av Gudrun Brunegård (KD)
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Alltför många elever misslyckas i skolan. Bara 75 procent av eleverna som slutade grundskolan våren 2020 uppnådde godkänt betyg i samtliga ämnen. Det innebär att en fjärdedel av eleverna inte gjorde det. Var sjunde elev uppnådde inte godkända betyg i grundskolans kärnämnen och var därmed inte behörig att gå vidare till gymnasiestudier.
Likvärdigheten har stora brister – skillnaden mellan olika skolors resultat kan vara mycket stor.
Bristen på utbildade lärare är gigantisk. Detta är oerhört allvarligt, då forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn för att elever ska klara kunskapskraven för godkända betyg är att de får undervisning av yrkesskickliga lärare.
Fram till 2033 finns enligt Skolverket ett sammanlagt rekryteringsbehov på närmare 160 000 lärare och förskollärare i hela Sverige. Bara de närmaste fem åren behöver det rekryteras lärare och förskollärare till 69 000 heltidstjänster. Runt 35 000 av dessa är högstadie- och gymnasielärare. Särskilt stort är behovet av lärare i matematik och naturkunskap.
Samtidigt finns i Sverige många akademiker med mycket god ämnesbehörighet, vilka skulle kunna tänka sig att bli lärare. Några av de lärosäten som erbjuder arbetsintegrerad kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) lyckas dock inte fyller sina platser och ställer rentav in kursstarter i brist på tillräckligt många sökande.
Av de medel som riksdagen anslog under förra året, 2020, återbetalades 790 miljoner kronor till Skolverket eller begärdes inte ut, varav 58 miljoner kronor inom ramen för regleringsbrev 2:64 (utgiftsområde 2:64). 30 miljoner kronor anslås till KPU, men inte heller där utnyttjas allt utan kurser ställs alltså in. Det kan tyckas märkligt, när behoven är så stora.
I samarbete med Luleå Tekniska Högskola bedrivs arbetsintegrerad KPU-utbildning av framför allt lärare i matematik, NO och teknik. Antagningen och utbildningen följer i många stycken goda exempel från andra länder, med tuffa antagningstester för att rekrytera lämpliga personer med god ämneskunskap och som har kapacitet att kunna leda undervisningen i skolor med stora utmaningar. Utbildningen är framgångsrik och har i dag tio sökande per plats, jämfört med många lärarutbildningar där antalet sökande går jämnt upp med antalet utbildningsplatser.
Baserat på ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström följande:
Vilka åtgärder är ministern och regeringen villiga att vidta för att de arbetsintegrerande, kompletterande och pedagogiska utbildningsprogram som har god framgång ska kunna fungera som modell för andra lärarutbildningar och därmed bidra till ett ökat antal yrkesskickliga lärare, vilket är grunden för en skola med större likvärdighet?