I2022/ 00237 Till riksdagen
Svar på fråga 2021/22:938 av Maria Malmer Stenergard (M)
Proportionerlig kompensation för elkostnader
Maria Malmer Stenergard har frågat mig om jag avser säkerställa att förslaget om elpriskompensation blir proportionerligt i förhållande till elkonsumenternas faktiska kostnader.
Maria Malmer Stenergard hänvisar till den elpriskompensation som regeringen den 20 januari 2022 presenterade detaljerna kring. Många hushållskunder har drabbats av högre elpriser under hösten och vintern, som en effekt främst av höga elpriser på kontinenten till följd av höga priser på främst naturgas. Syftet med elpriskompensationen är att mildra konsekvenserna av dessa högre elpriser. Den föreslagna modellen för kompensation är utformad som en trappa där lägsta trappsteget ligger på en förbrukningsnivå om 700 kWh per månad, där kunden kommer få en kompensation på 100 kr per månad under perioden december 2021–februari 2022. Det högsta trappsteget ligger på en förbrukningsnivå från 2 000 kWh per månad och uppåt där kunden kommer att få 2 000 kronor per månad, alltså totalt 6 000 kronor.
Elpriskompensationen träffar främst småhus, radhus och villor samt vissa lägenheter där förbrukningen har varit hög. Det främsta skälet till att kompensationen baseras på förbrukning och inte kostnad är att regeringen snabbt vill få ett system på plats som är enkelt för berörda aktörer att administrera, och som i slutändan leder till att hushållen snabbare kan få del av ersättningen. Vi vill undvika situationer där individer hamnar i ekonomiskt trångmål idag och får stöd först efter sommaren. En lösning som bygger på kostnad skulle ta längre tid att få på plats och vara svårare att administrera. En kompensation som bygger på elförbrukning kommer i många fall också träffa dem som har en hög kostnad för elen.
Som Maria Malmer Stenergard noterar riktar sig stödet även till hushåll i norra Sverige som har fått högre elräkningar, även om priserna har varit betydligt lägre i elprisområde 1 och 2 än prisområde 3 och 4. Hushållen i norra Sverige beräknas få del av en mindre del av det totala stödet, cirka 15 procent. Regeringen vill att hela landet omfattas.
Jag vill i sammanhanget också poängtera att detta är en exceptionell åtgärd i ett exceptionellt läge. Regeringen jobbar samtidigt med en bred palett av åtgärder som på medelkort och lång sikt ämnar att stärka svensk elmarknad, i fråga om bl.a. nätutbyggnad, kapacitetshantering och främjande av ny elproduktion. Jag vill slutligen poängtera behovet och vikten av energieffektiviseringsåtgärder för såväl hushåll som offentliga och kommersiella fastigheter, en fråga som Statens energimyndighet jobbar aktivt med genom kunskapsförmedling, finansiella stöd och forskning. Detta kan avsevärt minska kostnader för elförbrukning samtidigt som det är en bra för klimatet.
Stockholm den 9 februari 2022
Khashayar Farmanbar