av Kjell-Arne Ottosson (KD)
till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Stenmården är ett främmande mårddjur som har börjat sprida sig i landet. Som skadedjur har den potential att orsaka enorma kostnader i Sverige om den skulle etablera sig. I Europa är stenmården känd för sin underliga förkärlek att bita sönder kablar i bilar och att gräva gångar/bygga bo i isoleringen i hus. Enbart i Tyskland orsakade mårdarna 214 000 försäkringsskador på bilar år 2017, och arten finns på hela kontinenten och orsakar miljardbelopp i skador varje år.
Stenmården väger som vuxen ungefär 1,5 kilo och är knappt en halvmeter lång. Mården är nattaktiv och klättrar extremt bra. Stenmården gillar miljöer med hus, bilar och god tillgång till föda, till exempel soptunnor och komposter. Något som finns i småhusområden.
Den första stenmården upptäcktes nära gränsen mellan Kristianstads och Bromölla kommuner år 2018. Nu har den även siktats i västra Blekinge. Efter att flera villaägare i Bromölla fått in stenmård i sina hus har Jägarförbundet fått i uppdrag av Naturvårdsverket att fälla tio stenmårdar. I början av februari hade två av dem nedlagts. Naturvårdsverket avvaktar resultatet av jakten för att sedan besluta hur arbetet ska gå vidare.
Stenmårdens status hos Naturvårdsverket är för närvarande som ”främmande art”; den är inte klassad som ”invasiv”. Beteckningen som främmande begränsar jägarnas möjligheter att aktivt söka upp djuren och oskadliggöra dem. Nu måste privatpersoner först identifiera de skygga djuren för att jakt ska initieras, något som oftast sker med hjälp av övervakningskameror i hem.
Stenmårdens etablering i Sverige bär likheter med den spanska skogssnigeln, som under 1970-talet hamnade mellan stolarna hos Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Obeslutsamheten gav snigeln chansen att brett etablera sig i landet.
Stenmården behöver inventeras, betecknas som invasiv och sedan aktivt bekämpas med liknande beslutsamhet som jägarkåren framgångsrikt bekämpat mårdhunden med i norra Sverige. För det krävs också beslutsamhet hos statsrådet. I en tidigare skriftlig fråga (M2021/00755) till dåvarande statsrådet Per Bolund hänvisade miljöministern till Naturvårdsverkets uppdatering under 2021 av identifierade invasiva arter i Sverige. Naturvårdsverket har inte under 2021 fört upp stenmården som invasiv. Myndigheten betecknar inte heller djuret som ett stort hot rent ekologiskt, vilket för dem har större betydelse än den materiella förödelse djuret kan orsaka.
För politikens uppgift att bringa en helhetssyn, där även konsekvenser för samhället bör vägas in, framstår dock uppgiften att förhindra en etablering av stenmården som angelägen.
Jag vill därför fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:
Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att förhindra att stenmården etablerar sig i landet?