av Ali Esbati (V)
till Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
Folkhögskolan är en unik utbildningsform. Pedagogiken är individanpassad, vilket betyder att kurserna formas efter deltagarens behov och förutsättningar. För den som inte har funnit sig till rätta i den vanliga skolan kan folkhögskolan vara en väg till fortsatta studier och i förlängningen ett arbete.
Sedan 2010 arrangerar folkhögskolorna en insats i samarbete med Arbetsförmedlingen: Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF). Den tre månader långa heltidskursen syftar till att underlätta för deltagarna att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. Målgruppen är arbetssökande, inklusive nyanlända, som varken har gymnasieexamen eller grundläggande behörighet till högskoleutbildning. Målet är att minst 25 procent av deltagarna ska motiveras att gå vidare till fortsatta studier.
Sedan starten har cirka 40 000 personer deltagit i SMF. Folkbildningsrådets uppföljning visar att insatserna ger positiva effekter för deltagarna. Sedan 2017 har i snitt 44 procent av de i åldern 16–24 år samt 33 procent i åldern 25–64 år gått vidare till reguljära studier på folkhögskola eller komvux efter avslutad kurs.
Trots positiva resultat är framtiden för SMF oviss. Enligt Folkbildningsrådet skapar den pågående reformeringen av Arbetsförmedlingen problem och osäkerhet. Färre lokalkontor, färre handläggare och minskade resurser har sammantaget lett till bristfällig samverkan mellan folkhögskolorna och Arbetsförmedlingen. Många arbetssökande med kort utbildningsbakgrund anvisas inte till SMF trots att de skulle behöva just denna insats.
Samtidigt är såväl Arbetsförmedlingen som regeringen tydlig med att folkhögskolan har en central roll i arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingen gör i sin rapport Vissa förutsättningar inför reformeringen av Arbetsförmedlingen (2019) bedömningen att folkbildningens arbetssätt och metod är särskilt viktig för de grupper som saknar gymnasieutbildning och som står långt från arbetsmarknaden. Regeringen, å sin sida, framhåller i departementsskrivelsen Vissa lagförslag med anledning av en reformerad arbetsmarknadspolitisk verksamhet (Ds 2021:27) att studiemotiverande folkhögskolekurs är en önskvärd och viktig insats för att kunna genomföra den reformerade arbetsmarknadspolitiken. Förutsättningarna för att öka anvisningarna till SMF torde därmed vara goda.
En gymnasial utbildning är den viktigaste faktorn för möjligheten till varaktig etablering på svensk arbetsmarknad. Situationen för dem med kort utbildning bedöms bli svårare framöver som en följd av den påskyndade strukturomvandlingen som ställer högre krav på arbetskraftens kompetenser. Med anledning av den rådande situationen på arbetsmarknaden är en gymnasial utbildning viktigare än någonsin tidigare. Här fyller SMF en mycket viktig funktion som ett första steg i en utbildningskedja med målet att nå en stadigvarande förankring på arbetsmarknaden. Vänsterpartiet anser, i likhet med Folkbildningsrådet, att Arbetsförmedlingen i större utsträckning bör anvisa personer till SMF.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att Arbetsförmedlingen ska anvisa fler arbetssökande med kort utbildningsbakgrund till studiemotiverande folkhögskolekurs?