I2022/ 00566 Infrastrukturdepartementet Energi- och digitaliseringsministern Till riksdagen
Svar på fråga 2021/22:1200 av Mikael Dahlqvist (S)
Reduktionsplikten
Mikael Dahlqvist har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta på kort och lång sikt för att minska kostnaden för konsumenten i fråga om drivmedel.
Priserna på bensin och diesel har stigit under hösten och vintern. Det finns flera orsaker till detta, bland annat att priset på råolja har ökat till följd av Rysslands invasion av Ukraina samt att efterfrågan på drivmedel blivit allt högre i takt med att ekonomin tagit fart efter pandemin.
Regeringen har, som Mikael Dahlqvist mycket riktigt påpekar, vidtagit åtgärder för att lindra prisutvecklingen. Regeringen har bl.a. den 1 februari 2022 lämnat ett förslag till riksdagen om sänkt energiskatt på bensin och diesel. Förslaget innebär att skatten, inklusive mervärdesskatt, sänks med 50 öre per liter från den 1 maj 2022.
Det är värt att notera att ingen del av prisuppgången under det gångna året beror på höjda drivmedelsskatter. Den så kallade BNP-indexeringen pausades för 2021 och 2022, något som medför en lägre energiskatt. Syftet var att möta priseffekten av reduktionsplikten.
Ökade drivmedelspriser påverkar vardagen mer för vissa grupper, och vissa delar av landet. Samtidigt är det ett faktum att vi behöver ställa om för att minska växthusgasutsläppen från transportsektorn. Denna omställning måste ske på ett sätt så att hela Sverige kan vara med på den, även de som är beroende av bilen. Av bl.a. denna anledning har regeringen sänkt skatten för invånarna i drygt 70 glesbygdskommuner. Det finns även en särskild nedsättning av fordonsskatten för bilar som ägs av personer i glesbygd. Ytterligare ett instrument är transportbidraget som syftar till att kompensera företag med långa avstånd till kunder och marknader.
Stockholm den 9 mars 2022
Khashayar Farmanbar