av Katarina Brännström (M)
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
En utredning om och granskning av hedersutsatta och våldsutsatta kvinnors och flickors situation har visat att flera har fått sina identiteter avslöjade av myndigheter, trots att de hade skyddad identitet. Andra har fått sina gömställen avslöjade, och det har visat sig att myndigheter snarare stjälpt än hjälpt dessa kvinnor och flickor. Mammor och deras barn har genomlevt många och långa lidanden innan de får skyddad identitet och har rätt att få sina skyddsbehov tillgodosedda. Tyvärr kan detta förändras snabbt då olika myndigheter eller domstolar inte inser att de är just skyddade. Detta är helt oacceptabelt.
Jämställdhetsmyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram kunskap om våldsutsatta personer som lever med skyddade personuppgifter. I rapporten framkommer att antalet har ökat markant, till 24 000 personer år 2021, och många har tvingats flytta på grund av hot och våld. Så många som tre av fyra kvinnor har drabbats av röjda personuppgifter, enligt rapporten, ibland flera gånger. Vanligast är att socialtjänsten och Försäkringskassan brister, men det gäller även domstolar, polis eller skolan liksom försäkringsbolag, bankkontor med mera. Vissa myndighetspersoner menar att de enligt lag är skyldiga att uppge barnets adress och hemvist till pappan, trots att han kanske inte längre är vårdnadshavare. Ibland har skyddet tagits bort utan att den berörda fått veta det, ibland luras myndigheter att uppge adress etcetera. Ingen ställs till ansvar trots att fel som begås kan vara ett allvarligt hot mot någons liv.
Det är mycket viktigt att kunskap och information om skyddade personuppgifter säkerställs till alla myndigheter men främst till de som kommer i kontakt med just skyddade kvinnor och barns personuppgifter.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Hur avser statsrådet att säkerställa att Försäkringskassan inte röjer kvinnors skyddade identiteter?