av Sten Bergheden (M)
till Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
Infrastrukturminister Tomas Eneroth har vid ett antal tillfällen uttalat sig till medier om tillgänglighet till besiktning i norra Sverige. Eneroth hotar med att återreglera besiktningsmarknaden om inte marknaden löser problemet, som består i att drygt 9 000 personer fått längre till besiktningen efter att de mobila besiktningsstationer som tidigare ambulerade i sju Norrlandskommuner nu lagts ned. Särna, Funäsdalen, Gäddede, Tärnaby, Arjeplog, Överkalix och Karesuando står nu utan besiktning, och fordonsägare i dessa kommuner behöver köra långa sträckor för att kunna besiktiga bilen. Mot bakgrund av Eneroths höga tonläge får man utgå från att regeringen gjort allt den kan för att bibehålla verksamheten i dessa sju kommuner. Men har man det?
Det var nämligen AB Svensk Bilprovning som tidigare drev och sedermera avvecklade dessa mobila stationer. Det är staten som äger Bilprovningen. Ägandet utövas genom Näringsdepartementet, i Regeringskansliet. Regeringen fattar kollektiva beslut. Eneroth är således ansvarig för ägarstyrningen av Bilprovningen. De krav som staten ställt på Bilprovningen är bland annat att vinstmarginalen ska ligga på 8 procent, och på bolagsstämman 2022 höjdes avkastningskravet till 12 procent. Staten kan också, via beslut i riksdagen, ge sina bolag särskilda samhällsuppdrag. Flera bolag har sådana uppdrag, som handlar om att bidra till olika värden som inte är direkt finansiella. Bilprovningen har inte något särskilt samhällsuppdrag, och regeringen har inte heller under sina åtta år vid makten tagit några initiativ till beslut i riksdagen gällande detta.
Bilprovningen har som bolag agerat enligt sin affärslogik och utifrån ägarens direktiv: De gamla mobila stationerna var uttjänta och utgjorde en säkerhetsrisk. Alternativen var avveckling, kraftig renovering eller nyanskaffning. Renovering eller nyköp kostar naturligtvis pengar, och bolaget har sitt avkastningskrav att förhålla sig till. Avvecklingen lär inte ha kommit som en överraskning för ägaren, det vill säga staten, då det finns representanter för departementet i bolagets styrelse och en ägardialog förs med bolaget. Om ägaren, staten, hade ansett det viktigt med mobil besiktning i dessa sju orter hade man naturligtvis agerat för att säkerställa att denna verksamhet hade kunnat fortsätta. Det har såvitt känt inte gjorts. I stället höjs avkastningskraven på Bilprovningen samtidigt som Eneroth står i medier och hotar med återreglering av besiktningsmarknaden, trots att tillgängligheten ökat i hela landet förutom de orter där statens bolag avvecklat verksamheten.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson följande:
Hur har regeringen, i sin ägarstyrning av Svensk Bilprovning, agerat för att säkerställa att den mobila, ambulerande kontrollbesiktningsverksamheten i nämnda orter ska kunna fortgå?