av Camilla Waltersson Grönvall (M)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Inom EU-kommissionen pågår för närvarande ett arbete med att revidera den gällande EU-förordningen om särläkemedel (Orphan Medicinal Products Regulation). Kommissionen förväntas komma med sitt förslag i december i år. Därefter vidtar förhandlings- och beslutsprocessen i Europaparlamentet och mellan medlemsstaterna.
Under det nuvarande franska ordförandeskapet har sällsynta diagnoser getts hög prioritet. I Sverige har regeringens agerande hittills präglats av en påfallande passivitet. En motsträvig regering har pressats av riksdagen att inta en högre profil. När Sverige den 1 januari 2023 tar över ordförandeskapet får vi en nyckelroll i arbetet. Det väcker frågor om regeringens både engagemang och politiska inriktning.
Viktiga patientorganisationer, såsom EURORDIS-Rare Diseases Europe, som representerar 995 organisationer i 74 länder, har länge drivit på för ett mer ambitiöst europeiskt regelverk för människor som drabbas av sällsynta sjukdomar. I en inlaga till kommissionen i januari 2021 poängterar EURORDIS att ett nytt regelverk på området för att vara meningsfullt måste öka konkurrenskraften i den globala miljön och stärka attraktiviteten för det europeiska ekosystemet för vetenskaplig utveckling.
Sverige har starka traditioner och höga ambitioner när det gäller life science, medicinsk forskning och en läkemedelsindustri i framkant. Ett nytt europeiskt regelverk för särläkemedel måste slå vakt om rimliga villkor för svensk och europeisk läkemedelsforskning. Både på kort och lång sikt är det också den enda inriktning som kan ge patienter med sällsynta sjukdomar tillgång till de läkemedel de behöver.
Jag vill därför fråga socialminister Lena Hallengren:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att under det kommande svenska ordförandeskapet i EU slå vakt om villkoren för svensk och europeisk läkemedelsforskning i arbetet med revisionen av den gällande EU-förordningen om särläkemedel (Orphan Medicinal Products Regulation)?