av Amineh Kakabaveh (-)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Ett framträdande drag i den islamiska statens samhällsutvecklingen den svåra ekonomiska krisen som drabbat landets miljontals fattiga. Regimens styrelsesystem har orsakat den skyhöga inflationen. I ett sådant läge har landets regering beslutat att skära ned en rad olika subventioner, vilket drabbar stora delar av av Irans folk, inte minst den arbetande befolkningen. Misskötseln av landets ekonomi medförde protester mot regeringens ekonomiska politik, som präglas av inkompetens och liknöjdhet inför arbetande människors försörjningsproblem.
Till dem som deltog i dessa protester var de fackligt aktiva arbetarna i Teherans och dess förorters bussföretag organiserade i den oberoende fackföreningen Sherkat-e Vahed (Union of Workers of the Teheran and Suburbs Bus Company). Under dessa protester dödades fem arbetare av säkerhetstjänsten.
De protesterande arbetarna bemöttes med att man också den 12 maj arresterade Reza Shahabi som suttit fängslad sedan dess. Jag har tidigare lyft hans och andra arbetaraktivisters frågor på olika sätt i riksdagen.
Reza Shahabi är en ledande medlem av ett oberoende fackförbund i Iran och inledde en hungerstrejk i protest mot sin fortsatta internering.
Den händelse som utlöste hans gripande var att han krävt att landets myndigheter måste utreda de dödshot som riktats mot honom och hans familj. Efter att ha framfört detta krav greps han av säkerhetstjänsten. Några dagar senare, den 17 maj, hävdade den statliga televisionen att Shahibi och andra arbetaraktivister hade träffat två franska medborgare: 37-åriga Cécile Kohler och hennes 69-åriga partner, Jacques Paris. Dessa greps som gisslan av säkerhetstjänsten dagen efter mötet med Shahibi och har anklagats för att ha försökt att provocera fram oroligheter i Iran.
Free Trade Union of Iran förklarar på Twitter att ”regeringen letar efter en permanent lösning, det vill säga förtryck, åtal, arrestering, spridande av lögner” för att dämpa oroligheterna. För regimen är våldet, fängelsestraff och förföljelser lösningen.
Det finns för övrigt anledning att misstänka att arresteringen och anklagelserna mot de två franska medborgarna tillkommit för att man avser att använda dessa anklagelser i utpressningssyfte mot EU och dess medlemsländer på samma sätt som den iranska regimen försöker använda fallet med de svensk-iranska medborgarna läkaren Ahmadreza Djalali och Habib Chaab, som på falska grunder sedan länge och under mycket svåra förhållanden sitter fängslade i Iran.
Jag vill ställa följande fråga till utrikesminister Ann Linde:
Vilka åtgärder avser ministern att Sverige som enskild stat och som medlem i EU att vidta för att förmå den iranska regimen att respektera mötesfrihet och oberoende fackliga organisationer och för att kräva frigivning av arbetaraktivister, politiska fångar och samvetsfångar?