av Boriana Åberg (M)
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Studien Swedish rape offenders – a latent class analysis av fyra medicinforskare, som visade att nästan 60 procent av alla dömda våldtäktsmän mellan åren 2005 och 2015 hade utländskt ursprung, fick mycket uppmärksamhet när den publicerades 2021. Trots att studien inte pekade ut några enskilda individer eller etniciteter blev forskarna anmälda för brott mot etiklagen. Åklagarmyndigheten beslutade att inte inleda förundersökning eftersom ”uppgifterna i ärendet inte gav anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal hade förövats”.
Enligt Överklagandenämnden för etikprövning var detta ett felaktigt beslut som behövde omprövas, och en anmälan till överåklagaren gjordes.
I en intervju med Sydsvenskan har överåklagaren, som har ändrat det tidigare beslutet och inlett en förundersökning, uttryckt följande:
”Detta är ett ganska nytt område för oss, så vi behöver lära oss lite grann för att förstå vad det är de (Överklagandenämnden för etikprövning) anser vi ska pröva och vari det brottsliga ligger enligt deras uppfattning. Först därefter kan vi gå vidare och göra en bedömning.” (Sydsvenskan den 26 oktober 2021)
Uttalandet visar att rättsväsendet har svårigheter att hantera fall som berör forskningsetik.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson följande:
Anser ministern att det generellt sett är lämpligt att rättsväsendet hanterar frågor kring misstänkta etikbrott, och om ja, vilka generella åtgärder tänker ministern vidta för att höja åklagarnas kompetens inom området?