av Karin Rågsjö (V)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
För dyra och specialdesignade läkemedel och långvariga behandlingar riktade mot små patientgrupper saknas i dag fungerande kostnadsmodeller, och därför behövs nya finansieringslösningar för den typen av läkemedel. Som situationen är nu riskerar människor med svår och allvarlig sjukdom att bli utan behandling då de inte anses vara tillräckligt kostnadseffektiva.
Till exempel finns i dag hopp om att kunna leva längre och friskare liv för dem med sjukdomen cystisk fibros då nya mediciner i stället för ”bara” symtomlindring även kan göra patienter friskare på riktigt.
Nuvarande läge medför att patientgruppen ibland väljer att betala ur egen ficka för att få chansen att få se sina barn växa upp, eller väljer att flytta över Sundet till Danmark för att få medicin. I våra grannländer och övriga Europa ser nämligen situationen annorlunda ut beträffande tillgången till dessa läkemedel.
Nyligen lämnades en ny ansökan om subvention för ett läkemedel in till TLV. För bedömning av vilka läkemedel som ska ingå i förmånerna ska hänsyn tas till behov och solidaritet, människors lika värde samt kostnadseffektivitet. Men viktigt att framhålla är att kostnadseffektivitet ska vara underordnad de två̊ andra principerna. Svåra sjukdomar med tydliga försämringar i livskvalitet ska alltså̊ prioriteras, men så ser det inte ut i dag. Sveriges modell för subvention och prissättning av läkemedel lämpar sig väl när det kommer till att beräkna nyttan av läkemedel mot breda folksjukdomar men inte för små patientgrupper.
För Vänsterpartiet är det viktigt att alla ska ha rätt till en jämlik och bra sjukvård. Den grundläggande principen är att vården ska ges utifrån människors behov, inte om man till exempel har en privat försäkring eller egna medel som möjliggör privata lösningar och utlandsflytt. Alla ska kunna lita på sjukvården i Sverige, och frågan om jämlik hälsa och vård är viktig. Vänsterpartiet vill satsa mer pengar för att få en bättre sjukvård och har tidigare föreslagit att regeringen ska utreda förutsättningarna för att staten ska ha ett särskilt stöd till regionerna för de behandlingsmetoder och mediciner som är extra kostsamma.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vad avser ministern att göra för att de med svår sjukdom som kräver dyr medicinsk behandling ska få det?