av Maj Karlsson (V)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Alla barn har rätt till en meningsfull fritid, men deltagandet i fritids- och idrottsaktiviteter är ojämlikt. Barn till föräldrar som har lägre utbildning, låg inkomst eller är utlandsfödda upplever ofta en sämre fritid än andra barn.
Enligt organisationen Majblommans Riksförbund är ett av de vanligaste skälen till ansökningar att barn vill få pengar till att betala medlemsavgiften till en idrottsförening eller simskola. Många familjer har helt enkelt inte råd att betala medlemsavgiften, och ibland är det bara några hundralappar som avgör om barnet kan vara med eller inte.
I nuvarande diskussion om vikten av förebyggande åtgärder för att minska rekrytering till ungdomsbrottslighet saknas ofta förslag till konkreta åtgärder. För Vänsterpartiet är idrottsföreningar en självklar del av civilsamhället att samverka med för att fånga upp fler barn, och då framförallt i de områden där många människor bor och lever i ekonomisk utsatthet. Idrottsföreningar har en unik möjlighet att bryta segregation och utanförskap.
För den som ansöker om försörjningsstöd ingår omkostnader som rör barn, och där ska till exempel avgift till idrottsföreningar ingå. Dock vet vi att det inte räcker. Vi menar att det krävs en översyn av hur ekonomiskt bistånd ska ges till föräldrar som söker för att kunna betala sina barns fritidsvanor.
Vänsterpartiet vill att fler barn och unga ska kunna idrotta eller vara med i en förening. Att ha en meningsfull fritid ska inte bero på vad dina föräldrar har för inkomst. Även om du råkar växa upp i en familj där inkomsten är så pass låg att föräldrarna uppbär försörjningsstöd ska du ha samma möjligheter som alla andra barn. Folkhälsa och fritid kan inte vara något endast för ett fåtal.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till socialminister Lena Hallengren:
Vad avser ministern att göra för att öka möjligheten för de barn vars föräldrar har låg inkomst och/eller uppbär försörjningsstöd att delta i fritids- och idrottsaktiviteter i likhet med jämnåriga?