Fråga 2021/22:883 Plan för att gräva ned elledningar och nyttja marksnål teknik

av Mikael Larsson (C)

till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

 

Elen är viktig för att Sverige ska kunna ställa om samhället och klara klimatkraven. Nya innovationer inom en rad områden är beroende av el och ett bra och robust elnät.

En del i detta är elledningar, både stamnät, regionnät och lokalnät. Sedan stormen Gudrun 2005 har mängder med lokalnätsledningar grävts ned för att det ska bli så lite strömavbrott som möjligt och att det också kan vara säkrare och robustare att ha ledningarna nedgrävda. På flera håll i landet finns det dock mycket luftledningar kvar, och många företagare och privatpersoner drabbas hårt av strömavbrott när det exempelvis faller träd över ledningen. Regionnätet är dock i betydligt mindre grad nedgrävt. Det finns också mycket kvar att göra med ny teknik, exempelvis mer dynamiska ledningar, högre torn med fler ledningar på höjden och tidvis möjlighet att gräva ned.

Statliga Vattenfall är ett av bolagen som har kvar många traditionella luftledningar. Ett exempel är från Tranemo kommun i Sjuhärad där Vattenfall valt att ha kvar nuvarande teknik och luftledning i stället för att arbeta med andra metoder. Detta kan påverka både företagare och kommuninvånare negativt.

Elnätsbolagen hanteras generellt via elnätsregleringen, men statliga Vattenfall bör också agera föredöme och ha en plan för hur man tänker sig minska markåtgången i sitt ledningsnät.

Min fråga till statsrådet Kashayar Farmanbar är därför: 

 

Anser statsrådet att det behövs en plan för hur behovet av markåtgång för elledningar ska minska i Sverige, och hur kommer i så fall statsrådet och regeringen att arbeta med frågan?