sou 2021 101

Träffsäkert

Införande av månadsuppgifter

i bostadsbidraget och underhållsstödet

Volym 1

Slutbetänkande av Utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd

–minskad skuldsättning och ökad träffsäkerhet (BUMS) Stockholm 2021

SOU 2021:101

SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).

Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2021

ISBN 978-91-525-0303-4 (tryck)

ISBN 978-91-525-0304-1 (pdf)

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Ardalan Shekarabi

Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att bemyndiga statsrådet och chefen för Socialdepartementet Annika Strandhäll att tillsätta en utredning för att se över reglerna om bostadsbidrag och underhålls- stöd. Syftet med utredningen var att öka träffsäkerheten och minska skuldsättningen. Till särskild utredare förordnades samma dag före detta kommunalrådet Åsa Karlsson Björkmarker. Den 13 februari 2020 beslutade regeringen att utredningen också skulle utreda hur sär- skilda skäl för att fortsätta lämna underhållsstöd kunde förtydligas och tillämpas. Utredningen har antagit namnet Utredningen om bo- stadsbidrag och underhållsstöd – minskad skuldsättning och ökad träffsäkerhet (BUMS).

Som sakkunniga i utredningen förordnades den 24 oktober 2018 kanslirådet Linnéa Brossner (Justitiedepartementet), kanslirådet Mats Johansson (Finansdepartementet), departementssekreteraren Carina Nägling (Socialdepartementet) och departementssekreteraren Danielle Zachrisson (Näringsdepartementet, numera Finansdepartementet). Den 19 december 2018 förordnades som sakkunnig i utredningen kanslirådet Joakim Ceije (Finansdepartementet). Den 30 juni 2019 entledigades Linnéa Brossner, Carina Nägling och Joakim Ceije från sina uppdrag. Den 1 augusti 2019 förordnades som sakkunniga i utredningen ämnesrådet Jessica Löfvenholm (Socialdepartementet), rättssakkunniga Robin Palmgren (Justitiedepartementet) och departe- mentssekreteraren Andreas Vigren (Finansdepartementet). Den 1 juni 2020 entledigades Danielle Zachrisson från sitt uppdrag. Samma dag förordnades departementssekreteraren Petter Troedsson (Finans- departementet) som sakkunnig i utredningen. Den 18 mars 2021 ent- ledigades Jessica Löfvenholm och Andreas Vigren från sina uppdrag. Samma dag förordnades kanslirådet Pia Fagerström (Socialdeparte- mentet) och departementssekreteraren Karl Kjäll (Finansdepartemen- tet) som sakkunniga i utredningen.

Som experter i utredningen förordnades den 24 oktober 2018 verks- juristen Jens Haggren (Kronofogdemyndigheten), rättsliga experten Anna Halvarsson (Skatteverket), juristen Assar Lindén (Boverket) och utredaren Niklas Löfgren (Försäkringskassan). Den 19 december 2018 förordnades som expert i utredningen budget- och skuldråd- givaren Marie Magnusson (Yrkesföreningen för budget- och skuld- rådgivare i kommunal tjänst).

Som sekreterare anställdes från och med den 17 oktober 2018 en- hetschefen Dan Ljungberg, från och med den 3 december 2018 juris- ten Katarina Sjöberg och från och med den 1 maj 2019 utredaren Nicklas Korsell.

Utredningen har tidigare överlämnat promemorian En justerad indragningsbestämmelse i underhållsstödet. Utredningen överlämnar härmed betänkandet Träffsäkert (SOU 2021:101). Betänkandet är upp- delat i två volymer. I den första volymen med undertiteln Införande av månadsuppgifter i bostadsbidraget och underhållsstödet behandlas utredningens förslag rörande användningen av månadsinkomster vid fastställande av bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomst samt bakgrund och överväganden för dessa förslag. I den andra voly- men med undertiteln Ett nytt bostads- och familjestöd (Bofast) och statlig underhållsreglering behandlas utredningens övriga förslag samt bakgrund och överväganden för dessa.

Växjö och Stockholm i december 2021

Åsa Karlsson Björkmarker

/Dan Ljungberg

/Katarina Sjöberg

/Nicklas Korsell

Innehåll

Sammanfattning – volym 1 .................................................		15
1	Författningsförslag.....................................................	27
1.1	Förslag till lag om ändring i föräldrabalken ..........................	27
1.2	Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ...........	28

1.3Förslag till lag om ändring i lagen (1999:332)

om ersättning till steriliserade i vissa fall ...............................

1.4Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181)

om behandling av uppgifter i Skatteverkets
beskattningsverksamhet .........................................................	85

1.5Förslag till lag om ändring i lagen (2005:466) om beräkning av inkomstprövade

socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade..... 86

1.6Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111)

	om införande av socialförsäkringsbalken ..............................	87
1.7	Förslag till förordning om ändring
	i utsökningsförordningen (1981:981)....................................	88
1.8	Förslag till förordning om ändring
	i bostadsbidragsförordningen (1993:739) .............................	89
1.9	Förslag till förordning om ändring
	i indrivningsförordningen (1993:1229) .................................	90
1.10	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga ................	91

Innehåll	SOU 2021:101
1.11	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(1996:1036) om underhållsstöd .............................................	93
1.12	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets
	beskattningsverksamhet .........................................................	94

1.13Förslag till förordning om ändring i förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare

	i arbetsmarknadspolitiska insatser .........................................		96
2	Inledning ..................................................................		97
2.1	Uppdraget ...............................................................................		97
2.2	Utredningsarbetet ..................................................................		99
2.3	Betänkandet ..........................................................................		100
3	Bakgrund ................................................................		103
3.1	Historik	.................................................................................	103
	3.1.1	Bostadsbidragets framväxt....................................	103
	3.1.2	Underhållsstödets framväxt .................................	121
	3.1.3	Flerbarnstillägget...................................................	136
3.2	Nuvarande bestämmelser .....................................................		137
	3.2.1	Bostadsbidrag ........................................................	137
	3.2.2	Föräldrars underhållsskyldighet...........................	142
	3.2.3	Underhållsstöd ......................................................	142
	3.2.4	Underhållsbidrag...................................................	151

3.2.5Vissa skatteregler med anknytning till socialförsäkringen, arbetsgivardeklarationer

		och förenklade arbetsgivardeklarationer..............	157
3.3	Statistik om månadsinkomster ............................................		160
3.4	Statistik om bostadsbidrag...................................................		163
3.5	Statistik om underhållsstöd .................................................		166
3.6	Problembeskrivning .............................................................		167
	3.6.1	Bostadsbidraget .....................................................	167
	3.6.2	Underhållsstöd ......................................................	175

SOU 2021:101Innehåll

4	Utgångspunkter avseende aktuella inkomstuppgifter ...		181
4.1	Tidigare utredningar .............................................................		181
	4.1.1	Offentliga utredningar ..........................................	181
	4.1.2	Myndighetsrapporter ............................................	185
4.2	Utredningens utgångspunkter .............................................		188

5	Utblick mot de nordiska grannländerna......................	197
5.1	Allmänt ..................................................................................	197
5.2	Danmark ................................................................................	197
5.3	Norge.....................................................................................	198
5.4	Finland...................................................................................	199
6	Allmänna överväganden om inkomstunderlaget ...........	201

6.1Aktuella inkomstuppgifter innebär

mindre skuldsättning ............................................................

202

6.2 Med aktuella inkomstuppgifter kan träffsäkerheten öka ... 203

6.3Samma inkomstunderlag för bidragsgrundande

och betalningsgrundande inkomst.......................................

208

6.4Bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomst

	bör spegla nuvarande betalningsförmåga.............................	209
6.5	Bara historiska inkomster i inkomstunderlaget ..................	211
6.6	Betalningsförmågan beror främst på aktuella inkomster ...	211
6.7	Tidigare inkomster bör också beaktas om de varit höga ....	212
6.8	Den aktuella inkomsten bör beräknas
	som ett genomsnitt över några månader .............................	213

6.9Den aktuella inkomsten bör inte baseras på för många

månader .................................................................................

214

InnehållSOU 2021:101

6.10	De inkomstuppgifter som ska ligga till grund
	för beräkning bör så långt möjligt hämtas in
	automatiskt från tredje part .................................................		214
6.11	De inkomstuppgifter som används i beräkningen
	ska kontrolleras i efterhand .................................................		215
7	Överväganden om inkomstunderlag
	vid behovsprövning...................................................		217
7.1	Inkomster och resurser som bör beaktas ............................		218
7.2	Att uppskatta den nuvarande betalningsförmågan.............		220
7.3	Att ta hänsyn till tidigare inkomster om de varit höga ......		225
7.4	Att beräkna inkomsterna under en del av ett år .................		228
	7.4.1	Inkomst av tjänst...................................................	228
	7.4.2	Inkomst av näringsverksamhet ............................	230
	7.4.3	Inkomst av kapital.................................................	233
	7.4.4	Personer som kombinerar anställning
		med enskild näringsverksamhet ...........................	234
8	Förslag om nytt inkomstunderlag ...............................		237

8.1Inkomstunderlaget ska som huvudregel utgöras

av inkomster under en ramtid på tolv månader ..................		239
8.1.1	Inkomst av tjänst hämtas från
	arbetsgivardeklarationer........................................	240

8.1.2Inkomst av kapital och förmögenhet ska avse

	föregående år .........................................................	242
8.1.3	Andra inkomster ...................................................	244
8.1.4	Barns inkomster och förmögenhet ......................	245

8.1.5Bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomst beräknas med utgångspunkt i de tre

	mest aktuella inkomstmånaderna i ramtiden.......	246
8.1.6	Tidigare inkomster kan påverka beräkningen .....	248

SOU 2021:101

Innehåll

8.2För den som har inkomst av näringsverksamhet gäller

nuvarande regler ....................................................................	253
8.3 Skälighetsbedömning av betalningsbeloppet i vissa fall......	259

8.4En ny ansökan om bostadsbidrag ska lämnas in efter tolv månader och särskilda omräkningsbeslut fattas

	varje månad............................................................................	262
8.5	Betalningsbelopp bestäms varje månad i särskilda
	omräkningsbeslut..................................................................	264
8.6	Beräkning och utredning av inkomster inom ramtiden......	266

8.7Ändring av beslut om uppgifter framkommer om annan

inkomst än den som legat till grund för tidigare beslut......

271

8.8 Vissa justeringar av hur uppgifter
i beskattningsdatabasen ska kunna användas ......................	278

8.9Fler hushåll med bostadsbidrag och avskaffat

	flerbarnstillägg för det andra barnet ....................................	281
8.10	Ikraftträdande och övergångsbestämmelser........................	283
9	Konsekvensanalys....................................................	285

9.1Månatlig omräkning av betalningsskyldighet

för underhållsstöd .................................................................

285

9.1.1Förslaget i korthet och en sammanfattning

	av konsekvenserna .................................................	285
9.1.2	Metodbeskrivning..................................................	287
9.1.3	Konsekvenser för individer ...................................	289
9.1.4	Konsekvenser för staten........................................	301

9.2Ett bostadsbidrag baserat på månadsuppgifter

om inkomst av tjänst ............................................................

306

9.2.1Förslaget i korthet och sammanfattning

	av konsekvenserna .................................................	306
9.2.2	Metodbeskrivning..................................................	308
9.2.3	Konsekvenser för individer ...................................	309
9.2.4	Konsekvenser för staten........................................	321

InnehållSOU 2021:101

9.3	Administrativa kostnader Kronofogden .............................		324
9.4	Fördelningspolitiska konsekvenser .....................................		325
9.5	Statsfinansiell kalkyl .............................................................		328
9.6	Övriga konsekvenser ............................................................		329
	9.6.1	Konsekvenser för jämställdhet mellan kvinnor
		och män..................................................................	329
	9.6.2	Konsekvenser för incitamenten till arbete...........	333
	9.6.3	Konsekvenser för den personliga integriteten ....	334
	9.6.4	Konsekvenser av minskad skuldsättning .............	334
	9.6.5	Konsekvenser för barn..........................................	335
	9.6.6	Konsekvenser för brottsligheten..........................	335
10	Författningskommentar ............................................		337
10.1	Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken.....................		337
10.2	Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ......		337
10.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:332) om
	ersättning till steriliserade i vissa fall ...................................		379

10.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets

beskattningsverksamhet .......................................................

379

10.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:466) om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade .. 380

10.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:111) om
införande av socialförsäkringsbalken ..................................	380

SOU 2021:101Innehåll

Sammanfattning – volym 2 ...............................................			381
11	Bakgrund om fördelningen av den ekonomiska
	familjepolitiken .......................................................		391
11.1	Fördelningen av stöden ........................................................		391
	11.1.1	Bostadsbidrag.........................................................	391
	11.1.2	Flerbarnstillägg ......................................................	402
	11.1.3	Underhållsstödets fördelningsprofil ....................	404
11.2	Problembeskrivning..............................................................		405

11.2.1Andelen hushåll med låg ekonomisk standard

ökar.........................................................................

406

11.2.2Inkomstprövade bidrag kan minska

incitamenten för arbete .........................................

408

11.2.3Att hålla ned marginaleffekterna kan hämma

behovsprövningen .................................................	412
11.2.4 Samspelet mellan olika bidrag kan ha stor
betydelse.................................................................	415
11.2.5 Stor skillnad i hur mycket den ekonomiska
standarden förbättras av bostadsbidraget för
olika hushåll ...........................................................	418
11.2.6 Bostadsbidraget har blivit ett allmänt
konsumtionsstöd ...................................................	431
11.2.7 Nivåerna på bidraget för barnkostnader är
otydligt definierade ...............................................	434

11.2.8Ekonomiska incitament styr hur underhållet

regleras ...................................................................

435

11.2.9I praktiken fördelas ansvaret för barns

	underhåll sällan som avsett....................................	440
11.2.10	En ansökan om underhållsstöd riskerar leda
	till en konflikt även då inget betalningsbelopp
	kan bestämmas.......................................................	441
12 Utgångspunkter och överväganden om fördelningen
av den ekonomiska familjepolitiken ...........................		443
12.1 Tidigare utredningar .............................................................		443
12.1.1	Offentliga utredningar ..........................................	443
12.1.2	Myndighetsrapporter ............................................	446

Innehåll	SOU 2021:101
12.2	Överväganden .......................................................................	455
	12.2.1 Försörjningsansvaret för barn bör primärt
	ligga på föräldrarna och statens stöd ges bara
	när deras resurser inte räcker till ..........................	457
	12.2.2 Underhållsreglering med staten som
	mellanhand ska inte väsentligt skilja sig från
	vad FB föreskriver.................................................	460
	12.2.3 Risken för påverkan på konflikter bör beaktas ...	461
	12.2.4 Bostadsbidragets olika syften bör tydliggöras ....	463
	12.2.5 Bidrag bör ges till hushåll som har otillräckliga
	resurser för att försörja sig själva … ....................	464
	12.2.6 … men ta sin utgångspunkt i merkostnader
	för barnen ..............................................................	465
	12.2.7 Avvägning mellan marginaleffekter, otillräckliga
	bidrag för personer med låga inkomster och
	bidrag till hushåll som saknar behov....................	467
13 Ett reformerat stöd till hushåll med barn ....................		469
13.1 Den ekonomiska familjepolitikens träffsäkerhet måste
	öka väsentligt ........................................................................	471
13.2 Ny struktur för stödet till hushåll med barn ......................		472
	13.2.1 En renodling av behovsprövningen......................	474
	13.2.2 Tydliga behovsprövade bidrag ger bättre
	förutsättningar för politisk styrning ....................	475
13.3 Statlig underhållsreglering ersätter underhållsstödet .........		476
	13.3.1 Minskade ekonomiska incitament att välja
	staten som mellanhand..........................................	477
	13.3.2 Det belopp som regleras ska beräknas som ett
	underhållsbidrag ....................................................	478
	13.3.3 Underhållsreglering bestäms för sex månader
	i taget......................................................................	487
	13.3.4 Renodlad underhållsreglering...............................	490
	13.3.5 Den övre åldersgränsen för förlängt
	underhållsstöd .......................................................	493
	13.3.6 Utökat stöd till föräldrar att nå
	överenskommelser om underhållsbidrag .............	496

SOU 2021:101		Innehåll
13.4	Stödet till särlevande .............................................................	501
	13.4.1 Maximalt bidrag till särlevande boföräldrar .........	502
13.5	Stödet till boendekostnader .................................................	504
	13.5.1 Taket för bostadskostnader anpassas till
	dagens kostnader för sådana större bostäder
	som hushåll med barn behöver .............................	504
	13.5.2 Golvet för bostadskostnader ska motsvara
	kostnaden för en bostad anpassad till hushållet
	utan barn ................................................................	506
	13.5.3 Bidrag till bostadskostnader i olika
	boendeformer ........................................................	508
13.6	Stödet till barns kostnader ...................................................	511
	13.6.1 Maximalt bidrag för barn som bor olika
	mycket i ett hushåll ...............................................	512
	13.6.2 Maximalt bidrag för fler än ett barn .....................	515
13.7	Inkomstavräkning .................................................................	517
13.8	EU-familjeförmåner .............................................................	520
13.9	Avskaffat flerbarnstillägg för två och tre barn ....................	522
14	Statlig underhållsreglering och Bofast – konsekvenser ...	525
14.1	Förslagen i korthet och en sammanfattning
	av konsekvenserna.................................................................	525
14.2	Metodbeskrivning .................................................................	531
14.3	Konsekvenser för individer ..................................................	532
	14.3.1 Konsekvenser för boföräldrar – lägre
	underhållsregleringsbelopp kompenseras
	till viss del av särlevandetillägg .............................	532
	14.3.2 Konsekvenser för bidragsskyldiga föräldrar ........	535
	14.3.3 Konsekvenser för de hushåll som har
	bostadsbidrag i dag ................................................	537
	14.3.4 Konsekvenser för jämställdheten mellan män
	och kvinnor ............................................................	541
	14.3.5 Konsekvenser för samtliga barnfamiljer...............	544
	14.3.6 Konsekvenser för incitament till
	förvärvsarbete ........................................................	546

InnehållSOU 2021:101

14.4	Fördelningspolitiska konsekvenser .....................................			552
	14.4.1		Bidragens fördelningsprofil förbättras.................	552
	14.4.2		Konsekvenser för barn..........................................	554
14.5	Konsekvenser för staten.......................................................			554
	14.5.1		Något lägre anslagsutgift ......................................	554
	14.5.2		Administrativa kostnader .....................................	555
	14.5.3 Sammanlagda kostnader för förslagen
			i volym 1 och 2 ......................................................	557
Bilagor
Bilaga 1		Kommittédirektiv 2018:97...........................................		559
Bilaga 2		Kommittédirektiv 2020:14...........................................		581
Bilaga 3		Kommittédirektiv 2021:7.............................................		585
Bilaga 4		Kommittédirektiv 2021:72...........................................		587

Sammanfattning – volym 1

Nuvarande regler leder till skuldsättning

Nuvarande utformning av regelverket för bostadsbidrag leder till betydande problem med skuldsättning. Det beror i hög grad på att bidraget betalas ut som preliminärt bidrag baserat på inkomsterna under det kalenderår som bidraget betalas ut. Inkomsterna är inte kända och behöver därför uppskattas av den som söker bidraget. Först när Skatteverket har beslutat om slutlig skatt är inkomsterna kända. Då bestäms bostadsbidraget slutligt. Det gör att många hus- håll långt efter att bostadsbidraget betalats ut behöver betala tillbaka bostadsbidrag som de tidigare fått utbetalt. Det är många som har svårt att betala tillbaka de många gånger betydande belopp som krävs tillbaka. Skulder på grund av bostadsbidrag är de sammanlagt största skulderna som enskilda har till Försäkringskassan.

Betalningsskyldighet i underhållsstöd bygger i stället på inkoms- ter som hämtas från en två år gammal inkomst enligt ett beslut om slutlig skatt. Inkomsterna som den bidragsskyldiga har när under- hållsstödet ska betalas kan vara betydligt lägre. För en del bidrags- skyldiga leder det till att den inkomst som de har i dag inte räcker till för att betala de krav som riktas mot dem. Ofta uppstår därför en skuld. Bidragsskyldiga som har inkomster som inte sänkts betydligt jämfört med för två år sedan betalar inte heller alltid de betalnings- belopp som räknats fram. Mindre än 60 procent av det som Försäk- ringskassan kräver in blir betalt till myndigheten. Många skulder lämnas över till Kronofogden. Mer än hälften av det som inte betalas direkt till Försäkringskassan betalas då in. De många underhålls- stödskulderna är dock en stor administrativ börda för myndighet- erna och både ekonomiskt och psykiskt betungande för bidragsskyl- diga.

Sammanfattning – volym 1

SOU 2021:101

Nuvarande regler minskar träffsäkerheten

Sättet att beräkna bostadsbidragets storlek och betalningsbeloppet i underhållsstödet är också ett träffsäkerhetsproblem. Att skulder upp- står är i sig ett tecken på att bostadsbidraget när det betalas ut inte fördelas som det är tänkt. Detsamma gäller när skulder uppstår i underhållsstödet. Att det som krävs in inte betalas beror åtminstone till en del på att den bidragsskyldiga inte har tillräcklig betalnings- förmåga för att klara av betalningskraven. Skulderna ger en indika- tion på dålig träffsäkerhet men det är i hög grad konstruktionen av både bostadsbidraget och underhållsstödet som leder till dålig träff- säkerhet.

Rätten till bostadsbidrag beror på vilka inkomster ett hushåll har under hela det kalenderår som bidraget betalas ut. Den som har mycket låga inkomster i början av ett år men höga inkomster senare under året kan sakna rätt till bidrag trots att behovet av ekonomiskt till- skott är stort i början av året. Att det är hela årets inkomst som räk- nas, det vill säga även månader som ligger i framtiden, innebär i princip att hushållet förväntas låna pengar från framtida inkomster för att klara sina utgifter. Det leder till dålig träffsäkerhet, den som har behov av bidrag på grund av låga inkomster kan i vissa fall sakna rätt till bidrag på grund av att inkomsterna visar sig bli högre i fram- tiden.

Många som har rätt till bostadsbidrag söker inte heller bidrag. Till en del beror det på rädslan för att konstruktionen ska leda till att hushållet ska bli skyldigt att betala tillbaka bidraget och risken att detta leder till skuldsättning. Även det leder till dålig träffsäkerhet.

Att bostadsbidraget beräknas som ett årsbelopp innebär också att det normalt betalas ut med samma belopp varje månad. Hushåll med varierande inkomster kan därför få ett bidrag som är lågt i förhållande till behoven under perioder med låg inkomst, men i stället ett högt bidrag när inkomsten är högre. Även det bidrar till en lägre, tids- mässig, träffsäkerhet för bidraget.

Frånlevande föräldrar är underhållsskyldiga för sina barn. En så- dan underhållsskyldighet kan fullgöras genom att den frånlevande föräldern betalar ett underhållsbidrag till boföräldern, eller egentligen till barnet. Underhållet kan också regleras genom underhållsstödet. För de flesta barn som bor enbart eller huvudsakligen hos en förälder regleras underhållet via underhållsstödet. I en mindre andel av fallen

SOU 2021:101

Sammanfattning – volym 1

regleras underhållet delvis med underhållsbidrag och delvis med under- hållsstöd i form av utfyllnadsbidrag. Det belopp som en bidragsskyl- dig förälder ska betala till Försäkringskassan om det betalas under- hållsstöd till barnet är avsett att beräknas utifrån en uppskattad betalningsförmåga. Om beloppet inte överstiger betalningsförmågan kan beloppet betalas. Underhållsstöd betalas normalt ut med ett fast belopp, som beror på barnets ålder, men den frånlevande föräldern krävs på ett lägre belopp om hen saknar förmåga att betala hela be- loppet. Underhållsstödet innebär därför ett stöd till boföräldern, eller egentligen barnet, till den del den frånlevande föräldern har be- gränsad betalningsförmåga.

Föräldrar har det primära ansvaret för sina barns försörjning. Att den frånlevande föräldern betalar så stor del av barnets försörjning som möjligt, och att statens stöd därmed begränsas bara till den del som hen inte klarar av att betala är därför en träffsäkerhetsfråga. Ut- över att skulder kan uppstå om betalningsförmågan överskattas, kan användningen av inkomsten två år bakåt i tiden innebära att den frånlevande förälderns faktiska betalningsförmåga inte utnyttjas. Det leder till dålig träffsäkerhet.

Betalningsbeloppet bestäms för ett år och ska därför normalt betalas med samma belopp varje månad. Bidragsskyldiga med varie- rande inkomster kan därför få betala ett lågt belopp i förhållande till betalningsförmågan under perioder med hög inkomst, men i stället ett högt belopp när inkomsten är lägre. Även det bidrar till en lägre, tidsmässig, träffsäkerhet.

Användning av aktuella inkomster kan minska skuldsättningen och öka träffsäkerheten

Genom införandet av arbetsgivardeklarationer på individnivå för hela arbetsmarknaden år 2019 finns nu goda möjligheter att få till- förlitlig information om de allra flesta personers inkomst av tjänst månad för månad i nära anslutning till att lönen betalats ut.

Utredningen föreslår mot bakgrund av problemen med skuld- sättning och träffsäkerhet att den bidragsgrundande inkomsten i bostadsbidraget och den betalningsgrundande inkomsten i under- hållsstödet som huvudregel baseras på aktuella historiska inkomster som hämtas från uppgifter ur arbetsgivardeklarationerna när det är möjligt.

Sammanfattning – volym 1

SOU 2021:101

Utredningens förslag

Inkomstunderlaget ska som huvudregel utgöras av inkomster under en ramtid på tolv månader

Beräkningen av inkomstunderlaget görs på inkomsterna under de tolv månader som föregår månaden innan den månad bostadsbidra- get och underhållsstödet betalas (ramtiden). För var och en av dessa månader ska inkomsten utgöras av summan av överskottet av in- komst av tjänst och vissa andra inkomster samt en tolftedel av över- skottet i inkomstslaget kapital och, vad gäller bostadsbidrag, den del av förmögenheten som ska beaktas.

Överskottet av inkomst av tjänst ska för varje månad under ramtiden motsvaras av överskottet enligt inkomstskattelagen (1999:1229). Den inkomst av tjänst som ligger till grund för beräkningen av bidrags- grundande och betalningsgrundande inkomst utgörs normalt av den inkomst som framgår av kända uppgifter från arbetsgivardeklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer. Om den sökande eller den betalningsskyldiga kan visa att inkomsten av tjänst en viss månad är något annat än vad som framgår av arbetsgivardeklarationerna ska den uppgiften i stället användas. Den sökande och den betalnings- skyldiga ska dels i samband med en ansökan, dels i samband med de månatliga omräkningarna av bidrag eller betalningsbelopp uppmanas att kontrollera att de uppgifter som hämtas från arbetsgivardeklara- tionerna överensstämmer med den inkomst av tjänst som den sökande haft. Den sökande och den betalningsskyldiga ska vara anmälnings- skyldig om hens inkomst av tjänst avviker från den som framgår av arbetsgivardeklarationer.

Den inkomst av kapital som ska ingå i den bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomsten ska vara överskottet i inkomstslaget kapital för det senaste möjliga inkomståret enligt beslut om slutlig skatt som fattats under ramtiden. Överskottet av kapitalinkomsten ska divideras med tolv och läggas till inkomsten för var och en av de månader som ingår i ramtiden. Ett tillägg ska göras till inkomsten varje månad under ramtiden när det gäller beräkning av bidrags- grundande inkomst med 15 procent av den sökandes förmögenhet över 100 000 kronor dividerat med tolv. För var och en av de måna- der som ingår i ramtiden ska tillägget göras baserat på den sökandes förmögenhet den 31 december som infaller under ramtiden. Den sök- ande ska i samband med ett årsskifte vara anmälningsskyldig för

SOU 2021:101

Sammanfattning – volym 1

förändring av förmögenheten jämfört med den uppgift som legat till grund för tidigare beräkning av förmögenheten.

Sådana övriga inkomster som i nuvarande regelverk ingår i den bidragsgrundande respektive betalningsgrundande inkomsten ska även fortsättningsvis beaktas. Inkomsterna ska fördelas på månader i ram- tiden i enlighet med kontantprincipen. Inkomsterna ska i så stor ut- sträckning som möjligt hämtas in från Försäkringskassans egna register och andra myndigheter samt i övrigt anges av den sökande och bidragsskyldiga. Sökande och bidragsskyldiga ska vara anmälnings- skyldiga vid förändring av sådana inkomster. Nuvarande regel i bo- stadsbidraget om att inkomster i form av studiebidrag, studiestarts- stöd och skattefria stipendier som betalas ut i slutet av ett år men är hänförliga till nästföljande år, avskaffas.

Reglerna om beaktande av barns inkomst av kapital och för- mögenhet vid beräkning av bidragsgrundande inkomst anpassas till övergången till månatliga inkomster. Barns inkomster vid en redu- cering av det underhållsstöd som ska betalas ut ska beräknas enligt nuvarande regler.

Bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomst beräknas med utgångspunkt i de tre mest aktuella inkomstmånaderna i ramtiden

Ramtiden består av tre perioder. Den mest aktuella perioden om- fattar tre kalendermånader. Den andra perioden är de tre kalender- månader som föregår dessa och den tredje perioden är de sex första kalendermånaderna i ramtiden. Bidragsgrundande inkomst och betal- ningsgrundande inkomst beräknas som månadsbelopp. Alla belopp som i dag anges som årsbelopp i bestämmelserna om dessa inkomster anges i stället som månadsbelopp. Utgångspunkten för beräkning av den bidragsgrundande inkomsten och den betalningsgrundande in- komsten ska vara inkomsterna under den mest aktuella perioden. När betalningsskyldigheten bestäms för förfluten tid ska de inkomster som den bidragsskyldiga hade under ramtiden för respektive kalender- månad användas i beräkningen av betalningsbeloppet.

Sammanfattning – volym 1

SOU 2021:101

Tidigare inkomster kan påverka beräkningen

Om den genomsnittliga månadsinkomsten under dels den andra perio- den i ramtiden, dels den tredje perioden överstiger en viss inkomst- gräns ska ett tillägg göras till den bidragsgrundande inkomsten och den betalningsgrundande inkomsten som motsvarar det belopp som överstiger nämnda gräns. Inkomstgränsen för ett hushåll med bo- stadsbidrag motsvarar den bidragsgrundande inkomst som innebär att bidraget helt skulle ha varit avräknat. Inkomstgränsen för en bi- dragsskyldig motsvarar den betalningsgrundande inkomst som innebär att betalningsbeloppet skulle motsvara hela det utbetalda underhålls- stödet. Det är de förhållanden som gäller den månad som bidraget respektive underhållsstödet avser som är avgörande för beräkningen. För makar med bostadsbidrag beräknas inkomstgränsen för var och en av dem. För makar i hushåll utan barn ska de inkomster som be- aktas för ensamstående användas. Skulle den genomsnittliga inkoms- ten under båda perioderna överstiga inkomstgränsen ska tillägg göras med överskjutande inkomst från båda perioderna. Överstiger den genomsnittliga inkomsten inkomstgränsen under den andra perio- den, men inte den äldsta, utgörs tillägget av det belopp som över- stiger gränsen under den andra perioden. Överstiger den genom- snittliga inkomsten inkomstgränsen under den äldsta av perioderna, men inte under den andra, ska tilläggsbeloppet utgöras av den över- skjutande inkomsten från den äldsta perioden minskad med skillnaden mellan inkomstgränsen och den genomsnittliga inkomsten för den andra perioden. Tillägget kan dock aldrig vara lägre än noll kronor.

För den som har inkomst av näringsverksamhet gäller nuvarande regler

Den sökande och den betalningsskyldiga ska själv ange om hen har eller under ramtiden har haft överskott i inkomstslaget näringsverk- samhet. Då ska bostadsbidrag respektive betalningsskyldighet prövas enligt nuvarande regler. Prövning enligt nuvarande regler ska också göras om det i efterhand visar sig att någon har haft överskott i in- komstslaget näringsverksamhet utan att ha uppgett det. Prövning av betalningsskyldighet för underhållsstöd ska också göras enligt nuva- rande regler för den som har överskott i inkomstslaget näringsverk- samhet enligt det beslut om slutlig skatt som fattats före februari det

SOU 2021:101

Sammanfattning – volym 1

år betalningsskyldigheten avser. Prövning enligt nuvarande regler ska dock inte göras om överskottet i inkomstslaget näringsverksamhet är litet. Är överskottet lägre än 6 000 kronor per kalenderår gäller föreslagna bestämmelser. Överskottet i inkomstslaget ska då inte heller beaktas vid beräkningen av betalningsgrundande inkomst eller bidragsgrundande inkomst.

Justering av betalningsbeloppet i vissa fall

I vissa situationer ska betalningsbeloppet kunna justeras om betal- ningsförmågan uppenbart avviker från det som framkommer av till- gängliga inkomstuppgifter som ligger till grund för beräkningen. Be- talningsbeloppet ska också kunna justeras om den bidragsskyldiga vägrar att medverka vid bestämmandet av korrekt inkomst och detta leder till att betalningsbeloppet inte kan bestämmas korrekt.

En ny ansökan om bostadsbidrag ska lämnas in efter tolv månader och särskilda omräkningsbeslut fattas varje månad

En ansökan om bostadsbidrag får avse högst tolv på varandra följ- ande kalendermånader. Varje månad mellan prövningarna av ansök- ningar ska särskilda omräkningsbeslut fattas utifrån det inkomst- underlag som då föreligger. Omräkningsbesluten ska kunna fattas utan föregående underrättelse.

Betalningsbelopp bestäms varje månad i särskilda omräkningsbeslut

En bidragsskyldigs betalningsbelopp ska räknas om varje månad i samband med att nya uppgifter från arbetsgivardeklarationer och för- enklade arbetsgivardeklarationer finns tillgängliga. Dessa särskilda omräkningsbeslut ska kunna fattas utan föregående underrättelse.

Beräkning och utredning av inkomster inom ramtiden

Den vanligaste inkomsttypen för såväl betalningsskyldiga som bostads- bidragshushåll är inkomst av tjänst. Användningen av inkomstuppgifter från arbetsgivardeklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer

Sammanfattning – volym 1

SOU 2021:101

kommer därför innebära att såväl inkomstnivåer som inkomsternas fördelning över tid kommer att finnas tillgängliga i stor utsträckning och med hög tillförlitlighet för Försäkringskassan utan något behov av manuell handläggning eller utredning. Även vissa andra inkomster kan redan i dag, eller kan med utökad informationsinhämtning, göras tillgängliga för beräkning av inkomster under ramtiden på ett tillför- litligt sätt. Ett system baserat på månatliga inkomster kommer dock i flera situationer kräva att inkomstuppgifter hämtas in direkt från den sökande eller den betalningsskyldiga. Sådana uppgifter behöver alltid rimlighetsbedömas och i många fall kontrolleras. Sådana rim- lighetsbedömningar och kontroller behöver utgå från vissa grund- läggande principer, som kan vara olika för olika inkomsttyper, som understödjer systemets grundläggande funktion att vara träffsäkert och baserat på aktuella historiska inkomster.

Ändring av beslut om uppgifter framkommer om annan inkomst än den som legat till grund för tidigare beslut

Ett tidigare beslut om bostadsbidrag eller betalningsbelopp för under- hållsstöd ska kunna ändras om det framkommer uppgifter om att den inkomst som legat till grund för beslutet är felaktig. Sådana upp- gifter kan bland annat framkomma i ny eller ändrad arbetsgivar- deklaration, beslut om slutlig skatt eller beslut om studiemedel. För- säkringskassan ska genomföra kontroller efter att nya beslut om slutlig skatt har fattats. För att ett beslut ska ändras ska uppgiften visa att inkomsten skiljer sig från de uppgifter som legat till grund för beslutet så att det belopp som tidigare bestämts väsentligt skiljer sig från det som de nya uppgifterna visar. Beslut om nytt bidrags- belopp eller betalningsbelopp ska inte kunna ändras efter utgången av det sjätte året efter det år som inkomstuppgiften avser.

Vissa justeringar av hur uppgifter i beskattningsdatabasen ska kunna användas

Försäkringskassan ska, utöver vad som gäller i dag, få direktåtkomst till vissa uppgifter i beskattningsdatabasen, om uppgifterna behövs i ett ärende om beräkning av underhållsstöd enligt 18 kap. SFB. För- säkringskassan ska också på annat sätt än genom direktåtkomst ha

SOU 2021:101

Sammanfattning – volym 1

tillgång till uppgifter ur beskattningsdatabasen för beräkning och kontroll av underhållsstöd och betalningsskyldighet.

Fler hushåll med bostadsbidrag och avskaffat flerbarnstillägg för det andra barnet

För att minska den andel hushåll som har rätt till bostadsbidrag men inte söker bidraget ges Försäkringskassan i uppdrag att i samband med införandet av månadsuppgifter genomföra insatser för att få fler hushåll att ansöka. Dessa insatser bör på bästa sätt riktas mot de hushåll där bostadsbidraget påtagligt skulle förbättra den ekonomiska standarden. Flerbarnstillägget för två barn avskaffas.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2024. När det gäller förslagen om Försäkringskassans tillgång till uppgifter ur beskattningsdata- basen föreslås ett tidigare ikraftträdande, den 1 oktober 2023. Reglerna gällande underhållsstöd och betalningsskyldighet för underhållsstöd ska dock tillämpas för första gången från februari 2024 i pågående ärenden.

Konsekvenser av förslagen

Förslagen förväntas få betydande konsekvenser för den tidsmässiga överensstämmelsen mellan behovet av bostadsbidrag och utbetal- ningen av bidrag. På samma sätt får förslagen betydande konsekvenser för överensstämmelsen mellan bidragsskyldiga föräldrar betalnings- förmåga och det betalningsbelopp de ska betala. Det får positiva konsekvenser för hur mycket skulder som det nuvarande regelverket genererar. Särskilt påtagligt är detta i bostadsbidraget, där den abso- luta merparten av uppkomna skulder bedöms försvinna. Skuldproble- matiken i underhållsstödet påverkas inte lika mycket. Det beror framför allt på att endast en mindre del av de skulder som uppkom- mer för bidragsskyldiga beror på att inkomstunderlaget för beräk- ningen inte är aktuellt.

Sammanfattning – volym 1

SOU 2021:101

Den bättre tidsmässiga överensstämmelsen mellan bostadsbidrag och behovet av bidrag ger också ökad träffsäkerhet för bidraget. Träffsäkerheten för bidraget ökar också genom att fler hushåll med rätt till och behov av bostadsbidrag söker bidrag. När risken för skuld- sättning, som är en av orsakerna till att många hushåll inte söker bi- draget, minskar och Försäkringskassan även arbetar aktivt med att minska antalet hushåll som inte söker bidraget förväntas bidragets syfte få bättre genomslag. Fler hushåll med bostadsbidrag ökar ut- gifterna. Ett avskaffande av flerbarnstillägget för det andra barnet används delvis för att finansiera denna utgiftsökning.

Förslagens ekonomiska konsekvenser redovisas i det följande.

Konsekvenser för individer

Underhållsstöd

Totalt debiterat belopp uppskattas bli knappt 9 procent högre än med dagens regelverk. Detta beror huvudsakligen på att inkomstunder- laget aktualiseras. Andelen bidragsskyldiga med betalningsbelopp större än noll kronor ökar från drygt 71 till drygt 78 procent. I genom- snitt ökar det debiterade beloppet per bidragsskyldig med 1 175 kro- nor per år – en ökning med knappt 9 procent. Cirka 30 procent av de bidragsskyldiga som omfattas av förslagen får minst 5 procent högre debiterat belopp per år med förslaget medan 16,4 procent får minst 5 procent lägre belopp. Det totala debiterade beloppet som upp- skattas bli betalat inom fem månader ökar med drygt 11 procent. Antalet bidragsskyldiga vars skuld lämnas över till Kronofogden be- döms minska med drygt 10 procent.

Bostadsbidrag

Det genomsnittliga bostadsbidraget (per månad och bidragshushåll) till barnfamiljer beräknas bli drygt 1 procent lägre med föreslaget regelverk jämfört med (slutligt) bostadsbidrag i dagens regelverk. Det genomsnittliga bostadsbidraget till unga utan barn beräknas i stället bli drygt 7 procent högre. Cirka 31 procent av barnhushållen och 23 procent av ungdomshushållen får lägre belopp per bidragsmånad med förslaget jämfört med nuvarande regelverk. 28 procent av barn-

SOU 2021:101

Sammanfattning – volym 1

hushållen och 32 procent av ungdomshushållen får högre månads- belopp. Det totala återkrävda beloppet avseende för mycket utbetalt bostadsbidrag uppskattas bli cirka 91 procent lägre än med dagens regelverk. Antal hushåll med bostadsbidrag ökar 17,5 procent bland annat på grund av minskad risk för skuldsättning.

Konsekvenser för staten

Underhållsstöd

Statens anslagsutgifter för underhållsstöd beräknas bli mellan 3 och 4 procent lägre med utredningens förslag jämfört med nuvarande regelverk. Försäkringskassans administrativa kostnader för under- hållsstödet beräknas öka cirka 10 miljoner kronor det föreslagna in- förandeåret 2024. Kronofogdens administrativa kostnader för skuld- ärenden gällande underhållsstödet, beräknas däremot sammantaget inte påverkas av förslaget. Den extra kostnad som tillkommer på grund av att ett nytt it-stöd vid Försäkringskassan ska hantera månads- uppgifter enligt utredningens förslag uppskattas till 10–20 miljoner kronor. Ett nytt it-stöd till underhållsstöd behöver utvecklas oavsett om utredningens förslag realiseras eller inte. Kostnaderna för denna utveckling uppskattas bli mycket stora, mer än 200 miljoner kronor.

Bostadsbidrag

Det bostadsbidrag som sammanlagt betalas ut till barnfamiljer som i dag har bidrag förväntas bli cirka 7 procent lägre än i dag. Det främsta skälet till det är att det preliminära bidrag som betalas ut i dag är i motsvarande utsträckning för högt, vilket resulterar i krav på återbetalning efter avstämningen. Statens anslagsutgifter för bo- stadsbidrag beräknas ändå bli drygt 10,5 procent högre med utred- ningens förslag jämfört med nuvarande regelverk eftersom fler hus- håll förväntas få bidrag. Försäkringskassans kostnader för löpande bostadsbidragsärenden bedöms öka med 41,8 miljoner kronor för införandeåret. Kronofogdens administrativa kostnader för skuld- ärenden gällande bostadsbidrag, antas bli ungefär samma som i dag. Utvecklingskostnaderna för Försäkringskassans it-system uppskat- tas till cirka 20–30 miljoner kronor.

En förälder som är betalnings- skyldig för underhållsstöd enligt 19 kap. eller 19 a kap. socialförsäk- ringsbalken anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet intill det be- lopp som lämnas i underhållsstöd till barnet.

1 Författningsförslag

1.1Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 2 a § föräldrabalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7kap.

2 a §1

En förälder som är betalnings- skyldig för underhållsstöd enligt 19 kap. socialförsäkringsbalken anses ha fullgjort sin underhålls- skyldighet intill det belopp som lämnas i underhållsstöd till barnet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

1Senaste lydelse 2010:1203.

Författningsförslag

SOU 2021:101

1.2Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken

dels att 19 kap. 14 §, 97 kap. 3 och 4 §§ och 98 kap. 2, 5, 6, och 7 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 18 kap. 36 §, 19 kap. 11 och 14 §§ ska utgå, dels att 5 kap. 9 §, 8 kap. 3 §, 15 kap. 8 §, 17 kap. 1 §, 18 kap. 1, 9 a, 21, 24, 28, 29, 30, 34, 36, 38, 40, 41 och 42 §§, 19 kap. 1, 10, 11,

12, 15, 16, 21, 22, 26, 34, 35 och 37 §§, 74 kap. 19 §, 93 kap. 3 §, 94 kap. 1 §, 95 kap. 3 och 4 §§, 96 kap. 13 §, 97 kap. 1, 2, 6, 8, 11, 13, 15, 16, 24 och 25 §§, 98 kap. 1, 4, 8 och 9 §§, 101 kap. 9 §, 102 kap. 8 §, 103 kap. 3 §, 103 d kap. 9 §, 103 e kap. 3 §, 108 kap. 9, 18 och 20 §§, 110 kap. 48 § och 113 kap. 2 § ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 18 kap. 34 och 36 §§, 19 kap. 10 § och 110 kap. 48 § ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 19 kap. 13 § och 97 kap. 2 och 5 §§ ska sättas närmast före 19 kap. 12 c §, 97 kap. 1 b § respektive 4 a § och rubriken närmast efter 97 kap. 1 § ska sättas närmast efter 97 kap. 1 a §, dels att det ska införas två nya kapitel, 19 a kap. och 98 a kap, tjugotre nya paragrafer, 18 kap. 34 a §, 19 kap. 1 a, 10 a–10 e, 12 a–12 c, 21 a, och 34 a §§, 97 kap. 1 a–1 f, 3 a–4 a och 13 a §§, 98 kap. 8 a §, och närmast före 19 kap. 1 a, 10 a och 12 a §§, 97 kap. 1 a och 3 a§§,

98 kap. 4 §, sex nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

5 kap.

9 §1

Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för följande förmåner:

Avdelning B Familjeförmåner
1. föräldrapenning på lägsta-	(11 och 12 kap.)
nivå och grundnivå
2. barnbidrag,	(15 och 16 kap.)
3. underhållsstöd,	(17–19 kap.)
4. adoptionsbidrag,	(21 kap.)
5. omvårdnadsbidrag	(22 kap.)

1Senaste lydelse 2018:1265.

SOU 2021:101

Författningsförslag

Avdelning G Bostadsstöd
17. bostadsbidrag,	(95–98 kap.)
18. bostadstillägg, och	(100–103 kap.)
19. boendetillägg.	(103 a–103 e kap.)

Föreslagen lydelse

5kap. 9 §

Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för följande förmåner:

Avdelning B Familjeförmåner
1. föräldrapenning på lägsta-	(11 och 12 kap.)
nivå och grundnivå
2. barnbidrag,	(15 och 16 kap.)
3. underhållsstöd,	(17–19 a kap.)
4. adoptionsbidrag,	(21 kap.)
5. omvårdnadsbidrag	(22 kap.)

Avdelning G Bostadsstöd
17. bostadsbidrag,	(95–98 a kap.)
18. bostadstillägg, och	(100–103 kap.)
19. boendetillägg.	(103 a–103 e kap.)
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

8kap. 3 §

I detta kapitel finns inledande bestämmelser om familjeförmåner. Vidare finns bestämmelser om

–graviditetspenning och föräldrapenningsförmåner i 9–13 kap.,

–barnbidrag i 14–16 kap.,

– underhållsstöd i 17–19 kap.,	– underhållsstöd i 17–19 a kap.,
och	och

–särskilda familjeförmåner i 20–22 kap.

– bidragsskyldigas betalnings- skyldighet mot Försäkringskassan i 19 kap, och

– bidragsskyldiga som har över- skott i inkomstslaget näringsverk- samhet i 19 a kap.

Författningsförslag

SOU 2021:101

15kap. 8 §2

Om någon enligt 16 kap. får	Om någon enligt 16 kap. får
barnbidrag för två eller flera barn	barnbidrag för tre eller flera barn
lämnas flerbarnstillägg med	lämnas flerbarnstillägg med
1. 150 kronor i månaden för det
andra barnet,
2. 580 kronor i månaden för	1. 580 kronor i månaden för
det tredje barnet,	det tredje barnet,
3. 1 010 kronor i månaden för	2. 1 010 kronor i månaden för
det fjärde barnet, och	det fjärde barnet, och
4. 1 250 kronor i månaden för	3. 1 250 kronor i månaden för
det femte barnet och varje ytter-	det femte barnet och varje ytter-
ligare barn.	ligare barn.

I 16 kap. 12 § finns bestämmelser om anmälan för att få flerbarns- tillägg.

17kap. 1 §

I denna underavdelning finns bestämmelser om

– underhållsstödet i 18 kap., – underhållsstödet i 18 kap., och

– bidragsskyldigas betalnings- skyldighet mot Försäkringskassan i 19 kap.

2Senaste lydelse 2016:1294.

SOU 2021:101

Författningsförslag

18kap. 1 §3

I detta kapitel finns allmänna bestämmelser om rätten till under- hållsstöd i 2–4, 6 och 7 §§.

Vidare finns bestämmelser om

–undantag från rätten till underhållsstöd i 8–12 §§,

–förmånstiden i 13 och 14 §§,

–vem som får utbetalningen av underhållsstödet i 15 och 17–19 §§,

–beräkning av underhållsstöd i 20–24, 26–30 och 32 §§,

–omprövning vid ändrade förhållanden i 33–35 §§,

– jämkning av underhållsstöd i	– justering av underhållsstöd i
36 §, och	36 §, och

–handläggningen i 38 och 40–42 §§.

9 a §4

Underhållsstöd enligt 20 § läm-	Underhållsstöd enligt 20 § läm-
nas inte längre om den bidragsskyl-	nas inte längre om den bidragsskyl-
dige under minst tolv månader i	dige under minst tolv månader i
följd, i rätt ordning, till Försäk-	följd, i rätt ordning, till Försäk-
ringskassan har betalat det belopp	ringskassan har betalat det belopp
som har bestämts enligt 19 kap.	som har bestämts enligt 19 kap.
16–18 och 21–27 §§.	16–18 och 21–27 §§ eller 19 a kap.
	13–22 §§.

Trots vad som föreskrivs i första stycket ska underhållsstöd läm- nas, om det finns särskilda skäl. Underhållsstöd på grund av särskilda skäl lämnas under en tidsperiod om minst sex månader och högst fyra år. Ett beslut om att lämna underhållsstöd under en bestämd tidsperiod gäller dock längst till och med den månad då rätten till underhållsstöd annars upphör.

Efter att en tidsperiod med underhållsstöd enligt andra stycket har löpt ut lämnas underhållsstöd enligt det underliggande beslutet om att bevilja underhållsstöd (grundbeslutet) om förutsättningarna för sådant stöd fortfarande är uppfyllda.

3Senaste lydelse 2017:1123.

4Senaste lydelse 2021:991.

Författningsförslag

SOU 2021:101

	21 §5
Om det finns anledning att		Om det finns anledning att
anta att en bidragsskyldig för-		anta att en bidragsskyldig för-
älder i rätt ordning betalar under-		älder i rätt ordning betalar under-
håll till barnet med minst det		håll till barnet med minst det
belopp som skulle ha fastställts		belopp som skulle ha fastställts
som	betalningsbelopp enligt	som betalningsbelopp enligt
19 kap. 10–17 samt 21, 26 och		19 kap. 10–17, 21, 21 a, 26 och
27 §§, ska det sist avsedda belop-		27 §§ eller 19 a kap. 7–14, 16, 21
pet räknas av från underhållstödet.		och 22 §§, ska det sist avsedda
		beloppet räknas av från under-
		hållsstödet.
	24 §6
Om sökanden begär det, läm-		Om sökanden begär det, läm-
nas underhållsstöd med det be-		nas underhållsstöd med det be-
lopp som ska lämnas enligt 20 §		lopp som ska lämnas enligt 20 §
första stycket med avräkning för		första stycket med avräkning för
det betalningsbelopp som skulle		det betalningsbelopp som skulle
ha fastställts om 19 kap. 10–17		ha fastställts om 19 kap. 10–17,
samt 21, 26 och 27 §§ hade tillämp-		21, 21 a, 26 och 27 §§ eller 19 a kap.
ats på inkomsten för den av för-		7–14, 16, 21 och 22 §§ hade
äldrarna som inte är boförälder.		tillämpats på inkomsten för den av
		föräldrarna som inte är boförälder.
	28 §
Om en bidragsskyldig för-		Om en bidragsskyldig för-
älder, innan han eller hon har		älder, innan han eller hon har
delgetts beslutet om betalnings-		delgetts beslutet om betalnings-
skyldighet enligt 19 kap., har be-		skyldighet	enligt 19 kap. eller
talat underhåll till barnet för en		19 a kap.,	har betalat underhåll
viss	månad, ska motsvarande	till barnet för en viss månad, ska
belopp dras av från underhålls-		motsvarande belopp dras av från
stödet för den månaden.		underhållsstödet för den månaden.

5Senaste lydelse 2012:896.

6Senaste lydelse 2017:995.

Har den bidragsskyldige, när hans eller hennes betalningsskyl- dighet bestäms, enligt 19 kap. 22–25 §§ eller 19 a kap. 17–20 §§ fått tillgodoräkna sig ett avdrag för barnets vistelse hos honom eller henne, ska underhållsstödet minskas med ett belopp motsva- rande avdraget.

SOU 2021:101

Författningsförslag

29 §7

Har den bidragsskyldige, när hans eller hennes betalningsskyl- dighet bestäms, enligt 19 kap.

22–25 §§ fått tillgodoräkna sig ett avdrag för barnets vistelse hos honom eller henne, ska under- hållsstödet minskas med ett be- lopp motsvarande avdraget.

30 §8

Om barnet har en sådan in-	Om barnet har en sådan in-
komst som framkommer vid en	komst som framkommer vid en
tillämpning som avser barnet av	tillämpning som avser barnet av
19 kap. 10–15 §§, ska underhålls-	19 a kap. 7–12 §§, ska under-
stödet minskas med hälften av	hållsstödet minskas med hälften
inkomsten. I stället för den minsk-	av inkomsten. I stället för den
ning som anges i 19 kap. 10 §	minskning som anges i 19 a kap.
ska inkomsten minskas med	7 § ska inkomsten minskas med
60 000 kronor.	60 000 kronor.
Omprövning vid nytt beslut om	Omprövning av underhållsstöd
slutlig skatt och ny procentsats9

34§10

Underhållsstöd som beräknats	Underhållsstöd som beräknats
enligt 21 eller 24 § ska omprövas	enligt 21 eller 24 § ska omprövas
när
1. det finns ett nytt beslut om	1. varje månad med beaktande
slutlig skatt för den bidragsskyl-	av bestämmelserna om inkomster
dige, eller	inom ramtiden, eller
2. grunden för tillämplig pro-	2. när grunden för tillämplig
centsats enligt 19 kap. 16 och	procentsats enligt 19 kap. 16 och
17 §§ ändras.	17 §§ ändras.

7Senaste lydelse 2015:755.

8Senaste lydelse 2017:995.

9Senaste lydelse 2011:1434.

10Senaste lydelse 2011:1434.

Författningsförslag

SOU 2021:101

Föranleder det nya beslutet om skatt en ändring av underhålls- stödet, ska ändringen gälla från och med februari året efter det år då beslutet meddelades. Vid ändring av grunden för tillämplig procent- sats justeras underhållsstödets be- lopp från och med månaden efter den månad då Försäkringskassan fick kännedom om ändringen.

Föranleder omprövningen en- ligt första stycket en ändring av underhållsstödet justeras under- hållsstödets belopp från och med månaden efter den månad då För- säkringskassan fick kännedom om ändringen, dock vad gäller 1 tidi- gast från och med den månad in- komsten ingår i ramtiden.

34 a §

Underhållsstöd som omprövas enligt 34 § första stycket 1 får räk- nas om utan föregående under- rättelse om månadsinkomster inom ramtiden ändras som utgörs av

–en inkomst som redovisas per betalningsmottagare i en arbets- givardeklaration eller en inkomst

ien förenklad arbetsgivardeklara- tion enligt 26 kap. skatteförfarande- lagen (2011:1244),

–överskott i inkomstslaget kapi- tal enligt 19 kap. 12 c och 13 §§,

–en förmån som betalas ut av Försäkringskassan eller Pensions- myndigheten,

–studiemedel i form av studie- bidrag enligt 3 kap. studiestöds- lagen (1999:1395) och studiestarts- stöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd,

–pension enligt utländsk lag- stiftning, eller

–avtalspension eller motsvar- ande ersättning som följer av kol- lektivavtal.

Meddelandet ska innehålla en uppmaning till den bidragsskyl- dige att yttra sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har något att invända mot ansökan eller har något att anföra i fråga om betalningsskyldighet för underhållsstöd enligt 19 kap. 2–5, 10–16 och 21–27 §§ samt 19 a kap. 6–13 och 16–22 §§.

Underhållsstöd som beräknats enligt 21 eller 24 § ska justeras om ett beslut om skatt visar att det underlag som legat till grund för Försäkringskassans bedöm- ning ändrats väsentligt.

Justeringen gäller från och med månaden efter den då För- säkringskassan fick kännedom om ändringen.

SOU 2021:101Författningsförslag

	Vid omräkning av underhålls-
	stödet med stöd av första stycket
	får en ny beräkning av underhålls-
	stödet göras utifrån enbart den
	ändringen som ligger till grund för
	omräkningen.
Jämkning av underhållsstöd	Justering av underhållsstöd

Grundläggande bestämmelser

36§11

Underhållsstöd som beräknats enligt 21 eller 24 § ska jämkas om det beslut om skatt som legat till grund för Försäkringskassans be- dömning ändrats väsentligt.

Jämkningen gäller från och med månaden efter den då För- säkringskassan fick kännedom om ändringen.

38 §

När underhållsstöd enligt 20, 21, 22, eller 24 § har sökts ska För- säkringskassan omedelbart sända meddelande om ansökan till den bidragsskyldige, under förutsättning att hans eller hennes vistelseort är känd eller går att ta reda på.

2–5, 10–16 och 21–27 §§.

11Senaste lydelse 2011:1434.

När den bidragsskyldige be- gär beräkning enligt 19 kap. 22– 25 §§ eller 19 a kap. 17–20 §§ ska Försäkringskassan omedelbart sända meddelande till den andra föräldern. Meddelandet ska inne- hålla en uppmaning till den andra föräldern att yttra sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har något att invända mot begäran.

Författningsförslag

SOU 2021:101

40 §

När den bidragsskyldige be- gär beräkning enligt 19 kap. 22– 25 §§ ska Försäkringskassan omedelbart sända meddelande till den andra föräldern. Meddelan- det ska innehålla en uppmaning till den andra föräldern att yttra sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har något att invända mot begäran.

41 §

När Försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet, ska sök-

anden skriftligen underrättas om beslutet.
Beslut om att bevilja under-			Beslut om att bevilja under-
hållsstöd, att fastställa betalnings-			hållsstöd, att fastställa betalnings-
skyldighet och	beslut	enligt	skyldighet och	beslut	enligt
19 kap. 22–25 §§	eller	19 kap.	19 kap. 22–25 §§	eller	19 kap.
39 § ska delges den bidrags-			39 § och 19 a kap. 17–20 §§ eller
skyldige.			19 a kap. 30 § ska delges den bi-
			dragsskyldige.
		42 §
Beslut om att medge beräk-			Beslut om att medge beräk-
ning enligt 19 kap. 22–25 §§ och			ning enligt 19 kap. 22–25 §§ och
att minska underhållsstödet en-			19 a kap. 17–20 §§ samt att minska
ligt 29 § ska delges boföräldern.			underhållsstödet enligt 29 § ska
			delges boföräldern.

SOU 2021:101

Författningsförslag

19kap. 1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

–definitioner i 1 a §,

–betalningsskyldighet för underhållsstöd i 2–9 §§,

– inkomstunderlag för betal-	– beräkning av betalnings-
ningsskyldighet i 10–15 §§,	grundande inkomst i 10–15 §§,

–beräkning av betalningsbelopp i 16–27 §§,

–när den bidragsskyldige bor utomlands eller får lön från ut- landet i 28–33 §§,

–omprövning och ändring av betalningsskyldighet i 34–39 §§,

–anstånd i 40–44 §§,

–eftergift i 45 och 46 §§,

–ränta i 47 och 48 §§, och

–indrivning i 49 §.

Definitioner

1 a §

När det gäller beräkning av den bidragsskyldiges betalningsskyldig- het avses med

1.ramtid: de tolv första måna- derna av sammanlagt tretton månader närmast före den månad som betalningsskyldigheten avser,

2.period 1 inom ramtiden: de tre månaderna inom ramtiden när- mast före den månad som betal- ningsskyldigheten avser,

3.period 2 inom ramtiden: de tre månaderna inom ramtiden när- mast före period 1, och

4.period 3 inom ramtiden: de sex månaderna inom ramtiden när- mast före period 2.

Författningsförslag

SOU 2021:101

Inkomstunderlag för	Beräkning av
betalningsskyldighet	betalningsgrundande inkomst

10§12

Den bidragsskyldiges betal-	Den	bidragsskyldiges			betal-
ningsskyldighet beräknas på ett	ningsskyldighet beräknas på ett
underlag som motsvarar den bi-	underlag som motsvarar den bi-
dragsskyldiges inkomst enligt	dragsskyldiges			inkomst	enligt
11–15 §§ till den del den över-	10 a–10 d §§ (betalningsgrundande
stiger 120 000 kronor.	inkomst) till den del den överstiger
	10 000 kronor per månad.
	Betalningsgrundande inkomst
	10 a §
	Den bidragsskyldiges inkomst
	inom ramtiden ligger till grund för
	beräkningen av den betalnings-
	grundande inkomsten.
	För varje enskild månad inom
	ramtiden ska en inkomst beräknas
	enligt 11–13 och 15 §§.
	10 b §
	Den betalningsgrundande in-
	komsten	är	den genomsnittliga
	inkomsten		per	månad	under
	period 1	inom		ramtiden	med
	eventuella tillägg för inkomster i
	period 2 och 3 inom ramtiden. Så-

dana tillägg beräknas enligt 10 c och 10 d §§

10 c §

Om den genomsnittliga in- komsten under period 2 överstiger den inkomst som beräknas enligt 10 e § ska det överskjutande be-

12Senaste lydelse 2017:995.

SOU 2021:101

Författningsförslag

loppet läggas till den betalnings- grundande inkomsten.

10 d §

Om den genomsnittliga inkoms- ten under period 3 överstiger den inkomst som beräknas enligt 10 e § ska det överskjutande beloppet läggas till den betalningsgrund- ande inkomsten om ett tillägg även gjorts för period 2. Om inget tillägg gjorts till den betalningsgrundande inkomsten för period 2 ska tillägget i stället vara det överskjutande beloppet från period 3 minskat med skillnaden mellan en inkomst beräknad enligt 10 e § och den genomsnittliga inkomsten under period 2. Tillägget för period 3 kan dock aldrig understiga noll kronor.

10 e §

Den inkomst som ska användas för att beräkna eventuella tillägg ska motsvara den betalningsgrun- dande inkomst som för den bi- dragsskyldige skulle innebära ett betalningsbelopp som är lika stort som fullt underhållsstöd för barnet.

11§13

Den bidragsskyldiges inkomst	Den bidragsskyldiges inkomst
beräknas i enlighet med det beslut	ska för var och en av månaderna
om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 §	inom ramtiden vara summan av
skatteförfarandelagen (2011:1244)
som fattats närmast före februari
det år betalningsskyldigheten av-
ser och med utgångspunkt i

13Senaste lydelse 2011:1434.

När betalningsskyldigheten fastställs för förfluten tid ska in- komsterna under den ramtid som gäller för den eller de månader som betalningsskyldigheten av- ser läggas till grund för inkomst- beräkningen.

Inkomstslaget tjänst

12 a §

Överskott i inkomstslaget tjänst ska motsvara överskottet enligt 10 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229) beräknat per månad.

12 b §

Överskott i inkomstslaget tjänst bestäms med ledning av uppgifter per betalningsmottagare i en arbets- givardeklaration eller uppgifter i en förenklad arbetsgivardeklara- tion enligt 26 kap. skatteförfarande- lagen (2011:1244). Om en in- komst som påverkar storleken på överskottet saknas eller är felaktig ska den bestämmas med ledning av uppgifter som är kända för För-

Författningsförslag

SOU 2021:101

1.överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomst- skattelagen (1999:1229),

2.överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 13 §, och

3.överskott av en näringsverk- samhet beräknad enligt 14 §.

1.överskott i inkomstslaget tjänst beräknat enligt 12 a och 12 b §§, och

2.överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 12 c och 13 §§.

12 §14

När betalningsskyldigheten fastställs för förfluten tid ska det beslut om skatt som förelåg den eller de månader som betalnings- skyldigheten avser läggas till grund för inkomstberäkningen.

14Senaste lydelse 2011:1434.

SOU 2021:101

Författningsförslag

säkringskassan eller av den bidrags- skyldiges egna uppgifter.

Inkomstslaget kapital

12 c §

Överskott i inkomstslaget kapi- tal beräknas utifrån de uppgifter som har legat till grund för Skatte- verkets beslut om slutlig skatt för senast möjliga inkomstår som fattats före utgången av ramtiden. Den framräknade inkomsten ska där- efter fördelas lika med en tolftedel på varje månad inom ramtiden.

15§15

Till beloppen enligt 11–14 §§	Till beloppen enligt 11–13 §§
ska läggas studiemedel i form av	ska läggas studiemedel i form av
studiebidrag enligt 3 kap. studie-	studiebidrag enligt 3 kap. studie-
stödslagen (1999:1395) och studie-	stödslagen (1999:1395) och studie-
startsstöd enligt lagen (2017:527)	startsstöd enligt lagen (2017:527)
om studiestartsstöd, utom de	om studiestartsstöd, utom de
delar som avser tilläggsbidrag.	delar som avser tilläggsbidrag.
16 §
Betalningsskyldighet ska för	Betalningsskyldighet ska för
varje barn som har rätt till under-	varje barn som har rätt till under-
hållsstöd bestämmas till ett visst	hållsstöd bestämmas till ett visst
belopp per år (betalningsbelopp).	belopp per månad (betalnings-
Beloppet ska motsvara det pro-	belopp). Beloppet ska motsvara
centtal av den bidragsskyldiges	det procenttal av den bidragsskyl-
inkomst som anges i 17 §.	diges inkomst som anges i 17 §.

När procenttalet bestäms ska hänsyn tas till samtliga barn som den bidragsskyldige är underhållsskyldig för enligt 7 kap. 1 § föräldra- balken.

15Senaste lydelse 2017:528.

Betalningsskyldighet kan, i stället för vad som följer av 10– 13 och 15 §§, bestämmas genom en skälighetsbedömning, om det är uppenbart att den bidragsskyl- diges förvärvsförmåga väsentligt överstiger vad som motsvarar in- komsten beräknad enligt nämnda paragrafer och han eller hon inte visar godtagbar anledning till att förvärvsförmågan inte utnyttjas.

Betalningsskyldigheten kan, efter särskild utredning av Försäkrings- kassan, bestämmas genom en skä- lighetsbedömning, om det är uppen- bart att den bidragsskyldige på grund av inkomst eller förmögen- het eller någon annan omständig- het har förmåga att betala ett högre betalningsbelopp än vad som kan beräknas enligt bestämmelserna i denna balk.

21 a § Betalningsskyldigheten kan be-

stämmas genom en skälighetsbedöm- ning, om den bidragsskyldige vägrar att medverka till utredningsåtgärder för att bestämma betalningsskyldig- heten enligt detta kapitel. Detta gäller endast om det är fråga om ett förhållande som är av betydelse för storleken på betalningsbeloppet.

Författningsförslag

SOU 2021:101

21 §

Betalningsskyldighet kan, i stället för vad som följer av 10– 15 §§, bestämmas genom en skälighetsbedömning, om det är uppenbart att den bidragsskyl- diges förvärvsförmåga väsentligt överstiger vad som motsvarar in- komsten beräknad enligt nämnda paragrafer och han eller hon inte visar godtagbar anledning till att förvärvsförmågan inte utnyttjas.

SOU 2021:101Författningsförslag

22 §

Har det i en lagakraftvunnen dom eller ett avtal som social- nämnden godkänt bestämts att den bidragsskyldige ska ha barnet hos sig under minst 30 hela dygn per kalenderår, ska på den bidrags- skyldiges begäran ett avdrag tillgodoräknas när betalningsskyldig-

heten bestäms.
Avdrag ska för varje helt dygn	Avdrag ska för varje helt dygn
göras med 1/40 av det belopp per	göras med 1/40 av det belopp per
månad som den bidragsskyldige	månad som den bidragsskyldige
annars skulle betala enligt 10–17,	annars skulle betala enligt 10–13,
21, 26 och 27 §§.	15–17, 21, 21 a, 26 och 27 §§.
26 §
Betalningsbeloppet för ett barn	Betalningsbeloppet för ett barn
får aldrig överstiga vad som be-	får aldrig överstiga vad som be-
talas ut i underhållsstöd till bar-	talas ut i underhållsstöd till bar-
net under den tid betalningsskyl-	net avseende den månad betal-
digheten avser.	ningsskyldigheten avser.
Lydelse enligt prop. 2021/22:1	Föreslagen lydelse
34 §
Betalningsbelopp enligt 10–17,	Betalningsbelopp enligt 10–13,
21, 26 och 27 §§ ska omprövas	15–17, 21, 21 a, 26 och 27 §§ ska
	omprövas
1. när det finns ett nytt beslut	1. varje månad med beaktande
om slutlig skatt,	av bestämmelserna om inkomster
	inom ramtiden,

2.när grunden för tillämplig procentsats enligt 17 § ändras, och

3.när ett högre underhållsstöd lämnas till ett barn med anledning av att barnet har fyllt 7 eller 15 år.

En ändring av betalnings-	En ändring av betalnings-
beloppet vid omprövning enligt	beloppet vid omprövning enligt
första stycket 1 ska gälla från och	första stycket 1 ska gälla från och
med februari året efter det år då	med den månad då inkomsten in-
beslutet om slutlig skatt meddela-	går i ramtiden. En ändring av
des. En ändring av betalnings-	betalningsbeloppet vid ompröv-
beloppet vid omprövning enligt	ning enligt första stycket 2 ska
första stycket 2 ska gälla från och	gälla från och med månaden efter

Författningsförslag

SOU 2021:101

med månaden efter den då grun-	den då grunden för tillämplig pro-
den för tillämplig procentsats en-	centsats enligt 17 § ändrades, dock
ligt 17 § ändrades, dock aldrig	aldrig längre tid tillbaka än tre år
längre tid tillbaka än tre år före	före den dag då Försäkringskassan
den dag då Försäkringskassan	fick kännedom om ändringen. En
fick kännedom om ändringen. En	ändring av betalningsbeloppet vid
ändring av betalningsbeloppet vid	omprövning enligt första styck-
omprövning enligt första styck-	et 3 ska gälla från och med måna-
et 3 ska gälla från och med måna-	den efter den då barnet fyllde 7
den efter den då barnet fyllde 7	eller 15 år.
eller 15 år.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	34 a §
	Betalningsbelopp som omprövas
	enligt 34 § första stycket 1 får räk-
	nas om utan föregående under-
	rättelse om månadsinkomster inom
	ramtiden ändras som utgörs av
	– en inkomst som redovisas per
	betalningsmottagare i en arbets-
	givardeklaration eller en inkomst
	i en förenklad arbetsgivardeklara-
	tion enligt 26 kap. skatteförfarande-
	lagen (2011:1244),
	– överskott i inkomstslaget kapi-
	tal enligt 12 c och 13 §§,
	– en förmån som betalas ut av
	Försäkringskassan eller Pensions-
	myndigheten,
	– studiemedel i form av studie-
	bidrag enligt 3 kap. studiestöds-
	lagen (1999:1395) och studiestarts-
	stöd enligt lagen (2017:527) om
	studiestartsstöd,
	– pension enligt utländsk lag-
	stiftning, eller

SOU 2021:101

Författningsförslag

–avtalspension eller motsvar- ande ersättning som följer av kol- lektivavtal.

Vid omräkning av betalnings- beloppet med stöd av första stycket får en ny beräkning av betalnings- beloppet göras utifrån enbart den ändringen som ligger till grund för omräkningen.

35§16

Betalningsskyldighet som be-	Betalningsskyldighet som be-
stämts enligt 16–27 §§ för viss tid	stämts enligt 16–27 §§ kan på
kan på ansökan av den bidrags-	ansökan av den bidragsskyldige
skyldige eller på initiativ av För-	eller på initiativ av Försäkrings-
säkringskassan jämkas om det be-	kassan justeras om ett beslut om
slut om skatt som legat till grund	skatt visar att det underlag som
för Försäkringskassans bedöm-	legat till grund för Försäkrings-
ning ändrats väsentligt. En fråga	kassans bedömning ändrats
om jämkning på grund av ändrat	väsentligt. En sådan fråga om
beslut om skatt får dock aldrig tas	justering får dock aldrig tas upp
upp till prövning efter utgången	till prövning efter utgången av
av sjätte året efter det beskatt-	sjätte året efter det beskattnings-
ningsår som beslutet avser.	år som beslutet avser.
37 §
Beslut om betalningsskyldig-	Beslut om betalningsskyldig-
het som har bestämts enligt 16–	het som har bestämts enligt 16–
21, 26 och 27 §§ får upphävas	21 a, 26 och 27 §§ får upphävas
helt eller delvis om den bidrags-	helt eller delvis om den bidrags-

skyldige bosatt sig utomlands.	skyldige bosatt sig utomlands.
Detsamma gäller om den bidrags-	Detsamma gäller om den bidrags-
skyldige bor i Sverige och i eller	skyldige bor i Sverige och i eller
från utlandet får lön eller annan	från utlandet får lön eller annan
inkomst som inte kan tas i an-	inkomst som inte kan tas i an-
språk genom utmätning enligt	språk genom utmätning enligt
7 kap. utsökningsbalken.	7 kap. utsökningsbalken.

16Senaste lydelse 2011:1434.

Författningsförslag

SOU 2021:101

19 a kap. Bidragsskyldiga som har överskott i inkomstslaget näringsverksamhet

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2 och 3 §.

Vidare finns bestämmelser om underhållsstödet i 4 och 5 §§.

Slutligen finns bestämmelser om bidragsskyldigas betalningsskyldighet mot Försäkringskassan i 6–33 §§.

Inledande bestämmelser

2 §

För en bidragsskyldig som har överskott i inkomstslaget närings- verksamhet, på det sätt som anges i 3 §, ska bestämmelserna i detta kapitel gälla i stället för bestäm- melserna i 18 kap. 1, 34, 34 a, och 36 §§ samt 19 kap. 1, 1 a, 4, 10–13, 15–18, 21–28, 32, 34–39, 43, 47 och 49 §§.

3 §

I följande fall ska bestämmel- serna i detta kapitel gälla:

1.Den bidragsskyldige har under en eller flera månader inom ramtiden enligt 19 kap. 1 a § haft överskott i inkomstslaget närings- verksamhet. Detta gäller under förutsättning att överskottet upp- går eller förväntas uppgå till minst 6 000 kronor under det kalender-

SOU 2021:101

Författningsförslag

år som någon av de ifrågavarande månaderna med överskott infaller under.

2.Den bidragsskyldige har en- ligt det senaste beslutet om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteför- farandelagen (2011:1244) som fat- tats närmast före februari det år betalningsskyldigheten avser över- skott av näringsverksamhet som uppgår till minst 6 000 kronor under ett kalenderår.

Om den bidragsskyldiges över- skott i inkomstslaget näringsverk- samhet är lägre än 6 000 kronor per kalenderår gäller inte bestäm- melserna i detta kapitel. Överskot- tet i inkomstslaget näringsverksam- het ska då inte heller beaktas vid beräkning av betalningsgrundande inkomst.

Underhållsstödet

Omprövning vid ändrade förhållanden

4 §

Underhållsstöd som beräknats enligt 18 kap. 21 eller 24 § ska om- prövas när

1.det finns ett nytt beslut om slutlig skatt för den bidragsskyldige, eller

2.grunden för tillämplig pro- centsats enligt 13 och 14 §§ ändras.

Föranleder det nya beslutet om skatt en ändring av underhålls- stödet, ska ändringen gälla från

Författningsförslag

SOU 2021:101

och med februari året efter det år då beslutet meddelades. Vid änd- ring av grunden för tillämplig pro- centsats justeras underhållsstödets belopp från och med månaden efter den månad då Försäkringskassan fick kännedom om ändringen.

Jämkning av underhållsstöd

5 §

Underhållsstöd som beräknats enligt 18 kap. 21 eller 24 § ska jäm- kas om det beslut om skatt som legat till grund för Försäkringskassans bedömning ändrats väsentligt.

Jämkningen gäller från och med månaden efter den då Försäkrings- kassan fick kännedom om änd- ringen.

Bidragsskyldigas betalningsskyldighet mot Försäkringskassan

När fastställs betalningsskyldighet?

6 §

Ett beslut om betalningsskyl- dighet ska inte meddelas, om 18 kap. 21 eller 24 § tillämpas eller om underhållsskyldighet enligt för- äldrabalken har fastställts i form av ett engångsbelopp.

Om den bidragsskyldige är bo- satt utomlands eller i Sverige och i eller från utlandet får lön eller annan inkomst som inte kan tas i

SOU 2021:101

Författningsförslag

anspråk genom utmätning enligt 7 kap. utsökningsbalken och en tillämpning av bestämmelserna i 23 § och 19 kap. 29 § därför över- vägs, behöver betalningsskyldighet inte fastställas.

Inkomstunderlag för betalningsskyldighet

7 §

Den bidragsskyldiges betalnings- skyldighet beräknas på ett underlag som motsvarar den bidragsskyl- diges inkomst enligt 8–12 §§ till den del den överstiger 120 000 kronor.

8 §

Den bidragsskyldiges inkomst beräknas i enlighet med det beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) som fattats närmast före februari det år betalningsskyldigheten av- ser och med utgångspunkt i

1.överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomst- skattelagen (1999:1229),

2.överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 10 §, och

3.överskott av en näringsverk- samhet beräknad enligt 11 §.

9 §

När betalningsskyldigheten fast- ställs för förfluten tid ska det beslut om skatt som förelåg den eller de månader som betalningsskyldigheten

Författningsförslag

SOU 2021:101

avser läggas till grund för inkomst- beräkningen.

10§

Överskott i inkomstslaget kapi-

tal enligt 41 kap. 12 § inkomstskatte- lagen (1999:1229) ska ökas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med

1.avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen, och

2.avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad.

Underskott i inkomstslaget kapital ska minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med avdrag som avses i första stycket 1 och 2.

Uppkommer ett överskott vid beräkningen ska detta minskas med schablonintäkt enligt 42 kap. 36 och 43 §§ samt 47 kap. 11 b § inkomst- skattelagen.

11§

Överskott av en näringsverk-

samhet enligt 14 kap. 21 § inkomst- skattelagen (1999:1229) ska

ökas med

1.avdrag för underskott för tidi- gare beskattningsår enligt 40 kap. inkomstskattelagen,

2.avdrag enligt 16 kap. 32 § in- komstskattelagen för utgift för egen pension intill ett halvt prisbas- belopp,

SOU 2021:101

Författningsförslag

3.avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap. inkomstskattelagen, och

4.avdrag för avsättning till ex- pansionsfond enligt 34 kap. in- komstskattelagen,

samt minskas med

5.återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond, och

6.återfört avdrag för avsättning till expansionsfond.

Underskottet av en näringsverk- samhet som avses i första stycket ska minskas med avdrag som avses

iförsta stycket 1–4 och ökas med återförda avdrag som avses i första stycket 5 och 6.

12§

Till beloppen enligt 8–11 §§ ska

läggas studiemedel i form av studie- bidrag enligt 3 kap. studiestöds- lagen (1999:1395) och studiestarts- stöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd, utom de delar som avser tilläggsbidrag.

Beräkning av betalningsbelopp

13 §

Betalningsskyldighet ska för varje barn som har rätt till under- hållsstöd bestämmas till ett visst belopp per år (betalningsbelopp). Beloppet ska motsvara det pro- centtal av den bidragsskyldiges in- komst som anges i 14 §.

Författningsförslag

SOU 2021:101

När procenttalet bestäms ska hänsyn tas till samtliga barn som den bidragsskyldige är underhålls- skyldig för enligt 7 kap. 1 § för- äldrabalken.

14§

Om den bidragsskyldige är

underhållsskyldig enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken för ett, två eller tre barn utgör procenttalet 14, 11, 5 respektive 10 procent.

Om underhållsskyldigheten gäller fler än tre barn motsvarar procenttalet kvoten mellan

–summan av antalet barn och 27 och

–antalet barn.

Procenttalet bestäms med högst två decimaler.

15§

Underhåll som har betalats till

barnet innan den bidragsskyldige har delgetts beslutet om betalnings- skyldighet får, i den utsträckning som det svarar mot underhålls- stödet, räknas av från vad som ska betalas till Försäkringskassan

16§

Betalningsskyldighet kan, i stäl-

let för vad som följer av 7–12 §§ bestämmas genom en skälighetsbe- dömning, om det är uppenbart att den bidragsskyldiges förvärvsför- måga väsentligt överstiger vad som motsvarar inkomsten beräknad enligt nämnda paragrafer och han

SOU 2021:101

Författningsförslag

eller hon inte visar godtagbar an- ledning till att förvärvsförmågan inte utnyttjas.

17§

Har det i en lagakraftvunnen

dom eller ett avtal som social- nämnden godkänt bestämts att den bidragsskyldige ska ha barnet hos sig under minst 30 hela dygn per kalenderår, ska på den bidrags- skyldiges begäran ett avdrag till- godoräknas när betalningsskyldig- heten bestäms.

Avdrag ska för varje helt dygn göras med 1/40 av det belopp per månad som den bidragsskyldige annars skulle betala enligt 7–14, 16, 21 och 22 §§.

18 §

Vid beräkning av antalet hela dygn enligt 17 § räknas även det dygn då barnets vistelse hos den bidragsskyldige upphör som ett helt dygn. Detta gäller dock inte om vistelsen börjar och upphör under samma dygn.

Författningsförslag

SOU 2021:101

19§

Rätt till avdrag enligt 17 § före-

ligger inte om det finns anledning att anta att umgänget i väsentlig mån understiger eller kommer att understiga det som fastställts i domen eller avtalet. Om det finns särskilda skäl får avdrag dock medges även i ett sådant fall

20§

Avdrag enligt 17 § medges från

och med månaden efter den månad då anmälan om domen eller av- talet kom in till Försäkringskassan.

21§

Betalningsbeloppet för ett barn

får aldrig överstiga vad som be- talas ut i underhållsstöd till barnet under den tid betalningsskyldig- heten avser.

22 §

Om det belopp som ska betalas för ett barn under en månad slutar på öretal, avrundas beloppet till närmast lägre krontal. Om månads- beloppet för ett barn blir lägre än

50kronor, faller betalningsskyldig- heten bort.

När den bidragsskyldige bor utomlands eller får lön från utlandet

23§

Om den bidragsskyldige är bo-

satt utomlands eller om den bi- dragsskyldige bor i Sverige och i

SOU 2021:101

Författningsförslag

eller från utlandet får lön eller annan inkomst som avses i 7 kap. 1 § utsökningsbalken och som inte kan tas i anspråk genom utmät- ning på sätt som anges i samma kapitel gäller det som föreskrivs i 24 § och 19 kap. 29–31 och 33 §§.

24§

I fall som avses i 23 § tillämpas

även 15 och 31 §§ samt 33 § första stycket, 19 kap. 2, 40–42 och 44– 46 §§ samt 110 kap. 48 §. Det som där föreskrivs om betalningsskyl- dighet gäller då skyldighet att be- tala fastställt underhållsbidrag till Försäkringskassan. Betalning till Försäkringskassan ska dock ske allt- eftersom underhållsbidraget förfaller till betalning.

Omprövning och ändring av betalningsskyldighet

25§

Betalningsbelopp enligt 7–14,

16, 21 och 22 §§ ska omprövas

1.när det finns ett nytt beslut om slutlig skatt,

2.när grunden för tillämplig procentsats enligt 14 § ändras, och

3.när ett högre underhållsstöd lämnas till ett barn med anledning av att barnet har fyllt 7 eller 15 år.

En ändring av betalnings- beloppet vid omprövning enligt första stycket 1 ska gälla från och med februari året efter det år då beslutet om slutlig skatt meddela-

Författningsförslag

SOU 2021:101

des. En ändring av betalnings- beloppet vid omprövning enligt första stycket 2 ska gälla från och med månaden efter den då grunden för tillämplig procentsats enligt 14 § ändrades, dock aldrig längre tid tillbaka än tre år före den dag då Försäkringskassan fick känne- dom om ändringen. En ändring av betalningsbeloppet vid ompröv- ning enligt första stycket 3 ska gälla från och med månaden efter den då barnet fyllde 7 eller 15 år.

26§

Betalningsskyldighet som be-

stämts enligt 13–22 §§ för viss tid kan på ansökan av den bidrags- skyldige eller på initiativ av För- säkringskassan jämkas om det be- slut om skatt som legat till grund för Försäkringskassans bedömning ändrats väsentligt. En fråga om jämkning på grund av ändrat be- slut om skatt får dock aldrig tas upp till prövning efter utgången av sjätte året efter det beskattningsår som beslutet avser.

27 §

Om betalningsskyldigheten en- ligt 26 § bestäms till ett lägre be- lopp än vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för samma tid, ska skillnaden be- talas ut till den bidragsskyldige. Detsamma gäller betald ränta som hänför sig till skillnadsbeloppet, om räntan uppgår till minst 100 kronor.

SOU 2021:101

Författningsförslag

Om betalningsskyldigheten be- stäms till ett högre belopp än vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för samma tid, ska den bidragsskyldige betala in skillnaden till Försäkringskassan.

28 §

Beslut om betalningsskyldighet som har bestämts enligt 13–16, 21 och 22 §§ får upphävas helt eller delvis om den bidragsskyldige bo- satt sig utomlands. Detsamma gäller om den bidragsskyldige bor i Sverige och i eller från utlandet får lön eller annan inkomst som inte kan tas i anspråk genom ut- mätning enligt 7 kap. utsöknings- balken.

29§

En bidragsskyldig vars betal-

ningsskyldighet har bestämts en- ligt 17–20 §§ är skyldig att till Försäkringskassan omgående an- mäla de ändringar i umgänget som beslutas av allmän domstol eller görs i avtal som godkänts av social- nämnden.

När en anmälan har gjorts ska Försäkringskassan omgående göra en omprövning av betalningsskyl- digheten.

30§

Försäkringskassan ska upphäva

ett beslut som har meddelats med stöd av bestämmelser i 17–20 §§, om den bidragsskyldige begär det

Författningsförslag

SOU 2021:101

eller om något har inträffat som medför att betalningsskyldigheten inte längre bör vara fastställd med beaktande av dom eller avtal om umgänge.

Har ett beslut upphävts kan en ny begäran om beräkning enligt 17–20 §§ prövas tidigast två år från upphävandet.

Anstånd

31§

En bidragsskyldig som har en

skuld till staten på grund av att han eller hon har haft anstånd ska, sedan anståndet har löpt ut, betala skulden månadsvis i delposter (av- betalning) med en tolftedel av ett belopp som motsvarar 1,5 gånger det betalningsbelopp som följer av 6–14 och 16–22 §§ samt 19 kap. 2–5 §§ eller, om betalningsskyl- digheten för något barn har upp- hört, skulle ha fastställts enligt dessa paragrafer, dock minst 150 kronor per barn och månad. Den bidrags- skyldige behöver dock inte betala större delposter än att den bidrags- skyldige får behålla vad han eller hon behöver för sitt eget och famil- jens underhåll enligt bestämmel- serna i 7 kap. 4 och 5 §§ utsöknings- balken beräknat per månad.

För belopp som överstiger det den bidragsskyldige är skyldig att betala enligt första stycket ska på ansökan av honom eller henne nytt beslut om anstånd meddelas.

SOU 2021:101

Författningsförslag

Om en delpost enligt första stycket inte är betald på förfallo- dagen, ska den och de därpå föl- jande fem delposterna vara betalda senast fem månader efter det att den förstnämnda delposten skulle ha betalats. Om inte samtliga sex delposter är betalda inom den an- givna tiden förfaller hela skulden till omedelbar betalning.

Ränta

32§

Om den bidragsskyldige inte

betalar belopp som bestämts enligt 13–22 §§ i rätt tid, ska han eller hon betala ränta på skulden.

Den årliga räntan enligt första stycket tas ut efter en räntesats som för varje kalenderår beräknas med ledning av emissionsräntorna för Riksgäldskontorets statsskuldväxlar och statsobligationer för de senaste tre åren. Regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela närmare föreskrif- ter om ränta enligt denna paragraf.

Indrivning

33§

Försäkringskassan ska utan dröjs-

mål vidta åtgärder för att driva in fordringen, om den bidragsskyldige inte fullgör sin betalningsskyldighet.

Författningsförslag

SOU 2021:101

Beslut om betalningsskyldighet enligt 13–22 och 31 §§ samt ränta enligt 32 § och 19 kap. 48 § får verkställas enligt bestämmelserna i utsökningsbalken.

74kap. 19 §17

Äldreförsörjningsstöd ska omprövas när något förhållande som påverkar stödets storlek har ändrats.

Äldreförsörjningsstöd får räknas om utan föregående underrätt- else om den del av årsinkomsten ändras som utgörs av

–en förmån som betalas ut av Försäkringskassan eller Pensions- myndigheten,

–pension enligt utländsk lagstiftning,

–avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av kollek- tivavtal, eller

–överskott i inkomstslaget kapital som avses i 102 kap. 7 § 3. Det som föreskrivs i andra stycket gäller också när ändring sker av

–sådant belopp som avses i 102 kap. 17–19 §§,

– preliminärt bostadsbidrag en-	– bostadsbidrag enligt 98 kap.,
ligt 98 kap., eller
	– preliminärt bostadsbidrag en-
	ligt 98 a kap., eller

–taxeringsvärde för annan fastighet än sådan som avses i 5 § lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner.

Vid omräkning av äldreförsörjningsstödet med stöd av andra och tredje styckena får en ny beräkning av stödet göras utifrån enbart den ändring som ligger till grund för omräkningen.

93kap.

3 §18

I detta kapitel finns inledande bestämmelser om bostadsstöd.

Vidare finns bestämmelser om
– bostadsbidrag i 94–98 kap.,	– bostadsbidrag i 94–98 a kap.,

–bostadstillägg i 99–103 kap., och

–boendetillägg i 103 a–103 e kap.

17Senaste lydelse 2017:554.

18Senaste lydelse 2011:1513.

En ansökan om bidrag får avse högst tolv på varandra följande månader.

SOU 2021:101

Författningsförslag

94kap. 1 §

I denna underavdelning finns allmänna bestämmelser om bostads- bidrag i 95 kap.

Vidare finns bestämmelser om

–rätten till bostadsbidrag i 96 kap.,

– beräkning av bostadsbidrag	– beräkning av bostadsbidrag
i 97 kap., och	i 97 kap.,
– särskilda handläggningsregler	– särskilda handläggningsregler
för bostadsbidrag i 98 kap.	för bostadsbidrag i 98 kap., och
	– bostadsbidrag till hushåll med
	överskott i inkomstslaget närings-
	verksamhet i 98 a kap.

