Svar på fråga 2021/22:252 av Karin Rågsjö (V)
Behandlingsalternativ inom psykiatrin utifrån aktuell kunskap

Karin Rågsjö har frågat mig vad jag avser att göra för att öka utbudet av olika terapeutiska behandlingar i syfte att minska köerna samt vad jag avser att göra för att människor faktiskt ska erbjudas behandlingsmetoder som utgår från aktuellt kunskapsläge.

Psykisk ohälsa är ett prioriterat område, som både handlar om att arbeta hälsofrämjande och att verka för att patienter erbjuds kunskapsbaserade och individanpassade åtgärder. Inledningsvis kan konstateras att det finns en stor motiverad medicinsk användning av antidepressiva läkemedel. Behandlande läkare har ansvar för att i varje enskilt fall göra en bedömning utifrån den enskilde patientens behov. Även tillgång till kvalitetssäkrade terapeutiska behandlingsmetoder utgör en avgörande del i vårdens insatser för personer med psykisk ohälsa. Kognitiv beteendeterapi lyfts fram som standardbehandling vid medelsvår depression i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Det är glädjande att antalet psykologer sysselsatta i hälso- och sjukvården per 100 000 invånare ökat med 7 procent under perioden 2014 till 2018. Men trots ökningen uppger alla regioner utom fyra uppger att de har brist på psykologer. Det är även åtta regioner som uppger att det är brist på psykoterapeuter. Regeringen arbetar därför kontinuerligt med den långsiktiga tillgången till hälso- och sjukvårdens samtliga personalkategorier. Det Nationella vårdkompetensrådet inrättades 1 januari 2021 och ska bidra till en god planering av vårdens kompetensförsörjning. Regeringen ser det Nationella vårdkompetensrådet som en viktig pusselbit för att säkra den långsiktiga tillgången till psykologer, psykoterapeuter och andra legitimerade yrkesgrupper i hälso- och sjukvården.

En viktig komponent för en jämlik vård är tillgång till nationella kunskapsunderlag. Det är därför glädjande att Socialstyrelsen arbetar med att ta fram nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism, utöver de ovan nämnda nationella riktlinjer för depression och ångest. Därutöver ser jag det hälsofrämjande arbetet som en viktig del i det samlade arbetet för att minska den psykiska ohälsan. Därför har regeringen gett Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att samordna arbetet med att ta fram underlag till en kommande nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Uppdraget genomförs tillsammans med 23 andra myndigheter och i samråd med flera andra aktörer.

Avslutningsvis ser jag och regeringen hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning och kvalitetssäkring som fortsatt angelägna frågor för att säkerställa en kvalitativ, patientsäker och kunskapsbaserad hälso- och sjukvård.

Stockholm den 3 november 2021

Lena Hallengren