av Håkan Svenneling (V)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Den 17 april inledde Turkiet en ny militäroffensiv i norra Irak. I snart fyra decennier har Turkiet utfört militära gränsöverskridande invasioner mot den kurdiska regionen i norra Irak, med ett stort lidande hos den civila befolkningen som följd. Det har skett med omvärldens goda minne, utan kännbara konsekvenser för Turkiet.
Operation Claw-Lock har hittills inneburit att såväl stridsflygplan och helikoptrar som drönare, artilleri och kommandosoldater tagit sig över gränsen i syfte att slå mot PKK. Enligt Turkiets försvarsminister Hulusi Akar ska bunkrar, grottor och ammunitionsförråd ha förstörts. Han uppger också att flera medlemmar i PKK ska ha ”neutraliserats”. Det finns dock en stor oro för att civila ska ha dödats.
Att Natolandet Turkiet väljer att kränka grannlandets territorium är anmärkningsvärt och borde generera internationella protester. Helt cyniskt har Erdoğan valt att gå in i Irak samtidigt som världens blickar är vända mot Ukraina. Turkiet har valt att inte ansluta sig till sanktionerna mot Ryssland, och man fortsätter även köpa vapen från Ryssland.
Situationen är ohållbar. Det finns också uppgifter som tyder på att det som finns kvar av IS/Daish ser situationen som sin chans att kraftsamla. Turkiet bereder på så vis mark för en ny framväxt av terrororganisationen. Rapporter om att Turkiet använder kemiska attacker i sin krigföring måste tas på allvar och undersökas vidare. Användning av kemiska vapen är ett krigsbrott och bryter mot folkrätten.
Min fråga till utrikesminister Ann Linde är:
Avser ministern att ta några initiativ för att sätta press på Turkiet att avsluta offensiven?