Svar på fråga 2021/22:283 av Roger Haddad (L)
Specialinriktade program i gymnasieskolan
Roger Haddad har frågat mig om vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att det ska bli lättare att erbjuda fler inriktningar inom specialutformade program och för att Skolverkets arbete med ämnesplanerna bättre håller aktualitet.
Till att börja med kan jag konstatera att specialutformade program avvecklades av Alliansregeringen för över tio år sedan i samband med reformen av gymnasieskolan 2011. I det betänkande som låg till grund för reformen, Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27), konstaterades bl.a. att den lokala friheten hade lett till bristande likvärdighet och en otydlighet om vad utbildningar leder till. Utredaren angav vidare att specialutformade program ofta inrättades i konkurrenssyfte för att locka till sig elever. Utredaren beskrev den dåvarande situationen som präglad av en mycket stark producentstyrning i stället för att gymnasieskolan genomförde ett uppdrag som formuleras av den statliga politiska nivån. Det innebar, enligt utredaren, att förutsättningarna att genomföra en nationell skolpolitik hade försvagats. Efter dialog med berörda branscher konstaterade utredaren att den dåvarande profileringen av utbildningar, i konkurrens om elever, inte svarade mot branschernas behov.
I propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) konstaterade även regeringen att det stora utbudet av utbildningar kan bidra till att elever, föräldrar och avnämare har svårt att både förstå vad olika utbildningar leder till och bedöma vad eleven kan efter utbildningen. Samtidigt framhöll den dåvarande regeringen vikten av en viss flexibilitet för anpassning till lokala och regionala behov. Mot bl. a. den bakgrunden beslutade riksdagen att specialutformade program skulle avskaffas och ersättas av en möjlighet för huvudmän att ansöka om nationellt kvalitetssäkrade särskilda varianter. Den ordning som infördes 2011 innebär att Statens skolverk granskar ansökningar om särskilda varianter. Om det är en enskild huvudman som ansöker är även Statens skolinspektion inblandad i processen. Några ändringar när det gäller möjligheten för huvudmän att ansöka om lokala avvikelser från vad som annars gäller är inte planerade.
Jag delar Roger Haddads uppfattning att det är angeläget att innehållet i gymnasieskolans utbildningar uppdateras i takt med utvecklingen. Skolverket ska enligt sin instruktion utforma och kontinuerligt utveckla ämnesplaner. Skolverket ansvarar vidare för de nationella programråden för gymnasial yrkesutbildning. Jag anser att dessa råd är viktiga forum för att myndigheten med hjälp av branscherna ska kunna följa behovet av utveckling av olika yrkesutbildningar.
Regeringen beslutade nyligen propositionen Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper (prop. 2021/22:36) med förslag till ändringar i betygsystemet. Bland annat föreslås att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskolan. Syftet med förändringarna är att betygen i framtiden bättre ska spegla elevers kunskaper och främja deras kunskapsutveckling. Skolverket genomför därför en omfattande översyn av samtliga ämnesplaner för gymnasieskolan och jag erfar att myndigheten diskuterar behovet av uppdatering av innehållet i ämnesplanerna med berörda branscher.
Stockholm den 3 november 2021
Anna Ekström