95kap. 3 §

Rätten till bostadsbidrag och	Rätten till bostadsbidrag och
bidragets storlek är beroende av	bidragets storlek är beroende av
den försäkrades bidragsgrundande	den försäkrades bidragsgrundande
inkomst och de andra omständig-	inkomst och de andra omständig-
heter som anges i detta kapitel	heter som anges i detta kapitel
och 96–98 kap.	och 96–98 a kap.

4§19

Bostadsbidrag betalas ut löp-	Bostadsbidrag betalas ut löp-
ande som preliminärt bidrag, be-	ande på grundval av den fastställda
räknat efter en uppskattad bidrags-	bidragsgrundande inkomsten.
grundande inkomst. Bostadsbidraget
bestäms slutligt i efterhand på
grundval av den fastställda bi-
dragsgrundande inkomsten.

96kap. 13 §

Ett beslut om bidrag får avse längst tolv månader.

19Senaste lydelse 2021:586.

Författningsförslag

SOU 2021:101

97kap.

1 §20

I detta kapitel finns bestämmelser om

	– definitioner i 1 a §,
– bidragsgrundande inkomst i	– bidragsgrundande inkomst i
2–13 §§,	1 b–13 a §§,

–kostnader för bostad i 14 §,

–beräkning av bostadsbidrag till barnfamiljer i 15–18 och 20–23 §§,

–beräkning av bostadsbidrag till hushåll utan barn i 24–28 §§, och

–undantag när bidragsbehov saknas i 29 §.

Definitioner

1 a §

När det gäller beräkning av bo- stadsbidrag avses med

1. ramtid: de tolv första måna- derna av sammanlagt tretton måna- der närmast före den månad som bostadsbidraget avser,

2. period 1 inom ramtiden: de tre månaderna inom ramtiden när- mast före den månad som bostads- bidraget avser,

3. period 2 inom ramtiden: de tre månaderna inom ramtiden när- mast före period 1, och

4. period 3 inom ramtiden: de sex månaderna inom ramtiden när- mast före period 2.

Bidragsgrundande inkomst

Huvudregler

1 b §

Den försäkrades inkomst inom ramtiden ligger till grund för be- räkningen av den bidragsgrundande inkomsten.

20Senaste lydelse 2021:586.

SOU 2021:101

Författningsförslag

För varje enskild månad inom ramtiden ska en inkomst beräknas enligt 2, 3 a, 3 b och 4 a–13 §§.

1 c §

Den bidragsgrundande inkoms- ten är den genomsnittliga inkoms- ten per månad under period 1 inom ramtiden med eventuella tillägg för inkomster under period 2 och under period 3 inom ramtiden. Så- dana tillägg beräknas enligt 1 d och 1 e §§.

1 d §

Om den genomsnittliga in- komsten under period 2 överstiger den inkomst som beräknas enligt 1 f § ska det överskjutande belop- pet läggas till den bidragsgrund- ande inkomsten.

1 e §

Om den genomsnittliga in- komsten under period 3 överstiger den inkomst som beräknas enligt 1 f § ska det överskjutande belop- pet läggas till den bidragsgrund- ande inkomsten om ett tillägg även gjorts för period 2. Om inget tillägg gjorts till den bidragsgrundande inkomsten för period 2 ska tillägget

istället vara det överskjutande be- loppet från period 3 minskat med skillnaden mellan en inkomst be- räknad enligt 1 f § och den genom- snittliga inkomsten under period 2. Tillägget för period 3 kan dock aldrig understiga noll kronor.

Till grund för beräkning av den försäkrades bidragsgrundande in- komst ska ligga summan av

1. överskott i inkomstslaget tjänst beräknat enligt 3 a och 3 b §§,

Författningsförslag

SOU 2021:101

1 f §

Den inkomst ska användas för att beräkna eventuella tillägg ska motsvara den bidragsgrundande inkomst som för den försäkrade, eller för makar för var och en av dem, skulle innebära att bostads- bidraget är noll kronor. Vid be- stämmandet av inkomsten ska bort- ses från 16 respektive 25 §§. Vid bestämmandet av inkomsten för makar i hushåll utan barn ska in- komsten beräknas med beaktande av den inkomst som i 24 § gäller för en försäkrad.

2 §21

Den försäkrades bidragsgrun- dande inkomst är summan av

1. överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomst- skattelagen (1999:1229),

2.överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat en- ligt 4 §,

3. överskott i inkomstslaget	3. överskott i inkomstslaget kapi-
kapital beräknat enligt 5 §,	tal beräknat enligt 4 a och 5 §§,

4.del av egen och barns förmögenhet enligt 6–10 §§,

5.del av barns inkomst av kapital enligt 11 och 12 §§, och

6. vissa andra inkomster enligt	6. vissa andra inkomster enligt
13 §.	13 och 13 a §§.

Vid beräkning av inkomster som avses i första stycket 6 ska studie- bidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395) och studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd ingå med 80 procent.

21Senaste lydelse 2018:1628.

SOU 2021:101

Författningsförslag

Inkomstslaget tjänst

3 a §

Överskott i inkomstslaget tjänst ska motsvara överskottet en- ligt 10 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229) beräknat per månad.

3 b §

Överskott i inkomstslaget tjänst bestäms med ledning av uppgifter per betalningsmottagare i en arbets- givardeklaration eller uppgifter i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244). Om en inkomst som påverkar storleken på överskottet saknas eller är felaktig ska den be- stämmas med ledning av uppgifter som är kända för Försäkringskassan eller av den försäkrades egna upp- gifter.

Inkomstslaget kapital

4 a §

Överskott i inkomstslaget kapi- tal beräknas utifrån de uppgifter som har legat till grund för Skatte- verkets beslut om slutlig skatt för senast möjliga inkomstår som har fattats före utgången av ramtiden. Den framräknade inkomsten ska därefter fördelas lika med en tolfte- del på varje månad inom ram- tiden.

FörfattningsförslagSOU 2021:101

6 §22

Tillägg till den bidragsgrund-	Tillägg till den bidragsgrund-
ande inkomsten ska göras med	ande inkomsten ska, för varje en-
15 procent av den sammanlagda	skild månad inom ramtiden, göras
förmögenhet som överstiger	med en tolftedel av 15 procent av
100 000 kronor, avrundad nedåt	den sammanlagda förmögenhet
till helt tiotusental kronor.	som överstiger 100 000 kronor,
	avrundad nedåt till helt tiotusen-
	tal kronor.

I den sammanlagda förmögenheten ingår förmögenhet för varje för- säkrad samt för varje barn som avses i 96 kap. 4, 5 a och 9 §§. I fråga om barn som avses i 96 kap. 5 a § ska dock endast hälften av den förmögen- het som tillhör barnet ingå i den sammanlagda förmögenheten.

8 §

Förmögenheten beräknas enligt lagen (2009:1053) om förmögen- het vid beräkning av vissa förmåner, om inte annat följer av 9 och 10 §§.

Förmögenheten beräknas per	Förmögenheten beräknas per
den 31 december det år som bo-	den 31 december som infaller inom
stadsbidraget avser.	ramtiden och bestäms med ledning
	av uppgifter som den försäkrade
	lämnar.
11 §23
Om ett eller flera barn som	Om ett eller flera barn som
avses i 96 kap. 4, 5 a och 9 §§ har	avses i 96 kap. 4, 5 a och 9 §§ har
överskott i inkomstslaget kapital,	överskott i inkomstslaget kapi-
ska till den försäkrades bidrags-	tal, ska till den försäkrades in-
grundande inkomst läggas varje	komst per månad läggas varje
barns överskott i inkomstslaget	barns överskott i inkomstslaget
kapital i den utsträckning som	kapital i den utsträckning som
överskottet överstiger 1 000 kro-	överskottet överstiger 1 000 kro-
nor. I fråga om barn som avses i	nor per år. I fråga om barn som
96 kap. 5 a § ska dock endast hälf-	avses i 96 kap. 5 a § ska dock en-
ten av varje barns överskott läggas	dast hälften av varje barns över-
till den bidragsgrundande inkoms-	skott läggas till inkomsten i den

22Senaste lydelse 2017:1123.

23Senaste lydelse 2017:1123.

SOU 2021:101

Författningsförslag

ten i den utsträckning överskottet överstiger 1 000 kronor.

Vid beräkning av överskott i inkomstslaget kapital tillämpas 5 §.

utsträckning överskottet översti- ger 1 000 kronor per år.

Vid beräkning av överskott i inkomstslaget kapital tillämpas 4 a och 5 §§.

13§24

Med vissa andra inkomster en-	Med vissa andra inkomster en-
ligt 2 § första stycket 6 avses föl-	ligt 2 § första stycket 6 avses följan-
jande:	de inkomster beräknade per månad:

1.inkomst som på grund av 3 kap. 9–13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal inte ska tas upp som intäkt i inkomst- slaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital,

2.studiemedel i form av studiebidrag enligt 3 kap. studiestöds- lagen (1999:1395) och studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd, utom de delar som avser tilläggsbidrag,

3.skattefria stipendier över 3 000 kronor per månad,

4.skattepliktiga inkomster enligt 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, och

5.etableringsersättning för vissa nyanlända invandrare. Inkomster som avses i första

stycket 2 och 3 och som i slutet av ett år betalas ut i förskott som hän- förliga till nästföljande år ska be- aktas för det senare året.

13 a §

Inkomster som avses i 13 § be- stäms med ledning av uppgifter per betalningsmottagare i en arbets- givardeklaration eller uppgifter i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244). Om en inkomst sak- nas eller är felaktig ska den bestäm- mas med ledning av uppgifter som är kända för Försäkringskassan eller den försäkrades egna uppgifter.

24Senaste lydelse 2018:1628.

Författningsförslag

SOU 2021:101

15§25

Bostadsbidrag till barnfamiljer beräknas enligt 18–23 §§.

Om den bidragsgrundande in-	Om den bidragsgrundande in-
komsten överstiger 150 000 kro-	komsten överstiger 12 500 kronor
nor för en försäkrad, eller för	för en månad för en försäkrad, eller
makar 75 000 kronor för var och	för makar 6 250 kronor för en
en av dem, ska bidraget minskas	månad för var och en av dem, ska
med 20 procent av den överskjut-	bidraget minskas med 20 procent
ande inkomsten.	av den överskjutande inkomsten.
16 §
Bidrag som beräknas till mindre	Bidrag som beräknas till mindre
belopp än 1 200 kronor för helt	belopp än 100 kronor för en
år betalas inte ut.	månad betalas inte ut.

24 §

Bostadsbidrag till hushåll utan barn beräknas enligt 26–28 §§.

Om den bidragsgrundande in-	Om den bidragsgrundande in-
komsten överstiger 41 000 kronor	komsten överstiger 3 400 kronor
för en försäkrad, eller 58 000 kro-	för en månad avseende en för-
nor för makar, ska bidraget mins-	säkrad, eller 4 800 kronor för en
kas med en tredjedel av den över-	månad avseende makar, ska bi-
skjutande inkomsten.	draget minskas med en tredjedel
	av den överskjutande inkomsten.
25 §
Bidrag som beräknas till mindre	Bidrag som beräknas till mindre
belopp än 1 200 kronor för helt	belopp än 100 kronor för en
år betalas inte ut.	månad betalas inte ut.

98kap.

1 §26

I detta kapitel finns bestämmelser om

–preliminärt bostadsbidrag i 2–4 §§,

– bostadsbidrag när barn av- lider i 3 §,

25Senaste lydelse 2021:586.

26Senaste lydelse 2021:586.

SOU 2021:101Författningsförslag

	– avrundning av månadsbelopp
	i 4 §,
– slutligt bostadsbidrag i 5–7 §§,
– omprövning vid ändrade för-	– omprövning vid ändrade för-
hållanden i 8 och 9 §§, och	hållanden i 8–9 §§, och

–utbetalning till annan än den försäkrade i 10 och 11 §§.

Avrundning av månadsbelopp

4 §

Preliminärt bostadsbidrag be-	Bostadsbidrag betalas ut med
talas ut med ett månadsbelopp,	ett månadsbelopp, som avrundas
som avrundas nedåt till närmaste	nedåt till närmaste jämna hundra-
jämna hundratal kronor.	tal kronor.
8 §
Det preliminära bidraget ska	Bostadsbidraget ska omprövas
omprövas om något har inträffat	1. varje månad med beaktande
som påverkar storleken av bidra-	av bestämmelserna om inkomster
get. Försäkringskassan får avstå	inom ramtiden, eller
från att besluta om ändring, om	2. om något annat har inträffat
det som har inträffat endast i liten	som påverkar storleken på bidra-
utsträckning påverkar bidraget.	get.

8 a §

Bostadsbidrag som omprövas enligt 8 § 1 får räknas om utan före- gående underrättelse om månads- inkomster inom ramtiden ändras som utgörs av

–en inkomst som redovisas per betalningsmottagare i en arbets- givardeklaration eller en inkomst

ien förenklad arbetsgivardeklara- tion enligt 26 kap. skatteförfarande- lagen (2011:1244),

–överskott i inkomstslaget kapital enligt 97 kap. 4 a och 5 §§,

Författningsförslag

SOU 2021:101

– en förmån som betalas ut av Försäkringskassan eller Pensions- myndigheten,

– studiemedel i form av studie- bidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395) och studiestartsstöd en- ligt lagen (2017:527) om studie- startsstöd,

– pension enligt utländsk lag- stiftning, eller

– avtalspension eller motsvar- ande ersättning som följer av kol- lektivavtal.

Det som anges i första stycket gäller också när ändring sker av taxeringsvärde för annan fastighet än sådan som avses i 5 § lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner.

Vid omräkning av bostads- bidraget med stöd av första och andra styckena får en ny beräk- ning av bostadsbidraget göras ut- ifrån enbart den ändring som ligger till grund för omräkningen.

9§27

Om den försäkrades beslut om	Om den försäkrades bostads-
slutlig skatt, beslut om studie-	bidrag bestämts och det därefter
medel i form av studiebidrag eller	framkommer uppgifter i beslut om
beslut om studiestartsstöd änd-	slutlig skatt, beslut om studie-
ras efter det att slutligt bostads-	medel i form av studiebidrag eller
bidrag bestämts och ändringen	beslut om studiestartsstöd som
innebär att bostadsbidraget skulle	innebär att bostadsbidraget skulle
ha varit högre eller lägre, ska ett	ha varit högre eller lägre, ska ett
nytt bostadsbidrag bestämmas,	nytt bostadsbidrag bestämmas,
om den försäkrade begär det eller	om den försäkrade begär det eller

27Senaste lydelse 2017:528.

SOU 2021:101

Författningsförslag

om Försäkringskassan självmant tar upp frågan.

En fråga om nytt slutligt bo- stadsbidrag enligt denna paragraf får inte tas upp efter utgången av sjätte året efter det år beslutet om slutlig skatt avser eller sjätte året efter det att studiebidraget lämnades.

om Försäkringskassan självmant tar upp frågan.

En fråga om nytt bostads- bidrag enligt denna paragraf får inte tas upp efter utgången av sjätte året efter det år beslutet om slutlig skatt avser eller sjätte året efter det att studiebidraget lämnades.

98 a kap. Bostadsbidrag till hushåll med överskott i inkomstslaget näringsverksamhet

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns allmänna bestämmelser om bostadsbidrag i 2–4 §§.

Vidare finns bestämmelser om beräkning av bostadsbidrag i 5–

14§§.

Slutligen finns särskilda hand-

läggningsregler för bostadsbidrag i 15–21 §§.

Allmänna bestämmelser om bostadsbidrag

Inledande bestämmelser

2 §

För en försäkrad som ansöker om eller har rätt till bostadsbidrag enligt denna balk eller om det är fråga om makar, någon av dem har överskott i inkomstslaget närings- verksamhet, på det sätt som anges i

Författningsförslag

SOU 2021:101

3§, ska bestämmelserna i detta kapi- tel gälla i stället för bestämmel- serna i 95 kap. 4 §, 97 kap. 1–4 a, 6, 8, 11, 13, 13 a, 15, 16, 24 och

25§§, 98 kap. 1, 4, och 8–9 §§.

3 §

Bestämmelserna i detta kapitel ska gälla om den försäkrade under en eller flera månader inom ram- tiden enligt 97 kap. 1 a § har haft överskott i inkomstslaget närings- verksamhet. Detta gäller under förutsättning att överskottet upp- går eller förväntas uppgå till minst 6 000 kronor under det kalender- år som någon av de ifrågavarande månaderna med överskott infaller under.

Om den försäkrades överskott i inkomstslaget näringsverksamhet är lägre än 6 000 kronor per kalen- derår gäller inte bestämmelserna i detta kapitel. Överskottet i inkomst- slaget näringsverksamhet ska då inte heller beaktas vid beräkning av bidragsgrundande inkomst.

Preliminärt och slutligt bostadsbidrag

4 §

Bostadsbidrag betalas ut löp- ande som preliminärt bidrag, be- räknat efter en uppskattad bidrags- grundande inkomst. Bostadsbidraget bestäms slutligt i efterhand på grund- val av den fastställda bidragsgrun- dande inkomsten.

SOU 2021:101

Författningsförslag

Beräkning av bostadsbidrag

Bidragsgrundande inkomst

5 §

Den försäkrades bidragsgrund- ande inkomst är summan av

1.överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomst- skattelagen (1999:1229),

2.överskott i inkomstslaget när- ingsverksamhet beräknat enligt 7 §,

3.överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 97 kap. 5 §,

4.del av egen och barns för- mögenhet enligt 8 och 9 §§ samt 97 kap. 7, 9 och 10 §§,

5.del av barns inkomst av kapi- tal enligt 10 § och 97 kap. 12 §, och

6.vissa andra inkomster enligt

11 §.

Vid beräkning av inkomster som avses i första stycket 6 ska studie- bidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395) och studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studie- startsstöd ingå med 80 procent.

6 §

Den bidragsgrundande inkoms- ten ska avse samma kalenderår som bostadsbidraget och ska anses vara lika fördelad på varje månad under kalenderåret.

Författningsförslag

SOU 2021:101

Inkomstslaget näringsverksamhet

7 §

Överskott av en näringsverk- samhet enligt 14 kap. 21 § inkomst- skattelagen (1999:1229) ska

ökas med

1.avdrag enligt 16 kap. 32 § inkomstskattelagen för utgift för egen pension intill ett belopp mot- svarande ett halvt prisbasbelopp,

2.avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap. inkomstskattelagen,

3.avdrag för avsättning till ex- pansionsfond enligt 34 kap. in- komstskattelagen, och

4.avdrag för underskott från tidigare beskattningsår enligt 40 kap. inkomstskattelagen,

samt minskas med

5.återfört avdrag för avsätt- ning till periodiseringsfond, och

6.återfört avdrag för avsätt- ning till expansionsfond.

Underskott av en näringsverk- samhet som avses i första stycket ska minskas med avdrag som av- ses i första stycket 1–4 samt ökas med återförda avdrag som avses i första stycket 5 och 6.

Förmögenhet

8 §

Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten ska göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor, av-

SOU 2021:101

Författningsförslag

rundad nedåt till helt tiotusental kronor.

Iden sammanlagda förmögen- heten ingår förmögenhet för varje försäkrad samt för varje barn som avses i 96 kap. 4, 5 a och 9 §§. I fråga om barn som avses i 96 kap. 5 a § ska dock endast hälften av den förmögenhet som tillhör bar- net ingå i den sammanlagda för- mögenheten.

9 §

Förmögenheten beräknas enligt lagen (2009:1053) om förmögen- het vid beräkning av vissa förmå- ner, om inte annat följer av 97 kap. 9 och 10 §§.

Förmögenheten beräknas per den 31 december det år som bo- stadsbidraget avser.

Barns inkomst av kapital

10§

Om ett eller flera barn som

avses i 96 kap. 4, 5 a och 9 §§ har överskott i inkomstslaget kapital, ska till den försäkrades bidrags- grundande inkomst läggas varje barns överskott i inkomstslaget kapital i den utsträckning som överskottet överstiger 1 000 kronor. I fråga om barn som avses i 96 kap. 5 a § ska dock endast hälften av varje barns överskott läggas till den bidragsgrundande inkomsten i den utsträckning överskottet över- stiger 1 000 kronor.

Författningsförslag

SOU 2021:101

Vid beräkning av överskott i in- komstslaget kapital tillämpas 97 kap. 5 §.

Vissa andra inkomster

11§

Med vissa andra inkomster en-

ligt 5 § första stycket 6 avses följ- ande:

1.inkomst som på grund av 3 kap. 9–13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal inte ska tas upp som intäkt i inkomst- slaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital,

2.studiemedel i form av studie- bidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395) och studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studie- startsstöd, utom de delar som avser tilläggsbidrag,

3.skattefria stipendier över 3 000 kronor per månad,

4.skattepliktiga inkomster en- ligt 5 § lagen (1991:586) om sär- skild inkomstskatt för utomlands bosatta, och

5.etableringsersättning för vissa nyanlända invandrare.

Inkomster som avses i första stycket 2 och 3 och som i slutet av ett år betalas ut i förskott som hän- förliga till nästföljande år ska be- aktas för det senare året.

SOU 2021:101

Författningsförslag

Beräkning av bostadsbidrag till barnfamiljer

12§

Bostadsbidrag till barnfamiljer

beräknas enligt 97 kap. 18–23 §§. Om den bidragsgrundande in- komsten överstiger 150 000 kronor för en försäkrad, eller för makar 75 000 kronor för var och en av dem, ska bidraget minskas med 20 procent av den överskjutande

inkomsten.

Beräkning av bostadsbidrag till hushåll utan barn

13 §

Bostadsbidrag till hushåll utan barn beräknas enligt 97 kap. 26–

28§§.

Om den bidragsgrundande in-

komsten överstiger 41 000 kronor för en försäkrad, eller 58 000 kro- nor för makar, ska bidraget mins- kas med en tredjedel av den över- skjutande inkomsten.

Lägsta bostadsbidrag

14§

Bostadsbidrag som beräknas till

mindre belopp än 1 200 kronor för helt år betalas inte ut.

Författningsförslag

SOU 2021:101

Särskilda handläggningsregler för bostadsbidrag

Preliminärt bostadsbidrag

15 §

Preliminärt bostadsbidrag be- räknas efter en uppskattad bidrags- grundande inkomst och ska så nära som möjligt motsvara det slutliga bostadsbidraget som kan antas kom- ma att bestämmas.

16§

Preliminärt bostadsbidrag beta-

las ut med ett månadsbelopp, som avrundas nedåt till närmaste jämna hundratal kronor.

Slutligt bostadsbidrag

17§

Slutligt bostadsbidrag bestäms

för varje kalenderår under vilket preliminärt bidrag har betalats ut. Slutligt bostadsbidrag bestäms efter det att beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) har meddelats.

18§

Bestäms det slutliga bostads-

bidraget till högre belopp än det som för samma år har betalats ut i preliminärt bidrag, ska skillnaden betalas ut. Bestäms det slutliga bostadsbidraget till lägre belopp än det som för samma år har be- talats ut i preliminärt bidrag, ska

SOU 2021:101

Författningsförslag

skillnaden betalas tillbaka enligt vad som anges i 108 kap. 9, 11–14 och 22 §§.

Belopp under 1 200 kronor ska varken betalas ut eller betalas till- baka.

19 §

Belopp som ska betalas ut en- ligt 18 § första stycket ska ökas med ett tillägg. Tillägget på det över- skjutande beloppet beräknas med ledning av den statslåneränta som gällde vid utgången av det kalen- derår som bidraget avser.

På belopp som ska betalas till- baka enligt 18 § första stycket ska en avgift betalas. Avgiften på åter- betalningsbeloppet beräknas med ledning av den statslåneränta som gällde vid utgången av det kalen- derår som bidraget avser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar närmare föreskrifter om be- räkningen av tillägget och avgiften.

Omprövning vid ändrade förhållanden

20§

Det preliminära bidraget ska

omprövas om något har inträffat som påverkar storleken av bidra- get. Försäkringskassan får avstå från att besluta om ändring, om det som har inträffat endast i liten utsträckning påverkar bidraget.

Bostadstillägg lämnas inte för bostadskostnad till den del bo- stadskostnaden motsvaras av bo- stadsbidrag enligt 98 kap. eller preliminärt bostadsbidrag enligt 98 a kap.

Författningsförslag

SOU 2021:101

21 §

Om den försäkrades beslut om slutlig skatt, beslut om studie- medel i form av studiebidrag eller beslut om studiestartsstöd ändras efter det att slutligt bostadsbidrag bestämts och ändringen innebär att bostadsbidraget skulle ha varit högre eller lägre, ska ett nytt bostads- bidrag bestämmas, om den försäk- rade begär det eller om Försäkrings- kassan självmant tar upp frågan.

101kap.

9 §

Bostadstillägg lämnas inte för bostadskostnad till den del bo- stadskostnaden motsvaras av preli- minärt bostadsbidrag enligt 98 kap.

102kap.

8 §28

Överskott av en näringsverk-	Överskott av en näringsverk-
samhet beräknat enligt 14 kap. 21 §	samhet beräknat enligt 14 kap. 21 §
inkomstskattelagen (1999:1229)	inkomstskattelagen (1999:1229)
ska ökas i enlighet med vad som	ska ökas i enlighet med vad som
anges i 97 kap. 4 § första stycket 1	anges i 98 a kap. 7 § första stycket 1
och 4. Underskott av näringsverk-	och 4. Underskott av näringsverk-
samheten ska minskas med avdrag	samheten ska minskas med avdrag

28Senaste lydelse 2011:1075.

Boendetillägget enligt 8 § ska minskas med det belopp som lämnas som bostadsbidrag enligt 98 kap. och preliminärt bostads- bidrag enligt 98 a kap.

Om boendetillägg lämnas till båda makarna ska boendetillägget till vardera maken minskas med halva bostadsbidraget eller halva det preliminära bostadsbidraget enligt första stycket.

SOU 2021:101

Författningsförslag

som avses i 97 kap. 4 § första stycket 1 och 4.

som avses i 98 a kap. 7 § första stycket 1 och 4.

103kap.

3 §29

Bostadstillägget får räknas om utan föregående underrättelse om den del av årsinkomsten ändras som utgörs av

–en förmån som betalas ut av Försäkringskassan eller Pensions- myndigheten,

–pension enligt utländsk lagstiftning,

–avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av kollek- tivavtal, eller

–överskott i inkomstslaget kapital som avses i 102 kap. 7 § 3. Det som anges i första stycket gäller också när ändring sker av

–sådant belopp som avses i 102 kap. 17–19 §§,

–bostadsbidrag enligt 98 kap.,

– preliminärt bostadsbidrag en-	– preliminärt bostadsbidrag en-
ligt 98 kap., eller	ligt 98 a kap., eller

–taxeringsvärde för annan fastighet än sådan som avses i 5 § lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner.

Vid omräkning av bostadstillägget med stöd av första och andra styckena får en ny beräkning av bostadstillägget göras utifrån enbart den ändring som ligger till grund för omräkningen.

103 d kap.

9§30

Boendetillägget enligt 8 § ska minskas med det belopp som lämnas som preliminärt bostads- bidrag enligt 98 kap.

Om boendetillägg lämnas till båda makarna ska boendetillägget till vardera maken minskas med halva det preliminära bostads- bidraget enligt första stycket.

29Senaste lydelse 2017:554.

30Senaste lydelse 2015:963.

Författningsförslag

SOU 2021:101

103 e kap.

3§31

Boendetillägget får räknas om utan föregående underrättelse om den bidragsgrundande inkomsten enligt 103 d kap. 6 § ändras.

Det som anges i första stycket gäller också när ändring sker av

– förmånsnivån i de förmåner	– förmånsnivån i de förmåner
som anges i 103 c kap. 4 §, eller	som anges i 103 c kap. 4 §,
	– bostadsbidrag enligt 98 kap.
	eller,
– preliminärt bostadsbidrag en-	– preliminärt bostadsbidrag en-
ligt 98 kap.	ligt 98 a kap.

108kap.

9 §32

Försäkringskassan ska besluta	Försäkringskassan ska besluta
om återbetalning av sjukersätt-	om återbetalning av sjukersätt-
ning och bostadsbidrag som ska	ning och bostadsbidrag som ska
betalas tillbaka enligt 37 kap.	betalas tillbaka enligt 37 kap.
14 § respektive 98 kap. 6 §.	14 § respektive 98 a kap. 18 §.

Försäkringskassan ska också besluta om återbetalning av bostads- bidrag som har lämnats felaktigt eller med för högt belopp, även om förutsättningarna enligt 2 § inte är uppfyllda.

18§33

Ränta ska inte tas ut på sådan	Ränta ska inte tas ut på sådan
avgift som avses i 37 kap. 15 §	avgift som avses i 37 kap. 15 §
andra stycket eller 98 kap. 7 §	andra stycket eller 98 a kap. 19 §
andra stycket.	andra stycket.

20§34

Dröjsmålsränta ska inte tas ut		Dröjsmålsränta ska inte tas ut
på sådan avgift som avses i 37 kap.	på sådan avgift som avses i 37 kap.
15 § andra stycket eller 98 kap.	15	§ andra stycket eller 98 a kap.
7 § andra stycket.	19	§ andra stycket.

31Senaste lydelse 2015:963.

32Senaste lydelse 2014:470.

33Senaste lydelse 2014:470.

34Senaste lydelse 2014:470.

SOU 2021:101Författningsförslag

Anstånd med betalningsskyldighet	Betalningsskyldighet
för underhållsstöd	för underhållsstöd

110kap. 48 §

För den som är betalnings-	För den som är betalnings-
skyldig för underhållsstöd och	skyldig för underhållsstöd gäller
som har beviljats anstånd gäller	det som anges om anmälnings-
det som anges om anmälnings-	skyldighet i 46 och 47 §§ i fråga
skyldighet i 46 och 47 §§ i fråga	om sådana ändrade förhållanden
om sådana ändrade förhållanden	som påverkar betalningsskyldig-
som påverkar rätten till anstånd	heten till Försäkringskassan.
eller omfattningen av anståndet.

113kap.

2 §35

Beslut i ärenden om förmåner enligt denna balk får ändras, om- prövas och överklagas med tillämpning av bestämmelserna i 3–21 §§, om inget annat följer av bestämmelserna i 22–40 §§.

Det som anges i första stycket gäller även beslut i ärenden

– enligt 19 kap. om bidrags-	– enligt 19 kap. och 19 a kap.
skyldigas betalningsskyldighet mot	om bidragsskyldigas betalnings-
Försäkringskassan, och	skyldighet mot Försäkringskassan,
	och

–om utfärdande av intyg för tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

2.De nya bestämmelserna tillämpas första gången i fråga om under- hållsstöd och betalningsskyldighet som avser februari 2024. För under- hållsstöd och betalningsskyldighet som avser januari 2024 ska dock de nya bestämmelserna tillämpas om utfyllnadsbidrag eller betal- ningsbelopp för barnet inte är bestämt avseende december 2023.

35Senaste lydelse 2010:1312.

Författningsförslag

SOU 2021:101

1.3Förslag till lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 3 a § lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

3 a §1

För den som har fått ersättning enligt denna lag ska tillgångar uppgående till ett belopp om etthundrasjuttiofemtusen (175 000) kronor anses som förmögenhet och inte beaktas vid tillämpning av

1. bestämmelserna om bostads-	1. bestämmelserna om bostads-
bidrag i 97 kap. 6–10 §§ social-	bidrag i 97 kap. 6–10 §§ samt
försäkringsbalken,	98 a kap. 8 och 9 §§ socialförsäk-
	ringsbalken,

2.bestämmelserna om bostadstillägg i 102 kap. 10–13 §§ samma

balk,

3.4 kap. 1 § och 8 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453),

4.17 kap. 2 och 8 §§ hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), och

5.19 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

1Senaste lydelse 2017:46.

SOU 2021:101

Författningsförslag

1.4Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 8 c § lagen (2001:181) om behand- ling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap.

8 c §1

Försäkringskassan får ha direktåtkomst till uppgifter i beskatt- ningsdatabasen, om uppgifterna behövs i ett ärende om

1. betalningsskyldighet för en	1. beräkning av underhållsstöd
bidragsskyldig förälder enligt	enligt 18 kap. socialförsäkringsbal-
19 kap. socialförsäkringsbalken,	ken eller betalningsskyldighet för
	en bidragsskyldig förälder enligt
	19 kap. och 19 a kap. socialför-
	säkringsbalken,

2.bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst enligt 26 kap. socialförsäkringsbalken, eller

3. beräkning av bostadsbidrag	3. beräkning av bostadsbidrag
enligt 97 kap. socialförsäkrings-	enligt 97 kap. och 98 a kap. social-
balken.	försäkringsbalken.

Direktåtkomsten får endast omfatta

1.uppgifter per betalningsmottagare i en sådan arbetsgivardekla- ration eller förenklad arbetsgivardeklaration som avses i 26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244),

2.identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och betal- ningsmottagaren, och

3.uppgift om den redovisningsperiod som deklarationen avser.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2023.

1Senaste lydelse 2018:1631.

Författningsförslag

SOU 2021:101

1.5Förslag till lag om ändring i lagen (2005:466) om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2005:466) om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedyn- skadade ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

För den som enligt regeringsbeslut fått ersättning för foster- skador som antas orsakade av de i Sverige sålda läkemedlen Neuro- sedyn eller Noxodyn ska tillgångar uppgående till ett belopp om femhundratusen (500 000) kronor anses som förmögenhet och inte beaktas vid tillämpningen av

1.17 kap. 2 och 8 §§ hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),

2.19 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade,

3. 97 kap.	6–10 §§ socialförsäk-	3. 97 kap. 6–10 §§ samt 98 a kap.
ringsbalken,		8 och 9 §§ socialförsäkringsbalken,

4.2 kap. 7 § och 4 kap. 14 § studiestödslagen (1999:1395),

5.4 kap. 1 § och 8 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453), och

6.102 kap. 10–13 §§ socialförsäkringsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

1Senaste lydelse 2017:55.

Om en bidragsskyldigs in- komst av kapital tidigare har ökats till följd av ett uppskovsavdrag enligt den upphävda lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad och avdraget har medgetts vid en taxering som legat till grund för fastställande av återbetalningsskyldighet enligt 25 § i den upphävda lagen (1996:1030) om underhållsstöd i dess lydelse före den 1 november 1999 får kapitalinkomsten enligt 19 kap. 13 § och 19 a kap. 10 § socialförsäkringsbalken minskas med ett belopp motsvarande upp- skovsavdraget.

SOU 2021:101

Författningsförslag

1.6Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 8 § lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

8 §

Om en bidragsskyldigs in- komst av kapital tidigare har ökats till följd av ett uppskovsavdrag enligt den upphävda lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad och avdraget har medgetts vid en taxering som legat till grund för fastställande av återbetalningsskyldighet enligt 25 § i den upphävda lagen (1996:1030) om underhållsstöd i dess lydelse före den 1 november 1999 får kapitalinkomsten enligt 19 kap. 13 § socialförsäkrings- balken minskas med ett belopp motsvarande uppskovsavdraget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

Författningsförslag

SOU 2021:101

1.7Förslag till förordning om ändring

i utsökningsförordningen (1981:981)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § utsökningsförordningen (1981:981) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

6 kap.

1 §1

Underrättelser enligt 4 kap. 12 § utsökningsbalken ska lämnas enligt formulär som fastställs av Kronofogdemyndigheten. Under- rättelserna får lämnas muntligen, om det är lämpligare. De ska då ha samma innehåll som om de lämnats enligt formulär.

Underrättelsen ska delges gäldenären, om målets beskaffenhet kräver det. Detta gäller dock inte, om det är känt att han inte kan

anträffas.
Vid verkställighet som avser	Vid verkställighet som avser
betalningsskyldighet för under-	betalningsskyldighet för under-
hållsstöd enligt 19 kap. social-	hållsstöd enligt 19 kap. och
försäkringsbalken behöver under-	19 a kap. socialförsäkringsbalken
rättelse enligt första stycket bara	behöver underrättelse enligt första
lämnas en gång för varje gäldenär	stycket bara lämnas en gång för
och kalenderår.	varje gäldenär och kalenderår.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2024.

1Senaste lydelse 2010:1660.

SOU 2021:101

Författningsförslag

1.8Förslag till förordning om ändring

i bostadsbidragsförordningen (1993:739)

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsbidragsförordningen (1993:739) att 4 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §1

Försäkringskassan får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av bestämmelserna i socialförsäkrings- balken om bostadsbidrag i fråga om

1.ansökningsförfarandet,

2.bidragsgrundande inkomst,

3.beräkningen av bidragets storlek,

4.beräkning av bostadskostnadens storlek,

5.vad som gäller när bostaden utgör del av upplåtarens bostad, hyrs ut i andra hand eller är gemensam för flera hushåll,

6.anmälningsskyldighet,

7.utbetalning av bidrag,

8.återbetalning av bidrag.

Försäkringskassan får också	Försäkringskassan får också
meddela närmare föreskrifter om	meddela närmare föreskrifter om
tillägg och avgift enligt 98 kap.	tillägg och avgift enligt 98 a kap.
7 § socialförsäkringsbalken.	19 § socialförsäkringsbalken.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2024.

1Senaste lydelse 2010:1683.

Författningsförslag

SOU 2021:101

1.9Förslag till förordning om ändring

i indrivningsförordningen (1993:1229)

Härigenom föreskrivs att 4 § indrivningsförordningen (1993:1229) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

4 §1

Bestämmelser om begäran om indrivning av fordringar på skatt eller avgift enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) finns i 70 kap. 1 och 2 §§ den lagen.

Indrivning av fordran på felparkeringsavgift ska begäras senast fem månader efter det att fordringen skulle ha betalats.

Indrivning av fordringar som	Indrivning av fordringar som
avser betalningsskyldighet för	avser betalningsskyldighet för
underhållsstöd enligt 19 kap.	underhållsstöd enligt 19 kap. och
socialförsäkringsbalken ska, om	19 a kap. socialförsäkringsbalken
inte särskilda skäl talar emot det,	ska, om inte särskilda skäl talar
begäras senast fem månader efter	emot det, begäras senast fem
det att den äldsta fordringen	månader efter det att den äldsta
skulle ha betalats.	fordringen skulle ha betalats.

För andra fordringar ska indrivning begäras senast två månader efter det att fordringen skulle ha betalats.

Indrivning enligt andra–fjärde styckena ska begäras under förut- sättning att inte ett ärende om ackord, nedsättning av fordran, skuldsanering eller F-skuldsanering enligt lagen (2007:324) om Skatte- verkets hantering av vissa borgenärsuppgifter eller andra särskilda skäl talar emot det.

Indrivning ska begäras skyndsamt om ett dröjsmål skulle även- tyra indrivningen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2024.

1Senaste lydelse 2016:692.

SOU 2021:101

Författningsförslag

1.10Förslag till förordning om ändring i förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 8 och 11 §§ förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

8 §1

Familjepenning lämnas för följande närstående till en bidrags- berättigad:

1.egna barn under 18 år som varaktigt bor tillsammans med den bidragsberättigade,

2. egna barn under 18 år som	2. egna barn under 18 år som
inte varaktigt bor tillsammans	inte varaktigt bor tillsammans
med den bidragsberättigade men	med den bidragsberättigade men
som den bidragsberättigade en-	som den bidragsberättigade en-
ligt dom eller avtal är skyldig att	ligt dom eller avtal är skyldig att
betala underhållsbidrag för eller	betala underhållsbidrag för eller
för vilka den bidragsskyldige är	för vilka den bidragsskyldige är
betalningsskyldig för underhålls-	betalningsskyldig för underhålls-
stöd enligt 19 kap. socialförsäk-	stöd enligt 19 kap. eller 19 a kap.
ringsbalken,	socialförsäkringsbalken,

3.andra barn än egna, som är under 18 år och varaktigt bor till- sammans med den bidragsberättigade och maken,

4.en bidragsberättigads make som vårdar barn som avses i 1 eller 3,

5.den bidragsberättigades make i annat fall än som avses i 4, om det finns synnerliga skäl för det,

6.den bidragsberättigades frånskilda make, om den bidragsberät- tigade enligt dom eller avtal är skyldig att betala underhållsbidrag till den maken, eller

7.den som utan att vara make till den bidragsberättigade vårdar den bidragsberättigades barn, om barnet är under 18 år och varaktigt bor tillsammans med den bidragsberättigade.

1Senaste lydelse 2010:1474.

Familjepenning beräknas per månad till högst 2 175 kronor för barn och till högst 4 350 kronor för en annan person. Familje- penning för den som tar emot ersättning av den bidragsberät- tigade för vård av barn som avses i 8 § 7, eller för den som har rätt till underhållsbidrag, får dock inte överstiga ersättningens eller bidragets belopp per månad. Familjepenning för tid som den bidragsberättigade är betalnings- skyldig för underhållsstöd enligt 19 kap. eller 19 a kap. socialför- säkringsbalken får inte överstiga summan av fastställd återbetal- ningsskyldighet och den del av fastställt underhållsbidrag som överstiger underhållsstödets be- lopp.

Författningsförslag

SOU 2021:101

11 §2

Familjepenning beräknas per månad till högst 2 175 kronor för barn och till högst 4 350 kronor för en annan person. Familje- penning för den som tar emot ersättning av den bidragsberät- tigade för vård av barn som avses i 8 § 7, eller för den som har rätt till underhållsbidrag, får dock inte överstiga ersättningens eller bidragets belopp per månad. Familjepenning för tid som den bidragsberättigade är betalnings- skyldig för underhållsstöd enligt 19 kap. socialförsäkringsbalken får inte överstiga summan av fast- ställd återbetalningsskyldighet och den del av fastställt underhålls- bidrag som överstiger underhålls- stödets belopp.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2024.

2Senaste lydelse 2010:1474.

SOU 2021:101

Författningsförslag

1.11Förslag till förordning om ändring i förordningen (1996:1036) om underhållsstöd

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1996:1036) om under- hållsstöd att 6 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
6 §1
När betalningsskyldighet för	När betalningsskyldighet för
underhållsstöd har fastställts, ska	underhållsstöd har fastställts en-
en tolftedel av betalningsbeloppet	ligt 19 kap. 16 § socialförsäkrings-
enligt 19 kap. 16 § socialförsäk-	balken, ska betalningsbeloppet be-
ringsbalken betalas senast den sista	talas senast den sista i varje månad
i varje månad före den månad	före den månad underhållsstödet
underhållsstödet avser.	avser.
	När betalningsskyldighet för
	underhållsstöd har fastställts enligt
	19 a kap. 13 § socialförsäkringsbal-
	ken ska en tolftedel av betalnings-

beloppet betalas senast den sista i varje månad före den månad under- hållsstödet avser.

Betalningsskyldigheten förfaller dock tidigast till betalning tio dagar efter den dag då den bidragsskyldige delgetts beslutet om betalnings- skyldighet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2024.

1Senaste lydelse 2010:1697.

1. enligt 19 kap. 10 a, 12 b–

13 §§ socialförsäkringsbalken med undantag av 13 § tredje stycket samt 19 a kap. 8, 10 och 11 §§ socialförsäkringsbalken med undan- tag av 10 § tredje stycket,

2. om inkomst som anges i

97 kap. 1 b, 3 b, 4 a, 5, 11, 13 och 13 a §§ samt 98 a kap. 5, 7, 10 och

Författningsförslag

SOU 2021:101

1.12Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter

i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 7 § förordningen (2001:588) om behand- ling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 §1

Till Försäkringskassan ska uppgifter lämnas ut från beskattnings- databasen i den utsträckning det behövs för

1.beräkning eller kontroll av sjukpenninggrundande inkomst,

2.fördelning av ålderspensionsavgifter,

3. fastställande av underhålls-	3. beräkning och kontroll av
stöd och betalningsskyldighet för	underhållsstöd och betalnings-
sådant stöd enligt socialförsäk-	skyldighet enligt socialförsäk-
ringsbalken,	ringsbalken.

4.beräkning och kontroll av bostadsbidrag enligt socialförsäk- ringsbalken,

5.beräkning av betalningsskyldighet enligt 8 § andra stycket lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift,

6.beräkning och kontroll av bostadstillägg enligt socialförsäk- ringsbalken, eller

7.beräkning av ersättning för sjuklönekostnad enligt 17 eller 17 d § lagen (1991:1047) om sjuklön.

De uppgifter som ska lämnas till Försäkringskassan med stöd av första stycket är uppgifter

1. enligt 19 kap. 11, 13 och

14 §§ socialförsäkringsbalken, med undantag av 13 § tredje stycket,

2. om inkomst som anges i

97 kap. 2, 4, 5, 11 och 13 §§ social- försäkringsbalken, med undantag

1Senaste lydelse 2017:391.

SOU 2021:101Författningsförslag

av 5 § tredje stycket och 13 §	11 §§ socialförsäkringsbalken med
första stycket 1–3,	undantag av 97 kap. 5 § tredje
	stycket, 13 § första stycket 1–3
	och 5 samt 98 a kap. 11 § första
	stycket 1–3 och 5,

3.om fastighet, ägarandel, fastighetsbeteckning, adress och bo- stadsyta,

4.om avgiftsunderlag enligt 2 kap. 24 § socialavgiftslagen (2000:980) och om därpå belöpande arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. social- avgiftslagen, skatt enligt 1 § lagen (1990:659) om löneavgift och av- gift enligt 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift som beräknats för arbetsgivare under ett kalenderår,

5.om avdrag för avsättning till periodiseringsfond och expansions- fond enligt 30 och 34 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) samt om återföring av sådana avdrag,

6.om schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b § inkomstskattelagen,

7.om samtliga intäkts- och kostnadsposter i inkomstslagen tjänst och kapital,

8.om överskott eller underskott i inkomstslaget näringsverksam- het, och

9.om sjuklönekostnad enligt 17 b § första stycket lagen (1991:1047) om sjuklön.

Försäkringskassan har vid direktåtkomst till beskattningsdata- basen enligt 2 kap. 8 c § lagen (2001:181) om behandling av uppgif- ter i Skatteverkets beskattningsverksamhet rätt att ta del av

1.uppgifter per betalningsmottagare i en sådan arbetsgivardekla- ration eller förenklad arbetsgivardeklaration som avses i 26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244),

2.identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och betalnings- mottagaren, och

3.uppgift om den redovisningsperiod som deklarationen avser.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2023.

Bostadsersättning ska minskas med de belopp som programdel- tagaren för samma månad får bostadsbidrag, eller om 98 a kap. socialförsäkringsbalken tillämpas, preliminärt bostadsbidrag. Det- samma gäller om programdeltag- aren får bostadstillägg enligt social- försäkringsbalken.

Författningsförslag

SOU 2021:101

1.13Förslag till förordning om ändring i förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare

i arbetsmarknadspolitiska insatser

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 5 § förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser ska ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5kap. 5 §

Bostadsersättning ska minskas med de belopp som programdel- tagaren för samma månad får bostadsbidrag enligt preliminärt bostadsbidrag eller bostadstillägg enligt socialförsäkringsbalken.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2024.

2 Inledning

2.1Uppdraget

Enligt utredningens direktiv1 ska utredningen göra en översyn av reglerna för bostadsbidrag och underhållsstöd med syfte att öka den fördelningsmässiga träffsäkerheten och minska skuldsättningen i de båda stöden. Översynen ska avse dels hur aktuella inkomstuppgifter från Skatteverket kan användas för att utveckla bostadsbidraget och underhållsstödet, dels ett antal andra frågor rörande bostadsbidragets och underhållsstödets utformning. Dessa andra frågor beskrivs i direktiven bland annat utifrån några mer allmänna frågeställningar. Till exempel ingår bostadsbidragets samvariation med fördelnings- politiska och bostadspolitiska målsättningar och hur beräknings- grunderna för underhållsstödet kan anpassas till föräldrabalkens (FB) principer. I den mer allmänna delen av uppdraget ingår även flera mer specifika frågeställningar. Här ingår frågor om de individuella inkomstgränserna för sammanboende i bostadsbidraget och under- hållsstödet till barn som tillkommit efter assisterad befruktning av en ensamstående eller som varit föremål för ensamadoption. Utred- ningen har hanterat direktiven i den mer allmänna delen som ett brett mandat att utöver vad som kan åstadkommas genom användningen av aktuella inkomstuppgifter utreda hur den ekonomiska familje- politiken, i de delar som ingår i uppdraget, kan göras mer ändamåls- enlig och träffsäker.

Enligt direktiven ska, i de delar som avser aktuella inkomstuppgif- ter, för- och nackdelar utredas med ett regelverk för bostadsbidrag som tar hänsyn till en mer aktuell inkomst. En sådan inkomst bör vara baserad på de uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete som månatligen lämnas till Skatteverket i så kallade arbetsgivar- deklarationer på individnivå. I uppdraget ingår att föreslå hur ett

1Återfinns som bilaga 1 till detta betänkande.

Inledning

SOU 2021:101

regelverk som tar hänsyn till inkomstuppgifter från arbetsgivar- deklarationer och andra inkomster som inte kan hämtas löpande från Skatteverket bör utformas. Bakgrunden till uppdraget i denna del är de omfattande problem som i dag finns med krav på återbetalning av för mycket utbetalt bostadsbidrag, vilket i många fall leder till skuld- sättning för bidragshushållen. Huvudorsaken till denna problematik hänger samman med att det nuvarande regelverket innebär att bostads- bidraget beräknas på sökandes uppskattade inkomster, vilka bestäms slutligt först när slutlig skatt är fastställd för det aktuella inkomst- året. Bostadsbidraget lämnas därför som ett preliminärt bidrag. Ut- redningen ska därutöver bland annat belysa hur marginaleffekterna av bostadsbidraget påverkas av förslaget, föreslå hur ett kontroll- system bör utformas och kartlägga konsekvenserna för samspelet med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453). Dessa delar av uppdraget behandlas i volym 1 av detta betänkande.

Vad gäller underhållsstödet, ska i de delar som avser aktuella in- komstuppgifter, lämpligheten utredas av att ett regelverk införs gäl- lande bidragsskyldigas betalningsskyldighet som tar hänsyn till upp- gifter från arbetsgivardeklarationer. Om ett sådant regelverk anses lämpligt ska förslag lämnas på hur det bör utformas. Bakgrunden till uppdraget i denna del är den omfattande problematik med skuld- sättning på grund av betalningskrav för underhållsstöd som bland annat hänger samman med att betalningsbeloppen enligt nuvarande regelverk normalt beräknas på den bidragsskyldigas inkomst två år bakåt i tiden. Dessa delar av uppdraget behandlas i volym 1 av detta betänkande.

I de allmänna delarna ska bostadsbidraget analyseras utifrån fråge- ställningar som både rör hur bidraget kan renodlas ur ett fördelnings- politiskt syfte och hur den bostadspolitiska målsättningen med bo- stadsbidraget kan upprätthållas. Samspelet med flerbarnstillägget ska också analyseras utifrån huruvida flerbarnstillägget och bostads- bidraget sammantaget är ändamålsenligt utformade utifrån en fördel- ningsmässig träffsäkerhet. Vad gäller underhållsstödet är det huvud- sakliga uppdraget att utreda om och i så fall hur beräkningsgrunderna för underhållsstöd kan anpassas till FB:s principer om föräldrars primära ansvar för försörjning av barn och en fördelning av ansvaret mellan föräldrarna som speglar var och ens ekonomisk förmåga. De allmänna delarna behandlas i volym 2 av detta betänkande.

SOU 2021:101

Inledning

2.2Utredningsarbetet

Utredningen har strävat efter stor öppenhet i arbetet. Utöver åtta sammanträden och ett internat under två dagar med utredningens sak- kunniga och experter har ett stort antal möten hållits med olika aktörer som har ett intresse i de frågor som utredningen arbetat med. Ut- redningen har träffat Försäkringskassan, Skatteverket, Kronofogde- myndigheten, Inspektionen för socialförsäkringen, Rädda Barnen, Riksrevisionen, Socialdepartementet, Finansdepartementet, Sveriges Kommuner och Regioner, Boverket, Budget- och skuldrådgivningen vid socialförvaltningen i Malmö kommun, Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta, Statistiska centralbyrån, Föreningen VårdnadBoende- Umgänge (dåvarande PappaBarn), Sveriges Makalösa Föräldrar, Svenska kyrkan Växjö, Föreningen Sveriges socialchefer, Företagarna, Tapio Salonen, professor vid Malmö universitet, Sveriges förenade student- kårer och MKB Fastighets AB. Utredningen har också under arbetets gång haft kontakt med andra offentliga utredningar med gemensamma beröringspunkter, såsom Jämlikhetskommissionen, Utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster, Utred- ningen om en socialt hållbar bostadsförsörjning, Utredningen om sjuk- och aktivitetsersättningen samt förmåner vid rehabilitering och Utredningen Tydligt, enkelt och förutsägbart – Företagares trygghets- system.

De sammanträden och övriga möten som hölls inledningsvis har inneburit inhämtande av synpunkter på nuvarande utformning av bostadsbidraget och underhållsstödet och idéer om alternativ ut- formning. Därefter har sammanträden och möten inneburit diskus- sioner om principer för utformningen av nya regler för statliga bi- drag och stöd till underhållsreglering mellan separerade föräldrar. I utredningens slutskede har sammanträdena använts till att behandla utkast till förslag och betänkandetexter.

Utredningen har med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB) och Försäkringskassan haft tillgång till ett betydande datamaterial främst för att möjliggöra konsekvensanalyser av förslagen. Även Skatteverket har bidragit med data för uppskattning av tillförlitligheten i inkomst- uppgifter i arbetsgivardeklarationer på individnivå.

Enligt utredningens ursprungliga direktiv skulle betänkande av- lämnas den 1 oktober 2020. Genom tilläggsdirektiv2 fick utredningen

2Återfinns som bilaga 2 till detta betänkande.

Inledning

SOU 2021:101

den 13 februari 2020 i uppdrag att utarbeta förslag till justering av den så kallade indragningsbestämmelsen som infördes i underhålls- stödet 2016. Förslagen överlämnades den 9 juni 2020 i en promemoria till statsrådet Ardalan Shekarabi. I samband med tilläggsuppdraget fick utredningen förlängd utredningstid till den 1 mars 2021. Genom tilläggs- direktiv3 den 4 februari 2021 fick utredningen förlängd utredningstid till den 1 oktober 2021 och genom tilläggsdirektiv4 den 16 september 2021 till den 31 december 2021.

Utredningsarbetet har sedan våren 2020 påverkats av de restrik- tioner som gällt med anledning av den pågående coronapandemin. Sammanträden och möten har endast kunnat genomföras digitalt, vilket har inneburit en del hinder i inhämtande av synpunkter och i den kreativa delen av arbetet. Utredningens förutsättningar för analy- ser och konsekvensbeskrivningar har påverkats av det faktum att in- komstuppgifter från arbetsgivardeklarationer på individnivå enbart funnits tillgängliga sedan 2019. Det har därför inte varit möjligt att analysera skillnaden mellan att använda dessa månadsuppgifter jäm- fört med inkomstuppgifter från årlig beskattning mer än för en be- gränsad tid. Uppgifterna från månadsuppgifter har inte heller fullt ut kunnat integreras med de uppgifter som i övrigt finns tillgängliga i FASIT5.

2.3Betänkandet

Utredningen har valt att dela upp förslagen i två separata volymer, vid sidan av den promemoria som lämnades i juni 2020 med anled- ning av tilläggsuppdraget om indragningsbestämmelsen i underhålls- stödet. Den första volymen av detta betänkande behandlar de förslag som hänger samman med användningen av aktuella inkomstuppgifter vid beräkningen av betalningsgrundande inkomst i underhållsstödet och bidragsgrundande inkomst i bostadsbidraget. Den andra volymen behandlar övriga delar av utredningens förslag.

I den första volymen behandlas de delar av uppdraget enligt direk- tiven som beskrivs som att analysera och föreslå hur tillgång till aktuella inkomstuppgifter från Skatteverket kan öka träffsäkerheten

3Återfinns som bilaga 3 till detta betänkande.

4Återfinns som bilaga 4 till detta betänkande.

5FASIT är en mikrosimuleringsmodell som beräknar effekterna av förändringar i skatte-, avgifts- och transfereringssystemen för individer och hushåll.

100

SOU 2021:101

Inledning

med bostadsbidrag och underhållsstöd. Här ingår också att analysera och föreslå åtgärder för att begränsa risken för skuldsättning i de båda stöden.

Volymen inleds med en bakgrundsbeskrivning innehållande bland annat en beskrivning av bostadsbidragets och underhållsstödets fram- växt och nuvarande regelverk samt viss statistik om förmånerna. Bak- grundsbeskrivningen innehåller också en kortfattad beskrivning av de problem som anses finnas med de nuvarande regelverken (kapitel 3). Därefter beskrivs utredningens utgångspunkter som bland annat innefattar ett antal tidigare offentliga utredningar och rapporter från olika myndigheter samt målen för stöden, behovet av tidsmässig eller temporal, träffsäkerhet, hantering av problemen med den skuldsätt- ning som stöden ger upphov till och hur införandet av arbetsgivar- deklarationer på individnivå givit nya förutsättningar att använda aktuella inkomster (kapitel 4). I ett kapitel (kapitel 5) görs en kort nordisk utblick på användandet av motsvarande inkomstuppgifter i några av våra grannländer. Därefter följer två kapitel med allmänna överväganden om inkomstunderlaget (kapitel 6) och mer specifika överväganden om inkomstunderlaget vid behovsprövning (kapitel 7). I kapitel 8 presenteras utredningens förslag och i kapitel 9 konsekven- serna av förslagen. Volymen innehåller också i kapitel 1 utredningens författningsförslag och i kapitel 10 de författningskommentarer som utredningen lämnar med anledning av författningsförslagen.

I den andra volymen behandlas de delar av uppdraget som i direk- tiven beskrivs som att utreda hur de fördelningspolitiska och bostads- politiska målsättningarna med bostadsbidraget kan renodlas och tydlig- göras. Här ingår också att ta ställning till om beräkningsgrunderna för underhållsstöd kan få en bättre samstämmighet med FB:s principer.

Volymen inleds med en bakgrund om fördelningen av den ekono- miska familjepolitiken (kapitel 11). Därefter presenteras utredningens utgångspunkter och överväganden i denna del (kapitel 12). I kapitel 13 presenteras utredningens förslag och övriga bedömningar. Volymen avslutas med en beskrivning av konsekvenserna av utredningens för- slag i denna del (kapitel 14).

101

3 Bakgrund

3.1Historik

3.1.1Bostadsbidragets framväxt

Allmänt

Bostadsbidrag är ett inkomstprövat bidrag som betalas ut till barn- familjer och till ungdomar utan barn. Bidragen har funnits sedan mitten av 1930-talet och har vuxit fram genom en serie av reformer. Bidragen har haft till mål att höja bostadsstandarden, särskilt för barn- familjer, att minska trångboddheten och att utjämna kostnadsskill- nader för de boende, dels mellan olika regioner i landet, dels mellan nyare och äldre bostäder med likvärdig standard. Bostadsbidragen har dessutom haft som mål att allmänt stärka de ekonomiskt svaga hushållens bärkraft. Betoningen av dessa delmål har varierat över tid. I dag har bostadsbidraget såväl bostadspolitiska som familjepolitiska syften. Bostadsbidragets uppgift är således att ge ekonomiskt svaga hushåll möjlighet att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bo- städer. Bostadsbidragen ingår också som en viktig del i det ekono- miska familjestödet.

Bostadsanskaffningslån och familjebidrag

I mitten på 1930-talet infördes möjlighet för ”mindre bemedlade” och barnrika familjer att få lån i form av ett bostadsanskaffningslån och familjebidrag. När stöden infördes var motivet framför allt pro- duktionspolitiskt. Syftet var att hålla uppe den ekonomiska aktivi- teten inom byggsektorn under den djupa lågkonjunktur som präg- lade årtiondet. Bostadssociala utredningen1 hade framhållit att en

1SOU 1935:2.

103

Bakgrund

SOU 2021:101

stor del av bostäderna i tätorterna var undermåliga och särskilt för barnfamiljerna utgjorde bostädernas låga tekniska standard ett all- varligt problem. Enrumslägenheter användes i stor utsträckning som bostäder för barnfamiljer. Familjebidraget lämnades i kombination med finansieringsstöd till de fastigheter där bidragstagarna bodde. Bidragen, som innebar en hyresreducering, utgick till familjer med minst tre barn under 16 år. Vissa minimikrav ställdes på bostads- utrymme och bostadsstandard; bostaden skulle omfatta minst två rum och kök och vara ”fullvärdigt utrustad”. Som nämnts ovan skulle familjen vara ”mindre bemedlad”, men någon bestämd inkomstgräns gällde inte. Frågan om bidrag bedömdes från fall till fall. Vid be- dömningen av den enskilda familjens bidragsbehov tog man hänsyn till familjens ekonomi och behov av bostad.2

Familjebostadsbidrag införs

Åren 1946, 1947 och 1948 fattade riksdagen en rad betydelsefulla bostadspolitiska beslut och åren brukar betecknas som födelsetiden för en ny bostadspolitik.3 I anslutning till den allmänna översyn av bostadspolitiken, som gjordes av 1946 och 1947 års riksdagar, om- prövades även familjebidragen. Ett familjebostadsbidrag infördes 1948.4 Samtidigt infördes det allmänna barnbidraget. Alla barnfamil- jer fick genom detta ett konsumtionsstöd som syftade till att fördela kostnaderna för barnen. Det särskilda bostadsstödet till vissa grupper utvidgades samtidigt. Familjebostadsbidragen innebar en viktig bo- stadspolitisk förändring genom att den direkta sammankopplingen av finansieringsstöd till fastigheten och bidrag till hushållen upp- hävdes. Detta innebar att barnfamiljer med en godtagbar bostad kunde få bidrag, oavsett på vilket sätt fastigheten förvaltades och oavsett vem som ägde fastigheten. Bidragen lämnades till familjer med minst två barn och skulle till en början endast lämnas till familjer med begränsade inkomster. Även vissa standardkrav ställdes på bo- städerna. Till en början begränsades dock bidragen till nya hus.

2Kungörelse 1935:512.

3Prop. 1986/87:48, s. 82.

4Kungörelse 1948:547.

104

SOU 2021:101

Bakgrund

Familjebostadsbidraget når fler barnfamiljer

Under 1950-talen och 1960-talen höjdes inkomst- och bidragsbelop- pen vid ett flertal tillfällen. Även standardkraven förändrades. I takt med att tillgången på rymligare familjebostäder ökade utvidgades stödet till att omfatta allt mindre hushåll. År 1958 fick familjer med ett eller flera minderåriga barn rätt till familjebostadsbidrag.5

Bostadstillägg med grundbelopp

Familjebostadsbidragen ersattes 1969 av ett system med bostads- tillägg för barnfamiljer.6 Det bestod dels av en statlig del, dels av en kommunal del, för vilken kommunerna fick stadsbidrag. Det statliga tillägget lämnades endast till familjer med barn under 16 år. Detta tillägg innefattade dels ett grundbelopp som utgick utan bostads- villkor, dels ett belopp som var knutet till bostaden. Genom inför- andet av grundbeloppet fick bostadsbidraget även ett familjepolitiskt mål.7 Grundbeloppet infördes alltså som ett allmänt konsumtions- stöd oberoende av bostadskostnaden.8 Grundbeloppet ökade med antalet barn.

Kommunalt tillägg lämnades till familjer med barn under 16 år, men kunde under vissa förutsättningar även lämnas för barn över 16 år som fortsatte att studera. För att kommunalt bostadstillägg skulle lämnas krävdes dessutom att familjen hade egen bostad av sådan stor- lek och utrustning som var förutsättning för högsta statliga tillägg. Bostadskostnaden fick inte heller understiga ett visst belopp per månad.

De detaljerade kraven på bostadens utrustning förenklades väsent- ligt i det nya bostadstillägget. För bidragsbelopp utöver grundbelop- pet gällde som bostadsvillkor, förutom rumsantalet, en schablonregel som innebar att bostaden skulle ha vatten och avlopp.

5Kungörelse 1957:358.

6Kungörelsen 1968:425 om statliga bostadstillägg till barnfamiljer och kungörelsen 1968:426 om statsbidrag till kommunala bostadstillägg till barnfamiljer.

7SOU 2001:24, Ur fattigdomsfällan och RiR 2017:9.

8Prop. 1968:42, s. 61 ff.

105

Bakgrund

SOU 2021:101

Krav på bostadens standard tas bort

År 1972 genomfördes betydande förändringar av bostadstilläggen. Kraven på bostadens utrustning och storlek slopades. Motivet för detta var att 90 procent av flerbarnsfamiljerna redan hade högsta tillägg. Det statliga tillägget höjdes och gjordes om till ett enhetligt belopp och kom därmed att väsentligen bli ett allmänt konsumtions- stöd. Det kommunala tillägget fördubblades och de övre hyresgrän- serna höjdes. Bostadstillägget byggdes ut under de följande åren och kom från och med 1974 att även omfatta hushåll utan barn.

Från bostadstillägg till bostadsbidrag och den familjepolitiska inriktningen förstärks

År 1977 ändrades beteckningen bostadstillägg till bostadsbidrag.9 Mellan 1977 och 1984 höjdes bidragsbeloppen samt inkomst- och bostadskostnadsgränserna ytterligare. Förändringarna skedde helt inom det befintliga systemet men genom de höjningar som gjordes av den barnanknutna delen av bidraget förstärktes bidragssystemets familjepolitiska inriktning.

Målsättningen med det individuella bostadsstödet

Trots att den bostadskostnadsberoende delen av systemet byggdes ut vartefter, kom bidraget att täcka en allt mindre del av de faktiska bostadskostnaderna i nyproducerade lägenheter. Under 1980-talet uttalade regering och riksdag att det individuella bostadsstödet även i fortsättningen måste ha en klar bostadspolitisk inriktning. I förarbe- tena10 konstaterades att om detta mål skulle kunna uppnås, måste den del av stödet som har karaktären av ett inkomstprövat allmänt kon- sumtionsstöd, minskas. Målet borde vidare vara att bidragen diffe- rentierades på ett sådant sätt att stöd kunde lämnas till kostnaderna för ett eget rum för varje barn.

9Förordning (1976:263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer och förordning (1976:262) om statskommunala bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl.

10Prop. 1986/87:48, s. 50 f.

106

SOU 2021:101

Bakgrund

Bostadsbidragen lagregleras

År 1988 skedde lagreglering av bostadsbidragen.11 Bestämmelserna fanns vid den tidpunkten i två olika förordningar. Bostadsutskottet motsatte sig lagreglering och anförde att det inte fanns några sakligt bärande motiv för att införa en lagreglering. Utskottet ansåg att reger- ingens förslag uppenbarligen hade tillkommit därför att vissa kom- muner beslutat att inte införa ungdomsbostadsbidraget.12

Bostadsbidragens administration och kostnadsansvar centraliseras

År 1993 behandlade bostadsutskottet13 ett regeringsförslag14 om över- föring av administrationen av bostadsbidragen på lokal nivå från kommunerna till de allmänna försäkringskassorna och på central nivå från Boverket till Riksförsäkringsverket (RFV). I samband därmed togs frågan om målsättningen med bostadsbidragen upp. Det kon- staterades att under 1990-talet hade utvecklingen att ge bostads- bidragen ökad karaktär av familjepolitiskt stöd stärkts. Bostadsbidra- gen såväl som barnbidragen var ett av de instrument som användes för att öka omfördelningsgraden i 1991 års skattereform. Den refor- mering av inkomstskattesystemet som genomfördes påverkade bo- stadskostnaderna och innebar en utgiftsökning inom bostadsbidrags- systemet. Hushållen fick själva bland annat bära en större andel av bostadens totala kostnader. En ökning av kostnaderna för bostads- bidragen ansågs vara fördelningspolitiskt motiverad för att skydda ekonomiskt svaga hushåll. Bostadsbidragssystemet byggdes ut så att det i betydligt större utsträckning rymde kostnader för nybyggda bostäder.15 Från och med år 1991 lämnades bostadsbidrag inte bara till barnfamiljer och ungdomar utan även till en ny grupp, hushåll utan barn, där någon av familjemedlemmarna var äldre än 28 år. Bostads- bidragen utgjorde till den nya gruppen till stor del en kompensation för de inkomstgrupper som fått begränsat utbyte av skattereformen. Från och med bidragsåret 1996 lämnas inte längre bostadsbidrag till hushåll utan barn där någon av familjemedlemmarna är 29 år eller äldre.

11Prop. 1987/88:151.

12Bet. 1987/88:BoU20, s. 12 f.

13Bet. 1992/93:BoU21.

14Prop. 1992/93:174.

15Prop. 1989/90:144, bet. 1989/90:BoU21, rskr. 1989/90:340.

107

Bakgrund

SOU 2021:101

År 1994 övertog staten hela kostnadsansvaret för bostadsbidragen och administrationen av bidragen fördes över från kommunerna till de allmänna försäkringskassorna och från Boverket till RFV. Nya regler för hur den bidragsgrundande inkomsten skulle beräknas fördes samtidigt in.16

Nytt bidragsgivningssystem

I samband med statens övertagande av kostnadsansvaret för bostads- bidraget 1994 infördes ett nytt system för bidragsgivningen. Det nya systemet innebar vissa större regelförändringar. Bland annat pröva- des bostadsbidragen i allt väsentligt mot en beräknad aktuell inkomst i ett så kallat rullande system, utan att nya ansökningar gjordes varje år. Syftet med den nya prövningen av bostadsbidraget i stället för, som tidigare, en prövning baserad på inkomstuppgifter enligt taxer- ingen året före bidragsåret, var bland annat att den fördelnings- politiska träffsäkerheten i systemet skulle förbättras. De bidrags- sökande uppgav själva sin beräknade inkomst för en period av tolv månader framåt i tiden. Bostadsbidraget ändrades därefter successivt till följd av nya uppgifter som bidragstagaren var skyldig att lämna, till exempel ändrade inkomst- eller bostadskostnadsförhållanden. Om det vid kontroll framkom att felaktiga uppgifter hade lämnats gjordes en avstämning och återkrav ställdes. Efterkontroll skulle alltid göras senast inom 15 månader från det att beslut om bidrag hade fattats. Vid denna kontroll gjordes en granskning av samtliga bidragsgrundande faktorer. Bidragsgrundande inkomst var för hus- hållet för viss tid (tolv månader) beräknad varaktig skattepliktig in- komst av tjänst, näringsverksamhet och kapital. Kapitalinkomster som översteg 2 000 kronor per sökande och 1 000 kronor för varje hemmavarande barn beaktades. Till den bidragsgrundande inkomsten räknades sjöinkomster och vissa skattefria transfereringar, såsom bidragsdelen av studiemedel och dagpenning för militärtjänstgöring. Vissa övriga inkomster såsom underhållsbidrag, bidragsförskott och realisationsvinster beaktades inte. Förmögenhet ingick i princip inte heller i behovsprövningen. Bestämmelserna anknöt till inkomstskatte- reglerna, men däremot inte till inkomsttaxeringen som sådan. Det

16SFS 1993:737, prop. 1992/93:174, bet. 1992/93:BoU21, rskr. 1992/93:365.

108

SOU 2021:101

Bakgrund

senare var inte möjligt eftersom beslut om bostadsbidraget fattades innan taxeringen hade ägt rum.

Bostadsbidrag till barnfamiljer bestod dels av ett särskilt bidrag för hemmavarande barn, dels av ett belopp som var beroende av bo- stadskostnadens storlek och antalet barn. Barn fick räknas med i bidragshushållet till och med den månad då barnet fyllde 18 år eller då studiehjälpen eller det förlängda barnbidraget upphörde. Det särskilda bidraget lämnades även till familjer som saknade egen bo- stad. Det bostadskostnadsberoende bidragsbeloppet grundades på bostadskostnaden mellan en nedre och en övre gräns. Mellan dessa gränser lämnades bidrag med 75 respektive 50 procent av bostads- kostnaden i två olika intervall. Det maximala bidragsbelopp som kunde räknas fram, med hänsyn till det antal barn och den bostads- kostnad som familjen hade, reducerades med 20 procent av den del av den bidragsgrundande inkomsten som översteg 110 000 kronor per år. Bidraget till hushåll med umgängesbarn avsåg endast den del av stödet som berodde på bostadskostnadens storlek.

Bostadsbidrag till ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn var be- roende av bostadskostnadens storlek. Bidragsbeloppet grundades, på samma sätt som för barnfamiljer, på bostadskostnaden mellan en nedre och en övre gräns för bostadskostnaden. Mellan dessa gränser lämnades bidrag med 75 respektive 50 procent av bostadskostnaden i två olika intervall. Bidraget lämnades enligt samma regler oavsett om någon i hushållet studerade eller inte. Även bostadsbidraget till ung- domar var behovsprövat och reducerades med en tredjedel av den del av den bidragsgrundande inkomsten som översteg ett visst belopp.

Inkomst- och bostadskostnadsgränser ändras

År 1995 ändrades inkomst- och bostadskostnadsgränserna.17 För barnfamiljer innebar ändringarna att inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag höjdes med 5 000 kronor till 115 000 kronor per år. Den övre bostadskostnadsgränsen höjdes med 400 kronor per månad till 5 200 kronor för familjer med ett barn och till 5 800 kronor för familjer med två barn samt med 500 kronor per månad för familjer med tre eller flera barn till 6 500 kronor. För familjer med två barn höjdes dessutom den gräns över vilken bidrag lämnades med 50 pro-

17SFS 1994:315, prop. 1993/94:144, bet. 1993/94:BoU16, rskr. 1993/94:301.

109

Bakgrund

SOU 2021:101

cent av bostadskostnaden med 100 kronor per månad till 3 300 kronor. Samtidigt höjdes gränsen för lägsta bidragsgrundande bostadskost- nad med 100 kronor för samtliga barnfamiljer. Genom att både den nedre och den övre gränsen för den del av bostadskostnaden som låg till grund för bidraget höjdes skedde en förskjutning till att ersätta toppen av bostadskostnaden. Denna del av bidraget stärktes mest för hushåll med tre eller fyra barn, men även mer barnrika hushåll fick en betydande förstärkning. Den allmänt konsumtionsstödjande delen förstärktes också kraftigt.

Bostadsbidragen till hushåll utan barn anpassades till löne- och prisutvecklingen genom att dels inkomstgränserna för oreducerat bostadsbidrag höjdes, dels gränserna för den bidragsgrundande bo- stadskostnaden höjdes.

1997 års reform

Den senaste stora reformen av bostadsbidraget gjordes 1997.18 Regel- ändringarna syftade enligt förarbetena i första hand till att bromsa den kraftiga utgiftsökningen som skett mellan åren 1989 och 1996 samt förbättra kostnadskontrollen. Reformen omfattade i första hand ett nytt inkomstprövningssystem. Detta system beräknades ge upphov till en betydande minskning av kostnaderna för bidragsgivningen sam- tidigt som kostnadskontrollen förstärktes. Ytterligare ett antal bespar- ingsåtgärder, som till exempel begränsning av den bidragsgrundande bostadsytan beräknades, tillsammans med det nya inkomstprövnings- systemet, ge upphov till kostnadsminskningar för bostadsbidragen på cirka 2 300 miljoner kronor per helår.

En av de stora bristerna med det tidigare systemet för inkomst- prövning var att det i efterhand var svårt att kontrollera hur stora belopp som totalt sett hade betalats ut utifrån felaktiga inkomstupp- gifter. Skattemyndigheternas inkomstuppgifter avsåg alltid beskatt- ningsår, det vill säga kalenderår. Detta avvek från de inkomstupp- gifter som fanns i bostadsbidragsregistret, vilka avsåg den förväntade inkomsten för löpande tolvmånadersperioder. Det ansågs därför nödvändigt att införa ett system för inkomstprövningen med rea- listiska möjligheter att göra definitiva avstämningar och fastställande av det utbetalade bidragsbeloppet. En slutlig avstämning och efter-

18Prop. 1995/96:186, bet. 1995/96:BoU11, rskr. 1995/96:229.

110

SOU 2021:101

Bakgrund

justering av felaktigt utbetalda belopp minskade kostnaderna för bo- stadsbidragen och ökade tilltron till systemet. Bostadsbidragen skulle därför beräknas slutligt utifrån de inkomstuppgifter som fastställs vid den årliga taxeringen och som fanns att tillgå i skatteregister. Uppgifter som inte fanns att tillgå i skatteregister skulle lämnas av sökanden och fick kontrolleras på annat sätt, exempelvis genom förfrågningar.

En av de stora förändringarna i 1997 års reform var att ett nytt in- komstprövningssystem för sammanboende i barnfamiljer infördes. Före reformen var bostadsbidraget beroende av makarnas totala bi- dragsgrundande inkomst men i och med reformen individualiserades inkomstgränserna för sammanboende hushåll, vilket innebar att hus- håll där endast den ena av makarna arbetade fick reducerat bostads- bidrag. För ensamstående hushåll med barn låg gränsen kvar. Inkomst som översteg denna gräns reducerade bostadsbidraget med 20 procent för barnfamiljer. För hushåll utan barn reducerades bostadsbidraget med 33 procent i motsvarande situation.

Som nämnts ovan infördes även begränsning av bidragsberättigad bostadsyta. Det var en av de förändringar i 1997 års regelsystem som i vissa fall gav upphov till större förändringar av bostadsbidraget. Förändringen syftade till att motverka subventionering av stora bo- stadsytor. I förarbetena19 angavs bland annat följande. När det gäller en bostads utrymmesstandard hade de bostadspolitiska målen pre- ciserats i form av olika normer. Den mest generösa av dessa innebar att varje barn skulle kunna erbjudas ett eget sovrum. Det betydde att en familj som bestod av ett barn med föräldrar enligt normen skulle bo i tre rum och kök, att en familj som bestod av två barn med föräldrar skulle bo i fyra rum och kök och så vidare. Det saknades övertygande motiv till en fortsatt subventionering av bostadsytor, som i betydande grad översteg den generösa normen. Den bidrags- grundande bostadsytan borde därför begränsas och ytnormen fast- ställas utifrån en generös tolkning av den aktuella normen omsatt till bostadsyta. Ytgränsen för bidrag till ungdomar utan barn mellan 18 och 29 år borde samordnas med denna princip för begränsning av bidragsgrundande bostadsyta. För en familj med ett barn skulle gränsen för bidragsgrundande bostadsyta sättas vid 90 kvadratmeter. För varje ytterligare barn, upp till och med fem barn, ökade gränsen där- efter med 20 kvadratmeter. För boendekostnader som hänfördes till bostadsytor därutöver borde inget bostadsbidrag lämnas.

19Prop. 1995/96:186.

111

Bakgrund

SOU 2021:101

Vidare föreslogs att bostadsbidrag till unga mellan 18 och 29 år som inte studerade och som inte hade barn skulle avskaffas eftersom barnfamiljer skulle prioriteras i besparingsåtgärderna.

I riksdagsbehandlingen avstyrktes förslaget om avskaffande av bostadsbidraget till unga av riksdagens bostadsutskott med motiver- ingen att ungdomar var en utsatt grupp på arbets- och bostadsmark- naden och bostadsbidraget spelade en väsentlig roll i att hjälpa denna grupp att få boende av godtagbar standard. Vid bostadsutskottets behandling skärptes de föreslagna gränserna med 10 kvadratmeter per hushållskategori i syfte att finansiera bostadsbidrag till ung- domar mellan 18 och 29 år som inte studerade. För unga studerande mellan 18 och 29 år som inte hade barn föreslogs att bostadsbidraget skulle behållas tills vidare. Frågan om bostadsstöd till dessa stude- rande skulle utredas vidare inom studiestödsutredningen med sikte på att bostadsbidraget skulle upphöra.20

För att något mildra effekterna av de nya bestämmelserna för vissa hushåll infördes en garantinivå avseende den bidragsgrundande bostadskostnaden. Garantinivån bestämdes så att den motsvarade kostnaden för en tänkt grundstandard, det vill säga samma nivå som valts för övergången från 75 till 50 procents oreducerad ersättning för bostadskostnaden. För hushåll med ett barn innebar det att garantinivån fastställdes till 3 000 kronor per månad, för hushåll med två barn till 3 300 kronor per månad och för hushåll med tre barn till 3 600 kronor per månad. För familjer med fler än tre barn fanns det inte någon ytterligare differentiering av nämnda nivå avseende skilda ersättningsandelar för bostadskostnaden, men för att öka träffsäker- heten i systemet, bestämdes en särskild garantinivå även för dessa hushåll. För familjer med fyra barn fastställdes garantinivån till 3 900 kronor per månad och för familjer med fem eller flera barn till 4 200 kronor per månad.

Även det faktum att räntebidrag från och med årsskiftet 1996/97 räknades in i den bidragsgrundande inkomsten kunde innebära att bostadsbidraget minskade kraftigt för egnahemsägare. Enligt bestäm- melserna om inkomstberäkning för bostadsbidrag, som med få undan- tag följde beskattningens regler, inräknades räntebidragen automa- tiskt i den bidragsgrundande inkomsten. Samtidigt hade sedan lång tid tillbaka gällt att räntebidraget beaktades då den bidragsgrundande bostadskostnad fastställdes. En ändring infördes på inkomstsidan

20Bet. 1995/96:BoU11.

112

SOU 2021:101

Bakgrund

som innebar att räntebidrag inte samtidigt ingick i den bidragsgrun- dande inkomsten.

Avgifter och ränta på felaktigt utbetalt bostadsbidrag infördes i syfte att stärka incitamenten att rapportera inkomständringar i tid.

Vid behovsprövning av bostadsbidrag togs i det tidigare gällande systemet endast hänsyn till bidragssökandens förmögenhet genom att förmögenhetens avkastning, med beaktande av vissa fribelopp, räknades in i den bidragsgrundande inkomsten. Disponerade hus- hållet över en ansenlig förmögenhet fick dock denna, genom den så kallade generalklausulen, beaktas och bostadsbidraget fastställas till ett lägre belopp. Ur fördelningspolitisk synpunkt ansågs det inte acceptabelt att då bostadsbidraget fastställdes bortse från de skill- nader i stödbehov som faktiskt fanns mellan hushåll med och utan förmögenhet. Vid beräkning av förmögenhet i detta sammanhang skulle man dock bortse från den bostad till vilken bidrag lämnades.

Vid reformen 1997 gjordes inga nämnvärda ändringar eller förskjut- ningar vad gäller målen för bostadsbidragen. Regeringen uttalade i förarbetena att bostadsbidraget hade såväl bostadspolitiska som familjepolitiska syften.21 Riksrevisionen lyfte i granskningsrapporten Trångboddhet – konsekvenser för hälsa och skolresultat22 att de föränd- ringar inom förmånen som genomfördes från 1997 och framåt främst hade tagit sin utgångspunkt i bostadsbidragets familjepolitiska syften.

Krav på umgängesförälders bostad införs

Kravet på antal rum och bostadens yta för umgängesförälders bostad infördes den 1 juli 1996 och tillämpades på bidrag som avsåg tid från och med den 1 januari 1997. Bostadsbidrag till hushåll med enbart umgängesbarn lämnades inte för en bostad som var mindre än två rum och kök eller kokvrå och 40 kvadratmeter. Vid tidpunkten för införandet av minimikraven fick umgängesföräldern bostadsbidrag endast för bostadskostnaden. Förklaringen till kravet på minimi- storlek på bostaden var att syftet med de bostadsbidrag som lämna- des till föräldrar som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis hade sitt barn boende hos sig, var att föräldern skulle kunna ge barnet en god bostad de dagar som barnet vistades hos denne. Bidragen skulle vidare ge ett stöd till de delar av bostadens kostnader som barnets

21Prop. 1995/96:186, s. 19.

22RiR 2019:9, s. 11.

113

Bakgrund

SOU 2021:101

behov förde med sig och som låg över den baskonsumtion som alla vuxna normalt hade för egen del.23

Studiebidrag beaktas endast till 80 procent

År 2001 infördes en bestämmelse om att studiebidrag enligt studie- stödslagen (1999:1395) skulle ingå till endast 80 procent.24 Regel- förändringen genomfördes på riksdagens initiativ.25 Förändringen var föranledd av att studiemedelssystemet från och med den 1 juli 2001 ändrades, vilket innebar att bostadsbidragen och den disponibla inkomsten för ett betydande antal studerande med studiebidrag minskade. Genom lagförslaget kompenserades denna grupp.

Vissa undantag för barns förmögenhet

År 2003 trädde bestämmelser i kraft som innebar att barns förmögen- het, som kom från försäkring för kränkning eller kroppsskada från förmögenhetsberäkningen undantogs vid beräkning av bostadsbidrag.26 År 2004 trädde bestämmelser i kraft som innebar att de tillgångar som ett barn fick genom gåva, testamente eller förmånstagarför- ordnande vid försäkring eller visst individuellt pensionssparande vid beräkning av bostadsbidraget inte skulle beaktas. En förutsättning var dock att barnet hade förvärvat egendomen av annan än barnets förmyndare och att förvärvet var förenat med villkor som dels inne- bar att förmyndaren var skild från förmögenhetens förvaltning, utan bestämmanderätt för denne, dels angav vem som i stället skulle ut-

öva den.27

Förlåtandeintervallet höjs

År 2004 ändrades bestämmelsen gällande det så kallade förlåtande- intervallet.28 Om bostadsbidraget vid den slutliga avstämningen be- stämdes till ett högre belopp än det som redan hade betalats ut som

23Bet. 1995/96:BOU11, s. 33 f.

24Lag (2001:525) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 2001.

25Bet. 2000/01:BOU12.

26Prop. 2002/03:33.

27Prop. 2003/04:96.

28SFS 2003:1068, prop. 2003/04:1 utgiftsområde 18, bet. 2003/04:BoU1, rskr. 2003/04:72.

114

SOU 2021:101

Bakgrund

preliminärt bidrag under bidragsåret, skulle mellanskillnaden betalas till bidragstagaren. Om det bestämdes till ett lägre belopp skulle bidragstagaren betala tillbaka mellanskillnaden. Belopp under förlåt- andeintervallet betalades varken ut eller tillbaka. Ifrågavarande änd- ring innebar att intervallet höjdes från 200 kronor till 1 200 kronor. Regeländringen tillämpades på bostadsbidrag som hade betalats ut från och med kalenderåret 2002.

Vissa höjningar av bostadsbidraget och umgängesbidraget införs

År 2005 infördes umgängesbidraget som en kompensation för att systemet med två ersättningsnivåer om 75 respektive 50 procent ut- mönstrades såvitt gällde bidrag till barnfamiljer. Endast en bidrags- nivå skulle gälla, vilken uppgick till 50 procent av bostadskostna- derna. Samtidigt förstärktes bostadsbidraget till barnfamiljer genom att det särskilda bidraget för hemmavarande barn höjdes. I för- arbetena till riksdagsbeslutet framhölls att reformen tog sikte på att förbättra den fördelningspolitiska träffsäkerheten av bidraget genom att höja stödet till de mest ekonomiskt utsatta familjerna.29 Genom ändringen fick bostadsbidraget ett ökat fokus mot att vara en familje- politisk förmån snarare än en bostadspolitisk.30 Riksdagens utskott betonade emellertid att målen var av lika stor vikt.31

En fast tidsfrist om fem år infördes också för att ta upp frågan om nytt slutligt beslut om bostadsbidrag med anledning av ändrad taxering.

Anslaget för bostadsbidrag tillförs utgiftsområde 12

Riksdagen tog 2007 beslutet att flytta bostadsbidraget från utgifts- område 18, som hanterar frågor om bostadsförsörjning och bostads- byggande, till utgiftsområde 12, som hanterar frågor om familjepolitiken. Riksdagens socialförsäkringsutskott har därefter tagit ställning till att bostadsbidraget i första hand är en del av den ekonomiska familje- politiken.32

29Prop. 2004/05:112, betänkande 2004/05:BoU9, rskr. 2004/05:281.

30Promemoria om reformerat bostadsbidrag, S2004/9161/SF, s. 20.

31Ändrade regler för bostadsbidrag, betänkande 2004/05:BoU9, rskr. 2004/05:281.

32Prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:SfU1.

115

Bakgrund

SOU 2021:101

Vissa ändringar av beräkning av inkomst

År 2008 ändrades bestämmelsen om hur näringsidkares inkomster skulle bestämmas. Ändringen innebar att kravet på att inkomst av näringsverksamhet skulle antas vara minst lika hög som den inkomst som hade fastställts vid senaste taxeringsbeslut slopades. Sådan inkomst skulle alltså behandlas på samma sätt som andra inkomstslag som ingick i den bidragsgrundande inkomsten.

Det infördes även en bestämmelse som innebar att, det liksom i fråga om taxeringsändring, var möjligt att bestämma ett nytt slutligt bostadsbidrag om en bidragstagares studiemedel i form av studie- bidrag hade ändrats efter att det slutliga bostadsbidraget bestämts och ändringen, om den hade gjorts i tiden före det att det slutliga bostadsbidraget bestämdes, skulle ha påverkat bostadsbidragets storlek.

En bestämmelse om en fast bortre tidsgräns infördes också som innebar att frågan om ett nytt slutligt bostadsbidrag på grund av ändrat studiebidrag inte fick tas upp senare än sjätte året efter det att studiebidraget lämnades.33

Förmögenhetsskatten slopas

År 2008 trädde bestämmelser i kraft34 rörande anpassningar av för- mögenhetsprövningen gällande bland annat beräkning av bostads- bidrag och underhållsstöd då förmögenhet inte längre skulle vara skattepliktig. Förmögenhetsprövningen i bostadsbidraget behölls ge- nom att det i lagen om bostadsbidrag infördes en hänvisning till den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt.

År 2010 kopplades förmögenhetsprövningen i bostadsbidraget till den nya lagen om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner.35 Samtidigt slopades förmögenhetsprövningen i fråga om underhållsstöd. Till skillnad från underhållsstödet ansåg regeringen att förmögenhets- kontrollen skulle behållas i bostadsbidraget och anledningen var bland annat att det skulle kunna uppfattas som stötande om personer med låga inkomster, men med stora förmögenheter, fick bidrag till sin försörjning genom staten.36

33Prop. 2006/07:117, bet. 2007/08:SfU3, rskr. 2007/08:13.

34SFS 2007:1400, prop. 2007/08:26, bet. 2007/08:SkU15, rskr. 2007/08:92.

35SFS 2009:1055, prop. 2008/09:203, bet. 2009/10:SfU5, rskr. 2009/10:17.

36Prop. 2008/09:203, s. 19 f.

