S2022/00487 Socialdepartementet Socialministern Till riksdagen
Svar på fråga 2020/21:874 av Marcus Wiechel (SD)
Språkkrav inom äldreomsorgen
Marcus Wiechel har frågat mig hur jag ser på nationella språkkrav inom äldreomsorgen och om de kan förvänta sig att jag verkar för att det införs språkkrav.
Inledningsvis vill jag slå fast att den som arbetar inom äldreomsorgen självklart behöver ha goda kunskaper i det svenska språket. Det är arbetsgivarens ansvar att säkerställa att anställd personal har de kunskaper och kvalifikationer som krävs för att möta de äldres behov. Språkkunskaper och förmåga att kommunicera både muntligt och skriftligt är en grundförutsättning för att personalen ska kunna utföra arbetet inom äldreomsorgen på ett säkert sätt. I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) finns också rekommendationer om personalens grundläggande kunskaper inom kommunikation.
För att höja kompetens och kvalitet inom äldreomsorgen har regeringen bland annat beslutat om att yrket undersköterska ska regleras genom en skyddad yrkestitel. Den nya lagstiftningen ska börja tillämpas från 1 juli 2023 och innebär att det krävs ett av Socialstyrelsen utfärdat bevis för att få använda yrkestiteln. Grunden för att få ett sådant bevis kommer att vara utbildningsinnehållet i gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram eller yrkespaket för undersköterska i komvux, vilket bland annat innefattar kurser i svenska och svenska som andra språk. Den nya regleringen kommer därmed att bidra till att undersköterskor har de språkkunskaper som krävs för att utföra arbetsuppgifter inom vård- och omsorg.
Den 22 december 2021 beslutade regeringen också om en lagrådsremiss om fast omsorgskontakt i hemtjänsten. Förslaget innebär att äldre med hemtjänst ska tilldelas en särskilt utpekad undersköterska som ska ha huvudansvaret för hans eller hennes omsorg. Även för denna reglering har den skyddade yrkestiteln stor relevans.
Stockholm den 2 februari 2022
Lena Hallengren