Svar på fråga 2021/22:45 av Barbro Westerholm (L)
Behandling av depressioner

Barbro Westerholm har frågat mig om vad jag och regeringen avser att göra för att behandlingen av depressioner ska kunna följa Socialstyrelsens riktlinjer om tillgång till psykoterapi vid depression.

Inledningsvis vill jag framföra att jag delar Barbro Westerholms åsikt att behandling ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet. Det förutsätter att behandling och vårdåtgärder har sin utgångspunkt från individen och Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Oavsett individens ålder behöver vi motverka undvikbar polyfarmaci och överförskrivning av läkemedel eftersom det ökar risken för oönskade läkemedelsinteraktioner och läkemedelsorsakade inläggningar. Regeringen har därför tagit en rad beslut för att stärka uppföljningen av läkemedelsbehandlingar. Ett sådant beslut är att införa den nationella läkemedelslistan. Den nationella läkemedelslistan ska ge förskrivare bättre verktyg att följa upp läkemedelsbehandling, vilket skapar förutsättningar för minskad överförskrivning. Läkemedelslistan är, tillsammans med den nationella läkemedelsstrategin (NLS), viktiga åtgärder för att nå målet om rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle.

Alla regioner utom fyra uppger idag att de har brist på psykologer. Det är även åtta regioner som uppger att det är brist på psykoterapeuter. Det är dock glädjande att antalet psykologer sysselsatta i hälso- och sjukvården per 100 000 invånare ökade med 7 procent under perioden 2014 till 2018. Regeringen arbetar kontinuerligt för att säkra den långsiktiga tillgången till hälso- och sjukvårdens samtliga personalkategorier. Det Nationella vårdkompetensrådet inrättades 1 januari 2021 och ska bidra till en god planering av vårdens kompetensförsörjning. Rådets uppdrag är att göra bedömningar av kompetensbehoven och att stödja och åstadkomma samverkan om kompetensförsörjningsfrågor på nationell och regional nivå. Regeringen ser det Nationella vårdkompetensrådet som en viktig pusselbit för att säkra den långsiktiga tillgången till psykologer, psykoterapeuter och andra legitimerade yrkesgrupper i hälso- och sjukvården.

Därutöver satsar regeringen cirka 3 miljarder per år på utvecklingen till en god och nära vård. Av dessa medel går 200 miljoner till att utveckla funktionen fast läkarkontakt i primärvården. En fast läkarkontakt i primärvården ska bland annat stärka förskrivande läkares möjlighet att tillsammans med patienten följa upp läkemedelsbehandling. Äldre personer kommer även att gynnas av regeringens satsning på psykisk ohälsa, vilken jag exempelvis beskrivit i mitt svar på riksdagsfråga 2020/21:1260 Beredskap för ökad psykisk ohälsa. I svaret framgår att regeringen i år satsar cirka 2,2 miljarder kronor på psykisk ohälsa, varav regioner och kommuner får en förstärkning på 1,68 miljarder.

Sammanfattningsvis ser jag och regeringen hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning som en fortsatt angelägen fråga för att säkerställa en kvalitativ, patientsäker och effektiv hälso- och sjukvård.

Stockholm den 6 oktober 2021

Lena Hallengren