116

SOU 2021:101

Bakgrund

Ändrad inkomstberäkning vid uppskov med beskattning av kapitalvinst vid avyttring av privatbostad

År 2010 trädde bestämmelser i kraft avseende ett undantag i lagen om bostadsbidrag som innebar att schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b § IL inte skulle beaktas som inkomst av kapital vid beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten avseende bostadsbidrag.37 Av- sikten med undantaget var att det skulle vara hushållets faktiska in- komster som skulle ligga till grund för inkomstberäkningen.

Ny lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

År 2010 trädde en ny lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare i kraft.38 I den bidragsgrundande inkomsten vid beräk- ningen av bostadsbidraget skulle etableringsersättning räknas in.

Schablonbeskattning av andelsägare i investeringsfonder

År 2012 slopades beskattningen av investeringsfonder och det in- fördes nya regler om beskattning på delägarnivå. Den som ägde an- delar i en investeringsfond skulle schablonbeskattas i förhållande till värdet på de egna andelarna. Ingen ändring gjordes vad gäller be- skattning av utdelning och kapitalvinster. Obegränsat skattskyldiga juridiska personer som ägde andelar i investeringsfonder skulle ta upp schablonintäkten i inkomstslaget näringsverksamhet. Schablon- intäkten skulle inte betraktas som inkomst av kapital vid beräkning av bidragsgrundande inkomst gällande bostadsbidrag.39

Bostadsbidraget för barnfamiljer och hushåll utan barn höjs

År 2012 genomfördes förändringar i bostadsbidraget för både hus- håll med barn och hushåll utan barn.40 För barnhushåll höjdes bo- stadsbidraget i form av det särskilda bidraget för hemmavarande barn med 350 kronor till 1 300 kronor per månad för ett barn, med

37SFS 2009:1487, prop. 2009/10:1 utgiftsområde 12, bet. 2009/10:SfU1, rskr. 2009/10:125.

38Prop. 2009/10:60, bet. 2009/10:AU7, rskr. 2009/10:208 och prop. 2009/10:154,

bet. 2009/10:SfU17, rskr. 2009/10:258.

39Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU1, rskr. 2011/12:32.

40Prop. 2011/12:1 utgiftsområde 12, bet. 2011/12:SfU1, rskr. 2011/12:85.

117

Bakgrund

SOU 2021:101

425 kronor till 1 750 kronor per månad för två barn och med 600 kro- nor till 2 350 kronor per månad för tre eller fler barn. Skälet till höj- ningarna var att stärka ekonomin för de barnfamiljer som hade den sämsta ekonomin och därmed öka deras marginaler.

Bostadsbidrag i form av bidrag till bostadskostnader höjdes för barnfamiljer på så sätt att den nedre gränsen för de bostadskostnader för vilka det lämnades bidrag till, sänktes från 2 000 kronor till 1 400 kronor per månad. Den nya bostadskostnadsgränsen gällde även för de föräldrar som var under 29 år och enbart hade barn som tidvis bodde hos sig. Skälet till sänkningen av den nedre bostads- kostnadsgränsen var att stärka ekonomin för de barnfamiljer som hade de lägsta inkomsterna utan att drivkrafterna till arbete för- svagades i allt för stor utsträckning. En del av de barnfamiljshushåll som var beroende av ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) för sin försörjning kom med ett höjt bostadsbidrag inte längre att vara berättigade till ekonomiskt bistånd.

Bostadsbidrag i form av bidrag till bostadskostnader till hushåll utan barn höjdes så att bidrag lämnades med 90 procent, i stället för med 75 procent, av den del av bostadskostnaden per månad som över- steg 1 800 kronor men inte 2 600 kronor, och med 65 procent, i stället för med 50 procent, av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 3 600 kronor. Skälen för höjningarna var att stärka ekonomin för de unga utan barn som uppbar bostadsbidrag och där- med öka deras marginaler.

Det särskilda bidraget för hemmavarande barn höjs

År 2014 höjdes det särskilda bidraget för hemmavarande barn till dagens nivåer. Höjningarna motiverades i budgetpropositionen med en vilja av att stärka ekonomin för de barnfamiljer som hade den sämsta ekonomin och därmed öka deras marginaler Vidare angavs i propositionen att höjningen av det särskilda bidraget gynnade hus- hållen med de lägsta inkomsterna och det gynnade också ekonomiskt utsatta barn oavsett hushållskonstellation.41

41Prop. 2013/14:1 utgiftsområde. 12, s. 30, bet. 2013/14:SfU1, rskr. 2013/14:100.

118

SOU 2021:101

Bakgrund

Inkomstgränsen för bostadsbidrag till barnfamiljer höjs

År 2017 höjdes gränsen för den bidragsgrundande inkomsten från 117 000 kronor till 127 000 kronor för ensamstående hushåll med barn, motsvarande 63 500 kronor för vardera sammanboende med barn. I budgetpropositionen motiverades höjningen med att grän- serna hade släpat efter i förhållande till prisutvecklingen i samhället. Regeringen aviserade också reformer för att förbättra träffsäkerheten vad gällde särlevande föräldrar.42

Ny lag om studiestartstöd

År 2017 infördes ett studiestartsstöd som syftade till att öka rekry- teringen till studier bland personer med kort utbildning och stort utbildningsbehov för att stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Studiestartstödet skulle, utom i de delar som avsåg tilläggsbidrag, räknas med när den försäkrades bidragsgrundande in- komst bestämdes.43

Nytt särskilt bidrag för växelvis boende barn

År 2018 utökades bostadsbidraget med en ny del – särskilt bidrag för barn som bodde växelvis.44 Syftet med det särskilda bidraget var att, på motsvarande sätt som bostadsbidrag i form av särskilt bidrag för hemmavarande barn och umgängesbidrag, kompensera för ett ökat försörjningsansvar med anledning av att det fanns barn i hushållet. Förändringen innebar en anpassning till särlevande föräldrars faktiska ekonomiska situation och ansvar där allt fler barn till särlevande för- äldrar bodde växelvis, det vill säga ungefär lika mycket hos respektive förälder. Bestämmelserna om bostadsbidrag tog tidigare inte hänsyn till detta utan i stället fick den förälder som hade barnet folkbokfört hos sig mer bostadsbidrag än den andra föräldern. Samtidigt med in- förandet av det särskilda bidraget för barn som bodde växelvis, på- börjades en utfasning av möjligheten att få underhållsstöd för dessa barn. Enligt övergångsbestämmelserna lämnades underhållsstöd vid växelvis boende med 200 kronor mindre per månad och barn för re-

42Prop. 2016/17:1 utgiftsområde 12, s. 32, bet. 2016/17:SfU3, rskr. 2016/17:121.

43Prop. 2016/17:158, bet. 2016/17:UbU20, rskr. 2016/17:285.

44Prop. 2017/18:6, bet. 2017/18:SfU6, rskr. 2017/18:46.

119

Bakgrund

SOU 2021:101

spektive år över en fyraårsperiod. Inkomstgränserna för prövning av bostadsbidragets storlek för barnfamiljer höjdes i fyra steg under åren 2018 till 2021. För ensamstående höjdes inkomstgränsen från 127 000 kronor till totalt 150 000 kronor. Inkomstgränsen för var- dera makar höjdes från 63 500 kronor till totalt 75 000 kronor.

Arbetsgivardeklarationer på individnivå införs och Försäkringskassan får direktåtkomst till Skatteverkets beskattningsdatabas

Den 1 januari 2019 trädde nya bestämmelser i kraft som innebar att alla uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, det vill säga per betalningsmottagare, skulle lämnas löpande till Skatteverket.45 Uppgifterna skulle därmed normalt lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontroll- uppgift. En arbetsgivardeklaration, som skulle innehålla uppgifter om ersättning till en viss betalningsmottagare, skulle också innehålla vissa andra uppgifter som tidigare hade lämnats i bland annat kontroll- uppgiften om intäkt i inkomstslaget tjänst. Syftet med införandet av månatliga uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen var att minska skattefusk och skatteundandragande.46

Den 1 januari 2019 fick Försäkringskassan direktåtkomst till upp- gifter per betalningsmottagare och vissa andra uppgifter i en arbets- givardeklaration i Skatteverkets beskattningsdatabas, om uppgifterna behövdes i ett ärende om beräkning av bostadsbidrag eller om en bi- dragsskyldig förälders betalningsskyldighet för underhållsstöd enligt socialförsäkringsbalken, förkortad SFB. Syftet med direktåtkomsten var bland annat att förbättra myndigheternas kontrollmöjligheter och effektivisera deras arbete.47

Avstämningen av bostadsbidraget tidigareläggs

År 2019 tidigarelades avstämningen av bostadsbidraget.48 Genom denna ändring blev det möjligt att bestämma det slutliga bostads- bidraget för ett kalenderår efter det att Skatteverket hade meddelat

45Från och med den 1 juli 2018 ska uppgiftsskyldiga som ska föra en personalliggare och som vid ikraftträdandet har fler än 15 anställda lämna uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå löpande till Skatteverket.

46Prop. 2016/17:58.

47Prop. 2016/17:58 och prop. 2017/18:270.

48Prop. 2017/18:270, bet. 2018/19:SfU7, rskr. 2018/19:5.

120

SOU 2021:101

Bakgrund

beslut om slutlig skatt. Tidigare gällde att slutligt bostadsbidrag be- stämdes efter den tidpunkt när besked om slutlig skatt senast skulle ha skickats. Ändringen innebar att det slutliga bostadsbidraget i fler- talet fall kunde bestämmas tidigare under året. I förarbetena angavs att ändringen främst skulle komma att bidra till att de som fått bo- stadsbidrag lättare skulle se sambandet mellan utbetalningen av bi- draget och en eventuell återbetalning om de hade fått för mycket i ersättning. Vidare angavs i förarbetena att en sådan förändring på sikt kunde bidra till att antalet återkrav minskade, och att kostna- derna för både administration och försäkring därigenom minskade något. Regeländringen innebar endast en förändring av tidpunkten för när slutligt bostadsbidrag skulle bestämmas. Liksom tidigare gällde att det slutliga bostadsbidraget skulle beräknas med ledning av upp- gifter i beslutet om slutlig skatt.

Tidsbegränsat tilläggsbidrag till barnfamiljer med låga inkomster införs

Med anledning av den ekonomiska situation som barnfamiljer riske- rar att hamna i till följd av utbrottet av det nya coronaviruset infördes under perioden juli–december 2020 inledningsvis ett tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2020 och gäller, i och med återinförande av bestämmelserna i juli 2021 med tillhörande övergångsbestämmelser, till och med den 31 december 2021.49

Tilläggsbidraget lämnas som ett separat bidrag och beaktas inte vid beräkningen av det ordinarie bostadsbidraget. Bidraget lämnas till den som får särskilt bidrag för hemmavarande barn, särskilt bi- drag för barn som bor växelvis eller umgängesbidrag.

3.1.2Underhållsstödets framväxt

Barns rätt till underhåll före 1964

År 1917 lagstiftades att pappor som fick barn utanför äktenskapet hade ett ekonomiskt ansvar för sina barn även om de inte bodde till- sammans.

49Prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:294 och prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385.

121

Bakgrund

SOU 2021:101

År 1937 infördes bidragsförskottsinstitutet i svensk rätt och inne- bar inledningsvis att ensamstående mammor fick ett förskott från samhället när en underhållsskyldig pappa inte betalade det fastställda underhållsbidraget.50

Efter vissa ändringar i 1943 års bidragsförskottslag kunde bidrags- förskott utges för två kategorier av barn. En av grupperna var barn födda, inom eller utom äktenskap, där pappan eller mamman genom dom eller avtal förpliktigats att utge underhållsbidrag till barnet, men där underhållsbidrag inte erlagts. Den andra kategorin var barn födda utom äktenskap där faderskapet inte hade blivit fastställt. För den senare gruppen av barn lämnades inte bidragsförskott förrän barnet hade fyllt tre år. De kunde i stället få en annan form av stöd, så kallat särskilt barnbidrag.

År 1957 infördes en särskild lag om utfyllnadsbidrag i de fall underhållsbidraget var fastställt till ett lågt belopp.51 Fram till dess var bidragsförskottet endast en ersättning för ett fastställt under- hållsbidrag som inte betalades. Sambandet mellan den offentligrätts- liga förmånen bidragsförskott och den civilrättsliga förpliktelsen att betala underhållsbidrag till barnet minskade successivt och ett av- görande steg i denna riktning togs genom införandet av utfyllnads- bidraget 1957. Genom utfyllnadsbidraget tillförsäkrades barn till ensamstående föräldrar att det sammanlagda bidraget till deras för- sörjning, oavsett underhållsbidragets storlek, inte understeg garanti- nivån. Bakgrunden till att utfyllnadsbidraget infördes var att under- hållsbidragen ofta ansågs vara fastställda till alltför låga belopp.52 Många barn var därför också efter bidragsförskottets införande be- roende av fattigvård för sin försörjning. Reglerna om utfyllnads- bidrag fördes senare över till 1964 års lag om bidragsförskott. Bidrags- förskottet behöll således sin karaktär, sedan införandet 1937, av en renodlad samhällsgaranti i förhållande till den bidragsskyldiga för- äldern. Genom införandet av utfyllnadsbidraget blev dock nivån på stödet generell i stället för individuell.53

50Prop. 1937:276.

51Prop. 1957:139, 2LU 1957:30.

52Prop. 1957:139, s. 16 och 25 f.

53SOU 2003:42.

122

SOU 2021:101

Bakgrund

1964 års lag om bidragsförskott

Genom 1964 års lag om bidragsförskott ändrades förutsättningarna för rätt till bidragsförskott på så sätt att förskott kunde utges redan från det att barnet föddes, även om faderskapet inte var fastställt. Bidragsförskottet var ett generellt stöd som lämnades för barn där endast en av föräldrarna hade vårdnaden om eller som stod under vårdnad av någon annan än föräldrarna. Bidragsförskott kunde också lämnas när föräldrarna hade gemensam vårdnad men bodde åtskilda.

Bidragsförskott lämnades inte om den förälder som barnet bodde hos uppenbarligen utan giltigt skäl underlät att vidta eller medverka till åtgärder för att få ett underhållsbidrag fastställt. Bidragsförskott lämnades inte heller om det fanns grundad anledning att anta att den bidragsskyldiga föräldern i rätt ordning betalade fastställt underhålls- bidrag till barnet och underhållsbidraget uppgick till minst samma belopp som bidragsförskottet.

Beslut om bidragsförskott bestod av två delar, en förskottsdel och en utfyllnadsdel. Förskottsdelen motsvarade fastställt underhålls- bidrag och betalades om underhållsbidraget inte erlades i tid eller med rätt belopp. Underhållsbidrag förskotterades med högst det belopp som svarade mot bidragsförskottet. Utfyllnadsdelen utgjorde skillnaden mellan bidragsförskottet och underhållsbidraget. Fanns det grundad anledning att anta att det fastställda underhållsbidraget betalades i vederbörlig ordning, betalades bidragsförskott endast ut i form av utfyllnadsbidrag. Om det underhållsbidrag som fastställdes uppenbarligen understeg vad den bidragsskyldiga föräldern borde betala, lämnades inte bidragsförskott med högre belopp än underhålls- bidraget. Något utfyllnadsbidrag betalades alltså inte ut. Det belopp som staten förskotterade skulle den bidragsskyldiga föräldern betala tillbaka till staten. Utfyllnadsbidraget däremot var ett rent samhälls- stöd som inte återkrävdes från den bidragsskyldiga föräldern. Bi- dragsförskott betalades längst till och med den månad under vilken barnet fyllde18 år. Därefter kunde barnet få förlängt bidragsförskott enligt bestämmelser i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande. Bestämmelser om särskilt stöd motsvarande bidrags- förskottet till barn som var adopterade av endast en person fanns i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn. Reglerna för bidraget motsvarade i huvudsak dem som gällde för bidragsförskott och förlängt bidragsförskott. Samordningen mellan reglerna för under-

123

Bakgrund

SOU 2021:101

hållsbidrag och reglerna om bidragsförskott ledde i vissa fall till oönskade konsekvenser.54 Utfyllnadsbidraget höjdes om ekonomin hos den förälder som barnet bodde hos förbättrades och underhålls- bidraget därför sänktes. Underhållsbidrag var således inte någon bra mätare på barnets behov av ekonomiskt stöd från det allmänna.

Bidragsförskottet börjar anges i kronor

Fram till januari 1995 var storleken på bidragsförskottet knuten till prisbasbeloppet. Därefter angavs bidragsförskottet i kronor och låg kvar på samma nivå som år 1994 (14 080 kronor per barn och år). Syftet med att frysa bidragsförskottet var att, efter en period av kraftigt minskad produktion och ökad arbetslöshet, sanera stats- finanserna för att åstadkomma en varaktig och uthållig tillväxt.55

Ett nytt samhällsstöd till barn med särlevande föräldrar

År 1997 ersattes bidragsförskottet, det förlängda bidragsförskottet för studerande och det särskilda bidraget till vissa adoptivbarn med ett nytt samhällsstöd, dagens underhållsstöd. Vid reformen fram- hölls att underhållsstödet hade en annan funktion än reglerna om underhållsbidrag. Underhållsstödet syftade till att garantera barn till särlevande föräldrar en viss försörjning och vilade på offentligrättslig grund. Det var därför inte givet, varken från praktiska eller rätts- tekniska utgångspunkter, att underhållsstödet skulle bygga på för- äldrabalkens, förkortad FB, regler om underhållsbidrag. Tvärtom visade erfarenheterna tydligt att en sådan ordning i vissa fall ledde till negativa konsekvenser. Bidragsförskottet hade lett till att det för- sörjningsansvar som åvilade den frånlevande föräldern, i praktiken hade kommit att i stor utsträckning fullgöras av det allmänna.

Vid utformningen av underhållsstödet var följande krav och mål- sättningar vägledande.56

54Prop. 1994/95:25, bet, 1994/95: FiU1, rskr. 1994/95:145.

55Prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, rskr. 1994/95:145.

56Prop. 1995/96:208, bet. 1996/97:SfU3, rskr. 1996/97:21.

124

SOU 2021:101

Bakgrund

–Besparingsmålet för de offentliga finanserna skulle uppnås.

–Besparingarna skulle åstadkommas genom att försörjningsförmå- gan hos den bidragsskyldiga föräldern skulle tas i anspråk i större omfattning än tidigare.

–Sambandet mellan reglerna om underhållsstöd och reglerna om underhållsbidrag skulle minska.

–Det skulle tydligt framgå att det i första hand var föräldrarna som hade det ekonomiska ansvaret för sina barn.

–Systemet skulle vara fördelningspolitiskt rimligt.

–Betalningsskyldigheten skulle inte vara så betungande för den bi- dragsskyldiga föräldern att det allvarligt försvårade umgänget med barnet.

–Reglerna skulle vara enkla och tydliga.

Underhållsstöd skulle även lämnas till det ökade antalet barn som bodde växelvis hos var och en av sina föräldrar.57 I dessa fall lämnades stödet som ett utfyllnadsbidrag som bestämdes med hänsyn till att båda föräldrarna bidrog till barnets försörjning genom att ha barnet hos sig.58 I FB infördes det en regel om att den bidragsskyldiga för- äldern skulle anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet intill det belopp som lämnades i underhållsstöd till barnet.59 FB:s bestämmel- ser om underhållsbidrag kvarstod i övrigt oförändrade. FB:s regler om socialnämndernas skyldighet att se till att barn vars föräldrar var ogifta tillförsäkrades underhåll samt reglerna om socialnämndernas rätt att föra talan om underhåll i sådana fall upphävdes.

Rätten till umgängesavdrag vidgas

År 1998 vidgades rätten till så kallat umgängesavdrag vid betalning av underhållsbidrag i FB till att även omfatta fall där det hade förekom- mit umgänge under minst sex hela dygn under en kalendermånad. De förbättrade avdragsmöjligheterna gällde även vid betalningsskyl- dighet enligt lagen om underhållsstöd. Syftet med lagändringen var

57Prop. 1995/96:208, s. 33 f.

58Från och med 2021 lämnas inte längre utfyllnadsbidrag för barn som bor växelvis.

597 kap. 2 a § FB.

125

Bakgrund

SOU 2021:101

att uppmuntra till vardagsumgänge i stället för till umgänge endast under längre sammanhängande perioder och att göra avdraget mer träffsäkert.60

Beräkningen av betalningsskyldighet för underhållsstöd ändras

År 1999 trädde ändrade bestämmelser i kraft avseende hur den bidragsskyldiga förälderns betalningsskyldighet för underhållsstöd skulle beräknas.61 Förändringarna innebar att grundavdraget, det vill säga det belopp som en bidragsskyldig förälder får förbehålla sig för egna levnadskostnader, höjdes från 24 000 kronor till 72 000 kronor.

Samtidigt höjdes de procentsatser som bestämmer betalningsskyl- dighetens storlek för barn ett, två respektive tre till dagens nivåer. Förelåg underhållsskyldighet för fler än tre barn skulle procenttalet motsvara det tal som erhölls, om man dividerade summan av trettio (höjdes från femton) och antalet barn utöver tre med det totala an- talet barn.

Vidare ändrades delvis beräkningen av det inkomstunderlag som skulle användas vid beräkning av betalningsskyldigheten. Föränd- ringen rörde hur kapitalinkomster skulle påverka betalningsskyldig- heten. Enligt då gällande bestämmelser skulle intäkt av kapital läggas till grund för beräkningen av betalningsskyldigheten, det vill säga hän- syn togs inte till avdrag i inkomstslaget kapital. Detta innebar att realisationsvinster räknades med i inkomstunderlaget, medan vid taxer- ingen avdragsgilla realisationsförluster och avdrag som gjorts enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad inte fick dras av i underhållsstödet. Ändringen innebar att man vid beräk- ningen av betalningsskyldigheten, i likhet med vid taxeringen, skulle ta hänsyn till dessa typer av avdrag.

De ändrade reglerna förväntades leda till besparingar och en för- bättrad fördelningspolitisk profil. Samtliga betalningsskyldiga för- äldrar som fanns i systemet kom att omfattas av de nya reglerna.

60SFS 1998:324, prop. 1997/98:7, bet. 1997/98:LU12, rskr. 1997/98:229.

61Prop. 1998/99:78, bet. 1998/99:SfU9, rskr. 1998/99:235.

126

SOU 2021:101

Bakgrund

Reglerna för beräkning och fördelning av underhållsstöd vid växelvis boende ändras

År 2001 ändrades reglerna för beräkning och fördelning av under- hållsstöd vid växelvis boende.62 Utgångspunkten för regeländringarna var att var och en av föräldrarna, vid växelvis boende, hade rätt till högst hälften av fullt bidrag (1 173 kronor per barn och månad), 586 kronor per barn och månad, om inte barnets inkomster reduce- rade bidragsbeloppet. Reglerna gav enligt regeringens uppfattning ett mer rättvist resultat, eftersom storleken på bidraget berodde på förälderns egen ekonomiska situation och inte på den andra förälderns ekonomiska förhållanden.

Precisering av vilket taxeringsbeslut som skulle ligga till grund för beräkningen

År 2002 preciserades lagtexten angående vilket års taxeringsbeslut som skulle ligga till grund för beräkning av den bidragsskyldigas in- komst vid betalningsskyldighet avseende underhållsstöd. Den bidrags- skyldiga förälderns inkomst skulle beräknas med utgångspunkt från det taxeringsbeslut som fattats närmast före februari månad det år åter- betalningsskyldigheten avsåg, i stället för ”det senast fattade taxerings- beslutet”.63

Förmögenhetsgränsen höjs

År 2003 trädde bestämmelser i kraft, vilka innebar att en anpassning av förmögenhetsgränsen gjordes till den gräns som gällde inom skattelagstiftningen. Förmögenhetsgränsen vid beräkningen av tilläg- get till den bidragsskyldiga förälderns inkomst höjdes därför från 900 000 kronor till 1 500 000 kronor.64

62SFS 2000:1390, prop. 1999/2000:118, bet. 2000/01:SfU7, rskr. 2000/01:94.

63SFS 2002:312, prop. 2001/02:119, bet. 2001/02:SfU17, rskr. 2001/02:253.

64SFS 2002:1076, prop. 2002/03:2, bet. 2002/03:SfU5, rskr. 2002/03:48.

127

Bakgrund

SOU 2021:101

Företrädesrätt vid löneutmätning

År 2005 ändrades bestämmelserna om företrädesrätt vid löneutmät- ning på så sätt att fordringar avseende betalningsskyldighet för under- hållsstöd skulle ha samma företräde vid löneutmätning som andra statliga fordringar. Det innebar att statliga fordringar avseende betal- ningsskyldighet enligt lagen om underhållsstöd vid löneutmätning inte längre skulle ges företräde enligt 7 kap. 14 § första stycket 1 utsöknings- balken, förkortad UB, utan föras till de fordringar som angavs i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., vilka hade företräde enligt 7 kap. 14 § första stycket 3 UB. I och med att ford- ringar på betalningsskyldighet gavs samma företrädesrätt som andra statliga fordringar kom fordringar på underhållsbidrag enligt äkten- skapsbalken och FB att vid löneutmätning betalas före fordringar på betalningsskyldighet av underhållsstöd. I de fall det fanns ett fastställt underhållsbidrag som översteg 1 173 kronor, fick också den över- skjutande delen av underhållsbidraget företräde framför betalnings- skyldighet för underhållsstöd. Sådana fall var dock inte särskilt vanligt förekommande, varför någon särreglering inte ansågs behövas.65

Ett reformerat underhållsstöd

År 2006 började en rad bestämmelser, med vissa övergångsbestäm- melser, tillämpas som berörde bland annat grundavdraget, ärenden med utlandsanknytning, underhållsstödets belopp, anstånd, eftergift, jämkning av betalningsbelopp vid beslut om skatt och omprövning vid ändrade förhållanden.

I förarbetena till reformen angavs bland annat följande.66 Vad gällde grundavdraget, det vill säga det belopp som varje bidragsskyl- dig får förbehålla sig för egna levnadskostnader innan hen åläggs betalningsskyldighet, höjdes det från 72 000 kronor till 100 000 kro- nor. Avdraget om 72 000 kronor hade valts för att så få föräldrar som möjligt genom att fullgöra sin betalningsskyldighet skulle hamna under socialbidragsnivån.67 En höjning av grundavdraget till 100 000 kronor innebar en förbättrad ekonomisk situation för de bidragsskyldiga med de lägsta inkomsterna. De slapp då helt betalningsskyldighet om in-

65SFS 2004:479, prop. 2003/04:96, bet. 2003/04:SfU14, rskr. 2003/04:250.

66Prop. 2004/05:116, bet. 2004/05:SfU15, rskr. 2004/05:254.

67Prop. 1998/99:78, s. 14.

128

SOU 2021:101

Bakgrund

komsten per år räknat uppgick till högst detta belopp. En sådan höj- ning kunde också leda till lägre administrativa kostnader för samhället.

Samtidigt höjdes underhållsstödets belopp med 100 kronor per månad och barn. I förarbetena gjordes bland annat följande över- väganden i samband med höjningen av underhållsstödets belopp.68 Underhållsstödsbeloppet täckte hälften av normalkostnaden för de allra flesta barn inom systemet. Det fanns inte någon önskan att omdefiniera underhållsstödets syfte. Flera studier hade emellertid visat att många ekonomiskt utsatta barn levde i hushåll som var mottagare av underhållsstöd. Det fanns därför trots allt anledning att höja underhållsstödet för att förbättra förhållandena för eko- nomiskt utsatta barn. En höjning med 100 kronor fick därför anses vara motiverad utifrån barnets normalbehov. En sådan höjning kunde också motiveras med hänsyn till den bidragsskyldiga förälderns be- talningsskyldighet. För att höjningen av underhållsstödet inte skulle medföra att betalningsbeloppet blev 100 kronor högre per barn och månad för alla bidragsskyldiga föräldrar, föreslogs att bidragsskyldigas grundavdrag skulle höjas.

Försäkringskassan fick också möjlighet att vid anståndsprövningen ta hänsyn till att den bidragsskyldiga föräldern hade andra tillgångar än lön eller ersättning.

Vidare infördes en bestämmelse om att en bidragsskyldig föräl- der, sedan anståndsbeslutet upphört, skulle betala ett belopp som motsvarade 1,5 gånger det fastställda betalningsbeloppet.

Det infördes även en metod för nettoberäkning av underhålls- stödet och betalningsskyldighetens storlek utifrån vad som var be- stämt i dom eller avtal om umgänge. Nettoberäkning innebar att ned- sättning av betalningsskyldigheten och en motsvarande nedsättning av underhållsstödets belopp gjordes. Den bidragsskyldiga föräldern skulle även till Försäkringskassan anmäla ändringar i umgänget som gjordes av domstol eller i avtal. Vidare infördes en bestämmelse om att Försäkringskassan skulle upphäva beslutet om nettoberäkning om den bidragsskyldiga föräldern begärde det eller om beslutet om nettoberäkning av annan anledning inte längre borde bestå. Det in- fördes även en frist om två år innan en ny begäran om nettoprövning kunde prövas efter att ett beslut om nettoberäkning hade upphävts.

För att göra systemet mer rättvist och för att minska statens kostnader för underhållsstödet bestämdes att betalningsskyldigheten

68Prop. 2004/05:116, s. 28.

129

Bakgrund

SOU 2021:101

skulle falla bort om månadsbeloppet per barn blev lägre än 50 kronor. Tidigare hade gällt att betalningsskyldigheten hade bortfallit om månadsbeloppet per barn blev lägre än 100 kronor.

Vad gällde betalningsskyldighet i ärenden med utlandsanknytning utvidgades Försäkringskassan möjligheter att träda in i barnets rätt till fastställt underhållsbidrag.

Det infördes även bestämmelser om att ett nytt beslut om årlig skatt skulle påverka betalningsskyldigheten från och med februari månad året efter det år beslutet om skatt hade meddelats.

Vidare infördes bestämmelser om omprövning av betalnings- belopp, omprövning och jämkning av utfyllnadsbidrag vid direkt- betalning samt omprövning av underhållsstödet när det fanns ett nytt beslut om skatt för barnet.

Förmögenhetsskatten slopas

År 2008 trädde bestämmelser i kraft rörande anpassningar av för- mögenhetsprövningen gällande bland annat beräkning av bostads- bidrag och underhållsstöd då förmögenhet inte längre skulle vara skattepliktig. Förmögenhetsprövningen i underhållsstödet behölls genom att det i lagen om underhållsstöd infördes en hänvisning till den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt.69

År 2010 togs förmögenhetsprövningen bort, vilket innebar att för- mögenheten inte skulle räknas med när betalningsbeloppet fastställ- des.70 När förmögenhetsskatten slopades från och med inkomståret 2007 avskaffades även kontrolluppgiftsskyldigheten för förmögen- hetsuppgifter. Detta fick till följd att en maskinell förmögenhets- prövning inom underhållsstödssystemet inte kunde göras från och med 2009. En ny och kostsam manuell hantering för att kunna be- räkna återbetalningsbeloppen skulle därför behöva införas om för- mögenhetsprövningen skulle behållas.

I samband med att förmögenhetsprövningen togs bort inom underhållsstödet anfördes följande i förarbetena71. Starka skäl talade för enhetliga regler för den framtida förmögenhetsprövningen inom olika trygghetssystem. Att slopa förmögenhetsprövningen kunde riskera att tilltron till trygghetssystemen undergrävdes. Legitimi-

69SFS 2007:1402, prop. 2007/08:26, bet. 2007/08:SkU15, rskr. 2007/08:92.

70SFS 2009:1056, prop. 2008/09:203, bet. 2009/10:SfU5, rskr. 2009/10:17.

71Prop. 2008/09:203, s. 19 ff.

130

SOU 2021:101

Bakgrund

teten till finansieringen av dessa system kunde även förlora sin tro- värdighet om det uppfattades som att personer oriktigt erhöll bidrag. Att en bidragsskyldig person fick återbetala ett alltför lågt belopp kunde också uppfattas som stötande. Mot bakgrund av att ytterst få personer fångades upp72 kunde en sådan manuell förmögenhetspröv- ning svårligen anses vara samhällsekonomiskt motiverad. Att behålla förmögenhetsprövningen inom underhållsstödet skulle således inne- bära ökade kostnader på cirka 900 000 kronor per år.

Hanteringen av skulder efter anstånd

År 2013 gjordes vissa ändringar i 19 kap. SFB när det gällde en bidrags- skyldig förälders betalningsskyldighet för underhållsstöd.73 Det för- tydligades att de belopp som en bidragsskyldig betalade efter an- stånd var avbetalningar på den skuld som hen hade till staten. Det förtydligades också att det var en fråga om månatliga betalningar. Om en avbetalningspost inte var betald i rätt tid, var den bidrags- skyldiga föräldern tvungen att senast fem månader efter det ha kom- mit i kapp med avbetalningsplanen. Var samtliga delposter inte betalda inom den angivna tiden förföll hela skulden till omedelbar betalning.

Underhållsstödsbeloppet höjs

År 2015 höjdes underhållsstödsbeloppet med 300 kronor per månad och barn.74 I förarbetena anfördes som skäl för höjningen av be- loppet bland annat följande. Underhållsstödets belopp var inte knutet till prisutvecklingen i samhället och hade inte höjts sedan 2006. Underhållsstödet täckte inte längre hälften av normalkostnaden för barnet efter det att hänsyn hade tagits till barnbidraget. Detta gällde särskilt de äldre barnen inom underhållsstödssystemet. Då många barn med låg ekonomisk standard levde i hushåll som var mottagare av underhållsstöd var det dessutom fördelningspolitiskt träffsäkert att höja underhållsstödet.

72I februari 2008 fanns det inom underhållsstödssystemet 52 bidragsskyldiga föräldrar som hade förmögenhet som påverkade storleken på återbetalningsbeloppet. När det gäller antal barn som har så höga inkomster att det påverkar underhållsstödets belopp är det än mer ovanligt. Se prop. 2008/09:203, s. 20 f.

73SFS 2012:896, prop. 2012/13:16, bet. 2012/13:SfU3, rskr. 2012/13:78.

74SFS 2015:452, prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255.

131

Bakgrund

SOU 2021:101

En indragningsbestämmelse införs, Försäkringskassan får ett utökat uppdrag och umgängesavdraget avskaffas

År 2016 trädde nya bestämmelser i kraft75 som innebar att fullt under- hållsstöd inte längre lämnades om den bidragsskyldiga föräldern under minst sex månader i följd, i rätt ordning, till Försäkringskassan betalade det belopp som hade bestämts. Om det fanns särskilda skäl, skulle dock underhållsstöd ändå lämnas. Den nya regleringen gällde även förlängt underhållsstöd. Regleringen var inte tillämplig i för- hållande till barn som varaktigt bodde och var folkbokförda hos sär- skilt förordnade vårdnadshavare.

Försäkringskassan fick även ett utökat uppdrag76 som innebar att myndigheten skulle ge föräldrar information och stöd i frågor om underhållsbidrag och underhållsskyldighet för barn för att öka för- utsättningarna för civilrättsliga regleringar av barns underhåll.

Möjligheten för bidragsskyldiga föräldrar att göra så kallat um- gängesavdrag inom underhållsstödet avskaffades.

Underhållsstödet åldersdifferentieras och grundavdraget för bidragsskyldiga föräldrar höjs

År 2018 trädde nya bestämmelser i kraft.77 Underhållsstödet för barn som hade fyllt 15 år höjdes med 150 kronor till 1 723 kronor per månad. Underhållsstöd skulle därmed lämnas med 1 573 kronor i månaden till och med månaden då barnet hade fyllt 15 år och med 1 723 kronor i månaden från och med månaden efter den då barnet hade fyllt 15 år. Beräkningen av underhållsstöd i form av utfyllnads- bidrag och underhållsstöd vid växelvist boende skulle utgå från samma belopp. Den bidragsskyldiga förälderns betalningsbelopp skulle om- prövas när ett högre underhållsstöd lämnades till ett barn med an- ledning av att barnet hade fyllt 15 år.

I förarbetena angavs följande gällande att åldersdifferentiera under- hållsstödet. Det fanns flera fördelar med differentiering av under- hållsstödet. Dels tydliggjorde det att barns behov var olika, dels mot- svarade det bättre de faktiska kostnaderna för barn i olika åldrar och framstod därmed som mer rättvist. En differentiering skulle också

75SFS 2015:755, prop. 2014/15:145, bet. 2015/16:SfU7, rskr. 2015/16:40.

76Förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan.

77SFS 2017:995, prop. 2016/17:216, bet. 2017/18:SfU9, rskr. 2017/18:16.

132

SOU 2021:101

Bakgrund

ligga i linje med att det var barnets behov som skulle täckas och att underhållsstödet inte var att betrakta som en generell inkomstför- stärkning för ensamstående föräldrar. Det kunde dessutom leda till att föräldrar i större utsträckning förde samtal om vad som var ett rimligt underhåll utifrån varje enskilt barns ålder samt faktiska och individuella behov. Detta kunde få till följd att underhållsstöds- beloppet blev mindre normerande för föräldrars uppfattning om underhållsbidragens storlek och förhoppningsvis inte blev det belopp som föräldrar med automatik enades om som underhållsbidrag för ett barn. Det var fördelningspolitiskt träffsäkert att differentiera underhållsstödsbeloppet så att det blev högre för de äldre barnen som hade ett större normalbehov. Underhållsstödsbeloppet var avsett att täcka hälften av normalkostnaden för de barn som fanns inom systemet efter det att hänsyn hade tagits till barnbidraget. Det fanns enligt regeringen ingen önskan att omdefiniera detta syfte.

För att höjningen av underhållsstödet inte skulle medföra att den bidragsskyldiga förälderns betalningsbelopp blev alltför högt höjdes samtidigt det inkomstbelopp som den bidragsskyldiga föräldern får förbehålla sig för egna levnadskostnader från 100 000 kronor till 120 000 kronor per år.

Vidare höjdes det belopp för barns inkomster som inte påverkade underhållsstödets storlek, det så kallade förbehållsbeloppet, från 48 000 kronor till 60 000 kronor per år.

I statsbudgeten för år 2018 höjdes även barnbidraget och studie- bidraget inom studiehjälpen med 200 kronor till dagens nivå om 1 250 kronor per månad och barn.78

Växelvisreformen

År 2018 avskaffades möjligheten att få underhållsstöd för barn vid växelvis boende. Samtidigt trädde nya bestämmelser i kraft som inne- bar att det i bostadsbidraget infördes ett nytt särskilt bidrag för barn som bor växelvis. För att mildra övergången av stöd från under- hållsstödet till stöd från bostadsbidraget för hushåll som hade barn som bodde växelvis skedde en utfasning över en fyraårsperiod där

78Prop. 2017/18:1 utgiftsområde 12 och 15.

133

Bakgrund

SOU 2021:101

underhållsstödet vid växelvis boende lämnades med 200 kronor mindre per månad och barn för respektive år under övergångsperioden.79

Ny åldersdifferentiering inom underhållsstödet och höjda belopp

År 2018 och 2019 höjdes underhållsstödet med 350 kronor per månad för barn som hade fyllt 15 år och med 150 kronor per månad för barn som var 11–14 år. Underhållsstöd lämnades därmed med 1 573 kronor i månaden till och med månaden då barnet hade fyllt 11 år, med 1 723 kronor i månaden från och med månaden efter den då barnet hade fyllt 11 år och med 2 073 kronor i månaden från och med månaden efter den då barnet hade fyllt 15 år. Beräkningen av underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag skulle utgå från samma belopp. Den bidragsskyldiga förälderns betalningsbelopp skulle om- prövas när ett högre underhållsstöd skulle lämnas till ett barn med anledning av att barnet hade fyllt 11 eller 15 år. En ändring av betal- ningsbeloppet vid en sådan omprövning skulle gälla från och med månaden efter den då barnet hade fyllt 11 eller 15 år. Höjningen av underhållsstödet till ett barn som hade fyllt 11 eller 15 år bedömdes inte omfattas av SFB:s krav på ansökan om ökning av en förmån.80

Arbetsgivardeklarationer på individnivå införs och Försäkringskassan får direktåtkomst till Skatteverkets beskattningsdatabas

Den 1 januari 2019 trädde bestämmelser i kraft som handlade om att alla uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, det vill säga per betalningsmottagare, skulle lämnas löpande till Skatteverket.81 Uppgifterna skulle normalt lämnas månads- vis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift. En arbetsgivardeklaration som skulle innehålla uppgifter om ersätt- ning till en viss betalningsmottagare skulle också innehålla vissa andra uppgifter som tidigare hade lämnats i bland annat kontrolluppgiften om intäkt i inkomstslaget tjänst. Syftet med månatliga uppgifter på

79SFS 2017:1123, prop. 2017/18:6, bet. 2017/18:SfU6, rskr. 2017/18:46.

80SFS 2018:742, SFS 2018:743, prop. 2017/18:173, bet. 2017/18:SfU29, rskr. 2017/18:349.

81Från och med den 1 juli 2018 ska uppgiftsskyldiga som ska föra en personalliggare och som vid ikraftträdandet har fler än 15 anställda, lämna uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå löpande till Skatteverket.

134

SOU 2021:101

Bakgrund

individnivå i arbetsgivardeklarationen var att minska skattefusk och skatteundandragande.82

Den 1 januari 2019 fick Försäkringskassan direktåtkomst till upp- gifter per betalningsmottagare och vissa andra uppgifter i en arbets- givardeklaration i Skatteverkets beskattningsdatabas, om uppgifterna behövdes i ett ärende om beräkning av bostadsbidrag eller om en bi- dragsskyldig förälders betalningsskyldighet för underhållsstöd enligt SFB. Syftet med direktåtkomsten var bland annat att förbättra myndig- heternas kontrollmöjligheter och effektivisera deras arbete.83

Underhållsstödsbeloppen höjs

År 2021 höjdes underhållsstödsbeloppet med 150 kronor per månad för barn som hade fyllt 15 år eller äldre och med 100 kronor per månad för barn som var yngre än 15 år. Underhållsstöd lämnades därmed med 1 673 kronor i månaden till och med månaden då barnet hade fyllt 11 år, med 1 823 kronor i månaden från och med månaden efter den då barnet hade fyllt 11 år, till och med månaden då barnet hade fyllt 15 år samt med 2 223 kronor i månaden från och med månaden efter den då barnet hade fyllt 15 år.84

I förarbetena gjordes följande övervägningar i samband med höj- ningarna av underhållsstödsbeloppen. Underhållsstödets belopp var inte knutet till prisutvecklingen i samhället utan en höjning kunde ske endast via lagändring av beloppet. Underhållsstödet täckte inte fullt ut hälften av normalkostnaden för barnet efter det att hänsyn hade tagits till barnbidrag och studiebidrag. Detta gällde särskilt de äldre barnen inom underhållsstödssystemet. Då många barn med låg ekonomisk standard levde i hushåll som var mottagare av underhålls- stöd var det dessutom fördelningspolitiskt träffsäkert att höja under- hållsstödet.

82Prop. 2016/17:58.

83Prop. 2016/17:58 och prop. 2017/18:270.

84SFS 2020:1271, prop. 2020/21:1 utgiftsområde 12, bet. 2020/21:SfU3, rskr. 2020/21:140.

135

Bakgrund

SOU 2021:101

Indragningsbestämmelsen justeras

År 2022 träder en justerad indragningsbestämmelse i kraft.85 Regel- ändringen innebär att underhållsstöd ska dras in om den bidrags- skyldiga föräldern har fullgjort sin betalningsskyldighet gentemot Försäkringskassan under minst tolv månader i följd, i stället för som tidigare sex månader. Om det finns särskilda skäl, ska underhållsstöd ändå lämnas. Ett beslut om underhållsstöd på grund av särskilda skäl gäller under en tidsperiod om minst sex månader och högst fyra år. Efter att en tidsperiod med underhållsstöd på grund av särskilda skäl har löpt ut ska underhållsstöd lämnas med stöd av det underliggande beslutet om att bevilja underhållsstöd (grundbeslutet), om förutsätt- ningarna för sådant stöd fortfarande är uppfyllda. Syftet med regel- ändringen är att underlätta för föräldrar att komma överens i frågor som rör barnets försörjning och stärka tryggheten i situationer där det bör undvikas att föräldrarna har kontakt.

3.1.3Flerbarnstillägget

Flerbarnstillägget är en del av barnbidraget och syftar till att stimu- lera flerbarnsfamiljers köpkraft. Det infördes första gången 1982 från barn nummer tre i samband med minskade livsmedelssubven- tioner, som särskilt förväntades drabba barnfamiljers redan ansträngda ekonomi. Av förarbetena framgår att utformningen motiverades med att den genomsnittliga hushållsinkomsten sjunker med stigande barn- antal samt svårigheten att i en familj förena vård av tre barn eller fler med att båda föräldrarna förvärvsarbetar heltid.86 Riksdagen ansåg att familjer med tre barn skulle få kompensation för de minskade livsmedelssubventionerna och större barnfamiljer skulle få ett reellt nytillskott till familjens köpkraft.87

Efter 1995 beviljades inga nya flerbarnstillägg under några år. Det särskilda bidraget i bostadsbidraget, som barnfamiljer kan få utan att ha egen bostad, skulle höjas i takt med att flerbarnstillägget fasades ut.88 Samtidigt sänktes barnbidraget. Detta var en del i saneringen av

85SFS 2021:991, prop. 2020/21:203, bet. 2021/22:SfU6, rskr. 2021/22:22. Regeländringarna var en följd av utredningens förslag i promemorian En justerad indragningsbestämmelse i under- hållsstödet, dnr KOMM2020/00306.

86Prop. 1980/81:118 bil. 1.

87Bet. 1980/81:SoU28, s. 4.

88Prop. 1995/96:186, bet. 1995/96:BoU11.

136

SOU 2021:101

Bakgrund

statsfinanserna. Både flerbarnstillägget och barnbidragets nivå åter- ställdes 1998. Av budgetpropositionen för 199889 framgår vad gäller flerbarnstillägget, att effekterna av budgetsaneringen hade träffat fler- barnsfamiljerna något hårdare än andra familjetyper, varför flerbarns- tillägget borde förbättras från och med den 1 januari 1998. Flerbarns- tillägg skulle lämnas med 200 kronor per månad för det tredje barnet, 600 kronor per månad för det fjärde barnet och 750 kronor per månad för det femte barnet och därefter följande barn. Förslaget innebar att de familjer som av olika skäl, till exempel ett barns studieavbrott, fått sänkt flerbarnstillägg efter den 1 januari 1996 hade möjlighet att på nytt söka bidraget. Förslaget innebar också att flerbarnsfamiljer som hade fått barn under åren 1996 och 1997 kom att omfattas av de nya reglerna.

I oktober 2005 genomfördes en generell höjning av nivån på fler- barnstillägget samtidigt som flerbarnstillägget för barn nummer två i en familj infördes. Förändringen var ett steg i en satsning på att förbättra villkoren för barnen och barnfamiljerna.90 Flerbarnstillägget har även höjts senare. Senaste höjningen av flerbarnstillägget gjordes 2017 då tillägget för det tredje barnet höjdes från 454 till 580 kronor per månad och barn.

3.2Nuvarande bestämmelser

3.2.1Bostadsbidrag

Bostadsbidraget är en inkomstprövad socialförsäkringsförmån som har såväl bostadspolitiska som familjepolitiska syften. Bidraget lämnas dels till barnfamiljer, dels till ungdomar som fyllt 18 men inte 29 år och som inte har barn. Bestämmelser om bostadsbidrag finns i 95– 98 kap. SFB, med tillhörande bostadsbidragsförordning (1993:739). För Försäkringskassans handläggning av ärenden gäller de allmänna handläggningsbestämmelserna i SFB och i förvaltningslagen (2017:900).

Bostadsbidrag lämnas till hushåll med barn som är yngre än 18 år eller som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp. En barnfamilj enligt bestämmelserna om bostadsbidrag är en familj där någon i hushållet har vårdnaden om barn och varaktigt bor tillsammans med

89Prop. 1997/98:1 utgiftsområde 12.

90Prop. 2005/06:1 utgiftsområde 12.

137

Bakgrund

SOU 2021:101

barnet, och för den som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem.

Barnfamiljer kan dels få ett bidrag till bostadskostnader, dels ett bidrag för att barn stadigvarande bor eller tidvis vistas i hushållet. Det senare lämnas som ett särskilt bidrag för hemmavarande barn, för barn som bor växelvis eller som ett bidrag för umgängesbarn. Om ett barns föräldrar inte lever tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet, har den förälder som barnet är folkbokfört hos rätt till det särskilda bidraget för hemmavarande barn. Storleken på det särskilda bidraget för hemmavarande barn beräknas efter antalet barn i familjen, 1 500 kronor för ett barn, 2 000 kronor för två barn och 2 650 kronor per månad för tre eller fler barn. Det särskilda bi- draget för växelvis boende barn är 1 300 kronor för ett barn, 1 600 kro- nor för två barn, och 2 100 kronor per månad för tre eller flera barn. Umgängesbidraget lämnas med 500 kronor för ett barn, 600 kronor för två barn, och 700 kronor per månad för tre eller flera barn. Det särskilda bidraget för växelvis boende barn och umgängesbidraget lämnas med ett lägre belopp om det finns andra barn i hushållet och beloppets storlek beror på hur barnens boendesituation är.

För rätt till bidrag till bostadskostnader är huvudregeln att man måste ha en egen bostad, det vill säga äga eller inneha en hyres- eller bostadsrätt. Vidare krävs det att man är folkbokförd på bostaden och stadigvarande bor där. Bidraget till bostadskostnaden är beroende av hushållets bidragsgrundande bostadskostnader. För barnfamiljer gäller att bidrag inte lämnas för bostadskostnader upp till 1 400 kronor per månad. Vid högre bostadskostnader kan man få bidrag med hälften av bostadskostnaden mellan 1 400 kronor upp till tre olika övre gränser som varierar med antalet barn. De övre gränserna är, med undantag för om det finns någon som är funktionshindrad i hushållet, 5 300 kro- nor för ett barn, 5 900 kronor för två barn och 6 600 kronor per månad för tre eller flera.

För barnfamiljer finns det också vissa begränsningar för hur stor bostadsyta som får läggas till grund för bidraget. Ytbegränsningen innebär att man ska bortse från bostadskostnader som avser bo- stadsytor som överstiger 80 kvadratmeter för hushåll med ett barn, 100 kvadratmeter för hushåll med två barn, 120 kvadratmeter för hushåll med tre barn, 140 kvadratmeter för hushåll med fyra barn, och 160 kvadratmeter för hushåll med fem eller flera barn. Det finns

138

SOU 2021:101

Bakgrund

i bestämmelserna om ytbegränsning undantag om någon i familjen är funktionshindrad.

För unga utan barn gäller att bidrag lämnas med 90 procent av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1 800 kronor men inte 2 600 kronor och med 65 procent om bostadskostnaden överstiger 2 600 kronor men inte 3 600 kronor.

För unga utan barn ska man bortse från bostadskostnader som avser bostadsytor som överstiger 60 kvadratmeter. Högre bostads- kostnad och större bostadsyta får beaktas, om någon i hushållet är funktionshindrad.

Bostadsbidrag beräknas utifrån hushållets uppskattade inkomster för ett helt kalenderår och betalas ut löpande som ett preliminärt bidrag. Inkomsten anses vara lika fördelad på varje månad under kalenderåret. Beräkningen av bidraget för en viss månad är med andra ord inte kopplad till inkomsten under den månaden utan till en tolftedel av den sammanlagda inkomsten under kalenderåret. Inkomst- gränserna för bostadsbidraget är individuella för respektive maka eller sambo.

Inkomstprövningen innebär att bidraget bestäms av det enskilda hushållets inkomster och tillgångar. För en ensamsökande förälder med barn kan den bidragsgrundande inkomsten uppgå till 150 000 kro- nor per år utan att bidraget reduceras. För gifta och sammanboende föräldrar med barn minskas bidraget om årsinkomsten överstiger 75 000 kronor för någon av makarna eller samborna. För unga utan barn är motsvarande gränser 41 000 kronor för en försäkrad eller 58 000 kronor för gifta och sammanboende. Om den bidragsgrun- dande inkomsten är högre än inom nu nämnda gränser, minskas bo- stadsbidraget med 20 procent av den överskjutande inkomsten för hushåll med barn och med en tredjedel för unga utan barn.

Den bidragsgrundande inkomsten beräknas enligt skatterättsliga grunder. I IL finns bestämmelser om skattepliktiga och skattefria inkomster. I lagen används begreppen överskott och underskott för inkomster av tjänst, näringsverksamhet och kapital. I alla tre inkomst- slagen beräknas överskottet eller underskottet genom att dra av kostnaderna från intäkterna.

Inkomst av tjänst beräknas enligt 10 kap. 16 § IL och inkoms- terna ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del enligt den

139

Bakgrund

SOU 2021:101

så kallade kontantprincipen.91 Av 10 kap. 1 § IL följer att till inkomst- slaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslagen näringsverksamhet eller kapital. Det handlar i första hand om inkomst till följd av anställning, uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet som är av varaktig eller tillfällig natur, exempelvis pension, sjukpenning eller ersättning från arbetslöshetskassa.

Den vid beskattningsbeslutet fastställda inkomsten av tjänst på- verkas om den skattskyldige har rätt till avdrag för till exempel tjänsteresor, dubbel bosättning eller egenavgifter. Den fastställda inkomsten av tjänst kan därmed bli lägre. Enligt 12 kap. 2 § IL med- ges avdrag för utgifter för resor till och från arbetet om de överstiger 11 000 kronor för inkomståret 2021. För övriga utgifter för inkoms- ternas förvärvande, exempelvis verktyg och facklitteratur, får avdrag göras till den del kostnaderna under året överstiger 5 000 kronor. Avdragen beaktas av Skatteverket, vilket innebär att Försäkringskassan inte gör någon beräkning av avdrag i inkomstslaget tjänst.

Inkomst av näringsverksamhet beräknas med utgångspunkt i överskott av en näringsverksamhet. Vid inkomstberäkningen ska vissa avdrag, som har karaktär av vinstdispositioner, återläggas. Dessa är avsättning till periodiseringsfonder, avdrag för egen pension (viss del) samt ökning av expansionsmedel. Även avdrag för underskott från tidigare beskattningsår ska återläggas. Vidare ska vid underskott av näringsverksamhet nyssnämnda avdrag minska underskottet.

Inkomst av kapital beräknas med utgångspunkt i överskott i in- komstslaget. Till detta inkomstslag räknas inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar respektive skulder. Även kapital- förluster och kapitalvinster räknas till inkomstslaget.92 Inkomster efter avdrag för utgifter ger ett beräknat överskott eller underskott i inkomstslaget. Det inkomstskattemässiga överskottet ska räknas med som bidragsgrundande inkomst. Vid beräkning av överskott bortses från gjorda avdrag i inkomstslaget förutom kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster som har tagits upp som intäkter en- ligt 42 kap. 1 § IL, avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. IL vid byte av bostad och negativ räntefördelning enligt 33 kap. IL.

Om överskott uppkommer vid beräkning av inkomstslaget kapital ska detta minskas med schablonintäkt enligt 42 kap. 36 och 43 §§

9110 kap. 8 § IL.

9241 kap. 1 § IL.

140

SOU 2021:101

Bakgrund

samt 47 kap. 11 b § IL. Det handlar om investeringssparkonton och investeringsfonder. Tillgångar på investeringssparkonton schablon- beskattas. Värdet av tillgångarna beskattas årligen oavsett om inne- havaren av kontot gör vinst eller förlust på tillgångarna på kontot. Ränta, utdelning eller annan avkastning samt kapitalvinst eller kapital- förlust redovisas inte i deklarationen utan i stället tas en schablon- intäkt av tillgångarna upp. Investeringsfonder schablonbeskattas ge- nom att en schablonintäkt på fondandelar tas upp till beskattning. Utdelning från denna typ av fond samt kapitalvinst eller kapital- förlust av fondandelar redovisas i deklarationen och räknas därför med i bidragsgrundande inkomst som inkomst av kapital.

Del av den försäkrades samt del av barns förmögenhet och inkomst av kapital ingår också. Det är hushållets sammanlagda förmögenhet över 100 000 kronor som beaktas vid beräkning av den bidragsgrun- dande inkomsten. Den ökas med 15 procent av förmögenheter som överstiger 100 000 kronor.

Vissa andra inkomster som undantas från skatteplikt eller som beräknas enligt särskilda regler ingår också i den bidragsgrundande inkomsten. Det gäller vissa utlandsinkomster som inte är skatteplik- tiga i Sverige, 80 procent av studiemedel i form av studiebidrag och studiestartsstöd (förutom den del som består av tilläggsbidrag), skatte- fria stipendier över 3 000 kronor per månad, skattepliktiga inkoms- ter enligt 5 § lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och etableringsersättning. Om studiebidrag, studiestartsstöd och skattefria stipendier betalas ut i slutet av ett år och är ett förskott för nästkommande år, ska den inkomsten räknas till det senaste året.

Det framräknade bidragsbeloppet per månad avrundas nedåt till jämna hundratal kronor. Bostadsbidrag som beräknas till lägre belopp än 1 200 kronor för ett helt år, det vill säga mindre än 100 kronor per månad, betalas inte ut. En bidragsmottagare är skyldig att anmäla ändrade inkomster och ändrade förhållanden till Försäkringskassan.

Slutligt bostadsbidrag bestäms för varje kalenderår under vilket preliminärt bidrag har betalats ut. Slutligt bostadsbidrag bestäms efter den tidpunkt när besked om slutlig skatt har meddelats av Skatteverket. Den som har haft lägre inkomster än vad som preli- minärt uppgavs till Försäkringskassan kan få en tilläggsutbetalning med ränta. Den som beräknade sina inkomster för lågt kan få betala tillbaka det belopp som har betalats ut för mycket, plus en avgift. Tilläggsutbetalning och återbetalning kommer dock bara i fråga när

141

Bakgrund

SOU 2021:101

skillnaden mellan slutligt och preliminärt bostadsbidrag är minst 1 200 kronor. Den som får eller har fått bostadsbidrag kan även bli återbetalningsskyldig om bidrag av någon anledning har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Om det finns särskilda skäl kan för mycket utbetalt bidrag efterges helt eller delvis.

3.2.2Föräldrars underhållsskyldighet

En huvudprincip som bär upp dagens system gällande underhåll till barn är att det i första hand är föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för sina barn. Ett barns behov och kostnader ska således vara en högt prioriterad utgift, ett primärt åtagande, för föräldrarna. Prin- cipen att föräldrarna är de som i första hand ansvarar för sina barns försörjning är väl förankrad i såväl svensk som internationell rätt.

Bidragsskyldig förälder kan fullgöra sin underhållsskyldighet an- tingen genom att betala underhållsbidrag enligt reglerna i FB eller bli betalningsskyldig för utbetalt underhållsstöd enligt SFB. Underhålls- skyldigheten kan också fullgöras genom en kombination av dessa båda regelverk när underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag betalas ut.

3.2.3Underhållsstöd

Bestämmelserna om underhållsstöd finns i 17–19 kap. SFB, med till- hörande förordning (1996:1036) om underhållsstöd och föreskrifter från Försäkringskassan. Genom underhållsstödet garanterar samhället att barn till särlevande föräldrar får en viss försörjning. Detta görs både om en bidragsskyldig förälder av olika anledningar inte fullgör sin underhållsskyldighet enligt FB och om underhållet annars skulle understiga hälften av ett barns normala kostnader efter att hänsyn tagits till barnbidrag. För rätt till underhållsstöd krävs bland annat att barnets föräldrar inte bor tillsammans samt att barnet är folkbok- fört och varaktigt bor hos endast en förälder (boföräldern). Boföräl- dern måste vara bosatt i Sverige. Ett barn som har fyllt 18 år och som inte har ingått äktenskap har rätt till förlängt underhållsstöd om hen bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag eller till studie- hjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395). Även ett barn som varaktigt bor och är folkbokfört hos särskilt förordnade vårdnads- havare har rätt till underhållsstöd och förlängt underhållsstöd.

142

SOU 2021:101

Bakgrund

Från rätten till underhållsstöd och förlängt underhållsstöd finns ett antal undantag. Bland annat lämnas inte sådant stöd om det finns anledning att anta att en förälder, som ska fullgöra sin underhålls- skyldighet gentemot barnet genom att betala underhållsbidrag, i rätt ordning betalar underhåll med minst det belopp som skulle betalas ut som underhållsstöd till barnet. Stöd lämnas inte heller om det är uppenbart att den bidragsskyldiga föräldern på något annat sätt ser till att barnet får motsvarande underhåll. Ytterligare ett undantag är om den bidragsskyldiga föräldern i rätt tid under minst tolv månader betalar det fastställda betalningsbeloppet till Försäkringskassan. I dessa fall lämnas inte längre underhållsstöd, om det inte finns särskilda skäl för att underhållsstöd ändå ska lämnas. Underhållsstöd på grund av särskilda skäl lämnas under en tidsperiod om minst sex månader och högst fyra år. Ett beslut om att lämna underhållsstöd under en bestämd tidsperiod gäller dock längst till och med den månad då rätten till underhållsstöd annars upphör.

Underhållsstödet betalas ut av Försäkringskassan månadsvis i förskott. Stödet lämnas från och med månaden efter den månad när föräldrarna har flyttat isär eller rätt till stöd annars har uppkommit, dock inte för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmåna- den. Stödet lämnas längst till och med månaden då barnet har fyllt 18 år. Förlängt underhållsstöd lämnas längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år.

Underhållsstöd kan lämnas som fullt underhållsstöd eller utfyll- nadsbidrag. Underhållsstödet är åldersdifferentierat. Underhållsstöd lämnas med 1 673 kronor i månaden till och med månaden då barnet fyller 11 år, med 1 823 kronor i månaden från och med månaden efter den då barnet har fyllt 11 år till och med månaden då barnet fyller 15 år samt med 2 223 kronor i månaden från och med månaden efter den då barnet har fyllt 15 år. Den 14 december 2021 beslutade riksdagen att underhållsstödet ska höjas till barn som är 7 till 11 år.93 Från och med 1 juli 2022 kommer därmed underhållsstödet för barn i de åldrarna att vara 1 823 kronor per månad. Om ett barn har egna inkomster ska hälften av den del som överstiger 60 000 kronor per år minska underhållsstödet. Inkomsten beräknas på samma sätt som betalningsbeloppet för den bidragsskyldiga föräldern, se nedan. Det är alltså inkomsten enligt det årliga beslutet om slutlig skatt som ligger till grund för beräkningen.

93Prop. 2021/22:1 utgiftsområde 12, bet. 2021/22:SfU3, rskr. 2021/22:105.

143

Bakgrund

SOU 2021:101

När fullt underhållsstöd lämnas för ett barn ska den bidrags- skyldiga föräldern betala ett belopp till Försäkringskassan som helt eller delvis motsvarar underhållsstödet. Till skillnad från reglerna om underhållsbidrag enligt FB beaktas inte boförälderns inkomster i underhållsstödet. Reglerna för betalningsskyldighet för underhålls- stöd finns i 19 kap. SFB. Den bidragsskyldiga föräldern behöver inte lämna några uppgifter om inkomster till Försäkringskassan utan in- komsten beräknas i enlighet med det beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen, förkortad SFL, som fattats när- mast före februari det år betalningsskyldigheten avser med utgångs- punkt i överskott av tjänst, kapital och näringsverksamhet enligt IL. IL använder begreppen överskott respektive underskott för inkomster av tjänst, kapital och näringsverksamhet.

Den bidragsskyldiga förälderns inkomst av tjänst beräknas med utgångspunkt i överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § IL. Inkomsterna ska beskattas enligt kontantprincipen. Det innebär att inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del.94 Av 10 kap. 1 § IL framgår att till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räk- nas till inkomstslagen näringsverksamhet eller kapital. I första hand avses inkomst till följd av anställning, uppdrag och annan inkomst- givande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur. Hit hänförs även ersättningar som utges i stället för lön, till exempel sjukpenning, pension eller ersättning från arbetslöshetskassa. Den vid beskattnings- beslutet fastställda inkomsten av tjänst påverkas om den skattskyldige har rätt till avdrag för till exempel tjänsteresor, dubbel bosättning eller egenavgifter. Enligt 12 kap. 2 § IL medges avdrag även för utgifter för resor till och från arbetet i den mån dessa överstiger 11 000 kronor för inkomståret 2021 samt för övriga utgifter för inkomsternas för- värvande, till exempel verktyg och facklitteratur, till den del kostna- derna under året överstiger 5 000 kronor. Effekten av sådana avdrag är således att både skatten och betalningsbeloppet blir mindre. Av- dragen beaktas av Skatteverket, vilket innebär att Försäkringskassan inte gör någon beräkning av avdrag i inkomstslaget tjänst.

Den bidragsskyldiga förälderns inkomst av kapital beräknas med utgångspunkt i överskott i inkomstslaget kapital enligt 19 kap. 13 § SFB. Till inkomstslaget kapital räknas inkomster och utgifter på

9410 kap. 8 § IL.

144

SOU 2021:101

Bakgrund

grund av innehav av tillgångar respektive skulder. Även kapital- vinster och kapitalförluster räknas till inkomstslaget kapital.95 In- komster efter avdrag för utgifter ger ett beräknat överskott eller underskott i inkomstslaget. Det inkomstskattemässiga överskottet ska medräknas som betalningsgrundande inkomst enligt bestämmel- serna i 19 kap. 13 § SFB. Av bestämmelsen framgår att vid beräkning av överskott bortses från gjorda avdrag i inkomstslaget förutom kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster som har tagits upp som intäkter enligt 42 kap. 1 § IL och avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. IL vid byte av bostad.

Schablonintäkter motsvaras inte av någon faktisk intäkt. Om över- skott uppkommer vid beräkning av inkomstslaget kapital ska detta minskas med schablonintäkt enligt 42 kap. 36 och 43 §§ samt 47 kap. 11 b § IL. Det handlar om investeringssparkonton och investerings- fonder. Tillgångar som finns på investeringssparkonton schablon- beskattas, vilket innebär att värdet av tillgångarna årligen beskattas oavsett om innehavaren av kontot gör vinst eller förlust på tillgång- arna på kontot. Ränta, utdelning eller annan avkastning samt kapital- vinst eller kapitalförlust redovisas inte i deklarationen utan i stället tas en schablonintäkt av tillgångarna upp. Investeringsfonder schablon- beskattas genom att en schablonintäkt på fondandelar tas upp till beskattning. Utdelning från denna typ av fond samt kapitalvinst eller kapitalförlust av fondandelar redovisas i deklarationen och räknas därför med i betalningsgrundande inkomst som inkomst av kapital.

Den bidragsskyldiga förälderns inkomst av näringsverksamhet beräknas med utgångspunkt i överskott av en näringsverksamhet enligt 19 kap. 14 § SFB. Av den bestämmelsen följer att vid inkomstberäk- ningen ska vissa avdrag som har karaktär av vinstdispositioner återläggas. Dessa är avsättning till periodiseringsfonder, avdrag för egen pension (viss del) samt ökning av expansionsmedel. Även avdrag för under- skott från tidigare beskattningsår ska återläggas. Vidare ska vid under- skott av näringsverksamhet nyssnämnda avdrag minska underskottet.

Syftet med särreglerna för näringsidkare framgår av förarbetena till lagen om underhållsstöd.96 Där framhålls vikten av att löntagare och egenföretagare i största möjliga mån behandlas på ett likvärdigt sätt vid bedömningen av betalningsskyldighet för underhållsstöd. Vid beräkningen av betalningsskyldigheten bör samma principer gälla

9541 kap. 1 § IL.

96Prop. 1995/96:208, s. 45 f.

145

Bakgrund

SOU 2021:101

för beräkning av inkomst av näringsverksamhet som för beräkning av inkomst av tjänst och kapital.

Till den bidragsskyldiga förälderns inkomst ska läggas studie- medel i form av studiebidrag och studiestartsstöd. Studiebidraget är den del av bidraget som inte är återbetalningspliktigt i det statliga studiemedelssystemet. Bidraget kan lämnas till den som studerar vid vissa läroanstalter och utbildningar som regeringen har bestämt.

Betalningsbeloppet beräknas som en viss procent av den bidrags- skyldiga förälderns inkomst, efter ett avdrag om 120 000 kronor. Har någon slutlig skatt inte kunnat fastställas bestäms betalnings- skyldigheten interimistiskt enligt 19 kap. SFB i avvaktan på slut- skattebeskedet och ledning hämtas ur den senast fastställda slutliga skatten.97 Procentsatsen fastställs med hänsyn till det antal barn som den bidragsskyldiga föräldern är underhållsskyldig för enligt 7 kap. 1 § FB. Samtliga barn som den bidragsskyldiga är förälder till och underhållsskyldig för omfattas. Däremot beaktas inte barn som den bidragsskyldiga också kan vara underhållsskyldig för, men som hen inte är förälder till (jfr 7 kap. 5 § FB).

Betalningsskyldigheten är begränsad till det belopp som betalas ut i underhållsstöd. Omräkning av betalningsbeloppet sker per den 1 februari varje år. Blir betalningsbeloppet lägre än 50 kronor per barn och månad bortfaller betalningsskyldigheten.

När stödet lämnas i form av utfyllnadsbidrag görs en avräkning för det underhåll som den bidragsskyldiga föräldern enligt Försäk- ringskassan minst ska betala direkt till boföräldern eller, vid förlängt underhållsstöd, den studerande. Underhållsstödets belopp ska minskas med det belopp som den bidragsskyldiga föräldern skulle ha fått betala, om reglerna om betalningsskyldighet i 19 kap. SFB hade tillämpats. Lämnas underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag är ingen av för- äldrarna betalningsskyldig för det.

Betalningsskyldigheten kan också bestämmas genom en skälig- hetsbedömning om det är uppenbart att den bidragsskyldiga för- äldern har en förvärvsförmåga som väsentligt överstiger vad som motsvarar beslutet om slutlig skatt och hen inte visar godtagbar anledning till att förvärvsförmågan inte utnyttjas. Det innebär att den bidragsskyldiga förälderns inkomst kan bestämmas till högre belopp än vad som följer av bestämmelserna om inkomstunderlag för betalningsskyldighet enligt 19 kap. SFB. Bedömningen ska göras

976 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1996:18) om underhållsstöd.

146

SOU 2021:101

Bakgrund

i två led. Det första ledet är att pröva om det är uppenbart att den bidragsskyldiga föräldern har en förvärvsförmåga som väsentligt överstiger vad som motsvarar den faktiska inkomsten. Nästa led i bedömningen är om hen har visat en godtagbar anledning till att inte utnyttja sin förvärvsförmåga. Vid tillämpning av förevarande para- graf bör dock inte beaktas att den bidragsskyldiga förälderns möjlig- heter att skaffa sig inkomster ökat sedan det senaste beslutet om slutlig skatt. I stället ska den tid den bidragsskyldiga förälderns för- värvsförmåga anses väsentligt överstiga förälderns faktiska inkomst vara densamma som den period skattebeslutet avser.98 Samma möj- ligheter att bedöma underhållsskyldiga föräldrars inkomster efter skälighet finns i bestämmelserna om underhållsbidrag enligt FB.

När betalningsskyldigheten har fastställts ska en tolftedel av års- beloppet betalas senast den sista i varje månad före den månad som underhållsstödet avser.

En förälder som är betalningsskyldig för underhållsstöd enligt

19kap. SFB anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet enligt FB gent- emot barnet intill det belopp som lämnas i underhållsstöd till barnet.99 Om det i en lagakraftvunnen dom eller i ett avtal som godkänts av socialnämnden har bestämts att den bidragsskyldiga föräldern ska ha barnet hos sig under minst 30 dygn per kalenderår, kan den för- äldern få tillgodoräknas ett avdrag när betalningsskyldigheten till Försäkringskassan bestäms (så kallad nettoberäkning). Om den bi- dragsskyldiga föräldern har fått tillgodoräkna sig ett avdrag genom nettoberäkning, ska underhållsstödet minskas med ett belopp som

motsvarar avdraget.

Om den bidragsskyldiga föräldern inte fullgör sin betalnings- skyldighet, ska Försäkringskassan utan dröjsmål vidta åtgärder för att driva in fordringen. Försäkringskassan får emellertid på ansökan av den bidragsskyldiga föräldern under vissa förutsättningar bevilja anstånd med att fullgöra betalningsskyldigheten. Det belopp som beslutet om anstånd avser ska betalas före belopp som avser senare tid. En bidragsskyldig förälder som har en skuld till staten på grund av att hen har haft anstånd ska, sedan anståndet har löpt ut, amortera på sin skuld enligt en i lagen fastställd metod.

Om den bidragsskyldiga föräldern inte betalar ett fastställt betal- ningsbelopp i rätt tid, ska hen betala ränta på skulden.

98Se RÅ 2008 ref. 71.

997 kap. 2 a § FB.

147

Bakgrund

SOU 2021:101

Försäkringskassan får, på eget initiativ eller på ansökan av den bidragsskyldiga föräldern, under vissa förutsättningar efterge ford- ran i fråga om betalningsskyldighet och ränta.

Om den bidragsskyldiga föräldern inte fullgör sin betalnings- skyldighet, inte heller efter en betalningsuppmaning, och det inte finns något aktuellt beslut om anstånd eller eftergift, kan Försäk- ringskassan överlämna fordringen till Kronofogden för indrivning. Som huvudregel behöver Försäkringskassan inte överlämna sådana fordringar förrän den äldsta fordringen är fem månader gammal. Samtidigt ska sådan indrivning enligt 4 § tredje stycket indrivnings- förordningen (1993:1229) begäras senast fem månader efter det att den äldsta fordringen skulle ha betalats. Detta gäller under förut- sättning att det inte finns några särskilda skäl som talar emot det.

Om den bidragsskyldiga föräldern är bosatt utomlands eller bor i Sverige och får lön eller annan inkomst från utlandet som inte kan tas i anspråk genom utmätning av lön med mera enligt UB, gäller vissa särskilda bestämmelser. Om underhållsbidrag är fastställt träder Försäkringskassan in i barnets rätt till sådant bidrag till den del som motsvarar det utbetalda underhållsstödet. En sådan civilrättslig ford- ran kan lättare drivas in i utlandet än en offentligrättslig fordran. När Försäkringskassan överväger att träda in i barnets rätt till under- hållsbidrag behöver betalningsskyldighet för den bidragsskyldiga föräldern inte fastställas. För tid under vilken Försäkringskassan har trätt in i barnets rätt till sådant bidrag får betalningsskyldighet inte beslutas. Om underhållsbidrag inte är fastställt kan Försäkrings- kassan förelägga boföräldern, eller vid förlängt underhållsstöd den studerande, att vidta eller medverka till åtgärder för att få ett sådant bidrag fastställt. Underhållsstöd lämnas inte om boföräldern, eller vid förlängt underhållsstöd den studerande, utan giltigt skäl låter bli att medverka till de åtgärder som Försäkringskassan begär i ett så- dant föreläggande.

Betalningsbeloppet ska under vissa förutsättningar omprövas. Omprövning ska ske när det finns ett nytt beslut om slutlig skatt, när grunden för tillämplig procentsats ändras och när ett högre underhållsstöd lämnas med anledning av åldersindelningen. Om den bidragsskyldiga föräldern vill yttra sig över förslag till betalnings- belopp ska yttrandet lämnas inom 14 dagar från den dag den bi- dragsskyldiga fick del av förslaget, om inte särskilda skäl finns.100

1005 § RFFS 1996:18.

148

SOU 2021:101

Bakgrund

Betalningsskyldigheten för viss tid kan också, på ansökan av den bidragsskyldiga föräldern eller på initiativ av Försäkringskassan, jämkas om beslut om skatt som legat till grund för Försäkrings- kassans bedömning ändrats väsentligt. En sådan jämkning får inte tas upp till prövning efter utgången av sjätte året efter det beskatt- ningsår som beslutet avser. En skatteändring anses vara väsentlig om den vid beräkning av betalningsbeloppet, enligt de nya uppgifterna, innebär en sänkning eller höjning av tidigare fastställt betalnings- belopp med 50 kronor per månad och barn.101

Bestäms betalningsskyldigheten till ett lägre belopp än vad den bi- dragsskyldiga föräldern i enlighet med tidigare beslut betalat för samma tid, ska skillnaden och betald ränta som överstiger 100 kronor som hän- för sig till skillnadsbeloppet betalas ut till den bidragsskyldiga. Bestäms betalningsskyldigheten till ett högre belopp än vad den bidragsskyldiga föräldern i enlighet med tidigare beslut betalat för samma tid, ska den bidragsskyldiga betala in skillnaden till Försäkringskassan.

Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldiga helt eller delvis bevilja anstånd med att fullgöra betalningsskyldigheten. Ett beslut om anstånd gäller för högst ett år. Anstånd ska beviljas i den utsträckning som det behövs för att den bidragsskyldiga föräldern ska få behålla vad som behövs för sitt eget och familjens underhåll. Bestämmelserna om förbehållsbelopp i 7 kap. 4 och 5 §§ UB ska då tillämpas. Försäkringskassan får vid denna prövning beakta också om den bidragsskyldiga föräldern har andra lätt realiserbara till- gångar. Anstånd får också beviljas om det annars finns anledning till det med hänsyn till den bidragsskyldigas personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra särskilda förhållanden. Det belopp som be- slutet om anstånd avser ska betalas före belopp som avser senare tid.

En bidragsskyldig som har en skuld till staten på grund av att hen har haft anstånd ska, sedan anståndet har löpt ut, betala skulden månadsvis i delposter (avbetalning) med en tolftedel av ett belopp som motsvarar 1,5 gånger det betalningsbelopp som följer av 2–5, 10–17 och 21–27 §§ eller, om betalningsskyldigheten för något barn har upp- hört, skulle ha fastställts enligt dessa paragrafer, dock minst 150 kro- nor per barn och månad. Den bidragsskyldiga föräldern behöver dock inte betala större delposter än att den bidragsskyldiga föräldern får behålla vad hen behöver för sitt eget och familjens underhåll enligt bestämmelserna i 7 kap. 4 och 5 §§ UB beräknat per månad.

1017 § RFFS 1996:18.

149

Bakgrund

SOU 2021:101

För belopp som överstiger det den bidragsskyldiga föräldern är skyldig att betala på grund av att hen ska få behålla vad som behövs för sin och familjens försörjning ska på ansökan av honom eller henne nytt beslut om anstånd meddelas.

Om en delpost enligt första stycket inte är betald på förfallo- dagen, ska den och de därpå följande fem delposterna vara betalda senast fem månader efter det att den förstnämnda delposten skulle ha betalats. Om inte samtliga sex delposter är betalda inom den an- givna tiden förfaller hela skulden till omedelbar betalning.

Försäkringskassan ska upphäva eller ändra ett beslut om anstånd, om det inträffar något som medför att anstånd inte längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning.

Av förarbetena till de bestämmelserna om anstånd102 framgår bland annat följande. Försörjningen av egna barn ska vara en högt priorite- rad utgift för föräldrarna. Att en försörjningsplikt åvilar barnets för- äldrar ska medföra att de anpassar sina egna utgifter efter det. I vissa fall kan det dock vara svårt för en återbetalningsskyldig att betala det fastställda återbetalningsbeloppet till staten. I sådana fall kan anstånd komma i fråga. Anstånd bör i första hand komma i fråga vid betal- ningssvårigheter av övergående natur. Anstånd kan beviljas när an- ledning finns med hänsyn till den återbetalningsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden. Att den återbetalningsskyldige under en tid drabbas av en svår sjukdom kan utgöra skäl att bevilja anstånd.

Bestämmelserna om förbehållsbelopp i 7 kap. 4 och 5 §§ UB ska tillämpas och där framgår att förbehållsbeloppet ska bestämmas med ledning av ett så kallat normalbelopp med tillägg för bostadskostnad. Normalbeloppet fastställs varje år av Kronofogden.

Av Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 2015 s. 211 följer att kostnader som uppstår i samband med att ett barn återkommande vistas hos en förälder ska beaktas vid beräkningen av förbehållsbeloppet.

Eftergift bör enligt förarbetena till den aktuella lagstiftningen tillämpas endast i undantagsfall. När det kan förutses att betalnings- svårigheterna är bestående bör eftergift kunna aktualiseras. Om den återbetalningsskyldiga föräldern kan förväntas att inom överskådlig tid kunna betala tillbaka sin skuld till någon del bör eftergift inte medges.103

102Prop. 1995/96:208, s. 50.

103Prop. 1995/96:208, s. 53 f.

150

SOU 2021:101

Bakgrund

3.2.4Underhållsbidrag

Bestämmelser om föräldrars civilrättsliga underhållsskyldighet mot sina barn finns i 7 kap. FB. Föräldrarnas underhållsskyldighet beror på deras respektive ekonomiska förmåga och barnets behov av under- håll. När underhållsskyldigheten bestäms ska hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar samt till vissa av barnets sociala förmåner.

Föräldrar är underhållsskyldiga gentemot sina barn efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga.104 När ett barn bor varaktigt med bara den ena föräldern ska den andra föräldern fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag för barnet.105 Underhållsbidrag fastställs genom avtal emellan föräldrarna eller genom dom.106

Den metod som normalt används för att beräkna underhålls- bidragets storlek, som senare kom att kallas kvotdelningsmetoden, beskrivs i förarbetena107 till reformen 1979 gällande underhåll till barn och frånskilda. Beräkningsmetoden går i korthet ut på följande. I ett första steg uppskattas barnets behov av underhåll till ett visst belopp. I ett andra steg beräknas respektive förälders överskott. Slutligen i ett tredje steg fördelas det belopp som räknats fram för barnets behov mellan föräldrarna i förhållande till deras överskott. Beräkningsmetoden ska ses som ett hjälpmedel. Det underhållsbidrag som räknats fram bör kontrolleras genom en skälighetsbedömning och vid behov även justeras. I förarbetena108 anges bland annat föl- jande om denna beräkningsmetod. Metoden utgår från barnets be- hov och det bör därför underlätta för föräldrarna att komma överens om ett underhållsbidrag. Någon given andel ska inte tas i anspråk för bidrag av det överskott som den underhållsskyldige har. I stället kommer barnets behov och den andra förälderns betalningsförmåga att reglera hur stor del av överskottet som ska tas i anspråk för bi- draget. Också den förälder som inte är bidragsskyldig får tillgodo- räkna sig förbehållsbelopp, när den förälderns betalningsförmåga be- döms. Härigenom kan hen sägas bli jämställd med den förälder som är bidragsskyldig.

1047 kap. 1 § FB.

1057 kap. 2 § första stycket FB.

1067 kap. 2 § andra stycket FB.

107Prop. 1978/79:12, s. 107.

108Prop. 1978/79:12, s. 103.

151

Bakgrund

SOU 2021:101

Föräldrarnas underhållsskyldighet är, som ovan beskrivits, inte ovillkorlig, utan föräldrarna ska sinsemellan ta del i kostnaderna för barnets underhåll var och en efter sin förmåga. Vid tidpunkten för reformen 1979 gav bestämmelserna i FB uttryck för principen att föräldrar hade en ovillkorlig skyldighet att betala underhåll till sina barn. Reformen innebär att den förälder som saknar ekonomiska förutsättningar att bidra till sitt barns underhåll inte ska vara under- hållsskyldig. I övervägandena inför att föra in bestämmelser om förbehållsbelopp i FB anfördes i förarbetena109 bland annat följande. Ett underhållsbidrag utgår i allmänhet under flera år och det är då knappast rimligt att tillåta ett uttag från den underhållsskyldiga för- äldern som innebär att hen under en längre tid tvingas leva på existens- minimum. Följden blir lätt att arbetslusten hämmas och förhållandet till barnet tar skada. Större delen av den underhållsskyldiga föräl- derns disponibla inkomstöverskott bör kunna tas i anspråk för bidrag, om barnets behov kräver det, och alltså inte bara en viss procentuell andel. Med hänsyn till detta och med tanke på att det bidragsberät- tigade barnet genom det allmänna barnbidraget och rätten till bi- dragsförskott alltid är garanterat bidrag till sitt underhåll blir barnets intressen normalt inte lidande av att förbehållsbeloppet i viss utsträck- ning får överstiga existensminimum.

Socialstyrelsens numera upphävda riktlinjer om hur underhålls- bidrag ska räknas fram, har fått stort genomslag i domstolspraxis och används fortfarande i tillämpningen när underhållsbidrag ska be- stämmas.110

Kvotdelningsmetodens olika steg

Barnets behov

Utgångspunkten när underhållsbidrag bestäms är barnets behov. Hur stort ett barns behov är varierar efter bland annat barnets ålder och levnadssituation. När man räknar fram barnets kostnader tar man hänsyn till levnadskostnader, eventuella barnomsorgskostnader och eventuella övriga kostnader. Därefter drar man av de inkomster

109Prop. 1978/79:12, s. 97.

110Riktlinjerna publicerades 1989 i Socialstyrelsens Allmänna råd 1989:6 Underhållsbidrag till barn. Det allmänna rådet är upphävt sedan 1999 (SOSFS 1999:15) och uppdateras således inte längre.

152

SOU 2021:101

Bakgrund

och tillgångar barnet har. När man gjort den uträkningen har man räknat fram barnets behov av underhåll.

För att räkna fram vilka levnadskostnader barnet har finns det tre metoder som används. De är schabloner som är knutna till prisbas- beloppet, Konsumentverkets rapport Koll på pengarna eller barnets faktiska kostnader. I de två första metoderna är det levnadskostnader för barnens basbehov som täcks och inga extraordinära utgifter räknas med.

Ett barns inkomster från sommarjobb eller liknande räknas normalt inte av från barnets behov av underhåll. Om barnet däremot arbetar mer regelbundet eller har en annan regelbunden inkomst, så som kapitalinkomster, kan barnets behov av underhåll sänkas vid beräk- ningen av underhållsbidraget.111 Hur barnets tillgångar ska beaktas avgörs enligt praxis genom en jämförelse av de underhållsskyldigas ekonomi och barnets. Desto större överskott de underhållsskyldiga föräldrarna har, desto mindre angeläget blir det att se till barnets tillgångar. Hänsyn ska även tas till vad tillgångarna består av, och inte enbart deras värde, och därmed följderna av att ta dem i anspråk.112

När underhållsskyldigheten bestäms ska hänsyn tas till barnets sociala förmåner. Vissa av dem ska räknas av från barnets behov av underhåll eftersom de räknas som inkomst till barnet. Av förarbe- tena följer att för att veta vilka sociala förmåner som ska beaktas som inkomst ska man se under vilka förutsättningar förmånerna utgår och vad syftet med dem är.113 Är förmånen inte behovsprövad anses den generellt sett påverka underhållsskyldigheten, det vill säga minska barnets behov av underhåll.114 Till exempel ska ekonomiskt bistånd från kommunen, flerbarnstillägget eller det särskilda bidraget inom bostadsbidraget inte räknas av. Däremot ska barnbidraget räknas av.

Barnets boendekostnad brukar räknas in under boförälderns bo- endekostnader.115 Någon särskild kostnad för boende påförs därför inte barnet.

Enligt förarbetena116 kan ett barn göra anspråk på högre standard och därmed större underhåll ju bättre föräldrarnas ekonomiska ställ-

1117 kap. 1 § första stycket FB, prop. 1978/79:12, s. 104 och 154.

112NJA 1996, s. 134.

113Prop. 1978/79:12, s.154.

114Se Saldeen, Barn och föräldrar, s. 106 och Agell, Underhåll till barn och make, s. 22 f.

115Prop. 1978/79:12, s. 104.

116Se prop. 1978/79:12, s. 83, 105, 154, 400 och 422.

153

Bakgrund

SOU 2021:101

ning är. Det finns ingen riktlinje för hur detta ska beräknas men HD har prövat några fall som man kan ta ledning av.117

Föräldrarnas ekonomiska förmåga

Sedan beloppet som ska fördelas mellan föräldrarna har räknats fram, beräknas respektive förälders överskott. Från förälderns nettoinkomst, det vill säga inkomst efter avdrag för preliminär skatt, dras ett visst belopp (förbehållsbelopp) för förälderns eget och eventuell makas eller sambos underhåll.118 Om föräldern har löneförmåner, så som förmånsbil eller fri bostad ska de räknas med i inkomsten.119 Om föräldern har en förmögenhet som ger kapitalavkastning ska den räknas som en inkomst.

Beloppet som räknas fram utgör det så kallade överskottet som kan tas i anspråk för underhåll åt barnet. Huvudregeln är att det är en förälders faktiska inkomst- och förmögenhetsförhållanden som ligger till grund för hens ekonomiska förmåga. Om en förälder där- emot utan godtagbar anledning underlåter att skaffa sig inkomster som sätter föräldern i stånd att bidra till barnets underhåll kan under- hållsskyldigheten bestämmas med hänsyn till den verkliga förvärvs- förmågan. Man utgår då från den inkomst som föräldern skulle ha haft om hen utnyttjat sin förvärvsförmåga. En förälders intresse av att själv få avgöra hur hen ska inrätta sitt liv får alltså tåla vissa in- skränkningar med hänsyn till underhållsskyldigheten gentemot barn.120

Innan en förälder anses ha förmåga att betala något underhålls- bidrag ska hen ha medel för sin egen försörjning. När underhålls- bidraget bestäms får föräldern därför förbehålla sig ett visst belopp, så kallat förbehållsbelopp.121 Förbehållsbeloppet för eget underhåll innefattar alla vanliga levnadskostnader, bostadskostnad och levnads- kostnader i övrigt.122

Levnadskostnaderna beräknas med ledning av ett normalbelopp. Per år räknat är normalbeloppet 120 procent av gällande prisbas- belopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ SFB. 120 procent av 2021 års prisbas- belopp är 4 760 kronor per månad. I beloppet för egna levnadskost-

117Se NJA 1985 s. 781, NJA 1995 s. 297 och NJA 1996 s. 134 och NJA 2013 s. 955.

1187 kap. 3 § FB.

119Prop. 1978/79:12, s. 105.

120Prop. 1978/79:12, s. 401, 402 och 423.

1217 kap. 3 § första stycket FB.

1227 kap. 3 § andra stycket FB.

154

SOU 2021:101

Bakgrund

nader ingår alla vanliga utgifter, till exempel mat, kläder, el, telefon, TV-licens, tidningar och försäkringsavgifter samt kostnader för resor till och från arbetet.123 I särskilda fall kan förbehållsbeloppet bli högre eller lägre än normalbeloppet. Vid beräkningen av underhålls- bidrag kan föräldrarna till exempel få ett så kallat särskilt förbehåll utöver normalbeloppet om hen kan visa att utgifterna är onormalt stora eller att extra utgifter framstår som nödvändiga. Huvudprin- cipen är dock att barnens försörjning går före betalning av alla andra skulder. Som ovan nämnts kan ett lägre förbehållsbelopp än normal- beloppet räknas med och det handlar om fall där den bidragsskyldiga förälderns levnadskostnader är osedvanligt låga.124

Förbehåll får vidare göras för skälig bostadskostnad.125 Bostads- kostnaden ska vara skälig för att få räknas med i föräldrarnas över- skott. Det är för att den bidragsskyldiga föräldern inte ska bli vare sig över- eller underkompenserad.126 Försäkringskassan tar varje år fram föreskrifter om genomsnittlig och högsta godtagbara bostads- kostnad (se exempelvis FKFS 2020:7). De beskriver vad det kostar att bo i olika delar av Sverige.

