Fråga 2021/22:661 Miljölagars motverkande effekt

av Betty Malmberg (M)

till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

 

Nu har det hänt igen. En verksamhet som väntades få stor betydelse för klimat och miljö stoppas, trots att den betraktas ha försumbar påverkan på miljön. Intressant i detta fall är att mark- och miljödomstolen i Växjö, som har hanterat tillståndsprocessen, kommenterar saken i ett pressmeddelande (den 15 december 2021) och skriver: ”Den ansökta verksamheten bedöms av mark- och miljödomstolen ha en viktig betydelse för ett resurseffektivt omhändertagande av den ändliga resursen fosfor samt för samhällets klimatomställning i stort.”. Domstolen skriver vidare att ”trots att verksamhetens tillskott av metaller i Öresund blir försumbart avslås ansökan” och att skälet är ”eftersom bolagets rening inte innebär nollutsläpp till vattenförekomsten i fråga”.

”Försumbara utsläpp” är förvisso inte detsamma som ”nollutsläpp”, men klimatet och miljön liksom den cirkulära ekonomin hade definitivt vunnit på att verksamheten hade kommit till stånd. Detta eftersom den fosfor som skulle produceras är viktig för livsmedelsproduktion och skulle ersätta en jungfrulig och ändlig råvara som i dag importeras från Marocko, Kina eller USA.

Vi politiker talar ofta om att åtgärder ska motsvara hållbara lösningar för klimat och miljö, vilket jag är den förste att skriva under på. Men i fall som detta sätter fastställda krav i stället krokben för just klimat och miljö, och det är inte hållbart. Något måste ändras då det rör dessa frågor, och berörd lagstiftning ses över. Vi har ju uppenbarligen ett problem om att krav på icke-försämring lägger hinder för utveckling av miljövänlig teknik som på sikt kan ersätta och därmed påtagligt minska dagens utsläpp till miljön. Detta är också något som Miljömålsberedningen har tagit upp i sin utredning Havet och människan.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:

 

Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att möjliggöra en ökad helhetsbedömning när olika klimat- och miljölagstiftningar krockar och uppenbart utgör hinder för varandra?