknyter till vad som gäller om att särskilda aktieägaravsnitt respektive arbetstagaravsnitt under vissa förutsättningar inte behöver upprättas. Om det inte behöver upprättas vare sig något aktieägaravsnitt eller arbetstagaravsnitt, kan styrelsen helt avstå från en redogörelse.

När det gäller de uppgifter som ska lämnas i redogörelsen hänvi- sas till 7 och 8 §§ och kommentaren till dessa paragrafer.

7 § I styrelsens redogörelse enligt 6 § ska det ingå ett särskilt avsnitt med information till aktieägarna. I avsnittet ska styrelsen särskilt be- skriva

1. ombildningens konsekvenser för aktieägarna,

2. inlösenbeloppet och den metod som har använts för att bestämma

det,

3. hur aktieägare ska förfara för att utöva rätten till inlösen enligt

34 §.

Någon redogörelse enligt första stycket fordras inte, om samtliga ak- tieägare i bolaget samtycker till det.

Paragrafen genomför den del av artikel 86e som gäller information till aktieägarna i styrelsens redogörelse (jfr artikel 86e.2, 86e.3 och 86e.4). Övervägandena finns i avsnitt 6.5.2.

Av första stycket framgår att styrelsens redogörelse ska innehålla ett särskilt avsnitt till aktieägarna. Vad detta ska innehålla beskrivs närmare i punkterna 1–3.

693

Författningskommentar

SOU 2021:18

Enligt punkten 1 ska redogörelsen beskriva ombildningens kon- sekvenser för aktieägarna. I direktivet preciseras inte vad som avses med detta. Det kan, liksom för gränsöverskridande fusioner, antas att syftet har varit att styrelsen ska lämna i vart fall information om vilka rättsliga konsekvenser som den gränsöverskridande ombild- ningen kommer att få, t.ex. vad gäller aktieägarnas möjligheter att delta i stämmoförfarande eller att utöva olika slag av minoritetsrät- tigheter.

Av punkten 2 framgår att redogörelsen ska innehålla en beskriv- ning av det särskilda inlösenbelopp som det bolag som ska ombildas ska erbjuda en aktieägare (jfr 5 § första stycket 7 och 34 §). Styrelsen måste därvid också beskriva den metod som har använts för att komma fram till det inlösenbelopp som erbjuds.

Enligt punkten 3 ska redogörelsen innefatta information om hur de aktieägare som vill få sina aktier inlösta ska förfara. Denna in- formation kommer delvis att överlappa de uppgifter som ombild- ningsplanen ska innehålla (jfr 5 § första stycket 7). En beskrivning enligt punkten 3 ska emellertid, vilket kommer till explicit uttryck i lagtexten, avse hur aktieägare ska förfara för att utöva rätten till in- lösen. Det innebär att den beskrivning som lämnas i redogörelsen bör knyta an till de konkreta uppgifter om samma sak som har läm- nats i ombildningsplanen, genom att uppgifterna sätts in i sitt sam- manhang. Rent konkret innebär det att styrelsen i redogörelsen ska lämna en närmare beskrivning av inlösenförfarandets olika steg och tillhandahålla aktieägarna den rättsliga och praktiska information som krävs för att de ska kunna bevaka sin rätt. Redogörelsen ska i denna del kunna fungera som en manual för aktieägarna; de ska inte behöva söka kompletterande information på annat håll.

Andra stycket innehåller ett undantag från skyldigheten att upp- rätta en redogörelse enligt första stycket. För att undantaget ska bli tillämpligt ankommer det på bolaget att visa att samtliga aktieägare har samtyckt därtill. I praktiken förutsätter det att bolaget till Bo- lagsverket ger in ett stämmoprotokoll som utvisar samtliga aktieäga- res närvaro och enhälliga beslut i frågan, eller en annan handling med motsvarande innebörd som har undertecknats av samtliga aktie- ägare. Det innebär att det i vissa fall inte kommer att behöva upprät- tas någon redogörelse alls, nämligen om det inte heller krävs något avsnitt för arbetstagare (jfr 6 § tredje stycket och 8 § andra stycket).

694

SOU 2021:18

Författningskommentar

8 § I styrelsens redogörelse enligt 6 § ska det ingå ett särskilt avsnitt med information till arbetstagarna. I avsnittet ska styrelsen särskilt be- skriva

1. ombildningens konsekvenser för anställningsförhållanden och, i förekommande fall, åtgärder till skydd för dessa,

2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet, och

3. ombildningens konsekvenser i fråga om eventuella dotterbolag, såvitt gäller anställningsförhållanden, väsentliga ändringar av anställ- ningsvillkoren och platsen för verksamheten.

Någon redogörelse enligt första stycket fordras inte, om samtliga ar- betstagare ingår i bolagets styrelse.

Paragrafen genomför den del av artikel 86e som gäller information till arbetstagarna i styrelsens redogörelse (jfr artikel 86e.2, 86e.5 och 86e.8). Övervägandena finns i avsnitt 6.5.2.

Av första stycket framgår att styrelsens redogörelse ska innehålla ett särskilt avsnitt till arbetstagarna med information av det slag som anges i punkterna 1–3.

Samtliga tre punkter avser olika slag av konsekvenser som kan kopplas till ombildningen. Vanligen ger ombildningen som sådan inte upphov till dessa slag av konsekvenser. I stället är det fråga om konsekvenser av omstruktureringar, vari ombildningen utgör en del, och det är då konsekvenserna av dessa omstruktureringar som ska anges. En ombildning i sig innebär inte att bolagets verksamhet flyt- tas (eller att anställningsförhållanden eller kollektivavtal förändras). Om ombildningen är avsedd att ske parallellt med en flyttning av verksamheten eller i nära framtid följas av en sådan flyttning, måste emellertid även konsekvenserna av verksamhetsflytten beskrivas.

Den beskrivning som ska lämnas enligt punkten 1 är avsedd att innefatta uppgifter om ombildningens konsekvenser för anställ- ningssituationen. Redogörelsen bör även innehålla närmare uppgif- ter om vilka effekter ombildningen kommer att få såvitt gäller verk- samhetens ledning samt om personal, utrustning och lokaler före och efter ombildningen. Vidare bör beskrivas de sannolika ändringar som är att vänta när det gäller arbetets organisation, löner, specifika tjänsters placering och de förväntade konsekvenserna för de arbets- tagare som innehar dessa tjänster. Redogörelsen bör också innehålla uppgift om dialogen mellan arbetsmarknadens parter på bolagsnivå

695

Författningskommentar

SOU 2021:18

och, i förekommande fall, arbetstagarrepresentation på styrelsenivå. Enligt punkten 2 ska det även lämnas en beskrivning av väsentliga förändringar av lagstadgade anställningsvillkor, av kollektivavtal eller av transnationella företagsavtal samt platsen för bolagets huvud- kontor. (Jfr skäl 13 i ändringsdirektivets ingress.)

Punkten 3 går tillbaka på vad som sägs i direktivet om att uppgift ska lämnas om ”hur de faktorer som anges i leden a och b påverkar eventuella dotterbolag till bolaget” (se artikel 86e.5 c). Innebörden i detta har bedömts vara att det även i fråga om eventuella dotterbolag till ett bolag som ska ombildas ska lämnas en beskrivning av de fak- torer som anges i punkterna 1 och 2. En slutgiltig tolkning av direk- tivets innebörd i denna del kan dock givetvis göras endast av EU- domstolen.

Andra stycket innehåller ett undantag från skyldigheten att upp- rätta en redogörelse enligt första stycket. Såsom framgår av 6 § tredje stycket kan detta i vissa fall leda till att styrelsen inte alls behöver upprätta någon redogörelse.

Revisorsgranskning

9 § Ombildningsplanen och styrelsens redogörelse ska granskas av en eller flera revisorer. Granskningen ska vara så omfattande och ingående som god revisionssed kräver. Revisorn eller revisorerna ska upprätta ett yttrande över granskningen. Revisorsyttrandet ska innehålla ett utlå- tande om huruvida styrelsens redogörelse är komplett och uppfyller de krav som framgår av 6–8 §§.

Revisorsyttrandet ska även innehålla ett utlåtande om huruvida det erbjudna inlösenbeloppet är adekvat. Uppgift ska därvid lämnas om

1. den eller de metoder som har använts för att bestämma inlösen- beloppet,

2. huruvida de använda metoderna är adekvata för bedömningen av inlösenbeloppet, och

3. i förekommande fall, de särskilda värderingsproblem som har uppkommit.

Revisorsyttrandet ska fogas till ombildningsplanen.

Första och andra styckena behöver inte tillämpas om samtliga ak- tieägare i det bolag som ska ombildas har samtyckt till det.

696

SOU 2021:18

Författningskommentar

Paragrafen går tillbaka på artiklarna 86f och 86g.1 andra stycket i ändringsdirektivet och reglerar den granskning som revisor ska göra av ombildningsplanen och styrelsens redogörelse. Övervägandena har redovisats i avsnitt 6.6.2 och 6.6.3 samt och 6.4.4.

Av första stycket framgår att en eller flera revisorer ska granska ombildningsplanen och styrelsens redogörelse. Behörig att utföra granskningen är endast den som, enligt vad som framgår av 10 §, är auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbo- lag. Granskningen ska vara så omfattande och ingående som god re- visionssed kräver. De rekommendationer som FAR kan komma att utarbeta kan bli av betydelse för den närmare tillämpningen av para- grafen. Hänvisningen till god revisionssed drar upp gränsen för re- visorns ansvar för granskningen. En revisor som åsidosätter vad som åligger honom eller henne enligt paragrafen kan bli skadeståndsskyl- dig (jfr 29 kap. 2 §).

Granskningen ska resultera i ett skriftligt yttrande. Revisorn måste alltid förvissa sig om att styrelsen i ombildningsplanen och redogörelsen har tagit upp alla relevanta aspekter som enligt lagen ska redovisas i en ombildningsplan respektive en redogörelse. Ytt- randet ska dessutom ha åtminstone det innehåll som anges i andra stycket. Revisorn ska särskilt redogöra för sin bedömning av om det inlösenbelopp som bolaget har erbjudit en avträdande aktieägare är adekvat (jfr 5 § första stycket 8 och 19 §).

Det innebär att den granskning som revisorn ska utföra och re- dogöra för särskilt tar sikte på de metoder som bolaget har använt för att bestämma inlösenbeloppet (jfr punkten 1). Vid bedömningen av inlösenbeloppet ska revisorn beakta – i tillämpliga fall – mark- nadspriset för aktierna i bolaget före tillkännagivandet av förslaget till ombildning. Tidpunkten för tillkännagivandet torde i allmänhet sammanfalla med offentliggörandet av ombildningsplanen. Ibland går det inte att bestämma något marknadspris på aktierna. Särskilt i sådana fall måste revisorn i stället bedöma värdet av bolaget exklu- sive effekterna av den föreslagna ombildningen såsom det har fast- ställts i enlighet med allmänt accepterade värderingsmetoder (jfr ar- tikel 86f.2 första stycket i direktivet).

Revisorn ska även företa en adekvansbedömning av de metoder som bolaget har använt sig av och yttra sig särskilt om detta (jfr punkten 2). Ett led i en sådan bedömning kan vara en jämförelse mellan det värde som de använda metoderna har lett till med det värde som andra

697

Författningskommentar

SOU 2021:18

vedertagna metoder skulle leda till (jfr artikel 86f.2 b). Frågan om hu- ruvida de metoder som bolaget har använt för att bestämma inlösen- beloppet har varit adekvata ska i princip kunna besvaras jakande eller nekande. Revisorn ska dock ange motiven för sin bedömning.

Om det har uppkommit några särskilda värderingsproblem, ska revisorn även redogöra för dessa (punkten 4).

Av tredje stycket framgår att revisorsyttrandet ska fogas till om- bildningsplanen. Genom bestämmelsen åstadkommer man bl.a. att yttrandet kommer att offentliggöras tillsammans med planen (jfr ar- tikel 86g.1 andra stycket).

Enligt fjärde stycket behöver någon granskning inte göras om samtliga aktieägare i bolaget har samtyckt till det. I så fall krävs givet- vis inte heller något revisorsyttrande.

10 § En revisor som avses i 9 § ska vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Om inte annat framgår av bolagsordningen, ska revisorn utses av bolagsstämman. Om någon sär- skild revisor inte är utsedd, ska granskningen i stället utföras av bolagets revisor.

För en revisor som har utsetts att utföra granskning enligt 10 § gäller bestämmelserna i 9 kap. 40, 45 och 46 §§.

Paragrafen, som är ny, går huvudsakligen tillbaka på artikel 86f.1 och 86f.2 i ändringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.2.

Bestämmelserna i första stycket innebär att endast en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag är behörig att utföra granskning enligt 9 § av ombildningsplanen och styrelsens redogörelse. Det framgår vidare av första stycket hur en sådan revi- sor ska utses. Bestämmelserna i andra och tredje meningen innebär att det inte finns något krav på att granskningen ska utföras av bola- gets egen revisor, även om det finns en sådan. Föreskrifter om på vilket sätt revisorerna ska utses kan tas in i bolagsordningen. Om bolagsordningen inte innehåller några avvikande bestämmelser, ut- ser bolagsstämman de revisorer som ska utföra granskningen. Ett bolag som har egen revisor kan emellertid låta bli att utse en särskild person för granskningen. I så fall ska granskningen utföras av bola- gets egen revisor.

Paragrafens andra stycke anknyter till vissa bestämmelser om re- visorer som finns i 9 kap. och som i det sammanhanget är tillämpliga

698

SOU 2021:18

Författningskommentar

enbart på bolagets egna revisorer. Dessa bestämmelser ska emellertid tillämpas även på en revisor, som inte är bolagets egen revisor, men som har utsetts att utföra granskning enligt 10 §. Även en sådan re- visor har därmed rätt och i vissa fall skyldighet att närvara på den bolagsstämma som ska ta ställning till frågan om godkännande av ombildningsplanen (jfr 9 kap. 40 §). Vidare kan revisorn vara skyldig att lämna upplysningar till stämman (jfr 9 kap. 45 §) och har även i övrigt en upplysningsskyldighet mot bl.a. en medrevisor, konkurs- förvaltare och förundersökningsledare i brottmål (jfr 9 kap. 46 §).

11 § Styrelsen, den verkställande direktören och revisorn i det bolag som ska ombildas ska ge varje revisor som utför granskning enligt 9 § tillfälle att verkställa granskningen i den omfattning som denne anser vara nödvändig. De ska också lämna de upplysningar och den hjälp som begärs. Samma skyldighet har en revisor som utför granskning enligt 9 § mot övriga sådana revisorer.

Paragrafen motsvarar närmast artikel 86f.2 i ändringsdirektivet. Bestämmelserna i paragrafen syftar till att säkerställa att den eller

de revisorerna som utför granskning enligt 9 § får den insyn i bolaget och den information som fordras för att han eller hon fullt ut kunna utföra granskningen. Paragrafen får närmast betydelse i de fall det inte är aktiebolagets egen revisor som utför granskningen (jfr 9 kap. 1 §). Revisorn har inte enbart ha rätt att få muntliga upplysningar utan kan också kräva att få ta del av t.ex. bokföringsmaterial. Om flera revisorer utför granskning enligt 9 §, har de motsvarande skyl- dighet att bistå varandra med upplysningar och annan hjälp.

Informationsmeddelande

12 § Till ombildningsplanen ska fogas ett meddelande med informa- tion till bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarföreträdare, eller, om arbetstagarföreträdare inte finns, arbetstagarna själva, om att de får lämna synpunkter på planen till bolaget. I meddelandet ska anges vil- ken dag som synpunkterna senast kan lämnas. Den dagen får infalla senast på den femte arbetsdagen före dagen för den bolagsstämma som ska ta ställning till ombildningsplanen.

699

Författningskommentar

SOU 2021:18

Paragrafen genomför artikel 86g.1 b i ändringsdirektivet i svensk rätt. Bakgrunden till regleringen har redovisats i avsnitt 6.4.4.

Paragrafen kompletteras av 15 §, där det sägs att synpunkter som har kommit in med anledning av informationsmeddelandet ska till- handahållas aktieägarna på den bolagsstämma som avses i 16 §. För ytterligare kommentarer hänvisas till författningskommentaren till 15 §.

Registrering av ombildningsplanen

13 § Det bolag som ska ombildas ska ge in ombildningsplanen med bifogade handlingar till Bolagsverket för registrering i aktiebolagsregist- ret. Uppgift om registreringen ska enligt 27 kap. 3 § kungöras. Om pla- nen inte kungörs i sin helhet, ska det i kungörelsen lämnas uppgift om var den hålls tillgänglig.

Om ombildningsplanen eller de handlingar som är fogade till planen är avfattade på annat språk än svenska, ska sökanden ge in en översätt- ning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte ges in.

I anmälan för registrering ska det lämnas uppgift om

1. form, företagsnamn och säte för bolaget,

2. det register där bolaget är registrerat och det nummer som an- vänds för identifiering i registret,

3. hur borgenärer och, i förekommande fall, minoritetsaktieägare ska förfara för att utöva sina rättigheter samt de adresser där fullständig in- formation om detta förfarande kostnadsfritt kan erhållas och

4. bolagets adress

När registreringen kungörs enligt 27 kap. 3 §, ska kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i tredje stycket 1–3.

I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor lämnar enligt 9 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om registrering och offentliggö- rande av ombildningsplanen med bifogade handlingar. Bestämmel- serna går tillbaka på punkterna 1 och 5 i artikel 86g i ändringsdirek-

700

SOU 2021:18

Författningskommentar

tivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.4 och, beträffande femte stycket, i avsnitt 4.6.7.

Paragrafens första stycke innebär att ett aktiebolag som ska genom- föra en gränsöverskridande ombildning ska anmäla ombildnings- planen, med bifogade handlingar, för registrering i aktiebolagsregistret. Det sker genom att bolaget ger in handlingarna till Bolagsverket. De handlingar som därvid ska fogas till ombildningsplanen är revisors- yttrandet (i förekommande fall, jfr 9 §) och ett informations- meddelande (jfr 12 §).

Bolagsverket ska offentliggöra uppgift om vad som har registre- rats i aktiebolagsregistret genom kungörelse i Post- och Inrikes tid- ningar.

Det ligger i sakens natur att en ombildningsplan ska vara skriven på ett språk som de berörda kan ta del av. Även om paragrafen ska tillämpas på svenska aktiebolag, kan det förekomma att planen i ett enskilt fall har upprättats på ett annat språk än svenska. I så fall ska bolaget enligt andra stycket ge in, utöver ombildningsplanen i dess originalversion, en bestyrkt översättning av planen till svenska. Bo- lagsverket har emellertid möjlighet att medge undantag från över- sättningskravet, något som främst torde få betydelse för det fall pla- nen är upprättad på ett i Sverige väl etablerat språk såsom engelska.

Av tredje stycket följer att det i registreringsanmälan alltid ska lämnas särskild uppgift om de förhållanden som anges i punkterna 1–4. Dessa uppgifter ska visserligen finnas med i det ingivna materi- alet, men Bolagsverkets praktiska hantering underlättas av att bola- get lyfter fram de relevanta uppgifterna.

Flertalet av uppgifterna ska, enligt fjärde stycket, finnas med i kun- görelsen. När det gäller punkten 3, som berör dels det borgenärs- skydd som i svensk rätt regleras inom ramen för bolagets ansökan om tillstånd att verkställa ombildningsplanen, dels aktieägares rätt att under vissa förutsättningar få sina aktier inlösta av det bolag som ska ombildas, behöver kungörelsen dock inte innehålla några detal- jerade upplysningar. Däremot ska det framgå vart den som vill ha ytterligare upplysningar kan vända sig.

I femte stycket finns en hänvisning till den särskilda sekretessbe- stämmelse som enligt förslaget tas in i offentlighets- och sekretess- lagen. Sekretessbestämmelsen innebär att konfidentiella uppgifter i revisorsyttrandet omfattas av sekretess och därmed undantas från Bolagsverkets offentliggörande av yttrandet.

701

Författningskommentar

SOU 2021:18

Tillhandahållande av ombildningsplanen m.m.

14 § Styrelsen ska hålla ombildningsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 6–8 §§ tillgängliga för aktieägarna och för arbetstagarnas företrädare, eller, om sådana inte finns, för arbetsta- garna själva. Handlingarna ska, under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av ombildningsplanen ska behandlas, hållas tillgängliga på bolagets webbplats eller genom annan likvärdig elektronisk kommunikation. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europe- iska ekonomiska samarbetsområdet gäller, i stället för första stycket andra meningen, 37 §.

Paragrafen, som går tillbaka på artikel 86e.6 i direktivet, innebär att bolaget ska hålla dels ombildningsplanen med bifogade handlingar, dels styrelsens redogörelse tillgängliga för aktieägare och arbetsta- gare. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.4.

De handlingar som enligt första stycket ska hållas tillgängliga är

• ombildningsplanen

• revisorsyttrandet (jfr 9 §)

• informationsmeddelandet (jfr 12 §)

• styrelsens redogörelse (jfr 6 §)

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats eller ge- nom annan likvärdig elektronisk kommunikation. I kravet på ”lik- värdig” ligger att materialet ska vara i huvudsak lika lätt att ta till sig som om informationen hade funnits på bolagets webbplats. Ett ex- empel på likvärdig elektronisk kommunikation i paragrafens bemär- kelse är att bolaget håller handlingarna tillgängliga på en för allmän- heten lätt tillgänglig webbplats. Ett ytterligare exempel är att bolaget har inrättat ett system som innebär att den som begär det omedelbart kan få handlingarna via e-post.

För det fall revisorsyttrandet innehåller sådana känsliga uppgifter som bolaget anser bör undantas från offentliggörande (jfr 13 § femte

702

SOU 2021:18

Författningskommentar

stycket och 31 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen), kan bo- laget utnyttja det handlingsutrymme som lagen ger i fråga om sättet för tillhandahållande av handlingar. Bolaget kan t.ex. välja att inrätta ett system där den som begär det och som tillhör den i första stycket angivna kretsen kan få handlingarna via e-post (jfr även författnings- kommentaren till 23 kap. 43 §).

Handlingarna måste hållas tillgängliga på det i paragrafen angivna sättet under minst sex veckor innan stämman kan behandla ombild- ningsplanen. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och som upp- ger sin postadress. I detta ligger att en aktieägare alltid har rätt att få handlingarna i pappersform. Med aktieägarens samtycke kan dock bolaget i stället skicka handlingarna per e-post.

Av tredje stycket följer att sådana publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, måste göra handlingarna tillgängliga på det sätt som framgår av 37 §. De särskilda bestämmelser som där före- skrivs för vissa publika aktiebolag går tillbaka på EU-direktivet om aktieägares rättigheter i noterade aktiebolag. Det kan påpekas att det handlingsutrymme som bolaget har när det gäller sättet för tillhan- dahållande av handlingar enligt första stycket inte finns i de fall som avses i 37 §; handlingarna måste då alltid hållas tillgängliga på bola- gets webbplats.

15 § De synpunkter som har lämnats med anledning av informa- tionsmeddelandet enligt 12 § ska tillhandahållas aktieägarna på den bo- lagsstämma som avses i 16 §.

Paragrafen går tillbaka på artikel 86h.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.8.

Bestämmelsen syftar till att säkerställa att aktieägarna inför bo- lagsstämmans ställningstagande till ombildningsplanen får del av alla de synpunkter som har kommit in i rätt tid, dvs. senast fem arbets- dagar före bolagsstämman (jfr 12 §).

Det innebär att samtliga till bolaget i tid inkomna synpunkter med anledning av informationsmeddelandet ska läggas fram i ett sammanhang på den stämma som ska ta ställning till om ombild- ningsplanen ska godkännas.

703

Författningskommentar

SOU 2021:18

När ombildningsplanen ska underställas bolagsstämman

16 § Ombildningsplanen ska underställas bolagsstämman. Stämman får hållas tidigast en månad efter det att uppgift om ombildningsplanens registrering har kungjorts. Vid stämman ska också beslutas om det in- nehåll som bolagsordningen ska ha efter ombildningen.

Paragrafen går tillbaka på artikel 86h och 86g.1 första stycket i di- rektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.8 och 6.4.4.

Ombildningsplanen ska alltid underställas bolagsstämman. Ett genomförande av den gränsöverskridande ombildningen förutsätter att aktieägarna vid stämman röstar för ett godkännande med kvalifi- cerad majoritet (jfr 18 §). Stämman får hållas tidigast en månad efter det att Bolagsverket har kungjort uppgifter om registreringen av pla- nen m.m. (jfr 13 §).

Vid samma stämma ska fattas beslut om det innehåll som bolags- ordningen ska ha efter ombildningen. En gränsöverskridande om- bildning av ett aktiebolag kommer i princip undantagslöst att föran- leda ett behov av ändringar i bolagsordningen; t.ex. ska bolaget alltid byta registrerat säte från Sverige till en annan medlemsstat. Det in- nebär att stämman måste besluta om det innehåll som bolagsord- ningen ska ha efter ombildningen. I vad mån den nya bolagsord- ningen är lagenlig bestäms av lagstiftningen i det stat där bolaget efter ombildning ska ha sitt registrerade hemvist (destinationsmed- lemsstaten). Den nya bolagsordningen kan därmed inte börja gälla förrän ombildningen har registrerats av den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten (jfr artikel 86o.1 och 86o.4).

Villkorat beslut om godkännande av ombildningsplanen

17 § Bolagsstämman i ett bolag som ska ombildas får villkora beslutet om att godkänna ombildningsplanen av att en senare stämma godkän- ner de former som beslutas för arbetstagarnas medverkan i det ombil- dade bolaget.

Paragrafen går tillbaka på artikel 86h.2 i ändringsdirektivet. Övervä- gandena finns i avsnitt 6.6.8.

Paragrafen tydliggör att stämman har rätt att villkora sitt godkän- nande av fusionsplanen av att stämman, i ett senare skede, godkänner

704

SOU 2021:18

Författningskommentar

de former som har beslutats för arbetstagarnas medverkan i det över- tagande bolaget. Inget hindrar att stämman, om den villkorar sitt be- slut på detta vis, också ger styrelsen riktlinjer för hur dessa bestäm- melser, enligt stämmans uppfattning, bör utformas.

Majoritetskrav

18 § Ett bolagsstämmobeslut om godkännande av ombildningsplanen är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med minst två tredje- delar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda vid stämman.

Om det finns aktier av olika slag i bolaget, ska vad som föreskrivs i första stycket även tillämpas inom varje aktieslag som är företrätt vid stämman.

Paragrafen, som går tillbaka på artikel 86h.3 i direktivet, innebär att ett beslut att godkänna en ombildningsplan kräver kvalificerad ma- joritet. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.8.

Av första stycket framgår att ett beslut att godkänna ombildnings- planen är giltigt endast om minst två tredjedelar av såväl avgivna rös- ter som de aktier som är företrädda vid stämman har röstat för att godkänna ombildningsplanen.

Genom andra stycket klargörs att om det finns aktier av olika slag i bolaget, måste majoritetskravet i första stycket vara uppfyllt inom vart och ett av de aktieslag som är företrädda vid den aktuella stäm- man.

Underrättelse till bolagets kända borgenärer

19 § När ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska det skriftligen underrätta sina kända borgenärer om beslutet. Underrättel- serna ska innehålla uppgift om att bolaget avser att ansöka om tillstånd att verkställa ombildningsplanen samt uppgift om borgenärernas rätt att motsätta sig att ombildningsplanen verkställs.

Underrättelse behöver inte sändas till borgenärer, vilkas anspråk av- ser en fordran på lön, pension eller annan ersättning som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497).

705

Författningskommentar

SOU 2021:18

Paragrafen ålägger bolaget att underrätta sina borgenärer om den fö- restående ombildningen och är därmed en del av det skydd som re- gleringen ger borgenärerna (jfr artikel 86j.1 i direktivet). Övervä- gandena har redovisats i avsnitt 6.8.2.

Bestämmelserna i första stycket anknyter till det särskilda förfa- rande till skydd för bolagets borgenärer vid en gränsöverskridande ombildning och som innebär att borgenärerna har möjlighet att mot- sätta sig att bolaget får tillstånd att verkställa ombildningsplanen. Genom de underrättelser som ska skickas ut så snart ombildnings- planen har blivit gällande i bolaget – dvs. när bolagsstämman har godkänt den – får borgenärerna kännedom om den förestående om- bildningen och om sin rätt att motsätta sig ombildningen (jfr 24– 26 §§).

Den krets av borgenärer som ska underrättas omfattar samtliga borgenärer som inte är undantagna enligt paragrafens andra stycke. I kretsen ingår således både borgenärer med penningfordringar och avtalsborgenärer för vilka den avtalade förpliktelsen avser annat än betalning. Någon åtskillnad görs inte mellan prioriterade och oprio- riterade borgenärer.

Kravet på skriftlighet är inte avsett att utesluta elektronisk kom- munikation. Det fordras emellertid att den skriftliga underrättelsen sänds till borgenären (jfr andra stycket, varav det framgår när under- rättelse inte behöver sändas till en borgenär) på en adress som tillhör denne. Det är alltså inte tillräckligt att bolaget publicerar skriftlig information på en webbplats.

Av andra stycket följer att vissa borgenärer inte behöver underrät- tas enligt första stycket. Gemensamt för de borgenärer som undan- tas i bestämmelsen är att de redan anses ha betryggande säkerhet för sina fordringar genom bestämmelserna i lönegarantilagen, som om- fattar även gränsöverskridande situationer (jfr 1, 21 och 21 a §§ löne- garantilagen).

Härutöver framgår av vårt förslag till ändring i 23 § andra stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. att inte heller sådana pensionsborgenärer som där avses behöver underrättas enligt förevarande paragraf, om tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen) medger det.

706

SOU 2021:18

Författningskommentar

Ansökan om tillstånd att verkställa ombildningsplanen

20 § Det bolag som ska ombildas ska ansöka om tillstånd att verk- ställa ombildningsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska ges in inom en månad efter det att ombildningsplanen har blivit gäl- lande i bolaget och senast två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.

Följande handlingar ska fogas till ansökan:

1. en kopia av ombildningsplanen med därtill fogade handlingar,

2. en kopia av styrelsens redogörelse,

3. en kopia av, i förekommande fall, revisorsyttrandet,

4. en kopia av eventuella synpunkter som kommit in från bolagets intressenter,

5. en kopia av protokollet från den bolagsstämma som avses i 16 §,

6. i tillämpliga fall, information om huruvida det har inletts ett för- farande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gräns- överskridande fusioner m.m., och

7. intyg från bolagets styrelse eller verkställande direktör om att bo- lagets kända borgenärer har underrättats enligt 19 §.

Om sökanden inte har bifogat de handlingar som anges i andra stycket, ska Bolagsverket förelägga denne att avhjälpa bristen. Om sö- kanden inte gör detta, ska ansökan avvisas.

Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare uppgif- ter som verket behöver för sin prövning.

Paragrafen går i huvudsak tillbaka på punkterna 2 och 5 i artikel 86m i direktivet men även på punkten 1 i artikel 86j. Fjärde stycket åter- speglar artikel 86m.3. Övervägandena finns i avsnitt 6.10.2, 6.10.3 och 6.8.2. Bestämmelserna motsvarar vad som gäller vid gränsöver- skridande fusioner enligt förslaget i 23 kap. 45 §, jämte hänvisningen i den paragrafen till 23 kap. 20 §.

Av första stycket framgår att bolaget ska ansöka hos Bolagsverket om tillstånd att verkställa ombildningsplanen. Ett sådant tillstånd att verkställa planen är en förutsättning för att Bolagsverket ska kunna utfärda ett ombildningsintyg (jfr 26 §), vilket i sin tur är en förut- sättning för att den gränsöverskridande ombildningen ska kunna re- gistreras i destinationsmedlemsstaten. Ansökan måste göras inom den i paragrafen angivna tidsrymden om en månad sedan planen blev gällande i bolaget (dvs. när stämman godkände den) och senast två

707

Författningskommentar

SOU 2021:18

år efter det att uppgift om planen har registrerats har kungjorts (jfr 13 §). Om bolaget inte ansöker om tillstånd inom den angivna tidsperioden, faller ombildningen (jfr 31 §).

I andra stycket anges vilka handlingar som ska fogas till ansökan. Det rör sig om följande handlingar.

Enligt punkten 1 ska det ges in en kopia av ombildningsplanen, dvs. den plan som stämman har godkänt. Med ”därtill fogade hand- lingar” avses i första hand sådana handlingar som enligt andra be- stämmelser i 24 a kap. ska fogas till en ombildningsplan och som inte annars nämns i paragrafen, i praktiken det i 12 § föreskrivna infor- mationsmeddelandet (jfr 12 §).

Vidare ska det enligt punkten 2 ges in en kopia av styrelsens re- dogörelse. Vad en sådan redogörelse ska innehålla framgår av 6–8 §§.

Det ska även, enligt punkten 3, ges in en kopia av revisorsyttran- det (jfr 9 §). Givetvis gäller detta inte om något revisorsyttrande inte alls behöver upprättas på grund av att samtliga aktieägare i bolaget har samtyckt till det (jfr 9 § fjärde stycket). I så fall måste emellertid bolaget tillhandahålla Bolagsverket utredning om att alla aktieägare har gått med på att revisorsgranskning inte ska ske. I sammanhanget kan noteras att sekretess kan gälla hos Bolagsverket för uppgifter i ett sådant yttrande enligt en föreslagen ny bestämmelse (jfr 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen i förslaget samt författnings- kommentaren till den paragrafen).

Av punkten 4 följer att det ska ges in en kopia av de synpunkter på ombildningsplanen som har kommit in till bolaget från dess ak- tieägare eller borgenärer eller från arbetstagare eller deras represen- tanter. Enligt 12 § ska till ombildningsplanen fogas ett informations- meddelande till dessa intressenter, vari ska anges att de har rätt att senast en viss dag lämna synpunkter till bolaget. För mer informa- tion om hur inkomna synpunkter ska hanteras i övrigt hänvisas till författningskommentaren till 12 §.

Bolaget ska enligt punkten 5 även ge in en kopia av protokollet från den bolagsstämma som har beslutat att godkänna ombildnings- planen.

I vissa fall ska det, enligt punkten 6, lämnas information om hu- ruvida det har inletts ett arbetsrättsligt medverkansförfarande enligt lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner

m.m.Detta gäller dock endast under förutsättning att den lagen är tillämplig. För en beskrivning av när så är fallet kan hänvisas till för-

708

SOU 2021:18

Författningskommentar

fattningskommentaren till 2 § lagen (2008:9) om arbetstagares med- verkan vid gränsöverskridande fusioner m.m. Den information som ska lämnas enligt punkten 6 har betydelse som underlag för till- ståndsprövningen. Om något medverkansförfarande inte har inletts, trots att så ska ske, ska Bolagsverket nämligen avslå ansökan (jfr 22 § första stycket 4). För att bolaget ska anses ha uppfyllt sin informa- tionsplikt enligt punkten 6 torde det vara tillräckligt med en kortare beskrivning av när och hur ett sådant förfarande inleddes. Ett blankt påstående om att ett förfarande har inletts är däremot inte tillräckligt för att kunna godtas som information enligt punkten 6.

Enligt punkten 7 ska det till ansökan fogas ett intyg från bolagets styrelse eller verkställande direktör om att bolagets kända borgenä- rer har underrättats enligt bestämmelserna i 19 §.

Av tredje stycket framgår att om sökanden inte fogar de i paragra- fen angivna handlingarna till ansökan, ska Bolagsverket förelägga sö- kanden att ge in handlingarna. Om bolaget ändå inte ger in de efter- frågade handlingarna, utgör detta hinder mot att pröva ansökan och Bolagsverket ska avvisa ansökan. Ett sådant avvisningsbeslut kan överklagas (jfr 31 kap. 2 §).

Genom fjärde stycket säkerställs att Bolagsverket kan kräva in de ytterligare uppgifter från bolaget som verket behöver för sin pröv- ning av bolagets ansökan om tillstånd att verkställa ombildningspla- nen. Verkets möjlighet att inom ramen för tillståndsprövningen begära in uppgifter från andra myndigheter regleras i aktiebolagsför- ordningen.

21 § Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 20 § uppkom- mer någon fråga som kräver särskild fackkunskap, får Bolagsverket för- ordna lämplig person som sakkunnig. Den sakkunnige ska vara obero- ende av och får inte ha någon intressekonflikt med bolaget och ska agera opartiskt och objektivt.

Bolagsverket får besluta att sökanden ska ersätta verket för dess kost- nader för den sakkunnige. Beslutet ska innehålla uppgift om det belopp som sökanden ska betala, när beloppet ska betalas och vad kostnaderna närmare avser.

Om belopp som beslutats enligt andra stycket inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar. Vid indriv- ning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

709

Författningskommentar

SOU 2021:18

Paragrafen går tillbaka på artikel 86m.12 sista meningen och 86s.2 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.10.7.

Genom bestämmelsen i första stycket första meningen tydliggörs att Bolagsverket har möjlighet att anlita en utomstående sakkunnig för att biträda vid den kontroll av en gränsöverskridande ombild- nings laglighet som ska utföras inom ramen för verkets handläggning av ett bolags ansökan om tillstånd att verkställa ombildningsplanen (jfr artikel 86m.12 sista meningen). Jfr kommentaren till 23 kap. 21 a § om i vilka situationer det kan finnas anledning att förordna en sak- kunnig.

Såsom framgår av lagtexten förutsätts det att möjligheten att för- ordna en sakkunnig utnyttjas enbart när det uppkommer någon fråga som kräver särskild fackkunskap, såsom att ansökan präglas av en särskild komplexitet eller annars innehåller svåra frågor som går utöver vad som är normalt i ärenden av detta slag.

Första styckets andra mening innehåller ett anknytande krav på en sådan sakkunnig; denne måste vara oberoende. I kravet på obero- ende ligger att den sakkunnige inte får ha någon tidigare eller aktuell koppling till det berörda bolaget, som skulle kunna påverka hans eller hennes opartiskhet. Han eller hon får inte heller ha någon in- tressekonflikt med bolaget.

Paragrafens andra och tredje stycken motsvarar 23 kap. 21 a § andra och tredje stycket. För en kommentar hänvisas till den para- grafen.

22 § Bolagsverket ska avslå en ansökan enligt 20 § om

1. ombildningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning

2. bestämmelserna i 2 § första stycket förhindrar att bolaget genom- för en gränsöverskridande ombildning,

3. ombildningen bedöms ha ett sådant ändamål eller sker i sådant syfte som avses i 2 § andra stycket, eller

4. ombildningen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m. men något sådant förfarande inte har inletts.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för Bolagsverkets handlägg- ning och beslut med anledning av en ansökan om tillstånd att verk- ställa en ombildningsplan. Övervägandena har redovisats i avsnitt

710

SOU 2021:18

Författningskommentar

6.10.2, 6.10.4 och 6.3.4. Bestämmelserna går tillbaka på artikel 86m samt artikel 86a.3–4a och b i direktivet. Motsvarande bestämmelser i regelverket för gränsöverskridande fusioner finns i 23 kap. 45 a § och, till en del, i 23 kap. 21 § första stycket 1.

Paragrafen innehåller en uppräkning av de grunder för avslag på en tillståndsansökan som gäller vid en gränsöverskridande ombild- ning. Bolaget måste, för att få ansökan beviljad, kunna visa att förut- sättningarna för ombildning är uppfyllda. Vad det innebär i prakti- ken behandlas nedan.

Enligt punkten 1 ska Bolagsverket kontrollera att ombildnings- planen har godkänts i behörig ordning och att den inte strider mot lag eller annan författning. Det ankommer därmed på verket att granska de handlingar som bolaget har gett in vid tillståndsansökan (jfr 20 §) och därigenom förvissa sig om bl.a. att stämman har god- känt ombildningsplanen med den majoritet som fordras. I kravet på att ombildningsplanen inte får strida mot lag eller annan författning ligger att Bolagsverket ska kontrollera att planen innehåller de upp- gifter som lagen kräver (jfr 4 och 5 §§).

Punkten 2 anknyter till de allmänna begränsningar i rätten att ge- nomföra en gränsöverskridande ombildning som anges i 2 § första stycket. Huruvida en sådan omständighet som avses 2 § första stycket (t.ex. konkurs eller tvångslikvidation) föreligger får prövas på grundval av det material som Bolagsverket får in i ärendet eller redan har tillgång till (genom t.ex. konkursregister). Om en omstän- dighet av detta slag är för handen, ska ansökan avslås.

Punkten 3 innebär att ansökan ska avslås om Bolagsverket bedö- mer att den gränsöverskridande ombildningen genomförs för ett kri- minellt eller annars otillbörligt ändamål eller på annat sätt syftar till att kringgå svensk rätt eller unionsrätt (jfr 2 § andra stycket). Vid prövningen av om ombildningen genomförs i ett otillbörligt syfte

m.m.ska Bolagsverket inhämta upplysningar från de myndigheter som regeringen bestämmer (se aktiebolagsförordningen). Beträf- fande tillämpningen av punkten 3 hänvisas till författningskommen- taren till 23 kap. 45 a § andra stycket 2.

Punkten 4 syftar till att säkerställa att arbetstagarnas rättigheter iakttas under förfarandet. Om något medverkansförfarande inte har inletts, för det fall att lagen om arbetstagares medverkan vid gränsö- verskridande fusioner m.m. är tillämplig, ska Bolagsverket avslå an- sökan. Som underlag för tillståndsprövningen i denna del behöver

711

Författningskommentar

SOU 2021:18

bolaget, i tillämpliga fall, till ansökan om tillstånd ge in information om huruvida ett sådant förfarande har inletts (jfr 20 § andra stycket 6 och författningskommentaren till den paragrafen, jfr även arti- kel 86m.6 b).

Kallelse på bolagets borgenärer

23 § Om Bolagsverket finner att det inte finns något hinder mot en ansökan enligt 22 §, ska verket kalla bolagets borgenärer. Verket ska dock inte kalla borgenärer, vilkas anspråk avser en fordran på lön, pen- sion eller annan ersättning som omfattas av lönegaranti enligt löne- garantilagen (1992:497).

Kallelsen ska innehålla ett föreläggande för den som vill motsätta sig ansökan att senast viss dag skriftligen anmäla detta. Denna dag får in- falla tidigast tre månader från registreringen av ombildningsplanen en- ligt 13 §. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att borgenären, om han eller hon inte motsätter sig ansökan, ska anses ha medgett den.

Bolagsverket ska skyndsamt kungöra kallelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Verket ska vidare skicka en särskild underrättelse om kal- lelsen till Skatteverket.

Paragrafen utgör en del av det allmänna borgenärsskyddet inom ra- men för artikel 86j i ändringsdirektivet; paragrafens andra stycke återspeglar artikel 86j.1 andra stycket. Den innehåller bestämmelser om form och innehåll för Bolagsverkets kallelse på bolagets borge- närer. Övervägandena finns i avsnitt 6.8.2.

Av första stycket följer att, om Bolagsverket har kommit fram till att det inte finns något hinder mot bolagets ansökan om tillstånd att verkställa ombildningsplanen (jfr 22 §), ska verket kalla bolagets borgenärer. Den krets av borgenärer som Bolagsverket ska kalla kor- responderar fullt ut med den som bolaget dessförinnan ska ha un- derrättat (jfr 19 §); för en närmare kommentar om borgenärskretsen och hur den avgränsas hänvisas till författningskommentaren till 19 §.

Härutöver framgår av förslaget till ändring i 23 § andra stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. att inte heller sådana pensionsborgenärer som där avses behöver kallas, om tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen) medger det.

712

SOU 2021:18

Författningskommentar

Kallelsen ska enligt andra stycket innehålla ett föreläggande för den som vill motsätta sig ansökan att senast viss dag skriftligen an- mäla detta, och en upplysning om att den som inte motsätter sig an- sökan anses ha medgett den. Rätten att motsätta sig ansökan till- kommer bara de borgenärer som inte är undantagna från kallelsen (jfr första stycket).

Av bestämmelsen framgår att den dag som en borgenär senast får motsätta sig ansökan får infalla tidigast tre månader räknat från da- gen för registreringen av ombildningsplanen. Därigenom säkerställs att bolagets borgenärer har i vart fall den tiden på sig för att motsätta sig den gränsöverskridande ombildningen.

Av tredje stycket följer att kallelsen ska ske genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Det innebär att det inte behöver sändas ut några särskilda skriftliga kallelser, utöver den särskilda underrät- telse som enligt lagtexten ska skickas till Skatteverket.

När Bolagsverket ska lämna tillstånd till verkställande av ombildningsplanen

24 § Om inte någon av de borgenärer som har blivit kallade enligt 23 § motsätter sig ansökan inom förelagd tid, ska Bolagsverket ge bola- get tillstånd att verkställa ombildningsplanen. Motsätter sig någon bor- genär ansökan, ska verket överlämna ärendet till tingsrätten i den ort där styrelsen i bolaget har sitt säte.

Paragrafen utgör en del av regleringens allmänna borgenärsskydd och går i så måtto tillbaka på artikel 86j i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.8.2.

Paragrafen innebär att om alla borgenärer som har blivit kallade enligt 23 § har medgett ansökan – en borgenär som inte motsätter sig i tid anses ha medgett den – ska Bolagsverket ge bolaget tillstånd att verkställa ombildningsplanen. Om någon av de borgenärer som har kallats enligt 23 § motsätter sig ansökan, ska Bolagsverket över- lämna ärendet till tingsrätten för prövning. För att en borgenär ska anses ha motsatt sig ansökan krävs inte att han eller hon har angett något skäl. Ärendet ska följaktligen överlämnas oavsett om borge- nären har uppgett några skäl för sin inställning och oavsett vilka eventuella skäl som har angetts. Av paragrafen framgår att forum i

713

Författningskommentar

SOU 2021:18

dessa fall är tingsrätten i den ort där styrelsen i bolaget har sitt säte, dvs. den ort där styrelsen enligt bolagsordningen ska ha sitt säte.

När allmän domstol ska lämna tillstånd till verkställande av ombildningsplanen

25 § Om ett ärende om tillstånd till verkställande av ombildnings- plan har överlämnats till domstol enligt 24 §, gäller följande.

Domstolen ska avslå ansökan, om

1. de borgenärer som har motsatt sig ansökan har lämnat trovärdiga uppgifter om att ombildningen medför fara för att deras fordringar inte ska bli betalda, och

2. bolaget inte har visat att dessa borgenärer har fått full betalning eller betryggande säkerhet för fordringarna.

I annat fall ska domstolen bevilja ansökan.

Paragrafen utgör en del av det allmänna borgenärsskyddet inom ra- men för artikel 86j i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.8.2.

Såsom framgår av första stycket aktualiseras bestämmelserna om Bolagsverket har överlämnat en ansökan om tillstånd att verkställa ombildningsplanen till tingsrätten på grund av att en borgenär har motsatt sig ansökan. I så fall gäller det som framgår av andra och tredje styckena. För en kommentar om den närmare innebörden av dessa hänvisas till författningskommentaren till 23 kap. 45 c § andra och tredje styckena som innehåller bestämmelser av motsvarande slag.

Utfärdande av ombildningsintyg

26 § När det finns ett beslut om tillstånd till verkställande av ombild- ningsplanen enligt 24 eller 25 §, ska Bolagsverket för bolaget utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har skett på föreskrivet sätt (ombildningsintyg). Ett sådant intyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att god- känna ombildningsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.

Beslut om utfärdande av ombildningsintyg ska meddelas inom tre månader från dagen för ansökan om tillstånd till verkställande av om- bildningsplanen, om det inte på grund av ärendets komplexitet eller an-

714

SOU 2021:18

Författningskommentar

nars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid. Om tremåna- dersfristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.

Ombildningsintyget ska tillställas den eller de behöriga myndighe- terna i den stat där bolaget efter ombildningen ska ha sitt registrerade säte.

Paragrafen, som går tillbaka på artikel 86m i direktivet, innehåller bestämmelser om det ombildningsintyg som Bolagsverket ska ut- färda när tillstånd till verkställande av ombildningsplanen har med- delats. Frågan har behandlats i avsnitt 6.10.2 och 6.10.5.

Enligt första stycket gäller som enda förutsättning för Bolagsver- kets utfärdande av ett ombildningsintyg att det finns ett beslut om tillstånd till verkställande av ombildningsplanen. Det innebär att den laglighetsprövning som enligt direktivet ska föregå utfärdandet av ombildningsintyget ska genomföras inom ramen för Bolagsverkets prövning av ansökan om tillstånd till verkställande av ombildningspla- nen. Till denna prövning kommer den särskilda prövning som allmän domstol ska göra om någon borgenär har motsatt sig ombildningen. Därefter finns inget ytterligare att pröva innan ombildningsintyget ut- färdas.

Om Bolagsverket har gett tillstånd enligt 24 §, kan verket utfärda ombildningsintyget i omedelbart samband med tillståndsbeslutet, eftersom det inte finns någon som har rätt att föra talan mot beslu- tet. Om det i stället är domstol som har gett tillstånd enligt 25 §, sedan ärendet överlämnats dit på grund av att en borgenär motsatt sig ansökan (jfr 24 §), måste verket däremot avvakta att beslutet får laga kraft.

Bolagsverket får dock inte utfärda ett ombildningsintyg om bo- lagsstämmans beslut att godkänna ombildningsplanen har klandrats vid domstol och det målet inte är slutligt avgjort. Pågår en sådan klandertvist, måste utfärdandet v intyget anstå till dess att dom eller beslut i målet har fått laga kraft.

Paragrafens andra stycke motsvarar de tidsfrister som föreskrivs i artikel 86m.7, 86m.10 och 86m.11 i direktivet.

Som huvudregel gäller att beslut om utfärdande av ombildnings- intyg ska meddelas inom tre månader från det att ansökan om till- stånd till verkställande av ombildningsplanen gavs in. För en mera utförlig kommentar om Bolagsverkets handläggning i relation till den föreskrivna tidsfristen och under vilka förutsättningar tidsfris-

715

Författningskommentar

SOU 2021:18

ten kan överskridas, hänvisas till författningskommentaren till mot- svarande bestämmelse i 23 kap. 46 § andra stycket.

Genom paragrafens tredje stycke klargörs att ombildningsintyget ska tillställas behöriga myndigheter i den stat där bolaget efter om- bildningen ska ha sitt säte (destinationsmedlemsstaten). Överför- ingen förutsätts i praktiken ske automatiskt mellan Bolagsverket och den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten. De övervä- ganden om vissa teknikfrågor som ändringsdirektivet föranleder, har redovisats i avsnitt 4.17.3.

Registrering av en ombildning av ett dittills svenskt aktiebolag

27 § Inför registreringen av ombildningen ska bolaget ge en kopia av ombildningsplanen till den behöriga myndigheten i den stat där bolaget ska ha sitt säte.

Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten om att ombildningen har ägt rum, ska Bolagsverket i aktiebolagsregistret föra in uppgift om ombildningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den registrering som ska ske i samband med att ett dittills svenskt aktiebolag ombildas till ett bo- lag med registrerat säte i en annan medlemsstat. Bestämmelserna går tillbaka på artikel 86o.2 samt artikel 86p.3 i direktivet. Övervägan- dena finns i avsnitt 6.11.2 och 6.12.2.

Registreringen förutsätts ske i två steg. I ett första steg ska en s.k. primär registrering ske i destinationsmedlemsstaten. Innebörden i denna är att bolaget förs in i den statens nationella register. När den primära registreringen har kommit till stånd, ska Bolagsverket, efter underrättelse från sin utländska motsvarighet, vidta en s.k. sekundär registrering. Innebörden i den sekundära registreringen är att det i aktiebolagsregistret tas in en uppgift om att bolaget har ombildats till att vara ett utländskt bolag.

Av första stycket framgår att bolaget ska ge en kopia av ombild- ningsplanen till den behöriga myndigheten i den stat där bolaget ska ha sitt säte (destinationsmedlemsstaten). Härigenom får den i utlan- det behöriga myndigheten underlag för den laglighetskontroll av om- bildningen som ska göras i den staten och som förutsätts vara närmare reglerad i den statens nationella lagstiftning (jfr artikel 86o). Det kan

716

SOU 2021:18

Författningskommentar

noteras att parallellt med detta ska Bolagsverket tillställa den ut- ländska myndigheten det ombildningsintyg som verket har utfärdat (jfr 26 § tredje stycket).

När laglighetskontrollen är genomförd i destinationsmedlems- staten och den behöriga myndigheten i den staten har registrerat (godkänt) ombildningen, förutsätts den utländska myndigheten un- derrätta Bolagsverket om detta (jfr artikel 86p.3).

I andra stycket regleras den s.k. sekundära registreringen av om- bildningen. Denna ska utföras av Bolagsverket snarast möjligt efter det att verket har fått underrättelsen från den utländska myndig- heten. Registreringen ska gå till på det viset att Bolagsverket i aktie- bolagsregistret för in en uppgift om att ombildningen har ägt rum. Bolagsverket ska i det sammanhanget inte göra någon ytterligare ma- teriell kontroll eller prövning.

Det bör understrykas att ett aktiebolag som genomför en gräns- överskridande ombildning inte ska upplösas. Bolaget lever vidare i ombildad form men det kommer att vara underkastat en annan stats aktiebolagsrättsliga lagstiftning.

Vilka närmare uppgifter om ombildningen som ska föras in i ak- tiebolagsregistret bör regleras i aktiebolagsförordningen (jfr arti- kel 86p.2).

Anmälan för registrering vid en ombildning av en dittills utländsk juridisk person

28 § Om en utländsk juridisk person efter ombildning enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt ska utgöra ett svenskt aktiebolag, ska styrelsen eller motsvarande förvaltnings- eller ledningsorgan i det bolag som ska ombildas anmäla ombildningen för registrering hos Bolags- verket inom sex månader från den tidpunkt då ombildningsintyget ut- färdades. Anmälan ska innehålla uppgift om vilka som har utsetts att vara styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och styrel- sesuppleanter i det ombildade bolaget.

Till anmälan ska fogas följande handlingar:

1. en kopia av ombildningsplanen,

2. ett yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett re- gistrerat revisionsbolag eller motsvarande oberoende sakkunnig som ut- setts av en utländsk behörig myndighet i den stat där det bolag som ska

717

Författningskommentar

SOU 2021:18

ombildas har sitt hemvist, av vilket det framgår att det finns täckning för det aktiekapital som ska registreras för det svenska aktiebolaget.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den registreringsanmälan till Bolagsverket som ska göras när ett dittills utländskt bolag ombildas till ett svenskt aktiebolag. Genom bestämmelserna genomförs arti- kel 86o i direktivet i svensk rätt (jfr även 29 §). Övervägandena har redovisats i avsnitt 6.11.2.

Vid en ombildning av detta slag har den inledande prövningen av ombildningen skett i bolagets dittillsvarande hemland. Prövningen förutsätts – i linje med vad som sägs i direktivet – leda fram till att den utländska myndigheten utfärdar ett ombildningsintyg som över- sänds till Bolagsverket. Bolagsverket måste emellertid göra en ytter- ligare prövning, inriktad på att tillse att det ombildade bolaget upp- fyller de krav som enligt svensk rätt gäller för ett aktiebolag. För att Bolagsverket ska kunna göra denna prövning måste bolaget tillhan- dahålla verket visst material. Detta regleras i förevarande paragraf.

Av första stycket framgår att bolagets styrelse – eller motsvarande ledningsorgan enligt utländsk rätt – ska anmäla den gränsöverskri- dande ombildningen för registrering hos Bolagsverket. En gräns- överskridande ombildning som ska resultera i att bolaget efter om- bildning ska ha sitt registrerade säte i Sverige förutsätter utan undan- tag att den utländska juridiska personen utgörs av en bolagsform i en annan medlemsstat som anges i bilaga II till 2017 års direktiv (eller motsvarande bolagsform i en annan EES-stat sedan direktivet införlivats i EES-avtalet) och att bolaget efter ombildningen ska vara ett svenskt aktiebolag.

Registreringsanmälan måste innehålla uppgift om vilka som har utsetts till styrelseledamöter och, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i aktiebolaget. Till en anmälan för registrering måste även fogas vissa i paragrafen närmare angivna handlingar, se nedan.

I andra stycket anges de handlingar som ska fogas till anmälan. Dessa handlingar är, som nämnts, avsedda att utgöra underlag för den laglighetskontroll som Bolagsverket ska utföra (jfr 29 §).

Bolaget ska ge in en kopia av ombildningsplanen (punkten 1). Denna ska naturligtvis vara identisk med den plan som bolagsstäm- man har godkänt.

718

SOU 2021:18

Författningskommentar

Bolaget ska även ge in ett revisorsyttrande. Av yttrandet ska framgå att det i bolaget finns täckning för det aktiekapital som krävs för den kategori av aktiebolag till vilket bolaget har för avsikt att ombildas (jfr punkten 2).

Den som upprättar yttrandet måste uppfylla vissa grundläggande kvalifikationskrav. Det kommer till uttryck genom kravet på att ytt- randet som huvudregel ska vara upprättat av en godkänd eller auk- toriserad revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Lagen medger dock även att yttrandet upprättas av motsvarande sakkunnig person, utsedd av en behörig myndighet, dvs. någon som i sitt hemland har det slag av auktorisation eller godkännande som motsvarar vad en svensk auktoriserad eller godkänd revisor har. En sådan sakkunnig person måste dessutom vara ”oberoende” och får alltså inte stå i nå- gon beroendeställning till bolaget (jfr 20–21 a §§ revisorslagen). Det ankommer på det bolag som anmäler ombildningen för registrering att visa att yttrandet är upprättat av en därtill behörig person.

Som intyg om att det i bolaget finns täckning för det aktiekapital som ska registreras för bolaget i Sverige bör inte godtas ett blankt, dvs. omotiverat, jakande yttrande. Yttrandet måste också innehålla uppgift om de konkreta uppgifter som har föranlett revisorn att komma till sin slutsats.

Om bolaget inte ger in de handlingar och uppgifter som krävs, ska det föreläggas att komma in med komplettering. Om så inte sker, ska anmälan skrivas av. Om komplettering ges in, men bristen kvar- står, utgör detta inget hinder för verkets fortsatta handläggning. (Jfr 27 kap. 2 §) Bolagsverket får då pröva om det finns förutsätt- ningar att registrera ombildningen enligt 29 § eller om registrering ska vägras.

Bolagsverkets kontroll och registrering vid en ombildning av en dittills utländsk juridisk person

29 § Bolagsverket får, i fall som avses i 28 §, registrera en ombildning endast om

1. Bolagsverket har fått del av ett ombildningsintyg,

2. det bolag som ska ombildas har lämnat de uppgifter och hand- lingar som avses i 28 §,

3. bolagsordningen är förenlig med denna lag och annan författning,

719

Författningskommentar

SOU 2021:18

4. det aktiekapital som ska registreras för bolaget uppfyller kraven i

1 kap. 4 och 5 §§ och

5. det inte heller i övrigt finns något hinder mot registrering.

Om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskri- dande fusioner m.m. är tillämplig, får ombildningen registreras endast om

1. avtal har träffats eller beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller förhandlingsperioden har löpt ut utan att sådant avtal har träffats eller beslut har fattats, och

2. det ombildade bolagets bolagsordning inte strider mot den ord- ning för medverkan som ska gälla till följd av lagen.

Bolagsverket ska utan dröjsmål underrätta behörig myndighet i den stat där det bolag som ska ombildas har sitt hemvist om registreringen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den kontroll som Bolags- verket ska utföra inom ramen för ett ärende om registrering av en ombildning av ett dittills utländskt bolag till ett svenskt aktiebolag. Genom bestämmelserna genomförs artikel 86o i direktivet i svensk rätt (jfr även 28 §). Paragrafens tredje stycke går tillbaka på arti- kel 86p.3. Övervägandena finns i avsnitt 6.11.2 och 6.12.2.

Av paragrafen första stycke framgår att verket får registrera om- bildningen endast om vissa närmare angivna förutsättningar är upp- fyllda.

En första förutsättning är, enligt punkten 1, att Bolagsverket har fått del av ett ombildningsintyg. Härvid förutsätts att ett sådant in- tyg har utfärdats av den behöriga myndigheten i den stat där bolaget dittills har haft hemvist (jfr artikel 86m). Bolagsverket ska godta ombildningsintyget som bevis för att bolaget har fullgjort alla for- mella och övriga krav som uppställs i dess dittillsvarande hemvist.

Av punkten 2 framgår att en ombildning inte får registreras om bolaget inte har lämnat de uppgifter och handlingar som avses i 28 §. Det innebär att formella brister vid anmälan av en ombildning kan komma att behandlas som materiella brister vid laglighetskontrollen. Det innebär också att bolaget genom intyg från revisor (eller mot- svarande) måste visa att det finns täckning för det aktiekapital som ska registreras för bolaget.

Enligt punkten 3 ska Bolagsverket kontrollera att bolagsord- ningen är förenlig med aktiebolagslagen, i första hand 3 kap., och annan (svensk) författning. Det kan anmärkas att utredningen har tolkat direktivet på så sätt att en ombildningsplan ska innehålla bo-

720

SOU 2021:18

Författningskommentar

lagsordningen för bolaget efter ombildning (jfr artikel 86d.c). Om det utländska bolag som ska ombildas till ett svenskt aktiebolag, till följd av lagstiftningen i den utländska staten, inte har fogat någon bolagsordning till sin ombildningsplan (jfr 28 § första stycket 1) an- kommer det på Bolagsverket att begära in en sådan för en kontroll av att den är förenlig med aktiebolagslagen.

Bolagsverket ska även, enligt punkten 4, kontrollera att det aktie- kapital som ska registreras för bolaget uppfyller de lagstadgade krav som närmare framgår av de bestämmelser som punkten hänvisar till. I den delen ska verkets kontroll grunda sig på det revisorsyttrande som har getts in i ärendet.

Slutligen ska Bolagsverket, enligt punkten 5, kontrollera att det inte heller i övrigt finns något hinder mot registrering. Med detta avses i vart fall omständigheter som enligt allmänna regler eller prin- ciper kan hindra registrering av en anmälan (jfr 27 kap. 2 §). I sam- manhanget bör även uppmärksammas att det av en ombildningsplan ska framgå vilka rättigheter i bolaget efter ombildning som ska till- komma innehavare av särskilda rättigheter i aktiebolaget eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda inneha- varna (jfr artikel 86d.e). De rättigheter som det utländska bolaget har erbjudit sina särskilda rättighetsinnehavare måste vara ett slag av rättigheter som är förenliga med svensk aktiebolagsrätt. Om en om- bildning skulle innefatta sådana särskilda rättigheter som inte är för- enliga med aktiebolagslagen, utgör detta hinder mot registrering.

Det kan inträffa att bolaget efter den utländska myndighetens ut- färdande av ombildningsintyg har blivit föremål för någon typ av be- slut som, om det hade inträffat tidigare, hade medfört att ombild- ningsintyg enligt den utländska rätten inte kunde utfärdas (t.ex. ett konkursbeslut). Ett sådant förhållande utgör inte grund för Bolags- verket att vägra registrering. Det sammanhänger med att en med- lemsstat enligt direktivet saknar rätt att ompröva ett ombildningsin- tyg som har utfärdats av en annan medlemsstat

Det utesluter inte att omständigheter som har tillstött efter ut- färdandet av ombildningsintyget kan få betydelse för Bolagsverkets prövning. Så är det t.ex. givet att en ekonomisk kris i bolaget som medför att det inte längre finns täckning för bolagets avsedda aktie- kapital (i Sverige) kan få till följd att registrering ska vägras; i en så- dan situation kan ett tidigare upprättat intyg från revisor inte tillmä- tas någon verkan (jfr 28 § andra stycket 2).

721

Författningskommentar

SOU 2021:18

En omständighet som också kan medföra hinder enligt punkten 5 är bolagets tilltänkta företagsnamn. Det utländska bolaget måste efter ombildning till ett svenskt aktiebolag ha ett företagsnamn som är förenligt med bestämmelserna i 28 kap. I annat fall får hinder mot registrering anses föreligga.

Regleringen i punkten 5 ger däremot inte utrymme för Bolags- verket att beakta sådana otillbörliga ändamål m.m. som kan ha fram- kommit efter det att ombildningsintyg har utfärdats i den andra medlemsstaten. Prövningen av syftet med ombildningen ska föregå utfärdandet av ett ombildningsintyg (jfr artikel 86m.8). Sådana om- ständigheter som hade kunnat läggas till grund för den prövningen kan alltså inte tas upp vid prövningen enligt förevarande paragraf.

I tredje stycket slås det fast att så snart Bolagsverket har registrerat ombildningen enligt 29 §, ska verket underrätta den behöriga myn- digheten i den stat där det bolag som ska ombildas dittills har haft sitt hemvist om detta. Bolagsverkets underrättelse är en förutsätt- ning för att den utländska staten ska kunna fullgöra den s.k. sekun- där registreringen av ombildningen (jfr artikel 86p.3).

Om Bolagsverket vägrar registrering, faller frågan om ombild- ning (jfr 31 §).

Ombildningens rättsverkningar

30 § Vid ombildningen inträder följande rättsverkningar.

1. Det ombildade bolaget får sitt registrerade säte i en annan med- lemsstat och får en ändrad rättslig form enligt lagstiftningen i den staten.

2. Bolagets tillgångar och skulder övergår till att vara det ombildade bolagets tillgångar och skulder.

3. Aktieägare i bolaget fortsätter att vara aktieägare i det ombildade bolaget, såvida de inte utnyttjar sin rätt till inlösen enligt 34 §.

4. Bolagets rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställnings- avtal eller anställningsförhållanden och som föreligger vid den tidpunkt då den gränsöverskridande ombildningen får verkan övergår till att vara det ombildade bolagets rättigheter och skyldigheter.

De rättsverkningar som avses i första stycket inträder vid den tid- punkt som har fastställts i den medlemsstat där bolaget efter ombild- ningen ska ha sitt hemvist. Om bolaget ska ha sitt hemvist i Sverige,

722

SOU 2021:18

Författningskommentar

inträder rättsverkningarna vid den tidpunkt då ombildningen registre- ras i aktiebolagsregistret enligt 29 §.

Paragrafen anger vilka rättsverkningar som följer av en gränsöver- skridande ombildning och vid vilken tidpunkt dessa inträder. Den går tillbaka på artiklarna 86q och 86r i direktivet. Övervägandena har redovisats i avsnitt 6.13.

I första stycket anges de rättsverkningar som inträder vid en gräns- överskridande ombildning. Det ombildade bolaget får sitt registre- rade säte i en annan medlemsstat och erhåller en ändrad rättslig form enligt lagstiftningen i den staten (punkten 1). Det innebär att bola- get därefter lyder under den bolagsrättsliga lagstiftningen i den ”nya” medlemsstaten. I punkten 2 tydliggörs att bolagets tillgångar och skulder ”övergår” till att vara det ombildade bolagets tillgångar och skulder (punkten 2). Detta innefattar bolagets samtliga avtal, rättigheter och skyldigheter. Eftersom bolaget förblir ett och det- samma, kan det hävdas att uttrycket ”övergår” är något missvisande; att förslaget likväl använder uttrycket beror på att ett liknande ut- tryck används i direktivtexten. Bolagets rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som föreligger vid den tidpunkt då den gränsöverskridande ombild- ningen får verkan övergår till att vara det ombildade bolagets rättig- heter och skyldigheter (punkten 4). Detta innebär att arbetstagares ställning inte påverkas av en bolagsrättslig ombildning i sig. Såväl an- ställningsavtal som avtal mellan bolaget och förekommande arbets- tagarorganisationer består. – Såsom tydliggörs i punkten 3 fortsätter aktieägarna i bolaget att vara aktieägare i det ombildade bolaget, så- vida de inte har utnyttjat sin rätt att få sina aktier inlösta.

Vid en ombildning av en dittillsvarande utländsk juridisk person till ett svenskt aktiebolag, inträder rättsverkningarna – enligt andra stycket – när ombildningen registreras i aktiebolagsregistret enligt 29 §, dvs. vid den s.k. primära registreringen.

I den omvända situationen, när ett dittills svenskt aktiebolag ska omvandlas till en motsvarande juridisk person i en annan medlems- stat, inträder rättsverkningarna vid den tidpunkt som har fastställts i den staten.

723

Författningskommentar

SOU 2021:18

Frågan om ombildning faller

31 § Bolagsverket ska förklara att frågan om ombildning har fallit, om

1. ansökan enligt 20 § om tillstånd att verkställa ombildningsplanen inte har gjorts inom föreskriven tid eller sådan ansökan har avslagits genom beslut som har vunnit laga kraft,

2. anmälan enligt 28 § inte har gjorts inom föreskriven tid, eller

3. Bolagsverket genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit ett ärende om registrering enligt 28 § eller har vägrat registrering enligt 29 §.

Paragrafen reglerar när Bolagsverket ska förklara att frågan om om- bildning har fallit. Den har behandlats i avsnitt 6.15.

I sak motsvarar paragrafen den reglering som finns i 23 kap. 27 § om när en fråga om fusion faller. Om någon av de i paragrafen an- givna förhållandena föreligger, ska Bolagsverket således förklara att frågan om ombildning har fallit. Detta ska ske i form av ett särskilt beslut, som är överklagbart (jfr 31 kap. 2 §).

Ogiltighet

32 § Talan enligt 7 kap. 50 § mot ett bolagsstämmobeslut att god- känna en ombildningsplan får inte föras enbart under åberopande av att det inlösenbelopp som anges i ombildningsplanen inte är korrekt fastställt eller att de uppgifter som lämnats om inlösenbeloppet inte upp- fyllde de rättsliga kraven.

Paragrafen går tillbaka på artikel 86h.5 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.14.3.

Som utgångspunkt kan ett stämmobeslut om godkännande av en gränsöverskridande ombildning klandras vid tingsrätt enligt 7 kap. 50 §. Av förevarande paragraf följer att denna möjlighet i visst hän- seende är begränsad; klandertalan får inte väckas under åberopande av enbart någon av de grunder som anges särskilt i paragrafen. Om det till grund för ett yrkande att upphäva stämmans beslut att god- känna en ombildningsplan åberopas en eller flera ytterligare grunder är det emellertid tillåtet att talan mot stämmobeslutet inbegriper även de i paragrafen angivna grunderna. Det får dock förutsättas att

724

SOU 2021:18

Författningskommentar

den ytterligare grund som åberopas är reell och seriös och inte fram- står som en uppenbar förevändning – en ”alibigrund” – för att kunna föra en talan mot stämmans beslut på en annars, enligt förevarande paragraf, otillåten grund. Det ankommer således på domstolen att bedöma den egentliga innebörden av de grunder som käranden har åberopat.

Om talan har väckts under åberopande av en sådan grund som anges i paragrafen utgör detta ett rättegångshinder som domstolen ska beakta ex officio; talan ska då avvisas.

33 § Talan om upphävande av ett bolagsstämmobeslut om godkän- nande av ombildningsplan ska i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.

I fråga om ett beslut att godkänna en ombildningsplan gäller, utöver vad som sägs i 7 kap. 51 § första stycket och i första stycket denna para- graf, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket eller domstol ge- nom ett beslut som har vunnit laga kraft har lämnat tillstånd till verk- ställande av ombildningsplanen enligt 24 eller 25 §.

Paragrafen går delvis tillbaka på artikel 86t första stycket i direktivet. Övervägandena har redovisats i avsnitt 6.14.3.

Normalt kan ett bolagsstämmobeslut som är behäftat med ett så- dant kvalificerat fel som anges i 7 kap. 51 § andra stycket klandras utan någon begränsning i tid. Såsom framgår av första stycket gäller detta dock inte om talan riktas mot ett beslut att godkänna en om- bildningsplan. I ett sådant fall gäller en yttersta tidsfrist om sex må- nader.

Av andra stycket framgår att en talan mot ett stämmobeslut att godkänna en ombildningsplan under alla förhållanden inte får väckas sedan Bolagsverket eller domstol har lämnat tillstånd till verkstäl- lande av ombildningsplanen genom ett beslut som har fått laga kraft (jfr artikel 86t första stycket). Det innebär att så snart ett sådant be- slut har fått laga kraft, går det inte längre att väcka talan. Det gäller oavsett om de i lagen angivna tremånaders- eller sexmånadersfris- terna fortfarande löper eller ej.

I sammanhanget kan noteras att om talan har väckts i tid får om- bildningsintyg inte utfärdas så länge klandermålet inte har slutligt avgjorts (jfr 26 § första stycket).

725

Författningskommentar

SOU 2021:18

Aktieägares rätt till inlösen

34 § En aktieägare i ett bolag som ska ombildas har rätt att få sina aktier inlösta mot det inlösenbelopp som bolaget har erbjudit i ombild- ningsplanen, om aktieägaren vid bolagsstämman har röstat emot att godkänna ombildningsplanen.

En aktieägare som vill utöva sin rätt till inlösen enligt första stycket ska inom en månad från dagen för bolagsstämmans godkännande av ombildningsplanen anmäla detta till bolaget. Anmälan ska göras på det sätt som har angetts i ombildningsplanen enligt 5 §. Om aktieägaren försummar att göra anmälan, är rätten till inlösen förlorad.

Inlösenbeloppet ska betalas inom två månader från den tidpunkt då ombildningen fick verkan enligt 30 §.

Paragrafen går tillbaka på artikel 86i.1 första stycket, 86i.2 och 86i.3 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.7.2.

I första stycket anges under vilka förutsättningar en aktieägare i ett bolag som ska ombildas har rätt att få sina aktier inlösta mot den särskilda inlösenersättning som bolaget ska ha erbjudit i ombild- ningsplanen (jfr 5 §). Det krävs att aktieägaren på bolagsstämman har röstat mot ett godkännande av ombildningsplanen. Det krävs vi- dare att han eller hon framställer sin begäran om inlösen inom en månad från stämman.

För en ytterligare kommentar om paragrafens tillämpning hänvi- sas till författningskommentaren till den motsvarande 23 kap. 51 §.

Aktieägares rätt till ytterligare ersättning

35 § Om det inlösenbelopp som anges i ombildningsplanen inte är adekvat, har en aktieägare som har utnyttjat sin rätt till inlösen enligt 34 § rätt till ytterligare ersättning.

En aktieägare som vill ha ersättning enligt första stycket får väcka talan mot bolaget. En sådan talan ska väckas inom tre månader från dagen för bolagsstämmans beslut att godkänna ombildningsplanen. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten till talan förlorad.

Paragrafen går tillbaka på artikel 86i.4 i direktivet. Övervägandena har redovisats i avsnitt 6.7.2.

726

SOU 2021:18

Författningskommentar

Av första stycket framgår att en aktieägare som har utnyttjat sin rätt till inlösen enligt 34 § kan ha rätt till ersättning utöver den som bolaget har erbjudit i ombildningsplanen. Rätten till ytterligare er- sättning förutsätter att den ersättning som har erbjudits i ombild- ningsplanen inte är adekvat, dvs. inte svarar mot aktiernas värde.

För att möjliggöra en bedömning av inlösenbeloppets adekvans har styrelsen ålagts att i sin redogörelse enligt 6 § redogöra för den metod som har använts för att bestämma inlösenbeloppet (jfr 7 §). Dessutom ska revisorn i sitt yttrande enligt 9 § redogöra för ade- kvansen av den eller dessa metoder (såvida inte samtliga aktieägare har samtyckt till att denna redogörelse kan utgå). För en närmare kommentar av innebörden i detta hänvisas till författningskommen- taren till dessa paragrafer.

I andra stycket klargörs att en aktieägare som vill ha ytterligare ersättning får väcka talan mot bolaget. Här anges också en talefrist som aktieägaren måste iaktta för att inte förlora rätten att föra talan. För det fall aktieägaren väcker talan sedan tiden löpt ut, ska domsto- len – efter invändning från motparten – avvisa käromålet på grund av att talefristen har löpt ut.

Borgenärers rätt att väcka talan i Sverige under två år från det att ombildningen fått verkan.

36 § Den som har en fordran på ett svenskt aktiebolag som ombildats enligt detta kapitel får, om fordringen har uppkommit före dagen för kungörelse av uppgift om registrering av ombildningsplanen enligt 15 § första stycket, väcka talan mot det ombildade bolaget vid rätten i den ort där styrelsen hade sitt säte före ombildningen.

Om talan inte väcks inom två år från den tidpunkt då ombildningen fick verkan i den medlemsstat där bolaget efter ombildningen ska ha sitt hemvist, är rätten att väcka talan med stöd av första stycket förlorad.

Paragrafen ger bolagets borgenärer rätt att under vissa förutsätt- ningar väcka talan mot bolaget i Sverige under två år efter att om- bildningen har genomförts. Det är alltså fråga om en bestämmelse som ger svensk domstol en domsrätt som den annars inte skulle ha haft. Övervägandena finns i avsnitt 6.8.2. Paragrafen går tillbaka på artikel 86j.4 i direktivet.

727

Författningskommentar

SOU 2021:18

Av första stycket framgår att bolagets borgenärer får väcka talan mot bolaget i Sverige även efter att ombildningens rättsverkningar har inträtt. Kretsen av de borgenärer som är berättigade att väcka talan vid svensk domstol är begränsad till de borgenärer vilkas ford- ringar har uppkommit före offentliggörandet av ombildningsplanen. I den begränsningen ligger att också själva talan, för att omfattas av rätten enligt första stycket, måste avse en sådan fordran. Med den ort där bolaget ”hade sitt säte”, avses den ort där styrelsen enligt bo- lagsordningen skulle ha sitt säte.

Bestämmelsen påverkar inte de övriga regler om domstols behö- righet som följer av unionsrätten eller nationell rätt eller av ett avtal, exempelvis ett skiljeavtal.

Av andra stycket framgår att möjligheten att väcka talan i Sverige med stöd av första stycket gäller under två år, räknat från den tid- punkt då ombildningens rättsverkningar inträdde. Rättsverkning- arna av en gränsöverskridande ombildning inträder vid den tidpunkt som har fastställts i destinationsmedlemsstaten (jfr 31 § andra stycket). Det är därför inte möjligt att med närmare precision ange vilken dag som tvåårsperioden börjar löpa utan detta kan variera från fall till fall. Om en borgenär väcker talan vid en svensk domstol med stöd av första stycket, behöver domstolen dock inte självmant pröva om talan har väckts inom den frist som sägs i andra stycket. Frågan om avvisning aktualiseras först efter invändning av motparten, dvs. bo- laget. Det får då anses ankomma på bolaget att lägga fram utredning som visar att tvåårsfristen har gått ut.

Sedan tvåårsperioden har löpt ut, har bolagets borgenärer inte längre rätt att väcka talan i Sverige med stöd av första stycket. Det är dock endast den kompletterande möjligheten att välja forum med stöd av förevarande paragraf som går förlorad. Rätten att väcka talan mot bolaget i enlighet med övriga tillämpliga regelverk gäller fortfa- rande. Som exempel kan nämnas rätten för en konsument att väcka talan mot den andra avtalsparten antingen vid domstolarna i den medlemsstat där den andra avtalsparten har sitt hemvist eller, obero- ende av var den andra parten har hemvist, vid domstolen för den ort där konsumenten har hemvist.3

3 Jfr artikel 18.1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 de- cember 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen).

728

SOU 2021:18

Författningskommentar

Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag

37 § I stället för det som anges i 14 § första stycket andra meningen, ska i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ombildningsplanen med bifogade hand- lingar hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och dagen för stämman.

Paragrafen går tillbaka på artikel 5.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag.

