Beslut vid regeringssammanträde den 7 oktober 2021
Regeringen beslutade den 22 oktober 2020 kommittédirektiv om införande av nya uppgiftsskyldigheter för betaltjänstleverantörer (dir. 2020:106).
Den särskilda utredaren får nu i uppdrag att även klargöra Skatteverkets möjligheter att använda de uppgifter som samlas in för att skickas till Europeiska kommissionens elektroniska system, Cesop, för att tillgodose behovet i myndighetens egen verksamhet. Utredaren ska ta ställning till om det är lämpligt att Skatteverket får använda uppgifterna på detta sätt och om Skatteverkets möjligheter att använda uppgifterna bör utvidgas samt lämna författningsförslag.
Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 31 maj 2022.
Under våren 2020 beslutades inom EU om ett nytt direktiv inom mervärdesskatteområdet, rådets direktiv (EU) 2020/284 av den 18 februari 2020 om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller införandet av vissa krav för betaltjänstleverantörer samt en kompletterande förordning, rådets förordning (EU) 2020/283 av den 18 februari 2020 om ändring av förordning (EU) nr 904/2010 vad gäller åtgärder för att stärka det administrativa samarbetet för att bekämpa mervärdesskattebedrägeri. Direktivet och förordningen ska börja tillämpas den 1 januari 2024.
Ändringsdirektivet innebär att en ny skyldighet ska införas för betaltjänstleverantörer. Skyldigheten innebär att betaltjänstleverantörer ska redovisa uppgifter om vissa gränsöverskridande betalningstransaktioner som de genomför.
Uppgifterna ska redovisas till Skatteverket som ska överföra dessa till ett centralt elektroniskt system inom EU, kallat Cesop. Förordningsändringarna innehåller administrativa regler för hur insamlingen och hanteringen av uppgifter ska gå till.
Syftet med den nya uppgiftsskyldigheten är att bekämpa mervärdsskattebedrägerier.
Av förordningen framgår att tillgång till uppgifterna i Cesop ges i syfte att upptäcka och utreda mervärdesskattebedrägerier.
Det är alltså inte möjligt för Skatteverket att få tillgång till uppgifterna i Cesop för andra syften. I ändringsförordningen ges möjlighet för medlemsstaterna att lagra de uppgifter som samlas in från betaltjänstleverantörerna nationellt. Det är inte klarlagt för vilka syften Skatteverket får använda dessa nationellt lagrade uppgifter. Uppgifterna skulle kunna vara användbara för Skatteverket som underlag för skattekontroll. En förutsättning för att de nationellt insamlade uppgifterna ska få användas för att tillgodose Skatteverkets behov i den egna verksamheten är att denna användning är förenlig med bl.a.
EU-regleringen i fråga liksom den dataskyddsrättsliga regleringen på området och att det inte finns något annat hinder. En sådan användning måste dessutom anses lämplig.
Utredaren ska i arbetet beakta behovet av skydd för den personliga integriteten och under arbetets gång göra en integritetsanalys.
. klargöra Skatteverkets möjligheter att använda de uppgifter som samlas in för att skickas till Cesop för att tillgodose behov i myndighetens egen verksamhet,
. ta ställning till om det är lämpligt att Skatteverket använder uppgifterna på detta sätt samt om det är lämpligt att utvidga Skatteverkets möjligheter att använda uppgifterna, och
. lämna de författningsförslag som krävs för att medge sådan användning.
Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 31 maj 2022.
(Finansdepartementet)