av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Att drivmedelspriset ökar skapar en kedja av kostnader för konsumenter och producenter. Allt fördyras. Bröd kostar mer när det ska odlas samtidigt som transporter ökar i pris och tillverkning fördyras i vårt land. Alla livsmedel som ska odlas och tillverkas, paketeras och gå från gårdar till livsmedelsfabriker och ut till livsmedelsaffärer, där vi konsumenter handlar. I hela kedjan används drivmedel och el. Kostnad på kostnad påverkar jordbruket i negativ riktning.
20 kronor och 45 öre innebär att det den 5 januari kostade en lantbrukares traktor 9 783 kronor att tanka, och de använder fyra i företaget under grödornas högsäsong.
Branschen har en marginal på 1–1,5 procent för att kunna överleva och investera framåt. De klarar inte av att byta ut sin maskinpark, ta på sig lån och investera framåt samtidigt som det kommer drastiska prisökningar på diesel och andra insatsvaror för att driva verksamheten. Den gröna omställningen blir det inte mycket över till. Därför hamnar jordbruket i en inlåsningseffekt utan möjlighet till omställning med de samverkande kostnader som uppkommit i deras bransch.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:
Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av de eskalerande kostnaderna för att det svenska lantbruket ska kunna överleva, utvecklas och ställa om?