Paragrafen innebär att de publika aktiebolag som anges i bestämmel- sen är skyldiga att tillhandahålla ombildningsplanen med bifogade handlingar på bolagets webbplats. Detta gäller i stället för det tillgäng- liggörande som ska ske enligt 14 §. En motsvarande skyldighet för vissa publika aktiebolag att tillhandahålla handlingar vid gränsöverskridande fusioner finns i 23 kap. 57 § (jfr prop. 2009/10:247 s. 74).

29 kap. Skadestånd

2 § En revisor, lekmannarevisor eller särskild granskare är ersätt- ningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han eller hon ska även ersätta skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållas av hans eller hennes medhjälpare. I de fall som avses i 9 kap. 44 § och 46 § andra stycket samt 10 kap. 18 § andra stycket denna lag samt 4 kap. 3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finan- siering av terrorism svarar dock revisorn, lekmannarevisorn eller den särskilda granskaren endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som han eller hon eller en medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.

Om ett registrerat revisionsbolag är revisor eller särskild grans- kare, är det detta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen eller granskningen som är ersättningsskyldiga.

Första och andra styckena gäller även den revisor eller oberoende sakkunnig som utför granskning i samband med ett gränsöverskridande förfarande enligt 23 kap., 24 kap. 24 a kap.

729

Författningskommentar

SOU 2021:18

I paragrafen har tillkommit ett nytt tredje stycke. Tillägget är föran- lett av artiklarna 86t.1, 133a.1 och 160t.1 i 2017 års direktiv (med 2019 års ändringar och tillägg).

Tredje stycket innebär, att en revisor som i samband med en gräns- överskridande fusion, gränsöverskridande delning eller gränsöver- skridande ombildning granskar fusionsplanen, delningsplanen re- spektive ombildningsplanen m.fl. handlingar bär samma skadestånd- sansvar oavsett om han eller hon är bolagets egen revisor eller ej. Samma skadeståndsansvar har en sådan oberoende sakkunnig som avses i 23 kap. 40 a §. – Det bör framhållas att bestämmelsen däremot inte är tillämplig på sådana sakkunniga som Bolagsverket anlitar med stöd av 23 kap. 21 a §, 24 kap. 22 a § eller 24 a kap. 21 §.

Vad som sägs i övrigt i 29 kap. om revisors ansvar och om skade- ståndstalan mot revisor gäller även i fråga om revisor eller sakkunnig som avses i tredje stycket. Det har inte ansetts nödvändigt att i lagen ta in någon särskild bestämmelse om preskriptionsfrister. I den de- len bör 13 § 4 tillämpas analogt.

Övervägandena finns i avsnitt 4.6.6, 5.7.5 och 6.6.4.

31 kap. Överklagande

2 § Följande beslut av Bolagsverket får överklagas till allmän för- valtningsdomstol:

1. beslut i ärenden enligt 7 kap. 17 §, 9 kap. 9, 9 a, 25, 26 eller 27 § eller 10 kap. 22 §,

2. beslut i tillståndsärenden enligt 8 kap. 9 §, 30 § eller 37 § andra stycket, 9 kap. 15 §, 20 kap. 23 §, 23 kap. 20 eller 33 §, 24 kap. 22 § eller 24 a kap. 20 §,

3. beslut enligt 23 kap. 27 eller 35 §, 24 kap. 29 § eller 24 a kap. 32 § att förklara att frågan om fusion, delning eller ombildning har fallit,

4. beslut att vägra utfärda ett intyg enligt 23 kap. 46 §, 24 kap. 48 § eller 24 a kap. 26 §,

4 a. beslut om betalningsskyldighet enligt 23 kap. 21 a § andra stycket, 24 kap. 22 a § andra stycket eller 24 a kap. 21 § andra stycket,

5. beslut enligt 27 kap. 2 § att skriva av en anmälan om registre- ring eller vägra registrering i andra fall än det som anges i andra stycket,

730

SOU 2021:18

Författningskommentar

6. beslut enligt 27 kap. 6 § eller 6 a § att avregistrera en företrä- dare, en postadress eller en e-postadress,

7. beslut i ärenden enligt 28 kap. 5 § andra stycket,

8. beslut att förelägga eller döma ut vite enligt 30 kap. 3 §,

Ett beslut av Bolagsverket att vägra registrering av ett företags- namn enligt 27 kap. 2 § överklagas till Patent- och marknadsdom- stolen.

Ett överklagande ska ges in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet.

Paragrafens första stycke har ändrats på så sätt att den nu även inne- fattar bestämmelser om överklagande av vägran att utfärda delning- sintyg eller ombildningsintyg (se punkten 4). Därutöver har det till- kommit en ny punkt, 4a. Den anknyter till de nya bestämmelserna om att Bolagsverket kan besluta att sökanden i ett ärende om till- stånd att verkställa en fusions-, delnings- eller ombildningsplan ska betala kostnaderna för en av verket anlitad sakkunnig. Av punkten 4a följer att ett sådant beslut kan överklagas till allmän förvaltningsrätt.

12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar

16 kap. Fusion

13 § Fusionsplanen ska läggas fram för godkännande av förenings- stämman i samtliga överlåtande föreningar.

Fusionsplanen ska även läggas fram för godkännande av stämman i den övertagande föreningen, om minst fem procent av de röstbe- rättigade i den föreningen begär det. En sådan begäran ska göras inom två veckor från det att en uppgift om att fusionsplanen har re- gistrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 §.

En stämma som avses i första stycket får hållas tidigast en månad efter det att uppgiften om registreringen av fusionsplanen har kun- gjorts.

Denna paragraf gäller inte vid en fusion där alla medlemmar i samtliga deltagande föreningar har undertecknat fusionsplanen.

Om fusionen föranleder ändringar i stadgarna, ska dessa beslutas senast vid den stämma där fusionsplanen godkänns.

731

Författningskommentar

SOU 2021:18

Paragrafens femte stycke är nytt. Innebörden är att de stadgeänd- ringar som fusionen nödvändiggör måste beslutas senast vid den stämma där fusionsplanen godkänns. Bestämmelsen är av samma slag som 23 kap. 15 § femte stycket aktiebolagslagen i utredningens förslag. Motiven har redovisats i avsnitt 4.7; se även avsnitt 8.3.

14 § Om en fråga om godkännande av en fusionsplan ska läggas fram på en föreningsstämma enligt 13 §, ska kallelsen till stämman innehålla information om det huvudsakliga innehållet i fusionsplanen.

Styrelsen ska hålla fusionsplanen med bifogade handlingar till- gänglig för medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar och innehavare av förlagsandelar under minst en månad före den stämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas. Hand- lingarna ska hållas tillgängliga hos föreningen på den ort där styrel- sen har sitt säte.

Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för motta- garen skickas med post till de personer enligt andra stycket som be- gär det och som uppger sin adress. I vilka fall handlingar får skickas med elektroniska hjälpmedel anges i 1 kap. 16 §.

Ändringen i tredje stycket innebär att en felaktig hänvisning rättas.

18 § Den övertagande föreningen eller, vid kombination, den äldsta av de överlåtande föreningarna ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar och, om fusionsplanen har registrerats enligt 12 §, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.

Följande handlingar ska bifogas ansökan:

1. en kopia av fusionsplanen med därtill fogade handlingar,

2. intyg från föreningarnas styrelser eller verkställande direktörer om att föreningarnas kända borgenärer har underrättats enligt 17 § och, i ett sådant fall som avses i 12 § andra stycket, att samtliga med- lemmar har undertecknat fusionsplanen, och

3. en kopia av protokollen från de föreningsstämmor som avses i

13 §.

732

SOU 2021:18

Författningskommentar

Om sökanden inte har bifogat de handlingar som anges i andra stycket, ska Bolagsverket förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Ansökan ska avvisas om sökanden inte gör det.

Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare uppgif- ter som verket behöver för sin prövning.

I paragrafens första stycke har förtydligats att fusionsplanen, när den ges in till Bolagsverket, ska åtföljas av de handlingar som har fogats till denna (jfr 8 och 9 §§). Paragrafen har också tillförts ett nytt fjärde stycke. Genom den nya bestämmelsen tydliggörs att Bolagsverket har möjlighet att infordra ytterligare uppgifter från sökanden. Ändringen är av samma slag som den som görs i 23 kap. 20 § aktiebolagslagen.

20 § Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 18 § uppkom- mer någon fråga som kräver särskild fackkunskap, får Bolagsverket för- ordna lämplig person som sakkunnig. Den sakkunnige ska vara obero- ende av och får inte ha någon intressekonflikt med de fusionerande för- eningarna och ska agera opartiskt och objektivt.

Bolagsverket får besluta att sökanden ska ersätta verket för dess kost- nader för den sakkunnige. Beslutet ska innehålla uppgift om det belopp som sökanden ska betala, när beloppet ska betalas och vad kostnaderna närmare avser.

Om belopp som beslutats enligt andra stycket inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar. Vid indriv- ning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

Utredningens förslag innebär att den nuvarande 20 § upphävs (jfr avsnitt 4.11.8; jfr även avsnitt 8.3). Den nya 20 § innehåller bestäm- melser om Bolagsverkets möjligheter att för sin handläggning av en ansökan om tillstånd till verkställande av fusionsplanen anlita biträde av en utomstående sakkunnig. Bestämmelserna motsvarar 23 kap. 21 a § aktiebolagslagen i utredningens förslag.

Bolagsverkets beslut om återkrav för nämnda kostnader kan överklagas, vilket framgår av förslaget till 23 kap. 1 § första stycket 8 a. Inom ramen för ett sådant överklagande kan prövas inte bara om de debiterade kostnaderna är skäliga utan även om det överhuvudta- get varit motiverat att förordna en sakkunnig.

733

Författningskommentar

SOU 2021:18

24 § Styrelsen för den övertagande föreningen ska anmäla fusionen för registrering i föreningsregistret. Vid kombination ska styrelsen för registrering även anmäla vilka som har utsetts till styrelseleda- möter och i förekommande fall styrelsesuppleanter i den överta- gande föreningen.

Anmälan ska göras senast två månader från Bolagsverkets till- stånd att verkställa fusionsplanen eller, när tillstånd lämnas av allmän domstol, från det att domstolens beslut har fått laga kraft.

Bestämmelserna i 45 § andra stycket ska tillämpas om

1. någon av de föreningar som deltar i fusionen, eller något annat företag som genom fusion har gått upp i någon av dessa föreningar tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion,

2. den gränsöverskridande fusionen har registrerats inom fyra år före anmälan för registrering enligt första stycket, och

3. någon av föreningarna fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Av paragrafens tredje stycke framgår att de särskilda regler som avser att trygga arbetstagarnas rätt till medverkan vid en gränsöverskri- dande fusion under vissa förhållanden kan utlösas även vid en in- hemsk fusion. Ändringarna i stycket är av samma slag som ändring- arna i 23 kap. 25 § aktiebolagslagen. Förevarande paragraf nämner dock, till skillnad från den paragrafen, inte gränsöverskridande del- ningar och ombildningar, vilket sammanhänger med att en ekono- misk förening inte kan involveras i det slaget av gränsöverskridande förfaranden.

Bakgrunden till ändringarna har behandlats i avsnitt 7.3.4; jfr av- snitt 8.3.

Innebörden i en gränsöverskridande fusion

30 § En svensk ekonomisk förening får delta i en fusion med en motsvarande juridisk person (utländsk förening) med hemvist i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (gräns- överskridande fusion). En juridisk person ska anses ha en sådan hemvist om den har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Euro-

734

SOU 2021:18

Författningskommentar

peiska ekonomiska samarbetsområdet och har sitt säte, sitt huvud- kontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom detta område.

Paragrafen har ändrats endast på så sätt att de hittillsvarande bestäm- melserna i andra stycket av redaktionella skäl har brutits ut till en ny 30 a §.

Tillämpliga bestämmelser

30 a § För en gränsöverskridande fusion gäller följande allmänna bestämmelser om fusion i detta kapitel

– 1 § om vad en fusion innebär,

– 3 § om fusion när en överlåtande förening har gått i likvidation,

– 4 § om särskilda rättighetshavares ställning, och

– 30 b § om särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöver- skridande fusion.

För en gränsöverskridande fusion gäller vidare följande bestämmel- ser om förfarandet,

– 31 och 32 §§ om fusionsplan,

– 33 – 33 b §§ om styrelseredogörelser,

– 8 § om kompletterande information,

– 10, 11 och 34–36 §§ om revisorsgranskning, varvid det som sägs

i10 och 11 §§ om 9 § i stället ska avse 34 §,

– 36 a § om informationsmeddelande,

– 12 § första stycket och 37 och 38 §§ om registrering av fusions- planen,

– 13 § om när fusionsplanen ska läggas fram för godkännande av föreningsstämman,

– 39 och 39 a §§ om tillhandahållande av fusionsplanen m.m.,

– 15 och 16 §§ om föreningsstämmans prövning,

– 40 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen,

– 17 § om underrättelse till kända borgenärer,

–18–20, 41 och 41 a §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen,

– 21 och 41 b §§ om kallelse på föreningarnas borgenärer,

– 22 § om när Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa fu- sionsplanen,

735

Författningskommentar

SOU 2021:18

– 41 c § om när allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,

– 42 § om utfärdande av fusionsintyg,

–43–46 §§ om registrering,

– 25 och 47 §§ om fusionens rättsverkningar,

– 26 § om när frågan om fusion faller, varvid det som sägs om 24 §

istället ska avse 44 §, och

– 27 § om en medlems rätt att säga upp sitt medlemskap.

Paragrafen, som genom hänvisningar anger vilka bestämmelser som ska tillämpas vid en gränsöverskridande fusion, motsvarar det hit- tillsvarande andra stycket i 30 §. I första stycket anges vad som all- mänt gäller om förutsättningarna för och innebörden av en gräns- överskridande fusion. I andra stycket anges vilka bestämmelser som gäller för förfarandet.

Motsvarande bestämmelser finns i 23 kap. 36 a § aktiebolagslagen i utredningens förslag. Förevarande paragraf innehåller dock inte några motsvarigheter till de hänvisningar som görs i den paragrafen till aktiebolagslagens bestämmelser om aktieägares rätt till inlösen

m.m.Skälen för det har behandlats i avsnitt 8.3. I stället innehåller paragrafen en hänvisning till 27 § och vad som där sägs om medlems rätt att säga upp sitt medlemskap.

Vissa ändringar har gjorts i hänvisningarna, huvudsakligen för att anpassa regleringen av gränsöverskridande fusioner till 2019 års di- rektiv. Dessa är i allt väsentligt en följd av att andra bestämmelser i kapitlet har ändrats och fått nya paragrafbeteckningar eller upphävts men de innebär inga ändringar i fusionsförfarandets grunddrag.

Genom hänvisningar till andra paragrafer sammanfattar paragra- fen vad som gäller för en gränsöverskridande fusion mellan ekono- miska föreningar. Av hänvisningen till 1 § följer bl.a. att fusionen kan genomföras genom absorption eller kombination. Hänvisningen till 3 § medför att en gränsöverskridande fusion inte får fullföljas se- dan övertagande förening har gått i likvidation och skifte av före- ningens tillgångar har påbörjats. Enligt 4 § måste, liksom vid in- hemska fusioner, särskilda rättighetshavares ställning tryggas på visst sätt. Bestämmelsen kan bl.a. få betydelse om det förekommer innehavare av förlagsandelar i en svensk förening som deltar i fu- sionen. Hänvisningen till 31 b § uppställer särskilda begränsningar i

736

SOU 2021:18

Författningskommentar

rätten att delta i en gränsöverskridande fusion. Så får exempelvis inte en förening som är i konkurs delta.

De paragrafer till vilka hänvisas i andra stycket reglerar förfaran- det vid en gränsöverskridande fusion.

Såsom framgår av hänvisningarna till 31–33 b §§ inleds förfaran- det med att det upprättas en gemensam fusionsplan och att styrel- serna i envar av föreningarna upprättar en särskild redogörelse. Till dessa handlingar ska, enligt 8 §, fogas viss information, däribland re- dovisningshandlingar för föreningarna. Vad som sägs i 10, 11 och 34–36 §§ innebär att fusionsplanen och styrelsens redogörelse ska granskas av en revisor och, under vissa förhållanden, en särskilt ut- sedd oberoende sakkunnig. Det ska också upprättas ett särskilt med- delande, riktat till bl.a. föreningarnas medlemmar, med information om att de har möjlighet att lämna synpunkter på fusionen (se 36 a §).

Av hänvisningarna till 12 § första stycket och 37 och 38 §§ följer att fusionsplanen med de därtill fogade handlingarna (t.ex. styrelse- redogörelsen och revisorsyttrandet) ska ges in till Bolagsverket för registrering. Handlingarna blir därmed offentliga (dock att konfi- dentiella uppgifter i revisorsyttrandet kan bli föremål för sekretess). Såsom framgår av hänvisningarna till 39 § ska handlingarna också hållas tillgängliga elektroniskt för bl.a. medlemmar och arbetstagar- representanter under sex veckor före den stämma som ska ta ställ- ning till fusionsplanen.

Fusionen förutsätter alltid ett godkännande av fusionsplanen på stämma i överlåtande föreningar (se 13 §). I den övertagande före- ningen behöver däremot fusionsplanen godkännas på stämma enbart om minst fem procent av medlemmarna begär det. Såsom framgår av 15 § krävs det för ett godkännande att minst två tredjedelar av de röstande röstar för det. Om tillräcklig majoritet inte uppnås, faller frågan om fusion (se 16 §). Stämman kan dock villkora sitt beslut av att en senare stämma godkänner de former som beslutas för arbets- tagarmedverkan i den övertagande föreningen (se 40 §).

Av hänvisningen till 17 § följer att en svensk förening som deltar i fusionen därefter måste underrätta sina kända borgenärer – med vissa undantag – om den förestående fusionen

Därefter ska – såsom framgår av hänvisningarna till 18–20, 41 och

41 a §§ – en av de svenska föreningar som deltar i fusionen ansöka hos Bolagsverket om tillstånd att verkställa fusionsplanen. I till- ståndsärendet ska Bolagsverket bl.a. göra en laglighetsprövning men

737

Författningskommentar

SOU 2021:18

även söka utröna om fusionen har ett otillbörligt syfte; prövningen kan leda till att ansökan avslås. Om prövningen utfaller positivt, ska verket utfärda en kallelse på föreningarnas borgenärer (se 21 och 41 b §§). Om någon av borgenärerna då motsätter sig fusionen, ska ärendet överlämnas till tingsrätt som då, enligt 41 c §, ska göra en borgenärsskyddsinriktad prövning av om fusionen ska tillåtas.

Om tillstånd till verkställande av fusionsplanen meddelas, ska Bo- lagsverket för envar av de svenska föreningar som deltar i fusionen utfärda ett s.k. fusionsintyg. Detta ska tillställas motsvarande myn- digheter i övriga medlemsstater som berörs av fusionen (se 42 §). Om den övertagande föreningen ska ha sitt hemvist utomlands, ska den behöriga myndigheten först registrera fusionen där. När Bolags- verket har underrättats om denna registrering, ska verket i före- ningsregistret föra in en uppgift om att den eller de svenska överlå- tande föreningar som har deltagit i fusionen har upplösts (se 43 §). I 44–46 §§ regleras den situationen då den övertagande föreningen ska ha sitt hemvist i Sverige.

I 25 och 47 §§ klargörs vilka rättsverkningar fusionen har.

30 b § En ekonomisk förening får inte delta i en gränsöverskridande fusion, om den är

1. i konkurs,

2. under företagsrekonstruktion, eller

3. i likvidation på grund av beslut enligt 17 kap. 11 och 16 §§.

En ekonomisk förening får inte heller delta i en gränsöverskridande fusion, om fusionen genomförs för ett kriminellt eller annars otillbörligt ändamål eller på annat sätt syftar till att kringgå svensk rätt eller unionsrätt.

Paragrafen, som är ny, motsvarar 23 kap. 36 b § aktiebolagslagen i ut- redningens förslag (jfr avsnitt 4.2.2. och 4.11.5; jfr även avsnitt 8.3).

32 § En fusionsplan enligt 31 § ska innehålla uppgifter om

1. de fusionerande föreningarnas form, företagsnamn och säte,

2. utbytesförhållandena mellan andelar och förekommande vär- depapper i överlåtande respektive övertagande förening och eventu- ell kontantersättning,

3. de villkor som ska gälla för tilldelning av andelar och förekom- mande värdepapper i den övertagande föreningen,

738

SOU 2021:18

Författningskommentar

4. den gränsöverskridande fusionens sannolika följder för syssel- sättningen,

5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor som andelar och före- kommande värdepapper medför rätt till utdelning i den övertagande föreningen,

6. från vilken tidpunkt som de fusionerande föreningarnas trans- aktioner bokföringsmässigt ska anses ingå i den övertagande före- ningen,

7. vilka rättigheter i den övertagande föreningen som innehavare av särskilda rättigheter i den överlåtande föreningen ska ha eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för innehavarna,

8. arvode och andra särskilda förmåner som med anledning av fusionen ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare,

9. stadgarna för den övertagande föreningen,

10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till den övertagande föreningen och de överväganden som har gjorts vid vär- deringen,

11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för att fast- ställa villkoren för fusionen, och

12. rätten till uppsägning av medlemskap enligt 27 §.

I förekommande fall ska fusionsplanen också innehålla uppgifter

om

1. de säkerheter som föreningarnas borgenärer erbjuds, och

2. hur arbetstagarna deltar i den process genom vilken formerna för arbetstagarnas medverkan i den övertagande föreningen beslutas.

Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om den övertagande föreningens form, företagsnamn och säte. Uppgift ska också lämnas om stiftelseurkund eller motsvarande handlingar för bildande av den övertagande föreningen.

Paragrafen reglerar vad fusionsplanen ska innehålla vid en gränsöver- skridande fusion.

Iförsta stycket 1 har ”kontant betalning” ersatts med ”kontanter- sättning” för att åstadkomma en anpassning till terminologin i 2019 års direktiv. I punkten 8 har kravet på redovisning av arvoden och andra förmåner som har lämnats med anledning av fusionen begrän- sats till att gälla förmåner till styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare; detta innebär en anpassning till

739

Författningskommentar

SOU 2021:18

direktivet (se avsnitt 4.3, där den motsvarande ändringen i aktiebo- lagslagen behandlas).

Enligt den nya punkten 12 i första stycket ska fusionsplanen också innehålla en uppgift om medlemmarnas rätt till uppsägning enligt 27 §. Skälen för det har behandlats i avsnitt 8.3.

Punkten 1 i andra stycket är ny och föranledd av 2019 års direktiv (se avsnitt 4.3). För en kommentar kan hänvisas till den motsva- rande bestämmelsen i 23 kap. 38 §.

Även bestämmelsen i tredje stycket andra meningen är ny. Enligt denna måste fusionsplanen innehålla uppgift om stiftelseurkunden för den övertagande föreningen. Detta anknyter till artikel 122 i 2019 års direktiv. I svensk rätt uppställs inget krav på att det vid bildandet av en ekonomisk förening ska upprättas en stiftelseurkund. Om den övertagande föreningen är en svensk förening, får det därför lämnas uppgift om motsvarande handlingar som har upprättats eller kom- mer att upprättas i samband med föreningens bildande.

33 § Styrelsen i var och en av de föreningar som deltar i fusionen ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet för föreningarna. Re- dogörelsen ska särskilt beskriva fusionens konsekvenser för föreningens framtida verksamhet samt innehålla uppgift om fusionens sannolika konsekvenser för borgenärer.

Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas före- trädare eller, om sådana inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande fogas till redogörelsen.

För styrelsens redogörelse gäller i övrigt bestämmelserna i 33 a och

33 b §§. Någon redogörelse behöver inte upprättas när förhållandena är sådana som sägs i 33 a § andra stycket och 33 b § andra stycket.

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om den redogörelse som styrelsen ska upprätta inför fusionen, har genomgått samma änd- ringar som 23 kap. 39 § aktiebolagslagen. För en kommentar hänvi- sas till kommentaren till den paragrafen.

33 a § I styrelsens redogörelse enligt 33 § ska det ingå ett särskilt avsnitt med information till medlemmarna. I avsnittet ska särskilt beskrivas

740

SOU 2021:18

Författningskommentar

1. utbytesförhållandena mellan andelar och förekommande värde- papper i överlåtande respektive övertagande förening samt den metod som har använts för att bestämma dessa,

2. fusionens konsekvenser för medlemmarna, och

3. hur medlemmarna ska förfara för att utöva sin rätt till uppsägning enligt 27 §.

Någon redogörelse enligt första stycket fordras inte, om samtliga medlemmar i föreningen samtycker till det.

Paragrafen, innehåller bestämmelser om innehållet i det särskilda av- snitt, riktat till föreningens medlemmar, som styrelsens redogörelse ska innehålla. Den motsvarar i väsentliga delar 23 kap. 39 a § aktie- bolagslagen i utredningens förslag. Vad som sägs i kommentaren till den paragrafen är därför av intresse även här.

Den rätt att få sina aktier inlösta som aktieägare ska ha enligt för- slaget till ändringar i aktiebolagslagen motsvaras i föreningslagen av den rätt till uppsägning som medlemmar har enligt 27 §. Det har där- för ansetts att styrelsens redogörelse ska innehålla information om hur en medlem ska förfara om han eller hon vill utöva denna rätt (jfr första stycket 4).

33 b § I styrelsens redogörelse enligt 33 § ska det ingå ett särskilt av- snitt med information till arbetstagarna. I avsnittet ska styrelsen särskilt beskriva

1. fusionens konsekvenser för anställningsförhållanden och, i före- kommande fall, åtgärder till skydd för dessa,

2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för föreningens verksamhet, och

3. fusionens konsekvenser i fråga om eventuella dotterbolag, såvitt gäller anställningsförhållanden, väsentliga ändringar av anställnings- villkoren och platsen för verksamheten.

Någon redogörelse enligt första stycket fordras inte om samtliga ar- betstagare ingår i föreningens styrelse.

Paragrafen innehåller bestämmelser om innehållet i det särskilda av- snitt, riktat till föreningens arbetstagare, som styrelsens redogörelse ska innehålla. Den motsvarar 23 kap. 39 b § aktiebolagslagen i utred- ningens förslag. För en kommentar hänvisas till kommentaren till den paragrafen.

741

Författningskommentar

SOU 2021:18

Informationsmeddelande

36 a § Till fusionsplanen ska fogas ett meddelande med information till den fusionerade föreningens medlemmar, borgenärer och arbetsta- garföreträdare eller, om arbetstagarföreträdare inte finns, arbetstagarna själva om att de får lämna synpunkter på planen till de fusionerande föreningarna. I meddelandet ska anges vilken dag som synpunkterna senast kan lämnas. Den dagen får infalla senast på den femte arbetsda- gen före dagen för den föreningsstämma som ska ta ställning till fusions- planen, eller, om fusionsplanen i en övertagande förening enligt 13 § andra stycket inte underställs föreningsstämman i den föreningen, femte arbetsdagen före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.

I paragrafen finns bestämmelser om det informationsmeddelande som styrelsen ska foga till fusionsplanen och som ska upplysa bl.a. föreningens medlemmar om att de har möjlighet att lämna synpunkter på fusionen. Bestämmelserna överensstämmer i sak med 23 kap. 41 a § aktiebolagslagen (se kommentaren till den paragrafen).

37 § Vid en gränsöverskridande fusion ska skyldigheten enligt 12 § att lämna in fusionsplanen med bifogade handlingar för registrering fullgöras av den svenska förening som deltar i fusionen. Om flera svenska föreningar deltar, ska skyldigheten fullgöras av den svenska förening som är övertagande förening eller, om den övertagande för- eningen inte är en svensk förening, av den äldsta av de överlåtande svenska föreningarna.

Om fusionsplanen eller de handlingar som är bifogade planen är skrivna på något annat språk än svenska, ska ingivaren även lämna in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en över- sättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behö- righet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte lämnas in.

Paragrafen innehåller bestämmelser om registrering av fusionspla- nen. Ändringen i andra stycket är av redaktionell art och innebär ingen ändring i sak.

742

SOU 2021:18

Författningskommentar

38 § I anmälan om registrering enligt 37 § ska det lämnas uppgifter om

1. form, företagsnamn och säte för var och en av de fusionerande föreningarna,

2. de register där föreningarna är registrerade och de nummer som används för identifiering i registren,

3. hur borgenärer och i förekommande fall medlemmar ska gå till väga för att utöva sina rättigheter samt de adresser där det kostnads- fritt finns tillgång till fullständig information om dessa förfaranden, och

4. föreningarnas adresser.

När registreringen kungörs enligt 19 kap. 5 §, ska kungörelsen in- nehålla de uppgifter som avses i första stycket 1–3.

I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor eller oberoende sakkunnig har avgett enligt 34 eller 35 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad en registreringsanmälan enligt 37 § ska innehålla.

I första stycket 3 har tydliggjorts att de förfaranden som där avses kan vara av olika slag.

Det nya tredje stycket innehåller en erinran om de sekretessbe- stämmelser som gäller för revisorsyttranden. Övervägandena bakom dessa har redovisats i avsnitt 4.6.7. Sekretessbestämmelsen innebär att konfidentiella uppgifter i revisorsyttrandet omfattas av sekretess och därmed inte blir offentligt genom ingivandet till Bolagsverket.

39 § Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i en förening som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 33 § tillgängliga för medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar och innehavare av förlagsan- delar samt för arbetstagarnas företrädare eller, om sådana inte finns, arbetstagarna själva. Handlingarna ska, under minst sex veckor före den föreningsstämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas, hållas tillgängliga på föreningens webbplats eller genom annan likvärdig elektronisk kommunikation.

Om fusionsplanen enligt 13 § första stycket inte behöver underställas föreningsstämman i den övertagande föreningen, gäller i stället att hand-

743

Författningskommentar

SOU 2021:18

lingarna ska hållas tillgängliga under minst sex veckor före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.

Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för motta- garen skickas med post till de medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar och innehavare av förlagsandelar som begär det och som uppger sin adress. I vilka fall handlingar får skickas med elektro- niska hjälpmedel anges i 1 kap. 16 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillhandahållande av hand- lingar inför den föreningsstämma som ska ta ställning till fusionspla- nen. Första stycket överensstämmer med 23 kap. 43 § första stycket första och andra meningarna aktiebolagslagen i utredningens förslag, medan andra stycket väsentligen överensstämmer med andra stycket i samma paragraf, bortsett från att – liksom hittills – kretsen av dem som handlingarna ska tillhandahållas är något annorlunda. För en kom- mentar hänvisas därför till författningskommentaren till 23 kap. 43 §.

Paragrafens tredje stycke, som tidigare har utgjort paragrafens andra stycke, är inte ändrat. I sak motsvarar stycket närmast den be- stämmelse som finns i 23 kap. 43 § första stycket tredje meningen aktiebolagslagen.

39 a § De synpunkter som har lämnats med anledning av informa- tionsmeddelandet enligt 36 a § ska tillhandahållas medlemmarna på den föreningsstämma som avses i 13 §.

Av paragrafen följer att synpunkter som har kommit in till före- ningen med anledning av informationsmeddelandet (jfr 36 a §) ska tillhandahållas medlemmarna innan stämman beslutar i frågan om godkännande av fusionsplanen. Bestämmelsen överensstämmer med 23 kap. 43 a § aktiebolagslagen i utredningens förslag.

41 § Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan enligt 18 § gö- ras av den svenska förening som deltar i fusionen. Om flera svenska föreningar deltar, ska ansökan göras av den svenska förening som är övertagande förening eller, om den övertagande föreningen inte är en svensk förening, av den äldsta av de överlåtande svenska förening- arna.

Till ansökan ska, utöver vad som anges i 18 §, fogas följande hand- lingar:

744

SOU 2021:18

Författningskommentar

1. en kopia av styrelsens redogörelse,

2. en kopia av revisorsyttrandet eller, i förekommande fall, den rap- port som en oberoende sakkunnig enligt 35 § första stycket har upprättat,

3. en kopia av eventuella synpunkter som föreningens intressenter har lämnat, och

4. i tillämpliga fall, information om huruvida det har inletts ett för- farande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gräns- överskridande fusioner m.m.

I paragrafens andra stycke har tillkommit nya bestämmelser om vilka handlingar som ska fogas till en ansökan om tillstånd till verkstäl- lande av fusionsplanen. Bestämmelser gäller utöver vad som följer av 18 §. För en kommentar hänvisas till de i sak överensstämmande be- stämmelserna i 23 kap. 45 § aktiebolagslagen i utredningens förslag.

41 a § Vid Bolagsverkets handläggning av en ansökan om tillstånd till verkställande av en gränsöverskridande fusion gäller, utöver vad som anges i 19–21 och 41 §§, andra stycket samt 41 b §.

Bolagsverket ska avslå ansökan, om

1. bestämmelserna i 30 b § första stycket förhindrar att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,

2. fusionen bedöms ha ett sådant ändamål eller sker i ett sådant syfte som avses i 30 b § andra stycket, eller

3. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9) om ar- betstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m. men nå- got sådant förfarande inte har inletts.

Paragrafen, som är ny, reglerar, jämte 41 b §, de särskilda förutsätt- ningar som gäller för Bolagsverkets handläggning och beslut med anledning av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan om en gränsöverskridande fusion. Kompletterande bestämmelser om förfarandet finns i förordningen (2018:759) om ekonomiska för- eningar. Motsvarande bestämmelser finns i 23 kap. 45 a § aktiebo- lagslagen i utredningens förslag. Det som sägs i kommentaren till den paragrafen är därför relevant även här.

41 b § Den dag som avses i 21 § andra stycket första meningen får anges till en tidpunkt som infaller tidigast tre månader från registrer- ingen av fusionsplanen enligt 12 §.

745

Författningskommentar

SOU 2021:18

Paragrafen är ny.

Av 21 § följer att Bolagsverket ska utfärda en kallelse på förening- arnas borgenärer. Enligt den paragrafens andra stycke ska kallelsen innehålla ett föreläggande för den som vill motsätta sig ansökan att senast viss dag anmäla detta till Bolagsverket.

I förevarande paragraf klargörs att denna dag vid en gränsöver- skridande fusion får infalla tidigast tre månader från registreringen av fusionsplanen. Härigenom tillförsäkras borgenärerna en tidspe- riod om minst tre månader för att reagera på föreningens fusionspla- ner. Genom bestämmelsen tillgodoses vad som sägs i artikel 126b.1 andra stycket i 2019 års direktiv.

Om ingen av de borgenärer som har blivit kallade enligt 21 § mot- sätter sig ansökan inom förelagd tid ska Bolagsverket meddela till- stånd till verkställande av fusionsplanen. Om någon av de kallade borgenärerna motsätter sig ansökan i rätt tid ska Bolagsverket, liksom enligt hittills gällande rätt, överlämna ärendet till tingsrätten (jfr 22 §).

41 c § Vid en gränsöverskridande fusion gäller följande, om Bolags- verket med stöd av 22 § har överlämnat en ansökan om tillstånd till verkställande av en fusionsplan till domstol.

Domstolen ska avslå ansökan, om

1. de borgenärer som har motsatt sig ansökan har lämnat trovärdiga uppgifter om att fusionen medför fara för att deras fordringar inte ska bli betalda, och

2. de föreningar som deltar i fusionen inte har visat att dessa borge- närer har fått full betalning eller betryggande säkerhet för fordringarna.

I annat fall ska domstolen bevilja ansökan.

Paragrafen är ny. Den reglerar förutsättningarna för att en domstol, till vilken Bolagsverket har överlämnat ärendet enligt 22 §, ska med- dela tillstånd till verkställande av fusionsplanen. Bestämmelserna gäller då i stället för de bestämmelser som gäller vid inhemska fu- sioner (jfr 23 §). För en kommentar hänvisas till de likalydande be- stämmelserna i 23 kap. 45 d § aktiebolagslagen i utredningens förslag.

42 § Vid en gränsöverskridande fusion ska Bolagsverket, när det finns ett beslut om tillstånd till verkställande av fusionsplanen enligt 22 eller 41 c §, för varje svensk förening som deltar i fusionen utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har

746

SOU 2021:18

Författningskommentar

skett på föreskrivet sätt (fusionsintyg). Ett sådant intyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot föreningsstämmans beslut att god- känna fusionsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.

Beslut om utfärdande av fusionsintyg ska meddelas inom tre måna- der från dagen för ansökan om tillstånd till verkställande av fusionspla- nen, om det inte på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.

Fusionsintyget ska tillställas behöriga myndigheter i övriga berörda medlemsstater.

Paragrafen innehåller bestämmelser om det fusionsintyg som Bo- lagsverket ska utfärda för var och en av de svenska föreningar som deltar i den gränsöverskridande fusionen. Den har ändrats så att den överensstämmer med 23 kap. 46 § aktiebolagslagen i utredningens förslag. Det som sägs i kommentaren till den paragrafen gäller därför även här.

43 § Om den övertagande föreningen har eller, vid kombination, ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige, ska en svensk förening som deltar i fusionen inför registreringen av fusionen ge in en kopia av fusionsplanen till den behöriga myndigheten i den staten. Hand- lingen ska ges in inom sex månader från den tidpunkt då fusionsintyget utfärdades.

Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten om att fusionen har genomförts, ska Bolagsverket i föreningsregistret föra in en uppgift om att den eller de svenska överlåtande föreningar som har deltagit i fusionen har upplösts.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förfarandet när den överta- gande föreningen ska ha sitt säte i en annan stat än Sverige. Den har, liksom den motsvarande bestämmelsen i 23 kap. 47 § aktiebolagsla- gen, ändrats på så vis att kravet på att föreningen ska ge in fusions- intyget till den behöriga myndigheten i utlandet har tagits bort. Ändringen beror på att fusionsintyget förutsätts ha tillställts den ut- ländska myndigheten genom Bolagsverkets försorg (jfr 42 §).

747

Författningskommentar

SOU 2021:18

44 § Om den övertagande föreningen har eller, vid kombination, ska ha sin hemvist i Sverige, ska Bolagsverket registrera den gräns- överskridande fusionen i föreningsregistret. Anmälan för registrer- ing ska göras av styrelsen i den övertagande föreningen inom sex månader från den tidpunkt då fusionsintyget utfärdades. Vid kombi- nation ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har ut- setts till styrelseledamöter och i förekommande fall styrelsesupple- anter i den övertagande föreningen.

Paragrafen reglerar registrering av fusioner vid vilka den övertagande föreningen ska ha sin hemvist i Sverige. Den har endast genomgått en redaktionell ändring. För en genomgång av hur förfarandet är av- sett att gå till kan hänvisas till de likalydande bestämmelserna i 23 kap. 48 § aktiebolagslagen.

45 § Bolagsverket får registrera fusionen enligt 44 § endast om

1. verket har utfärdat ett fusionsintyg för varje svensk förening som deltar i fusionen,

2. verket har fått del av ett fusionsintyg för varje utländsk förening som deltar i fusionen,

3. de utländska föreningar som deltar i fusionen har gett in en kopia av fusionsplanen, och

4. det inte heller i övrigt finns något hinder mot registrering av fusionen.

Om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöver- skridande fusioner m.m. är tillämplig, får fusionen registreras endast om

1. ett avtal har träffats eller ett beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats eller ett beslut har fattats, och

2. den övertagande föreningens stadgar inte strider mot den ord- ning för medverkan som ska gälla enligt lagen.

Paragrafen anger förutsättningarna för att Bolagsverket ska kunna registrera fusionen enligt 44 §. Den har ändrats på samma sätt som motsvarande bestämmelser i 23 kap. 48 a § aktiebolagslagen, se kom- mentaren till den paragrafen.

748

SOU 2021:18

Författningskommentar

47 § Vid en gränsöverskridande fusion uppkommer de rättsverk- ningar som avses i 25 § vid den tidpunkt som har fastställts i den stat där den övertagande föreningen har sin hemvist. Om den överta- gande föreningen har sin hemvist i Sverige, uppkommer rättsverk- ningarna vid registreringen av fusionen i föreningsregistret enligt 44 §.

Utöver 25 § första stycket gäller att de fusionerande föreningar- nas rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden, och som finns vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan, övergår till den övertagande föreningen.

Paragrafen behandlar rättsverkningarna av en gränsöverskridande fusion. I andra stycket har gjorts en terminologisk ändring, som inte är avsedd att vara någon ändring i sak.

51 § Vid en fusion enligt 49 eller 50 § ska de bestämmelser som anges i 30 § tillämpas, dock med följande avvikelser.

1. Fusionsplanen behöver inte innehålla sådana uppgifter som av- ses i 32 § första stycket 2, 3, 5 och 12.

2. Bestämmelserna om revisorsgranskning i 10, 11 och 34–36 §§ och om föreningsstämmans prövning av fusionsplanen i 13 § första stycket ska inte tillämpas.

3. I fråga om arten av fusionens rättsverkningar gäller 29 § i stället för 25 § första stycket 1–4. Det som sägs om en överlåtande förening

idetta kapitel ska vid tillämpningen på en fusion enligt 49 eller 50 § gälla bolaget.

Det som sägs om en överlåtande förening i detta kapitel ska vid tillämpningen på en fusion enligt 49 eller 50 § gälla bolaget.

Paragrafen innehåller särbestämmelser för dels sådana fusioner som innebär att svenska ekonomiska föreningar absorberar utländska dotterbolag, dels sådana fusioner som innebär att utländska ekono- miska föreningar absorberar svenska dotterbolag. Den har ändrats endast på så sätt att det i punkten 1 har tydliggjorts att fusionsplanen vid en fusion av detta slag inte behöver innehålla information om medlems rätt till utträde; någon sådan rätt kommer nämligen inte att föreligga vid fusioner av detta slag.

749

Författningskommentar

SOU 2021:18

23 kap. Överklagande

1 § Bolagsverkets beslut får överklagas till allmän förvaltnings- domstol, om verket har

1. prövat en ansökan enligt 6 kap. 16 § om att kalla till förenings- stämma,

2. prövat en ansökan enligt 7 kap. 16 § om att utse en ersättare för en styrelseledamot,

3. prövat en ansökan enligt 8 kap. 9, 10, 29, 30 eller 31 § om att utse eller entlediga en revisor,

4. beslutat enligt 8 kap. 17 § första stycket att en förening ska ha en revisor som är auktoriserad eller godkänd revisor eller utsett en viss revisor enligt 8 kap. 17 § andra stycket,

5. prövat en ansökan enligt 9 kap. 2 eller 3 § om att utse en sär- skild granskare,

6. prövat ett tillståndsärende enligt 7 kap. 8, 30 eller 38 §, 8 kap. 11, 14 eller 22 §, 15 kap. 1 § 2 eller 16 kap. 18 §,

7. förklarat enligt 16 kap. 26 § att en fusion har fallit,

8. vägrat att utfärda ett intyg enligt 16 kap. 42 §,

8 a. beslutat om betalningsskyldighet enligt 16 kap. 20 § andra stycket,

9. tagit bort en förening ur föreningsregistret enligt 18 kap. 8 §,

10. skrivit av en anmälan om registrering enligt 19 kap. 3 § eller vägrat registrering av något annat än ett företagsnamn,

11. avregistrerat någon enligt 19 kap. 9 §, eller

12. förelagt eller dömt ut vite enligt 22 kap. 3 §.

Ett överklagande ska ha kommit in till Bolagsverket inom två må- nader från dagen för beslutet.

I paragrafens första stycke har lagts till en ny punkt, 8 a, som innebär att Bolagsverkets beslut om betalningsskyldighet enligt den i punkten angivna bestämmelsen får överklagas till allmän för- valtningsdomstol.

750

SOU 2021:18

Författningskommentar

12.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

10 kap. Särskilda associationsrättsliga bestämmelser för bankaktiebolag

1 § För bankaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i all- mänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt före- skrivet. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmel- ser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktie- bolagslagen.

I fråga om bankaktiebolag ska det som föreskrivs om Bolags- verket i följande bestämmelser i stället gälla Finansinspektionen:

1. 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen,

2. 23 kap. 21 a och 45 a § aktiebolagslagen,

3. 24 kap. 22 a och 45 § aktiebolagslagen, och

4. 24 a kap. 21 och 22 §§ aktiebolagslagen.

Paragrafen har justerats. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

I andra stycket 2–4 har lagts till nya paragrafer som avser den prövning som föregår ett beslut om tillstånd eller avslag på ett bolags ansökan om tillstånd att verkställa en plan om ett gränsöverskri- dande förfarande (fusion, delning eller ombildning) och myndighe- tens möjlighet att förordna en lämplig person som sakkunnig vid handläggningen av en sådan ansökan.

19 § Vid fusion med ett bankaktiebolag tillämpas inte 23 kap. 19– 21, 22–24 och 45 §§, 45 a § första stycket samt 45 b och 45 c §§ aktie- bolagslagen (2005:551). I stället tillämpas 20–22 §§ detta kapitel. I 24 och 25 §§ finns särskilda bestämmelser om fusion genom ab- sorption av helägt dotterbolag.

Paragrafen har justerats på så sätt att från tillämpningen av aktie- bolagslagens regelverk har undantagits de ytterligare bestämmelser som framgår av paragrafen. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

20 § När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag, ska så- väl överlåtande som övertagande bolag ansöka om tillstånd att verk- ställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av

751

Författningskommentar

SOU 2021:18

det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.

Vid fusion genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 3 kap. 2 § och godkännande av bolagsordningen en- ligt 3 kap. 3 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sitt hem- vist i Sverige.

Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag och, om fu- sionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktie- bolagslagen (2005:551), senast två år efter det att fusionsplanen kun- gjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bo- lagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

Paragrafens fjärde stycke har justerats. Det hittillsvarande kravet på att Finansinspektionen ska underrätta Skatteverket om ansökningar enligt första stycket har utgått, som en följd av att bestämmelserna i 23 kap. 21 a § aktiebolagslagen – om Skatteverkets särskilda beslu- tanderätt – upphävs. Finansinspektionen ska även i fortsättningen underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anled- ning av ansökningarna men det fordras inte längre att beslutet har fått laga kraft.

22 § En ansökan enligt 20 § ska avslås om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsord- ningen,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förord- ningen,

3. vid kombination, revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktie- bolagslagen (2005:551) inte utvisar att de överlåtande bolagens sam- manlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta,

752

SOU 2021:18

Författningskommentar

4. bolagens borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryg- gande säkerhet som avses i 21 § eller de fusionerande bolagens eko- nomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, eller

5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

I 23 kap. 45 a § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) finns yt- terligare bestämmelser om när ansökan ska avslås.

Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår en- ligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.

Paragrafen har fått ett nytt andra stycke. Av bestämmelsen framgår att det i aktiebolagslagen finns ytterligare avslagsgrunder som är til- lämpliga vid tillståndsprövningen enligt denna lag, utöver de som räknas upp i paragrafens första stycke.

25 § Vid absorption av ett helägt dotterbolag tillämpas inte 23 kap. 32 och 33 §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller vad som sägs i denna paragraf.

Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionspla- nen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen har re- gistrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen, senast två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Frågor om sådant tillstånd prövas av Finansinspektionen.

I fråga om ett sådant ärende gäller bestämmelserna i 21 och 22 §§ i tillämpliga delar. Vad som sägs om överlåtande bolag ska avse dot- terbolag och vad som sägs om övertagande bolag ska avse moderbo- lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt andra stycket och om beslut som meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en sådan underrättelse registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.

Paragrafens fjärde stycke har justerats. Finansinspektionen ska un- derrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av ansökningar enligt andra stycket men det fordras inte längre att beslutet har fått laga kraft.

753

Författningskommentar

SOU 2021:18

25 a § I stället för föreskrifterna i 23 kap. 56 § tredje stycket aktie- bolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller följande. Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23 kap. 56 § första stycket samma lag får talan inte väckas efter det att Finansinspektionen genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 20–22 §§.

Paragrafen har justerats redaktionellt i följd av ny numrering av ak- tuella bestämmelser i aktiebolagslagen. Detta innebär ingen ändring i sak.

Inhemsk delning

26 § När ett bankaktiebolag deltar i en inhemsk delning tillämpas 27–30 §§.

Ett bankaktiebolag får inte genom inhemsk delning överlåta verk- samhet som bara får drivas efter tillstånd eller registrering till ett bo- lag som inte har tillstånd eller inte har registrerats.

Paragrafen har justerats. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

I första stycket förtydligas att bestämmelserna i 27–30 §§ avser in- hemska, inte gränsöverskridande, delningar. I andra stycket klargörs att bestämmelsen gäller inhemska delningar. Justeringarna innebär ingen ändring i sak.

Gränsöverskridande delning

30 a § När ett bankaktiebolag genomför en gränsöverskridande del- ning tillämpas inte 24 kap. 21–26 och 44 §§ samt 45 § första stycket, 46 och 47 §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället tillämpas 30 b–30 d §§ detta kapitel.

Av paragrafen, som är ny, framgår vilka bestämmelser i aktiebolags- lagens regelverk som är undantagna från tillämpningen när ett bank- aktiebolag genomför en gränsöverskridande delning. I stället gäller de i paragrafen angivna bestämmelserna om tillstånds- och borge- närsskyddsförfarandet. Förslaget har behandlats i avsnitt 9.2.

754

SOU 2021:18

Författningskommentar

30 b § När delningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska det an- söka om tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska göras hos Finans- inspektionen.

Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att delningsplanen har blivit gällande i bolaget och, om delningsplanen har registrerats enligt 24 kap. 16 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), senast två år efter det att delningsplanen kungjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsver- ket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

I paragrafen, som är ny, regleras när och hos vilken myndighet ett bankaktiebolag som ska genomföra en gränsöverskridande delning ska ansöka om tillstånd att verkställa delningsplanen. Paragrafen har sin sakliga motsvarighet för fusioner i 20 §. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

30 c § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan ska prövas att bolagets borgenärer tillförsäkras en betryg- gande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.

Paragrafen, som är ny, har sin sakliga motsvarighet för fusioner i 21 §. Övervägandena har redovisats i avsnitt 9.2.

Den prövning som ska ske enligt paragrafen ersätter aktiebolags- lagens borgenärsskyddsförfarande, däribland kallelsen på bolagets borgenärer. I stället ska Finansinspektionen vid ett bankaktiebolags ansökan om tillstånd att verkställa en gränsöverskridande delning pröva att borgenärerna tillförsäkras en betryggande säkerhet.

30 d § En ansökan enligt 30 b § ska avslås om

1. delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,

2. delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:759) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncent- rationer eller om prövning av delningen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,

755

Författningskommentar

SOU 2021:18

3. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) inte utvisar att den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,

4. vid partiell delning eller delning genom separation, revisorsytt- randena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen inte utvisar att det överlå- tande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet.

5. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 30 c § eller bolagets ekonomiska förhållanden i öv- rigt är sådana att delningen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, eller

6. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

I 24 kap. 45 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) finns yt- terligare bestämmelser om när ansökan ska avslås.

Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.

Av paragrafen, som är ny, framgår när en ansökan om tillstånd att verkställa en plan om gränsöverskridande delning ska avslås. Para- grafen har sin motsvarighet för fusioner i 22 §. Övervägandena har redovisats i avsnitt 9.2.

När det gäller frågan om ett avslag på en tillståndsansökan är mo- tiverat av hänsyn till allmänintresset (första stycket 6), kan påpekas att prövningen är ägnad att innefatta en kontroll av att delningen inte innebär att tillståndspliktig verksamhet överlåts till ett bolag som Finansinspektionen bedömer vara olämpligt för att driva sådan verk- samhet. Prövningen i den delen är avsedd att motsvara eller kompensera för den särskilda begränsning som uppställs för inhemska delningar, men som av lagtekniska skäl inte är möjlig att uppställa för gränsöver- skridande delningar; en gränsöverskridande delning innebär uteslu- tande att ett nytt övertagande bolag bildas (jfr 26 § andra stycket).

30 e § Om ett övertagande bolag som ska ha sitt hemvist i Sverige ska bedriva bank- eller finansieringsrörelse enligt denna lag, gäller utöver vad som föreskrivs i 24 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551) att Bo- lagsverket får registrera det övertagande bolaget endast om Finans-

756

SOU 2021:18

Författningskommentar

inspektionen genom beslut som fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.

Paragrafen är ny och kompletterar den laglighetsprövning som Bo- lagsverket enligt aktiebolagslagens bestämmelser ska göra inför en registrering av ett svenskt övertagande aktiebolag som bildas till följd av en gränsöverskridande delning av en utländsk juridisk per- son. Övervägandena har redovisats i avsnitt 9.2.

I paragrafen uppställs en ytterligare förutsättning för registrering av ett övertagande bolag, om bolaget ska driva finansiell verksamhet som är tillståndspliktig enligt denna lag. Genom att det för registre- ring fordras att ett svenskt övertagande bolag har fått erforderligt tillstånd, säkerställs att de svenska näringsrättsliga reglerna efterlevs i de fall ett nybildat svenskt bolag ska överta finansiell verksamhet från en utländsk juridisk person.

Bolagsverket får således registrera ett övertagande bolag endast om bolaget – utöver förutsättningarna i aktiebolagslagen - har fått tillstånd att driva sådan verksamhet i beslut från Finansinspektionen som vunnit laga kraft. För att registrering ska få ske är det alltså inte tillräckligt att bolaget har ansökt om tillstånd att driva finansiell verksamhet. Inte heller är det en för registrering tillräcklig förutsätt- ning om en utländsk myndighet har gett den utländska juridiska per- son som delas tillstånd att driva finansiell verksamhet i Sverige. Be- tydelsen av ett eventuellt utländskt tillstånd ska bedömas av Finans- inspektionen inom ramen för Finansinspektionens prövning av bo- lagets ansökan om tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse, inte av Bolagsverket vid prövningen av om det finns förutsättningar att registrera bolaget.

30 f § I stället för föreskrifterna i 24 kap. 58 § tredje stycket aktiebo- lagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller följande. Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 24 kap. 58 § första stycket samma lag får talan inte väckas efter det att Finans- inspektionen genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat till- stånd att verkställa delningsplanen enligt 30 b–30 d §§.

757

Författningskommentar

SOU 2021:18

Paragrafen är ny och motsvarar i sak vad som föreskrivs för fusioner i 25 b §. För en kommentar hänvisas till författningskommentaren till den paragrafen, se prop. 2008/09:180 s. 95. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

Ombildning

30 g § När ett bankaktiebolag genomför en gränsöverskridande om- bildning gäller inte 24 a kap. 19, 20 och 23–25 §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller 30 h–30 j §§ i detta kapitel.

Av paragrafen, som är ny, framgår vilka bestämmelser i aktiebolags- lagens regelverk som inte ska tillämpas när ett bankaktiebolag ge- nomför en gränsöverskridande ombildning och vilka bestämmelser om tillstånds- och borgenärsskyddsförfarandet som ska tillämpas i stället. Förslaget har behandlats i avsnitt 9.2.

30 h § När ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska det ansöka om tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.

Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget och, om ombildnings- planen har registrerats enligt 24 a kap. 13 § första stycket aktiebolags- lagen (2005:551), senast två år efter det att ombildningsplanen kun- gjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolags- verket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansök- ningar.

I paragrafen, som är ny, regleras när och hos vilken myndighet ett bankaktiebolag som ska genomföra en gränsöverskridande ombild- ning ska ansöka om tillstånd att verkställa ombildningsplanen. Para- grafen har sin sakliga motsvarighet för fusioner i 20 §. Övervägan- dena finns i avsnitt 9.2.

30 i § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en ombildningsplan ska prövas att bolagets borgenärer tillförsäkras en be-

758

SOU 2021:18

Författningskommentar

tryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.

Paragrafen, som är ny, har sin sakliga motsvarighet för fusioner i 21 §. Övervägandena har redovisats i avsnitt 9.2.

Den prövning som ska ske enligt denna paragraf ersätter aktiebo- lagslagens borgenärsskyddsförfarande, däribland kallelsen på bola- gets borgenärer. Av paragrafen följer att Finansinspektionen vid ett bankaktiebolags ansökan om tillstånd att verkställa en gränsöver- skridande ombildning ska pröva att borgenärerna tillförsäkras en be- tryggande säkerhet. En bolagsrättslig ombildning innebär inte i sig att bolagets tillgångar och skulder omfördelas genom utspädning eller uppdelning. Prövningen enligt förevarande paragraf får därmed en delvis annan innebörd än sin motsvarighet vid fusion respektive delning. Frågan om betryggande säkerhet får prövas utifrån bolagets interna ekonomiska förhållanden, med hänsyn till de potentiella ef- fekter på desamma som Finansinspektionen bedömer kan följa av att bolaget ombildas till en motsvarande juridisk person som omfattas av lagstiftningen i en annan stat än Sverige.

30 j § En ansökan enligt 30 h § ska avslås om

1. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 30 i § eller bolagets ekonomiska förhållanden i öv- rigt är sådana att ombildningen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, eller

2. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

I 24 a kap. 22 § aktiebolagslagen (2005:551) finns ytterligare be- stämmelser om när ansökan ska avslås.

Av paragrafen, som är ny, framgår när en ansökan om tillstånd att verkställa en plan om gränsöverskridande ombildning ska avslås. Pa- ragrafen har sin motsvarighet för fusioner i 22 §.

Beträffande tillämpningen av första stycket 1 hänvisas till kom- mentaren till 30 i §. Av bestämmelsen i andra stycket framgår att det i aktiebolagslagen finns ytterligare avslagsgrunder som är tillämpliga vid tillståndsprövningen enligt denna lag, utöver de som räknas upp i paragrafens första stycke. Övervägandena har redovisats i avsnitt 9.2.

759

Författningskommentar

SOU 2021:18

30 k § Om en utländsk juridisk person efter ombildning ska utgöra ett svenskt aktiebolag som ska bedriva bank- eller finansieringsrörelse enligt denna lag gäller, utöver det som föreskrivs i 24 a kap. 29 § aktie- bolagslagen (2005:551), att Bolagsverket får registrera bolaget endast om Finansinspektionen genom beslut som fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.

Paragrafen är ny och kompletterar den laglighetsprövning som Bo- lagsverket enligt aktiebolagslagens bestämmelser ska göra inför en registrering av en gränsöverskridande ombildning av en utländsk ju- ridisk person till ett svenskt aktiebolag. Övervägandena har redovi- sats i avsnitt 9.2.

I paragrafen uppställs en ytterligare förutsättning för registrering av en ombildning, om bolaget efter ombildningen ska driva finansiell verksamhet som är tillståndspliktig enligt BRL. Härigenom säker- ställs att den svenska näringsrättsliga regleringen efterlevs i de fall ett svenskt aktiebolag, som är resultatet av en gränsöverskridande om- bildning av en utländsk juridisk person, ska driva finansiell verksamhet.

Bolagsverket får således registrera en ombildning endast om bo- laget – utöver förutsättningarna i aktiebolagslagen – har fått tillstånd att driva sådan verksamhet i beslut från Finansinspektionen. Det krävs också att Finansinspektionens beslut har fått laga kraft. För att registrering ska få ske är det alltså inte tillräckligt att bolaget har an- sökt om tillstånd att driva finansiell verksamhet. Inte heller är det en för registrering tillräcklig förutsättning om en utländsk myndighet har gett den utländska juridiska person som ska ombildas tillstånd att driva finansiell verksamhet i Sverige. Betydelsen av ett eventuellt utländskt tillstånd ska bedömas av Finansinspektionen inom ramen för inspektionens prövning av bolagets ansökan om tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse, inte av Bolagsverket vid pröv- ningen av om det finns förutsättningar att registrera ombildningen.

30 l § I stället för föreskrifterna i 24 a kap. 33 § andra stycket aktie- bolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller följande. Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket och 24 a kap. 33 § första stycket aktiebolagslagen gäller att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa ombildningsplanen enligt 30 h–30 j §§.

760

SOU 2021:18

Författningskommentar

Paragrafen är ny och motsvarar i sak vad som föreskrivs för fusioner i 25 b §. För en kommentar hänvisas till författningskommentaren till nämnda paragraf, se prop. 2008/09:180 s. 95. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

11 kap. Särskilda associationsrättsliga bestämmelser för kreditmarknadsbolag

1 § Det som enligt 10 kap. gäller för bankaktiebolag ska även gälla för kreditmarknadsbolag utom bestämmelserna om fusion i 18 §, om likvidation i 31–34 §§ och om företagsnamn i 35 och 36 §§.

Bestämmelserna om fusion i 10 kap. 19–25 b §§ gäller bara vid fusion mellan ett kreditmarknadsbolag och ett annat bolag och bara om en bank inte är övertagande bolag. Ärenden som avser tillstånd enligt 20, 25, 30 b, 30 h eller 40 § prövas av Finansinspektionen.

I paragrafens andra stycke har lagts till två paragrafer. Tillägget är en i följd av att kreditmarknadsbolag ska ha rätt att genomföra gräns- överskridande delningar och ombildningar (jfr hänvisningen i första stycket till 10 kap.). Förslaget har behandlats i avsnitt 9.2.

12 kap. Särskilda associationsrättsliga bestämmelser för kreditmarknadsföreningar

1 § För kreditmarknadsföreningar gäller föreskrifterna för ekono- miska föreningar i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i lagen (2018:672) om eko- nomiska föreningar till bestämmelser i samma lag ska i förekom- mande fall avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar.

Det som föreskrivs om Bolagsverket i 16 kap. 20 och 41 a §§ lagen om ekonomiska föreningar ska, i fråga om kreditmarknadsför- eningar, i stället gälla Finansinspektionen.

Paragrafen har justerats. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

I andra stycket har lagts till två nya paragrafer som avser den pröv- ning som föregår ett beslut om tillstånd eller avslag på en förenings ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan, samt myndighet-

761

Författningskommentar

SOU 2021:18

ens möjlighet att förordna en lämplig person som sakkunnig vid handläggningen av en sådan ansökan.

13 § Vid fusion med en kreditmarknadsförening tillämpas inte 16 kap. 17–19, 21–23 och 41 §§, 41 a § första stycket samt 41 b och 41 c §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stället till- lämpas 14–16 §§ i detta kapitel. När fusionen avser en kreditmark- nadsförening och ett helägt dotteraktiebolag gäller 14–16 §§ i till- lämpliga delar. Det som föreskrivs där om överlåtande förening ska i stället avse dotteraktiebolaget.

Paragrafen har justerats på så sätt att från tillämpningen av före- ningslagens regelverk undantas de ytterligare bestämmelser som framgår av paragrafen. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

14 § När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar, ska såväl den eller de överlåtande föreningarna som den övertagande före- ningen ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskri- dande fusion ska ansökan göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.

Vid fusion genom kombination ska föreningarna dessutom an- söka om tillstånd enligt 3 kap. 2 § och godkännande av stadgarna en- ligt 3 kap. 3 § för den övertagande föreningen. Vid gränsöverskri- dande fusion gäller detta bara om den övertagande föreningen ska ha sin hemvist i Sverige.

En ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga föreningar och senast två år efter det att registreringen av planen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bo- lagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

Paragrafens fjärde stycke har justerats. Det hittillsvarande kravet på att Finansinspektionen ska underrätta Skatteverket om ansökningar i första stycket har utgått, som en följd av att bestämmelserna i

16 kap. 20 § föreningslagen – om Skatteverkets särskilda beslutande- rätt – upphävs. Finansinspektionen ska även i fortsättningen under-

762

SOU 2021:18

Författningskommentar

rätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av ansökningarna men det fordras inte längre att beslutet har fått laga kraft.

16 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 14 §, om 1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller

till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stad- garna,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,

3. föreningarnas borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 15 § eller de fusionerande före- ningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares in- tressen, eller

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

I16 kap. 41 a § andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska för- eningar finns ytterligare bestämmelser om när ansökan ska avslås.

Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår en- ligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får Finansinspek- tionen besluta att tillståndsfrågan ska vila under högst sex månader.

Paragrafen har fått ett nytt andra stycke. Av bestämmelsen framgår att det i föreningslagen finns avslagsgrunder som är tillämpliga vid tillståndsprövningen enligt denna lag, utöver de som räknas upp i paragrafens första stycke.

12.4 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

11 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för försäkringsaktiebolag

1 § För försäkringsaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestäm-

763

Författningskommentar

SOU 2021:18

melser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktie- bolagslagen.

I fråga om försäkringsaktiebolag ska det som anges om Bolags- verket i följande bestämmelser i stället gälla Finansinspektionen:

1. 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen,

2. 23 kap. 21 a och 45 a §§ aktiebolagslagen,

3. 24 kap. 22 a och 45 §§ aktiebolagslagen, och

4. 24 a kap. 21 och 22 §§ aktiebolagslagen.

Bestämmelserna i 32 kap. aktiebolagslagen om aktiebolag med sär- skild vinstutdelningsbegränsning gäller inte för försäkringsaktiebolag.

Paragrafen har justerats. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

I andra stycket 2–4 har lagts till nya paragrafer som avser den prövning som föregår ett beslut om tillstånd eller avslag på ett bolags ansökan om tillstånd att verkställa en plan om ett gränsöverskri- dande förfarande (fusion, delning eller ombildning) och myndighe- tens möjlighet att förordna en lämplig person som sakkunnig vid handläggningen av en sådan ansökan.

32 § Vid fusion med ett försäkringsaktiebolag gäller inte 23 kap. 19– 21, 22–24 och 45 §§, 45 a § första stycket samt 45 b och 45 c §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller 33–35 §§ detta kapitel. I 37 § finns särskilda bestämmelser om fusion genom absorption av helägt dotterbolag.

Paragrafen har justerats på så sätt att från tillämpningen av aktiebo- lagslagens regelverk undantas de ytterligare bestämmelser som fram- går av paragrafen. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

33 § När fusionsplanen gäller i samtliga bolag, ska såväl överlå- tande som övertagande bolag ansöka om tillstånd att verkställa pla- nen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.

Vid fusion genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen en- ligt 2 kap. 8 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande

764

SOU 2021:18

Författningskommentar

fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hem- vist i Sverige.

Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag och, om fusionsplanen har regi- strerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), senast två år efter det att fusionsplanen har kungjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bo- lagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

Paragrafens fjärde stycke har justerats. Kravet i första stycket på att Finansinspektionen ska underrätta Skatteverket om ansökningar har utgått, som en följd av att bestämmelserna i 23 kap. 21 a § aktiebo- lagslagen – om Skatteverkets särskilda beslutanderätt – upphävs. Finansinspektionen ska även i fortsättningen underrätta Bolags- verket om beslut som har meddelats med anledning av ansökning- arna men det fordras inte längre att beslutet har fått laga kraft.

35 § En ansökan enligt 33 § ska avslås om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsord- ningen,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) el- ler enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fu- sionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,

3. vid kombination, revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktie- bolagslagen (2005:551) inte utvisar att de överlåtande bolagens sam- manlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta,

4. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas och andra borge- närers intressen, eller

5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

765

Författningskommentar

SOU 2021:18

I 23 kap. 45 a § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) finns yt- terligare bestämmelser om när ansökan ska avslås.

Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår en- ligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.

Paragrafen har fått ett nytt andra stycke. Av bestämmelsen framgår att det i aktiebolagslagen finns ytterligare avslagsgrunder som är till- lämpliga vid tillståndsprövningen enligt denna lag, utöver de som räknas upp i paragrafens första stycke.

37 § Vid absorption av ett helägt dotterbolag gäller inte 23 kap. 32 och 33 §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller följande.

Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionspla- nen hos Finansinspektionen. Ansökan ska ges in senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagsla- gen, senast två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.

I fråga om ett ärende enligt första stycket gäller 34 och 35 §§ i tillämpliga delar. Det som anges om överlåtande bolag ska avse dot- terbolag och det som anges om övertagande bolag ska avse moder- bolag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt andra stycket. Finansinspektionen ska också underrätta Bo- lagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en underrättelse om ett sådant beslut registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.

Paragrafens fjärde stycke har justerats; se författningskommentaren till 33 §.

38 § I stället för det som föreskrivs i 23 kap. 56 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller följande för ett försäkringsaktiebolag.

Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket aktiebo- lagslagen och 23 kap. 56 § första stycket samma lag får talan inte

766

SOU 2021:18

Författningskommentar

väckas efter det att Finansinspektionen genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen.

Paragrafen, hitintills betecknad 39 §, har justerats redaktionellt i följd av ny numrering av de bestämmelser i aktiebolagslagen vartill förevarande paragraf hänvisar. Detta innebär ingen ändring i sak.

Inhemsk delning

39 § När ett försäkringsaktiebolag genomför en inhemsk delning til- lämpas 40–43 §§.

Ett försäkringsaktiebolag får inte genom inhemsk delning över- låta verksamhet som bara får drivas efter tillstånd till ett bolag som inte har ett sådant tillstånd.

Paragrafen har justerats. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

I ett nytt första stycke tydliggörs vilka bestämmelser i kapitlet som ska tillämpas på inhemska delningar. Klargörandet sker i följd av att det införs nya bestämmelser för försäkringsaktiebolag som genom- för en gränsöverskridande delning.

Paragrafens andra stycke motsvarar det hittillsvarande första stycket. Där klargörs nu att den i bestämmelsen uppställda begräns- ningen gäller inhemska delningar. Beträffande gränsöverskridande delningar, se kommentaren till 44 c §. Justeringen innebär ingen ändring i sak.

Gränsöverskridande delning

44 § När ett försäkringsaktiebolag genomför en gränsöverskridande delning tillämpas inte 24 kap. 21–26 och 44 §§ samt 45 § första stycket, 46 och 47 §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället tillämpas 44 a– 44 e §§ detta kapitel.

Av paragrafen, som är ny, framgår vilka bestämmelser i aktiebolags- lagen som inte ska tillämpas när ett försäkringsaktiebolag genomför en gränsöverskridande delning. I stället för dessa gäller de i paragra- fen angivna särbestämmelser om tillstånds- och borgenärsskydds- förfarandet. Förslaget har behandlats i avsnitt 9.3.

767

Författningskommentar

SOU 2021:18

44 a § När delningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska det an- söka om tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska göras hos Finans- inspektionen.

Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att delningsplanen har blivit gällande i bolaget och, om delningsplanen har registrerats enligt 24 kap. 16 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), senast två år efter det att delningsplanen har kungjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolags- verket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansök- ningar.

I paragrafen, som är ny, regleras när och hos vilken myndighet ett försäkringsaktiebolag som ska genomföra en gränsöverskridande delning ska ansöka om tillstånd att verkställa delningsplanen. Para- grafen har sin sakliga motsvarighet för fusioner i 33 §. Övervägan- dena finns i avsnitt 9.3.

44 b § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan ska prövas att bolagets borgenärer tillförsäkras en betryg- gande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.

Paragrafen, som är ny, har sin sakliga motsvarighet för fusioner i 34 §. Övervägandena har redovisats i avsnitt 9.3.

Den prövning som ska ske enligt förevarande paragraf ersätter aktiebolagslagens borgenärsskyddsförfarande, däribland kallelse på bolagets borgenärer, och innebär att Finansinspektionen vid ett för- säkringsaktiebolags ansökan om tillstånd att verkställa en gränsöver- skridande delning ska pröva att borgenärerna tillförsäkras en betryg- gande säkerhet.

44 c § En ansökan enligt 44 a § ska avslås om

1. delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsord- ningen,

768

SOU 2021:18

Författningskommentar

2. delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:759) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentra- tioner eller om prövning av delningen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,

3. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) inte utvisar att den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,

4. vid partiell delning eller delning genom separation, revisorsytt- randena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen inte utvisar att det överlå- tande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet.

5. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 44 b § eller bolagets ekonomiska förhållanden i öv- rigt är sådana att delningen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, eller

6. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

I 24 kap. 45 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) finns yt- terligare bestämmelser om när ansökan ska avslås.

Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.

Av paragrafen, som är ny, framgår när en ansökan om tillstånd att verkställa en plan om gränsöverskridande delning ska avslås. Para- grafen har sin motsvarighet för fusioner i 35 §. Övervägandena har redovisats i avsnitt 9.3.

När det gäller frågan om avslag på en tillståndsansökan är moti- verat av hänsyn till allmänintresset (första stycket 6), kan påpekas att prövningen är ägnad att innefatta en kontroll av att delningen inte innebär att tillståndspliktig verksamhet överlåts till ett bolag som Finansinspektionen bedömer vara olämpligt för att driva sådan verk- samhet. Prövningen i den delen är avsedd att motsvara eller kompen- sera för den särskilda begränsning som uppställs för inhemska del- ningar, men som av lagtekniska skäl inte är möjlig att uppställa för gränsöverskridande delningar; en gränsöverskridande delning inne- bär uteslutande att ett nytt övertagande bolag bildas (jfr 39 § andra stycket).

769

Författningskommentar

SOU 2021:18

44 d § Om ett övertagande bolag som ska ha sitt hemvist i Sverige ska bedriva försäkringsrörelse enligt denna lag får Bolagsverket, utöver det som föreskrivs i 24 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551), registrera det övertagande bolaget endast om Finansinspektionen genom beslut som fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.

Paragrafen är ny och kompletterar den laglighetsprövning som Bo- lagsverket enligt aktiebolagslagens bestämmelser ska göra inför en registrering av ett svenskt övertagande aktiebolag som bildas till följd av en gränsöverskridande delning av en utländsk juridisk per- son. Övervägandena har redovisats i avsnitt 9.3.

I paragrafen uppställs en ytterligare förutsättning för registrering av ett övertagande bolag, om bolaget ska driva försäkringsrörelse som är tillståndspliktig enligt denna lag. Härigenom säkerställs att de svenska näringsrättsliga bestämmelserna om tillstånd efterlevs i de fall ett nybildat svenskt bolag ska överta finansiell verksamhet från en utländsk juridisk person.

För att Bolagsverket ska kunna registrera ett övertagande bolag som avser att bedriva försäkringsverksamhet gäller således – utöver förutsättningarna i aktiebolagslagen – att bolaget har fått Finans- inspektionens tillstånd att driva sådan verksamhet och att inspek- tionens beslut har fått laga kraft. Det är alltså inte tillräckligt att bo- laget har ansökt om tillstånd att driva finansiell verksamhet. Inte heller är det tillräckligt att en utländsk myndighet har gett den utländska juridiska person som delas tillstånd att driva finansiell verksamhet i Sverige. Betydelsen av ett eventuellt utländskt tillstånd ska bedömas av Finansinspektionen inom ramen för inspektionens prövning av bolagets ansökan om tillstånd att driva försäkringsrörelse, inte av Bolagsverket vid prövningen av om det finns förutsättningar att registrera bolaget.

44 e § I stället för föreskrifterna i 24 kap. 58 § tredje stycket aktiebo- lagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller följande. Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 24 kap. 58 § första stycket samma lag får talan inte väckas efter det att Finans- inspektionen genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat till- stånd att verkställa delningsplanen enligt 44 a–44 c §§.

770

SOU 2021:18

Författningskommentar

Paragrafen är ny och motsvarar i sak vad som föreskrivs för fusioner i 38 § (som motsvarar hittillsvarande 39 §). För en kommentar hän- visas till författningskommentaren till den paragrafen. Övervägan- dena finns i avsnitt 9.3.

Ombildning

44 f § När ett försäkringsaktiebolag genomför en gränsöverskridande ombildning gäller inte 24 a kap. 19, 20 och 23–25 §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller 44 g–44 j §§ i detta kapitel.

Av paragrafen, som är ny, framgår vilka bestämmelser i aktiebolags- lagens regelverk som är undantagna från tillämpningen när ett för- säkringsaktiebolag genomför en gränsöverskridande ombildning. I stället för dessa ska tillämpas vissa särbestämmelser om tillstånds- och borgenärsskyddsförfarandet. Förslaget har behandlats i av- snitt 9.3.

44 g § När ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska det ansöka om tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.

Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget och, om ombildnings- planen har registrerats enligt 24 a kap. 13 § första stycket aktiebolags- lagen (2005:551), senast två år efter det att ombildningsplanen kun- gjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolags- verket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansök- ningar.

I paragrafen, som är ny, regleras när och hos vilken myndighet ett försäkringsaktiebolag som ska genomföra en gränsöverskridande ombildning ska ansöka om tillstånd att verkställa ombildningspla- nen. Paragrafen har sin sakliga motsvarighet för fusioner i 33 §. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

771

Författningskommentar

SOU 2021:18

44 h § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en ombildningsplan ska prövas att bolagets borgenärer tillförsäkras en be- tryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.

Paragrafen, som är ny, har sin sakliga motsvarighet för fusioner i 34 §. Övervägandena har redovisats i avsnitt 9.3.

Den prövning som ska ske enligt förevarande paragraf ersätter aktiebolagslagens borgenärsskyddsförfarande, däribland kallelse på bolagets borgenärer, och innebär att Finansinspektionen vid ett för- säkringsaktiebolags ansökan om tillstånd att verkställa en gränsöver- skridande ombildning ska pröva att borgenärerna tillförsäkras en be- tryggande säkerhet.

44 i § En ansökan enligt 44 g § ska avslås om

1. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 44 h § eller bolagets ekonomiska förhållanden i öv- rigt är sådana att ombildningen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, eller

2. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

I 24 a kap. 22 § aktiebolagslagen (2005:551) finns ytterligare be- stämmelser om när ansökan ska avslås.

Av paragrafen, som är ny, framgår när en ansökan om tillstånd att verkställa en plan om gränsöverskridande ombildning ska avslås. Paragrafen har sin motsvarighet för fusioner i 35 §. Övervägandena har redovisats i avsnitt 9.3.

44 j § Om en utländsk juridisk person efter ombildning ska utgöra ett svenskt aktiebolag som ska bedriva försäkringsrörelse enligt denna lag gäller, utöver det som föreskrivs i 24 a kap. 29 § aktiebolagslagen (2005:551), att Bolagsverket får registrera bolaget endast om Finans- inspektionen genom beslut som fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.

Paragrafen är ny och kompletterar den laglighetsprövning som Bo- lagsverket enligt aktiebolagslagens bestämmelser ska göra inför en registrering av en gränsöverskridande ombildning av en utländsk ju-

772

SOU 2021:18

Författningskommentar

ridisk person till ett svenskt aktiebolag. Övervägandena har redovi- sats i avsnitt 9.3.

I paragrafen uppställs en ytterligare förutsättning för registrering av en sådan ombildning, om bolaget efter ombildning ska driva för- säkringsrörelse som är tillståndspliktig enligt denna lag. Härigenom säkerställs att de svenska näringsrättsliga bestämmelserna om till- stånd efterlevs när ett svenskt aktiebolag, som är resultatet av en gränsöverskridande ombildning av en utländsk juridisk person, ska driva finansiell verksamhet.

Bolagsverket får således registrera en ombildning endast om bo- laget – utöver förutsättningarna i aktiebolagslagen – har fått tillstånd att driva sådan verksamhet i beslut från Finansinspektionen som fått laga kraft. För att registrering ska få ske är det således inte tillräckligt att bolaget har ansökt om tillstånd att driva finansiell verksamhet. Inte heller är det en för registrering tillräcklig förutsättning om en utländsk myndighet har gett den utländska juridiska person som ska ombildas tillstånd att driva finansiell verksamhet i Sverige. Betydelsen av ett eventuellt utländskt tillstånd ska bedömas av Finansinspek- tionen inom ramen för Finansinspektionens prövning av bolagets an- sökan om tillstånd att driva försäkringsrörelse, inte av Bolagsverket vid prövningen av om det finns förutsättningar att registrera ombild- ningen.

44 k § I stället för föreskrifterna i 24 a kap. 33 § andra stycket aktie- bolagslagen om att väcka talan gäller följande. Utöver det som före- skrivs i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) och 24 a kap. 33 § första stycket samma lag får talan inte väckas efter det att Finansinspektionen genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa ombildningsplanen enligt 44 g–44 i §§.

