Fråga 2021/22:867 Hbtq-personers rättigheter i Turkiet

av Robert Hannah (L)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Hbtq-personer diskrimineras och saknar samtliga grundläggande rättigheter i Turkiet. Enligt ILGA-Europe rankas Turkiet näst sist av 49 länder i regionen. Landet uppfyller endast 4 procent av ILGA:s krav. Homosexualitet är i sig inte förbjuden i Turkiet.

Familjelivet är svårt för turkiska hbtq-personer. Hedersrelaterat våld och förtryck är väldigt vanligt gentemot hbtq-personer. Hbtq-personer möter vittspridd diskriminering och trakasserier. Individer som väljer att komma ut eller som börjar leva öppet riskerar att utsättas för psykiskt våld såsom omvandlingsterapi, fysiskt våld eller att bli mördade.

På senare år har situationen försvårats kraftigt. Såväl regeringens som allmänhetens motstånd mot landets hbtq-personer har vuxit sig starkare. Sedan 2015 har Istanbul Pride förbjudits. Jag var själv beskyddare för Istanbul Pride 2016 och såg med egna ögon hur polisen besköt med vattenkanoner de få personer som försökte gå i paraden.

Sedan dess har situationen förvärrats rejält. Regeringen använder hbtq-personer som slagträ i den offentliga debatten. Förra året twittrade Turkiets inrikesminister Süleyman Soylu till exempel att ”fyra perversa hbtq-personer anhölls för sin respektlöshet mot Kaba”. Ett av skälen som anfördes när Turkiet frånträdde Istanbulkonventionen förra året var att orden könsidentitet och sexuell läggning omnämns i konventionstexten.

Istanbul var tidigare en tillflyktsort för hbtq-flyktingar från MENA-regionen, men situationen har förvärrats till den grad att det inte längre är en tillflyktsort. Det är svårt att tro att turkiska myndigheter kommer hjälpa hbtq-personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtyck.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Vad gör och har ministern och regeringen gjort för att protestera mot den turkiska regeringens agerande, och vad gör regeringen för att säkra hbtq-personers rättigheter i Turkiet?