U202 1 / 04042 U2021/04052 Utbildningsdepartementet Utbildnings ministern Till riksdagen
Svar på fråga 2021/22:145 av Markus Wiechel (SD) Regelfusk och fråga 2021/22:164 av Björn Söder (SD) Brister i skolundersökningar
Markus Wiechel har frågat mig hur jag ser på de uppgifter som framkommit, och vilka åtgärder jag avser att vidta för att dels säkerställa att regelfusk vid dessa mätningar inte sker igen och dels öka vetskapen om utrikes födda elevers kunskapsläge. Björn Söder har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder, till exempel framgent låta en oberoende part utföra undersökningarna, för att komma till rätta med problemet, och om inte, varför.
Internationella mätningar är ett relevant och viktigt instrument för att mäta elevers kunskaper över tid. Vi behöver ha bra underlag om elevers kunskaper för att kunna fatta rätta beslut. För regeringen är det därför av yttersta vikt att de kunskaper som vi får från de internationella mätningarna är korrekta. Det är viktigt att poängtera att dessa mätningar inte säger allt om den svenska skolan. Vi behöver lägga internationella mätningar och nationell statistik bredvid varandra och följa utvecklingen över tid för att kunna se trender i våra elevers kunskapsutveckling.
Sveriges deltagande i internationella kunskapsmätningar regleras i instruktionen för Statens skolverk. Av instruktionen följer att Skolverket får företräda staten och att myndigheten ansvarar för deltagandet i internationella mätningar. I ansvaret ingår att se till att de internationella mätningarna genomförs i enlighet med gällande regelverk och riktlinjer.
Skolverket bedömer att resultaten i PIRLS 2016 och TIMSS 2019 är tillförlitliga. I PIRLS 2016 och TIMSS 2019 är exkluderingsgraden betydligt lägre än i PISA 2018. I den granskning som tidningen Expressen utfört, och som både Markus Wiechel och Björn Söder hänvisar till, framhålls också att de utrikes födda elever som inte deltog i PIRLS 2016, sannolikt inte haft någon avgörande betydelse för Sveriges genomsnittliga resultat. De internationella mätningarna visar att den negativa trenden är bruten och att de förbättringar av svenska elevers kunskaper som skett de senaste åren håller i sig.
När det gäller frågan om utrikes födda elevers kunskapsläge tar exempelvis Skolverket återkommande fram rapporter som beskriver läget i svensk skola. I rapporterna redovisar myndigheten bland annat angelägna utvecklingsområden och trender i officiell statistik. Det finns ett samband mellan utrikes födda elevers resultatutveckling och t.ex. vistelsetid i Sverige, ursprungsland och socioekonomisk bakgrund. Deras betyg och behörighet är därför viktiga faktorer att följa eftersom de är betydelsefulla för bland annat vidare studier och arbetsmarknadsetablering.
Skolverket fick den 6 maj 2021 i uppdrag att förstärka myndighetens insatser för att säkerställa ett högt deltagande i enlighet med gällande riktlinjer i den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 november 2021. Regeringen kommer noga att överväga behovet av åtgärder utifrån redovisningen.
Stockholm den 20 oktober 2021
Anna Ekström