Paragrafen är ny och motsvarar i sak vad som föreskrivs för fusioner i 38 § (som motsvarar hittillsvarande 39 §). För en kommentar hän- visas till författningskommentaren till den paragrafen. Övervägan- dena finns i avsnitt 9.3.

773

Författningskommentar

SOU 2021:18

12 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för ömsesidiga försäkringsbolag

81 § Vid fusion med ett ömsesidigt försäkringsbolag gäller 16 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de undantag och tillägg som följer av andra stycket.

I stället för 16 kap. 17–19, 21–23 och 41 §§, 41 a § första stycket samt 41 b och 41 c §§ lagen om ekonomiska föreningar tillämpas 82– 84 och 86 §§ i detta kapitel. I 85 § i detta kapitel finns regler om till- lämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. I 86 § i detta kapitel finns regler om tillämpning av 16 kap. 28 och 29 §§ samma lag.

När 16 kap. 20 och 41 a §§ lagen om ekonomiska föreningar till- lämpas på ett ömsesidigt försäkringsbolag ska det som sägs om Bo- lagsverket i stället avse Finansinspektionen.

Paragrafen har justerats. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

Av andra stycket framgår vilka bestämmelser som är undantagna från tillämpningen av föreningslagens regelverk.

I tredje stycket har lagts till paragrafer som avser den prövning som föregår ett beslut om tillstånd eller avslag på ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan, samt myndighetens möjlighet att förordna en lämplig sakkunnig vid handläggningen av en sådan ansökan.

82 § När fusionsplanen gäller i samtliga försäkringsbolag, ska såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.

Vid fusion genom kombination ska försäkringsbolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsord- ningen enligt 2 kap. 8 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöver- skridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.

En ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag och, om fusions- planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om eko- nomiska föreningar, senast två år efter det att fusionsplanen har kun- gjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.

774

SOU 2021:18

Författningskommentar

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska också underrätta Bo- lagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

Paragrafens fjärde stycke har justerats. Det hittillsvarande kravet på att Finansinspektionen ska underrätta Skatteverket om ansökningar enligt första stycket har utgått, som en följd av att bestämmelserna i

16 kap. 20 § föreningslagen – om Skatteverkets särskilda beslutande- rätt – upphävs. Finansinspektionen ska även i fortsättningen under- rätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av ansökningarna men det fordras inte längre att beslutet har fått laga kraft.

84 § En ansökan enligt 82 § ska avslås om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsord- ningen,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fu- sionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,

3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 83 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas eller andra borgenä- rers intressen, eller

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

I16 kap. 41 a § andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska för- eningar finns ytterligare bestämmelser om när ansökan ska avslås.

Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår en- ligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.

Paragrafen har fått ett nytt andra stycke. Av bestämmelsen framgår att det i föreningslagen finns ytterligare avslagsgrunder som är till- lämpliga vid tillståndsprövningen enligt denna lag, utöver de som räknas upp i paragrafens första stycke.

775

Författningskommentar

SOU 2021:18

86 § Bestämmelserna om fusion genom absorption i 16 kap. 28 och 29 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska bara gälla vid fusion mellan bolag enligt 80 § i detta kapitel.

Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionspla- nen hos Finansinspektionen. Ansökan ska lämnas in senast en må- nad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.

I fråga om ett sådant ärende gäller 83 och 84 §§ i tillämpliga delar. Det som sägs om överlåtande bolag ska då avse dotterbolag och det som sägs om övertagande bolag ska avse moderbolag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt andra stycket. Finansinspektionen ska också underrätta Bo- lagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en underrättelse om ett sådant beslut registrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar.

Paragrafens fjärde stycke har justerats; se författningskommentaren till 82 §.

13 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för försäkringsföreningar

32 § Vid fusion med en försäkringsförening gäller inte 16 kap. 17– 19, 21–23 och 41 §§, 41 a § första stycket samt 41 b och 41 c §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stället gäller 33–35 §§ i detta kapitel. I 36 § i detta kapitel finns särskilda bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. När fusionen avser en försäkringsförening och ett helägt dotterbolag, gäller 33–35 §§ i tillämpliga delar. Det som sägs där om överlåtande förening ska i stället avse dotterbolaget.

När 16 kap. 20 och 41 a §§ lagen om ekonomiska föreningar till- lämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

Paragrafen har justerats. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

776

SOU 2021:18

Författningskommentar

Av första stycket framgår vilka ytterligare bestämmelser som är undantagna från tillämpningen av föreningslagens regelverk.

I andra stycket har lagts till paragrafer som avser den prövning som föregår ett beslut om tillstånd eller avslag på ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan, samt myndighetens möjlighet att för- ordna en lämplig sakkunnig vid handläggningen av en sådan ansökan.

33 § När fusionsplanen gäller i samtliga föreningar, ska såväl den eller de överlåtande försäkringsföreningarna som den övertagande försäkringsföreningen ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.

Vid fusion genom kombination ska försäkringsföreningarna dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av stadgarna enligt 2 kap. 8 § för den övertagande föreningen. Vid gräns- överskridande fusion gäller detta bara om den övertagande för- eningen ska ha sin hemvist i Sverige.

Ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga föreningar och, om fusionspla- nen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekono- miska föreningar, senast två år efter det att fusionsplanen har kun- gjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bo- lagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

Paragrafens fjärde stycke har justerats. Det hittillsvarande kravet på att Finansinspektionen ska underrätta Skatteverket om ansökningar enligt första stycket har utgått, som en följd av att bestämmelserna i 16 kap. 20 § föreningslagen – om Skatteverkets särskilda beslutande- rätt – upphävs. Finansinspektionen ska även i fortsättningen under- rätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av an- sökningarna men det fordras inte längre att beslutet har fått laga kraft.

777

Författningskommentar

SOU 2021:18

35 § En ansökan enligt 33 § ska avslås om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,

3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fu- sionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen, eller

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

I16 kap. 41 a § andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska för- eningar finns ytterligare bestämmelser om när ansökan ska avslås.

Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår en- ligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får Finansinspek- tionen förklara att ärendet ska vila under en viss tid som inte får överstiga sex månader.

Paragrafen har fått ett nytt andra stycke. Av bestämmelsen framgår att det i föreningslagen finns ytterligare avslagsgrunder som är til- lämpliga vid tillståndsprövningen enligt denna lag, utöver de som räknas upp i paragrafens första stycke.

12.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag

10 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för tjänstepensionsföretag

1 § För tjänstepensionsaktiebolag gäller föreskrifter för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller av sådana bestämmelser i försäkringsrörelselagen (2010:2043) som det hänvi- sas till i denna lag. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestäm- melser i denna lag eller i försäkringsrörelselagen som gäller i stället för eller utöver aktiebolagslagen.

778

SOU 2021:18

Författningskommentar

Vid tillämpningen av

1. 8 kap. 9 och 30 §§ och 37 § andra stycket aktiebolagslagen,

2. 23 kap. 21 a § och 45 a §§ aktiebolagslagen,

3. 24 kap. 22 a och 45 §§ aktiebolagslagen, och

4. 24 a kap. 21 och 22 §§ aktiebolagslagen,

ska det som sägs om Bolagsverket avse Finansinspektionen. Bestämmelserna i 32 kap. aktiebolagslagen om aktiebolag med sär-

skild vinstutdelningsbegränsning gäller inte för tjänstepensionsaktie- bolag.

Paragrafen har justerats. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.

I andra stycket har lagts till nya paragrafer som avser den prövning som föregår ett beslut om tillstånd eller avslag på ett bolags ansökan om tillstånd att verkställa en plan om ett gränsöverskridande förfa- rande (fusion, delning eller ombildning) och myndighetens möjlig- het att förordna en lämplig person som sakkunnig vid handlägg- ningen av en sådan ansökan.

2 § Följande bestämmelser i 11 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska tillämpas på tjänstepensionsaktiebolag:

–4–6 §§ om bolagsstämma,

– 7, 7 a och 8–11 §§ om bolagets ledning,

– 12 och 13 §§ om revision,

– 14 och 15 §§ om vissa penninglån och emissioner i livförsäk- ringsaktiebolag som inte får dela ut vinst,

–16–19 §§ om värdeöverföringar från och överskottshantering i livförsäkringsaktiebolag,

– 20 och 21 §§ om ombildning till livförsäkringsaktiebolag som får dela ut vinst,

–22–29 §§ om minskning av aktiekapitalet, den bundna över- kursfonden och reservfonden,

– 30 § om lån m.m. till närstående,

– 38 § om ogiltighet vid fusion,

–39–43 §§ om inhemsk delning,

–44–44 e §§ om gränsöverskridande delning

– 44 f–44 k §§ om gränsöverskridande ombildning

– 46 och 47 §§ om likvidation, och

– 51 § om skadestånd.

779

Författningskommentar

SOU 2021:18

Vid tillämpning av bestämmelserna ska det som sägs om försäk- ringsaktiebolag och livförsäkringsaktiebolag avse tjänstepensions- aktiebolag.

Paragrafen justeras med anledning av de nya bestämmelser om gränsöverskridande delning och gränsöverskridande ombildning som införs i 11 kap. försäkringsrörelselagen och som ska tillämpas även på tjänstepensionsaktiebolag. För en kommentar om bestäm- melsernas innebörd hänvisas till de aktuella paragraferna i försäk- ringsrörelselagen.

I paragrafen sker också redaktionella justeringar i följd av bl.a. ny numrering av hittillsvarande bestämmelser. Detta innebär ingen änd- ring i sak.

10 § Vid fusion med ett tjänstepensionsaktiebolag tillämpas 11–13 och 15 §§ i detta kapitel i stället för 23 kap. 19–21, 22–24, 32, 33 och 45 §§, 45 a § första stycket samt 45 b och 45 c §§ aktiebolagslagen (2005:551).

Paragrafen har justerats på så sätt att från tillämpningen av aktiebo- lagslagens regelverk undantas de ytterligare bestämmelser som fram- går av paragrafen. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.

11 § Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl överlåtande som övertagande bolag. Vid en gränsöverskri- dande fusion ska ansökan dock göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktie- bolagslagen (2005:551), ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.

Vid fusion genom kombination ska bolagen också ansöka om till- stånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 9 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fu- sion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha hemvist i Sverige.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bo-

780

SOU 2021:18

Författningskommentar

lagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

Paragrafens tredje stycke har justerats. Det hittillsvarande kravet på att Finansinspektionen ska underrätta Skatteverket om ansökningar enligt första stycket har utgått, som en följd av att bestämmelserna i 23 kap. 21 a § aktiebolagslagen – om Skatteverkets särskilda beslu- tanderätt – upphävs. Finansinspektionen ska även i fortsättningen underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anled- ning av ansökningarna men det fordras inte längre att beslutet har fått laga kraft.

13 § En ansökan enligt 11 § första stycket ska avslås, om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsord- ningen,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt den lagen eller förordningen,

3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 12 § eller de fusione- rande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fu- sionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkra- des och andra borgenärers intressen, eller

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

I 23 kap. 45 a § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) finns yt- terligare bestämmelser om när ansökan ska avslås.

Vid fusion genom kombination ska en ansökan också avslås om revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) inte utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta.

Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår en- ligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.

781

Författningskommentar

SOU 2021:18

Paragrafen har fått ett nytt andra stycke. Av bestämmelsen framgår att det i aktiebolagslagen finns ytterligare avslagsgrunder som är til- lämpliga vid tillståndsprövningen enligt denna lag, utöver de som räknas upp i paragrafens första stycke.

15 § Vid absorption av ett helägt dotterbolag ska ansökan om till- stånd att verkställa fusionsplanen göras av moderbolaget. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande hos moderbolaget. Om planen har registrerats en- ligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kun- gjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om en ansökan. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av ansökningen.

Vid behandlingen av en ansökan tillämpas 12 och 13 §§.

Paragrafens andra stycke har justerats. För en kommentar hänvisas till författningskommentaren till 11 §.

40 § Vid fusion med ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag tillämpas 16 kap. 1–16, 20, 24–40, 41 a § andra stycket och 42–51 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de ändringar och tillägg som föreskrivs i 41–45 §§ i detta kapitel.

När 16 kap. 20 och 41 a §§ lagen om ekonomiska föreningar til- lämpas på ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

Paragrafen har justerats på så sätt att vissa nya paragrafer i förenings- lagen ska tillämpas av Finansinspektionen vid fusion med ett ömse- sidigt försäkringsbolag. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.

41 § Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl överlåtande som övertagande bolag. Vid en gränsöverskri- dande fusion ska ansökan dock göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att fusionsplanen blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om eko- nomiska föreningar, ska ansökan dessutom ges in senast två år efter

782

SOU 2021:18

Författningskommentar

det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.

Vid fusion genom kombination ska bolagen också ansöka om till- stånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 9 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fu- sion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha hemvist i Sverige.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska också underrätta Bo- lagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

Paragrafens tredje stycke har justerats. Det hittillsvarande kravet på att Finansinspektionen ska underrätta Skatteverket om ansökningar enligt första stycket har utgått, som en följd av att bestämmelserna i

16 kap. 20 § föreningslagen – om Skatteverkets särskilda beslutande- rätt – upphävs. Finansinspektionen ska även i fortsättningen under- rätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av ansökningarna men det fordras inte längre att beslutet har fått laga kraft.

43 § En ansökan enligt 41 § första stycket ska avslås, om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsord- ningen,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 eller om prövning av fu- sionen pågår enligt den lagen eller förordningen,

3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 42 § eller de fusione- rande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fu- sionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkra- des och andra borgenärers intressen, eller

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

I 16 kap. 41 a § andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska för- eningar finns ytterligare bestämmelser om när ansökan ska avslås.

Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår en- ligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och

783

Författningskommentar

SOU 2021:18

prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.

Paragrafen har fått ett nytt andra stycke. Av bestämmelsen framgår att det i föreningslagen finns ytterligare avslagsgrunder som är till- lämpliga vid tillståndsprövningen enligt denna lag, utöver de som räknas upp i paragrafens första stycke.

45 § Bestämmelserna om fusion genom absorption i 16 kap. 28 och 29 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska bara gälla vid fusion mellan bolag enligt 39 § i detta kapitel. Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska göras av moderbolaget och ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gäl- lande hos det bolaget. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, ska ansökan dessutom ges in sen- ast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om en ansökan. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av ansökan. Bolagsverket ska re- gistrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska före- ningar. Det som sägs där om föreningsregistret ska i stället avse för- säkringsregistret.

Vid behandlingen av en ansökan tillämpas 42 och 43 §§.

Paragrafens andra stycke har justerats. För en kommentar hänvisas till författningskommentaren till 41 §.

61 § Vid fusion med en tjänstepensionsförening tillämpas 62– 64 §§ i detta kapitel i stället för 16 kap. 17–19, 21–23 och 41 §§, 41 a § första stycket samt 41 b och 41 c §§ lagen (2018:672) om eko- nomiska föreningar. Bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar finns i 13 kap. 36 § försäkringsrö- relselagen (2010:2043). När fusionen avser en tjänstepensionsför- ening och ett helägt dotterbolag ska det som sägs i 62–64 §§ om överlåtande förening avse dotterbolaget.

När 16 kap. 20 och 41 a §§ lagen om ekonomiska föreningar till- lämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

784

SOU 2021:18

Författningskommentar

Paragrafen har justerats. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.

Av första stycket framgår de ytterligare bestämmelser som ska un- dantas från tillämpningen av föreningslagens regelverk. I andra stycket har lagts till nya paragrafer som avser den prövning som fö- regår ett beslut om tillstånd eller avslag på en förenings ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan, samt myndighetens möjlighet att förordna en lämplig person som sakkunnig vid handläggningen av en sådan ansökan.

62 § Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl överlåtande som övertagande tjänstepensionsförening. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att fusionsplanen blivit gällande i samtliga föreningar. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, ska ansö- kan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registrer- ingen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.

Vid fusion genom kombination ska föreningarna också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av stadgarna enligt 2 kap. 9 § för den övertagande föreningen. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om den övertagande föreningen ska ha hem- vist i Sverige.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bo- lagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

Paragrafens tredje stycke har justerats. För en kommentar hänvisas till författningskommentaren till 41 §.

64 § En ansökan enligt 62 § första stycket ska avslås, om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 eller om prövning av fu- sionen pågår enligt den lagen eller förordningen,

3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 63 § eller de fusione-

785

Författningskommentar

SOU 2021:18

rande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäk- rades och andra borgenärers intressen, eller

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

I 16 kap. 41 § andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska före- ningar finns ytterligare bestämmelser om när en ansökan ska avslås.

Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår en- ligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.

Paragrafen har fått ett nytt andra stycke. Av bestämmelsen framgår att det i föreningslagen finns ytterligare avslagsgrunder som är till- lämpliga vid tillståndsprövningen enligt denna lag, utöver de som räknas upp i paragrafens första stycke.

12.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m.

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om arbetstagares medver- kan vid gränsöverskridande fusioner, gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande ombildningar.

Arbetstagarnas medverkan kan fastställas enligt överenskom- melse mellan de deltagande företagen och en för arbetstagarna enligt denna lag utsedd förhandlingsdelegation eller, om någon överens- kommelse inte träffats, enligt bestämmelserna i 30–40 §§.

Paragrafen har ändrats med anledning av artiklarna 160l och 86l i direktivet, se närmare avsnitt 7.4.2.

Genom ändringen i första stycket har klargjorts att lagen innehål- ler bestämmelser om arbetstagares medverkan i fråga om samtliga typer av gränsöverskridande förfaranden; gränsöverskridande fu- sioner, gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande om- bildningar.

Andra stycket är oförändrat. En kommentar till det stycket finns i prop. 2007/08:20 s. 98.

786

SOU 2021:18

Författningskommentar

2 § Denna lag gäller i företag som deltar i eller etableras genom

1. en gränsöverskridande fusion, gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning om

– arbetstagarna i något av de deltagande företagen omfattas av be- stämmelser om medverkan, eller

– det genomsnittliga antalet arbetstagare i något av de företag som deltar i det gränsöverskridande förfarandet under de sex månaderna närmast före offentliggörandet av planen för förfarandet uppgår till minst fyra femtedelar av det antal anställda som i respektive företags hemviststat utlöser rätt till medverkan, eller

2. en inhemsk fusion eller delning som sker inom fyra år från det att en gränsöverskridande fusion, gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning registrerats, om företag enligt 1 ingår

idet övertagande företaget och arbetstagarnas medverkan sedan tidigare regleras enligt denna lag.

Lagen gäller dock inte om fusionen eller ombildningen resulterar

iatt ett europabolag eller ett europakooperativ bildas.

Om förhandlingsdelegationen fattar ett beslut enligt 22 § första stycket eller avstår från att fatta beslut enligt 30 § 2 b gäller därefter inte lagen i det övertagande företaget.

Paragrafen har ändrats för att genomföra artiklarna 160l och 86l samt ändringarna i artikel 133 i 2019 års direktiv. Skälen för ändringarna och tilläggen i första stycket 1 andra strecksatsen har behandlats i avsnitt 7.3.2.

Ändringen i första stycket 1 innebär dels att lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande om- bildningar, dels att rätt till medverkan inträder även när det genom- snittliga antalet arbetstagare i något av företagen som deltar i en gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning under de sex månaderna närmast före offentliggörandet av planen för det gräns- överskridande förfarandet uppgår till minst fyra femtedelar av det antal anställda som i respektive bolags hemviststat utlöser rätt till medverkan.

Enligt svenska bestämmelser krävs för rätt till styrelserepresen- tation att ett företag under det senast förflutna räkenskapsåret har sysselsatt i genomsnitt minst 25 arbetstagare samt att det finns ett gällande kollektivavtal (jfr 4 och 6 §§ styrelserepresentationslagen).

787

Författningskommentar

SOU 2021:18

När det gäller gränsöverskridande fusioner finns det sedan tidigare enligt punkten 1 rätt till arbetstagarmedverkan om sådan rätt redan finns i något av de deltagande bolagen. Vid en gränsöverskridande fusion sänks kraven för arbetstagarmedverkan till fyra femtedelar av den nivå som annars gäller för rätt till arbetstagarmedverkan i respektive bolags hemviststat. För Sveriges del innebär det att rätt till medverkan inträder vid 20 arbetstagare, förutsatt att det också finns kollektivavtal. Motsvarande avstämning måste dock göras för alla deltagande bolag enligt den lagstiftning som gäller enligt bola- gets hemstats lagstiftning som, på samma sätt som förevarande be- stämmelse, förutsätts ha utformats i enlighet med artikel 133.2. Skulle rätt till arbetstagarmedverkan i något av de övriga deltagande bolagen inträda på en lägre nivå (eller inte vara beroende av före- komsten av ett kollektivavtal) i enlighet med regelverken i deras respektive hemviststater, gäller således rätten också svenska arbets- tagare även om de skulle vara färre än 20 (respektive sakna kollektiv- avtal). När rätt till arbetstagarmedverkan har konstaterats för något av de deltagande bolagen, gäller alltså alltid en rätt till arbetstagar- medverkan i det övertagande bolaget och detta även om arbetsta- garna saknat rätt till medverkan enligt lagstiftningen i sin egen hemstat.

Ändringen i första stycket 2 innebär att den tidsperiod inom vilken lagens bestämmelser om arbetstagares medverkan ska tillämpas vid inhemska fusioner och delningar som påbörjas inom fyra år efter att det gränsöverskridande förfarandet har registrerats, dvs. inom fyra år efter att en gränsöverskridande fusion, gränsöverskridande del- ning eller gränsöverskridande ombildning registrerades.

Medverkandelagen kan komma att bli tillämplig även efter flera efterföljande inhemska fusioner, under förutsättning att dessa sker inom fyra år. Fyraårsperioden börjar enligt det bakomliggande di- rektivet att löpa när den gränsöverskridande fusionen har fått verkan (jfr 23 kap. 49 § aktiebolagslagen) Om en efterföljande fusion initie- ras genom att en fusionsplan upprättas inom fyraårsfristen, ska ar- betstagarnas rätt till medverkan föras vidare i den senare fusionen (jfr prop. 2007/08:20 s. 98.) Motsvarande gäller vid gränsöverskri- dande delningar och gränsöverskridande ombildningar.

I andra stycket har tydliggjorts att bestämmelserna inte gäller vid en ombildning som resulterar i att ett europabolag eller ett europa- kooperativ bildas. Det har inte ansetts nödvändigt att i detta sam-

788

SOU 2021:18

Författningskommentar

manhang nämna delning, eftersom delning definitionsmässigt inte kan leda till uppkomsten av ett europabolag eller europakooperativ.

3 § Bestämmelserna i 5–9 och 19 §§ om förhandlingsdelegationen,

i20–29 §§ om förhandlingsförfarandet, i 30–34 och 36–40 §§ om vad som gäller om avtal inte träffas samt i 41 § om kostnader gäller när det övertagande eller ombildade företaget ska ha eller har sitt säte i Sverige.

Bestämmelserna i 10–18 och 35 §§ om fördelning av platser och om hur ledamöter för arbetstagare i Sverige utses gäller oavsett var det övertagande eller ombildade företaget ska ha eller har sitt säte.

Paragrafen har ändrats som en följd av att lagen har gjorts tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande om- bildningar. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak.

En kommentar till paragrafen finns i prop. 2007/08:20 s. 99 f. 4 § I denna lag avses med

– delning: en sådan uppdelning av ett aktiebolag som avses i 24 kap. aktiebolagslagen (2005:551),

– fusion: en sammanslagning av två eller flera företag som innebär att ett företag övertar ett eller flera andra företags tillgångar och skulder och att det eller de sistnämnda företagen upplöses utan lik- vidation,

– företag: ett sådant företag som avses i artikel 119.1 i Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i den ursprungliga lydelsen,

– gränsöverskridande delning: en delning genom vilket ett företag delas upp på två eller flera företag med hemvist i olika stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),

– gränsöverskridande fusion: en fusion mellan företag i olika sta- ter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),

– gränsöverskridande ombildning: en sådan ombildning som avses i 24 a kap. aktiebolagslagen,

–EES-stater: staterna i Europeiska unionen samt de övriga stater som omfattas av EES-avtalet,

– övertagande företag: det företag som blir resultatet av en fusion,

– deltagande företag: de företag som direkt deltar i en fusion,

– dotterföretag: ett företag som ett annat företag utövar ett be- stämmande inflytande över i enlighet med 13–16 §§ lagen (2011:427) om europeiska företagsråd,

789

Författningskommentar

SOU 2021:18

– berörda dotterföretag eller berörda filialer: dotterföretag eller filialer till ett deltagande företag som föreslås bli dotterföretag eller filialer till ett övertagande företag, och

– medverkan: det arbetstagarinflytande som utövas genom rätten

att

a) välja eller på annat sätt utse några av ledamöterna i ett företags styrelse, annat förvaltningsorgan eller tillsynsorgan, eller

b) föreslå eller avvisa några eller alla ledamöter i ett företags sty- relse, annat förvaltningsorgan eller tillsynsorgan.

Paragrafen har ändrats som en följd av att lagen har gjorts tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande om- bildningar.

Definitionerna av delning, gränsöverskridande delning och gräns- överskridande ombildning följer av hur dessa förfaranden definieras i 24 kap. och 24 a kap. aktiebolagslagen.

En kommentar till paragrafen i dess ursprungliga lydelse finns i prop. 2007/08:20 s. 100 ff.

5 § De deltagande företagen ska så snart som möjligt, sedan fu- sionsplanen, delningsplanen eller ombildningsplanen har offentlig- gjorts, vidta nödvändiga åtgärder för att en förhandlingsdelegation för arbetstagarna ska kunna inrättas.

De deltagande företagen ska lämna uppgift om namnen på de del- tagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna samt uppgift om antalet anställda i dessa. De ska även lämna uppgift om namnen på övriga dotterföretag och filialer i EES-staterna. In- formationen ska lämnas till arbetstagarnas representanter i de delta- gande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna.

Om företagen avser att utan föregående förhandlingar tillämpa bestämmelserna i 32–40 §§ ska den information som avses i andra stycket även innehålla en upplysning om denna avsikt.

Paragrafen har ändrats som en följd av att lagen har gjorts tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande om- bildningar.

En kommentar till paragrafen i dess ursprungliga lydelse finns i prop. 2007/08:20 s. 102 f.

790

SOU 2021:18

Författningskommentar

6 § En förhandlingsdelegation för arbetstagarna ska inrättas i en- lighet med bestämmelserna i 7–19 §§. Ledamöter till förhandlings- delegationen ska väljas eller utses inom tio veckor från det att de del- tagande företagen fullgjort sina skyldigheter enligt 5 §.

Förhandlingsdelegationen företräder arbetstagarna i de delta- gande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna i förhandlingar med de deltagande företagen om ett avtal om med- verkan i det övertagande eller ombildade företaget. Förhandlings- delegationen kan också ha de uppgifter som framgår av 33–37 §§.

Paragrafen har ändrats som en följd av att lagen har gjorts tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande om- bildningar.

En kommentar till paragrafen i dess ursprungliga lydelse finns i prop. 2007/08:20 s. 103.

7 § Vid en gränsöverskridande fusion ska arbetstagarna i de delta- gande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna i varje EES-stat tilldelas en ordinarie plats i förhandlingsdelegationen för varje hel eller påbörjad tiondel som de tillsammans utgör av samt- liga arbetstagare i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna i samtliga EES-stater.

Paragrafen har ändrats som en följd av att lagen har gjorts tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande om- bildningar. I paragrafen har klargjorts att den ska tillämpas endast vid gränsöverskridande fusioner. Någon ändring i sak är inte avsedd. En kommentar till paragrafen i dess ursprungliga lydelse finns i prop. 2007/08:20 s. 103 f.

8 § Vid en gränsöverskridande fusion ska arbetstagarna i de olika EES-staterna tilldelas extraplatser i förhandlingsdelegationen, om det behövs för att minst en representant ska kunna utses för arbets- tagarna i varje deltagande företag som föreslås upphöra i och med fusionen.

De extraplatser som tilldelas arbetstagarna enligt första stycket får dock inte överstiga 20 procent av de platser som sammanlagt till- delats arbetstagarna enligt 7 §. Om hela behovet av extraplatser med hänsyn till detta inte kan täckas, ska de tillgängliga platserna tilldelas

791

Författningskommentar

SOU 2021:18

arbetstagarna i deltagande företag i olika EES-stater i fallande ord- ning efter antalet arbetstagare i de företag som föreslås upphöra i och med fusionen.

Tilldelningen av extraplatser får inte medföra att någon arbetsta- gare blir representerad av mer än en ledamot.

Paragrafen har ändrats som en följd av att lagen har gjorts tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande om- bildningar. I paragrafen har klargjorts att den ska tillämpas endast vid gränsöverskridande fusioner. Någon ändring i sak är inte avsedd. En kommentar till paragrafen i dess ursprungliga lydelse finns i prop. 2007/08:20 s. 104 f.

10 § Vid en gränsöverskridande fusion ska de ordinarie platser i förhandlingsdelegationen som tilldelats arbetstagare i Sverige förde- las mellan arbetstagarna i de deltagande företagen i Sverige i fallande ordning efter antalet arbetstagare i företagen. Arbetstagarna i varje företag tilldelas högst en plats per företag.

Om det efter fördelningen återstår ordinarie platser att fördela, fördelas dessa mellan arbetstagarna i berörda dotterföretag och berörda filialer i fallande ordning efter antalet arbetstagare i respek- tive dotterföretag eller filial.

Arbetstagarna i varje dotterföretag eller filial tilldelas högst en plats per företag respektive filial.

Om det därefter återstår ordinarie platser att fördela, fördelas dessa mellan arbetstagarna i de deltagande företagen, berörda dot- terföretagen och berörda filialerna med en plats vardera i fallande ordning efter antalet arbetstagare i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen eller berörda filialerna. Fördelningen upprepas till dess inga ordinarie platser återstår att fördela.

Paragrafen har ändrats som en följd av att lagen har gjorts tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande om- bildningar. I paragrafen har klargjorts att den ska tillämpas endast vid gränsöverskridande fusioner. Någon ändring i sak är inte avsedd.

En kommentar till paragrafen i dess ursprungliga lydelse finns i prop. 2007/08:20 s. 106.

792

SOU 2021:18

Författningskommentar

27 § För ett beslut att avstå från att inleda förhandlingar eller att avbryta pågående förhandlingar enligt 22 § första stycket krävs vid gränsöverskridande fusioner samma majoritet som anges i 26 §.

För ett beslut att avstå från att inleda förhandlingar eller att avbryta pågående förhandlingar enligt 22 § första stycket krävs vid gräns- överskridande delningar och gränsöverskridande ombildningar att minst två tredjedelar av ledamöterna röstar för detta.

Paragrafen har ändrats på så sätt att det i första stycket har klargjorts att stycket är tillämpligt enbart vid gränsöverskridande fusioner. Vad som menas med samma majoritet som krävs enligt 26 § innebär kva- lificerad majoritet, vilket här är att minst två tredjedelar av de leda- möter som företräder minst två tredjedelar av arbetstagarna i minst två EES-stater röstar för förslaget.

I det nya andra stycket anges vilket majoritetskrav som gäller för beslut om att avstå eller avbryta förhandlingar vid gränsöverskri- dande delningar och gränsöverskridande ombildningar. Det har inte ansetts lämpligt att i denna del tillämpa bestämmelsen i första stycket. I det stycket hänvisas till den förhållandevis komplicerade majoritetsregeln i 26 §, en regel som är avsedd för de speciella för- hållanden som gäller vid en fusion med arbetstagare från flera delta- gande bolag. Vid gränsöverskridande delningar och gränsöverskri- dande ombildningar finns det inledande skedet endast ett företag och majoritetskravet kan därför utformas på ett enklare sätt.

Skälen för ändringarna och tilläggen har behandlats i avsnitt 7.4.2.

29 a § Vid en gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning ska det bolag som bildas i ett avtal om arbetstagarinflytande föreskriva åtminstone samma nivå av arbetstagarinflytande som den som finns i det överlåtande bolaget eller bolaget före ombildningen.

Paragrafen är ny och bygger på artiklarna 160l.3 b och 86l.3 b i di- rektivet. Skälen för bestämmelsen har behandlats i avsnitt 7.4.3.

Enligt paragrafen ska ett avtal om arbetstagarinflytande ange åt- minstone samma nivå av arbetstagarinflytande efter en gränsöver- skridande delning eller ombildning som före. Det är med andra ord inte möjligt att avtala om en lägre nivå av arbetstagarinflytande. Av- talet ska ingås mellan den förhandlingsdelegation som bildas enligt 5 § och arbetsgivaren, det vill säga det nya bolag som uppstår vid en

793

Författningskommentar

SOU 2021:18

gränsöverskridande delning eller det ombildade bolaget i en annan medlemsstat.

Huruvida arbetstagarinflytandet i det övertagande respektive om- bildade bolaget når upp till åtminstone samma nivå enligt den nya hemviststatens regelverk blir en fråga för rättstillämpningen.

31 a § Efter en gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning ska arbetstagarna ha rätt till medverkan i samma om- fattning som före delningen eller ombildningen.

Paragrafen, som är ny, bygger på artikel 160l.3 g och 86l.3 g som i sin tur hänvisar till del 3 led a i bilagan till SE-direktivet. Skälen för bestämmelsen har behandlats i avsnitt 7.4.4.

Paragrafen innebär en principiell rätt till medverkan i samma om- fattning efter som före en gränsöverskridande delning eller ombild- ning. Jämför 29 a § som anger att avtal med sådant innehåll ska ingås mellan arbetstagardelegationen och arbetsgivaren (genom bolaget styrelse).

Hur graden av arbetstagarinflytande i olika rättsordningar ska jämföras för att bedöma om ett ingånget avtal ska anses föreskriva samma nivå är en fråga som får avgöras av rättstillämpningen i varje enskilt fall.

32 § Arbetstagarnas rätt att välja, utse, föreslå eller avvisa ett antal ledamöter i ett övertagande eller ombildat företags styrelse ska mot- svara den högsta andel som gällde i något organ i något av de delta- gande företagen före registreringen.

När bestämmelserna i 32–40 §§ ska tillämpas enligt 30 § 1 eller 2 har arbetstagarna rätt att välja eller på annat sätt utse en tredjedel av antalet ledamöter i styrelsen, om de enligt första stycket skulle ha rätt till en större andel ledamöter. Om en tredjedel inte utgör ett helt tal ska arbetstagarna ha rätt till det antal ledamöter som motsvarar närmast högre tal.

Paragrafen har ändrats som en följd av att medverkandelagen har gjorts tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och gräns- överskridande ombildningar.

Ändringen, som inte syftar till någon förändring i sak, är för- anledd av artiklarna 160l.4 b och 86l.4 b i direktivet.

794

SOU 2021:18

Författningskommentar

En kommentar till paragrafen finns i prop. 2007/08:20 s. 116.

Missbruk av förfarandet

44 a § Reglerna om gränsöverskridande delningar och gränsöver- skridande ombildningar får inte tillämpas i syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna deras rätt till arbetstagarinflytande.

Om väsentliga förändringar i ett bolag som har registrerats genom en gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning, dess dotterbolag eller filialer inträffar inom ett år från det att bolaget har registrerats och är sådana att arbetstagarna skulle ha fått ett mer omfattande inflytande om förändringarna gjorts före registreringen av bolaget, ska förändringarna anses gjorda i syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna deras rätt till arbetstagarinflytande, om inte bolaget visar andra skäl för förändringarna.

Paragrafen, som är ny, går tillbaka på artikel 160l.3 f och artikel 86l.3 f i direktivet som i sin tur hänvisar till bl.a. artikel 11 i SE-direktivet. Liksom den likalydande 67 § lagen (2004:559) om arbetstagarinfly- tande i europabolag genomför paragrafen den sistnämnda artikeln.

I första stycket fastslås att bestämmelserna gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande ombildningar inte får tillämpas i syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna rätt till inflytande.

Andra stycket innehåller en bevisbörderegel. Enligt denna presu- meras en gränsöverskridande delning och en gränsöverskridande ombildning ha haft till syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna inflytande om vissa för utsättningar är förhanden. Presumtionen in- träder om det inom ett år från det att bolaget registrerades i Sverige inträffar väsentliga förändringar i bolaget och resultatet av dessa för- ändringar skulle ha lett till en högre grad av inflytande om de hade genomförts redan före delningen respektive ombildningen. De för- ändringar som här avses är framförallt strukturella förändringar och större förändringar i arbetsstyrkan. Presumtionen bryts om bolaget visar andra skäl för att förändringarna har skett efter att bolaget re- gistrerats. Presumtionsregeln innebär i praktiken en bevislättnad som gäller för en viss tidsperiod från det att den gränsöverskridande delningen eller den gränsöverskridande ombildningen registrerades. Om förändringar inträder mer än ett år efter registreringen gäller

795

Författningskommentar

SOU 2021:18

inte längre någon bevislättnad; arbetstagarna kan visserligen fortfa- rande göra gällande att delningen eller ombildningen har haft till syfte att begränsa arbetstaginflytandet men har då bevisbördan för detta.

Om arbetstagarna, vanligen genom sina företrädare, bedömer att bestämmelserna om gränsöverskridande förfaranden har använts i syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna deras rätt till arbets- tagarinflytande, kan de vända sig till domstol och begära skadestånd (jfr 45 §).

Paragrafen har, som redan antytts, utformats efter förebild av 67 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag (beträffande förarbetena till den paragrafen, se prop. 2003/04:122 s. 85 ff. och 121 f.).

12.7 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

31 kap. Sekretess till skydd för enskild i annan verksamhet med anknytning till näringslivet

Revisorsyttranden vid gränsöverskridande förfaranden

Affärs- och driftförhållanden

25 a § Sekretess gäller för uppgift som har tagits in i ett yttrande som en revisor eller oberoende sakkunnig har avgett i ett gränsöverskridande förfarande enligt 23, 24 eller 24 a kap. aktiebolagslagen (2005:551) eller 16 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, om

1. uppgiften inte är allmänt känd och avser affärs- eller driftförhål- lande i det eller de företag som yttrandet gäller,

2. företaget har vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla uppgiften,

3. det kan antas att företaget lider skada om uppgiften röjs, och

4. företaget har begärt att uppgiften hemlighålls.

Sekretess enligt första stycket gäller inte för uppgifter som ingår i ett myndighets- eller domstolsbeslut.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om sekretess avse- ende revisors- eller sakkunnigyttranden som har avgetts i samband med ett gränsöverskridande förfarande enligt 23–24 a kap. aktiebolags- lagen eller 16 kap. föreningslagen. Bestämmelserna genomför, jämte

796

SOU 2021:18

Författningskommentar

hänvisningarna i 23 kap. 42 § femte stycket, 24 kap. 40 § femte stycket och 24 a kap. 13 § femte stycket aktiebolagslagen, artikel 86g.1 tredje stycket, 123.1 tredje stycket och 160g.1 tredje stycket i 2019 års ändringsdirektiv. Motiven finns i avsnitt 4.6.7.

Sekretessen får i första hand betydelse när ett bolag ger in en fu- sions-, delnings- eller ombildningsplan till Bolagsverket för registre- ring eller när en förening ger in en fusionsplan. Sekretessen avser att skydda sådana uppgifter som har karaktär av företagshemligheter men som revisorn/den sakkunnige har ansett bör ingå i hans eller hennes yttrande. Om bolaget begär att det ska gälla sekretess för uppgiften och Bolagsverket bedömer att övriga i paragrafen angivna förutsättningar är för handen, ska uppgifterna inte omfattas av det offentliggörande som annars gäller för uppgifter som ges in till Bo- lagsverket.

Sekretessbestämmelsen aktualiseras i första hand hos Bolags- verket. Men sekretessen är inte knuten till handläggningen i Bolags- verket utan gäller i motsvarande omfattning hos varje annan myn- dighet som i ett åtföljande ärende om tillstånd till verkställande av en fusionsplan, delningsplan eller ombildningsplan får tillgång till in- formationen, t.ex. när Bolagsverket samråder med myndigheten i tillståndsärendet. Vid överklagande av Bolagsverkets beslut i regi- strerings- eller kungörelseärendena får bestämmelsen även verkan i den domstol som prövar överklagandet.

Det kan noteras att sekretessregelns särskilda utformning – där sekretessen förutsätter att företaget särskilt begär att uppgifterna ska hemlighållas – är föranledd av utformningen i det bakomliggande direktivet. Direktivet kräver i denna del att medlemsstaterna ska sä- kerställa att bolaget kan utesluta konfidentiell information vid of- fentliggörandet av den oberoende sakkunniges rapport.

Sekretessprövningen sker hos den myndighet eller domstol till vilken uppgiften har kommit in. Vid sekretessprövningen av de rele- vanta uppgifterna torde skadebedömningen i praktiken bli avhängig de uppgifter som bolaget kan lämna om eventuella skadeverkningar av ett offentliggörande. Även om bolagets egen bedömning i regel bör kunna godtas måste dock bolaget förse myndigheten eller dom- stolen med så mycket information att den kan göra en självständig bedömning av om förutsättningarna för sekretess är uppfyllda. En situation där det kan finnas anledning för Bolagsverket att göra en från bolaget avvikande bedömning är om de aktuella uppgifterna är

797

Författningskommentar

SOU 2021:18

av det slag som måste offentliggöras i en års- eller koncernredovis- ning; i så fall torde inte paragrafens skaderekvisit inte vara uppfyllt.

Enligt andra stycket ska sekretess inte gälla för uppgifter som in- går i ett myndighets- eller domstolsbeslut.

I tredje stycket föreskrivs att för sådana uppgifter som finns i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Den tystnadsplikt som följer av denna paragraf inskränker inte den rätt som finns enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och

1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offent- liggöra uppgifter.

12.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

23 § Om en näringsverksamhet går över från en arbetsgivare till en annan och det då avtalas att ansvaret för en pensionsutfästelse ska flyttas över på efterträdaren, ska samtycke till överflyttningen in- hämtas från innehavaren av pensionsfordran. Tillsynsmyndigheten får medge att samtycke inte behöver inhämtas, om efterträdaren kan anses god för pensionsutfästelsen. Något samtycke behövs inte vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619).

Om det i lag eller någon annan författning har meddelats sär- skilda bestämmelser om tillvaratagande av en borgenärs rätt vid fu- sion, gäller dessa i stället för första stycket. En innehavare av en pensionsfordran behöver dock inte underrättas eller kallas enligt 23 kap. 19, 22 och 32 §§, 24 kap. 21 och 24 §§ samt 24 a kap. 19 och 23 §§ aktiebolagslagen (2005:551) eller enligt 16 kap. 17 och 21 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, om tillsynsmyndig- heten medger det. Detsamma gäller i ett ärende om vinstutdelning enligt 20 kap. 30 §, minskning av aktiekapitalet enligt 20 kap. 23 § eller minskning av reservfonden enligt 20 kap. 35 § 3 aktiebolagsla- gen och i ett ärende om minskning av reservfonden enligt 15 kap. 1 § 2 lagen om ekonomiska föreningar.

Har ansvaret för en pensionsutfästelse överflyttats, anses utfäs- telsen ha samma rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd hos efterträdaren från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter överflyttningen är företrädaren fri från ansvar för utfästelsen.

798

SOU 2021:18

Författningskommentar

Ändringen av paragrafen är föranledd av genomförandet av 2019 års direktiv.

Paragrafens andra stycke ger tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen) en möjlighet att, i fråga om pensionsborgenärer, dispensera från olika krav på underrättelse och kallelse. Denna möjlighet, som hit- tills har funnits vid bl.a. gränsöverskridande fusioner, utvidgas nu så att den kommer att finnas också vid gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande ombildningar.

Kommentarer till paragrafen i dess nuvarande lydelse finns i prop. 1993/94:196 s. 225 f. prop. 2004/05:85 s. 910 och prop. 2017/18:185 s. 435.

12.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution

12 kap. Resolutionsåtgärder

4 § När resolutionsåtgärder vidtas ska aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden inte tilläm- pas i de delar som motsvarar

– artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,

– avdelning II, kapitel -I, II och IV i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2121 vad gäller gränsöverskridande ombildningar, fu- sioner och delningar,

– Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börs- noterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,

– Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU av den 5 april 2011 om fusioner av aktiebolag, i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU, och

– artiklarna 10, 19.1, 29.1–29.3, 31.2 första stycket, 33–36 och 40– 42 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktober 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget om

799

Författningskommentar

SOU 2021:18

Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen i bolagsmän- nens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgär- derna likvärdiga, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets di- rektiv 2014/59/EU.

Ändringen i paragrafen är en lagteknisk åtgärd med anledning av ge- nomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt med de ändringar och tillägg som framgår av direktivet (EU) 2019/2121 av den 27 november 2019. Den nya hänvisningen i den andra streck- satsen ersätter tidigare hänvisning till Europaparlamentets och rå- dets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskri- dande fusioner av bolag med begränsat ansvar, i lydelsen enligt Euro- paparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU.

Den uppdaterade hänvisningen innebär att aktiebolagslagens be- stämmelser om gränsöverskridande ombildningar, gränsöverskri- dande fusioner och gränsöverskridande delningar inte ska tillämpas när resolutionsåtgärder vidtas.

En kommentar till paragrafen finns i prop. 2015/16:5 s. 813. Ändringen genomför artiklarna 86a.3 b, 120.4 b och 160a.4 b i

2017 års bolagsdirektiv i 2019 års lydelse. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.2, 5.3.4 och 6.3.4.

800

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2019:95

Bolags gränsöverskridande rörlighet inom EU

Beslut vid regeringssammanträde den 5 december 2019

Sammanfattning

En särskild utredare ska analysera och föreslå vilka författnings- ändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till de nya EU- regler om bolags gränsöverskridande rörlighet som nyligen antagits. Genom reglerna harmoniseras medlemsstaternas bestämmelser om när ett aktiebolag flyttar, fusioneras eller delas över nationsgränser inom EU. Harmoniseringen ska underlätta bolagens rörlighet på den inre marknaden samtidigt som bolagens intressenter skyddas.

En särskild utredare ska bl.a.

• analysera, jämföra och ta ställning till de alternativa tillvägagångs- sätt och valmöjligheter som det nya EU-direktivet om bolags gräns- överskridande rörlighet erbjuder,

• bedöma vilka författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till EU-direktivet, och

• lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021.

Vad gäller vid bolags gränsöverskridande rörlighet?

När det gäller gränsöverskridande rörlighet för företag finns det inom EU-rätten sedan tidigare bestämmelser om fusion (sammanslag-

801

Bilaga 1

SOU 2021:18

ning) av aktiebolag och fusion av ekonomiska föreningar. Genom EU-domstolens rättspraxis står det vidare klart att bolag under vissa förutsättningar har rätt att röra sig över gränserna och därmed byta hemvist inom EU (dom Polbud, C-106/16, EU:C:2017:804).

Kommissionen såg behov av nya regler

Europeiska kommissionen presenterade under våren 2018 det s.k. bolagsrättspaketet som innehöll två förslag till ändringsdirektiv till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt. Kommissionen, Europa- parlamentet och Europeiska unionens råd enades under de följande förhandlingarna om ändringsdirektivens innehåll.

Det ena ändringsdirektivet handlar om digitala verktyg och an- togs den 20 juni 2019. Inom Justitiedepartementet utreds hur det direktivet ska införlivas i svensk rätt.

Genom det andra ändringsdirektivet harmoniseras medlemssta- ternas bestämmelser om när ett bolag flyttar, fusioneras eller delas över nationsgränser inom EU. Harmoniseringen ska underlätta bo- lagens rörlighet på den inre marknaden samtidigt som bolagens intressenter skyddas. Direktivet har nyligen antagits och tiden för genomförande är 36 månader från det att direktivet träder i kraft.

Vad kommer EU-direktivet om gränsöverskridande rörlighet att innebära?

Det nya EU-direktivet om gränsöverskridande rörlighet innebär för svenska förhållanden i sak bl.a. följande.

Aktiebolag ska kunna flytta sin bolagsrättsliga hemvist från en medlemsstat till en annan medlemsstat utan att aktiebolaget likvideras eller upplöses i den ursprungliga medlemsstaten. Bolaget ska alltså vara samma juridiska person efter flytten som före, men med en ny hemvist. Det ska även bli möjligt för ett aktiebolag att genomföra en gränsöverskridande delning som innebär att det bildas ett eller flera nya bolag i en annan medlemsstat. De hittillsvarande reglerna för gränsöverskridande fusioner ska gälla fler slag av gränsöverskridande fusioner.

802

SOU 2021:18

Bilaga 1

Det ska finnas skyddsregler för aktieägare, borgenärer och arbets- tagare. Efter beslut om den gränsöverskridande åtgärden ska aktie- ägare i vissa fall ha rätt att få sina aktier inlösta. Borgenärer ska i vissa fall få begära säkerhet. Arbetstagare ska ha rätt till medverkan.

Vid ett gränsöverskridande förfarande ska aktiebolaget upprätta en plan för åtgärden. Planen ska innehålla uppgifter om bl.a. kontant- ersättning till aktieägarna, skyddsåtgärder som erbjuds borgenärer och sannolika följder för sysselsättningen. En oberoende expert ska lämna ett utlåtande över planen som riktas till aktieägarna. Bolaget ska också upprätta en rapport avsedd för aktieägare och arbetstagare som förklarar dels de rättsliga och ekonomiska aspekterna, dels kon- sekvenserna för arbetstagarna.

Nationella myndigheter ska kontrollera om ett gränsöverskridande förfarande uppfyller de krav som ställs.

Uppdraget att analysera och föreslå hur EU-direktivet ska genomföras

En särskild utredare ges i uppdrag att analysera det nya EU-direk- tivet om gränsöverskridande rörlighet och bedöma vilka ändringar i aktiebolagslagen (2005:551) och svensk rätt i övrigt som behövs för att genomföra EU-direktivet.

I uppdraget ingår att analysera, jämföra och ta ställning till de alternativa tillvägagångssätt och valmöjligheter som EU-direktivet erbjuder. Utredaren ska för varje ställningstagande redovisa för- och nackdelar med alternativen. Det betyder bl.a. att utredaren ska redo- visa för- och nackdelar med att ställa krav på att den oberoende experten ska vara en auktoriserad revisor.

Utredaren ska utgå ifrån att åtminstone Bolagsverket ska vara en sådan behörig myndighet i Sverige som avses i EU-direktivet. Utreda- ren ska föreslå vilken granskning, kontroll och annan handläggning som ska utföras och vilken eller vilka ytterligare myndigheter än Bolagsverket som eventuellt ska utföra eller involveras i handlägg- ningen.

Utredaren ska lämna nödvändiga författningsförslag. Utgångs- punkter för utredarens arbete ska vara att förslagen ska innefatta ett starkt skydd för aktieägare, borgenärer och arbetstagare och mot- verka ekonomisk brottslighet och andra oegentligheter. Med beak-

803

Bilaga 1

SOU 2021:18

tande av detta ska utredaren utforma förslagen så att företagens administrativa kostnader hålls så låga som möjligt.

Vid utformningen av förslagen ska utredaren ansluta till den systematik och terminologi som används i svensk rätt, t.ex. de hit- tillsvarande reglerna om gränsöverskridande fusioner. De lösningar som föreslås ska i möjligaste mån ligga i linje med de principer som underbygger lagstiftningen på området, t.ex. förfarandet vid inlösen av minoritetsaktier och arbetstagares rätt till medverkan vid gräns- överskridande fusioner. Mer ingripande eller strängare regler än vad EU-direktivet kräver ska om möjligt undvikas. Utredaren ska värna den svenska bolagsrättens struktur och därför endast föreslå ändringar av strukturen om det är nödvändigt eller särskilt befogat. Vad gäller arbetstagares rätt till information och samråd ska utgångspunkten vara att EU-direktivets bestämmelser uppfylls genom gällande svensk arbetsrätt, främst lagen (1976:580) om medbestämmande i arbets- livet. Utredaren ska värna den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Utredaren ska därför

• analysera det nya EU-direktivet,

• analysera, jämföra och ta ställning till de alternativa tillvägagångs- sätt och valmöjligheter som EU-direktivet erbjuder,

• föreslå vilken granskning, kontroll och annan handläggning som ska utföras,

• bedöma vilka författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till EU-direktivet, och

• lämna nödvändiga författningsförslag.

Konsekvensbeskrivningar

Utredaren ska allsidigt och grundligt belysa förslagens konsekvenser för det allmänna, näringslivet, arbetstagare och andra intressenter. Om förslagen bedöms medföra ökade kostnader eller intäktsminsk- ningar för det allmänna, ska förslag till finansiering redovisas.

Utredaren ska utföra och redovisa en jämställdhetsanalys, där statistik ska presenteras, kommenteras och analyseras efter kön. Vid utformningen av förslagen ska hänsyn tas till jämställdhetsanalysen.

804

SOU 2021:18

Bilaga 1

Kontakter och redovisning av uppdraget

Det finns anledning att beakta hur andra länder genomför EU-direk- tivet. Utredaren ska hålla sig underrättad om detta arbete. Vidare ska utredaren göra de internationella jämförelser som är befogade. I första hand ska jämförelserna avse länder med förhållanden som är jämför- bara med Sveriges, t.ex. nordiska länder.

Utredaren ska hålla sig informerad om och samordna sitt arbete med andra utredningar och annat pågående arbete, på både nationell nivå och EU-nivå, som är relevant för utredningen.

Utredaren ska föra en dialog med och inhämta synpunkter från Bolagsverket, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och arbetsmark- nadens parter, men även andra myndigheter, organisationer och intressenter i den utsträckning som det behövs.

Utredaren ska dokumentera och redovisa författningsförslagen i förhållande till EU-direktivet i en jämförelsetabell.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021.

(Justitiedepartementet)

805

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/46		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

DIREKTIV

	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2017/1132
	av den 14 juni 2017
	om vissa aspekter av bolagsrätt
	(kodifiering)
	(Text av betydelse för EES)
AVDELNING I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER SAMT UPPRÄTTANDET OCH DRIFTEN AV AKTIEBOLAG .......................		55
Kapitel I	Syfte ........................................................................................................................	55
Kapitel II	Bolagets bildande och ogiltighet samt giltigheten av dess förpliktelser ......................................	56
Avsnitt 1	Bildande av det publika aktiebolaget ................................................................................	56
Avsnitt 2	Aktiebolagets ogiltighet och giltigheten av dess förpliktelser ..................................................	57
Kapitel III	Offentlighet och sammankoppling av centrala register, handelsregister och företagsregister ...........	59
Avsnitt 1	Allmänna bestämmelser ................................................................................................	59
Avsnitt 2	Bestämmelser om offentlighet som gäller för filialer till bolag från andra medlemsstater ..............	66
Avsnitt 3	Bestämmelser om offentlighet som gäller för filialer till bolag från ett tredjeland ........................	68
Avsnitt 4	Tillämpnings- och genomförandebestämmelser ..................................................................	69
Kapitel IV	Bevarande och ändring av kapital ....................................................................................	70
Avsnitt 1	Kapitalkrav ................................................................................................................	70
Avsnitt 2	Skyddsåtgärder beträffande det lagstadgade kapitalet ...........................................................	71
Avsnitt 3	Regler för utdelning .....................................................................................................	74
Avsnitt 4	Regler om bolags förvärv av egna aktier ...........................................................................	75
Avsnitt 5	Regler för ökning och nedsättning av kapital .....................................................................	80
Avsnitt 6	Tillämpnings- och genomförandebestämmelser ..................................................................	85
AVDELNING II FUSION OCH DELNING AV AKTIEBOLAG .............................................................................		86
Kapitel I	Fusion av publika aktiebolag ..........................................................................................	86
Avsnitt 1	Allmänna bestämmelser om fusion .................................................................................	86
Avsnitt 2	Fusion genom förvärv ..................................................................................................	87
Avsnitt 3	Fusion genom bildande av ett nytt bolag ..........................................................................	93
Avsnitt 4	Ett bolags förvärv av ett annat bolag i vilket det förra äger minst 90 % av aktierna ....................	93
Avsnitt 5	Andra med fusion likställda förfaranden ...........................................................................	95
Kapitel II	Gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar .................................................	95
Kapitel III	Delning av publika aktiebolag ........................................................................................	103
Avsnitt 1	Allmänna bestämmelser ................................................................................................	103
Avsnitt 2	Delning genom förvärv ................................................................................................	103

807

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/47
	SV
Avsnitt 3	Delning genom bildande av nya bolag .....................................................................		......... 110
Avsnitt 4	Delning under tillsyn av domstol ...........................................................................		......... 111
Avsnitt 5	Andra med delning likställda förfaranden .....................................................................		..... 111
Avsnitt 6	Tillämpningsbestämmelser .......................................................................................		...... 112
AVDELNING III AVSLUTANDE BESTÄMMELSER .................................................................................			........ 112

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 50.1 och 50.2 g,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1) Rådets direktiv 82/891/EEG (3) och 89/666/EEG (4) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG (5), 2009/101/EG (6), 2011/35/EU (7) och 2012/30/EU (8) har ändrats flera gånger på väsentliga punkter (9). För att skapa klarhet och överskådlighet bör de direktiven kodifieras.

(2) Den samordning som föreskrivs i artikel 50.2 g i fördraget och i Allmänna handlingsprogrammet för upphävande av begränsningar av etableringsfriheten och som inleddes med rådets första direktiv 68/151/EEG (10) är särskilt viktig i fråga om publika aktiebolag, eftersom dessa bolag spelar en framträdande roll i medlemsstaternas näringsliv och deras verksamhet ofta sträcker sig utöver de nationella gränserna.

(3) För att aktieägarna och borgenärerna i ett publikt aktiebolag ska kunna garanteras ett minimum av likvärdigt skydd är det särskilt viktigt att samordna de nationella bestämmelserna om att bilda sådana aktiebolag samt om att bevara, öka och sätta ned dess kapital.

(1) EUT C 264, 20.7.2016, s. 82.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 april 2017 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 29 maj 2017.

(3) Rådets sjätte direktiv 82/891/EEG av den 17 december 1982 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om delning av aktiebolag (EGT L 378, 31.12.1982, s. 47).

(4) Rådets elfte direktiv 89/666/EEG av den 21 december 1989 om krav på offentlighet i filialer som har öppnats i en medlemsstat av vissa typer av bolag som lyder under lagstiftningen i en annan stat (EGT L 395, 30.12.1989, s. 36).

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar (EUT L 310, 25.11.2005, s. 1).

(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/101/EG av den 16 september 2009 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 48 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (EUT L 258, 1.10.2009, s. 11).

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU av den 5 april 2011 om fusioner av aktiebolag (EUT L 110, 29.4.2011, s. 1).

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktober 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga (EUT L 315, 14.11.2012, s. 74).

(9) Se bilaga III, del A.

(10) Rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (EGT L 65, 14.3.1968, s. 8).

808

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/48		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

(4) Inom unionen måste publika aktiebolags bolagsordning eller stiftelseurkund utformas på ett sådant sätt att varje intressent ur dessa handlingar kan inhämta grundläggande uppgifter om bolaget, däribland en detaljerad redovisning av kapitalets sammansättning.

(5) Skyddet för tredje man bör säkerställas genom bestämmelser som så mycket som möjligt begränsar ogiltighets grunderna när det gäller förpliktelser i aktiebolags och andra bolags med begränsat ansvar namn.

(6) För att skapa rättssäkerhet i förhållandet mellan bolaget och tredje man samt mellan bolagsmännen inbördes måste ogiltighetsfallen och den retroaktiva verkan av ett avgörande om ogiltighet begränsas, samt en kort frist fastställas för tredje mans möjlighet att överklaga avgörandet.

(7) Det är särskilt viktigt att samordna medlemsstaternas bestämmelser om offentlighet, om giltigheten av förpliktelser för aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar och om bolagens ogiltighet, framför allt för att skydda tredje mans intressen.

(8) Offentligheten bör ge tredje man möjlighet att ta del av viktiga handlingar om ett bolag och att få vissa upplysningar om detta, särskilt personuppgifter om dem som företräder bolaget.

(9) Utan att det påverkar sådana materiella krav och formaliteter som fastställs i medlemsstaternas lagstiftning bör bolagen kunna välja att ge in sina obligatoriska handlingar och uppgifter på papper eller på elektronisk väg.

(10) Berörda parter bör kunna erhålla kopior från registret av dessa handlingar och uppgifter på papper eller på elektronisk väg.

(11) Medlemsstaterna bör kunna besluta om att ge ut sina nationella tidningar, som är avsedda för offentliggörandet av obligatoriska handlingar och uppgifter, på papper eller i elektronisk form eller att ersätta ett sådant offentliggörande med lika effektiva metoder.

(12) Tillgången till bolagsinformation över nationsgränserna bör förenklas genom att, utöver det obligatoriska offentliggörandet på ett officiellt språk i bolagets medlemsstat, de bolag som så önskar tillåts offentliggöra handlingar och uppgifter på ytterligare språk. Tredje man som handlar i god tro bör kunna förlita sig på sådana översättningar.

(13) Det bör klargöras att de obligatoriska uppgifter som avses i detta direktiv ska anges i alla brev och orderblanketter som används av bolagen, oavsett om de är i pappersform eller i någon annan form. Med tanke på den tekniska utvecklingen bör det också föreskrivas att de obligatoriska uppgifterna ska förekomma på bolagens webbplatser.

(14) Att öppna en filial är, liksom att bilda ett dotterföretag, en av de möjligheter som för närvarande står ett bolag till buds om det vill utöva sin etableringsrätt i en annan medlemsstat.

(15) Bristen på samordning när det gäller filialer, särskilt angående offentlighet, ger i fråga om skyddet för aktieägare och tredje man, upphov till vissa skillnader mellan sådana bolag som driver verksamhet i andra medlemsstater genom filial och sådana som driver verksamhet där genom dotterföretag.

(16) För att tillförsäkra de personer skydd som kommer i kontakt med ett bolag genom en filial måste offentlighets skapande åtgärder vidtas i den medlemsstat där filialen är belägen. En filials ekonomiska och sociala betydelse kan i vissa avseenden jämställas med ett dotterföretags, och det är därför av allmänt intresse att uppgifter om bolaget offentliggörs där filialen är belägen. För att få till stånd ett sådant offentliggörande måste det förfaringssätt tillämpas som redan har införts inom unionen för bolag.

(17) Offentliggörandet berör ett antal viktiga handlingar och uppgifter samt ändringar i dessa.

(18) Utom när det gäller rätten att företräda bolaget, dess namn, rättsliga form, avveckling och insolvensförfaranden, får offentligheten begränsas till upplysningar om filialen som sådan med hänvisning till det register där bolaget är infört, eftersom enligt gällande unionsrätt, information om bolaget som sådant är tillgänglig i det registret.

809

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/49
	SV

(19) Sedan samordning har skett av den nationella lagstiftningen om upprättande, revision och offentliggörande av räkenskapshandlingar i bolag är nationella föreskrifter om offentliggörande av räkenskapshandlingar som avser filialer inte längre befogade. I överensstämmelse med detta är det tillräckligt att de räkenskapshandlingar som bolaget har låtit revidera och offentliggöra tas in i filialregistret.

(20) Brev och orderblanketter som används av filialen bör ge minst samma upplysningar som bolagets brev och orderblanketter samt ange det register där filialen är införd.

(21) För att säkerställa att syftet med detta direktiv helt uppnås och för att undvika varje särbehandling på grund av ett bolags ursprungsland, bör detta direktiv även omfatta filialer till sådana bolag som lyder under lagstiftningen

iett tredjeland och som har en rättslig form som är jämförbar med sådana bolagsformer på vilka detta direktiv är tillämpligt. Eftersom detta direktiv inte gäller för bolag från tredjeländer, måste särskilda föreskrifter tillämpas på dessa filialer som skiljer sig från de föreskrifter som ska gälla för filialer till bolag som lyder under lagstiftningen

ide andra medlemsstaterna.

(22) Detta direktiv ska inte inverka på en filials upplysningsplikt enligt bestämmelser t.ex. om anställdas rätt till information och i skatterätten, eller för statistiska ändamål.

(23) Sammankopplingen av centrala register, handelsregister och företagsregister är en åtgärd som krävs för att skapa en mer företagsvänlig rättslig och skattemässig miljö. Den bör bidra till att stärka konkurrenskraften hos europeiska företag genom att minska administrativa bördor och öka rättssäkerheten och därmed göra det lättare att komma ur den globala ekonomiska och finansiella krisen, vilket är en av prioriteringarna för Europa 2020-agendan. En sammankoppling bör också förbättra den gränsöverskridande kommunikationen mellan registren med hjälp av innovationer inom informations- och kommunikationsteknik.

(24) I den fleråriga handlingsplanen 2009–2013 för europeisk e-juridik (1) angavs det dels att det ska utvecklas en europeisk e-juridikportal (portalen) som ska fungera som enda europeisk elektronisk ingång för juridisk information, domstolar och administrativa institutioner, register, databaser och andra tjänster, dels att sammankopplingen av centrala register, handelsregister och företagsregister är ett viktigt inslag.

(25) Den gränsöverskridande tillgången till företagsinformation om företag och deras filialer som har öppnats i andra medlemsstater kan endast förbättras om alla medlemsstater möjliggör elektronisk kommunikation mellan olika register och överför information till de enskilda användarna på ett standardiserat sätt genom samma typ av innehåll och driftskompatibel teknik över hela unionen. Denna driftskompatibilitet hos registren bör garanteras genom att medlemsstaternas register (nationella register) tillhandahåller tjänster som bör utgöra gränssnitten till den centrala europeiska plattformen (plattformen). Denna plattform bör vara en centraliserad uppsättning informationstekniska verktyg som integrerar tjänster och bör utgöra ett gemensamt gränssnitt. Detta gränssnitt bör användas av alla nationella register. Plattformen bör också tillhandahålla tjänster som utgör ett gränssnitt till portalen, som ska fungera som europeisk elektronisk ingång, och till de valfria ingångar som inrättats av medlemsstaterna. Plattformen bör endast uppfattas som ett instrument för sammankoppling av register och inte som ett särskilt organ med status som juridisk person. På grundval av en unik identifiering bör plattformen ha möjlighet att överföra information från varje medlemsstats register till de andra medlemsstaternas behöriga register i ett standardmeddelandeformat (en elektronisk form av meddelanden som utbyts mellan it-system, såsom xml) samt i relevant språkversion.

(26) Detta direktiv syftar inte till att införa någon centraliserad registerdatabas som lagrar väsentlig information om företag. Vid tidpunkten för genomförandet av systemet för sammankoppling av centrala register, handelsregister och företagsregister (systemet för sammankoppling av register) bör endast de uppgifter som är nödvändiga för att plattformen ska fungera på ett korrekt sätt fastställas. Omfattningen av dessa uppgifter bör särskilt inbegripa operativa uppgifter, lexikon och ordlistor. Detta bör fastställas med beaktande av behovet av att garantera att systemet för sammankoppling av register fungerar effektivt. Dessa uppgifter bör användas så att plattformen kan utföra sina funktioner och bör aldrig göras allmänt tillgängliga i direkt form. Dessutom bör plattformen inte ändra vare sig innehållet i de uppgifter om företag som lagrats i nationella register eller den information om företag som överförts via systemet för sammankoppling av register.

(1) EUT C 75, 31.3.2009, s. 1.

810

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/50		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

(27) Eftersom målet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/17/EU (1) inte var en harmonisering av de nationella systemen för centrala register, handelsregister och företagsregister innebar det direktivet ingen skyldighet för medlemsstaterna att ändra sina interna registersystem, särskilt inte när det gäller förvaltning och lagring av uppgifter, avgifter, samt användning och lämnande av information för nationella ändamål.

(28) Portalen bör, med hjälp av plattformen, behandla enskilda användares framställningar beträffande information om företag och deras filialer som öppnats i andra medlemsstater och som lagrats i nationella register. Detta bör göra det möjlig att presentera sökresultaten på portalen, däribland förklarande information på unionens alla officiella språk vilken anger de lämnade uppgifterna. För att förbättra skyddet för tredje parter i andra medlemsstater bör dessutom grundläggande information om det rättsliga värdet för de handlingar och uppgifter som offentliggjorts

ienlighet med medlemsstaternas lagstiftning som antagits i överensstämmelse med detta direktiv finnas tillgänglig på portalen.

(29) Medlemsstaterna bör ha möjlighet att inrätta en eller flera valfria ingångar, vilket kan påverka användningen och driften av plattformen. Kommissionen bör därför informeras om inrättandet och om alla viktigare ändringar av ingångarnas funktion, i synnerhet om deras stängning. Sådan information bör inte på något sätt begränsa medlemsstaternas befogenhet att inrätta och driva valfria ingångar.

(30) Företag och deras filialer som har öppnats i andra medlemsstater bör ha en unik identifiering som gör det möjligt att entydigt identifiera dem inom unionen. Identifieringen är avsedd att användas för kommunikation mellan registren genom systemet för sammankoppling av register. Av detta skäl bör inte företag och filialer vara skyldiga att inkludera den unika identifieringen i de brev eller orderblanketter från företagen som nämns i detta direktiv. De bör fortsätta att använda sina nationella registreringsnummer för egna kommunikationsändamål.

(31) Det bör vara möjligt att skapa en tydlig koppling mellan ett företags register och registren för dess filialer som öppnats i andra medlemsstater, vilken består i utbytet av information om inledande och avslutande av eventuella likvidationsförfaranden eller insolvensförfaranden avseende företaget och om företagets avregistrering, om detta medför rättsverkningar i företagets registermedlemsstat. Även om medlemsstaterna bör kunna bestämma vilka förfaranden de ska tillämpa i fråga om de filialer som är registrerade inom deras territorium, bör de åtminstone säkerställa att filialer till ett avvecklat företag avförs från registret utan onödigt dröjsmål och, i förekommande fall, efter ett likvidationsförfarande avseende den berörda filialen. Denna skyldighet bör inte gälla företagsfilialer som har avförts från registret, men som har en rättslig efterträdare, t.ex. i fall av eventuella ändringar av företagets rättsliga form, en fusion eller uppdelning eller en gränsöverskridande överföring av dess registrerade säte.

(32) Bestämmelserna i detta direktiv om sammankoppling av register bör inte tillämpas på filialer som har öppnats

ien medlemsstat av ett företag som inte lyder under lagstiftningen i en medlemsstat.

(33) Medlemsstaterna bör se till att eventuella ändringar av information som förts in i registren rörande företag förs in utan onödigt dröjsmål. Uppdateringen bör offentliggöras, vanligtvis inom 21 dagar från mottagandet av den fullständiga dokumentationen avseende dessa ändringar, inklusive laglighetskontrollen i enlighet med nationell rätt. Denna tidsfrist bör tolkas så att medlemsstaterna är skyldiga att göra rimliga ansträngningar för att hålla den tidsfrist som fastställs i detta direktiv. Den bör inte vara tillämplig på de redovisningshandlingar som företag är skyldiga att lämna för varje räkenskapsår. Det undantaget motiveras av överbelastningen av arbete med de nationella registren under rapporteringsperioder. I enlighet med de allmänna rättsprinciper som är gemensamma för alla medlemsstater bör tidsfristen på 21 dagar förlängas i fall av force majeure.

(34) Om kommissionen beslutar att utveckla och/eller driva plattformen genom en tredje part bör detta ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (2). Det bör säkerställas att medlemsstaterna deltar i denna process i lämplig utsträckning, genom att de tekniska specifikationerna i fråga om offentlig upphandling fastställs genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (3).

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/17/EU av den 13 juni 2012 om ändring av rådets direktiv 89/666/EEG och Europapar lamentets och rådets direktiv 2005/56/EG och 2009/101/EG vad avser sammankoppling av centrala register, handelsregister och

företagsregister (EUT L 156, 16.6.2012, s. 1).

(2) Europaparlamentets och Rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens

allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

811

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/51
	SV

(35) Om kommissionen beslutar att driva plattformen genom en tredje part bör kontinuiteten när det gäller de tjänster som tillhandahålls genom systemet för sammankoppling av register och en verklig offentlig tillsyn av plattformens funktion garanteras. Detaljerade bestämmelser för den operativa förvaltningen av plattformen bör

antas genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011. Medlemsstaternas deltagande i driften av hela systemet bör under alla omständigheter garanteras med hjälp av en regelbunden dialog mellan kommissionen och företrädarna för medlemsstaterna i frågor som rör driften av systemet för sammankoppling av register och dess framtida utveckling.

(36) Sammankopplingen av centrala register, handelsregister och företagsregister förutsätter en samordning av nationella system som har olika tekniska särdrag. Detta innebär antagande av tekniska åtgärder och specifikationer som måste ta hänsyn till skillnader mellan register. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att hantera dessa tekniska och operativa frågor. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med det granskningsförfarande som avses

iartikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011.

(37) Detta direktiv bör inte begränsa medlemsstaternas rättigheter att ta ut avgifter för tillgång till information om företag via systemet för sammankoppling av register, om sådana avgifter krävs enligt nationell rätt. Tekniska åtgärder och specifikationer för systemet för sammankoppling av register bör därför göra det möjligt att införa betalningsvillkor. Direktivet bör i detta avseende inte föregripa någon specifik teknisk lösning, eftersom betalningsvillkoren bör fastställas när genomförandeakterna antas, med beaktande av allmänt tillgängliga online- faciliteter för betalning.

(38) Det skulle vara önskvärt för tredjeländer att i framtiden kunna delta i systemet för sammankoppling av register.

(39) En rimlig lösning vad gäller finansieringen av systemet för sammankoppling av register gör det nödvändigt att både unionen och dess medlemsstater deltar i finansieringen av detta system. Medlemsstaterna bör ansvara för finansieringen av anpassningen av de nationella registren till det systemet, medan de centrala delarna (nämligen plattformen och portalen som utgör den enda europeiska ingången) bör finansieras genom en lämplig budgetpost

iunionens allmänna budget. I syfte att komplettera icke väsentliga delar av detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på uttagande av avgifter för tillgång till företagsinformation. Detta påverkar inte de nationella registrens möjlighet att ta ut avgifter, men det kan inkludera en tilläggsavgift i syfte att bidra till finansieringen av plattformens underhåll och drift. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(40) Det är nödvändigt med unionsregler om att bevara det kapital som utgör borgenärernas säkerhet, särskilt regler som förbjuder en minskning av kapitalet genom utdelning till aktieägarna och begränsar de publika aktiebolagens möjligheter att förvärva egna aktier.

(41) Begränsningarna i fråga om ett publikt aktiebolags förvärv av egna aktier bör inte endast avse förvärv som bolaget självt gör utan även sådana förvärv som görs av någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning.

(42) För att hindra att publika aktiebolag, i syfte att göra sådana förvärv, utan att iaktta gällande begränsningar använder sig av ett annat bolag i vilket det förfogar över röstmajoriteten eller över vilket det kan utöva ett bestämmande inflytande, bör reglerna om ett bolags förvärv av egna aktier täcka de viktigaste och vanligaste fallen av aktieförvärv genom sådana andra bolag. Dessa regler bör gälla vid teckning av aktier i det publika aktiebolaget.

(43) För att hindra att detta direktiv kringgås bör den ordning som avses i skäl 42 gälla för aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar som regleras av detta direktiv liksom även för bolag som regleras av lagstiftningen i ett tredjeland och som har jämförbar rättslig form.

(44) Om förhållandet mellan ett publikt aktiebolag och ett annat sådant bolag som avses i skäl 42 endast är indirekt, bör de bestämmelser som ska tillämpas vid ett direkt förhållande mildras genom en föreskrift om tillfälligt upphävande av rösträttigheterna som en minimiåtgärd för att uppnå syftet med detta direktiv.

812

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/52		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

(45) Det är vidare befogat att undanta de fall där en yrkesverksamhets särskilda karaktär utesluter att uppnåendet av syftet med detta direktiv äventyras.

(46) Med hänsyn till ändamålet med artikel 50.2 g i fördraget är det nödvändigt att medlemsstaternas lagstiftning om ökning och nedsättning av kapitalet säkerställer att de principer beaktas och harmoniseras som syftar till en likabehandling av aktieägare med samma ställning och till ett skydd för borgenärer med fordringar som har uppkommit före en kapitalnedsättning.

(47) I syfte att stärka vedertaget borgenärsskydd i alla medlemsstater bör borgenärer på vissa villkor ha möjlighet att tillgripa rättsliga eller administrativa förfaranden om deras fordringar äventyras till följd av en minskning av kapitalet i ett publikt aktiebolag.

(48) För att stävja marknadsmissbruk bör medlemsstaterna vid genomförandet av detta direktiv beakta bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 (1).

(49) Skyddet för bolagsmännens och tredje mans intressen kräver att medlemsstaternas lagstiftning om fusion av publika aktiebolag samordnas och att bestämmelser om fusion införs i alla medlemsstaters lagstiftning.

(50) Vid denna samordning är det särskilt viktigt att aktieägarna i de fusionerande bolagen får tillräcklig och så långt möjligt objektiv information samt att deras rättigheter skyddas på lämpligt sätt. Det finns dock ingen anledning att kräva en granskning av de preliminära villkoren för en fusion av oberoende sakkunniga för aktieägarna om alla aktieägare är eniga om att det inte behövs.

(51) Borgenärerna, inklusive obligationshavare, och innehavarna av andra rättigheter i de fusionerande bolagen bör skyddas så att fusionen inte inverkar negativt på deras intressen.

(52) Bestämmelser om offentlighet i bolagsmännens och tredje mans intressen bör också gälla fusioner, så att tredje man får tillräcklig information.

(53) För att hindra att de garantier som tillförsäkras aktieägarna och tredje man i samband med fusion av publika aktiebolag kringgås, bör dessa skyddsåtgärder omfatta också vissa andra rättsliga förfaranden som i väsentliga avseenden liknar fusion.

(54) För att säkerställa rättssäkerheten i förhållandet mellan de bolag som berörs, mellan dessa och tredje man och mellan aktieägarna inbördes är det nödvändigt att begränsa ogiltighetsfallen genom att föreskriva att fel vid fusionen såvitt möjligt ska avhjälpas och att ogiltighet endast får göras gällande inom en kort tidsfrist.

(55) Genom detta direktiv underlättas också gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar. Medlemsstaternas lagar bör tillåta gränsöverskridande fusioner av ett nationellt bolag med begränsat ansvar med ett bolag med begränsat ansvar från en annan medlemsstat om de berörda medlemsstaternas nationella lagstiftning tillåter fusioner mellan sådana bolag.

(56) För att underlätta förfarandet vid gränsöverskridande fusioner bör det anges att, om inget annat föreskrivs i detta direktiv, varje bolag som deltar i en gränsöverskridande fusion, samt varje berörd tredje man, fortsätter att omfattas av bestämmelserna och formaliteterna i den nationella lagstiftning som skulle vara tillämplig vid en nationell fusion. De bestämmelser och formaliteter i nationell lag som det hänvisas till i detta direktiv bör inte införa några restriktioner av etableringsfriheten eller av den fria rörligheten för kapital utom när sådana restriktioner är berättigade i enlighet med Europeiska unionens domstols rättspraxis och i synnerhet genom krav som ligger i det allmännas intresse samt är såväl nödvändiga för som proportionerliga till uppnåendet av sådana övergripande krav.

(57) Den gemensamma planen för en gränsöverskridande fusion bör sammanställas på samma sätt för varje berört bolag i de olika medlemsstaterna. Det bör därför anges vad den gemensamma planen minst måste innehålla, samtidigt som de berörda bolagen kan komma överens om att planen ska innehålla annat.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruks förordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG (EUT L 173, 12.6.2014, s. 1).

