Svar på fråga 2021/22:1656 av Roger Haddad (L) Spetsutbildningarnas framtid
Roger Haddad har frågat mig om regeringen avser att lägga fram beslut om att permanenta och bredda verksamheten med spetsutbildningar, och i så fall när.
Enligt skollagen (2010:800) ska alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Vidare ska enligt lagen utbildningen inom skolväsendet främja alla elevers lärande och en livslång lust att lära.
Det har sedan 2012 i grundskolan och 2009 i gymnasieskolan funnits försöksverksamheter med riksrekryterande spetsutbildning i Sverige. Läsåret 2020/21 bedrevs spetsutbildning i försöksverksamheterna vid 24 grundskolor och 23 gymnasieskolor. Spetsutbildningarna skiljer sig från ordinarie utbildningar genom att de erbjuder eleverna särskild fördjupning och breddning och en högre studietakt inom ett ämne eller ämnesområde.
Statens skolinspektions tillsyn och kvalitetsgranskningar visar att många elever inte får en undervisning som är tillräckligt stimulerande. Inom gruppen elever som behöver mer intellektuella utmaningar och stimulans i undervisningen återfinns mer högpresterande elever, elever som har ett specialintresse för ett eller flera ämnen eller ämnesområden och elever som bedömts vara särskilt begåvade inom ett eller flera områden. Skolinspektionens rapporter och analyser indikerar att elever som har potential att vara högpresterande riskerar att få en undervisning som inte utmanar och som inte ger dem möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
Även Statens skolverk bekräftar att elever som snabbare når skolans mål, elever som har särskilt intresse eller fallenhet för ett eller flera ämnen och elever som har en särskild begåvning av olika skäl inte alltid får den ledning och stimulans som de behöver för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt.
Skolinspektionens granskningar och Skolverkets utvärderingar av spets-utbildningarna och redovisning av uppdraget om elever som snabbare når kunskapskraven visar att det eventuellt behöver skapas tydligare möjligheter och en tydlig struktur i utbildningssystemet för att fånga upp och möta behoven hos de elever som är högpresterande eller särskilt begåvade och som lätt når skolans mål.
Spetsutbildning finns endast på ett fåtal orter i landet, vilket för de flesta elever innebär att de är tvungna att flytta eller resa långt från hemorten för att kunna påbörja en sådan utbildning. Dessutom får varje år endast högst 30 elever på varje spetsutbildning påbörja utbildningen. Det är alltså få elever som har en reell möjlighet att ta del av en sådan utbildning och intresset från elevernas sida att påbörja en spetsutbildning har varit begränsat.
Frågan om hur fler elever lättare ska kunna läsa i snabbare takt och på en högre nivå bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Stockholm den 8 juni 2022
Lina Axelsson Kihlblom