Svar på fråga 2021/22:219 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Ökande antal individer med depression

Ann-Sofie Lifvenhage har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att vända trenden med ökad förskrivning av antidepressiva läkemedel och minskade samtalskontakter inom psykiatrin.

Inledningsvis kan konstateras att det finns en stor motiverad medicinsk användning av antidepressiva läkemedel. Behandlande läkare har ansvar för att i varje enskilt fall göra en bedömning utifrån den enskilde patientens behov. Men trenden med ökad förskrivning av antidepressiva läkemedel är oroväckande. Regeringen har tagit en rad beslut för att stärka uppföljningen av läkemedelsbehandlingar. Ett sådant beslut är att införa den nationella läkemedelslistan. Den nationella läkemedelslistan ska ge förskrivare bättre verktyg att följa upp läkemedelsbehandling, vilket skapar förutsättningar för minskad överförskrivning. Läkemedelslistan är, tillsammans med den nationella läkemedelsstrategin (NLS), viktiga åtgärder för att nå målet om rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle.

Kognitiv beteendeterapi lyfts i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom fram som standardbehandling vid medelsvår depression. Det är glädjande att antalet psykologer sysselsatta i hälso- och sjukvården per 100 000 invånare ökade med 7 procent under perioden 2014 till 2018. Men trots ökningen uppger alla regioner utom fyra uppger att de har brist på psykologer. Det är även åtta regioner som uppger att det är brist på psykoterapeuter. Regeringen arbetar kontinuerligt för att säkra den långsiktiga tillgången till hälso- och sjukvårdens samtliga personalkategorier. Det Nationella vårdkompetensrådet inrättades 1 januari 2021 och ska bidra till en god planering av vårdens kompetensförsörjning. Rådets uppdrag är att göra bedömningar av kompetensbehoven och att stödja och åstadkomma samverkan om kompetensförsörjningsfrågor på nationell och regional nivå. Regeringen ser det Nationella vårdkompetensrådet som en viktig pusselbit för att säkra den långsiktiga tillgången till psykologer, psykoterapeuter och andra legitimerade yrkesgrupper i hälso- och sjukvården.

Avslutningsvis ser jag och regeringen hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning som en fortsatt angelägen fråga för att säkerställa en kvalitativ, patientsäker och effektiv hälso- och sjukvård.

Stockholm den 27 oktober 2021

Lena Hallengren