813

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/53
	SV

(58) För att skydda både bolagsmännens och tredje mans intressen, bör för varje fusionerande bolag såväl den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen som genomförandet av den gränsöverskridande fusionen offentliggöras i lämpliga offentliga register.

(59) I alla medlemsstaters lagstiftningar bör det föreskrivas att en eller flera sakkunniga på nationell nivå ska utarbeta en rapport om den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen i fråga om varje bolag som deltar i fusionen. För att begränsa kostnaderna för sakkunniga vid en gränsöverskridande fusion bör det finnas möjlighet att utarbeta en gemensam rapport riktad till samtliga bolagsmän i de bolag som deltar i den gränsöver skridande fusionen. Den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen bör godkännas av varje bolags bolagsstämma.

(60) För att underlätta förfarandet vid gränsöverskridande fusioner bör det fastställas att kontrollen av beslutsprocessens genomförande och lagenlighet i varje fusionerande bolag bör utföras av den nationella myndigheten för respektive bolag, medan kontrollen av den gränsöverskridande fusionens genomförande och lagenlighet bör utföras av den nationella myndigheten för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen. Den berörda nationella myndigheten kan vara en domstol, en notarius publicus eller annan behörig myndighet som utses av den berörda medlemsstaten. Det är dessutom nödvändigt att fastställa enligt vilken nationell lagstiftning det avgörs när den gränsöverskridande fusionen får verkan, och detta är den lagstiftning som det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen omfattas av.

(61) För att skydda bolagsmännens och tredje mans intressen bör gränsöverskridande fusioners rättsverkningar fastställas, och skillnad bör då göras mellan de situationer då det bolag som uppstår genom den gränsöver skridande fusionen är ett övertagande bolag och då det är ett helt nytt bolag. Av rättssäkerhetsskäl bör det inte längre vara möjligt att ogiltigförklara gränsöverskridande fusioner efter den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen har trätt i kraft.

(62) Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av lagstiftningen om kontroll av företagskoncentrationer, varken på unionsnivå, genom rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), eller på medlemsstatsnivå.

(63) Detta direktiv påverkar inte unionslagstiftningen om kreditförmedlare och andra finansföretag och inte heller nationella bestämmelser som införts på grundval av sådan unionslagstiftning.

(64) Detta direktiv påverkar inte en medlemsstats lagstiftning där information begärs om var huvudkontoret eller den huvudsakliga verksamheten för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen föreslås bli beläget.

(65) Arbetstagarnas rättigheter, förutom rätt till medverkan, bör även fortsättningsvis omfattas av de nationella bestämmelser som avses i rådets direktiv 98/59/EG (2) och 2001/23/EG (3) samt i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG (4) och 2009/38/EG (5).

(66) Om arbetstagarna har rätt till medverkan i ett av de fusionerande bolagen bör under de omständigheter som anges i detta direktiv och om den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen har sitt säte inte föreskriver samma omfattning av medverkan som den som gäller för de berörda fusionerande företagen, inbegripet i kommittéer inom det tillsynsorgan som har beslutsfattande befogenheter, eller inte föreskriver samma rätt till medverkan för arbetstagarna i det bolag som

uppstår genom den gränsöverskridande fusionen, regler fastställas för arbetstagarnas medverkan i det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen. Principerna och förfarandena i rådets förordning

(1) Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EG:s koncentrationsförordning)

(EUT L 24, 29.1.2004, s. 1).

(2) Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar

(EGT L 225, 12.8.1998, s. 16).

(3) Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares

rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter (EGT L 82, 22.3.2001, s. 16).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och

samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen (EGT L 80, 23.3.2002, s. 29).

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (EUT L 122, 16.5.2009, s. 28).

814

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/54		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

(EG) nr 2157/2001 (1) och i rådets direktiv 2001/86/EG (2) bör tas som grund, dock med förbehåll för sådana ändringar som anses nödvändiga därför att det bolag som uppstår genom fusionen kommer att omfattas av lagstiftningen i den medlemsstat där det har sitt säte. För att inte i onödan försena fusioner kan medlemsstaterna i enlighet med artikel 3.2 b i direktiv 2001/86/EG se till att de förhandlingar som avses i artikel 133 i detta direktiv inleds skyndsamt.

(67) När man ska fastställa omfattningen av arbetstagarnas medverkan i de berörda fusionerande bolagen bör hänsyn även tas till andelen representanter för arbetstagarna bland ledamöterna i ledningsgruppen, som är ansvarig för bolagets resultatenheter, som företräder arbetstagarna.

(68) Skyddet för delägarnas och tredje mans intressen kräver att medlemsstaternas lagstiftning om delning av publika aktiebolag samordnas, om medlemsstaterna tillåter sådan delning.

(69) Vid denna samordning är det särskilt viktigt att aktieägarna i de bolag som deltar i delningen får en ändamålsenlig och så långt möjligt objektiv information samt att deras rättigheter skyddas på lämpligt sätt.

(70) Borgenärerna, inräknat obligationshavare, och innehavarna av andra rättigheter i de bolag som omfattas av en delning av publika aktiebolag bör skyddas så att delningen inte inverkar negativt på deras intressen.

(71) Bestämmelser om offentlighet enligt avsnitt 1 i kapitel III i avdelning I i detta direktiv bör också gälla delning, så att tredje man får tillräcklig information.

(72) För att hindra att de garantier som tillförsäkras bolagsmännen och tredje man i samband med delning kringgås, bör dessa skyddsåtgärder omfatta vissa andra rättsliga förfaranden som i väsentliga avseenden liknar delning.

(73) För att säkerställa rättssäkerheten i förhållandet mellan de publika aktiebolag som omfattas av delningen, mellan dessa bolag och tredje man och mellan aktieägarna inbördes bör ogiltighetsfallen begränsas. Därvid måste föreskrivas, å ena sidan att fel såvitt möjligt bör avhjälpas och å andra sidan att ogiltighet endast får göras gällande inom en kort tidsfrist.

(74) Företagswebbplatser och andra webbplatser kan i vissa fall vara ett alternativ till offentliggörande via företags register. Medlemsstaterna bör kunna utse de andra webbplatser som företagen kan använda gratis för sådant offentliggörande, exempelvis företagssammanslutningars eller handelskammares webbplatser eller den centrala elektroniska plattform som nämns i detta direktiv. I de fall det är möjligt att använda företagswebbplatser eller andra webbplatser för offentliggörande av fusions- och delningsplaner och av andra handlingar som ska göras tillgängliga för aktieägare och borgenärer under förfarandet, bör vissa garantier i fråga om webbplatsens säkerhet och handlingarnas äkthet uppfyllas.

(75) Medlemsstaterna bör kunna föreskriva att de omfattande rapporterings- och informationskrav i samband med fusioner eller delningar av företag, vilka anges i kapitlen I och III i avdelning II, inte behöver iakttas när samtliga aktieägare i de företag som berörs av fusionen eller delningen kommer överens om att iakttagande av dessa krav kan undvaras.

(76) Ändringar av kapitlen I och III i avdelning II som möjliggör en sådan överenskommelse mellan aktieägarna, bör inte påverka tillämpningen av systemen för att skydda intressena för de berörda företagens borgenärer eller av de bestämmelser som syftar till att säkerställa att nödvändig information lämnas till anställda i de företagen, samt till offentliga myndigheter, såsom skattemyndigheterna, som kontrollerar fusionen eller delningen i enlighet med befintlig unionsrätt.

(77) Det är inte nödvändigt att upprätthålla kravet på en redovisning om en emittent vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad offentliggör halvårsrapporter i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG (3).

(1) Rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (EGT L 294, 10.11.2001, s. 1).

(2) Rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande

(EGT L 294, 10.11.2001, s. 22).

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38).

815

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/55
	SV

(78) Ett utlåtande av en oberoende sakkunnig om apportegendom är ofta inte nödvändigt om ett utlåtande av en oberoende sakkunnig som skyddar aktieägarnas och borgenärernas intressen även måste upprättas i samband med fusionen eller delningen. Medlemsstaterna bör därför i dessa fall ha möjlighet att befria företag från rapporteringskravet avseende apportegendom eller föreskriva att båda utlåtandena får upprättas av samma sakkunniga person.

(79) Europaparlamentets		och rådets direktiv 95/46/EG (1) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr	45/2001 (2) styr	behandlingen av personuppgifter, inbegripet elektronisk överföring av personuppgifter,
i	medlemsstaterna.	När personuppgifter behandlas av medlemsstaternas register, av kommissionen och,

i tillämpliga fall, av tredje part som deltar i plattformens drift, bör detta ske i överensstämmelse med dessa akter. De genomförandeakter som ska antas avseende systemet för sammankoppling av register bör, då så är lämpligt, garantera en sådan överensstämmelse, särskilt genom att fastställa relevanta uppgifter och ansvarsområden för samtliga berörda deltagare, liksom de organisatoriska och tekniska bestämmelser som ska tillämpas på dem.

(80) Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 8, enligt vilken var och en har rätt till skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne.

(81) Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell rätt och datumen för tillämpning av direktiven som anges i bilaga III, del B.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER SAMT UPPRÄTTANDET OCH DRIFTEN AV AKTIEBOLAG

KAPITEL I

Syfte

Artikel 1

Syfte

Genom detta direktiv fastställs åtgärder för

—samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett publikt aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom unionen,

—samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller offentlighet, giltigheten av förpliktelser för aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar, och om bolagens ogiltighet, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom unionen,

—krav på offentlighet i filialer som har öppnats i en medlemsstat av vissa typer av bolag som lyder under lagstiftningen i en annan stat,

—fusioner av publika aktiebolag,

—gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar,

—delning av publika aktiebolag.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling

av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutio nerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

816

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/56		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

KAPITEL II

Bolagets bildande och ogiltighet samt giltigheten av dess förpliktelser

Avsnitt 1

Bildande av det publika aktiebolaget

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. De samordningsåtgärder som föreskrivs i detta avsnitt ska vidtas i fråga om bestämmelserna i medlemsstaternas lagar eller andra författningar om de bolagsformer som anges i bilaga I. Namnet på ett bolag som har någon av de former som anges i bilaga I ska innehålla eller åtföljas av en beteckning som skiljer sig från den som föreskrivs för andra bolagsformer.

2. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa detta avsnitt på förvaltningsbolag med rörligt kapital eller på kooperativa företag som är organiserade i någon av de i bilaga I angivna bolagsformerna. Om lagstiftningen i en medlemsstat utnyttjar denna möjlighet, ska den föreskriva att dessa bolag ska ta in orden förvaltningsbolag med rörligt kapital eller kooperativt företag i samtliga de handlingar som nämns i artikel 26.

Med förvaltningsbolag med rörligt kapital avses i detta direktiv endast bolag

—som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att placera sina medel i olika värdepapper, fastigheter eller andra tillgångar med enda syfte att sprida investeringsriskerna och fördela resultatet av kapitalförvaltningen mellan aktieägarna,

—som inbjuder allmänheten att förvärva aktier i bolaget, och

—vars bolagsordning anger att bolaget inom gränserna för ett minimikapital och ett maximikapital alltid får ge ut, lösa in eller avyttra sina aktier.

Artikel 3

Uppgifter som ska tillhandahållas i bolagsordningen eller stiftelseurkunden

Bolagsordningen eller stiftelseurkunden för ett bolag ska alltid innehålla minst följande uppgifter:

a) Bolagsform och firma.

b) Föremålet för bolagets verksamhet.

c) När bolaget inte har något ”auktoriserat” kapital, det tecknade kapitalets storlek.

d) När bolaget har ett ”auktoriserat” kapital, storleken av detta och det tecknade kapitalet vid bolagsbildningen eller då bolaget får tillstånd att börja sin verksamhet och vid varje ändring av det ”auktoriserade” kapitalet, dock med förbehåll för vad som gäller enligt artikel 14 e.

e) Bestämmelser som anger antalet ledamöter och hur dessa ska utses i de organ som företräder bolaget gentemot tredje man och svarar för förvaltning, ledning, övervakning eller kontroll av bolaget samt bestämmelser om kompetensför delningen mellan organen, allt i den mån föreskrifter inte finns i lag eller annan författning.

f) Tiden för bolagets bestånd om inte denna tid är obestämd.

Artikel 4

Uppgifter som ska tillhandahållas i bolagsordningen eller stiftelseurkunden eller i särskild handling

Minst följande uppgifter ska finnas antingen i bolagsordningen eller stiftelseurkunden eller i en särskild handling som ska offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16:

a) Bolagets säte.

b) De tecknade aktiernas nominella belopp och, minst en gång om året, dessas antal.

817

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/57
	SV

c) Antalet tecknade aktier utan nominellt belopp, om den nationella lagstiftningen tillåter att sådana aktier ges ut.

d) I förekommande fall de särskilda villkor som begränsar aktiernas överlåtbarhet.

e) Om det finns aktier av olika slag, de uppgifter som avses i punkterna b, c och d för varje aktieslag med uppgift om de rättigheter som är förenade med varje aktieslag.

f) Huruvida aktierna är ställda till viss man eller till innehavaren, om den nationella lagstiftningen tillåter båda formerna, och bestämmelser om hur aktierna omvandlas från den ena formen till den andra, om inte förfarandet är reglerat i lag eller annan författning.

g) Hur stor del av det tecknade kapitalet som är betalt då bolaget bildas eller då det får tillstånd att börja sin verksamhet.

h) Det nominella värdet av de aktier eller, i avsaknad av sådant värde, det antal aktier som ges ut mot tillskott av annan egendom än pengar (apportegendom) samt beskrivning av denna egendom och namnet på den som tillskjuter den egendomen.

i) Identiteten hos de fysiska eller juridiska personer eller bolag av vilka eller i vilkas namn bolagsordningen eller stiftelseurkunden eller, om bolagsbildningen inte sker i ett sammanhang, utkasten till dessa handlingar har undertecknats.

j) Åtminstone uppskattningsvis summan av alla kostnader som har uppkommit för bolaget eller påförts detta med anledning av bolagsbildningen och, i förekommande fall, innan bolaget får tillstånd att börja sin verksamhet.

k) Särskilda förmåner som vid bolagsbildningen eller före tillståndet att börja verksamheten har tillerkänts någon som har deltagit i bolagsbildningen eller i åtgärder som har lett fram till tillståndet.

Artikel 5

Tillstånd att påbörja verksamheten

1. Om enligt lagstiftningen i en medlemsstat ett bolag inte får börja sin verksamhet utan tillstånd, ska denna lagstiftning även innehålla bestämmelser om ansvaret för förbindelser som har ingåtts av bolaget eller för dettas räkning innan ansökningen om tillstånd beviljades eller avslogs.

2. Punkt 1 ska inte tillämpas på förbindelser med anledning av avtal som bolaget har ingått på villkor att det får tillstånd att påbörja sin verksamhet.

Artikel 6

Bolag med flera bolagsmän

1. Om lagstiftningen i en medlemsstat kräver att ett bolag ska bildas av flera bolagsmän, ska det förhållandet att därefter alla aktier förenas på en hand eller antalet bolagsmän sjunker under det i lagstiftningen föreskrivna minimiantalet inte medföra att bolaget utan vidare upplöses.

2. Om, enligt lagstiftningen i en medlemsstat ett bolag i fall som avses i punkt 1 kan upplösas genom förordnande av rätten, ska behörig domstol kunna ge bolaget den frist som detta behöver för att vidta rättelse.

3. När ett sådant förordnande om upplösning som avses i punkt 2 har meddelats, ska bolaget träda i likvidation.

Avsnitt 2

Aktiebolagets ogiltighet och giltigheten av dess förpliktelser

Artikel 7

Allmänna bestämmelser och solidariskt ansvar

1. De samordningsåtgärder som detta avsnitt föreskriver ska vidtas i fråga om bestämmelserna i medlemsstaternas lagar eller andra författningar om de bolagsformer som anges i bilaga II.

818

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/58		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

2. Har åtgärder vidtagits i ett bolags namn under bolagsbildningen men innan bolaget har fått rättskapacitet och övertar inte bolaget de förpliktelser som uppkommer på grund av åtgärderna, ansvarar de som har vidtagit åtgärderna obegränsat solidariskt för dessa, om inte något annat har avtalats.

Artikel 8

Följderna av offentlighet i förhållande till tredje man

Har formaliteterna för offentliggörandet iakttagits i fråga om de personer som i egenskap av bolagsorgan är behöriga att företräda bolaget, får ett fel som ägde rum då personerna utsågs åberopas mot tredje man endast om bolaget visar att denne kände till felet.

Artikel 9

Bolagsorganens åtgärder och företrädande av bolaget

1. Ett bolag förpliktas mot tredje man genom bolagsorganens åtgärder även om åtgärderna inte omfattas av föremålet för bolagets verksamhet, under förutsättning att åtgärderna inte ligger utanför den rätt att företräda bolaget som lagen tillerkänner bolagsorganen eller tillåter att dessa tillerkänns.

Medlemsstaterna får emellertid föreskriva att ett bolag inte förpliktas av sådana åtgärder som ligger utanför föremålet för bolagets verksamhet, om bolaget visar att tredje man kände till att åtgärden inte omfattades av föremålet för bolagets verksamhet eller med hänsyn till omständigheterna inte kunde vara omedveten om det. Enbart offentliggörandet av bolagsordningen är därvid inte tillräckligt som bevis.

2. Begränsningar i bolagsorganens rätt att företräda bolaget på grund av bolagsordningen eller på grund av beslut av ett bolagsorgan kan inte åberopas mot tredje man, även om begränsningarna har offentliggjorts.

3. Om enligt nationell lagstiftning rätt att företräda bolaget, med avvikelse från vad som regleras i lag i frågan, får tilldelas en person ensam eller flera personer i förening genom en bestämmelse i bolagsordningen, kan lagstiftningen föreskriva att bestämmelsen får åberopas mot tredje man under förutsättning att den avser en generell rätt att företräda bolaget; reglerna i artikel 16 avgör om en sådan bestämmelse i bolagsordningen kan åberopas mot tredje man.

Artikel 10

Upprättande och officiellt bestyrkande av stiftelseurkunden och bolagsordningen

I alla medlemsstater som saknar bestämmelser om att en förvaltningsmyndighet eller en domstol ska göra en förebyggande kontroll vid bolagsbildningen, måste stiftelseurkunden och bolagsordningen samt ändringar i dessa utfärdas i form av officiellt bestyrkta handlingar.

Artikel 11

Villkor för ett bolags ogiltighet

Medlemsstaternas lagstiftning får endast innehålla sådana regler om bolags ogiltighet som uppfyller följande villkor:

a) Ogiltigheten ska beslutas av domstol.

b) Ogiltighet kan endast beslutas i följande fall:

i) När stiftelseurkund saknas eller när antingen formaliteterna för den förebyggande kontrollen eller formkraven för det officiella bestyrkandet inte har iakttagits.

ii)När föremålet för bolagets verksamhet är olagligt eller strider mot allmän ordning.

819

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/59
	SV

iii)När stiftelseurkunden eller bolagsordningen inte anger bolagets namn, insatsernas storlek, storleken av det tecknade kapitalet eller föremålet för bolagets verksamhet.

iv)När den nationella lagstiftningens krav på inbetalning av en minsta del av bolagskapitalet inte har uppfyllts.

v) När samtliga stiftare saknade rättslig handlingsförmåga.

vi)När antalet stiftare i strid med den nationella lagstiftningen har understigit två.

Bortsett från de ogiltighetsfall som avses i första stycket, kan ett bolag inte på någon grund betraktas som icke existerande eller som ogiltigt i absolut eller relativ bemärkelse eller förklaras ogiltigt.

Artikel 12

Följderna av ogiltighet

1. Artikel 16 bestämmer om ett rättsligt avgörande som fastslår ogiltigheten får åberopas mot tredje man. Om den nationella lagstiftningen tillåter tredje man att överklaga avgörandet, måste detta ske inom sex månader efter det att avgörandet har meddelats.

2. Ogiltigheten ska medföra att bolaget träder i likvidation på samma sätt som vid dess upplösning.

3. Ogiltigheten enbart inverkar inte på de förpliktelser som bolaget har åtagit sig eller som andra har åtagit sig till förmån för detta, med undantag dock för vad som följer av att bolaget har trätt i likvidation.

4. Lagstiftningen i varje medlemsstat får bestämma rättsverkningarna av ogiltigheten när det gäller förhållandet mellan bolagsmännen.

5. För innehavare av andelar eller aktier i ett bolag kvarstår skyldigheten att betala in det tecknade men icke inbetalda kapitalet i den mån det behövs med hänsyn till förpliktelserna mot borgenärerna.

KAPITEL III

Offentlighet och sammankoppling av centrala register, handelsregister och företagsregister

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 13

Tillämpningsområde

De samordningsåtgärder som detta avsnitt föreskriver ska vidtas i fråga om de bestämmelser i medlemsstaternas lagar eller andra författningar om bolagsformer som anges i bilaga II.

Artikel 14

Handlingar och uppgifter som ska offentliggöras av bolag

Medlemsstaterna ska se till att minst följande handlingar och uppgifter om ett bolag alltid offentliggörs:

a) Stiftelseurkunden och, om den har tagits in i en särskild handling, bolagsordningen.

b) Ändringar i de handlingar som avses i a, däribland förlängning av tiden för bolagets bestånd.

c) Efter varje ändring i stiftelseurkunden eller bolagsordningen, den fullständiga och gällande lydelsen av den ändrade handlingen.

820

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/60		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

d) Tillsättande och entledigande av samt personuppgifter om dem som i egenskap av i lagstiftningen föreskrivet bolagsorgan eller som medlemmar i ett sådant organ

i) är behöriga att företräda bolaget mot tredje man och i rättegång; av de offentliggjorda uppgifterna ska framgå om de personer som företräder bolaget kan göra detta var för sig eller endast i förening med andra,

ii)deltar i ledning, tillsyn eller kontroll av bolaget.

e) Under förutsättning att stiftelseurkunden eller bolagsordningen anger ett bolagskapital, minst en gång om året det tecknade kapitalets storlek, om inte varje ökning av detta kapital kräver ändring av bolagsordningen.

f) De redovisningshandlingar för varje räkenskapsår som obligatoriskt ska offentliggöras enligt rådets direktiv 86/635/EEG (1) och 91/674/EEG (2) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (3).

g) Varje byte av bolagets säte.

h) Upplösning av bolaget.

i) Ett rättsligt avgörande varigenom bolaget förklaras ogiltigt.

j) Utseende av likvidatorer och personuppgifter om dem samt uppgift om likvidatorernas behörighet, om inte behörigheten uttryckligen och uteslutande framgår av lag eller av bolagsordningen.

k) Avslutande av likvidationen och, i de medlemsländer där avregistrering av ett bolag medför rättsverkningar, uppgift om avregistreringen.

Artikel 15

Ändringar i handlingar och uppgifter

1. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att alla ändringar i de handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 införs i det behöriga register som avses i artikel 16.1 första stycket och offentliggörs i enlighet med artikel 16.3 och 16.5, vanligtvis inom 21 dagar från mottagandet av den fullständiga dokumentationen avseende dessa ändringar, inklusive, i tillämpliga fall, en laglighetskontroll i enlighet med nationell lagstiftning för införande i akten.

2. Punkt 1 ska inte tillämpas på de redovisningshandlingar som avses i artikel 14 f.

Artikel 16

Offentliggörande i registret

1. I varje medlemsstat ska en akt läggas upp för varje bolag i det centrala register, handels- eller bolagsregister (registret) där bolaget är registrerat.

Medlemsstaterna ska se till att företag har en unik identifiering som gör det möjligt att entydigt identifiera dem inom ramen för kommunikation mellan register genom det system för sammankoppling av centrala register, handelsregister och företagsregister som inrättats i enlighet med artikel 22.2 (systemet för sammankoppling av register). Denna unika identifiering ska åtminstone bestå av de delar som gör det möjligt att identifiera registermedlemsstaten, det nationella ursprungsregistret, företagets nummer i registret och, om lämpligt, specifikationer för att undvika identifieringsfel.

(1) Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella

institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1).

(2) Rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag (EGT L 374,

31.12.1991, s. 7).

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

821

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/61
	SV

2. Med i elektronisk form avses i denna artikel att informationen sänds vid utgångspunkten och tas emot vid slutpunkten med hjälp av elektronisk utrustning för behandling (inbegripet digital signalkomprimering) och lagring av uppgifter, och i sin helhet sänds, befordras och tas emot genom tråd, radio, optiska medel eller andra elektromagnetiska medel i enlighet med medlemsstaternas bestämmelser.

3. Alla handlingar och uppgifter som är offentliga enligt artikel 14 ska förvaras i akten eller föras in i registret; av akten ska alltid framgå vad som har förts in i registret.

Medlemsstaterna ska se till att bolagen och samtliga övriga personer och organ som är anmälningsskyldiga eller skyldiga att medverka kan ge in alla handlingar och uppgifter som ska offentliggöras enligt artikel 14 i elektronisk form. Dessutom kan medlemsstaterna ålägga alla bolag eller vissa kategorier av bolag att ge in alla dessa handlingar och uppgifter eller vissa slag av dem i elektronisk form.

Alla handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 som getts in, oavsett om det är i pappersform eller elektronisk form, ska införas i registret eller omskrivas i detta i elektronisk form. Medlemsstaterna ska därför se till att alla handlingar och uppgifter som ges in i pappersform omvandlas till elektronisk form i registret.

Handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 och som har getts in i pappersform fram till senast den 31 december 2006 behöver inte automatiskt omvandlas till elektronisk form i registret. Medlemsstaterna ska dock se till att de omvandlas till elektronisk form efter det att en ansökan om offentliggörande i elektronisk form mottagits, vilken inlämnats i enlighet med de åtgärder som antagits för att genomföra punkt 4 i den här artikeln.

4. En fullständig eller partiell kopia av de handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 ska finnas att tillgå på begäran. Ansökan kan inlämnas till registret i pappersform eller i elektronisk form enligt den sökandes val.

Kopior enligt första stycket ska kunna fås från registret i pappersform och i elektronisk form enligt den sökandes val. Detta gäller för alla handlingar och uppgifter som redan getts in. Medlemsstaterna får dock besluta att handlingar och uppgifter som senast den 31 december 2006 har getts in i pappersform, eller vissa kategorier av dessa, inte ska kunna fås från registret i elektronisk form, om en viss angiven period har löpt från den tidpunkt då de inkommit till den tidpunkt då ansökan lämnades in till registret. Denna period får inte vara mindre än tio år.

Priset för att få en kopia av sådana handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 eller delar av dem i pappersform eller i elektronisk form får inte överstiga den administrativa kostnaden.

Papperskopior som tillhandahålls en beställare ska vara bestyrkta om inte beställaren avstår från det. Elektroniska kopior får inte vara bestyrkta förutom när beställaren uttryckligen begär detta.

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att bestyrkandet av elektroniska kopior ska garantera att deras ursprung är autentiskt och att deras innehåll är fullständigt med hjälp av åtminstone en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG (1).

5. De i punkt 3 avsedda handlingarna och uppgifterna ska offentliggöras i den av medlemsstaten utsedda nationella tidningen, antingen genom att de helt eller delvis återges eller genom hänvisning till den handling som tagits in i akten eller förts in i registret. Den utsedda nationella tidningen kan vara en tidning i elektronisk form.

Medlemsstaterna får besluta att ersätta offentliggörandet i den nationella tidningen med en lika effektiv metod som i vart fall ska inbegripa användning av ett system varigenom den offentliggjorda informationen är tillgänglig i kronologisk ordning via en central elektronisk plattform.

6. Bolaget får åberopa handlingar och uppgifter mot tredje man först sedan de har offentliggjorts enligt punkt 5, om inte bolaget visar att tredje man kände till handlingen eller uppgiften.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer (EGT L 13, 19.1.2000, s. 12).

822

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/62		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

När det gäller åtgärder som vidtas före den sextonde dagen efter offentliggörandet får en handling eller en uppgift dock inte åberopas mot en tredje man som visar att det var omöjligt för honom att känna till handlingen eller uppgiften.

7. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att hindra bristande överensstämmelse mellan vad som offentliggörs i enlighet med punkt 5 och vad som framgår av registret eller akten.

Vid bristande överensstämmelse får den i enlighet med punkt 5 offentliggjorda texten inte åberopas mot tredje man. Denne får emellertid åberopa den sistnämnda texten, om inte bolaget visar att tredje man kände till den i registret eller akten intagna texten.

Dessutom får tredje man alltid åberopa sådana handlingar och uppgifter i fråga om vilka formaliteterna för offentlig görandet ännu inte har fullföljts, om inte handlingarna eller uppgifterna saknar rättsverkan på grund av det bristfälliga offentliggörandet.

Artikel 17

Aktuell information om nationell lagstiftning med avseende på tredje mans rättigheter

1. Medlemsstaterna ska se till att uppdaterad information tillhandahålls med en förklaring av de bestämmelser i nationell lagstiftning som innebär att tredje part i enlighet med artikel 16.5, 16.6 och 16.7 kan förlita sig på de uppgifter och varje typ av handlingar som avses i artikel 14.

2. Medlemsstaterna ska tillhandahålla den nödvändiga informationen för offentliggörande på den europeiska e-juridikportalen (portalen) i enlighet med portalens bestämmelser och tekniska krav.

3. Kommissionen ska offentliggöra denna information på portalen på unionens alla officiella språk.

Artikel 18

Tillgång till elektroniska kopior av handlingar och uppgifter

1. Elektroniska kopior av de handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 ska också offentliggöras genom systemet för sammankoppling av register.

2. Medlemsstaterna ska se till att de handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 finns att tillgå elektroniskt – i ett standardmeddelandeformat – genom systemet för sammankoppling av register. Medlemsstaterna ska också se till att minimistandarderna för säkerhet vad gäller uppgiftsöverföring respekteras.

3. Kommissionen ska tillhandahålla en söktjänst på unionens alla officiella språk avseende företag som registrerats i medlemsstaterna, i syfte att genom portalen tillhandahålla

a) de handlingar och uppgifter som avses i artikel 14,

b) den förklarande information på unionens alla officiella språk som anger dessa uppgifter och typerna av dessa handlingar.

Artikel 19

Avgifter för handlingar och uppgifter

1. De avgifter som tas ut för tillgången till de handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 genom systemet för sammankoppling av register får inte överskrida de administrativa kostnaderna för tillgången.

2. Medlemsstaterna ska se till att följande uppgifter är kostnadsfritt tillgängliga genom systemet för sammankoppling av register:

a) företagets namn och rättsliga form,

b) företagets registrerade säte och den medlemsstat där det är registrerat,

c) företagets registreringsnummer.

Utöver dessa uppgifter får medlemsstaterna välja att tillhandahålla ytterligare kostnadsfria handlingar och uppgifter.

823

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/63
	SV

Artikel 20

Information om inledande och avslutande av likvidationsförfaranden eller insolvensförfaranden

samt om företagets avregistrering

1. Företagsregistret ska, genom systemet för sammankoppling av register, utan dröjsmål tillhandahålla information om inledande och avslutande av eventuella likvidationsförfaranden eller insolvensförfaranden avseende företaget och om företagets avregistrering, om detta medför rättsverkningar i företagets registermedlemsstat.

2. Filialregistret ska, genom systemet för sammankoppling av register, säkerställa att den information som avses i punkt 1 erhålls utan dröjsmål.

3. Det utbyte av information som avses i punkterna 1 och 2 ska vara kostnadsfritt för registren.

Artikel 21

Språk vid offentliggörande och översättning av de handlingar och uppgifter som ska offentliggöras

1. De handlingar och uppgifter som ska offentliggöras enligt artikel 14 ska upprättas och ges in på ett av de språk som tillåts enligt de språkregler som gäller i den medlemsstat i vilken den akt som avses i artikel 16.1 har lagts upp.

2. Utöver det obligatoriska offentliggörande som avses i artikel 16 ska medlemsstaterna tillåta att översättningar av de

iartikel 14 avsedda offentliga handlingarna och uppgifterna offentliggörs på frivillig basis i enlighet med bestämmelserna i artikel 16 på vilket eller vilka som helst av unionens officiella språk.

Medlemsstaterna får kräva att översättningen av sådana handlingar och uppgifter ska vara auktoriserad.

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att underlätta tredje mans tillgång till de på frivillig basis offentliggjorda översättningarna.

3. Utöver det obligatoriska offentliggörande som avses i artikel 16 och det offentliggörande som är tillåtet enligt

punkt 2 i den här artikeln kan medlemsstaterna tillåta att de avsedda handlingarna och uppgifterna offentliggörs i enlighet med artikel 16 på vilket eller vilka andra språk som helst.

Medlemsstaterna får kräva att översättningen av sådana handlingar och uppgifter ska vara auktoriserad.

4. Vid avvikelser mellan de handlingar och uppgifter som offentliggjorts på registrets officiella språk och den på frivillig basis offentliggjorda översättningen får översättningen inte åberopas gentemot tredje man. Tredje man får dock åberopa de på frivillig basis offentliggjorda översättningarna om inte bolaget visar att denne hade kännedom om den version som var föremål för det obligatoriska offentliggörandet.

Artikel 22

System för sammankoppling av register

1. En central europeisk plattform (plattformen) ska inrättas.

2. Systemet för sammankoppling av register ska vara sammansatt av

— medlemsstaternas register,

— plattformen,

— portalen, som fungerar som den europeiska elektroniska ingången.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa driftskompatibilitet för sina register inom systemet för sammankoppling av register via plattformen.

4. Medlemsstaterna får inrätta valfria ingångar till systemet för sammankoppling av register. De ska utan onödigt dröjsmål informera kommissionen om inrättandet av sådana ingångar och om alla viktigare ändringar av ingångarnas funktion.

824

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/64		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

5. Tillgången till information från systemet för sammankoppling av register ska garanteras genom portalen och genom valfria ingångar som inrättas av medlemsstaterna.

6. Inrättandet av systemet för sammankoppling av register ska inte påverka befintliga bilaterala avtal som ingåtts mellan medlemsstaterna om utbyte av information om företag.

Artikel 23

Utveckling och drift av plattformen

1. Kommissionen ska besluta att utveckla och/eller svara för driften av plattformen antingen på egen hand eller genom en tredje part.

Om kommissionen beslutar att utveckla och/eller svara för driften av plattformen genom en tredje part, ska valet av tredje part och kommissionens verkställande av det avtal som ingåtts med denna tredje part göras i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

2. Om kommissionen beslutar att utveckla plattformen genom en tredje part ska kommissionen genom genomförandeakter fastställa de tekniska specifikationerna i fråga om offentlig upphandling och löptiden för det avtal som kommer att ingås med denna tredje part.

3. Om kommissionen beslutar att svara för driften av plattformen genom en tredje part ska kommissionen genom genomförandeakter anta detaljerade bestämmelser för den operativa förvaltningen av plattformen.

Den operativa förvaltningen av plattformen ska särskilt omfatta följande:

—Tillsynen av plattformens funktion.

—Säkerhet och skydd för de uppgifter som överförs och utbyts med hjälp av plattformen.

—Samordning av förbindelserna mellan medlemsstaternas register och tredje part. Kommissionen ska utöva tillsyn över plattformens funktion.

4. De genomförandeakter som avses i punkterna 2 och 3 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 164.2.

Artikel 24

Genomförandeakter

Kommissionen ska genom genomförandeakter anta följande:

a) Den tekniska specifikation som definierar metoderna för elektronisk kommunikation inom systemet för sammankoppling av register.

b) Den tekniska specifikationen för kommunikationsprotokollen.

c) De tekniska åtgärder som garanterar minimistandarder för it-säkerhet vad gäller kommunikation och överföring av information inom systemet för sammankoppling av register.

d) Den tekniska specifikation som anger metoden för informationsutbytet mellan det företagsregister och det filialregister som avses i artiklarna 20 och 34.

e) Den detaljerade förteckningen över uppgifter som ska överföras för informationsutbyte mellan register enligt artiklarna 20, 34 och 130.

f) Den tekniska specifikation som anger strukturen för standardmeddelandeformatet för informationsutbytet mellan registren, plattformen och portalen.

g) Den tekniska specifikation som anger den uppsättning uppgifter som är nödvändig för att plattformen ska kunna uppfylla sin funktion och metoden för lagring, användning och skydd av sådana uppgifter.

825

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/65
	SV

h) Den tekniska specifikation som definierar strukturen för och användningen av den unika identifieringen för kommunikation mellan register.

i) Den specifikation som anger de tekniska driftsmetoderna för systemet för sammankoppling av register vad gäller distribution och utbyte av information och den specifikation som anger de it-tjänster som tillhandahålls av plattformen, vilket garanterar en överföring av meddelanden i den relevanta språkversionen.

j) De harmoniserade kriterierna för den söktjänst som tillhandahålls av portalen.

k) Betalningsvillkoren, med beaktande av tillgängliga betalningsfaciliteter, såsom online-faciliteter för betalning.

l) Detaljerna för den förklarande information som anger de uppgifter och den typ av handlingar som avses i artikel 14.

m) De tekniska villkoren för tillgängligheten av de tjänster som tillhandahålls genom systemet för sammankoppling av register.

n) Förfarandet och de tekniska kraven för sammankopplingen av de valfria ingångarna till plattformen.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 164.2.

Artikel 25

Finansiering

1. Inrättandet och det framtida utvecklandet av plattformen och anpassningarna till portalen till följd av detta direktiv ska finansieras via unionens allmänna budget.

2. Underhållet och driften av plattformen ska finansieras via unionens allmänna budget och får medfinansieras genom de avgifter för tillgång till systemet för sammankoppling av register som tas ut från de enskilda användarna. Inget i denna punkt får påverka avgifterna på nationell nivå.

3. Kommissionen får genom delegerade akter och i enlighet med artikel 163 anta bestämmelser om en eventuell medfinansiering av plattformen genom uttagande av avgifter och – i fall av en sådan medfinansiering – om storleken på de avgifter som tas ut från de enskilda användarna i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.

4. Avgifter som införs i enlighet med punkt 2 i den här artikeln får inte påverka de eventuella avgifter som medlemsstaterna tar ut för tillgång till handlingar och uppgifter i enlighet med artikel 19.1.

5. De avgifter som tas ut i enlighet med punkt 2 i den här artikeln får inte tas ut för tillgång till de uppgifter som avses i artikel 19.2 a, b och c.

6. Varje medlemsstat ska bära kostnaderna för anpassningen av de nationella registren, liksom de kostnader för underhåll och drift av de nationella registren som uppstår till följd av detta direktiv.

Artikel 26

Uppgifter i brev och orderblanketter

Medlemsstaterna ska föreskriva att det i brev och orderblanketter, oavsett om de är i pappersform eller i någon annan form, ska anges följande:

a) De uppgifter som krävs för att identifiera det register där den akt som avses i artikel 16 är upplagd samt bolagets nummer i registret.

b) Bolagets rättsliga form och dess säte samt, i förekommande fall, att bolaget har trätt i likvidation.

Om bolagets kapital nämns i dessa handlingar ska det tecknade och inbetalda kapitalet anges.

Medlemsstaterna ska föreskriva att ett bolags webbplats ska innehålla åtminstone de uppgifter som avses i första stycket och, i förekommande fall, uppgifter om det tecknade och inbetalda kapitalet.

826

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/66		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

Artikel 27

Personer som ansvarar för iakttagande av formaliteterna för offentliggörande

Varje medlemsstat ska bestämma vilka personer som ska ansvara för att de formaliteter iakttas som gäller för offentlig görandet.

Artikel 28

Sanktioner

Medlemsstaterna ska föreskriva lämpliga sanktioner åtminstone för det fall att

a) redovisningshandlingarna inte offentliggörs enligt vad som föreskrivs i artikel 14 f,

b) de obligatoriska uppgifter som avses i artikel 26 inte lämnas i de där nämnda handlingarna eller på bolagets webbplats.

Avsnitt 2

Bestämmelser om offentlighet som gäller för f ilialer till bolag från andra

medlemsstater

Artikel 29

Offentliggörande av handlingar och uppgifter som avser en filial

1. Handlingar och uppgifter som avser en filial vilken har öppnats i en medlemsstat av ett bolag i en bolagsform som anges i bilaga II, vilket lyder under lagstiftningen i en annan medlemsstat, ska i överensstämmelse med artikel 16 offentliggöras enligt lagstiftningen i den medlemsstat där filialen är belägen.

2. Om de bestämmelser om offentlighet som gäller för filialen avviker från dem som gäller för bolaget, ska bestämmelserna för filialen tillämpas när det är fråga om förfaranden som berör denna.

3. De handlingar och uppgifter som avses i artikel 30.1 ska offentliggöras genom systemet för sammankoppling av register. Artiklarna 18 och 19.1 ska tillämpas i tillämpliga delar.

4. Medlemsstaterna ska se till att filialer har en unik identifiering som gör det möjligt att entydigt identifiera dem i kommunikationen mellan registren genom systemet för sammankoppling av register. Denna unika identifiering ska åtminstone omfatta beståndsdelar som gör det möjligt att identifiera registermedlemsstaten, det nationella ursprung sregistret och filialens nummer i registret samt, om lämpligt, specifikationer för att undvika identifieringsfel.

Artikel 30

Handlingar och uppgifter som ska offentliggöras

1. Skyldigheten att offentliggöra enligt artikel 29 ska endast avse följande handlingar och uppgifter:

a) Filialens adress.

b) Filialens verksamhet.

c) Det register i vilket bolagets akt har lagts upp som avses i artikel 16 med uppgift om bolagets nummer i registret.

d) Namn och rättslig form för bolaget samt namnet på filialen, om detta avviker från namnet på bolaget.

e) Tillsättande och entledigande samt personuppgifter i fråga om dem som är behöriga att företräda bolaget mot tredje man och i rättegång

—i egenskap av i lag föreskrivet bolagsorgan eller i egenskap av ledamöter i ett sådant organ i överensstämmelse med den offentlighet som gäller för bolaget enligt artikel 14 d,

—i egenskap av bolagets fasta företrädare för filialens verksamhet, med uppgift om omfattningen av behörigheten.

827

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/67
	SV

f) — upplösning av bolaget, utseende av likvidatorer, personuppgifter om dem, uppgift om deras behörighet samt uppgift om likvidationens avslutande, i överensstämmelse med den offentlighet som gäller för bolaget enligt artikel 14 h, j och k,

— insolvensförfaranden, ackord och liknande förfaranden som bolaget är föremål för.

g) Räkenskapshandlingar enligt artikel 31.

h) Nedläggning av filialen.

2. Den medlemsstat i vilken filialen har öppnats får föreskriva ett offentliggörande enligt artikel 29 av

a) namnteckningarna för de personer som avses i punkt 1 e och f,

b) stiftelseurkunden och, om den har tagits in i en särskild handling, bolagsordningen, allt enligt artikel 14 a, b och c, samt ändringar i dessa handlingar,

c) ett intyg från det register som avses i punkt 1 c om att bolaget existerar,

d) uppgift om säkerhet som har ställts i sådan bolagets egendom som finns i medlemsstaten, om offentliggörandet har betydelse för säkerhetens giltighet.

Artikel 31

Begränsningar i skyldigheten att offentliggöra räkenskapshandlingar

Skyldigheten att offentliggöra enligt artikel 30.1 g ska begränsas till de av bolagets räkenskapshandlingar som i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG (1) och direktiv 2013/34/EU har upprättats, reviderats och offentliggjorts enligt lagstiftningen i den medlemsstat som bolaget lyder under.

Artikel 32

Språk vid offentliggörande och översättning av de handlingar som offentliggörs

Den medlemsstat i vilken filialen har öppnats får föreskriva att de handlingar som avses i artikel 30.2 b och artikel 31 ska offentliggöras på ett annat officiellt språk inom unionen och att översättningen av handlingarna ska bestyrkas.

Artikel 33

Offentliggörande när flera filialer öppnats i samma medlemsstat

Om ett bolag har öppnat flera filialer i en medlemsstat, är det tillräckligt att offentliggörandet enligt artikel 30.2 b och artikel 31 efter bolagets val äger rum i ett av flera filialregister.

I det fall som avses i första stycket ska de övriga filialernas skyldighet att offentliggöra omfatta en uppgift om det valda filialregistret och om den i detta register intagna filialens nummer i registret.

Artikel 34

Information om inledande och avslutande av likvidationsförfaranden eller insolvensförfaranden

och om avregistrering av bolaget

1. Artikel 20 ska tillämpas på både det register där bolaget är infört och filialregistret.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).

828

SOU 2021:18				Bilaga 2
L 169/68			Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
		SV
2.	Medlemsstaterna ska fastställa		det förfarande som ska följas efter mottagandet av den information	som avses

i artikel 20.1 och 20.2. Detta förfarande ska säkerställa att, om ett företag har avvecklats eller av annan anledning har avförts från registret, även dess filialer avförs från registret utan dröjsmål.

3. Andra meningen i punkt 2 ska inte tillämpas på filialer till företag som har avförts från registret på grund av en ändring av det berörda företagets rättsliga form, en fusion eller uppdelning eller en gränsöverskridande överföring av dess säte.

Artikel 35

Uppgifter i brev och orderblanketter

Medlemsstaterna ska föreskriva att de brev och orderblanketter som en filial använder, utöver de i artikel 26 angivna uppgifterna, ska ange det register där filialens akt är upplagd och filialens nummer i registret.

Avsnitt 3

Bestämmelser om offentlighet som gäller för f ilialer till bolag från ett tredjeland

Artikel 36

Offentliggörande av handlingar och uppgifter som avser en filial

1. Handlingar och uppgifter som avser en filial vilken har öppnats i en medlemsstat av ett bolag som inte lyder under lagstiftningen i någon medlemsstat men som har en rättslig form som är jämförbar med de bolagsformer som anges i bilaga II, ska i överensstämmelse med artikel 16 offentliggöras enligt lagstiftningen i den medlemsstat där filialen är belägen.

2. Artikel 29.2 ska tillämpas.

Artikel 37

Handlingar och uppgifter som ska offentliggöras

Skyldigheten att offentliggöra enligt artikel 36 ska minst avse följande handlingar och uppgifter:

a) Filialens adress.

b) Filialens verksamhet.

c) Den stats lagstiftning under vilken bolaget lyder.

d) Det register i vilket bolaget är infört och bolagets nummer i registret, om sistnämnda lagstiftning kräver sådan registrering.

e) Stiftelseurkunden och, om den har tagits in i en särskild handling, bolagsordningen, samt alla ändringar i dessa handlingar.

f) Bolagets rättsliga form, huvudsakliga verksamhetsort och föremålet för dess verksamhet samt, minst en gång om året, det tecknade kapitalets storlek, om inte dessa uppgifter förekommer i handlingar som avses i led e.

g) Namnet på bolaget och namnet på filialen, om det senare namnet avviker från namnet på bolaget.

h) Tillsättande, entledigande samt personuppgifter i fråga om dem som är behöriga att företräda bolaget mot tredje man och i rättegång,

—i egenskap av i lag föreskrivet bolagsorgan eller i egenskap av ledamöter i ett sådant organ,

—i egenskap av bolagets fasta ställföreträdare för filialens verksamhet.

Omfattningen av behörigheten hos dem som har rätt att företräda bolaget ska anges liksom uppgift om huruvida de personerna kan företräda bolaget var för sig eller endast i förening.

829

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/69
	SV

i) — Upplösning av bolaget, utseende av likvidatorer, personuppgifter om dem, uppgift om deras behörighet samt uppgift om likvidationens avslutande.

— Insolvensförfaranden, ackord och liknande förfaranden som bolaget är föremål för.

j) Räkenskapshandlingar enligt artikel 38.

k) Nedläggning av filialen.

Artikel 38

Begränsningar i skyldigheten att offentliggöra räkenskapshandlingar

1. Skyldigheten att offentliggöra enligt artikel 37 j ska tillämpas på de av bolagets räkenskapshandlingar som har upprättats, reviderats och offentliggjorts enligt lagstiftningen i den stat som bolaget lyder under. Om dessa handlingar inte har upprättats i överensstämmelse med direktiv 2013/34/EU eller på ett likvärdigt sätt, kan medlemsstaterna kräva att räkenskapshandlingar som avser filialens verksamhet ska upprättas och offentliggöras.

2. Artiklarna 32 och 33 ska tillämpas.

Artikel 39

Uppgifter i brev och orderblanketter

Medlemsstaterna ska föreskriva att de brev och orderblanketter som en filial använder ska ange det register där filialens akt är upplagd samt filialens nummer i registret. Om lagstiftningen i den stat som bolaget lyder under kräver att bolaget förs in i ett register, ska även detta register och bolagets nummer i registret anges.

Avsnitt 4

Tillämpnings- och genomförandebestämmelser

Artikel 40

Påföljder

Medlemsstaterna ska föreskriva lämpliga påföljder för underlåtenhet att iaktta bestämmelserna om offentlighet i artiklarna 29, 30 och 31 samt 36, 37 och 38 liksom bestämmelserna om uppgiftsskyldighet i brev och orderblanketter i artiklarna 35 och 39.

Artikel 41

Personer som ansvarar för iakttagande av formaliteterna för offentliggörande

Varje medlemsstat ska bestämma vilka personer som ska ansvara för att de i avsnitt 2 och 3 föreskrivna formkraven beträffande offentlighet iakttas.

Artikel 42

Undantag från bestämmelser om offentliggörande av räkenskapshandlingar för filialer

1. Artiklarna 31 och 38 ska inte tillämpas på filialer som öppnas av sådana kreditinstitut och finansiella institut som omfattas av rådets direktiv 89/117/EEG (1).

2. I avvaktan på en senare samordning behöver medlemsstaterna inte tillämpa artiklarna 31 och 38 på filialer som öppnas av försäkringsbolag.

(1) Rådets direktiv 89/117/EEG av den 13 februari 1989 om skyldigheter angående offentliggörande av årsredovisningshandlingar för i en medlemsstat inrättade filialer till kreditinstitut och finansiella institut med huvudkontor i en annan medlemsstat (EGT L 44, 16.2.1989, s. 40).

830

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/70		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

Artikel 43

Kontaktkommitté

Den kontaktkommitté som har tillsatts enligt artikel 52 i rådets direktiv 78/660/EEG (1) ska även

a) med förbehåll för vad som gäller enligt bestämmelserna i artiklarna 258 och 259 i fördraget underlätta en enhetlig tillämpning av bestämmelserna i avsnitt 2 och 3 samt i detta avsnitt genom regelbundet samråd, särskilt om praktiska problem i samband med tillämpningen,

b) vid behov ge kommissionen råd om tillägg till eller ändringar i bestämmelserna i avsnitt 2 och 3 samt i detta avsnitt.

KAPITEL IV

Bevarande och ändring av kapital

Avsnitt 1

Kapitalkrav

Artikel 44

Allmänna bestämmelser

1. De samordningsåtgärder som föreskrivs i detta kapitel ska vidtas i fråga om de bestämmelser i medlemsstaternas lagar eller andra författningar om de bolagsformer som anges i bilaga I.

2. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa bestämmelserna i detta kapitel på förvaltningsbolag med rörligt kapital eller på kooperativa företag som är organiserade i någon av de i bilaga I angivna bolagsformerna. Om lagstiftningen i en medlemsstat utnyttjar denna möjlighet, ska den föreskriva att dessa bolag ska ta in orden ”förvaltningsbolag med rörligt kapital” eller ”kooperativt företag” i samtliga de handlingar som nämns i artikel 26.

Artikel 45

Minimikapital

1. Medlemsstaternas lagstiftning ska föreskriva att ett kapital på minst 25 000 EUR måste tecknas för att bolaget ska få bildas eller få tillstånd att börja sin verksamhet.

2. Med hänsyn till den ekonomiska och monetära utvecklingen inom unionen och till tendensen att tillåta endast stora och medelstora företag att välja de i bilaga I angivna bolagsformerna, ska Europaparlamentet och rådet, på förslag av kommissionen i enlighet med artikel 50.1 och 50.2 g i fördraget vart femte år se över och vid behov ändra det i punkt 1 i euro uttryckta beloppet.

Artikel 46

Tillgångar

Tecknat kapital får endast bestå av tillgångar som kan värderas ekonomiskt. I dessa tillgångar får dock inte inräknas åtaganden att utföra arbete eller att tillhandahålla tjänster.

Artikel 47

Vederlag för aktier

Aktierna får inte ges ut mot vederlag som understiger det nominella beloppet eller, om sådant saknas, det bokförda parivärdet.

(1) Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (EGT L 222, 14.8.1978, s. 11).

831

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/71
	SV

Medlemsstaterna får dock tillåta att de som yrkesmässigt åtar sig att placera aktier får betala mindre än fullt belopp för de aktier som de tecknar i ett sådant sammanhang.

Artikel 48

Betalning av aktier som ges ut mot vederlag

Aktier som ges ut mot vederlag ska då bolaget bildas eller får tillstånd att börja sin verksamhet vara betalda till minst 25 % av det nominella beloppet eller, om sådant saknas, av det bokförda parivärdet.

Aktier som har getts ut mot apportegendom innan bolaget bildas eller får tillstånd att börja sin verksamhet ska vara fullt betalda inom fem år från bolagsbildningen eller tillståndet att börja verksamheten.

Avsnitt 2

Skyddsåtgärder beträffande det lagstadgade kapitalet

Artikel 49

Sakkunnigutlåtande om apportegendom

1. En eller flera av bolaget oberoende sakkunniga, som utses eller godkänns av en förvaltningsmyndighet eller en domstol, ska avge ett utlåtande om apportegendomen innan bolaget bildas eller får tillstånd att börja sin verksamhet. Beroende på varje medlemsstats lagstiftning kan de sakkunniga vara fysiska eller juridiska personer eller bolag.

2. Det sakkunnigutlåtande som avses i punkt 1 ska minst beskriva apportegendomen samt ange vilka värderingsmeto der de sakkunniga har använt och huruvida de därvid beräknade värdena åtminstone motsvarar antal, nominellt värde eller, i avsaknad av sådant värde, bokfört parivärde och i förekommande fall överkurs i fråga om de aktier för vilka apportegendomen utgör vederlag.

3. Sakkunnigutlåtandet ska offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16.

4. En medlemsstat får underlåta att tillämpa denna artikel om samtliga aktier till 90 % av sitt nominella värde eller, i avsaknad av sådant värde, av sitt bokförda parivärde utges mot apportegendom från ett eller flera bolag och följande villkor är uppfyllda:

a) De i artikel 4 i avsedda personerna eller bolagen med anknytning till det bolag som tar emot apportegendomen har avstått från att kräva sakkunnigutlåtande.

b) Avståendet har offentliggjorts enligt punkt 3.

c) De bolag som lämnar apportegendomen har reserver som enligt lag eller bolagsordning inte får delas ut och som uppgår till minst det nominella värdet eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet hos de aktier som ges ut mot apportegendom.

d) De bolag som lämnar apportegendomen förklarar, att de med belopp som motsvarar det värde som anges i punkt c åtar sig ansvar för skulder som kan uppkomma för det mottagande bolaget från det att detta bolag har gett ut aktierna mot apportegendom till dess att ett år har förflutit från bolagets offentliggörande av årsredovisningen för det räkenskapsår under vilket apportegendomen lämnades. Någon överlåtelse av aktierna får inte ske under denna tid.

e) Det åtagande om ansvar som avses i led d har offentliggjorts enligt punkt 3.

f) De bolag som lämnar apportegendomen för över ett belopp som motsvarar det värde som anges i led c till en reserv som får delas ut först tre år efter det att det mottagande bolagets årsredovisning har offentliggjorts för det räkenskapsår under vilket apportegendomen lämnades eller, i förekommande fall, först vid den senare tidpunkt då alla fordringar som omfattas av det åtagande om ansvar som avses i led d och som görs gällande under den nu angivna treårsperioden har tillgodosetts.

832

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/72		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

5. Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa denna artikel på bildandet av ett nytt företag genom en fusion eller delning om ett utlåtande om fusions- eller delningsplanen har upprättats av en eller flera oberoende sakkunniga.

Om medlemsstaterna beslutar att tillämpa denna artikel i de fall som avses i första stycket får de föreskriva att det utlåtande som upprättats enligt punkt 1 i denna artikel och utlåtandet om fusions- eller delningsplanen från en eller flera oberoende sakkunniga får upprättas av samma sakkunniga person eller personer.

Artikel 50

Undantag från kravet om sakkunnigutlåtande

1. Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa artikel 49.1, 49.2 och 49.3 i detta direktiv om, efter beslut av styrelsen eller direktionen, överlåtbara värdepapper enligt definitionen i artikel 4.1.44 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (1) eller penningmarknadsinstrument enligt definitionen i artikel 4.1.17 i samma direktiv tillförs såsom apportegendom, och värdepapperen eller penningmarknadsinstrumenten värderas till det vägda genomsnittspris som de handlats för på en eller flera reglerade marknader enligt definitionen i artikel 4.1.21 i det direktivet under en tillräckligt lång period som ska fastställas i nationell lagstiftning och som föregår den dag då apportegendomen faktiskt överförs.

Om priset har påverkats av extraordinära omständigheter som väsentligt skulle kunna förändra tillgångens värde den dag då tillskottet av apportegendomen faktiskt sker, inbegripet situationer där marknaden för sådana överlåtbara värdepapper eller penningmarknadsinstrument har blivit illikvid, ska en omvärdering emellertid genomföras på initiativ av styrelsen eller direktionen och på dess ansvar.

Vid denna omvärdering ska artikel 49.1, 49.2 och 49.3 gälla.

2. Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa artikel 49.1, 49.2 och 49.3 om, efter ett beslut av styrelsen eller

direktionen, andra tillgångar än de överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som avses i punkt 1 i denna artikel tillförs i form av apportegendom och som redan har blivit föremål för ett utlåtande om verkligt värde från en erkänd oberoende sakkunnig och om följande villkor är uppfyllda:

a) Det verkliga värdet fastställs för en tidpunkt som med högst sex månader föregår den dag då tillskottet av apportegendomen faktiskt sker.

b) Värderingen har utförts i enlighet med allmänt vedertagna normer och principer för värdering i medlemsstaten, vilka är tillämpliga på det slag av tillgångar som avses tillföras.

I händelse av nya särskilda omständigheter som väsentligt skulle kunna förändra tillgångens verkliga värde den dag då tillskottet av apportegendomen faktiskt sker, ska en omvärdering genomföras på initiativ av styrelsen eller direktionen och på dess ansvar.

Vid den omvärdering som avses i andra stycket ska artikel 49.1, 49.2 och 49.3 gälla.

I avsaknad av en sådan omvärdering får en eller flera aktieägare med ett totalt innehav av minst 5 % av bolagets tecknade aktiekapital dagen då beslut om kapitalökningen fattas, begära en värdering av en oberoende sakkunnig, i vilket fall artikel 49.1, 49.2 och 49.3 ska gälla.

En eller flera sådana aktieägare får lämna in en begäran fram till den dag då tillskottet av apportegendomen faktiskt sker, under förutsättning att aktieägaren eller aktieägarna i fråga fortfarande den dag då begäran lämnas in har ett totalt innehav av minst 5 % av bolagets tecknade aktiekapital, såsom detta var dagen då beslut om kapitalökningen fattades.

3. Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa artikel 49.1, 49.2 och 49.3 om, efter ett beslut av styrelsen eller

direktionen, andra tillgångar än de överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som avses i punkt 1 i denna artikel tillförs som apportegendom och vars verkliga värde erhålls för varje tillgångspost från det föregående räkenskapsårets lagstadgade redovisning under förutsättning att den lagstadgade redovisningen har varit föremål för revision i enlighet med direktiv 2006/43/EG.

Punkt 2 andra till femte styckena i denna artikel ska gälla i tillämpliga delar.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).

833

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/73
	SV
		Artikel 51

Apportegendom utan sakkunnigutlåtande

1. Om apportegendom som avses i artikel 50 tillhandahålls utan det sakkunnigutlåtande som avses i artikel 49.1,

49.2 och 49.3, ska, utöver de krav som anges i artikel 4 h och inom en månad efter den dag då tillskottet av apportegendomen faktiskt sker, en förklaring som innehåller följande uppgifter offentliggöras:

a) En beskrivning av apportegendomen i fråga.

b) Dess värde, grunderna för värderingen och, i tillämpliga fall, värderingsmetoden.

c) Ett uttalande om huruvida det därvid beräknade värdet minst motsvarar antalet, det nominella värdet eller, i avsaknad av nominellt värde, bokfört parivärde och, i förekommande fall, överkurs i fråga om de aktier för vilka apportegendomen utgör ersättning.

d) Ett uttalande om att inga nya särskilda omständigheter med avseende på den ursprungliga värderingen har inträffat.

Offentliggörandet av förklaringen ska ske på det sätt som föreskrivs i varje medlemsstats lagstiftning i enlighet med artikel 16.

2. Om det föreslås att apportegendom tillhandahålls utan att ett sakkunnigutlåtande lämnas enligt artikel 49.1, 49.2 och 49.3, i samband med en kapitalökning som föreslås enligt artikel 68.2, ska ett meddelande som innehåller det datum då beslutet om ökningen fattades och den information som förtecknas i punkt 1 i denna artikel offentliggöras på det sätt som föreskrivs i varje medlemsstats lagstiftning i enlighet med artikel 16 innan tillgången faktiskt tillförs som apportegendom. I detta fall ska förklaringen i enlighet med punkt 1 i denna artikel begränsas till ett uttalande om att inga nya särskilda omständigheter har inträffat efter det att det ovannämnda meddelandet offentliggjordes.

3. Varje medlemsstat ska tillhandahålla tillräckliga skyddsåtgärder som säkerställer att förfarandet enligt artikel 50 och denna artikel följs när det gäller tillhandahållandet av apportegendom utan ett sådant sakkunnigutlåtande som avses

iartikel 49.1, 49.2 och 49.3.

Artikel 52

Betydande förvärv efter det att ett bolag bildats eller tillåtits att påbörja sin verksamhet

1. Om ett bolag inom en tid som av den nationella lagstiftningen ska bestämmas till minst två år från det att bolaget bildades eller tilläts att påbörja sin verksamhet förvärvar tillgångar från en person eller ett bolag som avses i artikel 4

imot ett vederlag som motsvarar minst en tiondel av det tecknade kapitalet, ska förvärvet granskas och offentliggöras enligt artikel 49.1, 49.2 och 49.3 samt underställas en bolagsstämma för godkännande.

Artiklarna 50 och 51 ska gälla i tillämpliga delar.

Medlemsstaterna får föreskriva att dessa bestämmelser även ska tillämpas när tillgångarna tillhör en aktieägare eller någon annan.

2. Punkt 1 ska inte tillämpas i fråga om förvärv som sker inom ramen för bolagets löpande verksamhet, på begäran eller under kontroll av en förvaltningsmyndighet eller en domstol eller på en fondbörs.

Artikel 53

Aktieägares skyldighet att betala aktierna

Aktieägarna får inte befrias från sin skyldighet att betala aktierna i andra fall än som kan följa av bestämmelserna om nedsättning av det tecknade kapitalet.

834

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/74		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

Artikel 54

Skyddsåtgärder vid ombildning

Om ett bolag av annat slag ombildas till publika aktiebolag ska medlemsstaterna, i avvaktan på en senare samordning av den nationella lagstiftningen, se till att minst de skyddsåtgärder som föreskrivs i artiklarna 3–6 och artiklarna 45–53 iakttas.

Artikel 55

Ändring av bolagsordningen eller stiftelseurkunden

Artiklarna 3–6 och artiklarna 45–54 ska inte påverka medlemsstaternas föreskrifter om kompetens och tillvägagångssätt vid ändring av en bolagsordning eller en stiftelseurkund.

Avsnitt 3

Regler för utdelning

Artikel 56

Generella regler för utdelningar

1. Med undantag för det fallet att det tecknade kapitalet sätts ned får någon utdelning inte ske till aktieägarna, om enligt bolagets årsredovisning nettotillgångarna på bokslutsdagen för det senaste räkenskapsåret understiger eller till följd av utdelningen skulle komma att understiga det tecknade kapitalet och de reserver som enligt lag eller bolagsordning inte får delas ut.

2. Det i punkt 1 angivna tecknade beloppet ska minskas med sådan icke inbetald del därav som inte redovisas på balansräkningens aktivsida.

3. Det belopp som delas ut till aktieägarna får inte överstiga vinsten för det senast avslutade räkenskapsåret med tillägg för balanserad vinst och belopp från reserver som får användas för detta ändamål samt med avdrag för balanserad förlust och belopp som enligt lag eller bolagsordning har avsatts till reserver.

4. Med utdelning avses i punkterna 1 och 3 särskilt utbetalning av vinst eller ränta som hänför sig till aktierna.

5. Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter förskottsutdelning av vinst ska minst följande villkor iakttas:

a) Ett delårsbokslut ska upprättas som visar att tillräckliga medel finns tillgängliga för utdelningen.

b) Det belopp som ska delas ut får inte överstiga den vinst som har uppkommit efter det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har upprättats, med tillägg för balanserad vinst och belopp från reserver som får användas för detta ändamål samt med avdrag för balanserad förlust och belopp som enligt lag eller bolagsordning ska föras över till reserver.

6. Punkterna 1–5 ska inte påverka medlemsstaternas bestämmelser om ökning av det tecknade kapitalet genom överföring av reserver till detta.

7. Lagstiftningen i en medlemsstat får föreskriva undantag från punkt 1 i fråga om förvaltningsbolag med fast kapital.

Vid tillämpning av denna punkt avses med förvaltningsbolag med fast kapital endast bolag

a) som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att placera sina medel i olika värdepapper, olika fastigheter eller andra tillgångar i det enda syftet att sprida investeringsriskerna och låta resultatet av kapitalförvaltningen komma aktieägarna till godo, och

b) som vänder sig till allmänheten för att placera sina egna aktier.

835

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/75
	SV

I den omfattning den nu angivna möjligheten används i medlemsstaternas lagstiftning

a) ska denna ålägga bolagen i fråga att föra in ordet ”förvaltningsbolag” i alla handlingar som anges i artikel 26,

b) får denna inte tillåta ett bolag som nu avses och vars nettotillgångar understiger det i punkt 1 nämnda beloppet att dela ut medel till aktieägarna, om enligt årsredovisningen för det senaste räkenskapsåret summan av bolagets samtliga tillgångar på bokslutsdagen understiger eller till följd av utdelningen skulle komma att understiga en och en halv gånger beloppet av bolagets samtliga skulder enligt årsredovisningen, och

c) ska denna föreskriva att ett nu avsett bolag, som delar ut medel till aktieägarna när nettotillgångarna understiger det i punkt 1 angivna beloppet, ska upplysa om utdelningen i en not till årsredovisningen.

Artikel 57

Återvinning av felaktigt utbetald utdelning

En utdelning i strid med artikel 56 ska återbetalas av de aktieägare som har mottagit denna, om bolaget visar att aktieägarna kände till att utdelningen var olaglig eller att de med hänsyn till omständigheterna inte kunde vara okunniga om det.

Artikel 58

Betydande förlust av det tecknade kapitalet

1. Vid betydande förlust av det tecknade kapitalet ska kallelse inom den tid som anges i medlemsstaternas lagstiftning ske till en bolagsstämma, som ska pröva om bolaget ska upplösas eller om andra åtgärder ska vidtas.

2. Gränsen för betydande förlust enligt punkt 1 får i medlemsstaternas lagstiftning inte sättas högre än till hälften av det tecknade kapitalet.

Avsnitt 4

Regler om bolags förvär v av egna aktier

Artikel 59

Egna aktier får inte tecknas

1. Ett bolag får inte teckna sina egna aktier.

2. Om aktierna i ett bolag har tecknats av någon i eget namn men för bolagets räkning, ska denne anses ha tecknat aktierna för egen räkning.

3. Aktier som har tecknats i strid med denna artikel ska betalas av de i artikel 4 i angivna personerna eller bolagen eller, vid ökning av det tecknade kapitalet, av medlemmarna i styrelsen eller direktionen.

Lagstiftningen i en medlemsstat får dock bestämma att den som kan visa att han inte har försummat något ska befrias från betalningsansvar.

Artikel 60

Förvärv av egna aktier

1. Utan att det påverkar principen om likabehandling av aktieägare med samma ställning eller tillämpningen av bestämmelserna i förordning (EU) nr 596/2014, får medlemsstaterna tillåta ett bolag att förvärva egna aktier, antingen direkt eller genom någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning. I den utsträckning förvärv tillåts ska medlemsstaterna låta sådana förvärv omfattas av följande villkor:

a) Tillstånd till förvärvet lämnas av bolagsstämman som ska ange de närmare förutsättningarna för detta, särskilt det högsta antalet aktier som får förvärvas, den tid för vilken tillståndet gäller, varvid den övre gränsen ska fastställas i nationell lagstiftning men dock inte får överstiga fem år, samt vid förvärv mot ersättning den högsta och lägsta ersättningen. Medlemmarna av styrelsen eller direktionen ska se till att de i b och c angivna villkoren iakttas när varje tillåtet förvärv äger rum.

836

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/76		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

b) Förvärvet, inbegripet de aktier som bolaget tidigare har förvärvat och fortfarande innehar samt de aktier som har förvärvats av någon som handlat i eget namn men för bolagets räkning, får inte medföra att värdet av nettotill gångarna understiger det belopp som avses i artikel 56.1 och 56.2.

c) Transaktionen får endast omfatta helt betalda aktier.

Vidare får medlemsstaterna även låta förvärv i den mening som avses i första stycket omfattas av några av följande villkor:

a) Det nominella värdet, eller om sådant nominellt värde saknas, det bokförda parivärdet hos de förvärvade aktierna, inbegripet de aktier som bolaget tidigare har förvärvat och fortfarande innehar samt de aktier som har förvärvats av någon som handlat i eget namn men för bolagets räkning, inte överstiger en gräns som ska fastställas av medlemsstaterna. Denna gräns får inte understiga 10 % av det tecknade kapitalet.

b) Bolagets tillstånd att förvärva egna aktier i den mening som avses i första stycket, det högsta antalet aktier som får förvärvas, den tid för vilken tillståndet gäller och den högsta eller lägsta ersättningen är fastställd i bolagets stadgar eller i dess bolagsordning.

c) Bolaget ska uppfylla lämpliga krav på rapportering och information.

d) Vissa bolag, som ska fastställas av medlemsstaterna, kan åläggas att makulera de förvärvade aktierna under förutsättning att ett belopp som motsvarar det nominella värdet av de makulerade aktierna förs till en reserv som inte får delas ut till aktieägarna, utom i händelse av minskning av det tecknade kapitalet. Denna reserv får användas endast i syfte att öka det tecknade kapitalet genom kapitalisering av reserver.

e) Förvärvet inte innebär risk för att borgenärernas fordringar inte gottgörs.

2. Lagstiftningen i en medlemsstat får medge undantag från punkt 1 första stycket led a första meningen, om ett förvärv av egna aktier är nödvändigt för att bolaget ska undgå en betydande och nära förestående skada. I ett sådant fall ska styrelsen eller direktionen informera den närmast följande bolagsstämman om grunden för förvärvet och syftet med detta, om de förvärvade aktiernas antal och nominella värde eller, i avsaknad av sådant värde, bokförda parivärde, om den andel av det tecknade kapitalet som de förvärvade aktierna utgör samt om vederlaget för aktierna.

3. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa punkt 1 första stycket led a första meningen på aktier som förvärvas av bolaget, direkt eller av någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning, för att fördelas bland de anställda

ibolaget eller ett detta närstående bolag. Sådana aktier ska fördelas inom 12 månader från förvärvet.

Artikel 61

Undantag från reglerna om förvärv av egna aktier

1. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 60 på

a) aktier som förvärvas för att genomföra ett beslut om nedsättning av kapitalet eller i fall som avses i artikel 82,

b) aktier som förvärvas som ett led i en allmän förmögenhetsövergång,

c) helt betalda aktier som förvärvas utan vederlag eller som utgör inköpsprovision för banker och andra finansinstitut,

d) aktier som förvärvas på grund av en lagstadgad skyldighet eller till följd av ett rättsligt avgörande till skydd för en aktieägarminoritet, särskilt vid fusion, ändring av föremålet för bolagets verksamhet eller av bolagets form, byte av säte till utlandet eller införandet av begränsningar i rätten att överlåta aktier,

e) aktier som förvärvas från en aktieägare på grund av bristande betalning av aktierna,

f) aktier som förvärvas för att hålla minoritetsaktieägare i närstående bolag skadeslösa,

g) helt betalda aktier som förvärvas vid en exekutiv aktion som äger rum för att infria en fordran som bolaget har mot en aktieägare, och

837

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/77
	SV

h) helt betalda aktier som har getts ut av ett förvaltningsbolag med fast kapital enligt artikel 56.7 andra stycket och som på placerarnas begäran förvärvas av detta bolag eller av ett detta närstående bolag. Artikel 56.7 tredje stycket a ska därvid tillämpas. Dessa förvärv får inte medföra att nettotillgångarna understiger det tecknade kapitalet ökat med de reserver som enligt lag inte får delas ut.

2. Aktier som har förvärvats enligt punkt 1 b–g ska dock avyttras inom högst tre år, med mindre det nominella värdet eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet av de förvärvade aktierna inräknat de aktier som bolaget har förvärvat genom någon som handlat i eget namn men för bolagets räkning, inte överstiger 10 % av det tecknade kapitalet.

3. Om aktierna inte avyttras inom den tid som anges i punkt 2 ska de förklaras ogiltiga. Lagstiftningen i en medlemsstat kan bestämma att ogiltigförklaringen ska åtföljas av en motsvarande nedsättning av det tecknade kapitalet. En sådan nedsättning ska föreskrivas i den mån förvärvet av de aktier som ska förklaras ogiltiga har medfört att nettotill gångarna kommit att understiga det belopp som anges i artikel 56.1 och 56.2.

Artikel 62

Följderna av otillåtet förvärv av egna aktier

Aktier som har förvärvats i strid med artiklarna 60 och 61 ska avyttras inom ett år från förvärvet. Om de inte avyttras inom denna tid ska artikel 61.3 tillämpas.

Artikel 63

Innehav av egna aktier och förvaltningsberättelse vid förvärv av egna aktier

1. Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter ett aktiebolag att förvärva egna aktier, direkt eller genom någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning, ska lagstiftningen för det fortsatta innehavet av aktierna alltid kräva att minst följande villkor iakttas:

a) Av de rättigheter som är knutna till aktier får rösträtt aldrig utövas för de egna aktierna.

b) Om dessa aktier tas upp som en tillgång i balansräkningen ska ett motsvarande belopp, som bolaget inte får förfoga över, tas upp som en reserv bland skulderna.

2. Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter ett bolag att förvärva egna aktier, direkt eller genom någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning, ska lagstiftningen kräva att förvaltningsberättelsen innehåller minst följande uppgifter:

a) Skälen för de förvärv som har skett under räkenskapsåret.

b) Antal och nominellt värde eller, i avsaknad av sådant värde, bokfört parivärde beträffande de aktier som har förvärvats och avyttrats under räkenskapsåret samt den andel av det tecknade kapitalet som dessa aktier utgör.

c) Vid förvärv eller avyttring mot vederlag, uppgift om vederlaget för aktierna.

d) Antal och nominellt värde eller, i avsaknad av sådant värde, bokfört parivärde beträffande samtliga aktier som har förvärvats och som innehas av bolaget samt den andel av det tecknade kapitalet som dessa aktier utgör.

Artikel 64

Ekonomiskt bistånd från ett bolag i syfte att tredje man ska kunna förvärva aktier i bolaget

1. Om medlemsstaterna tillåter att ett bolag antingen direkt eller indirekt ger förskott, lämnar lån eller ställer säkerhet

isyfte att låta tredje man förvärva aktier i bolaget, ska de föreskriva att sådana transaktioner underställs de villkor som anges i punkterna 2–5.

2. Transaktionerna ska på styrelsens eller direktionens ansvar göras på rättvisa marknadsvillkor, särskilt med avseende på ränta som erläggs till bolaget och säkerhet som ställs till bolaget för de lån och förskott som avses i punkt 1.

Tredje mans kreditvärdighet eller, om transaktioner med flera parter görs, varje enskild deltagande parts kreditvärdighet ska vederbörligen ha undersökts.

838

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/78		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

3. Transaktionerna ska av styrelsen eller direktionen på förhand underställas bolagsstämman för godkännande, varvid bolagsstämman ska fatta beslut med tillämpning av de regler för beslutförhet och majoritet som fastställs i artikel 83.

Styrelsen eller direktionen ska lägga fram en skriftlig rapport för bolagsstämman och i den ange

a) skälen för transaktionen,

b) bolagets intresse av att genomföra en sådan transaktion,

c) de villkor på vilka transaktionen genomförs,

d) de risker transaktionen kan medföra för bolagets likviditet och solvens, samt

e) den ersättning mot vilken tredje man avses förvärva aktierna.

Denna rapport ska inlämnas till registreringsmyndigheten för offentliggörande i enlighet med artikel 16.

4. Det totala ekonomiska bistånd som beviljas tredje man får inte vid något tillfälle leda till att nettotillgångarna minskas så att de understiger det belopp som specificeras i artikel 56.1 och 56.2, med beaktande också av en eventuell minskning av nettotillgångarna som kan ha inträffat genom bolagets förvärv eller förvärv för bolagets räkning av dess egna aktier i enlighet med artikel 60.1.

På skuldsidan i balansräkningen ska bolaget föra upp en reserv, som inte får tas i anspråk för utdelning, av beloppet för det totala ekonomiska biståndet.

5. Om tredje man med hjälp av ekonomiskt bistånd från bolaget förvärvar egna aktier i den mening som avses i artikel 60.1 eller tecknar aktier som emitterats i samband med en ökning av det tecknade kapitalet, ska det förvärvet eller tecknandet göras till ett rättvist pris.

6. Punkterna 1–5 ska inte tillämpas på åtgärder som utgör led i en banks eller något annat finansinstituts löpande verksamhet eller som vidtas i syfte att aktier ska förvärvas av eller till förmån för de anställda i bolaget eller ett detta närstående bolag.

Dessa åtgärder får dock inte leda till att nettotillgångarna understiger det belopp som anges i artikel 56.1.

7. Punkterna 1–5 ska inte tillämpas på åtgärder som vidtas för att aktier ska förvärvas enligt artikel 61.1 h.

Artikel 65

Ytterligare skyddsåtgärder vid transaktioner med närstående

Om enskilda medlemmar av styrelsen eller direktionen i ett bolag som är part i en sådan transaktion som avses i artikel 64.1 i det här direktivet, eller enskilda medlemmar av styrelsen eller direktionen i ett moderbolag i den mening som avses i artikel 22 i direktiv 2013/34/EU eller ett sådant moderbolag självt, eller enskilda personer som handlar i eget namn men på uppdrag av medlemmarna i sådana organ eller på ett sådant moderbolags vägnar, är motparter i en sådan transaktion, ska medlemsstaterna med hjälp av lämpliga skyddsåtgärder tillse att sådana transaktioner inte strider mot bolagets bästa.

Artikel 66

Mottagande av bolagets egna aktier som säkerhet

1. Om ett bolag direkt eller genom någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning tar emot egna aktier som säkerhet, jämställs detta med förvärv som avses i artiklarna 60, 61.1, 63 och 64.

2. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa punkt 1 på åtgärder i en banks eller något annat finansinstituts löpande verksamhet.