Utgångspunkten vid beräkning av underhållsbidrag är vad föräl- dern faktiskt betalar för sin bostad, sedan hen dragit av eventuellt bostadsbidrag eller bostadstillägg.127

Har man väldigt höga eller väldigt låga kostnader för bostaden så kan i stället en skälighetsbedömning göras av bostadskostnaderna.128 Som bostadskostnad räknas till exempel hyra eller bostadsrätts- avgift, ränta på lån, fastighetsskatt, bränslekostnader (uppvärmning) och tomträttsavgäld. Räntan på lånet är det belopp som kvarstår när skattereglerna beaktats.129 Amorteringar på lån för bostaden ska inte räknas som en bostadskostnad. Vissa kostnader som kan anses vara knutna till bostaden, till exempel hushållsel, ska inte läggas till bostads- kostnaden då dessa utgifter är medräknade i övriga levnadskostnader. Om föräldern bor tillsammans med maka eller är sammanboende med annan vuxen, får föräldern endast dra av hälften av den gemen- samma bostadskostnaden. Om den som föräldern bor tillsammans med inte har några egna inkomster kan föräldern förbehållas den

123Prop. 1978/79:12 s. 99.

124Prop. 1978/79:12, s. 100.

1257 kap. 3 § andra stycket FB.

126Prop. 1978/79:12, s. 100.

127Jfr prop. 1978/79:12 100 och 159.

128Prop. 1978/79:12, s. 100, NJA 1990 s. 201 och NJA 1991 s. 40.

129Prop. 1978/79:12, s. 100.

155

Bakgrund

SOU 2021:101

delen av bostadskostnaden som den andra vuxna personen borde bidra med, förutsatt att det finns skäl för förbehåll för maka eller sammanboende med gemensamt eller gemensamma barn. Det be- lopp som återstår sedan summan av förbehållen avräknats från inkoms- ten efter skatt utgör den bidragsskyldiga förälderns överskott. Den andra förälderns överskott bestäms på samma sätt.

Proportionering

Efter att vardera förälderns överskott räknats fram fördelar man det belopp som beräknats för barnets behov mellan föräldrarna i för- hållande till deras respektive överskott enligt kvotdelningsmetoden.

Avdrag för bidragsskyldigas hemmavarande barn

Bestämmelserna i FB ger hemmavarande barn ett visst försteg fram- för bidragsberättigade barn. I förarbetena förklaras detta med att bidragsberättigade barn garanteras en viss minimiförsörjning från det allmänna och någon motsvarande garanti har i allmänhet inte hemmavarande barn.130 Den bidragsskyldiga föräldern får behålla ett belopp som motsvarar minst 40 procent av prisbasbeloppet för varje barn som föräldern bor tillsammans med.131

När man räknar ut hur mycket den bidragsskyldiga föräldern minst ska ha kvar av sitt överskott för att täcka de barns behov som den bidragsskyldiga föräldern bor med, behöver den bidragsskyldiga föräldern räkna ut överskottet för dessa barns andra förälder, om den bidragsskyldiga föräldern bor med den andra föräldern.

Huvudregeln är att en bidragsskyldig är skyldig att betala under- håll för sina barn som hen inte bor varaktigt tillsammans med (7 kap. 1–2 §§ FB). Som framgår av 7 kap. 5 § FB har dock även en bidrags- skyldig förälder underhållskyldighet mot annans barn om bidrags- skyldig förälder bor varaktigt med barnet. Detta förutsätter att styv- föräldern är gift med barnets vårdnadshavare eller har ett eget barn gemensamt med denne samt varaktigt bor tillsammans med barnet. En styvförälders underhållsskyldighet bestäms på samma sätt som andra föräldrars. Förbehåll för hemmavarande barn får även göras

130Prop. 1978/79:12, s. 101.

1317 kap. 3 § fjärde stycket FB.

156

SOU 2021:101

Bakgrund

för styvbarn för vilka underhållsskyldighet finns. Det bör noteras att styvförälderns underhållsskyldighet inte ersätter de biologiska föräld- rarnas ansvar utan är subsidiär.

Även barn som bor växelvist hos den bidragsskyldiga föräldern ska anses som hemmavarande barn, som om de bodde där på heltid. Det beror på att även barn som bor växelvist anses bo varaktigt hos båda föräldrarna.

Om underhållsbidraget för ett barn skulle inkräkta på den bidrags- skyldiga förälderns försörjningsförmåga för hemmavarande barn, så ska underhållsbidraget fastställas till det som blir kvar efter att föräl- derns andel för hemmavarande barn har dragits av på överskottet. När en bidragsskyldig förälder har flera barn som hen ska betala underhållsbidrag för, ska samtliga barns underhållsbidrag täckas av den förälderns överskott. Om den bidragsskyldiga föräldern ska betala underhållsbidrag till syskon och dessutom har hemmavarande barn behöver förälderns överskott reduceras med det belopp som räknas fram som den andel hen ska bidra med till det hemmavarande barnet. När andelen är framräknad och avdragen från överskottet görs en proportionell fördelning. Om helsyskon bor hos varsin förälder räk- nas underhållsbidraget ut per barn, som vanligt. Skillnaden är att för ena syskonet är den ena föräldern bidragsskyldig men för det andra syskonet är samma förälder den förälder som hen bor med. Man räknar inte helsyskonet som ett hemmavarande barn för den bidrags- skyldiga föräldern. Underhållsbidrag till syskon som har olika bo- föräldrar kan också variera, även om syskonens behov kan anses vara desamma. Att underhållsbidragen då blir olika stora beror på att bo- föräldrarna inte har samma överskott.

3.2.5Vissa skatteregler med anknytning till socialförsäkringen, arbetsgivardeklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer

Beslut om slutlig skatt

Skatteverket beslutar om slutlig skatt för varje beskattningsår på grundval av uppgifter som har lämnats i en inkomstdeklaration, kon- trolluppgifter, uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardekla- rationer och vad som i övrigt har kommit fram vid utredning och

157

Bakgrund

SOU 2021:101

kontroll.132 Utifrån nämnda underlag beräknar Skatteverket hur mycket skatt den enskilda ska betala. Den slutliga skatten kan också bestämmas av Skatteverket efter omprövning av grundbeslutet eller av domstol om beslutet överklagats. Beslut om slutlig skatt kan inne- bära att den det berör ska få pengar tillbaka eller att hen ska betala skatt.

Skatteverket ska ompröva sina beslut i en fråga som har betydelse för beskattningen eller något annat förhållande mellan en enskild och det allmänna, bland annat om den som beslutet gäller begär om- prövning eller överklagar.133

De flesta beslut som meddelats med stöd av SFL får överklagas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.134 Detta gäller oavsett när inom sexårsperioden som beslutet har meddelats.

Uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklaration

Riksdagen godkände i maj 2017 regeringens förslag till införande av uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen.135 Från och med 2019 är alla arbetsgivare skyldiga att lämna in vissa uppgifter i mån- atliga arbetsgivardeklarationer på individnivå till Skatteverket, i stället för årligen i en kontrolluppgift. Syftet med att uppgifterna ska läm- nas månadsvis är främst att minska skattefusk och skatteundan- dragande samt att förbättra myndigheternas kontrollmöjligheter och effektivisera deras arbete.136 I samband med införandet av månatliga arbetsgivardeklarationer på individnivå gavs Försäkringskassan direkt- åtkomst till uppgifter som används vid handläggningen av bostads- bidrag137 och betalningsskyldighet för en bidragsskyldig förälder138. Bestämmelserna om direktåtkomst gäller från och med den 1 januari 2019.

En arbetsgivardeklaration innehåller bland annat uppgifter om ersättning till en viss betalningsmottagare. Ersättningarna redovisas som huvudregel enligt den så kallade kontantprincipen, det vill säga den månad de betalas ut. Av arbetsgivardeklarationerna framgår där-

13256 kap. 2 § SFL.

13366 kap. 2 § första stycket SFL.

13467 kap. 12 § första stycket SFL.

135Prop. 2016/17:58, bet. 2016/17:SkU21, rskr. 2016/17:256.

136Prop. 2016/17:58.

137SFS 2017:388.

138SFS 2018:1631.

158

SOU 2021:101

Bakgrund

med inte vilken period som ersättningen avser och inte heller arbetad tid eller frånvarotid.

Uppgifter i förenklad arbetsgivardeklaration

En annan situation där månadsvis redovisning på individnivå sker är då en ersättning redovisas i en förenklad arbetsgivardeklaration. Enligt 26 kap. 4 § SFL får en fysisk person eller ett dödsbo som har betalat ut ersättning för arbete till en annan fysisk person fullgöra skyldigheten att lämna arbetsgivardeklaration för den ersättningen genom att lämna en förenklad arbetsgivardeklaration, om ersättningen inte utgör utgift i en näringsverksamhet som utbetalaren bedriver. Om ersättning har betalats ut till flera betalningsmottagare ska en förenklad arbetsgivardeklaration lämnas för varje betalningsmottagare. Kontrolluppgift behöver inte lämnas om en ersättning som har redo- visats i en förenklad arbetsgivardeklaration.139

En förenklad arbetsgivardeklaration ska bland annat innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter, uppgift om den redovisnings- period som redovisning lämnas för, och de ytterligare uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna beräkna och kontrollera skatten och avgifterna. Reglerna om redovisning på individnivå i arbetsgivar- deklarationen innebär inte att en arbetsgivardeklaration ska lämnas för varje betalningsmottagare. Detta är således en skillnad jämfört med den förenklade arbetsgivardeklarationen.

Försäkringskassans direktåtkomst till beskattningsdatabasen och uppgifter via medium för automatiserad behandling

Som nämnts tidigare har Försäkringskassan för vissa ändamål tillåtits ha så kallad direktåtkomst till beskattningsdatabasen i fråga om upp- gifter per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration eller upp- gifter i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. SFL. Syftet med att ge direktåtkomst är bland annat att förbättra kontrollmöjlig- heter och effektivisera arbetet hos myndigheten. Försäkringskassans tillgång till uppgifter i arbetsgivardeklarationer och förenklade arbets- givardeklarationer via direktåtkomst förutsätter att uppgifterna behövs i ett ärende om betalningsskyldighet för en bidragsskyldig förälder en-

13915 kap. 8 § 3 SFL.

159

Bakgrund

SOU 2021:101

ligt 19 kap. SFB, bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst en- ligt 26 kap. SFB eller beräkning av bostadsbidrag enligt 97 kap. SFB.140 Försäkringskassan kan också vad gäller arbetsgivardeklarationer, utöver direktåtkomst, ta del av uppgifter genom elektronisk överför- ing via en fråga/svarstjänst i ett enskilt ärende på medium för auto- matiserad behandling. Försäkringskassans möjlighet att elektroniskt ställa en fråga om en individ är begränsad till beräkning och kontroll av sjukpenninggrundande inkomst, sjukpenning, bostadsbidrag, under-

hållsstöd, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.141

För närvarande saknas ett system för Försäkringskassan att hämta förenklade arbetsgivardeklarationer via Application Programming Interface (API)142.

3.3Statistik om månadsinkomster

Utredningen har haft tillgång till två hela kalenderårs månadsuppgifter om inkomst av tjänst från arbetsgivardeklarationer på individnivå143. I figur 3.1 visas månadsgenomsnitt av de delar av inkomst av tjänst som finns med i arbetsgivardeklarationerna. Figuren är uppdelad efter hur mycket individerna förvärvsarbetar. I figuren syns relativt tydligt ett säsongsmönster i grupperna ”Ej förvärvsarbetande” re- spektive ”Kort deltid” med högre inkomster under sommar- respek- tive vintermånaderna. I denna grupp ingår troligen många ungdomar och studerande vuxna som jobbar mellan terminerna. I den först- nämnda gruppen ökade de genomsnittliga inkomsterna under 2020 i jämförelse med 2019. Detta avspeglar troligen ökningen i antal ej sysselsatta individer när coronapandemin bröt ut i Sverige. I den sista delfiguren ser man motsvarande nedgång i inkomsterna. Puckeln i mars 2020 i gruppen ”lång deltid” har okänd orsak.

1402 kap. 8 c § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

1414 c § förordningen (2003:766) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration.

142API:er är en teknik som gör det möjligt för två program att utbyta data med varandra. De API:er som Skatteverket erbjuder gör det möjligt för andra aktörer att kommunicera med Skatteverkets system och på så vis använda myndighetens data i sina egna tjänster.

143Utredningen har haft tillgång till månadsuppgifter från arbetsgivardeklarationer gällande de individer som finns med i SCB:s STAR-urval.

160

SOU 2021:101

Bakgrund

Figur 3.1 Genomsnittliga månadsinkomster (inkomst av tjänst)

från individuella inkomstdeklarationer

Redovisat efter sysselsättningsstatus enligt FASIT/STAR

Källa: SCB, STAR-urvalet med kopplade AGI-uppgifter från Skatteverket. Utredningens beräkningar .

Av särskilt intresse vid utformning av regelverk med månatliga om- räkningar av bidrags- och betalningsgrundande inkomster är förstås hur inkomsten varierar mellan månader. Det finns många olika mått på variation, men ett som har en direkt betydelse för både bidraget och betalningsbeloppets storlek samt till kostnader för handläggning av förmånerna är antal ”hopp” en individs månadsinkomster gör under ett år. Detta är ekvivalent med att titta på antal perioder under ett år där inget hopp sker. I figur 3.3 nedan illustreras hur stor andel av individerna under 2019 som hade x antal sådana ”inkomst-

161

Bakgrund

SOU 2021:101

episoder”. Att inkomsten gör ett ”hopp” har här definierats som att inkomsten under en månad – som andel av individens årsinkomst – avviker med mer än en halv månadsandel (1/24) från föregående månad. Det vanligast förekommande (drygt 60 procent) var 1 episod (= 0 hopp), det vill säga dessa individer hade ungefär samma in- komster alla månaderna under året. Det näst vanligaste (cirka 12 pro- cent av individerna) var 3 episoder (= 2 hopp) och det tredje van- ligaste var 2 episoder (knappt 11 procent).

Figur 3.2 Månadsvariation i inkomster: hur många ”inkomstepisoder” har individer över ett kalenderår?

1 episod = inga större inkomstförändringar under året

Källa: Skatteverkets AGI-uppgifter avseende 2019 kopplat till SCB:s STAR-urval. Utredningens beräkningar.

Eftersom det är hushåll med förhållandevis låga inkomster som får bostadsbidrag efter inkomstavdrag är det också intressant att se hur månadsvariationen i inkomster ser ut i olika inkomstskikt. Figur 3.3 illustrerar medianen samt 10:e och 90:e percentilen för månadsvaria- tionen i olika inkomstskikt. Det mått på variation som används här är variationskoefficienten för varje individs tolv månads inkoms- ter144. I diagrammet är det tydligt att variationen är högst i de lägsta inkomstnivåerna och minskar med högre inkomster upp till månads- inkomster på cirka 30 000 kronor. Därefter ökar variationen något. Resultaten är inte förvånande: timanställningar, deltidsarbete och

144För varje individ har standardavvikelsen av de tolv månads inkomsterna beräknats, divide- rats med genomsnittliga månadsinkomsten.

162

SOU 2021:101

Bakgrund

säsongsarbete är förknippade med både lägre årsinkomster såväl som mer varierande inkomster.

Figur 3.3 Variation i månadsinkomster vid olika inkomstnivåer

Median, 10:e samt 90:e percentilen avseende variationskoefficienten beräknad på varje individs månadsinkomster under 2019

Källa: Skatteverkets AGI-uppgifter kopplat till SCB:s STAR-urval 2019. Utredningens beräkningar.

3.4Statistik om bostadsbidrag

Figurerna 3.4–3.7 illustrerar utvecklingen av antal hushåll och ge- nomsnittliga bidragsbelopp för olika hushållstyper under perioden 2005 till och med juli 2021. En övergripande trend fram till 2007 var minskande antal bidragshushåll, något som bröts i samband med finanskrisen. Från och med 2015 minskar antal hushåll igen. En tyd- lig trend är också ett stadigt ökande genomsnittligt bidragsbelopp. En delförklaring är om ekonomin har en realekonomisk tillväxt ökar också inkomsterna i populationen och om gränserna för när inkomst- avdrag görs i bostadsbidraget samtidigt ligger fast blir det färre och färre hushåll som får bidrag. I det kvarvarande beståndet hushåll – som i snitt troligen inte har särskilt stor inkomstökning – blir bi-

163

Bakgrund

SOU 2021:101

dragsbeloppen högre. Höjningen av bidragsbeloppen 2012 syns tyd- ligt i diagrammen.

Figur 3.4 Antal mottagare av bostadsbidrag (preliminärt bidrag) fördelat på olika sökandetyper

Tusental

250

200

150

100

jan-05

okt-05

jul-06

apr-07

jan-08

okt-08 jul-09 apr-10 jan-11 okt-11

jul-12

apr-13

jan-14

okt-14 jul-15 apr-16

jan-17

okt-17

jul-18

apr-19

jan-20

okt-20

jul-21

Ensamsökande kvinnor

Ensamsökande män

Sammanboende

Alla hushåll

Källa: Försäkringskassan.

Figur 3.5 Antal mottagare av bostadsbidrag (preliminärt bidrag) fördelat på olika hushållstyper

Tusental

180

160

140

120

100

jan-05

okt-05

jul-06

apr-07 jan-08 okt-08 jul-09 apr-10 jan-11

okt-11

jul-12

apr-13

jan-14

okt-14 jul-15 apr-16 jan-17

okt-17

jul-18

apr-19

jan-20

okt-20

jul-21

Enbart umgämgesbarn

Enbart växelvisbarn

Minst ett hemmavarande barn

Unga utan barn

Källa: Försäkringskassan.

164

SOU 2021:101

Bakgrund

Figur 3.6 Genomsnittliga bidrag per månad (preliminära bidrag) för olika sökandetyper

3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

jan-05

okt-05

jul-06

apr-07

jan-08

okt-08 jul-09 apr-10 jan-11

okt-11

jul-12

apr-13

jan-14

okt-14 jul-15 apr-16

jan-17

okt-17

jul-18

apr-19

jan-20

okt-20

jul-21

Ensamsökande kvinnor

Ensamsökande män

Sammanboende

Alla hushåll

Källa: Försäkringskassan.

Figur 3.7 Genomsnittliga bidrag per månad (preliminära bidrag) för olika hushållstyper

3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

jan-05

okt-05

jul-06

apr-07 jan-08 okt-08 jul-09 apr-10 jan-11

okt-11

jul-12

apr-13

jan-14

okt-14 jul-15 apr-16 jan-17

okt-17

jul-18

apr-19

jan-20

okt-20

jul-21

Enbart umgämgesbarn

Enbart växelvisbarn

Minst ett hemmavarande barn

Unga utan barn

Källa: Försäkringskassan.

165

Bakgrund

SOU 2021:101

3.5Statistik om underhållsstöd

Figurerna 3.8 och 3.9 visar utvecklingen av antal barn och bidrags- mottagare och bidragsskyldiga för underhållsstöd under perio- den 2006–2020. I diagrammen syns en tydlig trendmässig minskning av såväl bidragsmottagare såväl som bidragsskyldiga. En viktig för- klaring är att fler och väljer att sköta underhållet själva. Effekten av höjningen av underhållsstödsbeloppet 2015 syns tydligt i figur 3.9 i form av en plötslig minskning av antal som betalar för fullt under- hållsstöd. År 2016 infördes också sexmånadersregeln vilket skyndade på utflödet från underhållsstödet. I takt med att många föräldrar – och främst då föräldrar med relativt goda inkomster – väljer att reglera underhållet själva, har beståndet bidragsskyldiga föräldrar som blir kvar i underhållsstödet i allt större utsträckning haft lägre inkomster i genomsnitt. Detta har medfört fallande andel fullgjorda inbetal- ningar.

Figur 3.8 Antal barn, bidragsmottagare och betalningsskyldiga i underhållsstödet i december

300000

250000

200000

150000

100000

50000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Antal barn

Antal mottagare

Antal betalningsskyldiga

Källa: Försäkringskassan.

166

SOU 2021:101

Bakgrund

Figur 3.9 Gällande beslut (månadsvis) om betalningsskyldighet för underhållsstöd 2010–2020

Källa: Försäkringskassans analysdatabas STORE. Utredningens beräkningar .

3.6Problembeskrivning

3.6.1Bostadsbidraget

Preliminära och slutliga bidrag

Det problem som ofta lyfts fram först med bostadsbidraget är kon- struktionen med preliminära bidrag som betalas ut som sedan fast- ställs lång tid senare, ofta med krav på återbetalning som följd. De

167

Bakgrund

SOU 2021:101

problem som konstruktionen leder till, kan delas upp i tre delar. För det första blir bidraget både svårt att förstå för den sökande och besvärligt att administrera. För det andra leder den slutliga avstäm- ningen inte bara till att krav på återbetalning många gånger riktas mot bidragsmottagarna, utan också till mer långsiktig skuldsättning. För det tredje kan den som under en del av året får ett bostadsbidrag som motsvarar det behov som hen då har, ändå bli återbetalnings- skyldig på grund av att inkomsten en annan del av året är högre. Även motsatsen, att avstämningen resulterar i en tilläggsutbetalning, representerar ett problem eftersom det innebär att det bidrag som betalades ut inte uppgick till det belopp som motsvarade det behov som inkomstprövningen uppskattade att hushållet hade när det pre- liminära bidraget betalades ut.

När ett hushåll söker bostadsbidrag ska den sökande uppskatta sina inkomster under de kommande tolv månaderna. Det kan för många vara svårt att göra en sådan uppskattning korrekt. Eftersom hushåll med behov av bostadsbidrag per definition har relativt låga inkomster kan denna uppskattning vara ännu svårare att göra än för andra. Inte sällan beror de låga inkomsterna på en svag anknytning till arbetsmarknaden vilket givetvis försvårar möjligheten att upp- skatta den framtida inkomsten väsentligt. Även eventuella perioder med ersättning från andra delar av socialförsäkringen, till exempel sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen, under tiden med bostads- bidrag kan väsentligt försvåra uppskattningen av inkomsten. Att den uppskattade inkomsten därmed inte stämmer överens med den in- komst som ligger till grund för beslutet om slutlig skatt är därför inte förvånande. En sådan avvikelse kan heller inte i de flesta fall an- ses bero på att uppskattningen var dålig. Även den som gör en felfri uppskattning av sin inkomst kommer ofta ha fel.

Det faktum att bostadsbidraget baseras på ett helt kalenderårs inkomster leder också till bekymmer i administrationen. Om inkoms- ten efter en tid med bostadsbidrag blir högre än den uppskattade, påverkas inte bara storleken på bidraget efter inkomsthöjningen utan också för tidigare månader under kalenderåret. Detta kan vara svårt för den bidragsberättigade att förstå och innebär samtidigt be- kymmer för administrationen. Om inkomstökningen är stor och särskilt om den inträffar sent under ett kalenderår ställs stora krav på administrationen att snabbt korrigera kommande utbetalningar om det sammanlagda preliminära bostadsbidraget under ett kalenderår

168

SOU 2021:101

Bakgrund

ska motsvara det slutliga bidraget. En tillräckligt stor inkomstökning sent under ett kalenderår kan till och med vara omöjlig att korrigera genom minskning av de kommande utbetalningarna, även om utbetal- ningarna reduceras till noll.

Det maximala bostadsbidrag som kan betalas ut under ett år upp- går till mer än 60 000 kronor (för ett hushåll med tre hemmavarande barn). Även om det preliminära bostadsbidrag som betalats ut bara är något för högt så kommer återbetalningsbeloppet vara betydande. Att de hushåll som utgör målgruppen för bostadsbidraget har svårig- heter att i samband med slutavstämningen betala tillbaka flera tusen kronor är förklarligt eftersom de nästan alltid har små ekonomiska marginaler. I vissa fall beror naturligtvis det för mycket utbetalda bostadsbidraget på att inkomsten påtagligt har förbättrats och att de ekonomiska marginalerna därmed också har förbättrats. När detta inte är fallet kan kravet på återbetalning leda till en skuld som kan ta lång tid att bli av med.

Det kan också hävdas att konstruktionen med att basera bostads- bidraget på ett helt kalenderårs inkomster motverkar bidragets syfte. Det tydligaste exemplet som kan lyftas fram för detta är ett hushåll som söker bostadsbidrag och har låg inkomst, både enligt uppskatt- ningen i ansökan och de facto, under tolv månader från till exempel april ett år till mars året därpå. I april det andra året höjs hushållets inkomster så mycket att behovet av bostadsbidrag bortfaller. Hus- hållet söker därför inte heller bostadsbidrag efter mars. När slut- avstämningen avseende inkomster för det andra året görs, vilket i praktiken fram till nyligen gjordes i början av år fyra, det vill säga cirka två år efter den senaste utbetalningen av bostadsbidrag gjordes, kan resultatet bli ett krav på återbetalning på som mest över 15 000 kronor. Även om avstämningen i dag görs något tidigare är det ändå minst uppemot ett halvår efter den sista utbetalningen och upp till mer än ett och ett halvt år efter utbetalningen som kravet på återbetalning uppstår. Det är då inte bara problematiskt att beloppet är stort och att kravet uppkommer långt efter att hushållet tog emot något bidrag, utan också att det kan uppfattas som orättvist eller till och med felaktigt. Hushållet hade bostadsbidrag eftersom deras låga inkomst innebar svårigheter att betala boendekostnaderna, bidraget kan till och med ha varit nödvändigt för att kunna bo kvar i bostaden. Utbetalningen av bidraget bidrog alltså till att målet med bidraget kunde uppfyllas. När hushållet ansökte om bidraget uppskattade den

169

Bakgrund

SOU 2021:101

sökande inkomsterna som låga, och de var de också under tiden som ansökan gällde. Men kravet på att betala tillbaka 15 000 kronor är ändå korrekt enligt regelverket.

Även i de situationer som det preliminära bidraget är för lågt, det vill säga när hushållet överskattar sin inkomst är problematiskt. Förutsatt att den inkomstprövning som görs innebär att det bidrag som betalas ut svarar mot de behov hushållet har, kommer det bidrag som betalas ut vara för lågt under bidragsåret. Att en tilläggsutbetal- ning senare görs är naturligtvis bra, men eftersom även den görs långt efter bidragsåret kan de ekonomiska marginalerna under tiden med bidrag ha varit mycket små, med risk för att hushållets behov inte kunnat tillgodoses. Detta kan till och med ha inneburit att hushållet kommit efter med betalningar och skulder har uppstått.

Avvikelser mellan preliminärt och slutligt bidrag

Det kan bli betydande skillnader mellan preliminärt och slutligt bo- stadsbidrag med dagens regelverk, och därmed betydande återkrav och/eller tilläggsutbetalningar. I figur 3.10 nedan visas ett histogram över hushållens skillnad mellan preliminärt och slutligt bostadsbidrag. I diagrammet betyder en skillnad över noll kronor att hushållet fått för mycket preliminärt utbetalat. I avstämningen av bostadsbidrag som utbetalades 2018 fick det hushåll som fått mest för mycket ut- betalat 62 400 kronor för mycket. Den största tilläggsutbetalningen var 48 200 kronor. Om skillnaden är mindre än 1 200 kronor blir det inget återkrav eller tilläggsutbetalning. I diagrammet är detta ett eget intervall (markerat), och det är också den enskilda skillnad som är vanligast. Det framgår relativt tydligt att tyngdpunkten i fördel- ningen är större än noll, det vill säga, i genomsnitt får hushållen mer i preliminärt än slutligt bostadsbidrag. Detta avspeglas också i att summa återkrävda belopp är runt tre gånger högre än tilläggsutbetal- ningar och antal hushåll som blir återkrävda är mer än dubbelt så många som antal hushåll som får tilläggsutbetalningar.

170

SOU 2021:101

Bakgrund

Figur 3.10 Histogram över skillnaden mellan preliminärt och slutligt bostadsbidrag

Antal hushåll fördelade över skillnaden (helår) Prel. BOB

–Slutligt BOB avstämningsåret 2018

Källa: Försäkringskassans analysdatabas STORE. Utredningens beräkningar .

I figur 3.11 visas hur många hushåll som blivit återkrävda, fått till- läggsutbetalning eller ingetdera, för avstämda år i perioden 2009–2018. I figuren syns att det vanligaste är att varken återkrav eller tilläggs- utbetalning görs, men antalet har minskat. I figur 3.12 visas hur stor andel av de avstämda hushållen som blev återbetalningsskyldiga eller fick tilläggsutbetalning under respektive år under perioden 2009–2018. Dessa andelar har trendmässigt gått upp men andel återbetalning har planat ut åren 2017–2018.

171

Bakgrund

SOU 2021:101

Figur 3.11 Antal hushåll som efter årsavstämning av bostadsbidrag blev återbetalningsskyldiga, fick tilläggsutbetalning, eller ingetdera

Avstämda år 2009–2018

Källa: Försäkringskassans analysdatabas STORE, utredningens beräkningar.

Figur 3.12 Andel av hushållen med preliminärt bostadsbidrag som blev återbetalningsskyldiga resp. fick tilläggsutbetalning

Per avstämt inkomstår 2009–2018

Källa: Försäkringskassans analysdatalager STORE. Utredningens beräkningar .

Sambandet med försörjningsstöd

Både bostadsbidraget och försörjningsstödet är behovsprövade ut- ifrån hushållets inkomster och tillgångar. Systemen är också relate- rade till varandra och ett fungerande bostadsbidrag minskar behovet av försörjningsstöd. Cirka en fjärdedel av alla hushåll med bostads- bidrag har försörjningsstöd under någon del av året. Den som begär

172

SOU 2021:101

Bakgrund

försörjningsstöd från en kommun kommer också att vara skyldig att ansöka om bostadsbidrag om rätten till sådant bidrag finns.

I det fall hushållet är helt beroende av försörjningsstöd kommer ett utbetalt bostadsbidrag endast att leda till att kommunens kost- nader minskar eftersom hushållets behov av försörjningsstödet blir lägre. Det gör också att bostadsbidragets regler med en inkomst- gräns under vilken bostadsbidraget inte reduceras och regeln om att bostadsbidraget reduceras med endast 20 procent av inkomsten där- över inte får genomslag.

Sambandet mellan försörjningsstöd och bostadsbidrag kan i vissa fall vara problematiskt. Den som har försörjningsstöd får detta stöd minskat med det preliminära bostadsbidraget. Om det preliminära bostadsbidraget är för högt för att den försäkrade har underskattat sina inkomster, blir försörjningsstödet lägre både för att bostads- bidraget är högre och för att inkomsten är högre i den mån försörj- ningsstöd fortfarande betalas ut när den högre inkomsten uppkommer. När det slutliga bostadsbidraget senare fastställs kommer hushållet att få ett krav på återbetalning av bostadsbidraget. Denna skuld kan normalt inte täckas av försörjningsstöd. Om det preliminära bo- stadsbidraget i stället är för lågt, i så fall vanligen för att den för- säkrade överskattat sina inkomster i ansökan om bostadsbidrag, blir försörjningsstödet högre. När det slutliga bostadsbidraget senare fastställs görs en tilläggsutbetalning som minskar försörjningsstödet om hushållet även då har sådant stöd. Har däremot hushållet inte längre försörjningsstöd när tilläggsutbetalningen görs kommer för- sörjningsstödet ha varit för högt. Även om en kommun i sin prövning av rätten till försörjningsstöd kan kräva att en rimlig bedömning av inkomsten görs i ansökan om bostadsbidrag är det sannolikt svårt att kräva att den enskilda frångår en välgrundad uppskattning av års- inkomsten.

I grunden innebär alltså det faktum att bostadsbidraget grundas på inkomsten under hela kalenderåret, och att denna därför också behöver uppskattas i förväg, att summan av stöd från samhället för att klara de grundläggande behoven inte alltid överensstämmer med det faktiska behovet av stöd.

173

Bakgrund

SOU 2021:101

Sambandet med andra bostadsstöd

Vid sidan av bostadsbidraget finns ytterligare några olika former av stöd till bostadskostnader. Personer som har hel ålderspension kan få bostadstillägg, liksom personer med hel eller partiell sjuk- och aktivitetsersättning. Personer som deltar i etableringsprogrammet kan om de bor ensamma få bostadsersättning som komplement till eta- bleringsersättningen. Personer som omfattas av vissa övergångsregler som tillkom i samband med avskaffandet av den tidsbegränsade sjuk- ersättningen kan få boendetillägg. Personer som har rätt till dessa bostadsstöd kan samtidigt ha rätt till bostadsbidrag. De andra bo- stadsstöden samordnas med bostadsbidraget på så sätt att rätten till dessa stöd minskas med det utbetalade bostadsbidraget, det vill säga det preliminära bidraget. När sedan det slutliga bostadsbidraget fast- ställs görs ingen justering av storleken på de andra stöden, men för bostadsbidraget ställs antingen krav på återbetalning eller görs en tilläggsutbetalning. Det största bostadsstödet är bostadstillägg till ålderspensionärer och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Att ålderspensionärer samtidigt har bostadsbidrag torde vara ovan- ligt, främst eftersom de sällan samtidigt tillhör målgruppen för bo- stadsbidraget. Bostadstillägg till sjuk- och aktivitetsersättning bör dock oftare kunna betalas ut till personer som också har bostads- bidrag. Risken för att felaktigt uppskatta den del av inkomsten som utgörs av sjuk- eller aktivitetsersättning torde dock vara liten, men rätt till bostadstillägg har även de som har partiell ersättning. Att samordningen mellan de andra bostadsstöden görs med det prelimi- nära bostadsbidraget innebär därför en risk för att det sammanlagda bostadsstödet blir högre eller lägre än vad regelverken egentligen syftar till att ge ut när avstämningen i bostadsbidraget väl är gjord och det slutliga bostadsbidraget har bestämts.

Risk för både under- och överutnyttjande

Ett problem som ofta lyfts fram med bostadsbidraget är att det underutnyttjas. En stor del av detta underutnyttjande antas hänga samman med att konstruktionen med preliminära bidrag som slut- ligt fastställs långt i efterhand leder till att vissa hushåll avstår från att söka bidrag på grund av risken för att det utbetalade beloppen krävs tillbaka i efterhand. Det kan också finnas en risk att den som

174

SOU 2021:101

Bakgrund

får sänkt inkomst inte söker bidrag eftersom hen tror att inkomsten snart kommer att höjas igen. Om inkomsten inte höjs uppstår ett underutnyttjande eftersom någon ansökan inte gjordes. Även om en ansökan senare görs, när optimismen om inkomsthöjning inte längre kvarstår, finns ett underutnyttjande eftersom bostadsbidraget inte kan sökas retroaktivt.

Konstruktionen med preliminära bostadsbidrag baserade på en uppskattning av framtida inkomst kan också leda till ett överutnytt- jande av preliminära bostadsbidrag. Om den framtida inkomsten underskattas, på grund av pessimism hos den sökande eller av annat skäl, kommer det preliminära bidraget bli för högt. Teoretiskt ska detta inte ha någon betydelse eftersom det i konstruktionen ligger att bidraget fastställs slutligt när inkomsten kan stämmas av mot den som de sökande faktiskt hade. Om emellertid graden av kontroll av uppskattade inkomster är låg uppkommer ändå ett överutnyttjande i form av ett ”lån”, som sedan betalas tillbaka. Det är också viktigt att ha klart för sig att många som får krav på återbetalning inte kan betala tillbaka beloppet utan blir skuldsatta och långt ifrån hela det återkrävda beloppet blir återbetalt. Genom att återkraven inte alltid betalas in uppstår en betydande kostnad för samhället.

3.6.2Underhållsstöd

Inkomstunderlaget för betalningsskyldigheten är två år gammalt

När betalningsskyldigheten för den bidragsskyldiga föräldern i under- hållsstödet ska fastställas är utgångspunkten det senaste beslutet om slutlig skatt som fattades före februari månad det år betalningsskyl- digheten gäller. Fördelen med att basera beräkningen på ett beslut som Skatteverket har fattat får som följd den betydande nackdelen att inkomsten är inaktuell. Det innebär i praktiken att hur mycket någon ska betala i underhållsstödssystemet beror, som grundregel, på hur mycket den bidragsskyldiga tjänade för två år sedan. Om in- komsten sedan dess sjunkit kan detta vara ett stort problem. Visser- ligen kan den bidragsskyldiga få anstånd med betalning och också en avbetalningsplan, men då uppstår i stället en skuld. Om inkomsten i stället har ökat kan i undantagsfall betalningsskyldigheten fast- ställas till ett högre belopp, men normalt betalar den bidragsskyldiga mindre än vad hen har möjlighet till.

175

Bakgrund

SOU 2021:101

När det betalningsbelopp ska beräknas som en bidragsskyldig förälder ska betala till Försäkringskassan om underhållsstöd betalas ut till barnets boförälder, eller till den studerande vid förlängt under- hållsstöd, är utgångspunkten ett beslut om slutlig skatt. Reglerna föreskriver dessutom att det beslut om slutlig skatt som ska användas är det som fattats före februari månad det år betalningsskyldigheten avser. Det innebär nästan alltid att det är inkomsterna under det in- komstår som ligger två år bakåt i tiden som avgör hur mycket den bidragsskyldiga föräldern ska anses ha förmåga att betala. Det är generellt vanligt att inkomsterna är relativt lika år för år för dem som kontinuerligt arbetar, i synnerhet om det är i samma arbete. Hur mycket som en bidragsskyldig förälder ska betala till Försäkrings- kassan begränsas också av ett golv och ett tak. Den som har en be- talningsgrundande inkomst som understiger 120 000 kronor per år behöver inte betala någonting eftersom en så låg inkomst innebär att det inte anses finnas någon betalningsförmåga. Den som har en relativt hög inkomst får alltid betala hela det belopp som betalats ut i underhållsstöd, i vart fall om den bidragsskyldiga inte har många barn, eftersom betalningsbeloppet aldrig kan överskrida det utbeta- lade beloppet. Golvet och taket för betalningsbeloppet innebär att även många med olika stor inkomst ett år jämfört med inkomsten två år tidigare inte påverkas av reglerna om inkomstunderlaget. Trots det är det inte ovanligt att ett betalningsbelopp baserat på inkomsten för två år sedan avviker relativt mycket från det belopp som skulle ha bestämts om i stället innevarande års inkomst skulle ha använts för att beräkna betalningsbeloppet. Såväl trendmässigt förändrad inkomst, ökande eller sjunkande, som varierande inkomster år från år kan därför leda till att ett betalningsbelopp bestämt utifrån en två år gammal inkomst dåligt stämmer överens med den betalnings- förmåga som den bidragsskyldiga har när betalningen ska göras.

För den som har lägre inkomst det år som betalningen ska göras jämfört med två år tidigare, och skillnaden inte är obetydlig, kan detta ställa till stora problem när de ska fullgöra sin betalningsskyl- dighet. Den bidragsskyldiga kan försöka klara av betalningen men i stället tvingas avstå från annan nödvändig konsumtion, eller från att betala andra räkningar. Detta kan leda till att skulder uppstår. För att ett underhållsstöd betalas före andra räkningar talar i vissa fall att den bidragsskyldiga kan ha en vilja att göra rätt för sig i förhållande till sina barn, och att det går före nödvändiga utgifter för egna behov.

176

SOU 2021:101

Bakgrund

För att underhållsstödet är mer prioriterat än andra utgifter talar också att en obetald skuld för underhållsstöd relativt snabbt kan överlämnas till Kronofogden jämfört med många andra skulder, med risk för betalningsanmärkningar och utmätning som följd. Trots att det finns skäl att tro att många prioriterar att betala skulder för underhållsstöd är det vanligt att skulderna blir obetalda. Den som har en skuld hos Försäkringskassan för underhållsstöd kan emeller- tid begära anstånd och att en avbetalningsplan upprättas som innebär att skulden kan betalas med lägre belopp, eller inte alls, jämfört med de fastställda månatliga betalningsbeloppen. En begäran om anstånd och avbetalningsplaner med lägre belopp innebär emellertid att en skuld ackumuleras. En skuld kan dock i undantagsfall, om det finns så kallat synnerliga skäl, efterges helt eller delvis med hänsyn till den bidragsskyldigas personliga eller ekonomiska förhållanden.

Att betalningsbeloppet baseras på en två år gammal inkomst kan också innebära det omvända problemet, nämligen att betalnings- beloppet blir lägre än vad den nuvarande inkomsten egentligen skulle medge. Detta leder inte till någon skuldproblematik, men får i stället som konsekvens att den bidragsskyldigas ansvar för barnets för - sörjning blir mindre än avsett. Inkomsten för två år sedan är vanligen något lägre än inkomsten innevarande år eftersom de flesta med exempelvis en anställning får en viss löneökning till exempel till följd av årliga lönerevisioner. Skillnaden mellan de två årens inkomster kan i dessa fall dock normalt antas vara ganska liten. Det är också troligt att en stor del av dem som har den typ av anställning som innebär årliga löneökningar, eller på annat sätt kan räkna med ökad inkomst år från år, redan för två år sedan hade en så pass hög inkomst att betalningsbeloppet redan motsvarar hela det utbetalade underhålls- stödet. Problemet med att äldre inkomster kan vara lägre än nuva- rande inkomst, och att det ekonomiska föräldraansvaret för en från- levande förälder därför blir mindre än avsett, hänger därför inte framför allt samman med normala inkomstökningar. I vissa fall kan i stället inkomsten innevarande år vara väsentligt högre än den var för två år sedan. I sådana fall kan betalningsbeloppet ofta väsentligt understiga det belopp som den bidragsskyldiga har förmåga att betala. Det är uppenbart att den som nyligen inträtt på arbetsmarknaden dels helt kan slippa betala underhållsstöd de första åren efter in- trädet, dels kan räkna med att under flera år betala väsentligt lägre än vad inkomsten faktiskt tillåter, förutsatt att inkomstökningarna de

177

Bakgrund

SOU 2021:101

första åren i arbetslivet följer vanliga mönster, med ökat arbetskrafts- deltagande och höjd lön. Ett större problem är emellertid att det inte är helt ovanligt med ganska betydande variationer i inkomster år från år. Som beskrivits ovan kan det leda till att bidragsskyldiga vissa år kan få betala väsentligt mer än de egentligen har råd att betala, men det kan också leda till att betalningsbeloppen andra år blir väsentligt lägre om underhållsstöd betalas ut. Utöver att det leder till mindre intäkter i underhållsstödet och ett försvagat föräldraansvar för från- levande föräldrar riskerar det också att leda till incitament att ut- nyttja underhållsstödet just när inkomstförhållandena är sådana att betalningsbeloppet blir lågt på grund av låg inkomst för två år sedan. Särlevande föräldrar kan mer eller mindre i samförstånd variera mellan att reglera underhållet med underhållsbidrag vissa år och med underhållsstöd andra år, om det innebär en sammantagen ekonomisk fördel för dem. Mer om ekonomiska incitament att vara i underhålls- stödet nedan. Det bör påpekas att betalningsbeloppet kan fastställas till ett annat belopp än det som inkomsten enligt beslutet om skatt för inkomståret två år bakåt i tiden ger. För detta krävs emellertid att det är uppenbart att den bidragsskyldiga förälderns förvärvsförmåga väsentligt översteg vad som motsvarar den beskattade inkomsten och den enskilde inte kan visa godtagbar anledning till att förvärvs- förmågan inte utnyttjades.

Skillnader i inkomstunderlaget för underhållsstöd och underhållsbidrag

Hur mycket en bidragsskyldig förälder ska betala bestäms i under- hållsstödet som beskrivits ovan av inkomsten två år bakåt i tiden. När ett underhållsbidrag bestäms är det i princip den aktuella inkomsten som avgör hur mycket den bidragsskyldiga föräldern ska bidra med till barnets försörjning. Att den inkomst som ligger till grund för beräkningen av den bidragsskyldigas betalningsansvar hämtas från olika tidpunkter kan ge upphov till ekonomiska incitament att full- göra sin underhållsskyldighet i olika system beroende på hur hög den aktuella inkomsten är jämfört med för två år sedan. Sådana incita- ment påverkar i första hand den bidragsskyldiga. Det kan hävdas att den bidragsskyldiga föräldern har begränsade möjligheter att på- verka om underhållet bestäms genom systemet med underhållsstöd eller genom ett underhållsbidrag. Dock kan den bidragsskyldiga i

178

SOU 2021:101

Bakgrund

vart fall försvåra att ett avtal om underhållsbidrag sluts, och därmed ge boföräldern små möjligheter att välja någon annan lösning än underhållsstöd. Boföräldern har genom sin möjlighet att ansöka om underhållsstöd alltid möjligheten att få rätten till sådant stöd prövat. Underhållsstöd kan visserligen nekas om det finns anledning att anta att en bidragsskyldig förälder ser till att barnet får ett underhåll som minst motsvarar det belopp som skulle betalas ut som underhålls- stöd. Är inte detta kriterium uppfyllt ska underhållsstöd beviljas vilket kan innebära att den bidragsskyldiga föräldern får betala ett högre belopp än vad som hade varit fallet om ett avtal om underhållsbidrag hade ingåtts, till exempel beroende på att den bidragsskyldiga hade högre inkomst tidigare. Det bör påpekas att skillnaderna i vilka in- komster som används vid bestämmandet av ett underhållsbidrag och betalningsskyldigheten i underhållsstödet kan ge upphov till incita- ment både att välja underhållsstöd och underhållsbidrag och incita- menten kan alltså påverka både boföräldern och den bidragsskyldiga.

Skillnader mellan inkomstunderlagen för beräkning av underhållsbidrag och underhållsstöd kan ge upphov till ekonomiska incitament

Det finns inte några uttryckliga regler för hur ett underhållsbidrag ska beräknas mer än vad som följer av FB:s bestämmelser om för- äldrars underhållsskyldighet. Eftersom ett avtal om underhållsbidrag är en civilrättslig överenskommelse, kan ett sådant utformas utifrån vilka principer som helst och det finns dessutom små möjligheter att få insyn i hur de är utformade och därmed beskriva vad typiska avtal innebär och hur vanligt det är med en eller annan utformning. Trots detta finns det vissa grundläggande principer som i vart fall idealt bör ligga till grund för avtalen. Dessa principer har växt fram genom praxis i allmänna domstolar, eftersom frågor om underhåll kan av- göras i domar, i kombination med riktlinjer med mera som används och har använts av myndigheter som ägnar sig åt rådgivning i olika former till föräldrar som önskar komma överens om underhåll.

En sådan princip, om än ofta outtalad, är att det är föräldrarnas nuvarande ekonomiska situation som ligger till grund för fördel- ningen av det ekonomiska föräldraansvaret. Det kan tyckas självklart men innebär dels att det finns en skillnad från det offentligrättsliga underhållsstödets regler för betalningsskyldighet, dels att avtal om

179

Bakgrund

SOU 2021:101

underhållsbidrag i princip skulle behöva justeras löpande för att alltid vara anpassat till den aktuella situationen. Det finns skäl att tro att sådana löpande anpassningar inte generellt eller kanske ens sär- skilt ofta görs. Ett sådant skäl är att praxis har utvecklats så att det i domstol sällan kommer i fråga att jämka, det vill säga förändra be- loppet i ett tidigare avtal eller dom, med mindre än att det är bety- dande förändringar i inkomstförhållanden som uppkommit eller att det är andra förhållanden än inkomsten som förändrats. Detta kan antas ligga i linje med förarbetsuttalanden145 som talar tydligt dels om att det bara är sådana förhållanden som inte kunde förutses i samband med att avtalet ingicks som ska beaktas vid en jämkning, dels att utgångspunkten för bestämmelserna om underhåll är att av- tal ska ligga fast för framtiden för att ge stabilitet åt parternas eko- nomiska planering.

Trots vad som sagts är det i princip och i varje fall i viss utsträck- ning i praktiken så att ett underhållsbidrag, och därmed hur mycket en bidragsskyldig förälder kan behöva betala, grundas på den aktuella ekonomiska situationen. Betalningsskyldigheten i underhållsstödet grundas i stället på inkomsten för två år sedan. Det innebär ofta att en bidragsskyldig förälder som för två år sedan hade lägre inkomst än i dag behöver betala mindre om underhållet regleras via under- hållsstödet än i ett avtal om underhållsbidrag. Flera förhållanden gör att detta inte alltid gäller, främst att underhållsbidragets storlek också beror på relationen mellan den bidragsskyldigas och boförälderns ekonomi. Innebär dock den lägre inkomsten för två år sedan att den bidragsskyldigas betalningsbelopp i underhållsstödet blir lägre än vad motsvarande belopp är om man i ett avtal om underhållsbidrag tar hänsyn till den högre aktuella inkomsten har hen ekonomiska incitament att underhållet regleras via underhållsstödet. Innebär ett avtal om underhållsbidrag inte mer pengar till boföräldern, eller kanske till och med mindre, talar mycket för att föräldrarna mer eller mindre i samförstånd kan välja underhållsstöd. Även om boföräldern av ekonomiska eller andra skäl hellre vill reglera underhållet via ett underhållsbidrag har ändå den bidragsskyldiga föräldern relativt goda möjligheter att, i varje fall för en tid, förmå boföräldern att ändå välja underhållsstöd. Den bidragsskyldiga kan vägra att ingå, eller i varje fall förhala, ett avtal. Att genom en stämning i domstol få beslut om underhållsbidrag är både tidskrävande och kostsamt.

145Prop. 1978/79:12, s. 116.

180

4Utgångspunkter avseende aktuella inkomstuppgifter

4.1Tidigare utredningar

4.1.1Offentliga utredningar

Underhållsstödutredningen 2002–2003

I mars 2002 tillsattes en utredning med uppdrag1 att göra en översyn av den dåvarande lagen (1996:1030) om underhållsstöd. I sitt betänk- ande Ett reformerat underhållsstöd (SOU 2003:42) föreslog utred- ningen bland annat att en inkomstprövning skulle införas för bo- föräldrar vid mottagande av underhållsstöd. Utredningen föreslog också att Försäkringskassan skulle kunna träda in i barnets rätt till underhållsbidrag vid inkomster från utlandet. Någon inkomstpröv- ning för boföräldrar infördes emellertid inte.

Utredningen övervägde också, utan att lämna förslag, olika meto- der för att betalningsskyldighet skulle kunna baseras på en mer aktuell inkomst än den som bidragsskyldig hade för två år sedan. Utredningen förordade att det fortsatta arbetet med att överväga en betalningsskyldighet baserad på aktuella inkomster skulle inriktas på ett alternativ som innebar att den senaste inkomsten enligt beslut om slutlig skatt, uppräknad med ett index som motsvarar en genom- snittlig löneutveckling sedan dess, skulle ligga till grund för betal- ningsbeloppet. Betalningsbeloppet skulle dock kunna jämkas, det vill säga ändras, om inkomsten sedan dess förändrats på ett mera markant sätt. När den faktiska inkomsten sedan fastställdes i ett beslut om slutlig skatt skulle den faktiska betalningsskyldigheten fastställas och den bidragsskyldiga skulle få betala in vad som eventuellt fattas

1Dir. 2002:39.

181

Utgångspunkter avseende aktuella inkomstuppgifter

SOU 2021:101

eller få överskjutande belopp tillbaka på motsvarande sätt som gäller i bostadsbidraget.

Bakgrunden till utredningens överväganden om att använda aktuell inkomst var dels att staten går miste om återbetalningar i många fall eftersom en två år gammal inkomst ofta är lägre än den nuvarande, dels att det nuvarande systemet innebär svårigheter för bidragsskyl- diga i de fall inkomsten minskat mer påtagligt. Utredningen hade låtit dåvarande Riksförsäkringsverket (RFV) jämföra den aktuella inkomsten under ett år med den inkomsten som låg till grund för betalningsbeloppet för betalningsskyldiga. Undersökningen visade att knappt 60 procent av de betalningsskyldiga inte skulle ha påver- kats alls eller mycket lite om betalningsskyldigheten grundats på den aktuella inkomsten i stället. Med liten eller ingen påverkan av be- talningsbeloppet menades att beloppet skulle ha ändrats med mindre än 100 kronor per barn och månad. Drygt 20 procent av de bidrags- skyldiga hade dock så pass stor förändring av inkomst att betalnings- beloppet hade förändrats med 300 kronor eller mer per barn och månad. Av dessa hade drygt en tredjedel fått sänkt inkomst och knappt två tredjedelar fått höjd inkomst. Ungefär samma proportioner mellan höjd och sänkt inkomst gällde även bland dem som skulle ha fått ett förändrat betalningsbelopp mellan 100 kronor och 300 kronor per barn och månad.

Månadsuppgiftsutredningen 2009–2011

I oktober 2009 tillsattes en utredning med uppdrag2 att ta fram ett förslag om att arbetsgivare med flera ska lämna uppgift om lön och skatteavdrag på arbetstagarnivå varje månad (månadsuppgift). Syftet med förslaget om månadsuppgifter är att arbetsgivarnas uppgifts- lämnande till olika myndigheter effektiviseras. Det ska ske genom att uppgiftslämnandet samordnas, att servicen till enskilda utökas, att myndigheternas kontrollmöjligheter förbättras och att korrekta inkomstrelaterade ersättningar lämnas från välfärdssystemen. I sitt betänkande Månadsuppgifter – snabbt och enkelt (SOU 2011:40) läm- nade utredningen förslag om att uppgift om utgiven ersättning och förmån som utgör intäkt i inkomstslaget tjänst skulle lämnas varje månad till Skatteverket. Månadsuppgiften skulle innehålla samma

2Dir. 2009:91.

182

SOU 2021:101

Utgångspunkter avseende aktuella inkomstuppgifter

uppgifter som de som dittills lämnats i den årliga kontrolluppgiften för intäkt i inkomstslaget tjänst. Månadsuppgiften skulle dessutom innehålla uppgift om det i den utgivna ersättningen ingår sjuklön eller kompletterande ersättningar i samband med sjukdom eller för- äldraledighet. Om ersättningen avsåg annan tid än den aktuella måna- den skulle uppgiftslämnaren ange detta samt vilken period ersättningen avsåg. Förslaget innebar också att bland annat Försäkringskassan skulle få tillgång till de inlämnade uppgifterna i sin handläggning och särskilt i sina kontroller.

Bakgrunden till uppdraget och utredningens förslag var bland annat att Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT-delega- tionen) i juli 2008 lämnade sitt betänkande Rätt och riktigt, Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2008:74). Syftet med delegationens arbete var att minska felaktiga utbetal- ningar från välfärdssystemen. Delegationen ansåg att ett elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter var av stor vikt och föreslog att månadsuppgifter om lön på individnivå skulle införas.

Utredningen om ekonomi och föräldrasamarbete vid särlevnad 2009–2011

I juni 2009 tillsattes en utredning med uppdrag3 att göra en översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar. Utredningen föreslog i sitt betänkande Fortsatt föräldrar – om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU 2011:51) bland annat införandet av bostadsbidrag vid växelvis boende och avskaffande av underhållsstöd vid växelvis boende. Ut- redningen bedömde att den nuvarande utformningen av underhålls- stödet borde förändras eftersom staten genom underhållsstödet i stor utsträckning hade kommit att ta över föräldrarnas primära underhålls- skyldighet. Reglering av underhållet genom underhållsstödet ledde i många fall till att barnet fick ett lägre underhåll än vad det skulle få om ett underhållsbidrag i stället hade fastställts. En rad orsaker till skillnader mellan underhållsbidrag och underhållsstöd lyftes fram, bland annat det faktum att betalningsbeloppet i underhållsstödet baseras på en två år gammal inkomst. Underhållsstödet ansågs också vara starkt normerande för överenskommelser om underhållsbidrag.

3Dir. 2009:56.

183

Utgångspunkter avseende aktuella inkomstuppgifter

SOU 2021:101

Även det ledde till att underhållet många gånger var lägre än vad som skulle ha varit fallet om det hade fastställts utifrån barnets indivi- duella behov, föräldrarnas samlade överskott och en fördelning efter var och en av föräldrarnas ekonomiska förmåga. Något förslag till ny utformning lämnades dock inte.

Utredningen om överskuldsättning 2012–2013

I juni 2012 tillsattes en utredning med uppdrag4 att föreslå en åtgärds- inriktad strategi för att motverka skuldsättning. Uppdraget omfattade att analysera de problem som olika grader av skuldsättning medför för enskilda personer, närstående och samhället i stort, särskilt för barn och unga i överskuldsatta familjer, samt kartläggning av vanliga orsaker till allvarlig skuldsättning. Utredningen lämnade i sitt be- tänkande Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78) inte några konkreta förslag i här relevanta delar men framhöll bland annat vilka fördelar ett system med månadsuppgifter skulle kunna inne- bära för att motverka överskuldsättning till följd av exempelvis bo- stadsbidraget och underhållsstödet. Utredningen ansåg också att de myndigheter som överlämnade flest fordringar till Kronofogden borde få ett särskilt ansvar genom att återrapportera till regeringen om de skulder som uppstår och föreslå åtgärder för att reducera upp- komsten av dessa.

Utredningen konstaterade i sitt betänkande att ett gemensamt problem ur överskuldsättningssynpunkt, för flera olika offentlig- rättsliga system, var att stöden bygger på den bidragsberättigades inkomster. Inkomsterna kunde variera över tid, samtidigt som kon- trolluppgifterna den utbetalande myndigheten tog del av kunde vara upp till två år gamla. Det gällde till exempel studiemedel, under- hållsstöd och bostadsbidrag. Mycket kunde enligt utredningen hinna hända med den bidragsberättigades inkomst mellan bidragstillfälle och avstämning. Konsekvenserna drabbade staten, som riskerade att betala ut felaktiga belopp och få ägna tid och resurser åt att hantera problemen som uppstår. Utredningen konstaterade dock att systemet framför allt drabbade de personer som drogs in i en skuldsituation vilken innebar att de riskerade att bli återbetalningsskyldiga och restförda hos Kronofogden.

4Dir. 2012:31.

184

SOU 2021:101

Utgångspunkter avseende aktuella inkomstuppgifter

4.1.2Myndighetsrapporter

Inspektionen för socialförsäkringens rapport

Kontroller i handläggningen av bostadsbidrag (ISF 2016:7)

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) granskade på eget initiativ hur Försäkringskassan arbetade med kontroller för att få korrekta och fullständiga beslutsunderlag inför beslut om bostadsbidrag. Rap- porten belyser förutsättningarna för handläggningen av bostads- bidrag och identifierar vilka de största svårigheterna är. Vidare dis- kuteras olika alternativ för hur bostadsbidraget kan förbättras. Det handlar om förslag på förbättringar som kan göras inom ramen för nuvarande system och förbättringar som underlättas av vissa föränd- ringar i regelverket. Eftersom omfattningen av återbetalningskrav inom förmånen till stor del är avhängig förmånens grundkonstruk- tion med preliminärt och slutligt bostadsbidrag finns enligt ISF:s mening ytterligare en möjlighet, nämligen att regelverket reformeras från grunden.

ISF lämnade några rekommendationer i den situation inga regel- ändringar skulle genomföras. Bland annat rekommenderade ISF att resursfördelningen och styrningen skulle vara sådan att förutsätt- ningarna förbättrades för att göra fler kontroller där det anses behövligt och snabbare åtgärda impulser om ändrade förhållanden. Det var vik- tigt att handläggningen anpassades och organiserades i förhållande till hur stora återbetalningskrav som uppstod. Resurserna för handlägg- ningen behövde ställas mot de kostnader som uppstod genom att fel belopp betalades ut eller att bostadsbidrag betalades ut till personer som inte hade rätt till bidraget. Kostnaderna behövde också ställas mot de problem som återbetalningskrav kunde förorsaka de försäkrade.

ISF lämnade också rekommendationer om att en löpande pro- aktiv uppföljning av inkomster borde ske. Inom ramen för nuvarande system skulle en löpande uppföljning av låga inkomster göra att åter- betalningskraven vid slutavstämningen inte skulle behöva bli så stora. Behovet av uppföljning skulle kunna bestämmas och anpassas utifrån mottagarens faktiska inkomstförhållanden och tidigare inkomst- historik. Införande av månadsuppgifter skulle underlätta denna han- tering väsentligt.

ISF ansåg att dessa rekommendationer i viss utsträckning skulle förbättra situationen med problematiska återbetalningskrav. För att i större utsträckning undanröja de problem som finns inom bostads-

185

Utgångspunkter avseende aktuella inkomstuppgifter

SOU 2021:101

bidraget kunde reformer av förmånen övervägas. Ett sätt som borde utredas vidare och som skulle lösa åtminstone en del av problemen var enligt ISF att basera beslutet om slutligt bostadsbidrag på den faktiska inkomsten under respektive månad. Då skulle en arbetslös person eller en studerande som fått arbete under senare delen av året inte behöva betala tillbaka bostadsbidrag i de fall de hade under- skattat de inkomster som de fått senare. Bostadsbidraget skulle då beviljas per år men inte beräknas utifrån inkomsten i genomsnitt för hela året utan baseras på inkomsten under respektive månad. Svårig- heterna att långsiktigt uppskatta framtida inkomster skulle finnas kvar vid ansökningstillfället. Men om mottagaren sedan fått större inkomster, skulle hen inte behöva betala tillbaka något av bostads- bidraget som hen fått för månaderna innan inkomstförändringen.

Försäkringskassans skrivelse Ett moderniserat bostadsbidrag 2018

I januari 2018 överlämnade Försäkringskassan en skrivelse till reger- ingen med förslag om ett moderniserat bostadsbidrag. Förslaget innebar att bostadsbidraget skulle betalas ut slutligt på en gång. Där- med skulle inga avstämningskrav uppkomma och risken för skuld- sättning hos en ekonomiskt utsatt grupp skulle minska. Förslaget byggde på tillgång till information i arbetsgivardeklarationer.

Försäkringskassan redogjorde i skrivelsen för de problem som finns med dagens regelverk. Framför allt ansåg Försäkringskassan att det var bidragets konstruktion som orsakade återkrav och skuld- sättning. Drygt 10 procent av det utbetalade beloppet krävdes till- baka på grund av att det preliminära bidraget hade varit för högt.

Bostadsbidraget var enligt Försäkringskassan den i särklass största förmånen i Försäkringskassans fordringsstock, en fordringsstock som hade vuxit kraftigt under det senaste decenniet. Enligt en mät- ning den 31 december 2012 stod bostadsbidragen för drygt en tredje- del av fordringsstocken, vilket tydde på att skulder till Försäkrings- kassan på grund av bostadsbidrag år 2016 översteg en miljard kronor, exklusive räntor och avgifter. Risken med ett bidrag där inkomster ska uppskattas i förväg och sedan stämmas av nästan två år senare är att uppskattningen slår fel. Eftersom bidraget riktas till ekonomiskt utsatta är risken stor att det utbetalade bidraget redan använts och att det inte finns någon buffert för att återbetala bidraget. Försäk-

186

SOU 2021:101

Utgångspunkter avseende aktuella inkomstuppgifter

ringskassan konstaterade att inget annat stöd inom socialförsäk- ringen stäms av på samma sätt.

Förslaget innebar att bostadsbidraget skulle betalas löpande en månad i efterskott. Bidrag skulle kunna lämnas som längst i tolv månader och som kortast i en månad. Den bidragsgrundande inkoms- ten skulle för inkomst av tjänst beräknas som ett genomsnitt på de tre senaste månaderna för vilka inkomster från arbetsgivardeklarationer fanns tillgängliga. Detsamma skulle gälla för vissa andra inkomster som Försäkringskassan kunde hämta in automatiskt eller som skulle uppges av den enskilda. För inkomst av näringsverksamhet och kapital och viss annan beskattningsbar inkomst skulle belopp hämtade från det senaste beslutet om slutlig skatt användas, dividerad med tolv. Möjligheten att göra avdrag, till exempel reseavdrag, på inkomst av tjänst skulle avskaffas. För att undvika missbruk föreslog Försäkrings- kassan att hushåll med en bidragsgrundande inkomst på 500 000 kro- nor eller mer under ett kalenderår skulle sakna rätt till bidrag.

Några närmare beräkningar av de ekonomiska konsekvenserna redovisades inte, dock bedömde Försäkringskassan att de minskade administrativa kostnaderna skulle vara större än de ökade bidrags- kostnaderna.

Riksrevisionens rapport

Återkrav av bostadsbidrag – lätt att göra fel (RiR 2018:4)

I februari 2018 lämnade Riksrevisionen rapporten om granskningen av Försäkringskassans återkrav av bostadsbidrag. Riksrevisionen be- dömde i rapporten att grundkonstruktionen av bostadsbidraget med preliminära bidrag och sent liggande inkomstavstämning var huvud- orsaken till att återkrav var vanliga och ofta ledde till skuldsättning och ekonomiska besvär för mottagarna.

Riksrevisionens analys visade att antalet återkrav hade ökat och att en allt större andel av bostadsbidragstagarna fick återkrav. De som i störst utsträckning drabbades av återkrav tillhörde de som hade lägst ekonomisk standard. För dessa uppgick återkravsbeloppen till en betydande del av den disponibla inkomsten. I de fall återkrav inte betalades i tid ledde de till att hushåll fick en kvarvarande skuld. En femtedel av återkraven förblev obetalda efter påminnelsen och dessa hushåll betraktades då som skuldsatta.

187

Utgångspunkter avseende aktuella inkomstuppgifter

SOU 2021:101

Det var vanligare att hushåll med sämre ekonomi och högre åter- kravsbelopp blev skuldsatta av sitt återkrav. Det var också vanligare att de som fick skulder av återkrav hade en högre grad av bland- inkomster som exempelvis förvärvsinkomst i kombination med sjuk- penning. Detta utmärkte också de hushåll som fick upprepade skulder av återkrav, jämfört med de som inte hade haft skulder av återkrav tidigare år. Drygt en fjärdedel av de hushåll som fick återkrav av bostadsbidrag 2013–2017 hade haft ett återkrav av bostadsbidrag även tidigare år. Resultaten pekade vidare mot att det fanns ett starkt samband mellan att få skuld av ett återkrav och att ha haft skuld av återkrav tidigare år. Denna typ av inlåsning var enligt Riksrevisionens bedömning särskilt allvarlig, eftersom bostadsbidragstagarna i högre grad var ekonomiskt utsatta än övriga befolkningen.

Riksrevisionen rekommenderade bland annat regeringen att ini- tiera en översyn av regelverket, med Försäkringskassans ovan redo- visade förslag som viktig utgångspunkt, men med en bredare ansats.

4.2Utredningens utgångspunkter

Målen för stöden

Bostadsbidrag och underhållsstöd är viktiga förmåner inom den eko- nomiska familjepolitiken. Målet för den ekonomiska familjepolitiken är att den ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. Den ekonomiska familjepolitiken ska även bidra till ett jämställt föräldraskap.

I Försäkringskassans rapport Barnhushållens ekonomi – Resultat- indikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 20215 framgår att stöden inom den ekonomiska familjepolitiken år 2020 bidrar med 9 procent av barnhushållens disponibla inkomst. Av dessa kom 4 procentenheter från generella bidrag (främst barnbidrag inklusive flerbarnstillägg) och 2 procentenheter från behovsprövade bidrag (där bland annat bostadsbidrag och underhållsstöd ingår). Resten av bidraget till den disponibla inkomsten kommer från föräldraförsäkringen.

Ensamstående med barn är generellt mer beroende av stöden och då särskilt de behovsprövade bidragen. För ensamstående med två

5Dnr FK 2021/000490. Publicerad 2021-05-25.

188

SOU 2021:101

Utgångspunkter avseende aktuella inkomstuppgifter

barn eller fler står de behovsprövade bidragen för 10 procent av den disponibla inkomsten och alla stöden för sammanlagt 19 procent. Sammanboende med barn får generellt en lägre andel av sin inkomst från den ekonomiska familjepolitiken. Sammanboende med tre barn eller fler är dock ett undantag. De får 14 procent av sin disponibla inkomst från stöden, men då främst från de generella bidragen vilka uppgår till 8 procent.

Sett över en 20-årsperiod har den ekonomiska familjepolitiken haft minskad betydelse för barnhushållens ekonomi, även om bidra- gens betydelse de senaste cirka fem åren legat relativt stabil. Minsk- ningen har skett helt bland dem med låg inkomst, medan de med högre inkomst har haft ungefär lika stor andel av sin inkomst från stöden under hela perioden. Orsaken till det är att de generella och behovsprövade bidragen inte har förändrats i sådan takt att de kom- penserat för den allmänna pris- och löneutvecklingen.

De främsta konsekvenserna av den utveckling som beskrivits ovan kan sammanfattas med figur 4.1.

Figur 4.1 Andel (i procent) hushåll med relativ låg ekonomisk standard när familjeersättningarna räknas bort, åren 1999–2020

Personer 0–64 år

Källa: Försäkringskassan Barnhushållens ekonomi – Resultatindikatorer för den ekonomiska familje- politiken 2021.

Oavsett vad som i övrigt kan sägas om den ekonomiska familje- politikens måluppfyllnad visar det som beskrivits att utvecklingen under de senaste 20 åren inneburit att allt fler hushåll med barn har

189

Utgångspunkter avseende aktuella inkomstuppgifter

SOU 2021:101

en låg ekonomisk standard. Den fördelningsmässiga träffsäkerheten i stöden, och då särskilt de behovsprövade stöden, är inte tillräcklig för att avhjälpa bristen på inkomst i relation till den försörjnings- börda som hushåll med barn har.

Vid sidan av att vara ett viktigt instrument i den ekonomiska familjepolitiken kan bostadsbidraget också ha betydelse inom bo- stadspolitiken. Det övergripande målet för samhällsplanering, bostads- marknad, byggande och lantmäteriverksamhet (del av utgiftsområde 18) är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveck- ling underlättas. Målet är också långsiktigt väl fungerande bostads- marknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bo- städer som svarar mot behoven.

Det är med utgångspunkt i denna målformulering svårt att direkt härleda vilken roll bostadsbidraget skulle kunna spela. Indirekt torde dock fortfarande de mål gälla som tidigare varit uttalade för bostads- politiken, med lite olika formuleringar. Bostadspolitiken bör skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader6. I utredningens direktiv anges att det i uppdraget ingår att utreda hur den bostadspolitiska målsättningen med bidraget ”att ge ekonomiskt svaga hushåll möjlighet att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder” kan upprätthållas.

En viktig fråga för att uppnå målen ligger i att det ska finnas tillgång till ”goda” bostäder för alla och kostnaderna för dessa bör vara rimliga för olika segment på bostadsmarknaden. Här kan bidrag till bostadskonsumtion ha en viktig roll att spela, särskilt för de två grupper som i dag har rätt till bostadsbidrag, nämligen unga och hushåll med barn. Unga är i stor utsträckning nya på bostadsmark- naden samtidigt som de kanske ännu inte är etablerade på arbets- marknaden och därför har svag ekonomi eller osäker inkomst. Ett bostadsbidrag kan i denna situation dels göra att en bostad över huvud taget kan efterfrågas, dels skapa större trygghet för en hyres- värd att hyra ut bostäder till målgruppen.

För målgruppen hushåll med barn är motivet delvis ett annat. Även föräldrar kan förstås ha svag ekonomi och osäker inkomst, men det gäller även andra vuxna. Motivet för ett bostadsbidrag till hushåll med barn är kanske snarare att vad som är att betrakta som

6Just denna formulering hämtad från prop. 1997/98:119.

190

SOU 2021:101

Utgångspunkter avseende aktuella inkomstuppgifter

en god bostad är olika beroende på om ett hushåll har barn eller inte. Främst innebär barn, särskilt om de är flera, högre bostadskostnad eftersom den goda bostaden behöver ha större yta och flera rum. Även med samma inkomst som hushåll utan barn innebär det förstås att bostadskostnaden i många fall kommer att ta en betydande andel av den disponibla inkomsten i anspråk. Utöver att högre bostads- kostnader kan motivera bidrag till bostadskonsumtion för hushåll med barn är rimligen också en bostadspolitik med mål om en god bostad för alla i hög grad en fråga om just hushåll med barn, snarare än hushåll utan barn.

Trots vad som sagts ovan är det utredningens uppfattning att ett bostadsbidrag av den omfattning som stödet är i dag inte har någon nämnvärd roll i uppfyllandet av bostadspolitikens mål. Varken som målet är formulerat i dag eller som det varit formulerat tidigare. Främst beror det på att bristen på bostäder utgör det största hindret för att alla ska kunna efterfråga en god bostad. Detta gäller särskilt för unga och hushåll med barn. Men det beror också på att bo- stadsbidraget, i synnerhet då bara den del av bidraget som avser bo- stadskostnader beaktas, sällan är tillräckligt för att ge ett hushåll tillgång till en god bostad om inte den egna inkomsten i sig är till- räcklig, eller i vart fall nära tillräcklig. Det sistnämnda beror delvis också på den rådande bostadsbristen, men även på att många hyres- värdar inte godtar bostadsbidrag som inkomst när hyresvillkoren prövas. Beloppet som kan betalas ut i bidrag är också ofta inte till- räckligt för att komma över de inkomstkrav som ställs. Att bostads- bidraget inte bidrar nämnvärt till bostadspolitiken i dag är emellertid i hög grad beroende på att den del av bostadskostnaden som kan ge bidrag är på en relativt låg nivå. Skulle bidragen höjas och ha en tyd- ligare inriktning på bostadskostnader skulle bostadsbidragets bety- delse kunna förändras.

Den temporala träffsäkerheten

Både underhållsstödet och bostadsbidraget är som nämnts behovs- prövade. Hög träffsäkerhet i sådana stöd förutsätter att det fördelas efter behov, det vill säga till dem som har behov och mer till dem med större behov än till dem med mindre. Behovet av stöd kan variera över tid. Dagens regelverk vad gäller bostadsbidrag innebär

191

Utgångspunkter avseende aktuella inkomstuppgifter

SOU 2021:101

att rätt till bidrag finns om ett hushåll under ett kalenderår har låga inkomster. Den som dock har låga eller mycket låga inkomster under exempelvis ett halvår men högre inkomster under det andra halvåret har inte rätt till mer bidrag under den tid inkomsten är låg. Hushållet kan till och med sakna rätt till bidrag under det första halvåret trots att behovet av bidrag är stort. Detta ger upphov till problem med träffsäkerheten i bidraget.

Det kan argumenteras att den som har höga inkomster under en del av året förväntas använda en del av dessa inkomster under de delar av året då inkomsten är låg. Ett sådant argument blir dock svagt i en situation då inkomsten först är låg för att sedan bli högre. Detta helt enkelt eftersom de högre inkomsterna inte kan användas under tiden med låg inkomst eftersom de ännu inte tjänats in. Även i en situation med varierande inkomst, där högre inkomster intjänas under vissa perioder och lägre inkomster under perioder därefter, är argu- mentet bristfälligt med tanke på målgruppen för bidraget.

Även med bidrag har merparten av bidragshushållens små ekono- miska marginaler. Trots att en utjämning av bidraget över kalender- året alltså innebär att bidraget ”överkompenserar” hushållet under tid med lite högre inkomster innebär de begränsade ekonomiska marginalerna att det sannolikt är svårt att lägga undan pengar för de månader när bidraget i stället ”underkompenserar” hushållet. Ett bi- drag som bättre tar hänsyn till en mer aktuell inkomst än den som gäller för ett helt kalenderår skulle därför öka träffsäkerheten genom att bättre svara mot det aktuella behovet. Den temporala träffsäker- heten skulle öka.

En annan del av problemen med träffsäkerheten i bidraget hänger samman med att det finns ett stort så kallat mörkertal. Mörkertalet innebär att det finns en relativt stor grupp som inte söker bostads- bidrag trots att deras inkomster tyder på att de skulle ha rätt till bidrag. Detta kan ha flera orsaker.

En orsak som ofta lyfts fram hänger samman med det faktum att bidraget baseras på inkomster som är okända vid ansökningstidpunk- ten. Om ett hushåll med låga inkomster ansöker om bidrag och anger att de förväntar sig att ha samma inkomst även framöver riskerar de att bli återbetalningsskyldiga om inkomsten därefter höjs, detta efter- som rätten till bidrag då minskar. Rädslan för sådana krav på åter- betalning brukar lyftas fram som en viktig förklaring till mörkertalet.

192

SOU 2021:101

Utgångspunkter avseende aktuella inkomstuppgifter

Dagens regelverk när det gäller att bestämma betalningsbelopp för bidragsskyldiga föräldrar lider av ännu större problem när det gäller temporal träffsäkerhet. Betalningsbeloppet bestäms normalt utifrån den inkomst som intjänades under det kalenderår som ligger två år före det år som beloppet ska betalas. Även här används in- komsten under ett helt kalenderår, och betalningsbeloppet är det- samma under tolv månader, trots att betalningsförmågan kan variera om inkomsten varierar. En större orsak till problemen med inkomst- underlaget är att det är mycket inaktuellt.

För den som inte har en helt jämn inkomst över tid är inkomsten för två år sedan inte en bra indikator för inkomsten i dag. Det är vanligare att inkomsten i dag är högre än den var för två år sedan än tvärtom, i alla fall för personer i den ålder då man normalt har barn som det finns en underhållsskyldighet för. Det innebär att betal- ningsbeloppet i många fall blir lägre än om det i stället baserats på en aktuell inkomst. Eftersom ett civilrättsligt underhållsbidrag normalt baseras på aktuell inkomst kan också det lägre betalningsbeloppet göra underhållsstödet mer attraktivt i relation till ett avtal om under- hållsbidrag.

Ett i många avseenden ännu värre problem med att basera betal- ningsbeloppet på en gammal inkomst är emellertid när inkomsten i dag är betydligt lägre än den var för två år sedan. Den som förlorat hela eller betydande delar av sin inkomst får med dagens regelverk ett betalningskrav som hen kan få mycket svårt att klara. Den bidrags- skyldiga kan visserligen ansöka om anstånd, men den uppkomna skulden ska förr eller senare betalas, om inte eftergift beviljas. Även i underhållsstödet finns det således starka skäl att öka den temporala träffsäkerheten vid bestämmande av betalningsbelopp. Detta kan åstadkommas med ett mer aktuellt inkomstunderlag.

Skuldsättning

De problem som beskrivits ovan avseende bristen på temporal träff- säkerhet i såväl bostadsbidraget som i beräkningen av betalnings- belopp i underhållsstödet får en mycket allvarlig konsekvens i skuld- sättning. Av alla som har bostadsbidrag får mer än en tredjedel mer i preliminärt bostadsbidrag än vad som fastställs slutligt, när inkoms- terna stämts av mot beslut om slutlig skatt. Cirka två tredjedelar av

193

Utgångspunkter avseende aktuella inkomstuppgifter

SOU 2021:101

dem som fått ett krav att betala tillbaka klarar inte av att betala skulden på förfallodagen.

Knappt 58 000 frånlevande föräldrar var i december 2020 betal- ningsskyldiga för underhållsstöd. Nästan 35 000 av dessa, eller drygt 60 procent, hade en skuld. Det vill säga hade återstående betalnings- belopp från tidigare som ännu inte reglerats. Många av dessa skulder går vidare till indrivning hos Kronofogden.

En viktig utgångspunkt för utredningens arbete är att komma till- rätta med denna svåra skuldproblematik. Om bostadsbidraget inte längre baseras på framtida inkomster och därmed inte heller behöver stämmas av på det sätt som dagens system med preliminära bostads- bidrag kräver, bör det innebära väsentligt färre problem. Att bestämma betalningsskyldigheten med ett mer aktuellt inkomstunderlag i under- hållsstödet bör på motsvarande sätt komma till rätta med den del av skuldproblematiken i underhållsstödet som hänger samman med lägre inkomster vid betalningstillfället än tidigare år. En anpassning av betalningsbeloppet till den aktuella inkomsten bör därutöver minska risken för betalningsproblem under perioder med lägre inkomster för de som har varierande inkomster.

Införandet av arbetsgivardeklarationer på individnivå

har gett nya förutsättningar att använda aktuella inkomstuppgifter

Regeringen föreslog i propositionen Uppgifter på individnivå i arbets- givardeklarationen7 att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag ska redovisas på individnivå i arbetsgivardeklara- tionen som lämnas månadsvis till Skatteverket i stället för årligen i en kontrolluppgift. Det föreslagna regelverket har antagits av riks- dagen8 och tillämpas sedan den 1 juli 2018 när det avser vissa arbets- givare som ska föra personalliggare och från och med den 1 januari 2019 för övriga.

De månadsuppgifter om inkomst som görs tillgängliga genom de månatliga arbetsgivardeklarationerna på individnivå innehåller bara uppgifter om inkomstslaget tjänst. Således kommer många av de uppgifter som i dag ingår i inkomstunderlaget även fortsättningsvis bara finns tillgängliga som helårsuppgifter i samband med beslut om slutlig skatt. Två faktorer gör dock att problemet med att bara en typ

7Prop. 2016/17:58.

8Bet. 2016/17:SkU21, rskr. 2016/17:25.

194

SOU 2021:101

Utgångspunkter avseende aktuella inkomstuppgifter

av inkomst kommer att finnas tillgänglig som månadsuppgifter inte ska överdrivas. För det första är det rimligt att anta att den absoluta merparten av förmånernas målgrupper saknar de andra typerna av inkomster. För det andra kan många beslut fattas utan kunskap om övriga inkomster. För den som har en hög inkomst av tjänst som redan den innebär att bostadsbidrag inte ska betalas ut behövs inget ytterligare inkomstunderlag. Detsamma gäller om inkomsten av tjänst innebär att betalningsskyldigheten för underhållsstöd motsvarar hela det utbetalade underhållsstödet.

Som huvudregel omfattar en redovisningsperiod en kalendermånad. Även om det kommer att finnas tillgång till uppgifter om inkomst av tjänst på månadsbasis för de flesta individer behöver vissa frågor hanteras även när det gäller dessa inkomster. Finns det inkomster i inkomstslaget tjänst som inte kommer att framgå i någon arbets- givardeklaration? Hur hanteras inkomster som beskattas i ett annat land? Finns det skäl att ta hänsyn till att de inkomster som kommer att redovisas månadsvis är bruttoinkomst före avdrag? Vad händer om arbetsgivare inte lämnar uppgifter i arbetsgivardeklarationer eller lämnar felaktiga uppgifter? Hur ska ändring av tidigare lämnade upp- gifter hanteras?

Huvudregeln är att den som har betalat ut ersättning för arbete och ersättning som jämställs med ersättning för arbete som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för ska lämna arbetsgivardeklaration Även den utbetalare som gjort skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det ska lämna arbetsgivardeklaration. Som ersättning för arbete räknas även bland annat. pension, livränta som inte är ersättning för avyttrade tillgångar, engångsbelopp på grund av personskada och sjukpenning.

I inkomstslaget tjänst gäller den så kallade kontantprincipen. Det innebär att inkomster ska tas upp till beskattning som intäkt det be- skattningsår då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del. På motsvarande sätt gäller kontantprincipen för avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter. Avgiftsunderlaget är de avgiftspliktiga ersättningar som har utgetts under kalendermånad.

Att gå över till att använda månadsuppgifter från dagens kalender- årsuppgifter får konsekvenser som behöver bestämmas och bedömas. Likaså behöver konsekvenser och bedömningar göras för att gå över till inkomstuppgifter som lämnats av en arbetsgivare från uppgifter som fastställts av Skatteverket.

195

Utgångspunkter avseende aktuella inkomstuppgifter

SOU 2021:101

En övergång till regler baserade på månadsinkomster i stället för årsinkomster får ekonomiska konsekvenser (för staten och individer) även om inga andra förändringar görs av regelverket. Bidragstagare som kontinuerligt har bostadsbidrag och har varierande inkomster över året kommer i vissa situationer att kunna få ett lägre samman- lagt bidrag än med nuvarande regler. Det gäller om inkomsten för vissa månader understiger det belopp som innebär att avräkning av bidraget görs. På motsvarande sätt kan den som är bidragsskyldig och har varierande inkomster i vissa fall bli skyldig att betala mer om inkomsten vissa månader understiger förbehållsbeloppet. Vissa kan få högre bostadsbidrag jämfört med nuvarande situation om inkomsten ibland överstiger den högsta inkomst för vilken bidrag fortfarande kan lämnas men ibland är lägre. Den som är underhållsskyldig kan få betala mindre om inkomsten ibland överstiger det belopp som gör att betalningsskyldigheten motsvarar hela det utbetalade underhålls- stödet men inkomsten andra månader är lägre.

Observera att detta inte nödvändigtvis bör betraktas som oönskade konsekvenser, utan utgör en följd av att principen för bestämning av bidragets respektive betalningsskyldighetens storlek förändras. Ett sätt att minska genomslaget av enskilda månaders inkomstökningar eller -sänkningar är att beräkna bidrags- och betalningsgrundande in- komst genom att beräkna ett genomsnitt av flera månaders inkoms- ter. Försäkringskassans tidigare förslag till bostadsbidrag baserat på månadsuppgifter innebar att bidraget baserades på genomsnittet av tre inkomstmånader.

Nackdelen med att basera inkomstunderlaget på flera månaders inkomster, som förstärks ju fler månader som används, är att det blir en sämre tidsmässig koppling mellan inkomsten och utbetalning av bidrag respektive krav på inbetalning. För den som får försämrad inkomst skulle det dröja längre tid innan bostadsbidraget ökar till den nivå som behovet motsvarar vid lägre inkomst. För den som får för- bättrad inkomst skulle bidraget under längre tid fortsätta att betalas ut på en nivå som överstiger behovet. På motsvarande sätt får den som får försämrad inkomst betalningskrav som är höga i förhållande till aktuell inkomst medan den som får höjd inkomst får betalnings- krav som är lägre än de som motsvaras av den aktuella inkomsten.

196

5Utblick mot de nordiska grannländerna

5.1Allmänt

I detta avsnitt redovisas en jämförelse med våra nordiska grannländer Danmark, Norge och Finland. Danmark och Norge har de senaste tio åren genomfört reformer där stora delar av trygghetssystemens administration samlats inom en statlig organisation. I båda dessa län- der är motsvarigheterna till de välfärdssystem som i Sverige admi- nistreras av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Pensions- myndigheten samt ekonomiskt bistånd i hög grad samlade inom en statlig organisation. I Finland togs ett nationellt inkomstregister i bruk 2019. Bildandet av inkomstregistret hör till ett projekt i digita- liseringen av de offentliga tjänsterna. I registret samlas uppgifter om utbetalda löner, pensioner och förmåner. I alla tre länder används månadsuppgifter från tjänst på olika sätt för att underlätta att betal- ningar från stat till enskild blir korrekta.

5.2Danmark

I Danmark är det sedan den 1 januari 2008 obligatoriskt för arbetsgivare att månadsvis rapportera utbetalning av lön till den danska skatte- förvaltningen genom det elektroniska systemet eIndkomst (obliga- torisk månadsuppgift). Det är ett registersystem där arbetsgivaren löpande minst en gång i månaden rapporterar in lönerelaterade upp- lysningar för varje enskild anställd. Syftet med eIndkomst är bland annat att öka andelen korrekta utbetalningar och öka effektiviteten i förvaltningen genom att antalet korrekta beslut byggda på riktiga och fullständiga beslutsunderlag ska öka. En anpassning av vilka upp- gifter som ska lämnas har gjorts för att kunna fylla de behov som

197

Utblick mot de nordiska grannländerna

SOU 2021:101

flera olika myndigheter kan ha. Genom eIndkomst får myndigheter och kommuner tillgång till uppgifter på individnivå löpande under året i stället för vid årets slut.

eIndkomst fungerar i korthet på följande sätt. Arbetsgivare regi- strerar nyanställda genom eIndkomst och lämnar där uppgifter på arbetstagarnivå. Systemet summerar inrapporterade skatter och av- gifter samt vidarebefordrar summorna till uppbördssystemet där av- stämning sker mot inbetalda belopp. Skatteavdraget gottskrivs den anställde löpande i takt med att månadsuppgifterna kommer in. Om arbetstagaren upptäcker fel i inrapporterad månadslön eller avdragen skatt måste hen vända sig till arbetsgivaren som i sin tur ser till att rätt belopp rapporterats in till skatteförvaltningen. Arbetstagaren har, i likhet med svensk rätt, inte någon möjlighet till omprövning av lämnade månadsuppgifter. Genom en separat tjänst kan arbets- givare som inte använder filöverföring från lönesystem registrera månadsuppgifter manuellt. Avdrag, såsom reseavdrag till och från arbe- tet, beräknas automatiskt i samband med inkomstbeskattningen. Detta är möjligt eftersom det till eIndkomst rapporteras uppgifter för varje anställd som visar var arbetet utförs. Skatten blir synlig för arbets- givaren när skatteförvaltningen har räknat ut skatten. Den enskilde har elektronisk tillgång till sin egen skatteinformation. I Danmark används dessa uppgifter i handläggningen av boligstøtte, motsvarande det svenska bostadsbidraget.

5.3Norge

INorge finns det sedan den 1 januari 2015 ett nytt system för elektronisk rapportering av bland annat utbetald lön. Systemet kallas a-ordningen och det som sänds in kallas a-meldingen. Syftet är att förse tre myndig- heter med uppgifter och att underlätta för uppgiftslämnarna, det vill säga en arbetsgivare eller annan utbetalare. Uppgiftslämnaren behöver endast lämna uppgifterna en gång. De berörda myndigheterna är Skatteetaten, Arbeids- og velferdsforvaltninga (NAV) och Statistisk sentralbyrå. NAV är ansvarig myndighet för att hämta in månads- uppgifter om anställda och inkomster från arbetsgivare, alltså motsvarig- heten till de svenska uppgifterna på individnivå i arbetsgivardeklara- tionen som Skatteverket ansvarar för.

198

SOU 2021:101

Utblick mot de nordiska grannländerna

Alla som betalar lön, pension och andra förmåner ska lämna in a- meldingen varje månad. Den ska innehålla uppgifter om olika arbets- förhållanden, såsom avlöningstyp, och hur många arbetstimmar per vecka som en fulltidsanställning avser. A-meldingen kan skickas från arbetsgivarens elektroniska lönesystem eller genom manuell registrer- ing i ett särskilt system. Rättelser av inrapporterade uppgifter kan endast göras av uppgiftslämnaren. I Norge används dessa uppgifter i handläggningen bostøtte, motsvarande det svenska bostadsbidraget.

