av Tobias Andersson (SD)
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Situationen för kriminalvården är akut. Myndigheten har i åratal nedprioriterats och därmed både dragits med underskott och tvingats skjuta nödvändiga åtgärder som renoveringar och nybyggnationer på framtiden. Samtidigt har brottsligheten och antalet som döms till påföljd ökat, vilket även förutsätts öka än mer i framtiden. Den höga beläggningen äventyrar personalens säkerhet, ökar risken för incidenter mellan intagna och försämrar möjligheten för rehabilitering.
Enligt myndighetens budgetunderlag beräknas det 2022 saknas 783 fasta platser i anstalt och 376 fasta platser i häkte, således över 1 000 platser. Denna brist täcks nu framför allt av tillfälliga platser och beredskapsplatser, men denna temporära lösning innebär både merkostnader för det offentliga och tär på kriminalvårdens anställda. Kriminalvården bedriver en kärnverksamhet för en rättsstat inom brottsbekämpningen. Verksamheten är essentiell, både gällande det rehabiliterande och det inkapaciterande. Det krävs att myndigheten kontinuerligt och långsiktigt får de resurser och befogenheter den behöver för att genomföra denna nödvändiga verksamhet. Den konservativa opinionens gemensamma budget utgjorde ett välbehövt led i detta.
Lägg sedan till att svensk kriminalvård är dyrast i EU. Enligt Europeiska rådets senaste straffrättsliga statistik kostar det snitt 359 euro per fånge och dygn i svenskt fängelse medan motsvarande siffra i länder som Estland, Lettland och Polen ligger under 50 euro per fånge och dygn. Samtidigt är Sverige i en situation där en allt större del av fängelsepopulationen utgörs av utländska medborgare.
För att kunna genomföra framtida kostnadsbesparingar och delvis avhjälpa den överbeläggning som finns för svensk kriminalvård i dag bör möjligheterna att hyra fängelseplatser i andra länder utredas. Dessa ska delvis kunna användas för livstidsdömda, långtidsdömda eller utländska medborgare där det inte är möjligt att placera dem i ett fängelse i deras hemland för att hålla nere kostnaderna, men även för att hantera tillfällig överbeläggning.
Genom att säkerställa att det finns etablerade möjligheter att på kort sikt hyra platser i andra länder finns möjligheten att parera tillfälliga toppar med överbeläggning i svenska fängelser, även när kapaciteten i den svenska kriminalvården är tillfredsställande i omfattning.
Denna fråga aktualiseras av att Danmark nyligen gått på plats ett sådant avtal med tredjeland, varför Sverige bör se över förutsättningarna för att själva lyckas med någonting motsvarande.
Med anledning av det ovanstående önskar jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson följande:
Avser regeringen att agera för att utreda frågan om att hyra anstaltsplatser utomlands?