839

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/79
	SV
		Artikel 67

Teckning, förvärv eller innehav av aktier av ett bolag i vilket det publika aktiebolaget förfogar över

röstmajoriteten eller kan utöva ett bestämmande inflytande

1. Sådana aktier i ett publikt aktiebolag som tecknas, förvärvas eller innehas av ett annat bolag i en bolagsform som anges i bilaga II, i vilket bolag det publika aktiebolaget direkt eller indirekt förfogar över röstmajoriteten eller i vilket bolag aktiebolaget direkt eller indirekt kan utöva ett bestämmande inflytande, ska anses tecknade, förvärvade eller innehavda av det publika aktiebolaget självt.

Första stycket ska även tillämpas om det andra bolaget regleras av lagstiftningen i ett tredjeland och har en rättslig form som är jämförbar med de bolagsformer som anges i bilaga II.

Förfogar det publika aktiebolaget indirekt över röstmajoriteten eller kan det utöva ett bestämmande inflytande indirekt behöver medlemsstaterna dock inte tillämpa första och andra styckena, om de föreskriver att de rösträttigheter tillfälligt ska upphävas som följer med de aktier i det publika aktiebolaget som innehas av det andra bolaget.

2. Så länge den nationella lagstiftningen om koncerner inte har samordnats får medlemsstaterna

a) bestämma de fall i vilka ett publikt aktiebolag ska anses kunna utöva ett bestämmande inflytande över ett annat bolag; om en medlemsstat utnyttjar denna möjlighet ska dess nationella lagstiftning under alla förhållanden föreskriva att ett bestämmande inflytande föreligger om ett publikt aktiebolag

i) har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet och samtidigt är aktieägare eller delägare i det andra bolaget, eller

ii)är aktieägare eller delägare i det andra bolaget och till följd av ett avtal med andra aktieägare eller delägare i detta ensam kontrollerar röstmajoriteten för aktieägarna eller delägarna i det andra bolaget.

Medlemsstaterna är inte skyldiga att meddela föreskrifter för andra fall än dem som avses i första stycket led i och ii.

b) bestämma de fall i vilka ett publikt aktiebolag ska anses indirekt förfoga över rösträttigheter eller indirekt kunna utöva ett bestämmande inflytande,

c) ange de omständigheter under vilka ett publikt aktiebolag ska anses förfoga över rösträttigheter.

3. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa första och andra stycket i punkt 1 om teckningen, förvärvet eller innehavet äger rum för någon annans räkning än för den som tecknar, förvärvar eller innehar aktierna och som varken är det publika aktiebolag som avses i punkt 1 eller något annat bolag i vilket det publika aktiebolaget direkt eller indirekt förfogar över röstmajoriteten eller i vilket det direkt eller indirekt kan utöva ett bestämmande inflytande.

4. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa första och andra stycket i punkt 1 om aktierna tecknas, förvärvas eller innehas av det andra bolaget i dess egenskap av och inom ramen för dess verksamhet som yrkesmässig värdepappers handlare, förutsatt att denne är medlem av en värdepappersbörs som är belägen i eller utövar sin verksamhet inom en medlemsstat, eller är godkänd eller står under tillsyn av en sådan tillsynsmyndighet i en medlemsstat som är behörig att ha tillsyn över professionella värdepappershandlare, vilka i den mening som avses i detta direktiv kan omfatta kreditinstitut.

5. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa första och andra stycket i punkt 1 om det andra bolagets innehav av aktier

idet publika aktiebolaget beror på ett förvärv som ägde rum innan förhållandet mellan de två bolagen uppfyllde kriterierna i punkt 1.

De rösträttigheter som är förenade med dessa aktier ska dock tillfälligt upphävas och aktierna ska tas med i beräkningen vid avgörandet av om det i artikel 60.1 b föreskrivna villkoret är uppfyllt.

840

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/80		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

6. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 61.2 eller 61.3 eller artikel 62 då aktier i ett publikt aktiebolag förvärvas av ett annat bolag, förutsatt att medlemsstaterna föreskriver att

a) de rösträttigheter som är förenade med det andra bolagets aktieinnehav i det publika aktiebolaget tillfälligt ska upphävas, och att

b) ledamöterna i det publika aktiebolagets förvaltnings- eller ledningsorgan ska vara skyldiga att från det andra bolaget återköpa de aktier som avses i artikel 61.2 och 61.3 samt artikel 62 till det pris som det andra bolaget förvärvade dem för; det enda fall då denna påföljd inte ska tillämpas, är då ledamöterna i förvaltnings- eller ledningsorganet styrker att aktiebolaget inte på något sätt medverkat till teckningen eller förvärvet av de ifrågavarande aktierna.

Avsnitt 5

Regler för ökning och nedsättning av kapital

Artikel 68

Beslut av bolagsstämman om kapitalökning

1. Alla kapitalökningar ska beslutas av bolagsstämman. Detta beslut, liksom genomförandet av kapitalökningen, ska offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16.

2. Bolagsordningen, stiftelseurkunden eller bolagsstämman, vilken senares beslut ska offentliggöras enligt punkt 1, får dock ge bemyndigande om att öka det tecknade kapitalet upp till ett högsta belopp som fastställs med hänsyn till eventuella lagregler om sådant högsta belopp. Inom ramen för det fastställda beloppet beslutar det bemyndigade bolagsorganet i förekommande fall om ökning av det tecknade kapitalet. Bemyndigandet gäller i högst fem år och kan förlängas av bolagsstämman en eller flera gånger med högst fem år varje gång.

3. Om det finns flera slag av aktier, ska bolagsstämmans beslut om kapitalökning enligt punkt 1 eller om bemyndigande att öka kapitalet enligt punkt 2 bli föremål för en särskild omröstning minst för varje kategori av aktieägare vilkas rätt berörs av beslutet.

4. Denna artikel ska tillämpas vid emission av alla värdepapper som kan bytas ut mot aktier eller som är förenade med teckningsrätt till aktier, men inte vid själva utbytet av värdepapperen eller vid utnyttjandet av teckningsrätten.

Artikel 69

Betalning av aktier som ges ut mot vederlag

Om aktier ges ut mot vederlag som ett led i ökningen av det tecknade kapitalet, ska de betalas med minst 25 % av aktiernas nominella värde eller, i avsaknad av sådant värde, av det bokförda parivärdet. Om en överkurs fastställs, ska denna betalas helt.

Artikel 70

Aktier som ges ut mot apportegendom

1. Om aktier ges ut mot apportegendom som ett led i ökningen av det tecknade kapitalet, ska aktierna vara helt betalda inom fem år från beslutet om ökning av det tecknade kapitalet.

2. Det vederlag som avses i punkt 1 ska innan kapitalökningen genomförs redovisas i ett utlåtande som utarbetas av en eller flera av bolaget oberoende sakkunniga som utses eller godkänns av en förvaltningsmyndighet eller en domstol. Beroende på varje medlemsstats lagstiftning får de sakkunniga vara fysiska eller juridiska personer eller bolag.

Artikel 49.2 och 49.3 samt artiklarna 50 och 51 ska tillämpas.

841

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/81
	SV

3. Medlemsstaterna kan besluta att inte tillämpa punkt 2 om ökningen av det tecknade kapitalet sker för att genomföra en fusion, delning eller ett offentligt erbjudande om köp eller byte och i syfte att ersätta aktieägarna i ett bolag som upplöses genom fusionen, delas eller är föremål för det offentliga erbjudandet om köp eller byte.

Vid fusioner och delningar ska medlemsstaterna emellertid tillämpa första stycket endast om ett utlåtande om fusions- eller delningsplanen har upprättats av en eller flera oberoende sakkunniga.

Om medlemsstaterna beslutar att tillämpa punkt 2 vid en fusion eller delning får de föreskriva att det utlåtande som avses i denna artikel och utlåtandet om fusions- eller delningsplanen från en eller flera oberoende sakkunniga får upprättas av samma sakkunniga person eller personer.

4. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa punkt 2 när alla aktier som emitteras som ett led i ökningen av det tecknade kapitalet ges ut mot apportegendom från ett eller flera bolag, om alla aktieägare i det bolag som tar emot apportegendomen har avstått från sakkunnigutlåtande samt villkoren i artikel 49.4 b–f är uppfyllda.

Artikel 71

Kapitalökning som inte fulltecknas

Om en kapitalökning inte fulltecknas, ska kapitalet ökas med det tecknade beloppet endast om emissionsvillkoren uttryckligen har föreskrivit det.

Artikel 72

Kapitalökning som betalas med pengar

1. Vid varje ökning av det tecknade kapitalet, som ska betalas med pengar, ska aktierna med företrädesrätt erbjudas aktieägarna i förhållande till den andel av kapitalet som deras aktier representerar.

2. Medlemsstaterna

a) behöver inte tillämpa punkt 1 på aktier med en begränsad rätt till utdelning enligt artikel 56 och/eller vid utskiftning av bolagets förmögenhet i samband med likvidation, eller

b) får – om i ett bolag med aktier av olika slag i fråga om rösträtt eller rätt till utdelning enligt artikel 56 eller vid utskiftning i samband med likvidation, det tecknade kapitalet ökas genom att nya aktier av endast ett av dessa aktieslag ges ut – tillåta att ägarna till aktier av annat slag får utöva sin företrädesrätt att teckna nya aktier först efter ägarna till aktier av det slag som emissionen avser.

3. Erbjudandet om företrädesrätt och den tid inom vilken denna rätt får utnyttjas ska offentliggöras i den nationella tidning som har utsetts i överensstämmelse med artikel 16. Lagstiftningen i en medlemsstat behöver dock inte föreskriva ett offentliggörande, om alla bolagets aktier är ställda till viss man. I sådant fall ska samtliga aktieägare underrättas skriftligen. Den tid inom vilken företrädesrätten ska utnyttjas får inte understiga 14 dagar från det att erbjudandet offentliggörs eller den skriftliga underrättelsen avsänds.

4. Företrädesrätten får inte begränsas eller upphävas i bolagsordningen eller stiftelseurkunden. Detta får däremot ske genom ett beslut av bolagsstämman. Styrelsen eller direktionen ska i så fall lämna bolagsstämman en skriftlig redogörelse som anger skälen för att begränsa eller upphäva företrädesrätten och grunderna för den föreslagna emissionskursen. Bolagsstämmans beslut ska fattas enligt bestämmelserna i artikel 83 om beslutförhet och majoritet. Beslutet ska offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16.

5. Lagstiftningen i en medlemsstat får bestämma att bolagsordningen, stiftelseurkunden eller bolagsstämman, den senare med iakttagande av bestämmelserna i punkt 4 i den här artikeln angående beslutförhet, majoritet och offentliggörande, kan bemyndiga det bolagsorgan att begränsa eller upphäva företrädesrätten som har rätt att besluta om ökning av aktiekapitalet inom gränserna för det ”auktoriserade” kapitalet. Ett sådant bemyndigande får inte gälla för längre tid än ett bemyndigande enligt artikel 68.2.

842

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/82		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

6. Punkterna 1–5 ska tillämpas vid emission av alla värdepapper som kan bytas ut mot aktier eller som är förenade med teckningsrätt till aktier, men inte vid själva utbytet av värdepapperen eller vid utnyttjandet av teckningsrätten.

7. Företrädesrätten anses inte utesluten enligt punkterna 4 eller 5, om aktierna på grund av beslutet om ökning av det tecknade kapitalet ges ut till banker eller andra finansinstitut för att dessa ska erbjuda aktierna till bolagets aktieägare enligt punkterna 1 och 3.

Artikel 73

Beslut av bolagsstämman om nedsättning av det tecknade kapitalet

Varje nedsättning av det tecknade kapitalet, med undantag för en sådan nedsättning som sker genom ett rättsligt avgörande, ska minst beslutas av bolagsstämman enligt bestämmelserna om beslutförhet och majoritet i artikel 83, dock med förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 79 och 80. Beslutet ska offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16.

Kallelsen till bolagsstämman ska minst ange syftet med nedsättningen och hur denna ska genomföras.

Artikel 74

Nedsättning av det tecknade kapitalet när det finns flera aktieslag

Om det finns flera slag av aktier, ska bolagsstämmans beslut om nedsättning av det tecknade kapitalet bli föremål för en särskild omröstning minst för varje kategori av aktieägare vilkas rätt berörs av beslutet.

Artikel 75

Skyddsåtgärder för borgenärer vid nedsättning av det tecknade kapitalet

1. Om det tecknade kapitalet minskas, ska åtminstone de borgenärer vilkas fordringar har uppkommit före offentlig görandet av beslutet om minskningen, ha rätt att minst erhålla säkerhet för de fordringar som inte är förfallna till betalning vid tidpunkten för offentliggörandet. Medlemsstaterna får åsidosätta denna rätt endast om borgenären har betryggande skyddsåtgärder eller sådana skyddsåtgärder inte behövs med hänsyn till bolagets ställning.

Medlemsstaterna ska fastställa under vilka villkor den rättighet som anges i första stycket får utövas. Medlemsstaterna ska under alla förhållanden säkerställa att borgenärerna tillåts göra framställningar till behörig förvaltningsmyndighet eller domstol om betryggande skyddsåtgärder, förutsatt att de på ett trovärdigt sätt kan visa att minskningen av det tecknade kapitalet gör att deras fordringar riskerar att inte gottgöras och att de inte erhållit några betryggande skyddsåtgärder från bolaget.

2. Medlemsstaternas lagstiftning ska vidare minst föreskriva att nedsättningen inte gäller eller att någon utbetalning inte får ske till förmån för aktieägarna, förrän borgenärerna har fått gottgörelse eller en domstol har beslutat att deras framställning därom inte behöver efterkommas.

3. Denna artikel ska tillämpas även när nedsättningen av det tecknade kapitalet sker genom att bolaget helt eller delvis avstår från betalning av aktieägarnas insatser.

Artikel 76

Undantag från skyddsåtgärder för borgenärer vid nedsättning av det tecknade kapitalet

1. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 75 vid en nedsättning av det tecknade kapitalet som sker för att täcka en inträffad förlust eller för att föra över vissa belopp till en reserv, om reserven därefter inte överstiger 10 % av det nedsatta tecknade kapitalet. Utom vid nedsättning av det tecknade kapitalet får denna reserv inte delas ut till aktieägarna; den får endast användas för att täcka en inträffad förlust eller för att öka det tecknade kapitalet genom överföring av reserver, i den mån medlemsstaterna tillåter en sådan åtgärd.

843

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/83
	SV

2. I de fall som avses i punkt 1 ska medlemsstaternas lagstiftning minst föreskriva de åtgärder som behövs för att belopp som härrör från nedsättningen av det tecknade kapitalet inte ska kunna användas för utbetalningar till aktieägarna eller för att befria dessa från skyldigheten att betala sina insatser.

Artikel 77

Nedsättning av det tecknade kapitalet och minimikapitalet

Det tecknade kapitalet får inte sättas ned under det minimikapital som har fastställts i överensstämmelse med artikel 45.

Medlemsstaterna får dock tillåta en sådan nedsättning, om de även föreskriver att beslutet om nedsättning får verkställas först sedan det tecknade kapitalet har ökats till minst det fastställda minimikapitalet.

Artikel 78

Inlösen av tecknat kapital utan nedsättning

Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter att det tecknade kapitalet helt eller delvis löses in utan att kapitalet sätts ned, ska lagstiftningen minst kräva att följande villkor är uppfyllda:

a) Om bolagsordningen eller stiftelseurkunden ger möjlighet till inlösen ska beslut om inlösen fattas av bolagsstämman, som minst ska iaktta de allmänna villkoren för beslutförhet och majoritet. Om bolagsordningen eller stiftelseurkunden inte ger möjlighet till inlösen ska beslut om inlösen fattas av bolagsstämman, som i så fall minst ska iaktta villkoren

för beslutförhet och majoritet enligt artikel 83. Beslutet ska offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16.

b) Endast belopp som får delas ut enligt artikel 56.1–56.4 får användas för inlösen.

c) De aktieägare som har fått sina aktier inlösta har kvar sina rättigheter i bolaget med undantag för rätten att återfå insatserna och rätten att delta i en första vinstutdelning avseende icke inlösta aktier.

Artikel 79

Nedsättning av det tecknade kapitalet genom tvångsindragning av aktier

1. Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter bolagen att sätta ned det tecknade kapitalet genom att tvångsvis dra in aktier, ska lagstiftningen kräva att minst följande villkor är uppfyllda:

a) Tvångsindragningen ska föreskrivas eller tillåtas i bolagsordningen eller stiftelseurkunden innan teckning sker av de aktier som ska dras in.

b) I det fallet att tvångsindragningen endast tillåts i bolagsordningen eller stiftelseurkunden ska den beslutas av bolagsstämman, om inte samtliga berörda aktieägare har godkänt indragningen.

c) Det bolagsorgan som beslutar om tvångsindragningen ska bestämma villkor och sätt för denna, om inte det har skett redan i bolagsordningen eller stiftelseurkunden.

d) Artikel 75 ska tillämpas utom i fråga om helt betalda aktier som ställs till bolagets förfogande utan vederlag eller som dras in med utnyttjande av medel som får delas ut enligt artikel 56.1–56.4; i dessa fall ska ett belopp som motsvarar det nominella värdet eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet för samtliga indragna aktier föras över till en reserv. Utom vid nedsättning av det tecknade kapitalet får denna reserv inte delas ut till aktieägarna; den får endast användas för att täcka en inträffad förlust eller för att öka det tecknade kapitalet genom överföring av reserver, i den mån medlemsstaterna tillåter en sådan åtgärd.

e) Beslutet om tvångsindragning ska offentliggöras enligt varje lands lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16.

2. Artikel 73 första stycket samt artiklarna 74, 76 och 83 ska inte tillämpas i de fall som avses i punkt 1 i denna artikel.

844

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/84		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV
		Artikel 80

Nedsättning av det tecknade kapitalet genom indragning av aktier som bolaget har förvärvat direkt

eller som förvärvats för bolagets räkning

1. Om det tecknade kapitalet sätts ned genom indragning av aktier som bolaget har förvärvat direkt eller genom någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning, ska bolagsstämman alltid besluta om indragningen.

2. Artikel 75 ska tillämpas utom i fråga om helt betalda aktier som har förvärvats utan vederlag eller med medel som får delas ut enligt artikel 56.1–56.4; i dessa fall ska ett belopp som motsvarar det nominella värdet eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet för samtliga indragna aktier föras över till en reserv. Utom vid nedsättning av det tecknade kapitalet får denna reserv inte delas ut till aktieägarna. Den får endast användas för att täcka en inträffad förlust eller för att öka det tecknade kapitalet genom överföring av reserver, i den mån medlemsstaterna tillåter en sådan åtgärd.

3. Artiklarna 74, 76 och 83 ska inte tillämpas i de fall som avses i punkt 1 i denna artikel.

Artikel 81

Inlösen av det tecknade kapitalet eller nedsättning av detta genom indragning av aktier när det

finns flera aktieslag

Om det finns flera slag av aktier ska i de fall som avses i artiklarna 78, 79.1 b och 80.1 bolagsstämmans beslut om inlösen av det tecknade kapitalet eller nedsättning av detta genom indragning av aktier bli föremål för en särskild omröstning minst för varje kategori av aktieägare vilkas rätt berörs av åtgärden.

Artikel 82

Villkor för återköp av aktier

Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter bolagen att ge ut aktier som kan återköpas, ska lagstiftningen för återköp av aktierna minst kräva att följande villkor är uppfyllda:

a) Återköpet ska tillåtas i bolagsordningen eller stiftelseurkunden innan teckning sker av de aktier som kan återköpas.

b) Aktierna ska vara helt betalda.

c) Villkoren och sättet för återköpet ska vara bestämda i bolagsordningen eller stiftelseurkunden.

d) Återköpet får endast ske med medel som kan delas ut enligt artikel 56.1–56.4 eller med intäkter från en nyemission som sker i och för återköpet.

e) Ett belopp som motsvarar det nominella värdet eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet av alla återköpta aktier ska föras över till en reserv som inte får delas ut till aktieägarna i annat fall än då det tecknade kapitalet sätts ned; denna reserv får endast användas för att öka det tecknade kapitalet genom överföring av reserver.

f) Led e ska inte tillämpas om återköpet har skett med intäkter från en nyemission som har ägt rum i och för återköpet.

g) Om det har beslutats att en överkurs ska betalas till aktieägarna med anledning av återköpet, får överkursen endast erläggas med medel som får delas ut enligt artikel 56.1–56.4 eller med medel ur en reserv, annan än den som avses i led e i denna artikel, som inte får delas ut till aktieägarna i annat fall än då det tecknade kapitalet sätts ned; denna reserv får endast användas för att öka det tecknade kapitalet genom överföring av reserver, för att täcka kostnader som avses i artikel 4 j eller emissionskostnader för aktier eller obligationer eller för att betala en överkurs till innehavare av aktier eller obligationer som ska återköpas.

845

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/85
	SV

h) Återköpet ska offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16.

Artikel 83

Majoritetskrav vid bolagsstämmans beslut

Medlemsstaternas lagstiftning ska föreskriva att de beslut som avses i artikel 72.4 och 72.5 samt artiklarna 73, 74, 78 och 81 ska kräva minst en majoritet som inte får understiga två tredjedelar av de röster som är förenade med de företrädda värdepapperen eller det företrädda tecknade kapitalet.

Medlemsstaternas lagstiftning får dock föreskriva att enkel majoritet av rösterna enligt första stycket är tillräcklig, om minst hälften av det tecknade kapitalet är företrätt.

Avsnitt 6

Tillämpnings- och genomförandebestämmelser

Artikel 84

Undantag från vissa krav

1. Medlemsstaterna får frångå bestämmelserna i artikel 48 första stycket, artikel 60.1 a första meningen samt artiklarna 68, 69 och 72 i den mån det behövs för att bestämmelser ska kunna antas eller tillämpas som har till

ändamål att underlätta för anställda och andra i den nationella lagstiftningen angivna personkategorier att få del i företagens kapital.

2. Medlemsstaterna får underlåta att tillämpa artikel 60.1 a första meningen samt artiklarna 73, 74 och 79–82 på bolag som bildas enligt särskild lagstiftning och som vid sidan av ”kapitalaktier” ger ut ”arbetsaktier” till förmån för de anställda som ett kollektiv, vilket på bolagsstämman företräds av fullmäktige med rösträtt.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att artiklarna 49, 58.1, 68.1, 68.2 och 68.3, artikel 70.2 första stycket, artiklarna 72–75 samt artiklarna 79, 80 och 81 inte tillämpas om de resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och resolutionsmekanismer som fastställs i avdelning IV i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (1) används.

Artikel 85

Likabehandling av alla aktieägare som befinner sig i samma ställning

För att detta kapitel ska kunna genomföras måste medlemsstaternas lagstiftning behandla de aktieägare lika som befinner sig i samma ställning.

Artikel 86

Övergångsbestämmelser

Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 4 g, i, j och k på de bolag som redan finns när de lagar och andra författningar som har antagits för att följa rådets direktiv 77/91/EEG (2) träder i kraft.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europapar

lamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).

(2) Rådets andra direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga (EGT L 26, 31.1.1977, s. 1).

846

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/86		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

AVDELNING II

FUSION OCH DELNING AV AKTIEBOLAG

KAPITEL I

Fusion av publika aktiebolag

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser om fusion

Artikel 87

Allmänna bestämmelser

1. De samordningsåtgärder som föreskrivs i detta kapitel ska vidtas i fråga om bestämmelser i medlemsstaternas lagar eller andra författningar om de bolagsformer som anges i bilaga I.

2. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa detta kapitel på kooperativa företag som är organiserade i någon av de

ibilaga I angivna bolagsformerna. Om lagstiftningen i en medlemsstat utnyttjar denna möjlighet, ska den föreskriva att dessa bolag ska ange orden kooperativt företag i samtliga de handlingar som nämns i artikel 26.

3. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa detta kapitel om ett eller flera av de bolag som förvärvas eller upplöses är försatta i konkurs eller är föremål för ackord eller liknande förfaranden.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att det här kapitlet inte tillämpas på det företag eller de företag som är föremål för användningen av resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och resolutionsmekanismer som fastställs i avdelning IV

idirektiv 2014/59/EU.

Artikel 88

Regler om fusion som sker genom förvärv och fusion som sker genom bildande av ett nytt bolag

Medlemsstaterna ska i fråga om bolag som lyder under deras nationella lagstiftning utfärda regler om fusion som sker genom att ett bolag förvärvar ett eller flera andra bolag och om fusion som sker genom bildande av ett nytt bolag.

Artikel 89

Definition av fusion genom förvärv

1. I detta kapitel avses med fusion genom förvärv ett sådant förfarande varigenom ett eller flera bolag (överlåtande bolag) upplöses utan likvidation och i samband därmed överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett annat bolag (övertagande bolag), mot vederlag till aktieägarna i det eller de överlåtande bolagen i form av aktier i det övertagande bolaget och i förekommande fall kontant ersättning som inte får överstiga 10 % av dessa aktiers nominella värde eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet.

2. Lagstiftningen i en medlemsstat får föreskriva att fusion genom förvärv får ske även om ett eller flera av de överlåtande bolagen har trätt i likvidation, under förutsättning att utskiftning av det överlåtande bolagets tillgångar till aktieägarna ännu inte har påbörjats.

Artikel 90

Definition av fusion genom bildande av ett nytt bolag

1. I detta kapitel avses med fusion genom bildande av ett nytt bolag ett sådant förfarande varigenom flera bolag (överlåtande bolag) upplöses utan likvidation och i samband därmed överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett

bolag som de bildar, mot vederlag till aktieägarna i de överlåtande bolagen i form av aktier i det nya bolaget och i förekommande fall kontant ersättning som inte får överstiga 10 % av dessa aktiers nominella värde eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet.

847

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/87
	SV

2. Lagstiftningen i en medlemsstat får föreskriva att fusion genom bildande av ett nytt bolag får ske även om ett eller flera av de överlåtande bolagen har trätt i likvidation, under förutsättning att utskiftning av det överlåtande bolagets tillgångar till aktieägarna ännu inte har påbörjats.

Avsnitt 2

Fusion genom förvärv

Artikel 91

Fusionsplan

1. Förvaltnings- eller ledningsorganen i de fusionerande bolagen ska upprätta en skriftlig fusionsplan.

2. Fusionsplanen ska innehålla minst följande uppgifter:

a) De fusionerande bolagens form, namn och säte.

b) Aktiernas utbytesförhållande och i förekommande fall storleken av den kontanta ersättningen.

c) De närmare villkoren för utlämnandet av aktier i det övertagande bolaget.

d) Den tidpunkt från vilken sistnämnda aktier ger rätt till utdelning av vinst samt varje särskilt förhållande som berör denna rätt.

e) Den tidpunkt från vilken det överlåtande bolagets åtgärder i bokföringshänseende ska anses företagna för det övertagande bolagets räkning.

f) De rättigheter som det övertagande bolaget tillförsäkrar innehavare av sådana aktier till vilka särskilda rättigheter är knutna och innehavare av andra värdepapper än aktier eller de åtgärder som föreslås till förmån för dessa personer.

g) Varje särskild förmån som beviljas de sakkunniga som anges i artikel 96.1 och ledamöterna i de fusionerande bolagens förvaltnings-, lednings-, tillsyns- eller kontrollorgan.

Artikel 92

Offentliggörande av fusionsplanen

Fusionsplanen ska offentliggöras för vart och ett av de fusionerande bolagen enligt medlemsstaternas lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16, minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om fusionsplanen.

Ett fusionerande företag ska undantas från kravet på offentliggörande i artikel 16 om företaget, under en oavbruten period som inleds minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska fatta beslut om fusionsplanen och avslutas tidigast vid denna bolagsstämmas slut, kostnadsfritt gör fusionsplanen tillgänglig för allmänheten på sin webbplats. Medlemsstaterna får inte underkasta detta undantag andra krav och begränsningar än sådana som är nödvändiga för att säkerställa webbplatsens säkerhet och handlingarnas äkthet och får endast införa sådana krav och begränsningar i den mån de är proportionella för att uppfylla dessa mål.

Med avvikelse från andra stycket i den här artikeln får medlemsstaterna kräva att offentliggörandet sker via den centrala elektroniska plattform som avses i artikel 16.5. Medlemsstaterna får alternativt kräva att sådant offentliggörande ska ske på annan webbplats som de har utsett för detta ändamål. Om medlemsstaterna utnyttjar någon av dessa möjligheter ska de se till att det inte tas ut någon särskild avgift från företagen för detta offentliggörande.

Om en annan webbplats än den centrala elektroniska plattformen används ska en hänvisning som ger åtkomst till den webbplatsen offentliggöras på den centrala elektroniska plattformen senast en månad före dagen för bolagsstämman. I denna hänvisning ska även anges vilken dag fusionsplanen offentliggjordes på webbplatsen, och den ska vara tillgänglig kostnadsfritt för allmänheten. Ingen särskild avgift ska tas ut av företagen för detta offentliggörande.

848

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/88		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

Förbudet i det tredje och fjärde stycket mot att ta ut en särskild avgift av företag för ett offentliggörande ska inte påverka medlemsstaternas möjlighet att till företagen överföra kostnader som gäller den centrala elektroniska plattformen.

Medlemsstaterna får kräva att företag ska behålla informationen under en viss period efter bolagsstämman på sin webbplats eller, i förekommande fall, på den centrala elektroniska plattformen eller den webbplats som den berörda medlemsstaten har utsett. Medlemsstaterna får fastställa konsekvenserna av ett tillfälligt avbrott i åtkomsten till webbplatsen eller till den centrala elektroniska plattformen som orsakas av tekniska eller andra faktorer.

Artikel 93

Godkännande av bolagsstämman i vart och ett av de fusionerande bolagen

1. En fusion fordrar godkännande av minst bolagsstämman i varje fusionerande bolag. Medlemsstaternas lagstiftning ska föreskriva att detta godkännandebeslut kräver minst två tredjedelar av de röster som är förenade med de företrädda aktierna eller det företrädda tecknade kapitalet.

Medlemsstaternas lagstiftning får dock föreskriva att enkel majoritet av rösterna enligt första stycket är tillräcklig, om minst hälften av det tecknade kapitalet är företrätt. Därutöver tillämpas i förekommande fall reglerna om ändring i bolagsordningen.

2. Om det finns flera slag av aktier fordras för beslut om fusion en särskild omröstning minst för varje kategori av aktieägare vilkas rätt berörs av åtgärden.

3. Beslutet ska omfatta godkännandet av fusionsplanen och de eventuella ändringar i bolagsordningen som behövs för att genomföra planen.

Artikel 94

Undantag från kravet på godkännande av bolagsstämman i det övertagande bolaget

Lagstiftningen i en medlemsstat behöver inte föreskriva att fusionen ska godkännas av bolagsstämman i det övertagande bolaget, när följande villkor är uppfyllda:

a) Det i artikel 92 föreskrivna offentliggörandet ska för det övertagande bolaget ske minst en månad före dagen för den bolagsstämma i det eller de överlåtande bolagen som ska besluta om fusionsplanen.

b) Alla aktieägare i det övertagande bolaget ska ha rätt att minst en månad före den i led a nämnda dagen ta del av de i artikel 97.1 angivna handlingarna hos det övertagande bolaget där detta har sitt säte.

c) En eller flera aktieägare i det övertagande bolaget med ett aktieinnehav som uppgår till ett visst lägsta procenttal av det tecknade kapitalet ska ha rätt att fordra att en bolagsstämma i det övertagande bolaget sammankallas för att besluta om godkännande av fusionen; det lägsta procenttalet får inte sättas högre än till 5 %. Medlemsstaterna får dock föreskriva att aktier utan rösträtt inte ska medtas vid denna beräkning.

Vid tillämpningen av första stycket b ska artikel 97.2, 97.3 och 97.4 tillämpas.

Artikel 95

Utförlig skriftlig redogörelse för och underrättelse om fusionen

1. Förvaltnings- eller ledningsorganen i vart och ett av de fusionerande bolagen ska upprätta en utförlig skriftlig redogörelse i vilken fusionsplanen och särskilt utbytesförhållandet mellan aktierna förklaras och bedöms från rättslig och ekonomisk synpunkt.

Denna redogörelse ska även ange eventuella särskilda värderingssvårigheter som har uppkommit.

849

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/89
	SV

2. Förvaltnings- eller ledningsorganen i vart och ett av de inblandade företagen ska underrätta bolagsstämman i sitt bolag samt de andra inblandade bolagens förvaltnings- eller ledningsorgan, så att dessa organ kan underrätta sina respektive bolagsstämmor, om alla väsentliga ändringar i tillgångarna och skulderna som har inträffat efter upprättandet av fusionsplanen fram till dagen för den bolagsstämma som ska besluta om fusionsplanen.

3. Medlemsstaterna får föreskriva att den redogörelse som avses i punkt 1 och/eller den information som avses i punkt 2 inte ska krävas om alla aktieägare och innehavare av andra värdepapper som är förenade med rösträtt i vart och ett av de bolag som deltar i fusionen har kommit överens om detta.

Artikel 96

Granskning av fusionsplanen av sakkunniga

1. För vart och ett av de fusionerande bolagen ska en eller flera oberoende sakkunniga, som utses eller godkänns av en domstol eller en förvaltningsmyndighet, granska fusionsplanen och lämna en skriftlig redogörelse till aktieägarna. Lagstiftningen i en medlemsstat kan dock föreskriva att det får förordnas en eller flera oberoende sakkunniga för alla de fusionerande bolagen, om förordnandet meddelas av en domstol eller en förvaltningsmyndighet på bolagens gemensamma begäran. Beroende på varje medlemsstats lagstiftning kan de sakkunniga vara fysiska eller juridiska personer eller bolag.

2. I den redogörelse som avses i punkt 1 ska de sakkunniga under alla förhållanden ange huruvida, enligt deras uppfattning, utbytesförhållandet är rimligt och sakligt grundat. Redogörelsen ska minst ange

a) enligt vilken eller vilka metoder som det föreslagna utbytesförhållandet har bestämts,

b) huruvida denna eller dessa metoder är lämpliga i det aktuella fallet och vilka värden som var och en av metoderna leder till; ett uttalande måste också göras om vilken relativ betydelse som tillmättes de olika metoderna då värdena fastställdes.

Redogörelsen ska i förekommande fall även ange särskilda värderingssvårigheter.

3. Varje sakkunnig ska ha rätt att hos de fusionerande bolagen få tillgång till alla upplysningar och handlingar som hör till saken samt att utföra alla undersökningar som behövs.

4. Det ska inte krävas vare sig någon granskning av fusionsplanen eller någon redogörelse från en sakkunnig om alla aktieägare och innehavare av andra värdepapper med rösträtt i vart och ett av de bolag som deltar i fusionen är eniga om detta.

Artikel 97

Tillhandahållande av handlingar så att aktieägarna kan ta del av dem

1. Minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om fusionsplanen ska alla aktieägare ha rätt att hos bolaget där detta har sitt säte ta del av minst följande handlingar:

a) Fusionsplanen.

b) De fusionerande bolagens årsbokslut och förvaltningsberättelser för de senaste tre räkenskapsåren.

c) I förekommande fall, en särskild redovisning som ska upprättas tidigast den första dagen i den tredje månaden före den tidpunkt då fusionsplanen upprättades, om det senaste årsbokslutet avser ett räkenskapsår som avslutades mer än sex månader före denna tidpunkt.

d) I förekommande fall, de redogörelser av de fusionerande bolagens förvaltnings- eller ledningsorgan som avses i artikel 95.

e) I förekommande fall den redogörelse som avses i artikel 96.1.

850

SOU 2021:18				Bilaga 2
L 169/90			Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
		SV
Vid	tillämpningen av första stycket c		ska en redovisning inte krävas om	företaget offentliggör en halvårsrapport

i enlighet med artikel 5 i direktiv 2004/109/EG och gör den tillgänglig för aktieägarna i enlighet med denna punkt. Dessutom får medlemsstaterna föreskriva att en redovisning inte krävs om alla aktieägare och innehavare av andra värdepapper som är förenade med rösträtt i vart och ett av de bolag som deltar i fusionen har kommit överens om detta.

2. Den särskilda redovisning som anges i punkt 1 första stycket c ska utarbetas enligt samma metoder och med begagnande av samma uppställning som det senaste årsbokslutet.

Lagstiftningen i en medlemsstat får dock föreskriva

a) att någon ny fysisk inventering inte behöver genomföras,

b) att de värden som har åsatts i den senaste balansräkningen endast behöver ändras så att de återspeglar affärshän delserna; hänsyn ska dock tas till

—avskrivningar och avsättningar för den mellanliggande tiden,

—sådana väsentliga ändringar av faktiska värden som inte framgår av bokföringen.

3. Varje aktieägare ska ha rätt att på begäran och kostnadsfritt få kopior av samtliga eller, om så önskas, vissa av de i punkt 1 nämnda handlingarna.

Om en aktieägare har givit sitt medgivande till att företaget förmedlar information elektroniskt får dessa handlingar skickas via elektronisk post.

4. Ett företag ska undantas från kravet att göra de handlingar som avses i punkt 1 tillgängliga där det har sitt säte om företaget, under en oavbruten period som inleds minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska fatta beslut om fusionsplanen och avslutas tidigast vid bolagsstämmans slut, gör dem tillgängliga på sin webbplats. Medlemsstaterna får inte underkasta detta undantag andra krav och begränsningar än sådana som är nödvändiga för att säkerställa webbplatsens säkerhet och handlingarnas äkthet och får endast införa sådana krav och begränsningar i den mån de är proportionella för att uppfylla dessa mål.

Punkt 3 ska inte vara tillämplig om webbplatsen gör det möjligt för aktieägarna att under hela den period som avses i första stycket i den här punkten ladda ner och skriva ut de handlingar som avses i punkt 1. I detta fall får medlemsstaterna emellertid föreskriva att företaget ska göra dessa handlingar tillgängliga för aktieägarna där det har sitt säte.

Medlemsstaterna får kräva att företag ska behålla informationen under en viss period efter bolagsstämman på sin webbplats. Medlemsstaterna får fastställa konsekvenserna av ett tillfälligt avbrott i åtkomsten till webbplatsen som orsakas av tekniska eller andra faktorer.

Artikel 98

Skydd för anställdas rättigheter

Skyddet för de anställdas rättigheter i varje fusionerande bolag ska regleras enligt direktiv 2001/23/EG.

Artikel 99

Skydd av rättigheter för borgenärer i de fusionerande bolagen

1. Lagstiftningen i medlemsstaterna ska på ett betryggande sätt skydda rättigheterna för de borgenärer i de fusionerande bolagen vilka har fordringar som uppkommit före offentliggörandet av fusionsplanen och som inte var förfallna till betalning vid offentliggörandet.

2. Vid tillämpning av punkt 1 ska det i medlemsstaternas lagstiftning minst föreskrivas att dessa borgenärer har rätt till betryggande skyddsåtgärder, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte redan har sådana skyddsåtgärder.

851

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/91
	SV

Medlemsstaterna ska fastställa villkor för det skydd som avses i punkt 1 och i första stycket i den här punkten. Medlemsstaterna ska under alla omständigheter se till att borgenärerna har rätt att ansöka hos lämpliga administrativa och rättsliga myndigheter om betryggande skyddsåtgärder, under förutsättning att de på ett trovärdigt sätt kan visa att fusionen medför att deras fordringar riskerar att inte gottgöras och att inga betryggande skyddsåtgärder har ställts av företaget.

3. Skyddet får vara olika för borgenärerna i det övertagande och det överlåtande bolaget.

Artikel 100

Skydd av rättigheter för obligationshavare i de fusionerande bolagen

Med förbehåll för bestämmelser om ett gemensamt utövande av obligationshavarnas rättigheter i de fusionerande bolagen ska artikel 99 tillämpas på obligationshavarna, om inte dessa vid ett sammanträde – förutsatt att sådana sammanträden regleras i den nationella lagstiftningen – eller individuellt har godkänt fusionen.

Artikel 101

Skydd för innehavare av sådana andra värdepapper än aktier till vilka särskilda rättigheter är

knutna

Innehavare av sådana andra värdepapper än aktier till vilka särskilda rättigheter är knutna ska ges rättigheter i det övertagande bolaget som åtminstone är likvärdiga med dem som de innehade i det överlåtande bolaget, om inte innehavarna av värdepapperen vid ett sammanträde – förutsatt att sådana sammanträden regleras i den nationella lagstiftningen – eller individuellt har godkänt en ändring av rättigheterna eller om inte innehavarna av värdepapperen har rätt att få dessa återköpta av det övertagande bolaget.

Artikel 102

Upprättande och officiellt bestyrkande av handlingar

1. Om lagstiftningen i en medlemsstat inte föreskriver någon förebyggande rättslig eller administrativ kontroll av att en fusion är lagenlig eller om denna kontroll inte omfattar alla för fusionen föreskrivna handlingar, ska protokollen från de bolagsstämmor som beslutar om fusionen och i förekommande fall det efter dessa bolagsstämmor följande fusionsavtalet upprättas i form av officiellt bestyrkta handlingar. Om fusionen inte ska godkännas av bolagsstämmor i alla de fusionerande bolagen, ska fusionsplanen upprättas i form av en officiellt bestyrkt handling.

2. Den notarie eller myndighet som är behörig att upprätta och officiellt bestyrka handlingar ska granska och bestyrka, dels förekomsten av och lagenligheten hos alla de rättshandlingar och formaliteter som åligger det bolag för vilket notarien eller myndigheten handlar, dels förekomsten av och lagenligheten hos fusionsplanen.

Artikel 103

Tidpunkten då fusionen blir gällande

Lagstiftningen i medlemsstaterna ska ange den tidpunkt då en fusion blir gällande.

Artikel 104

Formaliteter för offentliggörande

1. En fusion ska för vart och ett av de fusionerande bolagen offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16.

2. Det övertagande bolaget kan självt vidta de formaliteter för offentliggörandet som hänför sig till det eller de överlåtande bolagen.

852

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/92		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

Artikel 105

Fusionens rättsverkningar

1. En fusion ska i kraft av själva lagstiftningen ha följande rättsverkningar, vilka ska inträda samtidigt:

a) Både i förhållandet mellan det överlåtande och det övertagande bolaget och i förhållandet till tredje man övergår det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder till det övertagande bolaget.

b) Aktieägarna i det överlåtande bolaget blir aktieägare i det övertagande bolaget.

c) Det överlåtande bolaget upphör.

2. Aktier i det överlåtande bolaget får inte bytas ut mot aktier i det övertagande bolaget, om aktierna i det överlåtande bolaget innehas antingen

a) av det övertagande bolaget självt eller av någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning, eller

b) av det överlåtande bolaget självt eller av någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning.

3. Vad nu sagts ska inte inkräkta på den lagstiftning i medlemsstaterna som föreskriver särskilda formaliteter för att överföringen av vissa tillgångar, rättigheter och förpliktelser från det överlåtande bolaget ska gälla mot tredje man. Det övertagande bolaget får självt verkställa dessa formaliteter; lagstiftningen i medlemsstaterna kan dock tillåta att det överlåtande bolaget fortsätter att verkställa formaliteterna under en begränsad tid som, utom i undantagsfall, inte får vara längre än sex månader räknat från den tidpunkt då fusionen blir gällande.

Artikel 106

Civilrättsligt ansvar för ledamöterna i det överlåtande bolagets förvaltnings- eller ledningsorgan

Lagstiftningen i medlemsstaterna ska minst innehålla regler om det civilrättsliga ansvar som ledamöterna i det överlåtande bolagets förvaltnings- eller ledningsorgan ska ha mot bolagets aktieägare på grund av oförsvarligt förfarande av ledamöterna i dessa organ vid förberedelsen och genomförandet av fusionen.

Artikel 107

Civilrättsligt ansvar för de sakkunniga som ansvarar för upprättandet av redogörelsen på uppdrag

av det överlåtande bolaget

Lagstiftningen i medlemsstaterna ska minst innehålla regler om det civilrättsliga ansvar som de sakkunniga, vilka ansvarar för upprättandet i det överlåtande bolaget av den i artikel 96.1 angivna redogörelsen, ska ha mot aktieägarna i detta bolag på grund av oförsvarligt förfarande av de sakkunniga då de utförde sitt uppdrag.

Artikel 108

Villkor för fusionens ogiltighet

1. Lagstiftningen i medlemsstaterna får endast innehålla sådana regler om ogiltighet av en fusion som uppfyller följande villkor:

a) Ogiltigheten ska beslutas av domstol.

b) En fusion som har blivit gällande enligt artikel 103 får förklaras ogiltig endast om det inte har förekommit någon rättslig eller administrativ kontroll av fusionens lagenlighet eller officiellt bestyrkta handlingar inte har upprättats eller om det visas att bolagsstämmans beslut är ogiltigt eller kan förklaras ogiltigt enligt nationell rätt.

c) Talan om ogiltighetsförklaring får inte väckas om det har förflutit mer än sex månader från det att fusionen kom att gälla mot den som åberopar ogiltigheten eller när bristen har avhjälpts.

d) Om det är möjligt att avhjälpa den brist, på grund av vilken fusionen kan förklaras ogiltig, ska domstolen ge bolagen i fråga tillfälle att inom viss tid göra detta.

853

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/93
	SV

e) Ett rättsligt avgörande varigenom en fusion förklaras ogiltig ska offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16.

f) Om en medlemsstats lagstiftning medger att tredje man överklagar avgörandet, får detta ske senast sex månader efter det att avgörandet offentliggjorts i överensstämmelse med avsnitt 1 i kapitel III i avdelning I.

g) Ett avgörande varigenom en fusion förklaras ogiltig inkräktar inte i och för sig på giltigheten av de förpliktelser som har uppkommit för eller gentemot det övertagande bolaget innan avgörandet blev offentligt tillgängligt men efter den tidpunkt då fusionen blir gällande.

h) De bolag som har ingått i fusionen ansvarar solidariskt för de förpliktelser som åligger ett övertagande bolag som avses i led g.

2. Med avvikelse från punkt 1 a får lagstiftningen i en medlemsstat även föreskriva att en administrativ myndighet kan besluta om en fusions ogiltighet, om ett sådant avgörande kan överklagas till domstol. Bestämmelserna i punkt 1 b och d–h ska tillämpas på motsvarande sätt i fråga om den administrativa myndigheten. Ogiltighetsförfarandet får inte inledas senare än sex månader efter den tidpunkt då fusionen träder i kraft.

3. Vad nu sagts ska inte inkräkta på medlemsstaternas lagstiftning om ogiltighetsförklaring av en fusion med anledning av annan kontroll än den förebyggande rättsliga eller administrativa kontrollen av fusionens lagenlighet.

Avsnitt 3

Fusion genom bildande av ett nytt bolag

Artikel 109

Fusion genom bildande av ett nytt bolag

1. Artiklarna 91, 92, 93 och 95–108 ska tillämpas vid fusion genom bildande av ett nytt bolag, dock med förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 11 och 12. Därvid ska med fusionerande bolag och överlåtande bolag avses de bolag som ska upplösas och med övertagande bolag det nya bolaget.

Artikel 91.2 a ska tillämpas också på det nya bolaget.

2. Fusionsplanen och, om de är intagna i en särskild handling, det nya bolagets stiftelseurkund eller utkast till stiftelseurkund och bolagsordning eller utkast till bolagsordning ska godkännas av bolagsstämman i vart och ett av de bolag som ska upplösas.

Avsnitt 4

Ett bolags förvär v av ett annat bolag i vilket det förra äger minst 90 % av aktierna

Artikel 110

Ett eller flera bolag överför samtliga tillgångar och skulder till ett annat bolag, vilket äger alla

aktier i de förstnämnda bolagen

Medlemsstaterna ska för de bolag som lyder under deras lagstiftning utfärda regler om ett förfarande varigenom ett eller flera bolag upplöses utan likvidation och överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett annat bolag, vilket i de förstnämnda bolagen äger alla aktier samt övriga värdepapper som är förenade med rösträtt på bolagsstämman. På ett sådant förfarande ska bestämmelserna i avsnitt 2 i detta kapitel tillämpas. Medlemsstaterna får emellertid inte införa kraven i artikel 91.2 b, c och d, artiklarna 95 och 96, artikel 97.1 d och e, artikel 105.1 b samt artiklarna 106 och 107.

854

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/94		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV
		Artikel 111

Undantag från kravet på godkännande från bolagsstämman

Medlemsstaterna ska inte tillämpa artikel 93 vid de förfaranden som avses i artikel 110 om följande villkor är uppfyllda:

a) Det i artikel 92 föreskrivna offentliggörandet äger rum för vart och ett av de bolag som deltar i förfarandet minst en månad innan förfarandet blir gällande.

b) Alla aktieägare i det övertagande bolaget har rätt att minst en månad innan förfarandet blir gällande, hos bolaget där detta har sitt säte ta del av de i artikel 97.1 a, b och c angivna handlingarna.

c) Artikel 94 första stycket c ska tillämpas.

Vid tillämpningen av första stycket b i den här artikeln ska artikel 97.2, 97.3 och 97.4 tillämpas.

Artikel 112

Aktier som innehas av det övertagande bolaget eller för detta bolags räkning

Medlemsstaterna får tillämpa artiklarna 110 och 111 på förfaranden varigenom ett eller flera bolag upplöses utan likvidation och överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett annat bolag, om alla i artikel 110 angivna aktier och värdepapper i det eller de överlåtande bolagen tillhör det övertagande bolaget och/eller någon som innehar aktierna och värdepapperen i eget namn men för det övertagande bolagets räkning.

Artikel 113

Fusion genom förvärv som genomförs av ett bolag som äger 90 % eller mer av aktierna i det bolag

som förvärvas

Om en fusion sker genom ett förvärv som genomförs av ett bolag som äger minst 90 % av, men inte alla, aktier och andra värdepapper som är förenade med rösträtt på bolagsstämman i det eller de bolag som förvärvas, får medlemsstaterna inte kräva att fusionen godkänns av bolagsstämman i det övertagande bolaget om följande villkor är uppfyllda:

a) Det i artikel 92 föreskrivna offentliggörandet äger rum i fråga om det övertagande bolaget minst en månad före tidpunkten för den bolagsstämma i det eller de överlåtande bolagen som ska besluta om fusionen.

b) Alla aktieägare i det övertagande bolaget har rätt att minst en månad före den tidpunkt som anges i led a hos detta bolag där det har sitt säte ta del av de handlingar som anges i artikel 97.1 a och b samt, i tillämpliga fall, c, d och e.

c) Artikel 94 första stycket c tillämpas.

Vid tillämpningen av första stycket b i den här artikeln ska artikel 97.2, 97.3 och 97.4 tillämpas.

Artikel 114

Undantag från de krav som gäller för fusioner genom förvärv

Medlemsstaterna ska inte upprätthålla kraven i artiklarna 95, 96 och 97 på en sådan fusion som avses i artikel 113 om följande villkor är uppfyllda:

a) Minoritetsaktieägarna i det överlåtande bolaget har rätt att få sina aktier inlösta av det övertagande bolaget.

855

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/95
	SV

b) Om de utövar denna rätt, har de rätt till ett vederlag som motsvarar värdet av aktierna.

c) Om tvist uppkommer om vederlaget, är det möjligt att få vederlaget bestämt av en domstol eller av en administrativ myndighet som utsetts av medlemsstaten för detta ändamål.

En medlemsstat behöver inte tillämpa första stycket om denna medlemsstats lagstiftning ger det övertagande bolaget rätt att, utan föregående offentligt uppköpserbjudande, kräva att alla innehavare av kvarvarande värdepapper i det eller de företag som ska övertas ska sälja dessa värdepapper till det övertagande företaget före fusionen till ett rimligt pris.

Artikel 115

Ett eller flera bolag överför samtliga tillgångar och skulder till ett annat bolag, vilket äger 90 %

eller mer av aktierna i de förstnämnda bolagen

Medlemsstaterna får tillämpa artiklarna 113 och 114 på förfaranden varigenom ett eller flera bolag upplöses utan likvidation och överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett annat bolag, om minst 90 %, men inte alla, av de i artikel 113 avsedda aktierna och övriga värdepapper i det eller de överlåtande bolagen tillhör det övertagande bolaget och/eller någon som innehar dessa aktier och värdepapper i eget namn men för det övertagande bolagets räkning.

Avsnitt 5

Andra med fusion likställda förfaranden

Artikel 116

Fusioner med kontant ersättning som överstiger 10 %

Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter att den kontanta ersättningen vid ett förfarande som anges i artikel 88 överstiger 10 %, ska avsnitt 2 och 3 i detta kapitel samt artiklarna 113, 114 och 115 tillämpas.

Artikel 117

Fusion utan upplösning av alla de överlåtande bolagen

Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter ett förfarande som anges i artikel 88, 110 och 116 utan att alla de överlåtande bolagen därvid upplöses, ska avsnitt 2, med undantag för artikel 105.1 c, avsnitt 3 eller avsnitt 4 i detta kapitel tillämpas.

KAPITEL II

Gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar

Artikel 118

Allmänna bestämmelser

Detta kapitel ska tillämpas på fusioner av bolag med begränsat ansvar som har bildats i enlighet med en medlemsstats lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom unionen, under förutsättning att minst två av bolagen omfattas av lagstiftningen i olika medlemsstater (nedan kallade gränsöverskridande fusioner).

Artikel 119

Definitioner

I detta kapitel avses med

1. bolag med begränsat ansvar (nedan kallat bolag)

a) bolag i en bolagsform som anges i bilaga II eller

856

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/96		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

b) aktiebolag som är en juridisk person och har separata tillgångar som uteslutande svarar för bolagets skulder och som enligt den nationella lagstiftning det omfattas av är underställt sådana skyddsåtgärder som fastställs i avsnitt 2 i kapitel II i avdelning I och avsnitt 1 i kapitel III i avdelning I för att skydda bolagsmännens och tredje mans intressen.

2. fusion en transaktion varigenom

a) ett eller flera bolag upplöses utan likvidation och överför alla sina tillgångar och skulder till ett annat befintligt bolag – det övertagande bolaget – i utbyte mot att deras bolagsmän får ersättning i form av värdepapper eller andelar som representerar kapitalet i det andra bolaget samt, när så är tillämpligt, en kontant betalning som inte överstiger 10 % av det nominella värdet eller, om det inte finns något nominellt värde, av det bokföringsmässiga parivärdet av dessa värdepapper eller andelar, eller

b) två eller flera bolag upplöses utan likvidation och överför alla sina tillgångar och skulder till ett bolag som de bildar – det nybildade bolaget – i utbyte mot att deras bolagsmän får ersättning i form av värdepapper eller andelar som representerar kapitalet i det nybildade bolaget samt, när så är tillämpligt, en kontant betalning som inte överstiger 10 % av det nominella värdet eller, om det inte finns något nominellt värde, av det bokföringsmässiga parivärdet av dessa värdepapper eller andelar, eller

c) ett bolag upplöses utan likvidation och överför alla sina tillgångar och skulder till det bolag som innehar samtliga värdepapper eller andelar som representerar dess kapital.

Artikel 120

Ytterligare bestämmelser angående tillämpningsområdet

1. Trots det som sägs i artikel 119.2 ska detta kapitel tillämpas även på gränsöverskridande fusioner om åtminstone en av de berörda medlemsstaternas lagstiftning tillåter att den kontanta betalning som avses i artikel 119.2 a och b överstiger 10 % av det nominella värdet eller, om det inte finns något nominellt värde, av det bokföringsmässiga parivärdet av de värdepapper eller andelar som utgör kapitalet i det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen.

2. Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa detta kapitel på gränsöverskridande fusioner med ett kooperativt företag även i de fall där det kooperativa företaget motsvarar definitionen av bolag med begränsat ansvar enligt artikel 119.1.

3. Detta kapitel ska inte tillämpas på gränsöverskridande fusioner med ett bolag vars syfte är kollektiva investeringar av kapital som erhålls av allmänheten, som bedriver verksamhet på grundval av principen om riskspridning och vars andelar, på innehavarnas begäran, återköps eller inlöses, direkt eller indirekt, ur det bolagets tillgångar. Åtgärder som vidtas av ett sådant bolag för att säkerställa att börsvärdet på dess andelar inte skiljer sig avsevärt från värdet på dess nettotillgångar ska anses motsvara sådant återköp eller sådan inlösen.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att detta kapitel inte tillämpas på det företag eller de företag som är föremål för användningen av resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och resolutionsmekanismer som fastställs i avdelning IV i direktiv 2014/59/EU.

Artikel 121

Villkor för gränsöverskridande fusioner

1. Om inte annat anges i detta kapitel,

a) är gränsöverskridande fusioner endast möjliga mellan bolagsformer som får fusionera enligt den nationella lagstiftningen i de berörda medlemsstaterna,

b) ska ett bolag som deltar i en gränsöverskridande fusion uppfylla villkoren i de bestämmelser och formaliteter i den nationella lagstiftning som bolaget omfattas av. Lagar som ger en medlemsstats nationella myndigheter möjlighet att motsätta sig en bestämd inhemsk fusion med hänvisning till allmänintresset ska vara tillämpliga även på gränsöver skridande fusioner, om denna medlemsstats lagstiftning är tillämplig på åtminstone ett av de fusionerande bolagen. Denna bestämmelse ska inte gälla i den mån artikel 21 i förordning (EG) nr 139/2004 är tillämplig.

857

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/97
	SV

2. De bestämmelser och formaliteter som avses i punkt 1 b ska särskilt omfatta bestämmelser om beslutsfattandet

isamband med fusionen och, med beaktande av fusionens gränsöverskridande art, skyddet av de fusionerande bolagens borgenärer, obligationsinnehavare och innehavare av värdepapper eller andelar, samt arbetstagarna avseende andra rättigheter än de som regleras i artikel 133. En medlemsstat får, när det gäller bolag som deltar i en gränsöverskridande fusion och som omfattas av dess lagstiftning, utfärda bestämmelser som är avsedda att säkerställa ett lämpligt skydd för minoritetsdelägare som har motsatt sig den gränsöverskridande fusionen.

Artikel 122

Gemensam plan för den gränsöverskridande fusionen

De fusionerande bolagens lednings- och/eller förvaltningsorgan ska utarbeta en gemensam plan för den gränsöver skridande fusionen. Den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen ska åtminstone innehålla uppgifter om

a) de fusionerande bolagens form, namn och säte samt om den planerade formen, det planerade namnet och sätet för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen,

b) utbytesförhållandet för värdepapperen eller de andelar som representerar kapitalet och om eventuell kontant betalning,

c) villkoren för tilldelning av värdepapper eller andelar som representerar kapitalet i det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen,

d) den gränsöverskridande fusionens sannolika följder för sysselsättningen,

e) från vilken tidpunkt innehav av värdepapper eller andelar som representerar kapitalet ger rätt till del i vinsten samt om eventuella särskilda villkor rörande denna rätt,

f) från vilken tidpunkt de fusionerande bolagens transaktioner bokföringsmässigt ska behandlas som hörande till det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen,

g) vilka rättigheter som det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen tilldelar bolagsmän med speciella rättigheter och innehavare av andra värdepapper än andelar som representerar kapitalet eller om vilka åtgärder som föreslås beträffande dem,

h) eventuella särskilda förmåner som beviljas de sakkunniga som granskar planen för den gränsöverskridande fusionen eller ledamöterna av förvaltnings-, lednings-, tillsyns- eller kontrollorganen i de fusionerande bolagen,

i) bolagsordningen för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen,

j) i förekommande fall, enligt vilka förfaranden det i enlighet med artikel 133 sluts överenskommelser angående arbetstagarnas inflytande på fastställandet av deras rätt till medverkan i det bolag som uppstår genom den gränsöver skridande fusionen,

k) bedömningen av de tillgångar och skulder som överförs på det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen,

l) datum för de fusionerande bolagens räkenskaper som ska användas för att fastställa villkoren för den gränsöver skridande fusionen.

Artikel 123

Offentliggörande

1. Den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen ska offentliggöras på det sätt som föreskrivs enligt varje medlemsstats lagstiftning, i enlighet med artikel 16, för varje fusionerande bolag minst en månad före den bolagsstämma som ska besluta om planen.

Ett fusionerande företag ska undantas från kravet på offentliggörande i artikel 16 om företaget, under en oavbruten period som inleds minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om den gemensamma planen för gränsöverskridande fusion och avslutas tidigast när bolagsstämman avslutas, gör den gemensamma planen för sådan fusion tillgänglig på sin egen webbplats, kostnadsfritt för allmänheten. Medlemsstaterna får inte underkasta detta undantag andra krav och begränsningar än sådana som är nödvändiga för att säkerställa webbplatsens säkerhet och handlingarnas äkthet och endast får införa sådana krav och begränsningar i den mån de är proportionella för att uppfylla dessa mål.

858

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/98		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

Med avvikelse från andra stycket får medlemsstaterna kräva att det offentliggörande som nämns i det stycket ska ske via den centrala elektroniska plattform som avses i artikel 16.5. Medlemsstaterna får alternativt kräva att sådant offentliggörande ska ske på annan webbplats som de har utsett för detta ändamål. Om medlemsstaterna utnyttjar någon av dessa möjligheter ska de se till att det inte tas ut någon särskild avgift från företagen för detta offentliggörande.

Om en annan webbplats än den centrala elektroniska plattformen används ska en hänvisning som ger åtkomst till den webbplatsen offentliggöras på den centrala elektroniska plattformen minst en månad före dagen för bolagsstämman. I hänvisningen ska även anges vilken dag den gemensamma planen för gränsöverskridande fusion offentliggjordes på webbplatsen, och den ska vara tillgänglig gratis för allmänheten. Ingen särskild avgift ska tas ut av företagen för detta offentliggörande.

Förbudet i tredje och fjärde stycket mot att ta ut en särskild avgift av företag för ett offentliggörande ska inte påverka medlemsstaternas möjlighet att till företagen överföra kostnader som rör den centrala elektroniska plattformen.

Medlemsstaterna får kräva att företag ska behålla informationen under en viss period efter bolagsstämman på sin webbplats eller, i förekommande fall, på den centrala elektroniska plattformen eller den webbplats som den berörda medlemsstaten har utsett. Medlemsstaterna får fastställa konsekvenserna av ett tillfälligt avbrott i åtkomsten till webbplatsen eller till den centrala elektroniska plattformen som orsakas av tekniska eller andra faktorer.

2. För vart och ett av de fusionerande bolagen, och med förbehåll för ytterligare krav som ställs av den medlemsstat som bolaget lyder under, ska följande uppgifter offentliggöras i denna medlemsstats officiella tidning:

a) Form, namn och säte för vart och ett av de fusionerande bolagen.

b) Det register dit handlingarna enligt artikel 16.3 har lämnats för vart och ett av de fusionerande bolagen samt deras löpnummer i detta register.

c) En uppgift om hur vart och ett av de fusionerande bolagens borgenärer och i förekommande fall minoritetsdelägare ska förfara för att utöva sina rättigheter samt den adress där fullständig information om detta förfarande kostnadsfritt kan erhållas.

Artikel 124

Lednings- eller förvaltningsorganets rapport

Lednings- eller förvaltningsorganet i vart och ett av de fusionerande bolagen ska utarbeta en rapport till bolagsmännen med en förklaring av och motivering till de rättsliga och ekonomiska aspekterna av den gränsöverskridande fusionen samt förklara konsekvenserna av den gränsöverskridande fusionen för bolagsmän, borgenärer och arbetstagare.

Rapporten ska göras tillgänglig för bolagsmännen och arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare saknas, för arbetstagarna själva minst en månad före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel 126.

Om lednings- eller förvaltningsorganet i något av de fusionerande bolagen inom skälig tid erhåller ett yttrande från arbetstagarnas företrädare, i enlighet med nationell lagstiftning, ska detta yttrande bifogas rapporten.

Artikel 125

Oberoende rapport av sakkunnig

1. För varje fusionerande bolag ska oberoende sakkunniga utarbeta en rapport riktad till bolagsmännen som ska vara tillgänglig senast en månad före den bolagsstämma som avses i artikel 126. Dessa sakkunniga kan, i enlighet med lagstiftningen i varje medlemsstat, vara fysiska eller juridiska personer.

859

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/99
	SV

2. Som ett alternativ till de sakkunniga som granskar planen för varje fusionerande bolags räkning får en eller flera oberoende sakkunniga, utsedda för detta ändamål på de fusionerande bolagens gemensamma begäran av en rättslig eller administrativ myndighet, eller godkända av en sådan myndighet, i den medlemsstat av vars lagstiftning något av de fusionerande bolagen eller det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen omfattas, granska den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen och upprätta en gemensam skriftlig rapport avsedd för samtliga delägare.

3. Rapporten från de sakkunniga ska innehålla åtminstone de uppgifter som föreskrivs i artikel 96.2. De sakkunniga ska ha rätt att av vart och ett av de fusionerande bolagen begära de upplysningar som de anser vara nödvändiga för att de ska kunna fullgöra sin uppgift.

4. Det ska inte krävas vare sig någon granskning av den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen av oberoende sakkunniga eller någon rapport från de sakkunniga om alla delägare i vart och ett av de bolag som ingår i den gränsöverskridande fusionen är eniga om detta.

Artikel 126

Godkännande av bolagsstämman

1. Efter att ha tagit del av de rapporter som avses i artiklarna 124 och 125, ska bolagsstämman i vart och ett av de fusionerande bolagen besluta om godkännande av den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen.

2. Bolagsstämman i varje fusionerande bolag får förbehålla sig rätten att ställa som villkor för den gränsöverskridande fusionens genomförande att den uttryckligen bekräftar de närmare bestämmelser som beslutats för arbetstagarnas medverkan i det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen.

3. Om villkoren i artikel 94 uppfylls, behöver medlemsstaternas lagstiftning inte innehålla krav på att det övertagande bolagets bolagsstämma ska godkänna fusionen.

Artikel 127

Fusionsintyg

1. Varje medlemsstat ska utse den domstol, notarius publicus eller annan behörig myndighet som ska kontrollera den gränsöverskridande fusionens lagenlighet för den del av förfarandet som gäller varje fusionerande bolag som omfattas av den statens lagstiftning.

2. I de berörda medlemsstaterna ska den myndighet som avses i punkt 1 för varje fusionerande bolag som omfattas av den statens lagstiftning utan dröjsmål utfärda ett intyg som slutgiltigt styrker att vad som krävs i fråga om handlingar och formaliteter före fusionen har fullgjorts.

3. Om lagstiftningen i den medlemsstat som ett fusionerande bolag omfattas av föreskriver ett förfarande för att granska och ändra värdepapperens eller andelarnas utbytesförhållande, eller ett förfarande för att kompensera minoritets delägare, utan att förhindra registreringen av den gränsöverskridande fusionen, ska sådana förfaranden endast vara tillämpliga om andra fusionerande bolag som befinner sig i medlemsstater som inte föreskriver sådana förfaranden, när de godkänner planen för den gränsöverskridande fusionen enligt artikel 126.1, uttryckligen accepterar att bolagsmännen

idet fusionerande bolaget har möjlighet att tillgripa dessa förfaranden, som ska inledas vid den domstol som har behörighet i fråga om detta fusionerande bolag. I sådana fall får den myndighet som avses i punkt 1 utfärda det intyg som avses i punkt 2 även om ett sådant förfarande inletts. Intyget ska emellertid ange att förfarandet har inletts. Beslutet enligt förfarandet ska vara bindande för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen och alla dess bolagsmän.

Artikel 128

Kontroll av den gränsöverskridande fusionens lagenlighet

1. Varje medlemsstat ska utse den domstol, notarius publicus eller annan behörig myndighet som ska kontrollera den gränsöverskridande fusionens lagenlighet för den del av förfarandet som gäller genomförandet av den gränsöverskridande fusionen och i förekommande fall bildandet av ett nytt bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen när

860

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/100		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

detta bolag omfattas av den statens lagstiftning. Myndigheten ska i synnerhet kontrollera att de fusionerande bolagen har godkänt den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen med samma lydelse och, när så är lämpligt, att de närmare bestämmelserna för arbetstagarnas medverkan har fastställts i enlighet med artikel 133.

2. Vid tillämpning av punkt 1 ska därför varje fusionerande bolag överlämna det intyg som avses i artikel 127.2 till den myndighet som avses i punkt 1 inom sex månader från intygets utfärdande samt en kopia av den gemensamma plan för den gränsöverskridande fusionen som godkänts av den bolagsstämma som avses i artikel 126.

Artikel 129

Tidpunkten då den gränsöverskridande fusionen får verkan

Den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan ska bestämmas i enlighet med den medlemsstats lagstiftning som det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen omfattas av. Denna tidpunkt ska infalla efter det att de kontroller som avses i artikel 128 har genomförts.

Artikel 130

Registrering

Lagstiftningen i varje medlemsstat som de fusionerande företagen omfattades av ska avgöra för respektive stats territorium hur den gränsöverskridande fusionens genomförande, i enlighet med artikel 16, ska offentliggöras i de offentliga register till vilka varje företag är skyldigt att lämna in sina handlingar.

Registret för registrering av det företag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen ska utan dröjsmål, via det system för sammankoppling av register som inrättats i enlighet med artikel 22.2, meddela det register till vilket vart och ett av företagen var skyldigt att lämna in sina handlingar att den gränsöverskridande fusionen har ägt rum. Den föregående registreringen ska raderas, i tillämpliga fall, vid mottagandet av det meddelandet, men inte tidigare.

Artikel 131

Den gränsöverskridande fusionens rättsverkningar

1. När en gränsöverskridande fusion genomförs enligt artikel 119.2 a och c ska följande rättsverkningar inträda vid den tidpunkt som avses i artikel 129:

a) Det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder ska överföras till det övertagande bolaget.

b) Bolagsmännen i det överlåtande bolaget ska bli bolagsmän i det övertagande bolaget.

c) Det överlåtande bolaget ska upphöra att existera.

2. När en gränsöverskridande fusion genomförs enligt artikel 119.2 b ska följande rättsverkningar inträda vid den tidpunkt som avses i artikel 129:

a) De fusionerande bolagens samtliga tillgångar och skulder ska överföras till det nya bolaget.

b) Bolagsmännen i de fusionerande bolagen ska bli bolagsmän i det nybildade bolaget.

c) De fusionerande bolagen ska upphöra att existera.

3. Om lagstiftningen i medlemsstaterna vid gränsöverskridande fusion mellan bolag som omfattas av detta kapitel kräver att särskilda formaliteter uppfylls för att de fusionerande bolagens överföring av vissa tillgångar, rättigheter och skyldigheter ska få rättsverkan gentemot tredje man, ska dessa formaliteter fullgöras av det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen.

861

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/101
	SV

4. De fusionerande bolagens rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som gäller vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan ska, på grund av att denna gränsöver skridande fusion får verkan, överföras till det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan.

5. Inga andelar i det övertagande bolaget ska utbytas mot andelar i det överlåtande bolaget vilka innehas antingen

a) av det övertagande bolaget eller genom en person som handlar i eget namn men på dess vägnar,

b) eller av det överlåtande bolaget eller genom en person som handlar i eget namn men på dess vägnar.

Artikel 132

Förenklade formaliteter

1. När en gränsöverskridande fusion genom absorption genomförs av ett bolag som innehar samtliga andelar och alla andra värdepapper som berättigar till rösträtt vid bolagsstämma i det eller de överlåtande bolagen,

—ska bestämmelserna i artikel 122 b, c och e, artikel 125 och artikel 131.1 b inte tillämpas,

—ska bestämmelserna i artikel 126.1 inte tillämpas på det eller de överlåtande bolagen.

2. Om en gränsöverskridande fusion genom förvärv genomförs av ett bolag som innehar minst 90 %, men inte alla, aktier och andra värdepapper som ger rösträtt på bolagsstämmor i det eller de bolag som förvärvas, ska utlåtanden av en oberoende sakkunnig eller av oberoende sakkunniga och de handlingar som behövs för en granskning bara krävas i den mån detta fastställs i den nationella lagstiftning som reglerar antingen det förvärvande bolaget eller det bolag som ska förvärvas i enlighet med kapitel I i avdelning II.

Artikel 133

Arbetstagarnas medverkan

1. Utan att det påverkar bestämmelserna i punkt 2 ska det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen omfattas av eventuella gällande bestämmelser om arbetstagarnas medverkan i den medlemsstat där dess säte är beläget.

2. Eventuella gällande bestämmelser om arbetstagarnas medverkan i den medlemsstat där sätet för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen är beläget ska emellertid inte tillämpas, om minst ett av de fusionerande bolagen under de sex månader som föregår offentliggörandet av den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen enligt artikel 123 har ett genomsnittligt antal arbetstagare som överstiger 500 och omfattas av bestämmelser om arbetstagarnas medverkan i den mening som avses i artikel 2 k i direktiv 2001/86/EG eller om det

iden nationella lagstiftning som tillämpas på det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen

a) inte föreskrivs åtminstone samma nivå för arbetstagarnas medverkan som den som gäller för de berörda fusionerande bolagen, mätt genom andelen representanter för arbetstagarna bland ledamöterna i förvaltningsorganet eller tillsynsorganet eller dessas kommittéer eller i ledningsgruppen, som omfattar bolagets resultatenheter, och som omfattas av arbetstagarnas medverkan, eller

b) inte föreskrivs samma rätt till medverkan för arbetstagare i driftsenheter i det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen och som är belägna i andra medlemsstater som för arbetstagarna i den medlemsstat där det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen har sitt säte.

862

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/102		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

3. I de fall som avses i punkt 2 ska arbetstagarnas medverkan i det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen samt deras inflytande över besluten om dessa rättigheter, i tillämpliga delar och om inte annat följer av punkterna 4–7, regleras av medlemsstaterna enligt de principer och förfaranden som anges i artikel 12.2, 12.3 och 12.4

iförordning (EG) nr 2157/2001 och följande bestämmelser i direktiv 2001/86/EG:

a) Artikel 3.1, 3.2, 3.3, 3.4 första stycket första strecksatsen och andra stycket, 3.5 samt 3.7.

b) Artikel 4.1, 4.2 a, g och h samt 4.3.

c) Artikel 5.

d) Artikel 6.

e) Artikel 7.1, 7.2 första stycket led b och andra stycket samt 7.3. I detta kapitel ska dock den procentandel som krävs enligt artikel 7.2 första stycket led b i direktiv 2001/86/EG för tillämpningen av de referensbestämmelser som återges

idel 3 i bilagan till det direktivet ökas från 25 % till 33 1/3 %.

f) Artiklarna 8, 10 och 12.

g) Artikel 13.4.

h) Del 3 led b i bilagan.

4. När medlemsstaterna reglerar de principer och förfaranden som avses i punkt 3

a) ska de ge de relevanta organen i de fusionerande bolagen befogenhet att utan föregående förhandlingar välja att direkt omfattas av de referensbestämmelser för medverkan som avses i punkt 3 h ovan, enligt lagstiftningen i den medlemsstat där det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen ska ha sitt säte och iaktta dessa bestämmelser från och med dagen för registreringen,

b) ska de ge det särskilda förhandlingsorganet rätt att med två tredjedels majoritet som företräder minst två tredjedelar av arbetstagarna, däribland rösterna från de ledamöter som representerar arbetstagare i minst två medlemsstater, besluta att inte inleda förhandlingar eller avsluta förhandlingar som redan inletts och att iaktta de gällande bestämmelserna om medverkan i den medlemsstat där det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen ska ha sitt säte,

c) får de, i de fall referensbestämmelserna för medverkan gäller efter föregående förhandlingar och utan hinder av dessa bestämmelser, besluta att begränsa andelen ledamöter som representerar arbetstagarna i förvaltningsorganet i det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen. Om antalet ledamöter som representerar arbetstagarna

iett av de fusionerande bolagen utgjorde minst en tredjedel av förvaltnings- eller tillsynsorganet får begränsningen dock aldrig leda till en lägre andel ledamöter som företräder arbetstagarna i förvaltningsorganet än en tredjedel.

5. Utvidgningen av rätten till medverkan till att omfatta de arbetstagare i det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen vilka är anställda i en annan medlemsstat, enligt punkt 2 b, medför inte någon skyldighet för de medlemsstater som väljer att göra detta att beakta dessa arbetstagare när de beräknar den tröskel för arbetsstyrkans storlek som ger rätt till medverkan enligt den nationella lagstiftningen.

6. När minst ett av de fusionerande bolagen omfattas av ett system för arbetstagares medverkan och det bolag som

uppstår genom den gränsöverskridande fusionen ska omfattas av ett sådant system i enlighet med bestämmelserna i punkt 2, ska bolaget ha en rättslig form som medger rätt till medverkan.

7. När det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen omfattas av ett system för arbetstagares medverkan ska bolaget vidta åtgärder för att säkerställa att arbetstagarnas rätt till medverkan skyddas vid eventuella därpå följande inhemska fusioner inom tre år efter det att den gränsöverskridande fusionen har trätt i kraft, genom att i tillämpliga delar tillämpa bestämmelserna i denna artikel.

Artikel 134

Giltighet

En gränsöverskridande fusion som trätt i kraft i enlighet med artikel 129 får inte ogiltigförklaras.

863

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/103
	SV

KAPITEL III

Delning av publika aktiebolag

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 135

Allmänna bestämmelser om delningsförfaranden

1. Om medlemsstaterna tillåter de bolagsformer som anges i bilaga I och som är underställda deras lagstiftning att genomföra en sådan delning genom förvärv som anges i artikel 136, ska medlemsstaterna låta förfarandet omfattas av avsnitt 2 i detta kapitel.

2. Om medlemsstaterna tillåter de bolagsformer som avses i punkt 1 att genomföra en sådan delning genom bildande av nytt bolag som anges i artikel 155, ska medlemsstaterna låta förfarandet omfattas av avsnitt 3 i detta kapitel.

3. Om medlemsstaterna tillåter de bolagsformer som avses i punkt 1 att genomföra ett förfarande varigenom en sådan delning genom förvärv som anges i artikel 136.1 äger rum i förening med en sådan delning genom bildande av ett eller flera nya bolag som anges i artikel 155.1, ska medlemsstaterna låta förfarandet omfattas av avsnitt 2 i detta kapitel och artikel 156.

4. Artikel 87.2, 87.3 och 87.4 ska tillämpas.

Avsnitt 2

Delning genom förvärv

Artikel 136

Definition av delning genom förvärv

1. I detta kapitel avses med delning genom förvärv ett sådant förfarande varigenom ett bolag upplöses utan likvidation och i samband därmed överför samtliga sina tillgångar och skulder till flera än ett bolag i utbyte mot att aktieägarna i det delade bolaget tilldelas aktier i de bolag som mottar tillskott med anledning av delningen (de mottagande bolagen) och i förekommande fall en kontant ersättning som inte får överstiga 10 % av de tilldelade aktiernas nominella värde eller, i avsaknad av sådant värde, aktiernas bokförda parivärde.

2. Artikel 89.2 ska tillämpas.

3. Då detta kapitel hänvisar till bestämmelser i kapitel I i avdelning II ska med fusionerande bolag avses de bolag som deltar i en delning, med överlåtande bolag det delade bolaget, med övertagande bolag vart och ett av de mottagande bolagen och med fusionsplan delningsplanen.

Artikel 137

Delningsplan

1. Förvaltnings- och ledningsorganen i de bolag som deltar i delningen ska upprätta en skriftlig delningsplan.

2. Delningsplanen ska innehålla minst följande uppgifter:

a) Form, namn och säte för de bolag som deltar i delningen.

b) Aktiernas utbytesförhållande och i förekommande fall storleken av den kontanta ersättningen.

c) De närmare villkoren för tilldelning av aktier i de mottagande bolagen.

