av Martina Johansson (C)
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Under 70-, 80- och 90-talen skedde relativt många adoptioner av barn från bland annat Chile till Sverige. Under slutet av 2010-talet uppmärksammade medierna att det fanns misstanke om att det inte gått rätt till och att barn från Chile mer eller mindre stulits från sina familjer och adopterats till Sverige.
Dessa öden är verkligen beklagliga, och i dag pågår en brottsutredning i Chile för att utreda vilka som drabbabdes och hur det kunde ske. I Sverige har det under de senaste åren skett några förändringar i arbetet med internationellt adopterade som förbättrat situationen, bland annat det individuella stöd som i dag finns för röttersökning och samtalsstöd.
Det pågår även en utredning om hur Sverige har varit inblandat i adoptionerna, även om det inte går att utreda enskilda individuella fall. Dock finns det ett stort behov för dem som lever i Sverige i dag och har kunskapen om att det kan vara en oegentlig adoption att få svar på hur det är för just dem.
För att fler adopterade ska få kunskap om vad som hänt behöver regeringen ta ett större ansvar. Eftersom preskriptionstiden har löpt ut för det brott de blivit utsatta för är det inte möjligt för svensk polis och åklagare att driva deras fall som människorov. Det räknas alltså inte som ett pågående brott i Sverige, vilket det däremot gör i Chile.
För att den chilenska polisen ska kunna förbättra sitt arbete med att utreda dessa brott behöver de ett bättre samarbete med svensk polis. Det kan handla om att man öppnar för individuella utredningar i Sverige men också om ett närmare samarbete mellan chilensk och svensk polis.
Jag vill därför fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Avser ministern att göra något för att underlätta samarbetet mellan svensk och chilensk polis för att kunna utreda individuella brott?