av Emma Hult (MP)
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
I utredningen Nya regler om utländska föräldraskap och adoption i vissa fall (SOU 2021:56) föreslås bland annat att lagen om internationella faderskapsfrågor arbetas om för att även omfatta föräldraskap för en kvinna i en samkönad relation och moderskap i vissa fall, bland annat vid surrogatarrangemang. I en lagrådsremiss den 10 februari 2022 föreslår regeringen att gå vidare med förslagen om föräldraskap i samkönade relationer, men däremot inte med förslagen om moderskap.
Det är av stor vikt att inkludera föräldraskap i samkönade relationer i de internationella reglerna eftersom sådant föräldraskap i dag inte erkänns på samma sätt som faderskap. Det leder till utdragna rättsliga processer för samkönade föräldrar med internationell anknytning, ett hinder för den fria rörligheten och rättsosäkerhet för barnet. Miljöpartiet har varit drivande för denna förändring och välkomnar regeringens förslag i denna fråga.
Miljöpartiet efterlyser att regeringen även lägger fram förslag om internationella regler för erkännande av moderskap, vilket saknas i dag. Utredningen SOU 2021:56 framför att svensk lagstiftning behöver anpassas så att barn i Sverige som har tillkommit efter ett surrogatarrangemang utomlands kan få rättsliga företrädare när det krävs för att säkerställa barnets rätt till privat- och familjeliv och barnets bästa. Samtidigt ska de förslag som utredningen lämnar inte uppmuntra till kringgåenden av svensk lagstiftning eller till surrogatarrangemang i utlandet. Utredningens förslag innebär att det rättsliga erkännandet i Sverige bör ske inom ramen för den befintliga adoptionslagstiftningen och att vissa bestämmelser om adoption därför inte ska gälla vid synnerliga skäl. Utredningens förslag i denna fråga utgick till stor del från två avgörande i Högsta domstolen som uttalade att det var nödvändigt att erkänna en utländsk dom om moderskap, trots att det saknas lagstöd i Sverige för det, eftersom det inte fanns annat sätt att tillgodose barnets rätt till privat- och familjeliv och barnets bästa. Domstolen uttalade i sammanhanget att den negativa inställningen till surrogatmoderskap i Sverige inte i ett enskilt fall kan väga tyngre än principen om barnets bästa och barnets rätt till privatliv.
Det är av stor vikt att samhället säkerställer att barns rättigheter möts även i surrogatarrangemang. Barnet själv har ingen möjlighet att påverka hur det kommer till. Det är därför nödvändigt att utan dröjsmål lägga fram förslag i denna fråga.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
När avser ministern att återkomma med förslag om internationella regler för erkännande av moderskap?