864

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/104		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

d) Den tidpunkt från vilken sistnämnda aktier ger rätt till utdelning av vinst samt varje särskilt förhållande som berör denna rätt.

e) Den tidpunkt från vilken det delade bolagets åtgärder i bokföringshänseende ska anses företagna för något av de mottagande bolagens räkning.

f) De rättigheter som de mottagande bolagen tillförsäkrar innehavare av sådana aktier till vilka särskilda rättigheter är knutna och innehavare av andra värdepapper än aktier eller de åtgärder som föreslås till förmån för dessa personer.

g) Varje särskild förmån som beviljas de sakkunniga som anges i artikel 142.1 och ledamöterna av förvaltnings-, lednings-, tillsyns- eller kontrollorganen i de bolag som deltar i delningen.

h) En noggrann beskrivning och fördelning av de tillgångar och skulder som ska överföras till vart och ett av de mottagande bolagen.

i) Fördelningen på det delade bolagets aktieägare av aktier i de mottagande bolagen och grunderna för fördelningen.

3. Om en tillgång inte har fördelats i delningsplanen och en tolkning av denna inte gör det möjligt att bestämma fördelningen, ska tillgången eller dess värde fördelas mellan alla de mottagande bolagen i förhållande till den del av nettotillgångarna som har tilldelats vart och ett av bolagen enligt delningsplanen.

Om en skuld inte har fördelats i delningsplanen och en tolkning av denna inte gör det möjligt att bestämma fördelningen ska varje mottagande bolag ansvara solidariskt för skulden. Medlemsstaterna får bestämma att detta solidariska ansvar ska begränsas till den nettobehållning som tilldelas vart och ett av de mottagande bolagen.

Artikel 138

Offentliggörande av delningsplanen

Delningsplanen ska offentliggöras för vart och ett av de bolag som deltar i delningen, enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16, minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om delningsplanen.

Ett företag som deltar i delningen ska undantas från kravet på offentliggörande i artikel 16 om företaget, under en oavbruten period som inleds minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om delningsplanen och avslutas tidigast när denna bolagsstämma avslutas, gör delningsplanen tillgänglig på sin egen webbplats, kostnadsfritt för allmänheten. Medlemsstaterna får inte underkasta detta undantag andra krav och begränsningar än sådana som är nödvändiga för att säkerställa webbplatsens säkerhet och handlingarnas äkthet och får endast införa sådana krav och begränsningar i den mån de är proportionella för att uppfylla dessa mål.

Med avvikelse från andra stycket får medlemsstaterna kräva att det offentliggörande som nämns i det stycket ska ske via den centrala elektroniska plattform som avses i artikel 16.5. Medlemsstaterna får alternativt kräva att sådant offentliggörande ska ske på annan webbplats som de har utsett för detta ändamål. Om medlemsstaterna utnyttjar någon av dessa möjligheter ska de se till att det inte tas ut någon särskild avgift från företagen för detta offentliggörande.

Om en annan webbplats än den centrala elektroniska plattformen används ska en hänvisning som ger åtkomst till den webbplatsen offentliggöras på den centrala elektroniska plattformen minst en månad före dagen för bolagsstämman. I hänvisningen ska även anges vilken dag delningsplanen offentliggjordes på webbplatsen, och den ska kostnadsfritt vara tillgänglig för allmänheten. Ingen särskild avgift ska tas ut av företagen för detta offentliggörande.

Förbudet i det tredje och fjärde stycket mot att ta ut en särskild avgift av företag för ett offentliggörande ska inte påverka medlemsstaternas möjlighet att till företagen överföra kostnader som rör den centrala elektroniska plattformen.

Medlemsstaterna får kräva att företag ska behålla informationen under en viss period efter bolagsstämman på sin webbplats eller, i förekommande fall, på den centrala elektroniska plattformen eller den webbplats som den berörda medlemsstaten har utsett. Medlemsstaterna får fastställa konsekvenserna av ett tillfälligt avbrott i åtkomsten till webbplatsen eller till den centrala elektroniska plattformen som orsakas av tekniska eller andra faktorer.

865

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/105
	SV
		Artikel 139

Godkännande av bolagsstämman i varje bolag som deltar i delningen

1. En delning fordrar godkännande av minst bolagsstämman i varje bolag som deltar i delningen. Artikel 93 ska tillämpas i fråga om vilken majoritet som fordras för sådana beslut, beslutens räckvidd och i vilka fall det fordras en särskild omröstning.

2. Om aktieägarna i det delade bolaget tilldelas aktier i de mottagande bolagen på annat sätt än i förhållande till sin rätt till kapitalet i det delade bolaget, får medlemsstaterna föreskriva att minoritetsaktieägarna i det delade bolaget ska ha rätt att få sina aktier inlösta. De ska i sådant fall ha rätt till ett vederlag som svarar mot värdet av deras aktier. Om tvist uppkommer angående vederlaget ska det vara möjligt att få detta bestämt av domstol.

Artikel 140

Undantag från kravet på godkännande från bolagsstämman i ett mottagande bolag

Lagstiftningen i en medlemsstat behöver inte föreskriva att delningen ska godkännas av bolagsstämman i ett mottagande bolag, om följande villkor är uppfyllda:

a) Det i artikel 138 föreskrivna offentliggörandet sker, för det mottagande bolaget, minst en månad före dagen för den bolagsstämma i det delade bolaget som ska besluta om delningsplanen.

b) Alla aktieägare i det mottagande bolaget har rätt att minst en månad före den i led a nämnda dagen ta del av de i artikel 143.1 angivna handlingarna hos det mottagande bolaget där detta har sitt säte.

c) En eller flera aktieägare i det mottagande bolaget med ett aktieinnehav som uppgår till en viss minsta procent av det tecknade kapitalet har rätt att fordra att en bolagsstämma i det mottagande bolaget sammankallas för att besluta om godkännande av delningen. Det minsta procenttalet får inte sättas högre än till 5 %. Medlemsstaterna får dock föreskriva att aktier utan rösträtt inte ska tas med vid denna beräkning.

Vid tillämpningen av led b i första stycket ska artikel 143.2, 143.3 och 143.4 tillämpas.

Artikel 141

Utförlig skriftlig redogörelse och underrättelse om delningen

1. Förvaltnings- och ledningsorganen i vart och ett av de bolag som deltar i delningen ska upprätta en utförlig skriftlig redogörelse i vilken delningsplanen och därvid särskilt utbytesförhållandet mellan aktierna och grunderna för deras fördelning förklaras och bedöms rättsligt och ekonomiskt.

2. Redogörelsen ska i förekommande fall även ange särskilda värderingssvårigheter.

I förekommande fall ska i redogörelsen även anges om det för de mottagande bolagen har upprättats något sådant utlåtande över apportegendom som avses i artikel 70.2 och i vilket register utlåtandet ska vara infört.

3. Förvaltnings- eller ledningsorganen i det delade bolaget ska underrätta bolagsstämman i det bolaget samt de mottagande bolagens förvaltnings- eller ledningsorgan, så att dessa organ kan underrätta sina respektive bolagsstämmor, om alla väsentliga ändringar i tillgångarna och skulderna som har inträffat mellan tidpunkten för upprättandet av delningsplanen och tidpunkten för den bolagsstämma i det delade bolaget som ska besluta om delningsplanen.

866

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/106		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

Artikel 142

Granskning av delningsplanen av sakkunniga

1. För vart och ett av de bolag som deltar i delningen ska en eller flera oberoende sakkunniga, som utses eller godkänns av en domstol eller en förvaltningsmyndighet, granska delningsplanen och lämna ett skriftligt utlåtande till aktieägarna. Lagstiftningen i en medlemsstat kan dock föreskriva att det får förordnas en eller flera oberoende sakkunniga för alla de bolag som deltar i delningen, om förordnandet meddelas av en domstol eller en förvaltnings myndighet på bolagens gemensamma begäran. Beroende på varje medlemsstats lagstiftning kan de sakkunniga vara fysiska eller juridiska personer eller andra bolag.

2. Artikel 96.2 och 96.3 ska tillämpas.

Artikel 143

Tillhandahållande av handlingar så att aktieägarna kan ta del av dem

1. Minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om delningsplanen ska alla aktieägare ha rätt att hos bolaget där detta har sitt säte ta del av minst följande handlingar:

a) Delningsplanen.

b) Årsbokslut och förvaltningsberättelser för de senaste tre räkenskapsåren för de bolag som deltar i delningen.

c) I förekommande fall, en särskild redovisning som ska upprättas tidigast den första dagen i den tredje månaden före den tidpunkt då delningsplanen upprättades, om det senaste årsbokslutet avser ett räkenskapsår som avslutades mer än sex månader före denna tidpunkt.

d) I förekommande fall, de i artikel 141.1 nämnda redogörelserna av förvaltnings- eller ledningsorganen i de bolag som deltar i delningen.

e) I förekommande fall de utlåtanden som nämns i artikel 142.

Vid tillämpning av led c i första stycket ska en redovisning inte krävas om företaget offentliggör en halvårsrapport i enlighet med artikel 5 i direktiv 2004/109/EG och gör det tillgängligt för aktieägarna i enlighet med denna punkt.

2. Den i punkt 1 c nämnda särskilda redovisningen ska utarbetas enligt samma metoder och med begagnande av samma uppställning som den senaste balansräkningen.

Lagstiftningen i en medlemsstat får dock föreskriva

a) att någon ny fysisk inventering inte behöver genomföras,

b) att de värden som har åsatts i den senaste balansräkningen endast behöver ändras så att de återspeglar affärshän delserna; hänsyn ska dock tas till

i) avskrivningar och avsättningar under den mellanliggande tiden,

ii)sådana väsentliga ändringar av faktiska värden som inte framgår av bokföringen.

3. Varje aktieägare ska ha rätt att på begäran och kostnadsfritt få kopior av samtliga eller, om så önskas, vissa av de i punkt 1 nämnda handlingarna.

Om en aktieägare har givit sitt medgivande till att företaget använder elektroniska metoder att förmedla information får sådana handlingar skickas via elektronisk post.

4. Ett företag ska undantas från kravet på att göra de handlingar som avses i punkt 1 tillgängliga där det har sitt säte om företaget, under en oavbruten period som inleds minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om delningsplanen och avslutas tidigast när bolagsstämman avslutas, gör handlingarna tillgängliga på sin webbplats. Medlemsstaterna får endast underkasta detta undantag sådana krav och begränsningar som är nödvändiga för att säkerställa webbplatsens säkerhet och handlingarnas äkthet och endast i den mån de är proportionella för att uppfylla dessa mål.

867

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/107
	SV

Punkt 3 ska inte vara tillämplig om webbplatsen gör det möjligt för aktieägarna att under hela den period som avses i första stycket i denna punkt ladda ner och skriva ut de handlingar som avses i punkt 1. I detta fall får medlemsstaterna emellertid föreskriva att företaget gör dessa handlingar tillgängliga för aktieägarna där det har sitt säte.

Medlemsstaterna får kräva att företag ska behålla informationen på sin webbplats under en viss period efter bolagsstämman. Medlemsstaterna får fastställa konsekvenserna av ett tillfälligt avbrott i åtkomsten till webbplatsen som orsakas av tekniska eller andra faktorer.

Artikel 144

Förenklade formaliteter

1. Det ska inte krävas vare sig någon granskning av delningsplanen eller något utlåtande från en sakkunnig i enlighet med artikel 142.1 om alla delägare och innehavare av andra värdepapper med rösträtt i vart och ett av de bolag som ingår i delningen är eniga om detta.

2. Medlemsstaterna får tillåta att artikel 141 och artikel 143.1 c och d inte tillämpas, om alla delägare och innehavare av andra värdepapper med rösträtt i vart och ett av de bolag som ingår i delningen är eniga om detta.

Artikel 145

Skydd för anställdas rättigheter

Skyddet för de anställdas rättigheter i varje bolag som deltar i delningen ska regleras enligt direktiv 2001/23/EG.

Artikel 146

Skydd av rättigheter för borgenärer i de bolag som deltar i delningen; solidariskt ansvar för de

mottagande bolagen

1. Lagstiftningen i medlemsstaterna ska på ett betryggande sätt skydda rättigheterna för de borgenärer i de bolag som deltar i delningen vilkas fordringar har uppkommit före offentliggörandet av delningsplanen och inte var förfallna till betalning vid offentliggörandet.

2. Vid tillämpning av punkt 1 ska det i medlemsstaternas lagstiftning åtminstone fastställas att dessa borgenärer ska ha rätt till betryggande skyddsåtgärder, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de ekonomiska förhållandena i det delade bolaget och i de bolag till vilka skulderna ska överföras enligt delningsplanen samt om borgenärerna inte redan har sådana skyddsåtgärder.

Medlemsstaterna ska fastställa villkor för det skydd som avses i punkt 1 och i det första stycket i denna punkt. Medlemsstaterna ska under alla omständigheter se till att borgenärerna har rätt att ansöka hos lämpliga administrativa och rättsliga myndigheter om betryggande skyddsåtgärder, under förutsättning att de på ett trovärdigt sätt kan visa att delningen gör att deras fordringar riskerar att inte gottgöras och att inga betryggande skyddsåtgärder har givits av företaget.

3. Om en borgenär inte har gottgjorts av det bolag till vilken skulden har överförts enligt delningsplanen, ska de mottagande bolagen ansvara solidariskt för skulden. Medlemsstaterna får begränsa ansvarigheten till den nettobehållning som tilldelas varje bolag, utom i fråga om det bolag till vilket skulden har överförts. Medlemsstaterna behöver dock inte tillämpa denna punkt, om delningen sker under tillsyn av en domstol som avses i artikel 157 och en majoritet av borgenärerna, företrädande tre fjärdedelar av de sammanlagda fordringarna, eller en majoritet av en kategori borgenärer

idet delade bolaget, företrädande tre fjärdedelar av fordringarna inom denna kategori, vid ett sammanträde enligt artikel 157.1 c har avstått från att göra detta solidariska ansvar gällande.

4. Artikel 99.3 ska tillämpas.

868

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/108		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

5. Med förbehåll för bestämmelser om ett gemensamt utövande av obligationshavarnas rättigheter i de bolag som deltar i delningen ska punkterna 1–4 tillämpas på obligationshavarna, om inte dessa vid ett sammanträde – förutsatt att sådana sammanträden regleras i den nationella lagstiftningen – eller individuellt har godkänt delningen.

6. Medlemsstaterna får föreskriva att de mottagande bolagen ska ansvara solidariskt för det delade bolagets förpliktelser. I så fall behöver de inte tillämpa punkterna 1–5.

7. Om en medlemsstat tillämpar den i punkterna 1–5 angivna ordningen till skydd för borgenärerna samtidigt som medlemsstaten kräver solidariskt ansvar av de mottagande bolagen enligt punkt 6, får medlemsstaten begränsa detta ansvar till den nettobehållning som har tilldelats vart och ett av bolagen.

Artikel 147

Skydd för innehavare av sådana andra värdepapper än aktier till vilka särskilda rättigheter är

knutna

Innehavare av sådana andra värdepapper än aktier till vilka särskilda rättigheter är knutna ska, i de mottagande bolag mot vilka värdepapperen enligt delningsplanen kan göras gällande, ha minst samma rättigheter som i det delade bolaget, om inte innehavarna av värdepapperen vid ett sammanträde – förutsatt att sådana sammanträden regleras i den nationella lagstiftningen – eller individuellt har godkänt en ändring av rättigheterna eller har rätt att få värdepapperen återköpta.

Artikel 148

Upprättande och officiellt bestyrkande av handlingar

Om lagstiftningen i en medlemsstat inte föreskriver någon förebyggande rättslig eller administrativ kontroll av att en delning är lagenlig eller om denna kontroll inte omfattar alla för delningen föreskrivna rättshandlingar, ska artikel 102 tillämpas.

Artikel 149

Tidpunkten då delningen blir gällande

Lagstiftningen i medlemsstaterna ska ange den tidpunkt då delningen blir gällande.

Artikel 150

Formaliteter för offentliggörande

1. En delning ska för vart och ett av de bolag som deltar i delningen offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning som ska vara i överensstämmelse med artikel 16.

2. Varje mottagande bolag kan själv vidta de formaliteter angående offentliggörandet som hänför sig till det delade bolaget.

Artikel 151

Delningens rättsverkningar

1. En delning ska i kraft av själva lagstiftningen ha följande rättsverkningar, vilka ska inträda samtidigt:

a) Både i förhållandet mellan det delade bolaget och de mottagande bolagen och i förhållandet till tredje man övergår det delade bolagets samtliga tillgångar och skulder till de mottagande bolagen; övergången ska äga rum enligt fördelningen i delningsplanen eller artikel 137.3.

b) Aktieägarna i det delade bolaget blir aktieägare i ett eller flera av de mottagande bolagen enligt fördelningen

i delningsplanen.

c) Det delade bolaget upphör.

869

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/109
	SV

2. Aktier i ett mottagande bolag får inte ges i utbyte mot aktier i det delade bolaget, om aktierna i det delade bolaget innehas antingen

a) av det mottagande bolaget själv eller av någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning, eller

b) av det delade bolaget själv eller av någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning.

3. Vad nu sagts ska inte inkräkta på den lagstiftning i medlemsstaterna som föreskriver särskilda formaliteter för att överföringen av vissa tillgångar, rättigheter och förpliktelser från det delade bolaget ska gälla mot tredje man. Det eller de mottagande bolagen till vilka sådana tillgångar, rättigheter eller förpliktelser överförs enligt delningsplanen eller artikel 137.3 får själva verkställa dessa formaliteter. Lagstiftningen i medlemsstaterna kan dock tillåta att det delade bolaget fortsätter att verkställa dessa formaliteter under en begränsad tid som, utom i undantagsfall, inte får vara längre än sex månader räknat från den tidpunkt då delningen blir gällande.

Artikel 152

Civilrättsligt ansvar för ledamöter i förvaltnings- eller ledningsorganen i ett bolag som delas

Lagstiftningen i medlemsstaterna ska minst innehålla regler om det civilrättsliga ansvar som ledamöterna i det delade bolagets förvaltnings- eller ledningsorgan ska ha mot det bolagets aktieägare på grund av fel som ledamöterna i dessa organ uppsåtligen eller av vårdslöshet har begått vid förberedelsen och genomförandet av delningen, samt regler om det civilrättsliga ansvar som de sakkunniga, vilka ansvarar för upprättandet i det delade bolaget av det i artikel 142 angivna utlåtandet, ska ha på grund av fel som de genom oförsvarligt förfarande har begått då de utförde sitt uppdrag.

Artikel 153

Villkor för delningens ogiltighet

1. Lagstiftningen i medlemsstaterna får endast innehålla sådana regler om ogiltighet av en delning som uppfyller följande villkor:

a) Ogiltigheten ska beslutas av domstol.

b) En delning som har blivit gällande enligt artikel 149 förklaras ogiltig endast om det inte har förekommit någon förebyggande rättslig eller administrativ kontroll av delningens lagenlighet eller officiellt bestyrkta handlingar inte har upprättats eller om det visas att bolagsstämmans beslut är ogiltigt eller kan förklaras ogiltigt enligt nationell rätt.

c) Rättsliga åtgärder vidtas inte om det har förflutit mer än sex månader från det att delningen kom att gälla mot den som åberopar ogiltigheten eller om bristen har avhjälpts.

d) Om det är möjligt att avhjälpa den brist, på grund av vilken delningen kan förklaras ogiltig, ger domstolen bolagen

ifråga tillfälle att inom viss tid göra detta.

e) Ett rättsligt avgörande varigenom en delning förklaras ogiltig offentliggörs enligt varje medlemsstats lagstiftning som ska vara i överensstämmelse med artikel 16.

f) Om en medlemsstats lagstiftning medger att tredje man överklagar avgörandet, vederbörande gör detta senast sex månader efter det att avgörandet offentliggjorts i överensstämmelse med kapitel III i avdelning I.

g) Ett avgörande varigenom en delning förklaras ogiltig inkräktar inte i och för sig på giltigheten av de förpliktelser som har uppkommit för eller gentemot de mottagande bolagen innan avgörandet blev offentligt tillgängligt men efter den

iartikel 149 angivna tidpunkten.

h) Varje mottagande bolag ansvarar för de förpliktelser som åvilar bolaget och som har uppkommit efter den tidpunkt då delningen blev gällande men före den tidpunkt då avgörandet om delningens ogiltighet offentliggjordes. Även det delade bolaget ska ansvara för dessa förpliktelser. Medlemsstaterna får föreskriva att detta ansvar ska begränsas till den del av nettobehållningen som har tilldelats det mottagande bolag för vilket förpliktelserna har uppkommit.

870

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/110		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

2. Med avvikelse från punkt 1 a i den här artikeln får lagstiftningen i en medlemsstat även föreskriva att en administrativ myndighet kan besluta om en delnings ogiltighet, om ett sådant avgörande kan överklagas till domstol. Bestämmelserna i punkt 1 b och d–h i den här artikeln ska tillämpas på motsvarande sätt i fråga om den administrativa myndigheten. Ogiltighetsförfarandet får inte inledas senare än sex månader efter den i artikel 149 angivna tidpunkten.

3. Vad nu sagts inkräktar inte på medlemsstaternas lagstiftning om ogiltighetsförklaring av en delning med anledning av annan kontroll än den förebyggande rättsliga eller administrativa kontrollen av delningens lagenlighet.

Artikel 154

Undantag från kravet på godkännande av bolagsstämman i det bolag som ska delas

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 140 ska medlemsstaterna inte kräva att delningen godkänns på bolagsstämma i det bolag som ska delas om de mottagande bolagen tillsammans äger alla aktier i det bolag som ska delas och alla andra värdepapper som ger rösträtt vid bolagsstämmor i det bolag som ska delas, och följande villkor är uppfyllda:

a) det i artikel 138 föreskrivna offentliggörandet äger rum för vart och ett av de bolag som deltar i förfarandet minst en månad innan förfarandet blir gällande,

b) alla aktieägare i de bolag som deltar i delningen har rätt att minst en månad innan förfarandet blir gällande, hos sitt bolag där detta har sitt säte ta del av de i artikel 143.1 angivna handlingarna,

c) om någon bolagsstämma i det delade bolaget inte sammankallas för att besluta om godkännande av delningen, ska de i artikel 141.3 föreskrivna upplysningarna avse alla väsentliga ändringar i tillgångarna och skulderna som har inträffat efter upprättandet av delningsplanen.

Vid tillämpning av led b i första stycket ska artikel 143.2, 143.3 och 143.4 samt artikel 144 tillämpas.

Avsnitt 3

Delning genom bildande av nya bolag

Artikel 155

Definition av delning genom bildande av nya bolag

1. I detta kapitel avses med delning genom bildande av nya bolag ett sådant förfarande varigenom ett bolag upplöses utan likvidation och i samband därmed överför samtliga sina tillgångar och skulder till flera än ett nybildat bolag, mot vederlag till aktieägarna i det delade bolaget i form av aktier i de mottagande bolagen och i förekommande fall en kontant ersättning som inte får överstiga 10 % av de tilldelade aktiernas nominella värde eller, i avsaknad av sådant värde, aktiernas bokförda parivärde.

2. Artikel 90.2 ska tillämpas.

Artikel 156

Tillämpning av regler om delning genom förvärv

1. Artiklarna 137, 138 och 139, 141, 142.1 och 142.2 samt artiklarna 143–153 ska tillämpas vid delning genom bildande av nya bolag, dock med förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 11 och 12. Därvid ska med bolag som deltar i delningen avses det delade bolaget och med mottagande bolag vart och ett av de nya bolagen.

2. Delningsplanen ska utöver de uppgifter som anges i artikel 137.2 ange form, namn och säte för vart och ett av de nya bolagen.

871

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/111
	SV

3. Delningsplanen och, om de är intagna i särskilda handlingar, de nya bolagens stiftelseurkunder eller utkast till stiftelseurkunder och bolagsordningar eller utkast till bolagsordningar måste godkännas av bolagsstämman i det delade bolaget.

4. Medlemsstaterna ska inte tillämpa kraven i artiklarna 141 och 142 och artikel 143.1 c, d och e om aktierna i vart och ett av de nya bolagen tilldelas aktieägarna i det bolag som ska delas i förhållande till deras rätt till kapitalet i det sistnämnda bolaget.

Avsnitt 4

Delning under tillsyn av domstol

Artikel 157

Delning under tillsyn av domstol

1. Medlemsstaterna får tillämpa punkt 2 om delningen sker under tillsyn av en domstol med behörighet att

a) kalla aktieägarna i det delade bolaget till en bolagsstämma för att besluta om delningen,

b) tillse att aktieägarna i vart och ett av de bolag som deltar i delningen har mottagit eller kan få tillgång till åtminstone de handlingar som avses i artikel 143 i sådan tid att de har möjlighet att gå igenom handlingarna före dagen för den bolagsstämma i deras bolag som ska besluta om delningen; om en medlemsstat begagnar sig av den i artikel 140 angivna möjligheten, ska tidsfristen vara tillräckligt lång för att aktieägarna i de mottagande bolagen ska få möjlighet att utöva de rättigheter som tillkommer dem enligt sistnämnda artikel,

c) kalla till alla erforderliga sammanträden med borgenärerna i de bolag som deltar i delningen, för att besluta om denna,

d) tillse att borgenärerna i vart och ett av de bolag som deltar i delningen har mottagit eller kan få tillgång till åtminstone delningsplanen i sådan tid att de har möjlighet att gå igenom planen före den i led b angivna dagen,

e) godkänna delningsplanen.

2. Om domstolen fastställer att de i punkt 1 b och d angivna villkoren är uppfyllda och att aktieägarna och borgenärerna inte kan lida någon skada, får domstolen befria de bolag som deltar i delningen från att tillämpa

a) artikel 138, under förutsättning att den i artikel 146.1 avsedda betryggande ordningen till skydd för borgenärernas rättigheter omfattar alla fordringar oavsett när de har uppkommit,

b) de i artikel 140 a och b angivna villkoren, om en medlemsstat begagnar sig av den i artikel 140 angivna möjligheten,

c) artikel 143 såvitt gäller den tid och det sätt som där anges för att ge aktieägarna möjlighet att ta del av de handlingar som avses i den artikeln.

Avsnitt 5

Andra med delning likställda förfaranden

Artikel 158

Delningar med kontant ersättning som överstiger 10 %

Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter att den kontanta ersättningen vid ett i artikel 135 angivet förfarande överstiger 10 %, ska avsnitten 2, 3 och 4 i detta kapitel tillämpas.

872

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/112		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

Artikel 159

Delningar utan att det delade bolaget därvid upplöses

Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter ett i artikel 135 angivet förfarande utan att det delade bolaget därvid upplöses, ska avsnitten 2, 3 och 4 i detta kapitel tillämpas, med undantag för artikel 151.1 c.

Avsnitt 6

Tillämpningsbestämmelser

Artikel 160

Övergångsbestämmelser

Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artiklarna 146 och 147 på innehavare av sådana skuldebrev och andra värdepapper som kan bytas ut mot aktier, om emissionsvillkoren vid tidpunkten för ikraftträdandet av de i artikel 26.1 eller 26.2 i direktiv 82/891/EEG angivna bestämmelserna på förhand har reglerat innehavarnas ställning i händelse av en delning.

AVDELNING III

AVSLUTANDE BESTÄMMELSER

Artikel 161

Skydd av personuppgifter

Den behandling av personuppgifter som utförs inom ramen för detta direktiv ska omfattas av direktiv 95/46/EG (1).

Artikel 162

Rapport, regelbunden dialog om systemet för sammankoppling av register och översyn

1. Kommissionen ska senast den 8 juni 2022 offentliggöra en rapport om hur systemet för sammankoppling av centrala register, handelsregister och företagsregister fungerar, och då särskilt undersöka den tekniska driften och de ekonomiska aspekterna.

2. Rapporten ska, om lämpligt, åtföljas av förslag till ändringar av bestämmelser i detta direktiv som rör systemet för sammankoppling av centrala register.

3. Kommissionen och medlemsstaternas företrädare ska regelbundet sammanträda i lämpligt forum för att diskutera hur frågor som omfattas av detta direktiv avseende systemet för sammankoppling av centrala register fungerar.

4. Senast den 30 juni 2016 ska kommissionen se över hur de bestämmelser som rör rapporterings- och dokumenta tionskrav i samband med fusioner och delningar som ändrats eller lagts till genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/109/EG (2) fungerar, särskilt vad avser deras effekt när det gäller att minska företagens administrativa börda, mot bakgrund av vunna erfarenheter av tillämpningen av dem, och lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, vid behov tillsammans med förslag till ändringar av de bestämmelserna.

(1) Direktiv 95/46/EG upphävs och ersätts med verkan från och med den 25 maj 2018 av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av

sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/109/EG av den 16 september 2009 om ändring av rådets direktiv 77/91/EEG, 78/855/EEG och 82/891/EEG och av direktiv 2005/56/EG vad gäller rapporterings- och dokumentationskrav i samband med fusioner och delningar (EUT L 259, 2.10.2009, s. 14).

873

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/113
	SV

Artikel 163

Utövande av delegeringen

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 25.3 ska ges till kommissionen tills vidare.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 25.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt som antas enligt artikel 25.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europapar lamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 164

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 165

Överlämnande

Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom de områden som omfattas av detta direktiv.

Artikel 166

Upphävande

Direktiv 82/891/EEG, 89/666/EEG, 2005/56/EG, 2009/101/EG, 2011/35/EU och 2012/30/EU i deras lydelse enligt de direktiv som anges i bilaga III del A, ska upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell rätt och datum för tillämpning av direktiven som anges i bilaga III del B.

Hänvisningar till de upphävda direktiven ska anses som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IV.

Artikel 167

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

874

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/114		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

	Artikel 168
	Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 14 juni 2017.
På Europaparlamentets vägnar		På rådets vägnar
A. TAJANI		H. DALLI
Ordförande		Ordförande

875

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/115
	SV

BILAGA I

BOLAGSFORMER SOM AVSES I ARTIKLARNA 2.1, 2.2, 44.1, 44.2, 45.2, 87.1, 87.2 OCH 135.1

—I Belgien:

société anonyme/naamloze vennootschap.

—I Bulgarien:

акционерно дружество.

—I Tjeckien:

akciová společnost.

—I Danmark: aktieselskab.

—I Tyskland: Aktiengesellschaft.

—I Estland: aktsiaselts.

—I Irland:

cuideachta phoiblí faoi theorainn scaireanna /public company limited by shares,

cuideachta phoiblí faoi theorainn ráthaíochta agus a bhfuil scairchaipiteal aici/public company limited by guarantee and having a share capital.

—I Grekland:

ανώνυμη εταιρεία.

—I Spanien: sociedad anónima.

—I Frankrike: société anonyme.

—I Kroatien: dioničko društvo.

—I Italien:

società per azioni.

—I Cypern:

δημόσιες εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με μετοχές,

δημόσιες εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με εγγύηση που διαθέτουν μετοχικό κεφάλαιο.

—I Lettland:

akciju sabiedrība.

—I Litauen:

akcinė bendrovė.

876

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/116		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

—I Luxemburg: société anonyme.

—I Ungern:

nyilvánosan működő részvénytársaság.

—I Malta:

kumpanija pubblika ta' responsabbiltà limitata/public limited liability company.

—I Nederländerna: naamloze vennootschap.

—I Österrike:

Aktiengesellschaft.

—I Polen:

spółka akcyjna.

—I Portugal: sociedade anónima.

—I Rumänien: societate pe acțiuni.

—I Slovenien: delniška družba.

—I Slovakien:

akciová spoločnost'.

—I Finland:

julkinen osakeyhtiö/publikt aktiebolag.

—I Sverige: aktiebolag.

—I Förenade kungariket:

public company limited by shares,

public company limited by guarantee and having a share capital.

877

Bilaga 2			SOU 2021:18
30.6.2017		Europeiska unionens officiella tidning	L 169/117
	SV

BILAGA II

BOLAGSFORMER SOM AVSES I ARTIKLARNA 7.1, 13, 29.1, 36.1, 67.1 OCH 119.1 a

—I Belgien:

naamloze vennootschap/société anonyme,

commanditaire vennootschap op aandelen/société en commandite par actions, personenvennootschap met beperkte aansprakelijkheid/société de personnes à responsabilité limitée.

—I Bulgarien:

акционерно дружество, дружество с ограничена отговорност, командитно дружество с акции.

—I Tjeckien:

společnost s ručením omezeným, akciová společnost.

—I Danmark:

aktieselskab, kommanditaktieselskab, anpartsselskab.

—I Tyskland:

die Aktiengesellschaft, die Kommanditgesellschaft auf Aktien, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung.

—I Estland: aktsiaselts, osaühing.

—I Irland:

cuideachtaí atá corpraithe faoi dhliteanas teoranta /companies incorporated with limited liability.

—I Grekland:

ανώνυμη εταιρεία, εταιρεία περιωορισμένης ευθύνης, ετερόρρυθμη κατά μετοχές εταιρεία.

—I Spanien:

la sociedad anónima, la sociedad comanditaria por acciones, la sociedad de responsabilidad limitada.

—I Frankrike:

société anonyme, société en commandite par actions, société à responsabilité limitée, société par actions simplifiée.

—I Kroatien:

dioničko društvo, društvo s ograničenom odgovornošću.

—I Italien:

società per azioni, società in accomandita per azioni, società a responsabilità limitata.

—I Cypern:

δημόσιες εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με μετοχές ή με εγγύηση, ιδιωτικές εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με μετοχές ή με εγγύηση.

—I Lettland:

akciju sabiedrība, sabiedrība ar ierobežotu atbildību, komanditsabiedrība.

878

SOU 2021:18			Bilaga 2
L 169/118		Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV

—I Litauen:

akcinė bendrovė, uždaroji akcinė bendrovė.

—I Luxemburg:

société anonyme, société en commandite par actions, société à responsabilité limitée.

—I Ungern:

részvénytársaság, korlátolt felelősségű társaság.

—I Malta:

kumpannija pubblika/public limited liability company, kumpannija privata/private limited liability company.

—I Nederländerna:

naamloze vennootschap, besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid.

—I Österrike:

die Aktiengesellschaft, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung.

—I Polen:

spółka z ograniczoną odpowiedzialnością, spółka komandytowo-akcyjna, spółka akcyjna.

—I Portugal:

sociedade anónima de responsabilidade limitada, sociedade em comandita por ações, sociedade por quotas de responsabilidade limitada.

—I Rumänien:

societate pe acțiuni, societate cu răspundere limitată, societate în comandită pe acțiuni.

—I Slovenien:

delniška družba, družba z omejeno odgovornostjo, komaditna delniška družba.

—I Slovakien:

akciová spoločnosť, spoločnosť s ručením obmedzeným.

—I Finland:

yksityinen osakeyhtiö/privat aktiebolag, julkinen osakeyhtiö/publikt aktiebolag.

—I Sverige: aktiebolag.

—I Förenade kungariket:

companies incorporated with limited liability.

879

Bilaga 2				SOU 2021:18
30.6.2017			Europeiska unionens officiella tidning	L 169/119
		SV
			BILAGA III
			DEL A
		UPPHÄVDA DIREKTIV OCH EN FÖRTECKNING ÖVER DERAS EFTERFÖLJANDE ÄNDRINGAR
			(SOM DET HÄNVISAS TILL I ARTIKEL 166)
Rådets direktiv 82/891/EEG
(EGT L 378, 31.12.1982, s. 47)
	Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/63/EG			Artikel 3
	(EUT L 300, 17.11.2007, s. 47)
	Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/109/EG			Artikel 3
	(EUT L 259, 2.10.2009, s. 14)
	Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU			Artikel 116
	(EUT L 173, 12.6.2014, s. 190)
Rådets direktiv 89/666/EEG
(EGT L 395, 30.12.1989, s. 36)
	Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/17/EU			Artikel 1
	(EUT L 156, 16.6.2012, s. 1)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG
(EUT L 310, 25.11.2005, s. 1)
	Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/109/EG			Artikel 4
	(EUT L 259, 2.10.2009, s. 14)
	Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/17/EU			Artikel 2
	(EUT L 156, 16.6.2012, s. 1)
	Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU			Artikel 120
	(EUT L 173, 12.6.2014, s. 190)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/101/EG
(EUT L 258, 1.10.2009, s. 11)
	Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/17/EU			Artikel 3
	(EUT L 156, 16.6.2012, s. 1)

Rådets direktiv 2013/24/EU (EUT L 158, 10.6.2013, s. 365)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU (EUT L 110, 29.4.2011, s. 1)

Rådets direktiv 2013/24/EU (EUT L 158, 10.6.2013, s. 365)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU (EUT L 315, 14.11.2012, s. 74)

Rådets direktiv 2013/24/EU (EUT L 158, 10.6.2013, s. 365)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190)

Artikel 1 och punkt 1 i del A i bila gan

Artikel 1 och punkt 3 i del A i bila gan

Artikel 122

Artikel 1 och punkt 4 i del A i bila gan

Artikel 123

880

SOU 2021:18				Bilaga 2
L 169/120			Europeiska unionens officiella tidning	30.6.2017
	SV
			DEL B
	TIDSFRISTER FÖR INFÖRLIVANDE MED NATIONELL RÄTT OCH DATUM FÖR TILLÄMPNING
		(SOM DET HÄNVISAS TILL I ARTIKEL 166)
	Direktiv		Tidsfrist för införlivande	Datum för tillämpning
	82/891/EEG		1 januari 1986	—
	89/666/EEG		1 januari 1992	1 januari 1993 (1)
	2005/56/EG		15 december 2007	—
	2007/63/EG		31 december 2008	—
	2009/109/EG		30 juli 2011	—
	2012/17/EU		7 juli 2014 (2)	—
	2013/24/EU		1 juli 2013	—
	2014/59/EU		31 december 2014	1 januari 2015 (3)

(1) Enligt artikel 16.2 i direktiv 89/666/EG krävs det att medlemsstaterna föreskriver att de i punkt 1 avsedda bestämmelserna ska tillämpas från och med den 1 januari 1993 och, när det gäller räkenskapshandlingar, ska tillämpas första gången på årsbokslut för

det räkenskapsår som börjar den 1 januari 1993 eller under år 1993.

(2) Enligt artikel 5.2 i direktiv 2012/17/EU krävs det att medlemsstaterna senast den 8 juni 2017 antar, offentliggör och tillämpar de bestämmelser som är nödvändiga för att uppfylla skyldigheterna i:

—artikel 1.3 och 1.4 och artikel 5a i direktiv 89/666/EEG,

—artikel 13 i direktiv 2005/56/EG,

—artikel 3.1 andra stycket, artikel 3b, artikel 3c, artikel 3d och artikel 4a.3–5 i direktiv 2009/101/EG.

(3) Enligt artikel 130.1 tredje stycket i direktiv 2014/59/EU, krävs det att medlemsstaterna tillämpar bestämmelser som antagits för att uppfylla avdelning IV kapitel IV avsnitt 5 senast från och med den 1 januari 2016.

881

Bilaga 2							SOU 2021:18
30.6.2017			Europeiska unionens officiella tidning				L 169/121
	SV
				BILAGA IV
				JÄMFÖRELSETABELL
Direktiv		Direktiv	Direktiv	Direktiv	Direktiv	Direktiv	Detta direktiv
82/891/EEG	89/666/EEG		2005/56/EG	2009/101/EG	2011/35/EU	2012/30/EU
—		—	—	—	—	—	Artikel 1
Artikel 1							Artikel 135
Artikel 2							Artikel 136
Artikel 3.1							Artikel 137.1
och 3.2							och 137.2
Artikel 3.3 a							Artikel 137.3
							första stycket
Artikel 3.3 b							Artikel 137.3
							andra stycket
Artikel 4							Artikel 138
Artikel 5							Artikel 139
Artikel 6							Artikel 140
Artikel 7							Artikel 141
Artikel 8							Artikel 142
Artikel 9							Artikel 143
Artikel 10							Artikel 144
Artikel 11							Artikel 145
Artikel 12							Artikel 146
Artikel 13							Artikel 147
Artikel 14							Artikel 148
Artikel 15							Artikel 149
Artikel 16							Artikel 150
Artikel 17							Artikel 151
Artikel 18							Artikel 152
Artikel 19							Artikel 153
Artikel 20 a							Artikel 154 a
och b							och b
Artikel 20 d							Artikel 154 c
Artikel 21							Artikel 155

882

SOU 2021:18							Bilaga 2
L 169/122			Europeiska unionens officiella tidning				30.6.2017
	SV
Direktiv		Direktiv	Direktiv	Direktiv	Direktiv	Direktiv	Detta direktiv
82/891/EEG	89/666/EEG		2005/56/EG	2009/101/EG	2011/35/EU	2012/30/EU
Artikel 22.1,							Artikel 156.1,
22.2 och 22.3							156.2 och
							156.3
Artikel 22.5							Artikel 156.4
Artikel 23							Artikel 157
Artikel 24							Artikel 158
Artikel 25							Artikel 159
Artikel 26.1							—
Artikel 26.2							Artikel 160.1
Artikel 26.3							—
Artikel 26.4							Artikel 160.2
Artikel 26.5							—
Artikel 27							—
	Artikel 1						Artikel 29
	Artikel 2						Artikel 30
	Artikel 3						Artikel 31
	Artikel 4						Artikel 32
	Artikel 5						Artikel 33
		—					Artikel 34.1
	Artikel 5a.1,						Artikel 20.1,
	5a.2 och 5a.3						20.2 och 20.3
							Artikel 33.1
	Artikel 5a.4						Artikel 34.2
	Artikel 5a.5						Artikel 34.3
	Artikel 6						Artikel 35
	Artikel 7						Artikel 36
	Artikel 8						Artikel 37
	Artikel 9						Artikel 38
	Artikel 10						Artikel 39
	Artikel 11						—
	Artikel 11a						Artikel 161
	Artikel 12						Artikel 40
	Artikel 13						Artikel 41
	Artikel 14						Artikel 42

883

Bilaga 2							SOU 2021:18
30.6.2017			Europeiska unionens officiella tidning				L 169/123
	SV
Direktiv		Direktiv	Direktiv	Direktiv	Direktiv	Direktiv	Detta direktiv
82/891/EEG	89/666/EEG		2005/56/EG	2009/101/EG	2011/35/EU	2012/30/EU
	Artikel 15						—
	Artikel 16						—
	Artikel 17						Artikel 43
	Artikel 18						—
			Artikel 1				Artikel 118
			Artikel 2				Artikel 119
			Artikel 3				Artikel 120
			Artikel 4				Artikel 121
			Artikel 5				Artikel 122
			Artikel 6				Artikel 123
			Artikel 7				Artikel 124
			Artikel 8				Artikel 125
			Artikel 9				Artikel 126
			Artikel 10				Artikel 127
			Artikel 11				Artikel 128
			Artikel 12				Artikel 129
			Artikel 13				Artikel 130
			Artikel 14				Artikel 131
			Artikel 15				Artikel 132
			Artikel 16				Artikel 133
			Artikel 17				Artikel 134
			Artikel 17a				Artikel 161
			Artikel 18
			Artikel 19				—
			Artikel 20				—
			Artikel 21				—
				Artikel 1			Bilaga II
				Artikel 2			Artikel 14
				Artikel 2a			Artikel 15
				Artikel 3			Artikel 16
				Artikel 3a			Artikel 17
				Artikel 3b			Artikel 18

884

SOU 2021:18							Bilaga 2
L 169/124			Europeiska unionens officiella tidning				30.6.2017
	SV
Direktiv		Direktiv	Direktiv	Direktiv	Direktiv	Direktiv	Detta direktiv
82/891/EEG	89/666/EEG		2005/56/EG	2009/101/EG	2011/35/EU	2012/30/EU
				Artikel 3c			Artikel 19
				Artikel 3d			Artikel 20
				Artikel 4			Artikel 21
				Artikel 4a			Artikel 22
				Artikel 4b			Artikel 23
				Artikel 4c första			Artikel 24 första
				och andra			och andra
				stycket			stycket
				Artikel 4c tredje			—
				stycket
				Artikel 4d			Artikel 25
				Artikel 4e			Artikel 165
				Artikel 5			Artikel 26
				Artikel 6			Artikel 27
				Artikel 7			Artikel 28
				Artikel 7a			Artikel 161
				—			Artikel 7.1
				Artikel 8			Artikel 7.2
				Artikel 9			Artikel 8
				Artikel 10			Artikel 9
				Artikel 11			Artikel 10
				Artikel 12			Artikel 11
				Artikel 13			Artikel 12
				Artikel 13a			Artikel 163
				Artikel 14			—
				Artikel 15			—
				Artikel 16			—
				Artikel 17			—
				Artikel 18			—
				Bilaga I			—
				Bilaga II			—
					Artikel 1		Artikel 87
					Artikel 2		Artikel 88

885

Bilaga 2							SOU 2021:18
30.6.2017			Europeiska unionens officiella tidning				L 169/125
	SV
Direktiv		Direktiv	Direktiv	Direktiv	Direktiv	Direktiv	Detta direktiv
82/891/EEG	89/666/EEG		2005/56/EG	2009/101/EG	2011/35/EU	2012/30/EU
					Artikel 3		Artikel 89
					Artikel 4		Artikel 90
					Artikel 5		Artikel 91
					Artikel 6		Artikel 92
					Artikel 7		Artikel 93
					Artikel 8		Artikel 94
					Artikel 9		Artikel 95
					Artikel 10		Artikel 96
					Artikel 11		Artikel 97
					Artikel 12		Artikel 98
					Artikel 13		Artikel 99
					Artikel 14		Artikel 100
					Artikel 15		Artikel 101
					Artikel 16		Artikel 102
					Artikel 17		Artikel 103
					Artikel 18		Artikel 104
					Artikel 19		Artikel 105
					Artikel 20		Artikel 106
					Artikel 21		Artikel 107
					Artikel 22		Artikel 108
					Artikel 23		Artikel 109
					Artikel 24		Artikel 110
					Artikel 25		Artikel 111
					Artikel 26		Artikel 112
					Artikel 27		Artikel 113
					Artikel 28		Artikel 114
					Artikel 29		Artikel 115
					Artikel 30		Artikel 116
					Artikel 31		Artikel 117
					Artikel 32		—
					Artikel 33		—

886

SOU 2021:18							Bilaga 2
L 169/126			Europeiska unionens officiella tidning				30.6.2017
	SV
Direktiv		Direktiv	Direktiv	Direktiv	Direktiv	Direktiv	Detta direktiv
82/891/EEG	89/666/EEG		2005/56/EG	2009/101/EG	2011/35/EU	2012/30/EU
					Artikel 34		—
					Bilaga I		—
					Bilaga II		—
						Artikel 1.1	Artikel 2.1
							Artikel 44.1
						Artikel 1.2	Artikel 2.2
							Artikel 44.2
						Artikel 2	Artikel 3
						Artikel 3	Artikel 4
						Artikel 4	Artikel 5
						Artikel 5	Artikel 6
						—	Artikel 43
						Artikel 6	Artikel 45
						Artikel 7	Artikel 46
						Artikel 8	Artikel 47
						Artikel 9	Artikel 48
						Artikel 10	Artikel 49
						Artikel 11	Artikel 50
						Artikel 12	Artikel 51
						Artikel 13	Artikel 52
						Artikel 14	Artikel 53
						Artikel 15	Artikel 54
						Artikel 16	Artikel 55
						Artikel 17	Artikel 56
						Artikel 18	Artikel 57
						Artikel 19	Artikel 58
						Artikel 20	Artikel 59
						Artikel 21	Artikel 60
						Artikel 22	Artikel 61
						Artikel 23	Artikel 62
						Artikel 24	Artikel 63
						Artikel 25	Artikel 64

887

Bilaga 2							SOU 2021:18
30.6.2017			Europeiska unionens officiella tidning				L 169/127
	SV
Direktiv		Direktiv	Direktiv	Direktiv	Direktiv	Direktiv	Detta direktiv
82/891/EEG	89/666/EEG		2005/56/EG	2009/101/EG	2011/35/EU	2012/30/EU
						Artikel 26	Artikel 65
						Artikel 27	Artikel 66
						Artikel 28	Artikel 67
						Artikel 29	Artikel 68
						Artikel 30	Artikel 69
						Artikel 31	Artikel 70
						Artikel 32	Artikel 71
						Artikel 33	Artikel 72
						Artikel 34	Artikel 73
						Artikel 35	Artikel 74
						Artikel 36	Artikel 75
						Artikel 37	Artikel 76
						Artikel 38	Artikel 77
						Artikel 39	Artikel 78
						Artikel 40	Artikel 79
						Artikel 41	Artikel 80
						Artikel 42	Artikel 81
						Artikel 43	Artikel 82
						Artikel 44	Artikel 83
						Artikel 45	Artikel 84
						Artikel 46	Artikel 85
						Artikel 47.1	Artikel 86
						Artikel 47.2	Artikel 165
						Artikel 48	—
						—	Artikel 166
						Artikel 49	Artikel 167
						Artikel 50	Artikel 168
						Bilaga I	Bilaga I
						Bilaga II	—
						Bilaga III	—
						—	Bilaga III
						—	Bilaga IV

888

SOU 2021:18			Bilaga 3
12.12.2019		Europeiska unionens officiella tidning	L 321/1
	SV

I

(Lagstiftningsakter)

DIREKTIV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2019/2121

av den 27 november 2019

om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller gränsöverskridande ombildningar, fusioner och

delningar

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 50.1 och 50.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1) I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 (3) regleras gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar. Reglerna om gränsöverskridande fusioner utgör en viktig milstolpe i arbetet med att förbättra den inre marknadens funktion för bolag och deras utövande av etableringsfriheten. En utvärdering av de reglerna visar emellertid att de behöver ändras. Vidare bör det föreskrivas regler om gränsöverskridande ombildningar och delningar, eftersom direktiv (EU) 2017/1132 bara innehåller regler om inhemska delningar av publika aktiebolag.

(2) Etableringsfriheten är en av de grundläggande principerna i unionsrätten. Enligt artikel 49 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‐fördraget), jämförd med artikel 54 i EUF-fördraget, innefattar etableringsfriheten för bolag bland annat rätten att bilda och driva sådana bolag på de villkor som anges i etableringsmedlemsstatens lagstiftning. Enligt Europeiska unionens domstols tolkning innefattar detta rätten för ett bolag som bildats i enlighet med en medlemsstats lagstiftning att ombildas till ett bolag som regleras av lagstiftningen i en annan medlemsstat, förutsatt att villkoren i lagstiftningen i denna andra medlemsstat, och särskilt denna andra medlemsstats kriterium för att fastställa att bolaget har en anknytning till dess rättsordning, är uppfyllda.

(3) I avsaknad av harmonisering av unionsrätten har respektive medlemsstat, i enlighet med artikel 54 i EUF-fördraget, behörighet att definiera den anknytningsfaktor som avgör vilken nationell lagstiftning som är tillämplig på ett bolag. Enligt artikel 54 i EUF‐fördraget är bolagets säte, dess huvudkontor och dess huvudsakliga verksamhet jämställda anknytningsfaktorer. Av detta följer, som det klargjorts i rättspraxis, att den omständigheten att enbart sätet, och inte huvudkontoret eller den huvudsakliga verksamheten, flyttas inte i sig utesluter tillämpning av etableringsfriheten enligt artikel 49 i EUF-fördraget.

(1)	EUT C 62, 15.2.2019, s. 24.
(2)	Europaparlamentets ståndpunkt av den 18 april 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 18 november 2019.
(3)	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (EUT L 169, 30.6.2017,
	s. 46).

889

Bilaga 3			SOU 2021:18
L 321/2		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2019
	SV

(4) Utvecklingen av rättspraxis har öppnat upp nya möjligheter för bolag på den inre marknaden att gynna ekonomisk tillväxt, effektiv konkurrens och produktivitet. Samtidigt måste målet med en inre marknad utan inre gränser för bolag förenas med andra mål för den europeiska integrationen, som socialt skydd i enlighet med artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 9 i EUF-fördraget samt främjande av dialogen mellan arbetsmarknadens parter i enlighet med artiklarna 151 och 152 i EUF‐fördraget. Bolagens rätt att göra gränsöver skridande ombildningar, fusioner och delningar bör gå hand i hand med och vägas på ett adekvat sätt mot skyddet av arbetstagare, borgenärer och aktieägare.

(5) Avsaknaden av ett regelverk för gränsöverskridande ombildningar och delningar leder till rättslig fragmentering och oklarhet om rättsläget, och hindrar således utövandet av etableringsfriheten. Det medför också att skyddet av arbetstagare, borgenärer och minoritetsaktieägare på den inre marknaden inte blir optimalt.

(6) Europaparlamentet har uppmanat kommissionen att anta harmoniserade regler för gränsöverskridande ombildningar och delningar. Ett harmoniserat regelverk skulle bidra ytterligare till att undanröja inskränkningar av etableringsfriheten och samtidigt tillhandahålla ett tillräckligt skydd för intressenter som arbetstagare, borgenärer och aktieägare.

(7) Kommissionen tillkännagav i sitt meddelande av den 28 oktober 2015 med titeln Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag att den skulle bedöma behovet av att uppdatera de befintliga reglerna om gränsöverskridande fusioner för att göra det lättare för små och medelstora företag att välja affärsstrategier och bättre anpassa sig till ändrade marknadsvillkor utan att det befintliga anställningsskyddet försvagas. I sitt meddelande av den 25 oktober 2016 med titeln Kommissionens arbetsprogram 2017: Ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum tillkännagav kommissionen ett initiativ för att underlätta gränsöverskridande fusioner.

(8) Utöver nya regler om ombildningar föreskrivs i detta direktiv regler om gränsöverskridande delningar, för både partiella och fullständiga delningar, men de reglerna gäller enbart gränsöverskridande delningar genom vilka nya bolag bildas. I detta direktiv föreskrivs inte något harmoniserat regelverk för gränsöverskridande delningar där ett bolag överför tillgångar och skulder till ett eller flera befintliga bolag, eftersom sådana fall har ansetts vara mycket komplicerade, då de kräver att behöriga myndigheter från flera medlemsstater involveras och innebär ytterligare risker i fråga om kringgående av unionsregler och nationella regler. Möjligheten att bilda ett bolag med hjälp av delning genom separation enligt detta direktiv erbjuder bolagen ett nytt harmoniserat förfarande på den inre marknaden. Det bör dock stå bolagen fritt att direkt etablera dotterbolag i andra medlemsstater.

(9) Detta direktiv bör inte vara tillämpligt på bolag i likvidation vars tillgångar har börjat fördelas. Dessutom bör medlemsstaterna kunna välja att undanta bolag som är föremål för andra likvidationsförfaranden från tillämpningen av detta direktiv. Medlemsstaterna bör också kunna välja att inte tillämpa detta direktiv på bolag som är föremål för insolvensförfaranden, enligt definitionen i nationell rätt, eller för ramverk för förebyggande rekonstruktion, enligt definitionen i nationell rätt, oavsett om sådana förfaranden utgör en del av ett nationellt insolvensregelverk eller regleras utanför det. Medlemsstaterna bör dessutom kunna välja att inte tillämpa detta direktiv på bolag som är föremål för krisförebyggande åtgärder enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (4). Det här direktivet bör inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1023 (5).

(10) Med tanke på komplexiteten i gränsöverskridande ombildningar, fusioner och delningar (nedan gemensamt kallade gränsöverskridande förfaranden) och de många intressen som berörs, bör det i syfte att uppnå klarhet om rättsläget föreskrivas en kontroll av gränsöverskridande förfarandens lagenlighet innan de får verkan. För detta ändamål bör de behöriga myndigheterna i involverade medlemsstater säkerställa att ett beslut om godkännande av ett gränsöver skridande förfarande fattas på ett skäligt, objektivt och icke-diskriminerande sätt och på grundval av alla relevanta uppgifter som krävs enligt unionsrätten och nationell rätt.

(4)	Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av
	kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv
	2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europapar-
(5)	lamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).
	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1023 av den 20 juni 2019 om ramverk för förebyggande rekonstruktion, om
	skuldavskrivning och näringsförbud och om åtgärder för att göra förfaranden rörande rekonstruktion, insolvens och skuldavskrivning
	effektivare samt om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 (Rekonstruktions- och insolvensdirektiv) (EUT L 172, 26.6.2019, s. 18).

890

SOU 2021:18			Bilaga 3
12.12.2019		Europeiska unionens officiella tidning	L 321/3
	SV

(11) Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas befogenheter att ge arbetstagare ett stärkt skydd i enlighet med det befintliga sociala regelverket.

(12) För att samtliga intressenters legitima intressen ska kunna beaktas inom de ramar som styr ett gränsöverskridande förfarande bör bolaget utarbeta och offentliggöra en plan för det planerade förfarandet som innehåller de viktigaste uppgifterna om det. Förvaltnings- eller ledningsorganet bör om så föreskrivs i nationell rätt, eller i enlighet med nationell praxis, eller båda, involvera arbetstagarrepresentanter på styrelsenivå i beslutet om planen för ett gränsöver skridande förfarande. Sådana uppgifter bör åtminstone omfatta den föreslagna rättsliga formen för bolaget eller bolagen, stiftelseurkunden i tillämpliga fall, bolagsordningen och förslaget till vägledande tidsplan för förfarandet och närmare uppgifter om eventuella skyddsåtgärder som erbjuds aktieägare och borgenärer. Ett meddelande bör offentliggöras i registret för att underrätta aktieägarna, borgenärerna och arbetstagarrepresentanterna eller, om sådana representanter inte finns, arbetstagarna själva, om att de får lämna synpunkter på det föreslagna förfarandet. Medlemsstaterna kan också besluta att den rapport från en oberoende sakkunnig som krävs enligt detta direktiv måste offentliggöras.

(13) I syfte att informera sina aktieägare och arbetstagare bör det bolag som genomför det gränsöverskridande förfarandet utarbeta en rapport för dem. Rapporten bör beskriva och motivera det föreslagna gränsöverskridande förfarandets rättsliga och ekonomiska aspekter och dess konsekvenser för arbetstagarna. Rapporten bör i synnerhet beskriva det gränsöverskridande förfarandets konsekvenser när det gäller bolagets framtida verksamhet, inbegripet dess dotterbolag. När det gäller aktieägare bör rapporten innehålla metoder för gottgörelse som är tillgängliga för dem, särskilt information om deras rätt att lämna bolaget. När det gäller arbetstagare bör rapporten beskriva konsekvenserna av det föreslagna gränsöverskridande förfarandet för anställningssituationen. I synnerhet bör rapporten beskriva huruvida det skulle uppstå några väsentliga förändringar av lagstadgade anställningsvillkor, av kollektivavtal eller av transnationella företagsavtal, och av platserna för bolagets verksamhetsorter, såsom platsen för bolagets huvudkontor. Därutöver bör rapporten innehålla uppgifter om ledningsorganet och, i tillämpliga fall, om personal, utrustning, lokaler och tillgångar före och efter det gränsöverskridande förfarandet och de sannolika ändringarna av arbetets organisation, löner, specifika tjänsters placering och de förväntade konsekvenserna för de arbetstagare som innehar dessa tjänster, liksom om dialogen mellan arbetsmarknadens parter på bolagsnivå, inklusive, i tillämpliga fall, arbetstagarrepresentation på styrelsenivå. Rapporten bör också beskriva hur dessa ändringar skulle påverka eventuella dotterbolag till bolaget.

Inget avsnitt för arbetstagare bör krävas när de enda arbetstagarna i bolaget ingår i dess förvaltnings- eller ledningsorgan. För att stärka skyddet för arbetstagarna bör vidare antingen arbetstagarna själva eller deras representanter kunna yttra sig över det avsnitt i rapporten där konsekvenserna av det gränsöverskridande förfarandet för dem beskrivs. Tillhandahållandet av denna rapport och av eventuella yttranden bör inte påverka tillämpliga informations- och samrådsförfaranden som införts på nationell nivå, inbegripet förfarandena efter genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG (6) eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG (7). Rapporten, eller rapporterna om de utarbetas separat, bör vara tillgängliga för aktieägarna och för arbetstagarrepresentanterna i det bolag som genomför det gränsöverskridande förfarandet eller, om sådana representanter inte finns, för arbetstagarna själva.

(14) Planen för det gränsöverskridande förfarandet, bolagets erbjudande om kontantersättning till de aktieägare som vill lämna bolaget och, i tillämpliga fall, aktiernas utbytesförhållande, inbegripet beloppet för en eventuell kompletterande kontantersättning enligt planen, bör granskas av en sakkunnig som är oberoende i förhållande till bolaget. När det gäller den sakkunniga personens oberoende bör medlemsstaterna beakta de krav som fastställs i artiklarna 22 och 22b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG (8).

(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen (EGT L 80, 23.3.2002, s. 29).

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (EUT L 122, 16.5.2009, s. 28).

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/ EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).

891

Bilaga 3			SOU 2021:18
L 321/4		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2019
	SV

(15) De uppgifter som bolaget offentliggör bör vara heltäckande och göra det möjligt för intressenter att bedöma konsekvenserna av det planerade gränsöverskridande förfarandet. Bolag bör dock inte vara skyldiga att offentliggöra konfidentiella uppgifter om detta skulle äventyra deras affärsposition, i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt. Sådan avsaknad av en skyldighet att offentliggöra uppgifter bör inte undergräva de övriga kraven i detta direktiv.

(16) På grundval av planen och rapporterna bör den bolagsstämma som hålls av aktieägarna i bolaget eller bolagen fatta beslut om huruvida planen och nödvändiga ändringar av stiftelseurkunden, inbegripet bolagsordningen ska godkännas. Det är viktigt att den majoritet som krävs vid omröstningen är tillräckligt stor i syfte att säkerställa att beslutet fattas med en klar majoritet. Aktieägarna bör dessutom ha rätt att rösta om närmare bestämmelser rörande arbetstagarnas medverkan, om de har förbehållit sig denna rätt på bolagsstämman.

(17) Avsaknaden av harmoniserade skyddsåtgärder för aktieägare har identifierats som ett hinder för gränsöverskridande förfaranden. Bolag och deras aktieägare stöter på många olika former av skydd, vilket leder till komplexitet och oklarhet om rättsläget. Aktieägare bör därför erbjudas samma minimiskyddsnivå oavsett i vilken medlemsstat bolaget är beläget. Medlemsstaterna bör därför kunna behålla eller införa ytterligare regler om skydd för aktieägare, såvida inte sådana regler strider mot dem som föreskrivs i detta direktiv eller mot etableringsfriheten. Aktieägarnas individuella rätt till information bör inte påverkas.

(18) Som en följd av ett gränsöverskridande förfarande ställs aktieägare i många fall inför en situation där den lagstiftning som är tillämplig på deras rättigheter ändras, eftersom de blivit aktieägare i ett bolag som omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat än den medlemsstat vars lagstiftning var tillämplig på bolaget före förfarandet. Medlemsstaterna bör därför åtminstone erbjuda aktieägare som innehar aktier med rösträtt och som röstat emot godkännandet av planen en rätt att lämna bolaget och erhålla en kontantersättning för sina aktier som motsvarar värdet på de aktierna. Det bör dock stå medlemsstaterna fritt att besluta att erbjuda denna rätt även till andra aktieägare, till exempel aktieägare som innehar aktier utan rösträtt eller aktieägare som, till följd av en gränsöver skridande delning, skulle förvärva aktier i det mottagande bolaget till en andel som skiljer sig från den andel som de innehade före förfarandet, eller till aktieägare för vilka den tillämpliga lagstiftningen inte ändrats men för vilka vissa rättigheter skulle ändras till följd av förfarandet. Detta direktiv bör inte påverka nationella regler om giltighet av avtal om försäljning och överlåtelse av aktier i bolag eller specifika krav på rättslig form. Medlemsstaterna bör till exempel kunna kräva en notariehandling eller en bekräftelse av underskrifter.

(19) Bolag bör i största möjliga utsträckning kunna uppskatta kostnaderna för det gränsöverskridande förfarandet. Aktieägarna bör därför vara skyldiga att till bolaget anmäla huruvida de har beslutat att utöva rätten att avyttra sina aktier. Den skyldigheten bör inte påverka eventuella formella krav i nationell rätt. Aktieägarna kan också vara skyldiga att tillsammans med anmälan eller inom en särskild tidsfrist ange huruvida de avser att invända mot den erbjudna kontantersättningen och kräva ytterligare kontantersättning.

(20) Beräkningen av erbjudandet om kontantersättning bör baseras på allmänt accepterade värderingsmetoder. Aktieägare bör ha rätt att invända mot beräkningen och ifrågasätta om den erbjudna kontantersättningen är tillräcklig, inför behöriga administrativa eller rättsliga myndigheter eller organ som är bemyndigade enligt nationell rätt, inklusive skiljedomstolar. Medlemsstaterna bör kunna föreskriva att aktieägare som har anmält att de beslutat att utöva sin rätt att avyttra sina aktier har rätt att ansluta sig till ett sådant förfarande. Medlemsstaterna bör även i nationell lagstiftning kunna fastställa tidsfrister för sådan anslutning.

(21) Såvitt avser gränsöverskridande fusioner eller delningar bör dock aktieägare som inte hade rätt att lämna bolaget, eller inte utövade denna rätt, ha rätt att invända mot aktiernas utbytesförhållande. Vid bedömningen av om aktiernas utbytesförhållande är adekvat bör den behöriga administrativa eller rättsliga myndigheten eller ett organ som bemyndigats enligt nationell rätt också ta hänsyn till storleken på eventuell kompletterande kontantersättning enligt planen.

(22) Efter ett gränsöverskridande förfarande kan de tidigare borgenärerna till det eller de bolag som genomför förfarandet erfara att deras fordringar påverkats om det bolag som är ansvarigt för skulden regleras av lagstiftningen i en annan medlemsstat efter förfarandet. I nuläget varierar reglerna om borgenärsskydd mellan medlemsstaterna, vilket avsevärt ökar komplexiteten i processen för det gränsöverskridande förfarandet och leder till osäkerhet både för de involverade bolagen och för deras borgenärer när det gäller återvinning eller gottgörelse av deras fordringar.

892

SOU 2021:18			Bilaga 3
12.12.2019		Europeiska unionens officiella tidning	L 321/5
	SV

(23) För att säkerställa att borgenärer har lämpligt skydd i fall då de inte är nöjda med det skydd som bolaget erbjuder i planen och då de kanske inte har funnit en tillfredsställande lösning tillsammans med bolaget bör borgenärer som underrättat bolaget i förväg kunna ansöka om skyddsåtgärder hos den relevanta myndigheten. Vid bedömningen av sådana skyddsåtgärder bör den relevanta myndigheten ta hänsyn till huruvida värdet av borgenärens fordran på bolaget eller en tredje part åtminstone uppgår till värdet före det gränsöverskridande förfarandet och är av motsvarande kreditkvalitet och huruvida fordringsanspråket kan framställas i samma jurisdiktion.

(24) Medlemsstaterna bör säkerställa att borgenärer som ingått ett affärsförhållande med bolaget innan det hade offentliggjort sin avsikt att genomföra en gränsöverskridande ombildning ges tillräckligt skydd. Efter det att planen för det gränsöverskridande förfarandet har offentliggjorts bör borgenärer kunna beakta den potentiella effekten av ändringen av jurisdiktion och tillämplig lag till följd av den gränsöverskridande ombildningen. Borgenärer som ska skyddas skulle kunna inbegripa nuvarande och tidigare arbetstagare med intjänade tjänstepensionsrättigheter och personer som mottar tjänstepensionsförmåner. Utöver de allmänna regler som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 (9) bör medlemsstaterna föreskriva att sådana borgenärer har rätt att framställa ett fordringsanspråk i utgångsmedlemsstaten under en period på två år efter det att en gränsöverskridande ombildning fått verkan. Den tvååriga skyddsperiod som föreskrivs i detta direktiv med avseende på den jurisdiktion till vilken borgenärer vars fordringar har uppkommit före offentliggörandet av planen för den gränsöverskridande ombildningen kan vända sig bör inte påverka nationell rätt som fastställer preskriptionsfrister för fordringar.

(25) För att skydda borgenärerna mot risken för att bolaget blir insolvent efter ett gränsöverskridande förfarande bör dessutom medlemsstaterna få kräva att bolaget eller bolagen lämnar en solvensförklaring där det anges att de inte känner till några anledningar till att bolaget eller bolagen efter det gränsöverskridande förfarandet inte skulle kunna fullgöra sina förpliktelser. I denna situation bör medlemsstaterna kunna göra ledamöterna av ledningsorganet personligen ansvariga för förklaringens riktighet. Eftersom de rättsliga traditionerna varierar mellan medlemsstaterna när det gäller användning av solvensförklaringar och deras potentiella konsekvenser bör det vara upp till medlemsstaterna att besluta om lämpliga konsekvenser av att lämna oriktiga eller vilseledande förklaringar, vilka bör omfatta effektiva och proportionella sanktioner och rättsligt ansvar som är förenliga med unionsrätten.

(26) Det är viktigt att säkerställa att arbetstagarnas rätt till information och samråd vid gränsöverskridande förfaranden respekteras fullt ut. Åtgärder för information till och samråd med arbetstagarna vid gränsöverskridande förfaranden bör vidtas i enlighet med den rättsliga ram som framgår av direktiv 2002/14/EG och, i tillämpliga fall för gemenskapsföretag eller grupper av gemenskapsföretag, i enlighet med direktiv 2009/38/EG, samt, i fall då den gränsöverskridande fusionen eller den gränsöverskridande delningen anses utgöra överlåtelse av företag i den mening som avses i rådets direktiv 2001/23/EG (10), i enlighet med direktiv 2001/23/EG. Det här direktivet påverkar inte rådets direktiv 98/59/EG (11), direktiv 2001/23/EG, direktiv 2002/14/EG eller direktiv 2009/38/EG. Med tanke på att det här direktivet fastställer ett harmoniserat förfarande för gränsöverskridande förfaranden är det emellertid lämpligt att ange särskilt inom vilken tidsram åtgärderna för information till och samråd med arbetstagarna vid gränsöverskridande förfaranden bör vidtas.

(27) Arbetstagarrepresentanter som föreskrivs i nationell lagstiftning eller, i tillämpliga fall, i enlighet med nationell praxis, bör även omfatta eventuella relevanta organ som inrättats i enlighet med unionsrätten, såsom det europeiska företagsrådet som inrättats i enlighet med direktiv 2009/38/EG och det representationsorgan som inrättats i enlighet med rådets direktiv 2001/86/EG (12).

(28) Medlemsstaterna bör säkerställa att arbetstagarrepresentanter, när de utför sina uppdrag, ges tillräckligt skydd och tillräckliga garantier i enlighet med artikel 7 i direktiv 2002/14/EG, så att de på ett korrekt sätt kan utföra sina uppgifter.

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EUT L 351, 20.12.2012, s. 1).

(10) Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter (EGT L 82, 22.3.2001, s. 16).

(11) Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (EGT L 225, 12.8.1998, s. 16).

(12) Rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande (EGT L 294, 10.11.2001, s. 22).

893

Bilaga 3			SOU 2021:18
L 321/6		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2019
	SV

(29) För att kunna analysera rapporten för arbetstagare bör ett bolag som genomför ett gränsöverskridande förfarande tillhandahålla arbetstagarrepresentanterna de resurser som krävs för att de på lämpligt sätt ska kunna utöva de rättigheter som följer av detta direktiv.

(30) För att säkerställa att arbetstagares medverkan inte försämras otillbörligt till följd av ett gränsöverskridande förfarande, i de fall det bolag som genomför det gränsöverskridande förfarandet har genomfört ett system för arbetstagares medverkan, bör det eller de bolag som uppstår genom det gränsöverskridande förfarandet vara skyldiga att anta en rättslig form som tillåter att sådan rätt till medverkan utövas, inklusive genom närvaro av arbetstagarrepresentanter i bolagets eller bolagens lednings- eller tillsynsorgan. I sådana fall bör dessutom, i fall då en förhandling i god tro mellan bolaget och dess arbetstagare äger rum, förhandlingen föras i linje med det förfarande som föreskrivs i direktiv 2001/86/EG, i syfte att finna en uppgörelse i godo som förenar bolagets rätt att genomföra ett gränsöverskridande förfarande med arbetstagarnas rätt till medverkan. Som ett resultat av sådana förhandlingar bör antingen en skräddarsydd och överenskommen lösning eller, i avsaknad av en överenskommelse, referensbe stämmelser enligt bilagan till direktiv 2001/86/EG gälla i tillämpliga delar. För att skydda antingen den överenskomna lösningen eller tillämpningen av referensbestämmelserna bör bolaget inte kunna avskaffa rätten till medverkan genom att genomföra en påföljande ombildning, fusion eller delning, inhemsk eller gränsöverskridande, inom fyra år.

(31) För att förhindra att arbetstagarnas rätt till medverkan kringgås genom ett gränsöverskridande förfarande bör det eller de bolag som genomför det gränsöverskridande förfarandet och som är registrerade i den medlemsstat som föreskriver rätt till medverkan för arbetstagare inte kunna genomföra ett gränsöverskridande förfarande utan att först inleda förhandlingar med sina arbetstagare eller deras representanter när det bolagets genomsnittliga antal arbetstagare uppgår till fyra femtedelar av den nationella tröskelnivån för utlösande av sådan medverkan för arbetstagare.

(32) Inflytande för alla intressenter i gränsöverskridande förfaranden, särskilt för arbetstagare, bidrar till ett långsiktigt och hållbart tillvägagångssätt från bolagens sida på hela den inre marknaden. I detta avseende spelar skyddet och främjandet av arbetstagarnas rätt till medverkan i ett bolags styrelse en viktig roll, i synnerhet när ett bolag flyttar eller rekonstrueras över gränser. Därför är det mycket viktigt att förhandlingarna om rätten till medverkan vid gränsöver skridande förfaranden slutförs på ett framgångsrikt sätt, och detta bör uppmuntras.

(33) För att säkerställa att det råder en lämplig uppgiftsfördelning mellan medlemsstaterna och en effektiv och ändamålsenlig förhandskontroll av gränsöverskridande förfaranden bör de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna för det eller de bolag som genomför det gränsöverskridande förfarandet ha befogenhet att utfärda ett ombildnings-, fusions- eller delningsintyg (nedan kallade förfarandeintyg). De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna för det eller de bolag som uppstår till följd av det gränsöverskridande förfarandet bör inte kunna godkänna det gränsöverskridande förfarandet utan ett sådant intyg.

(34) För att utfärda ett förfarandeintyg bör medlemsstaterna för det eller de bolag som genomför det gränsöverskridande förfarandet utse, i enlighet med nationell rätt, en eller flera myndigheter som är behöriga att kontrollera förfarandets lagenlighet. Den behöriga myndigheten skulle kunna omfatta domstolar, notarius publicus eller andra myndigheter, en skattemyndighet eller en myndighet med tillsyn över finansiella tjänster. Om det finns fler än en behörig myndighet bör bolaget kunna ansöka om förfarandeintyget hos en enda behörig myndighet som utsetts av medlemsstaterna och som bör sköta samordningen med övriga behöriga myndigheter. Den behöriga myndigheten bör bedöma huruvida alla relevanta villkor har efterlevts och huruvida alla förfaranden och formaliteter i den medlemsstaten har slutförts korrekt och bör besluta huruvida ett förfarandeintyg ska utfärdas inom tre månader efter bolagets ansökan, såvida den behöriga myndigheten inte har särskild misstanke om att det gränsöverskridande förfarandet genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för kriminella ändamål, och bedömningen kräver att ytterligare uppgifter beaktas eller att ytterligare utredningar görs.

(35) Under vissa omständigheter skulle bolagens rätt att genomföra ett gränsöverskridande förfarande kunna utnyttjas för otillbörliga eller bedrägliga ändamål, till exempel för att kringgå arbetstagarnas rättigheter, socialförsäkringsavgifter eller skyldigheter i fråga om skatt, eller för kriminella ändamål. Det är särskilt viktigt att motverka ”skalbolag” eller ”frontföretag” som bildas i syfte att undgå, kringgå eller överträda unionsrätten eller nationell rätt. Om det i samband med kontrollen av ett gränsöverskridande förfarandes lagenlighet kommer till den behöriga myndighetens kännedom, inbegripet genom samråd med relevanta myndigheter, att det gränsöverskridande förfarandet genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för kriminella ändamål, bör den inte utfärda förfarandeintyget. De relevanta förfarandena, inbegripet eventuella bedömningar, bör genomföras i enlighet med nationell rätt. I sådana fall bör den behöriga myndigheten kunna förlänga bedömningsperioden med högst tre månader.

894

SOU 2021:18			Bilaga 3
12.12.2019		Europeiska unionens officiella tidning	L 321/7
	SV

(36) Om den behöriga myndigheten har särskild misstanke om att det gränsöverskridande förfarandet genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål, bör den vid bedömningen beakta alla relevanta sakförhållanden och omständigheter och, i relevanta fall, beakta åtminstone vägledande faktorer rörande särdragen hos etableringen i den medlemsstat där bolaget eller bolagen ska registreras efter det gränsöverskridande förfarandet, inbegripet avsikten med förfarandet, sektorn, investeringar, nettoomsättning och vinst eller förlust, antal arbetstagare, balansräkningens sammansättning, skatterättslig hemvist, tillgångar och var dessa finns, utrustning, de verkliga huvudmännen i bolaget, sedvanliga arbetsplatser för arbetstagarna och specifika grupper av arbetstagare, den plats där sociala avgifter ska betalas, antalet arbetstagare som utstationerats under året före det gränsöverskridande förfarandet i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 (13) och Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG (14), antalet arbetstagare som arbetar samtidigt i fler än en medlemsstat i den mening som avses i förordning (EG) nr 883/2004 och de affärsrisker som bolaget eller bolagen övertar före och efter det gränsöverskridande förfarandet.

Bedömningen bör också ta hänsyn till relevanta sakförhållanden och omständigheter som rör arbetstagarnas rätt till medverkan, i synnerhet när det gäller förhandlingar om sådana rättigheter när dessa förhandlingar har utlösts av att fyra femtedelar av den tillämpliga nationella tröskelnivån uppnåtts. Alla dessa aspekter bör enbart betraktas som vägledande faktorer i den övergripande bedömningen och bör därför inte beaktas separat. Om det gränsöver skridande förfarandet skulle leda till att platsen för bolagets faktiska ledning eller för dess ekonomiska verksamhet förlades till den medlemsstat där bolaget eller bolagen ska registreras efter det gränsöverskridande förfarandet får den behöriga myndigheten betrakta detta som en indikation på att det inte är fråga om omständigheter som leder till otillbörlighet eller bedrägeri.

(37) Den behöriga myndigheten bör också kunna erhålla alla relevanta uppgifter och handlingar från det bolag som genomför det gränsöverskridande förfarandet, eller från andra behöriga myndigheter, inbegripet dem som är belägna i destinationsmedlemsstaten, i syfte att genomföra kontrollen av det gränsöverskridande förfarandets lagenlighet inom ramen för de förfaranden som fastställs i nationell rätt. Medlemsstaterna bör kunna föreskriva vilka konsekvenser som förfaranden som inletts av aktieägare och borgenärer i enlighet med detta direktiv kan få för utfärdandet av förfarandeintyget.

(38) Vid den bedömning som krävs för att erhålla ett förfarandeintyg bör den behöriga myndigheten kunna anlita en oberoende sakkunnig. Medlemsstaterna bör fastställa regler för att säkerställa att den sakkunniga personen – eller den juridiska person för vars räkning den sakkunniga personen är verksam – är oberoende i förhållande till det bolag som ansöker om förfarandeintyget. Den sakkunniga personen bör utses av den behöriga myndigheten och bör inte ha någon tidigare eller aktuell koppling till det berörda bolaget som skulle kunna påverka den sakkunniga personens oberoende.

