U2022/02002 Utbildningsdepartementet Skolministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1582 av Lars Hjälmered (M)
Brister i skolor

Lars Hjälmered har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med situationer liknande den problematik som uppstått i Malmö, där skolhuvudmannen inte säkerställt en god undervisning till barn i särskilda undervisningsgrupper.

Jag vill understryka att barn och elever som behöver stöd ska få det. Det är huvudmannens ansvar. Av skollagen (2010:800) framgår att en elevs behov av särskilt stöd skyndsamt ska utredas och att en elev ska ges särskilt stöd om en utredning visar att han eller hon är i behov av sådant stöd. Det särskilda stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. För en elev som ska ges särskilt stöd ska rektorn besluta om ett åtgärdsprogram. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Om det finns särskilda skäl får ett beslut om särskilt stöd för en elev i bl.a. grundskolan innebära att det särskilda stödet ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. Av förarbetena till skollagen framgår att de särskilda skäl som kan åberopas för ett beslut om placering i särskild undervisningsgrupp är kopplade till möjligheten att skapa bättre förutsättningar att pedagogiskt hantera elevens stödbehov. Rektorns beslut om åtgärdsprogram och placering i en särskild undervisningsgrupp kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.

Statens skolinspektion utövar den statliga tillsynen över skollagsreglerad verksamhet som bedrivs av såväl offentlig som enskild huvudman. Från och med den 1 juli 2022 får Skolinspektionen bl.a. större möjligheter att stänga både fristående och kommunala skolor som har allvarliga och återkommande brister. Detta till följd av riksdagens beslut om ändringar i skollagen i enlighet med regeringens proposition Ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister (prop. 2021/22:45).

Skolans arbete med stödinsatser förutsätter tillgång på specialpedagogisk kompetens. Regeringen satsar därför sedan flera år på att stärka den specialpedagogiska kompetensen i skolan och på att utbilda och anställa fler speciallärare och specialpedagoger. Regeringen har bl.a. förlängt och vidgat satsningen Specialpedagogik för lärande som syftar till att stärka den generella specialpedagogiska kompetensen bland lärare och förskollärare.

I propositionen Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (prop. 2021/22:162) som nu ligger på riksdagens bord föreslår regeringen att elevhälsans uppdrag ska stärkas och förtydligas. Det föreslås även ett krav på tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser.

Regeringen har vidare gett Statens skolverk och Specialpedagogiska skolmyndigheten i uppdrag att ta fram stödmaterial för utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Uppdraget ska redovisas senast den 1 februari 2023.

Elever som av olika anledningar behöver stödinsatser för att lyckas med sin utbildning ska få det. Det är huvudmannens ansvar. Ingen elev ska lämnas efter i skolan och regeringen kommer fortsätta arbeta för alla elevers möjlighet till en likvärdig utbildning.

Stockholm den 25 maj 2022

Lina Axelsson Kihlblom