5.4Finland

I Finland togs i början av 2019 ett nationellt inkomstregister i bruk. Inkomstregistret är en tjänst som tillhandahålls av den finska skatte- förvaltningen. Syftet med registret är att effektivera det interna in- formationsutbytet mellan myndigheterna. Arbetsgivare behöver inte längre rapportera samma uppgifter till flera ställen och myndig- heterna och andra som behöver uppgifterna behöver inte gå till flera källor. Inkomstregistret ger inte användarna nya rättigheter att få information utan registret utformas enligt gällande lagstiftning.

Arbetsgivare ska från och med den 1 januari 2019 anmäla de löner, arvoden, naturaförmåner och ersättningar för resekostnader som arbetsgivaren har betalat till inkomstregistret. Alla prestationsbetalare, det vill säga arbetsgivare, föreningar och organisationer, ska anmäla uppgifter om betalda prestationer till inkomstregistret inom fem dagar efter betalningsdagen. Undantaget utgörs av hushållsarbets- givare med avvikande tidsfrister. Arbetsgivare får också, även om det är frivilligt, anmäla uppgifter om anställningsförhållandet, frånvaron och inkomstslag. Inkomstregistret förenklar och tydliggör prestations- betalarnas anmälningsskyldigheter. Prestationsbetalaren anmäler upp- gifterna enbart en gång till inkomstregistret, varifrån användarna av inkomstregisterinformationen hämtar de uppgifter som de behöver.

Från och med den 1 januari 2021 ska, förutom löneuppgifter, även uppgifter om utbetalda förmåner och pensioner anmälas till inkomst- registret. Folkpensionsanstalten (FPA) anmäler alla skattepliktiga för- måner och de skattefria förmåner som inverkar på det grundläggande utkomststödet samt kostnadsersättningar i samband med arbetslöshets- förmåner. Dessa anmälningar ersätter de årsanmälningar gällande för- månerna som tidigare gjordes till skatteförvaltningen.

199

Utblick mot de nordiska grannländerna

SOU 2021:101

Uppgifterna i inkomstregistret används till exempel i beskatt- ningen, vid beviljande av förmåner och pensioner, vid handläggningen av försäkringsersättningar, för arbetarskyddet, för statistikföring och vid fastställande av kommunernas klientavgifter. Myndigheterna och andra användare får endast ut uppgifter ur inkomstregistret som de har rätt att få och som de behöver för sin verksamhet. Eftersom FPA får löneuppgifterna från inkomstregistret behöver kunden inte bifoga någon separat inkomstutredning till sin ansökan. Kunden kan kon- trollera vilka uppgifter arbetsgivaren har anmält till inkomstregistret genom att logga in i inkomstregistret.

200

6Allmänna överväganden om inkomstunderlaget

Användning av aktuella inkomstuppgifter innebär att betalnings- skyldigheten i underhållsstödet bestäms till sådana belopp som den bidragsskyldiga bedöms klara av att betala med sin nuvarande in- komst. Användning av aktuella inkomstuppgifter innebär också att merparten av de felaktiga utbetalningar av bostadsbidrag, som i dag görs på grund av att hushåll har svårt att uppskatta sin inkomst korrekt, försvinner. Sammantaget innebär därför en användning av aktuella inkomstuppgifter en betydande minskning av de nuvarande skuld- problemen.

Användning av aktuella inkomstuppgifter kan också användas för att öka stödens träffsäkerhet. En snabb anpassning av stödet när be- hovet förändras på grund av ökad eller minskad inkomst kan åstad- kommas i stället för att stödet bara förändras i samband med kalen- derårsskiften. Det bidrar till ökad träffsäkerhet i synnerhet för dem som får en stor inkomstförändring. Att stödet också kan variera över året så att det är högt när inkomsten är lägre och lågt när inkomsten är högre ökar ytterligare stödens träffsäkerhet.

Inkomstunderlaget för beräkning av bostadsbidrag och betalnings- skyldighet i underhållsstöd bör så nära som möjligt vara lika. Inkomst- prövningen i stöden bör svara mot den faktiska betalningsförmågan och bör inte bortse från några inkomster i inkomstunderlaget. Bara på så sätt kan hög träffsäkerhet uppnås och legitimiteten upprätt- hållas. Inkomstunderlaget ska användas till att spegla den nuvarande betalningsförmågan, därför bör inkomstunderlaget främst utgöras av historiska inkomster som är så aktuella som möjligt. Om inkomsten en tid dessförinnan varit hög ska även dessa inkomster beaktas.

Basen i inkomstunderlaget bör utgöras av inkomster i så nära an- slutning som möjligt till den månad stödet avser. Denna bas bör ut-

201

Allmänna överväganden om inkomstunderlaget

SOU 2021:101

göras av ett genomsnitt av inkomsten för några månader. Antalet månader som ingår i basen bör dock inte vara så stort att inkoms- terna blir inaktuella.

6.1Aktuella inkomstuppgifter innebär mindre skuldsättning

Underhållsstödet och bostadsbidraget leder i dag till att många får skulder. Betalningsskyldigheten i underhållsstödet grundas på inkoms- ter som är två år gamla, vilket i många fall leder till att betalnings- beloppet inte ligger i paritet med den betalningsförmåga som den bidragsskyldiga har när väl betalningen ska göras. Bostadsbidraget baseras på innevarande års inkomster, vilket kräver att de sökande ska kunna förutspå framtida inkomster korrekt. I annat fall är risken stor att drabbas av ett krav på återbetalning en lång tid efter att det för höga beloppet har betalats ut. Den direkta konsekvensen av sättet att bestämma betalningsbeloppet i underhållsstöd och bidragsgrun- dande inkomst i bostadsbidrag är att enskilda får betydande skulder till Försäkringskassan, som inte sällan överlämnas för indrivning till Kronofogden. Den indirekta konsekvensen är skulder till annan än Försäkringskassan. Både när en bidragsskyldig förälder har ett högre betalningsbelopp än hen klarar med sin nuvarande inkomst och när Försäkringskassan riktar krav på återbetalning av ett tidigare utbetalt bostadsbidrag till ett bidragshushåll kan enskilda då de betalar be- loppen, trots att inkomsten inte räcker, därmed dra på sig skulder för andra utgifter som inte betalas eller ta lån för att täcka utgifterna.

Den absoluta merparten av denna problematik kan undvikas om betalningsbelopp och bidragsgrundande inkomst i stället baseras på faktiskt intjänad aktuell inkomst. Med en bättre anpassning av in- komstunderlagen i förmånerna till nuvarande inkomst kan också eventuella tillfälliga betalningsproblem förhindras. Exempel på det kan vara att ett hushåll under en period har lägre inkomst än normalt och i och med det får svårigheter att klara hyran. Om bostadsbidra- get anpassas till de tillfälligt lägre inkomsterna kan en eventuell skuld- problematik förhindras.

202

SOU 2021:101

Allmänna överväganden om inkomstunderlaget

6.2Med aktuella inkomstuppgifter kan träffsäkerheten öka

Allmänt om träffsäkerhet

Vad som menas med träffsäkerhet kan beskrivas på olika sätt. Gene- rella bidrag, såsom barnbidraget och flerbarnstillägget, kan anses vara träffsäkra utifrån sitt syfte – ett allmänt bidrag till alla barn – då de går till samtliga hushåll som har ett eller flera barn. Dessa bidrag har sin grund främst i målet att utjämna skillnader mellan hushåll med och utan barn.

För ett behovsprövat bidrag, såsom bostadsbidraget, definieras träffsäkerhet annorlunda. Vid ett behovsprövat bidrag ställs bidraget mot den sökandes inkomst (eller behov definierat på annat sätt), vilket säkerställer att bidragstagaren får det belopp som hen har rätt till utifrån den situation hen befinner sig i. På så sätt säkras att bidraget kommer till dem som enligt ett regelverk anses vara mest i behov av dem. De behovsprövade bidragen har sin grund i att omfördela re- surser i befolkningen som helhet.

Både bostadsbidraget och underhållsstödet är behovsprövade, dock är de behovsprövade på olika sätt. Bostadsbidraget prövas gentemot de två utpekade grupperna unga och barnfamiljer utifrån inkomst och bostadskostnad. Underhållsstödet är behovsprövat för boföräldern på så sätt att hen ska ha huvudansvaret för barnet, genom att barnet bor varaktigt enbart hos denna och att den frånlevande föräldern inte betalar ett underhåll som minst uppgår till fullt underhållsstöd. Mot- tagandet av underhållsstödet är dock inte inkomstprövat för boföräl- dern. Däremot är underhållsstödet inkomstprövat gentemot bidrags- skyldiga föräldrars betalningsförmåga. Den nettokostnad som uppstår vid utbetalning av underhållsstöd är alltså skillnaden mellan det be- lopp som betalas ut till boföräldern och det som betalas in från från- levande föräldern. Det statliga stödet kan därför beskrivas som en prövning av vilket behov av tillskott till barnets försörjning som den frånlevande förälderns eventuella bristande betalningsförmåga inne- bär. Har den frånlevande föräldern god betalningsförmåga får hen betala tillbaka hela det utbetalade underhållsstödet och det finns där- för inget behov av tillskott från statens sida. Har den frånlevande för- äldern däremot ingen betalningsförmåga behöver hen inte betala till- baka något av det utbetalade underhållsstödet och staten står för hela behovet.

203

Allmänna överväganden om inkomstunderlaget

SOU 2021:101

Rent allmänt har behovsprövade stöd hög träffsäkerhet om de fördelas i enlighet med behov, det vill säga ges till dem som har be- hov men inte till dem som saknar behov. Till det krävs att bidraget fördelas bland dem med behov så att de med störst behov får mer stöd än dem med mindre behov.

Stödet i bostadsbidraget består av att hushållet får ett tillskott till inkomsten för att klara utgifter för barn och bostad. Stödet i under- hållsstödet består i att samhället betalar ut ett fast belopp till bo- föräldern men bara kräver in så mycket av det utbetalade beloppet från den frånlevande föräldern som hen klarar av att betala. Gemen- samt är alltså att samhället ger stöd för att klara utgifter för grund- läggande behov. Behovet av stöd ska därför prövas utifrån förmågan att med egna inkomster täcka sådana grundläggande behov. Är den egna inkomsten mycket låg i relation till kostnaden för dessa grund- läggande behov eller om inkomst helt saknas är behovet av stöd stort. Är den egna inkomsten tillräcklig för att täcka kostnaderna saknas behov av stöd. Det finns skäl att påpeka att även om behovspröv- ningen ofta tar sikte på inkomstens storlek, och därför också ofta benämns inkomstprövning, så är det egentligen förmågan att täcka utgifterna som egentligen bör och ofta också faktiskt prövas.

För enskilda och hushåll med små ekonomiska marginaler är det rimligt att anta att utgifter under en tidsperiod täcks nästan ute- slutande med inkomster under samma tidsperiod. Finns det dock ekonomiska resurser som inte är inkomster från denna tidsperiod är det rimligt att också dessa används för att täcka utgifterna. Det vill säga prövningen bör ta sikte på förmågan att betala utgifter och inte bara bero på inkomster, utan också på tillgången till ekonomiska resurser i övrigt.

204

SOU 2021:101

Allmänna överväganden om inkomstunderlaget

Träffsäkerhet på årsbasis

Ofta mäts träffsäkerheten i behovsprövade bidrag genom att studera bidragets fördelningsprofil, det vill säga hur stor del av bidraget som fördelas till olika delar av målgruppen, eller befolkningen, beroende på vilken ekonomisk standard1 mottagarna har. Exempelvis kan en sådan fördelningsprofil visa att 60 procent av bidraget går till den tiondel, så kallad decil, av befolkningen som har lägst ekonomisk standard och 30 procent till nästa decil, det vill säga de som har en ekonomisk standard mellan de 10 och de 20 procent lägsta i befolk- ningen. Sådana fördelningsprofiler visar nästan alltid hur ett års bi- drag fördelas på befolkningen utifrån ekonomisk standard över ett år. Detta är naturligt i den mening att den ekonomiska standarden huvudsakligen mäts genom inkomster relaterade till försörjnings- bördan, och att inkomster i hög grad tidigare bara funnits tillgängliga som årsinkomster.

Ofta har ett och samma hushåll låg inkomst månad efter månad och även år efter år. Grundorsaken till den låga inkomsten, till exem- pel en svag anknytning till arbetsmarknaden, kvarstår ofta under lång tid. Ännu vanligare är att försörjningsbördan är hög under lång tid om det exempelvis finns flera barn i hushållet. Med en mycket hög försörjningsbörda räcker ofta inte ens en inkomst från ett hel- tidsarbete med genomsnittlig lön i många vanliga yrken till för att täcka utgifter för hushållets grundläggande behov. En kontinuerligt hög försörjningsbörda leder därmed ofta till att behovet kvarstår även om inkomsten ökar något. Mot bakgrund av det, är det naturligt att behovsprövade bidrag anses träffsäkra om de främst fördelas till dem som har låga årsinkomster i relation till försörjningsbördan.

1Den ekonomiska standarden beräknas som vilken disponibel inkomst som var och en i ett hushåll har genom att räkna samman hushållets inkomster inklusive bidrag och andra trans- fereringar, och dividera detta med en uppskattad försörjningsbörda. Eftersom den disponibla inkomsten definieras som den del av inkomsten som kan användas för konsumtion och spar- ande ska också beaktas tvingande betalningar som skatt och i detta sammanhang krav på betal- ning av underhåll. Ofta förenklas dock beräkningen av disponibel inkomst till att avse inkomsten efter skatt summerad med bidrag och övriga transfereringar. Hänsyn till försörjningsbördan tas genom att det utifrån hushållets sammansättning beräknas hur många s.k. konsumtionsenheter det består av, där den första vuxna räknas som en konsumtionsenhet och tillkommande per- soner som mindre delar olika bl.a. beroende på om det är en ytterligare vuxen eller ett barn. Alla personer i ett hushåll bedöms ha samma ekonomiska standard.

205

Allmänna överväganden om inkomstunderlaget

SOU 2021:101

Träffsäkerhet om inkomsten förändras

Inte sällan kan dock inkomsten förändras över tid. Sådana förändringar kan vara relativt små, men är ibland också stora, till exempel för att någon plötsligt förlorar hela sin inkomst på grund av exempelvis arbets- löshet, eller för att någon plötsligt får en inkomst av förvärvsarbete från att tidigare inte haft någon. Stora förändringar av inkomsten kan innebära att inkomsten sänks eller höjs från en månad till nästa för att därefter vara stabil på en ny nivå. En stor förändring kan också inne- bära att inkomsten höjs vid en tidpunkt, för att sedan sänkas igen vid en annan tidpunkt, för att sedan återigen höjas och så vidare.

Stora höjningar och sänkningar av inkomsten kan också ske mer successivt, till exempel för att någon successivt utökar eller minskar sitt arbetsutbud. I situationer med såväl kraftiga förändringar av in- komsten över tid, som en plötslig men mer permanent nivåhöjning eller nivåsänkning av inkomsten, är träffsäkerhet enbart i termer av fördelning till personer med låga årsinkomster inte nödvändigtvis heltäckande. För ett hushåll vars inkomst plötsligt kraftigt höjs, exempelvis efter en sommar, försvinner inte behovet av stöd i början av det kalenderår som inkomsthöjningen sker, lika lite som behovet kvarstår till årsskiftet därefter. För ett hushåll med varierande in- komster, relativt höga under flera månader i sträck men mycket låga under flera månader, kan också behovet av stöd antas variera. Även för hushåll med successiva höjningar eller sänkningar av inkomsten kan ett stöds träffsäkerhet sägas öka om också stödet tar hänsyn till att behovet successivt minskar eller ökar snarare än att plötsligt upp- stå eller upphöra.

Samtidigt som det alltså är en viktig dimension av träffsäkerheten att stödet anpassas till behovet relativt snabbt i samband med större inkomstförändringar, är det inte nödvändigtvis så att det är önskvärt att stödet påverkas alltför mycket av tillfälliga avvikelser från vad som annars är den normala inkomsten. Att ett hushåll som normalt har en hög inkomst tillfälligt får en låg inkomst i någon eller några få månader är inte tillräckligt för att det ska anses ha uppstått ett behov av stöd. Har hushållet under lång tid haft en hög inkomst bör en kort tid med lägre inkomst inte innebära att det har svårt att klara sina grundläggande utgifter. Det är fullt tänkbart att den lägre inkoms- ten till och med uppkommer med anledning av att hushållet har möj- lighet att avstå från arbete under en kortare tid, för att till exempel

206

SOU 2021:101

Allmänna överväganden om inkomstunderlaget

ta ledigt utan lön, eftersom en del av de tidigare inkomsterna har kunnat läggas undan. Även om parallellen inte är fullständig kan det vara olämpligt att enstaka höga inkomster får för stort genomslag på behovsbedömningen för ett hushåll som normalt har låg inkomst. I varje fall ett hushåll med mycket låg inkomst som någon enstaka månad har en relativt hög inkomst bör inte anses ha ett betydligt minskat behov. Inkomsten, stödet inräknat, kan vara så pass låg att det finns ett uppdämt behov som innebär att det kan finnas utgifter som inte är löpande som inte täcks av stödet.

Träffsäkerhet genom variation över tid

Att anpassa stödet bättre till förändringar i behovet genom att inte låta det vara detsamma under hela kalenderår kan alltså öka träffsäker- heten i stödet. Utredningen menar dessutom att en sådan snabbare anpassning av stödet innebär att ytterligare en aspekt av träffsäker- het kan uppnås. Även för personer med relativt låga men varierande inkomster kan ett stöd som ges med samma belopp kontinuerligt innebära att behovet inte kan tillgodoses på bästa sätt. Även när in- komstförändringar inträffar som inte är så stora kan ett antal måna- der med lägre inkomster än normalt innebära att ett hushåll får svårt att klara sina utgifter om inte stödet samtidigt höjs något. Även om ett jämnstort stöd över tid i sådana fall skulle innebära att hushållet i stället under perioder med något högre inkomster än normalt skulle få ett större ekonomiskt utrymme är det inte troligt att alla hushåll klarar att spara under de perioderna för att klara sig också under perioder med lägre inkomst. Merparten av hushåll som får de stöd som här är aktuella, bostadsbidrag och begränsad betalningsskyldig- het för underhållsstöd, har även med stödet inräknat små ekono- miska marginaler. Ett stöd som under några månader är något högre än behovet innebär inte att de ekonomiska marginalerna blir stora. Att stödet kan anpassas för dem med varierande inkomst så att det blir högre under perioder med lägre inkomster och i stället lägre under perioder med högre inkomster bidrar därför till en ytterligare ökad träffsäkerhet.

207

Allmänna överväganden om inkomstunderlaget

SOU 2021:101

6.3Samma inkomstunderlag för bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomst

Bostadsbidraget syftar till att ge barnfamiljer och unga utan barn bidrag till boendekostnader och till barnfamiljer även bidrag till barn- kostnader om inte hushållets inkomster är tillräckliga för att till- godose behoven. Underhållsstödet syftar till att garantera barn ett visst lägsta underhåll från den frånlevande föräldern. Om fullt under- hållsstöd betalas ut åläggs samtidigt den frånlevande föräldern att be- tala ett belopp som högst motsvarar det utbetalade underhållsstödet och annars motsvarar det som anses som möjligt för hen att bidra med utifrån hens betalningsförmåga.

I både bostadsbidraget och betalningsskyldigheten i underhålls- stödet är det alltså avgörande vilka resurser som den enskilda för när- varande har för att själv klara av sina utgifter. Det är med utgångs- punkt i vilken betalningsförmåga som hushållet eller den frånlevande föräldern har som det kan bestämmas i vilken utsträckning samhället behöver ge bidrag för att behoven ska kunna tillgodoses. Principen är att bostadsbidraget ska hjälpa hushållet att bekosta de månatliga utgifter som hushållet har med utgångspunkt i hur stor del av be- hoven som inte kan tillgodoses med egna medel. Den frånlevande föräldern ska i förskott stå för en så stor del av det faktiskt utbetalda underhållsstödet som hen har möjlighet till, men inte mer.

Viktigt är att så långt möjligt ta hänsyn till alla de resurser som såväl bidragshushåll som betalningsskyldiga har för att själva stå för kostnaderna. Det egna ansvaret för att betala de aktuella kostnaderna är långtgående och det finns därför i princip inte anledning att bortse från någon del av de resurser som hushållet själv förfogar över. Ut- gångspunkten är densamma mellan de båda förmånerna, föräldrar ska själva stå för kostnaderna så långt deras resurser räcker. Det finns inte heller skäl att göra skillnad för unga utan barn som har bostads- bidrag. Utgångspunkten är rimligen även här att unga står för sina bostadskostnader så långt deras resurser räcker. Detta talar för att inkomstunderlaget i allt väsentligt är detsamma för unga och barn- familjer med bostadsbidrag och för betalningsskyldiga i underhålls- stödet.

208

SOU 2021:101

Allmänna överväganden om inkomstunderlaget

6.4Bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomst bör spegla nuvarande betalningsförmåga

Bostadsbidraget och underhållsstödet är behovsprövade. I bostads- bidraget görs prövningen genom att den bidragsgrundande inkoms- ten reducerar hur mycket bidrag som betalas ut. Den bidragsgrund- ande inkomsten används för att uppskatta vilken betalningsförmåga hushållet har, och därmed hur stort behovet av bidrag är. I under- hållsstödet görs behovsprövningen, som ovan beskrivits, i ett första led genom att kontrollera att boföräldern, eller egentligen barnet, inte på annat sätt får ett underhåll som minst motsvarar underhålls- stödet på annat sätt. I nästa led prövas hur stor del av det utbetalade underhållsstödet som den frånlevande föräldern kan stå för genom att bestämma ett betalningsbelopp utifrån hens inkomst. Genom att betalningsbeloppet inkomstprövas utgörs statens ekonomiska stöd till boföräldern av skillnaden mellan det underhållsstöd som betalas ut och det belopp som den frånlevande föräldern anses kunna klara att betala med sin inkomst. Det faktiska stödet kan alltså sägas be- stämmas genom en prövning av vilket behov av tillskott till den från- levande förälderns betalning som staten behöver betala för att bo- föräldern ska klara barnets kostnader.

Såväl den bidragsgrundande inkomsten i bostadsbidraget som den betalningsgrundande inkomsten i underhållsstödet är alltså ett sätt att uppskatta betalningsförmågan. De nuvarande reglerna för hur de båda inkomsterna beräknas har betydande olikheter, men har det gemensamt att de beräknas på ett helt kalenderår. Beräkning på ett kalenderår innebär att det inte tas hänsyn till att en varierande inkomst över året rimligen i de flesta fall också innebär en varierande betalningsförmåga. I det avseendet finns det vissa problem med dagens regelverk i hur väl de inkomstunderlag som används faktiskt speglar betalningsförmågan. Ett större problem är emellertid vilken inkomst- period som beaktas i respektive stöd.

I underhållsstödet beräknas betalningsskyldigheten på den inkomst som låg till grund för det senast fattade beslutet om slutlig skatt (före februari det år underhållsstödet avser). Eftersom beslut om slutlig skatt fattas under perioden april till december året efter inkomståret är det förrförra årets inkomst som normalt ligger till grund för be- talningsskyldigheten. I de fall inkomsten inte är helt stabil innebär sättet att beräkna den betalningsgrundande inkomsten att den dåligt

209

Allmänna överväganden om inkomstunderlaget

SOU 2021:101

speglar betalningsförmågan. Det riskerar leda till att vissa betalar be- tydligt mindre än de har förmåga till och att andra får ett krav som de inte har förmåga att betala, med anstånd, betalningsplaner, skulder och ytterst en svår skuldproblematik som följd.

I bostadsbidraget gäller i stället att den bidragsgrundande inkoms- ten helt motsvarar den inkomst som hushållet har hela det år som bostadsbidraget avser. Här är problemet, vid sidan av att det kan vara svårt att rätt uppskatta inkomsten framåt i tiden vilket krävs för att det preliminära bidraget ska bli korrekt, att storleken på det bidrag man har rätt till beror på inkomster hushållet ännu inte har haft. Den som har högre inkomster under den senare delen av året än den tidi- gare förväntas därmed kort sagt låna av framtida inkomster.

Att beräkningen av bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomst speglar den nuvarande betalningsförmågan är viktigt. Om bostadsbidrag betalas ut trots att ett hushåll inte har behov av det, eller med ett belopp som överstiger hushållets behov, är träffsäker- heten dålig. Följden är att bidraget kostar mer och legitimiteten för bidraget riskerar att minska. Motsvarande resonemang beskriver också underhållsstödet. Om kostnaderna stiger och frånlevande förälder inte betalar det de har förmåga till riskerar legitimiteten för stödet att urholkas. Om i stället en frånlevande förälder åläggs att betala mer i underhållsstöd än hen har möjlighet att betala utifrån sin nuvarande betalningsförmåga riskerar detta snabbt leda till att hen bygger upp en skuld. Förutom att även detta riskerar hota legiti- miteten och leder till dålig träffsäkerhet för det faktiska stödet från staten, det vill säga skillnaden mellan vad som betalas ut och vad den frånlevande föräldern ska betala, riskerar relationen till barnet ta skada. En sådan skada kan uppstå genom att höga betalningskrav och eventuella skulder till följd av det kan försvåra umgänget med barnet på grund av bristande ekonomiskt utrymme. Relationen kan också ta skada genom att uteblivna betalningar av underhållet kan uppfat- tas av båda föräldrar, och även av barnet, som en ovilja att betala även om orsaken är otillräcklig förmåga att betala. Om bostadsbidraget betalas ut med för låga belopp är risken att barnfamiljer får svårt att ge sina barn vad de behöver och att, i varje fall på viss sikt, att hus- hållet hamnar efter med betalningen av sina bostadskostnader. Det kan ytterst leda till att problem kan uppstå med att behålla till exem- pel hyreskontraktet.

210

SOU 2021:101

Allmänna överväganden om inkomstunderlaget

6.5Bara historiska inkomster i inkomstunderlaget

Fastställande av bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomst handlar om att uppskatta vilken egen betalningsförmåga som den en- skilda har. Förenklat kan det uttryckas som att uppskatta hur mycket pengar den enskilda har i sin plånbok eller på sitt bankkonto för att betala sina egna utgifter. Bostadsbidraget ska då stå i relation till hur mycket som saknas i plånboken för att betala bostaden och kostna- der för barn. På motsvarande sätt ska den bidragsskyldiga inte krävas på mer än att pengarna räcker både till att betala underhållsstödet och de övriga utgifter som en enskild normalt har.

Analogin med pengar i plånboken tydliggör rimligheten i att ta hänsyn till de tillgångar som den enskilda förfogar över i inkomst- underlaget för bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomst. Detta till skillnad från att som i bostadsbidraget i dag också låta framtida inkomster räknas in. Det är bara med inkomster som den enskilda redan har haft som dagens räkningar och andra utgifter kan betalas.

6.6Betalningsförmågan beror främst på aktuella inkomster

Om inkomstunderlaget huvudsakligen baseras på aktuella inkomster har bidraget respektive betalningskravet förutsättningar att anpassas snabbt till förändring i inkomst och betalningsförmåga. Det är enligt utredningen en central fråga, vilken uppfylls dåligt i nuvarande regel- verk.

För att ett hushåll med bostadsbidrag ska få största möjliga nytta av ett bidrag bör detta vara högre under perioder med lägre inkomst och lägre under perioder med högre inkomst. Endast då hjälper bi- draget till att tillgodose behoven, varken mer eller mindre, på ett bra sätt över tid. På motsvarande sätt är det rimligt att den som är bi- dragsskyldig betalar en större del av underhållsstödet när inkomsten är högre, men får ett lägre betalningskrav när inkomsten är lägre. På så sätt ställs högre krav på betalning när betalningsförmågan är hög, men inte sådana krav att den enskilde får betalningssvårigheter när inkomsten är lägre.

211

Allmänna överväganden om inkomstunderlaget

SOU 2021:101

Bostadsbidraget är ett behovsprövat bidrag och betalas därför ut till hushåll med små ekonomiska marginaler. Betalningsskyldig för underhållsstöd kan dock vem som helst vara, det vill säga både per- soner med stora och med små ekonomiska marginaler. Den betal- ningsgrundande inkomsten har emellertid bara betydelse för dem med små marginaler, eftersom den med god ekonomi normalt ska betala hela underhållsstödet. Det är därför rimligt att anta att hur mycket pengar de som berörs av beräkningen av bidragsgrundande och be- talningsgrundande inkomst har i sin plånbok och på sitt bankkonto i första hand beror på vilka inkomster som man haft på senare tid. Den bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomsten bör där- för fastställas främst med utgångspunkt i aktuella inkomster.

6.7Tidigare inkomster bör också beaktas om de varit höga

Att tidigare inkomster, om de varit höga, också bör beaktas är viktigt ur ett legitimitetsperspektiv. Att en person som under det senaste halvåret eller året haft mycket höga inkomster ändå skulle ha rätt till bostadsbidrag eller slippa betala hela eller delar av underhållsstödet är olyckligt eftersom det i sådana situationer på goda grunder kan antas finnas ekonomiskt utrymme att själv stå för alla kostnader. Ett system som på det sättet skulle ge stöd till personer med mycket god ekonomi bara för att de till exempel tillfälligt, i vissa fall helt frivilligt, sänker sin inkomst skulle minska träffsäkerheten i stöden och sänka tilltron till behovsprövningen i systemen.

Vilka resurser en person med små ekonomiska marginaler har hänger som sagt främst samman med hur stor inkomsten varit under den senaste tiden. En person som tidigare har haft god ekonomi, och större ekonomiska marginaler, kan däremot ha resurser som härrör från den tidigare perioden. Utifrån detta resonemang är det inte bara i situationer då någon tidigare haft mycket höga inkomster som det kan finnas skäl att i viss mån ta hänsyn till tidigare inkomster. Det är rimligt att ta hänsyn till vissa tidigare inkomster om dessa varit så höga att det finns anledning att anta att det funnits utrymme för till exempel ett buffertsparande. Samtidigt är det inte rimligt att äldre inkomster ska ha samma betydelse som aktuella inkomster och inte heller att inkomster som någon intjänat för mycket lång tid sedan

212

SOU 2021:101

Allmänna överväganden om inkomstunderlaget

ska beaktas med mindre än att de fortfarande utgör en resurs. En sådan resurs är en påvisbar och realiserbar förmögenhet.

6.8Den aktuella inkomsten bör beräknas som ett genomsnitt över några månader

Att låta bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomst beräk- nas på den senaste månadsinkomsten kan förefalla optimalt när aktua- litet eftersträvas. För personer som inte har en stabil inkomst, såsom en månadslön från anställning, kan emellertid inkomsten variera relativt mycket månad för månad. En betalningsskyldighet eller ett bidrag som skulle bero på en enskild månads inkomst skulle därför också komma att variera mycket. Skulle den inkomst som beaktades vara den som den enskilda har samma månad som bidraget betalas ut eller betalningen av underhållsstödet ska ske hade den variation inte nödvändigtvis varit dålig, eftersom det skulle ha inneburit en direkt koppling mellan inkomst och bidrag respektive betalningskrav. Det är emellertid inte möjligt att få tillgång till inkomstuppgifter så snabbt. I praktiken kommer bara inkomster som ligger ett par månader till- baka i tiden kunna beaktas. Att då låta en enskild månadsinkomst som intjänades för en tid sedan helt slå igenom i bidragets eller betal- ningskravets storlek skulle kunna leda till alltför många situationer då beloppen dåligt svarar mot betalningsförmågan.

Ett sätt att komma till rätta med detta problem är att basera inkomst- underlaget på ett genomsnitt av några månaders inkomst. Variationen månad för månad kommer att minska, vilket också minskar risken för olyckliga situationer där inkomsten den månad som bidraget betalas ut eller betalning ska ske dåligt stämmer överens med bidragets eller betalningskravets storlek. Utredningens analyser, baserade på faktiska månadsinkomster, har också visat att ett genomsnitt över några månader bakåt i tiden har bättre förmåga att förutsäga inkomsten den aktuella inkomstmånaden. Det kan också argumenteras för att en mindre variation i bidrag och betalningskrav månad för månad har ett värde i sig. Mindre variation ökar möjligheten att planera, eller budgetera, för den närmaste framtiden.

213

Allmänna överväganden om inkomstunderlaget

SOU 2021:101

6.9Den aktuella inkomsten bör inte baseras på för många månader

Det finns alltså fördelar med att beräkna den aktuella inkomsten som genomsnittet av några månaders inkomster snarare än bara beakta den senaste kända månadsinkomsten. En viktig del av dessa fördelar är att ett genomsnitt gör inkomstmåttet mer stabilt över tid, det vill säga mindre påverkat av mycket tillfälliga upp och nedgångar. Denna fördel förstärks i princip för varje ytterligare månad som läggs till i underlaget för genomsnittet. Men eftersom de inkomster som används bör vara så aktuella som möjligt innebär det samtidigt att varje ytter- ligare månad som läggs till blir en månad som ligger längre tillbaka i tiden. Med fler månader i genomsnittet blir alltså inkomsten mer stabil, men samtidigt speglar den i allt större utsträckning en inkomst som inte är aktuell.

Mot bakgrund av att utredningens utgångspunkt är att bidraget och betalningsskyldigheten ska spegla betalningsförmågan finns också andra argument för att inte låta allt för många månader ingå i genom- snittsinkomsten. Stabilitet i bidraget är inte enbart av godo. Som framförts ovan är det viktigt att bidraget och betalningskravet an- passar sig till den aktuella betalningsförmågan. Baseras den bidrags- grundande och betalningsgrundande inkomsten på många månader bakåt i tiden kommer denna anpassning att försämras. Vid en inkomst- sänkning kommer bidraget inte höjas och betalningskraven inte sjunka lika fort och vice versa vid en inkomstökning.

6.10De inkomstuppgifter som ska ligga till grund för beräkning bör så långt möjligt hämtas in automatiskt från tredje part

För att beräkningen av bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomst ska kunna göras på ett administrativt effektivt sätt bör de uppgifter som används kunna hämtas in automatiskt i så stor ut- sträckning som möjligt. Om de uppgifter som beräkningen bygger på utgörs av sådana som finns tillgängliga minskar den enskildas börda att lämna in uppgifter. Försäkringskassans administration kan då effek- tiviseras genom mindre manuell och snabbare handläggning. Om upp- gifterna hämtas in från tredje part, det vill säga varken är uppgifter

214

SOU 2021:101

Allmänna överväganden om inkomstunderlaget

från Försäkringskassans egna register eller uppgifter som den enskilda lämnar, ökar tillförlitligheten i uppgifterna genom minskad risk för oavsiktliga eller avsiktliga fel i de inkomstuppgifter som används.

Sedan arbetsgivardeklarationer på individnivå infördes för hela arbetsmarknaden från januari 2019 rapporteras huvuddelen av de in- komster som ligger till grund för beräkningen av bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomst in till Skatteverket strax efter att den enskilda fått en löneutbetalning eller en förmån. Arbetsgivar- deklarationerna innehåller uppgifter som täcker nästan alla inkoms- ter och förmåner som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Detta inne- bär att huvuddelen av de inkomster som används vid beräkningen nu finns tillgängliga hos Skatteverket redan månaden efter löneutbetal- ning och också kan överföras till Försäkringskassan. Merparten av de ersättningar som betalas ut i social- och arbetslöshetsförsäkringarna finns också tillgängliga via arbetsgivardeklarationerna. Sådana ersätt- ningar som ingår i beräkningen av bidragsgrundande och betalnings- grundande inkomst som inte ska beskattas ingår dock inte. Många av dessa betalas ut av Försäkringskassan själv och andra av andra offent- liga aktörer och bör därför också kunna överföras till Försäkrings- kassan strax efter att utbetalning skett. För sådana inkomster som beskattas i inkomstslagen näringsverksamhet och kapital, finns dock inte några uppgifter tillgängliga löpande under året. Tillförlitliga upp- gifter om sådana inkomster finns tillgängliga först efter att Skatte- verket beslutat om slutlig skatt. Även om sådana inkomster före- kommer relativt sällan i den berörda målgruppen och dessutom ofta är relativt små kräver de en annorlunda hantering. Även uppgifter om förmögenhet kräver en annan hantering eftersom de varken finns tillgängliga löpande eller ens kan hämtas in från Skatteverket efter beslut om slutlig skatt, sedan förmögenhetsbeskattningen avskaffa- des för cirka 15 år sedan.

6.11De inkomstuppgifter som används i beräkningen ska kontrolleras i efterhand

De inkomstuppgifter som lämnas i arbetsgivardeklarationer är tillför- litliga. Arbetsgivare, och andra utbetalare, lämnar informationen till Skatteverket som använder uppgiften på samma sätt som de tidigare årliga kontrolluppgifterna. Det innebär att de förtrycks på inkomst-

215

Allmänna överväganden om inkomstunderlaget

SOU 2021:101

deklarationen. De uppgifter som utredningen tagit del av visar att det finns skäl att tro att de uppgifter från arbetsgivardeklarationer som finns tillgängliga i slutet av månaden efter inkomstmånaden har hög tillförlitlighet. Sådana uppgifter ändras sällan i efterhand och godkänns också i beslutet om slutlig skatt i nästan alla fall. Utbeta- laren är skyldig att lämna korrekta och fullständiga uppgifter och mottagaren har starka skäl och olika möjligheter att kontrollera att uppgifterna stämmer överens med de inkomster och förmåner som mottagaren har fått. Trots detta finns det generellt sett skäl att även efter att beräkningen gjorts kontrollera att uppgifterna är korrekta, både för att säkerställa att stöden är träffsäkra och för att bibehålla legitimiteten för dem.

De uppgifter som ligger till grund för beräkningen bör i första hand kontrolleras av den enskilda i anslutning till Försäkringskassans beslut. Trots att uppgifter från arbetsgivardeklarationer är tillförlit- liga och utbetalaren har krav på sig att lämna korrekta och fullstän- diga uppgifter kan uppgifterna i vissa fall behöva kompletteras och korrigeras. Sådana korrigeringar kan göras med stöd av uppgifter från den enskilda. Även efter sådana korrigeringar kan emellertid oriktiga inkomstuppgifter fortfarande finnas. Försäkringskassan bör därför kontrollera uppgifterna. Sådana kontroller görs lämpligen i efterhand. Efterkontroller bör främst genomföras i samband med beslut om slutlig skatt eller ändring av sådana beslut.

216

7Överväganden om inkomstunderlag vid behovsprövning

Syftet med den inkomstprövning som görs i såväl bostadsbidraget som vid bestämmandet av betalningsskyldigheten i underhållsstödet är att avgöra behovet av ekonomiskt stöd. Det ekonomiska stödet i bostadsbidraget innebär tillskottet till inkomsten för att klara nöd- vändiga utgifter för bostad och barn, och det ekonomiska stödet i underhållsstödet innebär hur stor del av det utbetalade underhålls- stödet som ska utges utan motsvarande krav på betalning från den bidragsskyldiga. Prövningen är med andra ord snarare en prövning av vilken betalningsförmåga den enskilda har utan ekonomiskt stöd än en egentlig inkomstprövning.

Eftersom de utgifter som bostadsbidraget ska ge ekonomiskt stöd till, liksom bidragsskyldigas betalning av underhåll, är löpande utgifter, är det ur träffsäkerhetssynpunkt fördelaktigt om prövningen görs utifrån en så aktuell betalningsförmåga som möjligt. Det egna an- svaret för att betala de utgifter som de ekonomiska stöden avser är långtgående och det finns därför inte anledning att bortse från några resurser som den enskilda förfogar över. Om prövningen görs i för- hållande till betalningsförmågan när det ekonomiska stödet ges ökar träffsäkerheten. Det minskar också risken för skuldsättning. De ekonomiska stöden bör därför grundas bara på sådana resurser som den enskilda redan förfogar över. Det är bara pengar som den en- skilda har i plånboken som kan användas för att betala de utgifter som uppkommer.

De som tillhör målgruppen för bostadsbidrag och nedsättning av betalningsskyldigheten i underhållsstödet har vanligen små eko- nomiska marginaler. Det är därför rimligt att anta att betalnings- förmågan huvudsakligen beror på vilka inkomster de haft under senare tid. Dock är det, inte minst ur legitimitetssynpunkt, ändå viktigt att

217

Överväganden om inkomstunderlag vid behovsprövning

SOU 2021:101

ta hänsyn till resurser som kan finnas på grund av tidigare höga in- komster eller förmögenhet. Det innebär att en eventuell förmögen- het bör beaktas, i vart fall om det är uppenbart att den påverkar betalningsförmågan. Det innebär också att inkomster, om de varit höga, som intjänats tidigare än under den allra senaste tiden bör på- verka det ekonomiska stödet.

Vid prövningen bör inkomster under några månader beaktas snarare än bara en enskild månad. Ett genomsnitt över några månader minskar variationen i det ekonomiska stödet, och ger därmed bättre förutsätt- ningar för planering av ekonomin på viss sikt. Samtidigt minskar också risken för att enskilda månader med avvikande inkomster ger upphov till månader då det ekonomiska stödet dåligt svarar mot be- hovet. Dock bör inte prövningen normalt baseras på inkomster under alltför många månader, eftersom varje ytterligare månad som läggs till i underlaget kommer att vara en äldre månad och att inkomst- underlaget därför blir alltmer inaktuellt ju fler månader det omfattar.

De uppgifter som används i prövningen bör i så stor utsträckning som möjligt hämtas in automatiskt från någon annan än den enskilda själv. Det minskar den enskildas börda att lämna uppgifter och effek- tiviserar handläggningen. Eftersom vissa uppgifter ändå behöver häm- tas in från den enskilda då alla tillgängliga resurser ska beaktas be- höver kontroller genomföras av uppgifterna. En del av uppgifterna från tredje part kan också vara ofullständiga eller inkorrekta och kan därför behöva kontrolleras. Sådana kontroller behöver i viss mån göras redan inför prövningen men också i efterhand.

I detta kapitel beskrivs närmare vilka överväganden som utred- ningen gjort gällande vilka inkomster och andra resurser som ska beak- tas vid prövningen i de båda förmånerna och hur dessa inkomster ska användas i beräkningen av storleken på de ekonomiska stöden.

7.1Inkomster och resurser som bör beaktas

Det finns inga egentliga skäl att bortse från någon typ av inkomster vid beräkningen av bidragsgrundande och betalningsgrundande in- komst. Det stöd som utges i form av behovsprövat bostadsbidrag förutsätts prövas mot alla inkomster som den enskilde förfogar över för att stödet ska vara träffsäkert. På motsvarande sätt förutsätter en träffsäkerhet i den nedsättning av betalningskraven för underhålls-

218

SOU 2021:101

Överväganden om inkomstunderlag vid behovsprövning

stöd att alla de inkomster som den betalningsskyldiga förfogar över beaktas.

Alla beskattningsbara inkomster bör beaktas. Inkomst av förvärvs- arbete beskattas antingen i inkomstslaget tjänst eller i inkomstslaget näringsverksamhet. I inkomstslaget tjänst ingår också sådana inkoms- ter som utgör ersättning för inkomst av förvärvsarbete, till exempel arbetslöshetsersättning, sjukpenning, sjukersättning eller pension. I inkomstslaget näringsverksamhet ingår också inkomster av så kallad passiv näringsverksamhet vilken innebär att inkomsten inte nödvän- digtvis härrör från en egen arbetsinsats. Det finns inte skäl att i bo- stadsbidraget särskilja inkomster av förvärvsarbete från andra in- komster, som till exempel när ett inkomstunderlag ska fastställas för sådana inkomstbortfallsförsäkringar som bara ska grundas på inkomst av förvärvsarbete. Alla inkomster i inkomstslaget näringsverksam- het, liksom i inkomstslaget tjänst, bör alltså ingå i inkomstunderlaget för bostadsbidrag och underhållsstöd.

Förutom inkomst av tjänst och näringsverksamhet, kan fysiska personer även ha inkomster som beskattas i inkomstslaget kapital. Inkomst av kapital är exempelvis ränteinkomster, hyra vid uthyrning av privata tillgångar och vinst vid försäljning av sådana tillgångar samt utdelning på aktier. Alla inkomster i inkomstslaget bör beaktas i bostadsbidraget och underhållsstödet.

Vid sidan av inkomster som beskattas i Sverige kan bostadsbidrags- hushåll ha inkomster som härrör från ett annat land och därför i vissa fall inte helt eller inte alls beskattas i Sverige. Sådana inkomster bör också beaktas.

Även vissa andra inkomster som inte är skattepliktiga ingår i dag vid beräkningen av bidragsgrundande och betalningsgrundande in- komster. Till exempel beaktas studiebidrag och studiestartstöd i både underhållsstödet och bostadsbidraget. I bostadsbidraget beaktas även skattefria stipendier och etableringsersättning. Denna typ av inkoms- ter bör även fortsättningsvis beaktas.

Vid sidan av de olika typer av inkomster som nämns ovan kan också såväl hushåll med bostadsbidrag som betalningsskyldiga i underhållsstödet ha tillgångar, till exempel i form av pengar på ett bankkonto eller innehav av fondandelar eller andra värdepapper. Det kan också finnas tillgångar i fastigheter. I dag beaktas sådana till- gångar i beräkningen av bidragsgrundande inkomst genom att ett förmögenhetstillägg görs. Reglerna om att en eventuell förmögenhet

219

Överväganden om inkomstunderlag vid behovsprövning

SOU 2021:101

skulle beaktas även vid fastställandet av betalningsgrundande inkomst avskaffades i samband med att förmögenhetsskatten avskaffades. Det finns enligt utredningens uppfattning inte några egentliga skäl till att bortse från förmögenhet vid fastställande av betalningsbelopp i underhållsstödet. I och med att kapitalinkomster beaktas kommer emellertid en förmögenhet som ger avkastning att beaktas med det belopp som motsvarar avkastningen även om förmögenheten som sådan inte beaktas. Därutöver är det viktigt att sådana inkomster som intjänats relativt nyligen beaktas när såväl betalningsgrundande in- komst som bidragsgrundande inkomst beräknas även om den aktuella inkomsten är låg. Det är rimligt att personer med högre inkomster ser till att de mer basala konsumtionsbehoven kan upprätthållas under i vart fall en kortare period även om inte dessa inkomster resulterat i en förmögenhetsuppbyggnad eller i tillgångar som ger avkastning.

7.2Att uppskatta den nuvarande betalningsförmågan

Av de allmänna övervägandena framgår att prövningen i såväl bo- stadsbidraget som betalningsskyldigheten för underhållsstöd bör ta utgångspunkt i den nuvarande betalningsförmågan. Av det följer att hänsyn bör tas till enbart redan intjänad inkomst, det vill säga histo- risk inkomst. För personer med begränsade ekonomiska marginaler är den nuvarande betalningsförmågan huvudsakligen beroende av den aktuella inkomsten. Ska emellertid beslut om bidragsbelopp och betalningsbelopp fattas en tid innan förfallodagen, det vill säga den dag utbetalning respektive inbetalning ska ske, kan inte inkomsten från samma månad som förfallodagen användas i uppskattningen av betalningsförmågan. Ska dessutom uppgifter från tredje part användas, där uppgifter från arbetsgivardeklarationer kommer att vara de vik- tigaste, kan inte heller inkomsten från månaden innan förfallodagen användas i uppskattningen. Inrapporteringen av inkomstuppgifter i arbetsgivardeklarationer sker normalt senast den 26:e i månaden1 efter inkomstmånaden för arbetsgivare med en omsättning på över 40 miljoner kronor per år, men tidigare för andra. Den sista inkoms- ten som därför kan användas för en förfallodag i slutet av en viss

1Senaste inrapporteringsdatum varierar något månad för månad och kan därför i vissa fall in- falla någon dag senare en den 26:e vissa månader.

220

SOU 2021:101

Överväganden om inkomstunderlag vid behovsprövning

månad kommer därför att vara inkomsten under den månad som in- föll två månader bakåt i tiden.

Inkomsten två månader före förfallodagen kan för den som har varierande inkomst avvika från inkomsten under den månad för- fallodagen inträffar, det vill säga den lön som normalt betalas ut i samband med förfallodagen. Utredningens beräkningar visar att ett genomsnitt av inkomsten under ett antal månader, där inkomsten två månader innan den aktuella inkomstmånaden är den senast kända, utgör en bättre förutsägelse om inkomsten den aktuella månaden än enbart den senast kända inkomsten. En enskild månads inkomst kan helt enkelt av närmast slumpmässiga orsaker avvika betydligt mer från en annan månads inkomst, i detta fall den som någon har två månader senare, än en inkomst som beräknas som ett genomsnitt över några månader. Ett genomsnitt mäter snarare vilken inkomst- nivå personen har och är därför mindre känsligt för tillfälliga avvikel- ser. Ett genomsnitt över några månader gör också att det inkomst- underlag som bedömningen baseras på blir mer stabilt över tid, och att därmed bidragsbelopp och betalningskrav också får mindre varia- tion. Samtidigt innebär ett genomsnitt över flera månader betydande nackdelar. Varje ytterligare månadsinkomst som läggs till i genom- snittet kommer att vara en månad som ligger längre tillbaka i tiden. Fler månader kommer därför att innebära att det är inkomstläget allt längre bakåt i tiden som får genomslag i inkomstunderlaget. För per- soner med en trendmässig förändring av inkomsten kommer därför inkomstunderlaget anpassa sig allt långsammare till den nuvarande inkomsten ju fler månader som används i genomsnittet. Även i en situation då inkomsten varierar över till exempel ett år, utan att trend- mässigt vare sig öka eller minska, kan många månaders genomsnitt innebära en nackdel. Om genomsnittet beräknas på många månader finns risk att behovsbedömningen aldrig lyckas fånga att inkomsten under en del av året är låg och under andra perioder är högre.

En avvägning behöver alltså göras mellan att å ena sidan uppnå de fördelar som ett genomsnitt innebär, i termer av mindre sannolikhet att påtagligt avvika från inkomsten den månad som bidraget betalas ut eller betalningen av underhållsstödet ska göras och större stabi- litet i stödet över tid, och å andra sidan att genomsnittet baseras på så många och gamla inkomster att bedömningen inte anpassas till- räckligt till den nuvarande inkomsten. Först bör det framhållas att sådana närmast slumpmässiga händelser som kan leda till att en

221

Överväganden om inkomstunderlag vid behovsprövning

SOU 2021:101

enskild månads inkomst kan avvika så pass mycket uppåt eller neråt från en persons normala inkomstnivå, och som därför skulle riskera leda till en dålig bedömning av betalningsförmågan två månader senare, hanteras relativt väl redan om någon enstaka månad till an- vänds i inkomstunderlaget. Bara att basera prövningen på ett genom- snitt av två månader skulle reducera genomslaget för en enskild månads extraordinär inkomst till hälften, och ett genomsnitt av tre månader till en tredjedel. Normalt bör alltså även ett fåtal månader i genomsnittet vara tillräckligt för att hantera den problematiken rela- tivt väl. Då kvarstår avvägningen mellan att inkomstförändringar ska få ett tillräckligt snabbt genomslag, det vill säga inte i alltför stor ut- sträckning baseras på inkomster från långt tillbaka i tiden, samtidigt som stödet ändå är tillräckligt förutsebart, det vill säga inte plötsligt reduceras väldigt mycket så att förändringen i sig riskerar att leda till ekonomiska bekymmer.

För att illustrera skillnaden mellan alternativ med olika antal månader i genomsnittet finns det två sätt att beskriva vad som händer när antalet månader ökar. Det ena fokuserar på hur gamla inkomster som beaktas, det andra mer på hur genomsnittet påverkas av att det beräknas löpande, dvs. att för varje månad som går framåt i tiden faller en månad (den äldsta) bort från föregående beräkning samtidigt som en ny månad tillkommer.

Om genomsnittet baseras på två månader kommer de inkomster som används i underlaget för beräkningen rent teoretiskt vara i genom- snitt knappt tre månader gamla vid förfallodagen eftersom det är inkomsterna under den månad som infaller två och tre månader före den månad då förfallodagen infaller som ingår i beräkningen. För- fallodagen är i slutet av månaden. Beräkningen att inkomsterna är i genomsnitt knappt tre månader gamla är emellertid teoretisk i den mening att den utgår från att lön betalas ut löpande dag för dag. I praktiken betalas lönen nästan alltid ut i slutet av varje månad varför den inkomst som används om genomsnittet baseras på två månader i stället normalt är cirka två och en halv månader gammal, eftersom en utbetalning gjordes tre månader bakåt i tiden räknat från förfallodagen och en gjordes två månader bakåt i tiden. Läggs en tredje månad till i genomsnittet blir den teoretiska genomsnittliga åldern på de inkomster som ingår i stället tre och en halv månad gam- mal, men i praktiken tre månader. Med en ytterligare fjärde månad blir inkomsten i teorin fyra månader gammal, men i praktiken tre

222

SOU 2021:101

Överväganden om inkomstunderlag vid behovsprövning

och en halv. Betydelsen av denna förskjutning till i genomsnitt en halv månad äldre inkomst för varje ytterligare månad som läggs till genomsnittet illustreras i figur 7.1.

Figur 7.1 Skillnad i genomsnittligt inkomstunderlag vid olika antal månader i underlaget

25000

20000

15000

10000

5000

Inkomst		2m-snitt		3m-snitt		4m-snitt

Oavsett antalet månader som ingår i det genomsnittliga inkomstunder- laget tar det två månader efter inkomstsänkningen från 20 000 kro- nor till 15 000 kronor som skedde i juli innan inkomstunderlaget påverkas i september. Skillnaden mellan alternativen med olika måna- der i genomsnittet är i vilken takt den nya inkomsten får genomslag och därmed hur lång tid det tar innan det beräknade inkomstunder- laget har fullt ut anpassat sig till den nya inkomstnivån. Vid ett genom- snitt på två månader tar det tre månader för att inkomstunderlaget ska ligga på samma nivå som inkomsten, inkomstsänkningen inträf- far i juli och inkomstunderlaget ligger på samma nivå i oktober. Baseras genomsnittet på tre månader har inkomstunderlaget fullt ut anpassat sig först efter fyra månader och om genomsnittet bygger på fyra månader uppstår full anpassning efter fem månader. Vid en in- komstökning i stället för en inkomstsänkning påverkas förstås in- komstunderlaget på precis samma sätt av hur många månader som ingår i underlaget. Denna fördröjning av anpassningen till nuvarande inkomstnivå kan upplevas särskilt bekymmersam i fall då inkomst-

223

Överväganden om inkomstunderlag vid behovsprövning

SOU 2021:101

läget varierar över tid, det vill säga när det inte är fråga om en in- komstsänkning eller inkomstökning utan varierande inkomst till exempel på grund av säsongsarbete. Det torde vara relativt vanligt att inkomsten under en period på tre till sex månader under året är högre än annars och att behovet av stöd under den perioden därför är lägre än övrig tid av året. En fördröjning av anpassningen till en ny inkomstnivå i sådana situationer kan i värsta fall leda till att be- hovet av ekonomiskt stöd bedöms stort när det i själva verket är litet och tvärtom. En så lång fördröjning som fem månader, det vill säga ett inkomstunderlag baserat på fyra månader eller längre, blir då pro- blematiskt. Tyvärr innebär det faktum att en inkomst intjänad en månad inte kan ingå i inkomstunderlaget förrän två månader senare att det alltid finns en risk för att bedömningen av behovet av eko- nomiskt stöd ligger i ur fas med det faktiska behovet vid varierande inkomster, men detta problem kan i vart fall minska om antalet månader inte är fler än till exempel tre månader.

Även om det sannolikt inte är särskilt vanligt så förekommer det att en person kan ha mycket ojämna inkomster vilka till synes inte följer något mönster, eller i vart fall inte ett mönster som tycks bero på säsong. Inkomsten kan vara ungefär densamma över tid om den summeras över många månader, men kan systematiskt variera eller förefalla närmast slumpmässigt fördelad över enskilda månader. I så- dana fall kan ett inkomstunderlag som bygger på ett genomsnitt över få månader få stora konsekvenser för stödets stabilitet över tid. Detta beror på att inkomstunderlaget beräknas som ett löpande genomsnitt, det vill säga för varje ny månad som underlaget beräknas faller en månad ur beräkningen och en ny tillkommer. Baseras underlaget då på få månader byts en relativt stor andel av inkomstmånaderna ut, medan ett genomsnitt baserat på fler månader baseras på en större andel månader som är desamma i två på varandra följande månads- beräkningar. Ett sådant mer eller mindre realistiskt mycket varierande inkomstmönster illustreras i figur 7.2. I figuren visas hur inkomst- underlaget varierar beroende på hur många månader som ingår i ge- nomsnittet.

224

SOU 2021:101

Överväganden om inkomstunderlag vid behovsprövning

Figur 7.2 Skillnad i genomsnittligt inkomstunderlag vid olika antal månader i underlaget

”Slumpmässigt” varierande inkomst

50000

45000

40000

35000

30000

25000

20000

15000

10000

5000

Inkomst		2m-snitt		3m-snitt		4m-snitt

Av figuren ovan framgår att en mycket varierande inkomst också leder till en stor variation i inkomstunderlaget, i vart fall så länge inte genomsnittet baseras på väldigt många månader. Variationen i inkomst- underlag översätts vid prövningen till ett varierande ekonomiskt stöd. I och med att det ekonomiska stödet inte beaktar 100 procent av en inkomstförändring blir dock utslaget inte lika stort för stödets varia- tion. Likafullt kan det konstateras att ett inkomstunderlag baserat på ett genomsnitt av relativt få månader leder till en relativt stor variation också i det ekonomiska stödet. Studeras skillnaden i figuren mellan inkomstunderlagen baserade på två, tre respektive fyra månader är dock variationen något lägre när basen utgörs av fler månader.

7.3Att ta hänsyn till tidigare inkomster om de varit höga

Skälet till att det huvudsakligen är den aktuella inkomsten som indi- kerar vilken betalningsförmåga som de aktuella stödens målgrupper har, är att merparten av dem har begränsade ekonomiska marginaler. Med begränsade ekonomiska marginaler finns det sällan utrymme

225

Överväganden om inkomstunderlag vid behovsprövning

SOU 2021:101

för annan konsumtion än den som den aktuella inkomsten medger, och möjligheterna att lägga undan pengar för framtida konsumtion, i exempelvis buffertsparande eller liknande, är få. En låg inkomst under en begränsad tid behöver emellertid inte alltid hänga samman med begränsade ekonomiska marginaler. En person som normalt har en hög inkomst har sannolikt en betalningsförmåga som överstiger inkomsten om denna bara under en kortare tid varit låg. Inte minst ur legitimitetsperspektiv är det viktigt att en behovsprövad förmån tar hänsyn till att tidigare höga inkomster också påverkar betalnings- förmågan. Även om en tidigare hög inkomst inte nödvändigtvis har använts för att skapa ett buffertsparande är det inte orimligt att be- hovsprövningen ändå förutsätter att en hög inkomst som intjänats relativt nära i tiden minskar behovet av stöd.

För den som efter en period med hög inkomst tillfälligt har en låg inkomst innebär en sådan ordning att stöd inte kommer att beviljas om inkomsten efter en period återigen ökar. För den som har haft hög inkomst och får en bestående inkomstminskning innebär denna ordning att det är först när inkomsten varit låg under en så lång tid att inkomstminskningen kan antas vara bestående som rätten till stöd uppkommer.

En första avvägning som behöver göras för att skapa regler vilka tar hänsyn till tidigare höga inkomster, är hur gamla inkomster som ska beaktas. Att någon för flera år sedan haft en hög inkomst utgör i sig inte grund för att anta att betalningsförmågan i dag är högre än vad den aktuella inkomsten medger. Kan det dock konstateras att den höga inkomsten från lång tid tillbaka lett till att en förmögenhet byggts upp kan denna förmögenhet beaktas på det sätt som görs i bostadsbidraget enligt nuvarande regelverk. Höga inkomster när- mare i tiden bör dock beaktas, med fördel efter principen ju högre inkomster ju närmare i tiden desto större påverkan. Utredningen bedömer att inkomsterna under cirka ett år bakåt i tiden bör beaktas, för att ta hänsyn till att vissa inkomster kan vara säsongsberoende.

En andra avvägning som behöver göras är hur hög en inkomst ska vara för att betraktas som så hög att den kan förutsättas att påverka betalningsförmågan en tid framåt. För att avgöra om det kan antas ha funnits ett ekonomiskt utrymme för att bygga upp ett buffert- sparande för framtida konsumtion är det inte bara avgörande vilken inkomst som en person eller ett hushåll har, utan också vilka utgifter som hushållet eller personen har. En ensamstående med många barn

226

SOU 2021:101

Överväganden om inkomstunderlag vid behovsprövning

behöver en betydligt högre inkomst för att klara normala utgifter för en rimlig levnadsnivå än vad var och en av två makar behöver om de lever utan barn. Det finns inte någon självklar gräns för vad som ska anses motsvara sådana normala utgifter. Däremot finns det i de regel- verk som här behandlas en nivå på inkomst, som skiljer sig beroende på hushållets sammansättning och försörjningsbörda, som anses så hög att inget ekonomiskt stöd beviljas. Den nivån motsvaras i bo- stadsbidraget av den inkomst som innebär att bostadsbidraget är helt avräknat, och i underhållsstödet av den nivå som innebär att den bi- dragsskyldiga ska betala hela det utbetalade underhållsstödet. Utred- ningen bedömer att inkomster högre än dessa gränser bör beaktas även om de inte är så aktuella att de ingår i det genomsnitt som an- vänds för att uppskatta den aktuella inkomsten.

En tredje och sista avvägning som behöver göras för att tidigare höga inkomster ska beaktas i bedömningen av behovet av ekono- miskt stöd är hur stor del av de tidigare inkomsterna som ska beaktas och på vilket sätt. I enlighet med resonemanget om möjlighet för buffertsparande, som kan uppskattas motsvara i vart fall en del av den inkomst som överstiger den nivå som innebär att ett hushåll inte har behov av ekonomiskt stöd i de här aktuella förmånerna, anser utredningen att det är denna överstigande inkomst som ska beaktas. Beräknade överskott från inkomster intjänade före den period som ingår i beräkningen av den aktuella inkomsten bör därför läggas till den betalningsgrundande respektive bidragsgrundande inkomsten. Eftersom betalningsgrundande inkomst och bidragsgrundande in- komst bara till mindre del avräknas från det ekonomiska stödet, anser utredningen inte att den överskjutande inkomsten ska läggas till in- komstunderlaget i sin helhet. Det finns skäl för att enstaka höga in- komster får olika stort genomslag beroende på om de uppkommit relativt nyligen eller längre tillbaka i tiden. Genom att beräkna de even- tuella tillägg till inkomstunderlaget för tidigare höga inkomster som genomsnitt över ett antal månader, och låta dessa genomsnitt baseras på fler månader för äldre inkomster får enstaka höga inkomster mindre genomslag om de är äldre. Att beräkna de eventuella tilläggen som genomsnitt över flera månader får generellt den betydelsen att det bara är mer varaktiga högre inkomstnivåer som beaktas.

227

Överväganden om inkomstunderlag vid behovsprövning

SOU 2021:101

7.4Att beräkna inkomsterna under en del av ett år

Som framgår ovan bör det vara den aktuella betalningsförmågan som utgör grunden för behovsbedömningen i både bostadsbidraget och betalningsskyldigheten i underhållsstödet. Bland annat innebär det att de inkomster som utgör underlag för bidragsgrundande och betal- ningsgrundande inkomst som huvudregel bör avse historiska inkomster med särskild vikt vid nyligen intjänade inkomster. Det sistnämnda innebär också att ett helt kalenderårs inkomster inte utgör det bästa underlaget för behovsbedömningen och att inkomsterna därför bör avse en del av ett år. Olika typer av inkomster, och tillgångar i form av förmögenhet, har olika förutsättningar att kunna bestämmas för en aktuell period före beslut. I det följande redogörs för utredningens överväganden avseende olika inkomsttyper.

7.4.1Inkomst av tjänst

Idag fastställs såväl bidragsgrundande inkomst som betalningsgrun- dande inkomst utifrån överskottet av inkomsterna i respektive in- komstslag enligt beslut om slutlig skatt. Det innebär att det inte har någon betydelse när under året som inkomster och utgifter upp- kommer, eftersom beskattningen liksom förmånsreglerna endast ut- går från ett kalenderårs inkomster och utgifter. Vid övergång till beräkning av inkomster under del av år behöver därför underlaget periodiseras på ett sätt som inte krävs i dag. I inkomstslaget tjänst an- ser utredningen att användningen av uppgifter från arbetsgivardekla- rationer och förenklade arbetsgivardeklarationer leder till att den absoluta merparten av inkomster (och förmåner) periodiseras till rätt månad enligt den så kallade kontantprincipen. Denna princip gäller också vid beskattning, men då är periodiseringen i stället per kalender- år. Oberoende av om inkomsten utgörs av lön från en arbetsgivare eller av ersättning för förlorad inkomst, exempelvis av sjukpenning, finns uppgifter om utbetalning tillgänglig via arbetsgivardeklarationer och bör därför beaktas vid fastställandet av bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomst. När det gäller utgifter, för vilka avdrag kan beviljas i beskattningen, är dock uppgifter från arbetsgivardekla- rationer till dålig hjälp.

Det finns ett antal utgifter som kan ge rätt till avdrag i inkomst- slaget tjänst. Av främst två skäl bör dock avdrag i inkomstslaget tjänst

228

SOU 2021:101

Överväganden om inkomstunderlag vid behovsprövning

vara betydligt mindre vanliga än i övriga inkomstslag. För det första är huvuddelen av inkomsterna i inkomstslaget tjänst inkomster av anställning. Merparten av de utgifter en anställd har i sitt arbete be- kostas av arbetsgivaren. För det andra behöver vissa typer av utgifter överstiga fastställda beloppsgränser för att de ska ge rätt till avdrag. I inkomstslaget tjänst kan avdrag göras för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomsten. Fullt avdrag kan beviljas bland annat för utgifter vid tjänsteresa och tillfälligt arbete på annan ort. Avdrag kan också göras för resekostnader till och från arbetet, först och främst med kollektiva färdmedel men under vissa förutsättningar även med eget fordon, med den del av utgifterna som överstiger 11 000 kronor per år. För övriga utgifter beviljas avdrag för den del av kostnaden som överstiger 5 000 kronor per år.

Om de månadsvisa överskotten i inkomstslaget tjänst ska mot- svara dagens överskott i inkomstslaget tjänst krävs dock att sådana avdrag beaktas. Utredningen anser att det nuvarande regelverket är väl avvägt på den punkten. Den som till exempel behöver bekosta resor till och från arbetet för att få sin inkomst bör även när det gäller beräkningen av bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomst få räkna av resekostnaderna eftersom dessa utgifter är en förutsätt- ning för att inkomsten ska kunna behållas.

Det är bara inkomsten minskad med utgiften som den enskilde förfogar över och det vore negativt för incitamenten för arbete om sådana utgifter inte beaktades. Två problem riskerar att uppstå när sådana utgifter ska beaktas. För det första behöver dessa utgifter hämtas in från den enskilde, och därmed rimlighetsbedömas av Försäkringskassan. För det andra är sådana utgifter inte alltid jämnt fördelade över tid.

En bedömning av om en utgift ska minska inkomsten utgör en bedömning av om den är avdragsgill vid beskattningen, alltså den typ av bedömning som Skatteverket gör vid beslut om skatt. Reglerna om en utgift inte är eller är avdragsgill, och i så fall med vilket belopp, kan i vissa fall vara relativt komplicerade. Men bedömningar av om utgifter ska räknas av från inkomsten görs redan i dag av Försäkrings- kassan. Dessa görs dels vid rimlighetsbedömningar av det preliminära bostadsbidraget, dels vid fastställande av inkomstunderlag för andra förmåner som exempelvis bostadstillägg. Trots detta finns en risk att bedömningarna ibland kan bli svåra att göra, och att utgifter god-

229

Överväganden om inkomstunderlag vid behovsprövning

SOU 2021:101

känns för minskning av inkomsten i fall där de i ett senare beslut om slutlig skatt inte bedöms vara avdragsgilla och tvärtom.

Att utgifter exempelvis för resor till och från arbetet inte alltid är jämnt fördelade över tid innebär inte nödvändigtvis ett problem. I princip skulle utgifter, exempelvis ett köp av årskort eller liknande, med fördel kunna beaktas den månad som utgiften uppkommer. Men detta skulle kunna leda till ökad administration eftersom det inte alltid i förväg kan förutses när utgiften uppkommer. Det riskerar också innebära att inkomsten vissa månader blir mycket låg. Det sistnämnda kan få till följd både att bidraget eller betalningskravet varierar betydligt och att inkomsten till och med kan bli negativ vissa månader. Då krävs överväganden om även underskott i inkomst- slaget ska kunna beaktas. Grundprincipen för utgifter i inkomst- slaget tjänst bör vara densamma som för inkomsterna, nämligen kontantprincipen. I vissa fall kan dock en anpassning behöva göras för att förenkla administrationen och undvika tillfälliga underskott.

7.4.2Inkomst av näringsverksamhet

Det är ovanligt att mottagare av bostadsbidrag och betalningsskyl- diga i underhållsstödet har inkomst av näringsverksamhet. Cirka 5 procent av de betalningsskyldiga och knappt 2 procent av bidrags- hushållen hade sådana inkomster under 2019. Merparten av dem som har ett överskott i inkomstslaget har också inkomst av tjänst, ofta på en högre nivå. I den bidragsgrundande och betalningsgrundande in- komsten ingår ett visst beskattningsårs (vanligen sammanfallande med ett kalenderår) överskott i inkomstslaget näringsverksamhet enligt nuvarande regelverk.

Grunden för beräkning av överskottet i inkomstslaget närings- verksamhet är till skillnad från i övriga inkomstslag bokföringsmäs- sig. Det innebär att det beskattningsbara resultatet i en verksamhet som bedrivs i till exempel en enskild firma beskattas efter samma principer som om verksamhet bedrevs i en annan bolagsform till exempel i ett aktiebolag. Normalt innebär bokföringsmässiga grunder att inkomster ska räknas som intäkt den period de hänför sig till (till exempel när arbetet utfördes) och att utgifter ska räknas som kost- nader den period de hänför sig till (till exempel när något som köpts används). För mindre företag (omsättning högst 3 miljoner kronor

230

SOU 2021:101

Överväganden om inkomstunderlag vid behovsprövning

per år) som inte behöver avsluta sin bokföring med en årsredovis- ning gäller att de får avsluta sin bokföring med ett förenklat årsbok- slut. Enskilda näringsidkare som lämnar förenklat årsbokslut kan tillämpa kontantmetoden (också kallad bokslutsmetoden) vilken inne- bär att bokföringen löpande under året sker efter principer som i många delar liknar kontantprincipen. Det innebär att inkomster bokförs när pengar görs tillgängliga och utgifter när betalningen sker. I samband med bokslut, det vill säga efter räkenskapsårets slut ska dock även sådana inkomster och utgifter som ännu inte betalats bokföras för att räkenskapsårets resultat ska bli korrekt. Det kan innebära avvikel- ser från kontantprincipen. Även utgifter för större investeringar ska periodiseras, vilket också det innebär en avvikelse från kontantprin- cipen.

De flesta inkomster bokförs alltså i en enskild näringsverksamhet som tillämpar boksluts- eller kontantmetoden enligt kontantprin- cipen. I samband med bokslutet kan vissa inkomster behöva perio- diseras som intäkt (till exempel periodiseras till det år då arbetet utfördes) trots att arbetet helt eller delvis ännu inte är betalt. Alter- nativt tas vissa inkomster inte upp som intäkt om de utgör betalning för ännu inte utfört arbete.

Även de flesta utgifter bokförs enligt kontantmetoden i enlighet med kontantprincipen. Samma undantag finns i samband med bok- slut, så att utgifter som helt eller delvis utgör en periodiserad kost- nad ett annat år ska hänföras till det andra året. För större invester- ingar med lång ekonomisk livslängd måste utgiften periodiseras under en längre tid. Även betalningar för varor som ligger i lager kommer att beaktas vid årets utgång. Inköp av varor innebär att före- tagaren byter en tillgång mot en annan. Kostnaden för varan uppstår när den förbrukas, till exempel säljs vidare.

Av vad som beskrivs ovan följer att tillgång till en löpande gjord bokföring ger ett underlag som till stora delar skulle kunna visa på överskottet i inkomstslaget näringsverksamhet månad för månad på ungefär samma sätt som uppgifter från arbetsgivardeklarationer gör i inkomstslaget tjänst. Det finns dock både regelenliga undantag för när bokföring ska göras och goda skäl att tro att särskilt enskilda näringsidkare med liten omsättning i verksamheten i praktiken inte alltid har en bokföring som vid varje månadsskifte speglar alla intäk- ter och kostnader. Detta innebär att det trots att bokföringen teore- tiskt skulle kunna användas för att med viss precision uppskatta över-

231

Överväganden om inkomstunderlag vid behovsprövning

SOU 2021:101

skottet av näringsverksamheten för kortare tidsperioder än ett år, finns tveksamheter kring om det skulle fungera i praktiken.

Det finns ytterligare skäl till att inkomst av näringsverksamhet kan vara svår att använda för att uppskatta en fysisk persons aktuella ekonomiska situation. En vanlig och ofta betydande skillnad mellan en näringsverksamhets, eller egentligen ett företags, ekonomi och en privatpersons inkomst av anställning är att näringsverksamheten nor- malt har större utgifter för att inkomsten ska kunna förvärvas. Det innebär att inkomster från en anställning nästan alltid ligger nära det beskattade överskottet i inkomstslaget tjänst medan inkomsterna i inkomstslaget näringsverksamhet inte alls behöver vara en särskilt god indikator på hur stort det beskattningsbara överskottet är. Sär- skilt i en verksamhet som handlar med varor som köps och säljs kan inkomsterna vara betydande, men motsvaras av utgifter i samma storleksordning. Det innebär att det i en näringsverksamhet i nästan lika stor utsträckning kan vara utgifterna som styr den ekonomiska ställningen vid en given tidpunkt, som inkomsterna. När inköpen görs väljer den enskilde näringsidkaren förstås själv, vilket i sig inne- bär en möjlighet att påverka hur stort överskottet är under en viss tid. Den enskilde näringsidkaren skulle alltså själv kunna fördela in- köpen så att överskottet är mycket lågt under vissa perioder för att i stället vara högt under andra perioder.

Att basera en behovsprövad förmån på ett sådant överskott anser utredningen vara problematiskt. I vissa typer av verksamhet kan det till och med vara så att inköpen görs mycket koncentrerat i tiden medan försäljningen görs kontinuerligt. Det skulle kunna innebära att verksamheten utifrån en kontantprincip skulle kunna bedömas ha betydande underskott under kortare perioder, men i stället enbart inkomster och därför betydande överskott under merparten av tiden. Eftersom inköpen, och utgifterna för dessa, är helt avgörande för de senare inkomsterna anses det överskott som finns under tiden utan utgifter dåligt spegla verksamhetens faktiska ekonomiska ställning och därmed också den enskilda näringsidkarens faktiska möjligheter att använda verksamhetens inkomster som förvärvsinkomst för ut- gifter för egna levnadskostnader. Sammantaget finns därför svårig- heter, för i vart fall vissa typer av näringsverksamhet, att fullt ut på ett tillförlitligt sätt bedöma vilken förvärvsinkomst en enskild när- ingsidkare har under en begränsad tid. Kort sagt är det överskott i näringsverksamheten som uppkommer under en tid inte detsamma

232

SOU 2021:101

Överväganden om inkomstunderlag vid behovsprövning

som det överskott som faktiskt kan tas ur verksamheten för att an- vända för privat konsumtion.

7.4.3Inkomst av kapital

Inkomst av kapital ingår, liksom övriga inkomstslag i den bidrags- och betalningsgrundande inkomsten med det belopp som under ett år motsvarar överskottet i inkomstslaget. I inkomstslaget ingår inkoms- ter och utgifter vid uthyrning eller försäljning av privata tillgångar, till exempel fastigheter eller värdepapper, men också utdelning på värdepapper samt ränteinkomster och ränteutgifter. Beskattningen utgår, liksom i inkomstslaget tjänst, från kontantprincipen när det gäller löpande inkomster och utgifter. För kapitalvinster och kapital- förluster sker beskattningen dock vid avyttringstidpunkten som huvud- regel.

Det är inte helt ovanligt att målgruppen för stöden, hushåll med bostadsbidrag och mottagare av eller betalningsskyldiga för underhålls- stöd, har vissa kapitalinkomster, även om dessa sällan är en domine- rande inkomst.

Av beskrivningen ovan av vad som ingår i inkomstslaget framgår att det kan vara fråga om inkomster (och utgifter) som uppkommer löpande, exempelvis vid uthyrning av privata tillgångar, en eller ett par gånger om året, ränteintäkter eller utdelning på värdepappers- innehav, eller vid enstaka tillfällen vid försäljning av privata tillgångar. Det bör observeras att ränteutgifter visserligen ingår i inkomstslaget, och därför kan minska ett överskott, men inte i praktiken vanligen beaktas i prövningen av bostadsbidrag eller underhållsstöd eftersom ett underskott i inkomstslaget inte beaktas. Den som har räntor på lån, som de ofta betalar löpande, har vanligen så höga utgifter för dessa att eventuella kapitalinkomster inte är tillräckliga för att det ska upp- stå ett överskott i inkomstslaget.

Eftersom de inkomster som finns i inkomstslaget ofta uppkom- mer någon gång per år eller mer sällan än så, kan det finnas skäl att resonera något annorlunda kring dessa inkomster än de förvärvs- inkomster som hör till de andra två inkomstslagen. Inkomsterna är mindre sannolikt sådana som används för en mer vardaglig löpande konsumtion. Vid sådana inkomster som uppkommer vid enstaka till- fällen som exempelvis vid försäljning av privata tillgångar kan det

233

Överväganden om inkomstunderlag vid behovsprövning

SOU 2021:101

dessutom finnas ett relativt svagt samband mellan den beskattnings- bara kapitalinkomsten och det ekonomiska utrymme för konsumtion som den ger upphov till. Vid försäljning av exempelvis en fastighet beräknas visserligen den beskattningsbara kapitalinkomsten som skill- naden mellan försäljningsvärdet och kostnaderna, främst omkostnads- beloppet såsom utgifter för anskaffning och förbättring. Däremot är kapitalinkomsten ofta inte något som den som genomfört försälj- ningen faktiskt förfogar över. Fastigheten är ofta belånad och betydande delar av inkomsten behöver därför användas för att lösa dessa lån.

Därtill kan det vara en betydande skillnad mellan det belopp som den som säljer en fastighet får i handen vid försäljningen, efter att eventuella lån har lösts, och det belopp som i beslutet om slutlig skatt utgör den beskattningsbara inkomsten. Det belopp som en person erhåller vid en försäljning av exempelvis en fastighet är alltså en relativt dålig uppskattning för vilken beskattningsbar inkomst som fastställs i ett beslut om slutlig skatt. Det innebär att det vid försäljningstidpunkten dels är svårt för den enskilda att förutse vilken inkomst hen har enligt beskattningen, dels hur mycket av det belopp som erhålls som faktiskt kan användas för konsumtion.

Att endast en del av kapitalinkomsterna är löpande inkomster, och ytterligare några kan vara återkommande och relativt förutsägbara men uppkomma mer sällan, gör att frågan om att fördela sådana in- komster över året bör anses mindre angelägen än för övriga inkomster.

7.4.4Personer som kombinerar anställning med enskild näringsverksamhet

Det är vanligt att personer som har inkomst av näringsverksamhet också har inkomst av tjänst. Sådana personer brukar kallas kombina- törer eftersom de kombinerar näringsverksamhet med anställning. Den ena eller den andra inkomsten kan vara dominerande. För perso- ner med relativt låga inkomster, vilket i hög grad gäller för personer med bostadsbidrag men också betalningsskyldiga för underhållsstöd, behöver de som har inkomster av båda typerna den sammanlagda inkomsten av dessa att klara sitt uppehälle.

Hur kombinationen mellan näringsverksamhet och anställning ser ut varierar. Innehållet i arbetet i näringsverksamheten kan förstås vara något helt annat än det arbete som utförs som anställd, eller så kan det vara samma typ av arbete. En person kan till exempel vara

234

SOU 2021:101

Överväganden om inkomstunderlag vid behovsprövning

anställd inom det yrke som hen har utbildning och erfarenhet inom, men bedriva näringsverksamhet inom ett område som mer utgör ett intresse2. En annan person, exempelvis en hantverkare, kan kombinera en deltidsanställning inom sitt yrkesområde med en enskild firma som bedriver samma typ av verksamhet.

Oavsett vilken typ av arbete som bedrivs i anställningen respek- tive näringsverksamheten, kan de båda typerna av förvärvsarbete kom- bineras på olika sätt i tiden. En person kan ha en schemalagd deltids- anställning eller en behovs- eller timanställning som kombineras med arbete i en enskild firma på övrig tid. En annan person kan kom- binera tidsbegränsade anställningar på hel- eller deltid, till exempel säsongsanställningar, med arbete i en enskild firma när personen inte har en anställning. Det är för den enskilda individen inte säkert att det ens på förhand kan avgöras om en viss inkomst kommer att be- skattas i det ena eller andra inkomstslaget, utan detta avgörs först under tiden eller i princip efter att arbetet har utförts.

Kombinatörer har utifrån vad som beskrivits ovan ofta inkomster i båda inkomstslagen för samma tid, Den som varvar perioder med enbart inkomst av näringsverksamhet med andra perioder med en- bart inkomst av anställning, för att anställningen eller arbetet i när- ingsverksamheten är tydligt säsongsberoende, har visserligen inte inkomster från båda inkomstslagen för arbete utfört under samma period, men kan ändå få ut ersättningen en eller flera månader från båda verksamheterna. Detsamma gäller den som övergår från en typ av inkomst till en annan, det vill säga går från anställning till arbete i enskild firma eller tvärtom. Att inkomsterna är av två olika slag under en period, exempelvis under en månad, utgör inte ett problem när det gäller att bedöma inkomsten för den perioden, och därmed be- hovet av stöd. Skulle däremot svårigheterna att fastställa vilken in- komst av näringsverksamhet en person har under en del av ett år göra att sådana inkomster behöver bedömas på annat sätt, samtidigt som inkomster i inkomstslaget tjänst hämtas från varje enskild månad uppstår problem om inkomstunderlaget avser olika tidsperioder. Är inkomstunderlaget för inkomst av tjänst till exempel inkomsterna för den senaste månaden eller kvartalet, och den inkomsten summe- ras med en inkomst av näringsverksamhet där underlaget i stället är

2Det bör dock observeras att ren hobbyverksamhet som inte bedrivs i någon större omfatt- ning, tillräckligt varaktigt eller i vinstsyfte inte räknas som näringsverksamhet i beskattnings- sammanhang utan beskattas i inkomstslaget tjänst.

235

Överväganden om inkomstunderlag vid behovsprövning

SOU 2021:101

hämtat från månaden eller kvartalen dessförinnan, blir underlaget missvisande. I extremfallet kan summan utgöras av inkomster från den ena perioden när inkomsten helt bedrevs i den ena formen, och inkomsten från den andra perioden när verksamheten helt bedrevs i den andra formen. Även om inkomsterna varvas på ett sådant sätt att båda inkomsterna uppkommer parallellt, det vill säga att personen för en och samma månad har inkomster i båda inkomstslagen, kan en summering av inkomster från olika inkomsterperioder för respek- tive inkomstslag bli missvisande då andelen arbete, och därmed in- komst, i vartdera inkomstslaget kan variera.

Av vad som beskrivits ovan följer att förvärvsinkomster är hän- förliga till de två olika inkomstslagen behöver hanteras på olika sätt. Detta på grund av svårigheterna att bedöma inkomster inom inkomst- slaget näringsverksamhet för del av år. Samtidigt är det centralt att inkomstunderlaget hämtas från samma tidsperiod för en person som har båda typerna av inkomster.

236

8 Förslag om nytt inkomstunderlag

Den bidragsgrundande inkomsten i bostadsbidraget och den betal- ningsgrundande inkomsten i underhållsstödet ska som utgångspunkt beräknas som genomsnittet av inkomsten under de tre mest aktuella månaderna. Eftersom inkomstuppgifter från arbetsgivardeklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer finns tillgängliga fram till den inkomstmånad som ligger två månader före den månad som bi- draget betalas ut respektive den månad som underhållsstödet ska be- talas, är det den sista månaden som ska användas. I genomsnittet ska överskottet av inkomst av tjänst ingå. Till inkomsten ska också för varje månad läggas vissa andra inkomster och en tolftedel av över- skottet i inkomstslaget kapital från det senaste beslutet om slutlig skatt. Till den bidragsgrundande inkomsten ska också ett tillägg göras med en tolftedel av den del av förmögenheten som ska beaktas från den 31 december året innan. Under vissa förutsättningar kan också motsvarande inkomster under ytterligare nio månader dessförinnan påverka rätten till bidrag och betalningsbeloppet. Nuvarande belopps- gränser på kalenderårsnivå räknas om och anpassas till månadsbelopp.

För den som har överskott i inkomstslaget näringsverksamhet ska i stället den bidragsgrundande och betalningsgrundande inkoms- ten beräknas enligt nuvarande regler. Vid reducering av underhålls- stöd på grund av barns inkomster ska inkomsten också beräknas en- ligt nuvarande regler.

Försäkringskassan bör i samband med införande av ett bostads- bidrag baserat på månadsinkomster ges i uppdrag att aktivt arbeta med att komma till rätta med underutnyttjandet av bidraget, särskilt i de grupper som går miste om stora belopp på grund av att de inte ansöker. Den kostnadsökning som blir resultatet av att fler hushåll beviljas bidrag då risken för skuldsättning inte längre hindrar dem att söka, och som ett resultat av Försäkringskassans aktiva arbete med

237

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

att minska mörkertalet, finansieras genom att flerbarnstillägget för det andra barnet avskaffas.

Utredningen anser att den inkomst som bäst speglar vilken betal- ningsförmåga ett bidragshushåll eller en bidragsskyldig förälder har är den inkomst som man nyligen haft. De senast kända inkomsterna bör därför vara de som i första hand ska ligga till grund för att be- stämma den bidragsgrundande och den betalningsgrundande inkoms- ten. Inkomst av tjänst är den vanligaste inkomsttypen för de som berörs av reglerna. Sådana inkomster kan med hög tillförlitlighet häm- tas från arbetsgivardeklarationer på individnivå. Även vissa andra in- komster, överskott i inkomstslaget kapital och ett tillägg för förmögen- het ska läggas till inkomsten. För inkomst av näringsverksamhet finns så stora problem med att uppskatta inkomsten på annat sätt än ge- nom Skatteverkets beslut om slutlig skatt att utredningen förslår att gamla regler ska gälla.

För att kunna basera inkomstunderlaget på uppgifter från arbets- givardeklarationer föreslår utredningen att den senaste inkomst- månaden som används i inkomstunderlaget är den som infaller två månader före den månad som bostadsbidraget betalas ut respektive den månad som betalning av underhåll ska ske. Arbetsgivardeklara- tioner lämnas in senast i slutet av månaden efter inkomstmånaden och både bidragshushållen och bidragsskyldiga bör aviseras aktuella belopp cirka en månad i förväg.

Utredningen har med utgångspunkt i inkomststatistik från månads- uppgifter hämtade från arbetsgivardeklarationer funnit att den betal- ningsgrundande inkomsten och den bidragsgrundande inkomsten bör baseras på ett genomsnitt av de tre senast kända inkomstmåna- derna. Ett sådant genomsnitt speglar relativt väl inkomsten den månad som betalningen ska ske eller bostadsbidraget ska betalas ut och ger en hög stabilitet i inkomstunderlaget. Samtidigt speglar detta genomsnitt en relativt aktuell inkomst som därmed ger förutsättningar för en relativt snabb anpassning av bostadsbidraget och betalnings- skyldigheten om inkomsten förändras.

I vissa fall kan den aktuella inkomsten antas spegla den nuvarande betalningsförmågan mindre väl. En person som har haft goda eller mycket goda inkomster bör inte anses tillhöra målgruppen för bostads- bidrag eller för nedsättning av betalningsskyldigheten i underhålls- stödet med mindre än att inkomsterna efter perioden med höga in- komster tydligt visar att inkomstsituationen nu är en annan. I vissa

238

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

situationer bör därför bostadsbidraget eller betalningsskyldigheten också påverkas av tidigare inkomster än de som avser de tre senast kända månaderna. Ett tillägg till inkomsterna ska därför göras om inkomsterna under sammanlagt ytterligare nio månader varit höga. Vid beräkning av bostadsbidrag ska som i dag inkomster över en viss inkomstnivå reducera bidraget med 20 procent. Denna inkomstgräns, i dag 150 000 kronor per år liksom vissa andra beloppsgränser som i dag anges som årsbelopp, ersätts med månadsbelopp. Bostads- bidrag ska alltså reduceras med 20 procent av den bidragsgrundande inkomst som överstiger 12 500 kronor. För unga utan barn ska mot- svarande belopp omräknas till månadsbelopp. På motsvarande sätt ska betalningsbelopp i underhållsstödet beräknas på den del av inkoms- ten som överstiger 10 000 kronor.

Förslagen utgår från det regelverk som gäller utan de tillfälliga bestämmelserna i bostadsbidraget med anledning av covid-19.

8.1Inkomstunderlaget ska som huvudregel utgöras av inkomster under en ramtid på tolv månader

Utredningens förslag: Beräkningen av inkomstunderlaget görs på inkomsterna under de tolv månader som föregår månaden innan den månad bostadsbidraget och underhållsstödet betalas (ramtiden). För var och en av dessa månader ska inkomsten ut- göras av summan av överskottet av inkomst av tjänst och vissa andra inkomster samt en tolftedel av överskottet i inkomstslaget kapital och, vad gäller bostadsbidrag, den del av förmögenheten som ska beaktas.

Det inkomstunderlag som ska ligga till grund för bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomster ska utgöras av beräknade månads- inkomster under en ramtid på tolv månader. Ramtidens sista månad är den kalendermånad som infaller två månader före den månad då underhållsstödet eller bostadsbidraget betalas ut.

För varje månad i ramtiden ska en månadsinkomst beräknas. Månadsinkomsten ska vara summan av överskottet av inkomst av tjänst för den månaden, vissa övriga inkomster under månaden, en tolftedel av överskottet i inkomstslaget kapital enligt det senaste beslutet om slutlig skatt som fattats före utgången av ramtiden och

239

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

för bostadsbidrag en tolftedel av 15 procent av den förmögenhet över- stigande 100 000 kronor som den sökande hade den 31 december som infaller under ramtiden.