(39) För att säkerställa att det bolag som genomför det gränsöverskridande förfarandet inte skadar sina borgenärers intressen bör den behöriga myndigheten kunna kontrollera i synnerhet huruvida bolaget har fullgjort sina skyldigheter gentemot offentliga borgenärer och huruvida eventuella öppna åtaganden är tillräckligt säkrade. I synnerhet bör den behöriga myndigheten kunna kontrollera huruvida bolaget är föremål för eventuella pågående domstolsförfaranden som rör till exempel överträdelse av sociallagstiftning eller arbets- eller miljörätt, som i sin tur kan leda till att ytterligare skyldigheter åläggs bolaget, inbegripet gentemot medborgare och privata aktörer.

(40) Medlemsstaterna bör föreskriva rättssäkerhetsgarantier som överensstämmer med de allmänna principerna om tillgång till rättslig prövning, vilket inbegriper att föreskriva en möjlighet att pröva de behöriga myndigheternas beslut i förfaranden som rör gränsöverskridande förfaranden, en möjlighet att skjuta upp den tidpunkt då ett förfarandeintyg får verkan så att parterna kan väcka talan vid den behöriga domstolen och en möjlighet att om så är lämpligt få till stånd interimistiska åtgärder.

(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 30.4.2004, s. 1).

(14) Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 18, 21.1.1997, s. 1).

895

Bilaga 3			SOU 2021:18
L 321/8		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2019
	SV

(41) Medlemsstaterna bör säkerställa att vissa steg i förfarandet – närmare bestämt offentliggörandet av planen, ansökan om ett förfarandeintyg och inlämnande av uppgifter och handlingar för destinationsmedlemsstatens kontroll av det gränsöverskridande förfarandets lagenlighet – kan göras helt och hållet online utan att de sökande behöver inställa sig personligen vid en behörig myndighet i medlemsstaterna. Bolagsrättsliga regler om användning av digitala verktyg och processer, inbegripet relevanta skyddsåtgärder, bör tillämpas på lämpligt sätt. Den behöriga myndigheten bör kunna ta emot ansökan om förfarandeintyget online, inklusive inlämnande av uppgifter och handlingar, såvida det inte i undantagsfall är tekniskt omöjligt för den behöriga myndigheten i fråga.

(42) För att sänka kostnaderna, förkorta förfarandena och minska den administrativa bördan för bolag bör medlemsstaterna tillämpa den så kallade engångsprincipen inom bolagsrätten, vilket innebär att bolag inte är skyldiga att lämna in samma uppgifter till fler än en offentlig myndighet. Bolag bör till exempel inte vara skyldiga att lämna in samma uppgifter till både det nationella registret och medlemsstatens officiella kungörelseorgan.

(43) För att sörja för en lämplig transparensnivå och användning av digitala verktyg och processer bör de förfarandeintyg som utfärdas av de behöriga myndigheterna i olika medlemsstater delas genom systemet för sammankoppling av register och göras tillgängliga för allmänheten. I enlighet med den allmänna princip som ligger till grund för direktiv (EU) 2017/1132 bör ett sådant informationsutbyte alltid vara kostnadsfritt.

(44) En gränsöverskridande ombildning innebär att ett bolag ändrar rättslig form utan att förlora sin status som juridisk person. Varken en gränsöverskridande ombildning eller en gränsöverskridande fusion eller delning bör dock leda till att kraven för bolagsbildning i den medlemsstat där bolaget ska registreras efter det gränsöverskridande förfarandet kringgås. Sådana villkor, inbegripet kravet på att ha huvudkontoret i destinationsmedlemsstaten och kraven rörande obehöriga styrelseledamöter, bör efterlevas till fullo av bolaget. Destinationsmedlemsstatens tillämpning av sådana krav bör dock inte, vad gäller gränsöverskridande ombildningar, inverka på kontinuiteten i det ombildade bolagets status som juridisk person.

(45) När ett förfarandeintyg har mottagits och efter en kontroll av att de rättsliga kraven i den medlemsstat där bolaget ska registreras efter det gränsöverskridande förfarandet är uppfyllda, inbegripet en möjlig kontroll av huruvida det gränsöverskridande förfarandet utgör ett kringgående av unionsrätt eller nationell rätt, bör de behöriga myndigheterna registrera bolaget i den medlemsstatens register. Först efter denna registrering bör den behöriga myndigheten i den tidigare medlemsstaten för det eller de bolag som genomför det gränsöverskridande förfarandet avregistrera bolaget från sitt eget register. De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där bolaget ska registreras efter det gränsöverskridande förfarandet bör inte kunna ifrågasätta de uppgifter som lämnas i förfarandeintyget.

(46) För att öka transparensen vid gränsöverskridande förfaranden är det viktigt att registren i involverade medlemsstater innehåller nödvändig information från andra register om de bolag som deltar i gränsöverskridande förfaranden för att kunna spåra dessa bolags historia. I synnerhet bör bolagets akt i det register där bolaget var registrerat före det gränsöverskridande förfarandet innehålla det nya registreringsnummer som bolaget tilldelats efter det gränsöver skridande förfarandet. På motsvarande sätt bör bolagets akt i det register där det registreras efter det gränsöver skridande förfarandet innehålla det ursprungliga registreringsnummer som bolaget tilldelats före det gränsöver skridande förfarandet.

(47) Efter en gränsöverskridande ombildning bör det bolag som är resultatet av ombildningen (nedan kallat det ombildade bolaget) behålla sin status som juridisk person, sina tillgångar och skulder och samtliga rättigheter och skyldigheter, inbegripet rättigheter och skyldigheter till följd av avtal, åtgärder eller underlåtelser. I synnerhet bör det ombildade bolaget respektera rättigheter och skyldigheter som följer av anställningsavtal eller anställningsförhållanden, inklusive eventuella kollektivavtal.

(48) Efter en gränsöverskridande fusion bör tillgångar och skulder och samtliga rättigheter och skyldigheter, inbegripet rättigheter och skyldigheter till följd av avtal, åtgärder eller underlåtelser, överföras till det övertagande bolaget eller till det nya bolaget, och de aktieägare i de fusionerande bolagen som inte utövar sin rätt att lämna bolaget bör bli aktieägare i det övertagande respektive det nya bolaget. I synnerhet bör det övertagande eller det nya bolaget respektera de rättigheter och skyldigheter som följer av anställningsavtal eller anställningsförhållanden, inklusive eventuella kollektivavtal.

896

SOU 2021:18			Bilaga 3
12.12.2019		Europeiska unionens officiella tidning	L 321/9
	SV

(49) Efter en gränsöverskridande delning bör tillgångarna och skulderna, och samtliga rättigheter och skyldigheter, inbegripet rättigheter och skyldigheter till följd av avtal, åtgärder eller underlåtelser, överföras till de mottagande bolagen i enlighet med den fördelning som anges i delningsplanen, och de aktieägare i det bolag som delas som inte utövar sin rätt att lämna bolaget bör bli aktieägare i de mottagande bolagen, kvarstå som aktieägare i det bolag som delas eller bli aktieägare i båda bolagen. I synnerhet bör de mottagande bolagen respektera rättigheter och skyldigheter som följer av anställningsavtal eller anställningsförhållanden, inklusive eventuella kollektivavtal.

(50) Av rättssäkerhetsskäl bör det inte vara möjligt att ogiltigförklara ett gränsöverskridande förfarande som har fått verkan i enlighet med det förfarande som fastställs i detta direktiv. Denna inskränkning bör inte påverka medlemsstaternas befogenheter, bland annat, i fråga om straffrätt, förebyggande och bekämpning av finansiering av terrorism, sociallagstiftning, beskattning och brottsbekämpning i enlighet med nationell lagstiftning, i synnerhet om de behöriga myndigheterna eller andra relevanta myndigheter konstaterar, efter det att det gränsöverskridande förfarandet har fått verkan och särskilt på grundval av ny väsentlig information, att det gränsöverskridande förfarandet genomförts för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för kriminella ändamål. I detta sammanhang skulle de behöriga myndigheterna också kunna bedöma om den tillämpliga nationella tröskelnivån för arbetstagarnas medverkan i medlemsstaten för det bolag som genomför det gränsöverskridande förfarandet uppnåtts eller överskridits under åren efter det gränsöverskridande förfarandet.

(51) Inga gränsöverskridande förfaranden bör påverka ansvaret i fråga om skattskyldighet för ett bolags verksamhet före förfarandet i fråga.

(52) För att garantera arbetstagarnas rättigheter utöver rätten till medverkan påverkar det här direktivet inte direktiven 98/59/EG, 2001/23/EG, 2002/14/EG och 2009/38/EG. Nationell lagstiftning bör också gälla för frågor som inte omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv, exempelvis i fråga om skatter eller social trygghet.

(53) Detta direktiv inverkar inte på de rättsliga eller administrativa bestämmelser i nationell rätt angående skatter som tas ut av medlemsstaterna eller deras territoriella och administrativa enheter, inbegripet kontroll av att skattereglerna efterlevs i samband med gränsöverskridande förfaranden.

(54) Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av rådets direktiv 2009/133/EG (15), (EU) 2015/2376 (16), (EU) 2016/881 (17), (EU) 2016/1164 (18) eller (EU) 2018/822 (19).

(55) Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av de bestämmelser i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (20) som rör risker för penningtvätt och finansiering av terrorism, särskilt skyldigheterna däri i fråga om att vidta lämpliga åtgärder för kundkännedom utifrån en riskkänslighetsanalys och i fråga om att identifiera och registrera den verkliga huvudmannen för varje eventuell nyskapad enhet i den medlemsstat där bolaget bildas.

(56) Detta direktiv påverkar inte unionsrätt om transparens och aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, eller nationella regler som föreskrivits eller införts på grundval av sådan unionsrätt.

(57) Detta direktiv påverkar inte unionsrätt om kreditförmedlare och andra finansföretag, eller nationella regler som föreskrivits eller införts på grundval av sådan unionsrätt.

(15)	Rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission,
	överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett
	europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan (EUT L 310, 25.11.2009, s. 34).
(16)	Rådets direktiv (EU) 2015/2376 av den 8 december 2015 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt
(17)	utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 332, 18.12.2015, s. 1).
	Rådets direktiv (EU) 2016/881 av den 25 maj 2016 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av
	upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 146, 3.6.2016, s. 8).
(18)	Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den
(19)	inre marknadens funktion (EUT L 193, 19.7.2016, s. 1).
	Rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av
	upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (EUT L 139, 5.6.2018, s. 1).
(20)	Europaparlaments och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet
	används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlaments och rådets förordning (EU) nr 648/2012

och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

897

Bilaga 3			SOU 2021:18
L 321/10		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2019
	SV

(58) Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att underlätta och reglera gränsöverskridande ombildningar, fusioner och delningar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiari tetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(59) Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(60) I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument (21), har medlemsstaterna åtagit sig att, när det är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Lagstiftaren anser att det är berättigat att sådana dokument översänds avseende detta direktiv.

(61) Kommissionen bör göra en utvärdering av detta direktiv, inbegripet en utvärdering av genomförandet av bestämmelserna om information till, samråd med och medverkan för arbetstagare vid gränsöverskridande förfaranden. Utvärderingen bör särskilt syfta till att bedöma gränsöverskridande förfaranden där förhandlingar om arbetstagarnas medverkan utlösts genom att fyra femtedelar av den tillämpliga tröskelnivån har uppnåtts, och till att utröna huruvida dessa bolag, efter det gränsöverskridande förfarandet, uppnått eller överskridit den tillämpliga tröskelnivån för arbetstagarnas medverkan i medlemsstaten för det bolag som genomfört det gränsöverskridande förfarandet. I enlighet med punkt 22 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (22) (nedan kallat det interinstitutionella avtalet) bör denna utvärdering baseras på de fem kriterierna effektivitet, ändamålsenlighet, relevans, konsekvens och mervärde och ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder.

(62) Information bör samlas in för att bedöma resultatet av bestämmelserna i det här direktivet i förhållande till de eftersträvade målen och för att få underlag för en utvärdering av direktiv (EU) 2017/1132 i enlighet med punkt 22 i det interinstitutionella avtalet.

(63) Direktiv (EU) 2017/1132 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv (EU) 2017/1132

Direktiv (EU) 2017/1132 ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 1 ska sjätte strecksatsen ersättas med följande:

”– gränsöverskridande ombildningar, gränsöverskridande fusioner och gränsöverskridande delningar av bolag med begränsat ansvar,”.

2. I artikel 18.3 ska följande led införas:

”aa) handlingar och information som avses i artiklarna 86g, 86n, 86p, 123, 127a, 130, 160g, 160n och 160p,”.

3. Artikel 24 ska ändras på följande sätt:

a) Led e ska ersättas med följande:

”e) Den detaljerade förteckningen över uppgifter som ska överföras för informationsutbyte mellan register enligt artiklarna 20, 28a, 28c, 30a och 34.”

b) Följande led ska införas:

”ea) Den detaljerade förteckningen över uppgifter som ska överföras för informationsutbyte mellan register och för offentliggörande enligt artiklarna 86g, 86n, 86p, 123, 127a, 130, 160g, 160n och 160p.”

(21) EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

(22) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

898

SOU 2021:18			Bilaga 3
12.12.2019		Europeiska unionens officiella tidning	L 321/11
	SV

c) I tredje stycket ska följande mening läggas till:

”Kommissionen ska anta de genomförandeakter som avses i led ea senast den 2 juli 2020.”

4. Rubriken till avdelning II ska ersättas med följande:

”OMBILDNING, FUSION OCH DELNING AV BOLAG MED BEGRÄNSAT ANSVAR”.

5. I avdelning II ska följande kapitel införas före kapitel I:

”KAPITEL -I

Gränsöverskridande ombildningar

Artikel 86a

Tillämpningsområde

1. Detta kapitel ska tillämpas på ombildningar av bolag med begränsat ansvar som har bildats i enlighet med en medlemsstats lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom unionen till bolag med begränsat ansvar som omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat.

2. Detta kapitel ska inte tillämpas på gränsöverskridande ombildningar som omfattar ett bolag vars syfte är kollektiva investeringar av kapital som erhålls från allmänheten, som bedriver verksamhet på grundval av principen om riskspridning och vars andelar, på innehavarnas begäran, återköps eller inlöses, direkt eller indirekt, ur det bolagets tillgångar. Åtgärder som vidtas av ett sådant bolag för att säkerställa att börsvärdet på dess andelar inte skiljer sig avsevärt från värdet på dess nettotillgångar ska anses motsvara sådant återköp eller sådan inlösen.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att detta kapitel inte tillämpas på bolag under någon av följande omständigheter:

a) Bolaget är i likvidation och har börjat fördela tillgångarna till sina aktieägare.

b) Bolaget är föremål för resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och resolutionsmekanismer som framgår av avdelning IV i direktiv 2014/59/EU.

4. Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa detta kapitel på bolag som är

a) föremål för insolvensförfaranden eller föremål för ramverk för förebyggande rekonstruktion,

b) föremål för andra likvidationsförfaranden än de som avses i punkt 3 a, eller

c) föremål för krisförebyggande åtgärder enligt definitionen i artikel 2.1.101 i direktiv 2014/59/EU.

Artikel 86b

Definitioner

I detta kapitel avses med

1. bolag: ett bolag med begränsat ansvar av en typ som förtecknas i bilaga II som genomför en gränsöverskridande ombildning,

2. gränsöverskridande ombildning: ett förfarande där ett bolag, utan att upplösas, avvecklas eller träda i likvidation, ombildar den rättsliga form under vilken det är registrerat i en utgångsmedlemsstat till en rättslig form i destinationsmedlemsstaten, såsom anges i bilaga II, och överför åtminstone sitt säte till destinationsmedlemsstaten utan att förlora sin status som juridisk person,

3. utgångsmedlemsstat: en medlemsstat där ett bolag är registrerat före en gränsöverskridande ombildning,

4. destinationsmedlemsstat: en medlemsstat där ett ombildat bolag är registrerat till följd av en gränsöverskridande ombildning,

5. ombildat bolag: ett bolag som bildats i en destinationsmedlemsstat till följd av en gränsöverskridande ombildning.

899

Bilaga 3			SOU 2021:18
L 321/12		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2019
	SV

Artikel 86c

Förfaranden och formaliteter

I överensstämmelse med unionsrätten ska lagstiftningen i utgångsmedlemsstaten reglera de delar av förfarandena och formaliteterna som ska fullgöras i samband med den gränsöverskridande ombildningen för att erhålla ombildningsintyget, medan lagstiftningen i destinationsmedlemsstaten ska reglera de delar av förfarandena och formaliteterna som ska fullgöras efter det att ombildningsintyget erhållits.

Artikel 86d

Plan för gränsöverskridande ombildningar

Bolagets förvaltnings- eller ledningsorgan ska utarbeta en plan för den gränsöverskridande ombildningen. Planen för den gränsöverskridande ombildningen ska åtminstone innehålla uppgifter om

a) bolagets rättsliga form, namn och säte i utgångsmedlemsstaten,

b) det ombildade bolagets föreslagna rättsliga form, namn och säte i destinationsmedlemsstaten,

c) bolagets stiftelseurkund i destinationsmedlemsstaten, i tillämpliga fall, och bolagsordningen om denna finns i ett särskilt instrument,

d) den föreslagna vägledande tidsplanen för den gränsöverskridande ombildningen,

e) de rättigheter som det ombildade bolaget tilldelar aktieägare med speciella rättigheter eller innehavare av andra värdepapper än aktier som representerar bolagets kapital, eller de åtgärder som föreslås avseende detta,

f) skyddsåtgärder som erbjuds borgenärer, såsom garantier eller utfästelser,

g) eventuella särskilda förmåner som beviljas ledamöter i bolagets förvaltnings-, lednings, tillsyns- eller kontrollorgan,

h) huruvida bolaget varit föremål för någon stimulansåtgärd eller mottagit subventioner i utgångsmedlemsstaten under de senaste fem åren,

i) närmare uppgifter om erbjudandet om kontantersättning till aktieägare i enlighet med artikel 86i,

j) den gränsöverskridande ombildningens sannolika följder för sysselsättningen,

k) i lämpliga fall, information om de förfaranden genom vilka närmare bestämmelser om arbetstagares inflytande över besluten om deras rätt till medverkan i det ombildade bolaget fastställs i enlighet med artikel 86l.

Artikel 86e

Förvaltnings- eller ledningsorganets rapport till aktieägare och arbetstagare

1. Bolagets förvaltnings- eller ledningsorgan ska utarbeta en rapport till aktieägare och arbetstagare som dels beskriver och ger underlag till de rättsliga och ekonomiska aspekterna av den gränsöverskridande ombildningen, dels beskriver den gränsöverskridande ombildningens konsekvenser för arbetstagarna.

Den ska särskilt beskriva den gränsöverskridande ombildningens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet.

2. Rapporten ska också innehålla ett avsnitt för aktieägare och ett avsnitt för arbetstagare.

Bolaget får besluta att antingen utarbeta en rapport som innehåller de två avsnitten eller utarbeta separata rapporter för aktieägare respektive arbetstagare som innehåller det relevanta avsnittet.

3. Avsnittet för aktieägare i rapporten ska särskilt beskriva följande:

a) Kontantersättningen och den metod som använts för att fastställa kontantersättningen.

b) Den gränsöverskridande ombildningens konsekvenser för aktieägare.

c) De rättigheter och metoder för gottgörelse som är tillgängliga för aktieägare i enlighet med artikel 86i.

4. Avsnittet för aktieägare i rapporten ska inte krävas när samtliga aktieägare i bolaget har gått med på att detta krav kan frångås. Medlemsstaterna får undanta enmansbolag från bestämmelserna i denna artikel.

900

SOU 2021:18			Bilaga 3
12.12.2019		Europeiska unionens officiella tidning	L 321/13
	SV

5. Avsnittet för arbetstagare i rapporten ska särskilt beskriva följande:

a) Den gränsöverskridande ombildningens konsekvenser för anställningsförhållanden och i tillämpliga fall eventuella åtgärder för att skydda dessa förhållanden.

b) Väsentliga ändringar av de gällande anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet.

c) Hur de faktorer som anges i leden a och b påverkar eventuella dotterbolag till bolaget.

6. Rapporten eller rapporterna ska, tillsammans med planen för den gränsöverskridande ombildningen i förekommande fall, åtminstone göras tillgängliga elektroniskt för aktieägarna och arbetstagarrepresentanterna eller, om sådana representanter inte finns, för arbetstagarna själva, minst sex veckor före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel 86h.

7. Om bolagets förvaltnings- eller ledningsorgan i god tid erhåller ett yttrande om den information som avses i punkterna 1 och 5 från arbetstagarrepresentanterna eller, om sådana representanter inte finns, från arbetstagarna själva, i enlighet med nationell rätt, ska aktieägarna informeras om detta och yttrandet bifogas rapporten.

8. Avsnittet för arbetstagare i rapporten ska inte krävas när ett bolag och dess eventuella dotterbolag inte har några arbetstagare utöver dem som ingår i förvaltnings- eller ledningsorganet.

9. Om kravet på det avsnitt för aktieägare i rapporten som avses i punkt 3 frångås i enlighet med punkt 4 och det avsnitt för arbetstagare som avses i punkt 5 inte krävs enligt punkt 8, ska det inte krävas någon rapport.

10. Punkterna 1–9 i denna artikel ska inte påverka gällande informations- och samrådsrättigheter och därtill relaterade förfaranden som föreskrivs på nationell nivå efter införlivandet av direktiven 2002/14/EG och 2009/38/EG.

Artikel 86f

Rapport av oberoende sakkunnig

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att en oberoende sakkunnig granskar planen för gränsöverskridande ombildning och utarbetar en rapport för aktieägare. Rapporten ska göras tillgänglig för aktieägarna minst en månad före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel 86h. Beroende på medlemsstatens lagstiftning får den sakkunniga personen vara en fysisk eller en juridisk person.

2. Den rapport som avses i punkt 1 ska under alla omständigheter inbegripa den sakkunniga personens utlåtande beträffande huruvida kontantersättningen är adekvat. Vid sin bedömning av kontantersättningen ska den sakkunniga personen beakta marknadspriset, i förekommande fall, för aktierna i bolaget före tillkännagivandet av förslaget till ombildning, eller värdet av bolaget exklusive effekterna av den föreslagna ombildningen såsom det fastställts i enlighet med allmänt accepterade värderingsmetoder. Rapporten ska åtminstone

a) ange den eller de metoder som använts för att fastställa den föreslagna kontantersättningen,

b) fastställa huruvida den eller de metoder som använts är adekvata för bedömningen av kontantersättningen, ange det värde som dessa metoder lett till och yttra sig över den relativa vikt som metoderna tillmättes när värdet fastställdes, och

c) beskriva eventuella särskilda värderingsproblem som uppkommit.

Den sakkunniga personen ska ha rätt att av bolaget erhålla all information som är nödvändig för att den sakkunniga personen ska kunna fullgöra sina uppgifter.

3. Det ska inte krävas att planen för den gränsöverskridande ombildningen granskas av en oberoende sakkunnig och det ska inte heller krävas någon rapport av en oberoende sakkunnig om alla aktieägare i bolaget har kommit överens om detta.

Medlemsstaterna får undanta enmansbolag från tillämpningen av denna artikel.

901

Bilaga 3			SOU 2021:18
L 321/14		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2019
	SV

Artikel 86g

Offentliggörande

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att följande handlingar offentliggörs av bolaget och görs tillgängliga för allmänheten i utgångsmedlemsstatens register minst en månad före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel 86h:

a) Planen för den gränsöverskridande ombildningen.

b) Ett meddelande där bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarrepresentanter eller, om sådana representanter inte finns, arbetstagarna själva, informeras om att de senast fem arbetsdagar före dagen för bolagsstämman får lämna synpunkter till bolaget på planen för den gränsöverskridande ombildningen.

Medlemsstaterna får kräva att rapporten av den oberoende sakkunniga personen offentliggörs, och görs tillgänglig för allmänheten, i registret.

Medlemsstaterna ska säkerställa att bolaget kan utesluta konfidentiell information vid offentliggörandet av rapporten av den oberoende sakkunniga personen.

De handlingar som offentliggörs i enlighet med denna punkt ska också vara tillgängliga genom systemet för sammankoppling av register.

2. Medlemsstaterna får undanta ett bolag från det krav på offentliggörande som avses i punkt 1 i den här artikeln om bolaget – under en oavbruten period som inleds minst en månad före den dag som fastställts för den bolagsstämma som avses i artikel 86h och som avslutas tidigast när bolagsstämman avslutas – gör de handlingar som avses i punkt 1 i den här artikeln kostnadsfritt tillgängliga för allmänheten på sin webbplats.

Medlemsstaterna får dock inte underkasta detta undantag andra krav eller begränsningar än sådana som är nödvändiga för att säkerställa webbplatsens säkerhet och handlingarnas äkthet och som är proportionella för att uppnå dessa mål.

3. Om bolaget gör planen för den gränsöverskridande ombildningen tillgänglig i enlighet med punkt 2 i denna artikel, ska det minst en månad före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel 86h lämna följande uppgifter till utgångsmedlemsstatens register:

a) Bolagets rättsliga form, namn och säte i utgångsmedlemsstaten och det ombildade bolagets föreslagna rättsliga form, namn och säte i destinationsmedlemsstaten.

b) Det register till vilket de handlingar som avses i artikel 14 getts in avseende bolaget och registreringsnumret i det registret.

c) En uppgift om de arrangemang som inrättats för att borgenärer, arbetstagare och aktieägare ska kunna utöva sina rättigheter.

d) Närmare uppgifter om webbplatsen där planen för den gränsöverskridande ombildningen, det meddelande som avses i punkt 1, rapporten av den oberoende sakkunniga personen och fullständiga uppgifter om de arrangemang som avses i led c i den här punkten kan erhållas kostnadsfritt online.

De uppgifter som avses i första stycket a–d ska göras tillgängliga för allmänheten i utgångsmedlemsstatens register.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att de krav som avses i punkterna 1 och 3 kan uppfyllas helt och hållet online utan att de sökande behöver inställa sig personligen vid någon behörig myndighet i utgångsmedlemsstaten, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i avdelning I kapitel III.

5. Utöver det offentliggörande som avses i punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel får medlemsstaterna kräva att planen för den gränsöverskridande ombildningen eller de uppgifter som avses i punkt 3 i denna artikel offentliggörs i deras officiella kungörelseorgan eller via en central elektronisk plattform i enlighet med artikel 16.3. I det fallet ska medlemsstaterna säkerställa att registret skickar de relevanta uppgifterna till det officiella kungörelseorganet eller till den centrala elektroniska plattformen.

6. Medlemsstaterna ska säkerställa att de handlingar som avses i punkt 1 eller de uppgifter som avses i punkt 3 är kostnadsfritt tillgängliga för allmänheten genom systemet för sammankoppling av register.

Medlemsstaterna ska också säkerställa att eventuella avgifter som registren debiterar bolaget för det offentliggörande som avses i punkterna 1 och 3 och, i tillämpliga fall, för det offentliggörande som avses i punkt 5 inte överstiger vad som krävs för att täcka kostnaden för att tillhandahålla sådana tjänster.

902

SOU 2021:18			Bilaga 3
12.12.2019		Europeiska unionens officiella tidning	L 321/15
	SV

Artikel 86h

Bolagsstämmans godkännande

1. Efter att i tillämpliga fall ha tagit del av de rapporter som avses i artiklarna 86e och 86f, yttranden från arbetstagare som lämnats i enlighet med artikel 86e och synpunkter som lämnats i enlighet med artikel 86g ska bolagets bolagsstämma besluta, i form av en resolution, huruvida planen för den gränsöverskridande ombildningen ska godkännas och huruvida stiftelseurkunden, och bolagsordningen om denna finns i ett särskilt instrument, ska anpassas.

2. Bolagets bolagsstämma får förbehålla sig rätten att ställa som villkor för den gränsöverskridande ombildningens genomförande att den uttryckligen bekräftar de närmare bestämmelser som avses i artikel 86l.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att det för godkännande av planen för den gränsöverskridande ombildningen och av eventuella ändringar av den planen krävs en majoritet på minst två tredjedelar men högst 90 % av de röster som är förenade med de företrädda aktierna eller det företrädda tecknade kapitalet på bolagsstämman. Under alla omständigheter får majoritetströskeln inte vara högre än vad som föreskrivs i nationell rätt för godkännande av gränsöverskridande fusioner.

4. Om en klausul i planen för den gränsöverskridande ombildningen eller en ändring av stiftelseurkunden för det bolag som ombildas leder till en ökning av en aktieägares ekonomiska förpliktelser gentemot bolaget eller tredje part, får medlemsstaterna under sådana särskilda omständigheter kräva att en sådan klausul eller ändringen av stiftelseurkunden ska godkännas av den berörda aktieägaren, förutsatt att en sådan aktieägare inte kan utöva de rättigheter som fastställs i artikel 86i.

5. Medlemsstaterna ska säkerställa att det inte är möjligt att invända mot bolagsstämmans godkännande av den gränsöverskridande ombildningen enbart på grunden

a) att den kontantersättning som avses i artikel 86d i inte är korrekt fastställd, eller

b) att de uppgifter som lämnats om den kontantersättning som avses i led a inte uppfyllde de rättsliga kraven.

Artikel 86i

Skydd av aktieägare

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att åtminstone de aktieägare i ett bolag som röstade emot godkännandet av planen för den gränsöverskridande ombildningen har rätt att avyttra sina aktier i utbyte mot en adekvat kontanter sättning på de villkor som anges i punkterna 2–5.

Medlemsstaterna får även föreskriva att andra aktieägare i bolaget ska ha den rätt som avses i första stycket.

Medlemsstaterna får kräva att en uttrycklig invändning mot planen för den gränsöverskridande ombildningen, aktieägares avsikter att utöva sin rätt att avyttra sina aktier, eller båda, ska dokumenteras på lämpligt sätt, senast vid den bolagsstämma som avses i artikel 86h. Medlemsstaterna får tillåta att registrering av en invändning mot planen för den gränsöverskridande ombildningen betraktas som vederbörlig dokumentation av ett negativt omröstnings resultat.

2. Medlemsstaterna ska fastställa den tidsfrist inom vilken de aktieägare som avses i punkt 1 måste anmäla till bolaget att de har beslutat att utöva rätten att avyttra sina aktier. Denna tidsfrist får inte vara längre än en månad från den bolagsstämma som avses i artikel 86h. Medlemsstaterna ska säkerställa att bolaget anger en elektronisk adress för mottagande av denna anmälan på elektronisk väg.

3. Medlemsstaterna ska vidare fastställa den tidsfrist inom vilken den kontantersättning som anges i planen för den gränsöverskridande ombildningen ska betalas. Denna tidsfrist får inte löpa ut senare än två månader efter den dag då den gränsöverskridande ombildningen får verkan i enlighet med artikel 86q.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att aktieägare som har anmält sitt beslut att utöva rätten att avyttra sina aktier men som anser att den kontantersättning som erbjuds av bolaget inte är korrekt fastställd har rätt att begära ytterligare kontantersättning vid behöriga myndigheter eller organ som är bemyndigade enligt nationell rätt. Medlemsstaterna ska fastställa en tidsfrist för begäran om ytterligare kontantersättning.

Medlemsstaterna får föreskriva att det slutliga beslutet att ge ytterligare kontantersättning gäller alla aktieägare som har anmält sitt beslut att utöva rätten att avyttra sina aktier i enlighet med punkt 2.

903

Bilaga 3			SOU 2021:18
L 321/16		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2019
	SV

5. Medlemsstaterna ska säkerställa att lagstiftningen i utgångsmedlemsstaten reglerar de rättigheter som avses i punkterna 1–4 och att utgångsmedlemsstaten har exklusiv behörighet när det gäller att lösa eventuella tvister som rör dessa rättigheter.

Artikel 86j

Skydd av borgenärer

1. Medlemsstaterna ska på ett betryggande sätt skydda rättigheterna för de borgenärer som har fordringar som uppkommit före offentliggörandet av planen för den gränsöverskridande ombildningen och som inte var förfallna till betalning vid offentliggörandet.

Medlemsstaterna ska säkerställa att borgenärer som inte är nöjda med de skyddsåtgärder som i enlighet med artikel 86d f erbjuds i planen för den gränsöverskridande ombildningen får, inom tre månader efter det offentliggörande av planen för den gränsöverskridande ombildningen som avses i artikel 86g, ansöka hos den behöriga administrativa eller rättsliga myndigheten om betryggande skyddsåtgärder, under förutsättning att sådana borgenärer på ett trovärdigt sätt kan visa att den gränsöverskridande ombildningen medför att deras fordringar riskerar att inte tillgodoses och att inga betryggande skyddsåtgärder har erhållits från bolaget.

Medlemsstaterna ska säkerställa att skyddsåtgärderna är villkorade av att den gränsöverskridande ombildningen får verkan i enlighet med artikel 86q.

2. Medlemsstaterna får kräva att bolagets förvaltnings- eller ledningsorgan lämnar en förklaring som korrekt återspeglar bolagets aktuella ekonomiska ställning på ett datum som inte får infalla tidigare än en månad innan förklaringen offentliggörs. I förklaringen ska förvaltnings- eller ledningsorganet ange att det, på grundval av den information som är tillgänglig för det på dagen för förklaringen och efter att ha gjort rimliga undersökningar, inte känner till någon anledning till att bolaget efter det att ombildningen får verkan inte skulle kunna fullgöra sina skyldigheter vid den tidpunkt då de ska fullgöras. Förklaringen ska offentliggöras tillsammans med planen för den gränsöverskridande ombildningen i enlighet med artikel 86g.

3. Punkterna 1 och 2 ska inte påverka tillämpningen av lagstiftningen i utgångsmedlemsstaten om fullgörande av eller ställande av säkerhet för betalningsskyldigheter eller andra skyldigheter gentemot offentliga organ.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att borgenärer vars fordringar har uppkommit före offentliggörandet av planen för den gränsöverskridande ombildningen kan väcka talan mot bolaget även i utgångsmedlemsstaten inom två år från den dag då ombildningen fått verkan, utan att det påverkar tillämpningen av de regler om domstols behörighet som följer av unionsrätten eller nationell rätt eller av ett avtal. Möjligheten att väcka sådan talan ska vara ett komplement till andra regler i fråga om domstols behörighet som är tillämpliga enligt unionsrätten.

Artikel 86k

Information till och samråd med arbetstagare

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagarnas rätt till information och samråd respekteras i samband med den gränsöverskridande ombildningen och utövas i enlighet med den rättsliga ram som framgår av direktiv 2002/14/ EG och, i tillämpliga fall när det gäller gemenskapsföretag eller grupper av gemenskapsföretag, i enlighet med direktiv 2009/38/EG. Medlemsstaterna får besluta att arbetstagares rätt till information och samråd ska vara tillämplig med avseende på arbetstagare i andra bolag än de som avses i artikel 3.1 i direktiv 2002/14/EG.

2. Trots vad som sägs i artiklarna 86e.7 och 86g.1 b ska medlemsstaterna säkerställa att arbetstagarnas rätt till information och samråd respekteras, åtminstone innan beslut fattas om planen för den gränsöverskridande ombildningen eller om den rapport som avses i artikel 86e, beroende på vilket som kommer först, på ett sådant sätt att ett motiverat svar ges till arbetstagarna före den bolagsstämma som avses i artikel 86h.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av gällande bestämmelser eller praxis som är gynnsammare för arbetstagarna ska medlemsstaterna besluta om formerna för utövandet av rätten till information och samråd i enlighet med artikel 4 i direktiv 2002/14/EG.

904

SOU 2021:18			Bilaga 3
12.12.2019		Europeiska unionens officiella tidning	L 321/17
	SV

Artikel 86l

Arbetstagarnas medverkan

1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska det ombildade bolaget omfattas av eventuella gällande bestämmelser om arbetstagares medverkan i destinationsmedlemsstaten.

2. Eventuella gällande bestämmelser om arbetstagarnas medverkan i destinationsmedlemsstaten ska emellertid inte tillämpas om bolaget under de sex månader som föregår offentliggörandet av planen för den gränsöverskridande ombildningen har ett genomsnittligt antal arbetstagare motsvarande fyra femtedelar av den tillämpliga tröskelnivå som fastställts i utgångsmedlemsstatens lagstiftning och som utlöser arbetstagarnas medverkan i den mening som avses i artikel 2 k i direktiv 2001/86/EG, eller om det i destinationsmedlemsstatens lagstiftning inte

a) föreskrivs åtminstone samma nivå för arbetstagarnas medverkan som den som gällde i bolaget före den gränsöver skridande ombildningen, mätt med hänvisning till andelen arbetstagarrepresentanter bland ledamöterna i förvaltnings- eller tillsynsorganet eller deras kommittéer eller i den ledningsgrupp som omfattar bolagets resultatenheter, om arbetstagarrepresentation förekommer, eller

b) föreskrivs samma rätt till medverkan för arbetstagarna i driftsenheter i det ombildade bolaget som är belägna i andra medlemsstater som för arbetstagarna i destinationsmedlemsstaten.

3. I de fall som avses i punkt 2 i denna artikel ska arbetstagarnas medverkan i det ombildade bolaget samt deras inflytande över besluten om dessa rättigheter regleras av medlemsstaterna, i tillämpliga delar och om inte annat följer av punkterna 4–7 i denna artikel, i enlighet med de principer och förfaranden som anges i artikel 12.2 och 12.4 i förordning (EG) nr 2157/2001 och följande bestämmelser i direktiv 2001/86/EG:

a) Artikel 3.1, 3.2 a i och b, 3.3, artikel 3.4 de två första meningarna, och artikel 3.5 och 3.7.

b) Artikel 4.1, 4.2 a, g och h, 4.3 och 4.4.

c) Artikel 5.

d) Artikel 6.

e) Artikel 7.1 med undantag av led b andra strecksatsen.

f) Artiklarna 8, 10, 11 och 12.

g) Del 3 led a i bilagan.

4. När medlemsstaterna reglerar de principer och förfaranden som avses i punkt 3

a) ska de ge det särskilda förhandlingsorganet rätt att, med två tredjedelars majoritet av dess medlemmar som företräder minst två tredjedelar av arbetstagarna, besluta att inte inleda förhandlingar eller att avsluta förhandlingar som redan inletts och att iaktta de gällande bestämmelserna om medverkan i destinationsmedlemsstaten,

b) får de, i de fall när referensbestämmelser för medverkan gäller efter föregående förhandlingar och utan hinder av dessa bestämmelser, besluta att begränsa andelen arbetstagarrepresentanter i det ombildade bolagets förvaltningsorgan. Om arbetstagarrepresentanterna i bolaget utgjorde minst en tredjedel av förvaltnings- eller tillsynsorganet får begränsningen dock aldrig leda till en lägre andel arbetstagarrepresentanter i förvaltningsorganet än en tredjedel,

c) ska de säkerställa att de bestämmelser om arbetstagarnas medverkan som gällde före den gränsöverskridande ombildningen fortsätter att vara tillämpliga till och med den dag då därefter överenskomna bestämmelser börjar tillämpas eller, i avsaknad av överenskomna bestämmelser, till dess att referensbestämmelser börjar tillämpas i enlighet med del 3 led a i bilagan till direktiv 2001/86/EG.

5. Utvidgningen av rätten till medverkan till att omfatta arbetstagare i det ombildade bolaget som är anställda i andra medlemsstater, enligt punkt 2 b, ska inte medföra någon skyldighet för de medlemsstater som väljer att göra detta att beakta dessa arbetstagare när de beräknar de tröskelnivåer för arbetsstyrkans storlek som ger rätt till medverkan enligt nationell lagstiftning.

6. Om det ombildade bolaget ska omfattas av ett system för arbetstagares medverkan i enlighet med de bestämmelser som avses i punkt 2 ska det bolaget vara skyldigt att anta en rättslig form som möjliggör utövandet av rätten till medverkan.

905

Bilaga 3			SOU 2021:18
L 321/18		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2019
	SV

7. Om det ombildade bolaget omfattas av ett system för arbetstagares medverkan ska det vara skyldigt att vidta åtgärder för att säkerställa att arbetstagarnas rätt till medverkan skyddas vid eventuella därpå följande ombildningar, fusioner eller delningar, gränsöverskridande eller inhemska, under en period på fyra år efter det att den gränsöver skridande ombildningen fått verkan, genom att i tillämpliga delar tillämpa de bestämmelser som anges i punkterna 1–

8. Ett bolag ska utan onödigt dröjsmål meddela sina arbetstagare eller deras representanter resultatet av förhandlingarna om arbetstagarnas medverkan.

Artikel 86m

Ombildningsintyg

1. Medlemsstaterna ska utse en domstol, notarius publicus eller en eller flera andra myndigheter som ska vara behöriga att kontrollera huruvida gränsöverskridande ombildningar är lagenliga med avseende på de delar av förfarandet som regleras av utgångsmedlemsstatens lagstiftning, och att utfärda ett ombildningsintyg som anger att alla relevanta villkor är uppfyllda och att alla förfaranden och formaliteter i utgångsmedlemsstaten har fullgjorts (nedan kallad den behöriga myndigheten).

Ett sådant fullgörande av förfaranden och formaliteter kan bestå av fullgörande av eller ställande av säkerhet för betalningsskyldighet eller andra skyldigheter gentemot offentliga organ, eller uppfyllande av särskilda sektorsspecifika krav, inbegripet ställande av säkerhet för skyldigheter som uppstår till följd av pågående förfaranden.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att bolagets ansökan om att erhålla ett ombildningsintyg åtföljs av

a) planen för den gränsöverskridande ombildningen,

b) den rapport med eventuellt bifogat yttrande som avses i artikel 86e och den rapport som avses i artikel 86f, om de är tillgängliga,

c) eventuella synpunkter som lämnats i enlighet med artikel 86g.1, och

d) uppgifter om bolagsstämmans godkännande enligt artikel 86h.

3. Medlemsstaterna får kräva att bolagets ansökan om att erhålla ett ombildningsintyg åtföljs av ytterligare uppgifter, särskilt följande:

a) Antalet arbetstagare vid tidpunkten för upprättandet av planen för den gränsöverskridande ombildningen.

b) Förekomsten av dotterbolag och deras respektive geografiska belägenhet.

c) Uppgifter om bolagets fullgörande av skyldigheter gentemot offentliga organ.

Vid tillämpning av denna punkt får de behöriga myndigheterna begära dessa uppgifter från andra berörda myndigheter, om de inte tillhandahållits av bolaget.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att den ansökan som avses i punkterna 2 och 3, inklusive inlämnandet av alla uppgifter och handlingar, kan göras helt och hållet online utan att de sökande behöver inställa sig personligen vid den behöriga myndigheten, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i avdelning I kapitel III.

5. När det gäller efterlevnaden av bestämmelserna om arbetstagarnas medverkan enligt artikel 86l ska den behöriga myndigheten i utgångsmedlemsstaten kontrollera att planen för den gränsöverskridande ombildningen innefattar information om de förfaranden genom vilka de relevanta bestämmelserna fastställs och om eventuella alternativ när det gäller sådana bestämmelser.

6. Som en del av den kontroll som avses i punkt 1 ska den behöriga myndigheten undersöka följande:

a) Alla handlingar och uppgifter som lämnats till den behöriga myndigheten i enlighet med punkterna 2 och 3.

b) I relevanta fall, upplysningar från bolaget om att det förfarande som avses i artikel 86l.3 och 86l.4 har inletts.

7. Medlemsstaterna ska säkerställa att den kontroll som avses i punkt 1 utförs inom tre månader från dagen för mottagandet av handlingarna och uppgifterna om bolagsstämmans godkännande av den gränsöverskridande ombildningen. Kontrollen ska ha ett av följande resultat:

a) Om det fastställs att den gränsöverskridande ombildningen uppfyller alla relevanta villkor och att alla nödvändiga förfaranden och formaliteter har fullgjorts ska den behöriga myndigheten utfärda ombildningsintyget.

b) Om det fastställs att den gränsöverskridande ombildningen inte uppfyller alla relevanta villkor eller att inte alla nödvändiga förfaranden och formaliteter har fullgjorts, ska den behöriga myndigheten inte utfärda ombildningsintyget och den ska underrätta bolaget om skälen för sitt beslut; i så fall får den behöriga myndigheten ge bolaget möjlighet att uppfylla de relevanta villkoren eller att fullgöra förfarandena eller formaliteterna inom en rimlig tidsperiod.

906

SOU 2021:18			Bilaga 3
12.12.2019		Europeiska unionens officiella tidning	L 321/19
	SV

8. Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten inte utfärdar ett ombildningsintyg om det i enlighet med nationell lagstiftning fastställs att en gränsöverskridande ombildning genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för kriminella ändamål.

9. Om den behöriga myndigheten i samband med den kontroll som avses i punkt 1 har särskild misstanke om att den gränsöverskridande ombildningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för kriminella ändamål, ska den beakta relevanta sakförhållanden och omständigheter, till exempel – i relevanta fall och inte beaktade separat – vägledande faktorer som den behöriga myndigheten har fått kännedom om under den kontroll som avses i punkt 1, inbegripet genom samråd med berörda myndigheter. Bedömningen enligt den här punkten ska genomföras från fall till fall genom ett förfarande som regleras i nationell lagstiftning.

10. Om det för bedömningen enligt punkterna 8 och 9 är nödvändigt att beakta ytterligare uppgifter eller att göra ytterligare utredningar, får den period på tre månader som föreskrivs i punkt 7 förlängas med ytterligare högst tre månader.

11. Om det på grund av det gränsöverskridande förfarandets komplexitet inte är möjligt att genomföra bedömningen inom de tidsfrister som anges i punkterna 7 och 10, ska medlemsstaterna säkerställa att den sökande underrättas om skälen till dröjsmålet innan de tidsfristerna löper ut.

12. Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten får samråda med andra relevanta myndigheter som är behöriga på de olika områden som berörs av den gränsöverskridande ombildningen, inbegripet myndigheter i destinationsmedlemsstaten, och från dessa myndigheter och från bolaget erhålla de uppgifter och handlingar som behövs för att kontrollera den gränsöverskridande ombildningens lagenlighet inom ramen för de förfaranden som fastställs i nationell lagstiftning. För bedömningen får den behöriga myndigheten anlita en oberoende sakkunnig.

Artikel 86n

Överföring av ombildningsintyget

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att ombildningsintyget delas med de myndigheter som avses i artikel 86o.1 genom systemet för sammankoppling av register.

Medlemsstaterna ska också säkerställa att ombildningsintyget finns tillgängligt genom systemet för sammankoppling av register.

2. Tillgången till ombildningsintyget ska vara kostnadsfri för de myndigheter som avses i artikel 86o.1 och för registren.

Artikel 86o

Destinationsmedlemsstatens kontroll av den gränsöverskridande ombildningens lagenlighet

1. Medlemsstaterna ska utse en domstol, notarius publicus eller en annan myndighet som ska vara behörig att kontrollera huruvida den gränsöverskridande ombildningen är lagenlig med avseende på den del av förfarandet som regleras av destinationsmedlemsstatens lagstiftning och att godkänna den gränsöverskridande ombildningen.

Den myndigheten ska i synnerhet säkerställa att det ombildade bolaget följer bestämmelserna i nationell lagstiftning om bolagsbildning och bolagsregistrering och, i tillämpliga fall, att närmare bestämmelser för arbetstagarnas medverkan har fastställts i enlighet med artikel 86l.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel ska bolaget till den myndighet som avses i punkt 1 i denna artikel överlämna den plan för den gränsöverskridande ombildningen som godkänts av den bolagsstämma som avses i artikel 86h.

3. Varje medlemsstat ska säkerställa att varje ansökan enligt punkt 1 från bolaget, inklusive inlämnande av uppgifter och handlingar, kan göras helt och hållet online utan att de sökande behöver inställa sig personligen vid den myndighet som avses i punkt 1, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i avdelning I kapitel III.

4. Den myndighet som avses i punkt 1 ska godkänna den gränsöverskridande ombildningen så snart den har fastställt att alla relevanta villkor är korrekt uppfyllda och alla formaliteter är korrekt fullgjorda i destinationsmed lemsstaten.

5. Ombildningsintyget ska godtas av den myndighet som avses i punkt 1 som ett intyg som slutgiltigt styrker att alla tillämpliga förfaranden och formaliteter inför en ombildning har fullgjorts i utgångsmedlemsstaten, utan vilket den gränsöverskridande ombildningen inte kan godkännas.

907

Bilaga 3			SOU 2021:18
L 321/20		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2019
	SV

Artikel 86p

Registrering

1. Lagstiftningen i utgångsmedlemsstaten och i destinationsmedlemsstaten ska med avseende på respektive territorium fastställa arrangemangen, i enlighet med artikel 16, för att offentliggöra fullgörandet av den gränsöver skridande ombildningen i deras register.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att åtminstone följande uppgifter förs in i deras register:

a) I destinationsmedlemsstatens register: att registreringen av det ombildade bolaget är följden av en gränsöver skridande ombildning.

b) I destinationsmedlemsstatens register: datum för registrering av det ombildade bolaget.

c) I utgångsmedlemsstatens register: att avregistreringen eller avförandet av bolaget från registret är följden av en gränsöverskridande ombildning.

d) I utgångsmedlemsstatens register: det datum då bolaget avregistreras eller avförs från registret.

e) I utgångsmedlemsstatens respektive destinationsmedlemsstatens register: bolagets registreringsnummer, namn och rättsliga form respektive det ombildade bolagets registreringsnummer, namn och rättsliga form.

Registren ska offentliggöra de uppgifter som avses i första stycket, och göra dem tillgängliga, genom systemet för sammankoppling av register.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att destinationsmedlemsstatens register, genom systemet för sammankoppling av register, underrättar utgångsmedlemsstatens register om att den gränsöverskridande ombildningen har fått verkan. Medlemsstaterna ska också säkerställa att bolaget avregistreras eller avförs från registret omedelbart vid mottagandet av den underrättelsen.

Artikel 86q

Tidpunkten då den gränsöverskridande ombildningen får verkan

Den tidpunkt då den gränsöverskridande ombildningen får verkan ska bestämmas i enlighet med destinationsmed lemsstatens lagstiftning. Denna tidpunkt ska infalla efter det att den kontroll som avses i artiklarna 86m och 86o har genomförts.

Artikel 86r

Den gränsöverskridande ombildningens rättsverkningar

Vid en gränsöverskridande ombildning ska följande rättsverkningar inträda från och med den tidpunkt som avses i artikel 86q:

a) Samtliga bolagets tillgångar och skulder, inklusive samtliga avtal, krediter, rättigheter och skyldigheter, ska övertas av det ombildade bolaget.

b) Aktieägarna i bolaget ska fortsätta att vara aktieägare i det ombildade bolaget, såvida de inte har avyttrat sina aktier enligt artikel 86i.1.

c) Bolagets rättigheter och skyldigheter som härrör från anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som gäller vid den tidpunkt då den gränsöverskridande ombildningen får verkan ska övertas av det ombildade bolaget.

Artikel 86s

Oberoende sakkunniga

1. Medlemsstaterna ska fastställa regler om åtminstone civilrättsligt ansvar för den oberoende sakkunniga person som ansvarar för att utarbeta den rapport som avses i artikel 86f.

2. Medlemsstaterna ska ha regler som säkerställer att

a) den sakkunniga personen, eller den juridiska person på vars vägnar den sakkunniga personen är verksam, är oberoende av och inte har någon intressekonflikt i förhållande till det bolag som ansöker om ett ombildningsintyg, och

b) den sakkunniga personens utlåtande är opartiskt och objektivt och ges i syfte att bistå den behöriga myndigheten, i enlighet med kraven på oberoende och opartiskhet enligt den lagstiftning och de tillämpliga yrkesnormer som den sakkunniga personen omfattas av.

908

SOU 2021:18			Bilaga 3
12.12.2019		Europeiska unionens officiella tidning	L 321/21
	SV

Artikel 86t

Giltighet

En gränsöverskridande ombildning som har fått verkan i enlighet med förfarandena för införlivande av detta direktiv får inte ogiltigförklaras.

Första stycket påverkar inte medlemsstaternas befogenheter, bland annat – i fråga om straffrätt, förebyggande och bekämpning av finansiering av terrorism, sociallagstiftning, beskattning och brottsbekämpning – att påföra åtgärder och sanktioner enligt nationell rätt efter den dag då den gränsöverskridande ombildningen fick verkan.”

6. Artikel 119.2 ska ändras på följande sätt:

a) Vid slutet av led c ska ”, eller” läggas till.

b) Följande led ska läggas till:

”d) ett eller flera bolag, vid upplösning utan likvidation, överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett annat befintligt bolag – det övertagande bolaget – utan att det övertagande bolaget ger ut nya aktier, förutsatt att en person direkt eller indirekt innehar samtliga aktier i de fusionerande bolagen eller att aktieägarna i de fusionerande bolagen innehar sina värdepapper och aktier till samma andel i samtliga fusionerande bolag.”

7. Artikel 120 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Medlemsstaterna ska säkerställa att detta kapitel inte är tillämpligt på bolag under någon av följande omständigheter:

a) Bolaget är i likvidation och har börjat dela ut tillgångarna till sina aktieägare.

b) Bolaget är föremål för resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och resolutionsmekanismer som framgår av avdelning IV i direktiv 2014/59/EU.”

b) Följande punkt ska läggas till:

”5. Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa detta kapitel på bolag som är

a) föremål för insolvensförfaranden eller föremål för ramverk för förebyggande rekonstruktion,

b) föremål för andra likvidationsförfaranden än de som avses i punkt 4 a, eller

c) föremål för krisförebyggande åtgärder enligt definitionen i artikel 2.1.101 i direktiv 2014/59/EU.”

8. Artikel 121 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 ska led a utgå.

b) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. De bestämmelser och formaliteter som avses i punkt 1 b i denna artikel ska särskilt omfatta de som rör beslutsfattandet i samband med fusionen och skyddet av arbetstagarna avseende andra rättigheter än de som regleras i artikel 133.”

9. Artikel 122 ska ändras på följande sätt:

a) Leden a och b ska ersättas med följande:

”a) rättslig form, namn och säte för vart och ett av de fusionerande bolagen samt den rättsliga form, det namn och det säte som föreslagits för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen,

b) utbytesförhållandet för värdepapper eller aktier som representerar bolagets kapital och, i lämpliga fall, kontantersättningens belopp,”.

b) Leden h och i ska ersättas med följande:

”h) eventuella särskilda förmåner som beviljas ledamöter i de fusionerande bolagens förvaltnings-, lednings-, tillsyns- eller kontrollorgan,

i) stiftelseurkunden för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen, i tillämpliga fall, och bolagsordningen om denna finns i ett särskilt instrument,”.

909

Bilaga 3			SOU 2021:18
L 321/22		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2019
	SV

c) Följande led ska läggas till:

”m) närmare uppgifter om erbjudandet om kontantersättning till aktieägare i enlighet med artikel 126a,

n) skyddsåtgärder som erbjuds borgenärer, såsom garantier eller utfästelser.”

10. Artiklarna 123 och 124 ska ersättas med följande: ”Artikel 123

Offentliggörande

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att följande handlingar offentliggörs av bolaget och görs tillgängliga för allmänheten i registren i vart och ett av de fusionerande bolagens respektive medlemsstat minst en månad före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel 126:

a) Den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen.

b) Ett meddelande där det fusionerande bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarrepresentanter eller, om sådana representanter inte finns, arbetstagarna själva, informeras om att de senast fem arbetsdagar före dagen för bolagsstämman får lämna synpunkter till respektive bolag på planen för den gränsöverskridande fusionen.

Medlemsstaterna får kräva att rapporten av den oberoende sakkunniga personen offentliggörs, och görs tillgänglig för allmänheten, i registret.

Medlemsstaterna ska säkerställa att bolaget kan utesluta konfidentiell information vid offentliggörandet av rapporten av den oberoende sakkunniga personen.

De handlingar som offentliggörs i enlighet med denna punkt ska också vara tillgängliga genom systemet för sammankoppling av register.

2. Medlemsstaterna får undanta fusionerande bolag från det krav på offentliggörande som avses i punkt 1 i den här artikeln om dessa bolag – under en oavbruten period som inleds minst en månad före den dag som fastställts för den bolagsstämma som avses i artikel 126 och som avslutas tidigast när bolagsstämman avslutas – gör de handlingar som avses i punkt 1 i den här artikeln kostnadsfritt tillgängliga för allmänheten på sina webbplatser.

Medlemsstaterna får dock inte underkasta detta undantag andra krav eller begränsningar än sådana som är nödvändiga för att säkerställa webbplatsens säkerhet och handlingarnas äkthet och som är proportionella för att uppnå dessa mål.

3. Om fusionerande bolag gör den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen tillgänglig i enlighet med punkt 2 i denna artikel, ska de minst en månad före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel 126 lämna följande uppgifter till sina respektive register:

a) Vart och ett av de fusionerande bolagens rättsliga form, namn och säte samt eventuella nybildade bolags föreslagna rättsliga form, namn och säte.

b) Det register till vilket de handlingar som avses i artikel 14 getts in avseende vart och ett av de fusionerande bolagen och respektive bolags registreringsnummer i det registret.

c) En uppgift, avseende vart och ett av de fusionerande bolagen, om de arrangemang som inrättats för att borgenärer, arbetstagare och aktieägare ska kunna utöva sina rättigheter.

d) Närmare uppgifter om webbplatsen där den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen, det meddelande som avses i punkt 1, rapporten av den oberoende sakkunniga personen och fullständiga uppgifter om de arrangemang som avses i led c i den här punkten kan erhållas kostnadsfritt online.

De uppgifter som avses i första stycket a–d ska göras tillgängliga för allmänheten i registret i vart och ett av de fusionerande bolagens medlemsstat.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att de krav som avses i punkterna 1 och 3 kan uppfyllas helt och hållet online utan att de sökande behöver inställa sig personligen vid någon behörig myndighet i de fusionerande bolagens medlemsstater, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i avdelning I kapitel III.

5. Om det övertagande bolagets bolagsstämma inte behöver godkänna fusionen i enlighet med artikel 126.3, ska det offentliggörande som avses i punkterna 1, 2 och 3 i den här artikeln ske minst en månad före dagen för bolagsstämman för det eller de andra fusionerande bolagen.

6. Utöver det offentliggörande som avses i punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel får medlemsstaterna kräva att den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen eller de uppgifter som avses i punkt 3 i denna artikel offentliggörs i deras officiella kungörelseorgan eller via en central elektronisk plattform i enlighet med artikel 16.3. I det fallet ska medlemsstaterna säkerställa att registret skickar de relevanta uppgifterna till det officiella kungörelseorganet eller till den centrala elektroniska plattformen.

910

SOU 2021:18			Bilaga 3
12.12.2019		Europeiska unionens officiella tidning	L 321/23
	SV

7. Medlemsstaterna ska säkerställa att de handlingar som avses i punkt 1 eller de uppgifter som avses i punkt 3 är kostnadsfritt tillgängliga för allmänheten genom systemet för sammankoppling av register.

Medlemsstaterna ska också säkerställa att alla avgifter som registren debiterar bolaget för det offentliggörande som avses i punkterna 1 och 3 och, i förekommande fall, för det offentliggörande som avses i punkt 6 inte överstiger vad som krävs för att täcka kostnaderna för att tillhandahålla sådana tjänster.

Artikel 124

Förvaltnings- eller ledningsorganets rapport till aktieägare och arbetstagare

1. Förvaltnings- eller ledningsorganet i vart och ett av de fusionerande bolagen ska utarbeta en rapport till aktieägare och arbetstagare som dels beskriver och ger underlag till de rättsliga och ekonomiska aspekterna av den gränsöverskridande fusionen, dels beskriver den gränsöverskridande fusionens konsekvenser för arbetstagarna.

Den ska särskilt beskriva den gränsöverskridande fusionens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet.

2. Rapporten ska också innehålla ett avsnitt för aktieägare och ett avsnitt för arbetstagare.

Bolaget får besluta att antingen utarbeta en rapport som innehåller de två avsnitten eller utarbeta separata rapporter för aktieägare respektive arbetstagare som innehåller det relevanta avsnittet.

3. Avsnittet för aktieägare i rapporten ska särskilt beskriva följande:

a) Kontantersättningen och den metod som använts för att fastställa kontantersättningen.

b) I tillämpliga fall, aktiernas utbytesförhållande och den eller de metoder som använts för att komma fram till aktiernas utbytesförhållande.

c) Den gränsöverskridande fusionens konsekvenser för aktieägare.

d) De rättigheter och metoder för gottgörelse som är tillgängliga för aktieägare i enlighet med artikel 126a.

4. Avsnittet för aktieägarna i rapporten ska inte krävas när samtliga aktieägare i bolaget har gått med på att detta krav kan frångås. Medlemsstaterna får undanta enmansbolag från bestämmelserna i denna artikel.

5. Avsnittet för arbetstagare i rapporten ska särskilt beskriva följande:

a) Den gränsöverskridande fusionens konsekvenser för anställningsförhållanden och i tillämpliga fall eventuella åtgärder för att skydda dessa förhållanden.

b) Väsentliga ändringar av de gällande anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet.

c) Hur de faktorer som anges i leden a och b påverkar eventuella dotterbolag till bolaget.

6. Rapporten eller rapporterna ska, tillsammans med den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen i förekommande fall, åtminstone göras tillgängliga elektroniskt för aktieägarna och arbetstagarrepresen tanterna i vart och ett av de fusionerande bolagen eller, om sådana representanter inte finns, för arbetstagarna själva, minst sex veckor före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel 126.

Om det övertagande bolagets bolagsstämma inte behöver godkänna fusionen i enlighet med artikel 126.3, ska rapporten emellertid göras tillgänglig minst sex veckor före dagen för bolagsstämman för det eller de andra fusionerande bolagen.

7. Om det fusionerande bolagets förvaltnings- eller ledningsorgan i god tid erhåller ett yttrande om den information som avses i punkterna 1 och 5 från arbetstagarrepresentanterna eller, om sådana representanter inte finns, från arbetstagarna själva, i enlighet med nationell rätt, ska aktieägarna informeras om detta och yttrandet bifogas rapporten.

8. Avsnittet för arbetstagare i rapporten ska inte krävas när ett fusionerande bolag och dess eventuella dotterbolag inte har några arbetstagare utöver dem som ingår i förvaltnings- eller ledningsorganet.

911

Bilaga 3			SOU 2021:18
L 321/24		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2019
	SV

9. Om kravet på det avsnitt för aktieägare i rapporten som avses i punkt 3 frångås i enlighet med punkt 4 och det avsnitt för arbetstagare som avses i punkt 5 inte krävs enligt punkt 8, ska det inte krävas någon rapport.

10. Punkterna 1–9 i denna artikel ska inte påverka de gällande informations- och samrådsrättigheter och därtill relaterade förfaranden som föreskrivs på nationell nivå efter införlivandet av direktiven 2002/14/EG och 2009/38/ EG.”

11. Artikel 125 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 ska följande stycke läggas till:

”Om det övertagande bolagets bolagsstämma inte behöver godkänna fusionen i enlighet med artikel 126.3, ska rapporten emellertid göras tillgänglig minst en månad före dagen för bolagsstämman för det eller de andra fusionerande bolagen.”

b) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Den rapport som avses i punkt 1 ska under alla omständigheter inbegripa den sakkunniga personens utlåtande beträffande huruvida kontantersättningen och aktiernas utbytesförhållande är adekvata. Vid sin bedömning av kontantersättningen ska den sakkunniga personen beakta marknadspriset, i förekommande fall, för aktierna i de fusionerande bolagen före tillkännagivandet av förslaget till fusion, eller värdet av bolagen exklusive effekterna av den föreslagna fusionen såsom det fastställts i enlighet med allmänt accepterade värderingsmetoder. Rapporten ska åtminstone

a) ange den eller de metoder som använts för att fastställa den föreslagna kontantersättningen,

b) ange den eller de metoder som använts för att fastställa det föreslagna utbytesförhållandet för aktier,

c) fastställa huruvida den eller de metoder som använts är adekvata för bedömningen av kontantersättningen och aktiernas utbytesförhållande, ange det värde som dessa metoder lett till och yttra sig över den relativa vikt som metoderna tillmättes när värdet fastställdes och, om olika metoder används i de fusionerande bolagen, även fastställa huruvida användningen av olika metoder var motiverad, och

d) beskriva eventuella särskilda värderingsproblem som uppkommit.

Den sakkunniga personen ska ha rätt att av de fusionerande bolagen erhålla all information som är nödvändig för att den sakkunniga personen ska kunna fullgöra sina uppgifter.”

c) I punkt 4 ska följande stycke läggas till:

”Medlemsstaterna får undanta enmansbolag från tillämpningen av denna artikel.”

12. Artikel 126 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Efter att i tillämpliga fall ha tagit del av de rapporter som avses i artiklarna 124 och 125, yttranden från arbetstagare som lämnats i enlighet med artikel 124 och synpunkter som lämnats i enlighet med artikel 123 ska bolagsstämman i vart och ett av de fusionerande bolagen besluta, i form av en resolution, huruvida den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen ska godkännas och huruvida stiftelseurkunden, och bolagsordningen om denna finns i ett särskilt instrument, ska anpassas.”

b) Följande punkt ska läggas till:

”4. Medlemsstaterna ska säkerställa att det inte är möjligt att invända mot bolagsstämmans godkännande av den gränsöverskridande fusionen enbart på grunden

a) att det utbytesförhållande för aktierna som avses i artikel 122 b inte är korrekt fastställt,

b) att den kontantersättning som avses i artikel 122 m inte är korrekt fastställd, eller

c) att de uppgifter som lämnats om det utbytesförhållande för aktierna som avses i led a eller den kontanter sättning som avses i led b inte uppfyllde de rättsliga kraven.”

912

SOU 2021:18			Bilaga 3
12.12.2019		Europeiska unionens officiella tidning	L 321/25
	SV

13. Följande artiklar ska införas:

”Artikel 126a

Skydd av aktieägare

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att åtminstone de aktieägare i de fusionerande bolagen som röstade emot godkännandet av den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen har rätt att avyttra sina aktier i utbyte mot en adekvat kontantersättning på de villkor som anges i punkterna 2–6, under förutsättning att de till följd av fusionen skulle förvärva aktier i det bolag som uppstår genom fusionen som skulle omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat än medlemsstaten för deras respektive fusionerande bolag.

Medlemsstaterna får även föreskriva att andra aktieägare i de fusionerande bolagen ska ha den rätt som avses i första stycket.

Medlemsstaterna får kräva att en uttrycklig invändning mot den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen, aktieägares avsikter att utöva sin rätt att avyttra sina aktier, eller båda, ska dokumenteras på lämpligt sätt, senast vid den bolagsstämma som avses i artikel 126. Medlemsstaterna får tillåta att registrering av en invändning mot den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen betraktas som vederbörlig dokumentation av ett negativt omröstningsresultat.

2. Medlemsstaterna ska fastställa den tidsfrist inom vilken de aktieägare som avses i punkt 1 måste anmäla till det berörda fusionerande bolaget att de har beslutat att utöva rätten att avyttra sina aktier. Denna tidsfrist får inte vara längre än en månad från den bolagsstämma som avses i artikel 126. Medlemsstaterna ska säkerställa att de fusionerande bolagen anger en elektronisk adress för mottagande av denna anmälan på elektronisk väg.

3. Medlemsstaterna ska vidare fastställa den tidsfrist inom vilken den kontantersättning som anges i den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen ska betalas. Denna tidsfrist får inte löpa ut senare än två månader efter den dag då den gränsöverskridande fusionen får verkan i enlighet med artikel 129.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att aktieägare som har anmält sitt beslut att utöva rätten att avyttra sina aktier men anser att den kontantersättning som erbjuds av det berörda fusionerande bolaget inte är korrekt fastställd har rätt att begära ytterligare kontantersättning vid behöriga myndigheter eller organ som är bemyndigade enligt nationell rätt. Medlemsstaterna ska fastställa en tidsfrist för begäran om ytterligare kontantersättning.

Medlemsstaterna får föreskriva att det slutliga beslutet att ge ytterligare kontantersättning gäller alla aktieägare i det berörda fusionerande bolaget som har anmält sitt beslut att utöva rätten att avyttra sina aktier i enlighet med punkt 2.

5. Medlemsstaterna ska säkerställa att den medlemsstats lagstiftning som ett fusionerande bolag omfattas av reglerar de rättigheter som avses i punkterna 1–4 och att den medlemsstaten har exklusiv behörighet när det gäller att lösa eventuella tvister som rör dessa rättigheter.

6. Medlemsstaterna ska säkerställa att aktieägare i de fusionerande bolagen som inte hade rätt att avyttra sina aktier eller inte utövade denna rätt men som anser att det utbytesförhållande för aktierna som anges i den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen inte är adekvat får invända mot detta förhållande och begära kontanter sättning. Förfarandet för detta ska inledas vid de behöriga myndigheter eller organ som är bemyndigade enligt den medlemsstats lagstiftning som det relevanta fusionerande bolaget omfattas av, inom den tidsfrist som fastställs i den nationella lagstiftningen, och ett sådant förfarande ska inte hindra registreringen av den gränsöverskridande fusionen. Beslutet ska vara bindande för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen.

Medlemsstaterna får även föreskriva att aktiernas utbytesförhållande enligt det beslutet gäller för sådana aktieägare i det berörda fusionerande bolaget som inte hade rätt att avyttra sina aktier eller inte utövade denna rätt.

7. Medlemsstaterna får också föreskriva att det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen kan tillhandahålla aktier eller annan ersättning i stället för kontantersättning.

913

Bilaga 3			SOU 2021:18
L 321/26		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2019
	SV

Artikel 126b

Skydd av borgenärer

1. Medlemsstaterna ska på ett betryggande sätt skydda rättigheterna för de borgenärer som har fordringar som uppkommit före offentliggörandet av den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen och som inte var förfallna till betalning vid offentliggörandet.

Medlemsstaterna ska säkerställa att borgenärer som inte är nöjda med de skyddsåtgärder som i enlighet med artikel 122 n erbjuds i den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen får, inom tre månader efter det offentliggörande av den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen som avses i artikel 123, ansöka hos den behöriga administrativa eller rättsliga myndigheten om betryggande skyddsåtgärder, under förutsättning att sådana borgenärer på ett trovärdigt sätt kan visa att den gränsöverskridande fusionen medför att deras fordringar riskerar att inte tillgodoses och att inga betryggande skyddsåtgärder har erhållits från de fusionerande bolagen.

Medlemsstaterna ska säkerställa att skyddsåtgärderna är villkorade av att den gränsöverskridande fusionen får verkan i enlighet med artikel 129.

2. Medlemsstaterna får kräva att de fusionerande bolagens förvaltnings- eller ledningsorgan lämnar en förklaring som korrekt återspeglar bolagens aktuella ekonomiska ställning på ett datum som inte får infalla tidigare än en månad innan förklaringen offentliggörs. I förklaringen ska förvaltnings- eller ledningsorganet ange att det, på grundval av den information som är tillgänglig för det på dagen för förklaringen och efter att ha gjort rimliga undersökningar, inte känner till någon anledning till att det bolag som uppstår genom fusionen inte skulle kunna fullgöra sina skyldigheter vid den tidpunkt då de ska fullgöras. Förklaringen ska offentliggöras tillsammans med den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen i enlighet med artikel 123.

3. Punkterna 1 och 2 ska inte påverka tillämpningen av lagstiftningen i de fusionerande bolagens medlemsstater om fullgörande av eller ställande av säkerhet för betalningsskyldigheter eller andra skyldigheter gentemot offentliga organ.

Artikel 126c

Information till och samråd med arbetstagare

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagarnas rätt till information och samråd respekteras i samband med den gränsöverskridande fusionen och utövas i enlighet med den rättsliga ram som framgår av direktiv 2002/14/EG, och direktiv 2001/23/EG i de fall där den gränsöverskridande fusionen betraktas som en överlåtelse av ett företag i den mening som avses i direktiv 2001/23/EG, och, i tillämpliga fall när det gäller gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag, i enlighet med direktiv 2009/38/EG. Medlemsstaterna får besluta att arbetstagares rätt till information och samråd ska vara tillämplig med avseende på arbetstagare i andra bolag än de som avses i artikel 3.1 i direktiv 2002/14/EG.

2. Trots vad som sägs i artiklarna 123.1 b och 124.7 ska medlemsstaterna säkerställa att arbetstagarnas rätt till information och samråd respekteras, åtminstone innan beslut fattas om den gemensamma planen för den gränsöver skridande fusionen eller om den rapport som avses i artikel 124, beroende på vilket som kommer först, på ett sådant sätt att ett motiverat svar ges till arbetstagarna före den bolagsstämma som avses i artikel 126.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av gällande bestämmelser eller praxis som är gynnsammare för arbetstagarna ska medlemsstaterna besluta om formerna för utövandet av rätten till information och samråd i enlighet med artikel 4 i direktiv 2002/14/EG.”

14. Artikel 127 ska ersättas med följande:

”Artikel 127

Fusionsintyg

1. Medlemsstaterna ska utse en domstol, notarius publicus eller en eller flera andra myndigheter som ska vara behöriga att kontrollera huruvida gränsöverskridande fusioner är lagenliga med avseende på de delar av förfarandet som regleras av den medlemsstats lagstiftning som det fusionerande bolaget omfattas av och att utfärda ett fusionsintyg som anger att alla relevanta villkor är uppfyllda och att alla förfaranden och formaliteter i medlemsstaten för det fusionerande bolaget har fullgjorts (nedan kallad den behöriga myndigheten).

914

SOU 2021:18			Bilaga 3
12.12.2019		Europeiska unionens officiella tidning	L 321/27
	SV

Ett sådant fullgörande av förfaranden och formaliteter kan bestå av fullgörande av eller ställande av säkerhet för betalningsskyldighet eller andra skyldigheter gentemot offentliga organ, eller uppfyllande av särskilda sektorsspecifika krav, inbegripet ställande av säkerhet för skyldigheter som uppstår till följd av pågående förfaranden.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att det fusionerande bolagets ansökan om att erhålla ett fusionsintyg åtföljs av a) den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen,

b) den rapport med eventuellt bifogat yttrande som avses i artikel 124 och den rapport som avses i artikel 125, om de är tillgängliga,

c) eventuella synpunkter som lämnats i enlighet med artikel 123.1, och

d) uppgifter om bolagsstämmans godkännande enligt artikel 126.

3. Medlemsstaterna får kräva att det fusionerande bolagets ansökan om att erhålla ett fusionsintyg åtföljs av ytterligare uppgifter, särskilt följande:

a) Antalet arbetstagare vid tidpunkten för upprättandet av den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen.

b) Förekomsten av dotterbolag och deras respektive geografiska belägenhet.

c) Uppgifter om det fusionerande bolagets fullgörande av skyldigheter gentemot offentliga organ.

Vid tillämpning av denna punkt får de behöriga myndigheterna begära sådana uppgifter från andra berörda myndigheter, om de inte tillhandahållits av det fusionerande bolaget.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att den ansökan som avses i punkterna 2 och 3, inklusive inlämningen av alla uppgifter och handlingar, kan göras helt och hållet online utan att de sökande behöver inställa sig personligen vid den behöriga myndigheten, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i avdelning I kapitel III.

5. När det gäller efterlevnaden av bestämmelserna om arbetstagarnas medverkan enligt artikel 133 ska den behöriga myndigheten i medlemsstaten för det fusionerande bolaget kontrollera att den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen innefattar information om de förfaranden genom vilka de relevanta bestämmelserna fastställs och om eventuella alternativ när det gäller sådana bestämmelser.

6. Som en del av den kontroll som avses i punkt 1 ska den behöriga myndigheten undersöka följande:

a) Alla handlingar och uppgifter som lämnats till den behöriga myndigheten i enlighet med punkterna 2 och 3.

b) I relevanta fall, upplysningar från de fusionerande bolagen om att det förfarande som avses i artikel 133.3 och 133.4 har inletts.

7. Medlemsstaterna ska säkerställa att den kontroll som avses i punkt 1 utförs inom tre månader från dagen för mottagandet av handlingarna och uppgifterna om det fusionerande bolagets bolagsstämmas godkännande av den gränsöverskridande fusionen. Kontrollen ska ha ett av följande resultat:

a) Om det fastställs att den gränsöverskridande fusionen uppfyller alla relevanta villkor och att alla nödvändiga förfaranden och formaliteter har fullgjorts ska den behöriga myndigheten utfärda ett fusionsintyg.

b) Om det fastställs att den gränsöverskridande fusionen inte uppfyller alla relevanta villkor eller att inte alla nödvändiga förfaranden och formaliteter har fullgjorts, ska den behöriga myndigheten inte utfärda fusionsintyget och den ska underrätta bolaget om skälen för sitt beslut; i så fall får den behöriga myndigheten ge bolaget möjlighet att uppfylla de relevanta villkoren eller att fullgöra förfarandena eller formaliteterna inom en rimlig tidsperiod.

8. Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten inte utfärdar ett fusionsintyg om det i enlighet med nationell lagstiftning fastställs att en gränsöverskridande fusion genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för kriminella ändamål.

9. Om den behöriga myndigheten i samband med den kontroll som avses i punkt 1 har särskild misstanke om att den gränsöverskridande fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för kriminella ändamål, ska den beakta relevanta sakförhållanden och omständigheter, till exempel – i relevanta fall och inte beaktade separat – vägledande faktorer som den behöriga myndigheten har fått kännedom om under den kontroll som avses i punkt 1, inbegripet genom samråd med berörda myndigheter. Bedömningen enligt den här punkten ska genomföras från fall till fall genom ett förfarande som regleras i nationell lagstiftning.

915

Bilaga 3			SOU 2021:18
L 321/28		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2019
	SV

10. Om det för bedömningen enligt punkterna 8 och 9 är nödvändigt att beakta ytterligare uppgifter eller göra ytterligare utredningar, får den period på tre månader som föreskrivs i punkt 7 förlängas med ytterligare högst tre månader.

11. Om det på grund av det gränsöverskridande förfarandets komplexitet inte är möjligt att genomföra bedömningen inom de tidsfrister som anges i punkterna 7 och 10, ska medlemsstaterna säkerställa att den sökande underrättas om skälen till dröjsmålet innan de tidsfristerna löper ut.

12. Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten får samråda med andra relevanta myndigheter som är behöriga på de olika områden som berörs av den gränsöverskridande fusionen, inbegripet myndigheter i medlemsstaten för det bolag som uppstår genom fusionen, och från dessa myndigheter och från det fusionerande bolaget erhålla de uppgifter och handlingar som behövs för att kontrollera den gränsöverskridande fusionens lagenlighet inom ramen för de förfaranden som fastställs i nationell rätt. För bedömningen får den behöriga myndigheten anlita en oberoende sakkunnig.”

15. Följande artikel ska införas:

”Artikel 127a

Överföring av fusionsintyget

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att fusionsintyget delas med de myndigheter som avses i artikel 128.1 genom systemet för sammankoppling av register.

Medlemsstaterna ska också säkerställa att fusionsintyget finns tillgängligt genom systemet för sammankoppling av register.

