Fråga 2021/22:1365 Nordiska rådets temasession

av Rasmus Ling (MP)

till Statsrådet Anna Hallberg (S)

 

Nordiska rådet är ett viktigt samarbetsorgan för Sverige. Våra fem nordiska länder och tre självstyrande områden har sedan 70 år tillbaka tät kontakt genom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. Till skillnad från EU bygger samarbetet på konsensus – alla måste vara överens för att något ska bli verklighet. Det ger en tröghet, men det gör också att besluten som väl tas är fast förankrade, och ingen körs över.

Mot bakgrund av de oroligheter vi har haft i vårt närområde de senaste åren så får det nordiska samarbetet än ökad relevans. Våra länder och självstyrande områden är på många sätt lika, även om vi också har gjort olika vägval i frågor som EU-medlemskap, Natomedlemskap och euron.

Just nu pågår Rysslands folkrättsvidriga anfallskrig mot Ukraina, vilket får direkta konsekvenser på flera olika sätt för Nordens länder. Kriget och dess konsekvenser upptog förstås mycket av diskussionerna på den temasession som Nordiska rådet hade i Malmö nyligen, den 21–22 mars, bland annat genom en aktualitetsdebatt om kriget och hur Norden kan främja en säkrare värld.

På temasessionen fanns många representerade, förutom delegaterna: en stor delegation från det baltiska rådet, Ukrainas ambassadör i Danmark, den finske utrikesministern Pekka Haavisto och den norska nordiska samarbetsministern. Den svenska regeringens deltagande lyste däremot med sin frånvaro.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg:

 

Varför valde den svenska regeringen att inte närvara vid Nordiska rådets temasession i Malmö den 21–22 mars 2022?