8.1.1Inkomst av tjänst hämtas från arbetsgivardeklarationer

Utredningens förslag: Överskottet av inkomst av tjänst ska för varje månad under ramtiden motsvaras av överskottet enligt in- komstskattelagen. Den inkomst av tjänst som ligger till grund för beräkningen av bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomst utgörs normalt av den inkomst som framgår av kända uppgifter från arbetsgivardeklarationer och förenklade arbets- givardeklarationer. Om den sökande eller den betalningsskyldige kan visa att inkomsten av tjänst en viss månad är något annat än vad som framgår av arbetsgivardeklarationerna ska den uppgiften i stället användas. Den sökande och den betalningsskyldiga ska dels i samband med en ansökan, dels i samband med de månatliga omräkningarna av bidrag eller betalningsbelopp uppmanas att kontrollera att de uppgifter som hämtas från arbetsgivardeklara- tionerna överensstämmer med den inkomst av tjänst som den sökande haft. Den sökande och den betalningsskyldiga ska vara anmälningsskyldig om hens inkomst av tjänst avviker från den som framgår av arbetsgivardeklarationer.

Utredningen har utgått från nuvarande regelverk när det gäller vad som ska ingå i inkomstslaget tjänst. Det som ska ingå i inkomst av tjänst är samma inkomst som i dag, men beräknat per kalendermånad. Utredningen har inhämtat uppgifter om de inkomster på individnivå som lämnats till Skatteverket sedan arbetsgivardeklarationer på indi- vidnivå infördes. Uppgifterna får anses tillförlitliga i de allra flesta fall. Att beräkna den del av hushållens inkomster som avser inkomst av tjänst på uppgifterna från arbetsgivardeklarationerna bedöms där- för fungera väl i nästan samtliga fall.

Enligt de uppgifter utredningen har tagit del av kan dock knappt en procent av inkomstuppgifterna för enskilda individer komma att ändras efter att de ursprungliga arbetsgivardeklarationerna lämnats in månaden efter inkomstmånaden på grund av att arbetsgivardekla- rationer ändras eller kompletteras. I andra fall kan det saknas upp-

240

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

gifter från arbetsgivardeklarationer om inkomster som ska hänföras till inkomst av tjänst. Uppgifter om vissa periodiska utbetalningar av tjänstepensioner och privat pension framgår till exempel inte av arbetsgivardeklarationer. För den som har sådana avdrag som kan göras i inkomstslaget tjänst, till exempel utgifter för resor eller andra utgifter för inkomstens förvärvande, framgår dessa sällan av arbets- givardeklarationer. Oavsett hur vanligt det är att uppgifter från arbetsgivardeklarationer avviker från den faktiska inkomsten av tjänst behöver det finnas möjlighet att besluta om att frångå uppgiften vid beräkningen av överskottet av inkomst av tjänst.

Utgångspunkten bör vara att inkomst av tjänst per månad är det som framkommer av uppgifter i arbetsgivardeklarationer och förenk- lade arbetsgivardeklarationer. Den enskilda ska dock dels i samband med prövningen av en ansökan om bostadsbidrag eller av betalnings- skyldighet, dels i samband med att nya belopp beräknas därefter, kontrollera att de uppgifter som legat till grund för besluten mot- svarar deras månadsvisa beräknade överskott av inkomst av tjänst. Om uppgiften inte stämmer föreligger en anmälningsskyldighet.

Om en sökande eller en betalningsskyldig anmäler att den in- komst från arbetsgivardeklarationer som legat till grund för beräk- ning av bidragsgrundande eller betalningsgrundande inkomst inte överensstämmer med det korrekta överskottet av inkomst av tjänst ska hen visa att den korrekta uppgiften är en annan. Det är inte möjligt att i detalj beskriva vad som ska krävas för att Försäkrings- kassan ska lägga en annan uppgift än inkomsten enligt arbetsgivar- deklarationer till grund för sitt beslut. Normalt bör dock inte enbart den enskildas utsaga vara tillräcklig, men kraven på underlag för att visa att inkomsten är en annan än vad exempelvis en arbetsgivare uppgivit i arbetsgivardeklarationer bör rimligen bero på vilken typ av avvikelse som den enskilda hävdar finns. Anmälningsskyldigheten ska gälla både om inkomsten enligt arbetsgivardeklarationerna är lägre än den faktiska inkomsten och om inkomsten är högre.

Avvikelser mellan de uppgifter som lämnas i arbetsgivardeklara- tioner och den faktiska inkomsten av tjänst kan uppstå av olika orsaker. En utbetalare som ska redovisa inkomster i arbetsgivardekla- rationer eller förenklade arbetsgivardeklarationer kan missa att redo- visa dessa eller redovisa dem med för högt eller för lågt belopp. Vissa utbetalare är inte skyldiga att redovisa inkomster i arbetsgivar- deklarationer eller förenklade arbetsgivardeklarationer. Avvikelsen

241

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

kan vara systematisk och bestående över tid och i andra fall endast vara tillfällig. Om avvikelsen endast är tillfällig, beroende på att hela eller delar av inkomsten är tillfällig eller att inkomsten tillfälligt inte redovisas med korrekt belopp i arbetsgivardeklarationer bör Försäk- ringskassan kunna grunda sina beräkningar på justerade uppgifter om inkomst av tjänst under den eller de månader som avvikelsen an- tas finnas. Om avvikelsen inte är tillfällig, till exempel beroende på att det är fråga om en mer varaktig inkomst som inte ska redovisas i arbetsgivardeklarationer, bör i stället inkomsten hanteras på samma sätt som de övriga inkomster som också ingår i inkomstunderlaget (se nedan).

8.1.2Inkomst av kapital och förmögenhet ska avse föregående år

Utredningens förslag: Den inkomst av kapital som ska ingå i den bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomsten ska vara överskottet i inkomstslaget kapital för det senaste möjliga inkomst- året enligt beslut om slutlig skatt som fattats under ramtiden. Överskottet av kapitalinkomsten ska divideras med tolv och läggas till inkomsten för var och en av de månader som ingår i ramtiden. Ett tillägg ska göras till inkomsten varje månad under ramtiden när det gäller beräkning av bidragsgrundande inkomst med 15 pro- cent av den sökandes förmögenhet över 100 000 kronor dividerat med tolv. För var och en av de månader som ingår i ramtiden ska tillägget göras baserat på den sökandes förmögenhet den 31 decem- ber som infaller under ramtiden. Den sökande ska i samband med ett årsskifte vara anmälningsskyldig för förändring av förmögen- heten jämfört med den uppgift som legat till grund för tidigare beräkning av förmögenheten.

Utredningen anser att principen för hantering av överskott i in- komstslaget kapital bör vara densamma som för övriga inkomster. De inkomster som ska beaktas bör vara så aktuella som möjligt och hämtas från redan intjänade inkomster. Eftersom inkomster och ut- gifter i inkomstslaget kapital dels är betydligt mer oregelbundna i många fall, dels svårare att uppskatta före de fastställs i beslut om slutlig skatt, anser utredningen emellertid att det är olämpligt att

242

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

hantera dem på samma sätt som inkomst av tjänst, det vill säga för- dela dem över månaderna i ramtiden med utgångspunkt i kontant- principen. Det kan över huvud taget vara svårt att bedöma om en bidragssökande eller en bidragsskyldig har ett överskott eller ett underskott av kapital innan beslutet om slutlig skatt har fattats. Eftersom endast överskott av kapital beaktas vore det olämpligt att beakta dessa de månader överskott uppstår samtidigt som under- skott från andra månader inte beaktas. Vi föreslår därför att över- skott i inkomstslaget kapital ska avse det som gäller det sista möjliga inkomståret från det senaste beslutet om slutlig skatt. Beslutet om uppgiften ska hämtas från det senaste beslutet som fattats under ramtiden. Skälet till det är att Försäkringskassan måste ges viss tid att ta emot och lägga in nya uppgifter efter att beslutet har fattats. Om inget beslut om slutlig skatt har fattats under ramtiden ska in- komsten hämtas från det senaste beslutet om slutlig skatt som fattats dessförinnan.

När ett nytt beslut om slutlig skatt har fattats under ramtiden, ska det överskottet för det senare inkomståret divideras med tolv och ingå med det beloppet för samtliga månader i ramtiden fram till dess ett nytt beslut om slutlig skatt fattas avseende ett senare inkomstår.

Vid beräkningen av bidragsgrundande inkomst beaktas också eventuell förmögenhet. Utredningen föreslår att förmögenhet även fortsättningsvis ska beaktas vid beräkningen av den bidragsgrun- dande inkomsten på motsvarande sätt. Även här bör dock den över- gripande principen gälla, nämligen den att förmögenhetsuppgiften bör vara så aktuell som möjligt och hämtas från historisk tid. För att undvika att uppgiften ska uppdateras löpande föreslår utredningen att uppgiften ska avse förmögenheten vid ett årsskifte, eller närmare bestämt den 31 december. På motsvarande sätt som när det gäller kapitalinkomst bör uppgiften hämtas från förhållanden under ram- tiden. Konkret innebär det att den förmögenhet som ska beaktas är den som den sökande har den 31 december under ramtiden. På så sätt ges den försäkrade möjlighet att anmäla förändring, om den tidigare förmögenhetsuppgiften från senaste årsskiftet inte överens- stämmer med den som gäller när ett nytt årsskifte har passerat. På samma sätt har Försäkringskassan möjlighet att lägga in den nya uppgiften i beräkningen. Det belopp som ska beaktas, en tolftedel av 15 procent av den del av förmögenheten som överstiger 100 000 kro- nor, ska läggas till inkomsten för samtliga månader under ramtiden.

243

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

8.1.3Andra inkomster

Utredningens förslag: Sådana övriga inkomster som i nuvarande regelverk ingår i den bidragsgrundande respektive betalnings- grundande inkomsten ska även fortsättningsvis beaktas. Inkoms- terna ska fördelas på månader i ramtiden i enlighet med kontant- principen. Inkomsterna ska i så stor utsträckning som möjligt hämtas in från Försäkringskassans egna register och andra myn- digheter samt i övrigt anges av den sökande och bidragsskyldiga. Sökande och bidragsskyldiga ska vara anmälningsskyldiga vid för- ändring av sådana inkomster.

Nuvarande regel i bostadsbidraget om att inkomster i form av studiebidrag, studiestartsstöd och skattefria stipendier som betalas ut i slutet av ett år men är hänförliga till nästföljande år, avskaffas.

Vid beräkning av bidragsgrundande inkomst ska sådana inkomster från utlandet som inte beskattas i Sverige, studiebidrag och studie- startsstöd, skattefria stipendier, inkomster som beskattas med sär- skild inkomstskatt för utomlands bosatta samt etableringsersättning, ingå i inkomsten. Vid beräkning av betalningsgrundande inkomst ska studiebidrag och studiestartstöd ingå i inkomsten. Dessa inkoms- ter ingår även i nuvarande regelverk. Sådana inkomster ska i utred- ningens förslag fördelas på månader i ramtiden enligt kontantprin- cipen. Förslaget innebär att nuvarande regel i bostadsbidraget om att sådana studiemedel och skattefria stipendier som utbetalas under ett år, men som är hänförliga till året därpå, nu i stället ska beaktas vid den tidpunkt de utbetalas. Nuvarande regel har tillkommit för att undvika att en inkomst sent på året, som egentligen inte avser det året, kan innebära att rätten till bostadsbidrag reduceras så mycket att en betydande skuld blir oundviklig. I det föreslagna regelverket är kontantprincipen vägledande och konstruktionen innebär ingen risk för skuldsättning i motsvarande situation.

I viss utsträckning kan de inkomster som berörs här framgå av uppgifter som lämnas in till Skatteverket, till exempel inkomster som beskattas med särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Studiebidrag och studiestartsstöd betalas ut av Centrala studiestöds- nämnden (CSN). Sådana uppgifter som andra myndigheter har till- gång till bör i så stor utsträckning som möjligt användas som grund för uppskattning av dessa inkomster med hjälp av befintlig eller med

244

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

utökad informationsöverföring till Försäkringskassan. Andra upp- gifter behöver dock anges av den sökande. Bidragsskyldiga ska alltid vara skyldiga att ange hur stora dessa andra inkomster är och anmäla om inkomsterna förändras.

Utredningen har övervägt att ytterligare harmonisera inkomst- underlagen i bostadsbidrag och underhållsstöd men föreslår inte några ytterligare förändringar utöver övergången till månatliga inkomster.

8.1.4Barns inkomster och förmögenhet

Utredningens förslag: Reglerna om beaktande av barns inkomst av kapital och förmögenhet vid beräkning av bidragsgrundande inkomst anpassas till övergången till månatliga inkomster.

Barns inkomster vid en reducering av det underhållsstöd som ska betalas ut ska beräknas enligt nuvarande regler.

I 18 kap. socialförsäkringsbalken (SFB) finns bestämmelser som inne- bär att ett barns inkomster under vissa förutsättningar kan påverka vilket underhållsstöd som betalas ut. Därigenom påverkas också vilket maximalt belopp som en bidragsskyldig förälder kan behöva betala för barnet. I 97 kap. SFB föreskrivs att barns kapitalinkomster och förmögenhet under vissa förutsättningar ska beaktas vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten i bostadsbidraget. Utredningen föreslår att reglerna avseende bostadsbidrag anpassas till systemet med månatliga inkomstuppgifter. Utredningen föreslår däremot ingen förändring av reglerna för reducering av underhållsstöd på grund av barns inkomster.

Förslaget innebär att en eventuell reduktion av underhållsstödet på grund av barns inkomster fortsatt beräknas enligt nuvarande be- stämmelser (som i utredningens förslag återfinns i det nya 19 a kap.) på den inkomst som framgår av det beslut om slutlig skatt som fattats före februari det år som underhållsstödet avser. Detta ska gälla obero- ende av hur den bidragsskyldigas betalningsbelopp prövas, det vill säga om hen har överskott i inkomstslaget näringsverksamhet eller inte. Motivet för att inte räkna om reduktionen av underhållsstödet varje månad är dels att det är önskvärt att boföräldern kan planera sin eko- nomi, dels att det endast är ett fåtal barn som har sådana inkomster att en reduktion är aktuell och att barns inkomster kan vara så kon-

245

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

centrerade i tid (till exempel vid feriearbete) att nuvarande regler omräknade till månadsnivå skulle ge reduktion i situationer då en sådan inte kan anses befogad.

Förslaget innebär, vad gäller bidragsgrundande inkomst, att barns kapitalinkomst och den del av barns förmögenhet som ska beaktas hanteras på samma sätt som sökandes kapitalinkomst och förmögen- het när månadsinkomster under ramtiden beräknas. Barns förmögen- het och kapitalinkomst ska alltså ingå i inkomsten under ramtiden och hämtas från samma tid som de vuxnas inkomster. I övrigt ska barns inkomst av kapital och förmögenhet hanteras som i dag, det vill säga vad gäller vilken del av barns förmögenhet och inkomst av kapital som ska beaktas och hur den ska fördelas mellan makar.

8.1.5Bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomst beräknas med utgångspunkt i de tre mest aktuella inkomstmånaderna i ramtiden

Utredningens förslag: Ramtiden ska bestå av tre perioder. Den mest aktuella perioden består av tre kalendermånader. Den andra perioden är de tre kalendermånader som föregår dessa och den tredje perioden är de sex första kalendermånaderna i ramtiden.

Bidragsgrundande inkomst och betalningsgrundande inkomst beräknas som månadsbelopp. Alla belopp som i dag anges som års- belopp i bestämmelserna om dessa inkomster anges i stället som månadsbelopp.

Utgångspunkten för beräkning av den bidragsgrundande in- komsten och den betalningsgrundande inkomsten ska vara in- komsterna under den mest aktuella perioden.

När betalningsskyldigheten bestäms för förfluten tid ska de inkomster som den bidragsskyldiga hade under ramtiden för re- spektive månad användas i beräkningen av betalningsbeloppet.

Den ramtid som består av de tolv månader för vilka Försäkrings- kassan har tillgång till inkomstuppgifter från arbetsgivardeklaratio- ner föreslås delas in i tre perioder. Inkomsterna under de tre perio- derna ska ha olika betydelse för beräkning av den bidragsgrundande och den betalningsgrundande inkomsten. Den första perioden före- slås bestå av de tre mest aktuella kalendermånaderna. Inkomsterna

246

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

under denna period speglar enligt utredningens mening bäst den aktuella ekonomiska situationen och betalningsförmågan. Den genom- snittliga inkomsten under dessa tre kalendermånader ska därför vara utgångspunkt för beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten. Detsamma ska av samma skäl gälla för beräkningen av den betalnings- grundande inkomsten. Begreppet betalningsgrundande inkomst an- vänds inte i dag i SFB. Begreppet föreslås införas för att skilja på denna inkomst och de inkomster per månad under ramtiden som används som underlag i beräkningen av den betalningsgrundande inkomsten.

Ramtiden består utöver den första perioden av en andra period som utgör de tre kalendermånader som föregår den första och av en tredje period som utgörs av de sex kalendermånaderna dessförinnan. De genomsnittliga inkomsterna under dessa perioder används för att beräkna eventuella tillägg till den bidragsgrundande eller betalnings- grundande inkomsten enligt förslaget i avsnitt 7.2.6.

Såväl den betalningsgrundande inkomsten som den bidragsgrun- dande inkomsten ska enligt förslaget beräknas som en månadsinkomst. Det innebär att de årsbelopp som i dag anges i SFB i stället anges som månadsbelopp. Inkomstgränsen för vilka inkomster som ska beaktas vid bestämmande av betalningsbeloppet i underhållsstödet, det så kallade grundavdraget, blir därför 10 000 kronor per månad. Den gräns i bostadsbidraget som innebär att ett inkomstavdrag görs för hushåll med barn blir per månad 12 500 kronor för ensamstående och 6 250 kronor för sammanboende och för hushåll utan barn

4800 kronor för sammanboendes sammanlagda inkomst och för en- samstående 3 400 kronor. Beloppen för unga utan barn har avrun- dats till närmaste hundratal kronor. Den gräns som i dag används för att bestämma om ett bostadsbidrag ska betalas ut, det vill säga att beloppet ska vara minst 1 200 kronor per år, ändras till 100 kronor per månad.

I vissa fall behöver betalningsskyldigheten för underhållsstöd be- stämmas för förfluten tid. I dag finns en bestämmelse som säger att det i sådana situationer ska beaktas bara de beslut om slutlig skatt som förelåg den eller de månader som betalningsskyldigheten avser. Den betalningsgrundande inkomsten bestäms inte i förslaget med underlag i beslut om slutlig skatt, annat än så vitt avser överskott i inkomstslaget kapital. Utredningen föreslår att den nämnda bestäm- melsen i stället ska uttrycka att beslut om betalningsskyldighet för

247

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

förfluten tid ska grundas på inkomster under ramtiden för respektive månad och bygga på det inkomstunderlag som är känt vid tidpunk- ten för beslutet.

8.1.6Tidigare inkomster kan påverka beräkningen

Utredningens förslag: Om den genomsnittliga månadsinkomsten under dels den andra perioden i ramtiden, dels den tredje perio- den överstiger en viss inkomstgräns ska ett tillägg göras till den bidragsgrundande inkomsten och den betalningsgrundande in- komsten som motsvarar det belopp som överstiger nämnda gräns. Inkomstgränsen för ett hushåll med bostadsbidrag motsvarar den bidragsgrundande inkomst som innebär att bidraget helt skulle ha varit avräknat. Inkomstgränsen för en bidragsskyldig motsva- rar den betalningsgrundande inkomst som innebär att betalnings- beloppet skulle motsvara hela det utbetalda underhållsstödet. Det är de förhållanden som gäller den månad som bidraget respektive underhållsstödet avser som är avgörande för beräkningen.

För makar med bostadsbidrag beräknas inkomstgränsen för var och en av dem. För makar i hushåll utan barn ska de inkomster som beaktas för ensamstående användas.

Skulle den genomsnittliga inkomsten under båda perioderna överstiga inkomstgränsen ska tillägg göras med överskjutande inkomst från båda perioderna. Överstiger den genomsnittliga in- komsten inkomstgränsen under den andra perioden, men inte den äldsta, utgörs tillägget av det belopp som överstiger gränsen under den andra perioden. Överstiger den genomsnittliga inkomsten inkomstgränsen under den äldsta av perioderna, men inte under den andra, ska tilläggsbeloppet utgöras av den överskjutande in- komsten från den äldsta perioden minskad med skillnaden mellan inkomstgränsen och den genomsnittliga inkomsten för den andra perioden. Tillägget kan dock aldrig vara lägre än noll kronor.

Utredningen menar att en övergripande princip om träffsäkerhet i inkomstprövningen i de båda stöden förutsätter att det tas hänsyn till även vissa tidigare inkomster utöver de allra mest aktuella om de tidigare inkomsterna varit relativt höga. Personer som har haft höga inkomster ganska nyligen kan förutsättas att inte ha samma behov

248

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

av bostadsbidrag eller nedsättning av betalningsskyldigheten för under- hållsstöd som personer som under längre tid har haft lägre inkomst och mindre ekonomiska marginaler. Tidigare höga inkomster kan antas påverka betalningsförmågan både eftersom de indikerar att hushållets behov under den tidigare perioden har kunnat tillgodoses och eftersom det till och med kan ha funnits utrymme för uppbygg- nad av en buffert.

Att någon med mycket höga inkomster under en period på några månader har låg inkomst innebär därför inte att hen tillhör målgrup- pen för de aktuella stöden, och har inkomsten tidigare varit relativt hög bör behovet anses vara mindre. Detta bör gälla oavsett om ned- gången i inkomst är tillfällig eller mer varaktig. För den som får en mer varaktig inkomstsänkning bör dock inkomstprövningen succes- sivt kunna fästa mindre vikt vid de tidigare höga inkomsterna allt eftersom det senare inkomstmönstret tyder på att behov av stöd har uppkommit.

Utredningen förslår därför en modell med tillägg till den bidrags- grundande och betalningsgrundande inkomsten som beräknats för den mest aktuella tremånadersperioden om inkomsterna tidigare, under ramtiden på tolv månader, varit högre än en viss gräns. Dessa eventuella tillägg föreslås beräknas på ett genomsnitt av inkomsten under dels en tremånadersperiod direkt före den mest aktuella in- komstperioden, dels en sexmånadersperiod dessförinnan. Genom att låta den senare av dessa perioder vara kortare kommer enstaka höga inkomstmånader få större genomslag i den genomsnittliga in- komsten om den intjänats närmare nutid än den får om den i stället intjänats under den tidigare, längre, perioden. För att ytterligare bygga in att höga inkomster närmare nutid ska ha större betydelse än höga inkomster längre tillbaka i tiden, föreslås också att ett tillägg från den tidigare perioden kan reduceras om inkomsten under den senare perioden varit låg. Förslaget innebär alltså att en hög genomsnittlig inkomst under båda perioderna ska innebära att tilläggen från de båda perioderna adderas, att tillägget på grund av en hög genomsnittlig inkomst under den tidigare perioden reduceras när inkomsten under den senare perioden varit låg och att en hög genomsnittlig inkomst under den senare perioden innebär ett oreducerat tillägg även om inkomsten från den tidigare perioden inte varit hög.

Beräkningen av den bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomsten kan illustreras med följande figurer.

249

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

Figur 8.1 Illustration av inkomster under ramtiden

Blå staplar markerar inkomst av tjänst hämtat från arbetsgivar- deklarationerna och det röda andra inkomster till exempel inkomst av kapital som också läggs till inkomsten för varje månad

Figur 8.2 Illustration av hur inkomster under ramtidens

tre perioder används för att beräkna bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomst

250

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

Det är inte givet vilken inkomstnivå som indikerar att tidigare in- komster kan påverka en individs betalningsförmåga i dag och där- med också behovet av bidrag respektive förmåga att betala under- hållsstöd. Utredningen har för att bestämma denna inkomstgräns tagit utgångspunkt i den inkomstnivå som de båda stöden definierar som den gräns som finns, mellan att få och inte få stöd, i form av bostadsbidrag respektive reducering av betalningsskyldigheten för underhållsstöd. Det innebär att den inkomstgräns som kommer att gälla inte är densamma för alla, utan kommer att bero på hushållets sammansättning i bostadsbidraget och antalet barn som den bidrags- skyldiga är underhållsskyldig för i underhållsstödet.

Att ha olika inkomstgränser är en betydande fördel. Vad som är att betrakta som en tillräckligt hög inkomst för att tillgodose be- hoven bör förhålla sig till vilken försörjningsbörda som individen eller hushållet har. Detta uppnås genom kopplingen till den inkomst vid vilken rätten till stöd upphör.

Vid beräkning av bidragsgrundande inkomst innebär förslaget att den inkomstgräns som ska gälla är den som motsvarar den bidrags- grundande inkomst som innebär att rätt till bidrag upphör. Hur hög denna gräns blir beror alltså på hur högt det maximala (oreducerade) bidraget är för det aktuella hushållet. Det beror i sin tur på vilka bidragsgrundande bostadskostnader hushållet har samt för hushåll med barn, hur många barn som finns i hushållet och om dessa är hemmavarande, växelvis boende eller umgängesbarn. Inkomstgrän- sen för hushåll med barn kan beräknas som det oreducerade bidraget inklusive 50 procent av den bidragsgrundande bostadskostnaden dividerat med 0,2, det vill säga den faktor med vilken inkomsten re- ducerar bidraget. Till detta belopp ska läggas 12 500 kronor för en- samstående och 6 250 kronor för sammanboende. Det är de förhål- landen som gäller den månad som bostadsbidraget avser som avgör inkomstgränsen, det vill säga det har ingen betydelse om till exempel antalet barn var fler eller färre tidigare under ramtiden. För mot- svarande beräkning för unga utan barn ska hänsyn tas till de regler om inkomst och bidrag till bostadskostnader som gäller för sådana hushåll. För makar i hushåll utan barn ska för var och en av dem inkomstgränsen beräknas med utgångspunkt i vilka inkomster som beaktas för ensamstående utan barn.

251

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

Vid beräkning av betalningsgrundande inkomst innebär förslaget att inkomstgränsen är den som motsvarar den inkomst som innebär att den bidragsskyldiga skulle ha fått ett betalningsbelopp som mot- svarar fullt underhållsstöd. Hur hög inkomstgränsen är beror på hur många barn som föräldern är underhållsskyldig för (oberoende av om dessa har underhållsstöd) och hur gamla de barn som underhålls- stöd betalas för är. Även här är det de förhållanden som gäller den månad som underhållsstödet avser som avgör inkomstgränsen.

Gränser för vilken genomsnittlig månadsinkomst som innebär att tillägg till den bidragsgrundande inkomst i några fall anges i följande tabell.

Tabell 8.1 Inkomstgränser för unga utan barn samt vid olika antal barn för ensamstående beroende på antalet hemmavarande (hv), växelvis boende (vxv) eller umgängesbarn (um) samt boendekostnad (låg bokostnad 1 000 kronor under taket), exempel

Hushåll	Inkomstgräns
Utan barn	7 510 kr/mån
1 um, låg bokostnad	22 250 kr/mån
1 vxv, låg bokostnad	26 250 kr/mån
1 hv, låg bokostnad	27 250 kr/mån

1 um	24 750 kr/mån
1 vxv	28 750 kr/mån

1 hv	29 750 kr/mån
2 um	26 750 kr/mån
2 vxv	31 750 kr/mån
2 hv	33 750 kr/mån

3 um	29 000 kr/mån
3 vxv	36 000 kr/mån

3 hv	38 750 kr/mån

Anm: För sammanboende med barn är inkomstgränserna genomgående 6 250 kronor lägre per månad.

Gränsen för vilken genomsnittlig månadsinkomst som innebär tillägg till den betalningsgrundande inkomsten i några fall anges i den följ- ande tabellen.

252

SOU 2021:101Förslag om nytt inkomstunderlag

Tabell 8.2		Inkomstgränser vid olika antal barn, beroende på ålder på barnet
		med underhållsstöd, exempel

Hushåll			Inkomstgräns
1	5-åring		21 236 kr/mån
1	11-åring		22 307 kr/mån
1	16-åring		24 807 kr/mån

2	11-åringar		24 983 kr/mån
3	11-åringar		27 230 kr/mån

4	11-åringar		32 232 kr/mån
5	11-åringar		36 922 kr/mån

8.2För den som har inkomst av näringsverksamhet gäller nuvarande regler

Utredningens förslag: Den sökande och den betalningsskyldiga ska själv ange om hen har eller under ramtiden har haft överskott i inkomstslaget näringsverksamhet. Då ska bostadsbidrag respek- tive betalningsskyldighet prövas enligt nuvarande regler. Pröv- ning enligt nuvarande regler ska också göras om det i efterhand visar sig att någon har haft överskott i inkomstslaget närings- verksamhet utan att ha uppgett det. Prövning av betalningsskyl- dighet för underhållsstöd ska också göras enligt nuvarande regler för den som har överskott i inkomstslaget näringsverksamhet en- ligt det beslut om slutlig skatt som fattats före februari det år be- talningsskyldigheten avser. Prövning enligt nuvarande regler ska dock inte göras om överskottet i inkomstslaget näringsverksam- het är litet. Är överskottet lägre än 6 000 kronor per kalenderår gäller föreslagna bestämmelser. Överskottet i inkomstslaget ska då inte heller beaktas vid beräkningen av betalningsgrundande in- komst och bidragsgrundande inkomst.

Utredningen anser att det är viktigt att behandla alla inkomster av förvärvsarbete på ett så likartat sätt som möjligt. Det bör inte vara skillnad på hur en inkomst påverkar bidraget eller betalningsskyldig- heten beroende på om det är inkomst av anställning eller annat för- värvsarbete. Rent principiellt bör därför inte inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete, oftast inkomst av näringsverk- samhet, behandlas olika. För personer som under en viss tid både har

253

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

en anställning och inkomst av näringsverksamhet från till exempel en enskild firma är det viktigt att de olika inkomsterna inte hänför sig till olika perioder, om de tillsammans ska spegla inkomsten vid en viss tidpunkt.

Arbete utfört i en anställning och i till exempel en enskild firma kan kombineras på olika sätt. Arbetet kan utföras parallellt, till exem- pel någon eller några veckor av anställning följt av någon eller några veckor med arbete i den enskilda firman, några dagar i veckan i re- spektive verksamhet eller till och med några timmar per dag i vardera verksamheten. Arbetet kan i andra fall utföras så att arbetet i den enskilda firman utförs under en säsong av året och anställningen varar en annan. Sett över ett år kan också en person ha övergått från an- ställning till arbete i enskild firma eller tvärtom.

En korrekt inkomst kan bara mätas genom att summera inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet från samma period om inkomsten från de olika verksamheterna är säsongsberoende eller den ena typen av inkomst övergår till den andra. Om inkomsten av anställning för exempelvis en viss månad summeras med en inkomst av näringsverksamhet som helt eller delvis härrör från en annan period, till exempel en genomsnittlig inkomst av näringsverksamhet över året, så kommer summan inte reflektera den inkomst som den enskilda hade den månaden. Även i de situationer som arbetet sker mer parallellt kan det bli missvisande om inkomsterna inte hämtas från samma månad. En person kan exempelvis ha en inkomst av anställning som utgörs av en timanställning som ibland är relativt omfattande och ibland betydligt mindre omfattande. Arbetet i till exempel en enskild firma kan då utföras på ledig tid, det vill säga när timanställningen inte ger någon inkomst.

Någon oberoende information om när under året en person har sin inkomst när de bedriver näringsverksamhet finns dock inte. Det finns inget rapporteringssystem som på motsvarande sätt som arbets- givardeklarationer ger möjlighet att löpande följa hur inkomsterna fördelas över tid. Inte heller när året har gått och den person som har inkomst av näringsverksamhet deklarerar sin inkomst kommer in- komstens fördelning över året att redovisas. Det innebär inte att det är omöjligt att med någon grad av säkerhet uppskatta hur överskottet av näringsverksamheten fördelas över året.

Enskilda näringsidkare med en omsättning på mindre än tre mil- joner kronor per år får tillämpa den så kallade kontantmetoden i sin

254

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

bokföring. Kontantmetoden innebär att inkomster och utgifter nor- malt bokförs enligt kontantprincipen, det vill säga inkomster bok- förs när pengarna finns tillgängliga för den enskilda och utgifter bok- förs när betalningen sker. Det finns dock vissa undantag för större investeringar och för bokföringen i samband med att årsbokslut upp- rättas. Det finns goda skäl att tro att merparten av dem som berörs av reglerna om beräkning av bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomst tillämpar kontantmetoden. Emellertid finns det också redo- visningsregler som medger att den löpande bokföringen senareläggs under året om verksamhetens omsättning är liten, varför det för en enskild näringsidkare kan vara svårt att vid en given tidpunkt ställa samman vilka inkomster och utgifter som hen har haft under den senaste tiden. För åtminstone en del av den typ av verksamhet som bedrivs i enskild näringsverksamhet kan det också ifrågasättas om information om inkomster och utgifter under en begränsad tid ger tillräckligt underlag för att bedöma verksamhetens ekonomiska ställ- ning på ett sådant sätt att det kan bedömas i vilken utsträckning den enskilda näringsidkaren har möjlighet att bekosta privat konsumtion.

Utredningen har sökt olika vägar för att basera beräkningen av betalningsgrundande och bidragsgrundande inkomst på överskottet i inkomstslaget näringsverksamhet på samma sätt som i förslaget avseende överskottet i inkomstslaget tjänst, det vill säga inkomster kalendermånad för kalendermånad under ramtiden. Att på så sätt låta variation över året, när det gäller inkomst av näringsverksamhet påverka vilket bidrag eller betalningsbelopp som den enskilda har, som i inkomstslaget tjänst, skulle ge en hög temporal träffsäkerhet också för den som helt eller delvis försörjer sig på inkomst från näringsverksamhet. Efter noggranna överväganden har dock utred- ningen funnit att en sådan lösning inte för närvarande kan föreslås.

Svårigheter för den enskilda att vid en viss tidpunkt ange hur stort överskottet av näringsverksamheten är, i synnerhet för enskilda månader, i kombination med bristande möjligheter för Försäkrings- kassan att bedöma om de uppgifter som lämnas om sådana inkoms- ter är rimliga gör att utredningen inte kan föreslå en sådan ordning. Lämpligheten i att använda inkomster och utgifter under en begränsad period som indikator på den enskildas privatekonomiska ställning i vissa typer av näringsverksamhet bidrar också till detta ställnings- tagande. Även svårigheter att i efterhand kontrollera om de uppgifter

255

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

som legat till grund för beslut om bostadsbidrag och betalnings- skyldighet är korrekta har betydelse för det förslag som lämnas.

I juli 2021 lämnade Utredningen om förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagande (Fi 2019:09) sitt betänk- ande Mikroföretagande – schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen. I betänkandet föreslås ett system som skulle inne- bära att vissa enskilda näringsidkare beskattas på ett annat sätt än

idag. En fysisk person som bedriver självständig verksamhet ska fri- villigt kunna öppna ett så kallat mikroföretagarkonto. Därefter ska alla insättningar på kontot beskattas med en schablon som till sin nivå motsvarar beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Beskatt- ning ska dock ske utanför de tre inkomstslag som regleras i inkomst- skattelagen (1999:1229). Systemet föreslås införas 2024. Förslaget har sänts ut på remiss. Enligt utredningens mening skulle ett förverkligande av det föreslagna systemet innebära att personer med mikroföretagar- konto utan nämnvärda anpassningssvårigheter skulle kunna få den del av inkomsten som beskattas via den föreslagna schablonskatten hanterad på samma sätt som det utredningen föreslår ska gälla in- komst av tjänst. På så vis skulle många enskilda näringsidkare också kunna få en bidragsgrundande och betalningsgrundande inkomst base- rad på aktuell inkomst. Som förslaget presenterats skulle dock bara en mindre del av alla enskilda näringsidkare omfattas av de nya reglerna.

Det finns två huvudsakliga alternativ för hantering av närings- inkomster när en hantering på samma sätt som inkomst av tjänst inte kan genomföras. Det ena alternativet är att hantera inkomster av näringsverksamhet annorlunda än inkomst av tjänst, det andra är att ha särskilda regler för dem som har någon inkomst av näringsverk- samhet. Det första alternativet skulle till exempel kunna innebära att det överskott i inkomstslaget näringsverksamhet som används i in- komstunderlaget, hämtas från det senaste beslutet om slutlig skatt. Eftersom förslaget i övrigt innebär att överskottet i inkomstslaget tjänst utgörs av mer aktuella inkomster skulle det innebära att de olika typerna av inkomst av förvärvsarbete regelmässigt skulle avse olika tidsperioder. En sådan ordning skulle därför riskera att leda till mycket missvisande inkomstunderlag för den som har både inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Utredningens analyser visar att merparten av dem som har inkomst av näringsverksamhet också har inkomst av tjänst. Utredningen förslår därför att det andra huvudalternativet används, det vill säga att personer med inkomst av

256

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

näringsverksamhet får sitt inkomstunderlag bestämt på annat sätt än personer utan sådana inkomster.

Utredningens förslag innebär att en beräkning av såväl betalnings- grundande inkomst som bidragsgrundande inkomst ska göras enligt nuvarande regler för den som har ett visst överskott i inkomstslaget näringsverksamhet. En prövning av betalningsskyldighet i ett ärende om underhållsstöd ska göras enligt nuvarande regler i två situationer. Den som har överskott av näringsverksamhet enligt det senaste be- slutet om slutlig skatt fattat före februari månad det år betalnings- skyldigheten bestäms för ska prövas enligt nuvarande regler. Den som uppger att hen har inkomst av näringsverksamhet i samband med prövningen eller uppger att hen har haft inkomst av näringsverksam- het under ramtiden (det vill säga under det senaste dryga året) ska prövas enligt nuvarande regler. Prövning enligt nuvarande regler ska göras från och med den månad som de inkomstuppgifter den bidrags- skyldiga lämnat ingår i ramtiden enligt de föreslagna reglerna. Pröv- ningen kan dock göras från en annan tidpunkt om det framkommer annan information som tyder på att inkomsterna uppkommit från en annan tidpunkt. Den som utan att uppge att hen haft överskott av näringsverksamhet, men som i samband med en efterkontroll i för- hållande till senare fattat beslut om slutlig skatt visar sig ha haft över- skott i inkomstslaget näringsverksamhet, ska i efterhand få sin pröv- ning gjord enligt nuvarande regler. En ny prövning ska då göras av betalningsbeloppet för var och en av de månader vars ramtid inne- håller någon av månaderna under det kalenderår som beslutet om slutlig skatt omfattar. I det sistnämnda fallet ska dock tidigare beslut stå fast om betalningsbeloppet annars skulle ha bestämts till ett lägre belopp.

För den som har eller ansöker om bostadsbidrag ska prövning enligt nuvarande regler göras om den sökande i samband med pröv- ningen uppger att hen har inkomst av näringsverksamhet eller upp- ger att hen har haft inkomst av näringsverksamhet under ramtiden (det vill säga under det senaste dryga året). Prövning enligt nuva- rande regler ska göras från och med den kalendermånad som de in- komstuppgifter den sökande lämnat ingår i ramtiden. Prövningen kan dock göras från en annan tidpunkt om det framkommer annan information som tyder på att inkomsterna uppkommit från en annan tidpunkt. Den som utan att uppge att hen haft överskott av närings- verksamhet, men som i samband med en efterkontroll i förhållande till senare fattat beslut om slutlig skatt visar sig ha haft överskott i

257

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

inkomstslaget näringsverksamhet, ska i efterhand få sin prövning gjord enligt nuvarande regler. En ny prövning ska då göras av bostads- bidraget för var och en av de månader vars ramtid innehåller någon av månaderna under det kalenderår som beslutet om slutlig skatt omfattar. I det sistnämnda fallet ska dock tidigare beslut stå fast om bidraget annars skulle ha bestämts till ett högre belopp. Om bostads- bidraget avser makar eller sammanboende ska nuvarande regler gälla i de situationer som beskrivs ovan om minst en av dem har inkomst av näringsverksamhet på sätt som beskrivs nedan.

Genomgående ska gälla att om överskottet i inkomstslaget när- ingsverksamhet är litet ska sådana inkomster inte beaktas, varken i prövningen av om nuvarande regler ska tillämpas eller i inkomst- underlaget vid tillämpning av nya regler. Utredningen anser att det kan bortses från överskott på mindre än 6 000 kronor per år. Grän- sen ska gälla det kalenderår i vilken en månad i ramtiden ingår, eller, i fråga om en person som uppger sig ha inkomst av näringsverksam- het, innevarande kalenderår. Vid bedömning av om gränsen överskrids innevarande kalenderår ska hela årets överskott uppskattas. Försla- get innebär också att ett överskott i inkomstslaget som inte uppgår till 6 000 kronor för ett kalenderår inte ska beaktas vid beräkningen av betalningsgrundande och bidragsgrundande inkomst. Om närings- verksamheten har ett räkenskapsår som inte motsvarar ett kalenderår ska verksamhetens överskott anses fördelat mellan kalenderår som antalet månader av räkenskapsåret är fördelat mellan kalenderåren.

Både bidragsskyldiga och mottagare av bostadsbidrag ska vara skyldiga att anmäla om de får inkomst av näringsverksamhet i de fall tillämpning enligt nuvarande regler inte redan sker. Normalt bör Försäkringskassans beslut att tillämpa de särskilda reglerna för per- soner med näringsinkomster kunna fattas med en sådan anmälan som grund. Även i en situation då någon inte anmält näringsinkomst ska dock Försäkringskassan kunna pröva om det är sannolikt att sådana inkomster kommer att uppkomma. Det kan till exempel handla om personer som dessförinnan visat sig ha näringsinkomster utan att en anmälan har gjorts och det finns skäl att tro att verksamheten fort- farande bedrivs. Det kan också handla om situationer då den enskilda själv bedömer att vissa inkomster inte utgör inkomst av näringsverk- samhet utan inkomst av tjänst, men Försäkringskassan har grund för att göra en annan bedömning. Det kan förstås också handla om att en anmälan inte har gjorts med anledning av att den enskilda bedömer att

258

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

verksamheten inte kommer att leda till ett överskott som överstiger 6 000 kronor per år, men Försäkringskassan har grund för att göra en annan bedömning. Vidare ska Försäkringskassan kunna pröva och besluta om att inte tillämpa de särskilda reglerna om närings- inkomster även om den enskilda anmäler att hen har eller kommer att ha sådana inkomster. Även här ska detta ske om Försäkrings- kassan har grund för att göra en annan bedömning om förekomsten eller storleken på överskottet i inkomstslaget näringsverksamhet.

Ett skäl till att Försäkringskassan behöver göra en egen bedömning av om kriterierna för att tillämpa de särskilda reglerna för personer med näringsinkomst är, vid sidan av att enskilda kan ha svårt att i vissa situationer göra en välgrundad bedömning själva, att det kan finnas ekonomiska incitament att bli prövad enligt de särskilda reglerna eller inte. Avsikten med ett särskilt regelverk för personer med över- skott i inkomstslaget näringsverksamhet är inte att den enskilda själv ska kunna välja vilket regelverk som är mest fördelaktigt.

Rent lagtekniskt hanteras de särskilda regler som bör gälla för perso- ner med ett visst överskott i inkomstslaget näringsverksamhet genom att dessa bestämmelser läggs i ett nytt kapitel 19 a kap. gällande beräk- ning av betalningsskyldighet för underhållsstöd och ett nytt kapitel 98 a kap. för beräkning av bidragsgrundande inkomst i bostadsbidraget.

8.3Skälighetsbedömning av betalningsbeloppet i vissa fall

Utredningens förslag: I vissa situationer ska betalningsbeloppet kunna bestämmas genom en skälighetsbedömning om betalnings- förmågan uppenbart avviker från det som framkommer av till- gängliga inkomstuppgifter som ligger till grund för beräkningen.

Betalningsbeloppet ska också kunna skälighetsbedömas om den bidragsskyldiga vägrar att medverka vid bestämmandet av korrekt inkomst och detta leder till att betalningsbeloppet inte kan bestämmas korrekt.

De bestämmelser som i viss utsträckning jämställer bidrags- skyldiga i underhållsstödsärenden med försäkrade när det gäller anmälningsskyldighet för ändrade förhållanden, utökas så att de omfattar också uppgifter som påverkar betalningsskyldigheten till Försäkringskassan

259

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

I reglerna om bostadsbidrag finns den så kallade generalklausulen. Bestämmelsen finns för att det i vissa situationer, även om ett hushåll har låg inkomst, ska vara möjligt att avslå en ansökan eller i pågående ärenden dra in eller sätta ned bidraget. De situationer som avses är när det är uppenbart att det på grund av tillgångar, inkomster eller någon annan omständighet saknas behov av det bidrag som kan be- räknas enligt bestämmelserna om bostadsbidrag. Även om en viss tillgång eller förmögenhet inte ska räknas in i den bidragsgrundande inkomsten får generalklausulen tillämpas. Utredningen föreslår att en ny regel i underhållsstödet förs in med samma syfte, det vill säga att betalningsbeloppet ska kunna fastställas till ett högre belopp i motsvarande situationer. Utredningen anser att klausulen i bostads- bidraget behövs för att hantera vissa situationer då inkomsten beräk- nad enligt reglerna inte ger en korrekt bild av den sökandes ekono- miska situation. Utredningen anser att en liknande regel av samma skäl behövs även vid fastställandet av betalningsbelopp i underhålls- stödet. En reducering av betalningsskyldigheten, från att betala det belopp som betalas ut till barnet, bör inte komma i fråga om det är uppenbart att den bidragsskyldiga har förmåga att betala hela be- loppet. Likaså kan det vara uppenbart att den bidragsskyldiga har förmåga att betala mer än vad inkomstunderlaget visar, även om det inte är det fulla underhållsstödsbeloppet. Även de särregler som föreslås för personer som har inkomst av näringsverksamhet kan innebära att det regelverk som gäller en enskild individ kan vara uppenbart missvisande för den faktiska betalningsförmågan, varför tillämpning av den föreslagna bestämmelsen kan komma i fråga även i sådana situationer. Motsvarande bör också kunna gälla i situationer då ett hushåll med bostadsbidrag har näringsinkomst. Även då bör kunna bedömas att behovet av bidrag uppenbart inte motsvarar det som en ren tillämpning av reglerna för beräkning av bidragsgrundande inkomst visar.

I 110 kap. 48 § SFB finns bestämmelser som i viss utsträckning jämställer bidragsskyldiga i underhållsstödsärenden med försäkrade när det gäller anmälningsskyldighet för ändrade förhållanden. Dessa bestämmelser föreslås utökas så att de omfattar inte bara uppgifter som påverkar frågor om anstånd för betalning av underhållsstöd, utan också ska gälla uppgifter som påverkar betalningsskyldigheten till Försäkringskassan.

260

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

När betalningsbeloppet för underhållsstöd ska bestämmas behö- ver vissa uppgifter lämnas av den bidragsskyldiga. Samtidigt kan den bidragsskyldigas vilja att medverka i utredningen vara liten. Hen kan vara ovillig att medverka rent generellt, men också vara ovillig att meddela ytterligare inkomster som leder till ett högre betalnings- belopp. Till skillnad från en situation då någon ansöker om en för- mån kan inte utredningen resultera i ett avslag eller en avvisning om den enskilda inte medverkar. Utredningen föreslår därför att regel- verket i underhållsstödet kompletteras med bestämmelser som inne- bär att Försäkringskassan kan besluta att betalningsbeloppet blir högre, ytterst hela det utbetalade beloppet, än det som framräknats på kända uppgifter, om den enskilda vägrar att medverka i utred- ningen. En förutsättning för ett sådant beslut är dock att det finns skäl att tro att bristen på medverkan innebär att ett korrekt underlag annars inte kan tas fram.

Eftersom skälighetsbedömningar av bidragsskyldigas inkomster kan komma i fråga även vid beviljande av utfyllnadsbidrag, vid be- räkning av så kallade fiktiva betalningsbelopp, kommer de nya be- stämmelserna även att kunna tillämpas för storleken på utfyllnads- bidrag.

Utredningen har övervägt att i detta steg ytterligare harmonisera inkomstunderlagen i underhållsstöd och bostadsbidrag. Detta skulle främst kunna åstadkommas genom att återinföra en regel om att förmögenhet också ska påverka betalningsbeloppet men även genom att vissa övriga inkomster som ingår i den bidragsgrundande inkoms- ten också uttryckligen ska påverka den betalningsgrundande inkoms- ten. Reglerna om att förmögenhet skulle beaktas i underhållsstödet avskaffades i samband med att förmögenhetsskatten avskaffades och därmed försvann möjligheten att via Skatteverket få information om bidragsskyldigas förmögenhet. Samtidigt behölls förmögenhetspröv- ningen i bostadsbidraget med hänvisning till att det skulle kunna uppfattas som stötande att personer med låga inkomster men stora förmögenheter skulle kunna få bidrag till sin försörjning från staten.1 Enligt utredningens uppfattning är motsvarande argument högst giltigt också i underhållsstödet.

Med utgångspunkt i att göra endast begränsade förändringar ut- över övergången från dagens beräkning av bidragsgrundande och betal- ningsgrundande inkomst till beräkning på aktuella månadsinkomster

1Prop. 2008/09:203 s. 19 f.

261

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

har utredningen dock ansett att sådana förändringar bör anstå till dess mer omfattande förändringar görs av regelverket. Genom att införa en bestämmelse om skälighetsbedömning av betalningsbelop- pet om betalningsförmågan uppenbart är högre än vad inkomstunder- laget visar kan dock en bidragsskyldigs förmögenhet ändå beaktas om denna gör att det är uppenbart att hen kan betala ett högre be- lopp än vad som annars skulle ha gällt.

8.4En ny ansökan om bostadsbidrag ska lämnas in efter tolv månader och särskilda omräkningsbeslut fattas varje månad

Utredningens förslag: En ansökan om bostadsbidrag får avse högst tolv på varandra följande kalendermånader. Varje månad mellan prövningarna av ansökningar ska särskilda omräknings- beslut fattas utifrån det inkomstunderlag som då föreligger. Om- räkningsbesluten ska kunna fattas utan föregående underrättelse.

Utredningen finner inte skäl att vid en övergång till nytt inkomst- underlag för beräkning av bidragsgrundande inkomst ändra på dagens regler som fastställer att ett hushåll behöver ansöka om bostads- bidrag var tolfte månad. Även om det finns en skyldighet för sök- ande att anmäla ändrade förhållanden som påverkar bostadsbidraget finns det fördelar med att en ny ansökan behöver göras efter en viss tid. Det finns också fördelar med att en prövning görs i handlägg- ningen med viss regelbundenhet. Med tillgång till inkomstuppgifter från arbetsgivardeklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer bör behovet av att ofta pröva bostadsbidraget minska, i vart fall för dem med enbart eller huvudsakligen inkomst av tjänst. Att basera överskottet i inkomstslaget kapital på beslut om slutlig skatt mins- kar också behovet av återkommande prövningar. Trots detta föreslår utredningen att nuvarande ordning med ansökan minst var tolfte månad kvarstår.

För varje månad ska en ny bidragsgrundande inkomst beräknas. Den bidragsgrundande inkomsten bestäms alltid utifrån inkomsterna under de tolv månader som föregår månaden före den månad bidra- get betalas ut. Ramtiden är en så kallad rullande tolvmånadersperiod

262

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

där varje ny beräkning innebär att en ny kalendermånad tillkommer och en kalendermånad faller bort ur ramtiden. Detsamma gäller även för den trekalendermånadersperiod som främst har betydelse för den bidragsgrundande inkomsten. Normalt innebär inte en ny beräkning att inkomsterna förändras för de elva kalendermånader som är ge- mensamma för två på varandra följande kalendermånadsberäkningar.

I merparten av dessa beräkningar kommer i praktiken inkomst- underlaget för en ny kalendermånad innebära att en ny uppgift häm- tad från arbetsgivardeklarationer läggs till i inkomstunderlaget. Upp- giften finns tillgänglig för Försäkringskassan i slutet av månaden efter inkomstmånaden, det vill säga cirka en månad före den första månaden när denna inkomstuppgift ligger till grund för en utbetal- ning av bostadsbidrag.

Utredningen anser att det är viktigt att nya inkomstuppgifter används så snart som möjligt efter att de finns tillgängliga för att inkomstunderlaget ska vara så aktuellt som möjligt. Samtidigt är det viktigt att bostadsbidragshushållet ges information om vilket bidrag de kommer att få i god tid före utbetalningen. För att hantera avväg- ningen mellan dessa två intressen föreslår utredningen att Försäk- ringskassan ska kunna fatta beslut om bostadsbidragets storlek så fort nya uppgifter från arbetsgivardeklarationer finns tillgängliga och därefter skyndsamt förmedla beslutet till bidragshushållet. Ett sådant förfarande medger inte tid för kommunicering inför beslut om bidragsbelopp. Utredningen förslår därför att ett omräknings- beslut ska kunna fattas utan föregående underrättelse.

Den bestämmelse som föreslås om beslut utan föregående under- rättelse omfattar inte bara när nya uppgifter från arbetsgivardeklara- tioner finns tillgängliga utan också vissa andra inkomstuppgifter. Dessa föreslås vara uppgifter om överskott i inkomstslaget kapital hämtade från beslut om slutlig skatt, förmåner som betalas ut av För- säkringskassan eller Pensionsmyndigheten, studiemedel, pension enligt utländsk lagstiftning och avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal. Försäkringskassan ska också få räkna om bostadsbidraget utan föregående underrättelse när en ändring görs av taxeringsvärdet för en fastighet som den bidragsberättigade äger men som inte utgör hens permanentbostad. Liknande bestäm- melser om omräkningsbeslut utan föregående underrättelse finns i dag i SFB gällande omräkning av bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och boendetillägg.

263

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

De uppgifter som utredningen tagit del av visar att det finns skäl att tro att de uppgifter från arbetsgivardeklarationer som finns till- gängliga i slutet av månaden efter inkomstmånaden har hög tillför- litlighet. Trots detta måste det finnas en möjlighet för ett bidrags- hushåll att invända mot att den inkomst som framkommit från sådana uppgifter överensstämmer med det överskott av inkomst av tjänst som de haft under en enskild månad. Senast i samband med att en utbetalare lämnar en arbetsgivardeklaration eller förenklad arbets- givardeklaration till Skatteverket ska utbetalaren lämna information till betalningsmottagaren om uppgifterna. Den enskilda kan alltså redan innan Försäkringskassan fått ta del av uppgifterna uppmärk- samma om de uppgifter som lämnas är korrekta. Trots det är det inte sannolikt att ett bidragshushåll hinner vidta några åtgärder före Försäkringskassans beslut är fattat. I den utsträckning uppgifter från arbetsgivardeklarationer eller förenklade arbetsgivardeklarationer inte stämmer överens med den enskildas inkomst av tjänst är det därför troligt att detta uppmärksammas först efter beslut är fattat. Ett be- slut måste därför kunna ändras. Det gäller förstås också om det på annat sätt än genom att den enskilda har invändningar mot uppgifter i dessa arbetsgivardeklarationer framkommer att uppgifter som legat till grund för beslut varit felaktiga. Det är viktigt att sådana ändringar kan göras på ett smidigt sätt, och om möjligt också skyndsamt så att felaktiga utbetalningar kan åtgärdas snabbt, och om möjligt helst för- hindras. Förslag till regler om ändring av tidigare fattade beslut be- skrivs i avsnitt 8.7 nedan.

8.5Betalningsbelopp bestäms varje månad i särskilda omräkningsbeslut

Utredningens förslag: En bidragsskyldigs betalningsbelopp ska räknas om varje månad i samband med att nya uppgifter från arbetsgivardeklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer finns tillgängliga. Dessa särskilda omräkningsbeslut ska kunna fattas utan föregående underrättelse.

264

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

Liksom bidragsgrundande inkomst föreslås den betalningsgrundande inkomsten, och därmed bidragsskyldigas betalningsbelopp beräknas och beslutas i särskilda omräkningsbeslut en gång per månad. Sådana beslut ska i likhet med de som gäller bostadsbidrag kunna fattas utan föregående underrättelse. Av samma skäl som anges i föregående av- snitt behöver också regler finnas som möjliggör en smidig och skynd- sam ändring av dessa beslut om den bidragsskyldiga visar att de in- komstuppgifter som legat till grund för beslutet inte överensstämmer med den faktiska inkomsten.

Enligt nuvarande regelverk ska en omprövning av betalnings- beloppet göras från februari månad varje år grundat på det beslut som fattats föregående år om slutlig skatt för inkomståret dessför- innan. Den årliga omprövningen innefattar även ärenden där betal- ningsskyldigheten har bestämts genom en skälighetsbedömning.

En skälighetsbedömning av betalningsskyldigheten ska göras när det är uppenbart att den bidragsskyldiga inte utnyttjar sin förvärvs- förmåga och inte heller har godtagbara skäl för att inte göra det. Regeln om att beslut om betalningsbelopp ska omprövas årligen bort- faller av naturliga skäl när särskilda omräkningsbeslut fattas varje månad. Utredningen har därför funnit skäl att särskilt uttala att be- slut om skälighetsbedömning av betalningsskyldigheten, ska omprövas när förhållanden ändras som påverkar bedömningen. Detsamma gäller beslut som fattas enligt den föreslagna bestämmelsen om skälighets- bedömning av betalningsbeloppet om betalningsförmågan uppenbar- ligen avviker från den som tillgängliga inkomstuppgifter visar (se av- snitt 8.3).

Av samma skäl som att betalningsskyldigheten behöver justeras, i samband med att nya uppgifter från arbetsgivardeklarationer finns tillgängliga, ska också utfyllnadsbidragets storlek kunna ändras genom särskilda omräkningsbeslut. Liksom i dag föreslås dock att sådana ändringar inte ska få genomslag retroaktivt.

265

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

8.6Beräkning och utredning av inkomster inom ramtiden

Utredningens bedömning: Den vanligaste inkomsttypen för så- väl betalningsskyldiga som bostadsbidragshushåll är inkomst av tjänst. Användningen av inkomstuppgifter från arbetsgivardeklara- tioner och förenklade arbetsgivardeklarationer kommer därför innebära att såväl inkomstnivåer som inkomsternas fördelning över tid kommer att finnas tillgängliga i stor utsträckning och med hög tillförlitlighet för Försäkringskassan utan något behov av manuell handläggning eller utredning. Även vissa andra inkoms- ter kan redan i dag, eller kan med utökad informationsinhämt- ning, göras tillgängliga för beräkning av inkomster under ramtiden på ett tillförlitligt sätt.

Ett system baserat på månatliga inkomster kommer dock i flera situationer kräva att inkomstuppgifter hämtas in direkt från den sökande eller den betalningsskyldiga. Sådana uppgifter behö- ver alltid rimlighetsbedömas och i många fall kontrolleras. Sådana rimlighetsbedömningar och kontroller behöver utgå från vissa grundläggande principer, som kan vara olika för olika inkomst- typer, som understödjer systemets grundläggande funktion att vara träffsäkert och baserat på aktuella historiska inkomster.

Utredningen har tagit del av ett relativt omfattande statistiskt mate- rial avseende inkomstuppgifter i arbetsgivardeklarationer. Utifrån uppgifter om mottagare av bostadsbidrag och bidragsskyldiga har vi kartlagt inkomstmönster hos de båda grupper som berörs av våra förslag. En beskrivning ges i avsnitt 3.3. Våra analyser visar också att arbetsgivardeklarationerna har en god överensstämmelse med den in- komst av tjänst som senare utgör underlag för beslut om slutlig skatt.

I de flesta fall finns det alltså goda skäl att tro att inkomstupp- gifter från arbetsgivardeklarationer kommer att vara tillräckliga för att beräkna och besluta om bidragsgrundande och betalningsgrun- dande inkomst. På motsvarande sätt finns det ytterligare inkomst- typer som Försäkringskassan bör kunna låta automatiskt ingå, kor- rekt fördelade över tid, i beräkningarna. Det kommer dock att finnas vissa typer av inkomster (och utgifter som är avdragsgilla) som inte på samma sätt kommer att kunna hämtas in genom informations-

266

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

överföring från Skatteverket eller annan tredje part. Det handlar om vissa begränsade inkomster inom inkomstslaget tjänst, avdrag i in- komstslaget tjänst, merparten av uppgifter om inkomst av närings- verksamhet och vissa andra inkomster.

För närvarande bedöms svårigheterna att på ett tillförlitligt sätt beräkna månatliga överskott i inkomstslaget näringsverksamhet vara så stora att utredningen har föreslagit att alla inkomstprövningar där sådana överskott förekommer ska göras enligt nuvarande regler.

Grundprincipen bör för alla övriga inkomster och utgifter vara att de fördelas över tid enligt kontantprincipen och att såväl stor- leken på inkomsterna och utgifterna som deras fördelning över tid ska rimlighetsbedömmas. En sådan rimlighetsbedömning kan, bero- ende på hur och hur mycket de påverkar beräkningarna, göras med olika högt ställda krav på utredning och underlag. Det kan handla om allt från att uppgifter som den enskilda lämnar kan godtas utan vidare utredning om de handlar om tillkommande mindre inkomster till ingående utredning med underlag från tredje part för att verifiera en betydande inkomstnedgång eller stora avdragsgilla utgifter. Det bör påpekas att Försäkringskassan även i dag ska göra en rimlighets- bedömning av inkomstuppgifter från personer som söker bostads- bidrag. Kompetens kring hur sådana bedömningar ska göras, som både kräver uppgifter om arbets-, hushålls- och bostadssituation och viss kunskap om skatteregler, finns således redan upparbetad inom Försäkringskassan. I och med att ett månadsbaserat system kräver fördelning av inkomster över tid och utgör underlag för slutliga beslut innan Skatteverket har beslutat om slutlig skatt behöver dock stödet för dessa bedömningar utvecklas.

Det är inte utredningens uppgift att i detalj beskriva hur bedöm- ningarna ska göras. Utredningen redovisar dock här hur bedöm- ningar kan göras i vissa situationer på hur olika typer av inkomster kan utredas och beräknas under ramtiden. Utredningen vill under- stryka att det är till stor fördel om uppgifter om inkomster tas om hand skyndsamt, då det kan innebära att beslut om bostadsbidrag och betalningsbelopp blir korrekta och att felaktiga beslut kan rättas kort tid efter att de fattas. På så sätt kan felaktiga utbetalningar eller betalningskrav undvikas eller i alla fall regleras inom kort så att reglernas syfte uppnås och skuldsättning undviks. Detta förutsätter, vid sidan av en snabb handläggning, att enskilda uppfyller sin anmäl- ningsskyldighet så skyndsamt som möjligt. Reglerna om anmälnings-

267

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

skyldighet föreskriver en skyndsam anmälan, men utredningen vill poängtera att Försäkringskassan bör göra bidragshushåll och bidrags- skyldiga ytterligare uppmärksamma på detta för att felaktigheter ska kunna undvikas.

Den sökande eller bidragsskyldiga anmäler att den inkomst

av tjänst som framgår av arbetsgivardeklarationer inte är korrekt

Det förekommer att de inkomstuppgifter som utbetalare lämnar i arbetsgivardeklarationer inte överensstämmer med den inkomst som en person faktiskt har. Det förekommer också att en utbetalare inte alls lämnar inkomstuppgifter trots att sådana uppgifter ska lämnas. Den som ansöker om bostadsbidrag eller har bostadsbidrag och får ett omräkningsbeslut för en månad ska vara skyldig att anmäla om de uppgifter som hämtats från arbetsgivardeklarationer inte överens- stämmer med överskottet i inkomstslaget tjänst beräknat för respek- tive månad. Samma anmälningsskyldighet gäller också för den som är bidragsskyldig. I de fall uppgifterna från arbetsgivardeklarationer i ovan nämnda situationer inte är korrekta kan en sådan anmälan alltså komma in från den enskilda. Den inkomst som den enskilda hävdar att hen har kan vara högre eller lägre än den som framkommer av arbetsgivardeklarationer.

Är den riktiga inkomsten högre än den som framgår av arbets- givardeklarationer bör Försäkringskassan ställa frågor till den enskilda om orsaken till avvikelsen för att dels utesluta att den enskilda miss- uppfattat vilka uppgifter som ska ingå i inkomstslaget tjänst, dels få kunskap om det finns skäl att tro att avvikelsen kan komma att upp- komma återkommande eller om det är en engångsföreteelse. Försäk- ringskassan kan lämpligen upplysa den enskilda om att hen kan vända sig till utbetalaren och begära att uppgiften ändras. Därefter bör Försäkringskassan lägga den korrekta uppgiften till grund för det aktuella beslutet och för de därpå följande besluten för vilka inkoms- ten från den kalendermånad som innehöll inkorrekta uppgifter ingår i ramtiden. Ger den enskilda upplysningar som tyder på att motsva- rande avvikelse kan uppkomma ytterligare kalendermånader därefter (månader som ännu inte ingått i ramtiden för något beslut) kan Försäkringskassan justera även dessa i samband med att de infaller under ramtiden.

268

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

Är den riktiga inkomsten lägre än den som framgår av arbets- givardeklarationer eller förenklade arbetsgivardeklarationer bör För- säkringskassan även då ställa frågor till den enskilda om orsaken till avvikelsen. Även här syftar frågorna till att utesluta missuppfattningar om vad som ingår i inkomstslaget. I dessa situationer behöver dock Försäkringskassan också göra en bedömning om de uppgifter som den enskilda lämnar är trovärdiga. I vart fall om avvikelsen är bety- dande bör Försäkringskassan också begära att den enskilda visar, till exempel med lönebesked eller liknande, att den uppgift som hen hävdar är korrekt. Försäkringskassan kan också ta kontakt med ut- betalaren för att utreda vilken uppgift som är korrekt. Bedömer För- säkringskassan att den nya inkomstuppgiften är korrekt ska denna läggas till grund för de beslut som grundas på den inkomstmånaden.

Den sökande eller bidragsskyldiga har annan inkomst än sådan som framgår av arbetsgivardeklarationer

I vissa situationer, exempelvis när någon får en inkomst av tjänst som utbetalaren inte är skyldig att lämna arbetsgivardeklarationer för, kan en person ha inkomster av tjänst som inte framgår av arbets- givardeklarationer. Inkomsterna kan också vara sådana som inte är beskattningsbara, eller inte beskattningsbara i Sverige. Hushåll med bostadsbidrag och bidragsskyldiga är skyldiga att anmäla sådana in- komster till Försäkringskassan. När en sådan anmälan kommer in bör Försäkringskassan ställa frågor till den enskilda för att säker- ställa att den anmälda inkomsten är en sådan inkomst som ska räknas med i den bidragsgrundande respektive betalningsgrundande inkoms- ten. Försäkringskassan bör också efterfråga uppgifter om hur varak- tig den aktuella inkomstkällan kommer att vara samt om inkomsten framöver kan komma att rapporteras i arbetsgivardeklarationer. Hand- lar det om en endast tillfällig inkomst, som påverkar månadsinkoms- ten en, två eller högst tre månader, bör Försäkringskassan lägga till dessa inkomster och låta dem ingå i beräkningen de kalendermånader inkomsten ingår i ramtiden. Är det fråga om en mer varaktig inkomst och den inte heller förväntas ingå i framtida rapportering i arbets- givardeklarationer bör inkomsten läggas till kalendermånadsinkoms- terna tills vidare. Den enskilda är därefter anmälningsskyldig om in- komsten bortfaller eller förändras.

269

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

I den bidragsgrundande inkomsten ingår också vissa andra in- komster än de som beskattas i inkomstslaget tjänst och som inte heller beskattas i något annat inkomstslag. I den mån dessa inkomster inte kan hämtas in från tredje part, och därmed är anmälningspliktiga och meddelas av den enskilda, bör dessa hanteras på samma sätt som beskrivs ovan avseende inkomst av tjänst som inte rapporteras i arbetsgivardeklarationer eller förenklade arbetsgivardeklarationer.

Den sökande eller bidragsskyldiga har avdrag i inkomstslaget tjänst som inte framgår av arbetsgivardeklarationer eller förenklade arbetsgivardeklarationer

Den enskilda kan ha rätt till avdrag i inkomstslaget tjänst. Normalt framgår sådana avdrag inte av uppgifter i arbetsgivardeklarationer eller förenklade arbetsgivardeklarationer. De vanligaste typerna av avdrag rör resekostnader till och från arbetet och andra kostnader för in- komstens förvärvande. Sådana kostnader ska räknas in i inkomsten och sänker överskottet i inkomstslaget. Den enskilda ska anmäla om hen har sådana utgifter. Försäkringskassan ska rimlighetsbedöma och i vissa fall utreda om utgifterna är avdragsgilla med det belopp som den enskilda anger. Som underlag för bedömningar kan uppgifter om den enskildas arbete och resväg till och från arbetet användas. Om det finns anledning att ifrågasätta om utgiften är avdragsgill kan För- säkringskassan efterfråga underlag från tidigare beskattningsår för att därifrån få kunskap om sådana avdrag godkänts av Skatteverket.

Om utgifterna bedöms vara avdragsgilla bör Försäkringskassan efterfråga uppgifter om hur utgifterna är fördelade över tid. Om ut- gifterna är av engångskaraktär eller uppkommer sällan bör Försäk- ringskassan lägga utgiften till grund för beräkningen av överskottet i inkomstslaget tjänst den eller de kalendermånader som utgiften uppkommer. Om motsvarande utgifter uppkommer också senare bör den enskilda vara skyldig att anmäla detta i samband med att de nya utgifterna uppkommer. Om utgifterna i stället är av mer konti- nuerlig karaktär, till exempel löpande utgifter för resor till och från arbetet, bör Försäkringskassan justera inkomstuppgiften tills vidare eller fram till dess det finns skäl att tro att utgiften består.

270

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

8.7Ändring av beslut om uppgifter framkommer om annan inkomst än den som legat till grund för tidigare beslut

Utredningens förslag: Ett tidigare beslut om bostadsbidrag eller betalningsbelopp för underhållsstöd ska kunna ändras om det framkommer uppgifter om att den inkomst som legat till grund för beslutet är felaktig. Sådana uppgifter kan bland annat fram- komma i ny eller ändrad arbetsgivardeklaration, beslut om slutlig skatt eller beslut om studiemedel. Försäkringskassan ska genom- föra kontroller efter att nya beslut om slutlig skatt har fattats.

För att ett beslut ska ändras ska uppgiften visa att inkomsten skiljer sig från de uppgifter som legat till grund för beslutet så att det belopp som tidigare bestämts väsentligt skiljer sig från det som de nya uppgifterna visar.

Beslut om nytt bidragsbelopp eller betalningsbelopp ska inte kunna ändras efter utgången av det sjätte året efter det år som inkomstuppgiften avser.

Såväl beslut om bostadsbidrag som beslut om betalningsbelopp för underhållsstöd ska kunna ändras om det i efterhand framkommer uppgifter om att de inkomstuppgifter som legat till grund för be- sluten var felaktiga. Sådana uppgifter kan framkomma i en ny arbets- givardeklaration vilken avser en tidigare månad eller en ändring av en tidigare lämnad arbetsgivardeklaration. Sådana uppgifter kan också framkomma i ett beslut om slutlig skatt eller en omprövning av ett tidigare beslut om slutlig skatt. Vad gäller inkomster i form av studie- bidrag eller studiestartstöd kan sådana uppgifter också framkomma i ett nytt beslut om sådana stöd.

Trots att det föreslagna systemet med beslut baserade på månat- liga inkomstuppgifter bygger på enbart historiska inkomster och i hög grad på uppgifter som hämtas från tredje part kan det före- komma att de uppgifter som legat till grund för besluten i efterhand visar sig vara felaktiga. Därför bör besluten kunna ändras. Försäkrings- kassan bör dels bevaka om det för tidigare månader framkommer uppgifter i arbetsgivardeklarationer som visar på att inkomsterna är andra än de som legat till grund för besluten, dels genom efterkon- troller bevaka att de inkomster under ett kalenderår som legat till

271

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

grund för beslut rimligen kan motsvara de inkomster som framkom- mer av ett beslut om slutlig skatt.

Uppgifter om inkomster som framkommer efter att beslut om bo- stadsbidrag eller betalningsskyldighet har fattats kommer inte alltid att innebära att det tidigare beslutet var felaktigt. De nya uppgifterna är inte alltid korrekta. Även om uppgifterna är korrekta kommer inte alltid en förändrad inkomst en enskild kalendermånad under ram- tiden påverka bidragsbeloppet eller betalningsbeloppet. En inkomst som höjs, men som fortfarande är låg kanske inte alls innebär att bo- stadsbidraget eller betalningsskyldigheten ändras. Uppgifter om högre inkomster som endast ingått i de tidigare delarna av ramtiden behöver, för att ta ett annat exempel, inte innebära att gränsen för tillägg från de tidigare perioderna aktualiseras.

I andra situationer kan det med kunskap om att inkomsten för en eller flera månader, som legat till grund för ett eller flera tidigare be- slut om bostadsbidrag eller betalningsskyldighet, stå klart att bidraget skulle ha varit lägre eller betalningsbeloppet högre om den framkomna uppgiften i stället hade använts vid beslutet. Om så är fallet behöver Försäkringskassan överväga om beslutet eller besluten ska ändras.

Om detta gäller betalningsskyldighet för underhållsstöd riktas ett krav på tilläggsbetalning mot den bidragsskyldiga. För sådana krav gäller strikta krav på betalning, krav som utredningen inte föreslår ska ändras. Uppstår en skillnad mellan det tidigare fattade beslutet om betalningsskyldighet och det nya ska mellanskillnaden betalas in av den bidragsskyldiga utan hänsyn till hur stor skillnaden är eller om skillnaden uppstått på grund av den bidragsskyldigas egna hand- lingar. Uppstår skillnaden dock på grund av ett förändrat beslut om slutlig skatt, och i utredningens förslag också på grund av ett första beslut om slutlig skatt (det vill säga när Skatteverket för första gången har tagit ställning till om de uppgifter som lämnats i arbetsgivar- deklarationer också ska ligga till grund för ett beslut om slutlig skatt), krävs dock att det underlag som legat till grund för Försäkringskassans tidigare bedömning ändrats väsentligt2. För krav om tilläggsbetalning gäller dessutom att Försäkringskassan utan dröjsmål måste vidta åt- gärder för att driva in fordringen om inte den betalningsskyldiga full- gör sin betalningsskyldighet. Skulle den betalningsskyldiga dock få betalningssvårigheter på grund av det krav som uppstått, samtidigt som

2Enligt 7 § RFFS 1996:18 ska ändringen anses vara väsentlig om den leder till ett ändrat belopp med mer än 50 kronor per barn och månad.

272

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

det vanligen också riktas nya krav på betalning för nya månader med underhållsstöd, kan Försäkringskassan efter ansökan från den enskilda bevilja anstånd eller befria den betalningsskyldiga från skulden.

När det är fråga om för mycket utbetalt bostadsbidrag är det aktuellt att inleda en utredning om eventuellt återkrav. Det är ut- redningens uppfattning att sådana återkravsutredningar inte bör in- ledas om de nya uppgifterna endast indikerar att det som betalats ut i liten utsträckning skulle ändras om de nya uppgifterna används. Kommer den nya uppgiften från ett beslut om slutlig skatt som visar att inkomsten under ett kalenderår inte överensstämmer med sum- man av inkomster som använts i tidigare beslut för de månader som ingår i kalenderåret behöver ett övervägande om att inleda en utred- ning om återkrav också beakta att det inte framgår hur inkomsten är fördelad. För att det ska vara aktuellt att inleda en utredning bör ut- gångspunkten vara att ett eller flera beslut skulle förändras obero- ende av hur inkomsten är fördelad. Om så är fallet bör återkravs- utredningen utgå från en jämn fördelning över årets månader för den upptäckta inkomstskillnaden, men göra en annan fördelning om den fortsatta utredningen visar något annat.

Försäkringskassan ska göra efterkontroller när beslut om slutlig skatt har fattats

I dag görs en avstämning av det preliminära bostadsbidraget efter att beslutet om slutlig skatt har fattats och därmed det slutliga bostads- bidraget kan bestämmas. En sådan avstämning kan leda till att hus- hållet krävs på en återbetalning av bostadsbidrag eller att det görs en tilläggsutbetalning. Det krävs dock att återbetalningen eller tilläggs- betalningen överstiger 1 200 kronor för att Försäkringskassan ska vidta åtgärder. I underhållsstödet finns i dag inget behov av en avstämning eftersom inkomstunderlaget utgörs av uppgifter från redan fattade beslut om slutlig skatt.

Även i det system som utredningen föreslår är det viktigt för till- tron till systemet och för statens finanser att de inkomstuppgifter som legat till grund för beslut om bostadsbidrag och betalnings- belopp i underhållsstödet kontrolleras. Vid sidan av mer löpande kon- troller bör Försäkringskassan alltid i efterhand jämföra de inkomst- uppgifter som legat till grund för beslut om bostadsbidrag och betalningsskyldighet med uppgifter från beslut om slutlig skatt. En

273

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

efterkontroll av de inkomstuppgifter som använts i beslut om bostads- bidrag i det föreslagna systemet är inte en avstämning. De inkomst- uppgifter som använts är alltid redan intjänade inkomster som den enskilda ska kontrollera och det föreligger en anmälningsskyldighet om inkomsterna ändras eller visar sig inte stämma med verkligheten. Det finns därför enligt utredningens uppfattning inte skäl att aktua- lisera en tilläggsutbetalning om bostadsbidraget skulle ha varit högre om de senare framkomna inkomstuppgifterna skulle använts, och inte heller en återbetalning av tidigare inbetalt underhållsstöds- belopp. Den enskilda är hänvisad till att anmäla förändrad inkomst när den ändras eller begära omprövning av beslut i samband med att det fattas om de anser att de uppgifter som legat till grund för be- slutet är felaktiga. Om ändringen är föranledd av ett ändrat beslut om slutlig skatt, och enligt utredningens förslag också ett första be- slut om slutlig skatt, kan dock den enskilda begära en ändring eller Försäkringskassan på eget initiativ ändra det tidigare beslutet

Ändring av tidigare fattade beslut kan också bli aktuellt vid beräk- ning av fiktiva betalningsbelopp vid beslut om utbetalning av utfyll- nadsbidrag i underhållsstödet. För sådana beslut gäller att ändringen inte ska kunna få retroaktiv verkan. Vid ändrade beslut om slutlig skatt, och enligt utredningens förslag även ett första beslut om slut- lig skatt för ett kalenderår, gäller dessutom att det underlag som legat till grund för Försäkringskassan bedömning ändrats väsentligt.

Om solidariskt betalningsansvar i bostadsbidraget

Makar och sambor är solidariskt ansvariga för krav på återbetalning av bostadsbidrag. En konsekvens av detta är att Försäkringskassan kan kräva den ena maken eller sambon på hela återkravsbeloppet. Återkravet ställs normalt mot båda makarna, men kan i vissa fall riktas mot en av makarna på grund av att återkravet omfördelas efter att en av makarna begärt omfördelning (se 11 § Riksförsäkringsver- kets föreskrifter [RFFS 1996:12] om inkomstprövning och avstäm- ning vid beslut om bostadsbidrag). I ett sådant fall kan Försäkrings- kassan besluta att dela upp återbetalningsbeloppet mellan makarna. Uppdelningen görs i förhållande till vars och ens andel av den in- komstökning som orsakat att det slutliga bostadsbidraget blivit lägre än det preliminära bidrag som betalats ut. Det innebär att beslutet

274

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

om slutligt bostadsbidrag blir två separata beslut, ett för varje make. Betalningsansvaret blir då inte längre solidariskt. Detta gäller under förutsättning att återbetalningsskyldigheten har sin grund i att den andre sökanden fått en betydande inkomstökning efter separationen.3 Försäkringskassan har enligt utredningens direktiv pekat på att den solidariska återbetalningsskyldigheten kan få olika konsekvenser för kvinnor och män. Enligt Försäkringskassan är risken större att kvinnan får betala hela återkravsbeloppet eftersom det oftast är kvinnan som får utbetalningen av bidraget till sitt konto och efter- som kvinnor oftare uppbär socialförsäkringsförmåner vilka en fordran kan kvittas mot. Mot denna bakgrund ingår det i utredningens upp- drag att utreda det solidariska betalningsansvaret för makar och sam-

bor och bedöma om det bör finnas kvar.

Försäkringskassan lämnade i sin skrivelse Ett moderniserat bostads- bidrag år 2018 förslag om att bostadsbidraget skulle individualiseras genom att hälften av bidraget skulle betalas ut till vardera makan eller sambon. Utredningen har övervägt en individualisering av bidraget. En individualisering av bidraget skulle kunna ha många fördelar, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. Om bidraget fördelas, inte bara mellan hushåll med olika behov, främst beroende på inkomst, utan också mellan makar och sambor i samma hushåll skulle den enskilda individens ekonomiska ställning stärkas. Det skulle kunna vara gynn- samt för den ekonomiska jämställdheten inom hushållet. En sådan individualisering skulle i så fall bygga på en helt, eller i det närmaste helt, individualiserad behovsbedömning. Bidraget skulle beräknas för och betalas ut till varje enskild sökande, utifrån individens inkomst och eventuellt också utifrån vilka barn den enskilda makan eller sam- bon är förälder till.

Utredningen har dock valt ett inte lämna förslag om sådan indi- vidualisering av bidraget. Det finns goda argument för att bostads- bidraget ska förbli ett hushållsstöd, det vill säga beviljas till makar och sambor gemensamt. Generellt sett är det ett rimligt antagande att sådana grundläggande utgifter som bostadsbidraget är avsett att ge stöd för delas mellan makar. Mer specifikt är det till övervägande del så att betalningsansvaret för bostadskostnader, ofta hyran, är ett solidariskt ansvar genom att kontrakt och avtal vanligen är ingångna av makarna eller samborna gemensamt. Även ansvaret för barnen är

3Försäkringskassans vägledning Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar, 2004:10 version 20, s. 108.

275

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

delat enligt bestämmelserna i FB, även om underhållsskyldigheten för en styvförälder bara är sekundär i förhållande till föräldrarnas. Att individualisera bostadsbidraget så att en maka eller sambo skulle kunna få bidrag på grund av låg inkomst i förhållande till försörj- ningsbördan, trots att den andra makan eller sambon har hög inkomst skulle försämra bidragets träffsäkerhet. Den maka eller sambo som har hög inkomst har både förmåga att kompensera för den andras lägre inkomster och står vanligen också faktiskt för hela eller mer- parten av de aktuella utgifterna.

Att individualisera bidraget genom att enbart dela upp bidrags- utbetalningen i två lika delar är enligt utredningen uppfattning inte en tillräcklig lösning på de problem med solidariskt betalningsansvar som har lyfts fram. Det utesluter inte att det kan finnas andra goda skäl till att göra en sådan uppdelning i utbetalningen.

Enligt utredningens mening finns det anledning att skilja på två olika situationer. Den ena är då ett krav på återbetalning av tidigare utbetalat bostadsbidrag riktas mot personer som fortfarande är makar eller sambor. Den andra är den situation då kravet riktas mot personer som har separerat men betalningsansvaret ändå är solida- riskt eftersom det betalades ut när de fortfarande bodde ihop. Det är den andra situationen som kan vara svårt problematisk, även om bristande ansvarstagande mellan makar och sambor kan leda till vissa besvär även i den första situationen. Särskilt i två mer specifika situationer kan det solidariska betalningsansvaret leda till större pro- blem efter en separation. Den ena avser när återbetalningen, till exempel med hjälp av kvittning på senare utbetald ersättning från socialförsäkringen, görs av en av de tidigare sammanboende och det regresskrav som uppkommer från denna mot expartnern svårligen kan lösas. Orsaken till att regresskravet inte kan lösas kan vara att det föreligger en hotsituation mellan de före detta sammanboende, och till och med att någon av parterna har skyddade personuppgifter. Den andra mer specifika situationen är den som nämnts ovan när orsaken till det uppkomna kravet på återbetalning är att den ena partens inkomst har ökat efter separationen men återkravet ändå riktas mot den andra för hela eller delar av skulden. Eftersom den sistnämnda situationen i princip inte kan uppkomma om utredningens förslag om att beräkna bidraget på enbart historiska inkomster för- verkligas återstår den första situationen.

276

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

I Försäkringskassans vägledning 2005:2 Fordringshantering hos Försäkringskassan tas just situationen när någon av de solidariskt betal- ningsansvariga har skyddade personuppgifter upp. Då kan det enligt Försäkringskassan finnas skäl att dela fordran så att varje person blir enskilt betalningsskyldig för en bestämd del. Enligt vad utredningen uppfattar finns det alltså möjligheter att hantera också den andra typen av särskilt bekymmersam situation. Samtidigt innebär en sådan hantering att Försäkringskassans förutsättningar att få tillbaka så stor del av det för mycket utbetalade bidraget som möjligt kan för- sämras. En generell individualisering av bidraget skulle på motsvar- ande sätt avskaffa det solidariska betalningsansvaret, men samtidigt leda till att förutsättningarna försämrades för att få tillbaka så stora delar av det för mycket utbetalade bidraget som möjligt.

En individualisering av bidraget skulle alltså ha fördelar ur ett jämställdhetsperspektiv och innebära att bland annat bekymmer- samma situationer med svårigheter för den som betalar de solidariska skulderna kan få när det gäller regressrätten. Samtidigt finns det argu- ment som talar för att bidraget är gemensamt för makar och sambor, främst när det gäller träffsäkerhet men också när det gäller att få tillbaka så mycket som möjligt av bidraget om det betalas ut med ett för högt belopp. Den orättvisa som följer av att en part betalar till- baka hela eller mer än sin andel av den skuld som har uppstått är oönskad men kan inte fullt ut elimineras med mindre än att bidraget helt individualiseras. Att bara dela utbetalningen lika leder inte till att det åstadkoms en fördelning av ansvaret för återbetalning som motsvarar respektive parts ansvar för skuldens uppkomst. Utred- ningen föreslår ingen individualisering av bostadsbidraget och därför inget avskaffande av det solidariska betalningsansvaret.

277

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

8.8Vissa justeringar av hur uppgifter

i beskattningsdatabasen ska kunna användas

Utredningens förslag: Försäkringskassan ska utöver vad som gäller i dag få direktåtkomst till vissa uppgifter i beskattnings- databasen, om uppgifterna behövs i ett ärende om beräkning av underhållsstöd enligt 18 kap. SFB.

Försäkringskassan ska också på annat sätt än genom direkt- åtkomst ha tillgång till uppgifter ur beskattningsdatabasen för be- räkning och kontroll av underhållsstöd och betalningsskyldighet.

Behandlingen av uppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas regle- ras i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och förordningen (2001:588) om behand- ling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Av 2 kap. 8 c § lagen framgår att Försäkringskassan får ha direktåtkomst till vissa uppgifter. Direktåtkomsten begränsas enligt förslaget till de uppgifter som behövs i ett ärende om beräkning av underhållsstöd enligt 18 kap. SFB. Underhållsstöd kan lämnas som fullt underhålls- stöd eller utfyllnadsbidrag. Bestämmelser om utfyllnadsbidrag finns i 18 kap. SFB. När stödet lämnas i form av utfyllnadsbidrag görs en avräkning för det underhåll som den bidragsskyldiga föräldern enligt Försäkringskassans beräkningar har möjlighet att betala direkt till boföräldern eller, vid förlängt underhållsstöd, den studerande. I dessa fall hanteras underhållsskyldigheten inom ramen för underhålls- stödet. Det innebär att det inte fastställs någon betalningsskyldighet utan ett så kallat fiktivt betalningsbelopp räknas fram enligt samma bestämmelser som när betalningsskyldigheten bestäms.

Redan i dag har Försäkringskassan medgetts direktåtkomst för bland annat fastställande av betalningsskyldighet enligt 19 kap. SFB. I utredningens förslag kompletteras också bestämmelsen genom att det nya 19 a kap. läggs till.

Försäkringskassan får också ha direktåtkomst till uppgifter i be- skattningsdatabasen, om uppgifterna behövs i ett ärende om beräk- ning av bostadsbidrag enligt 97 kap. SFB. Enligt förslaget ska även det nya 98 a kap. SFB läggas till.

278

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

Enligt utredningens förslag ska Försäkringskassan få tillgång till inkomstuppgifter som är mer aktuella än den beskattade inkomsten. Förslaget innebär att Försäkringskassan ska, när underhållsskyldig- het hanteras inom ramen för underhållsstödet, ta ledning av upp- gifter per betalningsmottagare i en sådan arbetsgivardeklaration eller förenklad arbetsgivardeklaration som avses i 26 kap. skatteförfarande- lagen (SFL).

Uppgifterna som omfattas av direktåtkomsten är inte utan integ- ritetskänslighet, men är inte heller av det särskilt känsliga slaget. Samma slags uppgifter finns redan hos Försäkringskassan och myn- digheten får i dag enligt ifrågavarande bestämmelse ha direktåtkomst till uppgifterna om de behövs i ett ärende om betalningsskyldighet för en bidragsskyldig förälder enligt 19 kap. SFB, bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst enligt 26 kap. SFB, eller beräkning av bostadsbidrag enligt 97 kap. SFB.

Utredningen anser, med stöd av att Försäkringskassan redan nu enligt ifrågavarande bestämmelse får ha direktåtkomst till samma slags uppgifter, att den föreslagna rätten till direktåtkomst inte innebär ett otillbörligt eller oproportionerligt ingrepp i enskildas integritets- skydd.

Utredningen föreslår också att 7 § första och andra stycket i för- ordningen ändras på så sätt att uppgifter till Försäkringskassan ska lämnas ut från beskattningsdatabasen för beräkning och kontroll av underhållsstöd och betalningsskyldighet. Förslaget innebär också en harmonisering i förhållande till vissa andra punkter i bestämmelsens första stycke.

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har lämnat framställ- ningar till Socialdepartementet med önskemål om utökat författnings- stöd för utlämnande på medium för automatiserad behandling, bland annat har det handlat om stöd för att kunna efterfråga månadsupp- gifter hos Skatteverket. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har gemensamt genomfört en översyn av 114 kap. SFB och förord- ningen (2003:766) om behandling av personuppgifter inom social- försäkringens administration och kommit fram till att det finns stort behov av en omarbetning av 114 kap. SFB. Sedan 2003, då det senast gjordes en fullständig översyn av bestämmelserna, har myndigheternas verksamheter genomgått stora förändringar, framför allt som en följd av den digitala utvecklingen.