2. Tillgången till fusionsintyget ska vara kostnadsfri för de myndigheter som avses i artikel 128.1 och för registren.”

16. Artikel 128 ska ändras på följande sätt: a) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel ska varje fusionerande bolag till den myndighet som avses i punkt 1 i denna artikel överlämna den gemensamma plan för den gränsöverskridande fusionen som godkänts av den bolagsstämma som avses i artikel 126 eller, om bolagsstämmans godkännande inte krävs i enlighet med artikel 132.3, den gemensamma plan för den gränsöverskridande fusionen som godkänts av vart och ett av de fusionerande bolagen i enlighet med nationell rätt.”

b) Följande punkter ska läggas till:

”3. Varje medlemsstat ska säkerställa att varje ansökan enligt punkt 1 från något av de fusionerande bolagen, inklusive inlämnande av uppgifter och handlingar, kan göras helt och hållet online utan att de sökande behöver inställa sig personligen vid den myndighet som avses i punkt 1, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i avdelning I kapitel III.

4. Den myndighet som avses i punkt 1 ska godkänna den gränsöverskridande fusionen så snart den har fastställt att alla relevanta villkor är uppfyllda.

5. Fusionsintyget ska godtas av den myndighet som avses i punkt 1 som ett intyg som slutgiltigt styrker att alla tillämpliga förfaranden och formaliteter inför en fusion har fullgjorts i respektive medlemsstat, utan vilket den gränsöverskridande fusionen inte kan godkännas.”

17. Artikel 130 ska ersättas med följande:

”Artikel 130

Registrering

1. Lagstiftningen i medlemsstaterna för de fusionerande bolagen och för det bolag som uppstår genom fusionen ska med avseende på respektive territorium fastställa arrangemangen, i enlighet med artikel 16, för att offentliggöra fullgörandet av den gränsöverskridande fusionen i deras register.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att åtminstone följande uppgifter förs in i deras register:

a) I registret i medlemsstaten för det bolag som uppstår genom fusionen: att registreringen av det bolag som uppstår genom fusionen är följden av en gränsöverskridande fusion.

916

SOU 2021:18			Bilaga 3
12.12.2019		Europeiska unionens officiella tidning	L 321/29
	SV

b) I registret i medlemsstaten för det bolag som uppstår genom fusionen: datum för registrering av det bolag som uppstår genom fusionen.

c) I registret i medlemsstaten för vart och ett av de fusionerande bolagen: att avregistreringen eller avförandet av det fusionerande bolaget från registret är en följd av en gränsöverskridande fusion.

d) I registret i medlemsstaten för vart och ett av de fusionerande bolagen: det datum då det fusionerande bolaget avregistreras eller avförs från registret.

e) I registren i medlemsstaterna för vart och ett av de fusionerande bolagen respektive i medlemsstaten för det bolag som uppstår genom fusionen: registreringsnummer, namn och rättslig form för vart och ett av de fusionerande bolagen respektive för det bolag som uppstår genom fusionen.

Registren ska offentliggöra de uppgifter som avses i första stycket, och göra dem tillgängliga, genom systemet för sammankoppling av register.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att registret i medlemsstaten för det bolag som uppstår genom den gränsöver skridande fusionen, genom systemet för sammankoppling av register, underrättar registret i medlemsstaten för vart och ett av de fusionerande bolagen om att den gränsöverskridande fusionen har fått verkan. Medlemsstaterna ska också säkerställa att det fusionerande bolaget avregistreras eller avförs från registret omedelbart vid mottagandet av den underrättelsen.”

18. Artikel 131 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. När en gränsöverskridande fusion genomförs enligt artikel 119.2 a, c och d ska följande rättsverkningar inträda från och med den tidpunkt som avses i artikel 129:

a) Det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder, inklusive samtliga avtal, krediter, rättigheter och skyldigheter, ska överföras till det övertagande bolaget.

b) Aktieägarna i det överlåtande bolaget ska bli aktieägare i det övertagande bolaget, såvida de inte har avyttrat sina aktier enligt artikel 126a.1.

c) Det överlåtande bolaget ska upphöra att existera.”

b) I punkt 2 ska leden a och b ersättas med följande:

”a) De fusionerande bolagens samtliga tillgångar och skulder, inklusive samtliga avtal, krediter, rättigheter och skyldigheter, ska överföras till det nya bolaget.

b) Aktieägarna i de fusionerande bolagen ska bli aktieägare i det nybildade bolaget, såvida de inte har avyttrat sina aktier enligt artikel 126a.1.”

19. Artikel 132 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. I de fall en gränsöverskridande fusion genom förvärv genomförs av antingen ett bolag som innehar samtliga aktier och andra värdepapper som ger rösträtt vid bolagsstämmor i det eller de överlåtande bolagen eller av en person som direkt eller indirekt innehar samtliga aktier i det övertagande bolaget och i det eller de överlåtande bolagen, och det övertagande bolaget inte tilldelar några aktier inom ramen för fusionen,

—ska artiklarna 122 b, c, e och m, 125 och 131.1 b inte tillämpas,

—ska artiklarna 124 och 126.1 inte tillämpas på det eller de överlåtande bolagen.”

b) Följande punkt ska läggas till:

”3. I de fall lagstiftningen i medlemsstaterna för samtliga fusionerande bolag föreskriver ett undantag från bolagsstämmans godkännande i enlighet med artikel 126.3 och punkt 1 i den här artikeln ska den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen eller de uppgifter som avses i artikel 123.1–123.3, och de rapporter som avses i artiklarna 124 och 125, göras tillgängliga minst en månad innan bolaget fattar beslut om fusionen i enlighet med nationell rätt.”

20. Artikel 133 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 2 ska inledningen ersättas med följande:

”2. Eventuella gällande bestämmelser om arbetstagarnas medverkan i den medlemsstat där det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen har sitt säte ska emellertid inte tillämpas om minst ett av de fusionerande bolagen under de sex månader som föregår offentliggörandet av den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen har ett genomsnittligt antal arbetstagare motsvarande fyra femtedelar av den tillämpliga tröskelnivå som fastställts i lagstiftningen i den medlemsstat vars jurisdiktion omfattar det fusionerande bolaget och som utlöser arbetstagarnas medverkan i den mening som avses i artikel 2 k i direktiv 2001/86/EG, eller om det i den nationella lagstiftning som är tillämplig på det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen”.

917

Bilaga 3			SOU 2021:18
L 321/30		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2019
	SV

b) I punkt 4 ska led a ersättas med följande:

”a) ska de ge de relevanta organen i de fusionerande bolagen, i de fall åtminstone ett av de fusionerande bolagen omfattas av ett system för arbetstagares medverkan i den mening som avses i artikel 2 k i direktiv 2001/86/ EG, rätt att utan föregående förhandlingar välja att direkt omfattas av de referensbestämmelser för medverkan som avses i del 3 led b i bilagan till det direktivet, enligt lagstiftningen i den medlemsstat där det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen ska ha sitt säte och iaktta dessa bestämmelser från och med dagen för registreringen,”.

c) Punkt 7 ska ersättas med följande:

”7. Om det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen omfattas av ett system för arbetstagares medverkan ska det bolaget vara skyldigt att vidta åtgärder för att säkerställa att arbetstagarnas rätt till medverkan skyddas vid eventuella därpå följande ombildningar, fusioner eller delningar, gränsöverskridande eller inhemska, under en period på fyra år efter det att den gränsöverskridande fusionen fått verkan, genom att i tillämpliga delar tillämpa de bestämmelser som anges i punkterna 1–6.”

d) Följande punkt ska läggas till:

”8. Ett bolag ska meddela sina arbetstagare eller deras representanter om det väljer att tillämpa de referensbe stämmelser för medverkan som avses i punkt 3 h eller om det inleder förhandlingar inom det särskilda förhandlingsorganet. I det senare fallet ska bolaget utan onödigt dröjsmål meddela sina arbetstagare eller deras representanter resultatet av dessa förhandlingar.”

21. Följande artikel ska införas:

”Artikel 133a

Oberoende sakkunniga

1. Medlemsstaterna ska fastställa regler om åtminstone civilrättsligt ansvar för den oberoende sakkunniga person som ansvarar för att utarbeta den rapport som avses i artikel 125.

2. Medlemsstaterna ska ha regler som säkerställer att

a) den sakkunniga personen, eller den juridiska person på vars vägnar den sakkunniga personen är verksam, är oberoende av och inte har någon intressekonflikt i förhållande till det bolag som ansöker om ett fusionsintyg, och

b) den sakkunniga personens utlåtande är opartiskt och objektivt och ges i syfte att bistå den behöriga myndigheten, i enlighet med kraven på oberoende och opartiskhet enligt den lagstiftning och de tillämpliga yrkesnormer som den sakkunniga personen omfattas av.”

22. I artikel 134 ska följande stycke läggas till:

”Första stycket påverkar inte medlemsstaternas befogenheter, bland annat – i fråga om straffrätt, förebyggande och bekämpning av finansiering av terrorism, sociallagstiftning, beskattning och brottsbekämpning – att påföra åtgärder och sanktioner enligt nationell rätt efter den dag då den gränsöverskridande fusionen fick verkan.”

23. I avdelning II ska följande kapitel läggas till:

”KAPITEL IV

Gränsöverskridande delningar av bolag med begränsat ansvar

Artikel 160a

Tillämpningsområde

1. Detta kapitel ska tillämpas på gränsöverskridande delningar av bolag med begränsat ansvar som har bildats i enlighet med en medlemsstats lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom unionen, under förutsättning att minst två av de bolag med begränsat ansvar som deltar i delningen omfattas av lagstiftningen i olika medlemsstater (nedan kallade gränsöverskridande delningar).

2. Trots det som sägs i artikel 160b.4 ska detta kapitel också tillämpas på gränsöverskridande delningar om åtminstone en av de berörda medlemsstaternas nationella lagstiftning tillåter att den kontanta betalning som avses i artikel 160b.4 a och b överstiger 10 % av det nominella värdet eller, i avsaknad av ett sådant nominellt värde, 10 % av det bokförda parivärdet av värdepapper eller aktier som representerar kapitalet i de mottagande bolagen.

918

SOU 2021:18			Bilaga 3
12.12.2019		Europeiska unionens officiella tidning	L 321/31
	SV

3. Detta kapitel ska inte tillämpas på gränsöverskridande delningar som omfattar ett bolag vars syfte är kollektiva investeringar av kapital som erhålls av allmänheten, som bedriver verksamhet på grundval av principen om riskspridning och vars andelar, på innehavarnas begäran, återköps eller inlöses, direkt eller indirekt, ur det bolagets tillgångar. Åtgärder som vidtas av ett sådant bolag för att säkerställa att börsvärdet på dess andelar inte skiljer sig avsevärt från värdet på dess nettotillgångar ska anses motsvara sådant återköp eller sådan inlösen.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att detta kapitel inte tillämpas på bolag under någon av följande omständigheter:

a) Bolaget är i likvidation och har börjat fördela tillgångarna till sina aktieägare.

b) Bolaget är föremål för resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och resolutionsmekanismer som framgår av avdelning IV i direktiv 2014/59/EU.

5. Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa detta kapitel på bolag som är

a) föremål för insolvensförfaranden eller föremål för ramverk för förebyggande rekonstruktion,

b) föremål för andra likvidationsförfaranden än de som avses i punkt 4 a, eller

c) föremål för krisförebyggande åtgärder enligt definitionen i artikel 2.1.101 i direktiv 2014/59/EU.

Artikel 160b

Definitioner

I detta kapitel avses med

1. bolag: ett bolag med begränsat ansvar av en typ som förtecknas i bilaga II,

2. bolag som delas: ett bolag som, i processen för en gränsöverskridande delning, överför samtliga tillgångar och skulder till två eller flera andra bolag vid en fullständig delning, eller som överför en del av sina tillgångar och skulder till ett eller flera andra bolag vid en partiell delning eller delning genom separation,

3. mottagande bolag: ett bolag som bildats i samband med en gränsöverskridande delning,

4. delning: ett förfarande genom vilket

a) ett bolag som delas, vid upplösning utan likvidation, överför samtliga sina tillgångar och skulder till två eller fler mottagande bolag mot vederlag, till aktieägarna i det bolag som delas, i form av värdepapper eller aktier i de mottagande bolagen och, i tillämpliga fall, en kontantersättning på högst 10 % av det nominella värdet eller, i avsaknad av nominellt värde, en kontantersättning på högst 10 % av dessa värdepappers eller aktiers bokförda parivärde (nedan kallad fullständig delning),

b) ett bolag som delas överför en del av sina tillgångar och skulder till ett eller flera mottagande bolag mot vederlag, till aktieägarna i det bolag som delas, i form av värdepapper eller aktier i de mottagande bolagen, i det bolag som delas eller i både de mottagande bolagen och det bolag som delas och, i tillämpliga fall, en kontanter sättning på högst 10 % av det nominella värdet eller, i avsaknad av nominellt värde, en kontantersättning på högst 10 % av dessa värdepappers eller aktiers bokförda parivärde (nedan kallad partiell delning), eller

c) ett bolag som delas överför en del av sina tillgångar och skulder till ett eller flera mottagande bolag mot vederlag, till det bolag som delas, i form av värdepapper eller aktier i de mottagande bolagen (nedan kallad delning genom separation).

Artikel 160c

Förfaranden och formaliteter

I överensstämmelse med unionsrätten ska lagstiftningen i medlemsstaten för det bolag som delas reglera de delar av förfarandena och formaliteterna som ska fullgöras i samband med den gränsöverskridande delningen för att erhålla delningsintyget, medan lagstiftningen i medlemsstaterna för de mottagande bolagen ska reglera de delar av förfarandena och formaliteterna som ska fullgöras efter det att delningsintyget erhållits.

919

Bilaga 3			SOU 2021:18
L 321/32	SV	Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2019

Artikel 160d

Plan för gränsöverskridande delningar

Förvaltnings- eller ledningsorganet i det bolag som delas ska utarbeta en plan för den gränsöverskridande delningen. Planen för den gränsöverskridande delningen ska åtminstone innehålla uppgifter om

a) rättslig form, namn och säte för det bolag som delas samt den rättsliga form, det namn och det säte som föreslagits för det eller de nya bolag som uppstår genom den gränsöverskridande delningen,

b) utbytesförhållandet för värdepapper eller aktier som representerar bolagens kapital och, i tillämpliga fall, kontantersättningens belopp,

c) villkoren för tilldelning av värdepapper eller aktier som representerar kapitalet i de mottagande bolagen eller i det bolag som delas,

d) den föreslagna vägledande tidsplanen för den gränsöverskridande delningen,

e) den gränsöverskridande delningens sannolika följder för sysselsättningen,

f) den dag från vilken innehavet av värdepapper eller aktier som representerar bolagens kapital ger rätt till del i vinsten och eventuella särskilda villkor rörande denna rätt,

g) det eller de datum från vilket eller vilka transaktioner i det bolag som delas i bokföringshänseende ska anses som transaktioner i de mottagande bolagen,

h) eventuella särskilda förmåner som beviljas ledamöter i förvaltnings-, lednings-, tillsyns- eller kontrollorganen i det bolag som delas,

i) de rättigheter som de mottagande bolagen tilldelar aktieägare i det bolag som delas med speciella rättigheter eller innehavare av andra värdepapper än aktier som representerar kapitalet i det bolag som delas, eller de åtgärder som föreslås avseende detta,

j) de mottagande bolagens stiftelseurkunder, i relevanta fall, och bolagsordningen om denna finns i ett särskilt instrument, och, vid en partiell delning eller en delning genom separation, eventuella ändringar av stiftelseurkunden för det bolag som delas,

k) i lämpliga fall, information om de förfaranden genom vilka överenskommelser om arbetstagares inflytande över besluten om deras rätt till medverkan i de mottagande bolagen fastställs i enlighet med artikel 160l,

l) en noggrann beskrivning av tillgångar och skulder i det bolag som delas och en förklaring om hur dessa tillgångar och skulder ska fördelas mellan de mottagande bolagen, eller behållas av det bolag som delas vid en partiell delning eller en delning genom separation, inbegripet bestämmelser om behandlingen av de tillgångar eller skulder som inte är uttryckligen fördelade i planen för den gränsöverskridande delningen, exempelvis tillgångar eller skulder som är okända på den dag då planen för den gränsöverskridande delningen utarbetas,

m) uppgifter om värderingen av de tillgångar och skulder som ska fördelas på respektive bolag som deltar i den gränsöverskridande delningen,

n) dagen för den redovisning för det bolag som delas som används för att fastställa villkoren för den gränsöver skridande delningen,

o) i lämpliga fall, tilldelningen till aktieägarna i det bolag som delas av aktier och värdepapper i de mottagande bolagen, i det bolag som delas eller i båda, och det kriterium som ligger till grund för en sådan tilldelning,

p) närmare uppgifter om erbjudandet om kontantersättning till aktieägare i enlighet med artikel 160i,

q) skyddsåtgärder som erbjuds borgenärer, såsom garantier eller utfästelser.

Artikel 160e

Förvaltnings- eller ledningsorganets rapport till aktieägare och arbetstagare

1. Förvaltnings- eller ledningsorganet i det bolag som delas ska utarbeta en rapport till aktieägare och arbetstagare som dels beskriver och ger underlag till de rättsliga och ekonomiska aspekterna av den gränsöverskridande delningen, dels beskriver den gränsöverskridande delningens konsekvenser för arbetstagarna.

920

SOU 2021:18			Bilaga 3
12.12.2019		Europeiska unionens officiella tidning	L 321/33
	SV

Den ska särskilt beskriva den gränsöverskridande delningens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet.

2. Rapporten ska också innehålla ett avsnitt för aktieägare och ett avsnitt för arbetstagare.

Bolaget får besluta att antingen utarbeta en rapport som innehåller de två avsnitten eller utarbeta separata rapporter för aktieägare respektive arbetstagare som innehåller det relevanta avsnittet.

3. Avsnittet för aktieägarna i rapporten ska särskilt beskriva följande:

a) Kontantersättningen och den metod som använts för att fastställa kontantersättningen.

b) I tillämpliga fall, aktiernas utbytesförhållande och den eller de metoder som använts för att komma fram till aktiernas utbytesförhållande.

c) Den gränsöverskridande delningens konsekvenser för aktieägare.

d) De rättigheter och metoder för gottgörelse som är tillgängliga för aktieägare i enlighet med artikel 160i.

4. Avsnittet för aktieägare i rapporten ska inte krävas när samtliga aktieägare i bolaget har gått med på att detta krav kan frångås. Medlemsstaterna får undanta enmansbolag från bestämmelserna i denna artikel.

5. Avsnittet för arbetstagare i rapporten ska särskilt beskriva följande:

a) Den gränsöverskridande delningens konsekvenser för anställningsförhållanden och i tillämpliga fall eventuella åtgärder för att skydda dessa förhållanden.

b) Väsentliga ändringar av de gällande anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet.

c) Hur de faktorer som anges i leden a och b även påverkar eventuella dotterbolag till bolaget.

6. Rapporten eller rapporterna ska, tillsammans med den gemensamma planen för den gränsöverskridande delningen i förekommande fall, åtminstone göras tillgängliga elektroniskt för aktieägarna och arbetstagarrepresen tanterna i det bolag som delas eller, om sådana representanter inte finns, för arbetstagarna själva, minst sex veckor före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel 160h.

7. Om förvaltnings- eller ledningsorganet i det bolag som delas i god tid erhåller ett yttrande om den information som avses i punkterna 1 och 5 från arbetstagarrepresentanterna eller, om sådana representanter inte finns, från arbetstagarna själva, i enlighet med nationell rätt, ska aktieägarna informeras om detta och yttrandet bifogas rapporten.

8. Avsnittet för arbetstagare i rapporten ska inte krävas när ett bolag som delas och dess eventuella dotterbolag inte har några arbetstagare utöver dem som ingår i förvaltnings- eller ledningsorganet.

9. Om kravet på det avsnitt för aktieägare i rapporten som avses i punkt 3 frångås i enlighet med punkt 4 och det avsnitt för arbetstagare som avses i punkt 5 inte krävs enligt punkt 8, ska det inte krävas någon rapport.

10. Punkterna 1–9 i denna artikel ska inte påverka gällande informations- och samrådsrättigheter och därtill relaterade förfaranden som föreskrivs på nationell nivå efter införlivandet av direktiven 2002/14/EG och 2009/38/EG.

Artikel 160f

Rapport av oberoende sakkunnig

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att en oberoende sakkunnig granskar planen för den gränsöverskridande delningen och utarbetar en rapport för aktieägare. Rapporten ska göras tillgänglig för aktieägarna minst en månad före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel 160h. Beroende på medlemsstatens lagstiftning får den sakkunniga personen vara en fysisk eller en juridisk person.

2. Den rapport som avses i punkt 1 ska under alla omständigheter inbegripa den sakkunniga personens utlåtande beträffande huruvida kontantersättningen och aktiernas utbytesförhållande är adekvata. Vid sin bedömning av kontantersättningen ska den sakkunniga personen beakta marknadspriset, i förekommande fall, för aktierna i det bolag som delas före tillkännagivandet av förslaget till delning, eller värdet av bolaget exklusive effekterna av den föreslagna delningen, såsom det fastställts i enlighet med allmänt vedertagna värderingsmetoder. Rapporten ska åtminstone

921

Bilaga 3			SOU 2021:18
L 321/34		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2019
	SV

a) ange den eller de metoder som använts för att fastställa den föreslagna kontantersättningen,

b) ange den eller de metoder som använts för att fastställa det föreslagna utbytesförhållandet för aktier,

c) fastställa huruvida den eller de metoderna är adekvata för bedömningen av kontantersättningen och aktiernas utbytesförhållande, ange det värde som dessa metoder lett till och yttra sig över den relativa vikt som metoderna tillmättes när värdet fastställdes, och

d) beskriva eventuella särskilda värderingsproblem som uppkommit.

Den sakkunniga personen ska ha rätt att av det bolag som delas erhålla all information som är nödvändig för att den sakkunniga personen ska kunna fullgöra sina uppgifter.

3. Det ska inte krävas att planen för den gränsöverskridande delningen granskas av en oberoende sakkunnig och det ska inte heller krävas någon rapport av en oberoende sakkunnig om alla aktieägare i det bolag som delas har kommit överens om detta.

Medlemsstaterna får undanta enmansbolag från tillämpningen av denna artikel.

Artikel 160g

Offentliggörande

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att följande handlingar offentliggörs av bolaget och görs tillgängliga för allmänheten i registret i medlemsstaten för det bolag som delas minst en månad före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel 160h.

a) Planen för den gränsöverskridande delningen.

b) Ett meddelande där det delade bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarrepresentanter eller, om sådana representanter inte finns, arbetstagarna själva, informeras om att de senast fem arbetsdagar före dagen för bolagsstämman får lämna synpunkter till bolaget på planen för den gränsöverskridande delningen.

Medlemsstaterna får kräva att rapporten av den oberoende sakkunniga personen offentliggörs, och görs tillgänglig för allmänheten, i registret.

Medlemsstaterna ska säkerställa att bolaget kan utesluta konfidentiell information vid offentliggörandet av rapporten av den oberoende sakkunniga personen.

De handlingar som offentliggörs enlighet med denna punkt ska också vara tillgängliga genom systemet för sammankoppling av register.

2. Medlemsstaterna får undanta ett bolag som delas från det krav på offentliggörande som avses i punkt 1 i den här artikeln om bolaget – under en oavbruten period som inleds minst en månad före den dag som fastställts för den bolagsstämma som avses i artikel 160h och som avslutas tidigast när bolagsstämman avslutas – gör de handlingar som avses i punkt 1 i den här artikeln kostnadsfritt tillgängliga för allmänheten på sin webbplats.

Medlemsstaterna får dock inte underkasta detta undantag andra krav eller begränsningar än sådana som är nödvändiga för att säkerställa webbplatsens säkerhet och handlingarnas äkthet, och som är proportionella för att uppnå dessa mål.

3. Om det bolag som delas gör planen för den gränsöverskridande delningen tillgänglig i enlighet med punkt 2 i denna artikel, ska det minst en månad före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel 160h lämna följande uppgifter till registret:

a) Rättslig form för, namn på och säte för det bolag som delas och rättslig form, namn och säte som föreslagits för det eller de nybildade bolag som uppstår genom den gränsöverskridande delningen.

b) Det register till vilket de handlingar som avses i artikel 14 getts in avseende det bolag som delas och dess registreringsnummer i det registret.

c) En uppgift om de arrangemang som inrättats för att borgenärer, arbetstagare och aktieägare ska kunna utöva sina rättigheter.

d) Närmare uppgifter om webbplatsen där planen för den gränsöverskridande delningen, det meddelande som avses i punkt 1, rapporten av den oberoende sakkunniga personen och fullständiga uppgifter om de arrangemang som avses i led c i den här punkten kan erhållas kostnadsfritt online.

922

SOU 2021:18			Bilaga 3
12.12.2019		Europeiska unionens officiella tidning	L 321/35
	SV

De uppgifter som avses i första stycket a–d ska göras tillgängliga för allmänheten i registret.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att de krav som avses i punkterna 1 och 3 kan uppfyllas helt och hållet online utan att de sökande behöver inställa sig personligen vid någon behörig myndighet i den berörda medlemsstaten, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i avdelning I kapitel III.

5. Utöver det offentliggörande som avses i punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel får medlemsstaterna kräva att planen för den gränsöverskridande delningen eller de uppgifter som avses i punkt 3 i denna artikel offentliggörs i deras officiella kungörelseorgan eller via en central elektronisk plattform i enlighet med artikel 16.3. I det fallet ska medlemsstaterna säkerställa att registret skickar de relevanta uppgifterna till det officiella kungörelseorganet eller till den centrala elektroniska plattformen.

6. Medlemsstaterna ska säkerställa att de handlingar som avses i punkt 1 eller de uppgifter som avses i punkt 3 är kostnadsfritt tillgängliga för allmänheten genom systemet för sammankoppling av register.

Medlemsstaterna ska också säkerställa att eventuella avgifter som registren debiterar bolaget för det offentliggörande som avses i punkterna 1 och 3 och, i tillämpliga fall, för det offentliggörande som avses i punkt 5 inte överstiger vad som krävs för att täcka kostnaden för att tillhandahålla sådana tjänster.

Artikel 160h

Bolagsstämmans godkännande

1. Efter att i tillämpliga fall ha tagit del av de rapporter som avses i artiklarna 160e och 160f, yttranden från arbetstagare som lämnats i enlighet med artikel 160e och synpunkter som lämnats i enlighet med artikel 160g ska bolagsstämman i det bolag som delas besluta, i form av en resolution, huruvida planen för den gränsöverskridande delningen ska godkännas och huruvida stiftelseurkunden, och bolagsordningen om denna finns i ett särskilt instrument, ska anpassas.

2. Bolagsstämman i det bolag som delas får förbehålla sig rätten att ställa som villkor för den gränsöverskridande delningens genomförande att den uttryckligen bekräftar de närmare bestämmelser som avses i artikel 160l.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att det för godkännande av planen för den gränsöverskridande delningen och av eventuella ändringar av den planen krävs en majoritet på minst två tredjedelar men högst 90 % av de röster som är förenade med de företrädda aktierna eller det företrädda tecknade kapitalet på bolagsstämman. Under alla omständigheter får majoritetströskeln inte vara högre än vad som föreskrivs i nationell rätt för godkännande av gränsöverskridande fusioner.

4. Om en klausul i planen för den gränsöverskridande delningen eller en ändring av stiftelseurkunden för det bolag som delas leder till en ökning av en aktieägares ekonomiska förpliktelser gentemot bolaget eller tredje part, får medlemsstaterna under sådana särskilda omständigheter kräva att en sådan klausul eller ändringen av stiftelseurkunden för det bolag som delas ska godkännas av den berörda aktieägaren, förutsatt att en sådan aktieägare inte kan utöva de rättigheter som fastställs i artikel 160i.

5. Medlemsstaterna ska säkerställa att det inte är möjligt att invända mot bolagsstämmans godkännande av den gränsöverskridande delningen enbart på grunden

a) att det utbytesförhållande för aktierna som avses i artikel 160d b inte är korrekt fastställt,

b) att den kontantersättning som avses i artikel 160d p inte är korrekt fastställd, eller

c) att de uppgifter som lämnats om det utbytesförhållande för aktierna som avses i led a eller den kontantersättning som avses i led b inte uppfyllde de rättsliga kraven.

Artikel 160i

Skydd av aktieägare

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att åtminstone de aktieägare i ett bolag som delas som röstade emot godkännandet av planen för den gränsöverskridande delningen har rätt att avyttra sina aktier i utbyte mot en adekvat kontantersättning på de villkor som anges i punkterna 2–6, under förutsättning att de till följd av den gränsöver skridande delningen skulle förvärva aktier i de mottagande bolagen som skulle omfattas av lagstiftningen i annan medlemsstat än medlemsstaten för det bolag som delas.

Medlemsstaterna får även föreskriva att andra aktieägare i det bolag som delas ska ha den rätt som avses i första stycket.

923

Bilaga 3			SOU 2021:18
L 321/36		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2019
	SV

Medlemsstaterna får kräva att en uttrycklig invändning mot planen för den gränsöverskridande delningen, aktieägares avsikt att utöva sin rätt att avyttra sina aktier, eller båda, ska dokumenteras på lämpligt sätt, senast vid den bolagsstämma som avses i artikel 160h. Medlemsstaterna får tillåta att registrering av en invändning mot planen för den gränsöverskridande delningen betraktas som vederbörlig dokumentation av ett negativt omröstningsresultat.

2. Medlemsstaterna ska fastställa den tidsfrist inom vilken de aktieägare som avses i punkt 1 måste anmäla till det bolag som delas att de har beslutat att utöva rätten att avyttra sina aktier. Denna tidsfrist får inte vara längre än en månad från den bolagsstämma som avses i artikel 160h. Medlemsstaterna ska säkerställa att det bolag som delas anger en elektronisk adress för mottagande av denna anmälan på elektronisk väg.

3. Medlemsstaterna ska vidare fastställa den tidsfrist inom vilken den kontantersättning som anges i planen för den gränsöverskridande delningen ska betalas. Denna tidsfrist får inte löpa ut senare än två månader efter den dag då den gränsöverskridande delningen får verkan i enlighet med artikel 160q.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att aktieägare som har anmält sitt beslut att utöva rätten att avyttra sina aktier men som anser att den kontantersättning som erbjuds av det bolag som delas inte är korrekt fastställt har rätt att begära ytterligare kontantersättning vid behöriga myndigheter eller organ som är bemyndigade enligt nationell rätt. Medlemsstaterna ska fastställa en tidsfrist för begäran om ytterligare kontantersättning.

Medlemsstaterna får föreskriva att det slutliga beslutet att ge ytterligare kontantersättning gäller alla de aktieägare i det bolag som delas som har anmält sitt beslut att utöva rätten att avyttra sina aktier i enlighet med punkt 2.

5. Medlemsstaterna ska säkerställa att den medlemsstats lagstiftning som ett bolag som delas omfattas av reglerar de rättigheter som avses i punkterna 1–4 och att den medlemsstaten har exklusiv behörighet när det gäller att lösa eventuella tvister som rör dessa rättigheter.

6. Medlemsstaterna ska säkerställa att aktieägare i det bolag som delas som inte hade rätt att avyttra sina aktier eller inte utövade denna rätt men som anser att det utbytesförhållande för aktierna som anges i planen för den gränsöver skridande delningen inte är adekvat får invända mot detta förhållande och begära kontantersättning. Förfarandet för detta ska inledas vid de behöriga myndigheter eller organ som är bemyndigade enligt den medlemsstats lagstiftning som det bolag som delas omfattas av, inom den tidsfrist som fastställs i den medlemsstatens nationella lagstiftning, och ett sådant förfarande ska inte hindra registreringen av den gränsöverskridande delningen. Beslutet ska vara bindande för de mottagande bolagen och, vid en partiell delning, även för det bolag som delas.

7. Medlemsstaterna får också föreskriva att det berörda mottagande bolaget och, vid en partiell delning, också det bolag som delas, kan tillhandahålla aktier eller annan ersättning i stället för kontantersättning.

Artikel 160j

Skydd av borgenärer

1. Medlemsstaterna ska på ett betryggande sätt skydda rättigheterna för de borgenärer som har fordringar som uppkommit före offentliggörandet av planen för den gränsöverskridande delningen och som inte var förfallna till betalning vid offentliggörandet.

Medlemsstaterna ska säkerställa att borgenärer som inte är nöjda med de skyddsåtgärder som i enlighet med artikel 160d q erbjuds i planen för den gränsöverskridande delningen får, inom tre månader efter det offentliggörande av planen för den gränsöverskridande delningen som avses i artikel 160g, ansöka hos den behöriga administrativa eller rättsliga myndigheten om betryggande skyddsåtgärder, under förutsättning att sådana borgenärer på ett trovärdigt sätt kan visa att den gränsöverskridande delningen medför att deras fordringar riskerar att inte tillgodoses och att inga betryggande skyddsåtgärder har erhållits från bolaget.

Medlemsstaterna ska säkerställa att skyddsåtgärderna är villkorade av att den gränsöverskridande delningen får verkan i enlighet med artikel 160q.

2. Om en borgenär till det bolag som ska delas inte erhåller fullgörelse från det bolag som skulden fördelas på ska de övriga mottagande bolagen, och vid en partiell delning eller en delning genom separation det bolag som delas, ansvara solidariskt för den skyldigheten tillsammans med det bolag som skulden fördelas på. Det solidariska ansvaret för ett bolag som deltar i delningen ska emellertid begränsas till värdet, på den dag då delningen får verkan, av de nettotillgångar som fördelas på det bolaget.

924

SOU 2021:18			Bilaga 3
12.12.2019		Europeiska unionens officiella tidning	L 321/37
	SV

3. Medlemsstaterna får kräva att förvaltnings- eller ledningsorganet för det bolag som delas lämnar en förklaring som korrekt återspeglar bolagets aktuella ekonomiska ställning på ett datum som inte får infalla tidigare än en månad innan förklaringen offentliggörs. I förklaringen ska förvaltnings- eller ledningsorganet för det bolag som delas ange att det, på grundval av den information som är tillgänglig för det på dagen för förklaringen och efter att ha gjort rimliga undersökningar, inte känner till någon anledning till att något av de mottagande bolagen eller, vid en partiell delning, det bolag som delas, efter det att delningen får verkan inte skulle kunna fullgöra de skyldigheter som fördelats på dem enligt planen för den gränsöverskridande delningen vid den tidpunkt då de ska fullgöras. Förklaringen ska offentliggöras tillsammans med planen för den gränsöverskridande delningen i enlighet med artikel 160g.

4. Punkterna 1, 2 och 3 ska inte påverka tillämpningen av lagstiftningen i medlemsstaten för det bolag som delas om fullgörande av eller ställande av säkerhet för betalningsskyldigheter eller andra skyldigheter gentemot offentliga organ.

Artikel 160k

Information till och samråd med arbetstagare

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagares rätt till information och samråd respekteras i samband med den gränsöverskridande delningen och utövas i enlighet med den rättsliga ram som framgår av direktiv 2002/14/EG, och direktiv 2001/23/EG i de fall där den gränsöverskridande delningen betraktas som överlåtelse av ett företag i den mening som avses i direktiv 2001/23/EG, och, i tillämpliga fall när det gäller gemenskapsföretag eller grupper av gemenskapsföretag, i enlighet med direktiv 2009/38/EG. Medlemsstaterna får besluta att arbetstagares rätt till information och samråd ska vara tillämplig med avseende på arbetstagare i andra bolag än de som avses i artikel 3.1 i direktiv 2002/14/EG.

2. Trots vad som sägs i artiklarna 160e.7 och 160g.1 b ska medlemsstaterna säkerställa att arbetstagarnas rätt till information och samråd respekteras, åtminstone innan beslut fattas om planen för den gränsöverskridande delningen eller om den rapport som avses i artikel 160e, beroende på vilket som kommer först, på ett sådant sätt att ett motiverat svar ges till arbetstagarna före den bolagsstämma som avses i artikel 160h.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av gällande bestämmelser eller praxis som är gynnsammare för arbetstagarna ska medlemsstaterna besluta om formerna för utövandet av rätten till information och samråd i enlighet med artikel 4 i direktiv 2002/14/EG.

Artikel 160l

Arbetstagarnas medverkan

1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska varje mottagande bolag omfattas av eventuella gällande bestämmelser om arbetstagares medverkan i den medlemsstat där det har sitt säte.

2. Eventuella gällande bestämmelser om arbetstagarnas medverkan i den medlemsstat där det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande delningen har sitt säte ska emellertid inte tillämpas om det bolag som delas under de sex månader som föregår offentliggörandet av planen för den gränsöverskridande delningen har ett genomsnittligt antal arbetstagare motsvarande fyra femtedelar av den tillämpliga tröskelnivå som fastställts i lagstiftningen i medlemsstaten för det bolag som delas och som utlöser arbetstagarnas medverkan i den mening som avses i artikel 2 k i direktiv 2001/86/EG, eller om det i den nationella lagstiftning som är tillämplig på vart och ett av de mottagande bolagen inte

a) föreskrivs åtminstone samma nivå för arbetstagarnas medverkan som den som gällde i det bolag som delas före den gränsöverskridande delningen, mätt med hänvisning till andelen arbetstagarrepresentanter bland ledamöterna i förvaltnings- eller tillsynsorganet eller deras kommittéer eller i den ledningsgrupp som omfattar bolagets resultatenheter, om arbetstagarrepresentation förekommer, eller

b) föreskrivs samma rätt till medverkan för arbetstagarna i driftsenheter i de mottagande bolagen som är belägna i andra medlemsstater som för arbetstagarna i den medlemsstat där det mottagande bolaget har sitt säte.

925

Bilaga 3			SOU 2021:18
L 321/38		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2019
	SV

3. I de fall som avses i punkt 2 i denna artikel ska arbetstagarnas medverkan i de bolag som uppstår genom den gränsöverskridande delningen samt deras inflytande över besluten om dessa rättigheter regleras av medlemsstaterna, i tillämpliga delar och om inte annat följer av punkterna 4–7 i denna artikel, i enlighet med de principer och förfaranden som anges i artikel 12.2 och 12.4 i förordning (EG) nr 2157/2001 och följande bestämmelser i direktiv 2001/86/EG:

a) Artikel 3.1, 3.2 a i och b, 3.3, artikel 3.4 de två första meningarna, och artikel 3.5 och 3.7.

b) Artikel 4.1, 4.2 a, g och h, 4.3 och 4.4.

c) Artikel 5.

d) Artikel 6.

e) Artikel 7.1 med undantag av led b andra strecksatsen.

f) Artiklarna 8, 10, 11 och 12.

g) Del 3 led a i bilagan.

4. När medlemsstaterna reglerar de principer och förfaranden som avses i punkt 3

a) ska de ge det särskilda förhandlingsorganet rätt att, med två tredjedelars majoritet av sina medlemmar som företräder minst två tredjedelar av arbetstagarna, besluta att inte inleda förhandlingar eller att avsluta förhandlingar som redan inletts och att iaktta de gällande bestämmelserna om medverkan i medlemsstaterna för vart och ett av de mottagande bolagen,

b) får de, i de fall där referensbestämmelser för medverkan gäller efter föregående förhandlingar och utan hinder av dessa bestämmelser, besluta att begränsa andelen arbetstagarrepresentanter i de mottagande bolagens förvaltningsorgan. Om arbetstagarrepresentanterna i det bolag som delas utgjorde minst en tredjedel av förvaltnings- eller tillsynsorganet får begränsningen dock aldrig leda till en lägre andel arbetstagarrepresentanter i förvaltningsorganet än en tredjedel,

c) ska de säkerställa att de bestämmelser om arbetstagarnas medverkan som gällde före den gränsöverskridande delningen fortsätter att vara tillämpliga till och med den dag då därefter överenskomna bestämmelser börjar tillämpas eller, i avsaknad av överenskomna bestämmelser, till dess att referensbestämmelser börjar tillämpas i enlighet med del 3 led a i bilagan till direktiv 2001/86/EG.

5. Utvidgningen av rätten till medverkan till att omfatta arbetstagare i de mottagande bolagen som är anställda i andra medlemsstater, enligt punkt 2 b, ska inte medföra någon skyldighet för de medlemsstater som väljer att göra detta att beakta dessa arbetstagare när de beräknar de tröskelnivåer för arbetsstyrkans storlek som ger rätt till medverkan enligt nationell lagstiftning.

6. Om något av de mottagande bolagen ska omfattas av ett system för arbetstagares medverkan i enlighet med de bestämmelser som avses i punkt 2 ska dessa bolag vara skyldiga att anta en rättslig form som möjliggör utövandet av rätten till medverkan.

7. Om det mottagande bolaget omfattas av ett system för arbetstagares medverkan ska det vara skyldigt att vidta åtgärder för att säkerställa att arbetstagarnas rätt till medverkan skyddas vid eventuella därpå följande ombildningar, fusioner eller delningar, gränsöverskridande eller inhemska, under en period på fyra år efter det att den gränsöver skridande delningen fått verkan, genom att i tillämpliga delar tillämpa de bestämmelser som anges i punkterna 1–6.

8. Ett bolag ska utan onödigt dröjsmål meddela sina arbetstagare eller deras representanter resultatet av förhandlingarna om arbetstagarnas medverkan.

Artikel 160m

Delningsintyg

1. Medlemsstaterna ska utse en domstol, notarius publicus eller en eller flera andra myndigheter som ska vara behöriga att kontrollera huruvida gränsöverskridande delningar är lagenliga med avseende på de delar av förfarandet som regleras av den medlemsstats lagstiftning som det bolag som delas omfattas av och att utfärda ett delningsintyg som anger att alla relevanta villkor är uppfyllda och att alla förfaranden och formaliteter i den medlemsstaten har fullgjorts (nedan kallad den behöriga myndigheten).

Ett sådant fullgörande av förfaranden och formaliteter kan bestå av fullgörande av eller ställande av säkerhet för betalningsskyldighet eller andra skyldigheter gentemot offentliga organ, eller uppfyllande av särskilda sektorsspecifika krav, inbegripet ställande av säkerhet för skyldigheter som uppstår till följd av pågående förfaranden.

926

SOU 2021:18			Bilaga 3
12.12.2019		Europeiska unionens officiella tidning	L 321/39
	SV

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att ansökan från det bolag som delas om att erhålla ett delningsintyg åtföljs av

a) planen för den gränsöverskridande delningen,

b) den rapport med eventuellt bifogat yttrande som avses i artikel 160e och den rapport som avses i artikel 160f, om de är tillgängliga,

c) eventuella synpunkter som lämnats i enlighet med artikel 160g.1, och

d) uppgifter om bolagsstämmans godkännande enligt artikel 160h.

3. Medlemsstaterna får kräva att ansökan från det bolag som delas om att erhålla ett delningsintyg åtföljs av ytterligare uppgifter, särskilt följande:

a) Antalet arbetstagare vid tidpunkten för upprättandet av planen för den gränsöverskridande delningen.

b) Förekomsten av dotterbolag och deras respektive geografiska belägenhet.

c) Uppgifter om fullgörande av skyldigheter gentemot offentliga organ av det bolag som delas.

Vid tillämpning av denna punkt får de behöriga myndigheterna begära dessa uppgifter från andra berörda myndigheter, om de inte tillhandahållits av det bolag som delas.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att den ansökan som avses i punkterna 2 och 3, inklusive inlämnandet av alla uppgifter och handlingar, kan göras helt och hållet online utan att de sökande behöver inställa sig personligen vid den behöriga myndigheten, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i avdelning I kapitel III.

5. När det gäller efterlevnaden av bestämmelserna om arbetstagarnas medverkan enligt artikel 160l ska den behöriga myndigheten i medlemsstaten för det bolag som delas kontrollera att planen för den gränsöverskridande delningen innefattar information om de förfaranden genom vilka de relevanta bestämmelserna fastställs och om eventuella alternativ när det gäller sådana bestämmelser.

6. Som en del av den kontroll som avses i punkt 1 ska den behöriga myndigheten undersöka följande:

a) Alla handlingar och uppgifter som lämnats till den behöriga myndigheten i enlighet med punkterna 2 och 3.

b) I relevanta fall, upplysningar från det bolag som delas om att det förfarande som avses i artikel 160l.3 och 160l.4 har inletts.

7. Medlemsstaterna ska säkerställa att den kontroll som avses i punkt 1 utförs inom tre månader från dagen för mottagandet av handlingarna och uppgifterna om godkännandet av den gränsöverskridande delningen på bolagsstämman för det bolag som delas. Kontrollen ska ha ett av följande resultat:

a) Om det fastställs att den gränsöverskridande delningen uppfyller alla relevanta villkor och att alla nödvändiga förfaranden och formaliteter har fullgjorts ska den behöriga myndigheten utfärda delningsintyget.

b) Om det fastställs att den gränsöverskridande delningen inte uppfyller alla relevanta villkor eller att inte alla nödvändiga förfaranden och formaliteter har fullgjorts, ska den behöriga myndigheten inte utfärda delningsintyget och den ska underrätta bolaget om skälen för sitt beslut; i så fall får den behöriga myndigheten ge bolaget möjlighet att uppfylla de relevanta villkoren eller att fullgöra förfarandena eller formaliteterna inom en rimlig tidsperiod.

8. Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten inte utfärdar ett delningsintyg om det i enlighet med nationell lagstiftning fastställs att en gränsöverskridande delning genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för kriminella ändamål.

9. Om den behöriga myndigheten i samband med den kontroll som avses i punkt 1 har särskild misstanke om att den gränsöverskridande delningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för kriminella ändamål, ska den beakta relevanta sakförhållanden och omständigheter, till exempel – i relevanta fall och inte beaktade separat – vägledande faktorer som den behöriga myndigheten har fått kännedom om under den kontroll som avses i punkt 1, däribland genom samråd med berörda myndigheter. Bedömningen enligt den här punkten ska genomföras från fall till fall genom ett förfarande som regleras i nationell lagstiftning.

10. Om det för bedömningen enligt punkterna 8 och 9 är nödvändigt att beakta ytterligare uppgifter eller att göra ytterligare utredningar, får den period på tre månader som föreskrivs i punkt 7 förlängas med ytterligare högst tre månader.

11. Om det på grund av det gränsöverskridande förfarandets komplexitet inte går att genomföra bedömningen inom de tidsfrister som föreskrivs i punkterna 7 och 10, ska medlemsstaterna säkerställa att den sökande underrättas om skälen till dröjsmålet innan de tidsfristerna löper ut.

927

Bilaga 3			SOU 2021:18
L 321/40		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2019
	SV

12. Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten får samråda med andra relevanta myndigheter som är behöriga på de olika områden som berörs av den gränsöverskridande delningen, inbegripet myndigheter från de mottagande bolagens medlemsstat, och från dessa myndigheter och från det bolag som delas erhålla de uppgifter och handlingar som behövs för att kontrollera den gränsöverskridande delningens lagenlighet inom ramen för de förfaranden som fastställs i nationell lagstiftning. För bedömningen får den behöriga myndigheten anlita en oberoende sakkunnig.

Artikel 160n

Överföring av delningsintyget

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att delningsintyget delas med de myndigheter som avses i artikel 160o.1 genom systemet för sammankoppling av register.

Medlemsstaterna ska också säkerställa att delningsintyget finns tillgängligt genom systemet för sammankoppling av register.

2. Tillgången till delningsintyget ska vara kostnadsfri för de myndigheter som avses i artikel 160o.1 och för registren.

Artikel 160o

Kontroll av den gränsöverskridande delningens lagenlighet

1. Medlemsstaterna ska utse en domstol, notarius publicus eller annan myndighet som ska vara behörig att kontrollera huruvida den gränsöverskridande delningen är lagenlig med avseende på den del av förfarandet som rör fullgörandet av den gränsöverskridande delningen och som regleras av den medlemsstats lagstiftning som de mottagande bolagen omfattas av och att godkänna den gränsöverskridande delningen.

Den myndigheten ska i synnerhet säkerställa att de mottagande bolagen följer bestämmelserna i nationell lagstiftning om bolagsbildning och bolagsregistrering och, i tillämpliga fall, att närmare bestämmelser för arbetstagarnas medverkan har fastställts i enlighet med artikel 160l.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel ska det bolag som delas till varje myndighet som avses i punkt 1 i denna artikel överlämna den plan för den gränsöverskridande delningen som godkänts av den bolagsstämma som avses i artikel 160h.

3. Varje medlemsstat ska säkerställa att varje ansökan enligt punkt 1 från det bolag som delas, inklusive inlämnande av uppgifter och handlingar, kan göras helt och hållet online utan att de sökande behöver inställa sig personligen vid den myndighet som avses i punkt 1, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i avdelning I kapitel III.

4. Den myndighet som avses i punkt 1 ska godkänna den gränsöverskridande delningen så snart den har fastställt att alla relevanta villkor är korrekt uppfyllda och alla formaliteter är korrekt fullgjorda i medlemsstaterna för de mottagande bolagen.

5. Delningsintyget ska godtas av den myndighet som avses i punkt 1 som ett intyg som slutgiltigt styrker att alla tillämpliga förfaranden och formaliteter inför en delning har fullgjorts i medlemsstaten för det bolag som delas, utan vilket den gränsöverskridande delningen inte kan godkännas.

Artikel 160p

Registrering

1. Lagstiftningen i medlemsstaterna för det bolag som delas och för de mottagande bolagen ska med avseende på respektive territorium fastställa arrangemangen, i enlighet med artikel 16, för att offentliggöra fullgörandet av den gränsöverskridande delningen i deras register.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att åtminstone följande uppgifter förs in i deras register:

a) I registret i medlemsstaterna för de mottagande bolagen: att registreringen av det mottagande bolaget är följden av en gränsöverskridande delning.

b) I registret i medlemsstaten för de mottagande bolagen: datumen för registrering av de mottagande bolagen.

928

SOU 2021:18

Bilaga 3

12.12.2019

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 321/41

c) I registret i medlemsstaten för det bolag som delas: vid fullständig delning, att avregistreringen eller avförandet av det bolag som delas från registret är följden av en gränsöverskridande delning.

d) I registret i medlemsstaten för det bolag som delas: vid fullständig delning, datum för avregistrering eller avförande av det bolag som delas från registret.

e) I registren i medlemsstaten för det bolag som delas respektive i medlemsstaterna för de mottagande bolagen: registreringsnummer, namn och rättslig form för det bolag som delas respektive för de mottagande bolagen.

Registren ska offentliggöra de uppgifter som avses i första stycket, och göra dem tillgängliga, genom systemet för sammankoppling av register.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att registren i de mottagande bolagens medlemsstater, genom systemet för sammankoppling av register, underrättar registret i medlemsstaten för det bolag som delas om att de mottagande bolagen har registrerats. Medlemsstaterna ska också säkerställa, vid en fullständig delning, att det bolag som delas avregistreras eller avförs från registret omedelbart vid mottagandet av samtliga dessa underrättelser.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att registret i medlemsstaten för det bolag som delas, genom systemet för sammankoppling av register, underrättar registren i de mottagande bolagens medlemsstater om att den gränsöver skridande delningen har fått verkan.

Artikel 160q

Tidpunkten då den gränsöverskridande delningen får verkan

Den tidpunkt då den gränsöverskridande delningen får verkan ska bestämmas i enlighet med lagstiftningen i medlemsstaten för det bolag som delas. Denna tidpunkt ska infalla efter det att den kontroll som avses i artiklarna 160m och 160o har genomförts och efter det att registren mottagit alla de underrättelser som avses i artikel 160p.3.

Artikel 160r

Den gränsöverskridande delningens rättsverkningar

1. Vid en gränsöverskridande fullständig delning ska följande rättsverkningar inträda från och med den tidpunkt som avses i artikel 160q:

a) Samtliga tillgångar och skulder i det bolag som delas, inklusive samtliga avtal, krediter, rättigheter och skyldigheter, ska överföras till de mottagande bolagen i enlighet med den fördelning som anges i planen för den gränsöver skridande delningen.

b) Aktieägarna i det bolag som delas ska bli aktieägare i de mottagande bolagen i enlighet med den fördelning av aktier som anges i planen för den gränsöverskridande delningen, såvida de inte har avyttrat sina aktier enligt artikel 160i.1.

c) De rättigheter och skyldigheter för det bolag som delas vilka härrör från anställningsavtal eller anställningsför hållanden och vilka gäller vid den tidpunkt då den gränsöverskridande delningen får verkan ska överföras till de mottagande bolagen.

d) Det bolag som delas ska upphöra att existera.

2. Vid en gränsöverskridande partiell delning ska följande rättsverkningar inträda från och med den tidpunkt som avses i artikel 160q:

a) En del av tillgångarna och skulderna i det bolag som delas, inklusive avtal, krediter, rättigheter och skyldigheter, ska överföras till det eller de mottagande bolagen, medan den återstående delen ska behållas av det bolag som delas, i enlighet med den fördelning som anges i planen för den gränsöverskridande delningen.

b) Åtminstone vissa av aktieägarna i det bolag som delas blir aktieägare i det eller de mottagande bolagen, och åtminstone vissa av aktieägarna ska kvarstå i det bolag som delas eller bli aktieägare i båda, i enlighet med den fördelning av aktier som anges i planen för den gränsöverskridande delningen, såvida dessa aktieägare inte har avyttrat sina aktier enligt artikel 160i.1.

c) De rättigheter och skyldigheter för det bolag som delas som härrör från anställningsavtal eller anställningsför hållanden och som gäller vid den tidpunkt då den gränsöverskridande delningen får verkan, fördelade på det eller de mottagande bolagen enligt planen för den gränsöverskridande delningen, ska överföras till det eller de mottagande bolagen.

929

Bilaga 3			SOU 2021:18
L 321/42		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2019
	SV

3. Vid en gränsöverskridande delning genom separation ska följande rättsverkningar inträda från och med den tidpunkt som avses i artikel 160q:

a) En del av tillgångarna och skulderna i det bolag som delas, inklusive avtal, krediter, rättigheter och skyldigheter, ska överföras till det eller de mottagande bolagen, medan den återstående delen ska behållas av det bolag som delas, i enlighet med den fördelning som anges i planen för den gränsöverskridande delningen.

b) Det eller de mottagande bolagens aktier ska fördelas på det bolag som delas.

c) De rättigheter och skyldigheter för det bolag som delas som härrör från anställningsavtal eller anställningsför hållanden och som gäller vid den tidpunkt då den gränsöverskridande delningen får verkan, och som fördelas på det eller de mottagande bolagen enligt planen för den gränsöverskridande delningen, ska överföras till det eller de mottagande bolagen.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 160j.2 ska medlemsstaterna säkerställa, om en tillgång eller en skuld i det bolag som delas inte uttryckligen fördelas enligt planen för den gränsöverskridande delningen enligt vad som avses i artikel 160d l, och om tolkningen av denna plan omöjliggör ett beslut om fördelning av tillgången eller skulden, att tillgången, ersättningen för denna eller skulden fördelas på samtliga mottagande bolag – eller, vid en partiell delning eller en delning genom separation, samtliga mottagande bolag och det bolag som delas – i proportion till den andel av nettotillgångarna som fördelas på vart och ett av dessa bolag enligt planen för den gränsöverskridande delningen.

5. Om medlemsstaternas lagstiftning vid en gränsöverskridande delning kräver att särskilda formaliteter fullgörs innan en överföring av vissa tillgångar, rättigheter och skyldigheter som görs av det bolag som delas får rättsverkan gentemot tredje part, ska dessa formaliteter utföras av det bolag som delas eller, i lämpliga fall, av de mottagande bolagen.

6. Medlemsstaterna ska säkerställa att aktier i ett mottagande bolag inte kan bytas ut mot sådana aktier i det bolag som delas som antingen innehas av bolaget självt eller via en person som agerar i eget namn men för bolagets räkning.

Artikel 160s

Förenklade formaliteter

Om en gränsöverskridande delning genomförs som en delning genom separation ska artiklarna 160d b, c, f, i, o och p, 160e, 160f och 160i inte tillämpas.

Artikel 160t

Oberoende sakkunniga

1. Medlemsstaterna ska fastställa regler om åtminstone civilrättsligt ansvar för den oberoende sakkunniga person som ansvarar för att utarbeta den rapport som avses i artikel 160f.

2. Medlemsstaterna ska ha regler som säkerställer att

a) den sakkunniga personen, eller den juridiska person på vars vägnar den sakkunniga personen är verksam, är oberoende av och inte har någon intressekonflikt i förhållande till det bolag som ansöker om ett delningsintyg, och

b) den sakkunniga personens utlåtande är opartiskt och objektivt och ges i syfte att bistå den behöriga myndigheten, i enlighet med kraven på oberoende och opartiskhet enligt den lagstiftning och de tillämpliga yrkesnormer som den sakkunniga personen omfattas av.

Artikel 160u

Giltighet

En gränsöverskridande delning som har fått verkan i enlighet med förfarandena för införlivande av detta direktiv får inte ogiltigförklaras.

Första stycket påverkar inte medlemsstaternas befogenheter, bland annat – i fråga om straffrätt, förebyggande och bekämpning av finansiering av terrorism, sociallagstiftning, beskattning och brottsbekämpning – att påföra åtgärder och sanktioner enligt nationell rätt efter den dag då den gränsöverskridande delningen fick verkan.”

930

SOU 2021:18			Bilaga 3
12.12.2019		Europeiska unionens officiella tidning	L 321/43
	SV

24. Titeln på bilaga II ska ersättas med följande:

”Bolagsformer som avses i artiklarna 7.1, 13, 29.1, 36.1, 67.1, 86b.1 och 86b.2, 119.1 a och 160b.1”.

Artikel 2

Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa regler om åtgärder och sanktioner för överträdelse av nationella bestämmelser som antagits enligt detta direktiv och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Medlemsstaterna får föreskriva straffrättsliga påföljder för allvarliga överträdelser.

De åtgärder och sanktioner som föreskrivs ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 3

Införlivande

1. Medlemsstaterna ska senast den 31 januari 2023 sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 4

Rapportering och översyn

1. Kommissionen ska senast den 1 februari 2027 göra en utvärdering av detta direktiv som omfattar en utvärdering av genomförandet av bestämmelserna om information till, samråd med och medverkan av arbetstagare i samband med gränsöverskridande förfaranden, inbegripet en bedömning av reglerna om andelen arbetstagarrepresentanter i förvaltningsorganet i det bolag som uppstår genom det gränsöverskridande förfarandet och av skyddsåtgärdernas effektivitet vid förhandlingar om arbetstagarnas rätt till medverkan med beaktande av den dynamiska naturen hos bolag som växer över gränserna, och lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om slutsatserna av utvärderingen, i synnerhet med tanke på det eventuella behovet att införa ett harmoniserat regelverk för arbetstagarrepresentation på styrelsenivå i unionsrätten, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag.

Medlemsstaterna ska förse kommissionen med den information som är nödvändig för utarbetandet av denna rapport, särskilt genom att tillhandahålla uppgifter om antalet gränsöverskridande ombildningar, fusioner och delningar, deras varaktighet och relaterade kostnader, uppgifter om fall där ett förfarandeintyg har avslagits och statistiska aggregerade uppgifter om antalet förhandlingar om arbetstagarnas rätt till medverkan vid gränsöverskridande förfaranden. Medlemsstaterna ska även förse kommissionen med uppgifter om hur de regler om domstols behörighet som är tillämpliga vid gränsöverskridande förfaranden fungerar och vilka effekter de har.

2. Rapporten ska i synnerhet utvärdera de förfaranden som avses i avdelning II kapitlen ‐I och IV i direktiv (EU) 2017/1132, särskilt deras varaktighet och kostnader.

3. Rapporten ska inbegripa en bedömning av möjligheten att föreskriva regler för typer av gränsöverskridande delningar som inte omfattas av detta direktiv, i synnerhet gränsöverskridande delningar genom förvärv.

931

Bilaga 3

SOU 2021:18

L 321/44

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.12.2019

Artikel 5

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

	Artikel 6
	Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 27 november 2019.
På Europaparlamentets vägnar		På rådets vägnar
D.M. SASSOLI		T. TUPPURAINEN
Ordförande		Ordförande

932

Bilaga 4

Jämförelsetabell

Artikel i direktiv	Svensk rätt
(EU) 2019/2121
Gränsöverskridande
ombildningar
86a.1	24 a kap. 1 § aktiebolagslagen
86a.2	–
86a.3	24 a kap. 2 § första stycket, 22 § aktiebolagslagen
	och 12 kap. 4 § lagen om resolution
86a.4	24 a kap. 2 § första stycket och 22 § 2 aktiebolags-
	lagen
86b	24 a kap. 1 § aktiebolagslagen
86c	–
86d	24 a kap. 4 § och 5 § aktiebolagslagen
86e.1	24 a kap. 6 § första stycket aktiebolagslagen
86e.2	24 a kap. 7 § första stycket och 8 § första stycket
	aktiebolagslagen
86e.3	24 a kap. 7 § första stycket aktiebolagslagen
86e.4 första meningen	24 a kap. 7 § andra stycket aktiebolagslagen
86e.4 andra meningen	– Ej utnyttjad
86e.5	24 a kap. 8 § första stycket aktiebolagslagen
86e.6	24 a kap. 14 § aktiebolagslagen
86e.7	24 a kap. 6 § andra stycket aktiebolagslagen
86e.8	24 a kap. 8 § andra stycket aktiebolagslagen
86e.9	24 a kap. 6 § tredje stycket aktiebolagslagen
86e.10	–
86f.1	24 a kap. 9 § första stycket och 10 § aktiebolags-
	lagen
86f.2	24 a kap. 9 § andra stycket, 10 § och 11 § aktie-
	bolagslagen
86f.3 första stycket	24 a kap. 9 § fjärde stycket aktiebolagslagen
86f.3 andra stycket	– Ej utnyttjad

933

Bilaga 4

SOU 2021:18

86g.1 första stycket	24 a kap. 12 §, 13 § första–fjärde stycket och 16 §
	aktiebolagslagen
86g.1 andra stycket	24 a kap. 9 § tredje stycket aktiebolagslagen
86g.1 tredje stycket	24 a kap. 13 § femte stycket och 31 kap. 25 a §
	offentlighets- och sekretesslagen
86g.1 fjärde stycket	– Teknik
86g.2	– Ej utnyttjad
86g.3	– Ej utnyttjad
86g.4	– Teknik
86g.5	24 a kap. 13 § första och fjärde stycket
86g.6	– Teknik och avgifter
86h.1	24 a kap. 15 § och 16 § aktiebolagslagen
86h.2	24 a kap. 17 § aktiebolagslagen
86h.3	24 a kap. 18 § aktiebolagslagen
86h.4	– Ej utnyttjad
86h.5	24 a kap. 32 § aktiebolagslagen
86i.1 första stycket	24 a kap. 33 § aktiebolagslagen
86i.1 andra stycket	– Ej utnyttjad
86i.1 tredje stycket	– Ej utnyttjad
86i.2	24 a kap. 34 § andra stycket aktiebolagslagen
86i.3	24 a kap. 34 § tredje stycket aktiebolagslagen
86i.4 första stycket	24 a kap. 35 § aktiebolagslagen
86i.4 andra stycket	– Ej utnyttjad
86i.5	–
86j.1	24 a kap. 19 §, 20 § andra stycket 7 och 23–25 §§
	aktiebolagslagen
86j.2	– Ej utnyttjad
86j.3	–
86j.4	24 a kap. 36 § aktiebolagslagen
86k	24 a kap. 14 § aktiebolagslagen, 19 och 19 a §
	medbestämmandelagen, 5 och 23 §§ medverkande-
	lagen
86l.1	1 och 2 §§ medverkandelagen
86l.2	1 och 2 §§ medverkandelagen
86l.3	29 a, 31 a och 44 a §§ medverkandelagen
86l.4	22, 26, 27, 31 a och 32 §§ medverkandelagen
86l.5	–
86l.6	2 § medverkandelagen
86l.7	24 a kap. 29 § andra stycket och 2 § medverkande-
	lagen
86l.8	23 § medverkandelagen
86m.1	24 a kap. 26 § aktiebolagslagen

934

SOU 2021:18Bilaga 4

86m.2	24 a kap. 20 § första–tredje stycket
86m.3	24 a kap. 20 § fjärde stycket
86m.4	– Teknik
86m.5	24 a kap. 20 § första–tredje stycket
86m.6	24 a kap. 22 § aktiebolagslagen
86m.7	24 a kap. 26 § andra stycket aktiebolagslagen
86m.8	24 a kap. 2 § andra stycket och 22 § aktiebolags-
	lagen
86m.9	24 a kap. 22 § aktiebolagslagen och 1 kap. 41 e §
	aktiebolagsförordningen
86m.10	24 a kap. 26 § andra stycket aktiebolagslagen
86m.11	24 a kap. 26 § andra stycket aktiebolagslagen
86m.12 första meningen	1 kap. 41 e § aktiebolagsförordningen
86m.12 andra meningen	24 a kap. 21 § aktiebolagslagen
86n.1	24 a kap. 26 § tredje stycket
86n.2	– Avgifter
86o.1	24 a kap. 28 § och 29 § första och andra stycket
	aktiebolagslagen
86o.2	24 a kap. 27 § första stycket aktiebolagslagen
86o.3	– Teknik
86o.4	24 a kap. 29 § första och andra stycket aktie-
	bolagslagen
86o.5	24 a kap. 29 § första stycket 1 aktiebolagslagen
86p	24 a kap. 27 § andra stycket och 29 § tredje
	stycket aktiebolagslagen samt 2 kap. 19 § aktie-
	bolagsförordningen
86q	24 a kap. 30 § andra stycket aktiebolagslagen
86r	24 a kap. 30 § första stycket aktiebolagslagen
86s.1	29 kap. 2 § tredje stycket aktiebolagslagen
86s.2	24 a kap. 21 § aktiebolagslagen
86t första stycket	24 a kap. 33 § aktiebolagslagen
86t andra stycket	–
Gränsöverskridande
fusioner
119.2 d	–
120.4	12 kap. 4 § lagen om resolution
120.5	23 kap. 36 b § första stycket och 45 a § andra
	stycket 1 aktiebolagslagen
121.2	–
122 a, b, h, i, m och n	23 kap. 38 § aktiebolagslagen
123.1 första stycket	23 kap. 41 a § aktiebolagslagen

935

Bilaga 4

SOU 2021:18

123.1 andra stycket	Hittillsvarande 23 kap. 11 § fjärde stycket aktie-
	bolagslagen
123.1 tredje stycket	23 kap. 42 § femte stycket aktiebolagslagen och 31
	kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen
123.1 fjärde stycket	– Teknik
123.2	– Ej utnyttjad
123.3	– Ej utnyttjad
123.4	– Teknik
123.5	Hittillsvarande 23 kap. 15 § tredje stycket första
	meningen och 36 § aktiebolagslagen
123.6	– Ej utnyttjad
123.7	– Teknik och avgifter
124.1	23 kap. 39 § aktiebolagslagen
124.2	23 kap. 39 a § och 39 b § aktiebolagslagen
124.3	23 kap. 39 a § första stycket aktiebolagslagen
124.4 första meningen	23 kap. 39 a § andra stycket aktiebolagslagen
124.4 andra meningen	– Ej utnyttjad
124.5	23 kap. 39 b § första stycket aktiebolagslagen
124.6	23 kap. 43 § första stycket aktiebolagslagen
124.7	23 kap. 39 § andra stycket aktiebolagslagen
124.8	23 kap. 39 b § andra stycket aktiebolagslagen
124.9	23 kap. 39 § tredje stycket aktiebolagslagen
124.10	–
125.1 andra meningen	Hittillsvarande 23 kap. 11 § fjärde stycket, 15 §
	tredje stycket första meningen och 36 § aktie-
	bolagslagen
125.3	23 kap. 40 § andra stycket aktiebolagslagen
125.4 andra meningen	– Ej utnyttjad
126.1	23 kap. 15 § femte stycket och 43 a § aktiebolags-
	lagen
126.4	23 kap. 56 § fjärde stycket aktiebolagslagen
126a.1 första stycket	23 kap. 51 § aktiebolagslagen
126a.1 andra stycket	– Ej utnyttjad
126a.1 tredje stycket	– Ej utnyttjad
126a.2	23 kap. 51 § aktiebolagslagen
126a.3	23 kap. 51 § aktiebolagslagen
126a.4 första stycket	23 kap. 52 § och 54 § aktiebolagslagen
126a.4 andra stycket	– Ej utnyttjad
126a.5	–
126a.6 första stycket	23 kap. 53 § och 54 § aktiebolagslagen
126a.6 andra stycket	– Ej utnyttjad
126a.7	– Ej utnyttjad

936

SOU 2021:18Bilaga 4

126b.1	23 kap. 45 b § och 45 c § aktiebolagslagen
126b.2	– Ej utnyttjad
126b.3	–
126c	23 kap. 43 § aktiebolagslagen, 19 och 19 a § med-
	bestämmandelagen, 5 och 23 §§ medverkande-
	lagen
127.1	23 kap. 46 § första stycket
127.2	23 kap. 45 § andra stycket 1–3 aktiebolagslagen
127.3	23 kap. 20 § fjärde stycket aktiebolagslagen
127.4	– Teknik
127.5	23 kap. 45 a § aktiebolagslagen
127.6	23 kap. 45 § andra stycket 4 och 45 a § andra
	stycket 3 aktiebolagslagen
127.7	23 kap. 46 § andra stycket aktiebolagslagen
127.8	23 kap. 36 b § andra stycket och 45 a § andra
	stycket 2 aktiebolagslagen
127.9	23 kap. 45 a § första stycket aktiebolagslagen
127.10	23 kap. 46 § andra stycket aktiebolagslagen
127.11	23 kap. 46 § andra stycket aktiebolagslagen
127.12 första meningen	1 kap. 41 e § aktiebolagsförordningen
127.12 andra meningen	23 kap. 21 a § aktiebolagslagen
127a.1	23 kap. 46 § tredje stycket aktiebolagslagen
127a.2	– Avgifter
128	23 kap. 47 § första stycket, 48 § och 48 a § aktie-
	bolagslagen
130	Hittillsvarande 47 § andra stycket, 48 a § tredje
	stycket och 2 kap. 19 § aktiebolagsförordningen
131.1	23 kap. 49 § andra stycket aktiebolagslagen
131.2	23 kap. 49 § andra stycket aktiebolagslagen
132.1	23 kap. 55 § första och tredje stycket aktiebolags-
	lagen
132.3	23 kap. 41 a § och 43 § andra stycket aktiebolags-
	lagen
133.2	1 och 2 §§ medverkandelagen
133.4 a	22 § medverkandelagen
133.7	23 kap. 25 § tredje stycket och 48 a § andra
	stycket aktiebolagslagen samt 2 § medverkande-
	lagen
133.8	22 och 23 §§ medverkandelagen
133a.1	29 kap. 2 § tredje stycket aktiebolagslagen
133a.2	23 kap. 21 a § aktiebolagslagen
134 andra stycket	–

937

Bilaga 4

SOU 2021:18

Gränsöverskridande delningar

160a.1	24 kap. 1 och 30 §§ aktie-bolagslagen
160a.2	–
160a.3	–
160a.4	24 kap. 32 § första stycket, 45 § aktiebolagslagen
	och 12 kap. 4 § lagen om resolution
160a.5	24 kap. 32 § första stycket och 45 § andra stycket
	1 aktiebolagslagen
160b	24 kap. 1 och 30 §§ aktiebolagslagen
160c	–
160d	24 kap. 33 och 34 §§ aktiebolagslagen
160e.1	24 kap. 35 § första stycket aktiebolagslagen
160e.2	24 kap. 36 § första stycket och 37 § första stycket
	aktiebolagslagen
160e.3	24 kap. 36 § första stycket aktiebolagslagen
160e.4 första meningen	24 kap. 36 § andra stycket aktiebolagslagen
160e.4 andra meningen	– Ej utnyttjad
160e.5	24 kap. 37 § första stycket aktiebolagslagen
160e.6	24 kap. 41 § aktiebolagslagen
160e.7	24 kap. 35 § andra stycket aktiebolagslagen
160e.8	24 kap. 37 § andra stycket aktiebolagslagen
160e.9	24 kap. 35 § tredje stycket aktiebolagslagen
160e.10	–
160f.1	23 kap. 12 §, 24 kap. 13 § och 38 § första stycket
	aktiebolagslagen
160f.2	24 kap. 15 § och 38 § andra stycket aktiebolags-
	lagen
160f.3 första stycket	24 kap. 13 § tredje stycket aktiebolagslagen
160f.3 andra stycket	– Ej utnyttjad
160g.1 första stycket	24 kap. 17, 39 § och 40 § första–fjärde stycket
	aktiebolagslagen
160g.1 andra stycket	24 kap. 13 § fjärde stycket och 38 § aktiebolags-
	lagen
160g.1 tredje stycket	24 kap. 40 § femte stycket aktiebolagslagen och 31
	kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen
160g.1 fjärde stycket	– Teknik
160g.2	– Ej utnyttjad
160g.3	– Ej utnyttjad
160g.4	– Teknik
160g.5	24 kap. 16 § och 40 § första och fjärde stycket
	aktiebolagslagen

938

SOU 2021:18Bilaga 4

160g.6	– Teknik och avgifter
160h.1	24 kap. 17 § första och sjätte tyckena och 42 §
	aktiebolagslagen
160h.2	24 kap. 43 § aktiebolagslagen
160h.3	24 kap. 19 § första, andra och fjärde styckena
	aktiebolagslagen
160h.4	– Ej utnyttjad
160h.5	24 kap. 57 § aktiebolagslagen
160i.1 första stycket	24 kap. 53 § aktiebolagslagen
160i.1 andra stycket	– Ej utnyttjad
160i.1 tredje stycket	– Ej utnyttjad
160i.2	24 kap. 53 § andra stycket
160i.3	24 kap. 53 § tredje stycket
160i.4 första stycket	24 kap. 54§
160i.4 andra stycket	– Ej utnyttjad
160i.5	–
160i.6	24 kap. 55 § aktiebolagslagen
160i.7	– Ej utnyttjad
160j.1	24 kap. 21 §, 22 § andra stycket 2, 24 §, 25 § och
	48 § aktiebolagslagen
160j.2	24 kap. 5 § aktiebolagslagen
160j.3	– Ej utnyttjad
160j.4	–
160k	24 kap. 41 § aktiebolagslagen, 19 och 19 a § med-
	bestämmandelagen, 5 och 23 §§ medverkande-
	lagen
160l.1	1 och 2 §§ medverkandelagen
160l.2	1 och 2 §§ medverkandelagen
160l.3	29 a, 31 a och 44 a §§ medverkandelagen
160l.4	22, 26, 27, 31 a och 32 §§ medverkandelagen
160l.5	–
160l.6	2 § medverkandelagen
160l.7	24 kap. 27 § tredje stycket och 52 § andra stycket
	samt 2 § medverkandelagen
160l.8	23 § medverkandelagen
160m.1	24 kap. 49 § aktiebolagslagen
160m.2	24 kap. 22 § första–tredje stycket aktiebolagslagen
160m.3	24 kap. 22 § fjärde stycket aktiebolagslagen
160m.4	– Teknik
160m.5	24 kap. 22 § första–tredje stycket aktiebolagslagen
160m.6	24 kap. 45 § aktiebolagslagen
160m.7	24 kap. 49 § andra stycket aktiebolagslagen

939

Bilaga 4

SOU 2021:18

160m.8	24 kap. 32 § andra stycket och 45 §
160m.9	24 kap. 45 § aktiebolagslagen och 1 kap. 41 e §
	andra stycket aktiebolagsförordningen
160m.10	4 kap. 49 § andra stycket aktiebolagslagen
160m.11	4 kap. 49 § andra stycket aktiebolagslagen
160m.12 första	1 kap. 41 e § tredje stycket aktiebolagsförord-
meningen	ningen
160m.12 andra	24 kap. 22 a §
meningen
160n.1	24 kap. 49 § tredje stycket
160n.2	– Avgifter
160o.1	24 kap. 51 § och 52 § första och andra stycket
160o.2	24 kap. 50 § första stycket
160o.3	– Teknik
160o.4	24 kap. 52 § första och andra stycket
160o.5	24 kap. 52 § första stycket
160p	24 kap. 49 § andra och tredje styckena aktie-
	bolagslagen samt 2 kap. 19 § aktiebolagsför-
	ordningen
160q	24 kap. 53 § första stycket aktiebolagslagen
160r	24 kap. 28 och 53 §§ aktiebolagslagen
160s	24 kap. 61 § aktiebolagslagen
160t.1	29 kap. 2 § aktiebolagslagen
160t.2	24 kap. 22 a § aktiebolagslagen
160u första stycket	24 kap. 60 § aktiebolagslagen
160u andra stycket	–

940

Statens offentliga utredningar 2021

Kronologisk förteckning

1. Säker och kostnadseffektiv it-drift

– rättsliga förutsättningar för utkontraktering. I.

2. Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap. Ju.

3. Skolbibliotek för bildning och utbildning. U.

4. Informationsöverföring inom vård och omsorg. S.

5. Ett förbättrat system för arbetskrafts- invandring. Ju.

6. God och nära vård. Rätt stöd till psykisk hälsa. S.

7. Förstärkt skydd för väljarna vid röst- mottagningen. Ju.

8. När behovet får styra

– ett tandvårdssystem för en mer jäm lik tandhälsa. Vol. 1 & Vol. 2, bilagor + Sammanfattning (häfte). S.

9. Vem kan man lita på? Enkel och ändamålsenlig användning av betrodda tjänster i den offentliga förvaltningen. I.

10. Radiologiska skador – skadestånd, säkerheter, skadereglering. M.

11. Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktions- nedsättning. U.

12. Andra chans för krisande företag

– En ny lag om företagsrekonstruktion. Ju.

13. En teknikneutral grundlags bestämmelse för regeringsbeslut. Ju.

14. Boende på (o)lika villkor

– merkostnader i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. S.

15. Föreningsfrihet och terrorist organisationer. Ju.

16. En väl fungerande ordning för val och beslutsfattande i kommuner och regioner. Fi.

17. Ett moderniserat konsumentskydd. Fi.

18. Bolags rörlighet över gränserna. Volym 1 & 2. Ju.

Statens offentliga utredningar 2021

Systematisk förteckning

Finansdepartementet

En väl fungerande ordning för val och

beslutsfattandei kommuner och regioner. [16]

Ett moderniserat konsumentskydd. [17]

Infrastrukturdepartementet

Säker och kostnadseffektiv it-drift rättsliga förutsättningar för utkontraktering. [1]

Vem kan man lita på? Enkel och ändamåls enlig användning av betrodda tjänster i den offentliga förvaltningen. [9]

Justitiedepartementet

Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap. [2]

Ett förbättrat system för arbetskrafts invandring. [5]

Förstärkt skydd för väljarna vid röst- mottagningen. [7]

Andra chans för krisande företag

– En ny lag om företagsrekonstruktion. [12]

En teknikneutral grundlagsbestämmelse för regeringsbeslut. [13]

Föreningsfrihet och terroristorganisationer. [15]

Bolags rörlighet över gränserna. Volym 1 & 2. [18]

Miljödepartementet

Radiologiska skador – skadestånd, säkerheter, skadereglering. [10]

Socialdepartementet

Informationsöverföring inom vård och omsorg. [4]

God och nära vård. Rätt stöd till psykisk hälsa. [6]

När behovet får styra

– ett tandvårdssystem för en mer jäm lik tandhälsa. Vol. 1 & Vol. 2, bilagor + Sammanfattning (häfte). [8]

Boende på (o)lika villkor – merkostnader i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. [14]

Utbildningsdepartementet

Skolbibliotek för bildning och utbildning. [3]

Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktions- nedsättning. [11]

103 33 Stockholm Växel 08-405 10 00 www.regeringen.se

ISBN 978-91-525-0055-2 ISSN 0375-250X

Bild och bildbearbetning: Agneta S Öberg

Bild: Apola

Omslag: Elanders Sverige AB