N2022/00861 Till riksdagen
Svar på fråga 2021/22:1392 av Betty Malmberg (M)
Odlingstorv
Betty Malmberg har frågat klimat- och miljöministern vilka åtgärder ministern kommer att vidta för att säkerställa fortsatt skörd av odlingstorv. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Torv bryts i Sverige i dag på cirka 10 000 hektar. Torv används t.ex. som planteringsjord, som jordförbättringsmedel eller, i minskande utsträckning, som energitorv för el- och fjärrvärmeproduktion. Uttag av torv sker idag i princip endast på mark som redan är utdikad och torrlagd.
Stora arealer torvbärande våtmarker har dikats ut för jord- och skogsbruk i Sverige. På utdikade torvmarker bryts torven ner och växthusgaser frigörs. De samlade utsläppen beräknas uppgå till mer än 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen. Återvätning av torvmarker kan bidra till minskad avgång av växthusgaser men också till positiva effekter för biologisk mångfald, minskad övergödning och till minskade risker för såväl översvämning som torka. Det är därför mycket positivt att vi genom budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1) genomför en stor satsning på återvätning av våtmarker.
Prövningen av torvtäkter involverade tidigare ett koncessionsförfarande enligt dåvarande torvlagen (1985:620) men från och med 1 januari 2017 sker tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Moderna och effektiva tillståndsprocesser är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen har därför tillsatt en utredning för att se över det nuvarande systemet för prövning enligt miljöbalken och föreslå åtgärder för att uppnå en modernare och mer effektiv prövning med bibehållet miljöskydd. Effektiva tillståndsprocesser kräver att myndigheterna har förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. För att korta handläggningstiderna och förstärka arbetet med prövning har regeringen genom budgetpropositionen för 2022 förstärkt förvaltningsanslagen för länsstyrelserna och Naturvårdsverket.
Goda förutsättningar för att hållbart odla och utveckla produkter inom de areella näringarna är viktigt för regeringen. Det gäller i hela kedjan från primärproduktion, till konsument och export, och inkluderar såväl tillgång till insatsmedel, nya tekniker och kunskaper som goda förutsättningar för en hållbar utveckling av företag och konkurrenskraft. Det handlar bland annat om att öka lönsamheten och miljö- och klimatnyttan genom forskning och innovation, nya produkter och att höja förädlingsvärdet för en hållbar produktion i alla dess dimensioner.
Stockholm den 6 april 2022
Anna-Caren Sätherberg