av Martina Johansson (C)
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Under en lång tid har det svenska kustnära fisket minskat, och under samma period ser vi hur mängden säl och skarv ökat samt att det funnits ett industriellt fiske långt in i delar av skärgården. Det industriella fisket bidrar till stor del till produktion av djurfoder medan det kustnära fisket bidrar till mer konsumtionsfisk. Det kustnära fisket kan bidra till den närproducerade maten. Det kustnära fisket bidrar även till levande skärgårdssamhällen.
Mängden fisk har minskat kraftigt, och i dag är det svårt att få större fångster av strömming i skärgården. Det saknas även åldersstammar i strömmingsbeståndet. Tidigare var strömmingen i lekperioden stor och fet även i innerskärgården, men i dag är den liten och mager. Ett skäl till det är att det har tagits upp en stor mängd fisk men även att säl och skarv har strömmingen som huvudfoder.
Industrifisket tillåts i dag så långt in som fyramilsgränsen, vilket leder till att det fångas en stor andel fisk och även att de större fiskarna fångas. Skarven skulle inte behöva ta en så stor andel av fisken i skärgården om Sverige var bättre på att tillåta jakt på densamma. Det är möjligt att använda sig av undantag i EU-lagstiftningen.
Med anledning av ovanstående ställer jag följande fråga till näringsminister Ibrahim Baylan:
Är ministern beredd att flytta ut industrifisket till tolvmilsgrängen för att minska utfiskningen i skärgården och säkerställa en ekologisk balans?