av Maria Malmer Stenergard (M)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
I betänkandet Klarlagd identitet (SOU 2017:93) föreslås en gallringsfrist om tio år för de fotografier och fingeravtryck som tas i samband med en inre utlänningskontroll. I efterföljande proposition (prop. 2020/21:159) anförs inga skäl att avvika från detta förslag.
I förordning om ändring i utlänningsdataförordningen (2016:30), som regeringen utfärdade den 27 maj 2021, fastslås dock att fingeravtryck och fotografi som tas vid en inre utlänningskontroll, om varken utlänningens identitet eller rätt att vistas i Sverige kan kartläggas, ska gallras sex år efter det att uppgiften registrerades, om inte den registrerade blir svensk medborgare innan dess.
Den införda gallringsfristen om sex år skiljer sig således från förslaget i betänkandet men också från den gallringsfrist om som längst tio år som gäller för uppgift som på annan grund tagits upp i Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier.
Såväl Migrationsverket som Polismyndigheten har i remissvar med anledning av lagstiftningsarbetet för att anpassa svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem påtalat diskrepansen mellan gallringsfristerna i Migrationsverkets register. Polismyndigheten efterfrågar i remissvaret de närmare skäl som anses motivera en kortare bevarandetid än som hittills gällt och föreslagits samt en djupare analys av vilka konsekvenserna av detta kan bli på kort och lång sikt.
Mot denna bakgrund frågar jag statsrådet Anders Ygeman:
Avser statsrådet att återkomma med de närmare skäl som motiverat sexårsfristen i utlänningsdataförordningen och en djupare analys av vilka konsekvenserna av detta kan bli på kort och lång sikt?