Fråga 2021/22:927 En sammanhållen hållning gentemot Mali

av Hans Wallmark (M)

till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

 

Flera länder överväger nu åtgärder mot Mali för att val skjuts på framtiden liksom därmed övergången till civilt styre. Militärjuntan prioriterar vidare att förstärka relationerna med Ryssland genom vapenköp och att hålla sig med betalda legosoldater från Wagnergruppen.

De västafrikanska länderna samlade i den regionala organisationen Economic Community of West African States (Ecowas) har tydligare än några andra agerat och reagerat med hjälp av tydliga markeringar mot Mali.

Den svenska regeringen har när utvecklingen ansetts gå i helt fel riktning valt att avveckla eller stänga ned program och biståndsprojekt som ändå tidigare försvarats. Så har exempelvis skett gentemot Kampuchea och Belarus.

I svar på fråga 2021/22:689 till undertecknad avgivet 10 januari avfärdar regeringen någon justering, ändring eller neddragning till Mali: ”Genomförandet av strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med Mali 2021–2025 innefattar inte budgetstöd till den maliska staten. Strategin ska sammanfattningsvis bidra till att främja demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, konfliktförebyggande, jämställdhet och breda insatser på miljöområdet. Sverige bidrar därutöver med humanitärt stöd till Mali.”

Frågan om budgetstöd har aldrig varit aktuell och inte heller något som utgått till Kampuchea eller Belarus. Frågan är hur en sammanhållen politik ska gestalta sig när utvecklingen i ett land går i helt fel riktning. Så är ju fallet i Mali i fråga om demokrati, mänskliga rättigheter eller rysk närvaro. Det har aviserats att regeringen den 15 februari ska ge besked om hur den ser på svensk närvaro och militärt deltagande i Mali.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:

 

Avser statsrådet och regeringen att ha en sammanhållen hållning gentemot Mali och därmed ompröva nuvarande strategi och se över det stöd som ges till landet och därmed det bistånd som indirekt kommer den styrande juntan till nytta?