279

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

Ipromemorian Hemställan om ändringar i 114 kap. SFB och för- ordningen (2003:766) om behandling av personuppgifter inom social- försäkringens administration4 framgår bland annat följande. En vanlig utgångspunkt är att direktåtkomst antas vara det mest effektiva sättet att utbyta information. Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och möjligheterna att bygga fråga/svar-tjänster som har förmåga att lämna uppgifter lika snabbt som det är möjligt att hämta uppgifter genom direktåtkomst, har effektivitetsskäl dock minskat i relevans som argument för direktåtkomst. Information kan ofta utbytas genom fråga/svar-tjänster som inte förutsätter direktåtkomst. Många myndigheter, inklusive Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, föredrar att i enlighet med eSams5 rekommendation utforma nya systemlösningar för överföring av information mellan myndigheterna som fråga/svar-tjänster. Ett exempel är överföringen av månads- uppgifter från Skatteverket till Försäkringskassan som sker genom en av myndigheterna framtagen fråga/svar-tjänst, trots att reger- ingen givit Försäkringskassan rätt att få direktåtkomst till uppgif- terna i beskattningsdatabasen. Teknikutvecklingen har alltså lett till att de effektivitetsvinster som tidigare har motiverat ett system med direktåtkomst numera också ofta kan utvinnas ur ett fråga/svar- system som baseras på utlämnande på medium för automatiserad be- handling. Med hänsyn till att det med möjligheten till direktåtkomst följer en ökad risk för intrång i den personliga integriteteten in- stämmer vi i eSams bedömning att framtida elektroniska utlämnanden av personuppgifter från myndigheternas respektive verksamheter inte bör ske genom direktåtkomst. Framtida elektroniska tjänster för utlämnande av personuppgifter elektroniskt bör i stället utformas på ett sätt som inte är att betrakta som direktåtkomst.6

Utredningen har inte tagit ställning i frågan som Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har lyft hos Socialdepartementet. Utred- ningens förslag i dessa delar har därför utgått från de tankar som legat till grund för nuvarande lagstiftning, men behovet av de föreslagna ändringarna kan därför behöva övervägas i den fortsatta beredningen av Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens promemoria.

4Försäkringskassans dnr FK 2020/001747 och Pensionsmyndighetens dnr VER 2020-180.

5eSam är ett medlemsdrivet program för samverkan mellan 32 myndigheter och SKR.

6Försäkringskassans dnr FK 2020/001747 och Pensionsmyndighetens dnr VER 2020-180, s. 63 f.

280

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

8.9Fler hushåll med bostadsbidrag och avskaffat flerbarnstillägg för det andra barnet

Utredningens förslag: För att minska den andel hushåll som har rätt till bostadsbidrag men inte söker ges Försäkringskassan i uppdrag att i samband med införandet av månadsuppgifter genom- föra insatser för att få fler hushåll att ansöka. Dessa insatser bör på bästa sätt riktas mot de hushåll där bostadsbidraget påtagligt skulle förbättra den ekonomiska standarden.

Flerbarnstillägget för två barn avskaffas.

Ett viktigt syfte med att införa aktuella historiska månadsinkomster som inkomstunderlag för bostadsbidraget är att komma till rätta med den skuldproblematik som nuvarande konstruktion innebär. Det finns goda skäl att anta att det betydande mörkertalet i bidraget i stor utsträckning beror på rädslan att hamna i skuld. Utredningens förslag innebär att risken för skuldsättning minskas till en bråkdel av dagens nivå. Bara att informera om de nya reglerna och att avhjälpa det nuvarande systemets brister i detta avseende, bör leda till en be- tydande minskning av mörkertalet särskilt i hushåll med mycket små ekonomiska marginaler.

Det finns emellertid också andra orsaker till att ett bidrag under- utnyttjas. Då mörkertalet är stort (se avsnitt 9.2.3) tyder det på att orsakerna till att hushåll som har rätt till bostadsbidrag inte ansöker om förmånen kan vara många. Bostadsbidragets viktiga roll i den ekonomiska familjepolitiken för att ge barn och deras föräldrar en förbättrad ekonomisk standard när andra inkomster inte räcker till, gör att underutnyttjandet får olyckliga konsekvenser. Utredningen föreslår därför att Försäkringskassan i samband med införandet av ett bostadsbidrag baserat på månadsinkomster ges i uppdrag att arbeta aktivt med att komma till rätta med mörkertalet.

Ett minskat mörkertal ökar bidragets träffsäkerhet betydligt och därmed ökar också måluppfyllnaden för den ekonomiska familje- politiken. Utredningen bedömer att en lämplig målnivå är att mörker- talet ska minska med 75 procent jämfört med i dag.

En minskning av mörkertalet leder till fler hushåll med bostads- bidrag, vilket ökar kostnaderna för bidraget. Utredningens förslag bedöms i den del som avser införande av inkomstunderlag baserat på

281

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

månadsuppgifter sammantaget öka de statliga utgifterna med 473 mil- joner kronor år 2025 och 565 miljoner kronor år 2026. För att finan- siera detta krävs antingen en sänkning av bostadsbidraget eller finan- siering på annat sätt som inte ökat statens utgifter totalt sett. En sänkning av bidragsnivåerna för att finansiera kostnadsökningen är enligt utredningens mening inte möjlig om bostadsbidraget ska anses träffsäkert utifrån både bostadspolitiska och fördelningspolitiska aspekter. Enligt utredningens mening är det stora mörkertalet, som med utredningens förslag minskar väsentligt, främst ett tecken på bristande funktion i bidraget beroende på dess nuvarande konstruk- tion, men också delvis beroende på att inte tillräckligt gjorts för att förmå fler att ansöka om bidraget. Det är rimligt att anta att ett större utnyttjande av bidraget bland de hushåll som har rätt till det är en fråga om effektivisering av bidraget, med ökad träffsäkerhet och måluppfyllnad som följd, snarare än en utgiftsökande åtgärd. Trots att den utgiftsökning som uppstår enligt utredningens konsekvens- bedömningar främst är en följd av en ökad användning av bidraget enligt de intentioner som bidraget vilar på bedömer utredningen att det ingår i uppdraget att hitta finansiering för utgiftsökningen. Ut- redningen föreslår därför att flerbarnstillägget för två barn avskaffas. Denna del av flerbarnstillägget fyller en mycket liten funktion i den ekonomiska familjepolitiken. Den ger för det enskilda hushållet ett marginellt tillskott till ekonomin och tillfaller huvudsakligen hushåll med god ekonomi för vilka tillskottet har liten betydelse. Fördel- ningsprofilen för flerbarnstillägget för det andra barnet7 kan till och med, på goda grunder, antas motverka fördelningspolitiska strävan- den efter ökad ekonomisk jämlikhet. För det andra barnet betalas flerbarnstillägg med mer än en fjärdedel ut till de tre högsta decilerna av befolkningen med avseende på ekonomisk standard, och mer än hälften till de fem högsta decilerna, det vill säga till de personer som har en ekonomisk standard över medianen. Mindre än en fjärdedel betalas ut till de tre lägsta decilerna.

Flerbarnstillägget för det andra barnet kostar drygt 1 300 miljo- ner kronor. För att finansiera den utgiftsökning som uppstår på grund av ett minskat mörkertal krävs inte ett så stort belopp. Utredningen föreslår ändå att den delen av flerbarnstillägget avskaffas helt. Det beror för det första på att argumenten för att det inte fyller någon nämnvärd funktion inte talar för en reducering av bidraget, snarare

7Se avsnitt 9.4.

282

SOU 2021:101

Förslag om nytt inkomstunderlag

kan argumenten anses förstärkas om beloppet sänks. För det andra lämnar utredningen förslag i volym två av detta betänkande vilka innebär ett avskaffande av hela flerbarnstillägget för det andra och tredje barnet.

Utredningen vill understryka att förslaget om att avskaffa fler- barnstillägget för det andra barnet inte är ämnat att vara en besparings- åtgärd inom den ekonomiska familjepolitiken. I den mån de förslag som lämnas i volym två av detta betänkande inte förverkligas och inte heller andra åtgärder vidtas för att förstärka den ekonomiska familjepolitiken bör hellre annan finansiering sökas.

8.10Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Utredningens förslag: Reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2024. När det gäller förslagen om Försäkringskassans tillgång till uppgifter ur beskattningsdatabasen föreslås ett tidigare ikraftträ- dande, den 1 oktober 2023.

Reglerna gällande underhållsstöd och betalningsskyldighet för underhållsstöd ska dock tillämpas för första gången från feb- ruari 2024 i pågående ärenden.

De föreslagna reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2024. Det finns enligt utredningens mening anledning att genomföra regeländringen så fort det är möjligt. Trots att framför allt Försäkringskassan kan behöva tid för att förbereda ett införande av reglerna anser därför utredningen att ett införande 2024 bör övervägas. Under utredning- ens gång har Försäkringskassan informerat om att utvecklingen av nytt it-system för underhållsstöd pågår, men kan påverka möjlig- heten att implementera regler om användning av månadsinkomster 2024. Skulle den fortsatta beredningen visa att det inte är möjligt att låta reglerna träda i kraft 2024 bör i stället samtliga ikraftträdande och övergångsbestämmelser förskjutas ett år.

De föreslagna övergångsbestämmelserna innebär att reglerna till- lämpas första gången ifråga om underhållsstöd och betalningsskyldig- het som avser februari 2024. Regleringen innebär att Försäkringskassan i pågående ärenden om underhållsstöd och betalningsskyldighet inte behöver göra en omräkning av beslut förrän den tidpunkt då om- räkning enligt äldre bestämmelser ändå skulle ha gjorts. Om utfyll-

283

Förslag om nytt inkomstunderlag

SOU 2021:101

nadsbidrag eller betalningsbelopp bestäms för barnet för första gången i januari 2024 eller om det i december 2023 inte var bestämt något utfyllnadsbidrag eller betalningsbelopp för barnet ska de nya be- stämmelserna, oberoende vad som sägs om tillämpning från februari, tillämpas från och med ikraftträdandet.

För att ge Försäkringskassan möjlighet att förbereda ett införande av det nya regelverket och att i vissa fall bereda ärenden som avser tiden omedelbart efter ikraftträdandet föreslås att reglerna om För- säkringskassans tillgång till uppgifter ur beskattningsdatabasen ska träda i kraft tre månader tidigare, den 1 oktober 2023.

284

9 Konsekvensanalys

9.1Månatlig omräkning av betalningsskyldighet för underhållsstöd

9.1.1Förslaget i korthet och en sammanfattning av konsekvenserna

Utredningens förslag innebär att betalningsskyldighet för utbetalat underhållsstöd kan räknas om varje månad när arbetsgivardeklaration för bidragsskyldig för en ny månad blir tillgänglig. Betalningsgrund- ande inkomst föreslås beräknas utifrån de tolv senaste arbetsgivar- deklarationerna på individnivå vad gäller inkomst av tjänst. Uppgift om övriga inkomstdelar som ingår i underlaget baseras på uppgift från sökande eller senaste beslut om slutlig skatt. Förslaget omfattar inte bidragsskyldiga föräldrar med inkomst av näringsverksamhet. Förslaget gäller heller inte de bidragsskyldiga föräldrar som är bo- satta utomlands eller är bosatta i Sverige men har inkomster som inte kan beskattas i Sverige. För dessa grupper föreslås nuvarande regel- verk gälla även fortsättningsvis.

I dag beräknas betalningsgrundande inkomst på helårsinkomsten taget från senaste beslut om slutlig skatt. I förslaget beräknas betal- ningsgrundande inkomst på ett rullande tre-månaders genomsnitt av de tre senast kända månadsinkomsterna. Tillägg till detta belopp kan göras om snittinkomster under två perioder innan den första tre- månadersperioden var tillräckligt höga. Konstruktionen innebär också att ett eventuellt underskott i period två kan vägas upp av ett över- skott i period tre. Den föreslagna modellen kan tekniskt skrivas på följande sätt:

285

KonsekvensanalysSOU 2021:101

�� = ��̅1,� + max (0, (��̅2,� − �) + max(0,��̅3,� − �))

där BSGI står för betalningsgrundande inkomst, ��̅1,�, ��̅2,� respektive ��̅3,� avser genomsnitt av inkomstunderlagen i 3 olika inkomstperioder räknat från månaden t. ��̅1,� avser snittet av månadsinkomsterna under månaderna t-2, t-3 och t-4. ��̅2,� avser snittinkomsten under tre- månadersperioden som föregick period ett, och ��̅3,� snittinkomsten under den sexmånadersperiod som föregick period två. G är den in- komst där den bidragsskyldige betalar för motsvarande fullt under- hållsstöd. Denna gräns blir då:

� = ��/(� ∙ �� ) + 10 000

där p är procentsatsen/barn som används i dagens regelverk gällande betalningsskyldighet för underhållsstöd. Bidragsskyldigs överskott och betalningsbelopp avseende månaden t beräknas sedan på samma sätt som i nu gällande regelverk, det vill säga

Bidragsskyldigs överskott = max(0, �� − 10 000 )

Tabell 9.1 Sammanfattning av förslag och jämförelse mot nuläge

Nuläge		Förslag

Betalningsgrundande inkomst		Betalningsgrundande inkomst beräknas månatligen
beräknas en gång per år

Betalningsgrundande inkomst		Betalningsgrundande inkomst beräknas på rullande
beräknas som ett årsmedelvärde		12-månadersperioder

Inkomstunderlag från senaste		Inkomstunderlag från månatliga arbetsgivardeklara-
beslut om slutlig skatt		tioner på individnivå gällande inkomst av tjänst

286

SOU 2021:101Konsekvensanalys

Tabell 9.2 Konsekvenser av månatlig beräkning av betalningsskyldighet

En sammanfattning av förslagets konsekvenser relativt scenariot att förslaget inte realiseras, ”referensalternativet”

	Konsekvens
	• Totalt debiterat belopp uppskattas bli cirka 9 procent högre än
	med dagens regelverk

	• Andel bidragsskyldiga med betalningsbelopp större än 0 kronor
	ökar från 71,4 till 78,5 procent

	• Genomsnittligt debiterat per betalningsskyldig och år ökar med
Konsekvenser	1 175 kronor – en ökning med knappt 9 procent

	• Cirka 30 procent av de bidragsskyldiga som omfattas av för-
för individer
för individer	slagen får minst 5 procent högre debiterat belopp per år med

	förslaget medan 16,4 procent får minst 5 procent lägre belopp

	• Aggregerat debiterat belopp som betalas inom 5 månader
	uppskattas öka med drygt 11 procent

	• Antal bidragsskyldiga vars skuld lämnas över till Kronofogden
	bedöms minska med drygt 10 procent
	• Statens anslagsutgifter för underhållsstöd beräknas bli
	3,4 procent lägre med utredningens förslag jämfört med
	nuvarande regelverk

	• Försäkringskassans administrativa kostnader för underhålls-
	stödet beräknas öka med cirka 10 miljoner kronor per år jämfört
	med om förslaget inte realiseras
Konsekvenser
Konsekvenser	• Kronofogdens administrativa kostnader för skuldärenden
för staten	gällande US, beräknas inte förändras av förslaget

	• Extra kostnad som tillkommer på grund av att ett nytt it -stöd ska
	hantera månadsuppgifter enligt utredningens förslag uppskattas
	till 10–20 miljoner kronor. Ett nytt it-stöd till underhållsstöd
	behöver utvecklas oavsett om utredningens förslag realiseras.
	Kostnaderna för denna utveckling uppskattas bli mycket stora:
	mer än 200 miljoner kronor

Källa: Utredningens beräkningar.

9.1.2 Metodbeskrivning

Till analysen av konsekvenser för bidragsskyldiga föräldrar har ut- redningen använt mikrodata från Försäkringskassans analysdata- lager STORE, innehållande uppgifter om samtliga gällande beslut om betalningsskyldighet för underhållsstöd under 2019. Till denna data kopplades uppgifter från Statistiska centralbyråns (SCB) STAR-

287

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

urval och månadsinkomstuppgifter från arbetsgivardeklarationer på individnivå från Skatteverket. Utifrån detta samlade datamaterial gjorde utredningen en simulering av det föreslagna regelverket genom att för varje kalendermånad under 2019 beräkna ett nytt betalnings- belopp enligt förslaget för alla föräldrar med betalningsskyldighet (även om det gällande betalningsbeloppet var fastställt till noll kro- nor). Därefter jämfördes debiterade belopp i simuleringen med de faktiska beloppen.

När simuleringen gjordes hade utredningen bara tillgång till upp- gifter från arbetsgivardeklarationer för 2019 vilket innebar att en helt korrekt beräkning av ett nytt månadsbetalningsbelopp för samtliga bidragsskyldiga egentligen bara var möjlig för en enda kalendermånad (februari 2020).1 Anledningen är att i det föreslagna sättet att be- räkna betalningsgrundande inkomst avseende en månad t, krävs månadsinkomstunderlag från arbetsgivardeklarationer avseende måna- der från och med t-13 till och med t-2. För att ändå kunna få en upp- fattning av konsekvenserna av ett månadsbaserat system antogs i simuleringen att inkomst av tjänst år 2018 var fördelad på samma sätt som enligt uppgifter från arbetsgivardeklarationer från 2019. Genom att applicera månadsfördelningen från arbetsgivardeklarationer på årstotalen för inkomst av tjänst 2018 från STAR-urvalet + årstotal- erna för andra inkomstdelar som ingår i betalningsgrundande inkomst, kunde ett helt kalenderårs månadsbetalningsbelopp simuleras.

Utredningen har uppskattat hur den föreslagna modellen kan tänkas påverka bidragsskyldiga föräldrars inbetalningsgrad, det vill säga hur mycket av det debiterade beloppet som de faktiskt betalar. Utifrån det kombinerade datamaterialet som beskrevs ovan undersöktes och modellerades sambandet mellan A) bidragsskyldigas inbetalningar och

B)bidragsskyldigs aktuella månadsöverskott och storleken på det debiterade beloppet. Genom att i datamaterialet sedan ersätta det faktiskt debiterade beloppet med det som skulle bli debiterat om utredningens förslag implementerades – och därefter använda den beräknade modellen kunde en beräkning och jämförelse av totalt inbetalt i nuläget och totalt inbetalt med utredningens förslag göras.

1Februari 2020 är den enda kalendermånad där tillgängliga månadsuppgifter täcker hela ram- tiden (januari 2019–december 2019).

288

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

En uppskattning av statens administrativa kostnader för ett månads- baserat system görs utifrån:

–Försäkringskassans bedömning av handläggningstider för ett under- hållsstödsärende i ett månadsbaserat system.

–Uppskattning av driftskostnader för nytt/modifierat it-system för handläggning samt datainhämtning av månadsuppgifter.

–Uppskattning av minskat antal skuldärenden samt schabloniserade styckkostnader per ärende hos Kronofogden.

9.1.3Konsekvenser för individer

Konsekvenser för några typfall – inkomstscenarion

Nedan följer ett antal ”inkomstscenarier” som illustrerar vad betal- ningsbeloppet blir månad-för-månad med den föreslagna modellen för rullande beräkning av betalningsgrundande inkomst. I diagram- men ligger också betalningsbelopp enligt gällande regler inlagt. De gråa staplarna illustrerar månadsinkomsten. I scenarierna räknas på betalningsbelopp för en förälder som är bidragsskyldig för ett barn med underhållsstöd 1 723 kronor, men är underhållsskyldig för sam- manlagt tre barn.

I det första inkomstscenariot (figur 9.1) har den bidragsskyldige en viss variation i månadsinkomsten, men inga stora eller långvariga inkomstbortfall eller inkomstökningar inträffar. Eftersom månads- inkomsterna hela tiden ligger under den gräns där fullt underhålls- stöd debiteras (i figuren markerad med en horisontell streckad linje) blir det inga tillägg till den betalningsgrundande inkomsten från de ”historiska” perioderna två och tre. Betalningsgrundande inkomst bestäms därför helt av tremånaderssnittet från månaderna t-2 till och med t-4. Detta innebär till exempel att den låga inkomsten månad 5 får ett visst genomslag i betalningsbeloppen redan två månader senare.

289

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

Figur 9.1 Inkomstscenario: viss variation i månadsinkomsten

I det andra inkomstscenariot (figur 9.2) har den bidragsskyldige rela- tivt god inkomst – tillräckligt för att betala motsvarande fullt under- hållsstöd. Men så inträffar ett plötsligt och stort inkomstbortfall, kanske blir den bidragsskyldige sjuk, och inkomsten stannar därefter på den lägre nivån. I detta scenario får inkomstbortfallet gradvis genomslag först efter fyra månader. Eftersom den bidragsskyldiges månadsinkomst, innan bortfallet, låg ovan den övre inkomstgränsen så ligger tillägg från period två och tre kvar efter det att genomsnittet i period ett blev lägre. Notera också hur betalningsbeloppet, enligt nuvarande regelverk, inte förändras alls under tidsspannet i diagram- met (betalningsbeloppet beror ju på inkomstuppgifter från senaste beslutet om slutlig skatt, som avser inkomster två år bakåt i tiden).

290

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

Figur 9.2 Inkomstscenario: långvarigt lägre inkomst

I det tredje scenariot (figur 9.3) får den bidragsskyldige föräldern under tre månader en relativt stor inkomstökning – kanske ett till- fälligt extrajobb eller ett tidsbegränsat uppdrag. Eftersom månads- inkomsterna innan inkomstökningen låg under den övre inkomst- gränsen förekom det, innan ökningen, inga tillägg från period två eller tre i ramtiden. Därför slår inkomsthöjningen igenom snabbt när tremånaderssnittet i period ett anpassar sig efter den tillfälligt högre månadsinkomsten. Eftersom den tillfälligt högre inkomsten är högre än den inkomst där motsvarande fullt underhållsstöd debiteras, blir det ett tillägg från period två i ramtiden under några månader efter att månadsinkomsten gått ner igen. Det högre betalningsbeloppet ligger därför kvar fler månader än de tre som den bidragsskyldige har tillfälligt högre inkomst. Den tillfälliga inkomstökningen var inte tillräckligt lång för att det ska bli tillägg från period tre.

291

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

Figur 9.3 Inkomstscenario: en tillfällig inkomstökning

Vilka omfattas av förslaget?

Det är enbart bidragsskyldiga bosatta i Sverige som vare sig har in- komster från näringsverksamhet eller som har inkomster som inte går att beskatta i Sverige som omfattas av utredningens förslag gäll- ande månatliga omräkningar av betalningsskyldighet. Fortsättnings- vis kommer vi benämna den grupp som omfattas av förslagen med ”förslagspopulationen”. Tabell 9.3 nedan redovisar hur många det rör sig om samt deras andel av totalt debiterat.

292

SOU 2021:101Konsekvensanalys

Tabell 9.3	Hur många bidragsskyldiga omfattas av förslagen?
	Antal bidragsskyldiga och debiterat belopp för simuleringsåret 2019

Kategori bidragsskyldiga		Antal bidrags-		Debiterat belopp	Andel av debi-
		skyldiga		(mnkr)	terat belopp
Omfattas av förslagen		85 995	1 160		86,0

Har inkomst av näringsverksamhet		4 955		85	6,3
Bor utomlands el. har inkomst		28 128	103		7,7
som inte kan beskattas i Sverige		28 128	103		7,7
som inte kan beskattas i Sverige

Totalt		119 078		1 349	100

Källa: Försäkringskassans analysdatabas STORE. Utredningens beräkningar.

I genomsnitt debiteras bidragsskyldiga högre belopp

I simuleringen av det föreslagna regelverket med månatlig omräk- ning av betalningsbelopp, blev totalt debiterat belopp 101 miljoner kronor högre (+8,7 procent) än med gällande regelverk för dem som förslaget omfattar (tabell 9.4). Dessa belopp avser debiterat från bi- dragsskyldiga bosatta och skattskyldiga i Sverige. Till detta ska läggas cirka 103 miljoner kronor debiterat från utlandsboende bidragsskyl- diga och cirka 85 miljoner debiterat från bidragsskyldiga med när- ingsinkomster för att få totalt debiterat för underhållsstöd avseende simuleringsåret 2019. Genomsnittligt debiterat belopp blev i simu- leringen av förslaget 1 175 kronor högre (+8,7 procent) per bidrags- skyldig och år jämfört med nuläget (tabell 9.4). Den viktigaste orsaken till att de genomsnittliga beloppen blir högre med förslaget är att betalningsbeloppen i det nuvarande regelverket är två år äldre än de viktigaste månadsunderlagen i förslaget. I genomsnitt har individerna en inkomstökning med tiden.

293

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

Tabell 9.4 Debiterade belopp för underhållsstöd 2019

–med nuvarande regelverk respektive utredningens förslag

Enbart bidragsskyldiga med inkomst av tjänst bosatta i Sverige berörs av förslagen. Bidragsskyldiga med inkomst av näringsverksamhet samt bidragsskyldiga som är bosatta utomlands berörs således inte. Baserat på FASIT-simulering avseende inkomståret 2019

	Nuläge	Förslag		Förändring		Förändring (%)
Aggregerat debiterat (mnkr)	1 160	1 261	101		8,7

Debiterat per bidragsskyldig	13 493	14 668		1 175		8,7
och år (kr)	13 493	14 668		1 175		8,7
och år (kr)
Debiterat per barnmånad	848	922	74		8,7
med betalningsskyldighet (kr)	848	922	74		8,7
med betalningsskyldighet (kr)

Andel (%) bidragsskyldiga	70,7	78,0		7,3
där debiterat är > 0 kr	70,7	78,0		7,3
där debiterat är > 0 kr

Källa: Utredningens beräkningar baserade på Försäkringskassans analysdatabas STORE, Skatteverkets uppgifter från arbetsgivardeklarationer samt uppgifter från FASIT/STAR (SCB).

Det genomsnittliga debiterade beloppet ökar mest i gruppen bidrags- skyldiga med betalningsgrundande månadsinkomst i spannet 21 000– 40 000 kronor (tabell 9.5). Anledningen till att denna grupp får en större förändring än de med högre månadsinkomster är att de sist- nämnda är på en sådan inkomstnivå att de – trots eventuella varia- tioner i månadsinkomst – blir betalningsskyldiga för motsvarande fullt US i båda regelverken. Bland bidragsskyldiga med inkomster 10 000–20 000 kronor/månad blir förändringen mindre. Dels är betal- ningsbeloppen i snitt lägre i detta inkomstskikt – varför en föränd- ring blir lägre i kronor räknat. I detta inkomstläge (som är precis ovanför den inkomst i vilken en bidragsskyldig beräknas ha ett över- skott överhuvudtaget) finns dessutom en större inkomstvariation och en större andel i denna grupp får ett lägre betalningsbelopp beräknat på aktuellt inkomstunderlag än med dagens regler (tabell 9.6). Bland bidragsskyldiga med de lägsta inkomstnivåerna blir debiterat/år mycket lågt i förslaget jämfört med dagens regelverk. Dessa har en mycket låg eller ingen aktuell betalningsförmåga (baserat på det föreslagna sättet att beräkna betalningsgrundande inkomst) men en del kan ha haft större inkomster för två år sedan – till exempel om de blivit arbets- lösa eller sjukskrivna sedan dess.

294

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

Tabell 9.5 Hur mycket skulle bidragsskyldiga med olika inkomster debiteras i ett månadsbaserat regelverk?

Genomsnittliga debiterade belopp per bidragsskyldig och år i olika månadsinkomstkategorier. Enbart bidragsskyldiga med inkomst av tjänst bosatta i Sverige berörs av förslagen. Bidragsskyldiga med inkomst av näringsverksamhet samt bidragsskyldiga som är bosatta utomlands berörs således inte. Simulering avseende inkomstår 2019

Betalningsgrundande månads-	Antal bidrags-	Genomsnittligt		Förändring
Betalningsgrundande månads-	Antal bidrags-	debiterat/år (kr)		Förändring
inkomst 2019 enl. förslag (tkr)	skyldiga	debiterat/år (kr)		(kr)
inkomst 2019 enl. förslag (tkr)	skyldiga	Nuläge	Förslag	(kr)
		Nuläge	Förslag
0–10	24 880	1 956	799	−1 157

11–20	15 619	10 585	11 520	+935
21–30	11 261	19 174	23 619	+4 445
31–40	8 324	21 139	24 961	+3 822
41–50	6 864	21 536	23 857	+2 321

51–60	5 356	22 840	24 167	+1 327
61–70	3 970	21 597	22 582	+985

71–	9 720	20 429	21 083	+654

Källa: Utredningens beräkningar baserade på Försäkringskassans analysdatabas STORE, Skatteverkets uppgifter från arbetsgivardeklarationer samt uppgifter från FASIT/STAR (SCB).

Tabell 9.6 Hur stor andel debiteras mer respektive mindre på ett helår?

Betalningsgrundande månadsinkomst beräknad enligt utredningens förslag. Enbart bidragsskyldiga med inkomst av tjänst bosatta

i Sverige berörs av förslagen. Bidragsskyldiga med inkomst av näringsverksamhet samt bidragsskyldiga som är bosatta utomlands berörs således inte. Simulering avseende inkomstår 2019

Betalningsgrundande	Antal bidrags-	Andel som debiteras	Andel som debiteras
månadsinkomst 2019 (tkr)	skyldiga	högre belopp (%)	lägre belopp (%)
0–10	24 880	17,1	18,9
11–20	15 619	61,7	38,1
21–30	11 261	60,9	30,7

31–40	8 324	47,5	16,0
41–50	6 864	32,8	6,4

51–60	5 356	19,3	3,7
61–70	3 970	14,1	1,3
71–	9 720	7,8	1,4

Källa: Utredningens beräkningar baserat på Försäkringskassans analysdatabas STORE, Skatteverkets uppgifter från arbetsgivardeklarationer samt uppgifter från FASIT/STAR (SCB).

295

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

Bland föräldrar som är bidragsskyldiga för fler barn blir förändringen i debiterat belopp större. Figur 9.4 nedan visar hur stor andel av bidragsskyldiga som får högst x kronors förändrat debiterat belopp per kalendermånad. I figuren avser debiterat belopp det samman- lagda beloppet som bidragsskyldig ska betala för samtliga barn hen är betalningsskyldig för. Genom att avläsa y-värdet på kurvan vid en viss förändring av betalningsbelopp får man fram hur stor andel som fick högst en sådan förändring. Genom att avläsa y-värdet vid ett visst värde �1 och jämföra med y-värdet vid ett annat lägre värde �2 får man hur stor andel av de bidragsskyldiga där förändringen i betal- ningsbeloppet låg mellan �2 och �1 i simuleringen. Längden på det vertikala ”hoppet” i kurvan visar hur stor andel som har identiskt lika betalningsbelopp med förslaget som i nuläget.

I figur 9.4 framgår till exempel att ungefär 90−5=85 procent av de föräldrar som var bidragsskyldiga för endast 1 barn fick ett förändrat betalningsbelopp på mellan −500 och +500 kronor per kalender- månad, och att strax under 60 procent fick ett oförändrat betalnings- belopp. Andelen föräldrar som får ett oförändrat betalningsbelopp är lägre ju fler barn de är betalningsskyldiga för (bland föräldrar som är bidragsskyldiga för fler än tre barn är andelen cirka 25 procent). Det är också vanligare att betalningsbeloppet blir betydligt högre bland föräldrar som är bidragsskyldiga för flera barn. Bland dem som är bidragsskyldiga för fler än tre barn är det cirka 10 procent som får ett minst 1 500 kronor högre betalningsbelopp med förslaget. Motsva- rande andel föräldrar med bara ett barn som de är betalningsskyldiga för är någon enstaka procent.

296

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

Figur 9.4 Hur skulle bidragsskyldiga föräldrars debiterade belopp förändras med utredningens förslag?

Andel bidragsskyldiga (y-axeln) som får högst x kronor förändrat betalningsbelopp per kalendermånad med förslaget. Enbart bidrags- skyldiga som berörs av förslagen. Simulering avseende 2019

Källa: Försäkringskassans analysdatabas STORE, Skatteverkets uppgifter från arbetsgivardeklarationer samt uppgifter från FASIT/STAR (SCB). Utredningens beräkningar .

297

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

Marginellt högre inbetalningsgrad i genomsnitt med förslaget

En trolig konsekvens av förslaget borde vara en i genomsnitt bättre överensstämmelse mellan betalningsförmåga och betalningsbelopp för vissa bidragsskyldiga – och därmed en något högre benägenhet att betala det som debiteras. Med inbetalningsgrad avses i denna ana- lys andelen av totalt debiterat belopp som blir inbetalt till Försäk- ringskassan inom fem månader räknat från förfallodatum. Äldre skulder än så överförs, såvida den bidragsskyldige inte beviljats an- stånd av Försäkringskassan och fullgör dessa inbetalningar enligt plan, till Kronofogden för indrivning.

Genom att jämföra inbetalningsgraden bland bidragsskyldiga som i simuleringen får ungefär samma betalningsbelopp i det föreslagna regelverket som i det nuvarande, med bidragsskyldiga som får ett klart lägre betalningsbelopp, får man en uppfattning om hur diskrepansen mellan betalningsförmåga och fastställt betalningsbelopp påverkar inbetalningsgraden (figur 9.5). Denna tankegång bygger på att betal- ningsbeloppet baserat på aktuella månadsuppgifter kan tjäna som en indikator på nuvarande betalningsförmåga. I figuren syns tydligt hur en större skillnad mellan betalningsförmåga och betalningsbelopp är förknippat med högre inbetalningsgrad. Observera att endast bidrags- skyldiga med små överskott (5 000–10 000 kronor/månad) ingår i figuren, vilket borde förklara de låga inbetalningsgraderna, oavsett om betalningsbeloppet är i paritet med den approximativa betalnings- förmågan.

Utifrån en undersökning och modellering av sambandet mellan

(a)bidragsskyldigas faktiska inbetalningar och (b) deras aktuella över- skott (baserat på arbetsgivardeklarationer) samt storleken på debi- terat belopp under första halvåret 2019, beräknas inbetalningsgraden på tidsspannet fem månader öka från cirka 55,3 till 56,4 procent med det föreslagna regelverket.

298

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

Figur 9.5 Hur påverkar skillnaden mellan betalningsförmåga och betalningsskyldighet inbetalningsgraden?

Inbetalningsgrad bland bidragsskyldiga med låga överskott (5–10 tkr).

Betalningsförmåga ≈ betalningsbelopp enl. arbetsgivardeklarationer.

Betalningsskyldighet ≈ betalningsbelopp enl. 2 år gamla inkomster

Källa: Försäkringskassans analysdatabas STORE, Skatteverkets uppgifter från arbetsgivardeklarationer samt uppgifter från FASIT/STAR (SCB). Utredningens beräkningar.

Att ökningen av inbetalningsgraden inte blir större förklaras av föl- jande:

1.Det är fler som får ett högre betalningsbelopp med förslaget än som får ett lägre belopp. De förra förväntas inte få en större betal- ningsbenägenhet, snarare tvärtom

2.Det är endast de som i dag har ett betalningsbelopp som är klart högre än deras aktuella betalningsförmåga där man kan förvänta sig högre inbetalningsgrader med förslaget. Men denna grupp är trots allt relativt liten. Dessutom blir deras betalningsbelopp mindre med förslaget och får därför mindre vikt för genomsnittet.

299

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

3.Om den bidragsskyldige får noll kronor i betalningsbelopp i för- slaget kommer hen inte ens att räknas med i inbetalningsgraden. Inbetalningsgraden avser det som blir inbetalat bland dem med betalningsbelopp som överstiger noll kronor.

4.Storleken på betalningsbeloppet och den bidragsskyldiges in- komst kan bara förklara en viss del av inbetalningsgraden. Även bland bidragsskyldiga med relativt höga överskott är inbetalnings- graden inte högre än 70–80 procent.

Det som i genomsnitt förändras med förslaget är först och främst hur mycket som debiteras, inte hur stor andel av det som debiteras som betalas. Visserligen kan inbetalningsgraden i vissa grupper för- ändras relativt mycket, se figur 9.5, men genomsnittet förändras mar- ginellt.

Mindre risk för skuldsättning

Rimligen borde mer aktuella inkomster i beräkningen av bidrags- skyldigs överskott också medföra färre ärenden på grund av obetalda betalningsbelopp hos Kronofogden. Utredningen har modellerat sam- bandet mellan aktuell inkomst, betalningsbelopp och sannolikheten att skulder bli så gamla att de lämnas över till Kronofogden för in- drivning. Genom att använda den estimerade modellen och i data ersätta faktiskt debiterat med debiterat enligt utredningens förslag – men bibehålla den aktuella inkomsten baserat på arbetsgivardeklara- tioner – kan en beräkning av sammanlagt antal bidragsskyldiga vars skuld går över till Kronofogden göras2. Utredningen uppskattar att förslagen om månatliga omräkningar av betalningsskyldighet baserat på arbetsgivardeklarationer leder till approximativt 10 procent färre bidragsskyldiga med ärende hos Kronofogden.

Det är främst de som med förslaget får 0 kronor i betalnings- belopp men som hade > 0 kronor i faktiskt betalningsbelopp som bidrar till att andelen skulder som överlämnas till Kronofogden minskar: ingen skuld initialt – ingen risk att hamna hos Kronofogden. Men denna grupp är ändå relativt liten: cirka 7 procent enligt tabell 9.4.

2Det som modelleras är sannolikheten att debiterat belopp blir så gammalt att det lämnas över till Kronofogden som en funktion av a) debiterat belopp och b) bidragsskyldigs betalnings- grundande inkomst beräknad enligt utredningens förslag utifrån senast kända uppgifter från arbets- givardeklarationer.

300

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

9.1.4Konsekvenser för staten

Något lägre anslagsutgift

Statens anslagsutgifter för underhållsstöd under ett kalenderår t är i princip summan av utbetalat underhållsstöd till boföräldrar under år t minus summan av inbetalningar från betalningsskyldiga föräldrar under år t – direkt till Försäkringskassan eller via Kronofogden.

�� = �� − ��,� − ��,�

Utredningens förslag antas inte påverka utbetalningarna till boför- äldrar, endast vad som debiteras de bidragsskyldiga. Förändringen i anslagsutgiften för underhållsstöd antas därför helt bero på hur för- slagen påverkar inbetalningarna.

I denna förenklade analys kommer vi anta att det som inbetalas direkt till Försäkringskassan under ett år motsvarar en viss andel �� av totalt debiterat belopp, det vill säga:

��,� = �� ∙ ��−1

Inbetalningarna från Kronofogdemyndigheten antas till största delen avse skulder från året innan. I kalkylen antar vi att en viss andel, ��, av det debiterade belopp som inte blir inbetalat direkt till Försäkringskassan året innan, överförs till Kronofogden, och en viss andel � av detta belopp blir inbetalat, det vill säga:

��,� = � ∙ �� ∙ (��−1 − ��,�−1)

=� ∙ �� ∙ (��−1 − �� ∙ ��−1)

=� ∙ �� ∙ (1 − ��) ∙ ��−1

Med dessa antaganden kan statens anslagsutgift för underhållsstöd skrivas:

�� = �� − �� ∙ �� − � ∙ �� ∙ (1 − ��) ∙ ��−1

där:

�� =Andel av debiterat under en 12-månadersperiod som betalas direkt till FK

�� =Andel av det debiterade belopp som inte blir betalat direkt till Försäkringskassan under en 12-månadersperiod som därför lämnas över till Kronofogdemyndigheten

�=Andel av skuld hos Kronofogdemyndigheten som inbetalas

301

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

Observera att parametrarna i listan ovan mycket väl kan förändras av förslagen. I kalkylen antar vi också att totalt debiterat belopp för- ändras med en viss faktor � på grund av förslaget.

Om vi betecknar utgiften med förslaget år t med ��,� och motsvarande för utgiften med nuvarande regelverk med ��,�,

kan förändringen i statens utgifter på grund av det föreslagna regel- verket uttryckas som följer:

��,� − ��,� = (�� − ��) ∙ ��,� +[��(1 − ��) − �� (1 − ��) �] ∙ ��,�−1

där indexet n står för nuvarande regelverk, och f för förslag. �� betecknar alltså andel av debiterat som betalas direkt till FK under nuvarande regelverk, medan �� betecknar vad motsvarande parameter skulle bli om utredningens förslag implementeras. Vi antar att vidare att �� = ��, det vill säga andelen som lämnas vidare till Kronofogde- myndigheten av totalt debiterat som inte betalas direkt till Försäk- ringskassan antas vara lika med förslaget som i nuläget. Likaså antas att inbetalningsgraden för skulder överlämnade till Kronofogde- myndigheten blir oförändrad med förslaget, det vill säga �� = ��. Förändringen i anslagsutgiften på grund av förslaget under ett år t kan då förenklat utryckas:

∆�� = (�� − ��) ∙ ��,�

+��[(1 − ��) − (1 − ��) �] ∙ ��,�−1

I analysen beräknades det debiterade beloppet bli 9 procent högre med förslaget, det vill säga: � ≈ 1,09. Inbetalningsgraden till Försäk- ringskassan beräknas också öka något, från �� = 0,55 till �� = 0,56. Andel av debiterat som inte betalas direkt till Försäkringskassan och som överförs till Kronofogden uppskattas (från inbetalningsdata från Försäkringskassan) till drygt 86 procent, det vill säga �� = 0,86. In- betalningsgraden under ett kalenderår för skulder som överförts till Kronofogdemyndigheten uppskattas till cirka 73 procent, det vill säga � = 0,73. Vi antar också att av totalt debiterat utgör ”förslags- populationen”, den del av bidragsskyldiga som omfattas av förslagen, cirka 86 procent (se tabell 9.3 ovan).

Baserat på den senaste utgiftsprognosen avseende det antagna in- förandeåret 2024, där totalt debiterat för den grupp som påverkas av förslagen är cirka 1,3 miljarder kronor, och med ovanstående upp-

302

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

skattningar/antaganden så beräknas statens anslagsutgifter bli 86 mil- joner kronor lägre med förslaget jämfört med Försäkringskassans prognos. För år 2025 beräknas statens anslagsutgifter bli 101 miljo- ner kronor lägre än referensalternativet. Detta motsvarar en minsk- ning av anslagsutgiften på 3,4 procent

Försäkringskassans förvaltningskostnad för underhållsstöd

För att få en uppfattning om hur förvaltningskostnaden för bostads- bidrag kan tänkas påverkas av förslaget har utredningen utgått från Försäkringskassans verktyg för produktionskalkyl för att uppskatta hur mycket resursbehovet, mätt i årsarbetskrafter, skulle öka. För- ändringsfaktorn från denna uppskattning appliceras sedan på den del av förvaltningskostnaden som utgör den egentliga ”ärendeproduk- tionen”. Till detta läggs övriga delar av förvaltningskostnaderna, till exempel avskrivningskostnaderna för de extra it-investeringar som blir nödvändiga om utredningens förslag ska realiseras.

Något ökad kostnad för ärendeproduktion

Hur kostnaden för Försäkringskassans handläggning av underhålls- stöd påverkas i ett regelverk där betalningsbelopp delvis baseras på månadsuppgifter från Skatteverket beror i väldigt hög grad på auto- matiseringsgraden. Dagens it-stöd för underhållsstöd är föråldrat och kommer att behöva bytas ut oavsett om utredningens förslag ska implementeras eller ej. I analysen som följer antas att ett nytt it-stöd är på plats som helt maskinellt kan beräkna förslag på nytt betalnings- belopp baserat på de senaste tolv arbetsgivardeklarationerna gällande löneinkomster + övriga uppgifter från antingen senaste beslut om slutlig skatt eller tidigare anmälda uppgifter från sökande.

I förhållande till dagens handläggningsprocess för underhållsstöd kommer månadsuppgifterna att påverka i tre olika situationer:

1.när boförälder ansöker om underhållsstöd och den andra föräl- derns betalningsförmåga ska bedömas

2.när ny månadsuppgift blir tillgänglig och åtgärdsimpuls startar ett ärende om ändrade förhållanden för den bidragsskyldige av it- systemet

303

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

3.i de moment som handlar om att utreda, bedöma och besluta om den bidragsskyldiga förälderns rätt att skjuta upp betalning och/eller befrias från att betala skuld.

I det första fallet kan vissa moment (utreda, bedöma och besluta vilket belopp bidragsskyldig ska betala) bli något mer resurskräv- ande. Några delar av inkomstunderlaget till betalningsgrundande inkomst – till exempel merparten av avdragen i inkomstslaget tjänst

–ska enligt förslaget inhämtas från den bidragsskyldiga föräldern i stället för från senaste beslut om slutlig skatt. Utredningen bedö- mer att dessa extra uppgifter kan inhämtas från bidragsskyldig i det samtal Försäkringskassan har med bidragsskyldig när de identifierar barnets behov och föräldrarnas situation3. Uppgifterna behöver också kontrolleras och bedömas av handläggaren. Troligen kommer en del bidragsskyldiga att komplettera/ändra uppgifter gällande dessa in- komstdelar när framräknat belopp kommuniceras. Utredningen upp- skattar att det tillkommande resursbehovet i denna del av handlägg- ningen kan komma att öka med motsvarande 1,5 årsarbetskrafter4.

I det andra fallet bör impulsen om ny månadsuppgift från Skatte- verket för bidragsskyldig förälder initiera en maskinell omräkning av betalningsbeloppet. Om ingen annan uppgift som påverkar betal- ningsbeloppets storlek anmälts, kan ett sådant ändringsärende för- modligen beslutas helt maskinellt. Om den nya månadsuppgiften till exempel indikerar att den bidragsskyldiges inkomst har fallit mycket kan dock handläggaren behöva utreda varför på samma sätt som görs i dag. Det föreslagna regelverket skulle alltså innebära betydligt fler ändringsärenden gällande betalningsskyldighet än i dag, men mer- parten av dessa bedöms kunna beslutas maskinellt. Det är svårt att uppskatta hur mycket extra ”manuell” handläggning som dessa änd- ringar kommer att medföra, delvis beror det på hur ofta Försäk- ringskassan behöver granska och bedöma om till exempel en kraftigt minskad inkomst enligt arbetsgivardeklaration är skälig för att minska beslutat betalningsbelopp. Utredningen uppskattar att det tillkom- mande resursbehovet i denna del av handläggningen kan komma att öka med motsvarande 5,5 årsarbetskrafter5.

3Delprocess 3.6 i Försäkringskassans produktionsprocess för underhållsstöd.

4Detta beräknas genom påslag i hur lång tid momenten 3.5.1, 3.6.1, 3.8.1, 4.2.1 och 4.2.2 tar (i minuter per ärende) i handläggningsprocessen för underhållsstöd.

5Beräknas genom att inflödet av US_ÅBS-ärenden ökas med 10 procent.

304

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

Den tredje typen av ärenden som kan påverkas av månadsupp- gifterna, ärenden gällande anstånd, eftergift och skuldhantering (så kallade ”US_AEF”-ärenden i Försäkringskassans produktionskalkyl), bedöms minska när betalningsbeloppen ligger närmare den aktuella betalningsförmågan. Utredningen bedömer att ett något minskat antal US_AEF-ärenden i produktionskalkylen minskar resursbehovet med drygt 1 årsarbetskraft.

Sammanlagt bedömer därför utredningen att resursbehovet för Försäkringskassans ärendeproduktion gällande underhållsstöd kan komma att öka motsvarande knappt 6 helårsarbetare. Den scha- bloniserade styckkostnaden för en helårsarbetare är en dryg miljon kronor (inklusive förmånsgemensamma kostnader) vilket ger en total ökning av ärendeproduktionskostnaden på cirka 6 miljoner kronor per år, exklusive it-kostnader.

It-utvecklingskostnader

Dagens it-stöd för handläggning av underhålls- och betalningsskyl- dighetsärenden är mycket föråldrat. Små förändringar i regelverket tenderar att kräva relativt stora förändringar i it-systemet och För- säkringskassan bedömer att underhållsstödet kommer att behöva lyftas över till ett nytt it-system inom en femårsperiod. Detta är förstås förknippat med stora it-utvecklingskostnader. Försäkrings- kassan uppskattar dessa kostnader till cirka 200 miljoner kronor och bytet av it-system kommer troligen att genomföras oavsett om regel- verket ändras enligt utredningens förslag eller inte. Den extra utveck- lingskostnad som tillkommer på grund av utredningens förslag om månatliga omräkningar av betalningsbelopp bedöms i sammanhanget vara relativt liten: utredningen uppskattar dem till 10–20 miljoner kronor. Eftersom dessa utvecklingsprojekt lånefinansieras så är det avskrivningarna som belastar förvaltningsanslaget. Försäkringskassan tillämpar femårig avskrivning av dessa typer av investeringar vilket, om man antar att den extra it-utveckling som behövs uppgår till

20miljoner kronor, innebär en extra it-kostnad på förvaltningsansla- get på 4 miljoner kronor per år under perioden 2024–2028.

305

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

9.2Ett bostadsbidrag baserat på månadsuppgifter om inkomst av tjänst

9.2.1Förslaget i korthet och sammanfattning av konsekvenserna

Utredningens förslag innebär att beslut om slutligt bostadsbidrag tas löpande varje månad i stället för preliminära beslut som sedan stäms av mot beslut om slutlig skatt. Bostadsbidraget räknas alltså om varje månad i stället för, som i dag, endast när sökande anmäler nya upp- gifter.

Dessutom föreslås att den bidragsgrundande inkomsten som lig- ger till grund för inkomstavdraget beräknas löpande utifrån enbart historisk inkomst baserat på de tolv senaste arbetsgivardeklaration- erna på individnivå. Från arbetsgivardeklarationerna tas uppgift om till exempel löneinkomster och ersättningar. Uppgift om övriga in- komstdelar som ingår i underlaget baseras på uppgift från den sök- ande eller administrativa system hos Centrala studiestödsnämnden (CSN) och/eller Försäkringskassan och ska avse samma tolv månader som månadsuppgifterna avser. I dag beräknas preliminär bidrags- grundande inkomst på sökandes uppgift och ska avse hela det kalen- derår som bidragsmånaden ligger i.

Den föreslagna modellen för hur bidragsgrundande inkomst av- seende bostadsbidrag en viss månad t ska beräknas varje månad kan tekniskt skrivas på följande sätt:

�� = ��̅1,� + max (0, (��̅2,� − �) + max(0, ��̅3,� − �))

där ��̅1,�, ��̅2,� respektive ��̅3,� avser genomsnitt av inkomstunderlagen i tre olika inkomstperioder räknat från bidragsmånaden t. ��̅1,� avser snittet av månadsinkomsterna under månaderna t-2, t-3 och t-4. ��̅2,� avser snittinkomsten under tremånadersperioden som föregick period 1, och ��̅3,� avser snittinkomsten under den sexmånadersperiod som före- gick period två. G avser den snittinkomst där bidraget skulle bli helt avräknat. Denna gräns blir då (per sökande):

306

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

En sökande: � = Maxbidrag/0.20 + 12 500

Två sökande: � = Maxbidrag/0.20 + 6 250

Själva bostadsbidraget månaden t beräknas på samma sätt i båda model- ler och enligt nu gällande regelverk, det vill säga

Avdrag sökande �� = 0.20 ∙ max(0, ��,� − Avdr. gräns )

BOB� = max(0, Maxbidrag − Summa avdr. sökande i hushållet)

Det föreslagna regelverket innebär att bidragsbeloppet kommer ligga närmare det som i dag kallas slutligt bostadsbidrag – det vill säga det bidragsbelopp som i dagens regelverk fastställs efter avstämning av inkomster från beslut om slutlig skatt.

Tabell 9.7 Sammanfattning av förslag och jämförelse mot nuläge

Nuläge		Förslag


Bostadsbidrag betalas ut preliminärt.		Beslut om slutligt bostadsbidrag
Slutligt bostadsbidrag för kalenderåret		varje månad
fastställs efter beslut om slutlig skatt

Preliminärt bostadsbidrag beräknas ut- ifrån sökandes uppgift om inkomster för det kalenderår bidragsmånaden ligger i

Slutligt bostadsbidrag för en månad be- räknas utifrån uppgift om inkomst av tjänst

ide 12 senaste individuella arbetsgivar- deklarationerna från Skatteverket samt vissa andra uppgifter

Betalningsgrundande inkomst beräknas	Betalningsgrundande inkomst beräknas
på årsinkomsten	på rullande 12-månadersperioder uppdelat
	i 3 delperioder

Årlig avstämning av bidragsgrundande	Löpande efterkontroller
inkomst i preliminära beslut mot inkomst-
uppgifter i beslut om slutlig skatt

307

KonsekvensanalysSOU 2021:101

Tabell 9.8	Konsekvenser av ett bostadsbidrag med månatliga omräkningar
	baserat på månadsuppgifter

		Konsekvens
		• Genomsnittligt bostadsbidrag (per månad och bidragshushåll)
		till barnfamiljer blir drygt 1 procent lägre med föreslaget regel-
		verk jämfört med (slutligt) bostadsbidrag i nuläge

		• Genomsnittligt bostadsbidrag till unga vuxna utan barn blir
		drygt 7 procent högre (jämfört med slutligt bostadsbidrag)
		• 31 procent av barnhushållen och 23 procent av ungdoms-
Konsekvenser		hushållen får lägre belopp per bidragsmånad med förslaget
för individer		jämfört med nuvarande regelverk. 28 procent av barnhushållen
		och 32 procent av ungdomshushållen får högre månadsbelopp

		• Betydligt minskad risk för skuld: totalt återkrävt belopp
		avseende för mycket utbetalt bostadsbidrag uppskattas
		bli cirka 91 procent lägre än med dagens regelverk
		• Antal hushåll med bostadsbidrag ökar 17,5 procent när fler
		hushåll söker bidrag på grund av minskad risk för skuldsättning

		• Cirka 7 procent lägre aggregerat utbetalat bostadsbidrag
		till barnfamiljer som har bostadsbidrag i dag (i relation till
		preliminärt bostadsbidrag)
		• Statens anslagsutgifter för bostadsbidrag beräknas bli drygt
		14 procent högre med utredningens förslag jämfört med
		nuvarande regelverk

Konsekvenser		• Försäkringskassans kostnader för löpande bostadsbidragsärenden
för staten		bedöms öka på grund av ett ökat inflöde av hushåll som söker
		bostadsbidrag när risken för att bli återbetalningsskyldig minskar
		• Kronofogdens administrativa kostnader för skuldärenden
		gällande bostadsbidrag, beräknas påverkas mycket lite

		• Utvecklingskostnader för extra it-utvecklingskostnader som
		behövs om förslagen realiseras uppskattas till cirka 5 miljoner
		kronor årligen under perioden 2024–2028

Källa: Utredningens beräkningar.

9.2.2Metodbeskrivning

Utredningen har gjort beräkningar på mikrodata från Försäkrings- kassan om samtliga gällande beslut om preliminärt Bostadsbidrag under inkomståret 2019. I de ärenden som gick att sambearbeta med SCB:s STAR-urval med pålagda månadsuppgifter räknades sedan den bidragsgrundande inkomsten om enligt föreslagen modell. De till-

308

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

gängliga data från senaste beslut om slutlig skatt (inkomstår 2019) tillsammans med månadsuppgifterna (jan.–dec. 2019) tillåter egent- ligen bara en helt korrekt simulering av en enda månad (feb. 2020) med det föreslagna regelverket.6 För att ändå kunna få en uppfatt- ning om konsekvenserna av ett månadsbaserat system antogs i simu- leringen att fördelningen av inkomsten av tjänst under året innan var likadan som enligt uppgifter från arbetsgivardeklarationer avseende 2019.

En uppskattning av statens administrativa kostnader för ett månads- baserat system för bostadsbidrag görs utifrån

–Försäkringskassans bedömning av handläggningstider för ett bo- stadsbidragsärende i ett månadsbaserat system

–uppskattning av it-utvecklingskostnader för modifierat it-system för handläggning samt datainhämtning av månadsuppgifter

–uppskattning av kostnader på grund av minskat antal återkravs- ärenden.

För skattning av statens totala anslagsutgifter med prognos för kalenderåren från och med det föreslagna införandeåret, används skattningarna av procentuella förändringar av utbetalat och återkrävt bostadsbidrag samt Försäkringskassans prognoser.

9.2.3Konsekvenser för individer

Hur många berörs av förslaget?

Utredningens förslag gäller enbart hushåll där ingen av de sökande hade inkomst av näringsverksamhet under ramtiden. Under 2019 var det cirka 3 500 hushåll som hade inkomst från näringsverksamhet (av sammanlagt cirka 217 000 hushåll med bostadsbidrag). Av totalt utbetalat utgjorde utbetalningarna till hushåll med näringsinkomst 1,8 procent (cirka 87 miljoner kronor). Förslagen berör alltså den absoluta merparten av bostadsbidraget, både sett till antal hushåll såväl som utbetalda belopp.

6Februari 2020 är den enda kalendermånad där tillgängliga månadsuppgifter täcker hela ram- tiden (januari 2019–december 2019).

309

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

Konsekvenser för hushåll med olika inkomstmönster – typfall

Nedan följer ett antal inkomstscenarier som illustrerar vad bostads- bidraget blir månad-för-månad med bidragsgrundande inkomstberäk- nat enligt huvudförslaget. I graferna ligger också slutligt bostadsbidrag enligt gällande regler inlagt. De gråa staplarna är månadsinkomst. Hus- hållet som är simulerat är en ensamstående med 1 hemmavarande barn.

Idet första inkomstscenariot (figur 9.6) har den ensamstående sök- ande en viss variation i månadsinkomsten men inga stora eller långvariga inkomstbortfall eller inkomstökningar inträffar. Eftersom månads- inkomsterna hela tiden ligger under den gräns där bidraget i nuvarande regelverk är helt avräknat (i figuren markerad med en horisontell streckad linje) blir det inga tillägg till bidragsgrundande inkomst från de ”historiska” perioderna två och tre, utan bidragsgrundande inkomst bestäms helt av tremånaderssnittet från månaderna t-2 till och med t-4.

Figur 9.6 Inkomstscenario: månadsinkomster mellan inkomstgränserna och med viss variation

I det andra inkomstscenariot (figur 9.7) inträffar ett plötsligt och stort inkomstbortfall – kanske blir den sökande sjuk – och inkoms- ten stannar därefter på den lägre nivån. I detta scenario får det stora

310

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

och plötsliga inkomsttappet genomslag redan två månader efter in- komstfallet. Eftersom den sökandes månadsinkomst innan bortfallet låg under den övre inkomstgränsen ligger inga tillägg från period två och tre kvar efter det att genomsnittet i period ett har blivit lägre. Notera också hur bidraget enligt nuvarande regelverk inte förändras alls under det år där inkomstfallet inträffar: slutligt bidrag beror en- bart på årlig inkomst.

Figur 9.7 Inkomstscenario: långvarig inkomstsänkning

I det tredje scenariot (figur 9.8) får den sökande under tre månader en kraftig inkomstökning – kanske ett tillfälligt extrajobb eller tids- begränsat uppdrag. Eftersom månadsinkomsterna innan inkomst- ökningen låg under den övre inkomstgränsen var det innan ökningen inga tillägg från period två eller tre i ramtiden. Därför slår inkomst- höjningen igenom relativt snabbt när tremånaderssnittet i period ett anpassar sig efter inkomsthöjningen. När månadsinkomsterna sedan går ner till den normala nivån anpassar sig bidraget nästan lika snabbt. Den tillfälliga inkomstökningen var inte tillräckligt lång för att det ska bli tillägg från perioderna två och tre.

311

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

Figur 9.8 Inkomstscenario: tillfällig inkomsthöjning

Lägre belopp än preliminärt bidrag men i snitt samma som slutligt bostadsbidrag

Genomsnittligt bidrag per hushåll och månad med det föreslagna regelverket blev i simuleringen knappt 7 procent lägre bland barn- familjer och cirka 18 procent lägre bland hushåll med unga vuxna utan barn. Jämförelsen görs mot preliminära bidrag inklusive jämkningar och avser bara hushåll som inte har näringsinkomst. För den senare gruppen föreslås ju de nuvarande reglerna fortsätta gälla. Denna skill- nad mellan barnhushåll och ungdomshushåll avspeglar troligen en större inkomstvariation hos unga vuxna, till exempel på grund av säsongsarbete eller timanställningar, något som ökar risken att det preliminära bidraget blir fel. Med ett månadsbaserat bostadsbidrag baserad helt på historiska inkomster minskar denna risk betydligt.

312

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

Resultaten ovan kommer från en simulering av föreslaget regelverk applicerat på samtliga gällande beslut om preliminärt bostadsbidrag under 2019 som också fanns med i STAR-urvalet (SCB). Eftersom det i genomsnitt betalas ut för mycket preliminärt bostadsbidrag i förhållande till det slutliga blir också utbetalat enligt förslaget, bland de som i dag har bostadsbidrag, klart lägre än det preliminära, se figur 9.9.

Figur 9.9 Simulerat föreslaget bostadsbidrag, preliminärt utbetalat samt slutligt bostadsbidrag 2019 (per hushåll och månad)

Källa: Försäkringskassans analysdatabas STORE, Skatteverkets uppgifter från arbetsgivardeklarationer samt uppgifter från FASIT/STAR (SCB). Utredningens beräkningar.

313

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

I simuleringen fick unga vuxna utan barn i genomsnitt drygt sju pro- cent högre bidrag med förslaget jämfört med slutligt bostadsbidrag, medan barnhushåll fick en dryg procent lägre bidrag (tabell 9.9). För hushåll med unga vuxna tycks det föreslagna regelverket alltså ha två positiva konsekvenser: risken att få för mycket preliminärt bostads- bidrag (och eventuellt bli återbetalningsskyldig) minskar, samtidigt som ett regelverk som anpassar sig mer till varierande månads- inkomster skulle ge många av dem ett något högre slutligt bidrag. Generellt innebär förslaget att det bidrag som kommer att betalas ut ligger närmare slutligt bostadsbidraget så som det beräknas enligt dagens regelverk. Detta illustreras i figur 9.10, fördelningen för skill- naden mellan föreslaget-slutligt bidrag är snävare runt noll kronor/ månad än fördelningen avseende skillnaden mellan föreslaget och preliminärt bidrag. I figuren syns också hur förslaget påverkar ung- domshushållens bidrag annorlunda än för barnhushåll: ungdomshus- hållens fördelning för skillnaden föreslaget – slutligt ligger centrerat över noll kronor/månad (de får i snitt mer med förslaget än slutligt), men fördelningen för skillnaden föreslaget – preliminärt ligger centrerat under noll kronor/månad.

Tabell 9.9 Genomsnittliga bidragsbelopp: preliminära respektive slutliga 2019 samt med utredningens förslag

Ej hushåll där någon av de sökande har näringsinkomst

	Bidrag/månad (kr)				% förändring	% förändring
Hushållstyp	Preliminärt		Slutligt	Förslag	mot preliminärt	mot slutligt
Hushållstyp	Preliminärt		Slutligt	Förslag	bostadsbidrag	bostadsbidrag
	– nuläge		– nuläge		bostadsbidrag	bostadsbidrag
Barnhushåll – 1 sökande	2 159	2 088		2 046	−5,2	−2,1

Barnhushåll – 2 sökande	2 283		2 053	2 064	−9,6	+0,5

Barnhushåll med endast	2 317	2 197		2 164	−6,6	−1,5
hemmavarande barn	2 317	2 197		2 164	−6,6	−1,5
hemmavarande barn

Barnhushåll med endast	1 486		1 380	1 363	−8,2	−1,2
växelboende barn	1 486		1 380	1 363	−8,2	−1,2
växelboende barn

Barnhushåll med endast	1 535	1 405		1 408	−8,3	+0,2
umgängesboende barn	1 535	1 405		1 408	−8,3	+0,2
umgängesboende barn

Samtliga barnhushåll	2 200		2 077	2 052	−6,7	−1,2

Ungdomar utan barn 1 sökande	575	442		473	−17,8	+7,1

Ungdomar utan barn 2 sökande	634		410	469	−26,1	+14,33
Samtliga ungdomshushåll	577	441		473	−18,0	+7,2

Källa: Utredningens beräkningar baserade på Försäkringskassans analysdatabas STORE, Skatteverkets uppgifter från arbetsgivardeklarationer samt uppgifter från FASIT/STAR (SCB).

314

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

Figur 9.10 Hur fördelar sig hushållen över förändring i bidragsbelopp på grund av förslaget?

Densitetsplot (kontinuerligt histogram) som visar hur förslags- populationen fördelar sig över skillnad föreslaget-preliminärt bidrag/månad (streckad linje), och skillnad föreslaget-slutligt bidrag/månad (heldragna linjen). Simulering på hushåll med bostadsbidrag 2019

Källa: Försäkringskassans analysdatabas STORE, Skatteverkets uppgifter från arbetsgivardeklarationer samt uppgifter från FASIT/STAR (SCB). Utredningens beräkningar .

Andel hushåll som får mer i bidrag är lika stor som andel som får mindre jämfört med slutligt bidrag

Resultaten i föregående delavsnitt säger dock bara något om de ge- nomsnittliga förändringarna i bidragsbeloppen. För individuella hus- håll kan det bli relativt stor skillnad, även när man jämför med det

315

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

slutliga bostadsbidraget. Det är viktigt att komma ihåg att ett hus- hålls slutliga bostadsbidrag i dagens regelverk grundas helt på in- komster från samma kalenderår som bidraget beräknas för. I det före- slagna regelverket beror utbetalat bidrag under ett kalenderår (på grund av den rullande 12-månaders ramtiden) även på inkomster under föregående inkomstår. Bidragsgrundande inkomst för januari år t beror på inkomstunderlag under perioden december år t-2 till och med november år t-1.

Av alla hushåll som berörs av förslaget så var det i simuleringen lika stor andel som fick mindre som fick mer (29 procent) i bostads- bidrag jämfört med vad de får i slutligt bostadsbidrag i dag (tabell 9.10). Dessa värden avser totalt utbetalat under simuleringsåret 2019 divi- derat med 12. Däremot finns vissa skillnader mellan olika hushålls- typer. Bland hushåll med unga vuxna utan barn är det en klart större andel som får mer i bidrag (32,7 procent), än andel som får mindre med förslaget (23,3 procent). Bland barnhushållen var det i simuler- ingen en klart högre andel bland hushåll med två sökande som fick mer i bidrag (37,2 procent) än motsvarande andel bland ensamstående (23,8).

Tabell 9.10 Hur stor andel får mindre respektive mer i bidrag med förslaget jämfört med slutligt bostadsbidrag i dagens regelverk?

Ej hushåll där någon av de sökande har näringsinkomst.

Simulering på hushåll med bostadsbidrag 2019

Hushållstyp	Antal hushåll		Andel (%) som fick minst		Andel (%) som fick minst
Hushållstyp	Antal hushåll		Andel (%) som fick minst		Andel (%) som fick minst
			100 kronor LÄGRE per		100 kronor HÖGRE per
			bidragsmånad jämfört med		bidragsmånad jämfört med
			slutligt		slutligt
Barnhushåll – 1 sökande	113 872	28,1		23,8
Barnhushåll – 2 sökande	55 200		35,7		37,2
Barnhushåll med endast	133 167	31,5		28,3
hemmavarande barn	133 167	31,5		28,3
hemmavarande barn
Barnhushåll med endast	17 521		28,6		27,3
växelboende barn	17 521		28,6		27,3
växelboende barn

Barnhushåll med endast	5 266	22,6		21,2
umgängesboende barn	5 266	22,6		21,2
umgängesboende barn

Samtliga barnhushåll	169 072		30,6		28,2
Ungdomar utan barn	43 295	23,3		32,4
1 sökande	43 295	23,3		32,4
1 sökande

Ungdomar utan barn	955		21,0		42,5
2 sökande	955		21,0		42,5
2 sökande
Samtliga ungdoms-	44 250	23,3		32,7
hushåll	44 250	23,3		32,7
hushåll

Alla hushåll	213 322		29,0		29,0

Källa: Utredningens beräkningar baserade på Försäkringskassans analysdatabas STORE, Skatteverkets uppgifter från arbetsgivardeklarationer samt uppgifter från FASIT/STAR (SCB).

316

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

Figur 9.11, ger en mer detaljerad bild av hur stor andel som får mer eller mindre i slutligt bidrag.

Figur 9.11 Hur skulle hushållens bidrag förändras med utredningens förslag?

Andel av hushållen (y-axeln) som får högst x kronor förändrat bidrag per kalendermånad med förslaget. Enbart hushåll som berörs av förslagen. Simulering på hushåll med bostadsbidrag 2019

Källa: Utredningens beräkningar baserade på Försäkringskassans analysdatabas STORE, Skattever kets uppgifter från arbetsgivardeklarationer samt uppgifter från FASIT/STAR (SCB).

317

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

Betydligt lägre återkrav med ett bidrag baserat på historiska i stället för framtida inkomster

Ett hushåll kan få återkrav avseende för mycket utbetalat bostads- bidrag om det utbetalda preliminära totala bidraget under hela året överstiger det slutliga bidraget med mer än 1 200 kronor. Hushållet kan i stället få tilläggsutbetalning på grund av för lite utbetalat preli- minärt bidrag om det senare understeg det slutliga bidraget med mer än 1 200 kronor.

Utredningen uppskattar att förslaget skulle innebära att åter- krävda belopp minskar med 91 procent (ungefär 545 miljoner kronor) räknat på totalt återkrävt av 2019 års preliminära bidrag. Utred- ningen har utgått från resultaten i simuleringen: 38 procent av hus- hållen i simuleringen fick minst 1 200 kronor mindre med förslaget än vad de faktiskt hade i preliminärt bidrag. Man kan anta att de flesta av dessa skulle bli återbetalningsskyldiga i nuvarande regelverk men att en viss del blir fortsatt återbetalningsskyldiga då det är orim- ligt att tro att alla återkrav försvinner. Återkrav kan fortfarande bli aktuella om sådana inkomstuppgifter som den enskilda själv lämnar visar sig vara felaktiga eller uppgifter från arbetsgivardeklarationer saknas eller är felaktiga. Under antagandet att 5 procentenheter av de 38 procenten hushåll som nämndes ovan blir fortsatt återbetalnings- skyldiga så skulle andel hushåll som blir återkrävda minska 33 pro- centenheter. Detta motsvarar en minskning med cirka 71 900 hushåll räknat på avstämningen avseende 2019 – en minskning med 91 pro- cent. 71 900 hushåll gånger genomsnittligt återkrävt belopp per hus- håll från avstämningen 2019 (7 690 kronor) ger en minskning av åter- krävda belopp på cirka 553 miljoner kronor vilket också motsvarar 91 procent av totalt återkrävt belopp avseende 2019.

318

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

Tabell 9.11 Hur stor andel fick minst 1 200 kronor mindre respektive 1 200 kronor mer för helåret 2019 med förslaget jämfört med preliminärt bostadsbidrag?

Enbart hushåll som berörs av förslagen.

Simulering på hushåll med bostadsbidrag 2019

Hushållstyp		Andel (%) som fick	Summa minskat		Andel (%) som fick		Summa ökat belopp
Hushållstyp		Andel (%) som fick	Summa minskat		Andel (%) som fick		Summa ökat belopp
		minst 1 200 kr mindre	belopp (mnkr)		minst 1 200 kr mer		(mnkr)
		med förslag			med förslag
Barnhushåll	34,1		250,5	17,8		97,9
– 1 sökande	34,1		250,5	17,8		97,9
– 1 sökande

Barnhushåll		47,4	221,2		21,7		77,5
– 2 sökande		47,4	221,2		21,7		77,5
– 2 sökande
Barnhushåll med
endast hemma-	38,3		383,6	19,1		142,0
varande barn
Barnhushåll med
endast växel-		40,3	40,9		19,1		15,8
boende barn
Barnhushåll med
endast umgänges-	12,8		0,1	12,8		<0,1
boende barn
Samtliga barn-		38,5	471,8		19,1		175,4
hushåll		38,5	471,8		19,1		175,4
hushåll
Ungdomar utan	35,4		66,5	10,5		15,4
barn 1 sökande	35,4		66,5	10,5		15,4
barn 1 sökande

Ungdomar utan		46,0	2,3		11,9		0,4
barn 2 sökande		46,0	2,3		11,9		0,4
barn 2 sökande
Samtliga	35,6		68,7	10,5		15,8
ungdomshushåll	35,6		68,7	10,5		15,8
ungdomshushåll
Samtliga		37,9	540,5		19,7		191,1

Källa: Utredningens beräkningar baserade på Försäkringskassans analysdatabas STORE, Skatteverkets uppgifter från arbetsgivardeklarationer samt uppgifter från FASIT/STAR (SCB).

Tilläggsutbetalningar väntas i princip försvinna för dem utan näringsinkomster

För alla hushåll med bostadsbidrag utan näringsinkomster (drygt 98 procent av hushållen år 2019) så antas tilläggsutbetalningarna i princip försvinna. Visserligen kan ett (slutligt) månadsbeslut ändras i efterhand och då kan det bli frågan om antingen tilläggsutbetalning eller återbetalning, men de aggregerade beloppen väntas bli små.

Eftersom antalet hushåll som har näringsinkomst är så pass få bland hushållen med bostadsbidrag, så är också tilläggsutbetalningarna till denna grupp låg, mindre än 10 miljoner kronor i avstämningen avse- ende 2019.

319

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

Fler hushåll söker bostadsbidrag om risken för att bli återbetalningsskyldig minskar

Ett rimligt antagande är att fler hushåll än i dag kommer att våga söka bostadsbidrag om risken för att bli återbetalningsskyldig minskar väsentligt. Ett antal hushåll skulle i dag få bostadsbidrag om de an- sökte, men avstår på grund av risken för att bli återbetalningsskyl- diga. Skillnaden mellan antal hushåll som skulle kunna få en förmån och antal som faktiskt har det i dag kallas ibland ”mörkertalet”.

För att få en uppfattning av hur mycket mörkertalet för bostads- bidrag skulle minska med en månadsbaserad modell har utredningen gjort en simulering med FASIT-modellen där samtliga hushåll som i simuleringen ser ut att kunna få bostadsbidrag på mer än noll kronor efter inkomstprövning också söker bidraget. Utfallet från denna simu- lering kan sedan jämföras med utfallet från en simulering där hushål- len som ser ut att kunna få bostadsbidrag ansöker om förmånen med en viss sannolikhet (en sannolikhet som ökar med behovet). Skillna- den mellan utfallen för bostadsbidrag i dessa simuleringar skulle kunna tas som en skattning av vad mörkertalet maximalt kan tänkas vara.

Resultatet av dessa ovan beskrivna simuleringar blev att det slut- liga bostadsbidraget blev 24 procent högre (+1 158 mnkr i FASIT) med mörkertalet inräknat. Antal hushåll med bidrag blev 23 procent högre (+51 000 hushåll). Hur många av dessa hushåll kommer fak- tiskt att ansöka om bostadsbidrag på grund av minskad risk för åter- betalningsskyldighet? Utredningen resonerar i tidigare avsnitt om att Försäkringskassan aktivt bör arbeta med att få ned mörkertalet och att en rimlig målnivå skulle kunna vara att minska mörkertalet med 75 procent. Detta skulle innebära att 0,75 × 51 000 = 38 250 hushåll skulle tillkomma på grund av minskad risk för återbetalningsskyldig- het, en ökning med 17,5 procent i förhållande till antal avstämda hus- håll avseende år 2019. Om dessa tillkommande hushåll har ett bidrag som motsvarar snittbidraget i dag (21 247 kronor/hushåll och år slut- ligt bostadsbidrag)7 så skulle detta motsvara tillkommande bidrags- belopp på 812 miljoner kronor per år.

7Försäkringskassans officiella statistik: avstämt bostadsbidrag 2019.

320

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

9.2.4Konsekvenser för staten

Anslagsutgiften för bostadsbidrag ökar med förslaget

Statens anslagsutgifter för bostadsbidrag är i princip

Utgift (år t)

= Summa utbetalat preliminärt bidrag

+ Tilläggsutbetalningar avseende för lite utbetalat preliminärt

−Inbetalt belopp avseende återkrav av för mycket utbetalat prelimi- närt efter avstämning (inkl. kvittningar, eftergifter och förtida åter- betalningar)

Tilläggsutbetalningarna och inbetalningarna för återkrävda belopp avser till största delen felaktigt utbetalade preliminära belopp ett tidigare år än det år som utgiften beräknas för. Enligt utredningens uppskattningar i tidigare delavsnitt beräknas summa utbetalat preli- minärt bostadsbidrag bli 7,3 procent lägre med förslaget jämfört med nuvarande regelverk. Applicerat på Försäkringskassans prognos för utbetalat preliminärt bostadsbidrag 2024 och med beaktande att den del av hushållen som berörs av förslaget är drygt 98 procent beräknar utredningen att utbetalat bostadsbidrag under införandeåret 2024 blir cirka 4 193 miljoner kronor. Då har hänsyn tagits till utbetalningar till tillkommande hushåll som börjar söka bostadsbidrag på grund av minskad risk för återbetalningsskyldighet. I tidigare analysen uppskat- tades antal hushåll med bostadsbidrag öka med 17,5 procent. Under införandeåret antas dock bara halva denna ökning.

Återbetalningar och tilläggsutbetalningar under införandeåret på- verkas inte eftersom dessa till helt övervägande del avser för lite eller för mycket utbetalat bidrag från tidigare (avstämda) år. Under 2025 väntas tilläggsutbetalningarna minska kraftigt eftersom dessa betalas ut i sin helhet direkt efter avstämningen. Återkrävda belopp däremot betalas gradvis in över ett antal år räknat från det år avstämningen görs. För införandeåret antas därför tilläggsutbetalningar och åter- betalningar bli som i Försäkringskassans prognos: 205 respektive 635 miljoner kronor. 2025 väntas tilläggsutbetalningarna falla kraftigt till knappa 16 miljoner kronor medan återbetalningarna beräknas bli cirka 209 miljoner kronor. Utredningen beräknar därför att statens anslagsutgift för bostadsbidrag under 2024 blir cirka 3 844 miljoner kronor, vilket bara är 30 miljoner kronor högre än Försäkringskassans

321

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

prognos. 2025 beräknas anslagsutgiften bli dryga 14 procent högre än referensalternativet, motsvarande 527 miljoner kronor högre.

Försäkringskassans förvaltningskostnader för bostadsbidrag

För att få en uppfattning om hur förvaltningskostnaden för bostads- bidrag kan tänkas påverkas av förslaget har utredningen utgått från Försäkringskassans verktyg för produktionskalkyl för att uppskatta hur mycket resursbehovet, mätt i årsarbetskrafter, skulle öka. För- ändringsfaktorn från denna uppskattning appliceras sedan på den del av förvaltningskostnaden som utgör den egentliga ”ärendeproduk- tionen”. Till detta läggs sedan övriga delar av förvaltningskostnaderna, till exempel avskrivningskostnaderna för de extra it-investeringar som blir nödvändiga om utredningens förslag realiseras.

Ökade kostnader för ärendeproduktion

Eftersom fler hushåll antas söka bostadsbidrag på grund av minskad risk för återbetalningsskyldighet kommer troligen Försäkringskassans kostnader för ärendeproduktionen att öka. Skattningen av hur mörker- talet kan tänkas påverkas av förslaget är att det kommer att till- komma 17,5 procent fler bostadsbidragsärenden årligen. Samtidigt försvinner den absoluta merparten av den ärendehantering som i dag görs i samband med avstämning mot beslut om slutlig skatt, vilket uppgår till knappt 4 årsarbetare. De hushåll som har någon inkomst av näringsverksamhet kommer dock fortsättningsvis handläggas enligt nu gällande regelverk, varför en viss del av ärendehanteringen kring avstämningen således kommer att kvarstå.

En del moment i handläggningen av bostadsbidragsärenden bör rimligen förenklas eller försvinna helt. En maskinellt inhämtad arbets- givardeklaration med uppgift om löneinkomst bör inte behöva kon- trolleras alls till exempel.

Vissa ärendetyper blir troligen betydligt vanligare än i dagens hand- läggning. I det föreslagna regelverket kommer ett nytt beslut om slut- ligt bostadsbidrag tas varje månad. Merparten av denna volymökning bör dock kunna beslutas maskinellt.

322

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

Baserat på en beräkning i Försäkringskassans produktionskalkyl uppskattar utredningen att resursbehovet – uttryckt i årsarbetare – för ärendeproduktionen av bostadsbidrag skulle öka cirka 10 procent med utredningens förslag8. Den ökade volymen ärenden förklaras huvudsakligen av fler hushåll med bostadsbidrag (+17,5 procent en- ligt tidigare analys) om fler vågar söka på grund av minskad risk för att bli återbetalningsskyldig. Ökningen balanseras dock till viss del av att vissa moment tar kortare tid eller försvinner helt samt ett minskat resursbehov på 3 årsarbetskrafter kopplat till avstämningen. 2019 lades cirka 359 årsarbetskrafter på bostadsbidrag9. En ökning med 10 pro- cent skulle innebära runt 395 årsarbetskrafter, en ökning med 36 års- arbetskrafter. Med en kostnad per årsarbetskraft på drygt en miljon kronor skulle det innebära cirka 36 miljoner kronor ökad förvaltnings- kostnad för bostadsbidrag (exklusive ökade it-kostnader).

En ökad automatisering av handläggningen skulle förstås minska kostnaderna för ärendeproduktionen. I sin skrivelse ”Ett moderniserat bostadsbidrag” anger Försäkringskassan att en automatiseringsgrad på upp till 50 procent blir möjlig med ett bostadsbidrag som an- vänder arbetsgivardeklarationerna. Utredningen anser att en ökad auto- matiseringsgrad går att nå oavsett om månadsuppgifter används eller inte. Om en sökande anmäler inkomstuppgifter via Försäkringskassans webgränssnitt, och dessa uppgifter kan läsas in i ett it-baserat besluts- stöd maskinellt, leder också det till en ökad automatisering. I dagens system måste sådana anmälda uppgifter knappas in manuellt av hand- läggare, från inhämtade uppgifter via webgränssnitt eller blankett, till beslutsstödet. Det arbetsgivardeklarationerna bidrar med är att viss del av inkomst av tjänst kan hämtas från Skatteverket i stället för att sökande ska anmäla uppgiften. Rimligen leder överföringen av upp- gifter som arbetsgivare rapporterat in till Skatteverket till ytterligare möjligheter till automatisering. Enligt utredningens mening bör där- för en del av eventuella besparingar i förvaltningskostnaden för bo- stadsbidrag tack vare högre automatisering, hänföras till användandet av arbetsgivardeklarationerna. Det är dock svårt att avgöra hur stor del som beror på detta och utredningen har därför avstått från att beakta besparingar till följd av automatisering som en del av förslaget.

8Beräkningen av det förändrade resursbehovet gjordes genom att samtliga ärendevolymer ökades 17,5 procent samt att tidsåtgången i moment 3.6 ”Hämta, granska och värdera inkomstupp- gifter” minskades med 50 procent.

9Taget från analysunderlag gällande produktivitet från Försäkringskassan med utfall fram till oktober 2021.

323

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

It-utvecklingskostnader

Ett regelverk med månatliga omräkningar av bidragsbelopp och beslut om ”slutligt” bostadsbidrag bedöms kunna hanteras i de it- system som Försäkringskassan redan håller på att flytta över hand- läggningen till. Det bedöms alltså inte nödvändigt att bygga ett helt nytt it-stöd med anledning av utredningens förslag. Försäkringskas- sans bedömning av den extra it-utvecklingskostnad som kan komma att krävas för att det nya it-stödet ska kunna hantera månatliga om- räkningar och beslut uppskattas till storleksordningen 20–30 miljo- ner kronor. Eftersom dessa utvecklingsprojekt lånefinansieras så be- lastar avskrivningskostnaden förvaltningsanslaget. Försäkringskassan tillämpar 5-årig avskrivning av dessa typer av investeringar vilket, om man antar att den extra it-utveckling som behövs uppgår till 25 mil- joner kronor, innebär en extra it-kostnad på förvaltningsanslaget på 5 miljoner kronor per år under perioden 2024–2028.

I det föreslagna regelverket antas löpande kontroller av pågående ärenden spela betydligt större roll än i dagens system som bygger mycket på de årliga avstämningarna. Försäkringskassan planerar redan att implementera mer av maskinella – ev. riktade riskprofilbaserade

–kontroller av pågående bostadsbidragsärenden i syfte att undvika för mycket eller för lite utbetalt preliminärt bidrag. Månadsuppgifterna från Skatteverket – som Försäkringskassan redan i dag har tillgång till planeras att användas i de kontrollerna. Utredningen bedömer därför att det inte tillkommer särskilt mycket extra it-utvecklingskostnad för kontrollsystem på grund av ett månadsbaserat bostadsbidrag.

9.3Administrativa kostnader Kronofogden

Om antal verkställighetsmål gällande betalningsskyldighet för under- hållsstöd som överlämnas till Kronofogdemyndigheten under ett år blir cirka 10 procent lägre än i dag skulle det motsvara cirka 40 000 färre mål. Applicerat på Kronofogdemyndighetens styckkostnad för verkställighetsmål – 783 kronor/mål – uppskattar utredningen att kost- naderna för Kronofogdemyndighetens hantering av denna typ av mål potentiellt skulle kunna minska med cirka 4 miljoner kronor. Hänsyn har då tagits till att endast mål som inte preskriberas ingår i under- laget för beräkning av styckkostnad samt att mål avseende under-

324

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

hållsstöd är en mycket vanlig ärendetyp där styckkostnaden per mål i genomsnitt är betydligt lägre än andra måltyper.

Om antal ärenden gällande fordran på för mycket utbetalt bo- stadsbidrag minskar kraftigt kommer det också innebära ett mindre antal skuldärenden avseende återkrav av bostadsbidrag som lämnas till Kronofogdemyndigheten. I dagsläget lämnas cirka 1 700 mål för betalningsföreläggande och cirka 1 000 mål för verkställighet. Krono- fogdemyndighetens styckkostnad för betalningsföreläggande är 254 kronor per ärende och för verkställighet 783 kronor per mål. Detta skulle sammantaget innebära cirka 1 miljon kronor i minskade administrativa kostnader för Kronofogdemyndigheten gällande ären- den för fordran avseende återkrav av bostadsbidrag.

Uppskattningarna ovan måste tas med försiktighet då en minsk- ning av antalet mål avseende underhållsstöd eller bostadsbidrag i sig troligen inte kommer att leda till en motsvarande minskning av an- talet gäldenärer som Kronofogdemyndigheten ändå måste utreda – på grund av förekomst av andra verkställighetsmål.

Åandra sidan kommer utredningens förslag leda till varierande belopp både avseende underhållsstöd och bostadsbidrag vilket kom- mer att påverka hanteringen vid beräkning av förbehållsbelopp inför löneutmätningsbeslut eller skuldsanering. Inom löneutmätning och skuldsanering gäller även att Kronofogdemyndigheten måste utreda och hantera nya uppgifter eller begärda omräkningar eller ompröv- ningar från gäldenären. Utredningens förslag kan väntas leda till ett ökat behov av sådana omräkningar eller omprövningar vilket kommer att göra hanteringen av dessa arbetsuppgifter mer resurskrävande.

Sammantaget finns det därför anledning att anta att förändringen

ipraktiken inte leder till så stora besparingar för Kronofogdemyn- digheten.

9.4Fördelningspolitiska konsekvenser

För att finansiera kostnadsökningen för främst bostadsbidrag före- slår utredningen att flerbarnstillägget avseende det andra barnet tas bort. Fördelningsprofilen för denna del av flerbarnstillägget är rela- tivt centrerad till mitten av inkomstfördelningen (figur 9.12). Detta innebär att borttagandet minskar disponibel inkomst mest i de mittersta decilerna.

325

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

De samlade fördelningspolitiska konsekvenserna av utredningens förslag gällande månatliga omräkningar av bidragsgrundande inkomst respektive betalningsgrundande inkomst bedöms bli små. Disponi- bel inkomst minskar något i genomsnitt bland de hushåll som berörs av förslagen (tabell 9.12) vilket förklaras av att nettoeffekten av för- slagen är

1.ett slopat flerbarnstillägg för andra barnet,

2.i genomsnitt en viss ökning av betalningsbelopp bland bidrags- skyldiga

3.ett större antal hushåll som väntas söka och få bostadsbidrag när risken att bli återbetalningsskyldiga minskar kraftigt.

Bidragsskyldiga föräldrars betalningsbelopp blir i genomsnitt något högre med förslaget eftersom en mer aktuell inkomst används i be- räkningen. Boföräldrar får samma underhållsstöd som tidigare så för dessa är det bara flerbarnstillägget som minskar disponibel inkomst och för vissa ett tillkommande bostadsbidrag.

Tabell 9.12 Förändring i disponibel inkomst på grund av utredningens förslag

–bland de hushåll som påverkas av förslaget

Simuleringsår 2019.

Med uppdelning på olika deciler för ekonomisk standard

Hushållets decil för	Genomsnittlig förändring	Procentuell förändring
ekonomisk standard	disponibel inkomst (kr/år)
1	957	+0,6

2	–1 557	−0,6
3	–2 678	−0,9

4	–3 499	−1,1
5	–4 048	−1,2
6	–4 735	−1,3
7	–4 874	−1,2

8	−4 917	−1,0
9	−6 982	−1,2

10	−5 171	−0,5

Källa: Försäkringskassans analysdatabas STORE, Skatteverkets uppgifter från arbetsgivardeklarationer samt uppgifter från FASIT/STAR (SCB). Utredningens beräkningar .

326

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

Förslaget gällande månatlig omräkning av bidragsgrundande inkomst till bostadsbidrag väntas innebära små förändringar i genomsnitt rela- tivt dagens slutliga bostadsbidrag. Däremot kan det bli skillnader på hushållsnivå. För hushåll som har mycket låg inkomst och som får lägre bostadsbidrag eller högre betalningsbelopp balanseras inkomst- minskningen av högre ekonomiskt bistånd.

Förslagens påverkan på andel barn som lever i hushåll med låg ekonomisk standard totalt sett är försumbar: i simuleringen ökar an- delen med 0,13 procentenheter, från 17,14 till 17,27 procent.

Figur 9.12 Flerbarnstilläggets fördelningsprofil

Andel av totalt utbetalat till olika deciler ekonomisk standard

Källa: Försäkringskassans analysdatabas STORE, Skatteverkets uppgifter från arbetsgivardeklarationer samt uppgifter från FASIT/STAR (SCB). Utredningens beräkningar .

327

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

9.5Statsfinansiell kalkyl

Utredningen har gjort en beräkning av den samlade effekten på sta- tens utgifter om utredningens förslag realiseras från och med före- slaget införandeår (2024) till 2028. För åren 2024 och 2025 ligger Försäkringskassans prognos från oktober 2021 till grund för anslags- utgifterna för underhållsstödet och bostadsbidrag. Anslagsutgiften för flerbarnstillägget är beräknad från en körning av FASIT 2019 (v4) på STAR-urvalet avseende prognosår 2024. Utredningen har inte gjort egna långsiktiga prognoser för anslagsutgifterna förbi 2025 utan an- vänder samma värden som det senaste prognosåret (2025 för bo- stadsbidrag och underhållsstöd) och 2024 för flerbarnstillägg.

