av Pål Jonson (M)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Den 15 augusti 2021 föll Kabul, och talibanerna tog över Afghanistan. En rad lokalanställda och tolkar som hade arbetat för den svenska insatsen i Afghanistan blev då kvar i landet och löpte stor risk att drabbas av repressalier från talibanerna.
Moderaterna var tidigt tydliga med att Sverige skulle behöva ta sitt ansvar gällande skyddsbehovet för afghanska tolkar och lokalanställda som ingått i den svenska insatsen i Afghanistan.
Tyvärr valde regeringen att obstruera försöken att hitta en lösning och kunna flyga ut dem med skyddsbehov. Först samma dag som Kabul föll tog regeringen beslut att använda kvotflyktingsystemet för att ge de lokalanställda skydd i Sverige, något som borde ha gjorts mycket tidigare. Resultatet blev att många av dem som hade hjälpt den svenska styrkan blev kvar i Afghanistan.
Regeringen har sedan dess i omgångar kunnat ta hem vissa av dem som ansetts ha skyddsbehov. Den 17 december 2021 gjorde utrikesminister Ann Linde ett uttalande där hon sa att i stort sett alla de som hade arbetat åt Försvarsmakten i Afghanistan hade kunnat tas till Sverige och att evakueringsinsatsen skulle avslutas.
Uppgifter gör dock gällande att det fortfarande finns kvar ett flertal individer kvar i Afghanistan som uppfyller kriterierna för skyddsbehov. Det nätverk i Sverige som har verkat för att ta hit de afghaner som har arbetat för den svenska styrkan i Afghanistan hävdar i ett mejl till UD att det finns 43 individer som har arbetat för den svenska försvarsmakten, har skyddsskäl och är kontaktbara med kort varsel samt har kontaktat ambassaden.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde följande:
Vad är ministerns bedömning när det gäller antalet personer med skyddsbehov som är kvar i Afghanistan, och avser ministern att verka för att de ska evakueras till Sverige?