av Barbro Westerholm (L)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Sedan 2020 ingår HPV-vaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet även för pojkar i Sverige, som i många andra länder.
Folkhälsomyndigheten lyfte i sitt beslutsunderlag fram män som har sex med män som en grupp med särskilt hög sjukdomsbörda och som inte skyddas av att partnern är vaccinerad så som män som enbart har sex med kvinnor. Personer som lever med hiv är en grupp som i större utsträckning utvecklar cancer på grund av humant papillomvirus än populationen i övrigt. Det är något som gäller oavsett annan grupptillhörighet som könsidentitet eller sexuell praktik.
I flera länder, exempelvis Storbritannien och Danmark, infördes vaccination av pojkar i kombination med catch up-vaccination för unga och unga vuxna. Där uppmärksammades även riskgruppsvaccinationer i de grupper som är extra sårbara. Personer högre upp i åldrarna fick därför vaccinationer, allt utifrån evidensstöd.
Det tar lång tid innan vi ser de positiva hälsoeffekterna av HPV-vaccination. I dag begränsas insatserna till dem som är barn. Då får vi vänta ännu längre på effekterna genom uteslutningen av personer högre upp i åldrarna från vaccination.
Mot bakgrund av detta vill jag föra fram frågan till regeringen om inte Folkhälsomyndigheten borde få i uppdrag att utreda riskgruppsvaccination, och att riskgrupperna ska inkluderas i det särskilda vaccinationsprogrammet. Det är en uppfattning som får stöd av de olika riskgruppsorganisationerna.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
På vilket sätt tänker ministern agera så att Sverige får ett vaccinationsprogram när det gäller HPV som speglar de behov och den riskutsatthet som råder?