Fråga 2021/22:764 Tillämpning av jordförvärvslagen

av Staffan Eklöf (SD)

till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

 

Tidningen ATL redovisade i går ett par fall där en juridisk person hade förvärvat jordbruksmark och skogsmark som nyss hade tillhört en lantbruksegendom utan att någon myndighetsprövning hade gjorts. Det är tydligen möjligt enligt gällande lagstiftning och praxis, men rimmar illa med jordförvärvslagens syfte.

Jordförvärvslagen finns till för att fysiska personer ska kunna konkurrera med bolag och därmed äga jord och skog. Samma personer kan då både äga, bruka och bo i sin bygd. Det är mycket viktigt för landsbygden. Det handlar om möjligheter till boende och sysselsättning men även om inflytande på sin närmiljö och om att resurser och möjligheter ska kunna användas för bygdens bästa.

Sedan måste ett rimligt utrymme finnas för bolag att bedriva skogsbruk. Jordförvärvslagen ska säkra balansen mellan dessa ägarkategorier och intressen.

Det som nu har hänt betyder att mark kan övergå till bolag på ett sätt som inte var tänkt, vilket ändrar den balansen. Det kan i förlängningen leda till att jord och skog blir spekulationsobjekt och köps upp av utländska intressen, vilket kan få allvarliga följder för svensk landsbygd och dess invånare.

Jag anser att det skyndsamt bör utredas vilka förändringar som behövs i jordförvärvslagen för att den ska fortsätta leva upp till sitt viktiga syfte.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:

 

Vad tänker statsrådet göra för att tillämpningen av jordförvärvslagen ska stämma med lagens syfte?