U2021/04817 Utbildningsdepartementet Utbildningsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:584 av Gudrun Brunegård (KD)
Utbildning till ämneslärare i matematik, NO och teknik

Gudrun Brunegård har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen är villiga att vidta för att de arbetsintegrerande, kompletterande och pedagogiska utbildningsprogram som har god framgång ska kunna fungera som modell för andra lärarutbildningar och därmed bidra till ett ökat antal yrkesskickliga lärare, vilket är grunden för en skola med större likvärdighet.

Regeringen har gjort en särskild satsning på arbetsintegrerad lärarutbildning genom att fördela medel och ge elva lärosäten i uppdrag att genomföra sådan utbildning. Utöver denna satsning erbjuder flera lärosäten arbetsintegrerad lärarutbildning och kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Detta görs exempelvis inom satsningen på vidareutbildning av obehöriga lärare och förskollärare (VAL) och inom den KPU inriktad på att få fler kvalificerade lärare med inriktning främst mot matematik, naturorienterande ämnen, teknik och språk som Luleå tekniska universitet anordnar i samverkan med stiftelsen Teach for Sweden. För den senare får lärosätet särskilda statliga medel för att anordna KPU-utbildningen, medan Teach for Sweden får statliga medel för att rekrytera studenter och anordna en ledarskapsutbildning.

En annan satsning för att möjliggöra för akademiker att ställa om till läraryrket är KPU för personer med en forskarexamen, som i första hand ges för sökande med ämneskunskaper i något av ämnena matematik, biologi, kemi, fysik eller teknik. Detta är inte en arbetsintegrerad lärarutbildning utan studenterna läser istället utbildningen under ett år med förhöjd studietakt. Den som antas till utbildning kan ansöka om ett utbildningsbidrag på 25 000 kronor per månad under utbildningen. Regeringen har också i budgetpropositionen för 2022 föreslagit att särskilda medel avsätts för en försöksverksamhet med en kortare KPU för akademiker som leder till grund- eller ämneslärarexamen för personer som redan har relevanta ämneskunskaper. Regeringen genomför alltså flera satsningar för att skapa fler vägar till läraryrket.

Förutom de specifika satsningarna som nämns ovan har det också genomförts en omfattande utbyggnad av lärar- och förskollärar-utbildningarna, inklusive KPU. För att ytterligare öka möjligheterna för att ställa om till lärare, har regeringen beslutat att studenter vid KPU som leder till ämneslärarexamen ska kunna få studiemedel med en högre bidragsdel. Regeringen har också infört olika möjligheter för huvudmän att få stöd för att obehöriga lärare ska få möjlighet att delta i kompetenshöjande insatser, som t.ex. tidigare nämnda VAL samt lärarlyftet.

För att få fler sökande till lärarutbildningarna är det centralt att öka läraryrkets attraktivitet. I denna fråga har huvudmännen som arbetsgivare ett stort ansvar. Samtidigt har regeringen genomfört flera insatser för att stärka läraryrkets attraktivitet och för att få fler att vilja bli och förbli lärare. Det har gett resultat. Lärarna är mer nöjda med sitt yrke och upplever själva att läraryrkets status har ökat (TALIS 2018 En studie om lärares och rektorers arbete i grund- och gymnasieskolan Delrapport 1) och som Skolverkets senaste lärarprognos visar har både antalet och andelen behöriga lärare ökat. För att ytterligare öka läraryrkets attraktivitet och utveckla undervisningens kvalitet så har regeringen i budgetpropositioner avsatt medel för inrättandet av ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Ett sådant program har som syfte att lärare och förskollärare får bättre förutsättningar för att utvecklas i sin profession och att utveckla sin undervisning.

Jag delar Gudrun Brunegårds uppfattning om att allt börjar med bra lärare. Det absolut viktigaste för att svenska elevers kunskapsresultat ska fortsätta höjas är fler utbildade och skickliga lärare som bedriver undervisning av hög kvalitet. Det är glädjande att Skolverkets senaste lärarprognos visar på att behovet av lärare sjunker, men det behövs fortfarande fler lärare till skolor i hela landet.


För att få in fler lärare i skolan är det viktigt att det inte bara finns fler utbildningsplatser utan att det också finns olika vägar till läraryrket som passar individer med olika utbildningsbakgrund och i olika skeden i livet.

Med de olika satsningarna som gjorts skapar vi förutsättningar för detta. Regeringen kommer fortsätta att följa upp och utvärdera de satsningar som har gjorts för att avgöra vilka ytterligare insatser som behövs.

Stockholm den 21 december 2021

–

Anna Ekström