av Mikael Eskilandersson (SD)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Arrangerade äktenskap och kusinäktenskap är vanligt förekommande i vissa delar av världen där klansamhällen förekommer och hederskultur har stark påverkan. Detta strider mot västerländska och svenska normer, där värderingar kring kvinnors fria val är rådande och synen på äktenskap som ett förbund i kärlek gäller. I takt med en stor migration från främmande kulturer har dessa fenomen dock kommit att bli allt vanligare i Sverige, vilket nu leder till ett behov av att lagstifta i frågan.
För påtvingade äktenskap finns i dag straffrättslig reglering, och i dessa fall ska naturligtvis varje förekomst beivras. Förtrycket och tvånget är inte så tydligt eller möjligt att bevisa i dessa arrangerade äktenskap med nära släktingar. Familjerna gör upp och arrangerar äktenskapet, och ofta kan de som då gifter sig finna sig i uppgörelsen utan protester och utan märkbart tvång. Det är dock tydligt att äktenskapen som ingås med nära släktingar, som kusiner, sker i mycket högre utsträckning i hederskulturer, där familjen planerar bröllopets alla detaljer, än i västerländska familjer, där den fria viljan och kärleken är styrande.
Det finns alltså tungt vägande skäl att se över huruvida kusinäktenskap eller andra äktenskap mellan individer med nära släktband alls ska vara tillåtet eller erkännas i svensk rätt. Både Norge och Danmark har tidigare identifierat denna problematik. Norge har föreslagit ett förbud mot kusinäktenskap, och i Danmark kan äktenskap mellan kusiner inte utgöra grund för anhöriginvandring. Även Sverige bör ta de steg som krävs för att motverka tillväxten av denna problematik.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Har ministern för avsikt att vidta de åtgärder som behövs för att förbjuda förekomsten av arrangerade kusingiften i Sverige?