av Mikael Larsson (C)
till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Bredband har blivit en del av vår fungerade välfärd. Att man har tillgång till bra uppkoppling var man än bor i landet är avgörande för att hela landet ska leva.
Coronapandemin har också gjort att utbyggnaden av bredband behöver skyndas på när vi nu jobbar mer hemma, när en del vård har ställts om och sköts via uppkoppling och där hemundervisning för skolor och universitet varit vardag under 2020 och 2021.
De mål som regeringen satte upp 2016 kopplat till bredband kommer inte att nås. De första målen 2020 nåddes inte, och en plan för hur man ska nå kommande mål 2023 och 2025 saknas. Post- och telestyrelsen har sagt att man skulle behöva ha ett bredbandsstöd som ligger någonstans på 15–20 miljarder kronor om målen för bredband ska nås. I regeringsförklaringen som statsminister Magdalena Andersson (S) läste upp den 30 november sa statsministern att det nu ska storsatsas på bredband. Regeringen avsätter 1,3 miljarder för fortsatt bredbandsutbyggnad under 2022. Dagens bredbandsstöd hanteras av PTS – tidigare var det Jordbruksverket – och detta system har nu två år på nacken.
Min fråga till statsrådet Khashayar Farmanbar blir därför:
Är regeringens bredbandsmål desamma som formulerats tidigare, nämligen att hela Sverige år 2023 ska ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet samt att hela Sverige år 2025 ska ha tillgång till snabbt bredband, och vilka åtgärder avser statsrådet i så fall att vidta för att målen faktiskt ska uppnås?