av Jessica Rosencrantz (M)
till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
1 augusti 2020 infördes begreppet ”kommunalt avfall” i svensk lagstiftning. Det var en del av implementeringen av det reviderade avfallsdirektivet och gjordes av statistikskäl. Detta sas i förarbetena inte förändra ansvarsfördelningen för olika avfallsflöden.
Dock kom Naturvårdsverket i september 2021 med en vägledning i vilken myndigheten tolkar begreppet bredare än termen hushållsavfall. Som en direkt följd av denna tolkning bedöms exempelvis företagens verksamhetsavfall utgöra kommunalt avfall, vilket lägger ansvaret för avfallet på kommunerna. Med andra ord kan ett företag som använder sig av en privat entreprenör för att hämta, förädla och cirkulera deras avfall göra sig skyldig till lagbrott.
Eftersom förarbetena sa att införandet av begreppet inte skulle förändra ansvarsfördelningen väcker Naturvårdsverkets tolkning frågetecken. Trots att det därtill saknas praxis ställer nu kommuner och kommunala bolag krav på att de ska hämta det avfall som tidigare inte betraktats omfattas av det kommunala ansvaret.
Den så kallade frivalsutredningen har tidigare lämnat förslag som delvis hade kunna lösa denna uppkomna situation. Dock förblir det tills vidare oklart vad regeringen avser att göra med dessa förslag.
Att företagens arbete med olika cirkulära initiativ försenas med anledning av Naturvårdsverkets tolkning är olyckligt och ställer krav på agerande från regeringen. Den svenska lagstiftningen ska vara tydlig och lätt att förstå – något den inte blir med denna myndighetstolkning.
Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:
Vilka åtgärder är ministern och regeringen beredda att vidta för att lösa den otydliga situation som uppkommit?