av Mats Nordberg (SD)
till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Flera utslag från EU-domstolen, bland annat från den 4 mars 2021 (ECLI:EU:C:2021:166 avseende de förenade målen C‑473/19 och C‑474/19), har visat att EU-domstolen inte godtar Sveriges tillämpning av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv. Liknande domar har också genom åren avkunnats gällande andra länders skogsbruk.
Beträffande skogsskötsel rör det sig bland annat om huruvida trädfällning ska ses som avsiktligt störande eller förstörande av viloplatser, livsbetingelser och fortplantning, huruvida trädfällning får påverka individer av arter så länge som bevarandestatusen för arten inte förändras samt huruvida EU-direktiven enbart handlar om arter listade i direktivens bilagor eller även andra arter.
Om direktiven och EU-domstolens beslut ska tolkas strängt är det svårt att se hur skogsbruk ska kunna bedrivas över huvud taget. Detta torde då också gälla en lång rad andra verksamheter, där byggen av vindkraftverk eller vårskörd av jordbruksgrödor kan anföras som exempel.
Sverige har vidare under snart 30 år gjort mycket stora ansträngningar för att öka inslaget av äldre träd och lövträd i ungskogarna genom att spara fler levande och döda träd vid slutavverkning och genom att gynna andra träd än huvudträdslagen vid röjningar och gallringar. Mosaiken av skogsområden i olika huvudsakliga åldrar men med lämnade träd i högre ålder säkrar en successivt ökande diversitet i våra skogar. En större omläggning av skogsbruksmetoderna i Sverige skulle sannolikt äventyra dessa förbättringar.
Problematiken är likartad för de flesta av EU:s skogsländer, eftersom trakthyggesbruk är den helt dominerande skogsbruksmetoden inom unionen. Beträffande länder på exempelvis Balkan med skuggfördragande trädslag och som bedriver blädningsskogsbruk, vilket bygger på att kontinuerligt avlägsna de äldsta och största (bo)träden, kan problemen med att följa direktiven till och med vara ännu större.
Europa är den världsdel där skogsarealen ökat mest de senaste 100 åren och den världsdel där ordnat skogsbruk skapats och under lång tid vidareutvecklats, vad gäller såväl produktion som miljöhänsyn. Nu hotas medlemsländernas skogsbruk dels av domar kring dessa två äldre direktiv, men därtill även av en rad initiativ från EU-kommissionen. Därmed hotas också skogsbrukets förmåga att leverera positiva nyttor beträffande kolbalans och förnybara produkter.
För Sveriges del hotas också en av våra allra viktigaste landsbygds- och exportnäringar. Så här kan det inte fortsätta.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:
Hur avser statsrådet och regeringen att agera för att i samverkan med andra skogsrika medlemsländer få till omskrivningar av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv, inklusive bilagda artförteckningar?