I kalkylen har separerats vilka som berörs av förslagen, förslags- populationen, och vilka som inte berörs (de med näringsinkomster). I kalkylen antas preliminärt bostadsbidrag öka 17,5 procent jämfört med referensalternativet, men först 2025. Under införandeåret antas ökningen bara vara hälften av detta. Dessutom antas preliminärt ut- betalat bostadsbidrag minska 7,3 procent. Detta beror på att preli- minärt bidrag kommer ligga närmare det slutliga bostadsbidraget med regeländringen.

Återkrav och tilläggsutbetalningar antas minska kraftigt (cirka

91 procent) för förslagspopulationen, men medan tilläggsutbetal- ningarna minskar kraftigt redan året efter införandeåret, minskar återbetalningarna bara gradvis över en femårsperiod. Detta beror på att skulder för bostadsbidrag betalas av i en viss takt.10

Tabell 9.13 Statsfinansiell kalkyl för utredningens förslag och referensalternativ åren 2024 (införandeår) till 2028

Belopp i miljoner kronor

		2024	2025	2026	2027	2028
Förslag
1.	Anslagsutgift bostadsbidrag	3 844,1	4 269,7	4 365,6	4 408,6	4 436,0
	– utbetalat bostadsbidrag	4 271,7	4 463,0	4 463,1	4 461,9	4 461,9
	– återbetalat inkl. kvittningar	−632,4	−209,1	−113,9	−69,6	−42,3
	– tilläggsutbetalningar	204,8	15,8	16,3	16,3	16,3
2.	Anslagsutgift underhållsstöd	2 826,9	2 837,0	2 837,0	2 837,0	2 837,0
	– Utbetalt US	4 043,3	4 068,6	4 068,6	4 068,6	4 068,6
	– Inbetalt bidragsskyldiga US	1 216,4	1 231,6	1 231,6	1 231,6	1 231,6
3.	Anslagsutgift flerbarnstillägg	2 287,0	2 287,0	2 287,0	2 287,0	2 287,0

10Cirka 53 procent återbetalas under samma år avstämningen sker, 16 procent under nästföljande år osv.

328

SOU 2021:101					Konsekvensanalys

	2024	2025	2026	2027	2028
4. Förvaltningskostnad Försäkringskassan	773,4	756,1	751,7	747,3	742,9
– Bostadsbidrag	351,7	340,9	340,9	340,9	340,9
– Underhållsstöd	364,7	362,6	362,6	362,6	362,6
– Fordrings/återkravshantering	57,0	52,6	48,2	43,8	39,4
Totalt	9 731,4	10 149,8	10 241,3	10 279,9	10 302,9


Referensalternativ
1. Anslagsutgift bostadsbidrag	3 815,3	3 742,9	3 742,9	3 742,9	3 742,9
– utbetalat bostadsbidrag	4 243,0	4 147,8	4 147,8	4 147,8	4 147,8
– återbetalat inkl. kvittningar	−632,4	−613,4	−613,4	−613,4	−613,4
– tilläggsutbetalningar	204,8	208,5	208,5	208,5	208,5
2. Anslagsutgift underhållsstöd	2 912,7	2 938,0	2 938,0	2 938,0	2 938,0
– Utbetalt US	4 043,3	4 068,6	4 068,6	4 068,6	4 068,6
– Inbetalt bidragsskyldiga US	1 130,6	1 130,6	1 130,6	1 130,6	1 130,6
3. Anslagsutgift flerbarnstillägg	3 622,0	3 622,0	3 622,0	3 622,0	3 622,0
4. Förvaltningskostnad Försäkringskassan	721,6	708,7	708,7	708,7	708,7
– Bostadsbidrag	309,9	299,1	299,1	299,1	299,1
– Underhållsstöd	354,7	352,6	352,6	352,6	352,6
– Fordringshantering	57,0	57,0	57,0	57,0	57,0
Totalt	11 071,6	11 011,6	11 011,6	11 011,6	11 011,6


Skillnad förslag – referensalternativ
1. Anslagsutgift bostadsbidrag	28,8	526,8	622,7	665,8	693,1
– utbetalat bostadsbidrag	28,8	315,2	315,3	314,1	314,1
– återbetalat inkl. kvittningar	0,0	404,3	499,5	543,8	571,2
– tilläggsutbetalningar	0,0	−192,7	−192,1	−192,1	−192,1
2. Anslagsutgift underhållsstöd	−85,8	−101,0	−101,0	−101,0	−101,0
– Utbetalt US	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
– Inbetalt bidragsskyldiga US	85,8	101,0	101,0	101,0	101,0
3. Anslagsutgift flerbarnstillägg	−1 335,0	−1 335,0	−1 335,0	−1 335,0	−1 335,0
4. Förvaltningskostnad Försäkringskassan	51,8	47,4	43,0	38,6	34,2
– Bostadsbidrag	41,8	41,8	41,8	41,8	41,8
– Underhållsstöd	10,0	10,0	10,0	10,0	10,0
– Fordrings/återkravshantering	0,0	−4,4	−8,8	−13,2	−17,6
Totalt	−1 340,2	−861,8	−770,3	−731,6	−708,7

Källa: Utredningens beräkningar baserade på Försäkringskassans analysdatabas STORE, Skatteverkets uppgifter från arbetsgivardeklarationer samt uppgifter från FASIT/STAR (SCB).

9.6Övriga konsekvenser

9.6.1Konsekvenser för jämställdhet mellan kvinnor och män Skillnader i konsekvenser för bidragsskyldiga kvinnor och män

Eftersom män utgör en majoritet av de bidragsskyldiga föräldrarna (drygt 83 procent) får förslaget om månatlig omräkning av betalnings- belopp konsekvenser för fler män än för kvinnor. Förslaget har bara

329

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

små direkta effekter på boföräldrars ekonomi. I de fall utfyllnads- bidrag betalas ut kan även det förändras om den bidragsskyldiga för- äldern får ett förändrat (fiktivt) betalningsbelopp. Boförälderns eko- nomi ska dock inte påverkas eftersom reglerna om utfyllnadsbidrag förutsätter att det belopp som boföräldern får från den bidragsskyl- diga föräldern tillsammans med utfyllnadsbidraget alltid ska motsvara (minst) det som annars skulle ha betalats ut i fullt underhållsstöd.

I genomsnitt fick bidragsskyldiga kvinnor 1 299 kronor högre betalningsbelopp (+14,5 procent) per år med förslaget medan män fick 1 149 kronor högre (+8,0 procent) betalningsbelopp (tabell 9.14). I genomsnitt är frånlevande pappor i utgångsläget bidragsskyldiga för fler barn än bidragsskyldiga mammor och har också ett högre sammanlagt betalningsbelopp. I figur 9.13 nedan illustreras den kumu- lativa fördelningen av bidragsskyldiga föräldrar och förändring i be- talningsbelopp i simuleringen av det föreslagna regelverket. Ungefär lika stor andel (cirka 50 procent) bland både kvinnor och män får oförändrat betalningsbelopp med förslaget. Andelen som får minst

2000 kronor högre betalningsbelopp med förslaget är någon enstaka procent högre bland män.

Tabell 9.14 Betalningsbelopp bland bidragsskyldiga kvinnor respektive män

Enbart bidragsskyldiga som berörs av förslagen.

Simulering avseende 2019

Debiterat per

Antal bidrags-

Förändring

Andel som

person och år (kr)

får högre

får lägre

skyldiga

(kr)

(procent)

Nuläge

Förslag

belopp (%)

Män

71 590

14 401

15 550

1 149

7,98

33,5

18,9

Kvinnor

14 405

8 985

10 284

1 299

14,5

36,7

19,0

Källa: Försäkringskassans analysdatabas STORE, Skatteverkets uppgifter från arbetsgivardeklarationer samt uppgifter från FASIT/STAR (SCB). Utredningens beräkningar.

330

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

Figur 9.13 Förändring i bidragsskyldigas betalningsbelopp bland kvinnor respektive män

Andel bidragsskyldiga (y-axeln) som får högst x kronor förändrat betalningsbelopp per kalendermånad med förslaget. Enbart bidragsskyldiga som berörs av förslagen. Simulering avseende 2019

Källa: Försäkringskassans analysdatabas STORE, Skatteverkets uppgifter från arbetsgivardeklarationer samt uppgifter från FASIT/STAR (SCB). Utredningens beräkningar.

Konsekvenser för jämställdheten av förslaget om nytt bostadsbidrag

Eftersom kvinnor utgör en majoritet av hushållen med bostads- bidrag med ensamstående sökande, är det fler kvinnor än män i denna hushållsgrupp som påverkas av förslaget. Men tittar man på hur bi- dragsbeloppen förändras med förslaget är det små skillnader mellan kvinnor och män. Skillnaderna ligger snarare mellan om hushållet har ensamstående eller sammanboende sökande.

331

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

Figur 9.14 Förändring i bostadsbidragsbelopp (förslag – slutligt) bland kvinnor och män

Hur stor andel (y-värdet) av de mottagande fick högst x kronor i förändrat bidragsbelopp per månad. Beräkning avser mottagarpopulationen 2019

Källa: Försäkringskassans analysdatabas STORE, Skatteverkets uppgifter från arbetsgivardeklarationer samt uppgifter från FASIT/STAR (SCB). Utredningens beräkningar.

I figur 9.14 nedan illustreras hur bidragsbeloppen förändrades med den föreslagna månadsbaserade bidragsmodellen för fyra olika grup- per hushåll med bostadsbidrag: ensamstående kvinnor, ensamstående män, sammanboende kvinnor och sammanboende män. Diagram- men är kumulativa fördelningsdiagram där en punkt på kurvan visar hur stor andel av de mottagande (y-värdet) som fick högst x kronor

332

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

(x-värdet) i förändrat bidragsbelopp per månad. I diagrammen finns också linjer dragna som markerar 50 procent på y-axeln respektive 0 kronor förändrat bidragsbelopp på x-axeln. Det är mycket små skill- nader mellan kvinnor och män i hur bidragsbeloppet förändras. I alla 4 grupper är skillnaden mellan könen vad avser medianförändringen mindre än 30 kronor i månaden (tabell 9.15). Även när det gäller de som fick större förändring i bidragsbelopp är skillnaderna mellan kvinnor och män små. Drygt 8 procent av de ensamstående männen fick minst 500 kronor mer i bidrag per månad. Bland ensamstående kvinnor var motsvarande andel 6,5 procent.

Tabell 9.15 Median, samt 25:e och 75:e percentilen för förändring i bidragsbelopp per månad

Beräknat på mottagarpopulationen för bostadsbidrag år 2019

	25:e percentilen	Median	75:e percentilen
Ensamstående män	−72	−6,6	133

Ensamstående kvinnor	−101	−33	69
Sammanboende män	−216	−17	258
Sammanboende kvinnor	−227	−26	226

Källa: Försäkringskassans analysdatabas STORE, Skatteverkets uppgifter från arbetsgivardeklarationer samt uppgifter från FASIT/STAR (SCB). Utredningens beräkningar.

9.6.2Konsekvenser för incitamenten till arbete

Både bostadsbidrag och betalningsskyldighet för underhållsstöd på- verkar de ekonomiska incitamenten till förvärvsarbete. Om ett hus- håll som har bostadsbidrag ökar sin löneinkomst kan bidraget komma att minskas så att hela löneökningen inte kommer hushållet tillgodo. Marginaleffekten mäter just detta: hur stor andel av en bruttolöne- ökning som individen eller hushållet inte får behålla på grund av höjd skatt och/eller sänkta bidrag.

Utredningens förslag innebär en betydligt snabbare återkoppling mellan en inkomstförändring och storleken på betalningsbelopp jäm- fört med i dag. Med dagens regelverk får inkomstökningen genom- slag i högre betalningsbelopp först när beslut om slutlig skatt avse- ende inkomståret fattats. Med förslaget kan det få genomslag redan efter två månader.

333

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

Men sättet att beräkna betalningsbeloppets storlek – givet en viss betalningsgrundande inkomst – är samma i förslaget som i nuläget. Marginaleffekterna av bostadsbidrag och betalningsskyldighet för underhållsstöd kan alltså sägas vara i stort sett samma i förslaget som med dagens regelverk, men effekten ligger närmare i tid med för- slaget. Utredningen har inte gjort någon kvantitativ värdering av denna skillnad.

9.6.3Konsekvenser för den personliga integriteten

Utredningen anser, med stöd av att Försäkringskassan redan nu en- ligt ifrågavarande bestämmelse medges direktåtkomst till samma slags uppgifter, att den föreslagna rätten till direktåtkomst till arbetsgivar- deklarationer på individnivå inte innebär ett otillbörligt eller opropor- tionerligt ingrepp i enskildas integritetsskydd.

9.6.4Konsekvenser av minskad skuldsättning

Att vara överskuldsatt har en tydlig samvariation och möjligen kausal påverkan på fysisk och psykisk ohälsa11. Människor med stora skuld- problem har betydligt högre prevalens vad gäller bland annat hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, högt blodtryck, depression och ångest. Att vara överskuldsatt är också förknippat med betydligt högre suicid- risk än normalpopulationen12. Med överskuldsatt menas här att skuldbördan blivit så stor att gäldenären inte klarar sina ekonomiska åtaganden.

Förutom det individuella lidande som ekonomisk stress orsakar, medför överskuldsättning också stora samhällsekonomiska konse- kvenser, främst genom produktionsbortfall, ökade sjukvårdskostnader och ökade ersättningar från trygghetssystemen. I en studie, där antal överskuldsatta individer i Sverige antas vara ungefär 400 000, beräk- nas de samlade kostnaderna för de tre områdena ovan för denna grupp överstiga 200 miljarder kronor årligen13. Det är dock oklart hur mycket av denna kostnad som egentligen kan hänföras till själva överskuld-

11Ahlström R., ”2014:16 Överskuldsättning och ohälsa”, Konsumentverket, 2014.

12Yerko Rojas, “Financial indebtedness and suicide: A 1-year follow-up study of a population registered at the Swedish Enforcement Authority”, International Journal of Social Psychiatry 1–9, 2021.

13Ahlström R., ”RiR 2015:14 Överskuldsättningens kostnader”, Riksrevisionsverket 2015.

334

SOU 2021:101

Konsekvensanalys

sättningen i sig och hur stor del som har andra bakomliggande orsaker. Men om kostnaden per överskuldsatt och år skulle vara (200 mil- jarder kronor)/(400 000 individer) = 500 000 kronor/individ, skulle 1 500 färre ärenden gällande bostadsbidrag14 som lämnas över till Kronofogden kunna innebära en samhällsbesparing på 750 miljoner kronor årligen.

9.6.5Konsekvenser för barn

Det finns studier som pekar på att överskuldsättning innebär högre risk att barnen i hushållet utvecklar psykiska besvär15. Ett minskat antal hushåll med skulder från bostadsbidrag och/eller bidragsskyl- dighet för underhållsstöd bör därför ha positiva effekter även på barns hälsa och välbefinnande. Överskuldsättning verkar också på- verka risken för uppkomsten av negativa relationer mellan barn och föräldrar, hög skolfrånvaro och svaga insatser i skolan16.

9.6.6Konsekvenser för brottsligheten

Det föreslagna regelverket för beräkning av bidragsgrundande inkomst för bostadsbidrag minskar på ett sätt möjligheten till ett medvetet överutnyttjande av bidraget. Möjligheten att medvetet uppge en för låg inkomst i de preliminära besluten blir betydligt mindre med för- slaget.

Åandra sidan öppnar förslaget upp en delvis ny möjlighet till överutnyttjande av slutligt bidrag. Genom att anmäla en ojämnare fördelning över ramtidens tolv månader av vissa inkomster – kan den sökande under vissa förutsättningar få ett högre bidragsbelopp. Ett exempel kan vara en sökande som får lön från ett eget aktiebolag och som har en inkomst som de facto är helt jämnt fördelad över måna- derna och är på sådan nivå att bostadsbidraget blir precis avräknat. Det kan också handla om en person som har andra inkomster än så-

14Baserat på uppskattning att återkravsvolymen för bostadsbidrag minskar drygt 90 procent och Kronofogdens volymer gällande bostadsbidrag i dag, cirka 2 700 ärenden. Vi antar att ungefär

40procent bara har skulder för bostadsbidrag.

15Murali, V., & Oyebode, F. (2004). Poverty, social inequality and mental health. Advances in Psychiatric Treatment, 10, 216–224.

16Gutman, L. M., & Eccles, J. S. (2002). The academic achievement of African-American students during early adolescence: An examination of multiple risk, promotive, and protective factors. American Journal of Community Psychology, 30, 367–468.

335

Konsekvensanalys

SOU 2021:101

dana som redovisas i arbetsgivardeklarationer. I en trängd ekonomisk situation kan den sökande genom att anmäla en omfördelad inkomst ändå få ett visst bidrag. Hen kan till exempel anmäla en omfördelad inkomst där inkomsten från en eller flera månader i ramtiden till en framtida månad som ligger i samma inkomstår. Denna omfördelning kan inte upptäckas vare sig i kontrolluppgifter från Skatteverket eller i inkomstdeklarationen.

Utredningen saknar möjlighet att utvärdera i storleken på ovan- stående risk. Det finns inga månadsuppgifter för övriga inkomst- delar och för den som får lön från ett eget aktiebolag så finns det inget som hindrar, eller är otillåtet med, att fördela inkomsten över ett inkomstår.

336

10 Författningskommentar

10.1Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

7 kap.

2 a §

I bestämmelsen anges på vilket sätt en förälder fullgör sin under- hållsskyldighet när underhållsstöd lämnas till barnet enligt social- försäkringsbalken, förkortad SFB. Paragrafen kompletteras med hän- visning till nya 19 a kap. SFB.

10.2Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

5 kap.

9 §

I paragrafen regleras vilka förmåner som är bosättningsbaserade. Tredje och sjuttonde punkterna kompletteras med hänvisning till det nya 19 a kap. respektive 98 a kap.

8 kap.

3 §

Paragrafen upplyser om innehållet i kapitlet. Andra stycket tredje strecksatsen kompletteras med hänvisning till det nya 19 a kap.

337

Författningskommentar

SOU 2021:101

15 kap.

8 §

I bestämmelsen anges med vilka belopp flerbarnstillägget lämnas. Ändringarna är föranledda av att flerbarnstillägget för två barn av- skaffas.

Övervägandena finns i avsnitt 8.9.

17 kap.

1 §

Paragrafen upplyser om innehållet i underavdelningen. Paragrafen kompletteras med en ny tredje strecksats som lyder ”bidragsskyldiga som har överskott i inkomstslaget näringsverksamhet i 19 a kap.” Kompletteringen är föranledd av det nya 19 a kap.

18 kap.

1 §

Paragrafen upplyser om innehållet i 18 kap. Andra stycket sjätte streck- satsen ändras på så sätt att ordet ”jämkning” byts ut mot ordet ”justering”.

9 a §

Paragrafen behandlar situationen när den bidragsskyldiga föräldern under en viss tid har fullgjort sin betalningsskyldighet mot Försäk- ringskassan.

I paragrafens första stycke finns det hänvisningar till bestämmelser i 19 kap. som handlar om beräkning av betalningsbelopp. Paragrafen kompletteras med hänvisningar till motsvarande bestämmelser i nya 19 a kap.

338

SOU 2021:101

Författningskommentar

21 §

I paragrafen finns bestämmelser om utfyllnadsbidrag efter avräk- ning. Avräkning från underhållsstödet ska göras om det finns anled- ning att anta att bidragsskyldig förälder i rätt ordning betalar under- håll till barnet med minst det belopp som skulle ha fastställts enligt i paragrafen uppräknade bestämmelser i 19 kap.

Paragrafen kompletteras med hänvisning till bestämmelser i nya

19 a kap. som motsvarar de uppräknade paragraferna i 19 kap. i ifråga- varande bestämmelse. Bestämmelsen kompletteras också med en hän- visning till den nya 19 kap. 21 a §. Kompletteringen innebär att regeln om avräkning blir tillämplig även när det betalningsbelopp som skulle ha fastställts enligt 19 kap. (det så kallade fiktiva betalningsbeloppet) bestäms genom en skälighetsbedömning när bidragsskyldig förälder vägrar medverka till nödvändiga utredningsåtgärder. Vidare ska av- räkning från underhållsstödet göras i de fall där det är uppenbart att den bidragsskyldiga föräldern på grund av inkomst eller förmögen- het eller någon annan omständighet har förmåga att betala ett högre betalningsbelopp än vad som kan beräknas enligt bestämmelserna i SFB, se nya 19 kap. 21 § andra stycket. Ändringen av ordet ”under- hållstöd” innebär att ett stavfel rättas.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

24 §

Av paragrafen framgår att en boförälder (se definition i 17 kap. 3 §) kan inskränka sin ansökan om underhållsstöd till att avse så kallat utfyllnadsbidrag (jfr 21 § om utfyllnadsbidrag utan ansökan).

Paragrafen kompletteras med en hänvisning till den nya 19 kap.

21 a § och blir även tillämplig när en skälighetsbedömning görs enligt nya 19 kap. 21 § andra stycket, se närmare beskrivning under kom- mentaren till 21 §. Vidare kompletteras paragrafen med hänvisning till bestämmelser i nya 19 a kap. som motsvarar de uppräknade para- graferna i 19 kap. i ifrågavarande bestämmelse.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

339

Författningskommentar

SOU 2021:101

28 §

Paragrafen behandlar situationen då underhållsstödet ska minskas på grund av att den bidragsskyldiga föräldern betalat underhåll till barnet innan föräldern har delgetts beslutet om betalningsskyldighet. Para- grafen kompletteras med en hänvisning till nya 19 a kap.

29 §

Paragrafen behandlar situationer då underhållsstöd ska minskas med anledning av att den bidragsskyldiga föräldern har tillgodoräknats avdrag på sin betalningsskyldighet till Försäkringskassan på grund av dennes umgänge med barnet. Hänvisningen i paragrafen komplet- teras med de nya bestämmelserna i 19 a kap. som handlar om avdrag för underhåll vid lagakraftvunnen dom eller avtal och som motsvarar de uppräknade paragraferna i 19 kap. i ifrågavarande bestämmelse.

30 §

Av paragrafen framgår att ett barns inkomst under vissa förhållanden ska minska underhållsstödet till barnet. En inkomst upp till ett visst belopp påverkar inte beräkningen av underhållsstödet. Om inkoms- ten överstiger beloppet ska underhållsstödet minskas med hälften av den överskjutande delen.

Hänvisningarna i paragrafen ändras till att avse nya bestämmelser i 19 a kap. som motsvarar hänvisningarna till de äldre bestämmelserna i 19 kap. Ändringen är föranledd av att äldre regler ska gälla för barns inkomster vid en eventuell minskning av underhållsstödet till barnet. Detta gäller oberoende av om barnet har inkomster av näringsverk- samhet eller inte.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.4.

34 §

Paragrafen är tillämplig i de fall då underhållsstöd lämnas i form av utfyllnadsbidrag enligt 21 eller 24 §. I paragrafen klargörs vilken be- tydelse en omprövning av det betalningsbelopp som skulle ha fast-

340

SOU 2021:101

Författningskommentar

ställts enligt 19 kap. (det så kallade fiktiva betalningsbeloppet) får för utfyllnadsbidraget.

Ändringen i första stycket första punkten föranleds av det månatliga beräkningssystemet där inkomster inom ramtiden ska ligga till grund för omräkningen. I andra punkten görs en följdändring som är för- anledd av ändringen i första punkten.

Andra stycket anger från och med vilken månad en ändring av underhållsstödet enligt första stycket ska gälla. Stycket ändras på så sätt att omprövning av det fiktiva betalningsbeloppet enligt båda punkterna i första stycket får betydelse för utfyllnadsbidragets stor- lek först från och med månaden efter den månad då ändringen kom till Försäkringskassans kännedom. Eftersom Försäkringskassan kan få kännedom om inkomster som anges i första stycket första punk- ten mer än en månad före det att dessa inkomster ska ingå i ramtiden finns det ett tillägg som anger att en ändring ska gälla tidigast från och med det att inkomsten ingår i ramtiden. Ändringen är en följd av det nya månatliga beräkningssystemet. Det finns inte längre skäl att ha särskilda regler vid beslut om slutlig skatt utöver vad som anges i första stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 8.5.

34 a §

Paragrafen, som är ny, reglerar i vilka situationer det fiktiva betal- ningsbeloppet får räknas om utan föregående underrättelse. Omräk- ningen får ske både när inkomsten minskar och när inkomsten ökar. Bestämmelsen innebär en möjlighet för Försäkringskassan att göra avsteg från huvudregeln i 25 § förvaltningslagen (2017:900), för- kortad FL, som stadgar att innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Motsva- rande bestämmelse finns bland annat i reglerna om bostadstillägg i 103 kap. 3 §.

I första stycket anges att fiktivt betalningsbelopp som omprövas enligt 34 § första stycket första punkten får räknas om utan före- gående underrättelse om den del av månadsinkomsten ändras som utgörs av en inkomst som framgår av en sådan arbetsgivardeklaration

341

Författningskommentar

SOU 2021:101

eller förenklad arbetsgivardeklaration som avses i 26 kap. skatte- förfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, överskott i inkomst- slaget kapital enligt 19 kap. 12 c och 13 §§, en förmån som betalas ut av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten, studiemedel i form av studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395) och studie- startsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd. Det fiktiva betalningsbeloppet får även räknas om vad gäller pension enligt ut- ländsk lagstiftning, eller avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal.

I andra stycket införs en bestämmelse som anger att en ny beräk- ning av det fiktiva betalningsbeloppet, vid omräkning med stöd av första stycket, får göras utifrån enbart den ändring som ligger till grund för omräkningen. Det innebär att Försäkringskassan inte får göra en ändring utan föregående underrättelse till följd av att några andra förutsättningar för bestämmande av det fiktiva betalnings- beloppet har ändrats än de som anges i första stycket. Det innebär samtidigt att Försäkringskassan inte måste kontrollera övriga förut- sättningar i samband med ett sådant beslut.

Övervägandena finns i avsnitt 8.5.

36 §

I paragrafen anges under vilka förutsättningar utfyllnadsbidragets belopp ska ändras vid ändring av beslut om skatt.

Första stycket ändras på så sätt att det anges att utfyllnadsbidraget ska justeras i stället för att det ska jämkas. Ändringen är föranledd av att det i det månatliga systemet med beslut varje månad inte är fråga om en jämkningssituation. I stycket avses med beslut om skatt samtliga sådana beslut, det vill säga både ett första beslut om skatt för ett beskattningsår och ett beslut om skatt efter omprövning av tidigare beslut om slutlig skatt för ett beskattningsår. I andra stycket byts ordet ”Jämkningen” ut mot ”Justeringen”.

Övervägandena finns i avsnitt 8.7.

342

SOU 2021:101

Författningskommentar

38 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om meddelanden som ska sändas till den bidragsskyldiga föräldern sedan boföräldern ansökt om under- hållsstöd.

Andra stycket kompletteras med hänvisning till nya bestämmelser i 19 a kap. som handlar om betalningsskyldighet för underhållsstöd och som motsvarar vissa av de uppräknade paragraferna i 19 kap. i ifrågavarande bestämmelse.

40 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om meddelanden som ska sändas till boföräldern när den bidragsskyldiga föräldern begär nettoberäk- ning enligt 19 kap. 22–25 §§.

Paragrafen kompletteras med hänvisning till nya bestämmelser i

19 a kap. som handlar om avdrag för underhåll vid lagakraftvunnen dom eller avtal och som motsvarar de uppräknade paragraferna i 19 kap. i ifrågavarande paragraf.

41 §

Paragrafen reglerar hur underrättelse till sökanden ska ske när För- säkringskassan har fattat beslut i ett ärende och vilka beslut som ska delges den bidragsskyldiga föräldern.

Andra stycket kompletteras med hänvisning till nya bestämmelser i 19 a kap. som handlar om avdrag för underhåll vid lagakraftvunnen dom eller avtal och som motsvarar de uppräknade paragraferna i 19 kap. i ifrågavarande bestämmelse.

42 §

I paragrafen anges att beslut om att medge nettoberäkning och att minska underhållsstödet ska delges boföräldern. Paragrafen kom- pletteras med hänvisning till de nya bestämmelserna i 19 a kap. som handlar om nettoberäkning och som motsvarar vissa av de uppräk- nade paragraferna i 19 kap. i ifrågavarande bestämmelse.

343

Författningskommentar

SOU 2021:101

19kap.

1§

Paragrafen upplyser om innehållet i 19 kap. Bestämmelsen komplet- teras med en ny första strecksats som lyder ”definitioner i 1 a §”. Tillägget är föranlett av den nya 1 a §. Den nya tredje strecksatsen, som i nuvarande lydelse motsvaras av den andra strecksatsen, ändras till ”beräkning av betalningsgrundande inkomst i 10–15 §§”. Betalnings- grundande inkomst är ett nytt begrepp inom underhållsstödet.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.5.

1 a §

Paragrafen, som är ny, innehåller grundläggande definitioner för beräkning av den bidragsskyldiga förälderns betalningsskyldighet. I första punkten definieras vad som avses med ramtid. Ramtiden är sammanlagt tolv på varandra följande kalendermånader. Den sista månaden i ramtiden är den månad som ligger två månader före den månad som inbetalningen ska göras. Den första månaden i ramtiden är den månad som ligger 14 månader före den månad inbetalningen ska göras. I andra–fjärde punkterna anges att ramtiden är uppdelad i tre perioder och hur dessa perioder förhåller sig till varandra.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.5.

10 §

Av paragrafen framgår att den bidragsskyldiga förälderns betalnings- skyldighet beräknas på förälderns inkomstunderlag till den del under- laget överstiger 120 000 kronor. Om inkomstunderlaget understiger det beloppet är föräldern inte betalningsskyldig.

Paragrafen ändras på så sätt att beloppsgränsen om 120 000 kronor, som avser ett kalenderår, räknas om till månadsbelopp. Orden ”per månad” läggs till i bestämmelsen för att förtydliga att det handlar om månadsbelopp. Hänvisningarna i paragrafen ändras till att avse de nya 10 a–10 d §§ som handlar om hur den betalningsgrundande inkomsten räknas fram, hur inkomsterna inom ramtiden ska beaktas och hur even- tuella tillägg från perioderna 2 och 3 ska beräknas. Genom tillägget ”betalningsgrundande inkomst” i en parentes definieras begreppet.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.5.

344

SOU 2021:101

Författningskommentar

10 a §

Paragrafen, som är ny, beskriver hur den betalningsgrundande in- komsten ska räknas fram. I första stycket anges att det är den bidrags- skyldigas inkomst under ramtiden som ligger till grund för beräkning av den betalningsgrundande inkomsten.

I andra stycket anges att en inkomst ska beräknas för varje enskild månad inom ramtiden och enligt vilka bestämmelser en sådan beräk- ning ska göras.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

10 b §

I paragrafen, som är ny, beskrivs hur inkomsterna inom ramtiden ska beaktas. Huvudregeln är att den betalningsgrundande inkomsten utgörs av den genomsnittliga inkomsten per månad under period 1. I nya 10 c och 10 d §§ redogörs för hur tillägg räknas fram.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.5. och 8.1.6.

10 c §

Paragrafen, som är ny, beskriver hur ett eventuellt tillägg från period 2 ska beräknas. Tillägget utgörs av den genomsnittliga månads- inkomsten under den perioden till den del det överstiger den inkomst- gräns som definieras i nya 10 e §.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.6.

10 d §

345

Författningskommentar

SOU 2021:101

beloppet från period 3 minskas med skillnaden mellan den inkomst- gräns som definieras i nya 10 e § och den genomsnittliga inkomsten under period 2. Detta innebär att det överskjutande beloppet från period 3 minskas med ett ”underskott” från period 2. Eftersom det är fråga om eventuella tillägg ska dock det beräknade beloppet be- aktas endast om det överstiger noll kronor.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.6.

10 e §

Paragrafen, som är ny, beskriver hur den inkomst som ska användas för att beräkna eventuella tillägg ska bestämmas. Den inkomstgräns som ska användas beräknas individuellt för den enskilda bidrags- skyldiga föräldern. Den beror dels på barnets ålder eftersom fullt underhållsstöd utgör olika belopp beroende på barnets ålder enligt 18 kap. 20 §, dels på tillämplig procentsats enligt 17 §. Det är de för- hållanden som gäller den månad som underhållsstödet avser som ska ligga till grund för beräkningen av inkomstgränsen. Inkomstgränsen ska motsvara den betalningsgrundande inkomst som för den bidrags- skyldiga föräldern skulle innebära ett betalningsbelopp som är exakt lika stort som fullt underhållsstöd för barnet.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.6.

11 §

Paragrafen anger hur den bidragsskyldiga förälderns inkomst ska beräknas. Ändringen i paragrafen är föranledd av att ett månatligt beräkningssystem införs och att den årliga beräkningen i enlighet med beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § SFL slopas i det månat- liga beräkningssystemet. Första punkten ändras på så sätt att hänvis- ningen till 10 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, tas bort och i stället läggs de nya 12 a och 12 b §§ till. Andra punkten kompletteras med hänvisning till den nya 12 c §. Tredje punkten tas bort eftersom 14 §, som handlar om överskott av näringsverksam- het, upphävs. I det nya 19 a kap. finns särskilda bestämmelser för bidragsskyldiga föräldrar som har ett visst överskott i inkomstslaget näringsverksamhet.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

346

SOU 2021:101

Författningskommentar

12 §

Paragrafen reglerar hur betalningsskyldighet som fastställs för för- fluten tid beräknas. Paragrafen ändras på så sätt att det, i stället för att det är beslutet om skatt som förelåg den eller de månader som betalningsskyldigheten avser, är inkomster under ramtiden för respek- tive månad som ska ligga till grund för beräkningen. Ändringen inne- bär vidare att det är de inkomster under ramtiden som är kända vid beslutstillfället som ska användas i beräkningen.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.5.

12 a §

Paragrafen, som är ny, är föranledd av det nya månatliga beräknings- systemet. I det nya systemet slopas den årliga beräkningen i enlighet med beslut om slutlig skatt. Överskottet i inkomstslaget tjänst, som ligger till grund för de månatliga beräkningarna, ska så nära som möjligt motsvara överskottet enligt 10 kap. 16 § IL och därmed vad som bestäms i beslut om slutlig skatt, men ska avse ett beräknat så- dant överskott per månad.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.1.

12 b §

Paragrafen, som är ny, är föranledd av det nya månatliga beräknings- systemet där inkomsten bestäms med ledning av redovisade uppgifter i sådan arbetsgivardeklaration eller förenklad arbetsgivardeklaration som avses i 26 kap. SFL. Om en sådan uppgift saknas eller är felaktig ska överskottet bestämmas med hjälp av de uppgifter som är kända för Försäkringskassan. Med saknade uppgifter avses exempelvis så- dana uppgifter som även fortsatt ska redovisas i kontrolluppgifter. Om den bidragsskyldiga förälderns förhållanden inte är kända för Försäkringskassan, kan överskottet bestämmas med ledning av de upp- lysningar som Försäkringskassan kan få av bidragsskyldig eller dennes arbetsgivare eller den uppskattning av bidragsskyldigas inkomster som gjorts vid tidigare inkomstbeskattning. Detta gäller under förut- sättning att bristen eller felaktigheten påverkar storleken på över- skottet. I vilka situationer andra uppgifter ska användas än de som

347

Författningskommentar

SOU 2021:101

hämtas från arbetsgivardeklarationer och vilka krav som ska ställas på sådana uppgifter får avgöras i rättstillämpningen.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.1.

12 c §

Paragrafen, som är ny, reglerar vilka kapitalinkomster som ska ligga till grund för beräkningen av betalningsskyldigheten. I dag gäller att den bidragsskyldiga förälderns kapitalinkomster beräknas i enlighet med det beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § SFL som fattats närmast före februari det år betalningsskyldigheten avser.

I det månatliga beräkningsystemet ska inkomst av kapital, till skillnad från inkomst av tjänst, beräknas utifrån de uppgifter som har legat till grund för Skatteverkets beslut om slutlig skatt. Änd- ringen innebär alltså att historiska kapitalinkomster fortfarande ska ligga till grund för beräkningen, men inkomsterna är mer aktuella än vad som gäller i dag eftersom det är uppgifter från det beslut om slut- lig skatt för senast möjliga beskattningsår som har fattats närmast före utgången av ramtiden som beaktas. Om beslut om slutlig skatt inte har fattats under ramtiden ska inkomsten hämtas från beslut om slutlig skatt som fattats dessförinnan avseende det senast tillgängliga inkomståret. Den framräknade inkomsten ska därefter fördelas lika med en tolftedel på varje månad inom ramtiden. Om det har fattats ett beslut om slutlig skatt inom ramtiden ska överskottet avseende det senast tillgängliga inkomståret divideras med tolv och ingå med det beloppet för samtliga månader inom ramtiden fram till dess att ett nytt beslut om slutlig skatt fattas avseende samma inkomstår eller ett senare inkomstår.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.2.

15 §

Paragrafen reglerar hur studiemedel och studiestartsstöd ska beaktas vid bestämmandet av inkomstunderlaget för betalningsskyldigheten. Hänvisningarna i paragrafen ändras på så sätt att den upphävda 14 § gällande överskott i inkomstslaget näringsverksamhet tas bort.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.3.

348

SOU 2021:101

Författningskommentar

16 §

Paragrafen anger hur betalningsskyldigheten ska bestämmas för varje barn som har rätt till underhållsstöd. I första stycket byts ordet ”år” ut mot ordet ”månad”. Ändringen är en följd av den nya månat- liga beräkningsmetoden och innebär att ett betalningsbelopp per barn ska bestämmas varje månad.

Övervägandena finns i avsnitt 8.5.

21 §

Paragrafen innehåller en möjlighet att frångå reglerna i 10–15 §§ vid beräkning av den bidragsskyldiga förälderns inkomst. Hänvisningen i första stycket ändras med anledning av att 14 §, gällande överskott i inkomstslaget näringsverksamhet, upphävs. Frågan om förvärvsför- mågan väsentligen översteg inkomsterna, beräknad enligt angivna bestämmelser i denna paragraf, ska göras med utgångspunkt i förhål- landena under ramtiden.

Ett nytt andra stycke utökar möjligheten att bedöma betalnings- skyldigheten genom en skälighetsbedömning. Det handlar om fall där det är uppenbart att den bidragsskyldiga föräldern på grund av inkomst eller förmögenhet eller någon annan omständighet har för- måga att betala ett högre betalningsbelopp än vad som kan beräknas enligt bestämmelserna i SFB. En skälighetsbedömning enligt detta stycke får dock endast göras efter särskild utredning av Försäkrings- kassan. Bestämmelsen har sin förebild i den så kallade generalklausulen i 97 kap. 29 § och ger möjlighet att ta hänsyn till andra inkomster som inte ingår i inkomstunderlaget och även förmögenhet. Vidare kan bestämmelsen bli tillämplig när det i annat fall klart framgår att en bidragsskyldig förälder har mycket hög materiell levnadsstandard trots låga inkomster.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

21 a §

Paragrafen, som är ny, reglerar vad som gäller om den bidragsskyl- diga föräldern vägrar att medverka till nödvändiga utredningsåtgärder för att bestämma betalningsskyldigheten. En bidragsskyldig förälder

349

Författningskommentar

SOU 2021:101

lämnar normalt inga uppgifter för handläggningen av ärenden om underhållsstöd enligt nuvarande bestämmelser, förutom i anstånds- ärenden. Paragrafen är föranledd av att den bidragsskyldiga föräldern i det nya månatliga underhållsstödssystemet behöver lämna uppgifter även i andra ärenden än anståndsärenden. En skälighetsbedömning enligt denna paragraf kan endast göras om det är fråga om ett förhål- lande som är av betydelse för storleken på betalningsbeloppet. Ett sådant beslut kan vara aktuellt att fatta om det finns skäl att tro att bristen på medverkan innebär att ett korrekt underlag annars inte kan tas fram.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

22 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om så kallad nettoberäkning av den bidragsskyldiga förälderns betalningsskyldighet med hänsyn till vad som har bestämts i lagakraftvunnen dom om umgänge eller i ett av socialnämnden godkänt umgängesavtal.

I andra stycket finns regler om hur nettoberäkningen ska göras. Genom att lägga till nya 21 a § så omfattas även de fall där en bidrags- skyldig förälder vägrar medverka till utredningsåtgärder för att be- stämma betalningsskyldigheten. Även när betalningsskyldigheten be- stämts genom en skälighetsbedömning enligt nya 21 § andra stycket är bestämmelsen tillämplig. Hänvisningen till 14 § gällande överskott i in- komstslaget näringsverksamhet tas bort eftersom paragrafen upphävs.

26 §

Enligt paragrafen får betalningsbeloppet för ett barn aldrig vara högre än det belopp som betalas ut i underhållsstöd till barnet under den tid betalningsskyldigheten avser. I det nya underhållsstödssyste- met ska betalningsskyldigheten inte bestämmas till ett visst belopp per år, utan för en enskild månad. Ändringen innebär en anpassning till månadssystemet.

350

SOU 2021:101

Författningskommentar

34 §

Paragrafen avser omprövning av betalningsbeloppet enligt 16 §. Om- prövningen enligt bestämmelsen gäller inte betalningsskyldigheten i sig, varför omprövningsbeslutet inte behöver delges enligt 18 kap. 41 § (se prop. 1998/99:78, s. 17 f.).

Första stycket anger när betalningsbeloppet ska omprövas. Änd- ringen i första stycket första punkten föranleds av det månatliga beräk- ningssystemet där inkomster inom ramtiden ska ligga till grund för omräkningen. I stycket har också hänvisningarna kompletterats med den nya 21 a §. Tillägget innebär att omprövning enligt bestämmelsen ska göras även när betalningsbeloppet bestäms genom en skälighets- bedömning i de fall där den bidragsskyldiga föräldern vägrar med- verka till nödvändiga utredningsåtgärder. Vidare ska omprövning göras när betalningsbeloppet bestämts enligt nya 21 § andra stycket. Det handlar om fall där det är uppenbart att den bidragsskyldige på grund av inkomst eller förmögenhet eller någon annan omständighet har förmåga att betala ett högre betalningsbelopp.

Andra stycket stadgar från och med vilken månad en ändring av betalningsbeloppet ska gälla vid en omprövning. Första meningen ändras till att ange att en ändring av betalningsbeloppet vid ompröv- ning enligt första stycket första punkten ska gälla från och med måna- den då inkomsten ingår i ramtiden. Ändringen är en följd av det nya månatliga beräkningssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 8.5.

34 a §

Paragrafen, som är ny, reglerar i vilka situationer betalningsbelopp får räknas om utan föregående underrättelse. Se det inledande stycket i kommentaren till 18 kap. 34 a § om Försäkringskassans möjlighet att göra avsteg från 25 § FL.

I första stycket anges att betalningsbelopp enligt 34 § första stycket första punkten får räknas om utan föregående underrättelse i vissa uppräknade fall. Första och andra styckena motsvarar reglerna för när det fiktiva betalningsbeloppet får räknas om utan föregående underrättelse, se kommentaren till 18 kap. 34 a § första och andra styckena.

351

Författningskommentar

SOU 2021:101

35 §

I paragrafen anges under vilka förutsättningar betalningsskyldighet ska ändras vid ändring av beslut om skatt. Orden ”för viss tid” tas bort eftersom betalningsskyldigheten i det nya systemet inte be- stäms till ett visst belopp per år, utan för en enskild månad. Änd- ringen innebär en anpassning till månadssystemet. Vidare slopas ut- trycket jämkning och ersätts med uttrycket justering. Ändringen är föranledd av att det med beslut varje månad inte är fråga om en jämkningssituation. I bestämmelsen avses med beslut om skatt samt- liga sådana beslut, det vill säga både ett första beslut om skatt för ett beskattningsår och ett beslut om skatt efter omprövning av tidigare beslut om slutlig skatt för ett beskattningsår.

Övervägandena finns i avsnitt 8.7.

37 §

Paragrafen innehåller en bestämmelse som gör det möjligt för Försäk- ringskassan att driva in en bidragsskyldig förälders skuld till staten om föräldern bosatt sig utomlands eller bor i Sverige och i eller från ut- landet får lön eller annan inkomst som inte kan tas i anspråk genom utmätning. Den nya 21 a § läggs till, vilket innebär att paragrafen blir tillämplig även när betalningsbeloppet bestäms genom en skälighets- bedömning i de fall där den bidragsskyldiga föräldern vägrar medverka till nödvändiga utredningsåtgärder. Vidare kan paragrafen tillämpas när betalningsbeloppet bestämts enligt nya 21 § andra stycket. Det handlar om fall där det är uppenbart att den bidragsskyldige på grund av inkomst eller förmögenhet eller någon annan omständighet har förmåga att betala ett högre betalningsbelopp.

19 a kap.

Kapitlet är nytt och innehåller särskilda bestämmelser för bidrags- skyldiga föräldrar som har ett överskott i inkomstslaget näringsverk- samhet som överstiger ett visst belopp per kalenderår. Bestämmel- serna i kapitlet, som handlar om beräkning av den bidragsskyldiga förälderns betalningsskyldighet, ska också gälla barn som har en

352

SOU 2021:101

Författningskommentar

inkomst som påverkar storleken på underhållsstödet enligt 18 kap. 30 §. Detta gäller oavsett om barnet har näringsinkomster eller inte.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.4. och 8.2.

1 §

Paragrafen, som är ny, innehåller upplysningar om vilka slags bestäm- melser som finns i kapitlet och i vilka paragrafer dessa är införda.

2 §

I paragrafen, som är ny, regleras vilka bestämmelser om underhålls- stöd som ska gälla för de personer som har ett visst överskott i in- komstslaget näringsverksamhet. Det innebär att för de personer som avses i bestämmelsen ska motsvarande äldre bestämmelser om närings- idkare gälla, se vidare kommentaren till 3 §.

3 §

I paragrafen, som är ny, anges i vilka fall bestämmelserna i kapitlet ska tillämpas. I första stycket första punkten handlar det om att en bidragsskyldig förälder under en eller flera månader inom en ramtid har haft överskott i inkomstslaget näringsverksamhet och över- skottet uppgår eller förväntas uppgå till minst 6 000 kronor under det kalenderår som någon av de ifrågavarande månaderna med över- skott infaller under. Med ramtid avses den i 19 kap. 1 a § definierade ramtiden. Normalt bör det räcka att den bidragsskyldiga föräldern uppger att hen har eller förväntas ha inkomster på sådant sätt för att bestämmelserna i 19 a kap. ska gälla. I vissa situationer kan det, obe- roende av om den bidragsskyldiga föräldern har lämnat några upp- gifter eller inte, finnas fog för Försäkringskassan att göra en pröv- ning av om bestämmelserna i denna paragraf är uppfyllda. Av andra punkten följer att bestämmelserna i detta kapitel också ska gälla för en bidragsskyldig förälder, som enligt det senaste beslutet om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § SFL som fattats närmast före februari det år betalningsskyldigheten avser, har överskott av näringsverksamhet som uppgår till minst 6 000 kronor under ett kalenderår.

353

Författningskommentar

SOU 2021:101

I andra stycket redogörs för att bestämmelserna i kapitlet inte ska gälla om inte överskottet uppgår till minst 6 000 kronor under ett kalenderår och att ett sådant mindre överskott inte heller ska beaktas vid beräkning av den betalningsgrundande inkomsten.

4 §

Paragrafen, som är ny, är tillämplig i de fall där underhållsstöd läm- nas i form av utfyllnadsbidrag enligt 18 kap. 21 eller 24 §. I paragra- fen klargörs vilken betydelse en omprövning av det så kallade fiktiva betalningsbeloppet får för utfyllnadsbidraget.

Bestämmelsen motsvarar vad som gäller för omprövning vid nytt beslut om slutlig skatt och ny procentsats enligt de äldre bestäm- melserna i 18 kap. 34 § SFB.

5 §

I paragrafen, som är ny, regleras när utfyllnadsbidragets belopp ska ändras vid ändrat av beslut om skatt. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller vid jämkning av underhållsstöd enligt de äldre bestäm- melserna i 18 kap. 36 § SFB.

6 §

I paragrafen, som är ny, regleras bidragsskyldig förälders betalnings- skyldighet mot Försäkringskassan. Paragrafen innehåller undantag från bestämmelserna i 19 kap. 2 och 3 §§ om att den bidragsskyldiga föräldern i förskott månatligen ska betala ett belopp till Försäkrings- kassan som motsvarar underhållsstödet samt att sådan betalnings- skyldighet ska fastställas i samband med att det meddelas ett beslut om underhållsstöd. Bestämmelsen motsvarar vad som anges om fastställelse av betalningsskyldighet enligt bestämmelserna i 19 kap. 4 § SFB.

354

SOU 2021:101

Författningskommentar

7 §

Av paragrafen, som är ny, framgår att den bidragsskyldiga förälderns betalningsskyldighet beräknas på förälderns inkomstunderlag till den del underlaget överstiger 120 000 kronor. Om inkomstunderlaget understiger det beloppet är föräldern inte betalningsskyldig. Detta motsvarar vad som anges om inkomstunderlag för betalningsskyldig- het enligt den äldre bestämmelsen i 19 kap. 10 § SFB.

8 §

I paragrafen, som är ny, anges hur den bidragsskyldiga förälderns inkomst ska beräknas. Detta motsvarar vad som anges om inkomst- underlag för betalningsskyldighet enligt den äldre bestämmelsen i 19 kap. 11 § SFB.

9 §

I paragrafen, som är ny, regleras hur betalningsskyldigheten som fastställs för förfluten tid beräknas. Bestämmelsen motsvarar vad som anges om inkomstunderlag för betalningsskyldighet enligt den äldre bestämmelsen i 19 kap. 12 § SFB.

10 §

Paragrafen, som är ny, anger hur den betalningsskyldiga förälderns överskott i inkomstslaget kapital ska beräknas. Bestämmelserna mot- svarar vad som anges om inkomstunderlag för betalningsskyldighet enligt bestämmelserna i 19 kap. 13 § SFB.

11 §

I paragrafen, som är ny, anges hur den betalningsskyldiga förälderns överskott av näringsverksamhet ska beräknas. Bestämmelserna mot- svarar vad som anges om inkomstunderlag för betalningsskyldighet enligt de äldre bestämmelserna i 19 kap. 14 § SFB.

355

Författningskommentar

SOU 2021:101

12 §

Paragrafen, som är ny, reglerar hur studiemedel och studiestartsstöd ska beaktas vid bestämmandet av inkomstunderlaget för betalnings- skyldigheten. Detta motsvarar vad som anges om inkomstunderlag för betalningsskyldighet enligt den äldre bestämmelsen i 19 kap. 15 § SFB.

13 §

Paragrafen, som är ny, anger hur betalningsskyldigheten ska bestäm- mas för varje barn som har rätt till underhållsstöd. Bestämmelserna motsvarar vad som anges om beräkning av betalningsbelopp enligt de äldre bestämmelserna i 19 kap. 16 § SFB.

14 §

Paragrafen, som är ny, anger hur procenttalen, som ska användas vid beräkningen av betalningsbeloppet, ska bestämmas. Bestämmelsen motsvarar vad som anges om beräkning av betalningsbeloppet enligt bestämmelsen i 19 kap. 17 § SFB.

15 §

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om avdrag för under- håll före beslut om betalningsskyldighet. Bestämmelsen motsvarar vad som anges om beräkning av betalningsbeloppet enligt bestäm- melserna i 19 kap. 18 § SFB.

16 §

Paragrafen, som är ny, innehåller en möjlighet att frångå reglerna om bestämmandet av inkomstunderlag för betalningsskyldighet vid be- räkning av den bidragsskyldiga förälderns inkomst.

Första stycket anger att betalningsskyldigheten kan bestämmas genom en skälighetsbedömning om det är uppenbart att förvärvs- förmågan väsentligen överstiger vad som motsvarar inkomsten som

356

SOU 2021:101

Författningskommentar

har räknats fram enligt bestämmelserna om inkomstunderlag för be- talningsskyldighet. Bestämmelsen blir också tillämplig på till exempel personer som är bosatta utomlands och vars inkomster därför inte ska beskattas i Sverige. Bestämmelsen motsvarar vad som anges om beräkning av betalningsbeloppet enligt de äldre bestämmelserna i 19 kap. 21 § SFB. Andra stycket motsvarar nya 19 kap. 21 § andra stycket, se kommentaren till den bestämmelsen.

17 §

Paragrafen är ny. Den innehåller regler om nettoberäkning av den bidragsskyldiga förälderns betalningsskyldighet. Nettoberäkning för- utsätter att det finns en lagakraftvunnen dom om umgänge eller ett av socialnämnden godkänt umgängesavtal. Detta motsvarar vad som gäller om avdrag för underhåll vid lagakraftvunnen dom eller avtal enligt de äldre bestämmelserna i 19 kap. 22 § SFB.

18 §

I paragrafen, som är ny, anges hur umgängestillfällena ska beräknas. Be- stämmelsen motsvarar vad som gäller om avdrag för underhåll vid lagakraftvunnen dom eller avtal enligt bestämmelsen i 19 kap. 23 § SFB.

19 §

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vad som gäller om det finns anledning att anta att umgänget inte följer vad som har fastställts i dom eller avtal. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller om avdrag för underhåll vid lagakraftvunnen dom eller avtal enligt bestämmelsen i 19 kap. 24 § SFB.

20 §

Av paragrafen, som är ny, framgår från och med när den bidrags- skyldiga föräldern kan medges nettoberäkning. Bestämmelsen mot- svarar vad som gäller om avdrag för underhåll vid lagakraftvunnen dom eller avtal enligt bestämmelsen i 19 kap. 25 § SFB.

357

Författningskommentar

SOU 2021:101

21 §

I paragrafen, som är ny, anges att betalningsbeloppet för ett barn aldrig får vara högre än det belopp som betalas ut i underhållsstöd till barnet under den tid betalningsskyldigheten avser. Bestämmelsen motsvarar vad som anges om högsta betalningsbelopp enligt den äldre bestämmelsen i 19 kap. 26 § SFB.

22 §

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelse om avrundning av betalnings- beloppet och lägsta betalningsbelopp för när betalningsskyldigheten faller bort. Bestämmelsen motsvarar vad som anges om avrundning och lägsta betalningsbelopp enligt bestämmelsen i 19 kap. 27 § SFB.

23 §

Paragrafen, som är ny, innehåller de grundläggande bestämmelserna om betalningsskyldighet när den bidragsskyldiga föräldern bor utom- lands eller om föräldern bor i Sverige och i eller från utlandet får lön eller annan inkomst som inte kan tas i anspråk genom utmätning. Bestämmelserna motsvarar vad som gäller enligt bestämmelserna i 19 kap. 28 § SFB.

24 §

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om betalning av underhållsbidrag när den bidragsskyldiga föräldern är bosatt utom- lands eller är bosatt i Sverige men får lön eller viss annan inkomst i eller från utlandet. Bestämmelserna motsvarar vad som gäller enligt bestämmelserna i 19 kap. 32 § SFB.

25 §

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om omprövning och änd- ring av betalningsbeloppet. Bestämmelserna motsvarar vad som anges om omprövning och ändring av betalningsskyldighet enligt bestämmel- serna i 19 kap. 34 § SFB i dess lydelse som följer av prop. 2021/22:1.

358

SOU 2021:101

Författningskommentar

26 §

I paragrafen, som är ny, anges under vilka förutsättningar betalnings- skyldigheten ska ändras vid ändring av beslut om skatt. Bestämmel- sen motsvarar vad som gäller om omprövning och ändring av betal- ningsskyldighet enligt den äldre bestämmelsen i 19 kap. 35 § SFB.

27 §

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vad som gäller när den bidragsskyldiga föräldern antingen har betalat in ett för högt belopp eller betalat in ett för lågt belopp än vad betalningsskyldig- heten har bestämts till. Bestämmelserna motsvarar vad som gäller om omprövning och ändring av betalningsskyldighet enligt bestäm- melserna i 19 kap. 36 § SFB.

28 §

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse som gör det möjligt för Försäkringskassan att driva in en bidragsskyldig förälders skuld till staten om föräldern bosatt sig utomlands efter det att betalnings- skyldigheten har bestämts eller bor i Sverige och i eller från utlandet får lön eller annan inkomst som inte kan tas i anspråk genom utmätning. Paragrafen motsvarar vad som anges om att upphäva beslut om be- talningsskyldighet enligt de äldre bestämmelserna i 19 kap. 37 § SFB.

Genom hänvisning till 16 §, som i jämförelse med 19 kap. 21 § i dess äldre lydelse har utökats med ett andra stycke, utvidgas möjligheten, i jämförelse med 19 kap. 37 § i dess äldre lydelse, till att bestämma betalningsbeloppet i de fall när det är uppenbart att den bidrags- skyldiga föräldern på grund av inkomst eller förmögenhet eller någon annan omständighet har förmåga att betala ett högre betalningsbelopp.

29 §

Paragrafen, som är ny, reglerar vad som gäller när det sker ändringar i umgänget som beslutas av allmän domstol eller görs i avtal som god- känts av socialnämnden. Bestämmelserna motsvarar vad som anges om omprövning och ändring av betalningsskyldighet enligt bestäm- melserna i 19 kap. 38 § SFB.

359

Författningskommentar

SOU 2021:101

30 §

Paragrafen är ny. Den innehåller bestämmelser om upphävande av beslut om nettoberäkning. Bestämmelserna motsvarar vad som anges om omprövning och ändring av betalningsskyldighet enligt bestäm- melserna i 19 kap. 39 § SFB.

31 §

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om anstånd. Bestäm- melserna motsvarar vad som anges om anstånd enligt bestämmelserna i 19 kap. 43 § SFB.

32 §

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om uttag av ränta på den skuld som uppstår om den bidragsskyldiga föräldern inte betalar betalningsbeloppet i rätt tid. Bestämmelserna motsvarar vad som anges om ränta enligt bestämmelserna i 19 kap. 47 § SFB.

33 §

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om indrivning för det fall den bidragsskyldiga föräldern inte fullgör sin betalningsskyl- dighet. Bestämmelserna motsvarar vad som anges om indrivning enligt bestämmelserna i 19 kap. 49 § SFB.

74 kap.

19 §

I paragrafen behandlas vissa frågor när det gäller omprövning av äldreförsörjningsstöd vid ändrade förhållanden. I tredje stycket andra strecksatsen tas ordet ”preliminärt” bort, vilket är föranlett av att preliminärt bostadsbidrag avskaffas i det månatliga bostadsbidrags- systemet. I stycket införs en ny tredje strecksats med anledning av särbestämmelserna gällande försäkrade som har ett visst överskott i inkomstslaget näringsverksamhet.

360

SOU 2021:101

Författningskommentar

93 kap.

3 §

Paragrafen upplyser om innehållet i 93 kap. Andra stycket första strecksatsen kompletteras med hänvisning till det nya 98 a kap.

94 kap.

1 §

Paragrafen upplyser om innehållet i underavdelningen. Andra stycket kompletteras med en ny tredje strecksats som innehåller en hänvisning till det nya 98 a kap. och den nya rubriken ”bostadsbidrag till hushåll med överskott i inkomstslaget näringsverksamhet i 98 a kap.”.

95 kap.

3 §

Paragrafen hänvisar till de kapitel som anger vad som har betydelse för rätten till bostadsbidrag och bidragets storlek. Paragrafen kom- pletteras med hänvisning till nya 98 a kap.

4 §

Paragrafen reglerar grundläggande principer för bostadsbidrag. Be- stämmelsen ändras som en följd av att det preliminära bostads- bidraget avskaffas i det nya månatliga beräkningssystemet och att bostadsbidraget ska bestämmas slutligt varje månad på grundval av den fastställda bidragsgrundande inkomsten.

Övervägandena finns i avsnitt 8.4.

361

Författningskommentar

SOU 2021:101

96 kap.

13 §

I paragrafen anges hur länge ett beslut om bostadsbidrag får avse. Bestämmelsen ändras för att även täcka in det nya systemet med beslut som baseras på månatliga inkomster. Någon ändring i sak är inte avsedd.

Övervägandena finns i avsnitt 8.4.

97 kap.

1 §

Paragrafen upplyser om innehållet i 97 kap. Bestämmelsen komplet- teras med en ny första strecksats som lyder ”definitioner i 1 a §”. I andra strecksatsen, som motsvarar den första strecksatsen i nuva- rande bestämmelse, kompletteras hänvisningen med de nya 1 b–1 f, 3 a, 3 b, 4 a och 13 a §§.

1 a §

Paragrafen, som är ny, innehåller grundläggande definitioner för be- räkning av bostadsbidrag. Definitionerna för beräkning av bostads- bidrag är desamma som vid beräkning av den bidragsskyldiga föräl- derns betalningsskyldighet för underhållsstöd, se kommentaren till 19 kap. 1 a §.

1 b §

Paragrafen, som är ny, beskriver hur den bidragsgrundande inkoms- ten ska räknas fram. I första stycket anges att det är den försäkrades inkomst under ramtiden som ligger till grund för beräkning av den bidragsgrundande inkomsten.

I andra stycket anges att en inkomst ska beräknas för varje enskild månad inom ramtiden och enligt vilka bestämmelser en sådan beräk- ning ska göras.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

362

SOU 2021:101

Författningskommentar

1 c §

I paragrafen, som är ny, beskrivs hur inkomsterna inom ramtiden ska beaktas. Huvudregeln är att den bidragsgrundande inkomsten utgörs av den genomsnittliga inkomsten per månad under period 1. I nya 1 d och1 e §§ redogörs för hur tillägg räknas fram.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.5. och 8.1.6.

1 d §

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.6.

1 e §

Paragrafen, som är ny, beskriver hur ett eventuellt tillägg från period 3 ska beräknas. Ett tillägg från period 3 är kan vara aktuellt om den genomsnittliga månadsinkomsten under denna period över- stiger den inkomstgräns som definieras i nya 1 f §. Om ett tillägg gjorts för inkomster under period 2 enligt nya 1 d § ska hela det överskjutande beloppet från period 3 också läggas till den bidrags- grundande inkomsten. Om inget tillägg gjorts för inkomster under period 2 ska tillägget från period 3 ta hänsyn till den genomsnittliga inkomsten under period 2. Detta görs genom att det överskjutande beloppet från period 3 minskas med skillnaden mellan den inkomst- gräns som definieras i nya 1 f § och den genomsnittliga inkomsten under period 2. Detta innebär att det överskjutande beloppet från period 3 minskas med ett ”underskott” från period 2. Eftersom det är fråga om eventuella tillägg ska dock det beräknade beloppet be- aktas endast om det överstiger noll kronor.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.6.

363

Författningskommentar

SOU 2021:101

1 f §

Paragrafen, som är ny, beskriver hur den inkomst som ska användas för att beräkna eventuella tillägg ska bestämmas. Den inkomstgräns som ska användas beräknas individuellt för den enskilda försäkrade. Det innebär att för makar beräknas inkomstgränsen till det belopp som innebär att hushållets bidrag skulle vara helt avräknat enbart med hänsyn till den enskilda makans bidragsgrundande inkomst. Inkomst- gränsen beror på storleken på det maximala bostadsbidraget, inklu- sive det enskilda hushållets bidrag till kostnader för bostad. Den del av det maximala bidraget som avser kostnad för bostad ska bestäm- mas med utgångspunkt i den del av det aktuella hushållets faktiska bostadskostnad som ska beaktas enligt 18, 20 och 21 §§ eller 26 och 28 §§. Det är de förhållanden som gäller den månad som bostads- bidraget avser som ska ligga till grund för beräkningen av inkomst- gränsen. Inkomstgränsen ska motsvara den bidragsgrundande inkomst som för den försäkrade skulle innebära ett bostadsbidrag som är exakt noll kronor. Vid bestämmandet av inkomstgränsen ska bortses från 16 respektive 25 §§, det vill säga ingen hänsyn ska tas till att bostads- bidrag som är under 100 kronor inte betalas ut. För makar i hushåll utan barn ska för var och en av dem inkomstgränsen beräknas med utgångspunkt i vilka inkomster som beaktas för ensamstående utan barn enligt 24 §.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.6.

2 §

I paragrafen anges vilka inkomster och vilken förmögenhet som in- går i den bidragsgrundande inkomsten vid beräkning av bostadsbidrag.

Första stycket första punkten kompletteras med hänvisning till de nya 3 a och 3 b §§. Andra punkten tas bort eftersom försäkrade med ett visst överskott i inkomstslaget näringsverksamhet inte ska hand- läggas i det månatliga beräkningssystemet. Tredje punkten och sjätte punkten kompletteras med hänvisning till den nya 4 a § respektive den nya 13 a §.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

364

SOU 2021:101

Författningskommentar

3 a §

Paragrafen är ny. Se kommentaren till 19 kap. 12 a §.

3 b §

Paragrafen, som är ny, motsvarar vad som anges om hur man be- stämmer överskott i inkomstslaget tjänst för bidragsskyldig förälder enligt 19 kap. 12 b §, se kommentaren till den bestämmelsen.

4 a §

Paragrafen, som är ny, reglerar vilka kapitalinkomster som ska ligga till grund för beräkningen av bostadsbidrag. I dag gäller att slutligt bostadsbidrag bestäms efter det att beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 §SFL har meddelats.

I det månatliga beräkningsystemet ska inkomst av kapital, till skill- nad från inkomst av tjänst, beräknas utifrån de uppgifter som har legat till grund för Skatteverkets beslut om slutlig skatt. Om beslut om slutlig skatt inte har fattats under ramtiden ska inkomsten häm- tas från beslut om slutlig skatt som fattats dessförinnan avseende det senast tillgängliga inkomståret. Den framräknade inkomsten ska där- efter fördelas lika med en tolftedel på varje månad inom ramtiden. Om det har fattats ett beslut om slutlig skatt inom ramtiden ska överskottet avseende det senast tillgängliga inkomståret divideras med tolv och ingå med det beloppet för samtliga månader inom ramtiden fram till dess att ett nytt beslut om slutlig skatt fattas av- seende samma inkomstår eller ett senare inkomstår.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.2.

6 §

I paragrafen finns bestämmelser om hur ett hushålls förmögenhet ska beaktas vid bestämmandet av den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag. Ändringen i första stycket innebär att tillägg ska göras med en tolftedel för varje enskild månad inom ramtiden.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.2.

365

Författningskommentar

SOU 2021:101

8 §

Paragrafen anger hur förmögenhet beräknas. Andra stycket ändras på så sätt att förmögenhet ska beräknas per den 31 december som infaller inom ramtiden. Med ramtid avses de tolv första kalendermånaderna enligt 1 a §. Ändringen innebär att den försäkrade inte längre be- höver uppskatta sin förmögenhet kommande årsskifte, det vill säga framåt i tiden. I stycket har ett förtydligande gjorts om att förmögen- heten bestäms med ledning av uppgifter som den försäkrade lämnar. Den sökande ska, i samband med ett årsskifte, vara anmälningsskyl- dig för förändring av förmögenhet som legat till grund för tidigare beräkning av förmögenhet.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.2.

11 §

I paragrafen, som är ny, regleras hur barns inkomst av kapital ska behandlas. Första stycket ändras på så sätt att barns överskott i in- komstslaget kapital ska läggas till den försäkrades inkomst per månad. Ändringen är en följd av införandet av ett månatligt beräknings- system. I stycket förtydligas också att överskottet även fortsättnings- vis ska avse ett år, dvs. utgångspunkten är att inkomsten under ett inkomstår ska beaktas för att sedan enligt 4 a § fördelas med en tolfte- del på vardera månaden under ramtiden. Andra stycket kompletteras med en hänvisning till den nya 4 a §.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.4.

13 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som avses med vissa andra inkomster när det gäller bidragsgrundande inkomst för bostads- bidrag. Första stycket kompletteras med orden ”inkomster beräknade per månad” som en följd av införandet av ett månatligt beräknings- system.

Andra stycket tas bort. Ändringen innebär att nuvarande regel om att sådana studiebidrag, studiestartsstöd och skattefria stipendier som utbetalas under ett år, men som är hänförliga till året därpå, nu ska beaktas vid den tidpunkt de utbetalas. Gällande regel har till-

366

SOU 2021:101

Författningskommentar

kommit för att undvika att en inkomst sent på året, som egentligen inte avser det året, reducerar rätten till bostadsbidrag så pass mycket att en betydande skuld blir oundviklig (se RÅ 2003 ref. 41). I det före- slagna regelverket är kontantprincipen vägledande och konstruktionen innebär ingen risk för skuldsättning i motsvarande situation.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.3.

13 a §

Paragrafen, som är ny, reglerar hur inkomster enligt 13 § ska be- stämmas. I den mån inkomster enligt 13 § första och fjärde punkterna framgår av redovisade uppgifter i sådan arbetsgivardeklaration eller förenklad arbetsgivardeklaration som avses i 26 kap. SFL bör den bidragsgrundande inkomsten bestämmas med ledning av uppgifterna i deklarationerna. Se vidare kommentaren till 3 b §. Merparten av de inkomsttyper som anges i 13 § redovisas inte i arbetsgivardeklaration utan behöver bestämmas med ledning av för Försäkringskassan kända uppgifter eller den försäkrades egna uppgifter. I vilka situationer andra uppgifter ska användas och vilka krav som ska ställas på sådana upp- gifter får även här avgöras i rättstillämpningen.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.3.

15 §

Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om beräkning av bostadsbidrag till barnfamiljer. I andra stycket finns reglering om bostadsbidrag som beräknas utifrån en bidragsgrundande inkomst. Stycket anpassas till det månatliga beräkningssystemet genom att års- beloppen omvandlas till månadsbelopp. Orden ”för en månad” förs in för att förtydliga att det handlar om månadsbelopp.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.5.

367

Författningskommentar

SOU 2021:101

16 §

Paragrafen anger att ett framräknat bostadsbidrag som understiger ett i bestämmelsen angivet belopp inte betalas ut. Paragrafen anpas- sas till det månatliga beräkningssystemet genom att årsbeloppet om- vandlas till månadsbelopp.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.5.

24 §

Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om beräkning av bostadsbidrag till hushåll utan barn. Motsvarande ändringar har gjorts gällande barnfamiljer i 15 §, se kommentaren till den bestämmelsen. De månadsbelopp som anges har avrundats till närmaste hundratal kronor.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.5.

25 §

Se kommentaren till 16 §.

98 kap.

1 §

Paragrafen upplyser om innehållet i 98 kap. Bestämmelsen ändras på sätt att de två strecksatserna med hänvisningar till 2–4 §§ och 5–7 §§ tas bort. Ändringarna är föranledda av att preliminärt bostadsbidrag slopas i det månatliga beräkningssystemet. Bestämmelsen komplet- teras med en ny första strecksats med orden ”bostadsbidrag när barn avlider i 3 §”, vilket är en följdändring med anledning av de borttagna bestämmelserna. En ny andra strecksats som lyder ”avrundning av månadsbelopp i 4 §” läggs till och är också en följdändring på grund av de borttagna paragraferna. I tredje strecksatsen kompletteras hän- visningen med den nya 8 a §.

368

SOU 2021:101

Författningskommentar

4 §

I bestämmelsen anges att preliminärt bostadsbidrag betalas ut som ett månadsbelopp och hur månadsbeloppet ska avrundas. Bestäm- melsen ändras genom att ordet ”Preliminärt” tas bort. Ändringen är en följd av att preliminärt bostadsbidrag avskaffas i det månatliga be- räkningssystemet.

8 §

Paragrafen reglerar när preliminärt bostadsbidrag ska omprövas. Första meningen ändras genom att orden ”Det preliminära bidraget” byts ut mot ordet ”Bostadsbidraget”. Ändringen är en följd av att det preliminära bostadsbidraget avskaffas i det månatliga systemet. Andra meningen tas bort eftersom det i det månatliga systemet med slutliga beslut varje månad inte längre finns anledning att avstå från att ompröva bostadsbidraget om något annat inträffar som påverkar storleken på bidraget i liten utsträckning. I en ny första punkt anges att bostadsbidraget ska omprövas varje månad med beaktande av be- stämmelserna om inkomster inom ramtiden. Av en ny andra punkt följer att om något annat har inträffat, än vad som anges i första punkten, och som påverkar storleken på bostadsbidraget ska bidraget också omprövas. Ändringarna är en följd av att det nya månatliga beräkningssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 8.4.

8 a §

Paragrafen, som är ny, reglerar i vilka situationer bostadsbidraget får räknas om utan föregående underrättelse. Omräkningen görs utan ansökan och får ske både när inkomsten minskar och när inkomsten ökar. Bestämmelsen innebär en möjlighet för Försäkringskassan att göra avsteg från huvudregeln i 25 § FL, som stadgar att innan en myn- dighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Motsvarande bestämmelse finns bland annat i reglerna om bostadstillägg i 103 kap. 3 §.

369

Författningskommentar

SOU 2021:101

I första stycket anges att bostadsbidraget får räknas om utan före- gående underrättelse om den del av månadsinkomsten ändras som utgörs av en uppgift i en sådan arbetsgivardeklaration eller förenklad arbetsgivardeklaration som avses i 26 kap. SFL, en förmån som be- talas ut av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten, studie- medel i form av studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen och studie- startsstöd enligt lagen om studiestartsstöd. Bostadsbidraget får även räknas om vad gäller överskott i inkomstslaget kapital som avses i

97kap. 4 a och 5 §§, pension enligt utländsk lagstiftning, eller avtals- pension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal.

I andra stycket finns en bestämmelse som även möjliggör omräk- ning av bostadsbidrag utan föregående underrättelse om en ändring sker av taxeringsvärde för fastighet som inte är den bidragsberättiga- des permanentbostad.

Av tredje stycket följer att en ny beräkning av bostadsbidraget, vid omräkning med stöd av första och andra styckena, får göras utifrån enbart den ändring som ligger till grund för omräkningen. Det inne- bär att Försäkringskassan inte får göra en ändring utan föregående underrättelse till följd av att några andra förutsättningar för bestäm- mande av bostadsbidraget har ändrats än de som anges i första stycket. Det innebär samtidigt att Försäkringskassan inte måste kontrollera övriga förutsättningar i samband med ett sådant beslut.

Övervägandena finns i avsnitt 8.4.

9 §

I paragrafen anges under vilka förutsättningar betalningsskyldighet ska ändras vid ändring av beslut om skatt, beslut om studiemedel i form av studiebidrag eller beslut om studiestartsstöd.

Ändringarna i första stycket är föranlett av det månatliga systemet med slutliga beslut varje månad. I stycket avses med beslut om skatt samtliga sådana beslut, det vill säga både ett första beslut om skatt för ett beskattningsår och ett beslut om skatt efter omprövning av tidigare beslut om slutlig skatt för ett beskattningsår.

Andra stycket ändras genom att ordet ”slutligt” stryks, vilket är en följd av att det preliminära bostadsbidraget avskaffas i det månat- liga beräkningssystemet.

Övervägandena finns i avsnitt 8.7.

370

SOU 2021:101

Författningskommentar

98 a kap.

Kapitlet, som är nytt, innehåller särskilda bestämmelser för försäkrade som har rätt till bostadsbidrag och har ett överskott i inkomstslaget näringsverksamhet som överstiger ett visst belopp per kalenderår.

Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

1 §

Paragrafen, som är ny, innehåller upplysningar om vilka slags bestäm- melser som finns i kapitlet och i vilka paragrafer dessa är införda.

2 §

I paragrafen, som är ny, regleras vilka bestämmelser om bostads- bidrag som ska gälla för de försäkrade som har ett visst överskott i inkomstslaget näringsverksamhet. För makar gäller att om minst en av dem har sådana inkomster ska bestämmelserna gälla för dem båda. Det innebär att för de försäkrade som avses i bestämmelsen ska mot- svarande äldre bestämmelser om näringsidkare gälla, se vidare kom- mentaren till 3 §.

3 §

I paragrafen, som är ny, anges i vilka fall bestämmelserna i kapitlet ska tillämpas. Av första stycket framgår det att det handlar om fall där en försäkrad under en eller flera månader inom ramtiden har haft överskott i inkomstslaget näringsverksamhet och överskottet uppgår eller förväntas uppgå till minst 6 000 kronor under det kalenderår som någon av de ifrågavarande månaderna med överskott infaller under. Med ramtid avses den i 97 kap. 1 a § definierade ramtiden. Normalt bör det räcka att den försäkrade uppger att hen har eller förväntas ha inkomster på sådant sätt för att bestämmelserna i 98 a kap. ska gälla. I vissa situationer kan det, oberoende av om den försäkrade har läm- nat några uppgifter eller inte, finnas fog för Försäkringskassan att göra en prövning av om bestämmelserna i denna paragraf är uppfyllda.

I andra stycket redogörs för att bestämmelserna i kapitlet inte ska gälla om inte överskottet uppgår till minst 6 000 kronor under ett

371

Författningskommentar

SOU 2021:101

kalenderår och att ett sådant mindre överskott inte heller ska beaktas vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten.

4 §

Paragrafen, som är ny, reglerar grundläggande principer för bostads- bidraget. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller enligt bestämmel- sen i 95 kap. 4 § SFB i lydelse 2021:586.

5 §

I paragrafen, som är ny, anges vilka inkomster och vilken förmögen- het som ingår i den bidragsgrundande inkomsten vid beräkning av bostadsbidrag. Bestämmelserna motsvarar vad som gäller enligt de äldre bestämmelserna i 97 kap. 2 § SFB.

6 §

I paragrafen, som är ny, anges att den bidragsgrundande inkomsten ska avse samma kalenderår som bostadsbidraget och ska anses vara lika fördelad på varje månad under kalenderåret. Bestämmelsen mot- svarar vad som gäller enligt den äldre bestämmelsen i 97 kap. 3 § SFB.

7 §

I paragrafen, som är ny, regleras hur överskott och underskott av näringsverksamhet ska behandlas vid bestämmande av den bidrags- grundande inkomsten för bostadsbidrag. Bestämmelserna motsvarar vad som gäller enligt de äldre bestämmelserna i 97 kap. 4 § SFB.

8 §

Paragrafen, som är ny, reglerar när tillägg för sökandens och barns förmögenhet ska göras vid bestämmandet av den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag. Bestämmelserna motsvarar vad som gäller enligt de äldre bestämmelserna i 97 kap. 6 § SFB.

372

SOU 2021:101

Författningskommentar

9 §

Iparagrafen, som är ny, anges hur förmögenhet ska beräknas. Bestäm- melserna motsvarar vad som gäller enligt de äldre bestämmelserna i 97 kap. 8 § SFB.

10 §

I paragrafen, som är ny, regleras hur barns inkomst av kapital ska behandlas. Bestämmelserna motsvarar vad som gäller enligt de äldre bestämmelserna i 97 kap. 11 § SFB.

11 §

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om vad som avses med vissa andra inkomster när det gäller bidragsgrundande inkomst för bostadsbidrag. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller enligt den äldre bestämmelsen i 97 kap. 13 § SFB.

12 §

Paragrafen, som är ny, innehåller grundläggande bestämmelser om be- räkning av bostadsbidrag till barnfamiljer. Paragrafen motsvarar vad som gäller enligt bestämmelserna i 97 kap. 15 § SFB i lydelse 2021:586.

13 §

Paragrafen, som är ny, innehåller grundläggande bestämmelser om beräkning av bostadsbidrag till hushåll utan barn. Bestämmelsen mot- svarar vad som gäller enligt de äldre bestämmelserna i 97 kap. 24 § SFB.

14 §

I paragrafen, som är ny, anges att ett framräknat bostadsbidrag som understiger ett i bestämmelsen angivet belopp inte betalas ut. Bestäm- melsen motsvarar vad som gäller enligt de äldre bestämmelserna i 97 kap. 16 och 25 §§ SFB.

373

Författningskommentar

SOU 2021:101

15 §

I paragrafen, som är ny, anges att preliminärt bostadsbidrag beräknas efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst för att så nära som möjligt motsvara det slutliga bostadsbidraget. Bestämmelsen mot- svarar vad som gäller enligt den äldre bestämmelsen i 98 kap. 2 § SFB.

16 §

I paragrafen, som är ny, regleras hur preliminärt bostadsbidraget be- talas ut och avrundas. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller enligt den äldre bestämmelsen i 98 kap. 4 § SFB.

17 §

Paragrafen, som är ny, reglerar fastställande av slutligt bostadsbidrag. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller enligt den äldre bestämmel- sen i 98 kap. 5 § SFB.

18 §

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om avstämning mellan preliminärt och slutligt bostadsbidrag. Bestämmelserna motsvarar vad som gäller enligt de äldre bestämmelserna i 98 kap. 6 § SFB.

19 §

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om tillägg och avdrag om det preliminära bostadsbidraget understiger respektive överstiger det slutliga bidraget. Bestämmelserna motsvarar vad som gäller enligt de äldre bestämmelserna i 98 kap. 7 § SFB.

20 §

I paragrafen, som är ny, anges att preliminärt bostadsbidrag ska om- prövas under de i paragrafen angivna förutsättningarna. Detta mot- svarar vad som gäller enligt den äldre bestämmelsen i 98 kap. 8 § SFB.

374

SOU 2021:101

Författningskommentar

21 §

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om omprövning av slutligt bostadsbidrag vid ändrade förhållanden. Bestämmelserna mot- svarar vad som gäller enligt de äldre bestämmelserna i 98 kap. 9 § SFB.

101 kap.

9 §

Paragrafen innehåller en bestämmelse om samordning av bostads- tillägg och bostadsbidrag. Bestämmelsen anpassas till det månatliga systemet i bostadsbidraget gällande försäkrade som har ett visst över- skott i inkomstslaget näringsverksamhet och som ska handläggas enligt reglerna i nya 98 a kap.

102 kap.

8 §

Paragrafen reglerar hur överskott av näringsverksamhet ska beräknas i bostadstillägget. Ändringen är föranledd av att personer som har ett visst överskott av näringsverksamhet inte ska handläggas i det månatliga systemet utan enligt bestämmelserna i nya 98 a kap.

103 kap.

3 §

Paragrafen reglerar i vilka situationer bostadstillägget får räknas om utan föregående underrättelse. I andra stycket läggs en ny andra streck- sats till som hänvisar till det månatliga bostadsbidraget i 98 kap. Den nya strecksatsen möjliggör att bostadstillägget får räknas om utan föregående underrättelse även när ändring sker av bostadsbidraget i det månatliga systemet. I en ny tredje strecksats, som motsvarar den andra strecksatsen i nuvarande bestämmelse, ändras hänvisningen till att gälla preliminärt bostadsbidrag i nya 98 a kap. Ändringen är för- anledd av att bostadsbidraget till ett hushåll där en försäkrad, eller vad gäller makar, i vart fall en av makarna, har ett visst överskott av

375

Författningskommentar

SOU 2021:101

näringsverksamhet inte ska handläggas i det månatliga systemet utan enligt bestämmelserna i nya 98 a kap. Ändringen innebär att bostads- tillägget får räknas om utan föregående underrättelse när ändring sker av preliminärt bostadsbidrag i 98 a kap.

103 d kap.

9 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om samordning av bostadstillägg och bostadsbidrag. I första stycket tas ordet ”preliminärt” bort i hän- visningen till 98 kap. och stycket kompletteras med en hänvisning till preliminärt bostadsbidrag i 98 a kap. Ändringarna är föranledda av det månatliga systemet samt att bestämmelserna om preliminärt och slutligt bostadsbidrag ska gälla avseende bostadsbidrag till hushåll där i vart fall en försäkrad har ett visst överskott av näringsverksam- het. I andra stycket görs följdändringar med anledning ändringarna i första stycket.

103 e kap.

3 §

Paragrafen reglerar när boendetillägget får räknas om utan föregående underrättelse. I andra stycket läggs en ny andra strecksats till som hän- visar till det månatliga bostadsbidraget i 98 kap. Den nya strecksatsen möjliggör att boendetillägget får räknas om utan föregående under- rättelse även när ändring sker av bostadsbidraget i det månatliga syste- met. I en ny tredje strecksats, som motsvarar den andra strecksatsen i nuvarande bestämmelse, ändras hänvisningen till att gälla preliminärt bostadsbidrag i nya 98 a kap. Ändringen är föranledd av att bostads- bidraget till ett hushåll där en försäkrad har ett visst överskott av näringsverksamhet inte ska handläggas i det månatliga systemet utan enligt bestämmelserna i det nya 98 a kap. Ändringen innebär att bo- endetillägget får räknas om utan föregående underrättelse när ändring sker av preliminärt bostadsbidrag i 98 a kap.

376

SOU 2021:101

Författningskommentar

108 kap.

9 §

Paragrafen handlar om återbetalning av bland annat preliminärt bo- stadsbidrag efter att årlig avstämning gjorts. I första stycket ändras hänvisningen gällande bostadsbidraget med anledning av att 98 kap. 6 § SFB upphävs. Ändringen är föranledd av att det preliminära bo- stadsbidraget avskaffas i det månatliga systemet och motsvarande bestämmelser förs in i det nya 98 a kap. som ska gälla för försäkrade som har ett visst överskott av näringsverksamhet. Strikt återbetal- ningsskyldighet blir aktuell om ett preliminärt bostadsbidrag har betalats ut och beloppet inte överensstämmer med det belopp som slutligen fastställs. Det är alltså bara i dessa situationer som undantag från 108 kap. 2 § ska göras.

18 §

I paragrafen klargörs att ränta inte ska beräknas på sådan avgift som utgår vid återbetalning efter avstämning mellan bland annat prelimi- närt och slutligt bostadsbidrag.

Hänvisningen till 98 kap. 7 § tas bort eftersom paragrafen upp- hävs. En motsvarande bestämmelse förs in i det nya 98 a kap. Änd- ringen är en följd av att preliminärt bostadsbidrag avskaffas i det månatliga systemet.

20 §

I paragrafen klargörs att dröjsmålsränta inte ska tas ut på den avgift som ska betalas om avstämningen mellan bland annat preliminärt och slutligt bostadsbidrag leder till att vad som erhållits för mycket ska återbetalas. Se vidare kommentaren till 18 §.

377

Författningskommentar

SOU 2021:101

110 kap.

48 §

Paragrafen innebär att även bidragsskyldiga för underhållsstöd, som i den egenskapen inte faller in under begreppet försäkrad i SFB, om- fattas av de allmänna reglerna om anmälningsskyldighet i 110 kap. 46 och 47 §§ i fråga om sådana ändrade förhållanden som påverkar rätten till anstånd eller omfattningen av anståndet när anstånd är be- viljat. Ändringen innebär en utvidgning av tillämpningsområdet till att gälla ändrade förhållanden som påverkar betalningsskyldigheten, det vill säga inkluderat rätten till anstånd och omfattningen av anstån- det när anstånd är beviljat. Ändringen är föranledd av att den bidrags- skyldiga föräldern i det nya månatliga underhållsstödssystemet be- höver lämna uppgifter inte endast i anståndsärenden.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

113 kap.

2 §

Paragrafens första stycke upplyser om att 113 kap., som handlar om ändring, omprövning och överklagande av beslut, har en generell regler- ing och en kompletterande specialreglering.

I andra stycket första strecksatsen anges att beslut i ärenden om betalningsskyldighet enligt 19 kap., ska omfattas av bestämmelserna i första stycket. Strecksatsen kompletteras med nya 19 a kap. Komplet- teringen innebär att beslut om bidragsskyldigas betalningsskyldighet enligt 19 a kap. likställs med beslut om förmåner enligt SFB i fråga om ändring, omprövning och överklagande av beslut.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Enligt första punkten ska lagändringen träda i kraft den 1 januari 2024. Av andra punkten första meningen framgår att de nya bestäm- melserna tillämpas första gången ifråga om underhållsstöd och betal- ningsskyldighet som avser februari 2024. Regleringen innebär att Försäkringskassan i pågående ärenden om underhållsstöd och betal- ningsskyldighet inte behöver göra en omräkning av beslut förrän den

378

SOU 2021:101

Författningskommentar

tidpunkt då omräkning enligt äldre bestämmelser ändå skulle ha gjorts. Av andra meningen följer att om utfyllnadsbidrag eller betalnings- belopp bestäms för barnet för första gången i januari 2024 eller om det i december 2023 inte var bestämt något utfyllnadsbidrag eller be- talningsbelopp för barnet ska de nya bestämmelserna, oberoende av vad som regleras i första meningen, tillämpas från och med ikraft- trädandet.

Övervägandena finns i avsnitt 8.10.

10.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall

3 a §

I paragrafen regleras i vilka fall ersättning, som kan utgå till dem som har steriliserats mot sin vilja eller på någon annans initiativ, ska undan- tas vid beräkningar som är relaterade till förmögenhet. Paragrafen kompletteras med hänvisning till nya 98 a kap. 8 och 9 §§ SFB.

10.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

2 kap.

8 c §

Paragrafen reglerar Försäkringskassans direktåtkomst till vissa upp- gifter i beskattningsdatabasen hos Skatteverket. Enligt bestämmelsen får Försäkringskassan ha sådan direktåtkomst, om uppgifterna be- hövs i ett ärende om betalningsskyldighet för en bidragsskyldig för- älder enligt 19 kap. SFB, bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst enligt 26 kap. SFB eller beräkning av bostadsbidrag enligt 97 kap. SFB.

Kompletteringarna i första stycket första och tredje punkterna inne- bär att Försäkringskassan även får ha direktåtkomst till beskattnings- databasen, om uppgifterna behövs i ett ärende om beräkning av underhållsstöd enligt 18 kap., beräkning betalningsskyldighet för en

379

Författningskommentar

SOU 2021:101

bidragsskyldig förälder enligt nya 19 a kap. och beräkning av bostads- bidrag enligt nya 98 a kap. SFB.

Övervägandena finns i avsnitten 8.8.

10.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:466) om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m.

för neurosedynskadade

2 §

I paragrafen regleras hur vissa tillgångar för den som enligt regerings- beslut fått ersättning för fosterskador som antas orsakade av de i Sverige sålda läkemedlen Neurosedyn eller Noxodyn ska undantas vid beräkningar som är relaterade till förmögenhet. Paragrafen kom- pletteras med hänvisning till nya 98 a kap. 8 och 9 §§ SFB.

10.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken

3 kap.

8 §

I paragrafen finns övergångsbestämmelsen om tidigare beaktade uppskovsavdrag vid realisationsvinstbeskattningen för bidragsskyl- diga för underhållsstöd. Bestämmelsen kompletteras med nya 19 a kap. 10 § SFB.

380