Svar på fråga 2021/22:703 av Markus Wiechel (SD)
Nedtagna trygghetskameror i utsatta områden

Markus Wiechel har frågat mig vad jag avser att göra för att trygghetskameror inte ska monteras ned i utsatta områden och om man kan förvänta sig åtgärder mot bakgrund av uppgifter om nedmonterade kameror.

Kamerabevakning fyller en viktig funktion för att öka tryggheten på utsatta platser och bekämpa brott. Regeringen har därför under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att förenkla användningen av kamerabevakning.

Kamerabevakningslagen trädde i kraft 2018. Genom den stärktes skyddet för den personliga integriteten samtidigt som möjligheterna till kamerabevakning förbättrades. Regeringen har därefter fortsatt arbetet med att underlätta användningen av kamerabevakning. Genom en lagändring den 1 januari 2020 togs tillståndskravet bort helt och hållet för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket. Dessa myndigheter får nu själva bedöma när det finns förutsättningar och är motiverat att sätta upp kameror på gator och torg.

Den 1 augusti 2020 togs tillståndskravet bort även för kamerabevakning i kollektivtrafiken, på flygplatser och i apotek. Regeringens arbete har således på ett påtagligt sätt förenklat möjligheterna till kamerabevakning genom att tillståndskravet för en rad aktörer har avskaffats.

Polismyndigheten utgår från verksamhetsmässiga behov när de bedömer var och när kameror ska sättas upp. Enligt Polismyndigheten är inriktningen att särskilt utsatta områden ska prioriterats vid etablering av fast kamerabevakning. I dag har Polismyndigheten över 400 fast installerade kamerapunkter på ungefär 50 olika platser fördelade i alla sju polisregioner. Det finns också 270 kameror för tillfällig kamerabevakning som man snabbt kan flytta till olika platser utifrån olika behov och problembilder.

I budgetpropositionen för 2022 har regeringen föreslagit att Polismyndigheten ska tillföras en permanent ramökning med 400 miljoner kronor per år fr.o.m. 2022 för att öka myndighetens tekniska förmåga. Medlen ska bland annat användas till att utveckla myndighetens kamerabevakning – både fasta och kroppsburna kameror. Regeringens förslag till långsiktig satsning på utvecklad teknisk förmåga bygger på Polismyndighetens behovsbedömning och kommer möjliggöra en fyrdubbling av det fasta kamerabeståndet och ytterligare 9 000 kroppsburna kameror.

Poängen med kamerabevakning är emellertid inte bara att köpa och sätta upp kameror. Det handlar om att bygga upp en kapacitet att omhänderta och effektivt utnyttja det material som kommer in via kamerorna. Det kräver långsiktighet.

Stockholm den 19 januari 2022

Morgan Johansson