Svar på fråga 2021/22:1051 av Bengt Eliasson (L)
Marginaleffekter av sjuk- och aktivitetsersättningen

Bengt Eliasson har frågat mig om jag och regeringen var medvetna om marginaleffekterna av höjd ersättning till personer med sjuk- och aktivitetsersättning, och om jag och regeringen avser att vidta åtgärder för att eliminera dessa marginaleffekter.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2022 flera åtgärder som förbättrar den ekonomiska situationen för personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning. Garantiersättningen och bostadstillägget höjdes från och med den 1 januari 2022. För att förslagen ska ge även de personer som har de minsta ekonomiska marginalerna en höjd disponibel inkomst höjdes samtidigt nivåerna för skälig bostadskostnad och skälig levnadsnivå i det särskilda bostadstillägget. Minimibeloppet vid fastställande av avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen höjdes också (se prop. 2021/22:1, utg.omr. 10, utg.omr. 11 och utg.omr. 9 avsnitt 7.6).

Den förstärkta skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning trädde i kraft den 1 januari 2022, och innebär i genomsnitt en sänkt skatt med ca. 10 000 kr/år (prop. 2021/22:33).

Enligt det förslag som skickades på remiss från Socialdepartementet den 25 januari 2022 ska minimibeloppet vid fastställande av avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen höjas ytterligare från och med den 1 augusti 2022 (dnr S2022/00537). Detta innebär att det minimibelopp som används för att fastställa avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen ska höjas med motsvarande 200 kronor per månad för ensamstående och med motsvarande 100 kronor per månad för var och en av sammanlevande makar och sambor. Detta förstärker målgruppens disponibelinkomst ytterligare.

Vissa kommunala avgifter kan ersättas genom merkostnadsersättningen givet att övriga kriterier för förmånen är uppfyllda. Förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning infördes den 1 januari 2019, och ersätter successivt de tidigare förmånerna vårdbidrag och handikappersättning. Regeringen har i november 2020 beslutat om ett uppdrag till ISF för att utvärdera reformen om reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning (S2020/08254 delvis). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 mars 2023. Regeringen kan därefter få anledning att återkomma vad gäller regelverkets utformning och ersättningens funktion.

Regeringen fortsätter arbetet med att stärka den ekonomiska tryggheten för personer som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan arbeta. Det är välkommet att Bengt Eliasson uppmärksammar det arbetet.

Stockholm den 16 februari 2022

Ardalan Shekarabi