Fråga 2021/22:778 Frihet att testamentera sin kvarlåtenskap

av Alexandra Anstrell (M)

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Om någon dör utan att efterlämna en make, maka eller registrerad partner är det den avlidnas närmaste släktingar som är berättigade till arv enligt arvsordningen i ärvdabalken.

Den avlidnas arvsberättigade släktingar delas in i tre arvsklasser. Arvsklasserna står i tur till arv efter varandra. De närmaste arvingarna på grund av släktskap är arvlåtarens avkomlingar, de så kallade bröstarvingarna.

Om en arvlåtare avlider utan att efterlämna några barn eller andra avkomlingar går arvet till arvlåtarens föräldrar och deras avkomlingar, det vill säga syskon och deras avkomlingar. Om det inte finns några arvingar i andra arvsklassen ärver arvlåtarens far- och morföräldrar och deras barn, det vill säga arvlåtarens fastrar, farbröder, mostrar och morbröder.

Vi har en mängd grundläggande fri- och rättigheter, men i dag får man inte bestämma själv vad som ska hända med kvarlåtenskapen efter ens död. Det borde vara allas frihet att få testamentera sin kvarlåtenskap till den eller de man vill efter att ens eventuella bröstarvingar fyllt 21 år.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Avser ministern att ta några initiativ för att öka friheten för alla att själva få bestämma om sin kvarlåtenskap efter sin död?